Konstitutionsutskottets verksamhet vid riksmötet 2011/12
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Konstitutionsutskottets beredningsområde
Konstitutionsutskottet (KU) bereder ärenden som rör våra
grundlagar, dvs. regeringsformen, tryckfrihetsförordningen,
yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen.
Utskottet behandlar även ärenden om riksdagen,
Riksdagens ombudsmän och riksdagens myndigheter (utom Riksbanken) samt vissa
frågor som rör Riksrevisionen.
Dessutom bereder KU ärenden som rör press- och
partistöd, lagstiftning om radio, television och film liksom ärenden som angår
yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet.
Inom utskottets ämnesområde faller också
kommunallagen och ärenden av allmän betydelse för den kommunala självstyrelsen
samt ärenden som rör länsförvaltningen och rikets administrativa indelning.
Utskottet behandlar anslagsärenden inom
utgiftsområde 1 Rikets styrelse.
KU ska vidare granska statsrådens
tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. För detta ändamål har
utskottet rätt att få ut protokollen över besluten i regeringsärendena, de
handlingar som hör till dessa ärenden samt regeringens övriga handlingar som
utskottet finner nödvändiga för sin granskning. Detta gäller även om ärendena
är hemliga.
Granskningen omfattar vissa allmänt
administrativa frågor där initiativet vanligen kommer från utskottet självt.
Andra ärenden tas som regel upp efter anmälan av enskilda riksdagsledamöter.
Sammansättning
Under riksmötet 2011/12 hade konstitutionsutskottet följande
sammansättning.
Ledamöter
Peter Eriksson (MP), ordförande
Per Bill (M), vice
ordförande
Sven-Erik Österberg (S)
Andreas Norlén (M)
Helene Petersson i Stockaryd (S)
Lars Elinderson (M)
Billy Gustafsson (S)
Karl Sigfrid (M)
Phia Andersson (S)
Karin Granbom Ellison (FP) tjl. fr.o.m.
2012-05-01 t.o.m. 2012-09-18
Hans Hoff (S)
Per-Ingvar Johnsson (C)
Hans Ekström (S)
Kajsa Lunderquist (M) tjl. fr.o.m. 2011-12-14 t.o.m. 2012-06-30
Tuve Skånberg (KD)
Jonas Åkerlund (SD)
Mia Sydow Mölleby (V)
Suppleanter
Ann-Britt Åsebol (M)
Kerstin Nilsson (S) t.o.m. 2012-08-01
Lena Sommestad (S) fr.o.m. 2012-08-01
Cecilia Brinck (M)
Caroline Helmersson Olsson (S)
Mats Johansson (M)
Per Svedberg (S)
Margareta B Kjellin (M)
Anna-Lena Sörenson (S)
Liselott Hagberg (FP)
Jan-Olof Larsson (S)
Åsa Torstensson (C)
Jabar Amin (MP)
Ulrik Nilsson (M)
Valter Mutt (MP)
Penilla Gunther (KD)
William Petzäll (--) t.o.m. 2011-09-30
Margareta Sandstedt (SD) fr.o.m. 2011-11-18 t.o.m. 2012-04-13
Johnny Skalin (SD) fr.o.m. 2012-04-13
Marianne Berg (V)
Thomas Strand (S)
Allan Widman (FP)
Johan Pehrson (FP)
Anders Flanking (C) t.o.m. 2011-10-14
Göran Lindell (C) fr.o.m. 2012-09-06
Thoralf Alfsson (SD)
Caroline Szyber (KD)
Lars-Axel Nordell (KD)
Suzanne Svensson (S) fr.o.m. 2012-03-23
Björn Söder (SD) fr.o.m. 2012-04-19
Montaser Eneim (M) ersatte Kajsa Lunderquist (M) under tiden
2011-12-14 t.o.m. 2012-06-30
Mathias Sundin (FP) ersatte Karin Granbom Ellison (FP) under tiden
2012-05-01 t.o.m. 2012-09-18
Som framgår av uppställningen tillhör sex ledamöter
Socialdemokraterna, fem Moderata samlingspartiet, en Miljöpartiet de gröna, en
Folkpartiet liberalerna, en Centerpartiet, en Sverigedemokraterna, en
Vänsterpartiet och en Kristdemokraterna.
Kansli
Utskottet biträddes av ett kansli bestående av
Kristina Svartz, kanslichef
Peder Nielsen, bitr.
kanslichef
Kristina Örtenhed, föredragande
Thomas Larue, föredragande
Katarina Delin, föredragande
Jenny Jonasson, föredragande
Ann-Charlotte Bragsjö, föredragande
Hans Hegeland, föredragande,
fr.o.m. 2012-09-01
Lars Widlund, föredragande
(halvtid)
Kerstin Siverby, byrådirektör
Tony Holmstedt, byråassistent
Katharina Wahl, byråassistent
Riksdagsstipendiaten Mattias Gunnarsson tjänstgjorde som föredragande
under våren 2012.
Utskottets verksamhet
Ärenden som behandlats av utskottet
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse (KU1)
I betänkande KU1 behandlade utskottet regeringens proposition
2011/12:1 Budgetpropositionen för 2012
utgiftsområde 1 Rikets styrelse och utgiftsområde 15 Studiestöd, yrkande 1 samt
redogörelse 2010/11:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för
verksamhetsåret 2010 och motioner från allmänna motionstiden 2011.
I betänkandet behandlades även regeringens
förslag till lagar om ändring i budgetlagen (2011:203) och i radio- och
tv-lagen (2010:696) samt riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen
(1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2012.
Utrikesutskottet yttrade sig till
konstitutionsutskottet över propositionen och motioner i de delar som rörde
utrikesförvaltningen.
Konstitutionsutskottet föreslog att anslagen
inom utgiftsområdet skulle uppgå till sammanlagt 11 808 950 000
kronor. Utskottet tillstyrkte de yrkanden i övrigt som regeringen,
riksdagsstyrelsen och Riksdagens ombudsmän (JO) lagt fram, inklusive
regeringens och riksdagsstyrelsens lagförslag. Utskottet föreslog vidare att
riksdagen skulle lägga Riksdagsförvaltningens årsredovisning för
verksamhetsåret 2010 till handlingarna. Företrädarna för Miljöpartiet de gröna,
Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet förklarade i var sitt särskilt yttrande
att de inte deltog i beslutet om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1
Rikets styrelse eftersom dessa partiers förslag till ramar för utgiftsområdena
inte hade tillstyrkts av finansutskottet i budgetprocessens första steg.
Utskottet föreslog på eget initiativ att
riksdagen skulle tillkännage för regeringen som sin mening vad utskottet anfört
om behovet av att säkerställa att länsstyrelserna tillförs avsedda medel under
2012 för fortsatta insatser för en god och kvalitativ djurskyddskontroll på
2011 års nivå i enlighet med den avsikt regeringen hade uttalat i
budgetpropositionen. Vidare föreslog utskottet att riksdagen skulle tillkännage
för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om att regeringen ska
genomföra en översyn av den nuvarande överenskommelsen som träffats mellan
regeringen och riksmarskalksämbetet om redovisningen av hovstatens verksamhet.
Utskottet tillstyrkte därmed två motioner och tillstyrkte delvis en motion.
Utskottet avstyrkte övriga motionsyrkanden.
I betänkandet fanns tre reservationer av M,
MP, FP, C, V, och KD och sju särskilda yttranden av MP, SD och V.
Riksdagen biföll utskottets förslag till
beslut.
Ändring av viss länsstyrelseverksamhet (KU2)
I betänkande KU2 behandlade utskottet regeringens proposition
2011/12:31 Ändring av viss länsstyrelseverksamhet och en följdmotion.
Regeringen ansåg att vissa av de verksamheter som länsstyrelserna handhar bör
koncentreras till ett mindre antal länsstyrelser. Syftet med detta är att
åstadkomma en högre effektivitet och en mer rationell användning av resurserna.
Ett syfte är också att stärka rättssäkerheten.
De verksamheter som regeringen föreslog ska
bli koncentrerade finns inom följande ärendegrupper: medborgarskap,
överförmyndare, begravningsfrågor, pantlåneverksamhet, bilskrotning, ensamrätt
till sjunket gods, lönegaranti, deponerade medel, Allmänna arvsfonden,
häradsallmänningar, bevakningsföretag, lotterier och bitillsyn.
Regeringen menade att dessa verksamheter ska
koncentreras till länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Skåne, Västra
Götalands, Dalarnas, Västernorrlands och Norrbottens län. Detta ska enligt
propositionen åstadkommas genom att regeringen genom förordningar meddelar
föreskrifter om vilka länsstyrelser som är behöriga. För att regeringen ska
kunna besluta om förordningar krävs vissa lagändringar.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1
juli 2012.
Utskottet tillstyrkte propositionen och
avstyrkte motionen. Utskottet ansåg att det finns skäl att koncentrera de
ärendegrupper som regeringen anger och att dessa bör handläggas vid de
länsstyrelser som anges i propositionen. Utskottet ville särskilt framhålla
vikten av att denna förändring bidrar till stärkt rättssäkerhet genom en ökad
enhetlighet i rättstillämpningen. Utskottet bedömde att de enskilda
länsstyrelserna inte skulle bli påverkade i någon högre grad. Vidare ville
utskottet understryka att ställningstagandet till propositionen inte på något
sätt berör eller påverkar framtida ställningstaganden bl.a. om den statliga
regionala förvaltningen och om regional indelning. Vidare ville utskottet tydligt
markera att de överväganden som krävs för att bedöma ett förslag om en
regionbildningsprocess är helt väsensskilda från de som krävdes i samband med
den aktuella propositionen och att utskottet skulle kunna komma fram till andra
ställningstaganden när regeringen återkom med förslag kring regionbildningen.
I betänkandet fanns ett särskilt yttrande av
S.
Riksdagen biföll utskottets förslag till
beslut.
Frågor om rösträtt, valsystem m.m. (KU3)
I betänkande KU3 behandlade utskottet motionsyrkanden från
allmänna motionstiderna 2010 och 2011. Motionsyrkandena gällde frågor om rösträtt
m.m., valsystemets proportionalitet, personval m.m., begränsad möjlighet till
återval som riksdagsledamot, fritidspolitikerns roll, skilda valdagar samt avpolitisering
av Valprövningsnämnden.
Utskottet avstyrkte samtliga motioner, i
huvudsak med hänvisning till tidigare ställningstaganden, Grundlagutredningens
arbete eller pågående utredningar.
I betänkandet fanns två reservationer av SD
och V.
Riksdagen biföll utskottets förslag till
beslut.
Uppföljning av riksdagens tillämpning av
subsidiaritetsprincipen (KU4)
Enligt 10 kap. 6 § riksdagsordningen ska konstitutionsutskottet
följa tillämpningen av subsidiaritetsprincipen och en gång om året meddela
kammaren sina iakttagelser. I betänkande KU4 redovisade utskottet resultatet av
uppföljningen för tiden den 1 juli–31 december 2010.
Konstitutionsutskottets uppföljning av
riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen avsåg dels den rent formella
hanteringen i riksdagen av utkast till lagstiftningsakter, dels utfallen på en
övergripande nivå av de genomförda subsidiaritetsprövningarna. I uppföljningen
gjordes även en översiktlig genomgång av kommissionens motiveringar i fråga om
subsidiaritetsprincipen. Vidare behandlades frågor om vilken betydelse
interparlamentariskt samarbete, IPEX och kontakter med riksdagens ständiga
representant i Bryssel har vid utskottens subsidiaritetsprövningar.
Vid genomgången av de 49 subsidiaritetsärenden
som genomfördes under den nämnda tidsperioden gjorde konstitutionsutskottet ett
antal iakttagelser. Utskottet hade berett övriga utskott möjlighet att yttra
sig över de iakttagelser konstitutionsutskottet gjort. Yttranden lämnades in av
finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, försvarsutskottet,
socialförsäkringsutskottet, socialutskottet, trafikutskottet och miljö- och
jordbruksutskottet. Övriga utskott meddelade genom protokollsutdrag att de
beslutat att inte yttra sig.
I sina ställningstaganden framhöll
konstitutionsutskottet bl.a. att den s.k. tvåstegsmetoden inte är begränsad
till att bara tillämpas på ett lagstiftningsutkast i sin helhet, utan att den
kan användas för att pröva om olika delar av ett lagstiftningsutkast strider
mot subsidiaritetsprincipen och således snarare kanske bli föremål för
reglering på nationell nivå. Allt tyder på att metoden fungerat väl och att den
lämpar sig väl för utskottens subsidiaritetsprövningar. Med hänsyn till att
många lagstiftningsutkast översänds av kommissionen i samband med halvårsskiften
ansåg utskottet att det finns anledning att i kommande uppföljningar bevaka hur
tidpunkten för översändandet påverkar utskottens och riksdagens möjligheter att
hinna med en fullgod behandling av subsidiaritetsärendena.
Under den aktuella perioden hade riksdagen på
förslag av utskott funnit i 3 fall av 49 att förslag från kommissionen stått i
strid med subsidiaritetsprincipen. Utskottet ansåg att det var för tidigt att
dra några långtgående slutsatser i fråga om den sammantagna utvecklingen hittills.
En iakttagelse var dock att finansutskottet hade haft en stark ökning av
antalet subsidiaritetsprövningar och att flera av dessa förslag hade lagts fram
som en följd av den globala krisen 2008.
Enligt konstitutionsutskottets mening ska
varje utkast prövas för sig, oberoende av om kommissionen valt att lägga fram
det i ett ”lagstiftningspaket” eller inte.
Utskottet konstaterade att kommissionens
motiveringar i fråga om subsidiaritetsprincipen saknades helt eller var
bristfälliga i drygt en tredjedel av de lagstiftningsutkast som prövats under
den aktuella perioden. Ofullständiga eller uteblivna motiveringar utgör enligt
utskottet en allvarlig brist i unionens lagstiftningsprocess.
Utskottet framhöll värdet av kontakter med
andra parlament, om möjligt på politisk nivå. Det fanns enligt utskottet ett
behov av att följa upp hur IPEX kan förbättras och utgöra ett bättre stöd för
de nationella parlamenten. Utskottet framhöll också att kontakter med
riksdagens ständiga representant i Bryssel kan vara en möjlig väg till att
skaffa information om beredningsläget i andra länder.
Utskottet anmälde enligt 10 kap. 6 § åttonde
stycket riksdagsordningen resultatet av den redovisade uppföljningen för
riksdagen.
Riksdagen lade utskottets anmälan till
handlingarna.
Förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de
nationella parlamenten (KU5, utlåtande)
I utlåtande KU5 behandlade utskottet kommissionens sjätte
årsrapport om förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella
parlamenten, KOM(2011) 345. Rapporten innehåller bl.a. en redovisning av de
viktigaste ämnen som föranlett yttranden från de nationella parlamenten till kommissionen
under 2010 med anledning av det s.k. Barrosoinitiativet. I rapporten återges
även en första lägesrapport över hur den nya subsidiaritetskontrollmekanismen
fungerar och kommissionens syn på utvecklingen av sina förbindelser med de
nationella parlamenten under den närmaste framtiden.
Konstitutionsutskottet påminde om att den
politiska dialogen mellan kommissionen och Sverige under de rådande svenska
konstitutionella förhållandena sker genom regeringen som är ansvarig inför
riksdagen. Det är inom ramen för de befogenheter som gällande fördrag tilldelat
riksdagen som den ges möjlighet att på det sätt som föreskrivs i riksdagsordningen
kommunicera direkt med bl.a. kommissionen vad gäller tillämpningen av
subsidiaritetsprincipen.
Mot bakgrund av utskottets andra årliga
uppföljning av subsidiaritetsprincipens tillämpning framhöll utskottet att
ofullständiga eller uteblivna subsidiaritetsmotiveringar utgör en allvarlig
brist i unionens lagstiftningsprocess. Vidare förutsatte utskottet att
kommissionen på lämpligt sätt klargör de otydligheter om
subsidiaritetskontrollmekanismens tillämpningsområde som framhölls i
utlåtandet. Utskottet ansåg att den granskning av unionsdokument som de
nationella parlamenten gör och som föregår lagstiftningsarbetet kan bidra till
en tidig fördjupad debatt inom medlemsstaterna om unionssamarbetets utveckling
och till att parlamentens synpunkter blir kända. Dessutom kommenterade
utskottet vissa aspekter av subsidiaritetsprotokollets tillämpning.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga
utlåtandet till handlingarna.
Riksdagen biföll utskottets förslag till
beslut.
Justitieombudsmännens ämbetsberättelse (KU6)
I betänkande KU6 behandlade utskottet redogörelse 2011/12:JO1
Justitieombudsmännens ämbetsberättelse för tiden den 1 juli 2010–30 juni
2011 och tre följdmotioner. Dessutom behandlade utskottet ett motionsyrkande
från allmänna motionstiden 2011.
Justitie-
och socialförsäkringsutskotten yttrade sig över ämbetsberättelsen och
följdmotionerna i de delar som rörde respektive utskott.
Utskottet föreslog att riksdagen genom ett
tillkännagivande skulle begära att regeringen låter utreda frågan om bristen på
reguljär tillsyn inom migrations- och socialförsäkringsområdet. Därmed
tillstyrkte utskottet delvis följdmotionsyrkandena. Motionsyrkanden om tillsyn
över kriminalvårdens verksamhet avstyrktes eftersom utskottet ansåg dem vara
tillgodosedda genom redan beslutade utredningsdirektiv. Med detta föreslog
utskottet att riksdagen skulle lägga ämbetsberättelsen till handlingarna.
Riksdagen biföll utskottets förslag till
beslut.
Användning av beteckningarna regionfullmäktige och
regionstyrelse för Gotlands kommun (KU7)
I betänkande KU7 behandlade utskottet proposition 2011/12:21
Användning av beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse för Gotlands
kommun. I propositionen föreslog regeringen att Gotlands kommun ska få möjlighet
att använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse i stället för
kommunfullmäktige och kommunstyrelse. Inga motioner hade väckts med anledning
av propositionen.
Lagförslagen föreslogs träda i kraft den 1
januari 2012.
Utskottet tillstyrkte propositionen.
Riksdagen biföll utskottets förslag till
beslut.
Sekretess hos Försvarsexportmyndigheten samt vissa
ändringar om immunitet och privilegier (KU8)
I betänkande KU8 behandlade utskottet regeringens proposition
2011/12:24 Sekretess hos Försvarsexportmyndigheten. I propositionen föreslog
regeringen att offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) skulle ändras så
att samma sekretess kommer att gälla hos Försvarsexportmyndigheten som hos
bl.a. statliga affärsverk och Försvarets materielverk när det gäller handlingar
som innehåller uppgifter om villkoren i ett slutet avtal.
Med anledning av att ett antal internationella
samarbetsavtal som innehåller bestämmelser om immunitet och privilegier har
upphört att gälla föreslog regeringen vidare att några paragrafer i lagen
(1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall skulle upphävas eller
ändras.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1
maj 2012.
Utskottet tillstyrkte propositionens
lagförslag.
Riksdagen biföll utskottets förslag till
beslut.
Integritetsfrågor m.m. (KU9)
I betänkande KU9 behandlade utskottet motionsyrkanden från de allmänna
motionstiderna 2010 och 2011. Motionsyrkandena gällde bl.a. offentlighetsprincipen
och skyddet av den personliga integriteten, kränkningar på internet,
Datainspektionens uppgifter, behandlingen av personuppgifter inom kriminalvården
och en föreslagen lag om allmän kommunikationshemlighet. I betänkandet
behandlades också regeringens skrivelse 2011/12:67 Uppgifter hos Säkerhetspolisen
om misstänkt samröre med Stasi samt motioner från de allmänna motionstiderna
2010 och 2011 om sekretessen för de s.k. Stasiarkiven.
Utskottet avstyrkte motionerna.
I betänkandet fanns tre reservationer av SD
respektive V och ett särskilt yttrande av SD.
Riksdagen biföll utskottets förslag till
beslut.
Granskning av statsrådens tjänsteutövning och
regeringsärendenas handläggning (KU10)
I betänkande KU10 redovisade utskottet sin allmänna granskning.
Granskningen avsåg regeringens sammansättning och regeringsarbetets
organisation, regeringsprotokollen, vissa förvaltningsärenden, beslut i
regeringskansliärenden (Utrikesdepartementet), delegation och subdelegation,
förvaltningsmyndigheters internationella överenskommelser, regeringens
information i samband med subsidiaritetskontroll och utnämningsmakten.
Utskottet anmälde enligt 13 kap. 2 §
regeringsformen resultatet av granskningen för riksdagen.
Riksdagen lade utskottets anmälan till
handlingarna.
Några begravningsfrågor (KU11)
I betänkande KU11 behandlade utskottet regeringens proposition
2011/12:51 Några begravningsfrågor och en följdmotion. I propositionen
föreslogs ändringar i bl.a. begravningslagen som innebar i huvudsak följande.
Den längsta tillåtna tiden mellan dödsfall och
gravsättning eller kremering förkortas till en månad. Vidare tydliggörs det att
en gravrätt kan upplåtas med begränsningar och att det i sådana fall är
upplåtaren som ansvarar för att gravplatsen hålls i ordnat och värdigt skick.
Bestämmelser föreslogs också om återupptagande och upplåtelse av återlämnad
gravrätt.
Begravningsavgiften för dem som är medlemmar i
Svenska kyrkan görs fristående från kyrkoavgiften.
Det tydliggörs att länsstyrelsen ansvarar för
tillsynen över begravningsverksamheten. För att kunna fullgöra tillsynsansvaret
ges länsstyrelsen rätt att inspektera verksamheten och på begäran få de
upplysningar, handlingar och annat material som behövs för tillsynen.
Kraven på de begravningsombud som
länsstyrelsen förordnar utökas och förtydligas.
De ändringar i begravningslagen som avser
begravningsavgift leder till följdändringar i lagen med särskilda bestämmelser
om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m., lagen om avgift
till registrerat trossamfund och skatteförfarandelagen.
De lagändringar som gäller begravningsavgiften
föreslogs träda i kraft den 1 januari 2013. Övriga lagändringar föreslogs träda
i kraft den 1 maj 2012.
Utskottet tillstyrkte regeringens lagförslag
och avstyrkte motionerna.
I betänkandet fanns två reservationer av SD.
Riksdagen biföll utskottets förslag till
beslut.
Trossamfund m.m. (KU12)
I betänkande KU12 behandlade utskottet motionsyrkanden från
allmänna motionstiderna 2010 och 2011 som gällde Svenska kyrkan, fri församlingstillhörighet,
begravningsverksamhet samt dialog med religiösa samfund m.fl.
Utskottet avstyrkte motionerna.
I betänkandet fanns en reservation av V.
Riksdagen biföll utskottets förslag till
beslut.
Tryck- och yttrandefrihetsfrågor (KU13)
I betänkande KU13 behandlade utskottet motionsyrkanden från de
allmänna motionstiderna 2010 och 2011 som rörde tryck- och yttrandefrihet.
Motionerna handlade om meddelarskydd, offentlighetsprincipen och kungahuset,
elektroniskt utlämnande av allmänna handlingar, djurpornografi, genmälesrätt
och teknikneutral lagstiftning.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle ge
regeringen till känna vad utskottet anfört om meddelarskyddet för
privatanställda i offentligt finansierad verksamhet. Därmed tillstyrktes flera
motioner i frågan.
Utskottet avstyrkte övriga motioner.
I betänkandet fanns två reservationer av V och
SD.
Riksdagen biföll utskottets förslag till
beslut.
Fri- och rättigheter (KU14)
I betänkande KU14 behandlade utskottet motionsyrkanden som rör
frågor om fri- och rättigheter. Yrkandena handlade om samvetsfrihet,
religionsfrihet och skydd för privat- och familjeliv, diskriminering, en
kommission för mänskliga rättigheter, rätten till fria samtal på arbetsplatser,
yttrandefrihet på offentliga platser, självmordssajter på internet,
värdedebatt, föreningsfrihet, niqab och burka på allmän plats, västförbud, ett
tredje kön och återkallande av medborgarskap.
Utskottet avstyrkte motionerna.
I betänkandet fanns fem reservationer av SD
och V.
Riksdagen biföll utskottets förslag till
beslut.
Författningsfrågor (KU15)
I betänkande KU15 behandlade utskottet motionsyrkanden i
författningsfrågor som har framställts under de allmänna motionstiderna 2010
och 2011. Motionsyrkandena gällde frågor om statsskicket, statschefens
uppgifter, statschefens immunitet, medlemskapet i Europeiska unionen, en
minskning av antalet riksdagsledamöter, behörighetsvillkor för statsråd och
ledamöter i riksdagen, byte av partitillhörighet, tidskarantän för statsråd och
höga statstjänstemän, den offentliga äganderätten och den kommunala revisionen.
Utskottet avstyrkte motionerna.
I betänkandet fanns sex reservationer av MP,
SD och V.
Riksdagen biföll utskottets förslag till
beslut.
Radio- och tv-frågor (KU16)
I betänkande KU16 behandlade utskottet motionsyrkanden från de
allmänna motionstiderna 2010 och 2011 som rörde vissa radio- och tv-frågor.
Motionerna handlade om en s.k. evenemangslista, annonstider i radio och tv,
rätt att välja tv-utbud, politisk tv-reklam, koncessionsavgift för kommersiell
radio och granskningsnämnden för radio och tv.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle ge
regeringen till känna att regeringen snarast bör tillsätta en utredning för
att avgöra hur en evenemangslista ska utformas. Därmed tillstyrktes motioner i
frågan. Utskottet föreslog vidare att riksdagen skulle ge regeringen till känna
att den bör genomföra en allsidig utvärdering av effekterna av den tidigare
genomförda lagändringen som innebar en ökning av annonstiden till tolv minuter.
Därmed tillstyrktes delvis en motion i frågan.
Utskottet avstyrkte övriga motioner.
I betänkandet fanns tre reservationer av M,
FP, C, KD och SD.
Riksdagen biföll utskottets förslag till
beslut.
En strategi för romsk inkludering och andra
minoritetsfrågor (KU17)
I betänkande KU17 behandlade utskottet regeringens skrivelse
2011/12:56 En samordnad och långsiktig
strategi för romsk inkludering 2012–2032 och en följdmotion samt motioner om de nationella
minoriteterna från de allmänna motionstiderna 2010 och 2011 som avser frågor om
bl.a. romer, utvidgning av de finska förvaltningsområdena, initiativ till
sameparlament, nordisk samekonvention, samers rättigheter och bevarande av älvdalskan.
Inom ramen för utskottets uppföljnings- och
utvärderingsarbete har det på utskottets uppdrag genomförts en kunskapsöversikt
om minoriteter som redovisats i en rapport, 2011/12:RFR11. Rapporten
publicerades i april 2012 och utgjorde en del av utskottets underlag inför
behandlingen av det aktuella ärendet.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga
skrivelsen till handlingarna.
Utskottet avstyrkte motionerna.
I betänkandet fanns fem reservationer av S, MP
och V och ett särskilt yttrande av SD.
Riksdagen biföll utskottets förslag till
beslut med undantag för förslagspunkten 1, om modersmålslärare och undantaget
från kravet på lärarlegitimation, där kammaren biföll reservation 1 av S, MP
och V.
Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande
extremism (KU18)
I betänkande KU18 behandlade utskottet regeringens skrivelse
2011/12:44 Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism
och följdmotioner samt motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2010 och
2011.
I handlingsplanen redovisades under sex
övergripande rubriker de åtgärder som utgör den strategiska inriktningen för
regeringens framtida arbete för att värna demokratin mot våldsbejakande
extremism.
Justitieutskottet och kulturutskottet yttrade
sig över skrivelsen och motionerna i de delar som rörde utskottens
beredningsområden.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga
skrivelsen till handlingarna.
Utskottet avstyrkte motionerna.
I betänkandet fanns en reservation av SD och
ett särskilt yttrande av S, MP och V.
Riksdagen biföll utskottets förslag till
beslut.
Kommittéberättelse 2012 m.m.
(KU19)
I betänkande KU19 behandlade utskottet regeringens skrivelse
2011/12:103 Kommittéberättelse 2012 samt motionsyrkanden från de allmänna
motionstiderna 2010 och 2011 som rör lagstiftningsprocessen.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga
skrivelsen till handlingarna.
Utskottet avstyrkte motionerna.
Riksdagen biföll utskottets förslag till
beslut.
Granskningsbetänkande (KU20)
I betänkande KU20 redovisade utskottet sin granskning av
statsrådens tjänste-utövning och regeringsärendenas handläggning med anledning
av särskilda anmälningar. Granskningen redovisades under huvudrubrikerna:
1. Vissa frågor om
regeringens förhållande till riksdagen
2. Handläggningen av
vissa regeringsärenden m.m.
3. Vissa frågor om regeringens
ansvar för förvaltningen m.m.
4. Vissa frågor om
statsråds tjänsteutövning och
5. Vissa frågor som avser
statliga bolag.
Utskottet anmälde enligt 13 kap. 2 §
regeringsformen resultatet av granskningen för riksdagen.
I betänkandet fanns sju reservationer av M,
FP, C, KD och SD.
Riksdagen lade utskottets anmälan till
handlingarna.
Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till
regeringen m.m. (KU21)
I betänkande KU21 behandlade utskottet regeringens skrivelse
2011/12:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till
regeringen och en följdmotion, regeringens skrivelse 2011/12:65 Redogörelse för
regeringens arbete med att förbättra och effektivisera hanteringen av ärenden
som rör internationella barnbortföranden samt riksdagsstyrelsens redogörelse
2011/12:RS4 Redogörelse för behandlingen under 2011 av riksdagens skrivelser
till riksdagsstyrelsen.
Utskottet noterade att den tidigare gynnsamma
utvecklingen vad gäller en minskning av riksdagsskrivelser som inte
slutbehandlats och en ökning av andelen slutbehandlade tillkännagivanden har
brutits, vilket är olyckligt. Mot bakgrund av påpekanden från bl.a.
socialförsäkrings- och näringsutskotten konstaterade konstitutionsutskottet att
vissa beredningsåtgärder i ett begränsat antal tillkännagivanden har fördröjts.
Konstitutionsutskottet förutsatte att regeringen vidtar de åtgärder som krävs
för att utskottens synpunkter ska bli beaktade. På sitt eget område
konstaterade konstitutionsutskottet bl.a. att ett tillkännagivande i frågan om
upphovsrätten och offentlighetsprincipen efter mer än tolv år ännu inte hade
slutbehandlats. Utskottet föreslog att riksdagen skulle tillkännage för
regeringen som sin mening vad utskottet anfört om att regeringen under 2012 ska
återkomma till riksdagen i frågan.
Med anledning av vissa iakttagelser inom ramen
för ärendet föreslog utskottet att riksdagen skulle tillkännage för regeringen
som sin mening vad utskottet anfört om vikten av att beredningsåtgärder med
anledning av ett riksdagens tillkännagivande bör påbörjas så snart som möjligt.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga
regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till
handlingarna och att följdmotionen skulle avstyrkas. Vidare föreslog utskottet
att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse om internationella
barnbortföranden och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna.
Riksdagen biföll utskottets förslag till
beslut.
Frågeinstituten som kontrollinstrument (KU22) –
Överflyttad till riksmötet 2012/13:KU4
Ändringar i riksdagsordningen om replikrätten m.m. (KU23)
I betänkande KU23 behandlade utskottet riksdagsstyrelsens
framställning 2011/12:RS1 Ändringar i riksdagsordningen om replikrätten m.m. I
framställningen föreslogs vissa ändringar i riksdagsordningen och att en författning
på riksdagsområdet skulle upphöra.
När det gällde ändringarna i riksdagsordningen
föreslogs bl.a. att kriterierna för vad som avses med replik tas bort ur lagen
och att det uttryckligen ska framgå att en replik begärs i omedelbar anslutning
till ett anförande. Vidare föreslogs att det regleras i riksdagsordningen att
en talare inte får anmäla sig senare än under andra omgången i en
interpellationsdebatt och att det tydliggörs att omröstningen i kammaren kan
ske på elektronisk väg. Därutöver föreslogs att bestämmelsen i
riksdagsordningen om ett statsråds skyldighet att meddela kammarkansliet om ett
svar på en skriftlig fråga är försenat eller uteblir förtydligas. Slutligen
föreslogs att vissa begrepp i riksdagsordningen om bl.a. budgetprocessen
anpassas till regeringsformens begrepp.
I framställningen föreslogs dessutom att lagen
(1993:825) om personregister i riksdagens informationssystem Rixlex upphävs.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1
augusti 2012.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta
dels ett förslag till lag om ändring i riksdagsordningen, dels ett förslag till
lag om upphävande av lagen om personregister i riksdagens informationssystem
Rixlex.
I förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen
föreslogs ändringar i riksdagsordningens huvudbestämmelser. Utskottet föreslog
att dessa ändringar skulle beslutas enligt 8 kap. 17 § första stycket andra
meningen regeringsformen.
Riksdagen biföll utskottets förslag till
beslut.
Indelning i utgiftsområden (KU24)
I betänkande KU24 behandlade utskottet regeringens proposition
2011/12:100 förslagspunkterna 2–8 som gällde lagförslag om ändring i riksdagsordningen
och ändringar av ändamål och verksamheter på utgiftsområden. Regeringens
förslag till ändringar i riksdagsordningen innebär bl.a. att två utgiftsområden
ändrar namn. Anledningen till förslaget är att vissa termer behöver
förtydligas.
Regeringens lagförslag föreslogs träda i kraft
den 1 oktober 2012 och tillämpas första gången i fråga om statens budget för
2013.
Utskottet föreslog att riksdagen dels antar
regeringens förslag till lag om ändring i riksdagsordningen, dels godkänner
regeringens förslag till ändringar av ändamål och verksamheter på
utgiftsområden.
Riksdagen biföll utskottets förslag till
beslut.
EU-förslag om allmän uppgiftsskyddsförordning (KU25, utlåtande)
I utlåtande KU25 prövar utskottet kommissionens förslag till förordning
om skydd för enskilda personer med avseende på behandlingen av personuppgifter
och om det fria flödet av sådana uppgifter (allmän uppgiftsskyddsförordning),
KOM(2012) 11 slutlig. Enligt utskottets uppfattning är förslaget i dess
nuvarande skick inte förenligt med subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslog
därför att riksdagen skulle besluta att lämna ett motiverat yttrande till Europa-parlamentets,
rådets och kommissionens ordförande i enlighet med 10 kap. 6 §
riksdagsordningen.
Riksdagen biföll utskottets förslag till
beslut.
Yttranden till andra utskott
2011/12:KU1y till finansutskottet över budgetpropositionens (prop.
2011/12:1) förslag till ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse 2012–2015
samt motioner.
2011/12:KU2y till justitieutskottet över kommissionens
utvärderingsrapport om direktiv 2006/24/EG i den del som avser frågor av
betydelse för den personliga integriteten.
2011/12:KU3y till finansutskottet över proposition 2011/12:2
Höständringsbudget för 2011 i den del som avser förslag om ändrade ramar för
utgiftsområde 1 Rikets styrelse och ändrade anslag inom utgiftsområdet samt en
motion i motsvarande delar.
2011/12:KU4y till justitieutskottet över kommissionens meddelande
Ett EU-system för att spåra finansiering av terrorism: tillgängliga alternativ
(KOM(2011) 429) i den del det rörde frågor av betydelse för grundläggande fri-
och rättigheter samt dataskydd.
2011/12:KU5y till socialutskottet över subsidiaritetsprövning av
förslag till direktiv och förordning vad gäller information till allmänheten om
receptbelagda läkemedel och humanläkemedel.
2011/12:KU6y till justitieutskottet över proposition 2011/12:55 De
brottsbekämpande myndigheternas tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation
samt motioner.
2011/12:KU7y till finansutskottet över proposition 2011/12:66
Godkännande av Europeiska rådets beslut om ändring av artikel 136 i
EUF-fördraget – Stabilitetsmekanism för euroländer och motioner.
2011/12:KU8y till justitieutskottet över följdmotion 2011/12:Ju16
yrkande 2 om en reformerad mutbrottslagstiftning.
2011/12:KU9y till justitieutskottet över ett utskottsinitiativ som
väckts med anledning av proposition 2011/12:146 Skyddsåtgärder för
trafikuppgifter lagrade för brottsbekämpande ändamål.
EU-frågor
Utskottet fortsatte under riksmötet att följa och behandla EU-frågor
inom sitt beredningsområde. Information om aktuella EU-frågor har lämnats av
företrädare för regeringen och Regeringskansliet vid sju tillfällen.
Den 18 oktober 2011 informerade statssekreteraren
Graner från Justitiedepartementet utskottet om ett avtal mellan EU:s
medlemsstater om skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som utbyts i
EU:s intresse.
Den 15 december 2011 informerade företrädare för
Statsrådsberedningen, Justitie- och Finansdepartementen om procedurfrågor vid ändringar
av Europeiska unionens fördrag m.m. inom ramen för diskussionen om en tilltänkt
finanspakt på unionsnivå.
Den 19 januari 2012 informerade statssekreterarna
Areskoug Mascarenhas och Wåglund Söderström från Statsrådsberedningen samt
företrädare för Justitie- och Finansdepartementen om utvecklingen i de pågående
förhandlingarna om en tilltänkt finanspakt på unionsnivå.
Den 16 februari 2012 informerade statssekreterarna
Graner och Valfridsson från Justitiedepartementet, statssekreteraren Wåglund
Söderström från Statsrådsberedningen samt statssekreteraren Johansson från Socialdepartementet
om aktuella EU-frågor vid sina respektive departement. De ärenden som berördes
av informationen vid detta tillfälle var
·
ett kommissionsförslag om ändringar i det
s.k. läkemedelsdirektivet och motsvarande förordning vad gäller information
till allmänheten om receptbelagda läkemedel
·
genomförandet på nationell nivå av förordningen
om medborgarinitiativet
·
reformen av EU:s dataskyddsreglering
·
frågan om EU:s anslutning till
Europakonventionen
·
revisionen av öppenhetsförordningen
·
direktiv om en europeisk
utredningsorder på det straffrättsliga området
·
revideringen av datalagringsdirektivet
och
·
förslaget till direktiv om användning
av flygpassageraruppgifter (PNR-uppgifter) för brottsbekämpande ändamål.
Den 20 mars 2012 informerade statssekreteraren
Graner från Justitiedepartementet om ett EU-förslag om allmän uppgiftsskyddsförordning,
KOM(2012) 11. Informationen lämnades inom ramen för konstitutionsutskottets
beredning av sin subsidiaritetsprövning av förslaget.
Den 22 maj 2012 informerade statsrådet
Ullenhag utskottet om dels det fleråriga ramprogrammet för Europeiska unionens
byrå för grundläggande rättigheter 2013–2017, dels uppdateringen av
arbetet med romers integrering inom EU, dels rådsslutsatserna om efterlevnaden
av grundläggande rättigheter i EU.
Den 22 maj 2012 informerade
även statssekreteraren Graner från Justitiedepartementet utskottet om dels revisionen
av öppenhetsförordningen, dels det fortsatta förhandlingsarbetet vad gäller direktivet
om användning av PNR-uppgifter.
Under riksmötet har utskottet inte hållit några
överläggningar med regeringen.
Inkommande EU-dokument samt behandlingen av
dessa vid EU:s institutioner har löpande anmälts till utskottet. Särskild vikt
har lagts vid bl.a. översynen av EU:s rättsliga ram för skyddet av
personuppgifter, EU:s åtgärder för integreringen av romerna, tillämpningen av
EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, förbindelserna mellan Europeiska
kommissionen och de nationella parlamenten samt frågor kring subsidiaritet och
proportionalitet.
Utskottet har lämnat dels ett betänkande (KU4) om konstitutionsutskottets
uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen, dels ett
granskningsutlåtande (KU5) om förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och
de nationella parlamenten, dels ett prövningsutlåtande (KU25) om ett EU-förslag
om allmän uppgiftsskyddsförordning.
I
övrigt har konstitutionsutskottet behandlat olika EU-relaterade ärenden i ett
antal yttranden till andra riksdagsutskott. I ett yttrande till
justitieutskottet (KU2y) om kommissionens utvärderingsrapport om direktiv
2006/24/EG som gäller lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpande ändamål
lämnade konstitutionsutskottet uttalanden om bl.a. lagringstider, ändamål med
lagring och användning av uppgifter, nyttan av lagringen av uppgifterna samt
frågor kring uppgiftsskydd, datasäkerhet och tillsynsmyndigheter.
Konstitutionsutskottet som begränsade sitt yttrande till frågor av betydelse för
den personliga integriteten betonade bl.a. vikten av att varje möjlighet att
förstärka skyddet för denna integritet tas till vara.
I ett yttrande till justitieutskottet (KU4y)
om kommissionens meddelande om ett EU-system för att spåra finansiering av
terrorism (KOM(2011) 429) framhöll konstitutionsutskottet bl.a. att ett sådant system inbegriper masslagring och massöverföring
av data och att frågor av dataskydds-, rättssäkerhets- och integritetskaraktär
därför är centrala. Med tanke på de konsekvenser ett lagstiftningsförslag kan
komma att få för grundläggande rättigheter var det enligt utskottet viktigt att
noga överväga om de åtgärder som kan komma att föreslås är nödvändiga och
proportionerliga. Av särskild betydelse var enligt konstitutionsutskottets
mening att nyttan av översändandet av uppgifter kunde mätas. Konstitutionsutskottet
framhöll vikten av en noggrann och tydlig reglering samt att högt ställda
minimiregler på dataskyddsområdet, som inte hindrar att enskilda medlemsstater
i sitt nationella regelverk ställer högre krav på uppgiftsskydd och
datasäkerhet, var en lämplig modell. Sammanfattningsvis betonade utskottet
vikten av att varje möjlighet att förstärka skyddet för den personliga integriteten
tas till vara.
I ett yttrande till socialutskottet (KU5y) om subsidiaritetsprövning
av förslag till direktiv och förordningar vad gäller information till allmänheten
om receptbelagda läkemedel och humanläkemedel konstaterade konstitutionsutskottet inledningsvis att förslagen i sin nuvarande utformning i flera
delar stred mot tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Vad
gäller subsidiaritetsprincipens tillämpning i de aktuella förslagen noterade
utskottet att regeringen ansåg att förslagen har ett klart EU-mervärde. Även om
utskottet i princip delade regeringens bedömning framhöll utskottet särskilt förslagens
bristande överensstämmelse med det proportionalitetskriterium som innefattas i
en prövning av subsidiaritetsprincipens tillämpning och som hänför sig till
konstitutionsutskottets ansvarsområde. Mot bakgrund av dessa brister bedömde utskottet
att förordningsförslaget stred mot subsidiaritetsprincipen. Utöver
subsidiaritetsfrågan såg sig utskottet nödgat att framhålla bl.a. det angelägna
i att frågor kring viktiga principer inom grundlagsregleringen på tryck- och
yttrandefrihetsområdet prioriteras i det fortsatta arbetet. Detta ska ses mot
bakgrund av utskottets uppfattning om att en rättsakt från unionen, som från
svensk sida framstår som konstitutionellt oacceptabel, inte ligger inom det område
där beslutanderätt har överlåtits.
I ett yttrande till
finansutskottet (KU7y) om regeringens proposition om godkännande av Europeiska
rådets beslut om ändring av artikel 136 i EUF-fördraget –
Stabilitetsmekanism för euroländer konstaterade konstitutionsutskottet att det
inte fanns några konstitutionella hinder mot att bifalla propositionen. Utskottet konstaterade dessutom att en anslutning till den
europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) för Sveriges del kan aktualiseras endast
om Sverige inför euron som valuta. Om det i framtiden blir aktuellt för Sverige
att införa euron som valuta förutsatte utskottet att frågan om Sverige ska bli
medlem i ESM underställs riksdagens prövning. Utskottet ansåg inte att utformningen
av ESM-fördraget borde utgöra ett skäl för att inte godkänna att det införs en
ny bestämmelse i artikel 136 i EUF-fördraget som klargör att euroländerna får
inrätta en stabilitetsmekanism. Att godkänna ändringen av artikel 136 kunde
enligt utskottet inte heller hindra regeringen från att verka för att de
demokratiska principerna värnas när olika åtgärder genomförs inom ramen för
EU-samarbetet för att hantera den finansiella krisen.
I ett
yttrande till justitieutskottet (KU9y) om ett förslag till ett
utskottsinitiativ som väckts i justitieutskottet i samband med beredningen av
proposition 2011/12:146 Skyddsåtgärder för trafikuppgifter lagrade för brottsbekämpande
ändamål berörde konstitutionsutskottet frågan om huruvida kravet på att riksdagen
ska godkänna föreskrifter som regeringen beslutar med stöd av bemyndigandet i 6
kap. 3 a § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation
borde tas bort. Konstitutionsutskottet ansåg att detta krav borde tas bort om
justitieutskottet bedömde att riksdagen kunde godkänna de beslutade föreskrifterna
om skyddsåtgärder.
I ett
yttrande till justitieutskottet som lämnades genom ett protokollsutdrag (vid
konstitutionsutskottets sammanträde den 23 februari 2012, se § 1 i prot.
2011/12:27) besvarade konstitutionsutskottet ett antal frågor som ställts av
justitieutskottet om formerna för ett motiverat yttrande vid subsidiaritetsprövning.
Konstitutionsutskottet hänvisade inledningsvis till vad utskottet tidigare
anfört om att subsidiaritetsprövningen är en lämplighetsprövning och att
prövningen handlar om att fastställa på vilken nivå – unionsnivå eller
någon nationell nivå – den föreslagna åtgärden ska vidtas, inte huruvida
åtgärden ska företas eller inte. Konstitutionsutskottet påminde vidare bl.a. om
att motiverade yttranden bör förbehållas sådana fall som tas upp i
protokoll nr 2 om tillämpningen av
subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna som lagts till EU-fördragen,
dvs. motiverade yttranden som innehåller skäl till att man anser att ett utkast
till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen.
Konstitutionsutskottet framhöll även möjligheten att subsidiaritetspröva delar
av ett förslag. En subsidiaritetsprövning är enligt konstitutionsutskottet inte
begränsad till en bedömning av förslaget i sin helhet, utan kan innefatta en
prövning av förslagets skilda delar. Ett riksdagsutskott kan således pröva
olika delar av ett förslag och komma fram till att vissa delar av förslaget
inte är förenliga med subsidiaritetsprincipen, medan andra delar är förenliga
med principen.
Uppföljning och utvärdering
Under riksmötet har arbetet med en uppföljning och utvärdering av
frågeinstituten som kontrollinstrument avslutats. Arbetet redovisades i
Rapporter från riksdagen 2011/12:RFR6.
Utskottet hade beslutat att under riksmötet
låta genomföra en kunskapsöversikt om nationella minoriteter. Arbetet
genomfördes av utomstående forskare och publicerades i Rapporter från riksdagen
2011/12:RFR11.
Utskottet fortsatte under riksmötet arbetet
med uppföljning och utvärdering av 2010 års val.
Forsknings- och framtidsfrågor
Utskottet höll en forskarutfrågning om valsäkerhet och
valdeltagande den 13 mars 2012. Inbjudna gäster var företrädare i kommittén
Översyn av valsystemet och Valprövningsnämndens presidium. Föreläsare var från
Åbo Akademi, Göteborgs universitet och Århus universitet som diskuterade de
aspekter som de anser vara viktigast vad gäller frågor om valsäkerhet och valdeltagande
samt för- och nackdelar med det nuvarande systemet och alternativa system.
Offentliga och interna utfrågningar
Utskottet anordnade under riksmötet totalt 15 utfrågningar i 11
granskningsärenden.
Utskottet fick muntlig information vid tolv
tillfällen i aktuella ärenden om Riksdagsförvaltningens årsredovisning,
riksdagsstyrelsens budgetförslag, kungliga hovstatens anslag, JO:s
ämbetsberättelse, aktuella EU-frågor, finanspakten och radio- och tv-frågor.
Utskottets tidigare redovisade seminarium om
en nordisk samekonvention den 9 juni 2011 publicerades i Rapporter från
riksdagen 2011/12:RFR4.
Utskottet fick en föredragning av rapporten om
utvärdering av frågeinstituten som kontrollinstrument den 2 februari 2012, och
den 31 maj 2012 bjöd utskottet in talmannen för synpunkter på rapporten.
Utskottet fick information av ambassadören för
Sydafrika den 14 februari 2012 och ambassadören för Australien den 23 februari
2012 inför utskottets utrikesresor.
Den 29 mars 2012 höll utskottet ett gemensamt
seminarium med finansutskottet och Riksbankens Jubileumsfond om ansvarsfrågor i
teori och praktik i den statliga styrningen.
Ett kvällsseminarium hölls den 24 april 2012
för informationsutbyte från delegationsresorna i Sydafrika och Australien.
Den 17 april 2012 presenterade forskarna sin
rapport Kunskapsöversikt om nationella minoriteter.
Resor och besök
Den 13 december 2011 tog utskottet emot riksrevisorerna.
Den 1–11 mars 2012 gjorde utskottet en delegationsresa till
Australien.
Den 2–9 mars 2012 gjorde utskottet en delegationsresa till
Sydafrika.
Den 4–5 juni 2012 deltog ledamöterna Helene Petersson i
Stockaryd (S) och Ann-Britt Åsebol (M) i en konferens på Voksenåsen i Norge om
en nordisk samekonvention.
Den 13–15 september 2012 deltog ledamoten Karl Sigfrid i
World e-Parliament Conference 2012 i Rom.
Information om utskottet och dess verksamhetsområde
Den 20 september 2011 tog ordförande Peter Eriksson (MP), vice
ordförande Per Bill (M), Andreas Norlén (M), Helene Petersson i Stockaryd (S), Hans
Ekström (S), Jonas Åkerlund (SD) och biträdande kanslichefen emot en delegation
från den finska riksdagens grundlagsutskott.
Den 29 september 2011 tog vice ordförande Per
Bill (M), Per-Ingvar Johnsson (C), Tuve Skånberg (KD) och kanslichefen emot en
delegation från norska Stortingets kommunal- och förvaltningsutskott.
Den 13 oktober 2011 tog ordförande Peter
Eriksson (MP), Helene Petersson i Stockaryd (S), Per-Ingvar Johnsson (C), Hans
Ekström (S), Jonas Åkerlund (SD) och biträdande kanslichefen emot en delegation
från det ungerska parlamentet.
Den 26 januari 2012 deltog utskottet i
riksdagens framtidsdag och var värdutskott för seminariet En digital framtid.
Den 16 februari 2012 besökte Ålands talman
riksdagen, och från utskottet deltog ordförande Peter Eriksson (MP), vice
ordförande Per Bill (M) och en tjänsteman från utskottet.
Den 29 maj 2012 tog ordförande Peter Eriksson
(MP), Andreas Norlén (M), Helene Petersson i Stockaryd (S), Karl Sigfrid (M), Per-Ingvar
Johnsson (C) och biträdande kanslichefen emot en delegation från Tjeckiens deputeradekammares valutskott.
Den 20 juni 2012 tog vice ordförande Per Bill (M), Hans
Ekström (S), kanslichefen och biträdande kanslichefen emot en delegation från
det thailändska parlamentet.
Vissa kvantitativa uppgifter om utskottets verksamhet
Utskottet lämnade 24 betänkanden till kammaren och 9 yttranden
till andra utskott. Dessutom lämnades två granskningsbetänkanden: det ena
innehöll resultatet av allmänna granskningar i december 2011, det andra
resultatet av särskilda granskningar i maj 2012. Det allmänt inriktade
granskningsbetänkandet omfattade åtta huvudpunkter och vårens
granskningsbetänkande nitton anmälda granskningsärenden, redovisade under fem
huvudrubriker.
Under riksmötet höll utskottet sammanlagt 93
sammanträden, 51 sammanträden med allmänna ärenden och 42 sammanträden med
granskningsärenden. Den sammanlagda sammanträdestiden under riksmötet omfattade
74 timmar och 9 minuter.
Till utskottet hänvisades 9 propositioner, 268
motionsyrkanden, 6 skrivelser från regeringen samt 2 framställningar och 3
redogörelser från olika riksdagsorgan. Utskottet behandlade 6 propositioner,
260 motionsyrkanden, 6 skrivelser, 1 framställning och 3 redogörelser
under riksmötet.