Sök

Avdelning
Hoppa till filter

132 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Johnsson, Per-Ingvar (C), Green, Monica (S), sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Riktlinjer för den ekonomiska politiken

    Betänkande 2017/18:FiU20

    Riksdagen sa ja till regeringens ekonomiska vårproposition som innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

    Svensk ekonomi går bra och gynnas av en allt starkare global konjunkturuppgång. Riksdagen delar regeringens bedömning att BNP-tillväxten för 2018 väntas bli relativt hög, 2,8 procent. Det i sin tur väntas leda till att sysselsättningen stiger och att arbetslösheten sjunker till 6,1 procent 2020. Samtidigt bedöms det finnas risker och osäkerheter som kan leda till en annan ekonomisk utveckling än den i regeringens prognos i form av till exempel inriktningen på den amerikanska regeringens politik, utträdesförhandlingarna mellan EU och Storbritannien samt den höga skuldsättningen hos svenska hushåll.

    Riksdagen håller med regeringen om att politiken ska fortsätta att inriktas på att öka tryggheten, hållbarheten och jämlikheten i hela landet. Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del och politiken ska styras utifrån principen om att gemensamma investeringar för framtiden går före stora skattesänkningar. Målet om EU:s lägsta arbetslöshet ska fortsätta att vägleda den ekonomiska politiken.

    Politiken ska bland annat inriktas på insatser för att fler ska komma i arbete, att få fler polisanställda, en stärkt välfärd genom ökade resurser till kommuner och vården samt en jämlik kunskapsskola genom fler lärare och utbildningsplatser samt höjda lärarlöner. Utöver det ska klimatarbetet stärkas så att Sverige kan bli ett fossilfritt välfärdsland.

    Behandlade dokument
    25
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    71, 255 minuter
    Justering
    2018-06-14
    Bordläggning
    2018-06-19
    Debatt
    2018-06-20
    Beslut
    2018-06-20
  • Dokument & lagar

    Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten

    Utlåtande 2017/18:KU48

    EU-kommissionen föreslår nya regler som ska skydda så kallade visselblåsare, alltså personer som slår larm om allvarliga arbetsrelaterade missförhållanden och brott mot EU-regler. Riksdagen tycker att delar av förslaget går för långt.

    Enligt förslaget ska större företag och arbetsplatser inom offentlig sektor skapa rapporteringskanaler för att anställda ska kunna anmäla missförhållanden både inom och utanför organisationen. Syftet är enligt kommissionen bland annat att underlätta för visselblåsare och därmed bidra till att gemensamma EU-regler följs.

    Riksdagen håller med om vikten av ett fungerande skydd för visselblåsare och att det behövs gemensamma EU-regler när det gäller brott mot EU:s lagstiftning. Däremot anser riksdagen att beslut om detaljer för hur visselblåsare ska skyddas bäst fattas på nationell nivå i respektive EU-land. Därmed tycker riksdagen att delar av förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen lämnar därför ett motiverat yttrande till EU om detta.

    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    3, 15 minuter
    Justering
    2018-06-14
    Bordläggning
    2018-06-15
    Debatt
    2018-06-18
    Beslut
    2018-06-19
  • Dokument & lagar

    Granskningsbetänkande

    Betänkande 2017/18:KU20

    Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 33 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen, statsråds tjänsteutövning och Transportstyrelsens outsourcing.

    Efter debatten i kammaren lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    KU:s granskning av regeringen är klar

    Anföranden och repliker
    53, 77 minuter
    Justering
    2018-06-07
    Bordläggning
    2018-06-15
    Debatt
    2018-06-18
  • Dokument & lagar

    Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar

    Betänkande 2017/18:KU46

    Landstingen i Stockholms, Kalmar, Blekinge, Södermanlands, Värmlands, Dalarna och Västerbottens län får överta det regionala utvecklingsansvaret i respektive län från staten. Därmed kommer det regionala utvecklingsansvaret i hela Sverige ligga på landstingen respektive Gotlands kommun, och genom förändringen uppnås därför ett mer enhetligt system. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Syftet är att regionerna ska ges möjligheter att växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar. Detta gäller såväl städer och stadsregioner, tätorter och tätortsregioner av olika storlek som olika typer av landsbygd och landsbygdsregioner.

    Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    4, 19 minuter
    Justering
    2018-06-07
    Bordläggning
    2018-06-15
    Debatt
    2018-06-18
    Beslut
    2018-06-19
  • Dokument & lagar

    Journalistik i hela landet

    Betänkande 2017/18:KU43

    Två nya former av mediestöd, alltså stöd till allmänna nyhetsmedier, ska införas. Det ena ska stärka lokal journalistik i områden som saknar eller har svag journalistisk bevakning. Det andra är ett utvidgat innovations- och utvecklingsstöd. Det övergripande syftet med de nya stöden är enligt regeringens förslag att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet, via en mångfald av allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet.

    Det föreslås också ändringar i det befintliga stödsystemet för dagspress, det så kallade presstödet. Detta genom att driftsstödet och distributionsstödet höjs. Utöver det föreslås att presstödsförordningens giltighetstid förlängs.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya mediestöden och ändringarna som har med presstödet att göra måste godkännas av Europeiska kommissionen för att kunna börja gälla.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 42 minuter
    Justering
    2018-05-31
    Bordläggning
    2018-06-13
    Debatt
    2018-06-14
    Beslut
    2018-06-14
  • Dokument & lagar

    Allmänna helgdagar m.m.

    Betänkande 2017/18:KU28

    Efter valet 2018 borde en parlamentarisk kommitté, med representanter från de olika riksdagspartierna, utses och sätta igång ett arbete med att se över bland annat ordensväsendet och antalet allmänna flaggdagar. Det tycker riksdagen som riktar fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

    • Att låta kommittén se över det offentliga belöningssystemet med fokus på bland ordensväsendet och regeringens belöningar.
    • Att låta kommittén se över de allmänna flaggdagarna i Sverige med utgångspunkt att antalet flaggdagar minskas vid nästa tronskifte.
    • Att låta kommittén se över utformningen av riksdagens ekonomiska anslag till hovet, alltså organisationen runt kungen och det svenska kungahuset.
    • Att regeringen borde överväga möjligheten att besluta om en tillfällig allmän flaggdag den 17 december 2018 med anledning av att det då är 100 år sedan riksdagen fattade det principiella beslutet att införa allmän och lika rösträtt.

    Förslagen om tillkännagivande kommer från ett så kallat utskottsinitiativ och från en motion. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

    Behandlade dokument
    16
    Förslagspunkter
    15
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    9, 48 minuter
    Justering
    2018-05-24
    Bordläggning
    2018-05-29
    Debatt
    2018-05-30
    Beslut
    2018-05-30
  • Dokument & lagar

    Ändrade mediegrundlagar

    Betänkande 2017/18:KU16

    Riksdagen har behandlat förslag från regeringen som gäller ändringar i bland annat tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

    Regeringen har föreslagit att det ska bli möjligt att förbjuda söktjänster som innehåller personuppgifter om att privatpersoner har begått brott, förekommer i fällande domar eller har varit föremål för tvångsmedel. Riksdagen sa nej till det befintliga förslaget. I stället uppmanade riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att låta utreda frågan om att begränsa grundlagsskyddet för dessa söktjänster igen.

    Riksdagen sa ja till att det ska bli möjligt att i vanlig lag införa förbud för söktjänster som innehåller vissa känsliga personuppgifter om de finns tillgängliga på ett sätt som innebär stora risker för att privatpersoners personliga integritet skadas. Det kan till exempel gälla uppgifter om etniskt ursprung eller politiska åsikter.

    Regeringen har även föreslagit ändringar i TF och YGL som gäller grundlagsskyddet för publicering på internet. Bland annat föreslås att om en utgivare av en databas som fått en underrättelse från Justitiekanslern om att material i databasen kan utgöra yttrandefrihetsbrott tar bort materialet kan han eller hon inte hållas ansvarig för material som har funnits tillgängligt i databasen i mer än ett år. Det kan till exempel gälla en dagstidnings webbplats. Flera av regeringens övriga förslag handlar om språk, struktur och samordning och syftar till att göra grundlagarna mer lättillgängliga och lättare att använda.

    Riksdagen sa ja till dessa förslag från regeringen som vilande. De ändrade reglerna ska börja gälla den 1 januari 2019. Eftersom det handlar om ändringar i grundlagar fattar riksdagen beslut två gånger med val emellan.

    Behandlade dokument
    17
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 71 minuter
    Justering
    2018-05-22
    Bordläggning
    2018-05-29
    Debatt
    2018-05-30
    Beslut
    2018-05-30
  • Dokument & lagar

    Vissa villkor för statsråd och statssekreterare

    Betänkande 2017/18:KU42

    Regeringen föreslår två nya lagar samt ändringar i vissa andra lagar som berör statsråd och statssekreterare. Bland annat blir det i vissa fall möjligt att besluta om en karens eller en ämnesrestriktion på upp till tolv månader för statssekreterare och statsråd som exempelvis börjar arbeta inom näringslivet. Ämnesrestriktion innebär att personen under en tid inte får arbeta med vissa frågor. Syftet är att undvika att känslig information används på ett sätt som kan innebära skada för staten eller att en enskild person får obefogade fördelar.

    Regeringen föreslår bland annat också att en särskild nämnd ska inrättas för att pröva frågor om karens och ämnesrestriktion.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag, men med några justeringar när det gäller ändringar i riksdagsordningen. Justeringarna handlar bland annat om hur valet av ledamöter till prövningsnämnden ska gå till.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    10, 28 minuter
    Justering
    2018-05-14
    Bordläggning
    2018-05-21
    Debatt
    2018-05-22
    Beslut
    2018-05-23
  • Dokument & lagar

    En generell rätt till kommunal avtalssamverkan

    Betänkande 2017/18:KU30

    Kommuner och landsting ska få möjlighet att komma överens med andra kommuner eller landsting om att de ska utföra vissa uppgifter åt dem. Det kallas för avtalssamverkan.

    I dag kan kommuner och landsting samarbeta genom att bland annat utse en gemensam nämnd. Men det kan vara en tidskrävande process med mycket administration. Ett syfte med regeringens förslag är att det ska bli enklare för kommunerna och landstingen att samarbeta.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    5, 17 minuter
    Justering
    2018-05-14
    Bordläggning
    2018-05-21
    Debatt
    2018-05-22
    Beslut
    2018-05-23
  • Dokument & lagar

    Fri- och rättigheter, m.m.

    Betänkande 2017/18:KU34

    Samhället behöver bli bättre på att arbeta proaktivt, exempelvis på internet och i sociala medier, med att tidigt upptäcka och agera mot våldsbejakande propaganda och rekrytering till vänsterextrema, högerextrema och islamistiska terroristorganisationer. Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att arbeta med frågan.

    Enligt riksdagen bör regeringen ta initiativ till nationell samordning och en nationell kommunikationsstrategi mot våldsbejakande extremism och för demokratiska värderingar, i syfte att bland annat identifiera kommunikationsmetoder.

    Förslaget om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade drygt 60 förslag i motioner om fri- och rättigheter. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

    Behandlade dokument
    51
    Förslagspunkter
    19
    Reservationer
    22 
    Anföranden och repliker
    16, 57 minuter
    Justering
    2018-04-24
    Bordläggning
    2018-04-27
    Debatt
    2018-05-02
    Beslut
    2018-05-03
  • Dokument & lagar

    Ny dataskyddslag

    Betänkande 2017/18:KU23

    Den 25 maj börjar EU:s dataskyddsförordning att gälla, det är en tvingande EU-lag som reglerar hur personuppgifter får behandlas inom EU. I samband med det upphör Personuppgiftslagen (PUL) att gälla och istället införs det en ny lag som kompletterar dataskyddsförordningen.

    I den nya lagen, dataskyddslagen, förtydligas det bland annat under vilka förutsättningar vissa personuppgifter får behandlas. Dataskyddslagen tillåter att andra lagar som rör behandling av personuppgifter ändras och uppdateras i samband med införandet av dataskyddsförordningen.

    Dataskyddslagen och dataskyddsförordningen får inte tillämpas om de går emot bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

    Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    11, 47 minuter
    Justering
    2018-04-12
    Bordläggning
    2018-04-17
    Debatt
    2018-04-18
    Beslut
    2018-04-18
  • Dokument & lagar

    Författningsfrågor

    Betänkande 2017/18:KU36

    Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om författningsfrågor, som bland annat rör statsskicket, medborgarinitiativ, Sveriges EU-medlemskap, en minskning av antalet riksdagsledamöter, en författningsdomstol och domstolarnas oberoende.

    Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att tillsätta en utredning som ska se över behovet av att stärka domstolarnas och domarnas oberoende på lång sikt. I Sverige fungerar domstolsväsendet bra i dag, enligt riksdagen. Men det kan ändå finnas anledning att överväga om domstolarnas och domarnas oberoende bör stärkas ytterligare. Regeringens utredning bör särskilt ta upp följande frågor:

    • Grundlagsreglering av justitierådens antal och pensionsålder.
    • En möjlighet för de högsta domstolarna att sammanträda i särskild sammansättning.
    • Domstolsverkets organisation, styrning och roll.

    Riksdagen sa nej till övriga motioner.

    Behandlade dokument
    87
    Förslagspunkter
    29
    Reservationer
    21 
    Anföranden och repliker
    12, 54 minuter
    Justering
    2018-04-12
    Bordläggning
    2018-04-17
    Debatt
    2018-04-18
    Beslut
    2018-04-18
  • Dokument & lagar

    Offentlig förvaltning

    Betänkande 2017/18:KU37

    Riksdagen anser att ett utökat straffansvar för tjänstefel i den offentliga förvaltningen skulle förbättra medborgarnas rättssäkerhet och öka förtroendet för den offentliga verksamheten. Därför uppmanade riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att se över lagstiftningen om tjänstefel, med inriktningen att fler handlingar än i dag ska kunna bestraffas.

    Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att en introduktionsutbildning för statsanställda ska införas. Riksdagen lyfte fram hur viktigt det är att statsanställda har goda kunskaper om den statliga värdegrunden och de grundläggande regler som gäller i statsförvaltningen, som till exempel regler om offentlighet och sekretess.

    Riksdagens tillkännagivande kom när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

    Behandlade dokument
    74
    Förslagspunkter
    20
    Reservationer
    13 
    Anföranden och repliker
    12, 48 minuter
    Justering
    2018-04-10
    Bordläggning
    2018-04-17
    Debatt
    2018-04-18
    Beslut
    2018-04-18
  • Dokument & lagar

    Kommunala och regionala frågor

    Betänkande 2017/18:KU33

    Kommunernas roll i det lokala brottsförebyggande arbetet behöver bli tydligare. I dag har kommunerna ett uttryckligt ansvar för unga och stöd till brottsoffer. Däremot är det otydligt vilken roll kommunerna har överlag för att arbeta förebyggande mot brott, till exempel med livsstilskriminella eller återfallsförbrytare. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

    Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om kommunala och regionala frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

    Behandlade dokument
    31
    Förslagspunkter
    18
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    15, 43 minuter
    Justering
    2018-03-28
    Bordläggning
    2018-04-10
    Debatt
    2018-04-11
    Beslut
    2018-04-11
  • Dokument & lagar

    Översyn av Riksrevisionen - grundlagsfrågor

    Betänkande 2017/18:KU15

    Riksdagsstyrelsen har föreslagit lagändringar som bland annat innebär att bestämmelsen om riksrevisorernas antal flyttas från regeringsformen till riksdagsordningen så att antalet riksrevisorer lättare ska kunna ändras i framtiden. Det införs också krav på kvalificerad majoritet för att riksdagen ska kunna skilja en riksrevisor från sitt uppdrag. Konstitutionsutskottet får rätt att tillsätta en utredning om att skilja en riksrevisor från uppdraget.

    Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag till ändring i riksdagsordningen och utskottets förslag om ändring i regeringsformen som vilande. Eftersom det bland annat handlar om grundlagsändringar fattar riksdagen beslut två gånger med ett val emellan. Riksdagen beslutade också att behandlingen av vissa av riksdagsstyrelsens förslag skjuts upp till nästa riksmöte. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    14, 42 minuter
    Justering
    2018-03-28
    Bordläggning
    2018-04-10
    Debatt
    2018-04-11
    Beslut
    2018-04-11
  • Dokument & lagar

    Offentlig upphandling

    Betänkande 2017/18:FiU34

    Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att krav vid offentlig upphandling ska vara enkla, tydliga och ha likvärdiga villkor oavsett företagsform och hur stora företagen är. Riksdagens ställningstagande gjordes när riksdagen behandlade motioner från den allmänna motionstiden 2017.

    Riksdagen sa också nej till förslag i motioner om bland annat genomförandet och tillämpningen av lagen om offentlig upphandling (LOU), sociala kriterier och sociala företag, små och medelstora företag, djurskydd, livsmedelsproduktion, och miljökrav. Riksdagen sa nej bland annat eftersom arbete redan pågår i en del frågor och att vissa krav vid offentlig upphandling redan kan ställas med dagens regler.

    Behandlade dokument
    26
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 37 minuter
    Justering
    2018-02-13
    Bordläggning
    2018-02-27
    Debatt
    2018-02-28
    Beslut
    2018-03-01
  • Dokument & lagar

    Valfrågor

    Betänkande 2017/18:KU35

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om olika valfrågor. Motionerna handlar om tidsbegränsning av riksdagsledamöternas uppdrag, rösträttsålder, valkretsar, personval, åtgärder för ökat valdeltagande, rösträtt och valbarhet, skilda valdagar och objektiva jämförelser mellan partier.

    Behandlade dokument
    20
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 17 minuter
    Justering
    2018-02-01
    Bordläggning
    2018-02-06
    Debatt
    2018-02-07
    Beslut
    2018-02-07
  • Dokument & lagar

    Massmediefrågor

    Betänkande 2017/18:KU31

    Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motionsförslag om massmediefrågor. Skälen är bland annat att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om regional nyhetsbevakning, skydd för journalister och medieredaktioner, pressetik och genmälesrätt, mediekoncentration och granskningsnämnden för radio och tv.

    Behandlade dokument
    21
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 26 minuter
    Justering
    2018-02-01
    Bordläggning
    2018-02-06
    Debatt
    2018-02-07
    Beslut
    2018-02-07
  • Dokument & lagar

    Trossamfund och begravningsfrågor

    Betänkande 2017/18:KU29

    Riksdagen sa nej till 16 motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om trossamfund och begravningsfrågor. Anledningen är bland annat att det inte finns skäl för att ändra begravningslagen, begravningsavgiften eller relationen mellan Svenska kyrkan och staten. Motionerna handlar bland annat om Svenska kyrkans ställning, begravningsverksamheten och begravningsavgiften.

    Behandlade dokument
    16
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 16 minuter
    Justering
    2018-02-01
    Bordläggning
    2018-02-06
    Debatt
    2018-02-07
    Beslut
    2018-02-07
  • Dokument & lagar

    Ökad insyn i partiers finansiering

    Betänkande 2017/18:KU19

    Insynen i partiernas finansiering ska öka. Kravet på öppen redovisning av intäkter utökas till att gälla även partiers verksamhet på regional och lokal nivå samt för sidoorganisationer till partier. Varje ideell förening eller sidoorganisation inom ett parti samt varje ledamot och ersättare ska redovisa sin egen verksamhet. De begränsningar till politisk verksamhet och personvalskampanjer som har funnits tas bort. Skyldigheten att offentligt redovisa intäkter ska gälla också för partier som deltar i landstings- och kommunalval.

    Partier på central nivå med mandat i riksdagen eller Europaparlamentet ska alltid lämna en intäktsredovisning. Detsamma gäller deras sidoorganisationer på central nivå. Övriga behöver inte lämna någon intäktsredovisning om intäkterna är mindre än ett halvt prisbasbelopp, det vill säga under 22 750 kronor för 2018. Det införs också ett förbud mot att ta emot anonyma bidrag som är högre än 0,05 prisbasbelopp, vilket motsvarar 2 275 kronor för 2018.

    De ändrade reglerna börjar gälla den 1 april 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Riksdagen tycker också att lottköpare ska få tydlig information ifall ett lotteri finansierar partipolitisk verksamhet. Riksdagen uppmanar därför regeringen i ett tillkännagivande att tydliggöra detta.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 56 minuter
    Justering
    2018-02-01
    Bordläggning
    2018-02-06
    Debatt
    2018-02-07
    Beslut
    2018-02-07
Bevaka via RSS