|
Arbetsmarknadsutskottets verksamhet riksmötet 2008/09
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Beredningsområde m.m.
Arbetsmarknadsutskottets
beredningsområde omfattar ärenden om 1. arbetsmarknadspolitik, 2.
arbetslivspolitik med arbetsrätt, 3. integration, 4. åtgärder mot diskriminering
i den mån ärendena inte hör till något annat utskotts beredning samt 5.
jämställdhet mellan kvinnor och män i den mån ärendena inte tillhör något annat
utskotts beredning.
Sedan den 1 oktober 2008 gäller en ny indelning av statsbudgeten i
utgiftsområden. Anslag inom utgiftsområdena 13 Integration och jämställdhet och
14 Arbetsmarknad och arbetsliv ingår i utskottets beredningsområde. Anslag med
anknytning till frågor enligt 3–5 ovan hör till utgiftsområde 13 medan frågor
enligt 1–2 hör till utgiftsområde 14. Den nya ordningen tillämpades första
gången för statsbudgeten för 2009.
Utskottets sammansättning m.m.
Antalet ordinarie
ledamöter i utskottet var 17. Vid riksmötets slut var antalet suppleanter 27.
Utskottet hade
följande sammansättning.
Ledamöter
|
Hillevi Engström (m),
ordförande
|
|
Berit Högman (s),
vice ordförande (valdes 08-09-17)
|
|
Tomas Tobé (m)
|
|
Sylvia Lindgren (s)
|
|
Elisabeth Svantesson
(m)
|
|
Annika Qarlsson (c)
|
|
Lars Lilja (s)
|
|
Eva Flyborg (fp)
|
|
Maria Stenberg (s)
|
|
Jan Ericson (m)
|
|
Luciano Astudillo (s)
|
|
Désirée Pethrus Engström (kd)
|
|
Anna König Jerlmyr
(m) (ledig från uppdraget 090421–091022)
|
|
Josefin Brink (v)
|
|
Ann-Christin Ahlberg (s)
|
|
Hans Backman (fp)
|
|
Ulf Holm (mp)
|
Suppleanter
|
Sven Yngve Persson
(m)
Patrik Björck (s)
Reza Khelili Dylami
(m)
Jennie Nilsson (s)
Lisbeth Grönfeldt
Bergman (m)
Lennart Levi (c)
Peter Jeppsson (s)
Tina Acketoft (fp)
Agneta Gille (s)
Staffan Anger (m)
Christer Adelsbo (s)
Lennart Sacrédeus
(kd)
Sofia Arkelsten (m)
Torbjörn Björlund
(v)
|
Birgitta Eriksson (s)
Ulf Nilsson (fp)
Esabelle Dingizian
(mp)
Magdalena Andersson
(m)
Erik A Eriksson (c)
Solveig Hellquist
(fp)
Christer Winbäck (fp)
Kalle Larsson (v)
Jan Lindholm (mp)
Kurt Kvarnström (s)
Matilda Ernkrans (s)
Rosita Runegrund
(kd)
Curt Linderoth (m)
(ersättare för Anna König Jerlmyr)
|
Samtliga
riksdagspartier hade ordinarie företrädare i utskottet. Som framgår av
förteckningen företrädde sex av ledamöterna Socialdemokraterna, fem Moderaterna
och två Folkpartiet. Centerpartiet, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och
Miljöpartiet de gröna hade en ledamot vartdera.
Presidium
I utskottets presidium
ingick ordföranden Hillevi Engström (m) och vice ordföranden Berit Högman (s).
Kansli
Utskottet biträddes av
ett kansli bestående av följande personer.
Gunilla Upmark, kanslichef
Elise-Marie (Lise)
Donovan, föredragande
Lars Davidsson,
föredragande (föräldraledig hösten 2008)
Alexandra Oljans
Ahlin, utskottshandläggare
Sanna Feltenmark,
utskottsassistent
Under hösten 2008
tjänstgjorde även Johan Lantto, Riksdagens utredningstjänst, och Katharina
Tollin som föredragande.
Utskottets verksamhet m.m.
Utskottet avlämnade
tio betänkanden och beslutade om nio yttranden till andra utskott enligt
följande.
Betänkanden
AU1 Utgiftsområde 13 Integration och
jämställdhet
AU2 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och
arbetsliv
AU3 Ledighetsrätt för personer som
arbetar med stöd av särskilda regler om sjukersättning, m.m.
AU4 Bättre genomförande av EG:s
byggplatsdirektiv
AU5 Ränta vid återkrav inom
arbetslöshetsförsäkringen m.m.
AU6 Ändrad sammansättning i
Arbetsdomstolen i diskrimineringstvister
AU7 Arbetsrätt
AU8 Försöksverksamhet med sfi-bonus
AU9 Ändringar i arbetsmiljölagen m.m.
AU10 Ändringar i
arbetslöshetsförsäkringen
Yttranden
AU1y Ramar för utgiftsområdena 13
Integration och jämställdhet och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, till
finansutskottet
AU2y Lissabonfördraget, till
utrikesutskottet
AU3y Nya regler för
arbetskraftsinvandring, till socialförsäkringsutskottet
AU4y Ett lyft för forskning och
innovation, till utbildningsutskottet
AU5y Åtgärder mot
konjunkturförsvagningen, till finansutskottet
AU6y Åtgärder för jobb och omställning,
till finansutskottet
AU7y Redogörelse för behandlingen av
riksdagens skrivelser till regeringen, till konstitutionsutskottet
AU8y Ett användbart försvar, till
försvarsutskottet
AU9y 2009 års ekonomiska vårproposition,
till finansutskottet
Följande kan nämnas om
betänkandena.
AU1 Utgiftsområde 13 Integration och
jämställdhet
I betänkandet
behandlade utskottet budgetpropositionen för 2009 med förslag till anslag på
utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet. Utgiftsområdet omfattar områdena
Integration, Diskriminering och Jämställdhet. Medelsanvisningen avser främst
insatser i samband med flyktingmottagande. Ramen för utgiftsområdet uppgick
till ca 5,47 miljarder kronor. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till
anslag.
I propositionen föreslogs att de tidigare målen för
politikområdena Integrationspolitik, Urban utvecklingspolitik och
Jämställdhetspolitik upphör att gälla till följd av att utgiftsområdena inte
längre delas in i politik- och verksamhetsområden. Utskottet ställde sig bakom
regeringens förslag om nya mål för integrationspolitiken, politiken mot
diskriminering och jämställdhetspolitiken, vilka var likalydande med några av
de tidigare målen.
Utskottet välkomnade att regeringen skulle återkomma till
riksdagen med en proposition om integrationsområdet. I avvaktan på kommande
förslag tillfördes ytterligare medel på anslag 1:2 Kommunersättningar vid
flyktingmottagande för bl.a. organiserad vidareflyttning och ersättning till kommuner
med extraordinära kostnader.
Vid sidan om budgetpropositionen och motionerna behandlades även regeringens
skrivelse 2008/09:24 Egenmakt mot utanförskap – regeringens strategi för
integration. Utskottet framhöll värdet av en sammanhållen strategi för att
hantera problemen med integration och av att stärka arbetslinjen för hela
befolkningen. Utskottet uttalade sitt stöd för regeringens inriktning mot
generella reformer för att öka utbud och efterfrågan på arbetskraft som särskilt
strategiskt gångbar.
AU2 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och
arbetsliv
I betänkandet
behandlade utskottet regeringens budgetproposition för 2009 med förslag till
anslag på utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Ramen för
utgiftsområdet uppgick till ca 55,9 miljarder kronor. Utskottet tillstyrkte
regeringens förslag till anslag.
Utskottet godkände att målen för politikområdena
Arbetsmarknadspolitik och Arbetslivspolitik upphör att gälla.
Utskottet uttryckte oro över det stora antalet varsel men bedömde
att Sverige stod väl rustat att hantera effekterna av de varsel om uppsägning
som i framtiden skulle kunna resultera i faktisk arbetslöshet. Utskottet
förutsatte att regeringen skulle återkomma till riksdagen med nya förslag om
utvecklingen skulle visa att detta var befogat.
I betänkandet behandlades även två framställningar från
Riksrevisionens styrelse, dels en angående arbetsmarknadspolitikens förväntade
effekter (2007/08:RRS30), dels en angående lönebidrag till funktionshindrade
med nedsatt arbetsförmåga (2007/08:RRS21). Utskottet föreslog att riksdagen
skulle avslå båda framställningarna mot bakgrund av det som regeringen
redovisat med anledning av respektive granskning.
AU3 Ledighetsrätt för personer som arbetar med
stöd av särskilda regler om sjukersättning, m.m.
I ärendet tillstyrktes
regeringens proposition 2008/09:6 Ledighetsrätt för personer som arbetar med
stöd av särskilda regler om sjukersättning, m.m. Förslagen innebar att de som
har rätt till sjukersättning och arbetar enligt ett system med s.k. steglös
avräkning ska ha rätt till ledighet enligt två olika ledighetslagar,
föräldraledighetslagen (1995:584) respektive lagen (1988:1465) om ersättning
och ledighet för närståendevård, även om de inte har rätt till ersättning i
form av tillfällig föräldrapenning eller närståendepenning enligt dessa lagar.
– De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2009.
AU4 Bättre genomförande av EG:s
byggplatsdirektiv
Betänkandet avsåg
regeringens proposition 2008/09:5 Bättre genomförande av EG:s byggplatsdirektiv.
Propositionen innehöll förslag om ändringar i arbetsmiljölagen (1977:1160) och
följdändringar i fyra andra lagar som innebar i huvudsak följande. Den som
låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete (byggherren) ska beakta
arbetsmiljösynpunkter under varje skede av planeringen och projekteringen samt
utse en lämplig byggarbetsmiljösamordnare dels för planering och projektering,
dels för utförande av arbetet. Byggarbetsmiljösamordnarens uppgifter anges i
lagen, och av lagen framgår också att både samordnaren och byggherren har
ansvar för att uppgifterna blir utförda. Byggherrens arbetsmiljöansvar kan dock
gå över till en självständig uppdragstagare, i princip en total- eller
generalentreprenör, men endast om denne verkligen tar över uppgifter som
motsvarar ansvaret och det avtalas skriftligen. Arbetsmiljöverket kan, om det
finns särskilda skäl, flytta ansvaret mellan uppdragstagaren och byggherren i
båda riktningarna. Utskottet tillstyrkte förslagen. – De nya reglerna trädde i
kraft den 1 januari 2009.
AU5 Ränta vid återkrav inom
arbetslöshetsförsäkringen m.m.
I betänkandet
tillstyrkte utskottet proposition 2008/09:3 Ränta vid återkrav inom
arbetslöshetsförsäkringen m.m. Ändringar föreslogs i lagen (1997:238) om
arbetslöshetsförsäkring och avsåg bestämmelserna om återkrav av arbetslöshetsersättning.
Förslagen innebar bl.a. att ersättningstagare i vissa fall ska betala ränta för
ett återkrävt ersättningsbelopp. Skärpta regler ska gälla för när en
arbetslöshetskassa får efterge ett återkrav och möjligheterna ökar att avräkna
felaktigt utbetald ersättning mot en senare utbetalning av arbetslöshetsersättning.
Nya regler ska ge möjlighet för arbetslöshetskassor att hålla inne ersättning i
vissa fall. – De nya reglerna trädde i kraft den 2 mars 2009.
AU6 Ändrad sammansättning i Arbetsdomstolen i
diskrimineringstvister
Utskottet tillstyrkte
proposition 2008/09:4 Ändrad sammansättning i Arbetsdomstolen i
diskrimineringstvister. Antalet ledamöter från arbetsgivar- och
arbetstagarsidan, s.k. intresseledamöter, ska halveras i diskrimineringsmål i
Arbetsdomstolen. Tidigare avgjordes målen normalt med sju ledamöter, varav fyra
intresseledamöter. Från den 1 januari 2009 ska domstolen i dessa mål bestå av
fem ledamöter, varav två intresseledamöter. Därmed kan de inte få majoritet
över domstolens tre övriga domare. Syftet är att domstolens opartiskhet inte
ska kunna ifrågasättas. Om parterna i målet begär att Arbetsdomstolen ska ha en
sammansättning med sju ledamöter får dock en sådan sammansättning användas. – De
nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2009.
AU7 Arbetsrätt
I detta betänkande
behandlade utskottet mer än 190 motionsyrkanden om främst arbetsrättsliga
frågor från de allmänna motionstiderna under riksmötena 2007/08 och 2008/09.
Betänkandet spände över ett stort område och gällde bl.a. allmänna frågor om
arbetsrätt, den svenska modellen, internationella stridsåtgärder, införande av
en proportionalitetsprincip, översyn av turordningsreglerna, avskaffande av
tvåpersonersundantaget i LAS, rätt till heltid och frågor om ledighet.
Utskottet framhöll som sin utgångspunkt att den svenska modellen, där svenska
kollektivavtal verkar tillsammans med lagstiftning, fungerar bra och att
grunden för arbetsrätten därför borde bestå också framöver. Utskottet avstyrkte
samtliga motionsyrkanden.
AU8 Försöksverksamhet med sfi-bonus
I betänkandet
behandlades proposition 2008/09:156 Sfi-bonus – försöksverksamhet för att
stimulera nyanlända invandrare att snabbare lära sig svenska. Utskottet
tillstyrkte propositionens förslag om att införa en ny lag om försöksverksamhet
med prestationsbaserad stimulansersättning inom svenskundervisning för
invandrare, s.k. sfi-bonus. Syftet med lagen är att pröva i vilken utsträckning
ekonomiska incitament för deltagare i sfi kan bidra till att de snabbare lär
sig svenska och därmed förbättrar sina möjligheter att få ett arbete. Lagen ska
omfatta högst 15 kommuner och innehåller bl.a. regler om sfi-bonus och
kommunernas ansvar för att informera om, besluta om och betala ut sfi-bonus. –
Den nya lagen ska träda i kraft den 1 oktober 2009.
Utskottet tillstyrkte också att de deltagande försöks- och
jämförelsekommunerna – för att man ska kunna jämföra effekterna på resultaten i
sfi av bonusen med andra insatser för att höja kvaliteten på undervisningen – erbjuds
ett särskilt bidrag för kvalitetshöjande åtgärder. Särskilda medel bör också
avsättas för att följa upp och utvärdera försöksverksamheten med sfi-bonus.
AU9 Ändringar i arbetsmiljölagen m.m.
I betänkandet
behandlade utskottet regeringens proposition 2008/09:138 Elevers och
studerandes medverkan i arbetsmiljöarbetet, m.m., som innehöll en rad förslag
till ändringar i arbetsmiljölagen (1977:1160). Bland annat ska elevers och
studerandes rätt att delta i arbetsmiljöarbetet förstärkas och förtydligas.
Även yngre elever och elever i särskola och vuxenutbildning för utvecklingsstörda
(särvux) får rätt att delta i arbetsmiljöarbetet efter ålder, mognad och
förutsättningar i övrigt. Elever och studerande ska kunna företrädas av
elevskyddsombud eller studerandeskyddsombud. De senare företräder vuxna
studerande, och deras roll är betydligt starkare än elevskyddsombudens.
Förslagen innebar också att arbetsmiljöskyddet förbättras för utomstående arbetskraft
genom en utvidgning av skyddsombudens befogenheter. Detta gäller bl.a.
arbetskraft som hyrs in från bemanningsföretag. Benämningen arbetsmiljöombud
ska finnas med i arbetsmiljölagen som en alternativ benämning på skyddsombud.
Utskottet ställde sig bakom förslagen. De nya reglerna ska träda i kraft den 1
januari 2010. – I detta betänkande behandlade utskottet också ca 100
motionsyrkanden om främst arbetsmiljörättsliga frågor från de allmänna
motionstiderna under riksmötena 2007/08 och 2008/09. Frågorna i betänkandet
spände över ett stort område och gällde bl.a. arbetsplatsolyckor, skyddsombud,
företagshälsovård, ensamarbete samt våld och hot i arbetslivet. Utskottet
framhöll att regeringens arbete med att utforma den framtida
arbetsmiljöpolitiken bör avvaktas. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden.
AU10 Ändringar i arbetslöshetsförsäkringen
I betänkandet
tillstyrktes proposition 2008/09:127 Förbättrade och förenklade villkor i
arbetslöshetsförsäkringen, m.m., som innehöll förslag till ändringar i lagen
(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor.
Det s.k. medlemsvillkoret ska under 2009 kunna uppfyllas redan efter sex i
stället för tolv månaders medlemskap, detta för att öka möjligheten till ny-
och återinträde i arbetslöshetskassorna och möjligheten att få inkomstrelaterad
ersättning från försäkringen. Vissa socialförsäkringsförmåner ska beaktas vid
beräkning av arbetslöshetsersättning till personer som varit tillfälligt eller
delvis frånvarande från arbetet före arbetslösheten.
Bestämmelser som slår fast innebörden av centrala begrepp såsom
ramtid och dagpenning infördes. Samordningen av dagpenning och aktivitetsstöd
fick ytterligare reglering. Reglerna om normalarbetstidens beräkning strukturerades
om. Ersättningsreglerna i inkomstbortfallsförsäkringen blev mer renodlade och
separerades från grundförsäkringen.
När det gäller lagen om arbetslöshetskassor togs kravet bort på
aktuellt arbete respektive viss arbetad tid för rätt till inträde i en
arbetslöshetskassa. Arbetslöshetsavgiften reducerades med 50 kr per ej arbetslös
medlem och månad. En ny instansordning infördes för arbetslöshetskassornas
beslut i enskilda fall om medlemsavgifter och beslut om särskild uttaxering.
Slutligen föreslogs viss uppgiftsskyldighet för Försäkringskassan gentemot
arbetslöshetskassorna.
Flertalet av de nya reglerna trädde i kraft den 1 juli 2009.
EU-frågor
a) Med anknytning till ärendebehandling
Som framgått ovan hade
ett ärende, AU4 Bättre genomförande av EG:s byggplatsdirektiv, direkt
EG-anknytning. Proposition 2008/09:5 innehöll förslag om ett bättre
genomförande av EG:s byggplatsdirektiv 92/57/EEG som avser minimikrav för
säkerhet och hälsa på tillfälliga eller rörliga byggarbetsplatser. Kommissionen
hade i en formell underrättelse gjort gällande att Sverige inte uppfyllt alla
sina skyldigheter enligt direktivet, däribland artiklarna om att byggherren
eller dennes ställföreträdare ska utse en eller flera arbetsmiljösamordnare,
och inte heller reglerat relationen mellan byggherre och ställföreträdare.
Ändringar gjordes i arbetsmiljölagen.
EU-aspekter kom upp även i andra ärenden med anledning av
motioner, främst i AU7 Arbetsrätt. Där behandlades frågor med anknytning till
EG-domstolens avgörande i det s.k. Lavalmålet. Även frågor om en proportionalitetsprincip
vid stridsåtgärder och om normkonflikter mellan EU och ILO (Internationella
arbetsorganisationen) behandlades i betänkandet.
Här kan också nämnas yttrande AU2y Lissabonfördraget.
b) I övrigt
Utskottet har följt
verksamheten i EU både genom det egna kansliet och genom information bl.a. från
Regeringskansliet i samband med utskottssammanträden. I vissa fall har
information lämnats från Regeringskansliet inför rådsmöten.
Överläggning enligt 10 kap. 3 § andra stycket
riksdagsordningen med regeringen (arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin eller
statssekreteraren Eva Uddén Sonnegård, Arbetsmarknadsdepartementet, respektive integrations-
och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, Integrations- och jämställdhetsdepartementet)
hölls vid fyra tillfällen i sju olika frågor enligt följande.
· Den 17 september med Littorin dels om en
förnyad social agenda, KOM (2008) 412, dels om förslag till direktiv om
inrättande av ett europeiskt företagsråd, KOM(2008) 419.
· Den 17 september med Sabuni om förslag till
direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett
religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning,
KOM(2008) 426.
· Den 27 november med Uddén Sonnegård dels om förslag
till direktiv om ändring av rådets direktiv 92/85/EEG om åtgärder för att
förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida,
nyligen har fött barn eller ammar, KOM(2008) 637, dels om förslag till direktiv
om maskiner för spridning av bekämpningsmedel och om ändring av direktiv
2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner, KOM(2008) 535.
· Den 19 februari med Uddén Sonnegård om förslag
till förordning om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av
Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF), KOM(2008) 867.
· Den 24 mars med Sabuni om kommissionens
förslag till direktiv om tillämpning av principen om likabehandling av kvinnor
och män som är egenföretagare och om upphävande av direktiv 86/613/EEG, KOM(2008)
636.
Allmän EU-information från regeringen (Littorin eller Uddén Sonnegård
respektive Sabuni) lämnades vid sju tillfällen enligt följande.
· Den 17 september av Littorin om revideringen
av arbetstids- och bemanningsdirektiven, expertgruppen med anledning av bl.a.
Laval-domen, flexicurityfrågans fortsatta behandling inom EU och globaliseringsfonden.
· Den 27 november av Uddén Sonnegård om arbetet
med att få till stånd en ändring av arbetstidsdirektivet, om det antagna
förslaget till bemanningsdirektiv och om globaliseringsfonden.
· Den 19 februari av Uddén Sonnegård om det
informella Epsco-rådsmötet den 22–24 januari, om förslaget till
sysselsättningsriktlinjer inför Epsco-rådsmötet den 9 mars, om regeringens
inställning till kommissionens dokument om ny kompetens för nya
arbetstillfällen, KOM(2008) 868, om förhandlingarna om mammaledighetsdirektivet,
om arbetet med att få till stånd en ändring av arbetstidsdirektivet och om förhandlingarna
rörande förändringar i regelverket för Europeiska socialfonden.
· Den 24 mars av Sabuni om prioriteringar på
jämställdhetsområdet inför det svenska ordförandeskapet.
· Den 28 april av Littorin och Uddén Sonnegård om
planeringen inför Sveriges ordförandeskap i EU, aktuella frågor om åtgärder på
EU-nivå, arbetsmarknadspolitiken ur ett EU-perspektiv och frågor om EU:s arbetsmarknad
i dag och i framtiden.
· Den 9 juni av Littorin och Uddén Sonnegård
inför det svenska ordförandeskapet.
· Den 16 juni av Sabuni, likaledes inför det
svenska ordförandeskapet.
Den 16 december
lämnades information med anledning av Laval-utredningen (SOU 2008:123) av
utredaren tillika generaldirektören Claes Stråth, åtföljd av utredningens
sekreterare Marianne Tejning, Tommy Larsson och Martin Nilsson.
Den 19 mars lämnades information
av ledamoten i Europaparlamentet Jan Andersson, ordförande i utskottet för
sysselsättning och sociala frågor, om aktuella frågor.
Utskottet deltog under
hösten i en s.k. subsidiaritetsprövning i form av ett yttrande till Cosac
beträffande det ovannämnda förslaget till direktiv om genomförande av principen
om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse,
funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, KOM(2008) 426.
Uppföljning och utvärdering m.m.
Ingen särskild
uppföljning eller utvärdering som utmynnat i en skriftlig rapport har
genomförts under verksamhetsåret.
Sedan ett drygt tiotal år tillbaka görs genom kansliets försorg en
sammanställning med några veckors mellanrum i form av ett nyhetsbrev, AU-Hänt,
som distribueras med e-post till utskottets ledamöter och andra intressenter.
Där redovisas förutom sådant som har direkt anknytning till ärendehanteringen
bl.a. olika statistiska data, prognoser, utredningar, forskningsrapporter m.m.
med anknytning till beredningsområdet. Under verksamhetsåret fanns det i dessa
nyhetsblad ett nittiotal länkar till olika slags uppföljningar/utvärderingar. Tanken
enligt ett tidigare principbeslut i utskottet om uppföljning och utvärdering är
att nyhetsbrevet ska kunna ge uppslag till lämpliga ämnen för fördjupade
studier.
Uppvaktningar m.m.
Under riksmötet
lämnades – utöver vad som redovisats under rubriken EU-frågor ovan – muntlig
information m.m. enligt följande.
· Den 23 oktober av dels generaldirektören
Angeles Bermudez-Svankvist, åtföljd av Jan-Olof Dahlgren och Stefan Tjärnback,
Arbetsförmedlingen, dels generaldirektören Mats Dillén, åtföljd av Marcus Mossfeldt,
Konjunkturinstitutet, dels arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin, åtföljd
av statssekreteraren Eva Uddén Sonnegård, ämnesrådet Kurt Olsson, kanslirådet
Klas Falk och pressekreteraren Karolin Johansson, om läget på arbetsmarknaden.
· Den 28 oktober av generaldirektören Claes
Stråth, åtföljd av Anne-Marie Egerö, Medlingsinstitutet, om lönebildningen m.m.
· Den 20 november av riksrevisor Karin Lindell,
åtföljd av Mats Johansson, om Riksrevisionens granskningar.
· Den 20 november av verkställande direktören
Carl-Gustaf Leinar, åtföljd av Ann-Sofi Sjöberg, Trygghetsrådet, och VD:n Tomas
Petti, åtföljd av Mikaela Martinsson, Trygghetsfonden, om organisationernas
verksamhet med anledning av läget på arbetsmarknaden.
· Den 4 december av generaldirektören Anne-Marie
Qvarfort, åtföljd av Uno Ströberg, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
(IAF), om myndighetens verksamhet.
· Den 9 december av generaldirektören Angeles
Bermudez-Svankvist, åtföljd av Lena Liljebäck och Tord Strannefors,
Arbetsförmedlingen, om det aktuella läget på arbetsmarknaden.
· Den 20 januari av generaldirektören Åsa Lindh,
åtföljd av Håkan Forsberg, Svenska ESF-rådet, om rådets verksamhet.
· Den 22 januari av statssekreteraren Jöran
Hägglund och kanslirådet Anna Olofsson, Näringsdepartementet, om den nationella
samordningen för varsel.
· Den 17 februari av chefsjuristen Anders Weihe,
åtföljd av Tomas Undin, Teknikföretagen, och förbundsordföranden Stefan Löfven,
åtföljd av Odd Guteland, IF Metall, om situationen med anledning av varslen på
avtalsområdet m.m.
· Den 19 februari av tf. generaldirektören Mats
Wadman, SCB, och chefen för SCB:s enhet för arbetskrafts- och
arbetsmiljöundersökningar, Hassan Mirza, om arbetskraftsundersökningarna (AKU).
· Den 24 februari av statssekreteraren Jöran
Hägglund, Näringsdepartementet, om ett möte den 11 februari mellan
statssekreterargruppen och de regionala varselsamordnarna.
· Den 24 februari av förbundsordföranden Cecilia
Fahlberg och chefsekonomen Daniel Lind, Unionen, om organisationens syn på
arbetsmarknadsläget och behovet av insatser med anledning av varslen m.m.
· Den 17 mars av ställföreträdande
generaldirektören Inger Ashing och utredaren Susanne Zander, Ungdomsstyrelsen,
om de yngres situation på arbetsmarknaden.
· Den 17 mars av utredaren fil. dr Martin
Andersson om underlagsrapport 23 till Globaliseringsrådet om globaliseringen,
arbetskraftens rörlighet och produktivitet.
· Den 24 mars av vice ordföranden Ulla Lindqvist
och utredaren Sten Gellerstedt, LO, om bl.a. rapporten Trender i arbetsmiljön
2007 – klass och kön.
· Den 26 mars av tredje vice ordföranden Lennart
Gabrielsson och chefsekonomen Stefan Ackerby, Sveriges Kommuner och Landsting,
samt av chefsekonomen Anna Thoursie, ombudsmannen Benita Westin och utredaren
Anna Spånt Enbuske, Svenska kommunalarbetareförbundet, om organisationernas syn
på läget på arbetsmarknaden.
· Den 14 april av samhällspolitiska chefen
Gunnar Wetterberg, Sveriges akademikers centralorganisation (Saco), om
organisationens syn på läget på arbetsmarknaden.
· Den 5 maj av överdirektören Bertil Remaeus,
åtföljd av Bo Barrefelt och Lennart Ahnström, Styrmedelsutredningen, om
delbetänkandet En ny modell för arbetsmiljötillsyn (SOU 2009:40).
· Den 5 maj av vice vd Christer Ågren och
avdelningschef Carina Lindfelt, Svenskt Näringsliv, om organisationens syn på
läget på arbetsmarknaden m.m.
· Den 14 maj av ILO-kommitténs
arbetstagarledamöter Lars Bengtsson, TCO, och Ulf Edström, LO, om arbetet i
svenska ILO-kommittén.
Utfrågningar m.m.
Den 14 oktober
arrangerade utskottet en öppen utfrågning om arbetsplatsolyckor. Vid
utfrågningen medverkade företrädare för bl.a. Arbetsmiljöverket, byggbranschen
genom Sveriges Byggindustrier och Svenska Byggnadsarbetareförbundet samt jord-
och skogsbruket genom Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, Skogs- och
Träfacket och Svenska kommunalarbetareförbundet. Vid utfrågningen medverkade
också forskare med föredrag på temat säkerheten på arbetsplatsen respektive
könsaspekter på arbetsplatsolyckorna och det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Utfrågningen
är dokumenterad genom stenografiska uppteckningar som finns som bilaga i AU4.
Den 10 februari hölls en utskottsutfrågning på temat ”Hur står sig
den svenska arbetsmarknaden? Vad kan vi lära oss av 1990-talskrisen?”. Vid
utfrågningen deltog ett antal forskare och företrädare för bl.a. IFAU (Institutet
för arbetsmarknadspolitisk utvärdering) och Institutet för Framtidsstudier. Utfrågningen
är dokumenterad genom stenografiska uppteckningar som finns tillgängliga på
utskottets kansli.
Den 21 april höll utskottet tillsammans med utbildningsutskottet
ett gemensamt seminarium med framtidsperspektiv där forskare och experter höll
anföranden om kunskapssamhället och arbetsmarknaden 2020. Seminariet avslutades
med en gemensam diskussion där ledamöter från båda utskotten och företrädare
för de inbjudna organisationerna diskuterade frågorna tillsammans med
forskarna. Seminariet är dokumenterat genom stenografiska uppteckningar som
finns tillgängliga på utskottets kansli.
Öppet hus i riksdagen
Utskottet medverkade i
ett öppet hus som riksdagen arrangerade den 22 november. Vid tillfället tog
ledamöter och suppleanter i utskottet emot besökare i sessionssalen och
informerade om verksamheten.
Studiebesök m.m.
Utskottet gjorde
studiebesök m.m. enligt följande.
Arbetslöshetskassornas
samorganisation (SO) besöktes den 28 oktober, Sveriges akademikers
centralorganisation (Saco) den 25 november, Riksbanken den 26 november,
Riksrevisionen den 10 mars, Bemanningsföretagen den 1 april och Arbetsförmedlingen
den 23 april.
Utrikesresor
Den 8–10 juni deltog en
utskottsdelegation i ILO:s årliga arbetskonferens i Genève.
Enskilda ledamöter har
därutöver deltagit i utrikesresor enligt följande.
Désirée Pethrus
Engström och Ann-Christin Ahlberg deltog den 20–21 november i en
jämställdhetskonferensen i Haag som arrangerats av bl.a. Sveriges ambassad i
Nederländerna.
Maria Stenberg deltog den
16–17 februari i ett interparlamentariskt möte i Bryssel på temat ”En ny giv
för ekonomisk återhämtning i Europa?” med ledamöter från Europaparlamentet och
de nationella parlamenten.
Utländska besök
Företrädare för
utskottet har sammanträffat med utländska delegationer enligt följande.
· Den 11 februari, möte med vice talmannen och
ledamöter i Tunisiens parlament.
· Den 2 februari, möte med en delegation från
Ukraina.
· Den 5 mars, tillsammans med ledamöter i socialförsäkrings-
och socialutskotten, möte med Europaparlamentets sysselsättningsutskott.
· Den 17 mars, möte med talmannen i Sloveniens
parlament.
· Den 19 mars, möte med Europaparlamentets
utskott för kvinnors rättigheter.
Vissa övriga uppgifter
Utskottets första
sammanträde hölls den 17 september och det sista den 16 juni. Totalt hölls
under den tiden 35 sammanträden. Den totala sammanträdestiden omfattade ca 35
timmar, att jämföra med ca 22 timmar föregående riksmöte. Totalt behandlades
utöver budgetpropositionen 6 propositioner, 2 framställningar från
Riksrevisionen och ca 540 motionsyrkanden. Betänkandena omfattade 665 sidor,
vilket är ungefär detsamma som året före. Betänkandena var lika många som under
föregående riksmöte medan yttrandena var 6 fler.
Under riksmötet remitterades 7 propositioner utöver
budgetpropositionen, 2 regeringsskrivelser, 3 redogörelser från Riksrevisionens
styrelse och ca 470 motionsyrkanden till utskottet. Vid riksmötets slut var 3
redogörelser, 1 skrivelse och ca 85 motionsyrkanden ännu inte behandlade. Dessa
motionsyrkanden avsåg främst frågor om diskriminering.