Miljö- och jordbruksutskottets verksamhet riksmötet 2011/12
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Beredningsområde
Miljö- och jordbruksutskottet bereder ärenden som rör jordbruk,
skogsbruk, trädgårdsnäring samt jakt och fiske. Utskottet behandlar även
ärenden om naturvård och ärenden om miljövård i övrigt som inte tillhör något
annat utskotts beredningsområde. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård samt 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel tillhör
utskottets beredningsområde.
Sammansättning
Under riksmötet 2011/12 hade miljö- och jordbruksutskottet
följande sammansättning.
Ledamöter
Matilda Ernkrans (S)
Bengt-Anders Johansson (M)
Lars Hjälmered (M) tjl.
fr.o.m. 2012-09-01
Johan Löfstrand (S)
Helén Pettersson i Umeå (S)
Rune Wikström (M)
Jan-Olof Larsson (S)
Anita Brodén (FP)
Sara Karlsson (S)
Per Åsling (C) t.o.m. 2011-10-13
Roger Tiefensee (C) fr.o.m. 2011-10-19
tjl. 2011-10-03–11-12-04
Pyry Niemi (C)
Johan Hultberg (M)
Åsa Coenraads (M)
Åsa Romson (MP) t.o.m. 2011-09-19
Helena Leander fr.o.m. 2011-09-20
Irene Oskarsson (KD)
Josef Fransson (SD)
Jens Holm (V)
Suppleanter
Christer Akej (M)
Christina Karlsson (S)
Linda Arvidsson Wemmert (M) tjl. 2011-10-10–2011-12-23 samt
2012-03-12–2012-06-22
Jonas Gunnarsson (S)
Jenny Petersson (M)
Anna Wallén (S)
Lars Beckman (M)
Gunnar Sandberg (S)
Nina Lundström (FP)
Katarina Köhler (S)
Staffan Danielsson (C)
Roger Tiefensee (C) t.o.m. 2011-10-18
Kew Nordqvist (MP)
Sofia Arkelsten (M)
Tina Ehn (MP)
Otto von Arnold (KD)
Mikael Jansson (SD)
Jacob Johnson (V) tjl. 2012-01-18–2012-04-09
Christina Höj Larsen (V) t.o.m. 2012-03-20
Olle Thorell (S)
Carina Ohlsson (S)
Lars Tysklind (FP)
Helena Lindahl (C)
Thoralf Alfsson (SD) t.o.m. 2012-01-24
William Petzäll (–) t.o.m. 2011-09-29
Richard Jomshof (SD) fr.o.m. 2012-01-25
Margareta Larsson fr.o.m. 2012-04-13
Andreas Carlson (KD)
Roland Utbult (KD)
Rickard Nordin (C) 2011-10-19–2012-09-05
Ulrika Carlsson i Skövde (C) fr.o.m. 2012-09-06
Åsa Romson (MP) fr.o.m. 2011-09-27
Inger Fredriksson (C) 2011-10-03–2011-12-04
Tomas Avenborg (M) 2011-10-10–2011-12-23 samt
2012-03-12–2012-06-22
Emma Wallrup (V) 2012-01-18–2012-04-09
Pontus Haag (M) fr.o.m. 2012-09-01
Ordförande i utskottet har varit Matilda Ernkrans, vice ordförande
Bengt-Anders Johansson. Som framgår av uppställningen tillhörde sex av ledamöterna
Socialdemokraterna, fem Moderata samlingspartiet, en Miljöpartiet de gröna, en
Folkpartiet liberalerna, en Centerpartiet, en Kristdemokraterna, en Sverigedemokraterna,
och en Vänsterpartiet.
Kansli
Utskottet assisterades av ett kansli bestående
av
Björn G:son Wessman, kanslichef
Madeleine Holst, utskottsråd
Anna-Lena Kileus, föredragande
Helena Rudin, föredragande, tjl. fr.o.m.
2012-05-28
Christina Malmros, föredragande
Lena Sandström, föredragande
Fredrik Jonsson, föredragande fr.o.m. 2012-06-11
Eva Forsman, utskottshandläggare
Anna Klefborg, utskottsassistent fr.o.m. 2011-12-12
Utskottets verksamhet
Under riksmötet 2011/12 höll miljö- och jordbruksutskottet 40
sammanträden med en sammanlagd sammanträdestid om 21 timmar och 39 minuter.
Utskottet har lämnat 22 betänkanden och 3 utlåtanden till kammaren.
Utskottet behandlade 10 propositioner och 1
skrivelse med tillsammans 15 följdmotioner med sammanlagt 50 yrkanden.
Dessutom behandlade utskottet 275 motioner med 545 yrkanden från allmänna
motionstiden 2011.
Ärenden som har behandlats av utskottet
I betänkande MJU1 behandlade
utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen för år 2012 om anslagen
inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt 28 motionsyrkanden från allmänna
motionstiden 2011 med anknytning till budgeten. Utgiftsområde 20 Allmän miljö-
och naturvård är indelat i två områden: Miljöpolitik och Miljöforskning.
Området Miljöpolitik omfattar frågor som rör naturvård och biologisk mångfald,
klimat, havs- vatten- och luftvård, havsplanering, sanering och efterbehandling
av förorenade områden, avfall, miljöskydd, miljöövervakning, miljöforskning,
kemikaliekontroll, meteorologi, hydrologi och oceanografi, hållbara städer samt
internationellt miljösamarbete. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om
medelstilldelning på anslag och bemyndiganden.
Utskottet hade gjort en uppföljning av
regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2012 för 20 Allmän
miljö- och naturvård samt en fördjupad
uppföljning av biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft. Utskottet föreslog
att riksdagen skulle godkänna vad utskottet anfört i dessa avsnitt. I
betänkandet behandlades även regeringens skrivelse 2010/11:157 Riksrevisionens
granskning av klimatinsatser utomlands – statens inköp av utsläppskrediter.
Vidare behandlades två följdmotioner med åtta yrkanden. Utskottet föreslog att
riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna. Samtliga motionsförslag
avstyrktes.
I betänkande
MJU2 behandlade utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen för år
2012 om anslag inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
samt 17 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2011. Utgiftsområde 23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel omfattar verksamhet inom områdena
jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskerinäring, livsmedel, skog, djur,
landsbygd, rennäring och samefrågor. Vidare omfattar utgiftsområdet även
verksamhet inom utbildning och forskning. Utgiftsområdet omfattar 29 anslag,
två färre än föregående år, som följd av att Fiskeriverket avvecklades den 30
juni 2011. Anslagsmedlen har övertagits av Havs- och vattenmyndigheten, som
inrättades den 1 juli 2011, under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om
medelstilldelning på anslag och bemyndiganden samt ställde sig i övrigt bakom
de bedömningar som regeringen redovisat. Utskottet hade gjort en uppföljning
och analys av regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2012
för utgiftsområde 23. Utskottet
föreslog att riksdagen skulle godkänna vad utskottet anfört i dessa avsnitt.
Samtliga motionsyrkanden avstyrktes.
I betänkande
MJU3 behandlade utskottet regeringens proposition 2011/12:27 Ändring i
lagen om tävling med hästdjur. Regeringen föreslog i propositionen att det i
lagen (2007:629) om tävling med hästdjur införs ett bemyndigande för regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer att föreskriva om en skyldighet
för arrangörer av hästtävlingar att lämna information till tillsynsmyndigheten
om de tävlingar som undantas från principen om icke-diskriminering.
Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2012. Ingen motion hade
väckts med anledning av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen
skulle anta regeringens lagförslag.
I betänkande
MJU4 behandlade utskottet regeringens proposition 2010/11:151 Nytt
unionsregister för utsläppsrätter. I propositionen föreslogs flera ändringar i
lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Huvuddelen av ändringarna
motiverades av att de nationella utsläppsregistren i EU:s medlemsstater ersattes
av ett nytt unionsregister på EU-nivå. Därutöver föreslogs ändring av
definitionen av flygverksamhet och ändringar som syftade till att klargöra vad
en övervaknings- och rapporteringsplan för flygverksamheter skulle innehålla
och förtydliganden i miljöbalken. Förslaget om ändring i lagen om handel med
utsläppsrätter föreslogs träda i kraft den 1 januari 2012 i fråga om vissa
paragrafer medan förslagen i övrigt föreslogs träda i kraft den dag regeringen
bestämde.
Ingen motion hade väckts med anledning av propositionen.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag.
I betänkande
MJU5 behandlade utskottet regeringens proposition 2011/12:58 Eftersök av
vilt vid sammanstötning med spårbundna fordon samt ett följdmotionsyrkande.
Regeringen föreslog ändringar i jaktlagen (1987:259) som innebar att
bestämmelserna om eftersök av vilt som har varit inblandat i en sammanstötning
med motorfordon skulle utvidgas till att avse även vilt som hade kolliderat med
spårbundna fordon. Polismyndigheten skulle även när det gällde vilt som hade
varit inblandat i en sammanstötning med spårbundna fordon kunna vidta de
åtgärder som behövdes för att viltet skulle kunna spåras upp och avlivas.
Polismyndigheten skulle också kunna ge någon annan i uppdrag att vidta sådana
åtgärder. I betänkandet behandlades även en fråga om samisk representation i
älgförvaltningsområdenas älgförvaltningsgrupper i de områden där medlemmar i
samebyar enligt 25 § rennäringslagen (1971:437) har rätt att jaga. Ändringarna
i jaktlagen föreslogs träda i kraft den 1 juli 2012.
Utskottet ställde sig bakom de bedömningar som
regeringen hade gjort i propositionen, tillstyrkte regeringens lagförslag och
avstyrkte motionsyrkandet.
I utlåtande
MJU6 behandlade utskottet Europeiska kommissionens grönbok om säljfrämjande
åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter – en strategi
med stort europeiskt mervärde för att främja Europas smaker (KOM(2011) 436).
Med grönboken vill kommissionen inleda en översyn av EU:s politik för
säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer samt initiera en diskussion om
hur nuvarande system skulle kunna utvecklas och förbättras som instrument i den
gemensamma jordbrukspolitiken. Utskottet uttalade som övergripande ståndpunkt
att informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder inte ska finansieras med
offentliga medel, men eftersom ett system med offentligt stöd till
informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder redan existerar, ligger det i
svenskt intresse att se till att gemenskapens medel används på ett så klokt och
effektivt sätt som möjligt. Utskottet föreslog att utlåtandet skulle läggas
till handlingarna.
I utlåtande
MJU7 behandlade utskottet Europeiska kommissionens meddelande om den
gemensamma fiskeripolitikens internationella dimension (KOM(2011) 424). I
meddelandet presenterades den nya inriktningen på den reformerade gemensamma
fiskeripolitikens internationella dimension. Det framhölls att reformen av den
gemensamma fiskeripolitiken har till syfte att garantera ett hållbart
utnyttjande av havets levande resurser samtidigt som man arbetar mot solida
ekonomiska resultat. Samtidigt borde ett hållbart utnyttjande av fiskbestånden
uppnås på global nivå genom att till 2015 ha kommit ned på fiskeridödlighetsnivåer
som är förenliga med en maximal hållbar avkastning (Maximum Sustainable Yield,
MSY) och mildra fiskets inverkan på de marina ekosystemen. För att uppnå detta
föreslog kommissionen ett antal åtgärder.
Utskottet välkomnade kommissionens meddelande
och stöder många av de reformer som kommissionen föreslår men underströk att
politiken även måste genomföras i praktiken för att ge resultat. För att EU ska
vara trovärdig i internationella sammanhang ansåg utskottet att EU:s egen
fiskeripolitik måste förbättras både internt och externt. Detta blir särskilt
tydligt i förhållande till de s.k. partnerskapsavtalen mellan EU och
tredjeländer. Det räcker inte med att åberopa principer i olika dokument om
ingen tar ansvar för att de efterlevs. Mot bakgrund av hur det ser ut i dag
ansåg utskottet att EU, med kommissionen i spetsen, måste ställa krav. Förhandlingar
ska inte inledas om nya avtal eller för att förnya protokoll om inte vissa
grundläggande villkor är uppfyllda. Utskottet föreslog att riksdagen skulle
lägga utlåtandet till handlingarna.
I utlåtande
MJU8 prövade utskottet kommissionens ändrade förslag till
Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG)
nr 1290/2005 och rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller utdelning av
livsmedel till de sämst ställda i unionen (KOM(2011) 634 slutlig). Detta förslag
ersatte ett tidigare förslag till ändring rörande livsmedelshjälp till de sämst
ställda i unionen (KOM(2010) 486 slutlig). Utskottet påminde kommissionen om sina tidigare yttranden om
utdelning av livsmedel till de sämst ställda i unionen som redovisas i miljö-
och jordbruksutskottets utlåtanden 2010/11:MJU7 respektive 2010/11:MJU21.
Utskottet ansåg att båda förslagen stred mot subsidiaritetsprincipen i den del
som avsåg utdelning av livsmedel till de sämst ställda i unionen. Utskottet
fann det anmärkningsvärt att inget av förslagen har innehållit någon motivering
mot bakgrund av subsidiaritetsprincipen och att kommissionen underlåter att
uppfylla denna skyldighet som är av största vikt för ett brett demokratiskt
förtroende för beslutsprocessen inom EU.
Utskottet ansåg alltjämt att den rättsliga
grund som kommissionen angett för förslaget var felaktig, trots att
kommissionen lagt till artikel 175.3 i fördraget om Europeiska unionens
funktionssätt (EUF-fördraget) och därmed föreslagit en dubbel rättslig grund.
Utskottet konstaterade att det enda skälet
till att livsmedelsstöd infördes för 20 år sedan var att det vid den tidpunkten
fanns interventionslager som man ville utnyttja på bästa sätt. Det skälet
saknas i dag då interventionslagren i det närmaste är tomma. Kommissionens
förslag innebar, enligt utskottets mening, att den gemensamma
jordbrukspolitikens mål tydligt utvidgas till att omfatta socialpolitiska
insatser som finansieras via budgetmedel som är avsatta för jordbrukspolitik.
Varken syftet med eller innehållet i den föreslagna rättsakten kan innefattas
av något av den gemensamma jordbrukspolitikens mål i artikel 39 i
EUF-fördraget. Som riksdagen tidigare har framfört kan det huvudsakligen
socialpolitiska syftet att tillhandahålla livsmedel till de sämst ställda i och
för sig anses rymmas inom unionens mål. Det framgår emellertid av fördragen att
socialpolitik främst hör till medlemsstaternas ansvar. Det är ett ansvar som
många gånger delas med myndigheter på regional och lokal nivå. Enligt subsidiaritetsprincipen
ska unionen på de områden där den inte har exklusiv befogenhet vidta en åtgärd
endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig
utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, vare sig på central nivå eller på
regional och lokal nivå, och därför, på grund av den planerade åtgärdens
omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå. Oavsett valet av
rättslig grund kan målen för den planerade åtgärden, som i huvudsak är
socialpolitiska, i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna, på
central nivå eller på regional och lokal nivå. Riksdagen ansåg således att
förslaget stred mot subsidiaritetsprincipen.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle
besluta att avge ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och
kommissionens ordförande.
I betänkande MJU9 behandlade utskottet 19
motionsyrkanden om svensk och internationell havsmiljö från den allmänna
motionstiden 2011. Motionsförslagen avsåg bl.a. Sveriges övergripande
målsättningar för den svenska och internationella havspolitiken, EU:s strategi
för Östersjön, arbetet inom Helcom, förbud mot oljeborrning, hantering av
miljöfarliga vrak, åtgärder för att minska övergödningen, förbud mot avfall
från fartyg, översyn av enskilda avlopp, pilotprojekt för utvinning av alger,
ersättning för musselodling samt barlastkonventionen. Samtliga motionsförslag
avstyrktes av utskottet.
I betänkande
MJU10 behandlade utskottet 24 motionsyrkanden om livsmedelskontroll från
den allmänna motionstiden 2011. Motionerna tog upp frågor om upphandling av
livsmedel, märkning av livsmedel, en översyn av livsmedelslagstiftningen samt
tillsyn och vägledning. Utskottet föreslog med anledning av två motionsyrkanden
ett tillkännagivande om att regeringen med kraft skulle verka för att ett
förbud mot azofärgämnen som livsmedelstillsats återinförs i Sverige inom ramen
för EU:s regelverk. Vidare borde regeringen verka för att en nationell,
frivillig överenskommelse träffas med branschen om att branschen ytterligare
begränsar användning och saluföring av livsmedel som innehåller azofärgämnen
och att tillsynen förbättras över det regelverk som gäller azofärgämnen i
livsmedel. Övriga motionsyrkanden avstyrktes. Vissa motionsyrkanden tog upp
samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under
valperioden, och dessa behandlades därför förenklat.
I betänkande
MJU11 behandlade utskottet 29 motionsyrkanden om övergripande miljöfrågor
m.m. från den allmänna motionstiden 2011. De frågor som togs upp avsåg bl.a.
den politiska samstämmigheten inom miljöpolitiken, miljöprövningar enligt
miljöbalken, markanvändning, miljöanpassade transporter, vissa tillstånds- och
ersättningsfrågor, buller och GMO. Utskottet avstyrkte samtliga
motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till att det pågick ett
beredningsarbete inom Regeringskansliet som rörde de väckta förslagen eller att
frågan var under utredning. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i
huvudsak samma frågor som riksdagen tidigare hade behandlat under mandatperioden,
och dessa motionsförslag behandlades därför förenklat.
I betänkande
MJU12 behandlade utskottet 28 motionsyrkanden om skogspolitik från den
allmänna motionstiden 2011. Motionerna tog bl.a. upp frågor om skogsvårdslagen,
miljöhänsyn vid avverkning, hyggesfritt skogsbruk och skogsskötsel. Vissa
motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade
behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlas därför förenklat.
Utskottet avstyrkte samtliga motioner.
I betänkande
MJU13 behandlade utskottet 33 motionsyrkanden om jakt och viltvård från den
allmänna motionstiden 2011. Yrkandena rörde frågor om den nya älgförvaltningen,
fjälljakt, jakttider, jaktformer, skyddsjakt, skadskjutning och jakt och
funktionshinder. Flertalet motionsyrkanden rörde frågor där riksdagen hade delegerat
beslutanderätten till regeringen och till de myndigheter som har särskild
sakkunskap på området. Utskottet föreslog med anledning av fyra motionsyrkanden
ett tillkännagivande om att regeringen långsiktigt borde trygga fjälljakten och
i det arbetet ompröva bestämmelserna i 3 § rennäringsförordningen (1993:348) i
syfte att återgå till regleringen som den var utformad före förändringen våren
2007. Övriga motionsyrkanden avstyrktes, i huvudsak med hänvisning till
gällande regelverk och mot bakgrund av pågående arbeten på området. Vissa
motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade
behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat i
ett särskilt avsnitt.
I betänkande
MJU14 behandlade utskottet 80 motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden 2011 om naturvård och biologisk mångfald. Motionerna tog upp
frågor som bl.a. rörde rovdjursförvaltning, skydd av områden, allemansrätt,
främmande arter och biologisk mångfald i ett internationellt perspektiv.
Utskottet föreslog med anledning av två motionsyrkanden ett tillkännagivande om
att Sverige bör verka för att allmän jakt på skarv införs inom ramen för en
översyn av EU:s fågeldirektiv. Övriga motionsyrkanden avstyrktes, i huvudsak
med hänvisning till pågående arbete. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller
i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under
valperioden, och dessa behandlades därför förenklat i ett särskilt avsnitt.
I betänkande
MJU15 behandlade utskottet 43 motionsyrkanden om fiskeripolitik från den
allmänna motionstiden 2011. Motionerna tog upp frågor om den gemensamma
fiskeripolitiken, EU:s fiskepartnerskapsavtal, en översyn av
fiskerilagstiftningen, ålförvaltning m.m. Samtliga motionsförslag avstyrktes.
Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen
hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför
förenklat.
I betänkande
MJU16 behandlade utskottet 33 motionsyrkanden om avfall och kretslopp från
den allmänna motionstiden 2011. Motionerna tog bl.a. upp frågor om insamling
och återvinning, pantsystem och sanering. Vissa motionsyrkanden tog upp samma
eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under
valperioden, och dessa behandlades därför förenklat. Utskottet avstyrkte
samtliga motioner.
I betänkande
MJU17 behandlade utskottet 34 motionsyrkanden om jordbruk och landsbygdens
utveckling m.m. från den allmänna motionstiden 2011. Motionerna tog upp frågor
om bl.a. Sveriges landsbygdsprogram, reformering av EU:s jordbrukspolitik,
ekologisk odling och de areella näringarna. Flertalet motionsyrkanden rörde
frågor där riksdagen hade delegerat beslutanderätten till regeringen och till
de myndigheter som har särskild sakkunskap på området. Samtliga motionsyrkanden
avstyrktes. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor
som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades
därför förenklat i ett särskilt avsnitt.
I betänkande
MJU18 behandlade utskottet 36 motionsyrkanden om kemikaliekontroll från den
allmänna motionstiden 2011. Motionerna tog bl.a. upp frågor om EU:s
kemikalielagstiftning Reach, det nationella kemikaliearbetet, förbud mot och
begränsning av kemikalier, bekämpningsmedel, nanoteknik och kemikaliekrav vid
upphandling. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden, i huvudsak med
hänvisning till att det pågick ett beredningsarbete i frågan eller att de
väckta förslagen redan beaktades t.ex. genom att Sverige drev frågorna inom
EU-samarbetet. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor
som riksdagen hade behandlat tidigare under mandatperioden, och dessa
motionsförslag behandlades därför förenklat.
I betänkande
MJU19 behandlade utskottet regeringens proposition 2011/12:59 Straff för
överträdelser av EU-regler om kemikalier och två följdmotioner. Regeringen
föreslog i propositionen ändringar i miljöbalkens regler om straff med
anledning av EU:s förordningar om långlivade organiska föroreningar och om
växtskyddsmedel. Vidare föreslogs ändringar i straffreglerna med anledning av
att en ny EU-förordning om ämnen som bryter ned ozonskiktet har ersatt den
gamla förordningen om sådana ämnen. Ett förtydligande av en gällande
straffbestämmelse som avser EU:s kemikalieregistreringsförordning föreslogs
också. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 maj 2012. Utskottet
tillstyrkte regeringens lagförslag och ställde sig bakom de bedömningar som
regeringen hade gjort i propositionen. Motionerna avstyrktes.
I betänkande
MJU20 behandlade utskottet regeringens proposition 2011/12:137 Införande av
ett pricksystem på fiskets område. Regeringen föreslog i propositionen
ändringar i fiskelagen i syfte att genomföra det pricksystem för innehavare av
fiskelicens som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november
2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att
bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs. Förslaget innebär
att det som anges i EU-förordningen om fiskelicens ska avse innehavare av
fartygstillstånd och särskilt fartygstillstånd. I enlighet med EU-förordningen
ska en innehavare av ett fartygstillstånd eller ett särskilt fartygstillstånd
tilldelas prickar om innehavaren eller någon i den verksamhet som tillståndet
avser har gjort sig skyldig till vissa uppräknade, allvarliga överträdelser.
Förslaget innebär vidare att det införs ett pricksystem även för befälhavare
som medlemsstaterna enligt ovan nämnda förordning är skyldiga att införa.
Utskottet föreslog att lagändringarna skulle träda i kraft den 1 augusti 2012.
I övrigt tillstyrkte utskottet lagförslaget med viss ändring av lagteknisk
natur.
I betänkande
MJU21 behandlade utskottet regeringens proposition 2011/12:138 Skydd av
djur som används för vetenskapliga ändamål. Med anledning av propositionen hade
fyra följdmotioner med sammanlagt 16 yrkanden väckts. I betänkandet behandlade
utskottet även 67 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2011 som rörde
djurskydd och djurhälsovård. Propositionen innehöll förslag till ändringar i
djurskyddslagen (1988:534) som syftade till att fullt ut genomföra
Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU av den 22 september 2010 om
skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål. Ändringarna innebar bl.a.
att definitionen av djurförsök utvidgades till att omfatta bevarande av en stam
av djur med förändrad arvsmassa. Det infördes ett krav på att djurförsök ska
klassificeras efter svårhetsgrad. Vidare skulle det av ett tillstånd att använda,
föda upp, förvara eller tillhandahålla försöksdjur framgå vem som är innehavare
av tillståndet liksom vem eller vilka som är föreståndare och vilken veterinär
eller expert som är knuten till verksamheten. Regeringen föreslog att lagändringarna
skulle träda i kraft den 1 januari 2013.
Utskottet ställde sig bakom de bedömningar som
regeringen hade gjort i propositionen och föreslog att riksdagen skulle anta
regeringens lagförslag. Utskottet föreslog med anledning av ett motionsyrkande
från den allmänna motionstiden 2011 ett tillkännagivande om att regeringen
borde arbeta för att det inom EU infördes en tydlig märkning av kött som kommer
från djur som har slaktats utan bedövning. Övriga motionsyrkanden avstyrktes.
Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen
hade behandlat tidigare under mandatperioden, och dessa motionsförslag behandlades
därför förenklat.
I betänkande
MJU22 behandlade utskottet regeringens proposition 2011/12:87 Ändringar i
lagen om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård. Regeringen föreslog att
det skulle införas ett nytt bemyndigande i lagen. Regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer föreslogs få rätt att meddela föreskrifter
om att genom särskilt tillstånd ge behörighet att utöva verksamhet inom djurens
hälso- och sjukvård som djursjukskötare och hovslagare. Detsamma föreslogs för
personer med humanmedicinsk legitimation som avser att utöva verksamhet inom
djurens hälso- och sjukvård. Vidare föreslogs att personer som genom ett särskilt
tillstånd fått behörighet att utöva yrket som djursjukskötare ges rätt att
använda den yrkestiteln. Ändringarna i lagen om verksamhet inom djurens hälso-
och sjukvård föreslogs träda i kraft den 1 juli 2012. Utskottet ställde sig
bakom de bedömningar som regeringen har gjort i propositionen och tillstyrkte
regeringens lagförslag.
I betänkande
MJU23 behandlade utskottet regeringens proposition 2011/12:127 Försäljning
av drivmedel till fordonsindustrin med förslag till ändringar i drivmedelslagen
(2011:319). Det föreslogs att regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer skulle få meddela vissa föreskrifter om undantag från
saluföringsförbudet för bensin och dieselbränslen som inte uppfyller gällande
miljöspecifikationer. Det är fråga om undantag för försäljning till
fordonsindustrins test- och forskningsverksamhet samt till industrins
påfyllning av nytillverkade fordon inför leverans. Lagändringarna föreslogs
träda i kraft den 1 juli 2012. Utskottet ställde sig bakom de bedömningar som
regeringen hade gjort i propositionen och tillstyrkte regeringens lagförslag.
I betänkande
MJU24 behandlade utskottet regeringens skrivelse 2011/12:124 Miljö-,
klimat- och energiinsatser inom jordbruket och tre följdmotioner med sammanlagt
13 yrkanden. I skrivelsen redovisade regeringen arbetet med miljö-, klimat- och
energifrågor inom jordbruket under perioden 2007–2011. Redovisningen
utgick från de viktigaste statliga insatserna och omfattade bedömningar av
deras effekter och hur de bidrar till att de uppställda målen inom miljö-,
klimat- och energiområdena nås. Regeringen redovisar varje år för riksdagen i
budgetpropositionen kortfattat vilka resultat som uppnåtts inom utgiftsområde
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Denna skrivelse är ett komplement
till budgetpropositionen för 2012 när det gäller målet om att de gröna
näringarna ska vara miljö- och resurseffektiva och ha en nyckelroll i Sveriges
energiproduktion. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till
handlingarna. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes med hänvisning till vad som
anfördes i skrivelsen, utskottets tidigare ställningstaganden och pågående
arbete som rörde de väckta motionsförslagen.
I betänkande
MJU25 behandlade utskottet regeringens proposition 2011/12:125 Geologisk lagring
av koldioxid och åtta följdmotionsyrkanden som väcktes med anledning av
propositionen. I betänkandet behandlades även 58 motionsyrkanden från den
allmänna motionstiden 2011. Motionerna tog bl.a. upp frågor om internationell
klimatpolitik, utsläppsmål och strategier för låga utsläpp, rapportering av
växthusgasutsläpp, systemet med handel med utsläppsrätter samt biogas. För att
genomföra EU:s direktiv om geologisk lagring av koldioxid föreslog regeringen
att geologisk lagring av koldioxid prövas som miljöfarlig verksamhet enligt
miljöbalken. Regeringen skulle pröva en sådan verksamhets tillåtlighet och fick
meddela föreskrifter om var geologisk lagring av koldioxid får ske. Koldioxid
som avskiljs för geologisk lagring utgjorde avfall. För tillstånd till
geologisk lagring av koldioxid krävdes att verksamhetsutövaren ställer
säkerhet, bl.a. för uppfyllandet av skyldigheterna enligt lagen (2004:1199) om
handel med utsläppsrätter. För geologisk lagring av koldioxid och för
rörledningar skulle det också krävas tillstånd enligt lagen (1966:314) om
kontinentalsockeln. Regeringen föreslog att ändringarna skulle träda i kraft
den 4 januari 2013. Utskottet tillstyrkte regeringens lagförslag, ställde sig
bakom regeringens bedömningar och avstyrkte samtliga motionsförslag. Vissa
motionsyrkanden från den allmänna motionstiden tog upp samma eller i huvudsak
samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa
behandlades därför förenklat.
EU-frågor
I stort sett samtliga ämnen inom utskottets beredningsområde
berörs av EU:s regelverk. EU-frågorna har därför varit aktuella i ett stort
antal ärenden under riksmötet 2011/12.
Liksom under tidigare riksmöten har utskottets
arbete med EU-frågor krävt betydande resurser i form av sammanträdestid samt
berednings- och informationsinsatser. Samtliga av Regeringskansliets
faktapromemorior inom utskottets beredningsområde har delats till utskottets
ledamöter.
Miljöministern har vid åtta tillfällen
överlagt med utskottet i enlighet med 10 kap. 4 § riksdagsordningen i ett antal
EU-frågor som berört ett program för miljö- och klimatpolitik (Life),
bokföringsregler och handlingsplaner för utsläpp och upptag av växthusgaser
till följd av verksamheter i samband med markanvändning (LULUCF), förberedelser
inför och uppföljning av den 17:e sessionen i partskonferensen (COP 17) för
FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och den 7:e sessionen i
partsmötet för Kyotoprotokollet (CMP 7) i Durban, en strategi för biologisk
mångfald i EU fram till 2020, färdplanen för ett resurseffektivt Europa och
EU:s position i valfångstkommissionen.
Landsbygdsministern eller statssekreteraren i
Landsbygdsdepartementet har vid elva tillfällen genomfört motsvarande
överläggningar med utskottet kring vissa fiskefrågor, reformeringen av den
gemensamma jordbrukspolitiken, EU:s strategi för djurskydd och djurs
välbefinnande 2012–2015 och genetiskt modifierade organismer.
Landsbygdsdepartementets respektive Miljödepartementets
politiska ledning har i utskottet vid tio respektive fem tillfällen lämnat
information inför möten i jordbruks- och fiskerådet och miljörådet samt om det
polska, danska och cypriotiska ordförandeskapet.
För att möjliggöra en ökad delaktighet från
utskottets sida i arbetet med reformeringen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik
liksom i arbetet med reformeringen av den gemensamma fiskeripolitiken har
samtliga partier varit representerade i två särskilda kontaktgrupper. Grupperna
inledde sitt arbete i maj 2010. Sammantaget har kontaktgrupperna sammanträtt
tre gånger under riksmötet 2011/12.
Subsidiaritetsprövning
Enligt artikel 5.3 i EU-fördraget ska de nationella parlamenten
bevaka att subsidiaritetsprincipen följs. Detta ska ske i enlighet med ett av
de rättsligt bindande protokoll som hör till Lissabonfördraget, protokoll om
tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Enligt
protokollets artikel 4 ska kommissionen, Europaparlamentet och rådet översända
sina utkast till lagstiftningsakter till de nationella parlamenten.
Subsidiaritetsprövningen innebär att man fastställer på vilken nivå, unionsnivå
eller nationell nivå, som den föreslagna åtgärden ska ske. Prövningen avser
inte att fastställa om åtgärden ska vidtas eller inte.
Kommissionen har översänt 26 ärenden till
riksdagen som har blivit föremål för subsidiaritetsprövning av miljö- och
jordbruksutskottet enligt följande:
–
Subsidiaritetsprövning av Europeiska
kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om den
gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter (KOM(2011)
416 slutlig)
–
Subsidiaritetsprövning av Europeiska
kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om den
gemensamma fiskeripolitiken (KOM(2011) 425 slutlig)
–
Subsidiaritetsprövning av Europeiska
kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om den
gemensamma fiskeripolitiken (KOM(2011) 425 slutlig), en andra behandling efter
regeringens yttrande
–
Subsidiaritetsprövning av Europeiska
kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring
av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 när det gäller vissa bestämmelser om den
ekonomiska förvaltningen för vissa medlemsstater som drabbats av eller hotas av
allvarliga svårigheter med avseende på deras finansiella stabilitet (KOM(2011)
481 slutlig)
–
Subsidiaritetsprövning av Europeiska
kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring
av rådets förordning (EG) nr 1198/2006 om Europeiska fiskerifonden vad gäller
vissa bestämmelser om den ekonomiska förvaltningen för vissa medlemsstater som
genomgår eller hotas av allvarliga svårigheter med avseende på deras ekonomiska
stabilitet (KOM(2012) 484 slutlig)
–
Subsidiaritetsprövning av Europeiska
kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring
av förordning (EG) nr 1760/2000 vad gäller elektronisk identifiering av
nötkreatur och avskaffande av bestämmelserna om frivillig märkning av nötkött (KOM(2011)
525 slutlig)
–
Subsidiaritetsprövning av Europeiska
kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om
definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av
geografiska beteckningar för, aromatiserade vinprodukter (KOM(2011) 530 slutlig)
–
Subsidiaritetsprövning av Europeiska
kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om regler
för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma
jordbrukspolitiken (KOM(2011) 625)
–
Subsidiaritetsprövning av Europeiska
kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om
upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter (förordningen
om en samlad marknadsordning) (KOM(2011) 626)
–
Subsidiaritetsprövning av Europeiska
kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om stöd
till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling (EJFLU) (KOM(2011) 627)
–
Subsidiaritetsprövning av Europeiska
kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om
finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken (KOM(2011)
628)
–
Subsidiaritetsprövning av Europeiska
kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring
av rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tillämpningen av direktstöd
till jordbrukare avseende år 2013 (KOM(2011) 630)
–
Subsidiaritetsprövning av Europeiska
kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring
av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller systemet med samlat gårdsstöd
och stödet till vinodlare (KOM(2011) 631)
–
Subsidiaritetsprövning av Europeiska
kommissionens reviderade förslag till Europaparlamentets och rådets förordning
om ändring av rådets förordning (EG) nr 1290/2005 och rådets förordning (EG) nr
1234/2007 vad gäller utdelning av livsmedel till de sämst ställda i unionen (KOM
(2011) 634 slutlig)
–
Subsidiaritetsprövning av kommissionens
förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets
förordning (EG) nr 3/2008 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder
för jordbruksprodukter på den inre marknaden och i tredjeland (KOM(2011) 663
slutlig)
–
Subsidiaritetsprövning av kommissionens
förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en mekanism för att
övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan
information på nationell och unionsnivå som är relevant för klimatförändringen (KOM(2011)
789 slutlig)
–
Subsidiaritetsprövning av kommissionens
förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska havs- och
fiskerifonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1198/2006, rådets
förordning (EG) nr 861/2006 och rådets förordning (EG) nr XXX/2011 om en integrerad
havspolitik (KOM(2011) 804 slutlig)
–
Subsidiaritetsprövning av kommissionens
förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets
förordning (EG) nr 1217/2009 om upprättandet av ett informationssystem för
jordbruksföretagens redovisningsuppgifter för att belysa inkomstförhållanden
och andra ekonomiska förhållanden i jordbruksföretag inom Europeiska gemenskapen
(KOM(2011) 855 slutlig)
–
Subsidiaritetsprövning av Europeiska
kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om
inrättandet av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) (KOM(2011) 874
slutlig)
–
Subsidiaritetsprövning av Europeiska
kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av
direktiven 2000/60/EG och 2008/105/EG vad gäller prioriterade ämnen på
vattenpolitikens område (KOM(2011) 876 slutlig)
–
Subsidiaritetsprövning av kommissionens
förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om förflyttning av
sällskapsdjur utan kommersiellt syfte (KOM(2012) 89 slutlig)
–
Subsidiaritetsprövning av kommissionens
förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets
direktiv 92/65/EEG vad gäller djurhälsokraven för handel med hundar, katter och
illrar inom unionen och vid import av dessa djur till unionen (KOM(2012) 90
slutlig)
–
Subsidiaritetsprövning av kommissionens
förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om bokföringsregler och
handlingsplaner för utsläpp och upptag av växthusgaser till följd av
verksamheter i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och
skogsbruk (KOM(2012) 93 slutlig)
–
Subsidiaritetsprövning av kommissionens
förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om återvinning av fartyg (KOM(2012)
118 slutlig)
–
Subsidiaritetsprövning av kommissionens
förslag till Europa-parlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv
2006/66/EG om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer
vad gäller utsläppande på marknaden av bärbara batterier och ackumulatorer som
innehåller kadmium och som är avsedda att användas i sladdlösa elektriska
handverktyg (KOM(2012) 136 slutlig)
–
Subsidiaritetsprövning av kommissionens
förslag till Europa-parlamentets och rådets förordning om ändring av direktiven
1999/4/EG, 2000/36/EG, 2001/111/EG, 2001/113/EG och 2001/114/EG vad gäller de
befogenheter som ska tilldelas kommissionen (KOM(2012) 150 slutlig).
I en av prövningarna beslutade utskottet att föreslå att riksdagen
skulle lämna ett motiverat yttrande (jfr utlåtande MJU8). I övriga fall ansåg
utskottet att det inte förelåg något problem i förhållande till
subsidiaritetsprincipen.
Utfrågningar, seminarier m.m.
Under riksmötet genomförde utskottet, med civilutskottet och
näringsutskottet som särskilt inbjudna, den 4 oktober 2011 en offentlig
utfrågning om biologisk mångfald i rinnande vatten för att inhämta ytterligare
kunskap om möjligheter att bevara och återskapa biologisk mångfald i samband
med vattenkraft (jfr MJU1 bil. 4). Den 21 februari 2012 genomförde utskottet en
offentlig utfrågning om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Vid utfrågningen diskuterades hållbart nyttjande av naturresurser
och landsbygdsutveckling i Sverige (jfr
MJU17 bil. 3 och 4). Den 3 maj 2012 höll utskottet en intern utfrågning om
utredningsbetänkandet Ny djurskyddslag (SOU 2011:75).
Vidare fick utskottet den 24 november 2011
information från Stockholm Environment Institute (SEI) om rapporten
Basic-ländernas roll i klimatförhandlingarna, den 24 januari 2012 information
från Skogsstyrelsen om bl.a. kvaliteten på dagens skogsavverkning, den 2
februari 2012 från Havs- och vattenmyndigheten om den nya myndigheten och aktuella frågor, den 16 februari 2012 från
Statens jordbruksverk om djurskydd (Jordbruksverkets och länsstyrelsernas kontrollarbete)
samt nya regler för pälsdjursuppfödning, den 19 april 2012 från Kemikalieinspektionen
om nanoteknik och i samarbete med utbildningsutskottet den 29 maj 2012 från
Riksrevisionen om rapport 2012:2 Svensk klimatforskning.
Ett antal intresseorganisationer m.fl.
uppvaktade utskottet och lämnade synpunkter och information i aktuella frågor.
Dessa var Sveaskog och Lantbrukarnas Riksförbund i Dalarna den 22 september
2011, Klimatsamverkan Skåne den 13 oktober 2011, Föreningen Skydda skogen den
25 oktober 2011, Lantbrukarnas Riksförbund den 10 november 2011, Swedish
Aerospace Industries den 22 november 2011, Svenskt Friluftsliv den 23 februari
2012, Naturskyddsföreningen om naturvård, fiskeripolitik, klimat m.m. den 27 mars 2012 samt Hästnäringens
Nationella Stiftelse den 17 april 2012.
Konferenser, resor och studiebesök
Inrikes
Den 6–7 oktober 2011 genomförde utskottet tillsammans med
Skogsindustrierna en skogsexkursion i Medelpad och skogarna runt Sundsvall.
Tillsammans med
utbildningsutskottet besökte utskottet Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala
den 13 mars 2012.
Den 25 april 2012 deltog
utskottets ordförande och en av utskottets ledamöter i en ministerdialog i
riksdagen inom ramen för konferensen Stockholm + 40 som anordnades av
Miljödepartementet.
Utrikes
Under det polska ordförandeskapet hölls en ordförandekonferens i Warszawa
den 25–26 september 2012 om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Utskottets
vice ordförande deltog.
En ledamot representerade utskottet vid
Interparlamentariska unionens (IPU) möte i Durban, Sydafrika, den 5 december
2011. Två av utskottets ledamöter deltog som medlemmar i regeringens delegation
i FN:s klimatmöte COP17 i Durban, Sydafrika, den 2–10 december 2011.
Under riksmötet gjordes två längre resor
utanför Europa. En delegation bestående av nio ledamöter och två tjänstemän
genomförde den 4–12 februari 2012 en studieresa till Indien. Syftet med
resan var att studera aktuella klimatpolitiska frågor samt det fortsatta
internationella arbetet med biologisk mångfald. Utskottet uppmärksammade även
problemen kring vattenförsörjning.
En andra delegation med tio ledamöter och två
tjänstemän reste den 3–13 februari 2012 till Nya Zeeland. Studieresan
till Nya Zeeland avsåg framför allt att omfatta jordbrukspolitiska frågor med
fokus på avreglering och relationerna till EU. Delegationen studerade även den
starka kopplingen mellan det nya zeeländska jordbruket och landets utsläpp av
växthusgaser. Frågor kring såväl skogsbruket som fisket och ansvaret för havets
resurser uppmärksammades också under resan.
En konferens om reformen av EU:s gemensamma
fiskeripolitik hölls den 28 februari 2012 i Bryssel. Fyra ledamöter från
utskottet deltog.
En förberedande
konferens inför Rio + 20 hölls i Bryssel den 21 mars 2012. Fyra av
utskottets ledamöter deltog i konferensen.
Inom ramen för det danska ordförandeskapet
hölls i Köpenhamn den 14–15 maj 2012 en ordförandekonferens om EU:s
sjunde miljöhandlingsprogram samt Rio + 20. Utskottets ordförande deltog i
konferensen. Vidare hölls den 7–8 juni 2012 en ordförandekonferens i
Köpenhamn om den gemensamma jordbrukspolitiken i vilken utskottets vice ordförande
deltog.
Två av utskottets ledamöter deltog som
medlemmar i regeringens delegation i FN:s konferens Rio + 20 i Brasilien den 20
- 22 juni 2012.
Den 25 juni 2012 hölls en konferens om EU:s
gemensamma jordbrukspolitik i Bryssel. Tre ledamöter från utskottet deltog.
Utländska besök
Utskottet har under riksmötet tagit emot ett antal utländska delegationer.
Den 15 november 2011 träffade generaldirektör
Jos Delbeke, Generaldirektoratet för klimatpolitik, en representant från varje
parti i utskottet för ett möte.
Den 23 november 2011 träffade nio av
utskottets ledamöter kommisionären för havsfrågor och fiske, Maria Damanaki,.
Den 29 mars 2012 träffade chefen för OECD:s
handels- och jordbruksdirektorat, Ken Ash, nio av utskottets ledamöter för
diskussioner kring framför allt reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik.
Uppföljning och utvärdering m.m.
I utskottens beredning av ärenden ingår enligt riksdagsordningen
uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 18 § RO). Utskottens skyldighet att följa upp och
utvärdera riksdagsbeslut inom sina ämnesområden har ytterligare tydliggjorts
genom att riksdagen under 2010 beslutade att införa en bestämmelse om detta i
regeringsformen (4 kap. 8 § RF). Riksdagen har vidare
fattat beslut om riktlinjer som syftar till att fortsätta utveckla riksdagens
arbete med uppföljning och utvärdering. Av
dessa framgår att utskottens uppföljnings- och utvärderingsverksamhet omfattar
dels fördjupade uppföljningar och utvärderingar, dels uppföljningar av den
resultatinformation som regeringen lämnar i budgetpropositionen och i
resultatskrivelser. Utskottets arbete i form av utfrågningar, seminarier och
studiebesök m.m. är en del av utskottets löpande uppföljnings- och utvärderingsarbete.
Inom miljö- och jordbruksutskottet svarar
utskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp för att genomföra
uppföljningarna. I gruppen ingår företrädare för samliga partier. Under
riksmötet 2011/12 har miljö- och jordbruksutskottet uppföljnings- och utvärderingsgrupp
haft följande sammansättning: Jan-Olof Larsson (S), Linda Arvidsson Wemmert (M)
(med Christer Akej (M) som ersättare under hennes tjänstledighet), Helena
Leander (MP), som den 13 oktober 2011 ersatte Åsa Romson, Nina Lundström (FP),
Per Åsling, som den 25 oktober ersattes av Inger Fredriksson, som den 24
januari 2012 ersattes av Roger Tiefensee (C), Josef Fransson (SD), Irene
Oskarsson (KD), ordförande, och Jens Holm (V).
Under riksmötet 2011/12 har uppföljnings- och
utvärderingsgruppen haft sex sammanträden.
Utskottet har fortsatt att följa upp och
analysera regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2012 för de
utgiftsområden som utskottet bereder, dvs. utgiftsområde 20 respektive 23.
Uppföljningen av resultatredovisningen omfattar dels en övergripande granskning
av redovisningen, dels en fördjupad analys av vissa frågor. En utgångspunkt för
arbetet har varit att det ska vara möjligt att följa kopplingen mellan gjorda
insatser, uppnådda resultat och regeringens anslagsförslag i enlighet med vad
som anges i regeringsformen, riksdagsordningen och riksdagens riktlinjer.
Miljö- och jordbruksutskottet beslutade vid
sitt sammanträde den 3 februari 2011 att följa upp statens insatser för
biologisk mångfald i rinnande vatten. Uppföljningen har inriktats på att
studera biologisk mångfald i samband med vattenkraft och i första hand hur
ansvarsfördelningen mellan olika aktörer ser ut. Uppföljningen har genomförts
av miljö- och jordbruksutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp. Gruppen
överlämnade i juni 2011 sin rapport där resultaten av uppföljningen
redovisades. Syftet har varit att ge utskottet ökade kunskaper inom området
inför behandlingen av budgetpropositionen och eventuella motioner. Utgångspunkt
för uppföljningen har varit de frågor som ingår i miljö- och jordbruksutskottets
beredningsområde, dvs. fiske, naturvård och miljövård. Frågor som rör den biologiska
mångfalden är tvärsektoriella och berör därför flera utskott. Resultatet av
uppföljningen redovisades och presenterades vid en offentlig utfrågning under
hösten 2011. Utskottet redovisade
uppföljningen i betänkande MJU1 med förslag att riksdagen skulle godkänna vad
som anförts.
Inom ramen för utskottets
uppföljningsverksamhet har uppföljningsgruppen sammanträffat med bl.a. statssekreterare
Magnus Kindbom, Landsbygdsdepartementet, och statssekreterare Anders Flanking,
Miljödepartementet.
Gemensam uppföljningsgrupp med miljö- och jordbruksutskottet och
näringsutskottet
Vid miljö- och jordbruksutskottets sammanträde den 10 februari
2011 anmäldes att näringsutskottet ställt sig positivt till miljö- och
jordbruksutskottets inbjudan att genomföra en gemensam utvärdering av
landsbygdsprogrammet. Landsbygdsprogrammet är brett och har tydliga kopplingar
till bl.a. den regionala tillväxtpolitiken (utg.omr. 19), areella näringar,
landsbygd och livsmedel (utg.omr. 23) och näringspolitiken (utg.omr. 24). Utskotten
har tillsatt en särskild grupp med uppgift att genomföra projektet. Från miljö-
och jordbruksutskottet ingår Åsa Coenraads (M), Nina Lundström (FP), Irene
Oskarsson (KD), ordförande, och Kew Nordqvist (MP). Gruppen har haft två sammanträden
under riksmötet 2011/12 och har gjort ett studiebesök i Kalmar län. Uppföljningen
av vissa frågor inom landsbygdsprogrammet beräknas vara klar under hösten 2012.
Forsknings- och framtidsfrågor
Den 26 januari 2012 genomfördes en framtidsdag i riksdagen. Miljö-
och jordbruksutskottet var under dagen värdutskott för seminariet Framtidens
resurser.
Utskottet informerades den 2 februari 2012 om
förslaget om ett nytt forum för en utskottsövergripande panel för forsknings-
och framtidsfrågor.
Miljöminister Lena Ek samt representanter från
Formas, Stockholm Environment Institute och Miljöforskningsberedningen
presenterade vid ett slutet forskningsseminarium vid sammanträde den 29 maj
2012 aktuella frågor inom miljöforskningen.