|
Civilutskottets verksamhet vid
riksmötet 2009/10
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Civilutskottets beredningsområde
Enligt 4 kap. 6 § riksdagsordningen (tilläggsbestämmelse 4.6.5)
ska civilutskottet bereda ärenden om (1) äktenskaps-, föräldra-, handels-,
jorda- och utsökningsbalkarna och lagar som ersätter eller anknyter till
föreskrifter i dessa balkar, i den mån ärendena inte tillhör ett annat utskotts
beredningsområde, (2) försäkringsavtalsrätt, (3) bolags- och föreningsrätt, (4)
skadeståndsrätt, (5) transporträtt, (6) konkursrätt, (7) konsumentpolitik, (8)
internationell privaträtt, (9) lagstiftning i andra ärenden av allmänt
privaträttslig beskaffenhet, (10) bostadspolitik, (11) vattenrätt, (12)
bebyggelseplanläggning, (13) byggnadsväsende, (14) fysisk planering samt (15) expropriation,
fastighetsbildning och lantmäteriväsende.
Civilutskottet ska även bereda ärenden om
anslag inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,
byggande samt konsumentpolitik. Anslagsfördelningen inom utgiftsområdet
budgetåret 2009 har innefattat följande anslag: 1:1 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader, 1:2
Omstrukturering av kommunala bostadsföretag, 1:3 Stöd för att underlätta för
enskilda att ordna bostad, 1:4 Räntebidrag m.m., 2:1 Boverket, 2:2 Bidrag till
åtgärder mot radon i bostäder, 2:3 Statens geotekniska institut, 2:4 Lantmäteriet,
2:5 Statens va-nämnd, 3:1 Marknadsdomstolen, 3:2 Konsumentverket, 3:3 Allmänna
reklamationsnämnden, 3:4 Fastighetsmäklarnämnden, 3:5 Åtgärder på
konsumentområdet och 3:6 Bidrag till miljömärkning av produkter.
Sammansättning m.m.
Under riksmötet 2009/10 hade civilutskottet följande
sammansättning.
Det fortlöpande arbetet
Carina Moberg (s) (dock ej under tiden fr.o.m. den 26 oktober 2009
t.o.m.
den 27 november 2009)
Inger René (m)
Ewa Thalén Finné (m)
Johan Löfstrand (s)
Eva Bengtson Skogsberg (m)
Lennart Pettersson (c)
Christina Oskarsson (s)
Jan Ertsborn (fp)
Hillevi Larsson (s) (dock ej under tiden fr.o.m. den 14 september
2009 t.o.m.
den 16 oktober 2009)
Christine Jönsson (m)
Gunnar Sandberg (s)
Yvonne Andersson (kd)
Anti Avsan (m)
Egon Frid (v)
Eva Sonidsson (s)
Lars Tysklind (fp)
Jan Lindholm (mp)
Som framgår av uppställningen tillhörde sex av ledamöterna
Socialdemokraterna, fem Moderata samlingspartiet, en Centerpartiet, två
Folkpartiet liberalerna, en Kristdemokraterna, en Vänsterpartiet och en Miljöpartiet
de gröna.
Ordförande i utskottet var Carina Moberg och vice ordförande Inger
René. Som ordförande i utskottet under Carina Mobergs ledighet fungerade Johan
Löfstrand.
Suppleanter
Katarina Brännström (m)
Kristina Zakrisson (s)
Patrik Forslund (m) (dock ej under tiden fr.o.m. den 18 januari
2010 t.o.m.
den 5 april 2010)
Fredrik Lundh Sammeli (s)
Mats Sander (m)
Maria Kornevik Jakobsson (c)
Maria Stenberg (s)
Emma Carlsson Löfdahl (fp)
Olle Thorell (s)
Ulrika Karlsson i Uppsala (m)
Karin Åström (s)
Ingemar Vänerlöv (kd)
Jan R Andersson (m)
LiseLotte Olsson (v)
Leif Pettersson (s)
Camilla Lindberg (fp)
Ulf Holm (mp)
Johan Linander (c)
Maria Lundqvist-Brömster (fp)
Ulf Nilsson (fp)
Vakant (v)
Helena Leander (mp)
Ingvar Svensson (kd)
Börje Vestlund (s)
Andreas Norlén (m)
Stefan Attefall (kd)
Hans Unander (s) (fr.o.m. den 12 mars 2010)
Rose-Marie Carlsson (s) (under tiden fr.o.m. den 14 september 2009
t.o.m.
den 16 oktober 2009)
Meeri Wasberg (s) (under tiden fr.o.m. den 26 oktober 2009 t.o.m.
den 27 november 2009)
Gunnel Söderberg (m) (under tiden fr.o.m. den 18 januari 2010
t.o.m.
den 5 april 2010)
Kansli
Utskottet har under riksmötet 2009/10 biträtts av ett kansli
bestående av kanslichefen Monica Hall, utskottsrådet Anders Löfgren,
föredragandena Bengt Billquist, Susanne Sjöblom, Caroline Hedvall, Peter
Scharmer (fr.o.m. den 7 september 2009) och Mikaela Bexar (under tiden fr.o.m.
den 1 mars 2010 t.o.m. den 31 augusti 2010) samt utskottsassistenterna Hana
Svecova och Kerstin Rydegård.
Propositioner och motioner
Under riksmötet 2009/10 behandlade civilutskottet dels 15
propositioner samt 72 motionsyrkanden som väcktes med anledning av dessa, 1
framställning av Riksrevisionens styrelse och 2 redogörelser av Riksrevisionens
styrelse samt 3 motionsyrkanden som väcktes med anledning av dessa, dels 1 proposition
från riksmötet 2008/09.
Vidare behandlade utskottet dels 594
motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2009, dels 2 motionsyrkanden
från den allmänna motionstiden 2008. Därutöver behandlade utskottet 4
motionsyrkanden som överlämnats till civilutskottet från ett annat utskott.
Sammanträden
Utskottet sammanträdde vid sammanlagt 34 tillfällen. Den totala
sammanträdestiden uppgick till 22 timmar och 25 minuter.
Betänkanden
Utskottet avgav under riksmötet 30 betänkanden och 1 utlåtande
till kammaren. I samtliga ärenden biföll riksdagen utskottets förslag till
riksdagsbeslut.
Familjerätt
I betänkande 2009/10:CU8
Familjerättsliga frågor behandlade utskottet drygt 80 motionsyrkanden från
de allmänna motionstiderna 2008 och 2009 på det familjerättsliga området.
Motionsyrkandena gällde bl.a. registrering av testamenten, arvsrättsliga
frågor, egendomsförhållandet mellan makar och sambor, ändringar i namnlagen vad
gäller för- och efternamn, införande av barnbalk, beslutsfattandet vid gemensam
vårdnad och andra frågor rörande vårdnad av barn, juridiskt biträde för barn,
stödperson vid umgänge med barn, bortförda barn i internationella förhållanden,
frågor om faderskap, barns skuldsättning, kommuners skadeståndsansvar,
förmynderskapsfrågor, äktenskaps- och vigselfrågor samt åtgärder mot barn- och
tvångsäktenskap. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga
motionsyrkanden. Av dessa behandlades drygt 50 i förenklad ordning. I de fallen
hänvisade utskottet till tidigare ställningstaganden som gjorts under
valperioden. I betänkandet finns 9 reservationer och 1 särskilt yttrande.
Utskottet behandlade i betänkande 2009/10:CU20 Umgängesstöd och socialtjänstens
förutsättningar att tala med barn regeringens proposition 2009/10:192 samt 1
motion som väcktes med anledning av propositionen. Propositionen innehöll ett
förslag till en reglering i föräldrabalken om att domstolen i mål om umgänge
ska ha möjlighet att besluta att en person som socialnämnden utser ska medverka
vid umgänget, s.k. umgängesstöd. I propositionen föreslogs även att det i
socialtjänstens barnavårdsutredningar ska vara möjligt för utredaren att tala
med barnet utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är
närvarande. Detsamma ska gälla i utredningar på initiativ av socialnämnden om
överflyttning av vårdnaden på grund av att vårdnadshavaren brister i omsorgen
om barnet eller då ett barn stadigvarande vårdats och fostrats i ett annat
enskilt hem än föräldrahemmet. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1
augusti 2010. I propositionen redovisade regeringen även sina bedömningar i
frågan om det bör införas någon möjlighet för domstolen att, om barnet står
under vårdnad av båda föräldrarna, ge en av föräldrarna självständig
beslutanderätt i vissa frågor samt i frågan om det bör införas automatisk
gemensam vårdnad för ogifta föräldrar. Utskottet föreslog att riksdagen skulle
anta regeringens lagförslag och avslå motionen. I betänkandet finns 3
reservationer och 2 särskilda yttranden.
I betänkande 2009/10:CU27 Tillsyn av överförmyndarna behandlade utskottet en
framställning från Riksrevisionens styrelse (2009/10:RRS23). I framställningen
föreslogs att riksdagen begär att regeringen dels vidtar åtgärder för att
stärka länsstyrelsernas tillsyn av kommunernas överförmyndare, dels tar
initiativ till en utredning av överförmyndarnas organisation och verksamhet.
Ingen motion väcktes med anledning av framställningen. Utskottet avstyrkte
framställningen med hänvisning till pågående arbete. I betänkandet finns 1 reservation.
Allmän förmögenhetsrätt
I betänkande 2009/10:CU19
Obehöriga transaktioner med betalningsinstrument behandlades regeringens
förslag i proposition 2009/10:122. Den nya lagen ersätter 34 § i 1992 års
konsumentkreditlag och omfattar fler fall än tidigare i och med att den gäller
transaktioner med alla typer av betalningsinstrument och inte endast med
kontokort. I lagen klargörs vilka skyldigheter en kontohavare har vid
användningen av ett betalningsinstrument och vad som gäller för
betalningsansvaret vid obehöriga transaktioner. När det gäller obehöriga transaktioner
där en personlig kod, t.ex. en pinkod, har använts, ska kontohavaren stå för en
självrisk om högst 1 200 kr. Om kontohavaren genom grov oaktsamhet brutit mot
sina skyldigheter, ska kontohavaren ansvara för hela beloppet. Är kontohavaren
konsument, ska ansvaret dock vara begränsat till 12 000 kr, utom i de fall då
han eller hon handlat särskilt klandervärt. En kontohavare ska också ansvara
för hela beloppet om kontohavaren inte inom viss tid underrättar
betaltjänstleverantören om en obehörig transaktion. Ingen motion väcktes med
anledning av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens
lagförslag med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestämdes till
den 1 augusti 2010.
Konsumenträtt
Ett sextiotal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2009
på de konsumentpolitiska och konsumenträttsliga områdena behandlades av utskottet
i betänkande 2009/10:CU7 Konsumentfrågor
och sms-lån. Motionsyrkandena gällde bl.a. avtal om abonnemang på
mobiltelefoni m.m., vidareförsäljning av evenemangsbiljetter, konsumentskydd
vid köp av flygresor, obehörigt användande av kontokort och sms-lån. Utskottet
föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. Av dessa behandlades
ett tjugotal i förenklad ordning. I de fallen hänvisade utskottet till tidigare
under valperioden gjorda ställningstaganden. I betänkandet finns 6 reservationer
och 2 särskilda yttranden.
Fastighetsrätt m.m.
I betänkande 2009/10:CU3
Ägande och förvaltning av hyreshus behandlade utskottet regeringens
proposition 2009/10:21 samt 1 motion som väcktes med anledning av propositionen
och 2 anknytande motioner som väcktes under den allmänna motionstiden 2009.
Propositionen innehöll förslag om att lagen (1975:1132) om förvärv av
hyresfastighet m.m. upphävs, med hänvisning till bl.a. att lagen inte
tillräckligt effektivt förhindrar att personer som är mindre lämpliga som
hyresvärdar förvärvar och förvaltar hyresfastigheter. Regeringens förslag
omfattade vidare att bostadsförvaltningslagen (1977:792) skärps med syftet att
tillvarata hyresgästernas intressen av en godtagbar fastighetsförvaltning.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 mars 2010. Utskottet föreslog att
riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och avslå motionerna. I betänkandet
finns 1 reservation.
Under den allmänna motionstiden 2009 väckta
motioner gällande hyresrätt, kooperativ hyresrätt, bostadsrätt och ombildning
behandlades av utskottet i betänkande 2009/10:CU4
Hyresrätt m.m. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga
motionsyrkanden. Merparten av dessa behandlades i förenklad ordning. I de
fallen hänvisade utskottet till sina tidigare under valperioden gjorda
ställningstaganden. I betänkandet finns 4 reservationer och 1 särskilt
yttrande.
Under den allmänna motionstiden 2009 väckta
motioner i fastighetsrättsliga frågor behandlades av utskottet i betänkande 2009/10:CU10 Fastighetsrätt. Förslagen
avsåg bl.a. jordabalkens regler om köp och fel, fastighetsmäklarlagen,
tomträtt, bostadsarrende samt expropriation. Utskottet föreslog att riksdagen skulle
avslå samtliga motionsyrkanden. Merparten av dessa behandlades i förenklad
ordning. I de fallen hänvisade utskottet till sina tidigare under valperioden
gjorda ställningstaganden. I betänkandet finns 2 reservationer och 1 särskilt
yttrande.
I betänkande 2009/10:CU18 Upphävande av förköpslagen behandlade utskottet
regeringens proposition 2009/10:82 samt 1 motion som väcktes med anledning av
propositionen och 1 anknytande motion som väcktes under den allmänna
motionstiden 2009. Propositionen innehöll förslag om att förköpslagen
(1967:868) upphävs med hänvisning till bl.a. att förköpslagen har spelat ut sin
roll som ett medel att tillgodose kommunernas behov av mark för tätbebyggelse
samt att lagen medför att ett stort antal fastighetsöverlåtelser fördröjs och
att det uppkommer olägenheter och kostnader för fastighetsmarknaden och dess
parter. Enligt propositionen upphör förköpslagen att gälla vid utgången av
april 2010, och de lagändringar som följer av upphävandet träder i kraft den 1
maj 2010. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag
och avslå motionerna. I betänkandet finns 1 reservation.
Utskottet behandlade i betänkande 2009/10:CU21 Ersättning vid expropriation
regeringens proposition 2009/10:162 och 1 motion som väcktes med anledning av
propositionen, vari yrkades avslag på regeringens lagförslag. I propositionen
lämnades förslag som innebär höjningar av den ersättning som betalas vid
expropriation och andra åtgärder där fastigheter tas i anspråk med tvång.
Förändringarna avser ersättningsbestämmelserna i expropriationslagen (1972:719)
och i de lagar som hänvisar till dessa bestämmelser. Förslagen syftade till att
stärka äganderätten och har sin bakgrund i att de exproprierande numera allt
oftare utgörs av enskilda, som driver sin verksamhet i vinstsyfte. Det föreslogs
att expropriationslagens presumtionsregel, som begränsar rätten till ersättning
för s.k. förväntningsvärden, upphävs. Därigenom kommer ersättningen vid
expropriation att bestämmas närmare fastighetens marknadsvärde och omfatta även
den del av marknadsvärdet som beror på förväntningar om en ändring av
fastighetens tillåtna användningssätt. I propositionen föreslogs vidare att det
inte längre ska vara möjligt att göra något s.k. toleransavdrag från
expropriationsersättningen eller från skadestånd enligt miljöbalken för
miljöskada. I sådana fall ska ersättningen fortsättningsvis motsvara hela den
ersättningsgilla skadan. Slutligen föreslogs att det ska göras ett schablonpåslag
på expropriationsersättningen med 25 % av fastighetens marknadsvärde eller marknadsvärdesminskning.
Genom påslaget tas det vid värderingen av fastigheten ökad hänsyn till att
fastighetsägaren ofrivilligt blir av med sin fastighet. Lagändringarna var avsedda
att träda i kraft den 1 augusti 2010. Utskottet föreslog att riksdagen,
med en lagteknisk justering, skulle anta regeringens lagförslag och avslå
motionen. I betänkandet finns 1 reservation.
Plan- och byggfrågor
Utskottet behandlade i betänkande 2009/10:CU9 Byggfrågor en redogörelse från Riksrevisionens styrelse
om införandet av energideklarationer (2009/10:RRS3) och 1 motion som väcktes
med anledning av redogörelsen. Vidare behandlades motioner från 2009 års
allmänna motionstid som avsåg delar av lagstiftningen på byggområdet och vissa
andra byggrelaterade frågor. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga redogörelsen
från Riksrevisionens styrelse till handlingarna och avslå de motionsförslag som
gällde verksamheten med energideklarationer. Utskottets ställningstagande i
denna fråga gjordes mot bakgrund av att regeringen för riksdagen redan
redovisat sin syn på Riksrevisionens granskning, samt även gett uppdrag om en
fortsatt översyn av den aktuella verksamheten. Därefter behandlade utskottet
förslag om krav i samband med energieffektivisering, byggfelsförsäkring,
byggnaders inomhusmiljö, byggregler och byggkostnader, eurokoder, besiktning av
balkonger, kunskapsutvecklingen inom byggsektorn samt om bostadsanpassningsbidrag
för studentbostäder. Även i dessa frågor föreslog utskottet att riksdagen skulle
avslå motionsförslagen. Avslutningsvis behandlade utskottet i förenklad ordning
ett antal motionsyrkanden om lågenergihus och bostadsanpassningsbidrag och
avstyrkte dessa med hänvisning till sina tidigare under valperioden gjorda
ställningstaganden. I betänkandet finns 9 reservationer och 1 särskilt
yttrande.
Utskottet behandlade i betänkande 2009/10:CU16 Planfrågor m.m. 41 motioner
med sammanlagt 88 yrkanden från den allmänna motionstiden 2009. Förslagen i
motionerna avsåg frågor som regleras genom plan- och bygglagen eller har anknytning
till denna reglering. Regeringen hade den 23 mars avlämnat propositionen En
enklare plan- och bygglag (prop. 2009/10:170). I propositionen föreslogs att en
helt ny plan- och bygglag ska ersätta den nuvarande. Utskottet avstyrkte
samtliga motioner med hänvisning till den överlämnade propositionen. I
betänkandet finns 1 särskilt yttrande.
I betänkande 2009/10:CU25 En enklare plan- och bygglag behandlade utskottet
regeringens förslag i proposition 2009/10:170, jämte motioner som har väckts
med anledning av propositionen. Den nya plan- och bygglag som föreslogs ska
ersätta den nuvarande plan- och bygglagen (1987:10) och lagen (1994:847) om
tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. Regeringens förslag innebar att
plan- och byggprocessen förenklas samtidigt som kontrollen av byggandet skärps.
För att underlätta tillämpningen har språket i den nya lagen moderniserats och
viktiga termer definierats. Lagförslaget innebar vidare bl.a. följande. Det
införs nya bestämmelser som innebär att miljö- och klimataspekter ska beaktas
vid planläggning och byggande. Hänsyn ska också tas till förutsättningarna för
telekommunikation och annan informationsteknik. Översiktsplanens strategiska
funktion stärks liksom kravet på aktualitetsprövning av planen. Kraven på
detaljplanens utformning nyanseras i förenklande syfte. En möjlighet att begära
planbesked införs. Krav på att detaljplan måste föregås av ett program slopas
liksom fastighetsplan. En handläggningstid på högst tio veckor införs för
bygglov. En ny skyldighet införs att i bygglov pröva krav på tillgänglighet och
användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det
generella kravet på bygganmälan före byggstart slopas. Innan en bygg-, rivnings-
eller markåtgärd påbörjas krävs startbesked. Innan ett byggnadsverk får tas i
bruk krävs ett slutbesked. Som en följd av genomförande av tjänstedirektivet
ställs krav på certifiering av kontrollansvariga och sakkunniga. En
byggsanktionsavgift ersätter de nuvarande tre avgiftsmöjligheterna. För att
undvika dubbla förfaranden föreslås bestämmelser om samordning av handläggning
av vissa ärenden enligt plan- och bygglagen och andra lagar. Den nya plan- och
bygglagen föreslogs träda i kraft den 2 maj 2011. Utskottets förslag
innebar att riksdagen skulle anta ett av utskottet framlagt lagförslag som
motsvarade regeringens lagförslag med vissa ändringar motiverade främst av
lagtekniska skäl. I betänkandet finns 1 reservation (s, v, mp) om avslag på
regeringens förslag och motionerna samt 3 till reservationen anknytande
särskilda yttranden.
Betänkande 2009/10:CU26
Riksrevisionens styrelses redogörelse angående buller i plan- och byggprocessen
innehåller utskottets behandling av redogörelsen (redog. 2009/10:RRS2) samt 2 motioner
som väcktes med anledning av den. Riksrevisionen har tidigare granskat om
statens styrning vid planläggning och byggande av bostäder i bullerutsatta
miljöer har gett förutsättningar för en effektiv och transparent plan- och
byggprocess. Resultatet av granskningen har redovisats i en granskningsrapport
(RiR 2009:5). Riksrevisionens styrelse har funnit att slutsatserna av denna
granskning bör överlämnas till riksdagen i form av en redogörelse. I anslutning
till detta redovisade Riksrevisionens styrelse även vissa överväganden i
frågan. Styrelsen hänvisade bl.a. till att granskningen påvisat behov av en
bättre samsyn och samordning mellan statliga myndigheter i frågor om buller i
plan- och byggprocessen. Vidare hänvisade styrelsen till att regeringen, enligt
granskningen, genom bristande styrning medverkat till vissa tolkningsproblem och
olika bedömningar på regional och lokal nivå. Styrelsen framhöll att det är
viktigt att regeringen snarast ser över vilka åtgärder som behövs för att tillämpningen
av regelverket avseende buller ska bli mer transparent och förutsägbart. I de 2
motionerna föreslogs att riksdagen genom ett tillkännagivande till regeringen skulle
ställa sig bakom det som Riksrevisionens styrelse anfört. Utskottet ansåg att
det inte fanns behov av ett tillkännagivande enligt motionsförslagen.
Regeringen har redan tagit del av resultaten från Riksrevisionens granskning
och för riksdagen redovisat sin syn i de aktualiserade frågorna. Vidare har
regeringen, efter att Riksrevisionens styrelse lämnade sin redogörelse, lagt
fram flera förslag till riksdagen och vidtagit åtgärder som kan bidra till en
bättre transparens och förutsägbarhet i plan- och byggprocessen vad gäller
bl.a. bullerfrågorna. Mot denna bakgrund föreslog utskottet att riksdagen skulle
avslå motionerna och lägga redogörelsen från Riksrevisionens styrelse till
handlingarna. I betänkandet finns 1 reservation (s, v, mp).
Ersättningsrätt
Utskottet behandlade i betänkande 2009/10:CU17 Försäkrings- och skadeståndsrättsliga frågor 16
motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2009. Motionsyrkandena gällde
bl.a. obligatorisk ansvarsförsäkring för hundägare, obligatorisk hemförsäkring,
försäkringsbolags tillgång till patientjournaler, överfallsskyddet i
hemförsäkringar, information vid försäkringsfall, trafikskadeersättning till barn
och skadestånd vid sakskador. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga
motionsyrkanden. Merparten av dessa behandlades i förenklad ordning. I de
fallen hänvisade utskottet till ställningstaganden som gjorts tidigare under
valperioden. I betänkandet finns 1 särskilt yttrande.
I betänkande 2009/10:CU23 Ett skärpt skadeståndsansvar för vårdnadshavare behandlade
utskottet regeringens proposition 2009/10:142 och 1 motion som väcktes med
anledning av propositionen. I propositionen föreslog regeringen ett strängare
skadeståndsansvar för föräldrar i syfte att tydliggöra att de bär huvudansvaret
för sina barn och ungdomar. Förslaget innebar att en förälder som har vårdnaden
om ett barn ska ansvara för vissa typer av skador som barnet orsakar. Ansvaret
förutsätter inte att vårdnadshavaren varit vårdslös. Ansvaret ska gälla person-
och sakskada och skada genom kränkning som barnet vållar genom brott.
Vårdnadshavarens ansvar ska för varje skadehändelse vara begränsat till högst
en femtedel av prisbasbeloppet. Dessutom ska skadeståndsansvaret undantagsvis
kunna jämkas om det i ett enskilt fall skulle vara uppenbart oskäligt att
tillämpa det. Den nya skadeståndsgrunden kompletterar det skadeståndsansvar som
vårdnadshavare har enligt gällande rätt till följd av bristande tillsyn. Om en
vårdnadshavare ansvarar redan på grund av egen vårdslöshet, vilket är ett
beloppsmässigt obegränsat ansvar, blir det inte aktuellt att tillämpa det nya
ansvaret. Åklagaren – eller i förekommande fall målsägandebiträdet
– ska vara skyldig att i samband med åtal för brott föra den
skadelidandes talan baserad på det skärpta skadeståndsansvaret för
vårdnadshavare. Lagändringarna var avsedda att träda i kraft den 1 september
2010. Justitieutskottet och socialutskottet hade yttrat sig till
civilutskottet. Civilutskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens
lagförslag och avslå 1 motionsyrkande om avslag på propositionen. I betänkandet
finns 1 reservation.
Betänkande 2009/10:CU29
Kärnkraften – ökat skadeståndsansvar innehåller utskottets behandling
av regeringens proposition 2009/10:173 samt 3 motionsyrkanden som väckts
med anledning av propositionen och 1 motionsyrkande som väckts med
anledning av proposition 2009/10:172. I propositionen föreslogs att riksdagen
godkänner 2004 års ändringsprotokoll till Pariskonventionen om
skadeståndsansvar på atomenergins område och dess tilläggskonvention.
Konventionerna innehåller grundläggande regler om ansvaret för skador vid
radiologiska olyckor. Samtidigt föreslogs de lagändringar som behövs för att
Sverige ska klara de åtaganden som följer av de internationella reglerna.
Förslaget innebar att en ny lag om ansvar och ersättning vid radiologiska
olyckor ersätter 1968 års atomansvarighetslag. Regeringen föreslog att det
införs ett obegränsat ansvar för innehavare av kärntekniska anläggningar och
att innehavare av kärnkraftsreaktorer ska finansiera ansvaret upp till 1 200
miljoner euro. För andra kärntekniska anläggningar föreslogs som huvudregel att
innehavaren ska finansiera ansvaret upp till 700 miljoner euro. Förslaget
berörde även bl.a. förutsättningarna för ersättning av statsmedel. Den nya regleringen
föreslogs träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Utskottet förslog att
riksdagen skulle godkänna ändringsprotokollen till konventionerna samt anta
regeringens lagförslag med några smärre redaktionella justeringar. Motionerna
avslogs. I betänkandet finns 2 reservationer.
Associationsrätt
I betänkande 2009/10:CU12 En
sänkning av kapitalkravet för privata aktiebolag behandlade utskottet regeringens
proposition 2009/10:61, 1 motion som väcktes med anledning av propositionen och
2 motioner från den allmänna motionstiden 2009. I propositionen föreslog regeringen
en ändring i aktiebolagslagen som innebär att gränsen för lägsta tillåtna
aktiekapital ska sänkas från 100 000 kr till 50 000 kr.
Förslaget syftade till att göra aktiebolagsformen mer tillgänglig för
företagare. Lagändringen var avsedd att träda i kraft den 1 april 2010.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta det framlagda lagförslaget och
avslå samtliga motioner. I betänkandet finns 1 reservation och 1 särskilt
yttrande.
Ett tjugotal motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden 2009 behandlades av utskottet i betänkande 2009/10:CU13 Associationsrättsliga frågor. Motionsyrkandena gällde
bl.a. könsfördelningen i bolagsstyrelser, regler för socialt företagande,
revisionspliktens omfattning och arbete i bolagsstyrelser. Utskottet föreslog att
riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. Av yrkandena bereddes fyra i
förenklad ordning. I de fallen hänvisade utskottet till ställningstaganden som
gjorts tidigare under valperioden. I betänkandet finns 3 reservationer och 1 särskilt
yttrande.
Utskottet behandlade i betänkande 2009/10:CU22 Ett undantag från skyldigheten
att upprätta koncernredovisning, m.m. regeringens proposition 2009/10:208.
Regeringen föreslog vissa förenklingar i årsredovisningslagstiftningen.
Förslaget innebar att ett moderföretag inte behöver upprätta koncernredovisning,
om samtliga dotterföretag är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på
rättvisande bild av ställningen och resultatet för koncernen.
Koncernredovisning ska då bara upprättas om flera dotterföretag tillsammans har
mer än ringa betydelse. I propositionen föreslogs även ett klargörande i fråga
om Revisorsnämndens möjligheter att lämna information till tillsynsorgan i
stater utanför EES. Lagändringarna förslogs träda i kraft den 1 augusti
2010. Vidare föreslogs ändrad tidpunkt för tillämpning av de nya bestämmelser
om redovisning och värdering av tillgångar till verkligt värde som riksdagen
tidigare har beslutat om. Regeringen förslog att bestämmelserna ska kunna
tillämpas för räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2011. Ingen
motion väcktes med anledning av propositionen, och utskottet föreslog att
riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.
I betänkande 2009/10:CU28 En frivillig revision behandlade utskottet regeringens
proposition 2009/10:204, vari föreslogs att små privata aktiebolag ska få välja
om bolaget ska ha en revisor eller inte. Förslaget syftade till att
aktiebolagen så långt som möjligt ska få avgöra vilka tjänster de behöver för
sin organisation och förvaltning. Revisionsplikten inskränks enligt förslaget
även för vissa andra företag, bl.a. handelsbolag. Enligt förslaget ska ett aktiebolag
som inte är revisionspliktigt och som vill välja bort revision fatta ett beslut
med den innebörden. Det föreslogs vidare att den fasta mandattiden för
revisorer i bl.a. aktiebolag ändras från fyra år till ett år. I propositionen
föreslogs även att det gränsvärde som avgör om ett företag är skyldigt att
upprätta årsredovisning på grund av sin storlek höjs. Detsamma ska gälla det
gränsvärde som används för att skilja mellan större och mindre företag i årsredovisningslagen
(1995:1554) och för att ange i vilka fall det ställs krav på särskilda
kvalifikationer hos revisorn. Slutligen föreslogs att Skatteverket ska ha
möjlighet att under löpande beskattningsår förelägga ett företag att lämna
uppgifter eller visa upp handlingar för kontroll av att dokumentationsskyldigheten
enligt 19 kap. 2 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
och 14 kap. 2 § skattebetalningslagen (1997:483) fullgörs. Lagändringarna
föreslogs träda i kraft den 1 november 2010. Ingen motion väcktes med anledning
av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens
lagförslag. I betänkandet finns 1 särskilt yttrande.
Transporträtt
Utskottet behandlade i betänkande 2009/10:CU14 En nedre promillegräns för sjöfylleri regeringens proposition
2009/10:76 samt 2 motioner som väcktes med anledning av propositionen och 2 motioner
från den allmänna motionstiden 2009. I propositionen föreslogs att straffansvaret
för sjöfylleri utvidgas genom att det införs en fast, nedre promillegräns på
0,2 promille alkohol i blodet motsvarande 0,10 milligram per liter i
utandningsluften. Straffansvaret föreslogs gälla den som framför ett fartyg
eller i övrigt på ett fartyg fullgör en uppgift av väsentlig betydelse för
säkerheten till sjöss förutsatt att fartyget antingen med motordrift kan
framföras med en hastighet om minst 15 knop eller har ett skrov med en största
längd av minst 10 meter.
Regeln föreslogs gälla både yrkessjöfart och fritidssjöfart. Även
straffansvaret för grovt sjöfylleri föreslogs bli utvidgat så att ansvar kan
följa direkt vid en alkoholkoncentration om minst 1,0 promille i blodet
motsvarande 0,50 milligram per liter i utandningsluften. Det ska gälla
förutsatt att fartyget har sådan hastighetskapacitet eller är av sådan storlek
som angetts ovan. Vidare föreslogs att det införs en möjlighet att ta
rutinmässiga alkoholutandningsprov på sådana personer som omfattas av den nya
promilleregeln. Det föreslogs att proven ska få tas av polismän och tjänstemän
vid Kustbevakningen. Om den som är skyldig att lämna prov vägrar att medverka
till det eller på grund av en sjötrafikolycka inte kan lämna ett prov, föreslogs
att blodprov får tas på honom eller henne. Lagändringarna var avsedda att träda
i kraft den 1 juni 2010. Justitieutskottet hade yttrat sig till
civilutskottet. Civilutskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens
lagförslag och avslå samtliga motioner. I betänkandet finns 1 reservation.
I betänkande 2009/10:CU15 Luftfartens lagar behandlade utskottet regeringens
proposition 2009/10:95 och 2 motioner som väcktes med anledning av propositionen.
I propositionen föreslogs en helt ny luftfartslag som ersätter 1957 års
luftfartslag. Genom den nya luftfartslagen sker en generell anpassning av
luftfartens regler med anledning av det svenska medlemskapet i Europeiska
unionen. Den nya luftfartslagen innebär bl.a. en uppdatering och modernisering
av normgivningsbemyndigandena. Ett kapitel, 9 kap., samt bilagan i dagens
luftfartslag bryts ut och får bilda en egen lag, lagen om luftfartstransporter.
Den nya lagstiftningen innebär vidare att uppdelningen av flygplatser i
allmänna flygplatser och enskilda flygplatser slopas, liksom att bestämmelser
som i dag lägger vissa hinder mot konkurrens för den lokala flygtrafikledningen
tas bort. Dagens onykterhetsbrott vid luftfart ges en egen brottsbenämning och
delas in i två grader: flygfylleri och grovt flygfylleri. Vidare införs en
nollgräns för narkotika. För att komma till rätta med de ökade problemen med
s.k. oregerliga passagerare föreslogs att den passagerare som inte åtlyder vad
befälhavaren bestämmer om ordningen ombord ska kunna dömas till böter eller
fängelse i högst sex månader. Utskottet föreslog att riksdagen, med vissa
lagtekniska justeringar, skulle anta lagförslagen och avslå motionsyrkandena. I
betänkandet finns 2 reservationer.
Naturresursfrågor
Sammanlagt 17 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2009
behandlades av utskottet i betänkande 2009/10:CU5
Naturresursfrågor. Motionsyrkandena gällde bl.a. frågor om åtgärder mot
stranderosion och minskade fastighetsvärden till följd av
vindkraftsetableringar. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga
motionsyrkanden. Av yrkandena bereddes 7 i förenklad ordning. I de fallen
hänvisade utskottet till ställningstaganden som gjorts tidigare under
valperioden. I betänkandet finns 1 särskilt yttrande.
Internationell privat- och processrätt
Betänkande 2009/10:CU2 En ny
Luganokonvention innehåller utskottets behandling av regeringens
proposition 2008/09:205, vari föreslogs de lagändringar som föranleddes av den
i oktober 2007 antagna Luganokonventionen om domstols behörighet och om
erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område. Lagändringarna föreslogs
träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Ingen motion väcktes med anledning
av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens
lagförslag.
Insolvens- och utsökningsrätt
I betänkande 2009/10:CU6
Insolvens- och utsökningsrätt behandlade utskottet 31 motionsyrkanden från
den allmänna motionstiden 2009 om olika insolvens- och utsökningsrättsliga
frågor. Motionsyrkandena gällde utmätning av bostäder, överskuldsättning, s.k.
bilmålvakter, förbehållsbeloppet vid utmätning, bankers uppsägning av lån, betalningstider
i näringslivet, översyn av insolvensrätten och konkurstillsyn. Utskottet
föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden, i huvudsak med
hänvisning till pågående arbete. Merparten av motionsyrkandena behandlades i
förenklad ordning. I de fallen hänvisade utskottet till tidigare under
valperioden gjorda ställningstaganden. I betänkandet finns 3 reservationer och
1 särskilt yttrande.
Bostadspolitik
I betänkande 2009/10:CU24
Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag och reformerade hyressättningsregler
behandlade utskottet regeringens proposition 2009/10:185 jämte 3 motioner som
väcktes med anledning av propositionen. Propositionen innehöll förslag till en
ny lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Lagförslaget innebar att
ett kommunalt bostadsaktiebolag i allmännyttigt syfte ska förvalta fastigheter
i vilka bostadslägenheter upplåts med hyresrätt, främja bostadsförsörjningen i
den eller de kommuner som är ägare till bolaget och erbjuda hyresgästerna
möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget. De allmännyttiga
kommunala bostadsaktiebolagen ska bedriva verksamheten enligt affärsmässiga
principer, vilket bl.a. innebär ett avsteg från självkostnadsprincipen i
kommunallagen. Lagförslaget innehöll också bestämmelser om vissa begränsningar
av värdeöverföringar från bolagen. Propositionen innehöll vidare förslag om
ändringar i hyreslagen (12 kap. jordabalken) och hyresförhandlingslagen.
Förslagen om ändringar i hyreslagen innebar att de allmännyttiga kommunala
bostadsföretagens hyresnormerande roll ersätts med en normerande roll för
kollektivt framförhandlade hyror. Det införs också en skyddsregel mot att
kraftiga hyreshöjningar får ett för snabbt genomslag. I en motion (v) föreslogs
att riksdagen skulle avslå propositionen i dess helhet. De två andra motionerna
(s respektive mp) innehöll bl.a. förslag om att kompletterande överväganden bör
komma till stånd efter att riksdagen antagit propositionen. Utskottet föreslog
att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och avslå den motstående
motionen. Utskottet avstyrkte även övriga motionsförslag om bl.a. behovet av
kompletterande överväganden och en utvärdering av det nya regelsystemet. I
betänkandet finns 6 reservationer och 1 särskilt yttrande.
Anslagen
Utskottet behandlade i betänkande 2009/10:CU1 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,
byggande samt konsumentpolitik regeringens förslag i budgetpropositionen
för budgetåret 2010 (prop. 2009/10:1) rörande utgiftsområdet tillsammans med de
motionsförslag i anknytande frågor som väcktes under årets allmänna motionstid.
Förslagen i propositionen avsåg anslagsfördelningen inom utgiftsområdet och
vissa bemyndiganden inom det bostadspolitiska området. Förslagen i motionerna
avsåg dessutom en rad frågor med en mer allmän bostadspolitisk eller
konsumentpolitisk inriktning. Dessa gällde bl.a. målen för bostadspolitiken
respektive konsumentpolitiken, stödet till bostadsproduktionen,
miljonprogrammets bostadsområden, villkoren för allmännyttiga bostadsföretag,
kommunernas bostadsförsörjningsansvar och den kommunala konsumentvägledningen.
Utskottet tillstyrkte förslaget i budgetpropositionen om anslagsfördelningen
budgetåret 2010 för utgiftsområde 18 samt regeringens förslag om bemyndiganden
inom utgiftsområdet. Samtliga motionsförslag som behandlades i betänkandet avstyrktes.
I flera frågor hänvisade utskottet till pågående beredningsarbete inom Regeringskansliet.
I betänkandet finns 21 reservationer och 5 särskilda yttranden. Reservationerna
avsåg flertalet av de frågor som behandlas i betänkandet. När det gäller anslagsfördelningen
inom utgiftsområde 18 för budgetåret 2010 – utskottets förslag till
riksdagsbeslut punkt 1 – har representanterna för Socialdemokraterna,
Vänsterpartiet och Miljöpartiet avstod från att delta i utskottets beslut. I
särskilda yttranden redovisade de sin syn på anslagen inom utgiftsområdet.
Utlåtande
I utlåtande 2009/10:CU11
Sammankoppling av företagsregister behandlade utskottet Europeiska
kommissionens grönbok, KOM(2009) 614 slutlig. I grönboken tog kommissionen upp
behovet av ett förstärkt samarbete mellan de nationella företagsregistren och
olika alternativ för hur samarbetet skulle kunna utvecklas. Utskottet uttalade
att det är positivt till ett utvecklat samarbete kring dessa frågor.
Yttranden
Hösten 2009 avgav utskottet yttrande 2009/10:CU1y Ramen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik till finansutskottet
över 2010 års budgetproposition (2009/10:1). I yttrandet behandlade utskottet
förslagen i budgetpropositionen och motstående motioner i fråga om ramen för
utgiftsområde 18. Utskottet tillstyrkte att ramen för utgiftsområdet för
budgetåret 2010 fastställs till den nivå som regeringen föreslagit. Utskottet
ansåg att riksdagen även borde godkänna förslaget om preliminär ram för 2011
respektive 2012 som riktlinje för regeringens budgetarbete. Motstående
motionsförslag i dessa delar avstyrktes. I yttrandet finns 3 avvikande
meningar.
Yttrande 2009/10:CU2y
Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla
avgavs av utskottet våren 2010 till finansutskottet. Utskottet, liksom fem
andra utskott, hade beretts tillfälle av finansutskottet att yttra sig över
dels Europeiska kommissionens arbetsdokument Samråd om framtidsstrategin EU 2020,
KOM(2009) 647 slutlig, dels kommissionens meddelande Europa 2020 En strategi
för smart och hållbar tillväxt för alla, KOM (2010) 2020 slutlig. Kammaren hade
hänvisat dokumentet och meddelandet till finansutskottet för granskning.
Civilutskottets beslutade att yttra sig över meddelandet i de delar som berörde
utskottets beredningsområde. I yttrandet finns 2 avvikande meningar.
Med anledning av konstitutionsutskottets
anmodan den 23 mars 2010 till övriga utskott att yttra sig över regeringens
skrivelse 2009/10:75 avgav utskottet våren 2010 yttrande 2009/10:CU3y Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till
regeringen. Ingen motion hade väckts med anledning av skrivelsen.
Våren 2010 avgav utskottet yttrande 2009/10:CU4y 2010 års ekonomiska
vårproposition till finansutskottet över vårpropositionen (prop.
2009/10:100) och 1 motstående motion. Utskottet ställde sig, med
utgångspunkt från sitt beredningsområde, bakom de av regeringen förordade
riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Utskottet ansåg att
finansutskottet borde föreslå riksdagen att avslå motionen i de delar som
gällde tillkännagivanden om bostadspolitiska insatser. I yttrandet finns 1 avvikande
mening.
Utskottet avgav våren 2010 yttrande 2009/10:CU5y Mark- och miljödomstolar i
de delar som berörde utskottets beredningsområde till justitieutskottet över proposition
2009/10:215 samt 1 motion som väckts med anledning av propositionen. Utskottet
ansåg att justitieutskottet borde föreslå riksdagen att anta det framlagda
lagförslagen och avstyrka bifall till motionen.
EU-frågor
Det fortlöpande arbetet
Flertalet av de rättsområden som omfattas av utskottets
beredningsansvar har direkt anknytning till EU:s regelverk. Detta gäller bl.a.
konsumenträtten, associationsrätten, transporträtten, försäkringsavtalsrätten,
insolvens- och utsökningsrätten samt den internationellt privaträttsliga
lagstiftningen. Under senare tid har även familjerätten och den allmänna
förmögenhetsrätten kommit att beröras av samarbetet inom EU.
Utskottet har – vid sidan av de
EU-relaterade ärendena – fortlöpande följt lagstiftningsarbetet inom EU
genom att bl.a. ta del av dokument från de olika EU-institutionerna, faktapromemorior
och handlingar med anknytning till EU-nämndens sammanträden. Utskottet har vid
ett tiotal tillfällen fått information
från företrädare för Justitiedepartementet, Miljödepartementet, Näringsdepartementet
samt Integrations- och jämställdhetsdepartementet om bl.a. pågående
lagstiftningsarbete inom EU på utskottets beredningsområde.
Den 16–17 november 2009 deltog en
utskottsledamot och en tjänsteman i ett gemensamt parlamentarikermöte i Bryssel
för att diskutera ett nytt flerårigt arbetsprogram för det europeiska rättsliga
och inrikespolitiska området, det s.k. Stockholmsprogrammet. En utskottsledamot
deltog den 20 maj 2010 i ett ordförandeskapsmöte om bl.a. den parlamentariska
tillsynen inom området för frihet, säkerhet och rättvisa inom ramen för
Lissabonfördraget i Madrid.
EU-promemorian
Som ett led i arbetet med att följa verksamheten inom EU upprättas
inom utskottets kansli sedan 1996 en promemoria, i vilken en redogörelse lämnas
för aktuella frågor på utskottets beredningsområde. Promemorian är avsedd att
vara ett underlag för utskottets arbete med EU-frågorna. I promemorian samlas
länkar till aktuella EU-dokument, görs sammanfattningar av dokumentens innehåll
samt redovisas aktuellt förhandlingsläge och den svenska ståndpunkten, när
denna är känd. Vidare redovisas när utskottet fått information i frågan och om
överläggningar ägt rum med företrädare för regeringen.
Promemorian som uppdateras och kompletteras
kontinuerligt bygger bl.a. på dokument från de olika EU-institutionerna, ministerrådspromemorior
och rapporter från ministerrådsmöten, faktapromemorior samt underhandskontakter
med tjänstemän vid Regeringskansliet och olika myndigheter.
Överläggningar med regeringen
Överläggningar med regeringen enligt 10 kap. 4 § andra stycket
riksdagsordningen ägde rum vid 7 tillfällen under riksmötet 2009/10 enligt
följande.
- Den 1 oktober 2009 med
företrädare för Justitiedepartementet rörande kommissionens förslag till
EG-förordning om fartygspassagerares rättigheter, KOM(2008) 816 slutlig. Vid
överläggningen redovisades regeringens ståndpunkt, varefter det konstaterades
att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt (CU:s prot. 2009/10:1).
- Den 26 november 2009
med företrädare för Justitiedepartementet rörande kommissionens förslag till rådets förordning om stadga för ett
europeisk privat aktiebolag (SPE-bolag), KOM(2008) 396 slutlig. Vid
överläggningen redovisades regeringens ståndpunkt, varefter det konstaterades
att det i utskottet fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Det avgavs 2
avvikande meningar (CU:s prot. 2009/10:7).
- Den 26 november 2009
med företrädare för Justitiedepartementet rörande kommissionens förslag till EG-förordning om passagerares rättigheter
vid busstransport och ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 om samarbete
mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen,
KOM(2008) 817 slutlig. Vid överläggningen redovisades regeringens ståndpunkt, varefter
det konstaterades att det i utskottet fanns stöd för regeringens ståndpunkt.
- Den 28 januari 2010
med företrädare för Miljödepartementet rörande kommissionens förslag till
Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av harmoniserade
villkor för utsläppande av byggprodukter på marknaden, KOM(2008) 311 slutlig.
Vid överläggningen redovisades regeringens ståndpunkt samt föreslogs att
ytterligare överläggning med regeringen borde äga rum. Enligt utskottet borde regeringen
till det tillfället redovisa en uppdaterad och förtydligad svensk ståndpunkt
(CU:s prot. 2009/10:12).
- Den 20 april 2010 med företrädare
för Justitiedepartementet och Integrations- och jämställdhetsdepartementet rörande
förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om konsumenträttigheter,
KOM(2008) 614 slutlig. Vid överläggningen redovisades regeringens ståndpunkt, varefter
det konstaterades att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Det avgavs
2 avvikande meningar (CU:s prot. 2009/10:24).
- Den 20 april 2010 med
företrädare för Miljödepartementet rörande kommissionens förslag till
Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av harmoniserade
villkor för utsläppande av byggprodukter på marknaden, KOM(2008) 311 slutlig. Vid
överläggningen redovisades regeringens ståndpunkt, varefter det konstaterades
att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Det avgavs 1 avvikande
mening avgavs (CU:s prot. 2009/10:24).
- Den 18 maj 2010 med
företrädare för Justitiedepartementet rörande förslag till rådets beslut om bemyndigande att upprätta ett fördjupat samarbete
om tillämplig lag för äktenskapsskillnad och
hemskillnad, KOM(2010) 104. Vid överläggningen redovisades regeringens ståndpunkt,
varefter det konstaterades att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt (CU:s
prot. 2009/10:29).
Subsidiaritetsprövning
Kommissionen lämnade ett förslag till en
förordning om
genomförande av ett fördjupat samarbete om tillämplig lag för
äktenskapsskillnad och hemskillnad, KOM(2010) 105. Kammaren hänvisade den 28
april 2010 kommissionens förslag till utskottet för subsidiaritetsprövning. Med stöd av 10 kap. 6 §
riksdagsordningen beslutade utskottet den 6 maj 2010 att regeringen skulle
informera utskottet om sin bedömning av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen
i förslaget till förordning.
Den 18 maj 2010 informerade regeringen
utskottet om sin bedömning. Enligt regeringen kunde det i och för sig
diskuteras om förslaget verkligen var förenligt med subsidiaritetsprincipen.
Regeringen avsåg dock inte att motsätta sig det fördjupade samarbetet och hade
därför inga invändningar mot förslagets förenlighet med
subsidiaritetsprincipen.
I ett beslut den 3 juni 2010 anförde utskottet
att det tidigare gett regeringen stöd för ståndpunkten att inte motsätta sig ett
fördjupat samarbete om tillämplig lag för äktenskapsskillnad och hemskillnad
(se prot. 2009/10:29 § 4). Utskottet hade ingen annan uppfattning än regeringen
i subsidiaritetsfrågan, och enligt utskottets mening ska Sverige inte delta i
det fördjupade samarbetet.
Uppföljning
Näringslivets självregleringsorgan
Utskottet beslutade den 15 december 2009 att ge utvärderings- och
forskningsfunktionen vid riksdagens utredningstjänst i uppdrag att uppdatera en
kartläggning som det dåvarande lagutskottet låtit genomföra av de självregleringsorgan
som har inrättats av näringslivet (2003/04:URD5). Arbetet redovisades i juni
2010 i rapporten Näringslivets självregleringsorgan – utvecklingen sedan
2003. Utskottet beslutade att publicera rapporten i Rapporter från riksdagen
2009/10:RFR12.
Hållbara städer
Den 28 januari 2010 beslutade utskottet
att tre ledamöter från civilutskottet skulle delta i ett uppföljningsprojekt om
hållbara städer som initierats av miljö- och jordbruksutskottet.
Utskottet beslutade den 11 februari 2010 att
ge utvärderings- och forskningsfunktionen vid riksdagens utredningstjänst i
uppdrag att genomföra en forskningsöversikt
rörande hållbara städer. Från utskottet beslutades att två ledamöter skulle
delta i en referensgrupp under arbetet med forskningsöversikten. Arbetet
genomförs i samverkan med miljö- och jordbruksutskottet samt trafikutskottet.
Rättsinformation till enskilda om familjerätt
Den 4 mars 2010 beslutade utskottet att lämna ett uppdrag till
riksdagens utredningstjänst att göra en kartläggning av mindre omfattning om
vilka insatser som staten och kommunerna gör för att sprida information om innehållet
i familjerätten till enskilda. Enligt utskottet borde kartläggningen ge en översikt
över vilken typ av informationsmaterial som finns och i vilken form informationen
sprids. Utredningstjänsten redovisade arbetet den 28 april 2010 i promemorian
Familjerättslig information till medborgarna (dnr 2010:1820).
Uppvaktningar, interna utfrågningar och studiebesök
- Den 14 oktober 2009 besökte
utskottet Stockholms Byggmästareförening.
- Den 21 oktober 2009 besökte
utskottet Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO).
- Den 11 november 2009 besökte
utskottet Kronofogdemyndigheten.
- Den 12 november 2009
ägde en uppvaktning rum med företrädare för Göteborgs stad, Partille kommun, Örnsköldsviks
kommun, Tibro kommun, Helsingborgs kommun, Örebro läns landsting och Region
Skåne rörande plan- och byggfrågor.
- Den 1 december 2009 besökte
utskottet Sveriges riksbank.
- Den 9 mars 2010
besökte miljöministern Andreas Carlgren m.fl. utskottet och informerade och
svarade på frågor om den nya plan- och bygglagen och andra aktuella byggfrågor.
- Den 11 mars 2010
besökte utskottet Stadsbyggnadskontoret Stockholms stad.
- Den 18 mars 2010 ägde
en uppvaktning rum med företrädare för ST inom Flygledningen med anledning av
utskottets behandling av proposition 2009/10:95 Luftfartens lagar. Trafikutskottet
var inbjudet till uppvaktningen.
- Den 8 april 2010
besökte Riksrevisionen utskottet och informerade och svarade på frågor om en
genomförd granskning av tillsynen av överförmyndarna. Granskningen finns
redovisad i granskningsrapporten Tillsynen av överförmyndarna – uppföljningsgranskning
(RiR 2009:31).
- Den 27 april 2010 ägde
en uppvaktning rum med företrädare för Sveriges Byggindustrier (BI), institutionen
för fastigheter och byggande, KTH och Malmö stad med anledning av utskottets behandling av proposition 2009/10:170
En enklare plan- och bygglag.
- Den 4 maj 2010 ägde en
uppvaktning rum med företrädare för Lantbrukarnas Riksförbund med anledning av
utskottets behandling av proposition 2009/10:162 Ersättning vid expropriation.