Sammanfattning

I  betänkandet  behandlas  63  motionsyrkanden  från
allmänna      motionstiden     2004     om     olika
vuxenutbildningsfrågor.
Utskottet föreslår  att  riksdagen avslår samtliga
yrkanden.
Yrkandena   handlar   om   rätt   till   gymnasial
vuxenutbildning,   översyn   av   vuxenutbildningen,
jämställdhet,         funktionshindrade         inom
vuxenutbildningen,    ökat    antal   platser   inom
kvalificerad      yrkesutbildning      (KY)      och
ansökningstiden  för  KY, yrkeshögskola, validering,
förändringar      av     svenskundervisning      och
vuxenutbildning för  invandrare  samt  införande  av
vissa   yrkesutbildningar.   I   huvudsak   hänvisar
utskottet  till  tidigare  ställningstaganden,  till
pågående   insatser  eller  till  utrednings-  eller
beredningsarbete.
Reservationer finns från Moderata samlingspartiet,
Folkpartiet      liberalerna,     Kristdemokraterna,
Vänsterpartiet och Centerpartiet.
Folkpartiet och  Vänsterpartiet  har  också lämnat
särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut



Med  hänvisning  till  de  motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:

1. Rätt till gymnasial vuxenutbildning

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub258 yrkande 29,
2004/05:Ub275 yrkande 6 och
2004/05:Ub471 yrkande 1.
Reservation 1 (fp, kd, c)

2. Översyn av vuxenutbildningen

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub275 yrkande 9,
2004/05:Ub440 yrkande 14 samt
2004/05:Ub471 yrkandena 3 och 4.
Reservation 2 (fp, kd, c)

3. Rätt till vuxenutbildning på
grundläggande nivå för funktionshindrade

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub258 yrkande 26,
2004/05:Ub275 yrkande 14 och
2004/05:Ub479 yrkande 8.
Reservation 3 (m, fp, kd, c)

4. Tillgång till utbildning för
funktionshindrade

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub471 yrkande 2 och
2004/05:Ub504.
Reservation 4 (kd)

5. Jämställdhet

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub268 yrkandena 1-3.
Reservation 5 (v)
6. Utbudet av kvalificerad
yrkesutbildning
Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub275 yrkande 8,
2004/05:Ub429,
2004/05:Ub436 yrkande 5,
2004/05:Ub463 och
2004/05:Ub467.
Reservation 6 (m)
Reservation 7 (c)

7. Ansökningar om kvalificerade
yrkesutbildningar

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub399.

8. Översyn av den kvalificerade
yrkesutbildningen

Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub204.
Reservation 8 (m, fp)

9. Yrkeshögskola

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub286 yrkande 4,
2004/05:Ub354 yrkandena 1 och 2,
2004/05:Ub378 yrkande 6 samt
2004/05:Ub440 yrkandena 7-11 och 13.
Reservation 9 (fp)
Reservation 10 (kd)

10. Hantverksutbildning

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub249,
2004/05:Ub262 yrkandena 1 och 2,
2004/05:Ub265,
2004/05:Ub294 samt
2004/05:T335 yrkande 10.

11. Utbildning med inriktning mot
företagande

Riksdagen avslår motion
2004/05:N393 yrkande 28.
Reservation 11 (m, kd)

12. Utbildning av undersköterskor

Riksdagen avslår motion
2004/05:So605 yrkande 14.
Reservation 12 (kd)

13. Vuxenutbildning för vissa andra yrken

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub221,
2004/05:Ub346,
2004/05:Ub377 och
2004/05:Kr254 yrkande 3.

14. Validering

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub471 yrkande 5,
2004/05:Ub498 och
2004/05:Sf365 yrkande 6.

15. System för att konkurrensutsätta sfi

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub224,
2004/05:Ub246 yrkande 1,
2004/05:Ub258 yrkande 28 och
2004/05:Sf237 yrkande 10.
Reservation 13 (m, fp, kd)

16. Uppläggningen av svenskundervisning för
invandrare

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub209 yrkande 3,
2004/05:Ub246 yrkande 2,
2004/05:Sf360 yrkande 12 och
2004/05:Sf365 yrkandena 2-4.
Reservation 14 (m, fp, c)
Reservation 15 (kd)

17. Sex- och samlevnadsundervisning inom
sfi

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub278 och
2004/05:So250 yrkande 4.

18. Vuxenutbildning för invandrare

Riksdagen avslår motionerna
2004/05:Ub436 yrkande 8 och
2004/05:Sf365 yrkande 5.
Reservation 16 (m)
Reservation 17 (kd)
19. Lärlingsutbildning
Riksdagen avslår motion
2004/05:Ub436 yrkande 6.
Reservation 18 (m)

20. Betyg inom folkbildningen

Riksdagen avslår motion
2004/05:Kr358 yrkande 14.
Reservation 19 (m, kd)

21. Utbildningar inom integrativ medicin

Riksdagen avslår motion
2004/05:So432 yrkande 3.



Stockholm den 17 februari 2005

På utbildningsutskottets vägnar


Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit  i  beslutet:  Jan
Björkman  (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson
(fp), Inger Lundberg (s), Sten Tolgfors (m), Majléne
Westerlund  Panke  (s),  Agneta  Lundberg (s), Inger
Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist  (s),  Margareta
Pålsson  (m), Louise Malmström (s), Ana Maria  Narti
(fp), Sören  Wibe  (s), Tobias Billström (m), Mikael
Damberg  (s),  Mikaela  Valtersson  (mp)  och  Håkan
Larsson (c).
2004/05

UbU5

Utskottets överväganden


Övergripande frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå  motionsyrkandena om rätt
till   gymnasial  vuxenutbildning   samt   om
utredning   av  vuxenutbildningen.  Utskottet
hänvisar till tidigare ställningstaganden och
till pågående översyn.
Jämför reservationerna  1  (fp,  kd, c) och 2
(fp, kd, c) samt särskilt yttrande 1 (v).

Motionerna

Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub258  yrkande
29   att  de  som  inte  läst  in  ett  fullständigt
gymnasieprogram   skall   ges   rätt   att  läsa  in
motsvarande  utbildning  som  vuxen, så att  de  når
allmän   behörighet  att  läsa  på  högskolan.   För
närvarande  är  den  möjligheten beroende av var man
bor eftersom kommunerna  själva får bestämma utbudet
för  vuxna  som  vill  läsa  på  gymnasienivå.  Även
Kristdemokraterna   vill   i  motion   2004/05:Ub471
yrkande 1 att rätten till utbildning  för  vuxna bör
utsträckas   och   gälla   inte  bara  grundläggande
utbildning   utan   även   utbildning    motsvarande
gymnasienivå. Man framhåller att om en ökad andel av
befolkningen  uppnår  gymnasiekompetens  blir  också
antalet  personer  som  kan fortsätta till högskolan
större. Centerpartiet menar  i  motion 2004/05:Ub275
yrkande 6 att perspektivet livslångt lärande innebär
ett starkt behov av att spränga gränser mellan olika
politikområden,       såsom      utbildningspolitik,
socialpolitik,          näringspolitik           och
arbetsmarknadspolitik.   Det  behövs  dels  en  stor
öppenhet  för  former  och  metoder   att  söka  upp
studerande   med   olika   erfarenhetsbakgrund   och
motivation,  dels  satsningar   inom  det  livslånga
lärandet som en del av en satsning  på  tillväxt och
utveckling.  Insatser  för en stärkt vuxenutbildning
och  ett livslångt lärande  bör  göras  tillgängliga
även på gymnasienivå.

Kristdemokraterna      framhåller     i     motion
2004/05:Ub471 att en strategi  och  struktur  behövs
för  vuxenutbildningen, och motionärerna är kritiska
till att  regeringen  återkommande  gör  riktade men
tillfälliga   satsningar   på  vuxenutbildningen   i
stället  för att bygga upp beständiga  och  hållbara
strukturer  (yrkande 4). En parlamentarisk utredning
för att utarbeta  en  strategi för vuxenutbildningen
bör tillsättas. Enligt  Kristdemokraterna  behövs en
infrastruktur  för  utbildning av vuxna som inrymmer
alla typer av formell utbildning, från studiecirklar
och arbetsmarknadsutbildningar  till  högskolekurser
och  kvalificerad  yrkesutbildning  i  yrkeshögskola
(yrkande  3).  I  motion  2004/05:Ub440  yrkande  14
förutsätter   Kristdemokraterna   att   den  samlade
översynen   av   vuxenutbildningen   som   riksdagen
beslutat   om   blir   parlamentariskt   sammansatt.
Centerpartiet   efterlyser  i  motion  2004/05:Ub275
yrkande 9 en översyn  och  en  samordning  mellan de
eftergymnasiala  yrkesutbildningarna  eftersom   det
inte   alltid   är   helt   klart   hur   de   olika
yrkesutbildningarna  värderas om den studerande vill
läsa  vidare  och  inte  heller  hur  vissa  av  dem
finansieras.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Reglerna  om  vuxenutbildning   finns  i  11  kap.
skolagen (1985:1100). Varje kommun  ansvarar för att
de   invånare   som   har  rätt  till  grundläggande
vuxenutbildning och önskar  delta  i  den  också får
göra  det  (8  § och 10 §). När det gäller gymnasial
vuxenutbildning   föreskrivs  att  kommunerna  skall
erbjuda sådan och att  de  därvid skall sträva efter
att  erbjuda utbildning som svarar  mot  efterfrågan
och behov  (17  §). Riksdagen har tidigare behandlat
yrkanden  om  en  ovillkorlig  rätt  till  gymnasial
vuxenutbildning, senast  vid  förra  riksmötet (bet.
2003/04:UbU8).  Utskottet  hänvisade  då   till  det
arbete   som   pågår   inom   Regeringskansliet  med
framtagandet av en ny skollag.  Enligt  uppgift från
Regeringskansliet  är avsikten att förslag  till  ny
lagstiftning skall presenteras  för  riksdagen under
hösten  2005.  Utskottet  anser  att  riksdagen  bör
avvakta  regeringens  förslag.  I sammanhanget  vill
utskottet, liksom tidigare, understryka  att  om  en
rättighetslagstiftning skall omfatta också gymnasial
vuxenutbildning    måste   konsekvenserna   av   och
kostnaderna för denna lagstiftning utredas noggrant.
Utskottet  föreslog  i  mars  2004  att  riksdagen
skulle göra ett  tillkännagivande  om att en översyn
av  den  eftergymnasiala  yrkesutbildningen   skulle
göras   (bet.  2003/04:UbU8).  Utskottet  ansåg  att
bilden av  den eftergymnasiala yrkesutbildningen var
svåröverskådlig    och    besvärlig   att   få   ett
helhetsgrepp om. Riksdagen  beslutade i enlighet med
utskottets förslag. En arbetsgrupp tillsattes i juni
2004      (U2004/2404/DK)     av     chefen      för
Utbildningsdepartementet  med  uppgift att analysera
utbudet     av    eftergymnasial    yrkesutbildning.
Arbetsgruppen  skall  enligt  riktlinjerna  redovisa
sitt  arbete  till regeringen senast den 28 februari
2005. Utskottet  anser  att  riksdagen  bör  avvakta
arbetsgruppens  arbete och den fortsatta beredningen
av detta.

Funktionshindrade inom
vuxenutbildningen


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå   motionsyrkandena   om
funktionshindrade  inom vuxenutbildningen med
hänvisning   till  pågående   och   planerade
insatser.
Jämför reservationerna 3 (m, fp, kd, c) och 4
( kd).

Motionerna

Folkpartiet,  Kristdemokraterna   och  Centerpartiet
föreslår att utvecklingsstörda vuxna  skall få samma
rätt till vuxenutbildning på grundläggande  nivå som
andra   vuxna.  Folkpartiet  understryker  i  motion
2004/05:Ub258  yrkande  26  att  det  är  ett mycket
allvarligt problem att vuxna utvecklingsstörda  inte
har  denna  rätt  och att en sådan rätt genast måste
införas. I motion 2004/05:Ub479 yrkande 8 vänder sig
också Kristdemokraterna mot att vuxna som har gått i
särskola  som  barn  inte   har   samma   rätt  till
grundläggande utbildning som andra vuxna. Man  menar
att   detta   är   en  diskriminering  av  en  grupp
medborgare  och att rätten  bör  gälla  alla.  Också
Centerpartiet  anser  i motion 2004/05:Ub275 yrkande
14 att vuxna som gått i  särskola  som  barn  bör ha
tillträde till vuxenutbildning efter samma principer
som övriga vuxna.

Funktionshindrades  tillgång  till vuxenutbildning
behandlas    i   två   motioner.   Kristdemokraterna
framhåller i motion  2004/05:Ub471 yrkande 2 att det
finns uppenbara problem för studerande med olika typ
av funktionshinder att  få  en  utbildningssituation
som  är anpassad efter deras behov.  Man  menar  att
människor med funktionshinder av olika slag skall ha
lika  möjligheter   och  samma  rätt  till  en  lika
högkvalitativ utbildning  som  övriga  medborgare. I
motion    2004/05:Ub504   (fp)   föreslås   att   en
utvärdering      av      utbildningsinsatser     för
funktionshindrade skall genomföras.  Kommunerna  har
enligt  motionären  ofta  dålig  kunskap  om hur man
skapar tillgänglighet för dessa elever.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Utskottet   vill   framhålla  vikten  av  att  det
livslånga  lärandet omfattar  alla  i  enlighet  med
riksdagens beslut våren 2001 om mål och strategi för
utveckling av vuxnas lärande (prop. 2000/01:72, bet.
2000/01:UbU15, rskr. 229). Målet för utvecklingen av
vuxnas lärande är att alla vuxna skall ges möjlighet
att  utvidga   sina   kunskaper   och  utveckla  sin
kompetens  i syfte att främja personlig  utveckling,
demokrati,  jämställdhet,   ekonomisk  tillväxt  och
sysselsättning  samt  en  rättvis   fördelning.   En
arbetsgrupp    inom   Utbildningsdepartementet   har
föreslagit ändringar  i skollagen med utgångspunkt i
detta  mål och vidhängande  strategi  (Ds  2002:66).
Målet föreslås  dock  i  huvudsak  vara  oförändrat.
Arbetsgruppens  förslag  bereds  nu tillsammans  med
Skollagskommitténs   förslag  om  ny  skollag   (SOU
2002:121, Skollag för kvalitet och likvärdighet).
När det gäller yrkandena  om  utbildning för vuxna
med  utvecklingsstörning  har  Carlbeck-kommittén  i
sitt  slutbetänkande  För  oss  tillsammans   -   Om
utbildning  och  utvecklingsstörning  (SOU  2004:98)
föreslagit  en  rad förändringar i skollagens regler
om vuxenutbildning  för utvecklingsstörda, bl.a. att
vuxna   med  utvecklingsstörning   får   rätt   till
utbildning   på   grundläggande   nivå.  Betänkandet
remissbehandlas   för  närvarande  och   beredningen
kommer     därefter     att      fortsätta      inom
Regeringskansliet.   Riksdagen   bör  avvakta  denna
beredning.
I propositionen Vuxnas lärande och utvecklingen av
vuxenutbildningen  anförde regeringen  att  en av de
grundläggande  principerna  i svensk handikappolitik
är den s.k. ansvars- och finansieringsprincipen.  På
en  övergripande nivå betyder detta att de medel som
avsätts  för vuxenutbildningen i princip skall täcka
kostnader  även  för studerande med funktionshinder.
Varje  utbildningsanordnare   skall   enligt   denna
princip   göra   utbildningen   tillgänglig  för  de
studerande som har rätt att ta del  av utbildningen.
Som utskottet tidigare framfört är det  viktigt  att
denna princip upprätthålls. Det närmare ansvaret för
funktionshindrades   tillgång  till  vuxenutbildning
måste  ligga  på utbildningsanordnaren.  Vidare  har
Skolverket fått i uppdrag av regeringen att redovisa
implementeringen  av  den nationella handlingsplanen
för handikappolitiken.  Myndigheten skall inom ramen
för sitt sektorsansvar göra  en  analys  i syfte att
belysa  de  faktorer  inom  skolsektorn som påverkar
möjligheterna att uppnå de handikappolitiska  målen.
Här   är  tillgängligheten  naturligtvis  en  viktig
fråga. Analysen skall lämnas senast den 15 september
2005.    Utskottet     vill     också     peka    på
Skollagskommitténs      förslag      att     statens
sanktionsmöjligheter   mot  offentliga  skolhuvudmän
utökas.

Jämställdhet


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  avslå  motionsyrkandena   med
hänvisning   till   planerade  insatser  från
regeringen.
Jämför reservation 5 (v).

Motionen

Vänsterpartiet konstaterar  i  motion  2004/05:Ub268
yrkande 1, efter en genomgång av de myndigheter  som
har ett ansvar för att bidra till att uppfylla målet
för  vuxnas lärande i den del som avser främjande av
jämställdhet,  att  detta ansvar inte har fått något
genomslag  i  verksamheten.   Vänsterpartiet   pekar
vidare på att Nationellt kompetenscentrum för vuxnas
lärande, Encell, har i uppdrag att främja samverkan,
sprida   kunskap,   initiera   projekt  och  bedriva
forskning  och  utveckling  med avseende  på  vuxnas
lärande;  dock  saknas helt hänvisningar  till  kön,
jämställdhet,  genus   och  liknande.  I  yrkande  2
föreslås därför att Encell  får ett särskilt uppdrag
att bedriva och initiera forskning  och  projekt  om
jämställdhet  och  vuxnas  lärande  samt  att sprida
kunskap   om  detta.  Vänsterpartiet  framhåller   i
yrkande 3 att  kunskap  om  genus  och  jämställdhet
skall vara ett kvalitetskriterium för eftergymnasial
yrkesutbildning. Genom tillägg om att utbildningarna
skall  ge  kunskap i dessa frågor i förordningen  om
statligt   stöd   till   kompletterande   utbildning
respektive  lagen  om  kvalificerad  yrkesutbildning
skulle huvudmännen  och utbildningsanordnarna behöva
redovisa  vad  man  gör   i   dessa   frågor  i  sin
kvalitetsredovisning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

I  resultatredovisningen  för vuxenutbildningen  i
budgetpropositionen för 2005  konstaterar regeringen
att  det  är  färre  män  än kvinnor  som  deltar  i
vuxenutbildning,  med  undantag   för   kvalificerad
yrkesutbildning      och     vuxenutbildning     för
utvecklingsstörda. Så  har  länge varit förhållandet
trots insatser med avsikt att  höja  andelen  män  i
vuxenutbildning.  Utbildningsresultaten  visar också
att  män  generellt  har  lägre betyg än kvinnor.  I
propositionen uppmärksammas  också att få studier om
kvinnors och mäns villkor inom vuxenutbildningen har
gjorts, och regeringen anser att  det  är  angeläget
att öka kunskapen om hur jämställdheten kan  stärkas
inom  vuxenutbildningen. Regeringen pekar vidare  på
att Myndigheten  för  skolutveckling  har  redovisat
goda   exempel  på  hur  grund-  och  gymnasieskolor
arbetar  med  jämställdhet  och uppger att man avser
att  återkomma  till myndigheten  med  ett  liknande
uppdrag  inom  verksamhetsområdet   vuxnas  lärande.
Skolverket har dessutom fått i uppdrag av regeringen
att  föreslå förändringar i uppföljningssystemet  av
det offentliga  skolväsendet för vuxna. Samråd skall
ske   med  Myndigheten   för   skolutveckling   samt
Nationellt   centrum   för  flexibelt  lärande,  och
uppdraget  skall redovisas  senast  den  1  november
2005.  Utskottet   anser   därmed   att   frågan  är
tillräckligt uppmärksammad.

Kvalificerad yrkesutbildning


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena avseende
antalet platser i utbildningen och förändrade
ansökningstider  samt  yrkandet om en översyn
av  utbildningen.  Utskottet  hänvisar  bl.a.
till  tidigare fattade  beslut  och  pågående
insatser.
Jämför reservationerna 6 (m), 7 (c) och 8 (m,
fp) samt särskilt yttrande 2 (fp).

Motionerna

Fem motioner  tar  upp  frågor  som  rör  utbudet av
kvalificerad yrkesutbildning (KY). Moderaterna anser
i   motion   2004/05:Ub436  yrkande  5  att  antalet
studieplatser       inom      den      kvalificerade
yrkesutbildningen  behöver   öka   med   över  50 %.
Centerpartiet menar i motion 2004/05:Ub275 yrkande 8
att   antalet   platser   inom   den   kvalificerade
yrkesutbildningen  bör  öka. Vidare efterfrågar  man
ökad  flexibilitet  och möjlighet  att  anpassa  den
kvalificerade yrkesutbildningen  efter  behov på den
lokala  arbetsmarknaden.  I motionerna 2004/05:Ub429
(s)  och  2004/05:Ub463  (s)  föreslås  att  antalet
platser  inom den eftergymnasiala  yrkesutbildningen
ökas  och  att   strukturen   ses   över.  I  motion
2004/05:Ub467    (s)    begär    motionärerna    ett
tillkännagivande   om  vikten  av  att   ägna   ökad
uppmärksamhet      åt      den       eftergymnasiala
yrkesutbildningen då det finns ett stort behov av en
sådan   utbildning   och   då  intresset  att   söka
utbildningarna är högt.

I   motion   2004/05:Ub399   (s)   framhålls   att
kommunerna  måste  ges  ordentliga  förutsättningar,
bl.a. tillräcklig planeringstid  vid  etablering  av
kvalificerade  yrkesutbildningar;  något  som gäller
särskilt  för  de  mindre  kommunerna.  Motionärerna
menar att ansökningstiderna därför behöver förlängas
samt att det slutliga beslutet om att en  utbildning
får       etableras      ges      tidigare      till
utbildningsanordnarna.
En översyn  av den kvalificerade yrkesutbildningen
föreslås   i   motion    2004/05:Ub204    (m)    där
ersättningsnivåerna  för  de  externa kurser som den
kvalificerade  yrkesutbildningen   får  betala  till
högskolor och universitet bör ingå.

Utskottets ställningstagande

Utskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår
motionsyrkandena.

KY  är framgångsrik  i  att  utbilda  kvalificerad
arbetskraft,  och andelen examinerade som får arbete
direkt  anslutning   till  sin  utbildning  är  hög.
Utskottet behandlade yrkanden avseende utökningen av
den      kvalificerade      yrkesutbildningen      i
budgetbetänkandet  för  2005  (bet.   2004/05:UbU1).
Utskottet  menade  att  omfattningen av utbildningen
skulle vara på ungefär samma  nivå  2005  som  2004.
Riksdagen   beslutade   i  enlighet  med  utskottets
förslag. Utskottet har ingen  annan  uppfattning  nu
men anser, liksom tidigare, att utbildningen på sikt
bör stärkas (jfr bet. 2000/01:UbU14, rskr. 197). Vad
gäller  yrkandet om ett mer flexibelt system för att
i ökad utsträckning  kunna anpassa den kvalificerade
yrkesutbildningen  efter   behovet   på  den  lokala
arbetsmarknaden behandlade utskottet ett motsvarande
yrkande  under  förra riksmötet (bet. 2003/04:UbU8).
Utskottet hänvisar,  liksom tidigare, till den stora
flexibilitet  som det gällande  regelverket  för  KY
innebär. Eftersom varje kvalificerad yrkesutbildning
initieras av en  utbildningsanordnare,  som kan vara
en  kommun,  ett  landsting,  en högskola eller  ett
universitet,  en  enskild  fysisk   eller   juridisk
person,  finns  det  goda  förutsättningar  för  att
lokala    behov    av    yrkesutbildning   kan   bli
tillgodosedda.
Myndigheten för kvalificerad  yrkesutbildning  har
som mål att handläggningen av ansökningar skall vara
effektiv.   För   2004   var   en   målsättning  att
handläggningstiden skulle minska. För  de två första
ansökningstillfällena    under    2004    halverades
handläggningstiden  enligt uppgift från myndigheten.
Myndigheten   skall   också    återrapportera   till
regeringen  hur  handläggningstiden   förändras.   I
myndighetens  årsredovisning för 2005 kommer det att
finnas en analys  av  handläggningstiderna som också
relateras    till    antalet     ansökningar     och
rättssäkerheten  i  handläggningen.  Utskottet anser
att  frågan  om  handläggningstider  är tillräckligt
uppmärksammad.
När   det   gäller  yrkandet  om  en  översyn   av
ersättningsnivåer     inom     den     kvalificerade
yrkesutbildningen  anser utskottet att den  pågående
översynen  av den eftergymnasiala  yrkesutbildningen
bör inväntas då även finansieringen av kvalificerade
yrkesutbildningar  kommer  att ingå i den analys som
arbetsgruppen  skall lämna senast  den  28  februari
2005.

Yrkeshögskola


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå yrkandena om införande av
en yrkeshögskola,  bl.a.  med hänvisning till
pågående utredningsarbete.
Jämför reservationerna 9 (fp) och 10 (kd).

Motionerna

Förslag om införande av en  yrkeshögskola  förs fram
av två partier.

Folkpartiet  argumenterar  i  motion 2004/05:Ub378
yrkande   6   för   införande  av  vad  man   kallar
fackhögskolor.  Dessa   skall  erbjuda  kvalificerad
yrkesutbildning  och  viss  förberedelse  för  högre
utbildning.  Samma  förslag   förs   fram  i  motion
2004/05:Ub354    (fp)    yrkande   1.   En   lämplig
lokalisering   för   en   fackhögskola   är   enligt
motionären Jönköpings län,  gärna med Gnosjöregionen
som ett viktigt centrum (yrkande  2). Jönköpings län
föreslås dessutom i motion 2004/05:Ub286 (kd, m, fp,
c) yrkande 4 som ett lämpligt etableringsområde  för
försök med regional yrkeshögskola.
Kristdemokraterna beskriver i motion 2004/05:Ub440
sitt  förslag  till yrkeshögskola. Man menar att det
borde vara möjligt  att  inom  nuvarande högskolelag
och högskoleförordning inrätta en  yrkeshögskola med
både   yrkesutbildningar  och  kortare  yrkeskurser,
t.ex. skall  dagens KY bli en del av denna. (yrkande
7). Motionärerna  menar  vidare  att  yrkeshögskolan
skall  kunna  välja  olika  utförare av utbildningen
(yrkande    8).    Där    så   är   möjligt    skall
yrkeshögskolorna  samlokaliseras  med  de  regionala
högskolorna (yrkande 9). Man menar vidare att en del
av de  resurser som  i dag går till allmän utbyggnad
av högskolan i stället  bör tillföras yrkeshögskolan
(yrkande 10). Motionärerna  anser  dessutom  att det
skall  finnas möjligheter till övergångar mellan  de
olika utbildningsformerna,  och en person med examen
från yrkeshögskola skall kunna  bygga vidare på sina
studier inom högskolan och vice versa  (yrkande 11).
Kristdemokraterna  menar  slutligen  i samma  motion
(yrkande  13)  att  det finns stora möjligheter  att
knyta       industriforskningsinstituten        till
yrkeshögskolorna.   En   sammanhållen  yrkeshögskola
skulle    kunna   innebära   en   vitalisering    av
industriforskningen  och  en koppling däremellan bör
utredas enligt motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    föreslår    att    riksdagen     avslår
motionsyrkandena.

Utskottet  har  behandlat  frågan  om införande av
fackhögskolor  och  yrkeshögskolor  vid  ett   antal
tidigare    riksmöten.    Utskottet    delar    inte
Kristdemokraternas uppfattning att en yrkeshögskola,
såsom  den  beskrivs  av  motionärerna, skulle kunna
rymmas  inom  nuvarande regler  för  högskolorna  då
utbildningarna  är  av olika karaktär och har skilda
styrsystem.  En  yrkeshögskola   som   regleras   av
högskolelagen   skulle   enligt   utskottets  mening
innebära   undantag  och  specialregler.   Utskottet
anser, liksom  tidigare  (t.ex. i bet. 2003/04:Ub8),
att det är olämpligt att använda  termen högskola om
utbildning   som  inte  omfattas  av  högskolelagen.
Slutligen hänvisar utskottet åter till resultatet av
den  kartläggning   och   analys   av   utbudet   av
eftergymnasial  yrkesutbildning  som genomförs av en
arbetsgrupp  inom Utbildningsdepartementet  och  som
skall presenteras senast den 28 februari 2005.

Vissa yrkesutbildningar för vuxna


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör  avslå yrkandena om ytterligare
satsningar på hantverksutbildning, utbildning
med      inriktning      på      företagande,
undersköterskor     samt     vissa      andra
utbildningar.
Jämför  reservationerna  11  (m,  kd)  och 12
(kd).

Motionerna

En  rad  motioner  behandlar hantverksutbildning.  I
motion 2004/05:Ub294 (m) hävdar motionärerna att det
råder stor brist på  yrkesutbildade  hantverkare och
att detta kommer att bli än mer påtagligt  om  några
år. Motionärerna efterfrågar en utbildningsreform så
att   vuxna  kan  erbjudas  hantverksutbildning  med
lärlingslön     eller    studiemedel.    I    motion
2004/05:Ub249  (c)   framhåller   motionärerna   att
hantverksutbildningen   måste  uppvärderas  och  att
hantverksyrkena måste säkerställas. Man pekar på att
efterfrågan på duktiga hantverkare  är  stor och att
det  är  viktigt att utbildningsväsendet svarar  mot
behovet.  Vikten   av   att   säkra  hantverksyrkena
understryks även i motion 2004/05:Ub262  (c) yrkande
1.  Motionärerna  menar vidare att det är nödvändigt
att följa upp hantverksutbildningen  genom att skapa
en  hantverkshögskola  för  att värna professionellt
hantverk    i    framtiden    (yrkande    2).    Ett
hantverksutbildningsprojekt   föreslås    i   motion
2004/05:T335   (c)   yrkande  10.  Projektet  skulle
innebära att Skåneregionen  under  tre  år  blir ett
försöksområde med en utbildning som genomförs i nära
samarbete mellan näringsliv, branschföreträdare  och
parterna  på  arbetsmarknaden samt Öresundsregionens
danska  aktörer   inom   yrkesutbildning.  I  motion
2004/05:Ub265    (s)    hävdar   motionärerna    att
hantverksyrkena är en del  av framtidsyrkena och att
de därför behöver ges ökad uppmärksamhet  inom såväl
gymnasieskolan    som    i    den    eftergymnasiala
yrkesutbildningen.

Kristdemokraterna framhåller i motion 2004/05:N393
yrkande  28 att utbildning, kompetensutveckling  och
ständigt lärande  kommer att vara ytterst centralt i
framtiden. Redan i grundskolan bör utbildningen vara
upplagd   så   att   den    uppmuntrar    till   ett
entreprenöriellt    förhållningssätt,    och    inom
eftergymnasial utbildning och högskoleutbildning bör
det finnas kurser med inriktning på företagande.
I    motion   2004/05:So605   yrkande   14   menar
Kristdemokraterna att möjligheterna bör ses över vad
avser  en   differentierad   utbildningssatsning  på
undersköterskor  som  ger  formell   kompetens   att
hantera såväl läkemedel som demensvård.
Ett antal motioner som rör vuxenutbildning i vissa
andra  yrken har väckts. I motion 2004/05:Ub346 (fp)
föreslås     att     utbildningar    för    poliser,
tulltjänstemän och vissa räddningsarbetare samordnas
under   det   första  studieåret   för   att   uppnå
samordningsvinster.  Studenterna  skall senare kunna
välja specialisering inom respektive område.
En  musikinstrumentmakarutbildning   utanför   den
kvalificerade yrkesutbildningen efterfrågas i motion
2004/05:Ub221  (kd). Motionären menar att regeringen
i  särskild ordning  via  lämpliga  myndigheter  och
deras regleringsbrev bör initiera uppbyggnaden av en
sådan utbildning.
I  motion 2004/05:Ub377 (c) understryks behovet av
att     en      riksrekryterande      eftergymnasial
yrkesutbildning  för  jord- och skogsbruket  införs.
Motionärerna menar att  jord-  och  skogsbruket står
för   mycket   av   det   som   bedöms  som  viktiga
framtidsfrågor och att en avgörande  framgångsfaktor
för näringen är kompetensförsörjningen.
I  motion  2004/05:Kr254  yrkande  3  understryker
Moderaterna att design i lika hög grad är en kultur-
och  näringspolitisk  fråga som en utbildningsfråga.
Motionärerna menar att  det  behövs utbildningar för
att  öka kunskapen om nya material,  miljöanpassning
av material  och miljökänsliga produkter, utbildning
för aktiva inom  olika hantverksyrken och utbildning
för att öka kompetensen  hos  andra yrkesgrupper som
ingenjörer, ekonomer och andra beställare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    föreslår    att    riksdagen     avslår
motionsyrkandena.

Regeringen  uppmärksammade  redan  hösten 2003 att
nyrekryteringen till hantverksyrken under  många  år
varit  liten  (prop.  2003/04:1), och genom beslut i
riksdagen   (bet.   2003/04:UbU1)   tillfördes   3,8
miljoner kronor för att  en försöksverksamhet med en
tvåårig eftergymnasial lärlingsutbildning  för vuxna
till vissa hantverksyrken skulle kunna inledas 2004.
Satsningen är tidsbegränsad till den 1 januari 2009.
Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning  utövar
tillsyn över försöksverksamheten. Lärlingsutbildning
till musikinstrumentmakare kan erhålla statligt stöd
enligt förordningen (2004:167) om statligt stöd till
försöksverksamhet  med  lärlingsutbildning för vuxna
till vissa hantverksyrken.  Utskottet  finner  ingen
anledning   att   föreslå   någon   annan   form  av
hantverksutbildning.
Beslut  om  att  inrätta  en  viss yrkesutbildning
skall normalt fattas av andra än  riksdagen.  Om det
gäller    en    påbyggnadsutbildning   i   kommunala
vuxenutbildningen   är  det  i  dag  Skolverket  som
fastställer kursplan  och  kommunen  som beslutar om
anordnande,  om det gäller en KY-utbildning  är  det
Myndigheten  för  kvalificerad  yrkesutbildning  som
både fastställer  utbildningsplan  och  beslutar  om
medel efter ansökan från en anordnare, om det gäller
en  högskoleutbildning  är  det  berört lärosäte som
fastställer kursplaner och eventuell utbildningsplan
och  som  avsätter  medel  från  sitt  anslag   till
grundläggande    högskoleutbildning.    Förslag   om
eftergymnasial   yrkesutbildning   för   jord-   och
skogsbruket  samt för musikinstrumentmakarutbildning
kan  således  föras   fram   till   någon  av  dessa
instanser.    För   närvarande   finns   ett   antal
utbildningar med  anknytning till skogsbruk inom den
kvalificerade vuxenutbildningen.
Utskottet  har vid  många  tillfällen  kommenterat
motionsyrkanden  om  entreprenörsutbildning  (senast
bet.  2003/04:UbU8).  Skolan har stor betydelse  för
att lägga grunden till ett positivt förhållningssätt
när  det gäller entreprenörskap.  Förmåga  att  lösa
problem,   initiativförmåga  och  förmåga  att  vara
flexibel och  kreativ  är  aspekter  som  betonas  i
samtliga läroplaner för skola och förskola (Lpfö 98,
Lpo  94  och  Lpf  94).  I  gymnasieskolan finns två
nationella    kurser,    Småföretagande     A    (50
gymnasiepoäng)    och    Småföretagande    B    (100
gymnasiepoäng).   Den  senare  kursen  skall  enligt
kursplanen  ge en helhetsbild  av  företagande  från
affärsidé  till   etablerad   verksamhet   i  mindre
företag,  men  även  behandla entreprenörens roll  i
samhällets  utveckling.  Båda  kurserna  är  valbara
kurser. I propositionen  Kunskap och kvalitet - elva
steg   för   utveckling  av  gymnasieskolan   (prop.
2003/04:140) anförde  regeringen att gymnasieskolans
utbildningar bör förmedla kunskap som förbereder för
såväl  anställning  som  eget  företagande  och  ett
aktivt samhällsdeltagande. Ett entreprenör-
skapsperspektiv   kommer  därför   att   införas   i
gymnasieskolan   där   elevernas   initiativförmåga,
kreativitet  och  företagsamhet   skall  stimuleras.
Kurser  i  entreprenörskap  och liknande  kan  också
förekomma  i  den kommunala vuxenutbildningen.  Inom
högskolan   erbjuder   det   övervägande   flertalet
lärosäten  kurser   inom   området  entreprenörskap.
Utskottet vill framhålla att  det  inte  ankommer på
riksdagen   att  fatta  beslut  om  inrättandet   av
enskilda utbildningar.
Socialstyrelsen  har  med stöd av ett bemyndigande
från regeringen utfärdat  föreskrifter  om hantering
av  läkemedel  inom  hälso-  och  sjukvården  (SOSFS
2000:1).   En  sjuksköterska  får  genom  delegering
överlåta   åt   en   annan   befattningshavare   att
iordningställa  eller  administrera  läkemedel under
förutsättning att det är  förenligt  med  en god och
säker  vård av patienten. Förutom utbildningen  inom
gymnasieskolan       genomförs       vård-       och
omsorgsutbildningar  i  form  av uppdragsutbildning,
upphandlad   av   arbetsgivarna,   dvs.  kommunerna,
eller   av   länsarbetsnämnderna   inom  ramen   för
arbetsmarknadspolitiska program. För  att  förbättra
förutsättningarna för kompetensförsörjning i  vården
och  äldreomsorgen kommer en satsning att genomföras
på kompetensutveckling  för anställda med sammanlagt
1    050    miljoner   kronor   (prop.    2004/05:1,
utgiftsområde 9).
Vad gäller samordning av utbildningen för poliser,
tulltjänstemän  och  vissa  räddningsarbetare  menar
utskottet   att   om   utbildningsanordnarna  önskar
samarbeta kan detta göras utan beslut av riksdagen.
Utskottet   behandlade  motsvarande   yrkande   om
utbildning på form-  och  designområdet  under förra
riksmötet  (bet.  2003/04:UbU8). Utskottet framförde
då  att  utbildning inom  konstnärliga  områden  och
hantverk  bedrivs   vid   många   folkhögskolor  och
studieförbund  och  hos  ett  stort  antal  enskilda
utbildningsanordnare  som  får  statligt  stöd  till
kompletterande utbildningar. Inom ramen för KY finns
också  utbildningar  på  dessa  områden.  Även  inom
högskolan finns ett utbud av fristående  kurser inom
området  form och design. Utskottet vill understryka
att beslut  om  utbudet  av  utbildningar  fattas av
respektive anordnare, en ordning som utskottet  inte
är berett att gå ifrån. Utskottet anser inte att det
finns anledning för riksdagen att ta något initiativ
i enlighet med motionsyrkandet.

Validering


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör  avslå  motionsyrkandena  med
hänvisning   till    Valideringsdelegationens
arbete.

Motionerna

I   motion   2004/05:Sf365    yrkande   6   föreslår
Kristdemokraterna       att      ett      nationellt
valideringssystem införs  för  att värdera kunskaper
som   skaffats  på  annan  väg  än  genom   studier.
Kristdemokraterna   framhåller   vidare   i   motion
2004/05:Ub471 yrkande 5 att möjligheten att validera
kunskaper från såväl formellt som informellt lärande
är avgörande för en framgångsrik vuxenutbildning.  I
motion   2004/05:Ub498   (s)  menar  motionären  att
processen   för   validering  och   samordning   bör
påskyndas. Ur nationell  synpunkt är det viktigt att
säkerställa  likvärdighet,  rättssäkerhet,  kvalitet
och legitimitet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    föreslår     att    riksdagen    avslår
motionsyrkandena.

Den     1     januari    2004    inrättades     en
valideringsdelegation  som  skall  verka  under åren
2004-2007   (prop.  2003/04:1,  bet.  2003/04:UbU1).
Delegationen  skall  i fråga om validering av vuxnas
kunskaper och kompetens främja kvalitet, legitimitet
och likvärdighet, bedriva  och  stödja utveckling av
metoder och verksamhetsformer, stärka och främja ett
regionalt samarbete, informera samt  utforma förslag
om  vilka  åtgärder  som kan behöva vidtas  för  att
säkerställa   en  verksamhet   med   validering.   I
delegationen ingår  företrädare  för  flera statliga
myndigheter,  Sveriges  kommuner och landsting,  LO,
TCO m.fl. Utskottet anser  att  delegationens arbete
bör avvaktas.

Svenskundervisning för invandrare
(sfi)


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen    bör    avslå    motionerna    om
konkurrensutsättning    av    sfi   samt   om
uppläggning  och  innehåll av undervisningen.
Utskottet hänvisar till pågående insatser och
utredningsarbete.
Jämför reservation 13 (m, fp, kd), 14 (m, fp,
c) och 15 (kd).

Motionerna

I   fyra   motioner   föreslås    system   för   att
konkurrensutsätta      svenskundervisningen      för
invandrare (sfi).

Moderaterna understryker  i  motion  2004/05:Sf237
yrkande 10 vikten av en stärkt svenskutbildning  och
förespråkar      ökad      individualisering      av
undervisningen.  En  introduktionspeng  föreslås som
skall   kunna  användas  för  individuellt  avpassad
språk- och  arbetsmarknadsutbildning. Pengarna skall
följa individen  till  den  utbildning  den enskilde
väljer, något som enligt motionärerna får till följd
att  konkurrensen  mellan olika utbildningsanordnare
ökar och därmed höjs  kvaliteten  på utbildningen. I
motion 2004/05:Ub224 (m) hävdar motionärerna att det
för att säkerställa en god utbildning  måste  finnas
många  alternativa utbildningsanordnare. För att  ge
individen      valfrihet     att     utforma     sin
svenskundervisning  på  det  sätt  som  passar henne
eller honom måste undervisningen konkurrensutsättas.
Ett liknande yrkande framförs i motion 2004/05:Ub246
(m)   yrkande   1.   Motionären   hävdar   att  sfi-
undervisningen måste centraliseras, individualiseras
och intensifieras både vad gäller språkkunskaper och
samhällskunskap.  Detta  kan  göras  genom  att  ett
system med sfi-checkar införs, vilka ger individuell
dragningsrätt för svenskundervisning efter behov vid
valfri utbildningsinstitution.
Folkpartiet   framhåller  i  motion  2004/05:Ub258
yrkande 28 att de  sfi-studerande  måste kunna välja
mellan  olika alternativ, t.ex. mellan  universitet,
folkhögskola,   undervisning  anordnad  av  kommunen
eller av en privat anordnare. En sådan valfrihet kan
uppnås  genom  att  en  sfi-peng  införs,  dvs.  att
resurserna   till    sfi-utbildningen   följer   med
studenterna till de anordnare de väljer.
Folkpartiet, Kristdemokraterna  och  Centerpartiet
yrkar    på    förändringar   i   uppläggningen   av
undervisningen i  sfi.  Folkpartiet  pekar  i motion
2004/05:Ub209  yrkande  3 på att de kurser i svenska
som   de  flesta  invandrare   har   tillgång   till
långtifrån    är   utformade   efter   akademikernas
särskilda    behov.    Enligt    motionärerna    bör
specialutformade   svenskkurser   på   olika  nivåer
erbjudas   utländska  akademiker.  Kristdemokraterna
menar  i  motion   2004/05:Sf365   yrkande   2   att
svenskundervisningen  behöver  bli  mer flexibel och
individanpassad.    Undervisningen   måste    enligt
motionärerna  kunna  möta   individer   med  en  rad
varierande  behov och kunskaper. Motionärerna  anser
därför att det  behövs  olika  utbildningsnivåer och
möjlighet   att  läsa  svenska  som  andraspråk   på
högskolenivå.     I    yrkande    3    begärs    ett
tillkännagivande till  regeringen att det skall vara
möjligt  att  språkundervisningen   kombineras   med
arbete eller anpassade lärlings- och praktikplatser.
Detta  skulle  enligt  Kristdemokraterna  inte  bara
främja  språkinlärningen utan även underlätta steget
ut på arbetsmarknaden.  Vidare  bör en yrkesspecifik
språkundervisning  (yrkande  4) införas  i  form  av
branschinriktade kurser med yrkesterminologi varvade
med  yrkesarbete.  Centerpartiet   hävdar  i  motion
2004/05:Sf360 yrkande 12 att sfi-undervisningen  har
ett  antal  brister  och  menar att kvaliteten måste
höjas   och   att   undervisningen   bör   bli   mer
individanpassad. Motionärerna menar också att det är
nödvändigt att finna  former för praktik i offentlig
sektor och i näringslivet.
I motion 2004/05:Ub246  (m) yrkande 2 föreslås att
sfi-undervisning via TV, radio och Internet införs.
I  motionerna  2004/05:So250  (m)  yrkande  4  och
2004/05:Ub278 (s)  föreslås  att undervisning i sex-
och samlevnadsfrågor bör ingå  i sfi-undervisningen.
Motionärerna menar att det finns ett behov av att ha
en  diskussion  om  de  grundläggande  värderingarna
såsom  mäns  och  kvinnors  lika   rätt   och  värde
respektive om maktförhållandena mellan könen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår
motionsyrkandena.

Regeringen tillsatte  i  juni 2002 en utredare med
uppdrag att pröva hur skolformen sfi kan förnyas och
organiseras (dir. 2002:105).  En av utgångspunkterna
för  utredningen  var  att  öka  möjligheterna   att
anpassa   utbildningen   och  utbildningsmålen  till
individernas   behov   och   förutsättningar.   Sfi-
utredningen   har   redovisat  sina   slutsatser   i
betänkandet Vidare vägar  och vägen vidare - svenska
som  andraspråk  för samhälls-  och  arbetsliv  (SOU
2003:77). Utredningen  har  lämnat  förslag om bl.a.
huvudmannaskap  och  finansiering  av  utbildningen.
Riksdagen  bör  avvakta  regeringens  beredning   av
ärendet.  Utskottet  vill dock peka på att kommunen,
som  är  huvudman  för  sfi,  enligt  13  kap.  9  §
skollagen  (1985:1100)  kan   uppdra  åt  andra  att
anordna sfi.
När  det gäller svenskundervisning  för  utländska
akademiker  har Högskoleverket och Socialstyrelsen i
mars 2003 lämnat en rapport till regeringen (Översyn
av  system för  godkännande  av  personer  med  viss
högskoleutbildning   från   länder  utanför  EU/EES-
området,  dnr S2004/2766/HS) där  man  föreslår  att
Migrationsverket  skall  kartlägga  alla  nyanländas
utbildnings-  och  yrkesbakgrund och hur dessa  vill
använda  sin  kompetens  i  Sverige.  Vissa  utvalda
universitet och  högskolor bör enligt myndigheten få
i      uppgift      att      anordna       reguljära
kompletteringsutbildningar  för utländsk hälso-  och
sjukvårdspersonal samt för lärare. De kompletterande
studierna  bör  varvas  med praktik  och  studier  i
svenska samt anpassas till  varje individ. Rapporten
utgör underlag för en arbetsgrupp med uppgift att se
över  reglering  och  system  för   godkännande   av
personer  med  utbildning från länder utanför EU och
EES. Arbetsgruppen,  som  är interdepartemental, har
tillsatts  genom  Socialdepartementets  försorg  och
skall lämna sina förslag senast den 30 juni 2005.
De motionsyrkanden  som  tar  upp  behovet  av att
differentiera sfi efter deltagarnas olika behov  och
kunskaper  är  tillgodosedda  genom  den  ändring av
kursplanen  för  sfi (SKOLFS 2002:19) som regeringen
utfärdat.  Enligt  denna   finns   det   tre   olika
studievägar  för  sfi som riktar sig till elever med
olika bakgrund, förutsättningar  och studiemål. Även
Sfi-utredningen   lämnar   förslag   om   sfi   inom
högskolan. Vad gäller yrkanden om praktik  inom  sfi
behandlas  också  denna  fråga  av  Sfi-utredningen.
Utredningen menar att fokus inte bör  ligga  på just
praktik   utan  föreslår  att  begreppet  Lärande  i
samhälls-  och   arbetsliv  (LISA)  införs.  Förslag
lämnas om att kommunen  får  ett  förstärkt åtagande
att  inom  sfi-utbildningen anordna LISA.  Riksdagen
bör avvakta  beredningen  av  utredningens  förslag.
Utskottet vill även erinra om 9 § i sfi-förordningen
om  utbildningsanordnarens  uppgift  att i samarbete
med  arbetsförmedlingen verka för att undervisningen
så  snart  som  möjligt  kan  kombineras  med  sådan
arbetsplatsorientering  eller  sådant förvärvsarbete
som ger deltagaren möjlighet att  träna  sig  i  att
tala svenska (SFS 1994:895).
När  det  gäller  frågor  som  rör  den  praktiska
uppläggningen av undervisningen av sfi är inte detta
en   fråga  för  riksdagen,  och  yrkandet  om  sfi-
undervisning  via  TV, radio och Internet bör därför
avslås av riksdagen.
Yrkanden om undervisning  i sex och samlevnad inom
sfi har tidigare behandlats av  utskottet  (senast i
bet.  2003/04:UbU8).  Utskottet  pekade  då  på  att
undervisningen  i sfi skall vila på de grundläggande
värden som anges  i  läroplanen  för  de  frivilliga
skolformerna   (Lpf   94).  I  läroplanen  sägs  att
människolivets okränkbarhet,  individens  frihet och
integritet, alla människors lika värde, jämställdhet
mellan  kvinnor  och män samt solidaritet med  svaga
och utsatta är de  värden  som skolan skall gestalta
och förmedla. Där sägs också  att  skolan skall vara
öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra  att de
framförs.  Utbildningen i sfi syftar enligt den  nya
kursplanen bl.a.  till att eleverna skall få kunskap
om  och  förståelse  för   det   svenska  samhällets
grundläggande    värderingar.    Dessutom    anförde
utskottet  att  utbildningen  i  sfi enligt  de  nya
kursplanerna syftar till kunskap om  och  förståelse
av  samhällets  organisation  och dess grundläggande
värderingar för att underlätta  elevens integration,
aktiva medverkan i och bidrag till  utvecklingen  av
samhällsliv,  arbetsliv  och  kultur  i Sverige. Mot
denna bakgrund menar utskottet, liksom tidigare, att
det både är naturligt och viktigt att frågor  om sex
och   samlevnad   och  om  jämställdhet  tas  upp  i
undervisningen inom  sfi.  Utskottet  anser  däremot
inte  att innehållet i utbildningen bör detaljstyras
genom statsmaktsbeslut.

Vuxenutbildning för invandrare


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå yrkandena om förändringar
avseende  vuxenutbildning  för invandrare med
hänvisning till pågående insatser.
Jämför reservationerna 16 (m) och 17 (kd).

Motionerna

I motion 2004/05:Ub436 yrkande  8 hävdar Moderaterna
att alla invandrare som vill måste ges möjlighet att
kunna komplettera sina tidigare kunskaper.  Det  kan
enligt  motionärerna  gälla språkkunskaper i svenska
eller   engelska  respektive   yrkeskunskaper   inom
exempelvis IT, elektronik och medicin.

Kristdemokraterna  menar  i  motion  2004/05:Sf365
yrkande   5   att   det   är   viktigt   att   skapa
förutsättningar  för  riktigt  arbete,  praktik- och
lärlingsplatser i stället för att förvara  människor
i  olika  utbildningar  som  inte  leder någon vart.
Motionärerna   hänvisar   till   en   rapport   från
Integrationsverket där vuxenutbildningen omnämns som
en "förvaringsplats" för invandrare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår
motionsyrkandena.

Utskottet delar uppfattningen att de som invandrat
skall  ha  goda  möjligheter  att  komplettera  sina
kunskaper för att  kunna  få  ett  arbete.  Detta är
möjligt,   liksom   för  andra  vuxna,  genom  t.ex.
kommunala vuxenskolan,  högskolan, folkhögskolor och
arbetsmarknadsutbildningar. Utskottet utgår dessutom
från att de förslag till förenklingar, som förbereds
inom   Regeringskansliet,   för    invandrare    att
komplettera  sin  akademiska  utbildning  kommer att
förbättra situationen.
I  Integrationsverkets rapport (Integration  2003)
anges  att  resultatet  av  myndighetens  granskning
antyder  att  det  finns föreställningar och rutiner
hos myndigheter samt  bristande  prioriteringar  hos
kommuner,  som  får  till  följd  att personer födda
utomlands hamnar i vuxenutbildning  i  stället för i
arbete.   En   förklaring  kan  vara  att  ansvariga
myndigheter inte  prioriterar  uppgiften  att bedöma
den   utländska   kompetensen   och   att  kommunala
vuxenskolan utan validerade dokument gör  till rutin
att  placera vederbörande på lägsta utbildningsnivå.
Utskottet   har   behandlat   frågan  om  validering
tidigare i detta betänkande. När  det  gäller övriga
åtgärder   för   att   komma   till   rätta  med  de
förhållanden  som  beskrivs  av  motionärerna  menar
utskottet att all vuxenutbildning  självfallet skall
vara relevant för den enskilde men konstaterar också
att  de  rutiner  hos  myndigheter och kommuner  som
kritiseras  inte  är något  som  riksdagen  har  att
besluta om.

Övriga frågor


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen    bör    avslå     yrkanden     om
lärlingsutbildning,  betyg  inom folkbildning
och utbildning i integrativ medicin.
Jämför reservationerna 18 (m)  och 19 (m, kd)
samt särskilt yttrande 3 (fp).

Motionerna

Moderaterna   framhåller   i  motion   2004/05:Ub436
yrkande  6  att  det  är  hög  tid  att  utforma  en
lärlingsutbildning där olika aktörer  ges  möjlighet
att   kreativt  bidra  till  nya  utbildningsformer.
Lärlingsutbildningen    skall   avslutas   med   ett
gesällprov   eller   motsvarande   yrkesexamination.
Utbildningen behöver inte  syfta  till att ge allmän
behörighet  till högskolan och utbildning  för  unga
arbetslösa skall kunna ingå i verksamheten.

Kristdemokraterna     vänder    sig    i    motion
2004/05:Kr358  yrkande  14   mot   att   alternativa
utbildningsanordnare,  såsom  folkhögskolorna,   som
driver  utbildning  på  grund- och gymnasienivå inte
har rätt att sätta betyg på sina elever utan betygen
måste   sättas   av   en   rektor   inom   kommunala
vuxenskolan.    Motionärerna   föreslår    att    de
utbildningsanordnare   som   planerar  och  genomför
undervisningen bör ges rätten att utdela betyg.
I motion 2004/05:So432 (m, fp,  kd,  c)  yrkande 3
begär   motionärerna  ett  tillkännagivande  om  att
regeringen  skall  uppdra åt Skolverket att utveckla
utbildningar inom integrativ  medicin  i  samråd med
branschorganisationerna    inom    alternativ    och
komplementär  medicin.  Motionärerna pekar på att de
utbildningar som får Skolverkets godkännande befrias
från moms och att eleverna vid dessa utbildningar är
berättigade   till   studiemedel    från    Centrala
studiestödsnämnden.   Det   är   orättvist   och  en
klassfråga  att  vissa  utbildningar  betalas av den
enskilde.

Utskottets ställningstagande

Utskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår
motionsyrkandena.

Lärlingsutbildning  för  vuxna förekommer dels som
försöksverksamhet inom vissa  hantverksyrken, dels i
viss      utsträckning      inom      ramen      för
arbetsmarknadsutbildningen. Utskottet anser inte att
det    finns    skäl    att   inom   det   reguljära
utbildningsväsendet     skapa     ytterligare     en
lärlingsutbildning för vuxna.
Vad gäller yrkandet om  betygssättning  inom t.ex.
folkhögskolorna har Skollagskommittén föreslagit att
enhetliga    bestämmelser   som   att   lärare   vid
entreprenad får  utföra  den  myndighetsutövning som
hör till lärarens åligganden, såsom  betygssättning,
skall  gälla  även vuxenutbildningen. Riksdagen  bör
avvakta     Regeringskansliets      beredning     av
Skollagskommitténs förslag.
För    att    erhålla   statligt   stöd   för   en
kompletterande utbildning, t.ex. integrativ medicin,
krävs   att   utbildningen    uppfyller   kraven   i
förordningen  (2000:521)  om  statligt   stöd   till
kompletterande       utbildningar.       Det      är
utbildningsanordnaren  som i ansökan till Skolverket
skall visa att utbildningen  är  av  ett sådant slag
att den kan berättiga till statligt stöd  eller till
studiestöd för eleverna. Anordnaren skall t.ex. visa
att   utbildningen   ger  en  särskilt  kvalificerad
kompetens   inom  ett  yrkesområde.   Vidare   skall
utbildningen  vila på vetenskaplig eller konstnärlig
grund  eller  på  beprövad  erfarenhet.  Vad  gäller
utbildning i integrativ medicin ankommer det således
enligt ovan nämna  förordning  på en anordnare att i
ansökan till Skolverket redogöra  för  utbildningens
innehåll,  relevans  etc. för att denna skall  kunna
bedömas av verket. Utskottet ser ingen anledning att
frångå  den  nuvarande ordningen  för  bedömning  av
utbildningar.
Reservationer



Utskottets   förslag    till    riksdagsbeslut   och
ställningstaganden     har    föranlett     följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som
behandlas i reservationen.


1. Rätt till gymnasial vuxenutbildning (punkt
1) - fp, kd, c

av  Ulf  Nilsson (fp), Inger Davidson  (kd),  Ana
Maria Narti (fp) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att  utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub258 yrkande 29,
2004/05:Ub275 yrkande 6 och
2004/05:Ub471 yrkande 1.

Ställningstagande

Insatser  för  en  stärkt  vuxenutbildning  och  ett
livslångt  lärande  bör  göras  tillgängliga även på
gymnasienivå.  Gymnasieutbildning   är  dessutom  en
självklarhet och nödvändighet inom de flesta yrken i
dag. Vi menar att det bör införas en  rättighet  att
läsa  in  gymnasiet  som vuxen. De som inte har läst
ett fullständigt program på gymnasiet skall ges rätt
att läsa in en motsvarande  utbildning  som vuxen så
att  de  når  allmän  behörighet  för  att  läsa  på
högskolan.  Många kommuner låter ändå vuxna läsa  in
en gymnasieutbildning,  men  vi  menar  att det inte
skall behöva vara så att man måste bo på rätt ställe
för att få studera. Eftersom många går ut  gymnasiet
utan    fullständiga    betyg    är    behovet    av
vuxenutbildning stort.


2. Översyn av vuxenutbildningen (punkt 2) - fp,
kd, c

av  Ulf  Nilsson  (fp),  Inger Davidson (kd), Ana
Maria Narti (fp) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub275 yrkande 9,
2004/05:Ub440 yrkande 14 samt
2004/05:Ub471 yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

Det   är  viktigt  att  det   går   att   överblicka
utbildningsstrukturen.       Hur       de      olika
utbildningsformerna  inordnas i strukturen,  hur  de
kan  värderas  om  den studerande  sedan  vill  läsa
vidare och hur vissa  av  dessa  finansieras är inte
alltid  helt  klart.  Vi  anser att den  översyn  av
vuxenutbildningen som inletts genom tillsättandet av
en arbetsgrupp måste följas  av  en  parlamentariskt
sammansatt utredning med ett öppet mandat att förslå
de    förändringar    som    behövs.    Strukturella
förbättringar utifrån en genomtänkt strategi  behövs
för   att   bygga   upp   beständiga   och  hållbara
strukturer. En infrastruktur för utbildning av vuxna
som inrymmer alla typer av formell utbildning  måste
beslutas.  En  sådan  strategi  bör utarbetas av den
parlamentariska utredningen.


3. Rätt till vuxenutbildning på grundläggande
nivå för funktionshindrade (punkt 3) - m,
fp, kd, c

av  Ulf  Nilsson (fp), Sten Tolgfors  (m),  Inger
Davidson (kd),  Margareta  Pålsson (m), Ana Maria
Narti  (fp),  Tobias  Billström   (m)  och  Håkan
Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under  punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub258 yrkande 26,
2004/05:Ub275 yrkande 14 och
2004/05:Ub479 yrkande 8.

Ställningstagande

Rätten till grundläggande vuxenutbildning  bör gälla
alla.  Det  är diskriminering av en grupp medborgare
att vuxna som  har gått i särskola som barn inte har
samma rätt till  grundläggande  utbildning som andra
vuxna. En sådan rätt måste omedelbart  införas genom
att den lagliga begränsningen undanröjs.


4. Tillgång till utbildning för
funktionshindrade (punkt 4) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub471 yrkande 2
och avslår motion
2004/05:Ub504.

Ställningstagande

Människor med funktionshinder av olika slag skall ha
lika    möjligheter   och   samma   rätt   till   en
högkvalitativ  utbildning som övriga medborgare. Jag
anser att enskilda  individers  behov  alltid  skall
tillgodoses utifrån vars och ens förutsättningar.


5. Jämställdhet (punkt 5) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub268 yrkandena 1-3.

Ställningstagande

En  del  av  verksamhetsmålet  för  vuxnas   lärande
innebär  att  alla  vuxna  skall  ges  möjlighet att
utvidga sina kunskaper och utveckla sin  kompetens i
syfte  att främja jämställdhet. En genomgång  av  de
myndigheter  som  har  ansvar för att bidra till att
uppfylla jämställdhetsmålen för vuxnas lärande visar
att detta ansvar inte har  fått  något  genomslag  i
verksamheten.   Målet   är  uppenbarligen  för  vagt
formulerat   och   myndighetens   uppdrag   avseende
jämställdheten  i  vuxenutbildningen   måste  därför
förtydligas. Det måste tydligt framgå att  de  skall
främja  jämställdhet  i  tillgången till utbildning,
inom utbildningen och genom  utbildning.  Jag  anser
också  att  Nationellt  kompetenscentrum  för vuxnas
lärande,  Encell,  som  har  i  uppdrag  att  främja
samverkan,  sprida  kunskap,  initiera  projekt  och
bedriva  forskning  och  utveckling  med avseende på
vuxnas  lärande,  bör  få  ett särskilt uppdrag  att
bedriva  och  initiera  forskning   och  projekt  om
jämställdhet  och  vuxnas  lärande samt  att  sprida
kunskap  om  detta.  För  närvarande   saknas   helt
hänvisningar   till  kön,  jämställdhet,  genus  och
liknande. Vidare  anser jag att kunskap om genus och
jämställdhet skall  vara  ett kvalitetskriterium för
eftergymnasial    yrkesutbildning.     Kunskap    om
könsmaktsordningen,  om  kvinnors  och  mäns   olika
villkor  och om feminism är lika viktig att tillägna
sig  inom  en   yrkesutbildning   som   i  förskola,
grundskola,  gymnasieskola och högskola. Därför  bör
det göras ett  tillägg  om  att  utbildningarna även
skall  ge  kunskap  om  genus  och  jämställdhet   i
förordningen  om  statligt  stöd till kompletterande
utbildning   respektive   lagen   om    kvalificerad
yrkesutbildning.

6. Utbudet av kvalificerad yrkesutbildning
(punkt 6) - m
av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson  (m)  och
Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub436 yrkande 5
samt avslår motionerna
2004/05:Ub275 yrkande 8,
2004/05:Ub429,
2004/05:Ub463 och
2004/05:Ub467.

Ställningstagande

Vi föreslår en ökning av antalet studieplatser  inom
den  eftergymnasiala kvalificerade yrkesutbildningen
med  över  50  %.  Regeringens  satsning  har  varit
alltför  liten.  De  nya  platserna  skall tillkomma
utöver de som redan finns i påbyggnadsutbildningarna
och kompletterande skolor.


7. Utbudet av kvalificerad yrkesutbildning
(punkt 6) - c

av Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub275 yrkande 8
samt avslår motionerna
2004/05:Ub429,
2004/05:Ub436 yrkande 5,
2004/05:Ub463 och
2004/05:Ub467.

Ställningstagande

Den kvalificerade yrkesutbildningen  måste  få ökade
möjligheter  att  öka flexibiliteten och att anpassa
sig efter behoven på den lokala arbetsmarknaden. KY-
utbildningar har visat  sig  vara mycket effektiva i
att få fler i arbete och därför  bör antalet platser
också  öka, liksom den lokala möjligheten  att  göra
förändringar  i inriktning och i antalet platser per
utbildning.


8. Översyn av den kvalificerade
yrkesutbildningen (punkt 8) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta
Pålsson (m),
Ana Maria Narti (fp) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub204.

Ställningstagande

Ett stort problem för  huvudmännen i KY-utbildningen
är   att   högskolor   och   universitet   har   ett
beräkningssätt när de erbjuder  externa  kurser  som
gör  att det reella timpriset blir mycket högt. Ofta
ligger timersättningen på
2 500-4 000  kr  i  timmen.  Samarbetet  mellan  KY-
utbildningarna  och  högskolor och universitet är en
av   de   viktiga  nycklarna   till   framgång   där
kostnaderna för de externa utbildningarna har blivit
ett  allt  större   problem.   En   översyn  av  KY-
utbildningarna bör initieras där ersättningsnivåerna
ingår som en naturlig del.


9. Yrkeshögskola (punkt 9) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under  punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub354 yrkande 1 och
2004/05:Ub378 yrkande 6
samt avslår motionerna
2004/05:Ub286 yrkande 4,
2004/05:Ub354 yrkande 2 och
2004/05:Ub440 yrkandena 7-11 och 13.

Ställningstagande

Vi   anser   att  riktiga,  reguljära  fackhögskolor
(yrkeshögskolor)   -   en   svensk   variant  av  de
amerikanska     colleges     -     skall    införas.
Fackhögskolorna     skall    erbjuda    kvalificerad
yrkesutbildning  och  viss  förberedelse  för  högre
utbildning.    Efter    genomgången     kvalificerad
yrkesutbildning  skall studenten sedan ha  möjlighet
att vid ett universitet  tillgodoräkna sig en del av
poängen i kurser inom ett ämnesområde.


10. Yrkeshögskola (punkt 9) - kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub440 yrkandena 7-11 och 13
samt avslår motionerna
2004/05:Ub286 yrkande 4,
2004/05:Ub354 yrkandena 1 och 2 samt
2004/05:Ub378 yrkande 6.

Ställningstagande

Vi  vill utveckla och  bredda  synen  på  yrken  mot
större   sammanhang,   professionella   områden  med
möjlighet      till     gränsöverskridanden.     Den
grundläggande  högskoleutbildningen   utgår  i  allt
väsentligt  från  vetenskaplig  grund  och  beprövad
erfarenhet. Därmed borde det vara möjligt  att  inom
högskolelag   och   högskoleförordning   samla  både
yrkesutbildningar     och    kortare    yrkeskurser.
Kristdemokraterna föreslår en ny utbildningsform som
benämns yrkeshögskola.  Den  skall  vara en enhetlig
utbildningsform  av  hög  kvalitet. Yrkeshögskolorna
skall  kunna välja olika utförare  av  utbildningen.
Vidare skall  yrkeshögskolorna samlokaliseras med de
regionala högskolorna  där så är möjligt. Vad gäller
dimensioneringen av yrkeshögskolorna  menar  vi  att
den  stora efterfrågan av personer med yrkesinriktad
kompetens som i dag finns i arbetslivet motiverar en
relativt  omfattande  utbyggnad  av  yrkeshögskolans
utbud. Vi vill föra över en del av högskoleplatserna
till  en  ny  yrkeshögskola  föra  att  möta   detta
intresse.  Det  är  också viktigt att det finns goda
möjligheter  att  växla   mellan   olika  former  av
utbildning. En person med examen från yrkeshögskolan
skall  kunna  bygga  vidare  på  sina  studier  inom
högskolan och vice versa. Dessutom finns  det  stora
möjligheter  att  knyta industriforskningsinstituten
till yrkeshögskolan.  En  sammanhållen yrkeshögskola
skulle    kunna   innebära   en   vitalisering    av
industriforskningen.


11. Utbildning med inriktning mot företagande
(punkt 11) - m, kd

av  Sten   Tolgfors  (m),  Inger  Davidson  (kd),
Margareta Pålsson (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion
2004/05:N393 yrkande 28.

Ställningstagande

Vi menar  att  utbildningen  redan i grundskolan bör
vara upplagd så att den uppmuntrar eleverna till ett
entreprenöriellt förhållningssätt.  Entreprenöriellt
lärande  ökar  förmågan  att  ta initiativ,  att  ta
ansvar,  att  fatta  beslut och att  samarbeta.  Den
eftergymnasiala utbildningen  kan  innebära  ett mer
omfattande    samarbete    mellan   näringsliv   och
utbildningsväsende, t.ex. skulle folkhögskolor kunna
satsa  på  kurser  om företagande  och  om  hur  man
startar  eget företag.  Även  på  universitets-  och
högskolenivå   är   det   viktigt   med  kurser  och
utbildningar    inriktade   mot   företagande    och
entreprenörskap.


12. Utbildning av undersköterskor (punkt 12) -
kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  12
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion
2004/05:So605 yrkande 14.

Ställningstagande

Det   är   angeläget   att  undersköterskornas  roll
uppvärderas. Kompetenskraven  bör  ses  över och nya
karriärvägar  erbjudas  för att göra ett av  vårdens
viktigaste yrken mera statusfyllt.  Det finns därför
anledning   att   se  över  möjligheterna  till   en
differentierad        utbildningssatsning         på
undersköterskor   som   ger  formell  kompetens  att
hantera såväl läkemedel som  demensvård. Arbetet som
undersköterska skall vara förenat  med yrkesstolthet
och arbetsglädje.


13. System för att konkurrensutsätta sfi (punkt
15) - m, fp, kd

av  Ulf  Nilsson (fp), Sten Tolgfors  (m),  Inger
Davidson (kd),  Margareta  Pålsson (m), Ana Maria
Narti (fp) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub224,
2004/05:Ub246 yrkande 1,
2004/05:Ub258 yrkande 28 och
2004/05:Sf237 yrkande 10.

Ställningstagande

För att säkerställa  en  god utbildning menar vi att
sfi-undervisningen     måste     konkurrensutsättas.
Språkkunskaper  är  viktiga  för den  enskilde,  för
möjligheten att få jobb, knyta sociala kontakter och
klara sig på egen hand i samhället.  De  som behöver
sfi-undervisning  har  olika  studievana  och  olika
behov  av inriktning och därför måste undervisningen
individualiseras.      Ett     steg     mot     ökad
individualisering är införande  av  ett  system  med
sfi-checkar.   Genom   att   resurserna   till  sfi-
utbildningen  följer  med  studenterna  i ett sådant
system  kan  de  studerande  få möjlighet att  välja
mellan alternativa anordnare.


14. Uppläggningen av svenskundervisning för
invandrare (punkt 16) - m, fp, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta
Pålsson (m),
Ana Maria Narti (fp), Tobias  Billström  (m)  och
Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motionerna
2004/05:Ub209 yrkande 3 och
2004/05:Sf360 yrkande 12
samt avslår motionerna
2004/05:Ub246 yrkande 2 och
2004/05:Sf365 yrkandena 2-4.

Ställningstagande

Vi  anser  att  sfi-undervisningen  har ett  flertal
brister. Kvaliteten måste öka och undervisningen bli
mer    individanpassad.   Dessutom   måste   praktik
integreras  i språkundervisningen. Det är nödvändigt
att man lokalt finner former för praktik i offentlig
sektor och näringsliv.  En  möjlighet är att erbjuda
plats i kommunala jobbpooler. Kurserna i svenska som
de  flesta  invandrare i dag har  tillgång  till  är
långtifrån utformade  efter  akademikernas särskilda
behov.  Svenskundervisning  för   akademiker   måste
erbjudas  till  redan  väl  utbildade människor från
deras första tid som invånare i landet. Den som vill
och kan lära sig svenska på mycket  kort tid och den
som ställer stora krav på sig själv skall  få  chans
att studera i egen takt och utan onödiga väntetider.

15. Uppläggningen av svenskundervisning för
invandrare (punkt 16) - kd
av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 16
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller
riksdagen motion
2004/05:Sf365 yrkandena 2-4
samt avslår motionerna
2004/05:Ub209 yrkande 3,
2004/05:Ub246 yrkande 2 och
2004/05:Sf360 yrkande 12.

Ställningstagande

Svenskundervisning    för     invandrare    är    en
utbildningsform som är till för att ge varje enskild
invandrare   en  god  start  i  Sverige.   Men   som
utbildningen har sett ut hittills är den inte skapad
för den enskilde utan för kollektivet. Alla skall gå
samma kurs och  lära  sig lika mycket oavsett om man
är  analfabet  eller  akademiker.   Det   har  bl.a.
resulterat  i  att  de som kommit till Sverige  helt
utan eller med en låg  utbildning  kan  gå  flera år
utan  att  klara  sfi-kursen. Kristdemokraterna  har
länge krävt och arbetat  för  en  mer  flexibel  och
individanpassad  svenskundervisning.  Vi  anser  att
svenskundervisningen  måste kunna möta individer med
en rad varierande behov och kunskaper. Därför behövs
olika  utbildningsnivåer,  och  det  måste  dessutom
finnas en  möjlighet  för  dem  som har en akademisk
bakgrund   att   läsa  svenska  som  andraspråk   på
högskolenivå.  Det  skall  också  vara  möjligt  att
språkundervisningen   kombineras  med  arbete  eller
anpassade  lärlings-  och   praktikplatser.   Sådana
platser  skulle  inte enbart främja språkinlärningen
utan även underlätta  det  fortsatta  steget  ut  på
arbetsmarknaden.  Vidare  anser  vi  att  det  skall
finnas    kurser   med   yrkesspecifik   utbildning.
Utbildningarna  bör  kunna  anpassas till akademiker
men  också  till  lågutbildade  i   form   av  korta
branschinriktade  kurser  varvade  med  yrkesarbete.
Varje    kurs    skall    innehålla    svenska   med
yrkesterminologi.  Efter avslutad kurs och  en  tids
arbete skall det vara  möjligt att återkomma till en
fortsättningskurs för att  sedan eventuellt avancera
inom yrket.


16. Vuxenutbildning för invandrare (punkt 18) -
m

av Sten Tolgfors (m), Margareta  Pålsson  (m) och
Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub436 yrkande 8
samt avslår motion
2004/05:Sf365 yrkande 5.

Ställningstagande

Alla som vill måste ges möjligheter att  komplettera
sina    tidigare    kunskaper.    Det    kan   gälla
språkkunskaper  i  svenska eller engelska respektive
yrkeskunskaper inom  exempelvis  IT,  elektronik och
medicin.   Formerna   för  validering  av  utländska
utbildningar måste ses över och bli mer flexibla och
trovärdiga.


17. Vuxenutbildning för invandrare (punkt 18) -
kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  18
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion
2004/05:Sf365 yrkande 5
samt avslår motion
2004/05:Ub436 yrkande 8.

Ställningstagande

I  Integrationsverkets senaste rapport talar man  om
dagens  vuxenutbildning som en "förvaringsplats" för
invandrare.   Enligt   Långtidsutredningen  har  den
svenska integrationspolitiken  alltför  länge  varit
inriktad    på    att    ge   nyanlända   invandrare
kompletterande   utbildning    i    olika    former.
Utbildningen  har haft svag koppling till individens
förkunskaper   och    till    den    kompetens   som
arbetsmarknaden efterfrågar. Kristdemokraterna menar
att  det  är  viktigt att skapa förutsättningar  för
riktigt arbete  och för praktik- och lärlingsplatser
i  stället  för  att   förvara   människor  i  olika
arbetsmarknadspolitiska  åtgärder  och  utbildningar
som inte leder någonvart.


18. Lärlingsutbildning (punkt 19) - m

av Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson  (m)  och
Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller
riksdagen motion
2004/05:Ub436 yrkande 6.

Ställningstagande

Vi  anser  att en modell för lärlingsutbildning  bör
utformas med ett fungerande kontaktnät mellan skolor
och  företag.   Regelverket  måste  vara  klart  och
informationen och  marknadsföringen  av verksamheten
tydlig.  Olika  aktörer  måste  ges  möjlighet   att
kreativt   bidra   till  nya  utbildningsformer.  En
fungerande lärlingsutbildning  måste bygga på en mer
likvärdig ställning såväl mellan  skola  och företag
som mellan teori och praktik.


19. Betyg inom folkbildningen (punkt 20) - m,
kd

av   Sten  Tolgfors  (m),  Inger  Davidson  (kd),
Margareta Pålsson (m) och Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller
riksdagen motion
2004/05:Kr358 yrkande 14.

Ställningstagande

I dag har inte de alternativa utbildningsanordnare
som driver  utbildning  på grund- eller gymnasienivå
rätt  att sätta betyg på sina  elever  utan  betygen
måste   sättas   av   rektor   vid   den   kommunala
vuxenutbildningen.  Vi anser att det är orimligt att
inte  de  utbildningsanordnare   som   planerar  och
genomför  undervisningen  kan ges rätten att  utdela
betyg.  För  att öppna möjligheten  för  alternativa
utbildningsanordnare  att få betygssätta sina elever
vill vi se friskolor även inom vuxenutbildningen.
Särskilda yttranden



Utskottets  beredning  av   ärendet   har  föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken  anges inom
parentes  vilken  punkt  i  utskottets förslag  till
riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.


1. Översyn av vuxenutbildningen (punkt 2) - v

av Britt-Marie Danestig (v).

Jag anser att den pågående analysen  av  utbudet  av
den  eftergymnasiala  yrkesutbildningen måste följas
av en parlamentariskt tillsatt kommitté. Den rapport
som kommer att lämnas av arbetsgruppen måste ses som
ett första steg mot en  mer  omfattande utredning. I
ett  skriftligt  frågesvar från  december  2004  har
dessutom  vuxenutbildningsminister  Lena  Hallengren
meddelat att hon kommer att ta ställning till frågor
om former och  tidsplan  för  det  fortsatta arbetet
efter att arbetsgruppen avslutat sitt  arbete, något
som enligt min mening pekar på att översynen  av den
eftergymnasiala yrkesutbildningen inte kan anses som
avslutad  i  och  med  att  arbetsgruppen lämnar sin
rapport.


2. Utbudet av kvalificerad yrkesutbildning
(punkt 6) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).

Vi  anser att antalet platser  i  den  kvalificerade
yrkesutbildningen    bör    öka.    I   Folkpartiets
budgetförslag  för  2005  satsade  vi  100  miljoner
kronor mer än regeringen för att utbildningen skulle
kunna     byggas    ut    ytterligare.    En    nära
arbetslivsanknuten     utbildning     med    tydliga
praktikinslag  och  med ett utbildningsinnehåll  som
svarar mot företagens  behov  av  kompens är oerhört
betydelsefull.  Dessutom  får  en hög  andel  av  de
studerande  arbete  direkt efter avslutade  studier.
Intresset     för     att    starta     kvalificerad
yrkesutbildning  är  stort,   och   för   att  klara
efterfrågan  bör  antalet platser på KY-utbildningen
öka.


3. Lärlingsutbildning (punkt 19) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).
Vi anser att en ny lärlingsutbildning bör införas.
I Folkpartiets budgetförslag  anslog vi 100 miljoner
kronor för detta ändamål. Gymnasieungdomar är dåligt
förberedda för yrkeslivet i dag,  och  därför bör en
företagsanknuten  lärlingsutbildning  startas,   där
företagen  kan  få  ersättning  för  att de tar emot
lärlingar. Ett viktigt område för lärlingsutbildning
är  hantverksyrkena.  Vi menat att försöksverksamhet
med lärlingsutbildning  skall  få startas parallellt
med    utredningsarbetet    om    utformandet     av
lärlingsutbildningen    inom   gymnasiet   och   med
Yrkesutbildningsdelegationens utredningsarbete.
Bilaga

Förteckning över behandlade förslag


Motioner från allmänna motionstiden
2004

2004/05:Ub204 av Ulf Sjösten (m):

Riksdagen begär att regeringen låter göra en översyn
av KY-utbildningarna i enlighet med vad som anförs i
motionen.

2004/05:Ub209 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om specialutformade
svenskkurser  på   olika   nivåer   för  utländska
akademiker.

2004/05:Ub221 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen   begär  att  regeringen  återkommer   med
förslag    till    inrättandet    av    en    samlad
musikinstrumentmakarutbildning        med        hög
internationell klass i Sverige.

2004/05:Ub224 av Marietta de Pourbaix-Lundin och
Inger René (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om konkurrensutsättning av
svenskundervisning för invandrare.

2004/05:Ub246 av Göran Lindblad (m):

1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att införa ett
system med sfi-checkar.

2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om att införa sfi-
undervisning via TV, radio och Internet.

2004/05:Ub249 av Birgitta Carlsson och Kenneth
Johansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs   om   att  uppvärdera  och
säkerställa hantverksyrkenas fortlevnad.

2004/05:Ub258 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

26.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  att  vuxna
utvecklingsstörda  skall ha samma rätt att delta i
vuxenutbildning på grundläggande  nivå  som  vuxna
utan utvecklingsstörning.

28.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs  om  att  inrätta  en
sfi-peng.

29.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs  om  att den som inte
läst in ett fullständigt gymnasieprogram skall ges
rätt att läsa in motsvarande utbildning som vuxen.

2004/05:Ub262 av Rigmor Stenmark och Birgitta
Carlsson (c):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs   om  att  säkra
hantverksyrkena i Sverige.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening    vad   i   motionen    anförs    om    en
hantverkshögskola.

2004/05:Ub265 av Christin Hagberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen   anförs   om   hantverksinriktad
yrkesutbildning.

2004/05:Ub268 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om att förtydliga och
utöka myndigheternas ansvar för jämställdhetsmålen
för vuxnas lärande.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs om att  Nationellt
kompetenscentrum för vuxnas lärande (Encell) skall
bidra till kunskapsutveckling om jämställdhet samt
till vuxnas lärande.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att kunskap om
genus    och   jämställdhet   skall    vara    ett
kvalitetskriterium        för       eftergymnasial
yrkesutbildning.

2004/05:Ub275 av Sofia Larsen m.fl. (c):

6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad som i motionen anförs om vikten av det
livslånga lärandet i vuxenutbildning.

8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad som i motionen anförs om att ha ett mer
flexibelt   system   för  att  kunna  anpassa  KY-
utbildningar   efter   behov    på    den   lokala
arbetsmarknaden.

9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som  i motionen anförs om en översyn av
och  en  samordning   mellan   de  eftergymnasiala
yrkesutbildningarna.

14.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som  i  motionen  anförs  om  att  ge
personer  med  särskoleutbildning  tillträde  till
vuxenutbildningen.

2004/05:Ub278 av Anders Bengtsson och Hillevi
Larsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad     i    motionen    anförs    om    att    göra
samlevnadsundervisning  till  en obligatorisk del av
sfi.

2004/05:Ub286 av Maria Larsson m.fl. (kd, m, fp, c):

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs   om   att  låta
Jönköpings  län  bli försöksområde för etablerande
av en regional yrkeshögskola.

2004/05:Ub294 av Cristina Husmark Pehrsson och Jeppe
Johnsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad    i    motionen   anförs    om    behovet    av
hantverksutbildning för vuxna.

2004/05:Ub346 av Runar Patriksson (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen  anförs  om  förändringar  i  dagens
utbildningar  för poliser, tulltjänstemän samt vissa
räddningsarbetare.

2004/05:Ub354 av Tobias Krantz (fp):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om inrättande av
svenska yrkes- eller fackhögskolor ("colleges").

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att  en lämplig
lokaliseringsregion  för en av dessa yrkes-  eller
fackhögskolor ("colleges")  skulle vara Jönköpings
län,  gärna  med Gnosjöregionen  som  ett  viktigt
centrum.

2004/05:Ub377 av Jan Andersson och Eskil Erlandsson
(c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att regeringen bör utarbeta
ett  förslag för  hur  behovet  av  riksrekryterande
postgymnasial    yrkesutbildning   för   jord-   och
skogsbrukets behov skall täckas.

2004/05:Ub378 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att införa svenska
fackhögskolor ("colleges").

2004/05:Ub399 av Anita Jönsson och Bo Bernhardsson
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen   anförs   om   lokalisering   av
kvalificerade yrkesutbildningar.

2004/05:Ub429 av Kerstin Andersson och Christer
Skoog (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen  anförs  om  den  eftergymnasiala
yrkesutbildningen.

2004/05:Ub436 av Anders G Högmark m.fl. (m):

5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om satsningar på  den
kvalificerade yrkesutbildningen.

6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad i motionen anförs om införande  av  en
företagsinriktad lärlingsutbildning.

8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om kompletterande
utbildning för invandrare.

2004/05:Ub440 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

7.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen   anförs  om  att  all
eftergymnasial kvalificerad yrkesutbildning samlas
i en ny utbildningsform: yrkeshögskolan.

8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att yrkeshögskolor
som huvudmän skall  kunna  välja olika utförare av
utbildningen.

9.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
yrkeshögskolorna samlokaliseras  med  de regionala
högskolorna där så är möjligt.

10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att en del av de
resurser som i  dag  går  till allmän utbyggnad av
högskolan tillförs yrkeshögskolan.

11. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om möjligheter till
övergångar mellan de olika utbildningsformerna.

13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  att  utreda
kopplingen      mellan      yrkeshögskola      och
industriforskningsinstitut.

14.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs  om  inriktningen  av
översynen        av       de       eftergymnasiala
yrkesutbildningarna.

2004/05:Ub463 av Johan Löfstrand m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om  att se över tillgången på
och  strukturen  för  kvalificerade   yrkesinriktade
utbildningar.

2004/05:Ub467 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs om vikten av att  ägna  ökad
uppmärksamhet       åt      den      eftergymnasiala
yrkesutbildningen.

2004/05:Ub471 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  rätten  till
gymnasieutbildning.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om handikappades
möjligheter till vuxenutbildning.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs   om  en  stabil
infrastruktur för vuxenutbildning.

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  en strategi för
vuxenutbildning.

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om validering.

2004/05:Ub479 av Inger Davidson m.fl. (kd):

8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  rätten  till
utbildning vid särvux.

2004/05:Ub498 av Anneli Särnblad och Per Erik
Granström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som i motionen anförs om att påskynda processen
för validering och samordning.

2004/05:Ub504 av Christer Winbäck (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i  motionen  anförs om att utvärdering skall ske
av utbildningsinsatser för funktionshindrade.

2004/05:Sf237 av Per Westerberg m.fl. (m):

10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i motionen anförs om vikten av stärkt
svenskutbildning    och    lägre   trösklar   till
arbetsmarknaden.

2004/05:Sf360 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

12. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att förbättra och
individualisera sfi-undervisningen.

2004/05:Sf365 av Sven Brus m.fl. (kd):

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i motionen anförs om en flexibel  och
individanpassad svenskundervisning.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att kombinera
svenskundervisning    med   praktik-/lärlingsplats
eller arbete.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om yrkesspecifik
språkundervisning.

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om vuxenutbildningen.

6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att införa ett
nytt nationellt valideringssystem.

2004/05:So250 av Marietta de Pourbaix-Lundin och
Inger René (m):

4.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att undervisning i
sex-   och   samlevnadsfrågor   bör  ingå  i  sfi-
undervisningen.

2004/05:So432 av Anne Marie Brodén m.fl. (m, fp, kd,
c):

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att  uppdra  åt
Skolverket    att   utveckla   utbildningar   inom
integrativ     medicin      i      samråd      med
branschorganisationerna    inom   alternativ   och
komplementär medicin, vidare  att  de utbildningar
som får Skolverkets godkännande befrias  från moms
och   att   eleverna  vid  dessa  utbildningar  är
berättigade till studiemedel från CSN.

2004/05:So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

14. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad i motionen anförs om en differentierad
utbildningssatsning på undersköterskor.

2004/05:Kr254 av Kent Olsson m.fl. (m):

3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om utbildningen  inom
form- och designområdet.

2004/05:Kr358 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):

14.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs  om betygssättning av
grund-    och   gymnasiekurser   anordnade    inom
folkbildningen.

2004/05:T335 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson
(c):

10. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening     vad     i     motionen     anförs    om
hantverksutbildningsprojekt i Skåne.

2004/05:N393 av Göran Hägglund m.fl. (kd):

28.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om utbildning och
kompetensutveckling samt behovet  av inriktning på
företagande och entreprenörskap.