Dokument & lagar (1 310 träffar)

Betänkande 2017/18:JuU30

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny strafftidslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2019.

Den nya lagen innehåller bestämmelser om när fängelsestraff får verkställas och hur strafftid ska beräknas. Bland annat ska strafftiden bara beräknas i dagar och bestämmelser om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande samlas i en ny lag. Det införs tydliga tidsramar för att hålla en dömd i häkte i samband med placering i kriminalvårdsanstalt. Möjligheten att lämna så kallad nöjdförklaring utökas. Även möjligheten att återkalla ett beviljat uppskov med att verkställa fängelsestraff utökas.

Syftet med den nya lagen är att göra reglerna tydligare och enklare att förstå och använda. Den innebär också en anpassning till systemet med överförande av straff mellan olika länder.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2018-05-31 Debatt: 2018-06-11 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:JuU30 (pdf, 4685 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny strafftidslag

Betänkande 2017/18:SoU26

Det övergripande nationella målet för folkhälsopolitiken ska vara att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Målet ska också vara att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Riksdagen godkände regeringens förslag om en omformulering av det övergripande nationella folkhälsomålet och om en ny målstruktur för folkhälsoarbetet.

Syftet med förändringarna är att underlätta folkhälsoarbetet på samtliga samhällsnivåer.

Riksdagen anser också att det är angeläget att fler patienter än i dag får en fast läkarkontakt. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att säkerställa patienternas rätt till en fast läkarkontakt.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 6
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-14 Beslut: 2018-06-14

Betänkande 2017/18:SoU26 (pdf, 463 kB) Webb-tv debatt om förslag: God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälsopolitik

Betänkande 2017/18:SoU25

Förenta nationernas, FN:s, barnkonvention blir lag i Sverige. Konventionens grundprincip är att barn är individer med egna rättigheter och den antogs av FN 1989. Sverige godkände konventionen redan 1990 och måste följa den men den har ännu inte fått genomslag i praktiken.

Den gällande svenska lagstiftningen ligger väl i linje med konventionens bestämmelser och i många fall går den längre. Däremot har kartläggningar och rapporter från utredningar och myndigheter visat att den inte fått tillräckligt stort genomslag i statlig och kommunal verksamhet samt i rättstillämpningen. Att göra konventionen till lag bidrar till att ett barnrättsbaserat synsätt får genomslag i praktiken.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Samtidigt föreslår utskottet att riksdagen riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att följa upp att konventionen efterlevs och används i enlighet med svensk rätt.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 5
Justering: 2018-06-05 Debatt: 2018-06-13 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:SoU25 (pdf, 13176 kB) Webb-tv debatt om förslag: Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter

Betänkande 2017/18:SoU20

Det blir tillåtet att utföra assisterad befruktning utanför kroppen med enbart donerade könsceller. Det vill säga att ingen av föräldrarna har en genetisk koppling till det blivande barnet, i dag måste minst en av föräldrarna ha det. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Dessutom genomförs fler ändringar kopplat till assisterad befruktning och föräldraskap, bland annat:

  • Befruktning utanför kroppen med donerade könsceller ska få utföras vid andra vårdinrättningar än universitetssjukhus.
  • En man som föder barn efter ändrad könstillhörighet ska ses som far till barnet och en kvinna som bidrar med spermier ska ses som mor.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 15
Justering: 2018-06-05 Debatt: 2018-06-11 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:SoU20 (pdf, 5438 kB) Webb-tv debatt om förslag: Modernare regler om assisterad befruktning och föräldraskap

Betänkande 2017/18:CU14

Inför ett adoptionsbeslut ska det tas särskild hänsyn till barnets behov av adoption och barnet ska få större delaktighet i adoptionsprocessen. Dessutom ska sambor kunna adoptera under samma förutsättningar som gifta par. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dag är det endast gifta par och registrerade partners som får adoptera gemensamt eller adoptera den andras barn. Sambor får alltså inte göra det. Många barn växer i dag upp med föräldrar som är sambor och det viktiga för ett barn är att föräldrarna kan erbjuda en stabil och trygg uppväxtmiljö. Då ska det inte spela någon roll om föräldrarna är gifta, sambor eller registrerade partners.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 11
Justering: 2018-06-05 Debatt: 2018-06-11 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:CU14 (pdf, 4041 kB) Webb-tv debatt om förslag: Modernare adoptionsregler

Betänkande 2017/18:SoU24

Regeringen föreslår att apotekens grunduppdrag tydliggörs och att det görs ändringar i de krav som ställs på apoteken. Förslaget innebär bland annat att den som expedierar recept måste ha farmaceutkompetens. Kraven på rådgivning och kontroll görs tydligare och det införs krav på erfarenhet, kompetens och inflytande för läkemedelsansvariga.

Den som levererar mediciner till apoteken är också den som har huvudansvaret för att medicinen ska finnas på apoteket inom 24 timmar. Utöver detta införs också regler för returer av receptbelagda mediciner. Alla apotek ska också kunna ha apoteksombud.

Riksdagen säger ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till följdmotioner med undantag för ett förslag om tillkännagivande till regeringen om att även läkemedel som kräver kyl- eller frysförvaring bör omfattas av returrätten.

Olika delar i förslagen börjar gälla vid olika tidpunkter. En del lagändringar börjar gälla den 1 augusti 2018, en del 1 januari 2019 och ytterligare en del den 1 juli 2020.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 5
Justering: 2018-05-24 Debatt: 2018-06-04 Beslut: 2018-06-07

Betänkande 2017/18:SoU24 (pdf, 2792 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden

Betänkande 2017/18:SoU30

Nya regler införs för att öka rättssäkerheten, delaktigheten och säkerheten för barn och unga som vårdas vid särskilda ungdomshem och intagna på så kallade LVM-hem. Reglerna gäller framför allt de särskilda befogenheter som Statens institutionsstyrelse har för vården vid hemmen. Bland annat ska ett vittne närvara när en kroppsvisitation görs vid ett särskilt ungdomshem eller LVM-hem. Den maximala tiden för hur länge barn och unga får hållas i avskildhet kortas ned från nuvarande 24 timmar till maximalt 4 timmar. Rumsvisitationer ska bara få genomföras för att söka efter föremål som den som vårdas inte får ha och ett vittne ska närvara.

En ny lag om förbud mot innehav av berusningsmedel vid hem för vård eller boende införs också. Den innebär att privata HVB-hem får samma möjlighet att besluta om förbud mot otillåtna medel och föremål som ett HVB-hem som drivs av ett landsting eller en kommun.

De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 8
Justering: 2018-05-15 Debatt: 2018-05-22 Beslut: 2018-05-23

Betänkande 2017/18:SoU30 (pdf, 3805 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stärkt rättssäkerhet vid genomförande av särskilda befogenheter på särskilda ungdomshem och LVM-hem

Betänkande 2017/18:SoU9

Patienter borde kunna jämföra kvaliteten mellan olika vårdmottagningar genom nationella kvalitetsregister och en ny nationell cancerstrategi behövs. Det anser riksdagen som genom två tillkännagivanden uppmanar regeringen att arbeta med hälso- och sjukvårdsfrågorna.

Det ena tillkännagivandet handlar om nationella kvalitetsregister, som innehåller patientuppgifter om åtgärder och resultat inom hälso- och sjukvården och ska ge kunskap om hur vården kan förbättras. Riksdagen anser att regeringen borde ge en myndighet i uppdrag att ta fram förslag på hur dessa register kan bli tillgängliga för patienter så att de kan jämföra kvaliteten mellan olika vårdmottagningar.

Det andra tillkännagivandet handlar om den nationella cancerstrategin, som lägger grunden för svensk cancervård. Enligt riksdagen borde regeringen, med utgångspunkt i bland annat nya forskningsrön, ta fram en ny utvecklad nationell cancerstrategi. Syftet är att bidra till kortare väntetider, mer inslag av högspecialiserad vård och långsiktig kompetensförsörjning.

Förslagen om tillkännagivanden kom när riksdagen behandlade förslag i motioner om hälso- och sjukvårdsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 72 Reservationer: 78
Justering: 2018-04-24 Debatt: 2018-05-17 Beslut: 2018-05-17

Betänkande 2017/18:SoU9 (pdf, 2012 kB) Webb-tv debatt om förslag: Hälso- och sjukvårdsfrågor

Betänkande 2017/18:SoU22

Landstingen ska organisera hälso- och sjukvårdsverksamheten så att vården kan ges nära befolkningen. Det vill säga att vården i större utsträckning flyttas från sjukhus till exempelvis vårdcentraler och hälsocentraler. En person som är i behov av vård ska dessutom vara garanterad en medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad personal inom en viss tid. I dag är enskilda personer endast garanterade att få besöka en läkare inom en viss tid. Förslaget är en del av regeringens arbete med en omstrukturering av vården.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2019.

Riksdagen vill samtidigt betona vikten av tillgänglighet inom primärvården. Därför riktar riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att ta initiativ till att ta fram en samlad definition av primärvårdens uppdrag och funktion.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 16
Justering: 2018-04-24 Debatt: 2018-05-17 Beslut: 2018-05-23

Betänkande 2017/18:SoU22 (pdf, 723 kB) Webb-tv debatt om förslag: Styrande principer inom hälso- och sjukvården och en förstärkt vårdgaranti

Betänkande 2017/18:SoU34

Vissa ändringar införs i socialförsäkringsbalken (SFB) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär bland annat att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela vissa föreskrifter om assistansersättning med ett högre belopp än schablonbeloppet. Enligt förslaget ska också en kommun, som har tagit emot ett beslut från Försäkringskassan om att en person saknar rätt till assistansersättning, omgående informera personen om förutsättningarna för insatser enligt LSS.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-04-26 Debatt: 2018-05-15 Beslut: 2018-05-16

Betänkande 2017/18:SoU34 (pdf, 560 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa förslag på assistansområdet

Betänkande 2017/18:SoU16

Riksdagen sa nej till motioner inom området apoteks- och läkemedelsfrågor. Motionerna handlar bland annat om finansiering, subvention och prissättning av läkemedel. Andra områden är effektiv och säker läkemedelsanvändning, förskrivning samt hygienprodukter och homeopatiska läkemedel. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att åtgärder redan är gjorda.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 5
Justering: 2018-04-19 Debatt: 2018-05-03 Beslut: 2018-05-03

Betänkande 2017/18:SoU16 (pdf, 626 kB) Webb-tv debatt om förslag: Apoteks- och läkemedelsfrågor

Betänkande 2017/18:CU6

Bostadsanpassningsbidraget anpassas bland annat till den funktionshinderpolitik som gäller i dag i och med att det införs en ny lag. Till stora delar innebär det inga praktiska förändringar från lagen om bostadsanpassningsbidrag som gäller i dag, men vissa bestämmelser förtydligas.

Syftet med bostadsanpassningsbidraget är att människor med funktionsnedsättning ska kunna anpassa sin bostad för att på det sättet ha möjlighet till ett självständigt liv i ett eget boende. Anledningen till att det tas fram en ny lag är för att den ska anpassas

  • till den funktionshinderpolitik som gäller i dag
  • så att den sökande sätts i centrum
  • så att kommunernas handläggning förenklas
  • så att lagen uppfattas som förutsägbar och tydlig.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2018-03-27 Debatt: 2018-04-11 Beslut: 2018-04-11

Betänkande 2017/18:CU6 (pdf, 1819 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ny lag om bostadsanpassningsbidrag

Betänkande 2017/18:SoU14

Riksdagen anser att äldres delaktighet och självbestämmande i den vardagliga omsorgen behöver öka. En del i detta är att förenkla kommunernas prövning av hjälp och bistånd till äldre. Äldre som bara behöver till exempel trygghetslarm, enklare service eller sociala insatser i mindre omfattning ska inte behöva gå igenom en stor biståndsprövning. Kommunerna ska inte behöva använda mycket tid och resurser till detta.

Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att så fort som möjligt återkomma till riksdagen med ett förslag om förenklad biståndsprövning för äldre.

Riksdagens ställningstagande kom när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner, framför allt med hänvisning till att utredningar och arbete redan pågår i flera av frågorna.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 23
Justering: 2018-03-13 Debatt: 2018-03-21 Beslut: 2018-03-21

Betänkande 2017/18:SoU14 (pdf, 616 kB) Webb-tv debatt om förslag: Äldrefrågor

Betänkande 2017/18:SoU13

Riksdagen riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om socialtjänstens arbete med unga lagöverträdare.

  • Regeringen borde utreda om det finns ett behov av att socialtjänsten oftare närvarar vid inledande förhör med unga som misstänks för brott. Utskottet menar att det finns större möjligheter till en snabbare utredning om den ungas levnadsomständigheter om socialtjänsten medverkar.
  • Regeringen borde arbeta för att säkerställa att socialtjänstens yttranden i förundersökningar om unga håller en hög kvalitet. Yttrandet baseras på en social utredning av personen och används som underlag innan en åklagare tar beslut om att väcka åtal mot en person under 18 år.

Förslagen om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2015/16, 2016/17 och 2017/2018 om socialtjänstfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 48 Reservationer: 73
Justering: 2018-03-08 Debatt: 2018-03-21 Beslut: 2018-03-21

Betänkande 2017/18:SoU13 (pdf, 1461 kB) Webb-tv debatt om förslag: Socialtjänstfrågor

Betänkande 2017/18:SoU7

Riksrevisionen rekommenderar i en rapport att Försäkringskassan får ökade möjligheter till sanktioner och kontroll av det statliga tandvårdsstödet. Regeringen instämmer och håller på att utreda hur Försäkringskassan ska kunna hindra tandvårdsgivare som använder tandvårdsstödet felaktigt från att få tillgång till det elektroniska system som hanterar utbetalningar från stödet.

Riksdagen håller med om att Försäkringskassan bör få ökade kontroll- och sanktionsmöjligheter. I den pågående utredningen om att stoppa tandvårdsgivare som missköter sig från ersättningssystemet bör regeringens utgångspunkt vara att lika villkor samt likvärdig tillsyn och uppföljning ska gälla för alla vårdgivare, oavsett driftsform. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, om detta till regeringen.

Riksdagens ställningstagande kom när riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av överutnyttjande av tandvårdsstödet till följd av överbehandling. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-03-06 Debatt: 2018-03-21 Beslut: 2018-03-21

Betänkande 2017/18:SoU7 (pdf, 296 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om överutnyttjande av tandvårdsstödet till följd av överbehandling

Betänkande 2017/18:SoU17

Reglerna för personlig assistans ändras. Tvåårsomprövningen av rätten till assistansersättning tas bort. Försäkringskassan ska bara ompröva rätten till ersättning om den har minskat på grund av att den som har personlig assistans har fått väsentligt ändrade förhållanden.

En assistent bör kunna finnas till hands för den som har assistans i väntan på att hjälp behövs. Därför ska personlig assistans kunna beviljas för

  • väntetid, det vill säga tid när en assistent behöver vara tillgänglig i väntan på att den som har assistans behöver hjälp
  • beredskap, det vill säga tid när en assistent behöver finnas till förfogande på annan plats i väntan på att den som har assistans behöver hjälp
  • tid när en assistent behöver vara närvarande i samband med en aktivitet utanför hemmet på grund av att hjälp kan behövas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De ändrade reglerna börjar gälla den 1 april 2018.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 5
Justering: 2018-02-15 Debatt: 2018-02-28 Beslut: 2018-02-28

Betänkande 2017/18:SoU17 (pdf, 761 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa förslag om personlig assistans

Interpellation 2017/18:321 av Bengt Eliasson (L)

Interpellation 2017/18:321 Bilstödet av Bengt Eliasson L till Statsrådet Åsa Regnér S Hösten 2016 beslutade riksdagen om ett reformerat bilstöd prop. 2016/17:4Syftet med de nya bestämmelserna var bland annat att uppmuntra anskaffning av från början anpassade fordon och därmed begränsa behovet av efterhandsanpassning.

Inlämnad: 2018-01-15 Svarsdatum: 2018-01-30 Besvarare: Statsrådet Åsa Regnér (S)

Interpellation 2017/18:321 av Bengt Eliasson (L) (pdf, 128 kB) Webb-tv interpellationsdebatt: Bilstödet

Betänkande 2017/18:SoU1

77,7 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Mest pengar går till bidrag för läkemedelsförmånerna, kostnader för statlig assistansersättning, bidrag till folkhälsa och sjukvård samt tandvårdsförmåner. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen upprepade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen. Riksdagen uppmanade i mars 2017 regeringen att lägga förslag om att samma krav på tillstånd som gäller för privata utförare inom socialtjänsten även ska gälla för offentliga utförare. Regeringen anser inte att samma typ av tillstånd behövs och att det tidigare tillkännagivandet har behandlats färdigt.

Riksdagen håller dock inte med regeringen utan uppmanade regeringen igen att komma med ett förslag om att samma krav på tillstånd som gäller för privat verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-12-05 Debatt: 2017-12-13 Beslut: 2017-12-14

Betänkande 2017/18:SoU1 (pdf, 2660 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Betänkande 2017/18:SoU5

Det införs ett nytt nationellt mål och en ny inriktning för funktionshinderspolitiken. Det nya målet är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i stort, men lade till att målet om jämlikhet och delaktighet ska uppnås i ett samhälle som har mångfald som grund.

Riksdagen riktade också två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen bör ta ett samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken.
  • Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att alla personer med funktionsnedsättning som har beviljats en insats ska få möjlighet att välja utförare.

Förslagspunkter: 22 Reservationer: 20
Justering: 2017-11-21 Debatt: 2017-11-30 Beslut: 2017-11-30

Betänkande 2017/18:SoU5 (pdf, 1682 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken

Motion 2017/18:3019 av Jan Lindholm (MP)

Motion till riksdagen 2017/18:3019 av Jan Lindholm MP WHO och traditionell medicin Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om WHO:s strategi om traditionell medicin och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hälsovårdens beroende


Utskottsberedning: 2017/18:SoU9
Riksdagsbeslut (3 yrkanden): 3 avslag

Motion 2017/18:3019 av Jan Lindholm (MP) (docx, 58 kB) Motion 2017/18:3019 av Jan Lindholm (MP) (pdf, 67 kB)