Innehåll

2000/01

SoU19

Sammanfattning

I   betänkandet  behandlas  regeringens  proposition
2000/01:97  Vissa  ändringar  i alkohollagen och ett
fyrtiotal motionsyrkanden som väckts  med  anledning
av     propositionen.     Vidare     behandlas    20
motionsyrkanden  i  olika  alkoholfrågor   från  den
allmänna motionstiden 2000.
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att
ge  Systembolaget  AB rätt att anordna auktioner  på
alkoholdrycker  för annans  räkning  samt  även  att
anordna provning  av  spritdrycker,  vin och starköl
för  allmänheten.  Vidare  föreslår  utskottet   ett
godkännande  av att Systembolaget AB från den 1 juli
2001 får ha öppet i sina butiker på lördagar, längst
till klockan 15.00, i hela landet.
Utskottet tillstyrker också regeringens förslag att
vägledande för  tillståndsmyndighetens  prövning vid
bestämmandet  av  serveringstid  enligt alkohollagen
skall  vara risken för alkoholpolitiska  olägenheter
och att  bestämmelserna  om  tid  för  servering  av
folköl   tas   bort.   Utskottet   tillstyrker  även
förslaget att innehavare av tillstånd för tillfällig
servering i slutet sällskap i fortsättningen  endast
får  göra  sina  inköp  hos Systembolaget AB och att
kravet  på serveringstillstånd  tas  bort  helt  för
vissa privata arrangemang.
Utskottet  ställer  sig  vidare  bakom  regeringens
förslag att åsidosättande av brandskyddsföreskrifter
samt  tillåtande av brottslig verksamhet skall  vara
självständiga    grunder    för    återkallelse   av
serveringstillstånd. Likaså tillstyrks   regeringens
förslag  att  ge  innehavare  av serveringstillstånd
möjlighet     att    hyra    in    personal     från
bemanningsföretag.
När   det   gäller   folkölstillsynen   tillstyrker
utskottet en skärpning  av  reglerna  i alkohollagen
för försäljning av sådant öl i syfte att  komma till
rätta med vissa konstaterade problem. (Med  öl nedan
avses folköl.) De föreslagna reglerna innefattar att
den  som  säljer eller serverar öl åläggs bl.a.  att
anmäla verksamheten hos den kommun där försäljningen
eller   serveringen   sker.   Vidare   fastslås   en
skyldighet  för tillståndshavaren att utöva särskild
tillsyn över  denna  verksamhet,  och kommunerna får
möjlighet  att ta ut avgifter för tillsynen  av  dem
som bedriver servering av eller detaljhandel med öl.
Den tid som  kommunen  kan  meddela  förbud  mot att
sälja  öl  för  den  som inte följer reglerna utökas
från  sex månader till  tolv  månader.  Rätten  till
ölservering  i  samband  med  ambulerande  korv- och
glassförsäljning   eller   liknande  avskaffas.  Den
straffbestämmelse    som    gäller     innehav    av
spritdrycker, vin och starköl i uppenbart  syfte att
olovligen sälja dem utökas till att även omfatta öl.
Utskottet  ställer  sig  även  bakom förslaget  att
utvidga  förbudet  mot att överlämna  alkoholdrycker
till ungdomar genom  att förbudet även skall omfatta
när någon bjuder på alkoholdryck  för  förtäring  på
stället  om  detta med hänsyn till den bjudnes ålder
och   omständigheterna   i   övrigt   är   uppenbart
oförsvarligt.  Vidare  ställer  sig  utskottet bakom
förslaget  att  vid  bedömningen  av om vissa  brott
enligt alkohollagen är att anse som  grova  särskilt
skall  beaktas  om  verksamheten varit inriktad  mot
ungdomar.
Vidare  tillstyrks  att   ett   nytt  krav  på  att
registrera alla transaktioner i kassaregister införs
för alla innehavare av serveringstillstånd  utom för
dem   som   endast   har  tillstånd  för  tillfällig
servering i slutet sällskap.  I fråga om tillsyn och
register tillstyrks också olika  regelförändringar i
syfte att underlätta för kommunerna att själva ta in
de  uppgifter som behövs för tillståndsprövning  och
tillsyn.
Lagändringarna  föreslås  träda  i kraft den 1 juli
2001.  Detta  gäller  dock  inte  bestämmelserna  om
kassaregister. Dessa bestämmelser föreslås  träda  i
kraft den 1 juli 2003.
I  betänkandet  finns  21  reservationer  och ett
särskilt yttrande.

Propositionen

I   proposition   2000/01:97   Vissa   ändringar   i
alkohollagen           föreslår           regeringen
(Socialdepartementet) - efter hörande av Lagrådet  -
att riksdagen

dels antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i alkohollagen (1994:1738),
2.
3. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)
4.
dels att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår
om   detaljhandelsbolagets  öppettider  på  lördagar
(avsnitt 4.2.2).

Lagförslagen fogas till betänkandet
som bilaga 1.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av
propositionen

2000/01:So54 av Inger Lundberg (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen beslutar
om  förtydliganden  i  alkohollagen  utifrån  vad  i
motionen    anförs    om    biljettförsäljning   vid
jazzkonserter på restaurang.
2000/01:So55  av  Chris  Heister   m.fl.   (m)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen  anförs om att svartspriten är
det stora alkoholproblemet.
2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad i motionen anförs om uthållig upplysning
och information.
3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  utökning   av
auktions-,             provsmaknings-            och
representationsmöjligheter.
4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  öppnings-  och
stängningstider för alkoholservering.
5.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad i motionen anförs om  marknadsföring  på
serveringsställen.
6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om allsidig  matlagning
och mattvång.
7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen  anförs om starka gemenskapers
och    goda   sociala   miljöers    betydelse    vid
alkoholförtäring.
8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om servering vid teater
och konsertlokaler.
9.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om försäljning till
innehavare av tillfälligt serveringstillstånd.
10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad   i   motionen   anförs  om  krav   och
lämplighetsprövning vid tillståndsgivning.
11. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som sin
mening  vad i motionen anförs om förstärkt möjlighet
till snabbt  återkallande  av tillstånd vid missbruk
av  detsamma samt om straffskärpning  vid  upprepade
eller allvarliga försummelser.
12.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin
mening  vad i motionen  anförs  om  ölförsäljning  i
samband   med    ambulerande   korvförsäljning   och
liknande.
13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att myndighetsåldern
18 år skall gälla i all alkohollagstiftning.
2000/01:So56  av  Kenneth Johansson m.fl.  (c)  vari
yrkas   att  riksdagen   fattar   följande   beslut:
Riksdagen avslår regeringens förslag om lördagsöppet
på Systembolaget  AB och tillkännager för regeringen
som sin mening vad  i  motionen  anförs  om förlängd
försöksverksamhet.

2000/01:So57   av  Margareta  Cederfelt  och  Mikael
Odenberg (båda m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad i motionen anförs om att tidsbegränsning
för alkoholservering slopas.
2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att alkoholservering
skall  kunna  ske  utan  krav  på  matservering   på
serveringsstället.
3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om  att  tillåta reklam
samt marknadsföring av spritdrycker, vin och starköl
gentemot allmänheten.
4.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  försäljning av
alkoholhaltiga drycker i licensierade butiker.
2000/01:So58  av  Nils-Erik  Söderqvist  och   Göran
Magnusson  (båda  s)  vari  föreslås  att  riksdagen
fattar följande beslut:
1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs   om  lördagsöppna
systembolag.
2.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om rätt att överklaga
serveringstillstånd.
3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjlighet  att ta ut
tillsynsavgift av butiker.
4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  förslaget  att
Systembolaget skall tillåtas arrangera provningar.
5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  att  undanta
tillstånden då alkohol serveras utan vinstintresse.
2000/01:So59 av  Bo Könberg m.fl. (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad i motionen anförs om de alkoholpolitiska
principerna.
2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om satsningar  för  att
minska yngres alkoholbruk.
3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om   barn   till
missbrukare.
4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om åtgärder för att
motverka langning.
5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om ökade resurser  till
vård av unga alkohol- och drogmissbrukare.
6.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att motverka handeln
med svartsprit.
2000/01:So60  av  Ingrid  Burman  m.fl.   (v)   vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1.   Riksdagen   avslår   regeringens   förslag  om
detaljhandelsbolagets öppettider på lördagar.
2.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  att  förlänga
utvärderingen av lördagsöppet i detaljhandelsbolaget
i försöksområdena.
2000/01:So61  av  Lotta  Nilsson-Hedström m.fl. (mp)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen avslår förslaget om lördagsöppet.
2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i   motionen   anförs  om  att  andra
myndigheter skall ges möjlighet att överklaga beslut
om serveringstillstånd.
3. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen   anförs   om   att  för
folkölsservering  skall  gälla samma regler som  för
servering av annat öl.
4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening    vad    i    motionen    anförs    om   att
restaurangrapport  skall  avlämnas  två gånger varje
år.
5.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om att tillstånd för
försäljning av folköl skall erfordras.
2000/01:So62  av Lars  Gustafsson  m.fl.  (kd)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1.  Riksdagen  avslår   förslaget   om  att  införa
lördagsöppet  på  Systembolaget  i  hela  landet,  i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2.    Riksdagen    beslutar    om    att   förlänga
försöksperioden med lördagsöppet med tolv månader, i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:So63 av Elver Jonsson m.fl. (fp, s, mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1.   Riksdagen   avslår   förslaget   om  generellt
lördagsöppna  systembutiker  och  tillkännager   för
regeringen  som  sin mening vad i motionen anförs om
att försöket i stället  får  fortgå  åtminstone året
ut.
2.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att inte tillåta
nattöppna restauranger och att i alkohollagen införa
en bestämmelse som sätter klockan  tre  som yttersta
tidsgräns för servering av alkoholdrycker  i lokaler
med serveringstillstånd.
3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen  anförs om att bestämmelsen om
att  bjuda ungdomar på alkohol  preciseras,  så  att
avsikten  att ge barn och unga en alkoholfri uppväxt
uppnås.

Motioner väckta under allmänna motionstiden
2000

2000/01:So201  av  Gunnar Axén (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen beslutar
att    avskaffa   alkohollagen    (1994:1738)    och
alkoholförordningen (1994:2046).

2000/01:So206  av Per Bill och Birgitta Wistrand (m)
vari föreslås att  riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att tillåta vinauktioner.

2000/01:So267 av Per  Bill  (m)  vari  föreslås  att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen beslutar
att upphäva 6 kap. 9 § första stycket alkohollagen.

2000/01:So276  av Leif Carlson (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om nuvarande problem på
marknaden för partihandeln med alkoholdrycker.
2.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag  till  ändring  i  syfte att skapa en bättre
fungerande     marknad    för    partihandel     med
alkoholdrycker.
2000/01:So300  av   Chris  Heister  m.fl.  (m)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
7.  Riksdagen beslutar  upphäva  lagregleringen  av
restaurangers  öppettider  i  enlighet  med  vad som
anförs i motionen.
8.  Riksdagen  beslutar  upphäva lagregleringen  av
marknadsföring och prissättning  på  restauranger  i
enlighet med vad som anförs i motionen.
9. Riksdagen beslutar upphäva det s.k. mattvånget i
enlighet med vad som anförs i motionen.
10.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin
mening  vad i motionen  anförs  om  bevisbördan  vid
ansökan om serveringstillstånd.
12.   Riksdagen   beslutar   avveckla   kravet   på
tillverkningstillstånd    enligt    alkohollagen   i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:So317 av Anita Jönsson och Jarl  Lander  (s)
vari  föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs  om  att  kommunerna  bör ges
möjlighet  att  bli  tillståndsgivare  för  öl-  och
vinservering i teater- och konsertlokaler.

2000/01:So347  av  Ester  Lindstedt-Staaf  (kd) vari
föreslås   att  riksdagen  fattar  följande  beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att undantag  bör  göras i lagen om alkoholservering
enligt vad som anförs i motionen.

2000/01:So369 av Rolf Olsson m.fl. (v) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen begär  att  regeringen  tillsätter  en
utredning  som  syftar till en klarare definition av
begreppet alkoholfritt  enligt vad i motionen anförs
om  att  sätta gränsen från  0,50  volymprocent  och
därunder.
2000/01:So417  av Helena Zakariasén och Ann-Kristine
Johansson  (båda  s)  vari  föreslås  att  riksdagen
fattar följande  beslut:  Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad  i  motionen anförs om
försäljning av folköl och cider.

2000/01:So429  av  Thomas  Julin  m.fl.   (mp)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen  anförs om att tillstånd skall
fodras för försäljning av öl klass II, folköl.
2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  indragning  av
tillstånd  vid  försäljning  av  folköl  till ungdom
under 18 år.
3.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om ett tydligt och
skärpt regelverk för folkölsförsäljning.
4.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av regler
för tillsynen.
2000/01:Sf274  av  Matz  Hammarström m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
35. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att  tillstånd skall
fordras för försäljning av öl klass II, folköl.
36. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om indragande av
tillstånd vid försäljning till
ungdom under 18 år.

Ärendets beredning i utskottet

Socialutskottet  har  vid sammanträde den  26  april
2001 beslutat att till skatteutskottet överlämna det
i   proposition   2000/01:97   Vissa   ändringar   i
alkohollagen framlagda  förslaget till ändring i 7 §
skatteregisterlagen          (1980:343)          för
författningsteknisk   samordning   med   motsvarande
lagrum   i   proposition   2000/01:117   Arvs-   och
gåvoskattens infogning i skattekontosystemet, m.m.

Utskottet

Propositionen i huvuddrag

I proposition 2000/01:97 föreslås  vissa ändringar i
alkohollagen  (1994:1738). Reglerna för  försäljning
av folköl skärps  i  syfte  att komma till rätta med
vissa  konstaterade problem. Den  som  säljer  eller
serverar  öl  åläggs  bl.a.  en skyldighet att utöva
särskild  tillsyn  över denna verksamhet,  och  kom-
munerna  får  möjlighet   att  ta  ut  avgifter  för
tillsynen  av dem som bedriver  servering  av  eller
detaljhandel  med  öl.  Näringsidkaren  skall  också
anmäla verksamheten hos den kommun där försäljningen
eller  serveringen  sker.  Den  tid som kommunen kan
meddela  förbud mot att sälja öl för  den  som  inte
följer reglerna  utökas  från  sex månader till tolv
månader.  Rätten  till  ölservering  i  samband  med
ambulerande   korv-   och   glassförsäljning   eller
liknande avskaffas. Den straffbestämmelse som gäller
innehav av spritdrycker, vin och starköl i uppenbart
syfte att olovligen sälja dem  utökas  till att även
omfatta öl.
Förutsättningarna för serveringstillstånd  föreslås
bli  förändrade  i  vissa  avseenden. Innehavare  av
tillstånd för tillfällig servering i slutet sällskap
får  i fortsättningen endast  göra  sina  inköp  hos
Systembolaget  AB. För vissa privata arrangemang tas
kravet på serveringstillstånd bort helt. Beträffande
tillstånd för servering  till  allmänheten  föreslås
att  vägledande  för tillståndsmyndighetens prövning
vid bestämmandet av  serveringstid skall vara risken
för alkoholpolitiska olägenheter.  Bestämmelserna om
tid för servering av öl tas bort.
Regeringen  föreslår  vidare  att åsidosättande  av
brandskyddsföreskrifter samt tillåtande av brottslig
verksamhet  skall  vara  självständiga  grunder  för
återkallelse    av    serveringstillstånd.    Vidare
framlägger regeringen ett  förslag att ge innehavare
av  serveringstillstånd  möjlighet   att   hyra   in
personal från bemanningsföretag.
För  att  förhindra kringgående av förbudet mot att
överlämna alkoholdrycker  till ungdomar föreslås att
förbudet   även  omfattar  när   någon   bjuder   på
alkoholdryck  för  förtäring på stället om detta med
hänsyn till den bjudnes ålder och omständigheterna i
övrigt är uppenbart  oförsvarligt.  Vidare  föreslås
att vid bedömning av om vissa brott är att anse  som
grova  särskilt  skall beaktas om verksamheten varit
inriktad mot ungdomar.  Systembolaget AB föreslås få
rätt att anordna auktioner  på spritdrycker, vin och
starköl för annans räkning samt att anordna provning
av  spritdrycker, vin och starköl  för  allmänheten.
Systembolaget AB föreslås också från den 1 juli 2001
få ha  öppet  i sina butiker på lördagar längst till
klockan 15.00 i hela landet.
Ett nytt krav  på att registrera alla transaktioner
i  kassaregister  införs   för  alla  innehavare  av
serveringstillstånd  utom för  dem  som  endast  har
tillstånd   för  tillfällig   servering   i   slutet
sällskap. I fråga  om  tillsyn och register föreslås
olika regelförändringar  i  syfte att underlätta för
kommunerna att själva ta in de  uppgifter som behövs
för tillståndsprövning och tillsyn.
De nya reglerna föreslås träda i  kraft  den 1 juli
2001.  Detta  gäller  dock  inte  bestämmelserna  om
kassaregister. Dessa bestämmelser föreslås  träda  i
kraft den 1 juli 2003.

Inriktningen på den svenska
alkoholpolitiken m.m.

Motioner

I  motion  2000/01:So55  av  Chris Heister m.fl. (m)
begärs tillkännagivande om att  svartspriten  är det
stora    alkoholproblemet    (yrkande   1).   Enligt
motionärerna är det stora alkoholproblemet  inte att
det  finns  för få regleringar som ingriper i mindre
viktiga  frågor   utan   svartspriten.  Den  växande
"svarta" marknaden gör att t.ex. ålderskontrollen på
Systembolaget och på restaurangerna blir meningslös.
De höga alkoholskatterna ökar  lönsamheten  för alla
parter    på    denna    marknad.    Vidare   begärs
tillkännagivande   om   uthållig   upplysning    och
information  (yrkande  2).  Motionärerna  anför  att
bästa sättet att få ett bättre förhållningssätt till
alkohol är genom uthållig upplysning och information
så att den enskilde känner sig delaktig i en politik
som är förståelig. Motionärerna anslog därför i sitt
budgetförslag  2000/01  10  miljoner  kronor  mer än
regeringen till sådan information.

I motion 2000/01:So201 av Gunnar Axén (m) begärs att
riksdagen   beslutar   att   avskaffa   alkohollagen
(1994:1738) och alkoholförordningen (1994:2046).

I  motion  2000/01:So59  av  Bo  Könberg m.fl.  (fp)
begärs   tillkännagivande   om  de  alkoholpolitiska
principerna (yrkande 1). Motionärerna  anför att den
svenska  alkoholpolitiken  syftar  till  att  minska
alkoholmissbruket och skadorna på grund av  alkohol,
här  inräknat  såväl  medicinska som sociala skador.
Alkoholpolitiken består av beskattning, reglering av
partihandel,    detaljhandel,     utskänkning    och
prissättning  samt  av  insatser  inom   hälso-  och
sjukvård samt socialtjänst av såväl förebyggande som
rehabiliterande  karaktär. Stora insatser har  också
gjorts       av       ideella        organisationer.
Världshälsoorganisationen (WHO) har för  ett  par år
sedan antagit en alkoholpolitisk aktionsplan som ger
ett  mycket  starkt  stöd  för  de principer som den
svenska    alkoholpolitiken    vilar   på.    Enligt
motionärerna är det viktigaste som kan göras just nu
för  att  begränsa  folkhälsoskadorna   av  en  ökad
alkoholkonsumtion  att sträva efter att upprätthålla
den aktiva prispolitiken  och detaljhandelsmonopolet
så  långt  det är möjligt. Motionärerna  begär  även
tillkännagivande om satsningar för att minska yngres
alkoholbruk  (yrkande 2). Motionärerna anför att med
tanke  på  tendensen   till   ökning   av  ungdomars
konsumtion  av  alkohol  är  det  också  synnerligen
viktigt   att   prioritera  det  alkoholförebyggande
arbetet bland de  yngre.  Enligt  motionärerna måste
samtliga elever i mellanstadiet få  droginformation,
men  även andra ålderskategorier bör komma  i  fråga
för     informationsinsatser.      Vidare     begärs
tillkännagivande  om barn till missbrukare  (yrkande
3). Enligt motionärerna  bör  Socialstyrelsen  få  i
uppdrag   att  tillsammans  med  Folkhälsoinstitutet
initiera hur  arbetet  med barn till missbrukare kan
implementeras  i olika ordinarie  verksamheter  inom
socialtjänsten,  skolan  och  hälso- och sjukvården.
Utbildning av olika personalgrupper måste komma till
stånd. I samma motion begärs också  tillkännagivande
om åtgärder för att motverka langning  (yrkande  4).
Motionärerna  yrkar  också tillkännagivande om ökade
resurser   till   vård   av    unga   alkohol-   och
drogmissbrukare (yrkande 5). Enligt motionärerna bör
vårdplatser på behandlingshem prioriteras för yngre.
Kommunerna måste också köpa det  antal  platser  som
krävs.  Motionärerna  anser  vidare  att  det  krävs
kommunalt samarbete i syfte att bättre utvärdera och
mäta  resultaten  i  ungdomsvården. Detta för att få
kontroll    över    kostnaderna     samtidigt    som
vårdkvaliteten  kan  förbättras.  Slutligen   begärs
tillkännagivande   om   att   motverka  handeln  med
svartsprit  (yrkande  6). Enligt  motionärerna  förs
kampen  mot  svartspriten   bäst   genom   polisiära
åtgärder  och  informationskampanjer. Det är viktigt
att såväl polisen  som  andra  ansvariga myndigheter
intensifierar sitt arbete mot svartsprit.

Bakgrund

Regeringen  har  i proposition 2000/01:20  Nationell
handlingsplan för att förebygga alkoholskador (s. 38
f.)   bl.a. angett  mål  för  alkoholpolitiken.  Som
särskilt  prioriterat delmål anges att undanröja den
illegala alkoholhanteringen.  I  planen anges vidare
att den illegala tillverkningen och  smugglingen  av
spritdrycker  är  ett allvarligt samhällsproblem som
måste bekämpas.
Socialutskottet  har   nyligen,  med  anledning  av
propositionen i betänkande  2000/01:SoU8  med  samma
namn  som  propositionen  bl.a.  behandlat  motions-
yrkanden  rörande  alkoholpolitikens  inriktning.  I
betänkandet,   till   vilket   hänvisas,   ges    en
bakgrundsteckning  av  frågans tidigare behandling i
riksdagen. Utskottet anförde  i  sin bedömning bl.a.
följande (s. 16 f.).
Utskottet konstaterar att EU-medlemskapet  förändrat
det   som   tidigare   utgjorde   viktiga  delar  av
alkoholpolitiken.  Medlemskapet  innebär  bl.a.  att
införselkvoterna för alkoholdrycker  för privat bruk
kommer  att höjas stegvis fram till år  2004  då  en
anpassning skall ha skett till EU:s regelsystem. Den
anpassning   som   Sverige   måste   göra   är  inte
oproblematisk.  Möjligheten  att  använda  det  s.k.
prisinstrumentet   för  att  påverka  tillgången  på
alkohol försvagas. Höjda  införselkvoter  kommer, om
åtgärder  inte  vidtas, att medföra att gränshandeln
med  alkohol  successivt   kommer   att  öka  liksom
troligen    också    den    illegala   handeln   och
försäljningen   av   alkohol.  Det   finns,   enligt
utskottet,   anledning  att   hysa   oro   för   att
alkoholskadorna   kommer  att  bli  fler  genom  att
totalkonsumtionen sannolikt  kommer att öka under de
närmaste  åren.  Utskottet  anser  att  de  negativa
effekterna  av  denna  anpassning  kraftfullt  måste
motverkas.  Utskottet ställer  sig  bakom  förslaget
till handlingsplan  i  vilken  grundvalarna  för  en
alkoholpolitik  efter  de förändrade förutsättningar
som nu föreligger läggs fast.
Socialutskottet   vidhåller    att    den   svenska
alkoholpolitikens ambitionsnivå måste vara  fortsatt
hög.   Det   övergripande   målet  för  den  svenska
alkoholpolitiken  bör  ligga  fast,   nämligen   att
politiken även fortsättningsvis skall syfta till att
minska    alkoholens    medicinska    och    sociala
skadeverkningar.  Utskottet  delar  bedömningen  att
målet   bör   nås   genom   åtgärder   mot  skadligt
dryckesbeteende  och  genom  att  sänka  den  totala
alkoholkonsumtionen.  Utskottet  anser  att insatser
för barn och ungdom är särskilt viktiga.
Möjligheterna      att      begränsa     alkoholens
tillgänglighet genom nationella åtgärder har minskat
de  senaste åren, och en förskjutning  måste  enligt
utskottet  ske  mot såväl lokala som internationella
insatser    för    att    minska    alkoholskadorna.
Handlingsplanen ger kommunerna en viktigare roll vad
gäller  att  utveckla   och   samordna   den  lokala
alkoholpreventionen. Utskottet ser positivt  på  att
det   lokala   ansvaret  i  det  alkoholförebyggande
arbetet  ökar och  förstärks.  Utskottet  anser  att
förstärkta  åtgärder behövs när det gäller särskilda
stödinsatser   för  riskgrupper  och  individer  med
riskbeteende,   vård-    och    behandlingsinsatser,
opinionsbildning  och  information,  begränsning  av
tillgängligheten     och     marknadsföringen     av
alkoholdrycker, kompetensutveckling,  uppföljning av
konsumtions-      och     skadeutvecklingen     samt
alkoholforskning.   Även    bedömningen    att   det
internationella  arbetet  på  alkoholområdet, främst
inom EU och WHO, bör utvecklas och förstärkas gillas
av  utskottet.  Utskottet  vill  särskilt  framhålla
vikten av Sveriges medverkan i utarbetandet av en ny
EU-strategi   på   alkoholområdet.   Som   utskottet
tidigare anfört finns nu inom EU ett större intresse
för    samarbete   för   att   begränsa   alkoholens
skadeverkningar.  Sverige  har  därför möjlighet att
med andra medlemsländer utforma en  effektiv  social
och ansvarsfull alkoholpolitik som gagnar folkhälsan
inom unionen.
Sammanfattningsvis        godkänner       utskottet
huvudinriktningen för alkoholpolitiken, nämligen att
intensifiera det samordnade lokala arbetet i landets
kommuner och att ytterligare  förstärka  arbetet  på
europeisk och internationell nivå.
Aktuella   motioner   avstyrktes.  Till  betänkandet
fogades i denna del reservationer  från  (m),  (kd),
(c)  och  (fp).  Riksdagen  följde  utskottet (rskr.
2000/01: 144).

Socialutskottet  har,  med anledning av  regeringens
proposition 2000/01:20,  i  betänkande  2000/01:SoU8
även  behandlat  motionsyrkanden  rörande  vård  och
behandling.  Utskottet  anförde  bl.a. följande  (s.
19).

Enligt  utskottet  utgör  vård  och behandling  samt
andra  rehabiliteringsinsatser grunden  när  det  är
fråga om  att  hjälpa  personer att komma ifrån sitt
beroende. Utskottet delar  bedömningen  att vård och
behandling  av  missbrukare och storkonsumenter  bör
utvecklas  och förstärkas  och  att  insatserna  bör
syfta till att  fler  missbrukare rehabiliteras. Det
är  angeläget  att vårdbehövande,  inte  minst  unga
missbrukare,  får   tillgång   till  behovsanpassade
insatser. För en väl fungerande missbrukarvård krävs
kunskaper om missbruk, vårdbehov samt kvalitet i och
effekter av olika insatser. Missbrukarvården har det
sista  decenniet genomgått stora  förändringar,  och
det finns  ett stort behov av ytterligare kunskap på
området särskilt  vad  gäller resurser, insatser och
resultat.  Utskottet  ser  därför  positivt  på  det
arbete    som    Socialstyrelsen     och     Statens
institutionsstyrelse   (SiS)  utför  på  uppdrag  av
regeringen för att kunskapssamla  inom  området  med
syfte  att  höja  kvaliteten på och komma till rätta
med vissa brister inom  missbrukarvården.  Utskottet
vill  i  sammanhanget peka på den studie SBU nyligen
avslutat  vad  gäller  behandling  av  alkohol-  och
narkotikamissbrukare.  Enligt  utskottets  mening är
det    angeläget    att   regeringen   noga   följer
utvecklingen  på vård-  och  behandlingsområdet  och
tidigt   uppmärksammar   tendenser   till   negativa
förändringar. Motionerna 2000/01:So25 (fp) yrkande 4
och  2000/01:So547   (fp)   yrkande  6  får  i  allt
väsentligt anses tillgodosedda med det anförda.

Riksdagen följde utskottet (rskr. 2000/01:144).

Från   Socialstyrelsen  har  inhämtats   bl.a.   att
styrelsen  under  åren  2000-2002 kommer att ge ökad
tyngd    åt    missbruksfrågorna     utifrån     ett
verksövergripande  program.  Styrelsen kommer därvid
bl.a. att följa utvecklingen inom  missbrukarvården.
Även det förebyggande arbetet kommer  att  granskas.
Inom Socialstyrelsen pågår också ett arbete  med att
ta fram ett verksövergripande program rörande  barn.
Folkhälsoinstitutet skall enligt regleringsbrev  för
budgetåret    2001    (p.   8)   i   samarbete   med
Socialstyrelsen ta fram  underlag  till fortbildning
för personal inom mödrahälsovården inriktad  på  att
höja kunskapen om sambandet mellan alkoholkonsumtion
och   skador   under   graviditet.  Uppdraget  skall
redovisas senast den 1 april 2002.

Utskottet   har,   med  anledning   av   regeringens
proposition 2000/01:20,  i  betänkande  2000/01:SoU8
också  behandlat motionsyrkanden rörande information
och  opinionsbildning.   I   sin  bedömning  anförde
utskottet bl.a. följande (s. 22).

Det svenska samhället står inför  en  stor utmaning,
nämligen    att   möta   en   större   tillgång   på
alkoholdrycker.  Information  och  upplysning kommer
att spela en central roll i det förebyggande arbetet
med  anledning  av  den  nya situationen.  Utskottet
vidhåller sin inställning  om  vikten av information
om  bruk,  risker  och skadeverkningar  av  alkohol.
Enligt utskottets mening  är  sådan information till
barn  och  ungdom  av  särskild betydelse.  För  att
motverka de negativa konsekvenserna av en anpassning
till EU:s regler och försöka  minska alkoholskadorna
måste   det,   enligt   utskottet,   ske   en   ökad
informationssatsning.    Utskottet   delar    därför
bedömningen i propositionen  att det informativa och
opinionsbildande arbetet på området  bör förstärkas,
både    nationellt    och   lokalt.   En   kraftfull
opinionsbildande  verksamhet   bör   leda  till  ett
starkare individuellt ansvarstagande när  det gäller
måttfull  alkoholkonsumtion.  För  att stimulera  en
utveckling  av  ett  förstärkt  sådant  arbete   bör
regeringen,  enligt  utskottet,  samarbeta  nära och
lyhört   med   kommuner,   landsting,  ungdoms-  och
frivilligorganisationer,   arbetsmarknadens   parter
m.fl.    i   frågan.   Utskottet   vill    framhålla
Systembolagets  särskilda informationsansvar rörande
alkoholens   negativa    sidor.    Även    den   nya
samarbetskommitté som regeringen skall tillsätta bör
svara för en ambitiös opinionsbildning i frågan. Som
framgår av redovisningen ovan omfattas kvinnor, även
unga        kvinnor,        av        Systembolagets
informationssatsning. Utskottet utgår även  från att
Folkhälsoinstitutets  konferens  kommer att behandla
vikten   av   att   ge  även  flickor  och   kvinnor
ansvarsfull alkoholinformation.

Aktuella   motioner   ansågs   i   allt   väsentligt
tillgodosedda  med  det anförda  och  avstyrktes.  I
denna del reserverade  sig  (m)  och (fp). Riksdagen
beslutade  i  enlighet  med  utskottets   hemställan
(rskr. 2000/01:144).

Socialutskottet   har   vidare,   med  anledning  av
regeringens  proposition  2000/01:20,  i  betänkande
2000/01:SoU8 också behandlat motionsyrkanden rörande
insatser  för  barn  och ungdom.  Utskottet  anförde
bl.a. följande (s. 38).

Utskottet delar bedömningen  att alkoholförebyggande
insatser för barn och ungdomar  är särskilt viktiga.
Det  finns, enligt utskottet, skäl  att  befara  att
effekterna  av en ökad alkoholkonsumtion i samhället
med stor sannolikhet  skulle  drabba  just ungdomar.
Utskottet anser därför att insatser som  syftar till
att  förhindra  att  barn  och unga använder alkohol
måste  stärkas  och utvecklas  och  att  åldern  för
alkoholdebuten  måste  skjutas  upp.  Utskottet  kan
konstatera att en  bred nationell och internationell
alkoholförebyggande  verksamhet pågår på området och
ser   positivt   på   regeringens    uppdrag    till
Folkhälsoinstitutet och Skolverket att analysera hur
alkoholpreventionsarbetet  kan  stärkas  i skolan. I
detta  sammanhang vill utskottet understryka  vikten
av att erbjuda  barn  och  ungdom  möjligheter  till
alkoholfri   fritid,   både   i   och  utanför  för-
eningslivet. Det är enligt utskottet  vidare  mycket
angeläget  att  göra  denna  grupp  delaktig  i  det
förebyggande arbetet. Utskottet vill också framhålla
betydelsen    av    att    engagera    föräldrar   i
preventionsarbetet      samt     uppmärksamma     de
familjesociala konsekvenserna  av alkoholmissbruket.
I    handlingsplanen    berörs    flera    av     de
frågeställningar som tas upp i motionerna.

Aktuella  motioner avstyrktes. Mot utskottets beslut
reserverade  sig  gemensamt  (kd) och (c). Riksdagen
följde utskottet (rskr. 2000/01:144).

Regeringen har i mars 2001 beslutat att tillsätta en
särskild kommitté för genomförande av den nationella
handlingsplanen  för  att  förebygga   alkoholskador
(dir. 2001:22). Kommittén tillsätts med  uppdrag att
samordna  insatserna  på  nationell  nivå  för   att
förebygga   alkoholskador  och  att  i  samspel  med
kommuner  och   landsting  stimulera  insatserna  på
regional och lokal  nivå.  Kommittén  skall  också i
vissa   delar   svara   för   genomförandet  av  den
nationella   handlingsplanen   för   att   förebygga
alkoholskador  (prop.  2000/01:20).   Kommittén  får
också  i  uppdrag  att  svara  för  information  och
opinionsbildning   nationellt   och   att  genomföra
seminarier, konferensserier etc. som syftar till att
förankra   innehållet   i   planen   och   stimulera
utvecklingen av olika verksamheter. I arbetet  skall
kommittén    samverka   med   berörda   myndigheter,
kommuner, landsting, intresseorganisationer, ideella
föreningar,   folkrörelser,   branschorganisationer,
företag, m.fl.  kring  bruk  av alkohol, dess risker
och skadeverkningar. Utgångspunkten  för  kommitténs
arbete   är  de  prioriteringar  som  gjorts  i  den
nationella   handlingsplanen.   För   att  stimulera
utvecklingen   av   ett  långsiktigt  arbete   skall
kommittén   verka  under   hela   den   period   som
handlingsplanen  spänner  över, dvs. till och med år
2005.   Kommittén   skall   årligen   redovisa   sin
verksamhet   till   regeringen   och   avlämna   sin
slutrapport   senast   den  31  december   2005.   I
direktiven   anförs  bl.a.   följande   vad   gäller
information och opinionsbildning (s. 4 f.).

En  ökad  tillgång  på  alkoholdrycker  kan  medföra
särskilt stora  risker  för vissa grupper. Kommittén
skall i sitt arbete särskilt  uppmärksamma ungdomars
villkor       och       situation       ur       ett
alkoholskadeförebyggande  perspektiv. Det är i detta
sammanhang angeläget att ungdomar  aktivt involveras
och ges möjlighet till inflytande över  utformningen
av   såväl   kommitténs  som  de  lokala  aktörernas
insatser  riktade  till  ungdomar.  Kommittén  skall
också  stimulera  samverkan  mellan  kommunerna  och
landstingen så att de ger adekvat stöd till barn som
behöver  det  och  ökar  sin information om skadligt
drickande  till  storkonsumenter  och  personer  med
riskbeteende.
Kommittén  skall  genomföra  olika  seminarier  och
konferensserier  som   syftar   till   att  förankra
innehållet    i    handlingsplanen   och   stimulera
utvecklingen  av olika  verksamheter  som  ligger  i
linje  med handlingsplanen.  Kommittén  skall  t.ex.
sprida information  om  goda exempel på verksamheter
inom  olika områden, stimulera  utbildningsinitiativ
m.m.
För att  öka  allmänhetens  kunskap om individuella
risknivåer vid alkoholkonsumtion och om vilka skador
hög alkoholkonsumtion kan medföra  och  för  att öka
allmänhetens  förståelse för den alkoholpolitik  som
förs skall kommittén  svara för viss information och
opinionsbildning  på  nationell   nivå.   Nationella
opinionsbildande  insatser  är ett viktigt stöd  för
det  lokala  arbetet  och  kommittén   skall  därför
utforma   informationsinsatserna  i  samverkan   med
kommuner,    landsting,     frivilligorganisationer,
ungdomsorganisationer  eller  branschorganisationer.
Det  är också viktigt att kommittén  fortsätter  den
opinionsbildning   för  att  motverka  den  illegala
alkoholhanteringen   (hembränning,  smuggling  etc.)
som Oberoende alkoholsamarbetet (OAS) har inlett.
Finansminister Bosse Ringholm har den 6 mars 2001  i
svar   på   interpellation  (2000/01:248)  om  vilka
åtgärder regeringen  avser  att vidta för att stoppa
smugglingen   av  punktskattebelagda   varor   bl.a.
redovisat lagskärpningar i den nya lag om straff för
smuggling som trätt  i  kraft  den  1  januari 2001.
Vidare  har  han  pekat på att Riksskatteverket  och
Tullverket begärt att  lagstiftningen ändras i syfte
att  förbättra  skatteförvaltningens   och   tullens
möjligheter    att    bekämpa    privatinförsel    i
kommersiellt  syfte. Inom Finansdepartementet utreds
för  närvarande   om   det  är  möjligt  att  införa
strängare     straffrättsliga     sanktioner     mot
skatteundandraganden      på     punktskatteområdet.
Regeringen  följer  också noga  hur  privatinförseln
utvecklas med anledning av de höjda införselkvoterna
och avser att senare  till  riksdagen återkomma till
frågan  om  de  skattejusteringar   som   behövs  på
alkoholområdet.

Utskottets bedömning

Riksdagen har så sent som i februari 2001 ställt sig
bakom regeringens proposition 2000/01:20 med förslag
till  handlingsplan för att förebygga alkoholskador.
Det  kan   konstateras   att   flera  av  de  frågor
motionärerna nu tar upp  behandlades  av utskottet i
sitt av riksdagen godkända betänkande 2000/01: SoU8.
Utskottet   vidhåller   vad   det   anfört   i   det
betänkandet.  Därutöver  vill  utskottet peka på att
regeringen  särskilt  lyft  fram  kampen   mot   den
illegala  alkoholhanteringen och att åtgärder vidtas
bl.a. när det  gäller  alkoholsmuggling.  Vidare har
kommittén  för  att genomföra alkoholhandlingsplanen
ålagts att utföra  en omfattande alkoholförebyggande
verksamhet, bl.a. med  särskild inriktning på ungdom
och opinionsbildning för  att  motverka den illegala
alkoholhanteringen. När det gäller  situationen  för
gruppen  barn till missbrukare bedömer utskottet att
denna  fråga   omfattas   av   Socialstyrelsens  och
Folkhälsoinstitutets     pågående     arbete      på
missbruksområdet.    Motionerna   2000/01:So55   (m)
yrkandena 1 och 2 samt  2000/01:So59  (fp) får anses
åtminstone delvis tillgodosedda med det anförda.
Utskottet    delar    inte    inställningen    till
alkoholpolitikens  inriktning  sådan  den framförs i
motion 2000/01:So201 (m). Motionen avstyrks.

Auktioner, provningar m.m. av
alkoholdrycker

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen (s. 26 ff.)  ett
tillägg i 5 kap. 3 § första stycket alkohollagen som
ger  Systembolaget  AB  rätt att sälja spritdrycker,
vin  och  starköl vid auktion  för  annans  räkning.
Närmare riktlinjer  ges  i avtalet mellan staten och
bolaget.  Genom ett tillägg  i  5  kap.  3  §  andra
stycket alkohollagen ges Systembolaget AB också rätt
att   ordna   provningar   av   alkoholdrycker   för
allmänheten  enligt   riktlinjer  i  avtalet  mellan
staten och bolaget. Regeringen  föreslår  vidare ett
tillägg i 5 kap. 1 § tredje stycket alkohollagen som
innebär  att returförsäljning av enstaka partier  av
varor får  ske  till  någon som har rätt att bedriva
partihandel med sådana  varor.  Även  innehavare  av
serveringstillstånd     ges    rätt    till    sådan
återförsäljning   (4  kap.  1   §   tredje   stycket
alkohollagen). Genom  ett tillägg i 4 kap. 6 § andra
stycket samma lag ges kronofogdemyndigheten rätt att
sälja utmätta alkoholvaror.
Regeringen anför i propositionen  bl.a.  att  under
förutsättning att vinauktioner förbehålls syftet att
endast   omfatta   värdefulla   samlarobjekt,  vilka
dessutom ofta inte ens konsumeras,  är det svårt att
se några alkoholpolitiska olägenheter  i samband med
att  sådana  varor  skulle  få  säljas  på särskilda
auktioner. De produkter som dylika auktioner  skulle
omfatta  kan  svårligen  uppfattas  som uppmuntrande
till missbruk.
Enligt alkohollagen är det endast Systembolaget  AB
som  får  bedriva detaljhandel med spritdrycker, vin
och  starköl.   Auktion   är   också   en   form  av
detaljhandel.   Att  öppna  nya  försäljningskanaler
utanför  Systembolaget  skulle  kunna  innebära  att
detaljhandelsmonopolet  urholkas. Skall auktioner av
alkoholdrycker tillåtas måste sådan försäljning i så
fall  ske  genom Systembolagets  försorg.  En  sådan
möjlighet bör  i  princip begränsas till att omfatta
endast varor med ett  visst  samlarvärde. Med hänsyn
till att bolagets monopolställning även medför vissa
skyldigheter är det också nödvändigt  att  slå  fast
att  bolaget,  i dessa fall, inte är skyldigt att ta
emot alla produkter  som  erbjuds för auktion. Dessa
begränsningar  bör  göras  för   att   undvika   att
auktioner  används  för  andra syften, t.ex. för att
marknadsföra nya spritdrycker,  alkoläsk m.m. Utöver
ett   tillägg   i   5   kap.   3  §  första  stycket
alkohollagen, vilket gör det möjligt  för detaljhan-
delsmonopolet  att  kunna ta emot spritdrycker,  vin
eller  starköl för auktionsändamål,  förutsätter  en
rätt att  bedriva auktionsverksamhet vissa tillägg i
Systembolagets avtal med staten.
Det  är  enligt   regeringen  svårt  att  se  några
alkoholpolitiska   olägenheter   med   att   detalj-
handelsmonopolet erbjuder  sina  kunder  möjligheter
till provning av alkoholdrycker. Inte heller  medför
det   risker   för   kringgående   av   kraven   för
serveringstillstånd.  I  sak  anser  regeringen  det
dessutom rimligt att det tillskapas en möjlighet för
bolaget  att  genom provningar förmedla kunskaper om
en god dryckeskultur. Regeringen föreslår därför att
det i 5 kap. 3  §  andra stycket alkohollagen öppnas
en möjlighet för Systembolaget  att bedriva provning
av  spritdrycker,  vin och starköl  för  allmänheten
enligt närmare riktlinjer  i  avtalet  mellan staten
och bolaget.
När  det gäller Systembolagets partihandelsrätt  så
får  bolaget   inte  bedriva  annan  partihandel  än
försäljning till  dem  som  har serveringstillstånd.
Enligt      regeringens      uppfattning      faller
returförsäljning av enstaka partier av varor till en
partihandlare  något  vid  sidan  av  partihandel  i
vanlig mening och bör inte kunna  komma  i  konflikt
med  de önskemål som föranlett den nuvarande regeln.
Några  problem  från  konkurrenssynpunkt  borde inte
uppkomma    om    återförsäljning    tillåts.   Från
alkoholpolitisk  synpunkt  är  detta  betydelselöst.
Enligt  regeringens  mening saknas därför  skäl  att
motsätta sig att Systembolaget  får  sälja  tillbaka
enstaka   partier   av   varor  till  partihandlare.
Regeringen  föreslår  att  från   begränsningen   av
detaljhandelsmonopolets   partihandelsrätt  undantas
sådan returförsäljning, genom ett tillägg i 5 kap. 1
§ tredje stycket alkohollagen.
Detta väcker också frågan om liknande behov som kan
uppstå  för  en  innehavare av  serveringstillstånd.
Regeringen   menar   att   motsvarande   rätt   till
återförsäljning   bör   införas    för    dem    med
serveringstillstånd  genom  ett tillägg i 4 kap. 1 §
alkohollagen.
Det  förekommer  vidare  att  kronofogdemyndigheter
utmäter spritdrycker, vin och starköl  efter  beslut
om indrivning av obetalda skulder. Med dagens regler
kan   kronofogdemyndigheten   inte   avyttra   dessa
drycker.   Enligt   regeringens   mening  bör  denna
myndighet ges rätt till att sälja sådana  varor till
någon  som  är  berättigad  att  bedriva partihandel
eller  till Systembolaget. Detta kan  lämpligen  ske
genom  ett  tillägg  i  4 kap.  6  §  andra  stycket
alkohollagen.

Motionerna

I motion  2000/01:So55  av  Chris  Heister m.fl. (m)
begärs  tillkännagivande om utökning  av  auktions-,
provsmaknings-     och    representationsmöjligheter
(yrkande 3 delvis).  Enligt  motionärerna  finns det
ingen   alkoholpolitisk   mening   i   att  begränsa
rättigheterna  vad  gäller  auktion och provsmakning
till    Systembolaget    AB,   utan   partihandlare,
auktionsfirmor  men  även  andra   bör   ges  sådana
möjligheter.

I  motion  2000/01:So206  av  Per  Bill och Birgitta
Wistrand  (båda  m) begärs tillkännagivande  om  att
tillåta   vinauktioner.   Motionärerna   anför   att
alkoholpolitiken     inte     tar     hänsyn    till
globaliseringen  där  alla  idag  enkelt  kan   resa
utomlands  för  att  delta i vinauktioner. Utöver de
uppenbara  fördelarna med  att  kunna  utveckla  och
förenkla  utövandet  av  det  positiva  vinintresset
skulle vinauktioner  möjliggöra  provning  av  flera
årgångar av samma vin eller från samma vingårdar och
ge möjligheter för dödsbon och konkursförvaltare att
omsätta vinsamlingar till likvida medel.

I  motion  2000/01:So58  av Nils-Erik Söderqvist och
Göran Magnusson (båda s) yrkas  tillkännagivande  om
förslaget att Systembolaget skall tillåtas arrangera
provningar  (yrkande  4).  Enligt  motionärerna står
förslaget om provningar mera i samklang  med en ökad
marknadsföring av alkoholdrycker och är ett inslag i
alkoholpolitiken som på sikt motverkar det beslut om
minskade alkoholskador och sänkt totalkonsumtion som
riksdagen beslutat om.

Utskottets bedömning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag  att
ge  Systembolaget  rätt att sälja alkoholdrycker vid
auktion för annans räkning.  Under förutsättning att
dessa auktioner i princip endast  kommer att omfatta
värdefulla  samlarobjekt  torde detta  inte  medföra
några alkoholpolitiska olägenheter. Eftersom auktion
är  en form av detaljhandel  bör  auktioner,  enligt
utskottet,        endast        anordnas       genom
detaljhandelsbolagets försorg. Utskottet  har heller
inga invändningar mot regeringens förslag att  också
ge   Systembolaget  rätt  att  mot  betalning  ordna
provningar   av   alkoholdrycker   för  allmänheten.
Möjligheten att ordna sådana provningar  bör  enligt
utskottet      dock      öppnas      enbart      för
detaljhandelsbolaget.  En  sådan verksamhet ligger i
linje  med  bolagets  strävan att  förmedla  en  god
dryckeskultur och torde heller inte ha någon negativ
inverkan på alkoholpolitiken.  Utskottet tillstyrker
således förslaget i 5 kap. 3 § alkohollagen.  Motion
2000/01:So58 (s) yrkande 4 avstyrks.


Även  motionerna  2000/01:So55 (m) yrkande 3 delvis
och 2000/01:So206 (m)  med krav att även ge andra än
detaljhandelsmonopolet   möjlighet    att    anordna
auktioner m.m. avstyrks.
Utskottet delar i övrigt regeringens bedömning  att
returförsäljning  av enstaka partier av alkoholvaror
får  ske  till  någon   som  har  rätt  att  bedriva
partihandel  med sådana varor.  Även  innehavare  av
serveringstillstånd   bör   ges   rätt   till  sådan
återförsäljning. Utskottet ställer sig vidare  bakom
förslaget  att  ge  kronofogdemyndigheten  rätt  att
sälja  utmätta  alkoholvaror. Regeringens förslag om
ändring i 4 kap.  1  §  tredje  stycket,  4 kap. 6 §
andra  stycket  och  5 kap.   1  §   tredje  stycket
alkohollagen tillstyrks därför också.

Lördagsöppet

Propositionen

Regeringen  föreslår i propositionen (s. 28 f.)  att
Systembolaget  AB  från den 1 juli 2001 får ha öppet
på lördagar längst till klockan 15.00 i hela landet.
Konsekvenserna        av       lördagsöppet        i
systembolagsbutikerna    skall    följas    löpande.
Regeringen   föreslår   att   riksdagen    godkänner
förslaget  om  detaljhandelsbolagets  öppettider  på
lördagar (propositionens avsnitt 4.2.2).
Regeringen  anför  i  propositionen  bl.a.   att  i
enlighet med riksdagens beslut den 19 november  1999
(prop.   1998/99:134,   bet.  1999/2000:SoU4,  rskr.
1999/2000:42) startade Systembolaget  AB  i februari
2000 en försöksverksamhet med lördagsöppna butiker i
Norrbottens  län, Västerbottens län, Jämtlands  län,
Västernorrlands  län,  Stockholms län och Skåne län.
Försöket   skall   enligt  riksdagsbeslutet   följas
löpande och utvärderas  vetenskapligt  efter ett år.
Professor  Thor  Norström vid Institutet för  social
forskning,  Stockholms  universitet,  och  professor
Ole-Jörgen Skog  vid  Senter før høyere studier, Det
norske videnskapsakademi,  har  på  regeringens  och
Systembolaget   AB:s uppdrag påbörjat en utvärdering
av Systembolagets försöksverksamhet med lördagsöppna
systembutiker  i  nämnda   län.  Forskarna  har  den
31 januari 2001  presenterat   en   delrapport   som
baseras   på   erfarenheterna   från  de  första  10
månaderna av försöket. En slutrapport  som  omfattar
12   månaders   försöksverksamhet  presenteras  före
sommaren 2001.
Inom ramen för utvärderingen av försöksverksamheten
har även två opinionsundersökningar  genomförts. Den
första utfördes före försöksperioden (december 1999)
och  den  andra  efter 10 månaders försöksverksamhet
(december 2000). Antalet  genomförda  intervjuer var
vid  båda  tillfällena cirka 3 000. Undersökningarna
visar  på  en   klar   majoritet   som   tycker  att
Systembolaget  skall  ha öppet på lördagar.  Andelen
ökade också något mellan  mättillfällena,  från 68 %
till 76 %.
Av  forskarnas  delrapport framgår bl.a. att  sedan
lördagsöppet  infördes   den  5  februari  2000  har
alkoholförsäljningen totalt ökat med 3 %.
Enligt  regeringens  uppfattning  visar  forskarnas
rapport att de farhågor  många  hade  om ökat våld i
samhället   om   systembolagsbutikerna  tilläts   ha
lördagsöppet inte  har infriats. Det har inte blivit
några större förändringar när det gäller misshandel,
rattfylleri  eller  andra   alkoholrelaterade  brott
sedan försöksperioden startades  för  ett  år sedan.
Alla  förändringar när det gäller skadeindikatorerna
som   forskarna    har    undersökt    ligger   inom
felmarginalen.   Regeringen   föreslår  därför   att
Systembolaget AB från den 1 juli  2001  får ha öppet
på lördagar längst till klockan 15.00 i hela landet.
Konsekvenserna        av        lördagsöppet       i
systembolagsbutikerna skall dock  följas  löpande av
Statens   folkhälsoinstitut   inom  ramen  för  dess
uppföljnings-  och  utvärderingsansvar  och  omfatta
såväl  effekter  på  folkhälsan   som   effekter  på
misshandels- och brottsutveckling.

Bakgrund

Socialutskottet  har  vid  behandling av regeringens
proposition 1998/99:134 Vissa   alkoholfrågor m.m. i
betänkande    1999/2000:SoU4   Vissa   alkoholfrågor
uttalat  sig  om  frågan  om  försöksverksamhet  med
lördagsöppna systembolagsbutiker.  Utskottet anförde
bl.a. följande (s. 67 f.).

Eftersom   detaljhandelsmonopolet  är  ett   av   de
viktigaste  alkoholpolitiska   instrumenten  är  det
enligt utskottet oroande att så  stor  mängd  av den
sprit   det   svenska  folket  konsumerar  inhandlas
utanför Systembolaget  och  restaurangerna.  En stor
del  av  denna  sprit  är  illegalt framställd eller
tillhandahållen.  Skall den illegala  alkoholhandeln
motverkas räcker det  enligt  utskottets uppfattning
inte  med  ökade polisiära insatser.  Systembolagets
legitimitet  måste  också  förstärkas så att det för
fler människor framstår som  självklart  att använda
de legala kanalerna för att skaffa alkohol.  En  väg
kan vara att öka tillgängligheten till legal alkohol
och  att  förbättra Systembolagets service t.ex. vad
gäller öppethållande.
I   propositionen   föreslås   riksdagen   godkänna
riktlinjer        för       detaljhandels-monopolets
öppethållande vari ingår att Systembolaget på försök
får  ha öppet på lördagar  längst  till  kl.15.00  i
vissa  områden  i  landet. Försöket med lördagsöppet
kommer   att  vetenskapligt   följas   löpande   och
utvärderas  efter  ett  år.  Resultatet  av försöket
kommer att framläggas för riksdagen för ett slutligt
ställningstagande i frågan om lördagsöppet.
Utskottet    delar    regeringens   bedömning   att
Systembolagets kunder bör  få  bättre  service genom
utökat  öppethållande.  I motionerna 1998/1999:So210
(m) och 1999/2000:So4 (m)  yrkande  9  föreslås  att
omedelbart   och   generellt  tillåta  lördagsöppet.
Utskottet delar inte  denna  bedömning och avstyrker
motionerna.
Utskottet anser däremot att regeringens förslag med
en  försöksverksamhet  med  lördagsöppet   i   vissa
regioner  och  en vetenskaplig utvärdering efter ett
år är väl avvägt. Motion 1999/2000:So11 (fp) yrkande
1 med krav på en  landsomfattande  försöksverksamhet
avstyrks därför.
Aktuella   motioner   med   krav   på   avslag    på
försöksverksamheten   m.m.   avstyrktes.   Utskottet
föreslog   att   riksdagen  godkände  de  föreslagna
riktlinjerna för detaljhandelsbolagets öppethållande
i denna del. I denna  del  reserverade sig dels (fp)
dels  (v,  kd,  mp, c). Riksdagen  följde  utskottet
(rskr. 1999/2000: 42).

Motioner

I motion 2000/01:So60  av  Ingrid  Burman  m.fl. (v)
yrkas  att  riksdagen avslår regeringens förslag  om
detaljhandelsbolagets    öppettider    på   lördagar
(yrkande     1).     Motionärerna    begär    vidare
tillkännagivande om att  förlänga  utvärderingen  av
lördagsöppet      i      detaljhandelsbolaget      i
försöksområdena  (yrkande  2).  Enligt  motionärerna
finns en betydande osäkerhet kring hur resultatet av
utvärderingen  av  försöket  med lördagsöppet  skall
tolkas.  Det  finns  också ett gott  förtroende  hos
allmänheten    för    dagens     servicenivå     hos
Systembolaget, och tidigare undersökningar har visat
att  de  allra  flesta inte vill ha lördagsöppet, om
det resulterar i  ökad  misshandel. Det finns enligt
motionärerna  därför  ett  gott   utrymme   för  att
förlänga försöket för att verkligen säkerställa  att
några tydliga negativa följdverkningar inte uppstår.

I  motion 2000/01:So62 av Lars Gustafsson m.fl. (kd)
begärs  att riksdagen avslår förslaget om att införa
lördagsöppet i hela landet (yrkande 1). Motionärerna
yrkar vidare  att riksdagen beslutar om att förlänga
försöksperioden  med  lördagsöppet  med tolv månader
(yrkande 2). Motionärerna anför att det  inte  finns
några  hållbara  argument  för  lördagsöppet. Enligt
motionärerna har även försöksperioden varit för kort
för  att  man  skall  kunna dra några  konkreta  och
korrekta  slutsatser.  Motionärerna   förordar   att
försöksperioden  förlängs med ytterligare ett år för
att man skall kunna ta ställning till effekterna.

I motion 2000/01:So56 av Kenneth Johansson m.fl. (c)
yrkas att riksdagen  avslår  regeringens  förslag om
lördagsöppet  på  Systembolaget  AB och tillkännager
för regeringen som sin mening vad  i motionen anförs
om  förlängd försöksverksamhet. Enligt  motionärerna
har försöket  med  lördagsöppet pågått för kort tid.
Det  finns  ett  stort  mörkertal  vad  gäller  ökad
misshandel och rattfylleri. För att få ett stabilare
beslutsunderlag krävs  därför  att försöket förlängs
med ett år.

I  motion  2000/01:So61  av  Lotta  Nilsson-Hedström
m.fl. (mp) begärs tillkännagivande om  att riksdagen
avslår förslaget om lördagsöppet (yrkande 1). Enligt
motionärerna  är  den korta tid, blott tio  månader,
som  förändringen  med   lördagsöppet   verkat   ett
tillräckligt  argument  för  att  avfärda förslaget.
Motionärerna anför vidare att det inte  heller finns
redovisade några som helst positiva effekter  av ett
lördagsöppet  Systembolag,  vilket är ett lika tungt
vägande skäl mot förslaget.

I motion 2000/01:So63 av Elver Jonsson m.fl. (fp, s,
mp, kd, v) begärs att riksdagen  avslår förslaget om
generellt     lördagsöppna     systembutiker     och
tillkännager för regeringen som  sin  mening  vad  i
motionen anförs om att försöket i stället får fortgå
åtminstone året ut (yrkande 1). Enligt motionärernas
uppfattning  är  ett  års försökstid ett minimum för
att kunna fatta beslut om generellt lördagsöppet.

I motion 2000/01:So58 av  Nils-Erik  Söderqvist  och
Göran  Magnusson  (båda s) yrkas tillkännagivande om
lördagsöppna   systembolag   (yrkande   1).   Enligt
motionärerna är  utvärderingen  inte  entydig i sitt
resultat    varför    förslaget   med   lördagsöppna
systembutiker avvisas.

Utskottets bedömning

Enligt utskottet är det  av  vikt  att  den illegala
handeln  med  alkoholdrycker  kraftfullt  motverkas.
Skall denna kamp nå framgång måste legitimiteten hos
Systembolaget   förstärkas  så  att  fler  människor
väljer att handla  legal  framför  illegal  alkohol.
Utskottet  vidhåller att en väg att uppnå detta  kan
vara att öka tillgängligheten till legal alkohol och
att  förbättra   Systembolagets  service  t.ex.  vad
gäller öppethållande.
I  propositionen föreslås  riksdagen  godkänna  att
Systembolaget  AB  från den 1 juli 2001 får ha öppet
på lördagar längst till klockan 15.00 i hela landet.
Utskottet  delar  regeringens   bedömning   att  den
delrapport   rörande   lördagsöppet   som  forskarna
presenterat  i  början  av  2001 är ett tillräckligt
beslutsunderlag  för  att slutligt  ta  ställning  i
frågan. I likhet med regeringen  anser utskottet att
forskarnas  delrapport  om  lördagsöppet  visar  att
detta inte lett till några större  förändringar  när
det   gäller  misshandel,  rattfylleri  eller  andra
alkoholrelaterade    brott   sedan   försöksperioden
startades  för ett år sedan.  Mot  bakgrund  av  det
sagda ställer sig utskottet därför bakom regeringens
förslag om lördagsöppet.
Enligt  utskottet  bör  dock  noggrant  följas  hur
lördagsöppet påverkar folkhälsan samt vilka effekter
öppethållandet  får  på  brottsutvecklingen.  Konse-
kvenserna  av  lördagsöppet  i systembolagsbutikerna
bör  därför,  som  regeringen  angett,   fortlöpande
följas av Statens folkhälsoinstitut.
Motionerna   2000/01:So56  (c),  2000/01:So58   (s)
yrkande  1,  2000/01:So60   (v),  2000/01:So61  (mp)
yrkande 1, 2000/01:So62 (kd)  samt 2000/01:So63 (fp,
s,  mp,  kd,  v)  yrkande 1 med krav  på  avslag  på
regeringens   förslag   m.m.   avstyrks.   Utskottet
föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag
i enlighet med  avsnitt  4.2.2  i  propositionen  om
detaljhandelsbolagets öppettider på lördagar.

Rätt att överklaga beslut

Propositionen

Regeringen anför i propositionen (s. 31 ff.) att det
bör   inte  införas  någon  möjlighet  för   statlig
myndighet   att   överklaga   kommunala   beslut  om
tillstånd enligt alkohollagen.
Enligt propositionen förekommer det att kommunernas
politiska  nämnder  ibland tar andra hänsyn än  rent
alkoholpolitiska vid  beslut om serveringstillstånd.
Om  en  möjlighet  till  överprövning  av  kommunala
beslut enligt alkohollagen skall införas handlar det
alltså inte i första hand  om  att  komma till rätta
med bristande ekonomisk och juridisk  kompetens utan
snarare om åtgärder mot politiskt lagtrots.
Regeringen har övervägt om beslut som  står i strid
med  alkohollagen  bör  kunna  överprövas  eller  om
felaktiga beslut kan rättas till på annat sätt.  Den
väg   som   oftast   anvisas  är  vitesföreläggande,
antingen  mot  kommunen   som  sådan  eller  mot  de
förtroendevalda. Enligt regeringens  mening  ter sig
detta  som en mera lämplig väg än en möjlighet  till
överprövning  av  kommunernas  beslut när det gäller
att komma till rätta med felaktiga  kommunala beslut
även på alkoholområdet.
Enligt  7  a § förvaltningsprocesslagen  (1971:291)
skall,    om    den     enskilde    överklagar    en
förvaltningsmyndighets  beslut,  den  myndighet  som
först beslutade i saken vara den enskildes motpart i
domstol. Denna bestämmelse har införts i samband med
genomförandet    av    den    s.k.     obligatoriska
tvåpartsprocessen i förvaltningsdomstol.  Normalt är
det alltså den enskilde sökande samt kommunen som är
parter  i  ett  mål  om  serveringstillstånd. Enligt
regeringens mening bör det  allmänna intresset i mål
av här aktuellt slag inte tillvaratas  av  mer än en
myndighet.  Då  beslutanderätten i tillståndsärenden
ligger hos kommunen  blir också detta en uppgift för
kommunen.
Sammanfattningsvis anser därför regeringen inte att
någon statlig myndighet  bör  ges rätt att överklaga
beslut om serveringstillstånd.  Frågan om eventuella
andra åtgärdsmöjligheter bör tas  upp inom ramen för
den   allmänna   diskussionen   om  sanktioner   mot
kommunalt domstolstrots.

Bakgrund

Enligt  22  § förvaltningslagen (1986:223)  får  ett
beslut överklagas  av den som beslutet angår, om det
har gått honom emot  och beslutet kan överklagas. Av
9 kap. 2 § alkohollagen  (i  dess  nuvarande lydelse
SFS  1994:1738 och enligt 9 kap. 2 §  i  regeringens
förslag)  framgår  bl.a.  att  kommunens  beslut får
överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Av  22  §  förvaltningslagen  följer  att  det  vid
överklagande  av  ett  förvaltningsbeslut inte finns
någon  allmän  klagorätt  för  var  och  en  som  är
missnöjd med ett avgörande.  Det krävs att klaganden
är  saklegitimerad.  dvs.  att han  har  ett  sådant
intresse i saken som berättigar honom att överklaga.
På  denna  punkt  föreligger  således  en  väsentlig
skillnad mot laglighetsprövning enligt kommunallagen
(1991:900),    där   klagorätt   tillkommer    varje
kommunmedlem  (10   kap.  1  §  kommunallagen).  Vid
överklagande av förvaltningsmyndighets beslut räcker
det således inte att klaganden är samhällsmedlem, se
t.ex.  avgörandet  RÅ  1992   ref.   13   i   vilket
Regeringsrätten fastslog att kommunmedlem inte  hade
klagorätt   vid   serveringstillstånd  enligt  lagen
(1977:293)  om handel  med  drycker.  (Se  Hellners,
Tryggve och Malmqvist, Bo: Nya förvaltningslagen med
kommentar. 5 uppl. 1999 s. 244 f.).

Motioner

I  motion  2000/01:So61  av  Lotta  Nilsson-Hedström
m.fl.  (mp) begärs  tillkännagivande  om  att  andra
myndigheter skall ges möjlighet att överklaga beslut
om   serveringstillstånd    (yrkande    2).   Enligt
motionärerna bör rätt att överklaga dessa beslut ges
till    berörda    lokala    myndigheter   inklusive
socialtjänsten,         samt        länsstyrelserna.
Rättssäkerhetsprinciper i allmänhet bjuder också att
en   säkerhetsventil   skapas    i    systemet   för
överprövning.

I  motion  2000/01:So58 av Nils-Erik Söderqvist  och
Göran Magnusson  (båda  s) yrkas tillkännagivande om
rätt att överklaga serveringstillstånd  (yrkande 2).
Enligt motionärerna bör en rätt att överklaga beslut
om serveringstillstånd införas för kommuninnevånare.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens bedömning att  det  inte
bör  införas  någon  möjlighet för statlig myndighet
att överklaga kommunala  beslut  om tillstånd enligt
alkohollagen.    Inte    heller    i   övrigt    bör
överklaganderätten  rörande tillståndsbeslut  enligt
samma  lag  utvidgas.  Motionerna   2000/01:58   (s)
yrkande 2 och 2000/01:So61 (mp) yrkande 2 avstyrks.

Serveringsbestämmelser

Serveringstider

Propositionen

Regeringen  föreslår i propositionen (s. 33 ff.) att
vägledande för  tillståndsmyndighetens  prövning vid
bestämmandet  av  serveringstid  enligt 6 kap.  4  §
första stycket alkohollagen skall  vara  risken  för
alkoholpolitiska  olägenheter. Bestämmelsen om tider
för servering av folköl  i samma paragraf slopas och
eventuella olägenheter i samband  med  sådan  ölser-
vering får mötas med förbud i enskilda fall med stöd
av  7 kap. 21 § alkohollagen. Enligt regeringen  bör
vidare  Statens folkhälsoinstitut få i uppdrag att i
samarbete med företrädare för restaurangnäringen, de
fackliga   organisationerna,   polismyndigheten  och
kommunerna utarbeta ett gemensamt åtgärdsprogram.
Regeringen anför i propositionen  bl.a.  att frågan
om restaurangernas öppethållande har betydelse  dels
för boende i serveringsställets närhet, eftersom det
finns  en  påtaglig  störningsrisk från restauranger
med serveringstillstånd,  dels  för  polisens arbete
med  att  upprätthålla ordning och säkerhet.  Frågan
har vidare  en rent alkoholpolitisk betydelse efter-
som ökad tillgång  på alkoholdrycker ofta leder till
ökad    alkoholkonsumtion     och    därmed    ökade
skadeverkningar.
Den nuvarande bestämmelsen om  serveringstider  i 6
kap.  4  §  alkohollagen  kan  kritiseras  från  den
synpunkten   att   den   i  realiteten  är  tämligen
innehållslös.  Om tillståndsmyndigheten  finner  att
andra tider än de  som  anges i lagtexten bör gälla,
är  den fri att besluta om  detta.  Lagtexten  inne-
håller  inga  begränsningar  härvidlag.  Inte heller
anges några kriterier för när de angivna tiderna kan
få frångås av tillståndsmyndigheten.
Alkoholutredningen konstaterar att det inte går att
uttala  sig  med  absolut bestämdhet när det  gäller
effekterna     på     t.ex.      våldsbrott      och
ordningsstörningar       av       de      utsträckta
serveringstiderna.  Det  finns  utrymme   för  olika
uppfattningar  och  tolkningar. Detta innebär  också
att det inte finns något entydigt svar på frågan hur
en  lagbestämmelse  om   serveringstider   bäst  bör
utformas.  Det  blir  ytterst  fråga  om en politisk
bedömning av lämpligheten av olika lösningar.
Regeringen  finner det för sin del rimligt  att  ta
som utgångspunkt  nuvarande bestämmelse i 6 kap. 4 §
alkohollagen  som  innebär  en  huvudregel  om  viss
senaste   sluttid,   klockan    01.00,    även    om
tillståndsmyndigheten  kan  avvika  från  denna. När
denna  möjlighet  öppnades för tillståndsmyndigheten
förutsågs knappast att de serveringstider som skulle
beslutas  av  kommunerna   skulle   avvika   i  mera
betydande  grad från de tider som anges i lagtexten.
Den faktiska  utvecklingen  har emellertid gått i en
riktning  som  riskerar att göra  lagens  huvudregel
till  ett  undantag.  Regeringen  anser  därför  att
bestämmelsen  bör  skärpas  på så sätt att lagtexten
anger kriterier för prövningen av när serveringen av
spritdrycker,  vin  och  starköl  får  påbörjas  och
avslutas.   Vägledande   för  tillståndsmyndighetens
prövning  vid bestämmandet  av  serveringstid  skall
vara risken  för alkoholpolitiska olägenheter. Detta
skall,   bl.a.   för    att    motverka    obefogade
överklaganden, framgå av själva lagtexten.
När   det   gäller  serveringstidens  början  anser
regeringen att  klockan  11.00 fortfarande får anses
som en väl avvägd tidpunkt  för  alkoholserveringens
början   avseende   tillstånd  för  servering   till
allmänheten.
Restaurangkulturen  är   viktig   för  allmänhetens
attityder  och  hållning till alkohol.  Den  svenska
restaurangnäringen  har  därför  en  viktig roll att
spela  när det gäller att skapa förståelse  för  ett
ansvarsfullt  och  måttligt  bruk  av alkoholdrycker
samt   motverka   missbruk  och  de  sociala   eller
medicinska problem som följer i dess spår.
För att åstadkomma  en  bättre  restaurangmiljö och
restaurangkultur bör Statens folkhälsoinstitut  få i
uppdrag   att  tillsammans  med  representanter  för
restaurangnäringen,  de  fackliga  organisationerna,
polismyndigheten   och   kommunerna   utarbeta   ett
gemensamt åtgärdsprogram. Programmet bör  syfta till
att  på  serveringsställen åstadkomma en ansvarsfull
hantering    av   alkoholdrycker,   en   effektivare
bekämpning   av    förekomsten   av   narkotika   på
restauranger    samt   rökfria    serveringsställen.
Programmet skall  också  visa  på  åtgärder  som kan
bryta   den  trend  som  blir  alltmer  tydlig  inom
restauranglivet,  nämligen  att  alkohol dricks allt
senare och under fler timmar på dygnet.
Statens folkhälsoinstitut bör fortlöpande  redovisa
uppdraget  till regeringen och senast den 1 december
2002 avge en rapport.
Regeringen  anser  vidare  att  servering av folköl
inte bör omfattas av regler om serveringstider.  För
servering    av    sådant    öl    erfordras    inte
serveringstillstånd  utan  endast  att vissa i lagen
särskilt angivna krav är uppfyllda. Regeringen anser
liksom Alkoholutredningen att eventuella olägenheter
som  skulle  kunna uppkomma på grund av  ölservering
vid olämpliga  tider  kan mötas med förbud att under
viss tid servera öl enligt 7 kap. 21 § alkohollagen.
Regeringen föreslår vidare  (se  nedan)  att den tid
under vilken ett sådant förbud kan gälla utökas från
sex till tolv månader. Det finns inte något behov av
att  utöver  detta  reglera  de allmänna serverings-
tiderna för öl.

Motioner

I  motion 2000/01:So55 av Chris  Heister  m.fl.  (m)
begärs    tillkännagivande    om    öppnings-    och
stängningstider  för  alkoholservering  (yrkande 4).
Det    är    enligt   motionärerna   angeläget   att
restauranger kan stänga under lugna former efter det
att   alkoholserveringen    avslutats.   Regler   om
restaurangers  stängningstider  i  alkohollagen  bör
därför  enligt motionärernas  mening  avskaffas  och
stängningstiden  vara en angelägenhet för respektive
restaurangägare.  Enligt   motionärerna   bör   även
regleringen  när på dagen alkoholservering får börja
avskaffas. Även  i motionerna 2000/01:So300 av Chris
Heister  m.fl.  yrkande  7  och  i  2000/01:So57  av
Margareta Cederfelt  och  Mikael  Odenberg  (båda m)
yrkande   1   framförs   yrkanden   om  att  upphäva
alkohollagens     reglering    av    restaurangernas
serveringstider.

I  motion  2000/01:So61  av  Lotta  Nilsson-Hedström
m.fl.  (mp)  begärs   tillkännagivande  om  att  för
folkölsservering skall  gälla  samma  regler som för
servering av annat öl (yrkande 3).

I motion 2000/01:So63 av Elver Jonsson m.fl. (fp, s,
mp,  kd,  v)  begärs  tillkännagivande  om att  inte
tillåta    nattöppna    restauranger   och   att   i
alkohollagen  införa  en  bestämmelse   som   sätter
klockan 3.00 som yttersta tidsgräns för servering av
alkoholdrycker  i  lokaler  med  serveringstillstånd
(yrkande  2).  Motionärerna  anser  inte  att  några
starka skäl för att lämna förslaget om  en  yttersta
stopptid  kl. 3.00 ges i propositionen. Motionärerna
föreslår  därför  att  förslaget  i  lagrådsremissen
genomförs.

Utskottets bedömning

Enligt    utskottets     mening     bör     alltjämt
serveringstider  anges  i  6  kap. 4 § alkohollagen.
Därmed  finns en huvudregel om när  alkoholservering
kan   påbörjas    och    en    sluttid,    även   om
tillståndsmyndigheterna  kan avvika från dessa.  Att
helt ta bort tidsangivelserna  ur lagtexten skulle i
förlängningen  kunna  leda  till en  utveckling  där
alkoholservering får pågå dygnet  runt.  Ett problem
är dock att alkohollagen saknar kriterier för när de
i   lagtexten   angivna   tiderna   kan  frångås  av
tillståndsmyndigheten.   Mot  bakgrund   av  att  de
beslutade  serveringstiderna  i betydande omfattning
avviker  från  de tider som anges  i  lagtexten  bör
bestämmelsen,  enligt  utskottets  mening,  skärpas.
Utskottet   ställer   sig   därför   positivt   till
regeringens    förslag     att     vägledande    för
tillståndsmyndighetens prövning vid  bestämmandet av
serveringstid enligt alkohollagen skall  vara risken
för alkoholpolitiska olägenheter.
Utskottet  delar  även  regeringens  bedömning  att
bestämmelsen  om  tider  för servering av  folköl  i
samma paragraf slopas och  eventuella  olägenheter i
samband  med  ölservering  får  mötas  med förbud  i
enskilda fall.
Enligt     utskottet     bör     här     framhållas
restaurangnäringens    betydelse   för   att   skapa
förståelse för ett ansvarsfullt och måttligt bruk av
alkoholdrycker samt motverka  missbruk  och  sociala
och  medicinska problem. Det är därför positivt  att
regeringen  har  för  avsikt att uppdra till Statens
folkhälsoinstitut att i  samarbete  med  företrädare
för       restaurangnäringen,       de      fackliga
organisationerna,  polismyndigheten  och  kommunerna
utarbeta ett gemensamt åtgärdsprogram  bl.a. för att
etablera   goda   restaurangvanor   och  ansvarsfull
alkoholhantering samt förebygga brott på området.
Utskottet  tillstyrker således regeringens  förslag
till  ändring   i   6   kap.   4  §  första  stycket
alkohollagen. Motionerna 2000/01:So55 (m) yrkande 4,
2000/01:So57   (m)  yrkande  1,  2000/01:So61   (mp)
yrkande 3, 2000/01:So63 (fp, s, mp, kd, v) yrkande 2
och 2000/01:So300 (m) yrkande 7 avstyrks.

Allsidig matlagning m.m.

Propositionen

Regeringen anför  i  propositionen  (s.  38 ff.) att
alkohollagens  krav  (7  kap.      8 §) på att  ser-
veringsstället  skall  ha  ett   kök   för  allsidig
matlagning  och tillhandahåller lagad mat  inte  bör
ändras.
Regeringen framhåller  bl.a.  att  sambandet mellan
utskänkning och matservering är en av  de äldsta och
principiellt   viktigaste  reglerna  i  den  svenska
alkohollagstiftningen.    Huvudskälen    till    att
bestämmelsen   infördes   var   att  berusningen  av
alkoholförtäring  blev  mindre om drycken  förtärdes
tillsammans  med lagad mat  och  att  sambandet  med
matservering hade  en allmänt återhållande effekt på
alkoholdrickandet.
I 7 kap. 8 § alkohollagen  anges  att tillstånd för
alkoholservering  till allmänheten får  meddelas  om
serveringsstället   har   ett   kök   för   allsidig
matlagning och tillhandahåller  lagad mat. Exakt vad
dessa begrepp innebär är inte angivet  i  lagtexten.
Ett  resonemang  om  begreppen  förs  emellertid   i
förarbetena. Alkoholinspektionen och rättspraxis har
därefter    ytterligare    förtydligat   innebörden.
Vägledande   för   utvecklingen    av    kravet   på
restaurangkök   är   Alkoholpolitiska  kommissionens
uttalande i sina allmänna  överväganden (SOU 1993:50
s. 115).    Dessa    kommentarer    återkommer     i
propositionen   Förslag   till   alkohollag   (prop.
1994/95:89), i Alkoholinspektionens allmänna råd och
i     domstolarnas     beslutsmotiveringar.    Efter
Regeringsrättens   vägledande    domar    har    det
ytterligare  klarlagts var gränsen går för begreppet
allsidig matlagning.
Med utgångspunkt  i  att  det även i fortsättningen
skall   finnas   ett   samband   mellan    mat   och
alkoholservering  finns  enligt regeringens uppfatt-
ning  anledning  att framhålla  fördelarna  med  att
knyta      förutsättningarna       till       själva
serveringsstället.   Sådana   krav   är   lätta  att
kontrollera     om     de    är    uppfyllda,    och
tillståndsmyndighetens bedömning  kan lätt förutses,
vilket är en fördel från rättssäkerhetssynpunkt.
Statens folkhälsoinstitut bör dock få i uppdrag att
närmare följa utvecklingen när det  gäller sambandet
mellan  mat- och alkoholservering men  även  försöka
beskriva  de  alkoholpolitiska konsekvenserna av att
t.ex. slopa nuvarande  krav på att serveringsstället
har ett kök för allsidig matlagning.

Motioner

I motion 2000/01:So55 av  Chris  Heister  m.fl.  (m)
begärs  tillkännagivande  om allsidig matlagning och
mattvång (yrkande 6). Motionärerna anför att det med
nuvarande  reglering  är  svårt  för  nya  typer  av
restauranger  att  etablera  sig.   Möjligheten  att
serveras  alkohol  på en kvarterspub saknas  i  stor
utsträckning, varför  svenskarna dricker hemma innan
de går ut. Konsumtionen blir därför ofta högre än om
det hade varit möjligt  att  besöka  en  enkel  bar.
Enligt  motionärerna  bör  mattvånget slopas. Även i
motionerna 2000/01:So300 av  Chris Heister m.fl. (m)
yrkande 9 och i 2000/01:So57 av  Margareta Cederfelt
och  Mikael Odenberg (båda m) yrkande  2  framställs
krav på  att  alkohollagens  regel  om s.k. mattvång
avskaffas.  I  motion 2000/01:So55 av Chris  Heister
m.fl. (m) begärs  vidare  tillkännagivande om starka
gemenskaper och goda sociala  miljöers betydelse vid
alkoholförtäring (yrkande 7). Motionärerna anför att
starkare gemenskaper i samhället  minskar risken för
både    missbruk   och   våldsamheter.   Förbättrade
förutsättningar   att   under  kontrollerade  former
servera  vin,  öl  och  sprit  till  rimliga  priser
möjliggör för restauranger  att  ersätta drickande i
avskildhet   och   utan   social  kontroll.   Enligt
motionärerna bör politiken  därför förändras i syfte
att  ge människor bättre möjligheter  att  umgås  på
restauranger,   pubar   och   barer.  Vidare  begärs
tillkännagivande  om  servering  vid   teater-   och
konsertlokaler  (yrkande  8). Motionärerna anser att
möjligheterna att servera vin  och  starköl  i foajé
till   teater  eller  konsertlokal  under  pauser  i
föreställningen  bör  utökas  till  att  även  gälla
spritdrycker   samt   att   man  också  bör  tillåta
servering såväl före som efter föreställningen.

I motion 2000/01:So347 av Ester Lindstedt-Staaf (kd)
yrkas  tillkännagivande  att undantag  bör  göras  i
lagen om alkoholservering  enligt  vad  som anförs i
motionen. Motionären anför att små gårdsföretag ofta
säljer  ostprodukter i gårdsbutik. En del  av  dessa
producenter  har framfört önskemål om att få servera
smakbitar   av   sina    ostar    med    lite   vin.
Alkohollagstiftningen  ger  dock  ej möjlighet  till
servering av vin, om man inte har allsidig servering
av  mat.  Enligt motionären bör alkohollagen  ändras
så, att undantag  kan  göras  från detta villkor för
att  tillstånd  att servera vin ska  kunna  komma  i
fråga.

I motion 2000/01:So317  av  Anita  Jönsson  och Jarl
Lander  (båda  s)  begärs  tillkännagivande  om  att
kommunerna     bör    ges    möjlighet    att    bli
tillståndsgivare  för öl- och vinservering i teater-
och konsertlokaler. Motionärerna anser att lagen bör
utvidgas  så att kommunerna  får  möjlighet  att  ge
tillstånd  till   teatrar   och  konsertlokaler  för
servering   av   vin  och  öl  i  samband   med   en
föreställning, vilket  innebär  även  före och efter
föreställningen.

Bakgrund

I 7 kap. 8 § första stycket alkohollagen  anges  att
serveringstillstånd    får    meddelas   endast   om
serveringsstället   har   ett   kök   för   allsidig
matlagning    och    tillhandahåller    lagad   mat.
Serveringsstället  skall  ha  ett  med  hänsyn  till
omständigheterna tillräckligt antal sittplatser  för
gäster. Utan hinder av vad som anförs i bl.a. första
stycket  får tillstånd meddelas för servering av vin
och starköl  i foajé till teater eller konsertlokal.
Servering  får   dock  endast  ske  under  pauser  i
föreställningen.

Motioner om tillstånd  för  servering  i  foajé till
teater   eller   konsertlokal   har   behandlats  av
utskottet vid ett flertal tillfällen. I betänkandena
1994/95:SoU9    Förslag    till    alkohollag    och
1995/96:SoU3  Alkoholfrågor  anförde  utskottet  att
dess   inställning   var  att  matservering  även  i
fortsättningen  skall  vara   ett   krav   för   att
serveringstillstånd  skall kunna beviljas. Utskottet
var inte berett att utvidga  tillståndet för teatrar
och  konsertlokaler till att avse  andra  tider  för
serveringens  bedrivande  än  i  paus under pågående
föreställning eller till andra alkoholdrycker än vin
och  starköl.  Detta  blev  också riksdagens  beslut
(rskr. 1994/95:106 och prot.nr 1995/96:27). Senast i
betänkandena 1997/98:SoU14 Vissa  alkoholfrågor  och
1999/2000:SoU4  med  samma  namn  vidhöll  utskottet
denna  uppfattning.  Aktuella  motioner  avstyrktes.
Riksdagen  följde utskottet (prot.nr 1997/98:78  och
rskr. 1999/2000:42).

Utskottets bedömning

Enligt utskottet  är  restaurangkulturen av vikt när
det gäller allmänhetens  attityder och hållning till
alkohol. Restaurangnäringen  har också betydelse för
att etablera goda restaurangvanor  och ett måttfullt
alkoholbruk.  Näringen  har  dock  att  verka   inom
alkohollagens    ram    och    bl.a.    följa   dess
serveringsbestämmelser. Utskottet vill här framhålla
sambandet mellan utskänkning och matservering som en
av de principiellt viktigaste reglerna i den svenska
alkohollagstiftningen  med syftet att ha en  allmänt
återhållande effekt på alkoholdrickandet.  Utskottet
delar därför regeringens bedömning att alkohollagens
krav (7 kap. 8 §) på att serveringsstället skall  ha
ett  kök  för allsidig matlagning och tillhandahålla
lagad mat inte  bör ändras. Utskottet vidhåller även
sin   tidigare   uppfattning    vad    gäller   s.k.
pausservering. Motionerna 2000/01:So55 (m) yrkandena
6-8, 2000/01:So57 (m) yrkande 2, 2000/01:  So300 (m)
yrkande 9, 2000/01:So317 (s) och 2000/01:So347  (kd)
avstyrks.

Tillfälliga tillstånd

Propositionen

Regeringen  föreslår  i propositionen (s. 40 ff.) en
ändring i 6 kap. 5 § alkohollagen  som  innebär  att
innehavare  av  tillstånd för tillfällig servering i
slutet   sällskap   i    fortsättningen   får   köpa
spritdrycker,   vin   och   starköl    endast    hos
Systembolaget  AB.  Kravet  på serveringstillstånd i
alkohollagen  tas  bort  i fråga  om  servering  som
ordnas utan vinstintresse, vid ett enstaka tillfälle
för vissa i förväg bestämda  personer,  inte  medför
andra  kostnader  för  deltagarna  än  kostnaden för
inköp  av  dryckerna  och ordnas i andra lokaler  än
sådana där det bedrivs  yrkesmässig  försäljning  av
alkoholdrycker  eller  lättdrycker (6 kap. 1 § andra
stycket).   Enligt   regeringen    bör   tillfälligt
tillstånd   för  servering  till  allmänheten   inte
förbehållas endast  innehavare av stadigvarande ser-
veringstillstånd.
Regeringen  anför  i propositionen  bl.a.  att  den
ursprungliga    avsikten     med     att     tillåta
alkoholservering  i  slutna  sällskap  var att t.ex.
föreningar  och  arbetsplatser skulle kunna  anordna
fester under billigare  och enklare former än att gå
till en restaurang. Detta  har  gjorts möjligt genom
att kraven för tillstånd är betydligt lägre vid ser-
vering  i slutna sällskap än till  allmänheten.  Den
stora skillnaden  är  i  regel  att  lokalen inte är
godkänd  för  allsidig  matlagning.  Vid tillfälliga
serveringstillstånd är kraven dessutom ännu lägre än
vid   stadigvarande   tillstånd.  Detta  kan   locka
personer  som  av  olika  anledningar  inte  kan  få
tillstånd för servering till  allmänheten att ansöka
om serveringstillstånd för slutna sällskap i stället
och driva verksamheten kommersiellt.  Därmed uppstår
en  konkurrenssituation  med den etablerade  restau-
rang-näringen.  Enligt  regeringen   är  det  därför
viktigt att tillståndsmyndigheterna kontrollerar att
det  slutna sällskapet inte är fingerat  enbart  för
att  kringgå   lagstiftningen.   Det   kan  dessutom
ifrågasättas  om  alla  former  av "slutna sällskap"
skall godkännas för tillstånd till alkoholservering.
Regeringen anser det lämpligt att  tillståndsmyndig-
heterna     i     tveksamma     fall    kräver    in
identitetsuppgifter innan tillstånd  beviljas. Detta
bör  kunna  ske  inom ramen för tillståndsprövningen
enligt nuvarande bestämmelser.
Regeringen  anför   vidare   att  detaljhandel  med
spritdrycker, vin och starköl   endast  får bedrivas
av Systembolaget. Försäljning direkt till  konsument
får i övrigt endast bedrivas i form av servering  av
innehavare av serveringstillstånd. Enligt regeringen
bör   rätten   till   inköp   från  tillverkare  och
partihandlare    tas   bort   för   de   tillfälliga
tillstånden  till  slutna  sällskap.  Innehavare  av
sådana  tillstånd  blir   därigenom  hänvisade  till
Systembolaget  för inköp av  spritdrycker,  vin  och
starköl. De ansökningar  som  har  tillkommit enbart
för att möjliggöra inköp från bryggerier m.m. kommer
därmed att upphöra.

Motioner

I  motion  2000/01:So55 av Chris Heister  m.fl.  (m)
begärs   tillkännagivande    om   försäljning   till
innehavare    av   tillfälligt   serveringstillstånd
(yrkande  9).  Enligt  motionärerna  är  regeringens
förslag att innehavare  av tillfälligt tillstånd för
servering  i  slutet  sällskap   endast   får   köpa
spritdrycker,  vin  och starköl hos Systembolaget AB
ett otillbörligt ingrepp  i  konkurrensen som saknar
alkoholpolitisk betydelse.
I  motion 2000/01:So58 av Nils-Erik  Söderqvist  och
Göran  Magnusson  (båda s) yrkas tillkännagivande om
att undanta tillstånden  då  alkohol  serveras  utan
vinstintresse  (yrkande  5).  Motionärerna anser att
detta förslag bör avvisas.

Utskottets bedömning

Enligt     utskottet     kan     utvecklingen     av
försäljningsverksamheten   av  alkoholdrycker   från
tillverkare    och   partihandlare    direkt    till
konsumenter med  tillfälliga serveringstillstånd för
slutna   sällskap   i    förlängningen    undergräva
detaljhandelsmonopolets  ställning. Utskottet  delar
därför  regeringens  bedömning   att  innehavare  av
tillstånd för tillfällig servering i slutet sällskap
i  fortsättningen endast får köpa spritdrycker,  vin
och  starköl  hos Systembolaget. Regeringens förslag
till ändring i  6  kap. 5 § alkohollagen tillstyrks.
Motion 2000/01:So55 (m) yrkande 9 avstyrks.
Likaså   ställer  sig   utskottet   positivt   till
förslaget  att   kravet   på  serveringstillstånd  i
alkohollagen  tas  bort  i fråga  om  servering  som
ordnas vid vissa privata arrangemang.  En bibehållen
tillståndsplikt   i   dessa   fall   är   svårt  att
alkoholpolitiskt    motivera.    En    ändring    av
alkohollagen  i  detta  hänseende  torde  därför öka
allmänhetens  förståelse  för  det  alkoholpolitiska
regelsystemet       och       dessutom       avlasta
tillståndsmyndigheterna.    Utskottet    tillstyrker
därför regeringens förslag till ändring i 6 kap. 1 §
andra stycket alkohollagen. Motion 2000/01:So58  (s)
yrkande 5 avstyrks.

Lämplighetskravet m.m.

Propositionen

Regeringen  föreslår i propositionen (s. 45 ff.) att
åsidosättande    av   brandskyddsföreskrifter   samt
tillåtande     av    brottslig     verksamhet     på
serveringsstället  skall  vara självständiga grunder
för  återkallelse av serveringstillstånd  enligt   7
kap. 19 § alkohollagen. Med anledning härav föreslås
tillägg  i  7  kap. 8 § första stycket samt i 19 § 5
alkohollagen. Enligt  regeringen  bör  det nuvarande
kravet  i  alkohollagen på personlig lämplighet  när
det   gäller   såväl   personliga   som   ekonomiska
förhållanden och  omständigheterna  i övrigt kvarstå
oförändrat.
Regeringen anför i propositionen att  prövningen av
sökandens   lämplighet  att  bedriva  servering   av
spritdrycker,    vin    och   starköl,   såväl   vid
ansökningstillfället som  vid  fortlöpande kontroll,
har  kommit att ta alltmer av tillståndsmyndighetens
tid i  anspråk.  Alltsedan lämplighetskravet i lagen
om handel med drycker  (LHD) år 1986 utvidgades till
att  omfatta även allmän  ekonomisk  skötsamhet  har
förarbeten, föreskrifter och allmänna råd utvecklats
och metoderna  att utöva kontroll förfinats. I vissa
avseenden  innebar   alkohollagen   (7   kap.  7  §)
ytterligare  skärpningar,  framför  allt  genom  att
sökanden ålagts att visa sin lämplighet och genom en
starkare  betoning  av  den ekonomiska skötsamheten,
t.ex. beträffande konkurser.
När det gäller kunskapskravet  har  det hänt en hel
del  på  senare  tid.  På  bara  några  år  har  nya
 krögarutbildningar"  vuxit upp. En uppfattning  hos
tillståndsmyndigheter    och     branschens     egna
organisationer  är  att  dessa har bidragit till att
väsentligt höja kunskapsnivån hos restaurangpersonal
av olika kategorier.
När      det      gäller      åsidosättande      av
brandskyddsbestämmelser   anser   regeringen    till
skillnad  från Alkoholutredningen att det bör finnas
en direkt koppling  mellan  brandsäkerhetsfrågor och
serveringstillstånd.
Mot bakgrund av de höga krav  som ställs på den som
ansöker   om   serveringstillstånd  avseende   såväl
personliga   som   ekonomiska   förhållanden   anser
regeringen att illegalt  spel  på  serveringsstället
skall  kunna  vara  en  grund  för  återkallelse  av
serveringstillståndet.    Motsvarande   gäller    om
tillståndshavaren   på  serveringsstället   tillåter
annan  brottslig verksamhet,  t.ex.  narkotikabrott,
häleri, koppleri m.m.
En stor  andel  av de polisanmälningar som görs när
det gäller brottet  olaga  diskriminering hänför sig
till restaurangbranschen. Det  är  också  en form av
diskriminering  som  har  fått stor uppmärksamhet  i
massmedierna  och  i den allmänna  debatten.  Om  en
tillståndshavare i sin  restaurangverksamhet,  eller
anställda i denna verksamhet, fälls till ansvar  för
olaga  diskriminering  bör  det  därför  redan i dag
kunna     innebära     att     serveringstillståndet
ifrågasätts. Detta är ett brott  som  har anknytning
till   restaurangrörelsen  och  måste  bedömas   som
allvarligt.

Motioner

I motion  2000/01:So55  av  Chris  Heister m.fl. (m)
begärs      tillkännagivande     om     krav     och
lämplighetsprövning  vid  tillståndsgivning (yrkande
10). Enligt motionärerna bör  de  krav  alkohollagen
ställer  på  restaurangägare  vara tydliga,  då  det
annars  finns  risk för kommunalt  godtycke.  Enligt
motionärerna är  det  inte  rimligt  att  brott  mot
brandföreskrifter   eller  tillåtande  av  brottslig
verksamhet      i      övrigt      kopplas      till
tillståndsgivningen.  Reglerna  om bokföringskunskap
fyller heller ingen alkoholpolitisk funktion. Enligt
motionärernas uppfattning skall tillstånd alltid ges
om det inte finns något som tydligt  talar  däremot.
Bevisbördan för att någon är olämplig skall ligga på
kommunen.  Även  i  motion  2000/01:So300  av  Chris
Heister   m.fl.   (m)   begärs  tillkännagivande  om
bevisbördan   vid  ansökan  om   serveringstillstånd
(yrkande 10). I motion 2000/01:So55 av Chris Heister
m.fl.   (m)  begärs   vidare   tillkännagivande   om
förstärkt  möjlighet  till  snabbt  återkallande  av
tillstånd   vid   missbruk   av   detsamma  samt  om
straffskärpning   vid  upprepade  eller   allvarliga
försummelser (yrkande 11 delvis). Motionärerna anför
att   det   är   viktigt   att   serveringstillstånd
återkallas  både snabbt  och  effektivt  i  de  fall
verksamheten  inte  sköts.  För  att  det  skall bli
fallet  måste  kontrollen  av  att tillståndshavarna
följer befintliga regler bli mera effektiv.

Utskottets bedömning

Enligt utskottet är det särskilt viktigt att lokaler
med  serveringstillstånd  har  ett   väl  fungerande
brandskydd. Det ligger i sakens natur  att människor
som druckit alkohol är mer utsatta vid en  brand  än
de som inte är alkoholpåverkade. En brand i en lokal
med       serveringstillstånd      där      gällande
brandskyddsbestämmelser  inte  följts  kan därför få
förödande  följder.  Utskottet  ställer  sig  därför
bakom  regeringens  förslag  att  det bör finnas  en
direkt  koppling  mellan  brandsäkerhetsfrågor   och
serveringstillstånd.
Mot  bakgrund  av  de  höga krav som i alkohollagen
ställs  på  den som ansöker  om  serveringstillstånd
avseende både personliga och ekonomiska förhållanden
bör det, enligt  utskottets  uppfattning, också vara
självklart   att   brottslig  verksamhet   som   har
anknytning till restaurangrörelsen kan leda till att
serveringstillståndet ifrågasätts.
Utskottet delar således  regeringens  bedömning att
åsidosättande    av   brandskyddsföreskrifter    och
brottslig verksamhet på serveringsstället skall vara
självständiga   grunder    för    återkallelse    av
serveringstillstånd enligt alkohollagen. Regeringens
förslag  till  ändring  i  7  kap.  8  §  och 19 § 5
alkohollagen tillstyrks därför.
Enligt utskottet är det självklart av vikt  att den
kommunala  handläggningen  av  dessa  ärenden följer
gällande   lagstiftning   och  förvaltningsrättsliga
principer,  bl.a.  vad  gäller  snabbhet.  Utskottet
anser att riksdagen inte bör ta något initiativ till
ytterligare författningsändringar på området.
Motionerna 2000/01:So55  (m)  yrkandena  10  och 11
delvis samt 2000/01:So300 (m)  yrkande 10 avstyrks.

Anställd personal

Propositionen

Regeringen  föreslår i propositionen (s. 48 f.)   en
ändring i 6 kap. 3 § fjärde stycket alkohollagen som
innefattar att innehavare av serveringstillstånd ges
möjlighet    att     hyra     in    personal    från
bemanningsföretag.
Enligt regeringen tillkom nuvarande  bestämmelse  i
alkohollagen  om att endast personal som är anställd
av    tillståndshavaren     får     användas     för
serveringsverksamheten  för  att  "tillståndshavaren
effektivt skall kunna ingripa då olägenheter i fråga
om ordning, nykterhet och trevnad uppstår  på serve-
ringsstället".     Emellertid     omfattade     inte
anställningskravet  ens  från  början  all personal.
Entrévärdar och dörrvakter liksom garderobiärer  och
kasinopersonal   undantogs   eftersom   dessa   ofta
anlitades   av  särskilda  bevaknings-  eller  spel-
företag. Ordalydelsen  av 6 kap. 3 § ändrades därför
vid tillkomsten av alkohollagen  till "för servering
av  spritdrycker,  vin  eller  starköl   får  endast
anlitas     personal     som    är    anställd    av
tillståndshavaren".    Tillståndshavare    som    är
ekonomiskt misskötsamma  och  t.ex.  anlitar "svart"
arbetskraft    kan   få   sitt   serveringstillstånd
indraget.
Arbetsmarknaden  är  i dag mer komplex än tidigare,
och  större  krav  ställs   på   flexibilitet   inom
arbetslivet.  Personalförmedling  i  olika former är
ett  exempel på detta, och uthyrning av  arbetskraft
är nu  en  etablerad  företagsform inom nästan varje
yrkesbransch. Det är därför naturligt att en krögare
som  drabbas  av  att t.ex.  kökspersonal  insjuknat
vänder sig till en  s.k.  personalpool  för  att  få
hjälp.  Bestämmelsen i 6 kap. 3 § alkohollagen är då
ett besvärligt  hinder  i  hans verksamhet. Även för
mycket korta vikariat är han  tvungen  att  anställa
personalen, medan andra näringsidkare på ett enklare
sätt kan hyra in tillfällig personal utan att  bryta
mot några bestämmelser.
Enligt  regeringens  mening  är  det  önskvärt  att
förändra  kravet  i  6  kap. 3 § alkohollagen så att
regleringen blir mera anpassad  till  dagens förhål-
landen  och  till  behoven  i  den seriösa delen  av
branschen.  För  att  göra det möjligt  att  använda
exempelvis  personal  från  bemanningsföretag  eller
s.k. personalpooler bör  ett  tillägg till nuvarande
lydelse av 6 kap. 3 § göras som  gör det möjligt att
hyra  in  personal  från  personaluthyrningsföretag.
Därmed bör kravet på flexibilitet  kunna tillgodoses
utan  att  kravet  på  kontrollmöjligheter  när  det
gäller   misstankar   om   anlitande    av   "svart"
arbetskraft eftersätts.

Motion

I  motion  2000/01:So54 av Inger Lundberg (s)  yrkas
tillkännagivanden    om    biljettförsäljning    vid
jazzkonserter  på  restaurang.  Motionären anför att
alkohollagen ställer krav på att  all  personal, som
arbetar   med   uppgifter   som   har   samband  med
utskänkning  av  alkohol,  skall  vara  anställd  av
tillståndshavaren.  I  propositionen  föreslås   att
tillståndshavaren  skall  ges  möjlighet att använda
sig av s.k. bemanningsföretag. Enligt motionären bör
en  möjlighet att ge kommunerna dispens  från  dessa
regler  införas,  då nuvarande och föreslagna regler
kan   förhindra  jazzklubbar   att   ideellt   sälja
biljetter  till  konserter som hålls på restauranger
med utskänkningstillstånd.

Aktuellt

Regeringsrätten har  i  en  dom  (RÅ  2000  ref. 12)
behandlat frågan om innebörden av bestämmelsen  i  6
kap.   3  §  fjärde  stycket  alkohollagen  att  för
servering  av  spritdrycker,  vin  eller starköl får
anlitas   endast   personal   som  är  anställd   av
tillståndshavaren.  I  domen  har   domstolen  bl.a.
anfört  att  bestämmelsen  får  anses  omfatta   all
personal   som   är   sysselsatt   i  den  egentliga
serveringsrörelsen.

Utskottets bedömning

Utskottet ställer sig bakom regeringens  förslag att
innehavare av serveringstillstånd ges möjlighet  att
hyra  in personal från bemanningsföretag. De problem
som tas  upp  i  motion  2000/01:So54 (s) bör enligt
utskottets  mening lösas vid  rättstillämpningen  av
den aktuella  bestämmelsen i alkohollagen. Utskottet
tillstyrker således regeringens förslag till ändring
i  6  kap. 3 § fjärde  stycket  alkohollagen.  Något
initiativ  från  riksdagens  sida  med  anledning av
motionen bör inte tas, varför denna avstyrks.

Representationsrätt för tillståndshavare

Propositionen

Enligt  regeringen  (propositionen  s.  56  f.)  bör
alkohollagens  bestämmelse      (4 kap. 9 §) om  att
tillståndshavare  och andra personer  eller  företag
som    tillverkar,    säljer     eller     förmedlar
alkoholdrycker  får  lämna  alkoholdrycker som  gåva
endast i form av varuprov inte ändras.
Regeringen anför i propositionen  att det finns ett
alkoholpolitiskt syfte bakom reglerna i alkohollagen
angående   alkoholreklam   och  representation   med
alkoholdrycker, nämligen att hålla nere konsumtionen
av alkoholdrycker.
Reglerna innebär allmänt att  man inte får bjuda på
alkoholdrycker vid marknadsföring  av tjänster eller
vid försäljning av andra varor än alkoholdrycker  om
det  inte  är  representation i den mening begreppet
fått i praxis. För  tillverkare, partihandlare eller
restaurangägare med serveringstillstånd  gäller ännu
strängare regler. Alkoholdryck får lämnas endast som
varuprov.  Tillverkare  och partihandlare kan  lämna
sådana  varuprover  såväl  till  varandra  som  till
innehavare   av  serveringstillstånd.   En   restau-
rangägare får  däremot  inte  lämna några varuprover
till    vanliga    restaurangkunder.    En    vanlig
restauranggäst  anses  inte  omfattas  av  begreppet
godtagen representation i affärslivet.

Motion

I motion 2000/01:So55  av  Chris  Heister  m.fl. (m)
begärs  tillkännagivande  om  utökning av auktions-,
provsmaknings-     och    representationsmöjligheter
(yrkande 3 delvis). Motionärerna anser att de regler
som gäller för näringslivet i övrigt också bör gälla
partihandlare  och att  reglerna  för  varuprov  bör
lättas upp.

Utskottets bedömning

Enligt utskottet bör det alkoholpolitiska syftet med
regeln  om  representation   med   alkoholdrycker  i
alkohollagen,  nämligen att hålla nere  konsumtionen
av alkohol, understrykas.  Utskottet anser, i likhet
med  regeringen,  att  denna  bestämmelse  inte  bör
ändras.  Motion 2000/01:So55 (m)  yrkande  3  delvis
avstyrks.

Restaurangrapporten

Propositionen

Regeringen  anför  i  propositionen  (s.  57 f.) att
statistiska    uppgifter    om    försäljningen   av
spritdrycker, vin och starköl bör lämnas  en gång om
året i stället för två.
Enligt   regeringen  har  restaurangrapporten   där
restaurangerna   redovisar  alkoholförsäljningen  på
senare  tid nämnts  som  exempel  på  onödig  svensk
byråkrati.  Klagomålen  mot  blanketten  har framför
allt inriktat sig på att restaurangerna numera måste
redovisa  inköpta  volymer. Omsättningssiffrorna  (i
kronor) är och har varit  lättare  att  ta  fram via
restaurangens  egen  bokföring.  Leverantörerna  har
tidigare  inte  försett inköparna med  uppgifter  om
volymer  fördelade   på   olika   dryckesslag,   och
tillståndshavarna  har  ofta  fått  räkna  ut  detta
manuellt.  Detta  har tagit mycken tid i anspråk och
har uppfattats som  en  onödig  administrativ börda.
Tillsammans  med  åligganden  från t.ex.  skattemyn-
digheten  har  detta upplevts som  ett  krångel  som
försvårar verksamheten  för  framför allt de små och
medelstora restaurangföretagen.  Restaurangrapporten
har   blivit  något  av  en  symbolfråga   i   detta
sammanhang.
Restaurangrapporten     kallades    tidigare    för
kvartalsrapporten, eftersom  den  skulle  lämnas  in
fyra  gånger  om  året.  Den  bytte  sedan namn till
tertialrapporten då man minskade frekvensen till tre
gånger  om  året.  Sedan  ett  par  decennier  skall
rapporten  lämnas in två gånger årligen,  och  många
vill nu minska  detta  till  en gång per år. Krav på
förenklingar i blanketten och  att  helt  slopa  den
framförs också.
Uppgifter om restaurangernas försäljning är viktiga
för  statistik  och  forskning.  Rapporteringen  kan
därför i nuläget inte helt avskaffas.

Bakgrund

Enligt  8  kap. 5 § alkohollagen är tillståndshavare
och den som  enligt  4  kap.   1  §  första  stycket
alkohollagen  är  berättigad att bedriva partihandel
skyldiga   att  lämna   statistiska   uppgifter   om
försäljning  av  spritdrycker,  vin  och  starköl  i
enlighet  med  de föreskrifter som regeringen eller,
efter regeringens  bemyndigande, Alkoholinspektionen
meddelar. I 5 § alkoholförordningen  (1994:2046) ges
Alkoholinspektionen denna rätt. Inspektionen  har  i
föreskrift  AIFS  1997:4  1-3  §§ angett hur och när
dessa statistiska uppgifter skall  lämnas.  Av  2  §
framgår  att  rapporten  skall  lämnas två gånger om
året.
Regeringen  har  i  proposition 2000/01:99  Statens
folkhälsoinstitut - roll  och  uppgifter  föreslagit
att Alkoholinspektionen skall avvecklas den  1  juli
2001  och  att  dess uppgifter skall föras över till
Statens   folkhälsoinstitut.    Utskottet    har   i
betänkande  2000/01:SoU16 med samma namn ställt  sig
bakom regeringens  förslag. I proposition 2000/01:97
Vissa ändringar i alkohollagen föreslås att i 8 kap.
5 § alkohollagen ordet  "Alkoholinspektionen"  skall
bytas ut mot "Statens folkhälsoinstitut".

Motion

I  motion  2000/01:So61  av  Lotta  Nilsson-Hedström
m.fl.     (mp)     begärs    tillkännagivande    att
restaurangrapport skall avlämnas två gånger varje år
(yrkande 4). Enligt  motionärerna bör så ske för att
säkra en kontinuerlig uppföljning på området.

Utskottets bedömning

Enligt  utskottet  är uppgifter  om  restaurangernas
försäljning av alkoholdrycker  viktiga för statistik
och  forskning.  Utskottet  delar  dock  regeringens
bedömning att restaurangrapporten kan lämnas en gång
om året i stället för två. Motion 2000/01:So61  (mp)
yrkande 4 avstyrks.

Tillsyn över folkölsförsäljningen

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen (s. 62 ff.)  ett
tillägg  i  7  kap. 13 § tredje stycket alkohollagen
som innebär att  kommunen  får  ta  ut en avgift för
tillsynen  av  dem som bedriver servering  av  eller
detaljhandel med  folköl enligt grunder som beslutas
av kommunfullmäktige.  Den som bedriver detaljhandel
med eller servering av sådant  öl skall vara skyldig
att anmäla verksamheten hos den  kommun där försälj-
ningen   sker  samt  utöva  särskild  tillsyn   över
försäljningen.   För  denna  egentillsyn  skall  det
finnas  ett  för  verksamheten   lämpligt   program.
Regeringen  föreslår  därför ett tillägg härom  i  5
kap. 6 § andra stycket samt en ny bestämmelse 6 kap.
1  a § i samma lag. Rätten  till  folkölservering  i
samband  med  ambulerande korv- och glassförsäljning
eller liknande  avskaffas (6 kap. 1 § tredje stycket
alkohollagen). Regeringen  föreslår vidare att tiden
för förbud mot fortsatt försäljning av folköl enligt
7 kap. 21 § andra stycket alkohollagen  utökas  från
sex  till  tolv månader vid upprepad eller allvarlig
försummelse.    Enligt    regeringen   bör   Statens
folkhälsoinstitut  få i uppdrag  att  närmare  följa
folkölförsäljningens  utveckling när det gäller ung-
domar och utvärdera tillämpningen  och effekterna av
alkohollagens bestämmelser när det gäller öl.
Regeringen  anför  i  propositionen bl.a.  att  det
faktaunderlag       som       regeringen       genom
Alkoholutredningen kunnat inhämta inte ger anledning
att  ifrågasätta  den  allmänna  utgångspunkten  att
kontrollen  av folkölsförsäljningen  måste  skärpas.
Den bör dock  kunna  ske i enklare former än vad som
gäller i fråga om starkare  alkoholdrycker.  Vad som
bör  eftersträvas är alltså främst åtgärder som  kan
bidra  till  att  underlätta  och  effektivisera den
nuvarande kontrollen. De ändringar som  i övrigt bör
övervägas  bör  framstå  som rimliga och förståeliga
med  hänsyn  till såväl åtgärdernas  effekt  som  de
olägenheter och kostnader som de kan medföra.
När  det  gäller  servering  av  folköl  finns  ett
undantag från  bestämmelsen  om lokalgodkännande och
matservering i 6 kap. 1 § alkohollagen.  Det  är det
tredje   stycket   med  formuleringen  att  "öl  får
serveras av den som  enligt 23 § livsmedelslagen har
meddelats   särskilt  tillstånd   att   yrkesmässigt
hantera livsmedel."  Denna formulering tillkom bl.a.
för att det skall vara möjligt att tillfälligt kunna
servera  folköl  i  samband   med  festivaler  eller
liknande.   Problem   med  folkölsförsäljning   till
ungdomar    från    ambulerande    försäljare    har
rapporterats  framför  allt  från  folkölsprojekt  i
Skåne.  Regeringen   föreslår   att   det   aktuella
undantaget i 6 kap. 1 § alkohollagen utgår.
Det  största problemet med folkölsförsäljningen  är
att det  på  många håll är alltför lätt för ungdomar
under  18  år  att   komma  över  folköl.  Personal-
omsättningen i butiker  som  säljer  bl.a. folköl är
mycket  hög.  Introduktionen av nyanställd  personal
och  tillfälliga   vikarier  är  mycket  olika  inom
branschen. Arbete som  expedit  i en livsmedelsbutik
är   det  första  tillfälliga  arbetet   för   många
ungdomar.
De butiker som har rätt att sälja folköl omfattas i
regel     av     en    skyldighet    att    utarbeta
egenkontrollprogram enligt livsmedelslagstiftningen.
Regeringen anser att butiker och serveringar som har
rätt att bedriva detaljhandel med eller servering av
folköl bör åläggas  skyldighet  att  utöva  särskild
tillsyn  över  denna  verksamhet  samt  att utarbeta
särskilda  egentillsynsprogram  för detta.  Det  bör
framhållas att försummelse i fråga  om egentillsynen
eller  i fråga om utarbetande av egentillsynsprogram
kan komma  att utgöra grund för beslut om förbud mot
försäljning av öl enligt 7 kap. 21 § alkohollagen.
Förutom   kontroll   av   egentillsynsprogram   bör
huvudinriktningen  av  den  kommunala tillsynen över
folkölsförsäljningen     vara     rådgivning     och
information.    Ett    av    flera    problem    med
folkölsförsäljningen  för kommunerna är att man inte
vet vilka butiker som har rätt att sälja folköl utan
att  först  genomföra  en   kartläggning.  I  större
kommuner kan detta vara ett omfattande arbete.
I  debatten  framförs ibland att  tillståndsplikten
för folköl bör  återinföras.  Som skäl anförs oftast
problemen  med butikernas bristande  ålderskontroll,
men också att  butikerna  då  kan registreras så att
kommunen   kan  hålla  reda  på  var   den   lagliga
ölförsäljningen  bedrivs. I vad mån ålderskontrollen
skulle förbättras  om  tillståndsplikten  återinförs
kan  diskuteras.  Det  finns  inget  belägg för  att
åldersgränsen respekterades bättre tidigare.  Enligt
regeringen    riskerar    ett    återinförande    av
tillståndsplikten  att bli ett slag i luften och att
medföra ökad kommunal byråkrati.
En annan möjlighet är att införa en anmälningsplikt
för ölförsäljning i alkohollagen. Lagtekniskt skulle
en sådan regel kunna  utformas så att den som har en
godkänd livsmedelslokal  och bedriver försäljning av
matvaror  eller  serverar  mat   måste  anmäla  till
kommunen att han har för avsikt att detaljhandla med
eller servera folköl. Anmälningsplikten  skulle göra
det  möjligt  för  kommunen  att utan ett omfattande
kartläggningsarbete bygga upp ett kommunalt register
över  försäljare  av  folköl. Regeringen  anser  mot
bakgrund av de brister  som  finns  när  det  gäller
handlarnas  ålderskontroll  att  det  bör införas en
särskild anmälningsplikt för detaljhandel  med eller
servering   av  folköl.  På  så  sätt  får  kommunen
kännedom om de  näringsidkare  som i kommunen säljer
eller serverar folköl så att de  kan bli föremål för
tillsyn.
Regeringen   föreslår  också  att  kommunerna   ges
möjlighet ta ut  en  avgift för tillsynen av dem som
bedriver  anmälningspliktig   servering   av   eller
detaljhandel  med öl. De närmare grunderna för dessa
avgifter  får beslutas  av  kommunfullmäktige  under
iakttagande     av    bl.a.    självkostnads-    och
likställighetsprinciperna.  Vidare  avser regeringen
att  ge  Statens  folkhälsoinstitut  i  uppdrag  att
närmare  följa folkölsförsäljningens utveckling  när
det gäller  ungdomar och att utvärdera tillämpningen
och   effekterna   av   alkohollagens   bestämmelser
avseende folköl.
Enligt  7  kap.  21  §  alkohollagen  får  kommunen
förbjuda  fortsatt  detaljhandel med eller servering
av folköl eller meddela  varning om bestämmelserna i
alkohollagen   inte   följs.   Enligt    regeringens
uppfattning  finns  det  dock  skäl att överväga  en
möjlighet  till  längre  tids  förbud  vid  särskilt
allvarliga eller upprepade överträdelser av gällande
regler.  Detta  utgör  en  kännbar sanktion,  vilket
skulle   kunna   underlätta   för    den   kommunala
tillsynsmyndigheten  att  få  rättelse  till  stånd.
Regeringen  föreslår  att förbud mot försäljning  av
folköl i sådana fall skall kunna meddelas för en tid
av  tolv  månader. Även denna  tid  bör  vara  fast.
Förbudet skall  alltså  bara  kunna gälla i antingen
sex eller tolv månader.

Motioner

I  motion 2000/01:So55 av Chris  Heister  m.fl.  (m)
begärs  tillkännagivande om förstärkt möjlighet till
snabbt återkallande  av  tillstånd  vid  missbruk av
detsamma samt om straffskärpning vid upprepade eller
allvarliga försummelser (yrkande 11 delvis). När det
gäller   folkölstillsynen  anser  motionärerna   att
resultatet av den skärpta tillsynen bör avvaktas och
att samarbetet  med  handeln  bör  värderas innan en
eventuell sanktionsskärpning föreslås. Vidare begärs
tillkännagivande  om  ölförsäljning  i  samband  med
ambulerande  korvförsäljning  och liknande  (yrkande
12).    Regeringen   föreslår   att   rätten    till
ölförsäljning     i    samband    med    ambulerande
korvförsäljning  eller  liknande  avskaffas.  Enligt
motionärerna  kan  inte  detta  vara  ett  så  stort
problem att det motiverar en lagskärpning.

I motion 2000/01:So429  av  Thomas  Julin m.fl. (mp)
begärs  tillkännagivanden  om  att  tillstånd  skall
fordras för försäljning av öl klass II,  folköl,  om
indragning  av  tillstånd  vid försäljning av folköl
till ungdom under 18 år, om  ett  tydligt och skärpt
regelverk för folkölsförsäljning samt  om en översyn
av   reglerna   för   tillsynen   (yrkandena   1-4).
Motionärerna anser att tillstånd för försäljning  av
folköl  snarast skall återinföras, ett tillstånd som
bör vara  tidsbegränsat så att det blir återkommande
omprövningar.  I  den mån försäljning sker till barn
och ungdom anser motionärerna  att tillståndet skall
dras  in  eller  att handlaren skall  nekas  förnyat
tillstånd. Motionärerna  anser vidare att det behövs
skärpta    och    tydliga    regler     som     styr
folkölsförsäljningen.  Om  försäljningen  av  folköl
skall  finnas  kvar  utanför systembolagen, så måste
försäljningen   ske   i  butiker   med   ett   brett
livsmedelssortiment.   Regeringen    måste   snarast
återkomma  till  riksdagen  med  ett  förslag   till
tydliga  och  skärpta regler. För att det skall vara
verkningsfullt  med  regler för folkölsförsäljningen
måste  även  reglerna för  kontrollverksamheten  ses
över.

I  motion  2000/01:So61  av  Lotta  Nilsson-Hedström
m.fl. (mp) begärs  tillkännagivande om att tillstånd
för försäljning av folköl  skall  erfordras (yrkande
5). Enligt motionärerna är anmälan  om ölförsäljning
ett  alltför svagt instrument för att  få  bukt  med
folkölsproblematiken och den bristande efterlevnaden
hos   detaljhandeln    av   ålderskontroll.   Enligt
motionärerna bör man aktivt  söka tillstånd även för
folkölsförsäljning och debiteras motsvarande avgift.
Tillståndet  skall  dras  in  om  man   säljer  till
underåriga, eller brister i övriga villkor.

I  motion  2000/01:Sf274  av Matz Hammarström  m.fl.
(mp) yrkas tillkännagivanden  om att tillstånd skall
fordras för försäljning av öl klass  II, folköl, och
om  indragande  av  tillstånd  vid försäljning  till
ungdom   under   18  år  (yrkandena  35   och   36).
Motionärerna  anför   att  i  samband  med  den  nya
alkohollagen  slopades  kravet   på   tillstånd  för
försäljning  av öl klass II. Resultatet  har  blivit
att folkölet har  blivit  än mer lättillgängligt för
ungdomar.    Under    1990-talet    har    ungdomars
alkoholkonsumtion      ökat.      Handelns      egna
undersökningar, såväl som  undersökningar genomförda
av Ungdomens nykterhetsförbund och olika medier, har
visat att efterlevnaden av 18-årsgränsen  är  mycket
dålig.   Enligt   motionärerna   bör  tillstånd  för
försäljning av folköl återinföras.  Tillståndet  bör
vara tidsbegränsat så att det återkommande omprövas.
I  den  mån  försäljning  sker  till barn och ungdom
anser motionärerna att tillståndet ska dras in eller
att handlaren ska nekas förnyat tillstånd.

I  motion 2000/01:So58 av Nils-Erik  Söderqvist  och
Göran  Magnusson  (båda s) yrkas tillkännagivande om
möjlighet  att  ta  ut   tillsynsavgift  av  butiker
(yrkande 3). Enligt motionärerna  är det rimligt att
kommuninnevånarna        slipper       subventionera
alkoholkonsumtionen. Kommunerna  bör  därför åläggas
att  ta  ut  de  kostnader  som  kan  hänföras  till
uppdraget  att  på ett ansvarsfullt sätt  svara  för
kontrollen av folkölsförsäljningen.

I motion 2000/01:So417 av Helena Zakariasén och Ann-
Kristine Johansson  (båda  s) yrkas tillkännagivande
om  försäljning  av folköl och  cider.  Motionärerna
pekar på att flera  rapporter  visar hur lätt det är
för ungdomar under 18 år att köpa folköl och cider i
vanliga butiker. Ett problem som upptäckts är att de
som säljer folköl och cider ofta  själva är ungdomar
mellan 15 och 17 år och att det även  händer  att de
är ensamma i butiken. Enligt motionärerna borde  det
vara  självklart att man skall vara myndig innan man
får sköta  försäljning  av  varor som man måste vara
myndig för att få handla.

Bakgrund

Socialutskottet   har   senast   i    samband    med
behandlingen  av regeringens proposition 1998/99:134
Vissa alkoholfrågor  m.m.  i  betänkande  1999/2000:
SoU4    Vissa   alkoholfrågor   berört   frågor   om
folkölsförsäljningen.   Utskottet   anförde   i  sin
bedömning (s. 84) bl.a. följande.

Utskottet är oroat över försäljningen av folköl till
ungdomar. Utskottet vill med skärpa understryka  den
mycket  stora  vikten  av att den som serverar eller
säljer folköl noga följer alkohollagens bestämmelser
och förvissar sig om att  gästen/köparen har uppnått
den  ålder  som  anges  i  lagen.   Det   är  enligt
utskottets  mening  också mycket betydelsefullt  att
kontrollen av tillämpningen  av åldersgränserna ökar
och  effektiviseras.  I Alkoholutredningens  uppdrag
ingår att se över bl.a. hur kommunernas tillsyn över
försäljningen av folköl  kan förbättras. Ett förslag
kommer att presenteras i början  av  år 2000. Enligt
utskottets   mening  bör  utredningens  överväganden
avvaktas innan riksdagen tar några initiativ i dessa
frågor.  Utskottet   avstyrker  motionerna  1998/99:
So306  (mp)  yrkandena  16-18,   1998/99:So331  (s),
1998/99:So426  (s,  v,  kd,  c, fp, mp)  yrkande  2,
1998/99:So459  (kd)  yrkande 1,  1999/2000:So12  (c)
yrkande 11, 1999/2000:So277 (mp) och 1999/2000:So407
(s) i den mån de inte  anses  tillgodosedda  med det
anförda.

Till  betänkandet  i denna del fogades reservationer
från (kd), (c) och (mp).  Riksdagen följde utskottet
(rskr. 1999/2000:42).

Utskottets bedömning

Ett av den svenska alkoholpolitikens  huvudsyften är
att skydda ungdomen från alkoholens negativa  sidor.
Utskottet   har   tidigare  uttryckt  sin  oro  över
försäljningen av folköl  till  ungdomar  under 18 år
och   understrukit   vikten   av  att  alkohollagens
bestämmelse om åldersgräns för inköp av öl följs och
att folkölstillsynen förbättras. Utskottet välkomnar
därför regeringens förslag på området.
Utskottet  delar  regeringens  bedömning   att   en
anmälningsplikt,       framför      en      särskild
tillståndsplikt, bör införas  för  den  som bedriver
detaljhandel   med   eller   servering   av  folköl.
Förslaget i denna del framstår som rimligt  för  att
effektivisera  kontrollen på området. Vidare ställer
sig utskottet bakom förslaget om att de som bedriver
detaljhandel med  eller  serverar  folköl skall vara
skyldiga  att  utöva egentillsyn över  försäljningen
och att det skall  finnas  ett  lämpligt program för
denna  tillsyn.  Programmet  bör, enligt  utskottet,
bl.a. innehålla uppgifter om försäljningsrutiner och
ange en försäljningsansvarig person  över 18 år. För
att  förbättra  den  kommunala folkölstillsynen  bör
kommunerna, som regeringen  föreslagit,  få ta ut en
avgift  för  tillsynen av dem som bedriver servering
av eller detaljhandel  med öl. Utskottet tillstyrker
således förslaget till ändring  i  5  kap. 6 § andra
stycket,  7  kap.  13  §  tredje  stycket samt  även
förslaget till en ny bestämmelse, 6  kap.  1  a §, i
alkohollagen. Motionerna 2000/01:So58 (s) yrkande 3,
2000/01:So417  (s) samt 2000/01:So429 (mp) yrkandena
3 och 4 får anses  åtminstone  delvis  tillgodosedda
med  det ovan anförda. Motionerna 2000/01:So61  (mp)
yrkande 5, 2000/01:So429 (mp) yrkandena 1 och 2 samt
2000/01:Sf274 (mp) yrkandena 35 och 36 avstyrks.
Utskottet  delar även regeringens bedömning att vid
allvarlig eller  upprepad  försummelse bör möjlighet
ges   till   längre   tids   förbud   mot   fortsatt
detaljhandel med eller servering av folköl. En sådan
kännbar sanktion kan enligt utskottet underlätta den
kommunala  tillsynen. Utskottet  tillstyrker  därför
förslaget i  7 kap. 21 § andra stycket alkohollagen.
Motion 2000/01:So55 (m) yrkande 11 delvis avstyrks.
Mot  bakgrund   av   de  problem  som  funnits  med
folkölsförsäljning från ambulerande försäljare delar
utskottet  regeringens  bedömning  att  rätten  till
ölservering  i  samband med  ambulerande  korv-  och
glassförsäljning   eller  liknande  avskaffas.  Även
motion 2000/01:So55 (m) yrkande 12 avstyrks.
Enligt utskottet behöver  de  nya  reglerna som rör
folkölstillsynen följas upp för att man  skall se om
bristerna  när  det  gäller försäljningen av  folköl
minskar.  Utskottet  är  därför  positivt  till  att
Statens folkhälsoinstitut  får i uppdrag att närmare
följa folkölförsäljningens utveckling när det gäller
ungdomar   och   att  utvärdera  tillämpningen   och
effekterna  av alkohollagens  bestämmelser  när  det
gäller öl.

Vissa sanktioner och straffbestämmelser

Att bjuda underårig på alkoholdryck

Propositionen

Regeringen föreslår  i  propositionen (s. 72 f.) att
förbudet i 3 kap. 9 § alkohollagen  mot att anskaffa
alkoholdrycker  till  underåriga  utökas   till  att
omfatta även att bjuda för förtäring på stället,  om
det   med   hänsyn   till   den  bjudnes  ålder  och
omständigheterna i övrigt är  uppenbart oförsvarligt
(tredje stycket).
Regeringen framhåller att det  självklart  inte  är
meningen att alkohollagen skall tillåta att förbudet
mot   att  överlämna  alkoholdrycker  till  ungdomar
kringgås genom att ungdomar i stället bjuds på stora
mängder   alkohol   "för   förtäring   på  stället".
Bestämmelsen i 3 kap. 9 § alkohollagen har  mot  den
bakgrunden  fått  en  olycklig  utformning  och  bör
enligt  regeringens  mening  reformeras.  Ett totalt
förbud skulle emellertid leda för långt. Det  skulle
t.ex.  medföra  förbud  mot att servera nattvardsvin
till unga, bjuda unga deltagare  på champagne vid en
bröllopsfest eller att låta sina barn  ens i de övre
tonåren få smaka på ett glas vin till maten.
Regeringen  föreslår  därför att förbudet  mot  att
lämna alkoholdrycker till  underåriga  skall omfatta
även  fallet  då  någon  bjuder  för  förtäring   på
stället,  om  det  med hänsyn till den bjudnes ålder
och   omständigheterna   i   övrigt   är   uppenbart
oförsvarligt    (3   kap.   9   §   tredje   stycket
alkohollagen). Vad som är uppenbart oförsvarligt får
överlämnas till rättstillämpningen  att  bedöma. Den
unge får naturligtvis inte bjudas på sådana  mängder
att  han  eller  hon  riskerar att skadas, utnyttjas
eller annars fara illa.  Någon  exakt  mängd alkohol
som  den  unge kan bjudas kan inte anges utan  måste
vara  beroende   av  den  unges  ålder  och  mognad,
situationen under vilken han eller hon bjuds och hur
han  eller  hon som  individ  reagerar  på  alkohol.
Exempel på uppenbart  oförsvarligt  bjudande  är att
låta ungdomar delta i spritfester och liknande. Även
ett  ofta  återkommande bjudande av alkohol kan vara
uppenbart oförsvarligt. Ett regelbundet alkoholintag
är  ofta skadligt  för  ungdomar,  även  om  mängden
alkohol   vid   varje  tillfälle  är  liten.  Enligt
regeringens  mening  får  vissa  sådana  förfaranden
bedömas som så  allvarliga  att  de  bör  leda  till
fängelsestraff, t.ex. om någon medvetet inriktar sig
på att locka ungdomar att dricka sig berusade.
Som   en   konsekvens   av   förslaget   bör   även
straffbestämmelsen  i 10 kap. 6 § förtydligas så att
olovligt anskaffande  av  alkoholdrycker  även inne-
fattar  att överlämna eller bjuda på alkoholdryck  i
strid med den nya lydelsen i 3 kap. 9 §.

Motion

I motion 2000/01:So63 av Elver Jonsson m.fl. (fp, s,
mp,   kd,  v)   begärs   tillkännagivande   om   att
bestämmelsen   om  att  bjuda  ungdomar  på  alkohol
preciseras så att  avsikten  uppnås  att ge barn och
unga en alkoholfri uppväxt (yrkande 3). Motionärerna
föreslår att det i författningsmotiveringen  tydligt
skrivs   in   att   endast   servering  i  obetydlig
omfattning skall vara tillåten i fråga om ungdomar.

Utskottets bedömning

Utskottet ställer sig bakom regeringens  förslag att
utöka förbudet mot att anskaffa alkoholdrycker  till
underåriga. Som framgår av förslaget överlämnas till
rättstillämpningen att avgöra vad som i en situation
då någon bjuder en underårig på alkoholdrycker skall
anses  vara  "uppenbart  oförsvarligt". Därvid skall
enligt propositionen bl.a. beaktas den mängd alkohol
som  bjuds  den  underårige.  Utskottet  tillstyrker
således regeringens  förslag  till 3 kap. 9 § tredje
stycket  samt till 10 kap. 6 § alkohollagen.  Motion
2000/01:So63 (fp, s, mp, kd, v) yrkande 3 avstyrks i
den mån den inte är tillgodosedd med det anförda.

Lagförslaget i övrigt

Regeringen  har i propositionen föreslagit riksdagen
att  förutom  de   ovan  behandlade  förslagen  till
ändring i alkohollagen  (1994:1738) anta ytterligare
ett  antal  förslag  till  ändring   i   samma  lag.
Lagförslagets  lydelse  i  dess  helhet  framgår  av
bilaga 1.

Utskottet tillstyrker lagförslaget i övrigt.

Alkoholfrågor i övrigt

Åldersgränser och detaljhandelsmonopolet

Motioner

I  motion  2000/01:So55  av Chris Heister m.fl.  (m)
begärs tillkännagivande om  att  myndighetsåldern 18
år  skall  gälla i all alkohollagstiftning  (yrkande
13).  Motionärerna  anför  att  om  myndighetsåldern
används  generellt  som åldersgräns skulle problemen
med överlämnande av gåva,  lån  eller  att  bjuda på
spritdrycker,  vin eller starköl avsevärt reduceras.
Enligt motionärerna  bör  regeringen  återkomma  med
förslag från dessa synpunkter.

I  motion  2000/01:So57  av  Margareta Cederfelt och
Mikael Odenberg (båda m) begärs  tillkännagivande om
försäljning av alkoholhaltiga drycker i licensierade
butiker  (yrkande 4). Enligt motionärerna  är  nästa
steg mot en  alkoholpolitik  med  folklig förankring
att     avveckla     Systembolaget    och    tillåta
alkoholförsäljning i licensierade butiker.

Bakgrund

I  5 kap. 1 § alkohollagen  stadgas  bl.a.  att  för
detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl skall
det   finnas   ett  särskilt  för  ändamålet  bildat
aktiebolag (detaljhandelsbolaget),  som staten äger.
Enligt 3 kap. 8 § alkohollagen får vid  detaljhandel
med spritdrycker, vin och starköl varor inte  säljas
eller  annars  lämnas ut till den som inte har fyllt
20 år. Motsvarande  gäller  vid  detaljhandel med öl
och servering av alkoholdrycker i  fråga  om den som
inte har fyllt 18 år.

Socialutskottet  har  i samband med behandlingen  av
regeringens    proposition    1999/2000:134    Vissa
alkoholfrågor m.m. i betänkande 1999/2000:SoU4 Vissa
alkoholfrågor   behandlat    bl.a.   motionsyrkanden
rörande  åldersgränser  i  alkohollagen.   Utskottet
anförde  (s.  76)  att  det  vidhöll  sitt  tidigare
ställningstagande och således inte var berett att ta
initiativ   till   någon   ändring  av  de  aktuella
åldersgränserna. Aktuella motioner avstyrktes. Detta
blev riksdagens beslut (rskr. 1999/2000:42).
Med anledning av regeringens proposition 2000/01:20
Nationell    handlingsplan   för    att    förebygga
alkoholskador  i  betänkande  2000/01:SoU8 med samma
namn  har  utskottet senast behandlat  och  avstyrkt
motionsyrkanden    rörande   dels   avskaffande   av
detaljhandelsmonopolet,    dels    förändringar   av
åldersgränserna i alkohollagen. Utskottet  anförde i
sin bedömning bl.a. följande (s. 27).
Utskottet   vidhåller  sin  inställning  vad  gäller
Systembolagets  detaljhan-delsmonopol  rörande  vin,
sprit    och   starköl.   Detta   är   ett   viktigt
alkoholpolitiskt  instrument  för  att  Sverige även
fortsättningsvis   skall  ha  en  kontrollerad   och
ansvarsfull  försäljning   av   alkohol.  Motionerna
2000/01:So23  (m)  yrkande  2,  2000/01:So210   (m),
2000/01:So276  (m)  yrkande 3 samt 2000/01:So300 (m)
yrkande 5 avstyrks.
Utskottet  vidhåller   också  sin  inställning  vad
gäller  aktuella  åldersgränser   i   3   kap.  8  §
alkohollagen.  Motionerna 2000/01:So26 (kd)  yrkande
4, 2000/01:So300 (m) yrkande 6 och 2000/01:So423 (m)
yrkande 1 avstyrks.
Till betänkandet fogades i denna del reservationer i
denna  del  från  (m)  och  (kd).  Riksdagen  följde
utskottet (rskr. 2000/01:144).

Utskottets bedömning

Utskottet vidhåller  tidigare  ställningstagande och
är således inte berett att ta initiativ  till  någon
ändring  av den aktuella bestämmelsen i alkohollagen
om åldersgränser. Motion 2000/01:So55 (m) yrkande 13
avstyrks därför.
Utskottet    vidhåller    liksom    tidigare    att
Systembolagets  detaljhandelsmonopol  är  ett  av de
viktigaste  inslagen  i den svenska alkoholpolitiken
och  bör därför inte upphävas.  Motion  2000/01:So57
(m) yrkande 4 avstyrks.

Alkoholreklam m.m.

Motioner

I motion  2000/01:So55  av  Chris  Heister m.fl. (m)
begärs   tillkännagivande   om   marknadsföring   på
serveringsställen  (yrkande  5). Motionärerna  anför
att  reglerna  i alkohollagen om  marknadsföring  på
serveringsställen  samt  prissättning  är exempel på
onödig    byråkrati    som    bör    utmönstras   ur
lagstiftningen.  I  motion  2000/01:So300  av  Chris
Heister m.fl. (m) yrkas att riksdagen  beslutar  att
upphäva   lagregleringen   av   marknadsföring   och
prissättning på restauranger (yrkande 8).

I  motion  2000/01:So57  av  Margareta Cederfelt och
Mikael Odenberg (båda m) begärs  tillkännagivande om
att   tillåta   reklam   samt   marknadsföring    av
spritdrycker,  vin  och starköl gentemot allmänheten
(yrkande  3). Motionärerna  anför  att  det  svenska
förbudet mot  alkoholreklam betyder allt mindre i en
globaliserad   värld,   då   utländska   tidskrifter
innehåller  alkoholreklam   som   riktar   sig  till
enskilda   individer.  Enligt  motionärerna  är  det
märkligt  att   Vin  &  Sprit  AB  har  en  form  av
marknadsföring utomlands och ett annat regelverk för
sin marknadsföring i Sverige.

Bakgrund

Särskilda    regler     för     marknadsföring    av
alkoholhaltiga drycker till konsumenter  finns  i  4
kap.  8-13 §§ alkohollagen. Reglerna omfattar endast
alkoholdrycker,  dvs.  drycker som innehåller mer än
2,25 volymprocent alkohol.  Alkoholdrycker  får inte
marknadsföras    genom   kommersiella   annonser   i
tidningar (med undantag för folköl), radio eller TV,
enligt 1 kap. 9 §  tryckfrihetsförordningen (TF) och
1  kap.  12 § yttrandefrihetsgrundlagen  (YGL).  Vid
marknadsföring  på annat sätt, dvs. på annat sätt än
genom kommersiell  annons  i  tidningar, radio eller
TV,  ställs  det i lagen upp ett  krav  på  särskild
måttfullhet. Vad  som  är  särskild  måttfullhet har
definierats främst genom Konsumentverkets riktlinjer
på   området  (KOVFS  1979:5  och  6).  Alkohollagen
innehåller  också  en  särskild  bestämmelse  om att
marknadsföring av alkoholdrycker inte får rikta  sig
särskilt  till  eller  skildra  barn och ungdomar (4
kap. 8 § andra stycket alkohollagen).

I proposition 2000/01:20 Nationell handlingsplan för
att förebygga alkoholskador föreslog  regeringen (s.
56 ff.) att med hänsyn framför allt till skyddet för
ungdomen  borde åtgärder vidtas för att  hindra  att
gällande    alkoholreklamregler    kringgås    genom
marknadsföring  av  alkoholhaltiga  lättdrycker.  En
särskild  utredare  borde tillkallas med uppgift att
se   över   bl.a.   möjligheterna    att    begränsa
alkoholindustrins   sponsring   inom   idrotten.   I
betänkande   2000/01:SoU8  med  samma  namn  anförde
utskottet i denna del bl.a. följande (s. 30).

Den svenska alkoholpolitiken  har  som  ett  av dess
huvudsyften   att   skydda   barn  och  ungdom  från
alkoholens negativa sidor. När det gäller alkoholre-
klamens  utformning  är dessa unga  följaktligen  en
skyddsvärd  grupp. Detta  gäller  enligt  utskottets
uppfattning  även   indirekt   alkoholreklam.   Alla
kringgåenden  av  gällande alkoholreklamregler måste
självklart motverkas.  Utskottet  delar  bedömningen
att  alkoholbranschens egenåtgärder på området  inte
kommit  att  medföra  en sådan utveckling på området
som utskottet tidigare  förutsatt. Utskottet noterar
att  regeringen har för avsikt  att  återkomma  till
riksdagen  efter  EG-domstolens  avgörande i ett mål
som rör de svenska bestämmelserna  om marknadsföring
av   alkoholdrycker.   Vad   gäller  sponsring   ser
utskottet positivt på att en särskild utredare skall
belysa  möjligheterna  att minska  alkoholbranschens
inflytande över idrotten. Med det anförda får motion
2000/01:So495   (s)   anses    i   allt   väsentligt
tillgodosedd.  Motion  2000/01:So23  (m)  yrkande  4
avstyrks.

Detta blev riksdagens beslut (rskr. 2000/01:144).

Efter  begäran  om förhandsavgörande  av  Stockholms
tingsrätt har EG-domstolen  den 8 mars 2001 meddelat
dom  i  mål  (C-405/98) mellan Konsumentombudsmannen
och Gourmet International Products AB (GIP). I domen
fastslår EG-domstolen  att  de  nuvarande artiklarna
28, 30, 46 och 49 i EG-fördraget  inte  utgör hinder
mot ett sådant förbud mot kommersiella annonser  för
alkoholdrycker  som  det  som föreskrivs i 2 § lagen
(1978:763) med vissa bestämmelser  om marknadsföring
av alkoholdrycker (numera 4 kap. 11 § alkohollagen),
om  det  inte  mot  bakgrund  av  de  faktiska   och
rättsliga     omständigheter     som    kännetecknar
förhållandena  i  den berörda medlemsstaten  framgår
att  det  är  möjligt   att  skydda  folkhälsan  mot
alkoholens  skadeverkningar  genom  åtgärder  som  i
mindre   utsträckning    påverkar    handeln    inom
gemenskapen.  Stockholms  tingsrätt  har  ännu  inte
avgjort målet.

Enligt  6  kap.  6  §  alkohollagen  får  priser  på
alkoholdrycker  vid  servering  inte sättas lägre än
inköpspriset   för  varan  jämte  skäligt   tillägg.
Priserna skall avvägas så att försäljning av drycker
med högre alkoholhalt  inte  främjas.  I  6 kap. 7 §
anges att på ett serveringsställe får åtgärder  inte
vidtas  i  syfte  att förmå någon gäst till inköp av
alkoholdrycker.
I  betänkandena  1995/96:SoU3   Alkoholfrågor   och
1997/98:SoU7   med   samma   namn  avstyrktes  också
motionsyrkanden  om  att  6  och  7   §§  i  6  kap.
alkohollagen skulle upphävas. Utskottet fann att det
var  viktigt att motverka förekomsten av  lockpriser
på alkoholvaror  i  samband med servering. Utskottet
ansåg  också  att  priserna  skall  avvägas  så  att
försäljning av drycker  med  högre  alkoholhalt inte
främjas.   Utskottet   uttalade   vidare   att    en
ansvarsfull  alkoholservering  inte  kan förenas med
att gästerna förmås till akoholkonsumtion. Riksdagen
följde utskottet (prot. 1995/96:27 och  1997/98:13).
Socialutskottet   behandlade   senast  i  betänkande
1999/2000:SoU4  Vissa alkoholfrågor  motionsyrkanden
om  avskaffande  av  alkohollagens  bestämmelser  om
bl.a. prissättning  och  animeringsförbud. Utskottet
(s.  81) vidhöll sin tidigare  inställning  i  dessa
frågor  och  avstyrkte aktuella motioner. Detta blev
riksdagens beslut (rskr. 1999/2000:42).

Utskottets bedömning

Utskottet  vidhåller   sin  inställning  vad  gäller
marknadsföring och prissättning av alkoholdrycker på
serveringsställen.   Motionerna   2000/01:So55   (m)
yrkande 5 och 2000/01:So300  (m)  yrkande 8 avstyrks
därför.
Alkoholpolitiken  skall,  som  utskottet   tidigare
anfört,  syfta till att minska alkoholens medicinska
och sociala skadeverkningar. Särskilt viktigt är att
skydda barn  och  ungdom  från  alkoholens  negativa
sidor.  Denna  grupp har därför ett högt skyddsvärde
när   det   gäller   både    direkt   och   indirekt
alkoholreklam. Enligt utskottet  skulle  ett  bifall
till  motion  2000/01:So57  (m)  yrkande  3 motverka
syftet  med  alkoholpolitiken  och  lämna fritt  att
rikta  alkoholreklam  direkt till barn  och  ungdom.
Motionen bör därför avstyrkas.

Partihandel m.m.

Motioner

I motion 2000/01:So276  av  Leif  Carlson (m) begärs
tillkännagivande om nuvarande problem  på  marknaden
för  partihandel  med  alkoholdrycker  (yrkande  1).
Motionären   anför   att  upphandling  av  produkter
fortfarande  bedöms  mot   en  av  Systembolaget  på
förhand uppgjord produktplan.  En generell effekt av
nuvarande  reglering är att etablerade  företag  och
produkter gynnas  på  bekostnad  av nya. Detta genom
att stor volym är ett krav för att få finnas kvar på
Systembolagets    hyllor.    Konkurrensen    minskar
därigenom. Inget egentligt värde  fästs  heller  vid
varumärken  och  liknande.  Rättssäkerheten  för den
enskilde  importören blir liten. Det måste i princip
finnas ett  formellt  fel  i  handläggningen för att
Alkoholsortimentsnämnden skall kunna ingripa. Vidare
begärs  att  regeringen  lägger  fram  förslag  till
ändring  i  syfte  att  skapa  en bättre  fungerande
marknad för partihandel med alkoholdrycker  (yrkande
2).   Långsiktigt   sett   löses   problemen  enligt
motionärens uppfattning bäst genom en  avveckling av
Systembolagets  monopol  till förmån för ett  system
där licensierade butiker får sälja alkoholdrycker.

I motion 2000/01:So300 av  Chris  Heister  m.fl. (m)
yrkas att riksdagen beslutar att avveckla kravet  på
tillverkningstillstånd  enligt alkohollagen (yrkande
12).   Motionärerna  anför  att   samma   skäl   som
motiverade   avskaffandet  av  tillståndskravet  vid
partihandel, är  tillämpliga  även  på  systemet för
tillverkningstillstånd. En samordning bör  även  här
kunna sökas, i första hand med skattekontrollen.

Bakgrund

I  4  kap.  1-7  §§  alkohollagen regleras frågan om
partihandel m.m. med spritdrycker,  vin och starköl.
Sådan  handel  får  bedrivas endast av den  som  har
godkänts som upplagshavare  eller  registrerats  som
varumottagare  för  sådana varor enligt 9 eller 12 §
lagen (1994:1564) om  alkoholskatt.  Av detta följer
att rätten till partihandel endast avser  den  dryck
som omfattas av godkännandet som upplagshavare eller
registreringen      som     varumottagare     enligt
bestämmelserna i lagen  om  alkoholskatt. Utöver vad
som  anges  i  första  stycket får  partihandel  med
spritdrycker,   vin   och   starköl    bedrivas   av
detaljhandelsbolaget i enlighet med vad  som anges i
5 kap. 1 § tredje stycket.
Bestämmelser om bl.a. tillverkningstillstånd  finns
i  7  kap.  1-4  §§  alkohollagen. Av bestämmelserna
följer bl.a. att tillverkningstillstånd får meddelas
endast den som visar att  han  med  hänsyn till sina
personliga    och   ekonomiska   förhållanden    och
omständigheterna  i  övrigt  är  lämplig  att  utöva
verksamheten. Sökanden skall också visa att han  har
tillfredsställande      lagringsmöjligheter.     Vid
tillståndsprövningen skall  särskild hänsyn tas till
om  sökanden  är laglydig och benägen  att  fullgöra
sina skyldigheter mot det allmänna.

Utskottets bedömning

Utskottet är inte  berett att ta något initiativ med
anledning av motionerna  2000/01:So276 (m) yrkandena
1 och 2 samt 2000/01:So300  (m)  yrkande  12, varför
dessa  avstyrks.

Övriga frågor

Motioner

I  motion  2000/01:So369  av  Rolf Olsson m.fl.  (v)
begärs att regeringen  tillsätter  en  utredning med
uppgift  att  utarbeta  en  klarare  definition   av
begreppet alkoholfritt i enlighet med vad i motionen
anförs  om  att sätta gränsen till 0,50 volymprocent
och därunder (yrkande 2). Motionärerna anser att det
behövs en närmare  definition  om  vad  som skall få
kallas  alkoholfritt. De anser att även Sverige  bör
införa  EU:s   gräns   för   vad   som   anses   som
alkoholfritt,  0,50  volymprocent. Detta för med sig
att exempelvis lättöl  kommer  att  betraktas som en
alkoholhaltig dryck och som det då kan vara olagligt
att göra reklam för.

I  motion  2000/01:So267 av Per Bill (m)  yrkas  att
riksdagen beslutar  att  upphäva  6  kap. 9 § första
stycket  alkohollagen.  Motionären  anför   att   av
alkohollagen framgår att man på serveringsställe där
serveringstillstånd  gäller  inte  får låta gästerna
dricka  andra  alkoholdrycker  än  sådana   som  har
serverats   i   enlighet   med  tillståndet.  Enligt
motionärens uppfattning bör  en  restaurang  som har
rätt att servera en viss alkoholdryck också ha  rätt
att  -  eventuellt  mot  ersättning  - låta gästerna
förtära motsvarande medhavda alkoholdrycker.

Bakgrund

I   1  kap.  alkohollagen  finns  bestämmelser   med
definitioner      av      olika      alkoholdrycker.
Alkoholutredningen    har    i    sitt    betänkande
Bestämmelser om alkoholdrycker  (SOU 2000:59) lämnat
förslag    om   ändrade   definitioner   för   olika
alkoholdrycker.   Regeringen   anför  i  proposition
2000/01:97  (s. 20) att Alkoholutredningens  förslag
kräver ytterligare  utredning och att regeringen med
hänsyn härtill väljer att återkomma till denna fråga
vid ett senare tillfälle.

Enligt   6   kap.   9   §   alkohollagen    får   på
serveringsställe där serveringstillstånd gäller inte
någon    dricka    eller   tillåtas   dricka   andra
alkoholdrycker  än  sådana   som   har  serverats  i
enlighet med tillståndet. Detta gäller  dock inte på
hotellrum.  Vidare  framgår bl.a. att alkoholdrycker
som inte får serveras  i  en lokal som avses i denna
paragraf  inte  heller får förvaras  i  sådan  lokal
eller tillhörande  utrymmen  i annat fall än när det
är uppenbart att drycken inte  är avsedd att drickas
på stället. Förbuden enligt paragrafen gäller inte i
fråga om öl.

Utskottets bedömning

Regeringen  har  för  avsikt att ytterligare  utreda
frågan  om definitioner  för  olika  alkoholdrycker.
Utskottet anser att regeringens kommande förslag bör
avvaktas  och  avstyrker därför motion 2000/01:So369
(v) yrkande 2.
Något initiativ  från  riksdagens  sida bör, enligt
utskottets mening, inte tas med anledning  av motion
2000/01:So267 (m). Även denna motion avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande inriktningen på den svenska
alkoholpolitiken m.m.
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So55 yrkandena 1 och
2, 2000/01:So59 samt 2000/01:So201,
res. 1 (m)
res. 2 (fp)
2.    beträffande    auktioner   m.m.   av
alkoholdrycker
att riksdagen med avslag  på  motion  2000/01:So58 yrkande 4
antar 5 kap. 3 § i regeringens förslag till  lag
om ändring i alkohollagen (1994:1738),)
3.   beträffande   vidgad  möjlighet  till
auktioner m.m.
att  riksdagen  avslår motionerna   2000/01:So55  yrkande  3
delvis och  2000/01:So206,
res. 3 (m)
4. beträffande återförsäljning
att riksdagen antar  4  kap.  1 § tredje stycket, 4 kap. 6 §
andra  stycket och 5 kap. 1 § tredje  stycket  i
regeringens   förslag  till  lag  om  ändring  i
alkohollagen (1994:1738),
5. beträffande lördagsöppet
att  riksdagen   med  avslag  på  motionerna   2000/01:So56,
2000/01:So58    yrkande     1,     2000/01:So60,
2000/01:So61   yrkande   1,  2000/01:So62   samt
2000/01:So63  yrkande  1  godkänner  regeringens
förslag om detaljhandelsbolagets  öppettider  på
lördagar   i   enlighet  med  avsnitt  4.2.2.  i
propositionen,
res. 4 (v, kd, c, mp)
res. 5 (m) - motiv.
6. beträffande rätt att överklaga
att riksdagen  avslår  motionerna 2000/01:So58 yrkande 2 och
2000/01: So61 yrkande 2,
res. 6 (mp)
7. beträffande serveringstider
att riksdagen med avslag på motionerna  2000/01:So55 yrkande
4, 2000/01:So57 yrkande 1,  2000/01:So61 yrkande
3,  2000/01:So63  yrkande  2  och  2000/01:So300
yrkande  7  antar  6 kap. 4 § första  stycket  i
regeringens  förslag   till  lag  om  ändring  i
alkohollagen (1994:1738),
res. 7 (m)
res. 8 (mp)
8. beträffande allsidig matlagning m.m.
att riksdagen avslår motionerna  2000/01:So55 yrkandena 6-8,
2000/01:So57 yrkande 2, 2000/01:So300 yrkande 9,
2000/01:So317 och 2000/01:So347,
res. 9 (m)
9. beträffande tillfälliga tillstånd
att riksdagen med avslag på motion   2000/01:So55  yrkande 9
antar  6 kap. 5 § i regeringens förslag till lag
om ändring i alkohollagen (1994:1738),
res. 10 (m)
10.  beträffande  serveringstillstånd  vid
vissa privata arrangemang
att riksdagen med avslag på motion  2000/01:So58   yrkande 5
antar  6 kap.  1  §  andra stycket i regeringens
förslag  till  lag  om  ändring  i  alkohollagen
(1994:1738),
11. beträffande lämplighetskravet
att  riksdagen   med  avslag   på  motionerna   2000/01:So55
yrkandena  10  och 11 delvis samt  2000/01:So300
yrkande 10 antar  7  kap.  8  §  och  19 §  5  i
regeringens   förslag  till  lag  om  ändring  i
alkohollagen (1994:1738),
res. 11 (m)
res. 12 (mp)
12. beträffande anställd personal
att riksdagen med avslag på motion 2000/01:So54 antar 6 kap.
3 § fjärde stycket  i  regeringens  förslag till
lag om ändring i alkohollagen (1994:1738),
13. beträffande representationsrätt
att   riksdagen   avslår   motion   2000/01:So55
yrkande 3 delvis,
res. 13 (m)
14. beträffande restaurangrapporten
att riksdagen avslår motion  2000/01:So61 yrkande 4,
res. 14 (mp)
15. beträffande anmälningsplikt m.m.
att riksdagen med avslag på  motionerna 2000/01:So58 yrkande
3,   2000/01:So61   yrkande   5,  2000/01:So417,
2000/01:So429 samt  2000/01:Sf274  yrkandena  35
och  36 antar 5 kap. 6 § andra stycket, 6 kap. 1
a § och 7 kap. 13 § tredje stycket i regeringens
förslag  till  lag  om  ändring  i  alkohollagen
(1994:1738),
res. 15 (mp)
16.   beträffande   sanktion  vid  försummelse
m.m.
att riksdagen med avslag  på  motion 2000/01:So55 yrkande 11
delvis  antar  7  kap.  21  §  andra  stycket  i
regeringens  förslag  till  lag  om  ändring   i
alkohollagen (1994:1738),
res. 16 (m) - delvis
17.         beträffande        ambulerande
folkölsförsäljning
att riksdagen avslår motion 2000/01:So55 yrkande 12,
res. 16 (m) - delvis
18. beträffande  att  bjuda  underårig  på
alkoholdryck
att riksdagen med avslag på motion  2000/01:So63  yrkande  3
antar  3 kap. 9 § tredje stycket och 10 kap. 6 §
i regeringens  förslag  till  lag  om  ändring i
alkohollagen (1994:1738),
res. 17 (mp)
19.  beträffande  förslaget  till  lag  om
ändring i alkohollagen i övrigt
att  riksdagen  antar  förslaget  till  lag  om   ändring  i
alkohollagen  (1994:1738) i övrigt i den mån det
inte omfattas av  vad  utskottet hemställt under
tidigare moment,
20.    beträffande    åldersgränser    och
detaljhandelsmonopolet
att riksdagen avslår motionerna  2000/01:So55 yrkande 13 och
2000/01:So57 yrkande 4,
res. 18 (m)
21. beträffande alkoholreklam
att  riksdagen  avslår  motionerna 2000/01:So55  yrkande  5,
2000/01:  So57  yrkande  3  och    2000/01:So300
yrkande 8,
res. 19 (m)
22. beträffande partihandel m.m.
att riksdagen avslår motionerna  2000/01:So276  yrkandena  1
och 2 samt  2000/01:So300 yrkande 12,
res. 20 (m)
23. beträffande övriga frågor
att   riksdagen   avslår   motionerna    2000/01:So267   och
2000/01:So369 yrkande 2.
res. 21 (m)
Stockholm den 15 maj 2001
På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman


I  beslutet  har  deltagit: Ingrid Burman (v), Chris
Heister  (m),  Susanne   Eberstein   (s),  Margareta
Israelsson  (s),  Rinaldo  Karlsson  (s),   Chatrine
Pålsson  (kd),  Leif  Carlson  (m), Conny Öhman (s),
Hans  Hjortzberg-Nordlund  (m), Elisebeht  Markström
(s), Rolf Olsson (v), Lars Gustafsson  (kd),  Thomas
Julin (mp), Kenneth Johansson (c), Catherine Persson
(s), Lars Elinderson (m) och Harald Nordlund (fp).

Reservationer

1. Inriktningen på den svenska
alkoholpolitiken m.m. (mom. 1)

Chris   Heister,   Leif  Carlson,  Hans  Hjortzberg-
Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Riksdagen  har" och slutar med "Motionen
avstyrks." bort ha följande lydelse:

Enligt    utskottets    mening    är    det    stora
alkoholproblemet  i  Sverige   "svart-spriten".  Den
växande    "svarta"   marknaden   gör   att    t.ex.
ålderskontrollen    på    Systembolaget    och    på
restaurangerna     blir    meningslös.    De    höga
alkoholskatterna hindrar  heller  inte den som köper
"svartsprit",  utan ökar bara lönsamheten  för  alla
parter  på  den "svarta  marknaden"  och  uppmuntrar
därigenom till  ytterligare olagliga affärer. Enligt
utskottet bör målet  för  akoholpolitiken  vara  att
minska    alkoholens    medicinska    och    sociala
skadeverkningar  samtidigt som dess positiva sociala
och livskvalitetshöjande  effekter  -  när de brukas
måttfullt - bejakas. För att uppnå detta  måste  det
goda   bruket   accepteras  och  inte  motverkas  av
svårförståeliga restriktioner.  Utskottet  anser att
endast då kan en effektiv alkoholpolitik som  bidrar
till   att   minska   alkoholskador  få  en  folklig
förankring   och   förståelse.   Enligt   utskottets
uppfattning   kräver   en   ny   alkoholpolitik   en
kombination   av   samverkande   åtgärder.   Onödiga
begränsningar och krångel måste tas bort. Svartsprit
och  kriminalitet måste  bekämpas  genom  förstärkta
resurser   till   bl.a.   tullen.   Den  legala  och
beskattade alkoholens tillgänglighet  måste  öka och
dess  pris  sänkas.  Enligt  utskottet  måste  också
hjälpen    till    missbrukarna    förstärkas    och
effektiviseras.  Det  bästa sättet att få ett bättre
förhållningssätt  till  alkohol  är  genom  uthållig
upplysning  och  information  så  att  den  enskilde
känner sig delaktig  i en politik som är förståelig.
Utskottet anser vidare  att ett mer positivt synsätt
och en större öppenhet för andra länders traditioner
måste  till,  särskilt  om  vi   vill   nyttja  vårt
ordförandeskap  i EU för att påverka omvärlden.  Vad
utskottet nu anfört  bör  riksdagen med anledning av
motion  2000/01:So55  (m)  yrkandena   1  och  2  ge
regeringen till känna.

dels  att  utskottets  hemställan  under  1 bort  ha
följande lydelse:
1.  beträffande  inriktningen  på  den svenska
alkoholpolitiken m.m.
att   riksdagen  med  anledning  av  av  motion   2000/01:So55
yrkandena  1  och 2 och med avslag på motionerna
2000/01:So59 samt  2000/01: So201 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Inriktningen på den svenska
alkoholpolitiken m.m. (mom. 1)

Harald Nordlund (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Riksdagen har"  och slutar med "Motionen
avstyrks." bort ha följande lydelse:

Utskottet     vill    understryka    att     svenska
alkoholpolitiken     syftar    till    att    minska
alkoholmissbruket och  skadorna på grund av alkohol,
här inräknat såväl medicinska  som  sociala  skador.
Världshälsoorganisationen  (WHO) har för ett par  år
sedan antagit en alkoholpolitisk aktionsplan som ger
ett  mycket  starkt stöd för de  principer  som  den
svenska alkoholpolitiken  vilar på. Enligt utskottet
är  det viktigaste som kan göras  just  nu  för  att
begränsa     folkhälsoskadorna     av     en    ökad
alkoholkonsumtion  att sträva efter att upprätthålla
den aktiva prispolitiken  och detaljhandelsmonopolet
så långt det är möjligt. Utskottet  anser  också att
med  tanke  på  tendensen  till  ökning av ungdomars
konsumtion av alkohol är det synnerligen viktigt att
prioritera det alkoholförebyggande  arbetet bland de
yngre.  Samtliga  elever på mellanstadiet  måste  få
droginformation, men även andra ålderskategorier bör
komma  i  fråga  för  informationsinsatser.   Enligt
utskottet  bör  vidare  Socialstyrelsen få i uppdrag
att tillsammans med Folkhälsoinstitutet initiera hur
arbetet med barn till missbrukare  kan implementeras
i olika ordinarie verksamheter inom  socialtjänsten,
skolan  och  hälso-  och  sjukvården. Utbildning  av
olika  personalgrupper om dessa  barns  behov  måste
också  komma   till   stånd.  Langningen  och  annan
missbruksfrämjande    brottslighet    måste    också
motverkas. Vidare anser utskottet att ökade resurser
måste   gå   till   vård   av  unga   alkohol-   och
drogmissbrukare. Enligt utskottet bör vårdplatser på
behandlingshem prioriteras för  yngre och kommunerna
måste  köpa det antal platser som  krävs.  Utskottet
anser också  att  det  krävs kommunalt samarbete för
att   bättre  utvärdera  och   mäta   resultaten   i
ungdomsvården.  Detta  både för att få kontroll över
kostnaderna   samtidigt   som   vårdkvaliteten   kan
förbättras.  Slutligen  anser  utskottet  att  också
handeln  med  svartsprit  måste   motverkas.  Enligt
utskottet  förs kampen mot svartspriten  bäst  genom
polisiära åtgärder  och  informationskampanjer.  Vad
utskottet  nu  anfört bör riksdagen med anledning av
motion 2000/01:So59 (fp) ge regeringen till känna.

dels  att utskottets  hemställan  under  1  bort  ha
följande lydelse:
1.  beträffande  inriktningen  på  den svenska
alkoholpolitiken m.m.
att  riksdagen med anledning av motion  2000/01:So59  och  med
avslag  på  motionerna  2000/01:So55 yrkandena 1
och  2 samt 2000/01:So201  som  sin  mening  ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Vidgad möjlighet till auktioner m.m.
(mom. 3)

Chris  Heister,   Leif   Carlson,  Hans  Hjortzberg-
Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Även motionerna"  och  slutar  med "m.m.
avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt  utskottet  finns  det  ingen alkoholpolitisk
mening i att begränsa möjligheten att anordna sprit-
, vin- och starkölsauktioner liksom  möjligheten för
provning av alkoholdrycker enbart till Systembolaget
AB, utan även andra bör ges sådana möjligheter.  Den
nuvarande  alkoholpolitiken  tar  inte  hänsyn  till
globaliseringen  där  alla  i  dag  enkelt  kan resa
utomlands  för  att  delta  på  vinauktioner. Enligt
utskottet skulle variation och ökade  valmöjligheter
skapas     om     vinauktioner    tilläts    utanför
Systembolaget. Utöver  de  uppenbara  fördelarna med
att  kunna  utveckla och förenkla utövandet  av  det
positiva vinintresset skulle vinauktioner möjliggöra
provning av flera  årgångar  av samma vin eller från
samma vingårdar och ge möjligheter  för  dödsbon och
konkursförvaltare  att  omsätta  vinsamlingar   till
likvida medel. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen
med anledning av motionerna 2000/01:So55 (m) yrkande
3  delvis  och  2000/01:So206 (m) ge regeringen till
känna.

dels  att utskottets  hemställan  under  3  bort  ha
följande lydelse:
3. beträffande vidgad möjlighet till auktioner
m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So55 yrkande
3  delvis  och  2000/01:So206  som  sin  mening  ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Lördagsöppet (mom. 5)

Ingrid  Burman  (v),  Chatrine  Pålsson  (kd),  Rolf
Olsson  (v), Lars Gustafsson (kd), Thomas Julin (mp)
och Kenneth Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19
börjar  med   "Enligt   utskottet"  och  slutar  med
"öppettider på lördagar"  bort ha följande lydelse:

Utskottet   avstyrker   regeringens    förslag    om
detaljhandelsbolagets   öppethållande  på  lördagar.
Några hållbara argument för  lördagsöppet har enligt
utskottet   inte   framkommit   under    den   korta
försöksperioden. Ett motiv som anges i propositionen
för  ett generellt lördagsöppet på Systembolaget  är
servicenivån  och  behovet  av  ökad legitimitet för
Systembolaget.   Av  den  aktuella  forskarrapporten
framgår att det redan  finns ett gott förtroende hos
allmänheten  för  dagens servicenivå,  och  tidigare
undersökningar har  visat  att  de allra flesta inte
vill  ha  lördagsöppet  om  det  resulterar  i  ökad
misshandel.  För  utskottet innebär  detta  att  det
torde finnas ett mandat  för  att  förlänga försöket
med  lördagsöppet för att verkligen säkerställa  att
några tydliga negativa följdverkningar inte uppstår.
Forskarrapporten   ger  heller  inte  stöd  för  att
lördagsöppna Systembutiker  motverkar försäljning av
svartsprit. Drygt 80 % av dem  som  köpt  svartsprit
angav  att  öppettiderna  inte  spelade  någon roll.
Däremot  var  priset en avgörande betydelse,  vilket
inte är förvånande.  Mot  denna bakgrund, och då det
med all sannolikhet finns ett  stort  mörkertal  vad
gäller  ökad  misshandel och ökat rattfylleri, anser
utskottet  att  riksdagen   inte   ska   besluta  om
lördagsöppet  på  Systembolaget  i hela landet  utan
förlänga försöksperioden ytterligare  1 år och under
denna tid fortsätta att följa utvecklingen  på samma
sätt   som   nu   gjorts.  Detta  bör  riksdagen  ge
regeringen till känna.  Vad  utskottet nu anfört bör
riksdagen  med  bifall till motionerna  2000/01:So56
(c), 2000/01:So60  (v),  2000/01:So61 (mp) yrkande 1
och  2000/01:So62  (kd)   och   med   anledning   av
motionerna    2000/01:So58   (s)   yrkande   1   och
2000/01:So63 (fp,  s,  mp,  kd,  v)   yrkande  1  ge
regeringen till känna. Utskottet anser att riksdagen
inte    bör    godkänna   regeringens   förslag   om
detaljhandelsbolagets öppettider på lördagar.



dels  att utskottets  hemställan  under  5  bort  ha
följande lydelse:
5. beträffande lördagsöppet
att   riksdagen   med  bifall  till  motionerna  2000/01:So56,
2000/01:So60,   2000/01:So61   yrkande   1   och
2000/01:So62  samt  med  anledning av motionerna
2000/01:So58 yrkande 1 och  2000/01:So63 yrkande
1  dels  inte godkänner regeringens  förslag  om
detaljhandelsbolagets  öppettider  på lördagar i
enlighet med avsnitt 4.2.2 i propositionen, dels
som  sin  mening  ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört.

5. Lördagsöppet (mom. 5, motiveringen)

Chris  Heister,  Leif  Carlson,   Hans   Hjortzberg-
Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser  att den
del av utskottets bedömning som på s. 19 börjar  med
"Enligt   utskottet"  och  slutar  med  "vad  gäller
öppethållande." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottet är det av vikt att den illegala
handeln med alkoholdrycker kraftfullt motverkas.
Skall denna kamp nå framgång måste fler människor
välja att handla legal framför illegal alkohol.
Utskottet vidhåller att en väg att uppnå detta kan
vara att öka tillgängligheten till legal alkohol.
Utskottet anser att det sker bäst genom att
detaljhandelsmonopolet avskaffas och att i stället
en rätt att försälja alkoholdrycker genom
licensierade butiker införs. Ett steg på vägen är
dock att Systembolagets service förbättras t.ex. vad
gäller öppethållande.
6. Rätt att överklaga (mom. 6)
Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande
2 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottet bör rätten att överklaga beslut om
serveringstillstånd      utvidgas.      Även      om
kommunaliseringen  i  stort  måste  anses som lyckad
torde vid dessa ärenden finnas en risk  för godtycke
eller  hänsyn  till  andra  mål än alkoholpolitiska,
liksom för jäv. Om en kommun  således har underlåtit
att fatta eller har fattat olämpliga  eller oriktiga
principiella beslut i alkoholserveringsärenden  bör,
enligt utskottet, därför en rätt att överklaga dessa
beslut ges till berörda lokala myndigheter inklusive
socialtjänsten,   samt   länsstyrelserna.  Utskottet
anser även att rättssäkerhetsprinciper  i  allmänhet
bjuder  att  utvidga  överklaganderätten  i  ärenden
rörande    serveringstillstånd.    Regeringen    bör
återkomma   till  riksdagen  med  ett  lagförslag  i
enlighet med  det  anförda.  Vad utskottet nu anfört
bör riksdagen med anledning av  motion  2000/01:So61
(mp) yrkande 2 ge regeringen till känna.


dels  att  utskottets  hemställan  under  6 bort  ha
följande lydelse:
6. beträffande rätt att överklaga
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So61  yrkande  2
och med avslag på motion  2000/01:So58 yrkande 2
som  sin  mening  ger  regeringen till känna vad
utskottet anfört.

7. Serveringstider (mom. 7)

Chris  Heister,  Leif  Carlson,   Hans   Hjortzberg-
Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23
börjar  med  "Enligt  utskottets"  och  slutar   med
"yrkande 7 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet  anser att riksdagen bör avslå regeringens
förslag   vad    gäller    serveringstider.   Enligt
utskottets uppfattning måste  det  vara  bättre  att
tillåta    lagliga    restauranger    -   även   med
alkoholservering - att ha öppet när och om det finns
en  efterfrågan  än  att genom skärpta regler  driva
fram     en    expansion    av    verksamhet     med
svartklubbskaraktär  med  allt  vad  det  innebär av
kriminalitet. Det är angeläget att restauranger  kan
stänga    under   lugna   former   efter   det   att
alkoholserveringen  har avslutats. Enligt utskottets
mening   bör   därför  reglerna   om   restaurangers
stängningstider   avskaffas   helt.  Stängningstiden
skall  således vara en angelägenhet  för  respektive
restaurangägare. Utskottet anser inte heller att det
finns någon anledning att i lag reglera när på dagen
alkoholservering  får  börja. Det upplevs endast som
otillbörligt förmynderi  att  staten  bestämmer  att
ingen  får  serveras  alkohol  före  klockan  11.00.
Enligt  utskottet  bör  därför  även denna reglering
avskaffas. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med
anledning av motionerna 2000/01:So55  (m) yrkande 4,
2000/01:  So57  (m) yrkande 1 och 2000/01:So300  (m)
yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.

dels  att utskottets  hemställan  under  7  bort  ha
följande lydelse:
7. beträffande serveringstider
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So55 yrkande
4,  2000/01:So57  yrkande  1  och  2000/01:So300
yrkande   7   och   med   avslag  på  motionerna
2000/01:So61 yrkande 3 och  2000/01:So63 yrkande
3  dels  avslår  6  kap.  4 § första  stycket  i
regeringens  förslag  om  lag   om   ändring   i
alkohollagen  (1994:1738),  dels  som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Serveringstider (mom. 7)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23
börjar  med  "Enligt  utskottets"  och  slutar   med
"yrkande 7 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet  avstyrker  regeringens förslag vad gäller
serveringstider. Enligt utskottet bör i alkohollagen
införas en bestämmelse  som  sätter klockan 3.00 som
yttersta tidsgräns för servering av alkoholdrycker i
lokaler  med serveringstillstånd.  Enligt  utskottet
bör behovet  av  lugn  och  trygghet i storstädernas
centrala  delar  väga  tyngre  än  vissa  människors
önskan  att bli serverade alkohol  mellan  3.00  och
5.00 på natten.  Utskottet vill också påminna om att
polisen i Stockholm  har  rekommenderat förslaget om
stopptiden klockan 3.00 och att det inte finns någon
motsättning mellan en yttersta stopptid klockan 3.00
och  propositionens  förslag  om  ett  uppdrag  till
Folkhälsoinstitutet att  verka  för allmänt tidigare
restaurangvanor.  Enligt  utskottet  bör  således  i
denna  del  förslaget  i  lagrådsremissen  till  den
aktuella propositionen genomföras.  Utskottet  anser
även     att     de     i    alkohollagen    angivna
serveringstiderna,  med tanke  på  ungdomsfylleriet,
bör utsträckas att gälla  för folköl. Regeringen bör
snarast återkomma till riksdagen  med  ett förslag i
enlighet   härmed.  Vad  utskottet  nu  anfört   bör
riksdagen med  anledning  av motionerna 2000/01:So61
(mp) yrkande 3 och 2000/01:So63  (fp,  s, mp, kd, v)
yrkande 2 ge regeringen till känna.

dels  att  utskottets  hemställan  under  7 bort  ha
följande lydelse:
7. beträffande serveringstider
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So61 yrkande
3  och 2000/01:So63 yrkande 2 samt med avslag på
motionerna  2000/01:So55 yrkande 4, 2000/01:So57
yrkande  1  och  2000/01:So300  yrkande  7  dels
avslår 6 kap.  4  § första stycket i regeringens
förslag  om  lag  om  ändring   i   alkohollagen
(1994:1738), dels som sin mening ger  regeringen
till känna vad utskottet anfört.

9. Allsidig matlagning m.m. (mom. 8)

Chris   Heister,   Leif  Carlson,  Hans  Hjortzberg-
Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26
börjar med "Enligt utskottet"  och  slutar med "(kd)
avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning har starka gemenskaper
och    goda    sociala    miljöer    betydelse   vid
alkoholförtäring,  då  de  minskar risken  för  både
missbruk      och      våldsamheter.     Förbättrade
förutsättningar  att  under   kontrollerade   former
servera  vin,  öl  och  sprit  till  rimliga priser,
möjliggör för restauranger att ersätta  drickande  i
avskildhet   och   utan   social   kontroll.  Enligt
utskottet  bör alkoholpolitiken därför  förändras  i
syfte att ge  människor bättre möjligheter att umgås
på restauranger,  pubar  och  barer. Utskottet anser
att det med nuvarande reglering  i  alkohollagen  om
allsidig  matlagning  och  mattvång är svårt för nya
typer av restauranger att etablera  sig. Möjligheten
att serveras alkohol på en kvarterspub saknas i stor
utsträckning, varför svenskarna dricker  hemma innan
de går ut. Konsumtionen blir därför ofta högre än om
det  hade  varit  möjligt  att besöka en enkel  bar.
Enligt utskottet bör mattvånget därför avskaffas.
Utskottet  anser  vidare  att   möjligheterna   att
servera  vin  och  starköl i foajé till teater eller
konsertlokal  under  pauser  i  föreställningen  bör
utökas till att även gälla  spritdrycker  samt också
tillåta    servering    såväl    före    som   efter
föreställningen.   Vad   utskottet   nu  anfört  bör
riksdagen  med anledning av motionerna  2000/01:So55
(m)  yrkandena  6-8,  2000/01:So57  (m)  yrkande  2,
2000/01:So300 (m) yrkande 9 och 2000/01:So317 (s) ge
regeringen till känna.
dels att  utskottets  hemställan  under  8  bort  ha
följande lydelse:
8. beträffande allsidig matlagning m.m.
att   riksdagen   med  anledning  av  motionerna  2000/01:So55
yrkandena   6-8,   2000/01:So57    yrkande    2,
2000/01:So300  yrkande 9 och 2000/01: So317 samt
med  avslag  på  motion  2000/01:So347  som  sin
mening ger regeringen  till  känna vad utskottet
anfört.

10. Tillfälliga tillstånd (mom. 9)

Chris   Heister,  Leif  Carlson,  Hans   Hjortzberg-
Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27
börjar  med   "Enligt   utskottet"  och  slutar  med
"yrkande 9 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet  avstyrker den föreslagna  skärpningen  av
alkohollagen   som   innebär   att   innehavare   av
tillfälligt   tillstånd   för   servering  i  slutet
sällskap  endast  får  köpa  spritdrycker,  vin  och
starköl hos Systembolaget AB.  Enligt  utskottet  är
detta  ett  otillbörligt  ingrepp i konkurrensen som
saknar alkoholpolitisk betydelse.  Vad  utskottet nu
anfört   bör   riksdagen  med  anledning  av  motion
2000/01:So55 (m) yrkande 9 ge regeringen till känna.

dels  att utskottets  hemställan  under  9  bort  ha
följande lydelse:
9. beträffande tillfälliga tillstånd
att  riksdagen  med anledning av motion 2000/01:So55 yrkande 9
dels avslår 6 kap.  5 § i regeringens förslag om
lag om ändring i alkohollagen  (1994:1738), dels
som  sin  mening ger regeringen till  känna  vad
utskottet anfört.

11. Lämplighetskravet (mom. 11)

Chris  Heister,   Leif   Carlson,  Hans  Hjortzberg-
Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29
börjar  med  "Enligt  utskottet"   och   slutar  med
"yrkande 10 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottets  uppfattning  är att de krav alkohollagen
ställer på restaurangägare  skall  vara  tydliga och
relevanta.    Serveringstillstånd    skall   således
meddelas den som med hänsyn till sina personliga och
ekonomiska   förhållanden  och  omständigheterna   i
övrigt  är  lämplig   att  utöva  verksamheten.  Vid
tillståndsprövningen bör  endast  hänsyn tas till om
sökanden är laglydig och benägen att  fullgöra  sina
skyldigheter  mot det allmänna samt har kunskaper  i
alkohollagstiftningen.  I  annat fall öppnas för ett
omfattande  kommunalt  godtycke.  Enligt  utskottets
mening skall tillstånd alltid  ges om det inte finns
något som tydligt talar däremot. Bevisbördan för att
någon   eventuellt  är  olämplig  skall   ligga   på
kommunen.   Det   är  viktigt  att  tillståndet  kan
återkallas  både snabbt  och  effektivt  i  de  fall
verksamheten  inte  sköts  när  den väl har kommit i
gång. För att det skall kunna ske  måste  kontrollen
av  att  tillståndshavarna följer befintliga  regler
bli mera effektiv.  Enligt  utskottet  är  det  inte
rimligt  att brott mot brandskyddsföreskrifter eller
tillåtande  av brottslig verksamhet i övrigt kopplas
till denna tillståndsgivning.  Regler  som  krav  på
bokföringskunskap  fyller  enligt  utskottet  heller
ingen  alkoholpolitisk  uppgift.  Vad  utskottet  nu
anfört  bör  riksdagen  med  anledning av motionerna
2000/01:So55 (m) yrkandena 10  och  11  delvis  samt
2000/01:So300  (m)  yrkande  10  ge  regeringen till
känna.

dels  att  utskottets  hemställan under 11  bort  ha
följande lydelse:
11. beträffande lämplighetskravet
att  riksdagen  med  anledning   av   motionerna  2000/01:So55
yrkandena  10  och  11 delvis samt 2000/01:So300
(m) yrkande 10 dels avslår  7 kap. 8 och 19 §§ 5
i  regeringens  förslag  om  lag  om  ändring  i
alkohollagen (1994:1738), dels  som  sin  mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Lämplighetskravet (mom. 11)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29
börjar med "Enligt utskottet är det självklart"  och
slutar  med  "yrkande  10 avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Utskottets      uppfattning     är      att      ett
serveringstillstånd skall återkallas både snabbt och
effektivt i de fall  verksamheten inte sköts när den
väl har kommit i gång.  För  att det skall kunna ske
måste  kontrollen  av  att tillståndshavarna  följer
befintliga regler bli mera  effektiv.  Vad utskottet
nu  anfört  bör  riksdagen  med anledning av  motion
2000/01:So55  (m)  yrkande 11 delvis  ge  regeringen
till känna.

dels att utskottets  hemställan  under  11  bort  ha
följande lydelse:
11. beträffande lämplighetskravet
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So55  yrkande 11
delvis och med avslag på motionerna 2000/01:So55
yrkande 10 och 2000/01:So300 (m) yrkande 10 dels
antar 7 kap. 8 och 19 §§ 5 i regeringens förslag
om  lag  om  ändring i alkohollagen (1994:1738),
dels som sin mening  ger  regeringen  till känna
vad utskottet anfört.

13. Representationsrätt (mom. 13)

Chris   Heister,   Leif  Carlson,  Hans  Hjortzberg-
Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32
börjar  med "Enligt utskottet"  och  slutar  med  "3
delvis avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet  anser  att  de  representationsregler som
gäller  för näringslivet i övrigt  också  bör  gälla
partihandlare.  Alkohollagens  regler för varuprover
bör därför lättas upp. Regeringen bör återkomma till
riksdagen  med  ett förslag i enlighet  härmed.  Vad
utskottet nu anfört  bör  riksdagen med anledning av
motion  2000/01:So55  (m)  yrkande   3   delvis   ge
regeringen till känna.

dels  att  utskottets  hemställan  under  13 bort ha
följande lydelse:
13. beträffande representationsrätt
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So55  yrkande  3
delvis  som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

14. Restaurangrapporten (mom. 14)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33
börjar  med  "Enligt   utskottet"   och  slutar  med
"yrkande 4 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att restaurangrapporten bör avlämnas
två  gånger  per  år  för  att säkra en kontinuerlig
uppföljning   i   enlighet  med  vad   flera   tunga
remissinstanser önskat.  Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen med anledning av  motion 2000/01:So61 (mp)
yrkande 4 ge regeringen till känna.

dels  att utskottets hemställan  under  14  bort  ha
följande lydelse:
14. beträffande restaurangrapporten
att  riksdagen  med anledning av motion 2000/01:So61 yrkande 4
som sin mening ger  regeringen  till  känna  vad
utskottet anfört.

15. Anmälningsplikt m.m. (mom. 15)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37
börjar med "Ett av den" och slutar med "36 avstyrks"
bort ha följande lydelse:

Utskottet  anser  att riksdagen bör anta regeringens
förslag att införa  en  anmälningsplikt m.m. för den
som bedriver detaljhandel  eller  servering  av  öl.
Utskottet  anser  dock att lagstiftningen på området
ytterligare bör ses  över.  Enligt utskottets mening
är en anmälan i detta sammanhang  ett  alltför svagt
instrument  för att få bukt med folkölsproblematiken
och detaljhandelns  bristande ålderskontroll. Enligt
utskottet bör i stället tillstånd för försäljning av
folköl snarast återinföras. Ett sådant tillstånd bör
sökas  aktivt  och  sökanden  debiteras  motsvarande
avgift.   Ett   försäljningstillstånd   bör   enligt
utskottet vidare  vara tidsbegränsat så att det blir
återkommande  omprövningar   av  detta.  I  den  mån
försäljning   sker  till  barn  och   ungdom   anser
utskottet att tillståndet  skall  dras  in eller att
handlaren nekas förnyat tillstånd. Utskottet anser i
övrigt att det behövs skärpta och tydliga regler som
styr   folkölsförsäljningen.  Om  försäljningen   av
folköl  skall  finnas  kvar  utanför  Systembolagets
butiker,  så  måste  försäljningen ske i butiker med
ett brett livsmedelssortiment.  För  att  det  skall
vara verkningsfullt med regler om folkölsförsäljning
måste  även  reglerna  för  kontrollverksamheten ses
över och bli tydliga samt även  skärpas.  Regeringen
bör  snarast återkomma till riksdagen med förslag  i
enlighet   härmed.   Vad  utskottet  nu  anfört  bör
riksdagen med anledning  av  motionerna 2000/01:So61
(mp) yrkande 5, 2000/01:So429 (mp) och 2000/01:Sf274
(mp) yrkandena 35 och 36 ge regeringen till känna.

dels  att utskottets hemställan  under  15  bort  ha
följande lydelse:
15. beträffande anmälningsplikt m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So61 yrkande
5,  2000/01:So429 och 2000/01:Sf274 yrkandena 35
och  36    samt   med   avslag   på   motionerna
2000/01:So58  yrkande  3 och 2000/01:So417  dels
antar 5 kap. 6 § andra stycket, 6 kap. 1 a § och
7 kap. 13 § tredje stycket i regeringens förslag
om  lag  om ändring i alkohollagen  (1994:1738),
dels som sin  mening  ger  regeringen till känna
vad utskottet anfört.

16. Sanktion vid försummelse m.m.  (mom. 16
och 17)

Chris   Heister,  Leif  Carlson,  Hans   Hjortzberg-
Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37
börjar med "Utskottet delar" och på s. 38 slutar med
"yrkande 12 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet avstyrker regeringens förslag att förlänga
förbudstiden  för  försäljning  eller  servering  av
folköl.  Utskottet  vill  understryka att en absolut
nödvändig förutsättning för  kommunerna att få ta ut
en tillsynsavgift är att tillsyn  de facto bedrivs i
kommunen.  Mot den bakgrunden anser  utskottet  inte
det lämpligt  att,  som  regeringen  gör, föreslå en
straffskärpning  från  sex  till  tolv  månader  vid
upprepad eller allvarlig försummelse. Resultatet  av
den skärpta tillsynen och samarbetet med handeln bör
först värderas innan en eventuell sanktionsskärpning
föreslås.
Enligt  utskottet  kan  rätten till ölförsäljning i
samband   med   ambulerande  korvförsäljning   eller
liknande inte vara  ett så stort problem att den bör
avskaffas.   En  möjlighet   till   denna   typ   av
ambulerande folkölsförsäljning  bör  således  finnas
kvar   i   alkohollagen.   Regeringen   bör  snarast
återkomma  till  riksdagen  med  förslag  i enlighet
härmed.  Vad  utskottet nu anfört bör riksdagen  med
anledning av motion  2000/01:So55  (m)  yrkandena 11
delvis och 12 ge regeringen till känna.
dels  att  utskottets  hemställan  under 16 bort  ha
följande lydelse:
16. beträffande sanktion vid försummelse m.m.
att riksdagen med anledning av motion  2000/01:So55 yrkande 11
delvis  dels avslår 7 kap. 21 § andra stycket  i
regeringens   förslag  till  lag  om  ändring  i
alkohollagen, dels som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets  hemställan  under  17  bort  ha
följande lydelse:
17. beträffande ambulerande folkölsförsäljning
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So55  yrkande 12
som  sin  mening  ger  regeringen till känna vad
utskottet anfört.

17. Att bjuda underårig på alkoholdryck
(mom.18)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39
börjar med "Utskottet ställer"  och  slutar med "det
anförda" bort ha följande lydelse:

Utskottet  anser  att  bestämmelsen  om  att   bjuda
ungdomar  på  alkohol  (3 kap. 9 § alkohollagen) bör
preciseras, så att avsikten  uppnås  att ge barn och
unga en alkoholfri uppväxt. Bestämmelsen  bör därför
få en annan utformning än vad regeringen föreslagit.
I   alkoholutredningens   betänkande   förslogs  att
servering  till  ungdomar  för förtäring på  stället
endast skulle kunna ske "i obetydlig  omfattning". I
propositionen  har regeringen valt en annan  formell
lösning. Där föreslås att servering inte skall kunna
ske, om det med  hänsyn  till  den bjudnes ålder och
omständigheterna     i    övrigt    är    "uppenbart
oförsvarligt".  Varför   regeringen   har   frångått
utredningens  förslag framgår inte av propositionen.
Det  synes  som  om  formuleringen  i  propositionen
skulle   kunna  medge   betydligt   mer   omfattande
servering till unga än den formulering som föreslogs
av  utredningen.   Utskottet   föreslår  därför  att
alkoholutredningens  förslag läggs  till  grund  för
lagstiftning i detta fall  och att det således i den
aktuella bestämmelsen anges  att  endast servering i
"obetydlig omfattning" skall vara tillåten  i  fråga
om  ungdomar.  Regeringen  bör snarast återkomma med
ett lagförslag i enlighet härmed.  Vad  utskottet nu
anfört   bör   riksdagen  med  anledning  av  motion
2000/01:So63  (fp,  s,  mp,  kd,  v)  yrkande  3  ge
regeringen till känna.

dels att utskottets  hemställan  under  18  bort  ha
följande lydelse:
18.   beträffande   att   bjuda  underårig  på
alkoholdryck
att riksdagen med anledning av  motion  2000/01:So63 yrkande 3
dels   antar   3  kap.  9  §  tredje  stycket  i
regeringens  förslag   till  lag  om  ändring  i
alkohollagen, dels som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

18. Åldersgränser och
detaljhandelsmonopolet (mom. 20)

Chris  Heister,  Leif  Carlson,   Hans   Hjortzberg-
Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40
börjar  med  "Utskottet  vidhåller"  och slutar  med
"yrkande 4 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Personer  som  har uppnått 18 års ålder  är  valbara
till riksdagen,  har  rösträtt, rätt att ta körkort,
rätt  att  ingå  äktenskap   och  rätt  att  förtära
alkoholdrycker  på  restauranger   och   barer  m.m.
Utskottet   anser   det   uppenbart   ologiskt   och
svårbegripligt   att   åldersgränsen  för  inköp  av
alkohol  på  Systembolaget   inte  sammanfaller  med
myndighetsåldern   i   övrigt.   Därigenom   minskas
trovärdigheten  i  alkoholpolitiken   i  övrigt  och
särskilt de ungas förståelse för den. Därmed minskar
också   möjligheterna  att  förebygga  ett  skadligt
alkoholbruk.     Utskottet    anser    därför    att
åldersgränsen    bör     justeras    och    motsvara
myndighetsåldern.  Med  en  sådan  justering  skulle
problemen med överlämnande av  gåva,  lån  eller att
bjuda  på  spritdrycker,  vin eller starköl avsevärt
reduceras.   Enligt   utskottet   skulle   en   ökad
tillgänglighet   till  legal   alkohol   genom   att
Systembolagets monopol  avvecklas  i första hand för
öl   och   vin  sannolikt  förstärka  trenden   från
konsumtion av  oregistrerad och illegal alkohol till
registrerad  alkoholkonsumtion   och   därmed  också
minska kriminaliteten. Inledningsvis bör starköl och
vin    kunna    säljas   utanför   Systembolaget   i
licensierade butiker.  I ett senare skede bör enligt
utskottets   uppfattning   även   starksprit   kunna
omfattas     av     licensieringsmöjligheten     och
Systembolaget   kan   avvecklas   eller   försäljas.
Utskottets uppfattning  är  även att ett uppfyllande
av  kraven  på icke-diskriminering  förutsätter  att
Systembolagets  monopol  avvecklas  successivt.  Vad
utskottet  nu  anfört bör riksdagen med anledning av
motionerna   2000/01:So55   (m)   yrkande   13   och
2000/01:So57 (m) yrkande 4 ge regeringen till känna.

dels att utskottets  hemställan  under  20  bort  ha
följande lydelse:
20.      beträffande     åldersgränser     och
detaljhandelsmonopolet
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So55 yrkande
13 och 2000/01:So57 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

19. Alkoholreklam (mom. 21)

Chris  Heister,  Leif   Carlson,   Hans  Hjortzberg-
Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42
börjar med "Utskottet vidhåller" och på s. 43 slutar
med "därför avstyrkas" bort ha följande lydelse:

Utskottet  anser  att  reglerna  i  alkohollagen  om
marknadsföring     på     serveringsställen     samt
prissättning  av  alkoholdrycker på restauranger bör
utmönstras ur lagstiftningen  som  exempel på onödig
byråkrati. Regeringen bör återkomma  till  riksdagen
med  förslag  i  enlighet  härmed. Vad utskottet  nu
anfört  bör  riksdagen med anledning  av  motionerna
2000/01:So55 (m)  yrkande  5  och  2000/01:So300 (m)
yrkande 8 ge regeringen till känna.

dels  att  utskottets hemställan under  21  bort  ha
följande lydelse:
21. beträffande alkoholreklam
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So55 yrkande
5 och 2000/01:So300 yrkande 8 samt med avslag på
motion 2000/01:  So57  yrkande  3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

20. Partihandel m.m. (mom. 22)

Chris   Heister,   Leif  Carlson,  Hans  Hjortzberg-
Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44
börjar med "Utskottet  är"  och  slutar  med  "dessa
avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt  utskottet är det omöjligt att frammana annat
än  en  helt   artificiell   marknad  med  nuvarande
konstruktion vad gäller partihandel.  Upphandling av
produkter  bedöms fortfarande mot en på  förhand  av
Systembolaget   uppgjord  produktplan.  En  generell
effekt  av nuvarande  reglering  är  att  etablerade
företag och  produkter  gynnas  på bekostnad av nya.
Detta genom att stor volym är ett  krav  för  att få
finnas  kvar  på Systembolagets hyllor. Konkurrensen
minskar därigenom  och  inget egentligt värde fästes
heller vid varumärken och  liknande. Rättssäkerheten
för den enskilde importören  blir  enligt  utskottet
liten. Det måste i princip finnas ett formellt fel i
handläggningen   för   att  Alkoholsortimentsnämnden
skall kunna ingripa. Utskottet  anser att regeringen
bör  lägga  fram förslag till ändring  i  syfte  att
skapa en bättre  fungerande  marknad för partihandel
med  alkoholdrycker.  Enligt utskottets  uppfattning
löses problemen långsiktigt bäst genom en avveckling
av Systembolagets monopol till förmån för ett system
där licensierade butiker  får  sälja alkoholdrycker.
Utskottet    anser    vidare    att    kravet     på
tillverkningstillstånd   enligt   alkohollagen   bör
avvecklas. Samma skäl som motiverade avskaffandet av
tillståndskravet   vid   partihandel,   har   enligt
utskottet    även    bäring    på    systemet    för
tillverkningstillstånd.  En  samordning bör även här
kunna sökas i första hand med  skattekontrollen. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen  med  anledning av
motionerna 2000/01:So276 (m) yrkandena 1  och 2 samt
2000/01:  So300  (m)  yrkande 12 ge regeringen  till
känna.

dels  att utskottets hemställan  under  22  bort  ha
följande lydelse:
22. beträffande partihandel m.m.
att   riksdagen  med  anledning  av  motionerna  2000/01:So276
yrkandena  1 och 2 samt 2000/01:So300 yrkande 12
som sin mening  ger  regeringen  till  känna vad
utskottet anfört.

21. Övriga frågor (mom. 23)

Chris   Heister,   Leif  Carlson,  Hans  Hjortzberg-
Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45
börjar med "Regeringen  har"  och slutar med "motion
avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet framgår av alkohollagen  6 kap. 9 §
första  stycket  att  man  på  serveringsställe  där
serveringstillstånd gäller inte  får  låta  gästerna
dricka   andra  alkoholdrycker  än  sådana  som  har
serverats  i enlighet med tillståndet. Det hindrar i
praktiken att  gäster på restauranger själva tar med
sig svåråtkomliga  årgångsviner,  för  att  serveras
till maten t.ex. vid firandet av en födelsedag på en
restaurang som har tillstånd att servera vin. Enligt
utskottet bör en restaurang som har rätt att servera
en  viss alkoholdryck också ha rätt att - eventuellt
mot ersättning  -  låta gästerna förtära motsvarande
medhavda alkoholdrycker. Det möjliggör att en bättre
vinkultur kan etableras  på många restauranger, till
gagn bl.a. för arbetet med att ge svenska folket ett
mera  naturligt  förhållande   till  alkoholen.  Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen  med  anledning av
motion 2000/01:So267 (m) ge regeringen till känna.



dels  att  utskottets  hemställan  under 23 bort  ha
följande lydelse:
23. beträffande övriga frågor
att riksdagen med anledning av motion  2000/01:So267  som  sin
mening  ger  regeringen till känna vad utskottet
anfört.

Särskilt yttrande

Allsidig matlagning

Chatrine  Pålsson  och  Lars  Gustafsson  (båda  kd)
anför:
Vi  vill  framhålla  att   små   gårdsföretag   med
uppfödning  av  exempelvis  getter  och  får  ofta i
gårdsbutiker   säljer  ostprodukterna  som  görs  av
mjölken från djuren.  Verksamheten  bidrar  till att
landsbygden lever och att landskapet hålls öppet och
gynnar  även turism och näringsliv. En del av  dessa
producenter  har framfört önskemål om att få servera
smakbitar av sina  ostar med litet vin, men pekat på
att alkohollagstiftningen  inte  ger  möjlighet till
servering av vin, om man inte har allsidig servering
av  mat.  Enligt  vår mening är detta i första  hand
inte en alkoholpolitisk  utan snarare en kulturfråga
som bör kunna lösas inom ramen  för  den  befintliga
alkohollagstiftningen.











I propositionen framlagda lagförslag

2.1          Förslag till lag om ändring i
alkohollagen   (1994:1738)

Härigenom   föreskrivs  i  fråga  om  alkohollagen
(1994:1738)[1]
dels att 12 kap.  4  och 8-10 §§ skall upphöra att
gälla,
dels att i 2 kap. 1, 3  och  5 §§, 7 kap. 3, 4, 18
och   22   §§   och   8   kap.  1  och  5 §§   ordet
"Alkoholinspektionen" skall  bytas  ut  mot "Statens
folkhälsoinstitut",
dels att den nuvarande 12 kap. 7 § skall betecknas
12 kap. 4 §,
dels att 3 kap. 9 §, 4 kap. 1, 5 och 6  §§, 5 kap.
1, 3 och 6 §§, 6 kap. 1 och 3-5 §§, 7 kap. 5, 8, 13,
19 och 21 §§, 8 kap. 2 §, 9 kap. 2 §, 10 kap.  3 och
5-7  §§  och 12 kap. 1-3, 5 och 6 §§ samt punkt 2  i
ikraftträdande-   och  övergångsbestämmelserna  till
lagen (1999:1001) om  ändring  i nämnda lag skall ha
följande lydelse,
dels  att  det  i  lagen  skall  införas  två  nya
paragrafer,  6  kap.  1 a § och 8 kap.  5  a  §,  av
följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse           Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
3 kap.
9 §
Det  är  förbjudet  att  som ombud eller på därmed
jämförligt sätt anskaffa alkoholdrycker till den som
enligt 8 § inte har rätt att  få sådan vara utlämnad
till  sig.  Det  är  också förbjudet  att  i  större
omfattning  tillhandagå   annan   med  att  anskaffa
alkoholdrycker.
-----------------------------------------------------
Spritdrycker,  vin eller    Spritdrycker,      vin
starköl      får      inte  eller  starköl  får inte
överlämnas  som gåva eller  överlämnas    som   gåva
lån  till den som inte har  eller  lån  till den som
fyllt  20  år. Öl får inte  inte har fyllt 20 år. Öl
överlämnas som  gåva eller  får  inte överlämnas som
lån  till den som inte har  gåva  eller lån till den
fyllt  18 år. Vad nu sagts  som  inte  har  fyllt 18
gäller   inte   när  någon  år.
bjuder  av en alkoholdryck
för förtäring på stället.
-----------------------------------------------------
Andra  stycket  gäller
inte när någon bjuder på
en    alkoholdryck   för
förtäring   på  stället.
Spritdrycker,  vin eller
starköl  får  dock  inte
bjudas   den  som   inte
fyllt 20 år,  om det med
hänsyn till den  bjudnes
ålder                och
omständigheterna       i
övrigt    är   uppenbart
oförsvarligt.   Detsamma
gäller i fråga om öl be-
träffande  den som  inte
fyllt 18 år.
-----------------------------------------------------
4 kap.
1 §[2]
Partihandel med spritdrycker,  vin  eller  starköl
får  bedrivas  endast  av  den  som har godkänts som
upplagshavare eller registrerats  som  varumottagare
för   sådana   varor  enligt  9  eller  12  §  lagen
(1994:1564) om alkoholskatt.  Av  detta  följer  att
rätten  till  partihandel endast avser den dryck som
omfattas  av godkännandet  som  upplagshavare  eller
registreringen      som     varumottagare     enligt
bestämmelserna i lagen om alkoholskatt.
Utöver  vad  som  anges   i   första  stycket  får
partihandel  med  spritdrycker,  vin   och   starköl
bedrivas av detaljhandelsbolaget i enlighet med  vad
som anges i 5 kap. 1 § tredje stycket.
-----------------------------------------------------
Trots  bestämmelserna
i  första  stycket  får
innehavare  av   serve-
ringstillstånd    sälja
enstaka    varor    som
omfattas av tillståndet
till någon som har rätt
att bedriva partihandel
med sådana varor.
-----------------------------------------------------
5 §[3]
-----------------------------------------------------
Den som är berättigad att    Den  som har rätt att
bedriva   partihandel   får  bedriva partihandel får
sälja      varorna     till  sälja    varorna   till
detaljhandelsbolaget,  till  detaljhandelsbolaget,
annan som är berättigad att  till annan som har rätt
bedriva   partihandel   med  att bedriva partihandel
motsvarande  varor och till  med  motsvarande  varor
den   som   har   meddelats  och  till  den  som har
serveringstillstånd     för  meddelats        serve-
sådana  varor.  Den  som är  ringstillstånd      för
berättigad    att   bedriva  sådana   varor.   Detta
partihandel    får    också  gäller   dock   inte  i
exportera   varorna   eller  fråga     om     sådant
sälja dem till den som fått  serveringstillstånd som
sådant  särskilt  tillstånd  endast  avser servering
till  inköp  av varorna som  i  slutet  sällskap vid
avses  i  4  §. Försäljning  ett  enstaka  tillfälle
får  även  ske till den som  eller  under en enstaka
har  tillstånd enligt lagen  tidsperiod. Den som har
(1999:446) om proviantering  rätt att bedriva parti-
av fartyg och luftfartyg.    handel     får    också
exportera varorna eller
sälja dem till  den som
fått   sådant  särskilt
tillstånd till inköp av
varorna  som  avses i 4
§. Försäljning får även
ske  till  den som  har
tillstånd enligt  lagen
(1999:446)           om
proviantering av fartyg
och luftfartyg.
-----------------------------------------------------
Endast     den    som    är    Endast  den  som  har
berättigad    att   bedriva  rätt     att    bedriva
partihandel  får omförpacka  partihandel         får
eller buteljera varorna.     förpacka    om    eller
buteljera varorna.
-----------------------------------------------------


**FOOTNOTES**
[1]: Senaste lydelse av
2 kap. 1 § 1996:940       8 kap. 5 § 1999:1002
7 kap. 3 § 1999:1001      12 kap. 8 § 2000:483
7 kap. 18 § 1999:1001     12 kap. 8 a § 2000:483
7 kap. 22 § 1999:1001
8 kap. 1 § 1999:1001
[2]: Senaste lydelse 1999:1001
[3]: Senaste lydelse 1999:1001
6 §[4]4
---------------------------------------------------
Överlåts  rörelse vari  Överlåts  en rörelse där
ingår  verksamhet som är  det ingår verksamhet som
tillståndspliktig enligt  är     tillståndspliktig
denna   lag   eller  för  enligt  denna  lag eller
vilken     det     krävs  för   vilken  det  krävs
godkännande        eller  godkännande        eller
registrering som anges i  registrering som anges i
1  § första stycket, får  1  § första stycket, får
överlåtaren  sälja  sitt  överlåtaren  sälja  sitt
lager  av  spritdrycker,  lager  av  spritdrycker,
vin  eller  starköl till  vin  eller  starköl till
sin   efterträdare,   om  sin   efterträdare,   om
denne    har   beviljats  denne    har   beviljats
tillstånd som gäller för  tillstånd som gäller för
verksamheten   eller,  i  verksamheten   eller,  i
fråga om partihandel, är  fråga   om  partihandel,
berättigad  att  bedriva  har   rätt  att  bedriva
verksamheten.             verksamheten.
---------------------------------------------------
Konkursbo  eller  dödsbo    Ett   konkursbo  eller
får   utan   hinder   av  dödsbo eller, i fråga om
bestämmelserna  i  denna  utmätt    egendom,    en
lag  sälja spritdrycker,  kronofogdemyndighet  får
vin  eller  starköl till  utan      hinder      av
den  som  är  berättigad  bestämmelserna  i  denna
att  bedriva partihandel  lag  sälja spritdrycker,
med sådana drycker eller  vin  eller  starköl till
till      detaljhandels-  den  som  har  rätt  att
bolaget.     Motsvarande  bedriva  partihandel med
gäller  då en verksamhet  sådana   drycker   eller
måste   avvecklas   till  till      detaljhandels-
följd av att tillståndet  bolaget.     Motsvarande
eller  godkännande eller  gäller  då en verksamhet
registrering som avses i  måste   avvecklas   till
1   §   första   stycket  följd av att tillståndet
återkallats  eller   att  eller  godkännande eller
det  finns  andra tving-  registrering som avses i
ande skäl.                1   §   första   stycket
återkallats  eller   att
det  finns  andra tving-
ande skäl.
---------------------------------------------------
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller i
tillämpliga delar även i fråga om öl.
5 kap.
1 §[5]5
För detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl
skall det finnas ett särskilt  för  ändamålet bildat
aktiebolag (detaljhandelsbolaget), som staten äger.
Detaljhandelsbolaget  får  inte  exportera   eller
tillverka   drycker  som  anges  i  första  stycket.
Detaljhandelsbolaget  får  importera  sådana drycker
endast  för  att  kunna fullgöra den skyldighet  som
anges i 5 §.
-----------------------------------------------------
Detaljhandelsbolaget får    Detaljhandelsbolaget
inte     bedriva     annan  får  inte  bedriva annan
partihandel än försäljning  partihandel    än   för-
till  dem  som  har serve-  säljning  till  dem  som
ringstillstånd.             har serveringstillstånd.
Vad nu sagts gäller inte
försäljning  av  enstaka
partier  av  varor  till
någon  som  har rätt att
bedriva partihandel.
-----------------------------------------------------
Bestämmelser om detaljhandelsbolagets verksamhet och
drift  samt  om särskild kontroll från statens  sida
skall tas in i ett avtal som upprättas mellan staten
och bolaget.
**FOOTNOTES**
[4]:4 Senaste lydelse 1999:1001
[5]:5 Senaste lydelse 1999:1001
3 §
-----------------------------------------------------
Försäljning    får   ske    Försäljning   får  ske
antingen  som  försäljning  antingen som försäljning
till   avhämtning    eller  till   avhämtning  eller
genom    försändning    på  genom   försändning   på
rekvisition.                rekvisition. Försäljning
får även ske vid auktion
av spritdrycker, vin och
starköl    för    annans
räkning           enligt
riktlinjer   i   avtalet
mellan     staten    och
detaljhandelsbolaget.
Detaljhandelsbolaget
får  utan  hinder  av  6
kap.  1 § första stycket
bedriva    provning   av
alkoholdrycker       för
allmänheten       enligt
riktlinjer   i   avtalet
mellan     staten    och
bolaget.
-----------------------------------------------------
6 §
-----------------------------------------------------
Detaljhandel  med  öl är,   Detaljhandel med öl är,
med de inskränkningar  som  med   de  inskränkningar
föreskrivs  i  denna  lag,  som  föreskrivs  i denna
tillåten under villkor att  lag,    tillåten   under
verksamheten  bedrivs i en  villkor att verksamheten
lokal  som är godkänd  som  bedrivs  i  en lokal som
livsmedelslokal     enligt  är      godkänd      som
bestämmelser         vilka  livsmedelslokal   enligt
meddelats med stöd av 22 §  bestämmelser       vilka
tredje             stycket  meddelats med stöd av 22
livsmedelslagen (1971:511)  §     tredje     stycket
samt  att  försäljning  av  livsmedelslagen
matvaror     bedrivs     i  (1971:511)    samt   att
lokalen.  Utan  hinder  av  försäljning  av matvaror
vad  nu  sagts får detalj-  bedrivs  i lokalen. Utan
handel  med öl bedrivas av  hinder  av  vad nu sagts
detaljhandelsbolaget  samt  får  detaljhandel med öl
av tillverkare av öl eller  bedrivas              av
lättdrycker.                detaljhandelsbolaget
samt  av  tillverkare av
öl.
-----------------------------------------------------
Den    som    bedriver
detaljhandel   med    öl
skall             anmäla
verksamheten   hos   den
kommun där försäljningen
sker.    Anmälan   skall
göras     senast     när
verksamheten påbörjas.
Den    som    bedriver
detaljhandel   med    öl
skall   utöva   särskild
tillsyn    (egentillsyn)
över försäljningen.  För
tillsynen    skall   det
finnas      ett      för
verksamheten    lämpligt
program.
-----------------------------------------------------




6 kap.
1 §[6]6
Servering av spritdrycker, vin och starköl får ske
endast      om      tillstånd      har     meddelats
(serveringstillstånd).
-----------------------------------------------------
Servering  av öl är, med    Serveringstillstånd
de    inskränkningar   som  krävs   dock   inte  för
föreskrivs  i  denna  lag,  servering som ordnas
tillåten under villkor att
verksamheten bedrivs i  en    1. utan vinstintresse,
lokal  som  är godkänd som
livsmedelslokal     enligt    2.  i andra lokaler än
bestämmelser         vilka  där      det     bedrivs
meddelats med stöd av 22 §  yrkesmässig  försäljning
tredje             stycket  av  alkoholdrycker eller
livsmedelslagen (1971:511)  lättdrycker,
samt  att servering av mat
samtidigt     bedrivs    i    3.   vid  ett  enstaka
lokalen.                    tillfälle  för  vissa  i
förväg          bestämda
Utan  hinder  av vad som  personer, och
föreskrivs i andra stycket
får öl serveras av den som    4.  utan annan kostnad
enligt 23 § nämnda lag har  för     deltagarna    än
meddelats         särskilt  kostnaden  för  inköp av
tillstånd att yrkesmässigt  dryckerna.
hantera  livsmedel samt av
den   som  har   meddelats
serveringstillstånd.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
1 a §
Servering  av  öl  är,
med   de  inskränkningar
som föreskrivs  i  denna
lag,     tillåten     om
verksamheten  bedrivs  i
en  lokal som är godkänd
som livsmedelslokal  en-
ligt   bestämmelser  som
meddelats med stöd av 22
§     tredje     stycket
livsmedelslagen
(1971:511)  och  där mat
samtidigt serveras.
Utan  hinder av första
stycket får  öl serveras
i sådana fall  som anges
i 1 § andra stycket samt
av     den    som    har
serveringstillstånd.
Den    som    bedriver
servering  av  öl  skall
anmäla verksamheten  hos
den      kommun      där
försäljningen  sker. An-
mälan skall göras senast
när         verksamheten
påbörjas. Vad  nu  sagts
gäller  inte  i fall som
avses    i   1 §   andra
stycket  eller  den  som
har serveringstillstånd.
Den       som       är
anmälningsskyldig enligt
tredje   stycket   skall
utöva  särskild  tillsyn
(egentillsyn)  över ser-
veringen.  För tillsynen
skall det finnas ett för
verksamheten    lämpligt
program.
-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**
[6]:6 Ändringen innebär bl.a. att  tredje
stycket upphävs.
3 §
På serveringsställe där serveringstillstånd gäller
skall   tillståndshavaren  eller  av  honom   utsedd
serveringsansvarig  person  utöva  tillsyn över ser-
veringen    och    vara    närvarande   under   hela
serveringstiden.
Den  som är serveringsansvarig  skall  med  hänsyn
till sina  egenskaper och övriga omständigheter vara
lämplig för uppgiften.
Tillståndshavaren skall till tillståndsmyndigheten
anmäla den eller  de  personer  som  har utsetts att
ansvara för alkoholserveringen.
-----------------------------------------------------
För     servering     av    För    servering    av
spritdrycker,   vin  eller  spritdrycker,   vin  och
starköl får endast anlitas  starköl får endast sådan
personal  som  är anställd  personal  anlitas som är
av      tillståndshavaren.  anställd              av
Restaurangskolor       med  tillståndshavaren  eller
serveringstillstånd    får  som  är  inhyrd från ett
dock   i  utbildningssyfte  bemanningsföretag.
anlita   restaurangskolans  Restaurangskolor     med
elever.                     serveringstillstånd  får
dock  i utbildningssyfte
anlita restaurangskolans
elever.
-----------------------------------------------------
4 §
-----------------------------------------------------
Om                  inte    Om                inte
tillståndsmyndigheten       tillståndsmyndigheten
beslutar     annat     får  beslutar    annat    får
servering  av  öl påbörjas  servering             av
tidigast klockan 07.00 och  spritdrycker,   vin  och
servering     av     andra  starköl         påbörjas
alkoholdrycker    tidigast  tidigast  klockan  11.00
klockan   11.00.  Om  inte  och    avslutas   senast
tillståndsmyndigheten       klockan    01.00.    Vid
beslutar    annat    skall  prövningen  skall risken
servering               av  för     alkoholpolitiska
alkoholdrycker    avslutas  olägenheter     särskilt
senast  klockan 01.00. Vad  beaktas.
nu sagts  gäller  inte för
hotellrum med minibar.
-----------------------------------------------------
Serveringsställe skall vara utrymt senast 30 minuter
efter serveringstidens utgång.
-----------------------------------------------------
Bestämmelserna       i
första   stycket  gäller
inte    hotellrum    med
minibar.
-----------------------------------------------------
5 §[7]7
-----------------------------------------------------
Den        som       har    Den       som      har
serveringstillstånd    får  serveringstillstånd  får
köpa spritdrycker, vin och  köpa  spritdrycker,  vin
starköl   som  behövs  för  och  starköl  som behövs
rörelsen  endast  av någon  för  rörelsen  endast av
som   är   berättigad  att  den som har rätt att be-
bedriva  partihandel   med  driva   partihandel  med
varan       eller       av  varan      eller      av
detaljhandelsbolaget.       detaljhandelsbolaget.
Den  som  har  tillstånd
för  servering i  slutet
sällskap vid ett enstaka
tillfälle eller under en
enstaka  tidsperiod  får
dock   göra  motsvarande
inköp     endast     hos
detaljhandelsbolaget.
-----------------------------------------------------
7 kap.
5 §
-----------------------------------------------------
Serveringstillstånd  kan    Serveringstillstånd
meddelas   för   servering  kan     meddelas     för
till  allmänheten  eller i  servering           till
förening,   företag  eller  allmänheten    eller   i
annat   slutet   sällskap.  förening,  företag eller
Tillstånd     kan     avse  annat  slutet  sällskap.
servering    året    runt,  Tillstånd    kan    avse
årligen   under   en  viss  servering    året   runt
tidsperiod,  under  en en-  eller  årligen  under en
staka tidsperiod eller vid  viss tidsperiod (stadig-
ett enstaka tillfälle.      varande      tillstånd).
Tillstånd kan  även avse
en   enstaka  tidsperiod
eller     ett    enstaka
tillfälle.
-----------------------------------------------------
Tillstånd,    som    avser    Stadigvarande
servering  året runt eller  tillstånd  gäller  tills
årligen   under   en  viss  vidare.
tidsperiod   gäller  tills  Tillståndsmyndigheten
vidare.                     får  dock  om  det finns
Tillståndsmyndigheten  får  särskilda  skäl begränsa
dock    om    det    finns  tillståndets   giltighet
särskilda   skäl  begränsa  till viss tid.
tillståndets     giltighet
till viss tid.
-----------------------------------------------------
I samband med beslut om serveringstillstånd eller
senare får tillståndsmyndigheten meddela de villkor
som behövs.
8 §
-----------------------------------------------------
Tillstånd  för servering    Tillstånd          för
till allmänheten året runt  servering    till   all-
eller  årligen  under viss  mänheten året runt eller
tidsperiod   får  meddelas  årligen    under    viss
endast                  om  tidsperiod  får meddelas
serveringsstället  har ett  endast                om
kök      för      allsidig  serveringsstället    har
matlagning             och  ett   kök  för  allsidig
tillhandahåller lagad mat.  matlagning           och
Serveringsstället skall ha  tillhandahåller    lagad
ett    med   hänsyn   till  mat.   Serveringsstället
omständigheterna            skall  ha ett med hänsyn
tillräckligt         antal  till    omständigheterna
sittplatser för gäster.     tillräckligt       antal
sittplatser  för gäster.
Serveringsstället  skall
även  vara  lämpligt för
sitt ändamål  ur  brand-
säkerhetssynpunkt.
-----------------------------------------------------
Tillstånd för servering till allmänheten under en
enstaka tidsperiod eller vid ett enstaka tillfälle
får meddelas om serveringsstället tillhandahåller
lagad mat. Detsamma gäller beträffande tillstånd för
servering i slutet sällskap.
Om det finns en drinkbar skall den vara en mindre
väsentlig del av serveringsstället, inrättad i nära
anslutning till matsal.
Utan hinder av första och andra styckena får
tillstånd meddelas för servering av vin och starköl
i foajé till teater eller konsertlokal. Servering
får dock endast ske under pauser i föreställningen.
-----------------------------------------------------
Servering             av    Servering           av
alkoholdrycker        från  alkoholdrycker      från
minibar  på  hotellrum får  minibar på hotellrum får
ske    på    hotell    med  ske    på   hotell   med
serveringstillstånd.        serveringstillstånd.
Regeringen   eller,  efter  Regeringen  eller, efter
regeringens  bemyndigande,  regeringens
Alkoholinspektionen    får  bemyndigande,    Statens
meddela   närmare  bestäm-  folkhälsoinstitut    får
melser om serveringen.      meddela    närmare   be-
stämmelser            om
serveringen.
-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**
[7]:7 Senaste lydelse 1999:1001
13 §
Ansökan om serveringstillstånd görs skriftligen
hos kommunen.
Kommunen  får ta ut avgift för  prövningen  enligt
grunder som beslutas av kommunfullmäktige.
------------------------------------------------------
Kommunen får  även ta ut    Kommunen får även ta ut
avgift för tillsyn  enligt  avgift för tillsyn enligt
8  kap.  av  den  som  har  8  kap.  av  den  som har
serveringstillstånd.        serveringtillstånd och av
den      som     bedriver
anmälningspliktig
servering     av    eller
detaljhandel med öl.
------------------------------------------------------
19 §
Kommunen skall återkalla serveringstillstånd om
------------------------------------------------------
1.   det   inte   endast    1.   tillståndet   inte
tillfälligt      uppkommer  längre utnyttjas,
sådana   olägenheter   som
avses i 6 kap. 2 §,
------------------------------------------------------
2. tillståndshavaren  inte    2.   det   inte  endast
följer  de  för  servering  tillfälligt     uppkommer
eller  serveringstillstånd  sådana   olägenheter  som
gällande  bestämmelserna i  avses i 6 kap. 2 §,
denna       lag      eller
föreskrifter eller villkor
meddelade  med   stöd   av
denna lag, eller
------------------------------------------------------
3.  de förutsättningar som    3.    tillståndshavaren
gäller  för  meddelande av  inte    följer   de   för
tillstånd  enligt  7 och 8  servering           eller
§§ inte längre föreligger   serveringstillstånd
gällande bestämmelserna i
denna      lag      eller
föreskrifter        eller
villkor   meddelade   med
stöd av denna lag,
4.  de  förutsättningar
som gäller för meddelande
av tillstånd enligt 7 och
8    §§    inte    längre
föreligger, eller
5.     tillståndshavaren
tillåter        brottslig
verksamhet    på   serve-
ringsstället.
------------------------------------------------------
21 §
Föranleder detaljhandel med  eller servering av öl
olägenheter i fråga om ordning och  nykterhet  eller
följs  inte bestämmelserna i denna lag, får kommunen
förbjuda   den   som   bedriver   försäljningen  att
fortsätta  verksamheten eller, om förbud  får  anses
vara en alltför  ingripande  åtgärd,  meddela  honom
varning.
------------------------------------------------------
Ett förbud enligt första    Ett    förbud    enligt
stycket   kan   inskränkas  första     stycket    kan
till  att  gälla för vissa  inskränkas till att gälla
närmare   angivna    tider  för vissa närmare angivna
eller  under vissa närmare  tider  eller  under vissa
angivna    omständigheter.  närmare    angivna    om-
Förbud    gäller   i   sex  ständigheter.      Förbud
månader,  räknat  från det  meddelas  för  en  tid av
att   den   som   bedriver  sex  månader  eller,  vid
försäljningen  fått del av  upprepad  eller allvarlig
beslutet.                   försummelse, tolv månader
räknat  från  det att den
som   bedriver   försälj-
ningen    fått   del   av
beslutet.
------------------------------------------------------
Den  kommun  där  försäljningsstället   är   beläget
beslutar om ingripande enligt denna paragraf. Saknas
fast  försäljningsställe  beslutar  den  kommun  som
avses i 12 § andra stycket.
8 kap.
2 §
-----------------------------------------------------
På   begäran   av  någon    På  begäran  av  någon
annan    tillsynsmyndighet  annan  tillsynsmyndighet
skall  kommunen  lämna  de  skall  kommunen lämna de
uppgifter  som myndigheten  uppgifter   som  myndig-
behöver för sin tillsyn.    heten  behöver  för  sin
tillsyn.  Kommunen skall
även   på   begäran   av
skattemyndighet    eller
Tullverket    lämna   de
uppgifter som behövs för
beskattning        eller
påförande av tull.
-----------------------------------------------------
Polismyndigheten skall underrätta andra
tillsynsmyndigheter om förhållanden som är av
betydelse för dessa myndigheters tillsyn.
Kronofogdemyndigheten skall underrätta
vederbörande tillståndsmyndighet om en
tillståndshavare brister i sina skyldigheter att
erlägga skatter eller socialavgifter. På begäran av
länsstyrelsen skall sådan underrättelse ges till
denna.
-----------------------------------------------------
På       begäran      av    På   begäran   av   en
tillståndsmyndighet  eller  tillsynsmyndighet  skall
länsstyrelse skall skatte-  polismyndigheter    samt
myndigheter    och   andra  skattemyndigheter    och
myndigheter   som   uppbär  andra   myndigheter  som
eller  driver  in  skatter  uppbär  eller  driver in
eller  avgifter lämna upp-  skatter  eller  avgifter
gifter                 som  lämna    uppgifter   som
tillståndsmyndigheten       tillsynsmyndigheten
eller        länsstyrelsen  behöver      för     sin
behöver       för      sin  tillståndsprövning eller
tillståndsprövning   eller  tillsyn.
tillsyn.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
5 a §
Den  som har tillstånd
för     servering     av
spritdrycker,  vin eller
starköl till allmänheten
eller      stadigvarande
tillstånd för  servering
i  slutet  sällskap   är
skyldig  att  registrera
all    försäljning     i
kassaregister   och  att
vid varje försäljning ta
fram och erbjuda  kunden
ett     av     registret
framställt kvitto. Till-
ståndsmyndigheten    får
medge    undantag    för
servering  inom  ideella
föreningar         eller
liknande          slutna
sällskap.
Kassaregister skall på
ett  tillförlitligt sätt
visa alla  transaktioner
som  gjorts.  Regeringen
eller    den   myndighet
regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter  om
kassaregister.
-----------------------------------------------------
9 kap.
2 §[8]8
-----------------------------------------------------
Alkoholinspektionens och    Statens
kommunens    beslut    får  folkhälsoinstituts eller
överklagas   till   allmän  en kommuns beslut enligt
förvaltningsdomstol.   Det  denna  lag  eller enligt
överklagade  beslutet  får  föreskrifter         som
inte  ändras  utan att den  meddelats  med  stöd  av
beslutande myndigheten har  lagen får överklagas hos
lämnats    tillfälle   att  allmän          förvalt-
yttra sig.                  ningsdomstol.   Detsamma
gäller     beslut     om
Alkoholinspektionen       rättelse   enligt   28 §
respektive   kommunen  får  personuppgiftslagen
överklaga       domstolens  (1998:204)     och    om
beslut.                     information   som  skall
lämnas enligt 26 § samma
lag.
-----------------------------------------------------
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
-----------------------------------------------------
Bestämmelser          om
överklagande            av
beskattningsmyndighetens
beslut  finns i 35 § lagen
(1994:1564)             om
alkoholskatt.
-----------------------------------------------------
10 kap.
3 §
-----------------------------------------------------
Är  brott  som anges i 1    Är brott som anges i 1
eller 2 § grovt, döms till  eller  2  §  grovt, döms
fängelse  i högst fyra år.  till  fängelse  i  högst
Vid    bedömande   av   om  fyra  år.  Vid bedömande
brottet   är  grovt  skall  av  om  brottet är grovt
särskilt     beaktas    om  skall  särskilt  beaktas
gärningen  har utgjort led  om gärningen har utgjort
i   en   verksamhet    som  led  i en verksamhet som
bedrivits     yrkesmässigt  bedrivits   yrkesmässigt
eller i större omfattning.  eller  i  större omfatt-
ning  eller   har  varit
inriktad mot ungdomar.
-----------------------------------------------------
5 §
-----------------------------------------------------
Den      som     innehar    Den     som    innehar
spritdrycker,   vin  eller  alkoholdrycker         i
starköl  i uppenbart syfte  uppenbart    syfte   att
att  olovligen  sälja  dem  olovligen sälja dem döms
döms  för olovligt innehav  för  olovligt innehav av
av   alkoholdrycker   till  alkoholdrycker      till
böter   eller  fängelse  i  böter  eller  fängelse i
högst ett år.               högst ett år.
-----------------------------------------------------
6 §

-----------------------------------------------------
Den    som   uppsåtligen    Den   som  uppsåtligen
eller     av    oaktsamhet  eller    av   oaktsamhet
anskaffar   alkoholdrycker  anskaffar,    överlämnar
åt  annan  i  strid  med 3  eller      bjuder     på
kap. 9 § döms för olovligt  alkoholdrycker  i  strid
anskaffande             av  med  3 kap. 9 § döms för
alkoholdrycker  till böter  olovligt  anskaffande av
eller fängelse i högst två  alkoholdrycker      till
år  eller,  om  brottet är  böter  eller  fängelse i
grovt,   till  fängelse  i  högst  två  år eller, om
högst fyra år.              brottet  är  grovt, till
fängelse  i  högst  fyra
år.
-----------------------------------------------------
7 §
-----------------------------------------------------
Den    som   uppsåtligen    Den   som  uppsåtligen
eller av oaktsamhet säljer  eller    av   oaktsamhet
eller             utlämnar  säljer   eller  utlämnar
alkoholdrycker i strid med  alkoholdrycker  i  strid
3  kap. 8 § till någon som  med   3  kap.  8 §  till
inte      har      uppnått  någon   som   inte   har
föreskriven   ålder  eller  uppnått      föreskriven
som  är  märkbart påverkad  ålder   eller   som   är
av   alkohol  eller  annat  märkbart   påverkad   av
berusningsmedel, eller vid  alkohol    eller   annat
partihandel underlåter att  berusningsmedel,   eller
på sätt som föreskrivs i 4  vid          partihandel
kap.  7  §  första stycket  underlåter  att  på sätt
förvissa    sig   om   att  som  föreskrivs i 4 kap.
köparen   har   rätt   att  7  § förvissa sig om att
återförsälja  eller inköpa  köparen   har  rätt  att
varan,  döms  för  olovlig  återförsälja       eller
dryckeshantering      till  inköpa  varan,  döms för
böter   eller  fängelse  i  olovlig dryckeshantering
högst sex månader.          till     böter     eller
fängelse   i  högst  sex
månader.
-----------------------------------------------------
För olovlig dryckeshantering döms också den som
försäljer öl i strid med förbud som meddelats enligt
7 kap. 21 § eller tillåter alkoholförtäring i strid
med 6 kap. 9 §.
12 kap.
1 §
-----------------------------------------------------
Alkoholinspektionen         Statens
skall  för  de ändamål som  folkhälsoinstitut  skall
anges   i  2  §  föra  ett  för de ändamål som anges
register   med   hjälp  av  i  2 § föra ett centralt
automatisk databehandling.  register  med  hjälp  av
automatiserad
behandling.
-----------------------------------------------------
2 §
-----------------------------------------------------
Registret  får  användas    Registret får användas
för                         för tillsyn, uppföljning
och    utvärdering    av
1.    handläggning    av  lagens  tillämpning samt
ärenden om tillstånd,       framställning         av
statistik.
2.      tillsyn     över
tillståndshavares
verksamhet samt
3.    uppföljning    och
utvärdering    av   lagens
tillämpning   samt   fram-
ställning av statistik.
-----------------------------------------------------
3 §
-----------------------------------------------------
Registret  får  innehålla    Registret         får
uppgifter om                 innehålla  uppgifter om
dem  som har  tillstånd
1. den som har tillstånd,  enligt  denna  lag samt
om dem som har rätt att
2.   den   som  har  haft  bedriva     partihandel
tillstånd,                   enligt   4   kap.  1  §
första stycket.
3.  den  vars  ansökan om
tillstånd  är  föremål  för    I    registret    får
prövning och                 behandlas uppgifter om
4.  den  som tidigare har    1.  namn eller firma,
ansökt   om  tillstånd  men  person-,  samordnings-,
vars ansökan har avslagits,  registrerings-    eller
avvisats eller avskrivits.   organisationsnummer,
adress  och telefonnum-
Regeringen   får  meddela  mer och
föreskrifter             om
registrering av uppgifter i    2. den verksamhet som
fråga  om olika företrädare  tillståndet  avser  och
för en verksamhet.           om   villkor   som  har
meddelats för denna.
-----------------------------------------------------
5 §[9]9
-----------------------------------------------------
I  registret  får  vidare    Riksskatteverket  och
anges                 till-  skattemyndighet     som
ståndsmyndighetens      och  anges  i  8 kap.  1 a §
domstols  beslut  i ärenden  andra  stycket  får för
enligt    lagen    och   de  sin    tillsyn   enligt
bestämmelser     som    har  denna       lag      ha
tillämpats.                  direktåtkomst      till
uppgifter            om
Registret    får    också  serveringstillstånd   i
innehålla     uppgift    om  registret.
tidpunkt  för  förhållanden
som  har  registrerats  och
tekniska och administrativa
uppgifter,  om  uppgifterna
behövs  för  att tillgodose
ändamålet med registret.
-----------------------------------------------------

6 §[10]10
-----------------------------------------------------
Registeruppgift  som inte    Bestämmelserna      i
behövs  för handläggning av  personuppgiftslagen
ett    ärende   eller   för  (1998:204)  om rättelse
tillsyn  enligt lagen skall  och  skadestånd  gäller
gallras     under     femte  även  vid behandling av
kalenderåret  efter det att  personuppgifter  enligt
uppgiften registrerats.      denna lag.
Om  tillstånd  återkallas
eller   om  sökt  tillstånd
vägras   skall   så   snart
beslutet vunnit  laga kraft
alla uppgifter utom  sådana
som  avses  i  4  §  första
stycket  1  och 6 samt 5  §
gallras ur registret.
Regeringen    eller   den
myndighet   som  regeringen
bestämmer    får    meddela
föreskrifter  om   undantag
från   gallring   för   att
bevara    ett    urval   av
material  för  forskningens
behov.    Sådant   material
skall lämnas  över  till en
arkivmyndighet.
-----------------------------------------------------


-----------------------------------------------------
2. Partihandelstillstånd,    2.
som   före  ikraftträdandet  Partihandelstillstånd,
har  meddelats annan än den  som                före
som  avses  i  4  kap.  1 §  ikraftträdandet     har
första  stycket  i dess nya  meddelats  annan än den
lydelse,     skall    efter  som  avses i 4 kap. 1 §
ikraftträdandet fortfarande  första  stycket  i dess
gälla,   dock  längst  till  nya    lydelse,   skall
utgången av år 2001. Härvid  efter   ikraftträdandet
gäller  7  kap.  1 § tredje  fortfarande gälla, dock
stycket och 4 § samt 8 kap.  längst till utgången av
1  § i paragrafens  lydelse  år  2003. Härvid gäller
före ikraftträdandet. Tull-  7   kap.   1  §  tredje
verket        får        ha  stycket  och 4 § samt 8
terminalåtkomst        till  kap.  1 § i paragrafens
uppgifter     om     sådana  lydelse            före
tillstånd                 i  ikraftträdandet.  Tull-
Alkoholinspektionens         verket      får      ha
register.                    direktåtkomst      till
uppgifter   om   sådana
tillstånd             i
Alkoholinspektionens
register.
-----------------------------------------------------


**FOOTNOTES**
[8]:8   Senaste   lydelse   1999:1001.  Ändringen
innebär  bl.a.  att  andra  och  fjärde  styckena
upphävs.
[9]:9 Ändringen innebär bl.a. att  andra  stycket
upphävs.
[10]:10  Ändringen  innebär  bl.a.  att andra och
tredje styckena upphävs.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003 i
fråga om 8 kap. 5 a § och i övrigt den 1 juli 2001.
2. I fråga om uppgifter som fram till och med den
30 juni 2001 tillförts det register som avses i 12
kap. 1 § gäller äldre bestämmelser. Härvid skall vad
som sägs om Alkoholinspektionen i stället avse
Statens folkhälsoinstitut.
3. Den som den 1 juli 2001 redan bedriver servering
av eller detaljhandel med öl, skall senast den 1
januari 2002 göra sådan anmälan som avses i 5 kap. 6
§ andra stycket eller 6 kap. 1 a § tredje stycket.