Mer om debatter och beslut i kammaren
Vad vet du om kammaren?
Klicka på länken Vad är vad i kammaren? så får du veta mer om riksdagens viktigaste rum.
Mer om debatter och beslut i kammaren
När riksdagsledamöterna sammanträder utgör de tillsammans "kammaren". Men ordet "kammare" används också som namn på lokalen där sammanträdena äger rum. Sammanträdena leds av talmannen eller vice talman. Kammararbetet är en viktig del av riksdagsledamöternas arbete, men mycket av det politiska arbetet sker inom partigrupperna och i utskotten.
Alla förslag bordläggs
Talmannen anmäler till kammaren alla förslag som riksdagen ska besluta om. Det kallas för bordläggning. Tanken med bordläggning är att ledamöterna ska hinna ta del av förslagen innan de fattar beslut. Förslagen kan komma från regeringen, propositioner, eller från en eller flera riksdagsledamöter, motioner. De kan till exempel handla om lagstiftning, skatter eller hur statens inkomster ska användas.
När talmannen bordlagt ett förslag skickas, remitteras, det till ett utskott. Utskottet går igenom ärendet och redovisar i ett betänkande förslag till riksdagsbeslut. Betänkandet bordläggs och kan tas upp för debatt och beslut i kammaren vid ett senare sammanträde.
Centrum för politisk debatt
Kammaren är ett viktigt centrum för den politiska debatten. Förutom debatter om ärenden är debatter med enskilda ministrar, så kallade interpellationsdebatter, och frågestunder med regeringen vanliga. Större debatter som till exempel partiledardebatter återkommer under året. Partierna kan också begära att riksdagen ska ordna debatt i en särskilt angelägen fråga.
Vid särskilda informationsstunder informerar regeringen riksdagen om aktuella frågor. Statsministern brukar till exempel informera ledamöterna efter EU-toppmöten med stats- och regeringschefer i Europeiska rådet.
I kammaren får ledamöter och ministrar yttra sig fritt. Det finns dock vissa begränsningar för vad som får sägas. Man får inte uttala sig opassande eller använda personligen förolämpande uttryck. Det ska råda en god stämning i kammaren.
Beslut om ärenden
Om ledamöterna inte är överens i ett ärende blir det debatt. När ledamöterna har debatterat klart är det dags att besluta. Det händer att riksdagen debatterar och fattar beslut vid skilda sammanträden. Om det bara finns ett förslag frågar talmannen om kammaren godkänner det. Finns det flera förslag ställs de mot varandra. Då röstar ledamöterna. Efter beslutet skickar riksdagen en så kallad riksdagsskrivelse till regeringen och talar om vad det blev för beslut.
Sammanträden där ledamöterna debatterar ärenden och fattar beslut kallas för arbetsplenum.
Allt skrivs ned
Riksdagsstenograferna skriver ned allt som sägs i kammaren. Redan följande dag kan du läsa vad som sagts i snabbprotokollet på riksdagens webbplats. Där står också hur partierna har röstat i en viss fråga. Det slutgiltiga protokollet kommer i en tryckt version efter ett par veckor.
Öppet för alla som vill lyssna
I kammaren är det öppenhet som gäller. Du är välkommen att lyssna på debatterna från åhörarläktaren i kammaren, men du får inte demonstrera, applådera, vissla, ropa eller på annat sätt visa vad du tycker. Medierna kan följa debatterna från pressläktaren.
Alla sammanträden spelas in. Du kan följa debatterna via webb-tv eller via riksdagens talsvar Riksdagen direkt, telefon 020-349 900. En del debatter direktsänds också i radio och tv. Alla sammanträden går att se i efterhand via webb-tv. Riksdagen arkiverar filminspelningarna, som kan beställas som vhs eller dvd.