Civilutskottets verksamhet vid riksmötet 2011/12
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Beredningsområde
Utskottet bereder ärenden om äktenskaps-, föräldra-, ärvda-,
handels-, jorda- och utsökningsbalkarna, försäkringsavtalsrätt, bolags- och
föreningsrätt, skadeståndsrätt, transporträtt, konkursrätt,
konsumentpolitik, internationell privaträtt, bostadspolitik, vattenrätt,
bebyggelseplanläggning, byggnadsväsendet, fysisk planering samt
expropriation, fastighetsbildning och lantmäteriväsendet.
Till utskottets beredningsområde hör ärenden
inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
samt konsumentpolitik.
Sammansättning m.m.
Under riksmötet 2011/12 hade utskottet följande sammansättning.
Ledamöter
Veronica Palm (S), ordförande
Jan Ertsborn (FP), vice ordförande
Magdalena Andersson (M)
Anti Avsan (M)
Carina Ohlsson (S)
Maria Abrahamsson (M), t.o.m. den 29 september 2011
Eva Bengtson Skogsberg (M)
Hillevi Larsson (S), dock inte den 1 november – 31 december
2011
Margareta Cederfelt (M)
Jonas Gunnarsson (S)
Hannah Bergstedt (S), t.o.m. den 22 mars 2012
Katarina Köhler (S), fr.o.m. den 23 mars 2012
Per Lodenius (C), t.o.m. den 13 oktober 2011
Ola Johansson (C), fr.o.m. den 14 oktober 2011
Yilmaz Kerimo (S)
Jessika Vilhelmsson (M), fr.o.m. den 30 september 2011
Jan Lindholm (MP)
Otto von Arnold (KD)
Carina Herrstedt (SD)
Marianne Berg (V)
Suppleanter
Thomas Finnborg (M)
Katarina Köhler (S), t.o.m. den 22 mars 2012
Berit Högman (S), fr.o.m. den 23 mars 2012
Lotta Olsson (M), t.o.m. den 29 mars 2012
Bino Drummond (M), fr.o.m. den 25 april 2012
Clas-Göran Carlsson (S)
Ulrika Karlsson i Uppsala (M)
Elin Lundgren (S)
Jessica Rosencrantz (M), t.o.m. den 29 mars 2012
Cecilia Brink (M)
Börje Vestlund (S)
Lars Tysklind (FP)
Ann Arleklo (S), dock inte den 15–31 mars 2012
Ola Johansson (C), t.o.m. den 13 oktober 2011
Rickard Nordin (C), fr.o.m.
den 14 oktober 2011
Gustav Fridolin (MP), t.o.m. den 19 september 2011
Magnus Ehrencrona (MP), fr.o.m. den 20 september 2011
Margareta B Kjellin (M)
Agneta Börjesson (MP)
Yvonne Andersson (KD)
Thoralf Alfsson (SD), t.o.m. den 12 april 2012
Björn Söder (SD), fr.o.m. den 13 april 2012
Amineh Kakabaveh (V)
Anna Steele (FP)
William Petzäll (—), t.o.m. den 29 september 2011
Margareta Larsson (SD), fr.o.m. den 18 november 2011
Anders Sellström (KD)
Johnny Skalin (SD), fr.o.m. den 19 april 2012
Extra suppleanter
Rose-Marie Carlsson (S), den 1 november – 31december 2011
Christin Hagberg (S), den 15 mars – 31 mars 2012
Kansli
Utskottet biträddes av ett kansli bestående av
Monica Hall, kanslichef
Anders Löfgren, utskottsråd
Bengt Billquist, utskottsråd
Susanne Sjöblom, föredragande
Caroline Hedvall, föredragande
Peter Scharmer, föredragande, t.o.m. den 29 februari 2012
Cecilia Kignell, föredragande, den 1 mars – 15 juni 2012
Hana Svecova, utskottsassistent
Britt-Marie Rehn Henriksson, utskottsassistent
Verksamheten
Under riksmötet höll utskottet 33 sammanträden. Sammanträdestiden
uppgick till 18 timmar och 20 minuter.
Under sammanträdena behandlade utskottet elva propositioner,
en regeringsskrivelse och 418 motionsyrkanden. Vidare behandlades tre
propositioner, en regeringsskrivelse och tio motionsyrkanden från
riksmötet 2010/11.
Under riksmötet lämnade utskottet 25 betänkanden
och två utlåtanden till kammaren. I samtliga ärenden biföll riksdagen
utskottets förslag till riksdagsbeslut.
Vidare lämnade utskottet fyra yttranden till
andra utskott.
Verksamheten har även bestått i arbete med
uppföljning och utvärdering samt EU-frågor. Beträffande EU-arbetet har
utskottet bl.a. haft överläggningar med regeringen i ett stort antal olika
frågor inom utskottets beredningsområde. Utskottet har även prövat om vissa
EU-förslag till lagstiftningsakter strider mot subsidiaritetsprincipen.
Betänkanden
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,
byggande samt konsumentpolitik (CU1)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens förslag i budgetproposition
2011/12:1 till anslag under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,
byggande samt konsumentpolitik och förslag till vissa bemyndiganden inom det
bostadspolitiska området. Vidare behandlades regeringens förslag om ett nytt
bostadspolitiskt mål samt ett förslag till ändring i fastighetsmäklarlagen
(2011:666). Utskottet behandlade även de motionsförslag i anknytande frågor som
väckts under årets allmänna motionstid och som dessutom avsåg en rad frågor med
en mer allmän bostadspolitisk eller konsumentpolitisk inriktning, bl.a. frågor
om nivån på bostadsbyggandet, stödet till bostadsbyggandet, kommunernas
bostadsförsörjningsansvar och den kommunala konsumentvägledningen. Utskottet
tillstyrkte förslaget om anslag för utgiftsområdet samt regeringens förslag om
vissa bemyndiganden, ett bostadspolitiskt mål och en ändring i
fastighetsmäklarlagen. Samtliga motionsförslag avstyrktes med hänvisning till
utskottets tidigare ställningstaganden och till olika regeringsuppdrag inom de
aktuella områdena. I betänkandet fanns 22 reservationer och fyra särskilda
yttranden. Reservationerna avsåg flertalet av de frågor som behandlades i
betänkandet. När det gällde anslagsfördelningen inom utgiftsområdet avstod
ledamöterna från Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och
Vänsterpartiet från att delta i utskottets beslut och redovisade sin syn på
bl.a. anslagen inom utgiftsområdet i särskilda yttranden.
Enklare fusion av aktiebolag (CU2)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2010/11:147 Enklare
fusion av aktiebolag. I propositionen föreslogs de ändringar i aktiebolagslagen
(2005:551) som bedömdes som nödvändiga för att genomföra ett EU-direktiv med
ändringar i fyra andra bolagsrättsliga direktiv. EU-direktivet syftar huvudsakligen
till att förenkla för aktiebolag att genomföra fusioner och delningar. Ingen
motion hade väckts med anledning av propositionen. Utskottet föreslog att
riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.
Avgifter enligt lagen om ansvar och ersättning vid
radiologiska olyckor (CU3)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2010/11:149
Avgifter enligt lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor samt en
motion som väckts med anledning av propositionen och en motion från den
allmänna motionstiden 2011. I propositionen föreslog regeringen att det i lagen
(2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor införs ett bemyndigande
för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela
föreskrifter om avgifter för prövning och tillsyn enligt lagen. Förslaget
innebar att avgifter får tas ut för myndigheters arbete med att pröva
ansvarsförsäkringar och andra säkerheter som anläggningshavare är skyldiga att
ha enligt lagen. Avgifter får också tas ut för andra prövningar som behövs
enligt lagen och för att utöva tillsyn över skadeståndsansvaret. Utskottet föreslog
att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och avslå motionerna. I
betänkandet fanns två reservationer.
Konsumentombudsmannens medverkan i vissa tvister (CU4)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition
2010/11:164 Konsumentombudsmannens medverkan i vissa tvister. I propositionen
föreslog regeringen att lagen (1997:379) om försöksverksamhet avseende medverkan
av Konsumentombudsmannen i vissa tvister (försökslagen) ersätts med en ny
permanent lag. Enligt den nya lagen ska Konsumentombudsmannen kunna biträda en
konsument vid allmän domstol eller hos Kronofogdemyndigheten som ombud i en
tvist med en näringsidkare, om tvisten är av betydelse för rättstillämpningen eller
om det annars finns ett allmänt konsumentintresse av att tvisten prövas. Lagens
särskilda regler om rättegångskostnader gör förfarandet i stort sett
kostnadsfritt för konsumenten. Kostnadsskäl ska därmed inte hindra konsumenter
från att driva mål av principiellt intresse. Den nya lagen motsvarar vad som
gällde enligt försökslagen. Propositionen innehöll också förslag till
konsekvensändringar i vissa lagar med anledning av Lissabonfördragets
ikraftträdande och att andra EU-rättsakter har ersatts eller ändrats. Vidare
föreslogs lagändringar av redaktionell karaktär. Ingen motion hade väckts med
anledning av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta
regeringens lagförslag.
Insatser för vandrande fisk i sjöar och vattendrag (CU5)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse
2010/11:163 Insatser för vandrande fisk i sjöar och vattendrag, i vilken
regeringen redovisade insatser och särskilda satsningar med anledning av
riksdagens tillkännagivande från våren 2011 om fiskvandringsvägar i reglerade
vattendrag. Utskottet behandlade också åtta motionsyrkanden som väckts med
anledning av skrivelsen och sju motionsyrkanden från den allmänna motionstiden
2011. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till
handlingarna och avslå samtliga motionsyrkanden.
Associationsrätt (CU6)
I betänkandet behandlade utskottet ett femtontal motionsyrkanden
om associationsrätt m.m. från den allmänna motionstiden 2011. Motionsyrkandena
gällde bl.a. könsfördelningen i bolagsstyrelser, tvångslikvidation av aktiebolag,
lagen om ekonomiska föreningar, regler för socialt företagande och ytterligare
lagstiftning om franchising. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga
motionsyrkanden. I betänkandet fanns fem reservationer.
Rätt till namn som förvärvats i en annan stat inom EES (CU7)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2011/12:12 Rätt
till namn som förvärvats i en annan stat och två motioner som väckts med
anledning av propositionen. I propositionen föreslog regeringen att den som
genom födelse, ändrat civilstånd eller annat familjerättsligt förhållande har
förvärvat ett namn i ett annat EES-land eller i Schweiz ska få förvärva det
namnet också i Sverige, om han eller hon vid det utländska förvärvet var
medborgare eller hade hemvist i den andra staten eller hade annan särskild
anknytning dit. Förvärvet ska kunna ske genom en enkel, avgiftsfri, anmälan
till Skatteverket. Vissa regler till skydd för barn föreslogs gälla även vid
dessa förvärv. När ett barn har samma efternamn som en förälder som inte är
vårdnadshavare ska det krävas samtycke från föräldern eller en särskild domstolsprövning
för att barnet ska få byta bort det namnet. Namn som kan antas väcka anstöt
eller leda till obehag eller som annars uppenbarligen inte är lämpliga ska inte
godkännas som förnamn. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta lagförslagen
och avslå motionsyrkandena. I betänkandet fanns två reservationer.
Enklare avbetalningsköp m.m. (CU8)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition
2011/12:28 Enklare avbetalningsköp m.m. och en motion som väckts med anledning
av propositionen. Vid avbetalningsköp ska parterna upprätta ett dokument med
vissa uppgifter för att säljaren, om köparen inte betalar, ska kunna återta
varan genom handräckning. I propositionen föreslog regeringen att dokumentet
även ska kunna upprättas elektroniskt och signeras av köparen med en elektronisk
signatur. I propositionen föreslogs även vissa ändringar när det gäller
reglerna i distans- och hemförsäljningslagen (2005:59) om avräkningen mellan
näringsidkaren och konsumenten när konsumenten ångrar ett distansavtal om en
finansiell tjänst. Förslaget innebar att den svenska regleringen kommer att
vara i linje med den som gäller i andra medlemsstater i EU. I propositionen
behandlades även frågan om rättigheter och skydd för den enskilde vid
tillhandahållande av tjänster i offentlig verksamhet. Regeringen redovisade
vidtagna och planerade åtgärder. Också behovet av att utvidga konsumenttjänstlagen
(1985:716) till att omfatta ytterligare tjänster togs upp. Utskottet föreslog
att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och avslå motionsyrkandet. I
betänkandet fanns en reservation.
Fastighetsrätt (CU9)
I betänkandet behandlade utskottet de motioner som väckts i fastighetsrättsliga
frågor under den allmänna motionstiden 2011. Förslagen avsåg bl.a. tomträtt,
kommunal förköpsrätt och expropriation. Utskottet föreslog att riksdagen skulle
avslå samtliga motionsyrkanden. I betänkandet fanns fyra reservationer och ett
särskilt yttrande.
Värdering till verkligt värde (CU10)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2011/12:26
Värdering till verkligt värde. I propositionen föreslogs att vissa bestämmelser
om värdering av materiella och immateriella tillgångar till verkligt värde, som
ännu inte har fått tillämpas, upphävs. Ingen motion hade väckts med anledning
av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens
förslag.
Barns möjlighet att få vård (CU12)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2011/12:53 Barns
möjlighet att få vård samt två motioner som väckts med anledning av
propositionen och fyra motioner från den allmänna motionstiden 2011. I
propositionen föreslog regeringen att om den ena vårdnadshavaren inte samtycker
till en åtgärd till stöd för barnet ska socialnämnden få besluta att åtgärden
ändå får vidtas om det krävs med hänsyn till barnets bästa. Möjligheten ska
gälla för psykiatrisk och psykologisk utredning och behandling, liksom för
behandling i öppna former samt för utseende av en kontaktperson eller en familj
enligt socialtjänstlagen. Vidare ska den omfatta några åtgärder enligt lagen om
stöd och service till vissa funktionshindrade. Uppdraget att fatta beslut ska
få delegeras till en särskild avdelning inom socialnämnden. I propositionen
behandlades även frågan om det finns ett behov av att införa en möjlighet att
förordna ett juridiskt biträde för barn i vårdnadsmål. Regeringen konstaterade
att riksdagen har behandlat frågan vid flera tillfällen och att det finns två
tillkännagivanden. Regeringen gjorde dock bedömningen att det för närvarande
inte bör införas en möjlighet för domstolen att förordna ett juridiskt biträde
för barnet i mål om vårdnad, boende eller umgänge. Frågan om hur barnets rätt i
processen bäst tillgodoses behövde enligt regeringen övervägas ytterligare, och
så kommer att ske i samband med den utvärdering av 2006 års vårdnadsreform som
kommer att inledas under mandatperioden. Utskottet föreslog att riksdagen
skulle anta regeringens lagförslag och avstyrkte motionerna. I betänkandet
fanns två reservationer.
Hyresrätt m.m. (CU13)
I betänkandet behandlade utskottet de motioner som väckts under
den allmänna motionstiden 2011 och som gällde hyresrätt, bostadsrätt och kooperativ
hyresrätt samt ombildning till bostadsrätt och ägarlägenheter. Utskottet
föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. I betänkandet
fanns 15 reservationer och två särskilda yttranden.
Planering och byggande (CU14)
I betänkandet behandlade utskottet 45 motioner med sammanlagt
72 yrkanden från den allmänna motionstiden 2011. Förslagen gällde frågor
om planering och byggande i vid bemärkelse. Flertalet av förslagen hade direkt
eller indirekt anknytning till det som regleras genom plan- och bygglagen
(2010:900). Vidare behandlades vissa frågor som regleras genom lagen (2006:985)
om energideklaration för byggnader och lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag
m.m. Utskottet avstyrkte samtliga motioner som behandlades i betänkandet. I
sina ställningstaganden hänvisade utskottet till den nya plan- och bygglagen
som trädde i kraft våren 2011, sina tidigare ställningstaganden, pågående
utredningar samt till det arbete som bedrivs av Boverket och andra myndigheter
och av de enskilda kommunerna. I betänkandet fanns 21 reservationer.
Konsumenträtt (CU15)
I betänkandet behandlade utskottet ett trettiotal motionsyrkanden
från den allmänna motionstiden 2011 på de konsumentpolitiska och
konsumenträttsliga områdena. Motionsyrkandena gällde bl.a. bluffakturor,
obeställd reklam och telefonförsäljning, konsumentkrediter, reklam riktad till
barn, lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam och leksakers säkerhet.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. I
betänkandet fanns tolv reservationer.
Familjerätt (CU16)
I betänkandet behandlade utskottet 79 motionsyrkanden från den
allmänna motionstiden 2011 på det familjerättsliga området. Motionsyrkandena
gällde bl.a. faderskap, föräldraskap vid assisterad befruktning, adoption,
olika frågor om vårdnad om barn, olovligt bortförda barn i internationella
förhållanden, umgänge med barn, tillsyn av överförmyndare, gode män, barns
skuldsättning, en barnbalk, äktenskapsfrågor, ersättning till vigselförrättare,
tvångs- och barnäktenskap, namnlagen, vissa arvsrättsliga frågor samt
registrering av testamenten. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå
samtliga motionsyrkanden och hänvisade främst till pågående arbeten och
riksdagens tidigare ställningstaganden. I betänkandet fanns 21 reservationer
och två särskilda yttranden.
Hushållningen med mark- och vattenområden (CU17)
I betänkandet behandlade utskottet de motioner som väckts under
den allmänna motionstiden 2011 och som gällde hushållningen med mark- och
vattenområden, stranderosion och allmänna vattentjänster. Utskottet föreslog
att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. I betänkandet fanns en
reservation och ett särskilt yttrande.
Ersättningsrätt (CU18)
I betänkandet behandlade utskottet tolv motionsyrkanden från den
allmänna motionstiden 2011 om olika ersättningsrättsliga frågor.
Motionsyrkandena gällde bl.a. barnförsäkringar, information vid
försäkringsfall, handläggning av trafikskadeärenden, solidariskt
skadeståndsansvar och ideellt skadestånd. Utskottet föreslog att riksdagen
skulle avslå samtliga motionsyrkanden. I betänkandet fanns två reservationer
och ett särskilt yttrande.
Skuldsanering, m.m. (CU19)
I betänkandet behandlade utskottet ett tjugotal motionsyrkanden
från den allmänna motionstiden 2011. Motionsyrkandena gällde skuldsanering, överskuldsättning,
översyn av insolvensrätten, s.k. fordonsmålvakter, förbehållsbelopp vid
löneutmätning och Kronofogdemyndighetens försäljning av utmätt fast egendom
m.m. Med delvis bifall till ett motionsyrkande föreslog utskottet att riksdagen
skulle tillkännage för regeringen som sin mening att regeringen måste ta
nödvändiga initiativ för att påskynda ett pågående utredningsarbete och att
utredningen bör avslutas i så god tid att regeringen kan utarbeta förslag och
överlämna en proposition som riksdagen kan ta ställning till under innevarande
valperiod. Övriga motionsyrkanden avstyrktes. I betänkandet fanns en
reservation (M, FP, C, KD) som gällde skuldsanering, två reservationer i övrigt
och ett särskilt yttrande.
Upphävande av lagen om tillfällig försäljning (CU20)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2011/12:46
Upphävande av lagen om tillfällig försäljning, i vilken det föreslogs att lagen
(1990:1183) om tillfällig försäljning skulle
upphöra att gälla vid utgången av september 2012. Lagen syftade
till att ta till vara konsumenters intressen i samband med tillfällig
försäljning. Enligt regeringen tillgodoses detta numera bättre genom annan, mer
ändamålsenlig reglering. Det behövs därför inte längre någon särreglering av
den tillfälliga försäljningen. Ingen motion hade väckts med anledning av
propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens
lagförslag.
Upphävande av lagen om exploateringssamverkan (CU22)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition
2011/12:54 Upphävande av lagen om exploateringssamverkan. Ingen motion hade
väckts med anledning av propositionen. Propositionen innehöll förslag om att
lagen (1987:11) om exploateringssamverkan skulle upphöra att gälla vid utgången
av juni 2012. Lagen, som endast hade tillämpats vid ett fåtal tillfällen sedan
den infördes, bedömdes inte komma att tillämpas framöver och fyllde inte heller
i övrigt någon funktion. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta
regeringens lagförslag. Utskottet föreslog också att ärendet skulle avgöras
efter endast en bordläggning.
Stärkt skydd för barn i internationella situationer (CU23)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2011/12:85 Stärkt
skydd för barn i internationella situationer och en motion som väckts med
anledning av propositionen. I propositionen föreslog regeringen att riksdagen
skulle godkänna den i Haag den 19 oktober 1996 dagtecknade konventionen om behörighet,
tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar
och åtgärder till skydd för barn (1996 års Haagkonvention). Konventionen syftar
till att stärka skyddet för barn i internationella situationer. Genom en
tillämpning av konventionen ska man kunna undvika konflikter mellan olika
rättssystem om behörighet, tillämplig lag eller erkännande och verkställighet
av domar och andra avgöranden. Syftet med konventionen är också att utveckla
det internationella samarbetet när det gäller skydd av barn. Det föreslogs att
riksdagen godkänner att Sverige vid anslutning till konventionen reserverar sig
mot användandet av franska i meddelanden till myndigheter. Regeringen föreslog
att konventionen blir en del av svensk lagstiftning genom en särskild lag, som
också innehåller kompletterande bestämmelser om bl.a. beslut om tillfälliga
skyddsåtgärder samt om handläggningen av ärenden om att få förklarat att ett
utländskt avgörande är verkställbart i Sverige. Det föreslogs också en reglering
i lag av förutsättningarna för placering av ett barn över nationsgränserna med
stöd av samarbetsbestämmelserna i 1996 års Haagkonvention och i Bryssel
II-förordningen. För att en sådan placering ska få ske måste det bedömas vara
bäst för barnet att placeras i det aktuella landet. Det föreslogs slutligen att
det inte längre ska krävas att barnet och barnets föräldrar är svenska
medborgare för att en anmälan om gemensam vårdnad ska kunna göras direkt till
Skatteverket. Det ska räcka att barnet är folkbokfört här i landet. De lagar
som ansluter till 1996 års Haagkonvention och till Bryssel II-förordningen
skulle enligt förslaget träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Utskottet
föreslog att riksdagen skulle godkänna 1996 års Haagkonvention och att Sverige
vid anslutning till konventionen reserverar sig mot användandet av franska i
meddelanden till myndigheter. Vidare föreslog utskottet att riksdagen skulle
anta lagförslagen och avslå motionsyrkandet. I betänkandet fanns en reservation.
Ansvarsförsäkring vid sjötransporter (CU24)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition
2011/12:111 Ansvarsförsäkring vid sjötransporter och en motion som väckts med
anledning av propositionen. I propositionen föreslog regeringen ändringar i
sjölagen (1994:1009) och fartygssäkerhetslagen (2003:364) som syftade till att
genomföra ett EU-direktiv om fartygsägares försäkring för sjörättsliga skadeståndsanspråk.
Förslagen innebar att den som är redare för ett fartyg av viss minsta storlek
ska vara skyldig att ha en ansvarsförsäkring för sjörättsliga
skadeståndsanspråk. Fullgörandet av försäkringsskyldigheten ska kunna styrkas genom
ett bevis, som ska medföras ombord på fartyget. Försäkringsskyldigheten ska
gälla för svenska fartyg samt för utländska fartyg som anlöper eller lämnar
svensk hamn, tilläggsplats eller ankarplats eller som används för någon annan
verksamhet än transport på svenskt sjöterritorium. Vidare lämnades förslag på
straffrättsliga sanktioner för den som åsidosätter försäkringsskyldigheten
eller skyldigheten att medföra beviset. Slutligen föreslogs lagändringar för
att möjliggöra ett genomförande av direktivets krav på inspektion och utvisning
av fartyg från svensk hamn. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta
regeringens lagförslag och avslå motionen.
2007 års Haagkonvention om underhållsskyldighet, m.m. (CU25)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2011/12:110 2007
års Haagkonvention om underhållsskyldighet m.m. Syftet med konventionen är att
underlätta en effektiv indrivning av familjerättsligt underhåll över gränserna.
EU:s medlemsstater, utom Danmark, kommer att bli bundna av 2007 års Haagkonvention
genom EU:s tillträde till konventionen. EU har undertecknat konventionen och
förväntas tillträda den under 2013. Konventionen blir direkt tillämplig i
Sverige och ska inte införlivas i svensk rätt. Däremot finns det behov av vissa
kompletterande bestämmelser av närmast verkställande karaktär. I propositionen
föreslog regeringen därför de kompletterande bestämmelser som bedöms
nödvändiga. Därutöver föreslogs i propositionen en ändring i ärvdabalken som
innebär att kretsen av personer som är obehöriga att vara testamentsvittnen
utvidgas till att omfatta även sambor och vissa ställföreträdare. Ingen motion
hade väckts med anledning av propositionen. Utskottet föreslog att riksdagen
skulle anta regeringens lagförslag.
Energideklarationer (CU26)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition
2011/12:120 Vägen till mer effektiva energideklarationer och en motion som
väckts med anledning av propositionen. Regeringen föreslog ändringar i lagen
(2006:985) om energideklaration för byggnader. De ändringar som föreslogs var
en följd av en omarbetning av EU-direktivet om byggnaders energiprestanda men
även av ett behov att utveckla och effektivisera systemet med energideklarationer.
Regeringens förslag innebar i huvudsak följande: Det införs ett krav på att en
energideklaration ska visas upp för en spekulant och en presumtiv
nyttjanderättshavare och överlämnas till en ny ägare eller nyttjanderättshavare
vid försäljning eller uthyrning av en byggnad. Dessutom ska energideklarationens
uppgift om energiprestanda anges vid annonsering om det finns en
energideklaration när en byggnad bjuds ut till uthyrning eller försäljning. Det
ska alltid finnas en energideklaration för en byggnad där en total användbar
golvarea på över 500
kvadratmeter i byggnaden ofta besöks av allmänheten. Vidare
ska en utredning av alternativa energisystem göras för nya byggnader oavsett
byggnadens storlek. Ett generellt krav införs också på att besiktning ska ske
på plats när en byggnad energideklareras. Tillsynen flyttas från kommunerna till
den eller de myndigheter som regeringen bestämmer och ska avse såväl att en
energideklaration har upprättats som att deklarationen i fråga anslås, visas,
överlämnas och annonseras i enlighet med lagen. Det tröskelvärde på 500 kvadratmeter
som föreslogs bli infört ska enligt propositionen sänkas till 250 kvadratmeter
den 1 juli 2015. I propositionen föreslogs även ett förtydligande i lagen
(2011:1200) om elcertifikat. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta
regeringens lagförslag med en redaktionell ändring och avslå motionen. I
betänkandet fanns en reservation som gällde motionen.
Vägen till nära-nollenergibyggnader (CU27)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse
2011/12:131 Vägen till nära-nollenergibyggnader och fyra motioner som väckts
med anledning av skrivelsen. Regeringen redovisade i skrivelsen en handlingsplan
för nära-nollenergibyggnader som har tagits fram i enlighet med
Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders
energiprestanda. I handlingsplanen redovisas regeringens bedömningar av hur
antalet nära-nollenergibyggnader avses öka i Sverige. Handlingsplanen är indelad
i fyra avsnitt som svarar mot de punkter som anges i direktivet om vad som ska
ingå i en nationell handlingsplan för nära-nollenergibyggnader. Utskottet ansåg
att den handlingsplan som redovisats i skrivelsen bör ses som det första steget
på vägen till nära-nollenergibyggnader i enlighet med direktivet om byggnaders
energiprestanda. Utskottet delade regeringens bedömning att en svensk tillämpning
av begreppet nära-nollenergibyggnad bör innebära skärpta krav på
energihushållning jämfört med de krav som gäller enligt dagens byggregler.
Vidare instämde utskottet i regeringens bedömning att det i dag inte finns
tillräckligt underlag för att ange en kvantifierad riktlinje för hur
långtgående skärpning som skulle kunna bli aktuell, utan att detta ska bedömas
på ett gediget underlag baserat på bl.a. utvärdering av befintliga
lågenergibyggnader, vissa demonstrationsprojekt av nya energieffektiva byggnader,
ekonomiska analyser m.m. Även i övrigt instämde utskottet i den bedömning som
regeringen har redovisat i handlingsplanen för nära-nollenergibyggnader.
Utskottet kommenterade i betänkandet de frågeställningar om handlingsplanen som
lyfts fram i motionerna. Enligt utskottet borde bl.a. dessa frågeställningar
kunna ges uppmärksamhet såväl genom de främjandeåtgärder som har skisserats i
skrivelsen som i det arbete som ska föregå den kontrollstation 2015 som
regeringen har satt upp som ett etappmål inför de krav som ska gälla från 2021.
Mot bakgrund av de ställningstaganden som redovisades i betänkandet föreslog
utskottet att riksdagen skulle avslå de väckta motionerna och lägga regeringens
skrivelse till handlingarna. I betänkandet fanns fyra reservationer.
Utlåtanden
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till
förordning om en gemensam europeisk köplag (CU11)
Utskottet prövade i detta utlåtande kommissionens förslag till
förordning om en gemensam europeisk köplag KOM(2011) 635. Det övergripande syftet
med förslaget var att underlätta för den gränsöverskridande handeln och därmed
förbättra den inre marknadens funktion. Förslaget innebar i korthet att en
näringsidkare och en konsument i ett gränsöverskridande avtal om försäljning av
varor, tillhandahållande av digitalt innehåll och av anknytande tjänster ska
kunna välja en enhetlig gemensam europeisk köplag att tillämpas på avtalet.
Även två näringsidkare där minst en av dem hör till kategorin små och medelstora
företag ska kunna välja att använda köplagen. Om parterna på ett giltigt sätt
har kommit överens om att använda köplagen, ska frågor som omfattas av dess
bestämmelser uteslutande regleras av den. I ett sådant fall blir inte längre
den annars gällande dispositiva eller tvingande nationella avtalsrätten tillämplig.
Den föreslagna förordningen innebar således inte någon sedvanlig harmonisering
av nationell lagstiftning. Utskottet fann att kommissionens förslag inte stred
mot subsidiaritetsprincipen och föreslog att riksdagen skulle lägga utlåtandet
till handlingarna. Utskottet föreslog även att ärendet skulle avgöras efter
endast en bordläggning. I utlåtandet fanns en reservation.
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om
revisorer och revision (CU21)
I detta utlåtande prövade utskottet kommissionens förslag till
direktiv om ändring av direktiv 2006/43/EG om lagstadgad revision av årsbokslut
och sammanställd redovisning KOM(2011) 778 samt kommissionens förslag till
förordning om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt
intresse KOM(2011) 779. Utskottet ansåg att båda förslagen stred mot subsidiaritetsprincipen
och föreslog därför att riksdagen i enlighet med 10 kap. 6 § riksdagsordningen
skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens
ordförande. Utskottet föreslog också att ärendet skulle avgöras efter endast en
bordläggning.
Yttranden till andra utskott
Utskottet lämnade följande yttranden.
2011/12:CU1y till finansutskottet över
budgetpropositionens förslag och motstående motioner som rörde utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik.
2011/12:CU2y till socialutskottet över ett antal
motioner om barnfattigdom som väckts under den allmänna motionstiden i de delar
de berörde utskottets beredningsområde.
2011/12:CU3y till näringsutskottet över regeringens
skrivelse 2011/12:141 Kärnkraft utan statliga subventioner och de motioner som
väckts med anledning av skrivelsen.
2011/12:CU4y till finansutskottet över proposition
2011/12:99 2011 års vårproposition i de delar den gällde utskottets beredningsområde.
EU-frågor
Utskottet har under riksmötet fortsatt att följa och handlägga
EU-frågor inom sitt beredningsområde.
Sedan 2007 gäller en ny ordning för riksdagens
arbete med EU-frågor där utskotten har fått en mer aktiv roll. Regeländringarna
innebär att utskotten ska skriva utlåtanden över vissa EU-förslag. Regeringen
ska också överlägga med utskottet i EU-frågor om utskottet begär det. Sedan den
1 december 2009 gäller även att utskotten ska ta ställning till om EU-förslag
till lagstiftningsakter strider mot subsidiaritetsprincipen.
Samarbetet inom EU berör utskottets
beredningsområde. Det gäller bl.a. konsumenträtten, associationsrätten,
transporträtten, försäkrings- och avtalsrätten, insolvens- och utsökningsrätten
samt den internationellt privaträttsliga lagstiftningen. Även familjerätten och
den allmänna förmögenhetsrätten berörs alltmer av samarbetet inom EU.
Utskottet har under året haft överläggningar
med regeringen i sammanlagt sex olika frågor samt även fått information om
EU-frågor från berörda departement.
Utskottet har hållit överläggningar med
regeringen om bl.a. bostadslåneavtal, en gemensam europeisk köplag, lagstadgad revision, alternativ tvistlösning
vid konsumenttvister och tvistlösning online vid konsumenttvister.
Vidare har utskottet vid ett niotal tillfällen
fått information från företrädare för Justitiedepartementet, Socialdepartementet,
Utbildningsdepartementet och Näringsdepartementet bl.a. om pågående
lagstiftningsarbete i EU inom utskottets beredningsområde.
Utskottet har gjort subsidiaritetsprövningar
av nio EU-förslag. De har gällt EU-förslag om en förordning om införande av ett europeiskt föreläggande om bevarande av
bankkontotillgångar för att underlätta gränsöverskridande skuldindrivning, en förordning om en gemensam europeisk köplag (utlåtande
2011/12:CU11), ett direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar
och rapporter i vissa typer av företag, en förordning om ett konsumentprogram 2014–2020,
ett direktiv om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om
tillhandahållande på marknaden av hissar och säkerhetskomponenter till hissar,
ett direktiv och en förordning om revisorer och revision (utlåtande
2011/12:CU21), ett direktiv om alternativ tvistlösning och en förordning om
tvistlösning online vid konsumenttvister samt en förordning om stadga för
europeiska stiftelser.
Som ett led i arbetet med att följa
verksamheten inom EU upprättas sedan 1996 en s.k. EU-promemoria inom utskottets
kansli. I den lämnar utskottet en redogörelse för aktuella frågor som rör
utskottets beredningsområde. Promemorian är avsedd att vara ett underlag för
utskottets arbete med EU-frågorna. I promemorian finns länkar till aktuella
EU-dokument, sammanfattningar av dokumentens innehåll samt redovisningar av det
nuvarande förhandlingsläget och de svenska ståndpunkterna, när dessa är kända.
Vidare redovisas när utskottet fått information i frågor och om överläggningar
ägt rum med företrädare för regeringen. Promemorian, som uppdateras och kompletteras
kontinuerligt, bygger bl.a. på dokument från de olika EU-institutionerna,
ministerrådspromemorior och rapporter från ministerrådsmöten, faktapromemorior
samt underhandskontakter med tjänstemän vid Regeringskansliet och olika
myndigheter.
Uppföljning och utvärdering
Vid utskottet har under året en arbetsgrupp bestående av tre utskottsledamöter
– Carina Olsson (S), Jessika Vilhelmsson (M) och Carina Herrstedt (SD)
– berett allmänna frågor om uppföljnings- och utvärderingsinsatser samt
forsknings- och framtidsfrågor.
Utskottet beslutade den 16 februari 2012,
efter förslag från uppföljningsgruppen, att ge utvärderings- och
forskningsfunktionen i uppdrag att göra en övergripande inventering av hur försäkringsbolagen
hanterar ansökningar om barnförsäkringar och bolagens praxis på området.
Inventeringen syftar till att ge utskottet underlag för beredning av
riksdagsärenden i frågan och för eventuella synpunkter på inriktningen av den
uppföljning som regeringen aviserat. Redovisning av uppdraget bör ske före
utgången av december 2012.
Myndighetskontakter m.m.
Den 28 november 2011 gjorde utskottet en resa till Karlstad och
besökte Konsumentverket.
Den 28 februari 2012 blev utskottet informerat
av Socialstyrelsen om uppföljningsrapporten Familjerätten och barnet i
vårdnadstvister.
Den 31 maj 2012 besökte utskottet Allmänna reklamationsnämnden.
Utfrågning
Den 1 mars 2012 höll utskottet
en offentlig utfrågning på temat bluffakturor – hur kan problemet lösas?
Besök och resor
Under riksmötet har utskottet haft besök av en delegation norska
parlamentariker samt en delegation indonesiska parlamentariker.
Den 2–4 oktober 2011 deltog en
utskottsledamot i ett interparlamentariskt möte, Single Market Forum, i Krakow.
Den 10–11 oktober 2011 deltog två
utskottsledamöter i ett interparlamentariskt utskottsmöte i Bryssel om den inre
marknaden.
Den 6–8 februari 2012 gjorde utskottet
en resa till Oslo. Huvudsyftet med resan var att studera den norska
bostadsmarknaden och fysisk samhällsplanering.
Den 3–12 september 2012 gjorde en
delegation från utskottet en resa till Kanada. Inriktningen för resan var
huvudsakligen konsumentpolitik och civilrättsliga frågor.
Den 4–5 september 2012 deltog en
utskottsledamot i en internationell konferens, The Global Parliamentarians on
Habitat, i Neapel.
Den 4–13 september 2012 gjorde en
delegation från utskottet en resa till USA. Huvudinriktningen för resan var
frågor om bostäder och fysisk samhällsplanering.