Dokument & lagar (26 träffar)

Betänkande 2017/18:FiU20

Riksdagen sa ja till regeringens ekonomiska vårproposition som innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Svensk ekonomi går bra och gynnas av en allt starkare global konjunkturuppgång. Riksdagen delar regeringens bedömning att BNP-tillväxten för 2018 väntas bli relativt hög, 2,8 procent. Det i sin tur väntas leda till att sysselsättningen stiger och att arbetslösheten sjunker till 6,1 procent 2020. Samtidigt bedöms det finnas risker och osäkerheter som kan leda till en annan ekonomisk utveckling än den i regeringens prognos i form av till exempel inriktningen på den amerikanska regeringens politik, utträdesförhandlingarna mellan EU och Storbritannien samt den höga skuldsättningen hos svenska hushåll.

Riksdagen håller med regeringen om att politiken ska fortsätta att inriktas på att öka tryggheten, hållbarheten och jämlikheten i hela landet. Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del och politiken ska styras utifrån principen om att gemensamma investeringar för framtiden går före stora skattesänkningar. Målet om EU:s lägsta arbetslöshet ska fortsätta att vägleda den ekonomiska politiken.

Politiken ska bland annat inriktas på insatser för att fler ska komma i arbete, att få fler polisanställda, en stärkt välfärd genom ökade resurser till kommuner och vården samt en jämlik kunskapsskola genom fler lärare och utbildningsplatser samt höjda lärarlöner. Utöver det ska klimatarbetet stärkas så att Sverige kan bli ett fossilfritt välfärdsland.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 5
Justering: 2018-06-14 Debatt: 2018-06-20 Beslut: 2018-06-20

Betänkande 2017/18:FiU20 (pdf, 6100 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Betänkande 2017/18:FiU34

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att krav vid offentlig upphandling ska vara enkla, tydliga och ha likvärdiga villkor oavsett företagsform och hur stora företagen är. Riksdagens ställningstagande gjordes när riksdagen behandlade motioner från den allmänna motionstiden 2017.

Riksdagen sa också nej till förslag i motioner om bland annat genomförandet och tillämpningen av lagen om offentlig upphandling (LOU), sociala kriterier och sociala företag, små och medelstora företag, djurskydd, livsmedelsproduktion, och miljökrav. Riksdagen sa nej bland annat eftersom arbete redan pågår i en del frågor och att vissa krav vid offentlig upphandling redan kan ställas med dagens regler.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 9
Justering: 2018-02-13 Debatt: 2018-02-28 Beslut: 2018-03-01

Betänkande 2017/18:FiU34 (pdf, 440 kB) Webb-tv debatt om förslag: Offentlig upphandling

Betänkande 2016/17:FiU31

I upphandlingsprocesser ska myndigheter och enheter i vissa fall ställa krav på arbetstid, lön och semester för leverantörens personal. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I november 2016 sa riksdagen i stora delar ja till regeringens förslag om nya lagar kring offentlig upphandling. Riksdagen sa dock nej till de delar av förslaget som handlade om att upphandlande myndigheter och enheter ska ställa särskilda arbetsrättsliga villkor. Regeringen har nu lämnat ett nytt förslag.

Det nya regeringsförslaget går ut på att upphandlade myndigheter och enheter i vissa fall ska ställa krav när det gäller arbetstid, lön och semester. Skillnaden från det förra förslaget är att bestämmelsen bara ska användas i upphandlingar som överstiger en viss beloppsnivå, de så kallade tröskelvärdena. Skillnaden är också att bestämmelserna inte ska gälla försäkring, pension och annan ledighet än semester.

Riksdagen tycker att regeringens nya förslag är bra och sa därför ja till förslaget. Riksdagen ändrade dock något i regeringens förslag. Ändringen förtydligar att de nya bestämmelserna ska gälla upphandlingar som påbörjas efter det att bestämmelserna börjat gälla. Lagändringarna träder i kraft den 1 juni 2017.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-04-27 Debatt: 2017-05-03 Beslut: 2017-05-03

Betänkande 2016/17:FiU31 (pdf, 4144 kB) Webb-tv debatt om förslag: Arbetsrättsliga villkor vid upphandling

Betänkande 2016/17:FiU7

Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag om nya lagar kring offentlig upphandling.

De nya lagarna utgår från tvingande EU-regler som utvecklar den reglering som nu gäller för upphandling. Miljöhänsyn, sociala hänsyn och arbetsrättsliga hänsyn ges ökat utrymme. Förändringarna börjar gälla 1 januari 2017.

Riksdagen sa dock nej till de delar av förslaget som handlar om att myndigheter vid behov ska ställa krav på arbetstid, lön och semester för leverantörernas personal. Enligt regeringsförslaget skulle sådana krav ställas i upphandlingens slutfas men riksdagen anser att det kommer vara svårt att genomföra i praktiken och att det kommer föra med sig oönskade konsekvenser. Bland annat skulle många små företag få svårare att vara med i upphandlingsprocesser. 

Riksdagen sa också nej till regeringens förslag om att ge upphandlade myndigheter rätt att ställa krav på att företagen ska erbjuda sina anställda försäkringar och tjänstepension. Riksdagen anser att det riskerar att missgynna svenska företag då reglerna inte är lika långtgående inom EU-rätten.

Om regeringen anser att lagstiftningen behöver kompletteras i något avseende för att fullt ut genomföra EU-reglerna bör regeringen återkomma med nya förslag till riksdagen. De nya förslagen bör ta hänsyn till de synpunkter som utskottet nu lämnat. Riksdagen riktade ett tillkännagivande med de här uppmaningarna till regeringen.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 14
Justering: 2016-11-17 Debatt: 2016-11-30 Beslut: 2016-11-30

Betänkande 2016/17:FiU7 (pdf, 792 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nytt regelverk om upphandling

Betänkande 2015/16:FiU39

Riksdagen sa nej till motionsförslag om offentlig upphandling. Förslagen kom från den allmänna motionstiden och handlade bland annat om sociala kriterier, kollektivavtalsenliga villkor, djurskydd och kompetens.

Riksdagen sa nej till motionerna, bland annat på grund av att regeringen är på gång att lägga fram förslag inom samma områden. Riksdagen anser att det är lämpligt att vänta in de förslagen.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 1
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-15 Beslut: 2016-06-16

Betänkande 2015/16:FiU39 (pdf, 323 kB) Webb-tv debatt om förslag: Offentlig upphandling

Betänkande 2015/16:FiU29

Reglerna kring överprövning av upphandlingsbeslut förtydligas i lagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förändringen innebär att det blir tydligare i lagen att domstolarna vid överprövning av en upphandling alltid ska ta hänsyn till användarnas intresse, allmänintresset och övriga berörda intressen.

Migrationsverket har uppmärksammat regeringen om oönskade konsekvenser av dagens upphandlingslagstiftning. Bland annat har utdragna överprövningar av upphandlingar lett till att boendeplatser för flyktingar inte kunnat användas, trots stort behov.

Förändringarna börjar gälla den 1 juni 2016.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2016-04-19 Debatt: 2016-04-27 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:FiU29 (pdf, 608 kB) Webb-tv debatt om förslag: Interimistiska beslut vid överprövning av upphandlingar

Betänkande 2015/16:UU16

Interparlamentariska unionen, IPU, arbetar för fred och mellanfolkligt samarbete och har idag 167 nationella parlament som medlemmar. I IPU:s uppgifter ingår att främja personliga kontakter mellan parlamentsledamöter i alla länder och att verka för de parlamentariska institutionernas utveckling.

Riksdagsstyrelsen har tagit fram en redogörelse för IPU:s verksamhet och den svenska IPU-delegationens arbete under året.

Utrikesutskottet konstaterar att den svenska delegationen deltagit aktivt i IPU:s möten. Den svenska delegationen anordnade under året tre seminarier i riksdagen med koppling till arbetet i IPU. Utskottet anser att riksdagens parlamentariska delegationer bör verka för demokrati och mänskliga rättigheter samt arbeta för att stärka parlamentens roll.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-04-14 Debatt: 2016-04-28 Beslut: 2016-05-11

Betänkande 2015/16:UU16 (pdf, 216 kB) Webb-tv debatt om förslag: Interparlamentariska unionen (IPU)

Betänkande 2015/16:FiU6

Finansutskottet har granskat regeringens redovisning av AP-fondernas verksamhet till och med år 2014. I skrivelsen redogör regeringen för resultatet av AP-fonderna under 2014 och utvärderar fondernas långsiktiga förvaltning. Regeringen har också undersökt hur långt fonderna kommit med att integrera hållbarhetsfrågor i sin förvaltning.

Under 2014 gjorde AP-fonderna ett positivt resultat på 147 miljarder kronor. Det är det fjärde högsta årsresultatet sedan det nuvarande fondsystemet infördes 2001. Fondernas buffertkapital ökade med 127 miljarder kronor.

Finansutskottet konstaterar att fondernas kostnader ökade med 231 miljoner kronor under 2014, inklusive provisionsavgifter som baseras på resultat. Utskottet har under lång tid riktat kritik mot kostnadsutvecklingen i fonderna och betonar att det är viktigt att fonderna förvaltas effektivt och att kostnaderna hålls nere. Regeringen arbetar för närvarande med att ta fram förslag på nya regler för AP-fonderna. Där ingår förslag på nya åtgärder för att hantera de ökande kostnaderna. Utskottet vill avvakta tills arbetet har hunnit längre innan det tar ställning till de eventuella förslagen på området.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2015-11-03 Debatt: 2015-11-11 Beslut: 2015-11-11

Betänkande 2015/16:FiU6 (pdf, 606 kB) Webb-tv debatt om förslag: AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2014

Betänkande 2014/15:UU12

Riksdagsstyrelsen har lämnat en redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen, IPU, under 2014. Redogörelsen beskriver också arbetet som riksdagens delegation till IPU har utfört under 2014. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-03-26 Debatt: 2015-04-08 Beslut: 2015-04-09

Betänkande 2014/15:UU12 (pdf, 182 kB) Webb-tv debatt om förslag: Interparlamentariska unionen (IPU)

Betänkande 2014/15:FiU27

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att arbeta för att kommunerna ska få bättre stöd i att kunna ställa miljö- och hälsokrav vid upphandlingar. Detta behövs för att stödja kommunernas arbete med att upphandla giftfria produkter till sina förskolor. Uppdraget, tillkännagivandet, kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från den allmänna motionstiden 2014 om offentlig upphandling.

Riksdagen sa samtidigt nej till andra motioner om offentlig upphandling, som bland annat handlade om sociala kriterier, kompetens, kollektivavtalsenliga villkor och djurskydd vid upphandling.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 4
Justering: 2015-03-12 Debatt: 2015-03-18 Beslut: 2015-03-18

Betänkande 2014/15:FiU27 (pdf, 275 kB) Webb-tv debatt om förslag: Offentlig upphandling

Betänkande 2014/15:TU2

Den som bryter mot EU-reglerna om cabotagetransporter på vägarna ska i framtiden få en sanktionsavgift i stället för böter, som i dag. Sanktionsavgifter anses vara ett effektivare styrmedel än böter vid brott mot cabotageregler som görs i affärsverksamhet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Samtidigt riktade riksdagen tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Det handlar om att sanktionsavgiften vid brott mot cabotagereglerna bör vara högre, att det ska ställas krav på att lastbilar har internationella frakthandlingar samt att det behövs en översyn av ansvaret för den som beställer transporter.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 2
Justering: 2014-11-04 Debatt: 2014-11-26 Beslut: 2014-11-26

Betänkande 2014/15:TU2 (pdf, 363 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sanktionsavgift för överträdelse av cabotagebestämmelserna

Betänkande 2014/15:TU3

Från den 1 mars 2015 ska en polis eller tulltjänsteman tillfälligt kunna stoppa ett fordon från att fortsätta att köras. Beslutet innebär att det exempelvis ska vara möjligt att tillfälligt låsa fast fordonets hjul genom så kallad klampning. Polismyndigheten eller Tullverket ska kunna besluta om klampning. Det ska även vara möjligt för en polis eller en tulltjänsteman att kunna ta fordonets nycklar, registreringsskyltar eller andra föremål som behövs för att köra. Åtgärderna ska i normalfallet högst få vara i 24 timmar.

Riksdagen säger ja till regeringens förslag. Riksdagen uppmanar samtidigt regeringen att utreda om ett fordon ska kunna stoppas i mer än 24 timmar och om en polis eller tulltjänsteman ska kunna besluta om klampning. Regeringen ska återkomma till riksdagen om detta.

Den nya lagen gäller från och med den 1 mars 2015.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2014-11-11 Debatt: 2014-11-26 Beslut: 2014-11-26

Betänkande 2014/15:TU3 (pdf, 999 kB) Webb-tv debatt om förslag: Åtgärder vid hindrande av fortsatt färd

Betänkande 2013/14:TU20

Riksdagen riktade en uppmaning till regeringen om att det behövs tydligare regler för kommunal medfinansiering. Trafikutskottet, som har förberett riksdagens beslut, har även tidigare riktat kritik mot de nuvarande reglerna om kommunernas medfinansiering av olika infrastruktursatsningar. Statens ansvar för en samlad planering av utbyggnaden av Sveriges infrastruktur riskerar att påverkas negativt av den medfinansieringspolitik som förs i dag, anser utskottet. I lägen där kommunal medfinansiering innebär klara fördelar för både stat och kommun menar dock utskottet att en hållbar modell för detta bör arbetas fram. Innan ett avtal om medfinansiering tecknas måste klara förhandlingar mellan stat och kommun ha ägt rum.

Riksdagen riktade även en uppmaning till regeringen om att se till att sjöfarten binds samman mer effektivt med järnvägs- och vägtransporter, att regeringen ska arbeta för att införandet av de nya svavelreglerna blir så kostnadseffektivt som möjligt och att regeringen inom en snar framtid bör återkomma till riksdagen med förslag på hur ett system med så kallad tonnageskatt kan införas.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statens satsningar på transportinfrastruktur och skrivelsen om åtgärdsplaneringen för transportsystemet. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Förslagspunkter: 22 Reservationer: 14
Beredning: 2014-06-05 Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-24 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:TU20 (pdf, 885 kB) Webb-tv debatt om förslag: Åtgärdsplanering för transportsystemet 2014-2025 m.m.

Betänkande 2013/14:TU7

Regeringen bör arbeta fram en strategi för hur it-lösningar kan bidra till ett mer klimatsmart samhälle. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen anser att regeringen kan göra mer för att utnyttja informationsteknologins möjligheter för att minska vår miljöpåverkan. Regeringen bör arbeta fram en strategi för hur olika it-lösningar kan minska transportbehovet och koldioxidutsläppen och därmed uppnå ett mer energieffektivt och klimatsmart samhälle. Regeringen bör också arbeta för en liknande strategi på EU-nivå. Regeringen bör dessutom ställa särskilda krav på myndigheter att använda utrustning som möjliggör möten på distans för att minska den miljöpåverkan som resor i tjänsten innebär.

Ställningstagandet gjordes med anledning av motioner från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 7
Beredning: 2013-12-12 Justering: 2014-02-18 Debatt: 2014-03-05 Beslut: 2014-03-06

Betänkande 2013/14:TU7 (pdf, 298 kB) Webb-tv debatt om förslag: It-politiska frågor

Betänkande 2013/14:TU10

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2013 om cykeltrafik. Skälet är bland annat att regeringen arbetar med cykelfrågor och gett myndigheter olika uppdrag. Dessutom pågår olika försöksverksamheter. Motionerna handlar bland annat om förändringar i infrastrukturen och andra åtgärder som främjar cykling samt trafikregler för cykling.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 4
Justering: 2014-02-06 Debatt: 2014-03-05 Beslut: 2014-03-06

Betänkande 2013/14:TU10 (pdf, 177 kB) Webb-tv debatt om förslag: Cykelfrågor

Betänkande 2013/14:TU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 45,4 miljarder kronor till vägar, järnvägar, IT och post för 2014. Mest pengar går till att vidmakthålla och utveckla statens transportinfrastruktur.

Trafikutskottet har följt upp regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för kommunikationsområdet. I resultatredovisningen redogör regeringen för utvecklingen inom området i förhållande till målen för transportpolitiken och politiken för informationssamhället. Utskottet välkomnar det arbete regeringen har gjort för att utveckla och förtydliga målen och resultatredovisningen. Utskottet har också följt upp statens insatser för att göra kollektivtrafiken mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning och vilka resultat insatserna har haft. Med utgångspunkt i de problem som utskottets uppföljning visar på är det viktigt att regeringen fortsätter att redovisa insatser och resultat, även ur ett användarperspektiv.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 4
Beredning: 2013-11-05 Justering: 2013-12-05 Debatt: 2013-12-17 Beslut: 2013-12-17

Betänkande 2013/14:TU1 (pdf, 4514 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Betänkande 2012/13:FiU32

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om offentlig upphandling. Motionerna rör bland annat frågor om kollektivavtal, socialt företagande, mindre företag, utmaningsrätt och hälso- och sjukvård.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 8
Justering: 2013-01-29 Debatt: 2013-02-20 Beslut: 2013-02-21

Betänkande 2012/13:FiU32 (pdf, 239 kB) Webb-tv debatt om förslag: Offentlig upphandling

Betänkande 2012/13:TU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ekonomisk ram för den statliga transportinfrastrukturen för perioden 2014-2025. Totalt rör det sig om 522 miljarder kronor. I satsningen ingår bland annat de första delsträckorna i en ny stambana för snabbtåg, Ostlänken mellan Järna och Linköping samt den första delen av sträckan Göteborg-Borås. Utbyggnad av tunnelbanan i Stockholm ingår också.

Riksdagen beslutade om fyra tillkännagivanden som rör transportinfrastruktur. Riksdagen konstaterar att det svenska järnvägssystemet i alla delar inte lever upp till kraven på hög kvalitet och punktlighet. Man anser att det kan finnas anledning att se över uppdelningen och konkurrensutsättningen av järnvägssystemet. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att grundligt utreda järnvägssystemets organisation och överväga hur järnvägssystemet bör organiseras på bästa sätt för att möta framtidens krav.

Riksdagen beslutade också om ett tillkännagivande om att banavgifterna inte bör höjas under den kommande planeringsperioden. Regeringen har aviserat att man vill höja banavgifterna successivt för att finansiera driften och underhållet av järnvägsinfrastrukturen. Ytterligare ett tillkännagivande handlar om att regeringen bör utarbeta tydliga principer för sin medfinansieringspolitik, det vill säga medfinansiering till statlig infrastruktur från till exempel kommuner och företag. Riksdagen beslutade dessutom om ett tillkännagivande som gäller gruvnäringens transportbehov och en järnvägsförbindelse mellan Kaunisvaara och Svappavaara.

Trafikutskottet har granskat tre skrivelser om transportinfrastruktur som regeringen har lämnat utifrån granskningar som Riksrevisionen gjort och en skrivelse om utförande av drift och underhåll. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 27 Reservationer: 27
Beredning: 2012-11-13 Justering: 2012-12-04 Debatt: 2012-12-13 Beslut: 2012-12-18

Betänkande 2012/13:TU2 (pdf, 1200 kB) Webb-tv debatt om förslag: Transportsystemets inriktning

Betänkande 2012/13:TU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 44,6 miljarder kronor till vägar, järnvägar, IT och post för 2013. Vägområdet får cirka 1 miljard kronor extra för 2013 och järnvägen cirka en halv miljard kronor extra. Det ska förstärka satsningen på drift och underhåll och är även tänkt för utbyggnaden av gruvrelaterad infrastruktur, främst i Norrbotten. Trängselskatten i Göteborg blir också ett särskilt anslag i budgeten som får användas till finansiering av investeringar i kollektivtrafiken, vägar och järnvägar i Göteborg.

Riksdagen godkände också regeringens förslag till ändring av hänsynsmålet för transportpolitiken. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa.

Trafikutskottet har följt upp regeringens redovisning av resultat för utgiftsområde 22 i budgetpropositionen. Utskottet konstaterar att regeringen behöver fortsätta att utveckla resultatredovisningen, så att riksdagen har tillräckligt bra underlag för att bedöma resultaten i förhållande till uppsatta mål. Utskottet är också positivt till regeringens arbete med att utveckla resultatindikatorer. Riksdagen godkände vad utskottet anfört om utskottets uppföljning av resultatredovisningen.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 3
Beredning: 2012-11-08 Justering: 2012-11-29 Debatt: 2012-12-13 Beslut: 2012-12-13

Betänkande 2012/13:TU1 (pdf, 3844 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Betänkande 2012/13:UU5

Riksdagsstyrelsen har lämnat en redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen, IPU, och den svenska IPU-delegationens arbete under 2011. Utrikesutskottet har behandlat redogörelsen. Riksdagen godkände det utskottet skriver i betänkandet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2012-09-25 Justering: 2012-10-23 Debatt: 2012-11-07 Beslut: 2012-11-07

Betänkande 2012/13:UU5 (pdf, 28 kB) Webb-tv debatt om förslag: Interparlamentariska unionen (IPU)
Paginering