|
Civilutskottets verksamhet vid riksmötet 2008/09
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Civilutskottets beredningsområde
Enligt 4 kap. 6 §
riksdagsordningen (tilläggsbestämmelsen 4.6.5) ska civilutskottet bereda
ärenden om (1) äktenskaps-, föräldra-, handels-, jorda- och utsökningsbalkarna
och lagar som ersätter eller anknyter till föreskrifter i dessa balkar, i den
mån ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredning, (2)
försäkringsavtalsrätt, (3) bolags- och föreningsrätt, (4) skadeståndsrätt, (5)
transporträtt, (6) konkursrätt, (7) konsumentpolitik, (8) internationell privaträtt,
(9) lagstiftning i andra ärenden av allmänt privaträttslig beskaffenhet, (10)
bostadspolitik, (11) vattenrätt, (12) bebyggelseplanläggning, (13) byggnadsväsende,
(14) fysisk planering samt (15) expropriation, fastighetsbildning och lantmäteriväsendet.
Civilutskottet ska även bereda ärenden om anslag inom utgiftsområde
18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik. Anslagsfördelningen inom
utgiftsområdet budgetåret 2009 har innefattat följande anslag: 1:1 Statens bostadskreditnämnd:
Förvaltningskostnader, 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag, 1:3
Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad, 1:4 Räntebidrag m.m.,
2:1 Boverket, 2:2 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, 2:3 Statens
geotekniska institut, 2:4 Lantmäteriet, 2:5 Statens va-nämnd, 3:1
Marknadsdomstolen, 3:2 Konsumentverket, 3:3 Allmänna reklamationsnämnden, 3:4
Fastighetsmäklarnämnden, 3:5 Åtgärder på konsumentområdet och 3:6 Bidrag till
miljömärkning av produkter.
Sammansättning m.m.
Under riksmötet
2008/09 hade civilutskottet följande sammansättning.
Ledamöter
Carina Moberg (s)
Inger René (m)
Ewa
Thalén Finné (m)
Johan
Löfstrand (s)
Andreas Norlén (m)
(t.o.m. den 8 februari 2009)
Eva Bengtson Skogsberg
(m) (fr.o.m. den 9 februari 2009)
Lennart
Pettersson (c)
Christina
Oskarsson (s)
Jan
Ertsborn (fp)
Hillevi Larsson (s)
(dock ej under tiden fr.o.m. den 9 juni 2008 t.o.m. den
1 januari 2009)
Christine Jönsson (m)
Gunnar Sandberg (s)
(dock ej under tiden fr.o.m. den 4 maj 2009 t.o.m. den 30 september 2009)
Yvonne Andersson (kd)
Anti Avsan (m)
Egon Frid (v)
Eva Sonidsson (s)
Lars Tysklind (fp)
Jan Lindholm (mp)
Som framgår av
uppställningen, som är i invalsordning, tillhörde sex av ledamöterna
Socialdemokraterna, fem Moderata samlingspartiet, en Centerpartiet, två
Folkpartiet liberalerna, en Kristdemokraterna, en Vänsterpartiet och en Miljöpartiet
de gröna.
Ordförande i utskottet
var Carina Moberg och vice ordförande Inger René.
Suppleanter
Katarina Brännström
(m)
Kristina Zakrisson (s)
(fr.o.m. den 1 december 2008 dock ej under tiden fr.o.m. den 1 december 2008
t.o.m. den 25 januari 2009)
Patrik Forslund (m)
Fredrik Lundh (s)
Mats Sander (m)
Maria Kornevik
Jakobsson (c)
Maria Stenberg (s)
Maria
Lundqvist-Brömster (fp)
Olle Thorell (s)
Ulrika Karlsson i
Uppsala (m)
Karin Åström (s)
Dan Kihlström (kd)
(t.o.m. den 8 februari 2009)
Ingemar Vänerlöv (kd)
Jan R Andersson (m)
LiseLotte Olsson (v)
Leif Pettersson (s) (dock
ej under tiden fr.o.m. den 10 november 2008 t.o.m.
den 31 december 2008)
Camilla Lindberg (fp)
Ulf Holm (mp)
Johan Linander (c)
Ulf Nilsson (fp)
Tobias Krantz (fp) (t.o.m.
den 17 juni 2009)
Emma Carlsson
Löfdahl (fp) (fr.o.m. den 3 september 2009)
Vakant (v)
Christopher Ödmann
(mp) (under tiden fr.o.m. den 1 oktober 2008 t.o.m.
den 31 december 2008)
Helena Leander (mp)
(fr.o.m. den 13 januari 2009)
Ingvar Svensson (kd)
(fr.o.m. den 9 februari 2009)
Börje Vestlund (s)
Andreas Norlén (m)
(fr.o.m. den 11 februari 2009)
Stefan Attefall (kd)
(fr.o.m. den 11 februari 2009)
Rose-Marie Carlsson
(s) (under tiden fr.o.m. den 9 juni 2008 t.o.m.
den 1 januari 2009)
Anna-Karin Nylund (s)
(under tiden fr.o.m. den 10 november 2008 t.o.m. den 31 december 2008)
Hannah Bergstedt (under
tiden fr.o.m. den 1 december 2008 t.o.m. den 25 januari 2009)
Stefan Wikén (under
tiden fr.o.m. den 4 maj 2009 t.o.m. den 30 september 2009)
Kansli
Utskottet har under
riksmötet 2008/09 biträtts av ett kansli bestående av kanslichefen Lars Haglind
(t.o.m. den 30 april 2009). Fr.o.m. den 1 maj 2009 är utskottsrådet Monica Hall
t.f. kanslichef. Kansliet har vidare bestått av utskottsrådet Anders Löfgren,
föredragandena Bengt Billquist, Susanne Sjöblom och Caroline Hedvall samt
byråassistenterna Hana Svecova och Kerstin Rydegård.
Propositioner och motioner
Under riksmötet
2008/09 behandlade civilutskottet dels 13 propositioner samt 18 motionsyrkanden
som väcktes med anledning av dessa och 1 framställning av Riksrevisionens
styrelse, dels 1 redogörelse av Riksrevisionens styrelse och 5 propositioner
från riksmötet 2007/08 samt 2 motionsyrkanden som väcktes med anledning av
dessa.
Vidare behandlade utskottet dels 476 motionsyrkanden från den
allmänna motionstiden år 2008, dels 8 motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden år 2007. Därutöver behandlade utskottet 4 motionsyrkanden som överlämnats
till civilutskottet från ett annat utskott.
Sammanträden
Utskottet sammanträdde
vid sammanlagt 32 tillfällen. Den totala sammanträdestiden uppgick till 22
timmar och
50 minuter.
Betänkanden
Utskottet avgav under
riksmötet 35 betänkanden och 2 utlåtanden till kammaren. I samtliga ärenden
biföll riksdagen utskottets förslag till riksdagsbeslut.
Familjerätt
I betänkande 2008/09:CU2
Förmynderskapsrättsliga frågor behandlade utskottet regeringens
proposition 2007/08:150 samt 1 motion som väckts med anledning av propositionen
och 5 motioner från den allmänna motionstiden år 2007. Föräldrabalkens
bestämmelser om förmynderskap reformerades senast år 1995. I propositionen gjorde
regeringen bedömningen att reformen i huvudsak utfallit väl. Vissa lagändringar
föreslogs dock i föräldrabalkens bestämmelser som ska syfta till att minska
risken för missbruk av barns tillgångar och till att stärka det allmännas
tillsyn. Förslagen innebar bl.a. att det ska krävas samtycke från
överförmyndaren för att föräldrar ska få ta upp lån eller företa någon annan
rättshandling som innebär att den omyndige sätts i skuld, att användningen av
spärrade bankkonton utökas och att överförmyndaren ges möjlighet att också
spärra vissa finansiella tillgångar såsom aktier och fondandelar. Motsvarande
ändringar föreslogs i relevanta delar också för förordnade ställföreträdare.
Vidare innebar förslagen att fristen för en enskild som vill väcka talan mot en
förordnad ställföreträdare ska förlängas. Därutöver ska överförmyndarens
tillgång till information förbättras och länsstyrelsernas tillsyn över
överförmyndare utvidgas och kompletteras. Lagändringarna var avsedda att träda
i kraft den 1 januari 2009. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta de
framlagda lagförslagen och avslå samtliga motioner. I betänkandet finns 1 reservation
och 1 särskilt yttrande.
Utskottet behandlade i betänkande 2008/09:CU10 Barn och föräldrar
35 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2008 som i huvudsak rörde
rättsförhållandet mellan barn och föräldrar. Motionsyrkandena gällde bl.a.
olika frågor om vårdnad, umgänge, god man för ensamkommande flyktingbarn, barns
skuldsättning, åldersgränsen för ingående av äktenskap, faderskap, föräldraskap
vid assisterad befruktning och adoption. Utskottet föreslog att riksdagen skulle
avslå samtliga motionsyrkanden och hänvisade främst till pågående arbete,
innehållet i gällande rätt och tidigare ställningstaganden från riksdagens
sida. I betänkandet finns 9 reservationer och 2 särskilda yttranden.
I betänkande 2008/09:CU12 Namnlagen behandlade
utskottet 12 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2008.
Motionsyrkandena gällde i huvudsak frågor om ändringar i 1982 års namnlag och
behovet av en översyn av lagen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå
samtliga motionsyrkanden med hänvisning till aviserat utredningsarbete och
pågående beredning inom Regeringskansliet. I betänkandet finns 2 reservationer.
Från den allmänna motionstiden år 2008 behandlade utskottet i betänkande
2008/09:CU15
Arvsrättsliga frågor 13 motionsyrkanden om olika arvsrättsliga
frågor. Motionsyrkandena gällde frågor om särkullbarns och efterlevande makes
arvsrätt, arvsrätt för kusiner m.fl., sambors arvsrätt samt egendomsförhållandet
mellan makar och sambor. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga
motionsyrkanden och hänvisade till tidigare ställningstaganden från riksdagens
sida samt till pågående arbeten. I betänkandet finns 3 reservationer.
Utskottet behandlade i betänkande 2008/09:CU19 Könsneutrala äktenskap och
vigselfrågor regeringens proposition 2008/09:80 jämte 5 motioner som
väckts med anledning av propositionen, 1 motion som enligt 3 kap. 13 §
riksdagsordningen väckts med anledning av händelse av större vikt samt 13 motioner
från den allmänna motionstiden år 2008. Huvudfrågan i lagstiftningsärendet var
om institutet och begreppet äktenskap också ska omfatta par av samma kön. I den
delen – med delvis bifall till 3 motioner – lade civilutskottet fram av
utskottet utarbetade lagförslag som innebar att en persons kön inte längre ska
ha betydelse för möjligheten att gifta sig. Äktenskapsbalken och andra
författningar som angår makar ska göras könsneutrala. Bestämmelserna ska därmed
komma att tillämpas på samma sätt i fråga om par av olika kön och par av samma
kön. Lagen om registrerat partnerskap föreslogs upphävd. Redan registrerade
partner ska kunna fortsätta att vara det om de vill. De som i stället önskar
vara gifta ska ha möjlighet att omvandla sitt registrerade partnerskap till
äktenskap. Paret ska kunna välja att göra det genom en enkel anmälan eller
genom en vigsel. Den andra frågan i ärendet gällde vigselverksamheten, en fråga
som till skillnad från könsneutrala äktenskap är föremål för lagförslag i den
nu aktuella propositionen. Också i den delen – med delvis bifall till
propositionen och de tre motionerna – lade civilutskottet fram av utskottet
utarbetade lagförslag som innebar att det även i fortsättningen ska vara möjligt
att i undantagsfall förordna en vigselförrättare för ett enstaka tillfälle.
Såsom regeringen föreslagit ska lagfarna domare i tingsrätt inte längre ha kvar
några uppgifter inom denna verksamhet. Lagändringarna föreslogs träda i kraft
den 1 maj 2009. Övriga i ärendet behandlade motioner avstyrktes. I betänkandet
finns 1 reservation och 4 särskilda yttranden.
I betänkande 2008/09:CU24 Bortförda barn i internationella
förhållanden behandlade utskottet 3 motionsyrkanden från den
allmänna motionstiden år 2008. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga
motionsyrkanden och hänvisade främst till pågående arbete. I betänkandet finns 1
reservation.
Fastighetsrätt m.m.
Under den allmänna
motionstiden år 2008 väckta motionsförslag i fastighetsrättsliga frågor
behandlades av utskottet i betänkande 2008/09:CU31 Fastighetsrätt. Förslagen avsåg
bl.a. felreglerna i jordabalken, lagfart, tomträtt och expropriation. Utskottet
föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. I betänkandet
finns 1 reservation och 3 särskilda yttranden.
I betänkande 2008/09:CU33 Hyresrätt och bostadsrätt m.m.
behandlade utskottet de under den allmänna motionstiden år 2008 väckta motioner
som gällde hyresrätt, kooperativ hyresrätt, bostadsrätt och ombildning. Utskottet
föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. När det gällde frågor
om det framtida hyressättningssystemet hänvisade utskottet till den pågående beredningen
av ärendet inom Regeringskansliet. Utskottet framhöll i detta sammanhang ett initiativ
som nyligen hade tagits av två av bostadshyresmarknadens organisationer. I
betänkandet finns 14 reservationer.
Regeringens proposition 2008/09:27 Ökade möjligheter till
andrahandsuthyrning jämte förslag i 1 motion som väckts med anledning av propositionen
behandlades av utskottet i betänkande 2008/09:CU8 Vissa frågor om andrahandsupplåtelse.
Propositionen innehöll förslag till vissa ändringar i 12 kap. jordabalken
(hyreslagen) som rör andrahandsupplåtelse av hyreslägenhet. Förslagen innebar
följande. Möjligheterna till andrahandsupplåtelse ska utvidgas. Hyresnämnden
ska kunna ge tillstånd till en sådan upplåtelse när en hyresgäst på grund av
längre utlandsvistelse eller studier på annan ort har beaktansvärda skäl för
att hyra ut sin lägenhet. I dag kan den som har tagit ut en hyra som inte är
skälig bli återbetalningsskyldig upp till två år bakåt i tiden. Den tiden ska förkortas
till ett år. Slutligen ska förtydligas att det avgörande för om hyresvärdens
samtycke krävs för en andrahandsupplåtelse är om upplåtelsen har skett för
självständigt brukande. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari
2009. Utskottet föreslog att riksdagen med avslag på motionsförslagen skulle
anta regeringens lagförslag. I betänkandet finns 2 reservationer och 1 särskilt
yttrande.
I betänkande 2008/09:CU16 Ägarlägenheter behandlade utskottet
regeringens proposition 2008/09:91 jämte 1 motion som väckts med anledning av
propositionen. I motionen föreslogs att riksdagen ska avslå propositionen i
dess helhet. Propositionen innehöll lagförslag som ska göra det möjligt att
inneha enskilda lägenheter i flerbostadshus med äganderätt, s.k. ägarlägenheter.
Enligt förslaget ska en ägarlägenhet utgöra en tredimensionell fastighet av
särskilt slag, ägarlägenhetsfastighet, avsedd att rymma endast en bostadslägenhet.
De regler som gäller för bildande och nyttjande av andra tredimensionella
fastigheter föreslås i princip gälla även för ägarlägenhetsfastigheter. Det
innebär bl.a. att en ägarlägenhetsfastighet ska bildas vid en lantmäteriförrättning
och kunna hyras ut eller överlåtas utan några särskilda begränsningar. Dessutom
föreslogs vissa särskilda regler för ägarlägenhetsfastigheter. En förutsättning
för att en ägarlägenhetsfastighet ska kunna bildas är enligt förslaget att det
därigenom åstadkoms en sammanhållen enhet om minst tre sådana fastigheter. En
ägarlägenhetsfastighet ska som regel få del i en samfällighet som avses omfatta
bl.a. yttertak, fasader, trapphus, förråd och andra gemensamma anordningar.
Samfälligheten ska förvaltas av en förening, en s.k. samfällighetsförening, i
vilken ägarna av lägenheterna är medlemmar. Enligt förslaget ska ägarlägenhetsfastigheter
tills vidare inte kunna bildas genom ombildning av befintliga
bostadsfastigheter. I propositionen föreslogs vidare vissa nya regler om rättsförhållandet
mellan grannar. De nya reglerna innebär bl.a. att en lägenhetsägare som
allvarligt stör sina grannar ska kunna föreläggas vid vite att upphöra med
störningarna. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 maj 2009. Utskottet
delade inte den syn på regeringens förslag som förts fram i motionen utan
instämde i regeringens bedömning. Utskottet föreslog att riksdagen med avslag
på motionen skulle anta regeringens lagförslag. I betänkandet finns 1 reservation.
Regeringens proposition 2008/09:177, vari föreslogs vissa
ändringar i bl.a. fastighetsbildningslagen (1970:988), behandlades av utskottet
i betänkande 2008/09:CU27 Ökade möjligheter till fastighetsbestämning, m.m.
Förslagen innebar bl.a. att det ska införas regler om en kompletterande
lantmäteriåtgärd, särskild gränsutmärkning, för att göra det möjligt att märka
ut fastighetsgränser på marken i fler fall och på ett mer rättssäkert sätt än
nuvarande regler medger. Lagändringarna var avsedda att träda i kraft den 1 januari
2010. Ingen motion väcktes med anledning av propositionen, och utskottet föreslog
att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.
Associationsrätt
Ett tiotal
motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2008 behandlades av utskottet
i betänkande 2008/09:CU14 Associationsrättsliga frågor. Motionsyrkandena
gällde bl.a. företagsformer och revisionspliktens omfattning, könsfördelningen
i bolagsstyrelser m.m., regelverket rörande budplikt samt lagen om ekonomiska
föreningar. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga
motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till pågående beredningsarbete. I
betänkandet finns 2 reservationer och 1 särskilt yttrande.
I betänkande 2008/09:CU3 Skärpta fusionsregler m.m.
behandlade utskottet regeringens proposition 2007/08:155, vari föreslogs vissa
ändringar vad gäller bestämmelserna om fusion och delning i 23 respektive 24
kap. aktiebolagslagen (2005:551). Lagförslaget innebar sammanfattningsvis följande.
Mer än hälften av värdet på fusionsvederlaget ska utgöras av aktier i det övertagande
bolaget. Det övertagande bolagets aktier i ett överlåtande bolag ska inte beaktas
vid en omröstning i det senare bolaget om en fråga om fusion. Det nu gällande
kravet på nio tiondelars majoritet för beslut om fusion mellan ett överlåtande
publikt aktiebolag och ett övertagande privat aktiebolag ska utsträckas till
att omfatta fusioner där det överlåtande bolaget är ett publikt aktiebolag vars
aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande
marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och det som
fusionsvederlag ska lämnas aktier som inte är upptagna till handel på en sådan
marknad. Det nuvarande provisoriska majoritetskravet på nio tiondelar för
beslut om fusioner där kontanter ingår i fusionsvederlaget ska upphävas. Motsvarande
lagändringar föreslogs när det gäller delning av aktiebolag. Lagändringarna var
avsedda att träda i kraft den 1 januari 2009. Ingen motion väcktes med
anledning av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens
lagförslag.
Utskottet behandlade i betänkande 2008/09:CU9 En förenklad revisorsgranskning
vid fusion av aktiebolag m.m. regeringens proposition 2008/09:56,
vari föreslogs vissa ändringar i aktiebolagslagens bestämmelser om fusion och
delning av aktiebolag samt försäkringsrörelselagens bestämmelser om fusion av
försäkringsaktiebolag. Ändringarna innebar att den revisorsgranskning som ska
ske av en fusionsplan respektive delningsplan får förenklas om samtliga
aktieägare i de bolag som deltar i fusionen eller delningen har samtyckt till
det. Förslagen ska syfta till att genomföra Europaparlamentets och rådets
direktiv 2007/63/EG om ändring av EG:s tredje och sjätte bolagsrättsliga direktiv
om fusion respektive delning av aktiebolag med avseende på kravet på ett
utlåtande från en oberoende sakkunnig. Lagändringarna föreslogs träda i kraft
den 31 december 2008. Därutöver behandlades i propositionen frågan om ändrad
tidpunkt för tillämpning av de nya bestämmelserna om redovisning och värdering
av tillgångar till verkligt värde som riksdagen beslutade hösten 2004.
Regeringen föreslog att värderingsbestämmelserna ska kunna tillämpas för
räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2010. Ingen motion väcktes
med anledning av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen skulle
anta regeringens lagförslag.
I betänkande 2008/09:CU11 Ändringar i EG:s redovisningsdirektiv,
m.m. behandlade utskottet regeringens proposition 2008/09:71, vari
föreslogs lagändringar för att genomföra de ändringar som antogs år 2006 i EG:s
fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiv samt i de särskilda
redovisningsdirektiv som gäller för finansiella företag. Lagändringarna innebar
bl.a. att noterade aktiebolag ska upprätta en bolagsstyrningsrapport samt nya bestämmelser
om redovisning av ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen
och om redovisning av transaktioner med närstående. Därutöver föreslogs vissa
andra ändringar som ska gälla dels tidpunkten för ingivande till registreringsmyndigheten
av bl.a. årsredovisningen i vissa finansiella företag, dels verkställande av
beslut om uppdelning respektive sammanläggning av aktier. Lagändringarna var avsedda
att träda i kraft den 1 mars 2009. Ingen motion väcktes med anledning av
propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens
lagförslag.
Regeringens proposition 2008/09:84, vari föreslogs vissa ändringar
i stiftelselagen (1994:1220), behandlades av utskottet i betänkande 2008/09:CU17
Stiftelser – frågor om registrering och tillsyn, m.m. Förslagen
syftade bl.a. till att förbättra tillsynen över stiftelser och att genomföra
lättnader för stiftelserna när det gäller bokföring och revision. Dessutom
föreslogs vissa åtgärder som ska syfta till att motverka förekomsten av missbruk
av stiftelseformen och öka förutsättningarna att komma till rätta med missbruk
i samband med insamlande verksamhet. Lagändringarna var avsedda att träda i
kraft den 1 januari 2010. Vidare behandlades Riksrevisionens styrelses framställning
(2008/09:RRS3) angående statligt bildade stiftelser och Riksrevisionens styrelses
redogörelse (2007/08:RRS23) angående statligt bildade stiftelsers årsredovisningar.
Ingen motion väcktes i ärendet. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta de
framlagda lagförslagen, avslå Riksrevisionens styrelses framställning och lägga
styrelsens redovisning till handlingarna.
I betänkande 2008/09:CU28 Revisionsutskott m.m. – genomförande av
2006 års revisorsdirektiv behandlade utskottet regeringens
proposition 2008/09:135. I propositionen lämnades förslag till hur EU:s
direktiv om revisorer och revision ska genomföras i Sverige. Genomförandet
föreslogs ske genom ändringar i bl.a. revisorslagen (2001:883) och aktiebolagslagen
(2005:551). Ändringarna innebar att företag vars överlåtbara värdepapper är
upptagna till handel på en reglerad marknad ska ha ett revisionsutskott med
uppgift att bereda styrelsens arbete med kontrollen av företagets finansiella
rapportering. Det lades också fram förslag till ändrade bestämmelser om val och
entledigande av revisorn. I propositionen föreslogs vidare nya eller ändrade
bestämmelser av näringsrättslig karaktär om bl.a. tillsyn över revisorer,
revisorns oberoende samt registrering och godkännande av revisorer från andra
stater. Slutligen föreslogs att revisorn i en stiftelse ska ha möjlighet att
lämna sitt uppdrag utan att en ny revisor har utsetts. Ett syfte med förslagen
är att allmänhetens förtroende för den lagstadgade revisionen ska stärkas. De
nya bestämmelserna föreslogs träda i kraft den 1 juli 2009. Ingen motion väcktes
med anledning av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen, med en
lagteknisk justering, skulle anta regeringens lagförslag.
Försäkrings- och skadeståndsrätt
Drygt 20
motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2008 behandlades av utskottet
i betänkande 2008/09:CU20 Försäkrings- och skadeståndsrättsliga frågor.
Motionsspörsmålen gällde bl.a. obligatorisk hemförsäkring, försäkringsbolags
tillgång till patientjournaler, överfallsskyddet i hemförsäkringar, information
vid försäkringsfall, trafikförsäkringen i framtiden, trafikskadeersättning till
barn, vårdnadshavares skadeståndsansvar och ersättning för affektionsvärde.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. I
betänkandet finns 7 reservationer och 4 särskilda yttranden.
Sjörätt
I betänkande 2008/09:CU13
Sjöfylleri behandlade utskottet 3 motioner angående lagstiftningen
rörande sjöfylleri som väckts under den allmänna motionstiden år 2008.
Motionsyrkandena gällde dels införande av en nedre promillegräns för
sjöfylleri, dels möjligheten att utföra rutinmässiga nykterhetskontroller i
sjötrafiken. Utskottet ansåg att frågornas beredning inom Regeringskansliet bör
avvaktas och föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkandena. I betänkandet
finns 1 reservation.
Insolvensrätt
I betänkande 2008/09:CU5
Lag om företagshypotek behandlar utskottet regeringens proposition
2007/08:161 Företagshypotek – en bättre säkerhet för lån till företag samt 1 motion
som väckts med anledning av propositionen, vari yrkas att riksdagen ska avslå
regeringens lagförslag. Därutöver behandlades 2 motioner från den allmänna
motionstiden år 2007. I propositionen lade regeringen fram förslag till en
reformering av det regelverk som gör det möjligt att använda lös egendom i
näringsverksamhet som säkerhet för lån. Förslagen ska syfta till att förstärka
säkerheten så att det blir lättare för företag att låna pengar. Regeringen
föreslog att en ny säkerhetsrätt, benämnd företagshypotek, ska ersätta
företagsinteckningen som infördes år 2004. Lagförslagen innebar i allt
väsentligt en återgång till de regler om företagshypotek som gällde före år
2004. Företagshypoteket föreslogs ge särskild förmånsrätt och omfatta en
näringsidkares lösa egendom i den mån egendomen hör till näringsverksamheten
med undantag för bl.a. kassa- och bankmedel. Därutöver föreslog regeringen att
statens förmånsrätt för återkrav av utbetald lönegaranti ska avskaffas.
Lagändringarna var avsedda att träda i kraft den 1 januari 2009. Äldre
företagsinteckningar föreslogs gälla under en övergångsperiod. Utskottet föreslog
att riksdagen skulle anta de framlagda lagförslagen och avslå samtliga
motioner. I betänkandet finns 2 reservationer och 1 särskilt yttrande.
I betänkande 2008/09:CU7 Elektroniska företagsinteckningsbrev,
m.m. behandlade utskottet regeringens proposition 2008/09:17, vari
föreslogs en ny lag om inteckningsbrevsregister. Den föreslagna lagen innebar bl.a.
att det ska bli möjligt att utfärda s.k. elektroniska företagsinteckningsbrev.
Ett elektroniskt företagsinteckningsbrev ska utfärdas genom att den
företagsinteckning som svarar mot inteckningsbrevet registreras i ett särskilt
register, inteckningsbrevsregistret. Inteckningsbrevsregistret ska föras av
Bolagsverket, och kommunikation med registret ska kunna ske elektroniskt.
Lagändringarna var avsedda att träda i kraft den 1 mars 2009. Ingen motion väcktes
med anledning av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen skulle
anta regeringens lagförslag. I betänkandet finns 2 särskilda yttranden.
I betänkande 2008/09:CU26 Insolvens- och utsökningsrätt
behandlade utskottet 25 motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna åren 2007
och 2008 om olika sådana frågor. Motionsyrkandena gällde s.k. bilmålvakter,
utmätning av bostäder, förbehållsbeloppet vid utmätning, Kronofogdemyndighetens
försäljning av fast egendom m.m., bankers uppsägning av lån, betalningstider i
näringslivet, översyn av insolvensrätten, konkurstillsyn, lönegaranti och
upphävande av en bestämmelse i handelsbalken. Utskottet föreslog att riksdagen skulle
avslå samtliga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till pågående
beredningsarbete. I betänkandet finns 5 reservationer.
Internationell privat- och processrätt
Utskottet behandlade i
betänkande 2008/09:CU4
Europeiskt betalningsföreläggande regeringens proposition
2007/08:158, vari föreslogs vissa kompletterande lagbestämmelser till
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006 om införande av ett
europeiskt betalningsföreläggande. Genom förordningen införs ett förfarande som
syftar till att borgenär snabbt, enkelt och billigt ska kunna få obestridda
krav fastställda i verkställbara avgöranden. Enligt förordningen ska ett
utfärdat europeiskt betalningsföreläggande erkännas och kunna verkställas i
alla medlemsstater utan några mellanliggande förfaranden. Förordningen är
direkt tillämplig i Sverige men kräver vissa kompletterande bestämmelser i
fråga om bl.a. beslutsmyndighet, ansökningsavgift och verkställighet. Den
föreslagna lagstiftningen var avsedd att träda i kraft den 12 december 2008.
Ingen motion väcktes med anledning av propositionen, och utskottet föreslog att
riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.
Regeringens proposition 2007/08:165, vari förslogs en lag med
kompletterande bestämmelser till Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr 861/2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande, behandlades av
utskottet i betänkande 2008/09:CU6 Europeiskt småmålsförfarande. Genom
förordningen införs ett förfarande som syftar till att förenkla och påskynda
handläggningen av samt sänka kostnaderna i gränsöverskridande tvister om mindre
värden. En dom i ett europeiskt småmål ska erkännas och kunna verkställas i
alla medlemsstater utan några mellanliggande förfaranden. Förordningen är
direkt tillämplig i Sverige men kräver vissa kompletterande bestämmelser i
fråga om bl.a. behörig domstol, vilka nationella regler som ska gälla när förordningen
saknar reglering och vilka frister som ska gälla för vissa rättsmedel. Den
föreslagna lagstiftningen var avsedd att träda i kraft den 1 januari 2009.
Propositionen föranledde inte något motionsyrkande, och utskottet föreslog att
riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.
Konsumenträtt
Ett fyrtiotal motionsyrkanden
från den allmänna motionstiden år 2008 på de konsumentpolitiska och
konsumenträttsliga områdena behandlades av utskottet i betänkande 2008/09:CU34
Konsumentfrågor. Motionsyrkandena gällde bl.a. konsumentpolitiken
inom EU, obeställd reklam, telefonförsäljning, reklam riktad till barn,
lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam och ersättning vid tågförseningar.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. I
betänkandet finns 10 reservationer och 3 särskilda yttranden.
Utskottet behandlade i betänkande 2008/09:CU25 Sms-lån och överskuldsättning
ett tjugotal motioner från den allmänna motionstiden år 2008. I motionerna
föreslogs bl.a. särskild lagstiftning för sms-lån och olika åtgärder för att
förhindra överskuldsättning. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga
motionsyrkanden. I betänkandet finns 3 reservationer och 2 särskilda yttranden.
Allmän förmögenhetsrätt
I betänkande 2008/09:CU23
Ny kommissionslag behandlade utskottet regeringens proposition
2008/09:88, vari förslogs en ny kommissionslag som ska ersätta lagen från 1914.
Reformen innebar bl.a. följande. Parternas allmänna skyldigheter mot varandra ska
klargöras. Det gäller framför allt villkoren för när kommissionären (uppdragstagaren)
själv får träda in som motpart till kommittenten (uppdragsgivaren) och bestämmandet
av det pris som kommissionären ska redovisa till kommittenten. Detta har
betydelse t.ex. vid kommissionshandel med värdepapper, där priserna (kurserna)
snabbt växlar. Förutsättningarna för kommissionärens rätt till provision ska preciseras.
Regleringen av kommissionärens säkerhetsrätt i kommittentens egendom och i
fordringarna mot tredje man ska förtydligas. Kommissionärens rätt till uppsägningstid
vid varaktiga kommissionsuppdrag ska förstärkas i de flesta fall. De nuvarande
bestämmelserna om kommissionärens rätt till schabloniserad efterprovision och
ersättning för investeringar ska bytas ut mot regler om avgångsvederlag. Bestämmelserna
om förtida uppsägning och skadestånd ska förenklas. Den nya kommissionslagen
föreslogs träda i kraft den 1 oktober 2009. Ingen motion väcktes med anledning
av propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens
lagförslag.
Bostadspolitik
Utskottet behandlade i
betänkande 2008/09:CU32
Bostadsförsörjningsfrågor motioner från 2008 års allmänna motionstid
som avsåg vissa bostadsförsörjningsfrågor. Motionerna tog dels upp frågor med
anknytning till lagen (2002:102) om allmännyttiga bostadsföretag respektive
lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, dels frågor med en
mer allmän bostadspolitisk inriktning. Utskottet avstyrkte samtliga motionsförslag.
När det gällde frågor om de allmännyttiga och kommunala bostadsföretagens
verksamhet hänvisade utskottet till den fortsatta beredningen av ärendet inom
Regeringskansliet. Utskottet framhöll i detta sammanhang även ett initiativ som
nyligen tagits av två av hyresmarknadens parter i syfte att uppnå en bredare
samsyn i de aktuella frågorna. Beträffande motionsförslagen om kommunernas
bostadsförsörjningsansvar samt kommunal bostadsförmedling och anvisningsrätt
hänvisade utskottet till sin principiella inställning att frågor om hur
bostadsförsörjningen ska planeras och tillgodoses i första hand ska hanteras på
kommunal nivå. Även vad gäller motionsförslagen avseende mål för bostadsbyggande,
behovet av hyreslägenheter samt äldres och ungas boende gjorde utskottet
bedömningen att de borde avslås av riksdagen. När det gällde åtgärder för att
underlätta äldres boende erinrade emellertid utskottet om den pågående
beredningen av utredningsförslag i frågor motsvarande vad som tagits upp av
motionärerna. I betänkandet finns 10 reservationer.
Bebyggelseplanering
I betänkande 2008/09:CU29
Ändring i lagen om energideklaration för byggnader behandlade utskottet
regeringens proposition 2008/09:161 Ändring i lagen (2006:985) om
energideklaration för byggnader – tredimensionella fastigheter i
byggnadskomplex med gemensamma uppvärmningssystem. I propositionen föreslogs
att en lagregel införs som anger att en energideklaration för en
tredimensionell fastighet i ett byggnadskomplex får bestå av en gemensam
deklaration för hela byggnadskomplexet om detta har ett gemensamt värmesystem.
Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 juli 2009. Den ska dock tillämpas
för tiden fr.o.m. den 1 maj 2009. Ingen motion väcktes med anledning av
propositionen, och utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens
lagförslag.
Drygt 90 motionsyrkanden från 2008 års allmänna motionstid som avsåg
plan- och byggfrågor i vid bemärkelse behandlades av utskottet i betänkande 2008/09:CU30
Plan- och byggfrågor. Flertalet av de frågor som togs upp har anknytning
till vad som regleras genom plan- och bygglagen och lagen om tekniska
egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. I det inledande avsnittet behandlades i ett
sammanhang ett stort antal yrkanden som ansetts ha anknytning till frågor som
är aktuella i den pågående reformeringen av plan- och bygglagstiftningen.
Utskottet avstyrkte dessa förslag med hänvisning till pågående beredning inom
Regeringskansliet och en aviserad proposition om plan- och byggprocesser, m.m.
Därefter behandlades under skilda rubriker motionsförslag som gällde lagen om
byggfelsförsäkringar, lagen om energideklarationer för byggnader samt ett antal
förslag som avser olika åtgärder för energieffektivisering i bostadsbeståndet.
Vidare behandlades frågor om inomhusmiljö, byggande i trä, vissa byggregler och
dokumentering av ledningar i mark. Slutligen behandlades förslag i frågor som
regleras genom lagen om bostadsanpassningsbidrag. Utskottet avstyrkte även
dessa motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till pågående arbete och tidigare
ställningstaganden i de aktuella frågorna. I betänkandet finns 13 reservationer.
Utskottet behandlade i betänkande 2008/09:CU18 Tillfälliga åtgärder i en
nationalstadspark regeringens proposition 2008/09:110 samt 2 motioner
som väckts med anledning av propositionen. I propositionen föreslogs en ny bestämmelse
i 4 kap. 7 § miljöbalken som ska göra det möjligt att vidta åtgärder som
innebär ett tillfälligt intrång eller en tillfällig skada i en nationalstadspark.
Det ska vara fråga om åtgärder som leder till en höjning av en parks natur-
eller kulturvärden eller som tillgodoser ett annat angeläget allmänt intresse.
En förutsättning är att parken ska återställas så att det inte kvarstår mer än ett
obetydligt intrång eller en obetydlig skada. Den nya bestämmelsen var avsedd
att träda i kraft den 1 maj 2009. I den ena motionen yrkades avslag på
regeringens förslag. I den andra motionen yrkades dels ändringar i lagförslaget,
dels vissa kompletterande åtgärder. Utskottet föreslog att riksdagen skulle
anta regeringens förslag och avslå motionerna. I betänkandet finns 3 reservationer.
27 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2008
behandlades av utskottet i betänkande 2008/09:CU21 Naturresursfrågor och vattenrätt.
Motionerna gällde frågor om omprövning av vattendomar, åtgärder till förmån för
fiske, åtgärder mot stranderosion m.m., avgifter vid vattenverksamhet, skydd av
riksintressen och allmänna vattentjänster. Utskottet föreslog att riksdagen skulle
avslå samtliga motionsyrkanden. I betänkandet finns 5 reservationer.
Anslagen
Utskottet behandlade i
betänkande 2008/09:CU1
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt
konsumentpolitik regeringens förslag i budgetpropositionen för
budgetåret 2009 (prop. 2008/09:1) rörande utgiftsområdet tillsammans med de
motionsförslag i anknytande frågor som väckts under årets allmänna motionstid.
Förslagen avsåg anslagsfördelningen inom utgiftsområdet, målen för
bostadspolitiken och konsumentpolitiken samt frågor om olika stöd till
bostadssektorn och den kommunala konsumentvägledningen. Utskottet tillstyrkte förslaget
i budgetpropositionen om anslagsfördelningen budgetåret 2009 för utgiftsområde
18 samt regeringens förslag om att riksdagen ska godkänna nya mål inom
utgiftsområdet för bostadsmarknaden och konsumentpolitiken. Utskottet föreslog
att riksdagen därutöver även ska godkänna det i propositionen redovisade målet
för hållbart samhällsbyggande. Även övriga förslag i budgetpropositionen
avseende utgiftsområde 18 tillstyrktes av utskottet. Samtliga motionsförslag
som behandlades i betänkandet avstyrktes. I betänkandet finns 14 reservationer
och 4 särskilda yttranden. Reservationerna avsåg bl.a. regeringens förslag om
nya mål inom utgiftsområde 18 samt utskottets ställningstagande till motionsförslag
om stöd till bostadsproduktionen och till miljonprogrammets bostadsområden samt
om kommunal konsumentvägledning. När det gällde anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 18 för budgetåret 2009 – utskottets förslag till riksdagsbeslut
punkt 1 – har representanterna för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet samt
Miljöpartiet avstått från att delta i utskottets beslut. I särskilda yttranden
har de redovisat sin syn på anslagen inom utgiftsområdet.
Utlåtanden
I utlåtande 2008/09:CU22
Grönboken om kollektiva prövningsmöjligheter för konsumenter behandlade
utskottet Europeiska kommissionens grönbok om förslag på åtgärder på EU-nivå
när det gäller kollektiva prövningsmöjligheter, KOM(2008) 794 slutlig. I
grönboken anförde kommissionen att utvecklingen mot stora marknader leder till
att otillbörliga affärsmetoder från ett fåtal näringsidkare kan medföra att ett
stort antal konsumenter lider samma eller likartad skada. Kommissionen
konstaterade att kollektiva prövningsmöjligheter kan underlätta för
konsumenterna att få kompensation och dessutom motverka skadligt beteende och
konkurrenssnedvridning på marknaderna. Kommissionen lämnade i grönboken förslag
till fyra alternativ för åtgärder på EU-nivå när det gäller kollektiva
prövningsmöjligheter. Utskottet uttalade att det är allmänt sett positivt till
åtgärder på EU-nivå som syftar till att ge konsumenterna förtroende för och bli
aktiva på den inre marknaden. Utskottet var emellertid inte berett nu att då förorda
ytterligare gemensamma regler om kollektiva prövningsmöjligheter för konsumenter.
Utskottet behandlade i utlåtande 2008/09:CU35 Grönbok om översyn av
Bryssel I-förordningen Europeiska kommissionens grönbok om översyn
av rådets förordning (EG) nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande
och verkställighet av domar på privaträttens område, KOM(2009) 175 slutlig.
Kommissionens syfte med grönboken är att inleda ett brett samråd mellan
intresserade parter om möjliga sätt att förbättra förordningens funktion med
avseende på de frågor som tas upp i rapporten. Utskottet var positivt till
kommissionens initiativ till ett samråd kring dessa frågor.
Yttranden
Hösten 2008 avgav
utskottet yttrande 2008/09:CU1y Ramen för utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik
till finansutskottet över 2009 års budgetproposition (2008/09:1). Utskottet
behandlade i detta yttrande förslagen i budgetpropositionen och motstående
motioner vad avsåg ramen för utgiftsområde 18. Utskottet tillstyrkte att ramen
för utgiftsområdet för budgetåret 2009 ska fastställas till den nivå som regeringen
föreslagit. Utskottet ansåg att riksdagen även borde godkänna förslaget om
preliminär ram för 2010 respektive 2011 som riktlinje för regeringens budgetarbete.
Motstående motionsförslag i dessa delar avstyrktes. I yttrandet finns 3 avvikande
meningar.
Utskottet avgav våren 2009 yttrande 2008/09:CU2y Prövning av vindkraft
till miljö- och jordbruksutskottet över proposition 2008/09:146 samt 1 motion
som väckts med anledning av propositionen i de delar som berörde utskottets
beredningsområde. I samband med civilutskottets beredning av ärendet har
företrädare för Svensk Vindenergi inför utskottet framfört synpunkter på
propositionen. Utskottet ansåg att regeringens förslag vad gäller de lagrum och
frågor som berörde utskottets beredningsområde borde tillstyrkas och motionen
avstyrkas av miljö- och jordbruksutskottet. I yttrandet finns 1 avvikande
mening.
Med anledning av Europeiska kommissionens meddelande Ett område
med frihet, säkerhet och rättvisa i allmänhetens tjänst, KOM(2009) 262 slutlig,
avgav utskottet hösten 2009 yttrande 2008/09:CU3y Stockholmsprogrammet till
justitieutskottet i de delar som berörde utskottets beredningsområde. I yttrandet finns 3 avvikande
meningar.
EU-frågor
Det fortlöpande arbetet
Flertalet av de
rättsområden som omfattas av utskottets beredningsansvar har direkt anknytning
till EG:s regelverk. Detta gäller bl.a. konsumenträtten, associationsrätten,
transporträtten, försäkringsavtalsrätten, insolvens- och utsökningsrätten samt
den internationellt privaträttsliga lagstiftningen. Under senare tid har även
familjerätten och den allmänna förmögenhetsrätten kommit att beröras av
samarbetet inom EU.
Utskottet har – vid sidan av de EU-relaterade ärendena –
fortlöpande följt lagstiftningsarbetet inom EU genom att bl.a. ta del av
dokument från de olika EU-institutionerna, faktapromemorior och handlingar med
anknytning till EU-nämndens sammanträden. Utskottet har vid ett tiotal tillfällen
fått information från företrädare för Justitiedepartementet samt Integrations-
och jämställdhetsdepartementet om bl.a. pågående lagstiftningsarbete inom EU på
utskottets beredningsområde.
Den 2 april 2009 deltog vidare två utskottsledamöter och en
tjänsteman i ett interparlamentariskt utskottsmöte om EU:s
konsumentlagstiftning i Bryssel.
EU-promemorian
Som ett led i arbetet
med att följa verksamheten inom EU upprättas inom utskottets kansli sedan år
1996 en promemoria, i vilken en redogörelse lämnas för aktuella frågor på
utskottets beredningsområde. Promemorian är avsedd att vara ett underlag för
utskottets arbete med EU-frågorna. I promemorian samlas länkar till aktuella
EU-dokument, görs sammanfattningar av dokumentens innehåll samt redovisas
aktuellt förhandlingsläge och den svenska ståndpunkten, när denna är känd.
Vidare redovisas när utskottet fått information i frågan och om överläggningar
ägt rum med företrädare för regeringen.
Promemorian som uppdateras och kompletteras kontinuerligt, senast den
9 juni 2009, bygger bl.a. på dokument från de olika EU-institutionerna,
ministerrådspromemorior och rapporter från ministerrådsmöten, faktapromemorior
samt underhandskontakter med tjänstemän vid Regeringskansliet och olika myndigheter.
Överläggningar med regeringen
Överläggningar med
regeringen enligt 10 kap. 3 § andra stycket riksdagsordningen har ägt rum vid
tre tillfällen under 2008/09.
Den första överläggningen ägde rum den 17 september 2008 med
företrädare för Justitiedepartementet, rörande kommissionens förslag till
rådets förordning om stadga för ett europeiskt privat aktiebolag (SPE-bolag),
KOM(2008) 396 slutlig. Vid överläggningen redovisades regeringens ståndpunkt
varefter konstaterades att det i utskottet fanns stöd för regeringens
ståndpunkt. Det anmäldes 1 avvikande mening (CU:s prot. 2008/09:1).
Det andra tillfället med överläggning ägde rum den 16 december
2008 med företrädare för Justitiedepartementet och Integrations- och
jämställdhetsdepartementets konsumentenhet rörande förslag till Europaparlamentets
och rådets direktiv om konsumenträttigheter, KOM(2008) 614 slutlig. Vid överläggningen
redovisades regeringens ståndpunkt varefter konstaterades att det i utskottet
fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Det avgavs 1 avvikande mening (CU:s
prot. 2008/09:10).
Den 21 april 2009 ägde den tredje överläggningen rum med
företrädare för Justitiedepartementet rörande förslag till Europaparlamentets
och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG om årsbokslut i
vissa typer av bolag avseende mikroenheter, KOM(2009) 83 slutlig. Vid samma
tillfälle och med samma företrädare ägde även överläggningar rum rörande dels
förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om införande av ett förfarande
för förhandling och ingående av bilaterala avtal mellan medlemsstater och
tredjeländer om områdesspecifika frågor avseende tillämplig lag för
avtalsförpliktelser och utomobligatoriska förpliktelser, KOM(2008) 893 slutlig,
dels förslag till rådets förordning om införande av ett förfarande för förhandling
och ingående av bilaterala avtal mellan medlemsstater och tredjeländer om
områdesspecifika frågor avseende domstols behörighet och erkännande och
verkställighet av domar i äktenskapsmål, mål om föräldraansvar och mål om
underhållsskyldighet, samt avseende tillämplig lag i mål om
underhållsskyldighet, KOM(2008) 894 slutlig. Vid överläggningarna redovisades
regeringens ståndpunkt varefter konstaterades att det i utskottet fanns stöd
för regeringens ståndpunkt. En särskild protokollsanteckning anmäldes avseende
de tre förslagen och två avvikande meningar avgavs beträffande förslagen i
KOM(2008) 893 och 894 (CU:s prot. 2008/09:25).
Uppföljning
Bortförda barn
Som en del i
civilutskottets arbete med uppföljning och utvärdering av fattade riksdagsbeslut
samt som ett led i arbetet med att fördjupa kunskapsunderlaget inför
beredningen av motioner inom området beslutade utskottet den 8 april 2008
att göra en uppföljning av frågan om olovligen bortförda och kvarhållna barn i
internationella förhållanden (prot. 2007/08:20 § 6). Syftet med uppföljningen
var att belysa omfattningen av bortförda och kvarhållna barn i internationella
förhållanden, beskriva hur denna fråga hanteras av myndigheter samt belysa om
det finns eventuella problem i regelverket och om det finns eventuella andra
hinder när det gäller myndigheternas förutsättningar att kunna lösa uppkomna
problem så skyndsamt som möjligt. Inom ramen för detta projekt företog
utskottet en delegationsresa den 18–19 januari 2009 till Haag, varvid
delegationen besökte centralmyndigheten för samarbete enligt konventionerna i
Nederländerna (vid nederländska justitiedepartementet) och Haagkonferensen för
internationell privaträtt.
En rapport har på utskottets uppdrag tagits fram av
riksdagsförvaltningens utvärderings- och forskningsfunktion. I mars 2009
redovisades resultatet av uppföljningen i rapporten 2008/09:RFR8 Bortförda och
kvarhållna barn i internationella förhållanden – En uppföljning. En engelsk
sammanfattning av rapporten finns i foldern Abducted and retained children in
international cases – a follow-up.
Arbetsvillkoren för utskottets ledamöter
Mot bakgrund av att
bl.a. civilutskottets presidium kunnat konstatera att arbetsbelastningen på utskottets
ledamöter har varit mycket hög under de två år som förflutit sedan inrättandet
av ett nytt civilutskott riksmötet 2006/07 fattade utskottet den 22 maj 2008
beslut om att låta följa upp arbetsvillkoren för ledamöterna i civilutskottet.
Utskottets presidium fick i uppdrag att efter samråd med utskottskansliet
utforma ett uppdrag till utvärderings- och forskningsfunktionen vid riksdagens
utredningstjänst. Uppföljningen har i första hand syftat till att belysa hur
utskottets ledamöter uppfattar arbetsvillkoren i civilutskottet samt om och hur
arbetet som riksdagsledamot även i övrigt påverkas av dessa villkor. Syftet med
uppföljningen har även varit att belysa i vilken mån de utgångspunkter och
syften som låg till grund för riksdagsbeslutet om ändrad utskottsindelning har
kommit att uppfyllas. Det bör betonas att civilutskottets uppföljning inte har
haft som syfte att föregripa en eventuellt kommande större utvärdering av bl.a.
förändringarna i utskottens beredningsområden m.m. Civilutskottets ambition har
varit att avgränsa uppföljningen till att belysa arbetsvillkoren för ledamöterna
i utskottet. Underlagen för uppföljningen har på civilutskottets uppdrag tagits
fram av riksdagsförvaltningens utvärderings- och forskningsfunktion.
Uppföljningen har genomförts under delar av perioden
juni–september 2008. Resultatet har redovisats inför utskottet den 17 september
2008 och därefter i promemorian Uppföljning av arbetsvillkoren för ledamöterna
i civilutskottet daterad den 22 september 2008.
Uppvaktningar och utfrågningar
Uppvaktningar
Som ett led i
behandlingen av motioner om bostadsförsörjningsfrågor ägde den 2 april 2009 en
uppvaktning rum med företrädare för SmåKom, de små kommunernas samverkan,
rörande bostadsbyggnadsprogram för landsbygdens kommuner.
Den 7 maj 2009 ägde en uppvaktning rum med företrädare för
Hyresgästföreningen Region Stockholm angående hyressättningen i Stockholm som
ett led i behandlingen av motioner om hyresrätt och bostadsrätt m.m.
Utfrågningar
Den 27 januari 2009 utfrågades
företrädare för Finansdepartementet och Statens bostadskreditnämnd om dels
beredningen av utredningsbetänkandet SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna,
dels regeringens uppdrag till Statens bostadskreditnämnd att analysera behovet
av privata kreditgarantiföreningar.
Den 24 mars 2009 ägde en utfrågning rum med professorn i rättsvetenskap
Johanna Schiratzki, juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, i frågor
om lagstiftningen i andra länder rörande könsneutrala äktenskap och civiläktenskap
samt partnerskap.
Studieresa
Den 30–31 mars 2009
gjorde utskottet en studieresa till Kiruna och Gällivare. Syftet med resan var
att främst studera de båda städernas planering inför flytten av bebyggelse m.m.
till följd av den fortsatta malmbrytningen. I Kiruna fick utskottet information
av företrädare för kommunen och LKAB samt besökte en visningsgruva på
LKAB-området. I Gällivare träffade utskottet företrädare för kommunen som
informerade om regionens utveckling m.m. samt besökte City Move-projektet som
samlat arkitekter, stadsplanerare m.fl. från ett antal olika länder för att
diskutera förutsättningar och problem vid flyttning av samhällen.