Innehåll

2000/01
UbU8

Sammanfattning

I  betänkandet  behandlas  145  motionsyrkanden från
allmänna motionstiden 1999 (fem yrkanden)  och  2000
(övriga) om olika högskolefrågor.
Utskottet föreslår avslag på samtliga yrkanden.
Yrkandena   handlar   om  övergripande  frågor  om
högskolan, studentfrågor,  frågor  om tillträde till
högskolan,  utbildningsutbud och studieorganisation,
resurstilldelningssystemet     för     grundläggande
högskoleutbildning,     högskolans     lärare    och
undervisning,     högskoleorganisatoriska    frågor,
utbildning för vissa  yrken,  forskarutbildning  och
forskarkarriär  och  Lunds  universitets  historiska
museum.
Ett stort antal yrkanden rör frågor där det enligt
gällande  styrsystem ankommer på andra än riksdagen,
t.ex.  regeringen   eller   myndigheter,  att  fatta
beslut. Utskottet avstyrker yrkandena med hänvisning
till detta.
För flertalet övriga yrkanden  föreslår  utskottet
avslag  med  hänvisning till pågående eller planerad
utredning, pågående  beredning  i  Regeringskansliet
eller tidigare ställningstaganden som utskottet inte
är berett att ändra.
I betänkandet finns reservationer på olika punkter
från samtliga partier utom Socialdemokraterna.

Motioner från allmänna motionstiden

2000

2000/01:Ub211 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om fördelarna  med
rekrytering av lärare med annan yrkesbakgrund.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om möjligheten att
snabbt    läsa    in   pedagogisk   kompetens    för
yrkesmänniskor  med   annan   högskoleutbildning  än
lärarutbildning.
2000/01:Ub214 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som sin
mening    vad    i    motionen    anförs    om   att
ledarskapsutbildning      bör     föras     in     i
lärarutbildningen, utbildningen  av  skolledare  och
fortbildningen av lärare och skolledare.
2000/01:Ub218 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin
mening  vad  i  motionen   anförs   om   behovet  av
utbildning    och    vidareutbildning   av   lärare,
skolledare och skolans övriga personal.
2000/01:Ub236 av Lars  Leijonborg  m.fl.  (fp)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin
mening  vad  i  motionen   anförs   om   att  avlagd
studentexamen skall vara en förutsättning  för högre
studier.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  mer  gedigna
ämneskunskaper i lärarutbildningen.
11. Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin
mening  vad  i  motionen   anförs   om  en  anpassad
lärarutbildning  för  personer med akademisk  examen
och  ett  avvisande av regeringens  förslag  om  tre
terminers lärarutbildning för denna grupp.
12. Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen  anförs  om  återinförande  av
speciallärarutbildningen.
2000/01:Ub239  av  Lennart  Daléus  m.fl.  (c)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
17.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av  en
strategi    för    att    öka    rekryteringen    av
högskolelärare.
2000/01:Ub241  av  Gunnel Wallin och Rigmor Stenmark
(c)  vari  föreslås att  riksdagen  fattar  följande
beslut:
3. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om  att  det  behöver
inrättas   en   särskild    kurs    i    hem-    och
konsumentkunskap i lärarutbildningen.
2000/01:Ub245   av   Ewa  Larsson  m.fl.  (mp)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  sex-  och
samlevnadsundervisning  bör  ingå  som obligatoriskt
ämne på lärarhögskolor.
2000/01:Ub246  av  Gudrun  Schyman  m.fl.  (v)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att Högskoleverket
bör få i uppdrag  att inom ramen för utvecklandet av
den  nya  lärarutbildningen  särskilt  stimulera  en
vidareutveckling av lärarutbildningen när det gäller
sex- och samlevnadsundervisningen.
2000/01:Ub253  av  Fanny  Rizell  och Kjell Eldensjö
(kd)  vari  föreslås  att riksdagen fattar  följande
beslut: Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som
sin mening vad i motionen anförs om ANT-kunskap inom
den    högre    utbildningen   av   lärare   och   i
pedagogutbildningar  samt inom läkar-, socionom- och
vårdhögskoleutbildningarna.

2000/01:Ub260 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
13. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en lärarhögskola
skall omvandlas till en fristående högskola.
17. Riksdagen tillkännager för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att  universitet och
högskolor  skall  ha  rätt  att  utforma  sina  egna
antagningsregler.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin
mening    vad    i    motionen    anförs    om   att
resurstilldelningen   till  den  högre  utbildningen
skall baseras på studenternas val.
2000/01:Ub269  av Marietta  de  Pourbaix-Lundin  (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  behovet   av
handikappkunskap i lärarutbildningen.
2000/01:Ub277 av  Yvonne Oscarsson (v) vari föreslås
att  riksdagen  fattar  följande  beslut:  Riksdagen
begär att regeringen  gör en översyn av utbildningen
så  att  obligatorisk undervisning  om  alkohol  och
alkoholens  skadeverkningar  införs  i skolor och på
linjer  där personal som skall ha kontakt  med  barn
utbildas.

2000/01:Ub316   av  Alf  Svensson  m.fl.  (kd)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten  av  blivande
lärares utbildning i värdegrund och etik.
2000/01:Ub331 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin
mening    vad    i    motionen    anförs    om   att
antagningssystemet är kvalitativt och tar till  vara
elevens resurser på ett rättvist sätt.
2000/01:Ub332 av Birgitta Carlsson och Elver Jonsson
(c,  fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
2. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad i motionen anförs om  lärarutbildningens
utformning för att kunna ge skolungdomar en god ANT-
undervisning.
2000/01:Ub402   av   Jeppe  Johnsson  och  Elizabeth
Nyström  (m)  vari  föreslås  att  riksdagen  fattar
följande   beslut:   Riksdagen    tillkännager   för
regeringen som sin mening vad i motionen  anförs  om
att avskaffa kårobligatoriet.

2000/01:Ub403   av   Margareta  Cederfelt  (m)  vari
föreslås  att  riksdagen   fattar  följande  beslut:
Riksdagen  beslutar  att  medlemskap  i  parti  inom
studentkåren  vid högskola eller  universitet  skall
vara frivilligt  för  studenter,  i enlighet med vad
som anförs i motionen.

2000/01:Ub406  av förste vice talman  Anders  Björck
och Ulf Melin (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:  Riksdagen  beslutar  att  avskaffa
kårobligatoriet.

2000/01:Ub409 av Yvonne Andersson (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1.  Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin
mening    vad    i    motionen    anförs    om   att
Naprapathögskolan får examensrätt.
2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om att de studerande
vid Naprapathögskolan skall omfattas av det allmänna
studiefinansieringssystemet.
2000/01:Ub411 av  Helena Höij och Maria Larsson (kd)
vari föreslås att riksdagen  fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad    i    motionen    anförs    om   behovet    av
svenskundervisning  för  invandrare  och  flyktingar
anpassad     till     den     enskilde     personens
förutsättningar, särskilt med avseende på invandrade
akademiker.

2000/01:Ub414 av Magnus Jacobsson och Amanda Agestav
(kd)  vari  föreslås  att  riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen begär att  regeringen  lägger fram
förslag till ändring i lagen om kårobligatorium.

2000/01:Ub418  av Amanda Agestav (kd) vari  föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening      vad     i     motionen     anförs     om
trafiklärarutbildning på högskolan.
2000/01:Ub421  av  Catharina Hagen (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om antagningssystemet
till högskola och universitet.
2000/01:Ub423   av  Rosita  Runegrund  och  Chatrine
Pålsson  (kd) vari  föreslås  att  riksdagen  fattar
följande   beslut:    Riksdagen   tillkännager   för
regeringen som sin mening  vad  i motionen anförs om
behovet av utbildning av parkinsonsjuksköterskor.

2000/01:Ub426  av Maria Larsson (kd)  vari  föreslås
att  riksdagen  fattar  följande  beslut:  Riksdagen
tillkännager för  regeringen  som  sin  mening vad i
motionen  anförs  om  studenternas  rättssäkerhet  i
högskolan.

2000/01:Ub430  av  Maria  Larsson  m.fl.  (kd)  vari
föreslås  att  riksdagen  fattar  följande   beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs om tilldelning av rätten  för
Högskolan  i  Jönköping  att  utfärda forskarexamina
inom   hela   det  humanistisk-samhällsvetenskapliga
området.

2000/01:Ub432 av  Inger  Davidson (kd) vari föreslås
att  riksdagen  fattar  följande  beslut:  Riksdagen
begär  att  regeringen  lägger   fram  förslag  till
inrättandet  av  ett  centrum  för  familjeforskning
enligt motionens intentioner.

2000/01:Ub438 av Göran Lindblad och Anita  Sidén (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1.  Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att utbildningen
till tandsköterska/tandhygienist bör integreras.
2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs om att  utbildningen
skall ske på högskolenivå med det första året (40 p)
gemensamt.
3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att  legitimerad
tandsköterska  skall  ha  behörighet  att  arbeta  i
munnen på patienterna.
4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs om att  utbildningen
till tandhygienist förlängs till 3 år (120 p).
5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening    vad    i    motionen    anförs    om   att
behörighetsområdet för tandhygienister utvidgas till
att  omfatta  vissa  enklare vårdinsatser som i  dag
utförs av tandläkare.
6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att dimensioneringen
av  utbildningen ses över i syfte att  skapa  balans
mellan behov och tillgång på assisterande personal.
2000/01:Ub439  av  Anita Sidén och Cecilia Magnusson
(m)  vari  föreslås att  riksdagen  fattar  följande
beslut: Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som
sin  mening att incitament bör skapas för  obehöriga
lärare  att  utbilda  sig  och  på  så  sätt erhålla
behörighet.

2000/01:Ub443  av Gunnar Axén (m) vari föreslås  att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen beslutar
att     avskaffa     förordning     (1983:18)     om
studerandekårer, nationer  och studentföreningar vid
universitet och högskolor.

2000/01:Ub444 av Lena Sandlin-Hedman  och Laila Bäck
(s)  vari  föreslås  att  riksdagen fattar  följande
beslut: Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som
sin  mening  vad  i  motionen anförs om värdering av
utländsk  examen  samt  yrkeskompetens   från  andra
länder.

2000/01:Ub445 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari
föreslås   att  riksdagen  fattar  följande  beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen   anförs  om  att  en  obligatorisk
akademisk introduktionskurs bör inrättas.

2000/01:Ub450 av Peter  Pedersen  (v)  vari föreslås
att  riksdagen  fattar  följande  beslut:  Riksdagen
tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad  i
motionen anförs om förslag till åtgärder som gör det
möjligt för fler studerande att antas till högskole-
och    universitetsutbildningar   efter    avslutade
gymnasiestudier,   dvs.   utan   att   tvingas  till
komvuxstudier trots fullt godkända avgångsbetyg.

2000/01:Ub452   av   Gunilla  Tjernberg  (kd)   vari
föreslås  att  riksdagen   fattar  följande  beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs om behovet  av  att  personal
inom förskola och skola får den utbildning som krävs
i att tidigt se och kunna tolka barns situation.

2000/01:Ub454 av Ewa Larsson m.fl. (mp, s ,m, v, kd,
c, fp)  vari  föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som
sin  mening att sex- och samlevnadsundervisning  bör
ingå som obligatoriskt ämne på lärarhögskolor.

2000/01:Ub459  av Harald Nordlund (fp) vari föreslås
att  riksdagen  fattar  följande  beslut:  Riksdagen
tillkännager för  regeringen  som  sin  mening vad i
motionen  anförs  om  att i lärarutbildningen  uppta
utbildning i konfliktlösning.

2000/01:Ub462 av Annelie  Enochson och Tuve Skånberg
(kd)  vari  föreslås att riksdagen  fattar  följande
beslut: Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som
sin  mening  vad  i motionen anförs om att  avskaffa
kårobligatoriet  vid   de  svenska  högskolorna  och
universiteten.

2000/01:Ub468 av Cinnika Beiming och Dag Ericson (s)
vari föreslås att riksdagen  fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad    i    motionen    anförs    om   behovet    av
kompletteringsutbildningar   inom   högskolan    för
personer med en utländsk akademisk examen.

2000/01:Ub469  av  Lilian  Virgin och Sonja Fransson
(s)  vari  föreslås  att riksdagen  fattar  följande
beslut: Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som
sin  mening  vad  i motionen anförs om initiativ som
ger funktionshindrade  samma  möjligheter  som andra
att studera vid universitet och högskolor.

2000/01:Ub479   av  Sofia  Jonsson  m.fl.  (c)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  obligatorisk
pedagogisk utbildning för högskolelärare.
2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad   i   motionen   anförs   om  förstärkt
högskoledidaktisk forskning.
3.    Riksdagen    begär    att   regeringen   ger
Högskoleverket i uppdrag att utveckla undervisnings-
och examinationsformer.
4. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen  i EU
bör  föra fram frågan om ett ekvivaleringssystem för
meritvärdering för utbildningar i olika länder.
5. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  kompletterande
utbildning för akademiker med invandrarbakgrund.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin
mening    vad    i   motionen   anförs   om   reellt
studentinflytande    och   studentrepresentation   i
högskolans beslutande och beredande organ.
20. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs om  avskaffandet  av
kårobligatoriet.
21. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om   stöd   till
utvecklingen av Arbetslivscenter.
2000/01:Ub484  av   Jan-Evert  Rådhström  och  Tomas
Högström  (m)  vari föreslås  att  riksdagen  fattar
följande   beslut:    Riksdagen   tillkännager   för
regeringen som sin mening  vad  i motionen anförs om
att avskaffa kårobligatoriet.

2000/01:Ub486 av Ulf Nilsson m.fl.  (fp,  m, v) vari
föreslås   att  riksdagen  fattar  följande  beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs  om  att  Lunds  universitets
historiska museum bör läggas under statligt ansvar.

2000/01:Ub488  av Anna Lilliehöök (m) vari  föreslås
att  riksdagen  fattar  följande  beslut:  Riksdagen
tillkännager för  regeringen  som  sin  mening vad i
motionen  anförs  om  förnyelse av lärarutbildningen
och kompletterande pedagogisk utbildning.

2000/01:Ub489 av Bertil  Persson  (m)  vari föreslås
att  riksdagen  fattar  följande  beslut:  Riksdagen
tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad  i
motionen anförs om att utreda och planera utbildning
och forskning i Diversity Management.

2000/01:Ub490 av Lars Hjertén (m)  vari föreslås att
riksdagen    fattar   följande   beslut:   Riksdagen
tillkännager för  regeringen  som  sin  mening vad i
motionen    framförs    om    en    förlängning   av
tandhygienistutbildningen.

2000/01:Ub491  av  Bertil Persson (m) vari  föreslås
att  riksdagen  fattar  följande  beslut:  Riksdagen
tillkännager för  regeringen  som  sin  mening vad i
motionen  anförs  om samlade högskoleutbildningar  i
Malmö.

2000/01:Ub495 av Agne  Hansson (c) vari föreslås att
riksdagen   fattar   följande    beslut:   Riksdagen
tillkännager  för regeringen som sin  mening  vad  i
motionen anförs  om  att genom flexibla studieformer
som distansutbildning  göra det möjligt för enskilda
människor  att  i  ökad  utsträckning  utveckla  sin
kompetens inom högskolans ram. Personer som på detta
sätt kommer i kontakt med  högskolan  kan  också  på
egen   hand   återvända   för  att  komplettera  sin
utbildning.

2000/01:Ub499 av Laila Bäck  m.fl. (s) vari föreslås
att  riksdagen  fattar  följande  beslut:  Riksdagen
tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad i
motionen  anförs  om att ge Högskoleverket och andra
berörda  verk  och  institutioner   i   uppdrag  att
kartlägga   vilken   bild  av  homo/bisexuella   och
transpersoner som förmedlas till blivande lärare.

2000/01:Ub503  av  Nikos   Papadopoulos   och  Paavo
Vallius  (s)  vari  föreslås  att  riksdagen  fattar
följande    beslut:   Riksdagen   tillkännager   för
regeringen som  sin  mening vad i motionen anförs om
behovet av projekt för  att validera och komplettera
utländska akademiska examina.

2000/01:Ub505  av  Beatrice   Ask   m.fl.  (m)  vari
föreslås  att  riksdagen  fattar  följande   beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen   anförs  om  principer  för  nya
antagningsregler för högre utbildning.

2000/01:Ub506 av Anita  Sidén  och  Cristina Husmark
Pehrsson  (m)  vari  föreslås  att riksdagen  fattar
följande   beslut:   Riksdagen   tillkännager    för
regeringen  som  sin mening vad i motionen anförs om
studenters rätt att överklaga sina betyg.

2000/01:Ub508 av Jan  Backman  (m) vari föreslås att
riksdagen   fattar   följande   beslut:    Riksdagen
tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad  i
motionen anförs om att LUHM:s situation måste lösas.

2000/01:Ub510  av  Cinnika Beiming  m.fl.  (s)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om behovet  av  ett
långsiktigt  program  för  att  minska  den  sociala
snedrekryteringen till högskolan.
3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad i motionen anförs om att  ge  Södertörns
högskola status som universitet.
2000/01:Ub512   av  Eva  Arvidsson  m.fl.  (s)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om behovet  av  att
kartlägga    vilka    olika    informations-     och
utbildningsinsatser  som  behövs inom området social
ekonomi.
2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om behovet  av  en
handlingsplan       för       informations-      och
utbildningsinsatser inom området social ekonomi.
2000/01:Ub513 av Eva Arvidsson och Yilmaz Kerimo (s)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  vikten  av att
utveckla  kompetens  och  förhållningssätt hos olika
personalgrupper som arbetar med mångfaldsfrågor.
2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om vikten  av  att
lärarutbildningen  och  socionomutbildningen  rustar
studenterna  för  att arbeta  i  ett  mångkulturellt
samhälle.
2000/01:Ub519  av Raimo  Pärssinen  m.fl.  (s)  vari
föreslås  att  riksdagen   fattar  följande  beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  högre   utbildning   i
skogslänen.

2000/01:Ub802 av Marianne Carlström och Karin Olsson
(s)  vari  föreslås  att  riksdagen  fattar följande
beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om utbildning av lärare
i hem- och konsumentkunskap.
2000/01:Ub804   av  Birgitta  Carlsson  och  Viviann
Gerdin  (c)  vari  föreslås   att  riksdagen  fattar
följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  behovet av att
utbilda    fler    lärare    i    ämnet   hem-   och
konsumentkunskap.
2000/01:Ub805  av  Helena  Höij  m.fl.   (kd)   vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin
mening    vad    i   motionen    anförs    om    att
Stockholmsregionen  ges större frihet att organisera
sig i enlighet med sina särskilda förutsättningar.
2000/01:Ub807 av Ewa  Thalén  Finné  m.fl.  (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4.  Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  studier  vid
Öresundsuniversitetet.
2000/01:Ub810 av  Yvonne  Andersson  m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om balansen mellan
teknik och naturvetenskap å ena sidan  och humaniora
och samhällsvetenskap å andra sidan.
3.  Riksdagen  begär  att  regeringen genomför  en
fördjupad   kartläggning   av   vilka   konsekvenser
högskoleexpansionen   medfört   för  utbildningarnas
kvalitet.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om lärarnas situation i
högskolan.
7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen  anförs  om  antagningen  till
högskolan.
9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om högskolans samverkan
med det omgivande samhället.
10. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin
mening      vad     i     motionen     anförs     om
internationaliseringens konsekvenser.
11. Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin
mening  vad  i  motionen   anförs   om  studenternas
rättssäkerhet.
2000/01:Ub813 av Lars U Granberg (s)  vari  föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att elevinflytande
skall vara en  del  i  vidareutbildningen  av dagens
lärare,   men   också   en   del   av  den  framtida
lärarutbildningen.
2000/01:Ub816  av Matz Hammarström m.fl.  (mp)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad som i motionen anförs om  utveckling  av
högre utbildning och forskning.
2000/01:Ub818   av   Beatrice  Ask  m.fl.  (m)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  betydelsen  av
humanism och humaniora i samhället.
2000/01:Ub820   av  Ulf  Nilsson  m.fl.  (fp)   vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en  strategi för att
trygga   lärarförsörjningen   vid   högskolor    och
universitet.
7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen  anförs om att regeringen inte
skall utse ordförande i  universitetsstyrelser  utan
att varje högskola skall utse sin egen styrelse.
11.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad  i  motionen  anförs  om  att  återinföra
möjligheten   att   doktorera   utan   att   ha   en
doktorandtjänst, exempelvis på deltid.
12.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad  i  motionen  anförs  om  att  tiden  för
disputation måste tillåtas variera.
13.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening  vad   i  motionen  anförs  om  att  dela  in
högskole- och universitetsåret i tre terminer.
14. Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin
mening  vad i motionen  anförs  om  att  hälften  av
examinerade doktorer fick möjlighet att fortsätta en
vetenskaplig  postdoktoral  karriär  i Sverige eller
utomlands.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin
mening  vad  i motionen anförs om att högskolor  och
universitet på  vissa  utbildningar skall få utforma
lokala antagningskriterier.
17. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs om  avskaffandet  av
kårobligatoriet.
20. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om  rutiner  för  hur
utländska       universitetsutbildningar       skall
tillgodoräknas i Sverige.
21. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om  vikten  av att fler
studenter studerar utomlands.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin
mening  vad i motionen anförs om vikten av att  fler
utländska    studenter   rekryteras   till   svenska
universitet och högskolor.
25. Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen  anförs om att högskolor skall
fråntas ansvaret för utbildningar på gymnasienivå.
31. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om  funktionshindrade
studenters rättigheter.
32. Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen  anförs  om att underlätta för
personer  med  utländsk  bakgrund  att  arbeta  inom
bristyrken.
2000/01:Ju724 av Tasso Stafilidis m.fl.  (v,  s,  c,
fp,  mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
18.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  sex-  och
samlevnadsundervisningen skall vara obligatorisk för
ämneslärarna på Lärarhögskolan.
2000/01:L459  av  Ana  Maria  Narti  m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
17. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om högskoleutbildningen
för vissa yrken.
19.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen  anförs  om kunskapen om homo-
och   bisexualitet   hos  nyckelgrupper   inom   den
offentliga sektorn.

2000/01:Sf241 av Rigmor  Stenmark  (c) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att adoptionsfrågor
skall ingå  i alla yrkesutbildningar som syftar till
arbete med barn.
2000/01:Sf617  av  Ana  Maria  Narti m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  en mångfald av
språkkurser  och kompletterande yrkeskurser  på  hög
nivå  och  om  individens   rätt   att  själv  välja
utbildning.
2000/01:So361 av Barbro Feltzing (mp)  vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  vad  i
motionen  anförs  om   att   inrätta  professurer  i
reumatologi vid universitetssjukhusen.
2000/01:So364  av  Margit  Gennser  m.fl.  (m)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att  resurser  skall
avsättas för försäkringsmedicinsk utbildning.
5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin
mening  vad i motionen  anförs  om  att  medel  till
lärar- och forskningsresurser skall avsättas för den
försäkringsmedicinska utbildningen och forskningen.
2000/01:So450  av  Matz  Hammarström m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utbildning av lärare
att hantera mobbning.
2000/01:So543  av Matz Hammarström m.fl.  (mp)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om  utbildning  för
personal inom skola och barnomsorg.
2000/01:So545 av Lena Ek m.fl. (c) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  förbättra
möjligheterna för validering av utländsk examen.
2000/01:Kr341 av  Siv  Holma m.fl. (v) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om universitet  och
högskolor.
2000/01:Kr342  av  Ewa  Larsson   m.fl.   (mp)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   att   ämnet   mediekunskap   bör  ingå  som
obligatoriskt  ämne  för  alla  blivande  lärare  på
landets lärarhögskolor.
2000/01:Kr345  av  Inger  Davidson  m.fl. (kd)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
28. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen anförs om dramapedagogernas
utbildningssituation.
33. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om dansutbildningen.
2000/01:Kr538 av Peter Pedersen  (v)  vari  föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
3.  Riksdagen begär att regeringen återkommer  med
förslag  som  syftar  till att öka möjligheterna att
förena ett aktivt idrottsutövande, även på elitnivå,
med en fungerande studiesituation.
2000/01:Kr701 av Matz Hammarström  m.fl.  (mp)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
25.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening  att   utbildning   i  folkdans  bör  ingå  i
existerande danspedagoglinje.
2000/01:T230 av Britt Bohlin m.fl. (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en professur med
inriktning   mot  yrkespedagogik  med  placering   i
Västsverige.
6. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening    vad    som    i    motionen   anförs    om
utbildningskvaliteten,           studentinflytandet,
jämställdhetsarbetet, pedagogisk förnyelse  och  den
sociala  och  etniska  mångfalden  på de västsvenska
högskolorna.
2000/01:T717 av Carl Bildt m.fl. (m)  vari  föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
7.  Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad  i motionen anförs om tillvaratagande av
utländsk kompetens.
9. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening   vad   i   motionen   anförs   om    digital
distansutbildning av högsta klass.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om en möjlighet för
universitet   och  högskolor  att   omvandlas   till
stiftelser.
2000/01:N266 av  Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om behoven  av  en
utbildningspolitisk reform.
2000/01:N267  av  Lennart  Daléus  m.fl.   (c)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen  vad som
i   motionen   anförs   om   ökad  samverkan  mellan
universitet,   högskolor  och  det   omkringliggande
näringslivet.
11. Riksdagen  tillkännager för regeringen vad som
i motionen anförs  om  att  stimulera  framväxten av
avknoppningsföretag vid universitet och högskolor.
2000/01:N268  av  Yvonne  Ångström  m.fl. (fp)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
15. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin
mening   vad   i   motionen   anförs  om  den  högre
utbildningen.
2000/01:N325 av Runar Patriksson  (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
16. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  de  regionala
högskolornas  och  universitetens roll för att skapa
regional balans.
2000/01:N380  av  Kenneth  Johansson  och  Margareta
Andersson (c) vari  föreslås  att  riksdagen  fattar
följande beslut:
9.  Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad  som  i  motionen  anförs  om att främja
högskolekurser  i  kooperativt  entreprenörskap  och
inrätta en kooperativ "fakultet".
2000/01:N383  av Matz Hammarström  m.fl.  (mp)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om  strategier  för att
öka examensfrekvensen vid högskolor och universitet.
3.  Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad  i motionen anförs om strategier för att
förändra  attityden  till  utbildning,  kunskap  och
skolan i sig.
2000/01:N388  av  Matz  Hammarström  m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om strategier för att
öka examensfrekvensen vid högskolor och universitet.
7. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om  strategier  för att
förändra  attityden  till  utbildning,  kunskap  och
skolan i sig.
13.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjligheterna att få
sin utländska examen godkänd i Sverige.
14. Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin
mening   vad  som  i  motionen   anförs   om   ökade
möjligheter att komplettera utländsk utbildning.

Motioner från allmänna motionstiden
1999

1999/2000:Ub213 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas
2. att riksdagen  som  sin  mening  ger regeringen
till    känna    vad    i    motionen   anförts   om
lärarutbildningen för gymnasielärare.
1999/2000:Ub275  av  Alf Svensson  m.fl.  (kd)  vari
yrkas
11. att riksdagen som  sin  mening  ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om utbildning  och
fortbildning av lärare i informationsteknik.
1999/2000:Ub282 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari
yrkas
2.  att  riksdagen  som  sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts angående utbildade
lärare i ämnet hemkunskap.
1999/2000:T703  av  Lennart Daléus  m.fl.  (c)  vari
yrkas
8. att riksdagen som  sin  mening  ger  regeringen
till   känna   vad   i  motionen  anförts  om  IT  i
lärarutbildningen.
1999/2000:T705 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas
10. att riksdagen som  sin  mening  ger regeringen
till  känna  vad i motionen anförts om IT-utbildning
för   lärare  i  samhällsorienterande   ämnen   samt
skolbibliotekarier.

Utskottets överväganden

Övergripande frågor

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen  avslår   motioner   om  humaniora.
Vidare  avslår  riksdagen  en  motion  om  en
kartläggning      av     högskoleexpansionens
konsekvenser   för  utbildningens   kvalitet.
Riksdagen  avslår   också   nio  yrkanden  om
grunddragen i högskolans utveckling  i övrigt
och     ett    yrkande    om    frihet    för
Stockholmsregionen att organisera sig.
Jämför reservationerna  1 (m, kd, fp), 2 (m), 3 (fp)
och 4 (mp).

Moderata   samlingspartiet   och   Kristdemokraterna
föreslår i motionerna  2000/01:Ub818  (m)  yrkande 1
respektive     2000/01:Ub810    (kd)    yrkande    2
tillkännagivanden    om   humanioras   ställning   i
samhället och i högskolans verksamhet.
Moderaterna påpekar  att  i ett så teknikdominerat
samhälle som vårt behövs i allra högsta grad det som
humaniora representerar: kultur i vid mening, språk,
etik, litteratur, konst, musik,  religion,  historia
samt  tänkande  och upplevelser av frågor om mening,
sanning  och  sammanhang.  Det  är  viktigt  att  ge
humaniora en renässans  i  skolan,  i  högskola  och
universitet  och  därmed i hela vårt samhälle, heter
det i motionen. Den  nedprioritering av humanistiska
ämnen  som  skett inom utbildningen  motsvarar  inte
elevernas  intressen  och  engagemang.  Motionärerna
beklagar att  resurserna inte medger den satsning på
fördjupning och  kompetens  som  det  finns underlag
för.
Kristdemokraterna   ser  med  oro  på  regeringens
enligt  deras mening alltför  ensidiga  satsning  på
naturvetenskap  och  teknik. En bättre balans mellan
dessa  områden  å   ena  sidan   och  humaniora  och
samhällsvetenskap å den andra hade  varit önskvärd i
ett  långsiktigt  perspektiv.  Satsningarna  på  nya
platser  inom humaniora och samhällsvetenskap  måste
öka, anser de.
U t s k  o  t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
Om värdet av humaniora i samhället och i högskolan
har utskottet samma  uppfattning  som  motionärerna.
Kristdemokraterna    har    förordat    färre    nya
högskoleplatser  vart  och ett av de senaste åren än
vad regeringen föreslagit och riksdagen beslutat. Om
deras utbyggnadsram hade blivit verklighet skulle en
annan balans mellan utbildningsområdena ha inneburit
en betydligt mindre utbyggnad  av  naturvetenskaplig
och  teknisk utbildning än den som skett.  Utskottet
anser  att  den  särskilda  satsning på utbyggnad av
högskoleutbildningen i naturvetenskap och teknik som
gjorts de senaste åren har varit  väl  motiverad med
hänsyn  till behovet i näringslivet av personer  med
hög kompetens  inom  dessa  områden  och  behovet  i
samhället  av  bl.a.  lärare  som  kan  undervisa om
naturvetenskap och teknik på alla nivåer  i  skolan.
De   ekonomiska   resurser   som  har  avsatts  till
utbyggnad  av  högskoleutbildningen  är  inte  låsta
enbart till naturvetenskap och teknik. I den mån som
planerade utbildningsplatser inom dessa områden inte
kan utnyttjas kommer de ekonomiska resurserna att få
användas  även  för  utökad  utbildning  inom  andra
områden såsom humaniora  och  samhällsvetenskap. Det
är  enligt  utskottets  mening också  glädjande  att
flera   lärosäten   på   senare    år   har   skapat
utbildningsalternativ        där       humanistiska,
samhällsvetenskapliga och/eller  konstnärliga  ämnen
kombineras med naturvetenskapliga och/eller tekniska
ämnen.  Exempel  på  detta  finns  vid  bl.a. Kungl.
Tekniska  högskolan, Luleå tekniska universitet  och
Mälardalens   högskola.   De  studenter  som  väljer
otraditionella  kombinationer   -   vare  sig  dessa
erbjuds  av lärosätena som utbildningsprogram  eller
studenterna  själva sätter samman kurser på ovanligt
sätt - behöver  få  lärosätenas  stöd  att  göra sin
kompetens   känd   och   begriplig   för  omvärlden.
Uppföljningen av dem som examineras är  generellt en
uppgift  som  särskilt de större lärosätena,  enligt
mångas vittnesbörd,  ägnar  sig  åt  i alltför liten
utsträckning.
Kristdemokraterna begär i motion 2000/01:Ub810 också
en  fördjupad  kartläggning  av  vilka  konsekvenser
högskolans expansion har medfört för utbildningarnas
kvalitet (yrk. 3).
U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår
yrkandet om tillkännagivande.
En   mycket    ambitiös   plan   för   regelbundna
utvärderingar av samtliga utbildningar för generella
examina  och  yrkesexamina  vid  samtliga  lärosäten
aviserades      i      proposition      1999/2000:28
Studentinflytande    och    kvalitetsutveckling    i
högskolan  (bet.  UbU12,  rskr.  180).  Den  har  nu
fastlagts i regleringsbrevet  för Högskoleverket för
år 2001. Verket skall genomföra sådana utvärderingar
med en periodicitet om sex år.
Synpunkter på grunddragen i högskolans  utveckling i
övrigt  förs  fram  av Moderaterna, Folkpartiet  och
Miljöpartiet och i en enskild s-motion.
Enligt Moderaterna i motion 2000/01:N266 yrkande 5
behövs en utbildningspolitisk  reform.  Förändringar
behöver  genomföras  som sammantaget kan bidra  till
att göra Sverige till  en  nation  som  andra länder
vill  knyta  ytterligare  band  med, i form av  ökat
studentutbyte,  utbyte  av  forskarstuderande   samt
internationellt   forskningssamarbete   inom   olika
forskningsfält.  Uppdraget  att  öka  intresset  för
naturvetenskap  och  teknik  måste  påbörjas redan i
grundskolan   och   duktiga   lärare   lockas   dit.
Regeringen bör initiera ett arbete med att  ta  fram
en internationellt anpassad modell för studentutbyte
som  ger  möjlighet  för  fler svenska studenter att
studera vid utländska toppuniversitet.  Något  eller
några  svenska lärosäten bör kunna genomföra digital
distansutbildning  av  högsta internationella klass.
Fler universitet och högskolor  skall  ges möjlighet
att  frigöra  sig  från  staten.  Den  kontinuerliga
kompetensutvecklingen skall främjas, vilket  bör ske
genom  införande  av  individuella  kompetens- eller
utbildningskonton.
Folkpartiet föreslår i motion 2000/01:N268 yrkande
15  tillkännagivande  till regeringen om  den  högre
utbildningens   betydelse    för   landsbygden.   De
regionala högskolornas och universitetens  roll  för
att  skapa  en  regional  balans är av största vikt,
heter det i motionen. De måste  ta  sitt  ansvar för
att erbjuda distansundervisning av hög kvalitet, och
den utbildning de erbjuder måste omfatta sådant  som
ungdomar  vill  läsa,  för  att  undvika att dessa i
stället  söker sig till de större universiteten.  De
högskolor   som   får  universitetsstatus  måste  få
acceptabla    forskningsmöjligheter.    Motionärerna
påpekar också att  det inte är självklart att det är
staten som skall vara  huvudman för dem i framtiden.
Samma  synpunkter  framförs  i  motion  2000/01:N325
(fp), där motionären  också framhåller att Karlstads
universitet måste få resurser för sin verksamhet, så
att kvaliteten kan upprätthållas (yrk. 16).
Miljöpartiet  föreslår   i   motion  2000/01:Ub816
yrkande  3 ett tillkännagivande om  utvecklingen  av
högre utbildning  och  forskning.  Utbildningen inom
universitet  och  högskolor  skall  enligt  motionen
tillgodose  fyra  olika  behov,  nämligen  bildning,
yrkesutbildning, fortbildning och forskarutbildning.
Målet är att högre utbildning skall  vara  öppen för
alla människor. Den sociala snedrekryteringen  skall
arbetas  bort och de ekonomiska hindren i görligaste
mån  undanröjas.  Bl.a.  kunskap  om  de  ekologiska
grundvillkoren   på   jorden   skall   ingå   i  all
högskoleutbildning,    såväl   grundutbildning   som
forskarutbildning.     Motionärerna     vill     att
forskningens  frihet skall  värnas,  att  nödvändiga
resursförstärkningar  fortsätter i planerad takt och
att forskningen skall stödjas  brett och långsiktigt
inom  de  tre  ansvarsområdena för  ämnesråden  inom
Vetenskapsrådet.   Villkoren  för  svensk  forskning
skall vara generösa  och verksamheten vara öppen men
med   höga   kvalitetskrav    och   flexibilitet   i
organisationen.      Studenternas      studiesociala
rättigheter  bör  utredas.  Möjligheterna att  fritt
välja ämneskombinationer vid  högskolestudier  måste
förbättras.   Utbildningarna   på  miljöområdet  bör
samordnas       i       ändamålsenliga      enheter.
Jämställdhetsfrågan bör vidgas till att omfatta alla
personalkategorier  vid universitet  och  högskolor,
inte  bara  professorer.   Visstidsförordnanden  bör
införas för att man skall få  en  större  rörlighet.
Vetenskapsområdena  och  Vetenskapsrådet  behöver  i
framtiden   en   förstärkning   av   resurserna.  En
utvecklingsfond för små och medelstora högskolor bör
inrättas,  där  dessa  högskolor   i konkurrens  med
varandra skall kunna söka särskilda forskningsmedel.
Regeringen bör tillsätta en arbetsgrupp  med uppgift
att   planera   för   ett   miljöteknikinstitut  för
forskning och utveckling av miljöanpassad teknik och
produkter.  Sveriges  plats  i  den  internationella
forskningen bör förstärkas genom  att  man  inrättar
ett  forskningscentrum  med  huvuduppgift  att samla
vetenskapsmän inom frontforskningen inom områden som
är   under   stark  utveckling  till  symposier  för
diskussion och uppsummering med tonvikt på analys av
den framtida utvecklingen.  Försvarets forskning bör
ställas om och inriktas mot civil verksamhet. Som en
inledning   av   detta  föreslår  motionärerna   tre
pilotprojekt. För att vetenskapliga djurförsök skall
tillåtas skall kraven  på  forskningens kvalitet och
projektets  angelägenhetsgrad   vara   exceptionellt
höga.      Vetenskapsrådet      tillsammans      med
Forskningsforum bör få i uppdrag att inventera vilka
forskningsrön    som    kan   förväntas   få   stora
samhällskonsekvenser och  att  informera allmänheten
om dessa. I motionerna 2000/01:N383 och 2000/01:N388
tar Miljöpartiet upp behovet av  strategier  för att
öka  examensfrekvensen  vid lärosätena (yrk. 1 resp.
6) och för att förändra attityderna till utbildning,
kunskap och skolan som institution (yrk. 3 resp. 7).
I  motion  2000/01:T230  (s)  yrkande  6  pläderar
motionärerna  för  ökat  studentinflytande,   aktivt
jämställdhetsarbete,  utvecklad  kvalitetsgranskning
och större resurser till pedagogisk  förnyelse, allt
detta  för att främja utbildningskvaliteten  vid  de
västsvenska högskolorna.
U t s  k  o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
I  motionerna   tas   upp   ett  antal  frågor  om
resursförstärkningar för olika  ändamål.  Sådant bör
behandlas  i  samband med regeringens budgetförslag.
Insatser för att  öka  intresset  för naturvetenskap
och  teknik  hos eleverna redan i grundskolan  pågår
sedan åtskilliga år. Som exempel kan nämnas det s.k.
NOT-projektet     som     bedrivs    gemensamt    av
Högskoleverket och Skolverket.  Det startade år 1994
och pågår fortfarande. Inför höstterminen  2001  har
regeringen  beslutat  satsa  9,9  miljoner kronor på
rekryteringsinsatser  för  att  öka  intresset   för
lärarutbildningar   med  inriktning  mot  matematik,
naturvetenskap  och  teknik.   Förslag   om  digital
distansutbildning  och  om  omvandling  av  statliga
högskolor till fristående har väckts även i separata
yrkanden,   som   behandlas   längre  fram  i  detta
betänkande.  Utskottet  vill dock  här  påpeka,  att
distansutbildning inte enbart  vänder  sig  till dem
som  bor  i  glesbygd,  utan  kan  vara en värdefull
utbildningsform även för tätortsboende.  En särskild
utredare   har   nyligen   lagt   fram   förslag  om
individuellt     kompetenssparande     (Individuellt
kompetenssparande   -   med   start   år  2002,  SOU
2000:119).    Remissbehandling    och    regeringens
beredning av frågan bör avvaktas innan riksdagen tar
ställning. Universiteten och högskolorna -  såväl de
små  och  medelstora  som  de  övriga - skall enligt
högskolelagen  samverka med det omgivande  samhället
och informera om  sin  verksamhet (1 kap. 2 § tredje
stycket).  I  regleringsbrev   för   år   2001   har
regeringen  ålagt  dem bl.a. att i ökad utsträckning
och  i  nära  samverkan   med   arbetslivet  utforma
utbildningar  som svarar mot arbetsmarknadens  behov
samt att öka beredskapen  för det livslånga lärandet
och utveckla flexibla studieformer  för att göra det
möjligt  för  enskilda  individer  att utveckla  sin
kompetens  inom högskolans ram. Där sägs  också  att
lärosätena bör  medverka  i arbetet med de regionala
tillväxtavtalen  och  utifrån  lärosätets  särskilda
förutsättningar  för  att   stimulera   en   hållbar
ekonomisk  tillväxt.  Flertalet  av  de  förslag som
inryms    i    Miljöpartiets    yrkande   i   motion
2000/01:Ub816 har behandlats av riksdagen  i samband
med regeringens förslag i olika propositioner  eller
i     betänkanden    om    motioner.    Frågor    om
studentinflytande  behandlas  längre  fram  i  detta
betänkande.  Yrkanden  om jämställdhetsfrågor kommer
att behandlas i ett senare  betänkande  under  detta
riksmöte.
Kristdemokraterna  pläderar  i  motion 2000/01:Ub805
yrkande    1    för    en    större    frihet    för
Stockholmsregionen  att  organisera  sig enligt sina
särskilda  förutsättningar.  Det  finns i  dag  inte
något  erkänt politiskt organ med ett  grundläggande
helhetsansvar  för  att  inte bara planera utan även
samordna  och  i  vissa  fall   genomföra  regionala
utbildningsinsatser, skriver motionärerna.
U t s k o t t e t  föreslår att  riksdagen  avslår
yrkandet.
Riksdagen  bör  enligt  utskottets  mening inte ta
initiativ  till  att  bryta  upp  den  grundläggande
ansvarsfördelningen   på   utbildningsområdet:   att
kommunerna  har hand om förskola  och  skola,  medan
högskoleutbildning  bedrivs  vid  statliga högskolor
som   var  och  en  inom  de  ramar  som  anges   av
statsmakterna  har ett självständigt ansvar för sitt
utbildningsutbud.  Detta  utesluter självfallet inte
samverkan  mellan kommuner eller  högskolor.  Enligt
länsstyrelseinstruktionen  skall  länsstyrelsen  med
ett  samlat  regionalt  perspektiv  i länet samordna
olika     samhällsintressen     inom    myndighetens
ansvarsområde.

Studentfrågor

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen    avslår    motionsyrkanden     om
rättssäkerhet     för     studenterna,     om
studentrepresentation i högskolans  organ, om
avskaffande  av  kårobligatoriet, ett yrkande
om  Arbetslivscenter  samt  två  yrkanden  om
studenter med funktionshinder.
Jämför reservationerna 5 (kd), 6 (c) och 7 (m, kd, c, fp)

Behovet  av  förstärkt rättssäkerhet för studenterna
tas upp av Kristdemokraterna  i motion 2000/01:Ub810
yrkande 11. Enligt motionärerna  bör rättssäkerheten
stärkas   när  det  gäller  t.ex.  antagningsfrågor,
examinationsfrågor,    rätten    att   tentera   och
förekomsten  av  olika avgifter. Den  större  lokala
frihet  som lärosätena  numera  har  gör  det  desto
viktigare  att  studenterna har möjlighet att få sin
sak prövad. Förslag  om uppstramning av systemet för
rättssäkerhet förs också fram i motion 2000/01:Ub426
(kd).  Motionären  konstaterar   att  bortfallet  av
statlig  reglering  i mycket liten utsträckning  har
kompenserats genom lokal reglering och att det finns
en osäkerhet om vilken  rättslig  status  de  lokala
regler som ändå finns har. Statsmakterna bör ta  ett
ansvar för lokala förhållanden genom en ramreglering
som  ställer  funktionella  krav på högskolorna utan
att vara en detaljreglering.  Kretsen  av beslut som
kan   överklagas   till   Överklagandenämnden    för
högskolan bör utökas, anser motionären.
Möjlighet  att överklaga betyg finns i de nordiska
grannländerna,   framhåller  motionärerna  i  motion
2000/01:Ub506 (m).  De anser att det finns ett behov
av  att stärka studenters  ställning,  men  att  det
också   är  viktigt  att  inte  undergräva  lärarens
auktoritet.
U t s k  o  t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkanden om tillkännagivanden.
Regeringen har nyligen uppdragit åt Högskoleverket
att utreda om de bestämmelser i högskoleförordningen
som   påverkar   studenternas   rättssäkerhet   inom
högskolan behöver  ändras  eller förtydligas. Verket
skall  också  analysera  om  studenternas  rätt  att
överklaga olika beslut bör utvidgas.  I  sitt beslut
om  uppdraget  nämner  regeringen i det sammanhanget
frågan om rätt att överklaga  betyg  -  en  rätt som
hittills  inte  har  funnits  och som fram till 1993
t.o.m. varit uttryckligen utesluten.  Frågan  om att
medge  överklagande  av  betyg bör enligt regeringen
analyseras   mot   bakgrund   av    effekterna    på
betygssystemet   och   på   eventuell  förnyelse  av
examinationsformerna. Högskoleverket  skall redovisa
uppdraget senast den 16 november 2001.
Centerpartiet  framför på nytt förslag om  ändringar
när det gäller studentrepresentationen  i högskolans
beslutande  och  beredande organ (mot. 2000/01:Ub479
yrk. 19). Liksom tidigare  vill  partiet att andelen
studenter i styrelse och fakultetsnämnd  skall  vara
minst  en tredjedel och i organ på lägre beslutsnivå
minst 50  % av antalet ledamöter utöver ordföranden.
Det är angeläget att studenterna bereds plats även i
beredande organ, anser motionärerna.
U t s k o  t  t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Studenterna är i högskolelagen tillförsäkrade rätt
att  vara  representerade   i  fakultetsnämnder  och
särskilda  organ för grundutbildning  och  forskning
som   inte   tillhör    ansvarsområdet   för   någon
fakultetsnämnd  (2  kap.  6   §   andra  och  tredje
styckena).  I  högskoleförordningen  föreskrivs  att
studenterna  har  rätt  att  utse  tre  ledamöter  i
högskolestyrelse  och  i  fakultetsnämnd, nämnd  för
konstnärligt utvecklingsarbete  och  särskilt  organ
för utbildning och forskning (3 kap. 3, 6 och 7 §§).
Vidare  föreskrivs  i 3 kap. 9 § att studenterna har
rätt att vara representerade  i  alla beslutande och
beredande organ inom högskolan vars  verksamhet  har
betydelse    för   utbildningen   och   studenternas
situation.
Högskolestyrelserna består i dag i allmänhet av 15
ledamöter,  inklusive   ordförande  och  rektor.  En
särskild  utredare  har föreslagit  att  styrelserna
minskas  till  11 ledamöter,  och  att  därvid  både
lärarnas  och  studenternas  representation  minskas
till två ledamöter för vardera kategorin (Högskolans
ledning. SOU 2000:101).  Beredningen av utredningens
förslag pågår i Regeringskan-sliet.
Nio  motioner  innehåller förslag  om  att  avskaffa
kårobligatoriet.
Centerpartiet  framhåller  i  motion 2000/01:Ub479
yrkande  20  att  kårobligatoriet  inte  fyller  den
funktion  som ursprungligen åsyftades  och  att  det
dessutom är  principiellt  fel.  Vid ett avskaffande
måste såväl den utbildningspolitiska  bevakning  som
det  studiesociala  arbete  som kårerna i dag sköter
tryggas,   liksom  studentinflytandet.   Folkpartiet
hänvisar  i motion  2000/01:Ub820  yrkande  17  till
principen om föreningsfrihet. Kårernas uppgifter kan
enligt motionärerna i stor utsträckning handhas inom
högskolans    ram,   men   också   inom   eventuellt
tillkommande  frivilliga  studentorganisationer.  De
anser det viktigt att bevara studentinflytandet, som
enligt deras mening inte är beroende av obligatorisk
organisationsanslutning.       Hänvisning       till
föreningsfriheten    görs    också    i   motionerna
2000/01:Ub402,     2000/01:Ub403,     2000/01:Ub406,
2000/01:Ub443 och 2000/01:Ub484 (alla m),  liksom  i
motionerna  2000/01:  Ub414  och 2000/01:Ub462 (båda
kd).
U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
yrkandena.
Riksdagen  har behandlat förslag om  att  avskaffa
kårobligatoriet  vid  varje  riksmöte  under  den nu
pågående mandatperioden. Förslagen har avslagits med
hänvisning  till  att  vid  en  avvägning  mellan de
principiella  skälen  för  att avskaffa obligatoriet
och  de praktiska fördelarna  med  att  behålla  det
väger    de   sistnämnda   tyngst.   Utskottet   har
fortfarande samma uppfattning.
Centerpartiet  framställer  på  nytt  yrkande om ett
tillkännagivande av riksdagen att regeringen  bör ta
initiativ    för    att   stödja   utvecklingen   av
arbetslivscenter vid  lärosätena (mot. 2000/01:Ub479
yrk. 21).
U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
yrkandet.
Liksom  när  motsvarande  yrkande behandlades  vid
förra riksmötet anser utskottet  att  det  bör  vara
regeringens  sak  att avgöra om det behövs särskilda
initiativ  från  dess  sida  för  att  stimulera  en
utveckling   av   organ    av    denna   typ   (bet.
1999/2000:UbU14 s. 23 f.).
Studiemöjligheterna för funktionshindrade  studenter
tas upp i två motioner.
Folkpartiet  pekar  i motion 2000/01:Ub820 på  att
funktionshindrade studenter  kan få vänta i flera år
på  att  kunna  börja  sina  studier,   därför   att
lärosäten  inte anser sig kunna ta emot dem på grund
av  lokalernas   utformning.   Detta  anser  partiet
oacceptabelt  (yrk. 31). Det är viktigt,  framhåller
motionärerna, att  ansvariga  för  lokalutformningen
har tillräckliga kunskaper om funktionshinder.
Motionärerna i motion 2000/01:Ub469  (s)  vill att
regeringen  skall  ta  initiativ till en dialog  med
universitet  och  högskolor   om  åtgärder  som  ger
funktionshindrade  studenter samma  möjligheter  som
andra  att  bedriva  studier.   Undersökningar   som
genomförts   av   Statens   institut   för  särskilt
utbildningsstöd  (SISUS)  har  visat att elever  med
funktionshinder går vidare till  högre  utbildning i
mindre utsträckning än andra.
U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
De förhållanden  som  har  påvisats  bl.a. i SISUS
undersökning   är   otillfredsställande.   Mot   den
bakgrunden  har utbildningsutskottet nyligen  inlett
en inventering  av  vilka  undersökningar som gjorts
och vilka åtgärder som vidtagits  på olika håll inom
högskolesystemet       för       att      underlätta
funktionshindrades studier. Den bild  som framkommer
är  att  medvetenheten  om funktionshindrades  behov
blivit allt större och att  stora insatser görs även
om  mycket  återstår  innan behoven  är  till  fullo
tillgodosedda. Det finns anledning att räkna med att
den positiva utvecklingen  kommer  att fortsätta. De
ekonomiska  resurserna för stöd till  studenter  med
funktionshinder har ökats med knappt 13 % i budgeten
för år 2001,  jämfört med närmast föregående år. Ett
förslag till lag  om  likabehandling i högskolan har
lagts     fram     i     en     promemoria      från
Utbildningsdepartementet        (Åtgärder        mot
diskriminering i högskolan, Ds 2000:71). Promemorian
har  remissbehandlats. Den föreslagna lagen skall ha
till ändamål att främja lika rättigheter i högskolan
och att  motverka  diskriminering - såväl direkt som
indirekt - av bl.a. funktionshindrade. Utskottet har
inhämtat att regeringen  räknar  med  att lägga fram
förslag   till   riksdagen  i  denna  fråga  i   den
proposition  om högskolefrågor  som  aviserats  till
september detta år.
Det finns mot  bakgrund  av  vad som nu redovisats
inte   anledning  för  riksdagen  att   göra   något
tillkännagivande i enlighet med motionsyrkandena.


Tillträde till högskolan

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen   avslår   tio  motionsyrkanden  om
reglerna  om  tillträde   till  grundläggande
högskoleutbildning.  Riksdagen  avslår  också
ett   yrkande   om  ekvivaleringssystem   för
meritvärdering av utbildning i olika länder.
Jämför reservationerna  2  (m), 5 (kd), 3 (fp) och 6
(c).

De   nuvarande   reglerna  om  tillträde   till   grundläggande
högskoleutbildning      finns      i      7     kap.
högskoleförordningen    (1993:100,   ändrad   senast
1998:1272).  Där  anges  kraven   för  grundläggande
behörighet  i  4-6  §§ och allmänna bestämmelser  om
särskild behörighet i  7  §. När det gäller särskild
behörighet till en utbildning  som  vänder  sig till
nybörjare   skall   Högskoleverket  fastställa  s.k.
standardbehörigheter  (8  §)  och för utbildning som
leder     till    yrkesexamen    bestämma     vilken
standardbehörighet som skall gälla (9 §). För övriga
utbildningar som vänder sig till nybörjare bestämmer
högskolan vilken av standardbehörigheterna som skall
gälla. Om urval  ges allmänna bestämmelser i 10 §. I
fråga om urval till  utbildning  som vänder sig till
nybörjare  regleras  vilka urvalsgrunder  som  skall
användas i 12 §. Om det  inte  finns synnerliga skäl
skall  minst en tredjedel av platserna  fördelas  på
grundval av betyg och minst en tredjedel på grundval
av resultat  från  högskoleprovet  i kombination med
arbetslivserfarenhet.  Vissa  bestämmelser   om  hur
betyg   skall   värderas   finns  i  bilaga  3  till
högskoleförordningen.       Därutöver       meddelar
Högskoleverket föreskrifter om  värdering  av betyg.
Utrymmet  för  att  använda  andra urvalsgrunder  än
betyg   och   högskoleprov   regleras    allmänt   i
högskoleförordningen  (15 §). Högskoleverket  prövar
frågor om tillstånd att använda sådana urvalsgrunder
till andra utbildningar än konstnärliga.
Moderata  samlingspartiet   vänder  sig  i  motion
2000/01:Ub260 mot enhetstänkandet  och  vill  se  en
större   mångfald   inom   den  högre  utbildningen.
Universiteten och högskolorna  måste  ges  rätt  att
fastställa  sina  egna antagningsregler (yrk. 17). I
motion 2000/01:Ub505  framför Moderaterna förslag om
principer  för  nya antagningsregler.  Mer  känsliga
instrument än betygen  bör  läggas  till  grund  för
urval;   dessa  kan  med  fördel  utarbetas  lokalt.
Urvalsinstrumenten  bör  anpassas  till  de enskilda
utbildningarna.    Betyg    kan    sammanvägas   med
färdighets-    och    anlagstest    och   personliga
intervjuer. Utöver detta bör hänsyn kunna  tas  till
tidigare   meriter   och  speciella  talanger  eller
intressen.
Kristdemokraterna     framhåller      i     motion
2000/01:Ub810  yrkande 7 att högskolorna skall  vara
fria    att    sätta   sin    lokala    prägel    på
utbildningsutbudet.   Därför  kan  behörighetskraven
inte alltid vara identiska. Som de nu hanteras är de
målrelaterade       betygen      olämpliga       som
urvalsinstrument. Det  bör  finnas  fler möjligheter
att  kvalificera  sig  än  betyg  och  högskoleprov.
Kompletterande  urval kan vara arbetslivserfarenhet,
intervjuer och särskilda  antagningsprov.  I  motion
2000/01:Ub331    förordar    Kristdemokraterna   att
antagningssystemet  skall vara  kvalitativt  och  ta
till  vara elevens resurser  på  ett  rättvist  sätt
(yrk. 10).  Motionärerna  vill  att  en  modell  för
viktning  av  betyg  skall  utvecklas. Vid urval bör
också  andra  sätt att värdera  lämplighet  för  och
möjlighet  till  den  sökta  utbildningen  användas.
Elevens förstaval bör också värderas vid urval.
Folkpartiet   förordar   liksom   Moderaterna  och
Kristdemokraterna  en  större frihet för  lärosätena
att  utforma  antagningsregler  (mot.  2000/01:Ub820
yrk. 16). En grundläggande  förutsättning skall dock
vara att man har grundläggande behörighet. För sådan
skall  det, enligt Folkpartiet  i   motion  2000/01:
Ub236, krävas  avlagd studentexamen (yrk. 7). Elever
som  har  gått ett  teoretiskt  inriktat  program  i
gymnasieskolan  skall  få  en  studentexamen som ger
högskolebehörighet.
Enligt  motion 2000/01:Ub510 (s)  behövs  det  ett
långsiktigt  program  för  att  minska  den  sociala
snedrekryteringen till högskolan (yrk. 2).
I motion 2000/01:Ub421 (m) framförs förslag  om en
översyn  av  antagningssystemet (yrk. 2). Motionären
är  kritisk  mot   det  nuvarande  betygssystemet  i
gymnasieskolan. Ett  alternativ  är att betygen bara
grundar behörighet, medan urval görs  på grundval av
nationella  högskoleprov  som  utformas  olika   för
sökande  till utbildningar med olika inriktning. Ett
annat alternativ skulle enligt motionären kunna vara
att betygen  väger 50 % och ett test 50 % vid urval.
Möjligheten för  varje  lärosäte att självt bestämma
antagningsregler bör övervägas.
Åtgärder  för  att fler ungdomar  skall  kunna  gå
direkt från gymnasieskolan  till  högskoleutbildning
begärs i motion 2000/01:Ub450 (v).  Ett  sätt är att
tillskapa   fler   utbildningsplatser  i  högskolan.
Motionären   pekar   på    det   slöseri   som   ett
"obligatoriskt komvuxår" mellan  gymnasieskolan  och
högskolan innebär. Gymnasieskolans betygssystem, där
betyg  sätts  på varje enskild kurs och varje sådant
betyg räknas med  vid  urvalet till högskolan, leder
till  taktiska  val  av  kurser   i  gymnasieskolan,
varefter  eleverna  läser i komvux för  att  få  mer
konkurrenskraftiga betyg.
Samme motionär framför  i motion 2000/01:Kr538 (v)
krav  på  ökade möjligheter att  förena  ett  aktivt
idrottsutövande, även på elitnivå, med en fungerande
studiesituation  (yrk.  3).  Det s.k. ortsföreträdet
bör därför enligt motionären analyseras ytterligare.
U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
yrkandena.
Av dem som antogs höstterminen 2000 inom ramen för
den   samordnade   antagningen   genom  Verket   för
högskoleservice hade 73 % kompletterat med betyg som
förbättrat  deras  meritvärde.  De urvalsregler  som
gäller för närvarande har visat sig  leda  till  att
relativt   få   studerande   kan   gå   direkt  från
gymnasieutbildningen   till   högskolan,   och   att
utbildningstiderna   förlängts   genom  omvägen  via
komvuxstudier.    Detta    är    enligt   utskottets
uppfattning                     otillfredsställande.
Utbildningsdepartementet   remissbehandlade    under
hösten  2000  två förslag till ett reformerat system
för antagning till  högskolan.  Dels remitterades en
promemoria    utarbetad    av    tjänstemän     inom
departementet,  dels  en  skrivelse  till regeringen
från Högskoleverket. De två förslagen  syftade  båda
till  att  öka  ungdomars möjlighet att i princip gå
direkt från gymnasieskolan  till  högskolan samt att
ge   högskolorna   ökade   möjligheter  att   aktivt
rekrytera  studenter.  Högskoleverket   tog   i  sin
skrivelse   upp  bl.a.  de  negativa  effekterna  på
verksamheten  i  gymnasieskolan som nuvarande regler
har visat sig få,  och  de  taktiska  valen  där.  I
budgetpropositionen  meddelade regeringen sin avsikt
att återkomma till riksdagen  med förslag som syftar
till  att  öka mångfalden, minska  snedrekryteringen
och  öka  andelen   ungdomar   i   högskolan  (prop.
2000/01:1  utg.omr.  16  s. 44). Regeringen  har  nu
aviserat  en  proposition  om   högskolefrågor  till
september 2001. Utskottet utgår från  att regeringen
där kommer att redovisa sin bedömning av vad som bör
förändras i antagningsreglerna. Riksdagen  bör  inte
föregripa regeringens förslag.
Ett    förslag   om   att   ändra   systemet   för
betygssättning    i   gymnasieskolan   har   nyligen
överlämnats till regeringen. Förslaget går ut på att
betyg skall sättas  i ämnen i stället för på kurser.
Därmed skulle bl.a. antalet  betyg  som  kan  läggas
till  grund  för urval till högskolan bli mindre  än
med nuvarande ordning. Förslaget om denna förändring
i    gymnasieskolan     har     överlämnats     till
Gymnasiekommittén,  som också har fått i uppdrag att
pröva förutsättningarna  för  att  en gymnasieexamen
skall  kunna  införas  i gymnasieskolan.  I  samband
därmed  har kommittén fått  tiden  för  sitt  arbete
utsträckt till den 30 april 2002 (dir. 2001:8).
Riksdagen  avslog våren 1998 ett motionsyrkande om
s.k.   ortsföreträde    för    elitidrottare   (bet.
1997/98:UbU12 s. 21 f.). Utskottet hänvisade då till
Högskoleverkets  bedömning  att ortsföreträdet  inte
var  förenligt  med  gällande  bestämmelser.   Något
initiativ  från  riksdagen  i  denna  fråga  är inte
heller nu motiverat.
Centerpartiet  föreslår  i motion 2000/01:Ub479  att
regeringen  i  EU  skall föra  fram  frågan  om  ett
ekvivaleringssystem för meritvärdering av utbildning
i olika länder (yrk.  4).  Motionärerna  påpekar att
många  som  har  läst  utomlands får problem dels  i
meritvärderingen vid antagning  till  utbildningar i
Sverige, dels vid ansökan om studiemedel.
U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Det   europeiska   systemet   för   överföring  av
studiemeriter   (ECTS  -  European  Credit  Transfer
System) används i  ökande  omfattning  i det svenska
högskoleväsendet.     Högskoleverket     har    fått
regeringens    uppdrag   att,   efter   samråd   med
Internationella          programkontoret         för
utbildningsområdet,   kartlägga    användningen   av
samtliga  delar  av  ECTS-systemet  i  Sverige  samt
föreslå  åtgärder  för  att  främja användningen  av
detta. Ett ekvivaleringssystem för meritvärdering av
gymnasieutbildningar       vid      urval       till
högskoleutbildning är enligt  utskottets mening inte
en fråga som Sverige bör prioritera.

Studieorganisation

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om införande av en
obligatorisk   akademisk   introduktionskurs.
Vidare  avslås  yrkanden om tillkännagivanden
angående anpassning  av  högskoleutbildningen
till  invandrares  behov.  Riksdagen   avslår
också      ett     yrkande     om     digital
distansutbildning, ett  om uppdragsutbildning
och ett om basår.
Jämför reservationerna  8 (v), 2 (m), 5 (kd),
6 (c) och 3 (fp).
En obligatorisk akademisk introduktionskurs bör inrättas, anser
Vänsterpartiet och föreslår  i  motion 2000/01:Ub445
ett  tillkännagivande om detta. En  sådan  kurs  bör
innehålla  en  introduktion till vetenskapshistoria,
vetenskapsteori,  forskningsetik  och  grundläggande
vetenskapliga   metoder.   Den  bör  också  behandla
studieteknik  och  ge  information   om   studenters
rättigheter.      Motionärerna      påpekar      att
Utbildningsdepartementets       arbetsgrupp       om
studentinflytande   år   1998   föreslog  en  månads
obligatorisk     introduktion    för    alla     nya
högskolestuderande,  något  som regeringen dock inte
har tagit fasta på.
U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
yrkandet.
Förslag    om    en    obligatorisk   vetenskaplig
introduktionskurs framfördes  redan  år  1989  i  en
motion   (vpk)  till  riksdagen.  Med  anledning  av
motionen gav  riksdagen  regeringen  som  sin mening
till  känna vad utbildningsutskottet hade anfört  om
att  frågan  borde  behandlas  av  den  då   nyligen
tillsatta  Högskoleutredningen (bet. 1988/89:UbU9 s.
9 f.). I betänkandet  Frihet, ansvar, kompetens (SOU
1992:1)  redovisade utredningen  sin  slutsats:  att
införande  av  en  obligatorisk  sådan kurs för alla
studenter var principiellt oförenligt  med  den  nya
friheten  i  examenssystemet,  att  en  obligatorisk
sådan kurs skulle förlänga studietiderna  generellt,
och  att  det  inte  fanns  tillräcklig tillgång  på
lärare för en sådan kurs för alla.
Utskottet är inte berett att  förorda en nationell
bestämmelse  om  en  sådan  kurs av viss  omfattning
eller med visst innehåll. Enligt  utskottets  mening
är det lärosätenas ansvar att med utgångspunkt  i de
mål    som    anges   för   högskoleutbildningen   i
högskolelagen  och  högskoleförordningen  organisera
sin utbildning och  utforma  sitt  kursutbud  på det
sätt  lärosätet  finner  bäst  med  hänsyn till sina
studenter  och  sina tillgångar på lärarkrafter  och
andra  resurser.  Utskottet   förutsätter   att  den
systematiska        kvalitetsutvärdering,        som
Högskoleverket     skall     genomföra     av    all
högskoleutbildning  som  syftar  till examen, kommer
att  i hög utsträckning gälla utbildningens  förmåga
att  förverkliga   målen  enligt  högskolelagen  och
högskoleförordningen.
Många motionärer  tar  upp  frågor  om anpassning av
högskoleutbildningen till invandrares behov.
Moderata   samlingspartiet   skriver   i    motion
2000/01:T717 att det måste göras möjligt för den som
flyttat   till   Sverige   att   snabbt  komplettera
eventuella brister och skillnader i förhållande till
svenska    examina   och   tidigt   komma   ut    på
arbetsmarknaden (yrk. 7).
Kristdemokraterna  föreslår i motion 2000/01:Ub810
yrkande      10     ett     tillkännagivande      om
internationaliseringens konsekvenser. Invandrare med
akademisk utbildning skall efter ankomsten hit kunna
få   sin   utbildning    validerad    och   erbjudas
kompletterande utbildning i svensk yrkesterminologi.
De  bör  få  studera  svenska  för  invandrare   vid
universitet   och   högskolor.   EU:s   insatser  på
utbildningsområdet  bör  begränsas  till att  främja
rörlighet  och  utbyte,  inte  utvecklas   till  att
harmonisera   utbildningssystemen.   Kontakter   och
utbytesprogram  med  länder i Central- och Östeuropa
och länder utanför Europa bör främjas.
Centerpartiet pläderar  i motion 2000/01:Ub479 för
kompletterande   utbildning   för   akademiker   med
invandrarbakgrund  (yrk. 5). Inom  sådan  utbildning
bör  det även ges kvalificerad  språkundervisning  i
svenska och fackspråk, heter det i motionen.
Folkpartiet   anser  enligt  motion  2000/01:Sf617
yrkande   4   att  det   behövs   en   mångfald   av
intensivkurser  i  svenska, med så många platser att
alla  som  söker  kan  få   börja   utan   dröjsmål.
Provtillfällen  måste  anordnas ofta. En studiecheck
skulle  enligt  motionärerna   vara  ett  värdefullt
instrument  för att få konkurrens  mellan  anordnare
och valfrihet  för individerna. De vill också att en
mångfald av kompletterande  korta  kurser  skall  få
prövas   fram  och  etableras  vid  universitet  och
högskolor.    I    motion    2000/01:Ub820   skriver
Folkpartiet  att det måste skapas  rutiner  för  hur
utländska universitetsutbildningar  skall  räknas  i
Sverige (yrk. 20).
Miljöpartiet påpekar i motion 2000/01:N388 att det
bör  bli  enklare  att  få utländsk examen godkänd i
Sverige   och   lättare  att  komplettera   tidigare
utbildningar (yrk. 13 och 14).
Förbättrade   möjligheter   till   validering   av
utländsk examen begärs  också i motion 2000/01:So545
(c)  yrkande 9. I motion 2000/01:Ub503  (s)  påtalar
motionärerna  att de olika program som finns för att
validera utländska  examina inte alltid är anpassade
till  de  förutsättningar  som  olika  grupper  har.
Examinationsformer  som  är  vanliga  här i landet -
t.ex. multiple choice-frågor - är t.ex.  okända  för
de  flesta  utländska studenter. En väg att råda bot
på dessa problem  kan  vara  att  i dialog med olika
invandrargrupper   lägga   upp  försöksprojekt   som
stämmer    överens    med   de   olika    gruppernas
förutsättningar.
Kvaliteten  i svenskundervisningen  för  utländska
akademiker tas  upp  i  motion  2000/01:Ub411  (kd).
Motionärerna   anser   att   det  inte  är  bra  att
invandrare med akademisk utbildning placeras i samma
sfi-undervisning som personer  med  låg  eller ingen
utbildning. Riktad språkutbildning finns för läkare,
sjuksköterskor   och   tandläkare,  men  bör  enligt
motionärerna   utökas   till    att   omfatta   fler
yrkesgrupper.
U t s k o t t e t  föreslår att  riksdagen  avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
Det  är  ett  viktigt  samhällsintresse att de som
kommer till Sverige från andra  länder  och bosätter
sig  här  så  snabbt  som  möjligt  kan  komma in  i
arbetslivet, försörja sig själva och bidra  med sina
kunskaper och sin kompetens. Då tas de till vara som
personer  och  samhällsmedlemmar, till gagn för  dem
själva och för hela  samhället, och riskerna för att
det utvecklas motsättningar  mellan  invandrare  och
infödda  motverkas.  Ett  system för ekvivalering av
utländska högskoleutbildningar finns sedan länge vid
Högskoleverket.    Ekvivaleringsverksamheten     har
tidigare varit underdimensionerad, vilket ledde till
långa handläggningstider. Dessa problem är numera  i
huvudsak  övervunna.  En  utredning om validering av
utländsk  yrkeskompetens, huvudsakligen  motsvarande
yrkesutbildningar  på  gymnasial  nivå, tillsattes i
november 1999. Oberoende av utredarens arbete har en
omfattande valideringsverksamhet utvecklats  i flera
kommuner.  Utredaren  har nu uppgiften att skyndsamt
kartlägga,   beskriva   och    analysera    pågående
valideringsarbete.  Utredningen skall utmynna  i  en
prövning av behovet av  ett  nationellt  system  för
validering  av  vuxnas  kunskaper  och kompetens och
statsfinansiella konsekvenser och samhällsekonomiska
effekter  av  ett  sådant system (dir.  2000:84).  I
budgeten för 2001 har regeringen avsatt 7,5 miljoner
kronor  för  utbyggnad  av  validering  av  utländsk
yrkeskompetens.
En annan utredare  har  haft  i  uppdrag att lämna
förslag  till åtgärder inom högskolan  för  att  öka
mångfalden   med   avseende  på  social  och  etnisk
bakgrund bland studenter  och  lärare. Hon har också
haft  i  uppdrag  att  föreslå  åtgärder   för   att
högskolan   i   ökad  utsträckning  skall  kunna  ge
kompletterande  utbildning   till   invandrare   med
utländsk högskoleutbildning för att underlätta deras
inträde  i  arbetslivet. Utredningens slutbetänkande
Mångfald i högskolan (SOU 2000:47) remissbehandlades
under hösten  2000  och kommer att ingå i underlaget
för den aviserade propositionen  om högskolefrågor i
september 2001.
Ett  tillkännagivande  om  digital distansutbildning
begärs  i motion 2000/01:T717  (m).  Internationellt
utbildnings-     och     forskningssamarbete,    där
distansutbildningen  ingår   som  ett  moment  bland
flera,   bör   prioriteras,   anser    motionärerna.
Ytterligare samarbetsavtal med de ledande lärosätena
utomlands   bör   initieras   för   att   underlätta
internationellt studentutbyte (yrk. 9).
U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår
yrkandet.
Enligt  vad utskottet inhämtat planerar regeringen
att ta upp frågor om utveckling av distansutbildning
inom  högskolan   i   en   proposition  under  nästa
riksmöte.
Även    motion    2000/01:Ub495    (c)    tar    upp
distansutbildning.  Motionären anser  att  nuvarande
regler    hindrar    människor     att    delta    i
distansutbildning som Utbildningsradion  anordnar  i
samarbete med universitet och högskolor, och som har
ställning som uppdragsutbildning. Uppdragsutbildning
får  nämligen inte anordnas mot avgift från enskild.
Motionären  vill  att  också  enskilda, utan krav på
anställning     eller     annan    bindning     till
uppdragsgivare,       skall      kunna       genomgå
uppdragsutbildning.
U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
yrkandet.
Tanken  på  en  sådan  förändring  som  motionären
önskar   har   tagits   upp   inom   Utredningen  om
individuellt    kompetenssparande.   I   betänkandet
Individuellt kompetenssparande  (SOU  2000:119), som
publicerades  i december 2000, framhåller  utredaren
att   denna  fråga   bör   prövas   i   ett   vidare
utbildningspolitiskt     sammanhang.     Regeringens
beredning av utredarens förslag bör avvaktas.
Folkpartiet framför i motion 2000/01:Ub820  på  nytt
sin  uppfattning att universitet och högskolor skall
fråntas  ansvaret  för  utbildningar på gymnasienivå
(yrk. 25). Motionärerna anser  att  basår inte skall
anordnas inom högskolan utan enbart inom komvux.
U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår
yrkandet.

Det är liksom tidigare utskottets
uppfattning att rekryteringen till
naturvetenskaplig och teknisk
högskoleutbildning skulle försämras,
om basåret enbart skulle anordnas
inom komvux.


Resurstilldelningssystemet för
grundläggande högskoleutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  avslår  två motionsyrkanden om att
resurstilldelningen    skall    baseras    på
studenternas     val     och     om    ändrat
ersättningssystem  för distansutbildning  och
decentraliserad utbildning.

Jämför reservation 2 (m).

Moderata samlingspartiet vill, enligt motion 2000/01:Ub260, att
studenternas fria val,  och  inte  regionalpolitiska
hänsyn,  skall styra var högskoleutbildningen  skall
byggas ut (yrk. 18).
I motion  2000/01:Ub519  (s)  stryker motionärerna
under   det   angelägna  i  en  ökad  spridning   av
utbildningsplatserna  och  större  möjligheter  till
distansutbildning     i    hela    landet.    Dagens
ersättningssystem    för    distansutbildning    och
decentraliserad utbildning är  otillräckligt,  anser
motionärerna  och  stöder  sig  på Regionalpolitiska
utredningen.
U t s k o t t e t  föreslår att  riksdagen  avslår
yrkandena.
Motsvarigheter   till   Moderaternas  yrkande  har
behandlats  av riksdagen vid  varje  riksmöte  under
denna mandatperiod,  senast  i betänkande 1999/2000:
UbU14.   Utskottet   anser   liksom   tidigare   att
grunddragen  i  det  resurstilldelningssystem,   som
infördes  på  förslag av den dåvarande regeringen år
1993, skall ligga  fast.  Det  är  viktigt  att alla
lärosäten - även de små och relativt nyetablerade  -
får  ett  tillräckligt studentunderlag för att kunna
bygga upp lärarkompetens och andra resurser.

Frågan om ersättningen för
helårsstudenter och
helårsprestationer vid
distansutbildning och
decentraliserad utbildning har
ingått i utredningen om högskolans
styrning. Dess betänkande Högskolans
styrning (SOU 2000:82) ingår i
underlaget för den proposition om
högskolefrågor som regeringen nu
förbereder och som har aviserats
till september 2001. Riksdagen bör
avvakta regeringens förslag.


Högskolans lärare och undervisning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  avslår   två   motionsyrkanden  om
lärarförsörjningen i högskolan. Vidare avslår
riksdagen    ett    yrkande    om    lärarnas
arbetsförhållanden   och    tre  yrkanden  om
pedagogiken i högskolan.

Jämför reservationerna 6 (c), 3 (fp) och 5 (kd).

En strategi för lärarförsörjningen  i   högskolan efterlyses av
Centerpartiet i motion 2000/01:Ub239 yrkande  17 och
av  Folkpartiet  i  motion  2000/01:Ub820 yrkande 1.
Enligt  Folkpartiet  är en större  rekrytering  till
forskarutbildning runt  om i landet en självklar del
i en sådan strategi, men  det  krävs också en större
internationell     rekrytering    av    professorer,
universitetslärare och forskare.
U t s k o t t e t   föreslår  att riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivanden. En  ökad examination
i forskarutbildningen har varit målet  för  flera av
regeringens  åtgärder  de  senare  åren,  bl.a.  när
villkoren   för   antagning  till  forskarutbildning
stramades   upp   och  anspråken   på   individuella
studieplaner och uppföljningen  av  dessa höjdes för
tre år sedan.  Antalet forskarexamina  ökade år 1999
med  ca 10 %, jämfört med året innan. Från  och  med
1999 till  dags  dato har ytterligare åtta lärosäten
fått  examensrätt  inom   forskarutbildning,  vilket
rimligen kommer att bidra till ytterligare ökning av
antalet  forskarexamina.  Utskottet  har  inget  att
invända  mot en ökad internationell  rekrytering  av
lärare  inom   högskolan,   men  anser  att  det  är
lärosätenas ansvar att bedöma  i  vilka  fall och på
vilket sätt sådan rekrytering skall ske.
Kristdemokraterna  begär i motion 2000/01:Ub810  ett
tillkännagivande    om    arbetsförhållandena    för
högskolans lärare (yrk.  5).  Motionärerna menar att
lärarnas arbetsförhållanden bör  utredas  och  deras
roll uppvärderas. De lärare som väljer att kombinera
sin lärartjänstgöring med forskning skall kunna göra
det, och de som väljer att enbart undervisa skall ha
möjlighet till det.
U  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
I högskolelagen  (1992:1434) är det fastslaget att
det i en professors  och  en lektors arbetsuppgifter
normalt skall ingå både undervisning  och forskning,
med undantag för det konstnärliga området  (3 kap. 2
och  5  §§).  Utskottet  är  inte berett att förorda
ändring av detta. I högskoleförordningen  (1993:100)
föreskrivs att respektive lärosäte beslutar i vilken
omfattning  lärarna där skall ha hand om utbildning,
forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete.
De nuvarande  reglerna för läraranställningar inom
högskolan beslutades hösten 1997 (prop. 1996/97:141,
bet. 1997/98:UbU3,  rskr.  12).  Regeringens förslag
grundades  på  Högskollärarutredningens   betänkande
Lärare  för  högskola  i utveckling  (SOU 1996:166).
Där diskuterades på vilken  nivå som fördelningen av
en    lärares    arbetstid   mellan   olika    slags
arbetsuppgifter bör beslutas, och utredaren kom fram
till  att  all  arbetsfördelning  borde  grundas  på
förhållandena i den  lokala  miljön. Utskottet delar
denna uppfattning.
Centerpartiet   tar   i  motion  2000/01:Ub479   upp
pedagogiken i högskoleutbildningen.  Regeringen  bör
återkomma   med   förslag   till   sådan  ändring  i
högskolelagen   att   pedagogisk   utbildning   blir
obligatorisk för högskolans lärare (yrk.  1). Vidare
behöver  den  högskoledidaktiska  forskningen,   som
varit  eftersatt,  få  stöd (yrk. 2). Högskoleverket
bör  ges i uppdrag att utveckla  undervisnings-  och
examinationsformer  genom  att  dokumentera  det som
sker  på  olika  håll  inom högskolan och sprida det
(yrk. 3).
U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
yrkandena.
En   särskild   utredare  arbetar  med  pedagogisk
förnyelse av den högre  utbildningen. I hans uppdrag
ingår  bl.a.  att  lägga fram  förslag  om  hur  den
pedagogiska förnyelsen  kan främjas genom pedagogisk
utbildning för olika lärarkategorier  inom högskolan
(dir. 2000:24). Utredningens betänkande  Nya villkor
för lärandet i den högre utbildningen (SOU  2001:13)
publiceras   i  dagarna.  Regeringens  beredning  av
ärendet  bör  avvaktas.  Utskottet  utgår  från  att
högskoledidaktisk forskning kommer att kunna få stöd
inom ramen för de medel som Vetenskapsrådet förfogar
över  för  utbildningsvetenskaplig   forskning.   De
uppgifter  för Högskoleverket som föreslås i yrkande
3 ingår redan i verkets uppdrag enligt instruktionen
för detta (1995:945).

Högskoleorganisatoriska frågor

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår  ett  motionsyrkande  om att
högskolestyrelserna   helt   skall  utses  av
högskolorna  själva. Riksdagen  avslår  också
två motionsyrkanden  om  högskolans samverkan
med det omgivande samhället,  två yrkanden om
fristående högskolor samt en motion om samlad
högskoleutbildning i Malmö.
Jämför reservation 3 (fp), 6 (c) och 2 (m).

Högskolestyrelserna bör enligt  Folkpartiets  motion
2000/01:Ub820  utses av högskolorna själva, inte  av
regeringen (yrk. 7).
U t s k o t t  e  t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
De flesta statliga lärosäten har i dag en styrelse
med 15 ledamöter. Sex  av  dessa  utses  av  lärarna
(tre)  och  studenterna  (tre) vid lärosätet och  de
övriga av regeringen. Utskottet  är  inte berett att
ställa  sig bakom en förändring som skulle  innebära
att högskolestyrelsen  i sin helhet utses av dem som
studerar eller arbetar vid lärosätet. Att regeringen
utser en del av styrelsens ledamöter har gällt i den
svenska högskolan i närmare  17  år,  och under de 7
åren  närmast  dessförinnan  utsågs vissa  ledamöter
(företrädare  för  allmänna  intressen)  av  berörda
kommuner  och  landsting. En särskild  utredare  har
haft i uppdrag att  utvärdera  och analysera rektors
och  styrelsens  roll  och  ställning  vid  statliga
universitet    och    högskolor   (dir.    2000:18).
Betänkandet  Högskolans   ledning   (SOU   2000:101)
publicerades  i  oktober 2000 och ingår i underlaget
för den proposition om högskolefrågor som regeringen
har aviserat till september 2001.
Högskolans samverkan  med  det  omgivande  samhället
tas upp av Kristdemokraterna i motion 2000/01:Ub810.
Sådan  samverkan  är  en naturlig del av lärosätenas
verksamhet  och  innebär   en   ömsesidig  påverkan,
framhåller motionärerna (yrk. 9).
Centerpartiet  skriver i motion  2000/01:N267  att
genom   en   ökad  samverkan   mellan   universitet,
högskolor och  det  omkringliggande näringslivet kan
samhället bistå med att  överföra kunskap om den nya
tidens företagande (yrk. 10).  Vidare bör framväxten
av   avknoppningsföretag   stimuleras   (yrk.   11).
Motionärerna pekar på de goda  exemplen  från  Kista
och  Blekinge  tekniska  högskola,  där  företag och
högskolor     gemensamt     bildat    kluster    för
kunskapsöverföring.
U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
yrkandena om tillkännagivanden.
Högskolans   skyldighet  att  samverka   med   det
omgivande samhället  är  fastslagen i högskolelagen.
Regeringen  har  i  regleringsbrev  till  lärosätena
ålagt dessa att i sin  verksamhet aktivt använda och
dra nytta av erfarenheter  hos  omgivningen,  att  i
ökad   utsträckning   och   i   nära  samverkan  med
arbetslivet  utforma  utbildningar  som  svarar  mot
arbetsmarknadens behov  och  att öka beredskapen för
det   livslånga   lärandet  och  utveckla   flexibla
studieformer för att  göra  det möjligt för enskilda
individer att utveckla sin kompetens inom högskolans
ram.  Enligt  utskottets  mening   behövs   inte  de
tillkännagivanden som begärs i motionerna.
Moderata    samlingspartiet    föreslår   i   motion
2000/01:Ub260 att en lärarhögskola  skall  omvandlas
till   fristående   högskola  (yrk.  13).  I  motion
2000/01:  T717  (m)  sägs  att  ett  eller  ett  par
lärosäten   bör   få   möjlighet    att   övergå   i
stiftelseform och arbeta under samma förutsättningar
som Chalmers tekniska högskola. Syftet  är att skapa
utrymme  för utveckling i olika riktningar  och  med
olika profiler (yrk. 10).
U t s k  o  t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Det  nuvarande   styrsystemet  för  högskolan  ger
enligt   utskottets   mening   stort   utrymme   för
lärosätena att själva utforma  sin  profil, bestämma
sitt  utbildningsutbud  och  användningen   av  sina
forskningsresurser.
I motion 2000/01:Ub491 (m) hävdar motionären att det
är  dumt  och  ineffektivt  att  på en universitets-
eller     högskoleort    ha    institutioner     som
organisatoriskt  tillhör  högskolor  på andra orter.
Vissa  högskoleutbildningar  i  Malmö tillhör  Lunds
universitet  (läkarutbildningen och  utbildningar  i
konst, teater  och  musik).  Motionären anser att en
tidsplan  för korrigering av dessa  missförhållanden
är angelägen.
U t s k o  t  t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Den   nuvarande  organisationen   beträffande   de
utbildningar  som  motionären  tar  upp  har bestått
under lång tid. Det finns flera exempel på  att  mer
än  en  statlig  högskola  har  utbildning på en och
samma  ort. Så är fallet bl.a. i Stockholm,  Uppsala
och Kiruna.

Utbildning för vissa yrken

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen       avslår       yrkanden      om
dramapedagogutbildning,   om  lärarutbildning
för    skolväsendet,    ett    yrkande     om
trafiklärarutbildning,    ett    yrkande   om
naprapatutbildning   samt  två  yrkanden   om
tandhygienistutbildning.
Jämför reservationerna  5  (kd), 2 (m), 8 (v), 6 (c)
och 3 (fp).

Kristdemokraterna begär i motion  2000/01:Kr345 en utredning om
dramapedagogutbildningen (yrk. 28).  Utredningen bör
se   över   efterfrågan   på   dramapedagoger    och
utbildningssituationen för denna yrkesgrupp.
U  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Motsvarande    yrkande   behandlades   vid   förra
riksmötet och avslogs  då  med hänvisning bl.a. till
den väntade propositionen om  lärarutbildning  (bet.
1999/2000:UbU14  s.  29 f.). Denna har nu lagts fram
och  behandlats av riksdagen  (prop.  1999/2000:135,
bet. 2000/01:UbU3,  rskr.  5). Inom den struktur som
den nya lärarutbildningen får  enligt  propositionen
finns  det utrymme för att erbjuda inriktningar  och
specialiseringar    på   dramapedagogik.   Den   nya
utbildningen har ännu  inte  startat. Om i framtiden
personal som skall använda drama  i skolverksamheten
kommer     att     utbildas     inom    ramen    för
lärarutbildningen,   förändras   -   som   utskottet
påpekade  förra  året  - förutsättningarna  för  den
befintliga      dramapedagogutbildningen.      Vilka
utbildningar inom  det  estetiska  området  som  kan
behövas för t.ex. terapeutiskt eller rehabiliterande
arbete  eller för folkbildning och fritidsverksamhet
och hur de  skall  organiseras,  ankommer  det - som
utskottet också anmärkte förra året - i första  hand
på andra än riksdagen att bedöma.
Lärarutbildningen  för  skolväsendet  tas  upp i ett
flertal motioner.
Kristdemokraterna begär i motion 2000/01:Ub316 ett
tillkännagivande   om  vikten  av  blivande  lärares
utbildning i värdegrund och etik (yrk. 4). I dag kan
blivande lärare passera genom hela lärarutbildningen
utan  att  arbeta med  begreppet  värdegrund  hävdar
motionärerna, som finner detta oacceptabelt.
Vänsterpartiet  vill att Högskoleverket skall få i
uppdrag att inom ramen  för  utvecklandet av den nya
lärarutbildningen     särskilt     stimulera      en
vidareutveckling av lärarutbildningen när det gäller
sex-      och     samlevnadsundervisningen     (mot.
2000/01:Ub246 yrk. 7).
Centerpartiet  anser  enligt motion 1999/2000:T703
att varje lärare under sin utbildning måste stöta på
informationsteknik (IT) och  få  sådana  kunskaper i
IT-pedagogik  att han eller hon kan använda  IT  som
instrument i undervisningen (yrk. 8).
Folkpartiet pläderar  i  motion  2000/01:Ub236 för
vikten    av    mer    gedigna   ämneskunskaper    i
lärarutbildningen (yrk.  10). Folkpartiet vill ha en
anpassad lärarutbildning för  personer med akademisk
examen och avvisar förlängningen av sådan utbildning
från två till tre terminer (yrk.  11).  Vidare  vill
partiet  återinföra  speciallärarutbildningen  (yrk.
12).
Enligt motion 2000/01:Ub211 (m) finns det fördelar
med  att  rekrytera  lärare med annan yrkesbakgrund,
eftersom sådana lärare  kan  höja  motivationen  för
teoretisk   inlärning   bland   eleverna  (yrk.  2).
Personer    med    annan    högskoleutbildning    än
lärarutbildning bör få möjlighet  att snabbt läsa in
pedagogisk kompetens (yrk. 3).
I motion 2000/01:Ub439 (m) sägs att incitament bör
skapas för obehöriga lärare att utbilda  sig  så att
de  når  behörighet.  Motionärerna anser att man bör
förbättra  villkoren  för   lärarkåren  och  erbjuda
särskilda utbildningsinsatser för obehöriga lärare.
U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
yrkandena.
Som  nyss  nämnts  tog  riksdagen  i oktober  2000
ställning   till  regeringens  proposition   om   ny
lärarutbildning.    I    den    nya   struktur   för
lärarutbildningen  som  riksdagen ställt  sig  bakom
ingår  ett  allmänt  utbildningsområde.   Det  skall
omfatta     vissa     för     läraryrket    centrala
kunskapsområden,  till vilka värdegrunden  hör.  Det
bör  därmed  framdeles   inte  kunna  förekomma  att
studerande   avlägger  lärarexamen   utan   att   ha
fördjupat sig  i  värdegrunden.  Avsikten är att den
som skaffat sig ämneskunskaper på  andra  sätt också
skall  kunna genomgå det allmänna utbildningsområdet
och därefter få lärarexamen.
I bilaga  2  till  högskoleförordningen (1993:100)
anges  som  ett  av  kraven   för  att  få  den  nya
lärarexamen  att  studenten  skall   kunna   använda
informationsteknik  i  den  pedagogiska utvecklingen
och  inse betydelsen av massmedias  roll  för  denna
(SFS  2001:23).   Centerpartiets  motionsyrkande  är
enligt utskottets uppfattning  därmed  tillgodosett.
Utskottet anser liksom tidigare att det  är  viktigt
att  blivande  lärare  blir förberedda för alla sina
läraruppgifter,  bl.a.  att  undervisa  om  sex  och
samlevnad  och  om  alkohol,  narkotika  och  tobak.
Utskottet utgår från  att  de  organ som har hand om
lärarutbildningen arbetar utifrån  målet  att de som
avlägger lärarexamen skall kunna fungera i  skolan i
enlighet med läroplanerna.
Frågan     om    ämneskunskaper    i    den    nya
lärarutbildningen     behandlades    i    betänkande
2000/01:UbU3,  där  utskottet   avstyrkte   yrkanden
motsvarande   yrkande   10   i   den   nu   aktuella
folkpartimotionen.  Utskottet  avstyrkte  där  också
yrkandet   om   speciallärarutbildning,  som  enligt
utskottets  mening   är  tillgodosett  med  den  nya
strukturen för lärarexamen.  Omfattningen i poäng av
lärarutbildning  för  den som tidigare  skaffat  sig
ämneskunskaper  är  det  enligt   utskottets  mening
regeringens sak att besluta om.
Regeringen  har  avsatt  medel för s.k.  särskilda
lärarutbildningar.  Det gäller  lärarutbildning  som
kombineras med anställning  och praktik i en kommun.
Utbildningen vänder sig till  personer  som  har  en
sådan     bakgrund     att     de     kan    avlägga
grundskollärarexamen    eller   gymnasielärarexamen,
främst     för     undervisning     i     matematik,
naturvetenskapliga ämnen och tekniska ämnen, inom en
tvåårsperiod  efter  deltidsstudier  parallellt  med
lärartjänstgöring.  Det  faktum  att skollagen  inte
medger   att   kommunerna  ger  obehöriga   personer
tillsvidareanställning   som   lärare   innebär  ett
incitament för dem att genomgå lärarutbildning  fram
till  examen. Andra incitament som t.ex. lönevillkor
och arbetsförhållanden kan också vara effektiva, men
dessa är det inte riksdagens sak att bestämma om.
Hem-  och  konsumentkunskap är för närvarande inte
ett ämne som finns representerat i nationella kurser
i gymnasieskolan.  Riksdagen  bör  enligt utskottets
mening utgå från att universitet och  högskolor  med
lärarutbildning känner ansvar för att erbjuda sådana
inriktningar  inom  den  nya  lärarutbildningen  att
skolan kan förses med lärare med utbildning för alla
de ämnen som förekommer där.
Trafiklärarutbildning      bör     enligt     motion
2000/01:Ub418 (m) anordnas inom  högskolan (yrk. 1).
Forskningsanknuten    trafiklärarutbildning    leder
enligt  motionären till  att  trafiksäkerhetsarbetet
kommer att vila på vetenskaplig grund.
U t s k  o  t t e t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandet   om  tillkännagivande.   Ett   motsvarande
yrkande  avslogs   förra   året   efter  förslag  av
trafikutskottet         (bet.        1999/2000:TU5).
Trafikutskottet, som ansåg att det finns starka skäl
för att trafiklärarutbildningen  skall  bedrivas  på
högskolenivå,   ville  då  inte  föregripa  pågående
beredning i Regeringskansliet  av Vägverkets förslag
om stegvist förarutbildningssystem.  Denna beredning
pågår fortfarande.
De  studerande  vid  Naprapathögskolan  bör   enligt
motion  2000/01:Ub409  (kd) omfattas av det allmänna
studiefinansieringssystemet (yrk. 2).
U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
yrkandet.
Regeringen     har    nyligen    -    efter    ett
tillkännagivande av  riksdagen  i  december  2000  -
fattat     beslut     om     att    den    fyraåriga
naprapatutbildningen  vid  Naprapathögskolan   skall
berättiga   till  studiemedel.  Yrkandet  är  därmed
tillgodosett.
Tandhygienistutbildningen, som i dag är tvåårig, bör
enligt motionerna  2000/01:Ub438  (m)  yrkande 4 och
2000/01:Ub490 (m) förlängas till tre år.
U  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår
yrkandena om tillkännagivande.
Socialstyrelsen  aktualiserade  i  rapporten  1999
från  ett  projekt  om  framtida kompetensfördelning
inom      tandvården      en     förlängning      av
tandhygienistutbildningen till  tre  år.  I december
2000  tillsatte regeringen en särskild utredare  för
en  samlad  utvärdering  av  tandvårdsreformen  m.m.
(dir.  2000:65).  Utredaren  skall  bl.a. belysa den
framtida     tillgången     och    efterfrågan    på
tandvårdspersonal  med  olika  typer  av  kompetens.
Fördelningen av arbetsuppgifter  mellan  tandvårdens
olika  yrkeskategorier  skall tas upp i utredningen.
Tandhygienisternas  och  tandsköterskornas   roll  i
tandvården skall behandlas mot bakgrund bl.a. av att
det har ifrågasatts om de utbildningsmöjligheter som
i  dag finns på gymnasienivå för den som vill arbeta
som  tandsköterska  är tillräckliga. Utredaren skall
redovisa sina förslag senast den 31 mars 2002.

Forskarutbildning och forskarkarriär

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen  avslår  två   motionsyrkanden   om
villkoren   för   forskarutbildning   och  om
möjligheterna till postdoktoral karriär.
Jämför reservation 3 (fp).

Folkpartiet föreslår i motion 2000/01:Ub820 att möjligheten att
doktorera utan att ha en doktorandtjänst, exempelvis
på  deltid,  skall  återinföras  (yrk.  11).  Enligt
motionärerna  innebär  den  forskarutbildningsreform
som genomfördes år 1998 att doktorandstudierna måste
vara   finansierade  för  en  fyraårsperiod,   innan
doktoranden  blir  antagen.  I samma motion föreslås
ett  tillkännagivande om att tiden  för  disputation
måste tillåtas variera. Det går inte att på politisk
väg tvinga fram ett system där tiden för disputation
är densamma  för  samtliga  avhandlingar  inom  alla
discipliner,   heter   det  i  motionen  (yrk.  12).
Motionärerna anser också  att  hälften  av  dem  som
avlägger   doktorsexamen   bör   få   möjlighet  att
fortsätta  en  vetenskaplig postdoktoral  karriär  i
Sverige eller utomlands (yrk. 14).
U t s k o t t  e  t  föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
De  nya kraven på att  studiefinansieringen  skall
vara ordnad  för  att  en  högskola skall få anta en
person som doktorand innebär att den som antas skall
få  anställning som doktorand  eller  bli  tilldelad
utbildningsbidrag   för   doktorander,   eller   att
högskolan  bedömer att det är möjligt att finansiera
utbildningen    på    annat    sätt,   t.ex.   genom
yrkesverksamhet  parallellt med forskarutbildningen,
som skall kunna genomföras  inom  en period av högst
åtta år. Deltidsstudier är alltså möjliga.
Utskottet     anser    att    bestämmelsen     att
forskarutbildningen  skall  planeras  för  att kunna
genomföras  inom  ramen  för fyra års heltidsstudier
bör  finnas  kvar.  En sådan  regel  har  gällt  för
samtliga fakultetsområden åtminstone sedan 1969. Den
bildar    en    ram   för   bedömningen    av    hur
avhandlingsprojekt  skall  väljas  och avgränsas. De
nya  regler för forskarutbildningen som  infördes  i
högskoleförordningen   1998  innebär  bl.a.  att  en
individuell studieplan skall  fastställas  för varje
doktorand. Den individuella studieplanen skall bl.a.
innehålla     en     tidsplan    för    doktorandens
forskarutbildning och en beskrivning av de åtaganden
som  doktoranden  och  fakultetsnämnden   har  under
utbildningstiden.   Planen   skall   följas  upp  av
fakultetsnämnden  minst  en  gång varje år  och  vid
behov förändras. En doktorand  som  försenats i sitt
avhandlingsarbete och inte hinner slutföra  det inom
den planerade tiden är inte förhindrad att disputera
och avlägga examen.
En   utbyggnad   av   antalet   anställningar  som
forskarassistent   eller   biträdande   lektor    är
angelägen.  Möjligheterna  till detta är beroende av
tillgången  på  medel och prioriteringar  som  olika
lärosäten gör av  de  resurser som anvisas till dem.
Som  framgår av budgetpropositionen  har  regeringen
avsatt  110 miljoner kronor till en satsning på unga
forskare  under  perioden 2001-2003 (prop. 2000/01:1
utg.omr.  16  s.  211).  Dessa  medel  anvisas  till
Vetenskapsrådet.

Lunds universitets historiska museum

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen  avslår  två   motioner   om  Lunds
universitets historiska museum.
Jämför reservation 3 (fp).

Motionerna    2000/01:Ub486    (fp,    m,   v)   och
2000/01:Ub508  (m)  tar  upp  situationen för  Lunds
universitets   historiska   museum.     Motionärerna
påpekar att detta museum (LUHM) sedan lång  tid  har
s.k.  stående  begäran  hos Riksantikvarieämbetet om
fyndfördelning,   som   innebär   att   arkeologiskt
material som hittas i Skåne  tilldelas  LUHM. Enligt
trepartimotionen  bör  regeringen  utreda och  lämna
förslag  till hur LUHM skall få förutsättningar  att
leva vidare  och utvecklas under statligt ansvar. En
naturlig lösning  vore, anser motionärerna, att LUHM
går  in i Statens historiska  museer.  I  den  andra
motionen  föreslås  att Utbildningsdepartementet och
Kulturdepartementet kommer  fram till en princip för
ett  delat  ekonomiskt  ansvar  för  LUHM.  I  detta
sammanhang skall man enligt motionären  också  kunna
belysa  vilken  roll  Region  Skåne  skall spela för
framtiden,   liksom   andra   lokala  och  regionala
intressenter som t.ex. Lunds stift.
Utbildningsutskottet  har  berett  kulturutskottet
tillfälle    att    yttra   sig   över   motionerna.
Kulturutskottets yttrande  2000/01:KrU2y återfinns i
bilaga 2.
U t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår
motionsyrkandena.
Som framhålls av kulturutskottet är  de  samlingar
som  finns hos Lunds universitets historiska  museum
statens  egendom. Inom Lunds universitet pågår nu en
utredning  om  universitetets  museer och samlingar,
inom  vars ram olika former av huvudmannaskap  skall
prövas.     Utbildningsutskottet     instämmer     i
kulturutskottets  uppfattning  att  riksdagen  inte,
medan  utredningen  pågår,  bör  göra  några  sådana
uttalanden    som    begärs    i   motionerna.   Som
kulturutskottet  påpekar skulle ett  överförande  av
museet till Statens  historiska  museer  medföra att
medel  måste  överföras  från utgiftsområde 16  till
utgiftsområde 17.

Andra motionsyrkanden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett stort  antal  motionsyrkanden i
frågor  där det enligt gällande styrsystem  ankommer
på andra än riksdagen att fatta beslut.

Ansvaret för skolväsendet och den högre utbildningen
delas   mellan   stat,   kommuner   och   respektive
skola/lärosäte.  Enligt  gällande  styrsystem  skall
riksdagen  främst  fatta  beslut om övergripande och
nationella frågor.
Ett stort antal motionsyrkanden rör frågor där det
ankommer på regeringen, lärosätena eller andra organ
att fatta beslut.
U t s k o t t e t  föreslår  med  hänvisning  till
gällande      ansvarsfördelning     att     följande
motionsyrkanden avslås.
Motion 1999/2000:Ub213 (c) rör konsumentutbildning
i gymnasieskolan.  Frågan om införande av ett sådant
obligatoriskt  ämne  i  gymnasieskolan  behandlas  i
utskottets betänkande 2000/01:UbU10. Motionären vill
att det skapas en gymnasielärarutbildning  för detta
ämne (yrk. 2).
Kristdemokraterna tar i motion 1999/2000:Ub275 upp
behovet    av   fortbildning   av   lärare   i   IT.
Högskoleverket  bör,  i  samarbete  med  lärosätena,
snarast  utarbeta  en plan för rullande fortbildning
av redan examinerade  lärare,  heter  det i motionen
(yrk. 11).
I motion 1999/2000:Ub282 (s) sägs att  eleverna  i
grundskolans lägre årskurser måste få undervisning i
hemkunskap av för ämnet utbildade lärare (yrk. 2).
Folkpartiet    anser   att   samtliga   lärare   i
samhällsorienterande  ämnen  samt skolbibliotekarier
måste få möjlighet att fortbilda  sig i praktisk IT-
användning (mot. 1999/2000:T705 yrk. 10).
Eftersom  lärare  och alla skolans  vuxna  har  en
ledarskapsuppgift  gentemot   eleverna   bör  enligt
motion    2000/01:Ub214   (m)   ledarskapsutbildning
införas   i   lärarutbildningen,   utbildningen   av
skolledare  och   fortbildningen   av   lärare   och
skolledare (yrk. 1).
Framgången i skolans arbete mot mobbning är enligt
motion  2000/01:Ub218  (m)  beroende av kontinuerlig
vidareutbildning av skolans medarbetare (yrk. 6).
Förslag    om    en   gymnasielärarutbildning    i
konsumentkunskap läggs  fram  i motion 2000/01:Ub241
(c) yrkande 3.
Sex- och samlevnadsundervisning  bör enligt motion
2000/01:Ub245  (mp)  yrkande  1 vara obligatorisk  i
lärarutbildningen.
I   motion   2000/01:Ub253   (kd)   påtalas    att
lärarutbildningen är bristfällig när det gäller ANT-
kunskap.
Handikappkunskap  bör  enligt motion 2000/01:Ub269
(m) yrkande 4 införas som  obligatorium  i  samtliga
pedagogiska  och  vårdande utbildningar för att  öka
förståelsen hos personalen  för  hur det är att leva
som funktionshindrad.
Obligatorisk  undervisning om alkoholen  och  dess
skadeverkningar bör  införas  i skolor och på linjer
där  personal  som  har kontakt med  barn  utbildas,
heter det i motion 2000/01:Ub277 (v).
Enligt motion 2000/01:Ub332 (c, fp) kan studerande
lämna lärarutbildningen  utan att ha några kunskaper
om alkoholens problem.
Naprapathögskolan bör enligt  motion 2000/01:Ub409
(kd) ges examensrätt (yrk. 1).
Utbildning  av  parkinsonsjuksköterskor  begärs  i
motion 2000/01:Ub423 (kd).
Regeringen bör enligt motion 2000/01:Ub430 (kd) ge
Högskolan    i   Jönköping    rätt    att    utfärda
forskarexamina    inom    hela    det   humanistisk-
samhällsvetenskapliga området.
Regeringen  bör  enligt motion 2000/01:Ub432  (kd)
lägga fram förslag om  inrättande av ett centrum för
familjeforskning.  Ett  sådant   centrum  skulle  ge
möjlighet   att   arbeta   fram  underlag   för   en
tidsanpassad och sammanhållen  familjepolitik, heter
det i motionen.
Integrering av utbildningarna  till  tandsköterska
och  tandhygienist  föreslås  i motion 2000/01:Ub438
(m). Utbildningen skall ske på  högskolenivå med det
första året gemensamt för båda yrkesgrupperna  (yrk.
1   och   2).  Legitimerad  tandsköterska  skall  ha
behörighet  att arbeta i munnen på patienterna (yrk.
3).  Behörighetsområdet   för   tandhygienister  bör
utvidgas till att omfatta vissa enklare vårdinsatser
som   i   dag   utförs   av  tandläkare  (yrk.   5).
Dimensioneringen av utbildningen  bör  ses  över för
att skapa balans mellan tillgång och efterfrågan  på
assisterande personal (yrk. 6).
Enligt  motion  2000/01:Ub444 (s) är en översyn av
hur utländsk examen  och  yrkeskompetens  från andra
länder översätts till svenska på bästa sätt  av stor
vikt.
Enligt   motion   2000/01:Ub452   (kd)  måste  all
personal  inom  förskola och skola i sin  utbildning
och fortbildning  få  de kunskaper som krävs för att
se  och kunna tolka signalerna  från  barn  som  far
illa, t.ex. genom mobbning.
Sex-  och samlevnadsundervisning bör enligt motion
2000/01:Ub454   (mp,  s,  m,  v,  kd,  c,  fp)  vara
obligatorisk i lärarutbildningen.
Vikten av att i lärarutbildningen uppta utbildning
i konfliktlösning  framhålls  i motion 2000/01:Ub459
(fp).
Kompletteringsutbildningar   för    personer   med
utländsk   akademisk   examen   bör   enligt  motion
2000/01:Ub468  (s)  i ökad utsträckning erbjudas  av
universitet  och  högskolor  inom  ramen  för  deras
ordinarie verksamhet.
I motion 2000/01:Ub488  (m)  påpekas  att  för att
lärarna   fullt  ut  skall  kunna  utnyttja  de  nya
möjligheterna  till  utveckling  i arbetslivet måste
lärarhögskolornas kurser kompletteras  med  kurser i
entreprenörskap och företagande.
Forskning  och  utbildning  i Diversity Management
har varit framgångsrik i USA och  skulle  lämpa  sig
väl  för  Södertörns och Malmö högskolor, framhåller
motionären i motion 2000/01:Ub489 (m).
Enligt motion  2000/01:Ub499  (s)  förekommer  det
inom  olika  yrkesutbildningar  moment  som kan vara
kränkande  för  homo- och bisexuella. Högskoleverket
och andra berörda  verk och institutioner bör enligt
motionärerna få i uppdrag  att kartlägga vilken bild
av homo/bisexuella och transpersoner  som  förmedlas
till blivande lärare.
I  motion  2000/01:Ub510  (s)  sägs att Södertörns
högskola bör ges status som universitet (yrk. 3).
Enligt motion 2000/01:Ub512 (s) bör det göras dels
en  kartläggning  av  vilka olika informations-  och
utbildningsinsatser som  behövs  inom området social
ekonomi (yrk. 1), dels en handlingsplan  för  sådana
insatser (yrk. 2).
Behovet    av    kompetensutveckling   hos   olika
personalgrupper  som   arbetar  med  mångfaldsfrågor
lyfts fram i motion 2000/01:Ub513  (s). Motionärerna
anser att det finns ett stort behov av att inventera
och sprida metoder och erfarenheter  på detta område
(yrk. 1). Det är också viktigt att lärarutbildningen
och socionomutbildningen rustar studenterna  för att
arbeta i ett mångkulturellt samhälle (yrk. 2).
Fler  lärare  i  hem- och konsumentkunskap behöver
utbildas. Detta bör  enligt motion 2000/01:Ub802 (s)
uppnås genom att utbildningen anordnas på fler än de
tre orter där den finns i dag (yrk. 4).
Utbildning   av   fler   lärare    i    hem-   och
konsumentkunskap    föreslås    också    i    motion
2000/01:Ub804 (c) yrkande 3.
Vid   Öresundsuniversitetet   bör   enligt  motion
2000/01:Ub807  (m)  utbudet av utbildningar  som  är
gränsöverskridande vidareutvecklas (yrk. 4).
Elevinflytande bör enligt motion 2000/01:Ub813 (s)
vara en del av vidareutbildningen  av dagens lärare,
men  också  en del av den framtida lärarutbildningen
(yrk. 2).
Folkpartiet  pläderar  i  motion 2000/01:Ub820 för
att utbildningsåret skall delas  upp  i tre terminer
och innefatta sommarmånaderna (yrk. 13). De föreslår
också  ett  tillkännagivande om vikten av  att  fler
studerar utomlands, vilket bl.a. skall främjas genom
att alla som läser en eller flera terminer utomlands
skall   få   ett    skriftligt    intyg    om    hur
utlandsstudierna  kommer  att  räknas vid hemkomsten
(yrk.  21). För att fler utländska  studenter  skall
rekryteras  till  svenska  universitet och högskolor
bör enligt motionärerna fler  kurser  ges  på  andra
språk  än  svenska  och textböcker på andra språk än
svenska och engelska  användas  (yrk.  22).  Man bör
underlätta  för  personer med utländsk bakgrund  att
arbeta inom bristyrken (yrk. 32). Motionärerna anser
att språkproven för  utländsk  personal  fäster  för
stor vikt vid rättstavning.
Enligt  motion  2000/01:Ju724  (v,  s,  c, fp, mp)
yrkande 18 bör sex- och samlevnadsundervisning  vara
obligatorisk i lärarutbildningen.
Folkpartiet  anser  enligt motion 2000/01:L459 att
undervisningen  om  homo-   och  bisexuella  behöver
förbättras i lärarutbildningen och utbildningarna av
socionomer,  läkare, präster,  psykologer,  jurister
och poliser. Högskoleverket  föreslås  få  i uppdrag
att lägga upp en plan för hur detta skall ske  (yrk.
17).       Kompetensen      inom      polisväsendet,
åklagarväsendet, domstolsväsendet och kriminalvården
om homo- och  bisexuellas  situation  behöver  höjas
(yrk. 19).
Kunskapen   om   adoptioner   och   adoptivbarnens
levnadsförhållanden är bristfällig på de flesta håll
i   samhället,   anser   motionären   bakom   motion
2000/01:Sf241 (c). Hon anser att adoptionsfrågor bör
ingå i alla yrkesutbildningar som syftar till arbete
med barn (yrk. 5).
Genom  att  inrätta fler professurer i reumatologi
vid  universitetssjukhusen  kan  man  enligt  motion
2000/01:So361  medverka  till  att minska bristen på
reumatologer (yrk. 2).
Resurser  bör  enligt  motion  2000/01:So364   (m)
avsättas för försäkringsmedicinsk utbildning för AT-
och  ST-läkare  (yrk.  3). För att uppnå ytterligare
stadga  och  dynamik i utbildningen  bör  ett  eller
flera universitet  engageras  i  verksamheten, gärna
med inrättande av en adjungerad professur (yrk. 5).
Behovet  av  utbildning av lärare  i  att  hantera
mobbning   påtalas    av   Miljöpartiet   i   motion
2000/01:So450 yrkande 3.
För  att  förebygga  ungdomsbrott   måste   skola,
barnomsorg  och  fritidsverksamhet  utveckla metoder
för  att ta hand om barn och ungdomar  med  problem.
Därför  krävs  det  att  resurser  läggs  ned på att
utbilda   personal   i   hur   man   t.ex.  hanterar
föräldrarna,   heter  det  i  Miljöpartiets   motion
2000/01:So543 (yrk. 3).
Universitet  och   högskolor   bör  enligt  motion
2000/01:Kr341   (v)  medverka  till  att   ge   både
majoritetsbefolkningen     och     de     nationella
minoriteterna     kunskap     om    de    nationella
minoriteternas del i historien  och samhällslivet av
i dag (yrk. 1)
Miljöpartiet anser enligt motion 2000/01:Kr342 att
mediekunskap  bör  ingå som obligatoriskt  ämne  för
alla blivande lärare, eftersom skolan har ett ansvar
för hur barnen lär sig att använda datorer (yrk. 4).
Dansutbildningen bör  enligt  motion 2000/01:Kr345
(kd) alltid innehålla förberedelse för en alternativ
karriär, eftersom dansare pensioneras  redan  vid 40
års  ålder.  Motionärerna anser att dansutbildningen
snarast bör ses över (yrk. 33).
Folkdans   bör    enligt    Miljöpartiets   motion
2000/01:Kr701 ingå i danspedagoglinjen (yrk. 25).
Professurer med inriktning på  yrkespedagogik  bör
enligt  motion  2000/01:T230  (s)  inrättas  och med
fördel placeras i Västsverige (yrk. 4).
Högskolekurser  i kooperativt entreprenörskap  bör
enligt  motion 2000/01:  N380  (c)  främjas  och  en
"kooperativ fakultet" inrättas (yrk. 9).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med  hänvisning  till de motiveringar  som  framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:

1. Humaniora
Riksdagen   avslår   motionerna   2000/01:Ub810
yrkande 2 och 2000/01: Ub818 yrkande 1.
Reservation 1 (m, kd, fp) - delvis
2. Högskolans expansion
Riksdagen avslår  motion  2000/01:Ub810 yrkande
3.
Reservation 1 (m, kd, fp) - delvis
3. Grunddragen i  högskolans utveckling i
övrigt
Riksdagen   avslår   motionerna   2000/01:Ub816
yrkande 3, 2000/01:T230  yrkande  6, 2000/01:N266
yrkande 5, 2000/01:N268 yrkande 15, 2000/01: N325
yrkande 16, 2000/01:N383 yrkandena  1  och 3 samt
2000/01:N388 yrkandena 6 och 7.
Reservation 2 (m) - delvis
Reservation 3 (fp) - delvis
Reservation 4 (mp)
4. Stockholmsregionens frihet att
organisera sig
Riksdagen  avslår motion 2000/01:Ub805  yrkande
1.
5. Studenternas rättssäkerhet
Riksdagen  avslår   motionerna   2000/01:Ub426,
2000/01:Ub506 och 2000/01:Ub810 yrkande 11.
Reservation 5 (kd) - delvis
6. Studentrepresentation i högskolans
beslutande och beredande organ
Riksdagen  avslår motion 2000/01:Ub479  yrkande
19.
Reservation 6 (c) - delvis
7. Kårobligatoriet
Riksdagen  avslår   motionerna   2000/01:Ub402,
2000/01:Ub403,   2000/01:  Ub406,  2000/01:Ub414,
2000/01:Ub443,  2000/01:Ub462,   2000/01:   Ub479
yrkande   20,   2000/01:Ub484  och  2000/01:Ub820
yrkande 17.
Reservation 7 (m, kd, c, fp)
8. Arbetslivscenter
Riksdagen avslår  motion  2000/01:Ub479 yrkande
21.
Reservation 6 (c) - delvis
9. Studenter med funktionshinder
Riksdagen avslår motionerna  2000/01:Ub469  och
2000/01:Ub820 yrkande 31.
Reservation 3 (fp) - delvis
10. Reglerna om tillträde till högskolan
Riksdagen   avslår   motionerna   2000/01:Ub236
yrkande     7,    2000/01:Ub260    yrkande    17,
2000/01:Ub331  yrkande  10, 2000/01:Ub421 yrkande
2,  2000/01:Ub450,  2000/01:Ub505,  2000/01:Ub510
yrkande    2,   2000/01:   Ub810    yrkande    7,
2000/01:Ub820   yrkande   16   och  2000/01:Kr538
yrkande 3.
Reservation 2 (m) - delvis
Reservation 5 (kd) - delvis
Reservation 3 (fp) - delvis
11. Ekvivaleringssystem för meritvärdering
av utbildning i olika länder
Riksdagen  avslår motion 2000/01:Ub479  yrkande
4.
Reservation 6 (c) - delvis
12. Akademisk introduktionskurs
Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub445.
Reservation 8 (v) - delvis
13. Anpassning av högskoleutbildningen till
invandrares behov
Riksdagen   avslår    motionerna   2000/01:Ub411,
2000/01:Ub479    yrkande    5,     2000/01:Ub503,
2000/01:Ub810  yrkande 10, 2000/01:Ub820  yrkande
20,  2000/01:Sf617   yrkande   4,   2000/01:So545
yrkande    9,    2000/01:T717   yrkande   7   och
2000/01:N388 yrkandena 13 och 14.
Reservation 2 (m) - delvis
Reservation 5 (kd) - delvis
Reservation 6 (c) - delvis
Reservation 3 (fp) - delvis
14. Digital distansutbildning
Riksdagen avslår motion 2000/01:T717 yrkande 9.
Reservation 2 (m) - delvis
15. Uppdragsutbildning
Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub495.
16. Basår
Riksdagen avslår  motion  2000/01:Ub820 yrkande
25.
Reservation 3 (fp) - delvis
17. Resurstilldelningssystemet för
grundläggande högskoleutbildning
Riksdagen   avslår   motionerna   2000/01:Ub260
yrkande 18 och 2000/01:Ub519.
Reservation 2 (m) - delvis
18. Lärarförsörjningen i högskolan
Riksdagen   avslår   motionerna   2000/01:Ub239
yrkande 17 och 2000/01: Ub820 yrkande 1.
Reservation 6 (c) - delvis
Reservation 3 (fp) - delvis
19. Arbetsförhållanden för högskolans
lärare
Riksdagen avslår motion  2000/01:Ub810  yrkande
5.
Reservation 5 (kd) - delvis
20. Pedagogiken i högskoleutbildningen
Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub479 yrkandena
1-3.
Reservation 6 (c) - delvis
21. Högskolestyrelserna
Riksdagen  avslår  motion 2000/01:Ub820 yrkande
7.
Reservation 3 (fp) - delvis
22. Högskolans samverkan med det omgivande
samhället
Riksdagen   avslår   motionerna   2000/01:Ub810
yrkande 9 och 2000/01: N267 yrkandena 10 och 11.
Reservation 6 (c) - delvis
23. Fristående högskolor
Riksdagen   avslår   motionerna   2000/01:Ub260
yrkande 13 och 2000/01: T717 yrkande 10.
Reservation 2 (m) - delvis
24. Högskoleutbildningarna i Malmö
Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub491.
25. Dramapedagogutbildning
Riksdagen avslår motion  2000/01:Kr345  yrkande
28.
Reservation 5 (kd) - delvis
26. Lärarutbildning för skolväsendet
Riksdagen    avslår   motionerna   1999/2000:T703
yrkande 8, 2000/01:  Ub211  yrkandena  2  och  3,
2000/01:Ub236  yrkandena  10-12,  2000/01:  Ub246
yrkande    7,   2000/01:Ub316   yrkande   4   och
2000/01:Ub439.
Reservation 2 (m) - delvis
Reservation 8 (v) - delvis
Reservation 5 (kd) - delvis
Reservation 6 (c) -  delvis
Reservation 3 (fp) - delvis
27. Trafiklärarutbildning
Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub418 yrkande 1.
28. Studiestöd till studerande vid
Naprapathögskolan
Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub409 yrkande 2.
29. Förlängning av tandhygienistutbildningen
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ub438 yrkande
4 och 2000/01: Ub490.
Reservation 2 (m) - delvis
30. Forskarutbildning och forskarkarriär
Riksdagen avslår motion 2000/01:Ub820 yrkandena
11, 12 och 14.
Reservation 3 (fp) - delvis
31. Lunds universitets historiska museum
Riksdagen  avslår  motionerna 2000/01:Ub486 och
2000/01:Ub508.
Reservation 3 (fp) - delvis
32. Andra motionsyrkanden
Riksdagen   avslår   motionerna    1999/2000:Ub213
yrkande    2,    1999/2000:    Ub275   yrkande   11,
1999/2000:Ub282  yrkande  2, 1999/2000:T705  yrkande
10, 2000/01:Ub214 yrkande 1,  2000/01:Ub218  yrkande
6, 2000/01:Ub241 yrkande 3, 2000/01:Ub245 yrkande 1,
2000/01:Ub253,      2000/01:Ub269     yrkande     4,
2000/01:Ub277,     2000/01:Ub332      yrkande     2,
2000/01:Ub409      yrkande     1,     2000/01:Ub423,
2000/01:Ub430,   2000/01:    Ub432,    2000/01:Ub438
yrkandena   1-3   samt   5   och  6,  2000/01:Ub444,
2000/01:Ub452,     2000/01:Ub454,     2000/01:Ub459,
2000/01:Ub468,     2000/01:Ub488,     2000/01:Ub489,
2000/01:Ub499,     2000/01:Ub510      yrkande     3,
2000/01:Ub512   yrkandena  1  och  2,  2000/01:Ub513
yrkandena  1  och  2,   2000/01:Ub802   yrkande   4,
2000/01:Ub804  yrkande  3, 2000/01: Ub807 yrkande 4,
2000/01:Ub813 yrkande 2, 2000/01:Ub820 yrkandena 13,
21,   22   och   32,   2000/01:Ju724   yrkande   18,
2000/01:L459  yrkandena  17  och  19,  2000/01:Sf241
yrkande 5, 2000/01:So361 yrkande  2,  2000/01: So364
yrkandena   3   och  5,  2000/01:So450  yrkande   3,
2000/01:So543 yrkande  3,  2000/01:Kr341  yrkande 1,
2000/01:Kr342 yrkande 4, 2000/01: Kr345 yrkande  33,
2000/01:Kr701 yrkande 25, 2000/01:T230 yrkande 4 och
2000/01:N380 yrkande 9.

Stockholm den 22 februari 2001

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande  ledamöter  har  deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask
(m), Eva Johansson (s), Inger  Lundberg  (s), Yvonne
Andersson (kd), Majléne Westerlund Panke (s),  Tomas
Högström   (m),   Torgny   Danielsson  (s),  Lennart
Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m),
Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson  (c),  Ulf  Nilsson
(fp),  Anders  Sjölund  (m) och Nils-Erik Söderqvist
(s).
Redogörelse för ärendet


Under allmänna motionstiden  2000  väcktes ett stort
antal  motionsyrkanden som inte direkt  sammanhänger
med budgeten  för  2001.  Dessa  yrkanden  samt  fem
motionsyrkanden   från  allmänna  motionstiden  1999
behandlas i detta betänkande.
Yrkandena  handlar   om   övergripande  frågor  om
högskolan, studentfrågor, frågor  om  tillträde till
högskolan,  utbildningsutbud och studieorganisation,
resurstilldelningssystemet     för     grundläggande
högskoleutbildning,     högskolans     lärare    och
undervisning,     högskoleorganisatoriska    frågor,
utbildning för vissa  yrken,  forskarutbildning  och
forskarkarriär  och  Lunds  universitets  historiska
museum. Ett stort antal yrkanden rör frågor  där det
enligt  gällande  styrsystem  ankommer  på  andra än
riksdagen,  t.ex. regeringen eller myndigheter,  att
fatta beslut.

Reservationer

Utskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och
ställningstaganden     har    föranlett     följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Humaniora, m.m. (punkterna 1 och
2) - m, kd, fp

av  Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson  (kd),  Tomas
Högström  (m),  Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m),
Ulf Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag  under  punkterna 1
och 2 borde ha följande lydelse:

1. Humaniora
Riksdagen tillkännager för regeringen  det  som
anförs  om humaniora i reservation 1 och bifaller
därmed motion  2000/01:Ub818 yrkande 1 och delvis
motion 2000/01:Ub810 yrkande 2.
2. Högskolans expansion
Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub810 yrkande
3.
Ställningstagande

I ett så teknikdominerat  samhälle  som  det svenska
behövs   i  allra  högsta  grad  det  som  humaniora
representerar:  kultur  i  vid  mening, språk, etik,
litteratur,  konst, musik, religion,  historia  samt
tänkande  och  upplevelser   av  frågor  om  mening,
sanning    och    sammanhang.   Globalisering    och
mångkulturalitet   präglar   vår   tid.   Detta   är
ytterligare  ett  skäl   för   att   nu  aktualisera
betydelsen  av humaniora. Utbildning inom  humaniora
får många sökande.  Därför är det givetvis olyckligt
att   resurserna  inte  medger   den   satsning   på
fördjupning  och  kompetens  som  det finns underlag
för. Utbildning och forskning inom  humaniora  måste
få ökat stöd.

Den intensiva och snabba utbyggnaden
av högskolan har lett till
dokumenterade kvalitetssänkningar,
som vi finner oroande. Det finns
risk för att låg kvalitet
långsiktigt ger högre kostnader. En
fördjupad kartläggning av vilka
konsekvenser högskoleexpansionen har
medfört för utbildningarnas kvalitet
bör omgående genomföras.


2. Grunddragen i högskolans
utveckling i övrigt, m.m. (punkterna
3, 10, 13, 14, 17, 23, 26 och 29) -
m

av  Beatrice  Ask  (m), Tomas Högström (m), Per Bill
(m) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag  under punkterna 3,
10,  13,  14,  17, 23, 26 och 29 borde  ha  följande
lydelse:

3. Grunddragen i högskolans utveckling i
övrigt
Riksdagen bifaller  motion 2000/01:N266 yrkande
5 och avslår motionerna  2000/01:Ub816 yrkande 3,
2000/01:T230 yrkande 6, 2000/01:N268  yrkande 15,
2000/01:N325 yrkande 16, 2000/01:N383 yrkandena 1
och 3 samt 2000/01:N388 yrkandena 6 och 7.
10. Reglerna om tillträde till högskolan
Riksdagen   bifaller  motionerna  2000/01:Ub260
yrkande  17  och   2000/01:   Ub505   och  avslår
motionerna 2000/01:Ub236 yrkande 7, 2000/01:Ub331
yrkande     10,    2000/01:Ub421    yrkande    2,
2000/01:Ub450   och  2000/01:  Ub510  yrkande  2,
2000/01:Ub810 yrkande  7, 20000/01: Ub820 yrkande
16 och 2000/01:Kr538 yrkande 3.
13. Anpassning av högskoleutbildningen till
invandrares behov
Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  som  framförts  i reservation  2  om
anpassning    av    högskoleutbildningen     till
invandrares   behov.  Därmed  bifaller  riksdagen
motion  2000/01:T717   yrkande   7   och   avslår
motionerna  2000/01:Ub411,  2000/01:Ub479 yrkande
5,  2000/01:  Ub503,  2000/01:Ub810  yrkande  10,
2000/01:Ub820 yrkande 20,  2000/01:Sf617  yrkande
4,   2000/01:So545  yrkande  9  och  2000/01:N388
yrkandena 13 och 14.
14. Digital distansutbildning
Riksdagen  bifaller motion 2000/01:T717 yrkande
9.
17. Resurstilldelningssystemet för
grundläggande högskoleutbildning
Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub260 yrkande
18 och avslår motion 2000/01:Ub519.
23. Fristående högskolor
Riksdagen  bifaller   motionerna  2000/01:Ub260
yrkande 13 och 2000/01:T717 yrkande10.
 26. Lärarutbildning för skolväsendet
Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub211 yrkande
2 och avslår motionerna 1999/2000:T703 yrkande 8,
2000/01:Ub211 yrkande 3,  2000/01:Ub236 yrkandena
10-12, 2000/01:Ub246 yrkande  7,  2000/01:  Ub316
yrkande 4 och 2000/01:Ub439.
29. Förlängning av tandhygienistutbildningen
Riksdagen   bifaller   motionerna   2000/01:Ub438
yrkande 4 och 2000/01:
Ub490.
Ställningstagande

Vi  anser  att  det  behövs  en  utbildningspolitisk
reform   som   främjar   mångfald   och  konkurrens.
Förändringar  bör  genomföras  som  sammantagna  kan
bidra till att göra Sverige till en nation som andra
länder vill knyta ytterligare band med,  i  form  av
ökat  utbyte av studenter och forskarstuderande samt
internationellt   forskningssamarbete   inom   olika
forskningsfält.  Uppdraget  att  öka  intresset  för
naturvetenskap  och  teknik  måste  påbörjas redan i
grundskolan,  och fler duktiga lärare  måste  lockas
dit.   Sverige   bör    satsa   på   internationellt
konkurrenskraftiga      kunskapskluster.      Svensk
utbildning  skall  attrahera   utländska  studenter,
vilket   kräver   att   utbildningen   är   av   hög
internationell  kvalitet.  Ett virtuellt universitet
bör  skapas.  Det  är  angeläget   att   finna   väl
fungerande  former  för godkännande och finansiering
av   privata   universitetsutbildningar.   För   att
åstadkomma    en    kontinuerlig    kunskaps-    och
kompetensutveckling under  en individs samlade tid i
aktivt    arbetsliv   behöver   nya,    individuella
finansieringsmöjligheter    skapas.    Vi   förordar
införande               av              individuella
kompetens/utbildningskonton,  där  den  enskilde och
hans eller hennes arbetsgivare kan avsätta  resurser
för  återkommande  kunskapsförsörjning  och som  får
användas  när  helst  det  passar arbetstagaren  och
arbetsgivaren. Riksdagen bör  med bifall till motion
2000/01:N266  yrkande 5 tillkännage  för  regeringen
som sin mening  vad vi här har anfört om grunddragen
i högskolans utveckling.
I dag har vi ett centralt och likformigt system av
regler för tillträde till högskolan. Det är inte ett
effektivt  instrument   för  att  jämna  ut  sociala
orättvisor, även om det varit  avsikten. Skevheten i
rekryteringen  till  högre  studier   kräver   andra
åtgärder.     Vi    anser    att    ett    enhetligt
antagningssystem        missgynnar        individer.
Gymnasiebetygen, som nu ligger till grund för urval,
är  ett  trubbigt instrument i flera avseenden.  Mer
känsliga instrument bör utarbetas, med fördel lokalt
på de enskilda  lärosätena.  Urvalsinstrumenten  bör
anpassas  till  de  enskilda  utbildningarna, så att
viktning,  tester  och prov mäter  förkunskaper  och
färdigheter som är centrala  för  att  lyckas  på en
viss  utbildning.  Ansvaret för antagningsregler bör
anförtros  den  enskilda  högskolan.  Vi  anser  att
riksdagen  bör  bifalla   motionerna   2000/01:Ub260
yrkande  17   och 2000/01:Ub505 och tillkännage  för
regeringen som sin mening det vi här har anfört.
Sverige bör ta  till vara den kunskap som faktiskt
finns hos många välutbildade  invandrare  genom  att
bättre anpassa högskoleutbildningen till invandrares
behov.   Det   måste   göras   möjligt   att  snabbt
komplettera  eventuella  brister i förhållande  till
svenska   examina   och   tidigt    komma    ut   på
arbetsmarknaden. Detta bör riksdagen tillkännage för
regeringen  som sin mening och därmed bifalla motion
2000/01:T717 yrkande 7.
Internationellt          utbildnings-          och
forskningssamarbete,  där  digital distansutbildning
ingår som ett moment bland flera,  bör  prioriteras.
Ytterligare  samarbetsavtal med de ledande  skolorna
och universiteten  utomlands  bör  initieras för att
underlätta internationellt studentutbyte.  Detta bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin  mening
och därmed bifalla motion 2000/01:T717 yrkande 9.
Resurstilldelningssystemet    för    grundläggande
högskoleutbildning   bör  enligt  vår mening  främst
grundas på studenternas fria val av  utbildning  och
lärosäte.   Detta   bör  riksdagen  tillkännage  för
regeringen som sin mening  och därmed bifalla motion
2000/01:Ub260 yrkande 18.
Den   akademiska   friheten  måste   stärkas   och
enhetstänkandet  brytas.   Lärosätena   skall  kunna
profilera  sig inom olika specialområden.  Vi  anser
att man bör  skapa  fler fristående högskolor  genom
att statliga lärosäten  ges  möjlighet  att övergå i
stiftelseform    och    få    arbeta   under   samma
förutsättningar som Chalmers tekniska  högskola.  En
lärarhögskola  bör omvandlas och bli fristående. Vad
vi  här  har anfört  bör  riksdagen  tilkännage  för
regeringen   som   sin  mening  och  därmed  bifalla
motionerna 2000/01:Ub260 yrkande 13 och 2000/01:T717
yrkande 10.
Vi  är  angelägna  om  att   Sverige   skall  ha  en
lärarutbildning  för  skolväsendet av hög  kvalitet.
Lärarlinjerna bör dock  inte  bli enda vägen att bli
lärare.  Det  är nyttigt för skolan  att  alltid  ha
samhällsnyttan    av    sin   kunskapsförmedling   i
beaktande.  Motivationen  för   teoretisk  inlärning
bland eleverna kan höjas, när de  får  klart för sig
vilken  praktisk  nytta  den ger i arbetslivet.  Det
talar för att man även rekryterar  lärare  med annan
yrkesbakgrund.  Vad  vi här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2000/01:Ub211 yrkande 2.

Ställningstagande

I rapporten SOS 1997 "Tandhygienistens  kompetens  i framtidens
tandvård" föreslogs ett utvidgat kompetensområde där
folkhälsoarbete,      omvårdnads-aspekter     liksom
planering,   uppföljning    och    utvärdering    av
tandvårdsverksamheten skall ingå som viktiga moment.
Med  hänsyn  till dessa nya arbetsuppgifter föreslog
utredningen  att   tandhygienistutbildningen  skulle
förlängas till tre år,  vilket  också  fick  en bred
uppslutning av remissinstanserna.
Utvidgningen av kompetensområdet ger utrymme  till
ett  förändrat framtida arbetsinnehåll för yrket.  I
allt större  grad  kommer  man tillsammans med andra
vårdkategorier   att   svara  för   ett   omfattande
fokhälsoinriktat          arbete.           Eftersom
tandhygienistutbildningen  är  ett legitimationsyrke
medför detta ett speciellt ansvar  för såväl den som
innehar         legitimationen        som        för
utbildningsanordnaren.  Det  är också en garanti för
patienten och vårdtagaren. Tandhygienisten har också
viss receptförskrivningsrätt.
Av högskoleverkets kvalitetsgranskning (1996:2000)
av de tidigare medellånga vårdutbildningarna framgår
att den tvååriga utbildningen  är  för  kort för att
svara    mot    kravet   på   högskolemässig   nivå.
Tandhygienistutbildningen är i dag den enda av dessa
medellånga vårdutbildningar  som  fortfarande endast
omfattar två år eller 80 poäng. Utbildningens  längd
är   också   ett   problem  eftersom  detta  minskar
möjligheterna     till    vidare     studier     och
forskarutbildning   liksom    anställning   på   den
europeiska arbetsmarknaden.

3. Grunddragen i högskolans
utveckling i övrigt, m.m. (punkterna
3, 9, 10, 13, 16, 18, 21, 26, 30 och
31) - fp

av Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag  under punkterna 3,
9,  10,  13,  16,  18,  21, 26, 30 och 31  borde  ha
följande lydelse:

3. Grunddragen i högskolans utveckling i
övrigt
Riksdagen bifaller delvis  motion  2000/01:N268
yrkande  15  och  avslår motionerna 2000/01:Ub816
yrkande 3, 2000/01:T230  yrkande 6, 2000/01: N266
yrkande 5, 2000/01:N325 yrkande  16, 2000/01:N383
yrkandena 1 och 3 samt 2000/01:N388  yrkandena  6
och 7.
9. Studenter med funktionshinder
Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub820 yrkande
31 och avslår motion 2000/01:Ub469.
10. Reglerna om tillträde till högskolan
Riksdagen   bifaller  motionerna  2000/01:Ub236
yrkande 7 och 2000/01:Ub820 yrkande 16 och avslår
motionerna     2000/01:Ub260      yrkande     17,
2000/01:Ub331  yrkande 10, 2000/01:Ub421  yrkande
2,  2000/01:Ub450,  2000/01:Ub505,  2000/01:Ub510
yrkande   2,   2000/01:   Ub810   yrkande  7  och
2000/01:Kr538 yrkande 3.
13. Anpassning av högskoleutbildningen till
invandrares behov
Riksdagen   bifaller  motionerna  2000/01:Ub820
yrkande 20 och 2000/01:Sf617 yrkande 4 och avslår
motionerna 2000/01:Ub411,  2000/01:Ub479  yrkande
5,   2000/01:Ub503,   2000/01:Ub810  yrkande  10,
2000/01:So545 yrkande 9,  2000/01:T717  yrkande 7
och 2000/01:N388 yrkandena 13 och 14.
16. Basår
Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub820 yrkande
25.
18. Lärarförsörjningen i högskolan
Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub820 yrkande
1 och avslår motion 2000/01:Ub239 yrkande 17.
21. Högskolestyrelserna
Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub820 yrkande
7.
26. Lärarutbildning för skolväsendet
Riksdagen    bifaller    motion   2000/01:Ub236
yrkandena    10-12    och    avslår    motionerna
1999/2000:T703 yrkande 8, 2000/01:Ub211 yrkandena
2  och 3, 2000/01:Ub246 yrkande 7,  2000/01:Ub316
yrkande 4 och 2000/01: Ub439.
30. Forskarutbildning och forskarkarriär
Riksdagen    bifaller    motion   2000/01:Ub820
yrkandena 11, 12 och 14.
31. Lunds universitets historiska museum
Riksdagen tillkännager för  regeringen  vad som
anförs i reservation 3 och bifaller därmed motion
2000/01:Ub486 samt avslår motion 2000/01:Ub508.
Ställningstagande

De nya universiteten måste ges forskningsresurser på
ett   acceptabelt   sätt.   Av   speciell  vikt  för
landsbygden   är   att   de  tar  sitt  ansvar   för
distansundervisning. För att de skall nå framgång är
det viktigt att utbildningen  som  erbjuds  omfattar
det  som  ungdomar  vill  läsa.  Det  är viktigt att
utlokalisering   av   utbildning  inte  medför   att
kvaliteten i utbildningen försämras. Det måste också
finnas  en  god  miljö  för  företagsetableringar  i
omgivningen  för att det skall  bli  fler  jobb  och
företag. Organ  som ser till så att samverkan mellan
näringsliv och högskola  kan  intensifieras måste få
finnas   kvar.   Riksdagen  bör  om  grunddragen   i
högskolans  utveckling  i  övrigt   tillkännage  för
regeringen som sin mening det jag här har anfört och
därmed delvis  bifalla  motion  2000/01:N268 yrkande
15.
Studenter  med  funktionshinder måste  enligt  min
mening ha samma rätt  som andra studenter till högre
studier.   Det   har   hänt  att   funktionshindrade
studenter fått vänta i flera  år  på  att börja sina
studier  därför  att  lärosäten inte har ansett  sig
kunna ta emot dem på grund av lokalernas utformning.
Detta     är     oacceptabelt.     Ansvariga     för
lokalutformningen   vid  universitet  och  högskolor
måste   ha   tillräckliga    kunskaper    om   olika
funktionshinder  för  att  kunna  anpassa  lokalerna
efter  studenternas behov. Riksdagen bör tillkännage
för regeringen som sin mening det jag här har anfört
och därmed bifalla motion 2000/01:Ub820 yrkande 31.
Reglerna   om   tillträde   till   högskolan   bör
förändras.  För  grundläggande behörighet bör krävas
avlagd  studentexamen.   Universitet  och  högskolor
skall  ha  möjlighet  att  för   vissa  utbildningar
utveckla     egna     antagningskriterier     utöver
behörighetskraven.  Vad   jag  här  har  anfört  bör
riksdagen tillkännage för regeringen  som sin mening
och därmed bifalla motionerna 2000/01:Ub236  yrkande
7 och 2000/01:Ub820 yrkande 16.
Högskoleutbildningen    bör    i   mycket   större
utsträckning än hittills anpassas  till  invandrares
behov. Om många högutbildade invandrare som i dag är
arbetslösa  skall få möjlighet att rehabilitera  sig
efter   år   av  frånvaro   från   sin   professions
arbetsfält, behöver  de tillgång till utbildning som
sätter tyngdpunkten på skrivspråk och yrkesspråk. En
studiecheck skulle vara  ett värdefullt instrument i
sammanhanget. En väsentlig förbättring skulle ske om
en mångfald av kompletterande  korta kurser prövades
fram och etablerades vid universitet  och högskolor.
Situationen  för personer med utländsk bakgrund  bör
också underlättas genom att det utvecklas ett system
för validering  och  översättning av utländska betyg
och examina. Vad jag här  har  anfört  bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla  motionerna  2000/01:Ub820  yrkande  20  och
2000/01:Sf617 yrkande 4.
Basår  - som är utbildning på gymnasienivå  -  bör
enligt min  mening  inte anordnas av universitet och
högskolor. Högskolans  resurser  skall  koncentreras
till   högre   utbildning.   Detta   bör   riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2000/01:Ub820 yrkande 25.
Jag efterlyser en strategi från regeringen för hur
lärarförsörjningen i högskolan skall lösas. Det är i
dag  brist  på  utbildade  lärare  på  högskole- och
universitetsnivån.    En   självklar   del   i   den
långsiktiga   strategin   måste   vara   en   större
rekrytering till forskarutbildning  runtom i landet,
men   det   krävs  också  en  större  internationell
rekrytering.  Vad  jag  här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2000/01: Ub820 yrkande 1.
Regeringen   bör   inte   utse    ordförandena   i
högskolestyrelserna, utan varje högskola  skall utse
sin  egen  styrelse. Detta bör riksdagen tillkännage
för regeringen  som  sin  mening  och därmed bifalla
motion 2000/01:Ub820 yrkande 7.
Lärarutbildningen för skolväsendet  måste utformas
så att lärarna får mer gedigna ämneskunskaper än vad
som  blir  fallet  med den nya lärarutbildning  vars
struktur riksdagen nyligen har ställt sig bakom. För
personer som redan har  en  akademisk utbildning bör
lärarutbildningen omfatta två terminer, inte tre som
den       nya       lärarutbildningens      allmänna
utbildningsområde omfattar.  Det  är  utomordentligt
viktigt  att speciallärarutbildningen återupprättas.
Vad jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen  som sin mening och därmed bifalla motion
2000/01:Ub236 yrkandena 10-12.
Den reform av forskarutbildningen som genomfördes år
1998 innebär  att det har blivit omöjligt att forska
på deltid i kombination  med annat arbete. Jag anser
att  möjligheten  att  doktorera   på  deltid  skall
återinföras. Det går inte att på politisk väg tvinga
fram  ett  system  där  tiden  för  disputation   är
densamma   för   samtliga   avhandlingar  inom  alla
discipliner.  Tiden för disputation  måste  tillåtas
variera. Det är  rimligt  att  minst  hälften  av de
examinerade  doktorerna  får möjlighet att fortsätta
en  postdoktoral  forskarkarriär   i  Sverige  eller
utomlands.  Vad  jag  här  har anfört bör  riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2000/01:Ub820  yrkandena  11,  12 och
14.

Jag  anser  att Lunds universitets historiska museum
inte   enbart  är   en   intern   angelägenhet   för
universitetet.  Det  är  inte  rimligt  att  på  ett
enskilt  universitet lägga ett sådant nationellt och
regionalt  ansvar  för  arkeologiskt  material  från
Skåne   som  Lunds  universitets  historiska  museum
åtagit sig  under  många år. Museet skulle i stället
kunna ingå som en del  i  Statens historiska museer,
varvid ansvaret inom Regeringskansliet  skulle åvila
Kulturdepartementet             och             inte
Utbildningsdepartementet.   Regeringen   bör  utreda
frågan och därefter lämna riksdagen förslag till hur
Lunds   universitets  historiska  museum  skall   få
förutsättningar  att fortsatt ta hand om, registrera
och vårda fornfynd från södra Sverige. Riksdagen bör
således bifalla motion 2000/01:Ub486.

4. Grunddragen i högskolans
utveckling i övrigt (punkt 3) - mp

av Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att riksdagens  beslut under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

3. Grunddragen i högskolans utveckling i
övrigt
Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub816 yrkande
3 och avslår motionerna  2000/01:T230  yrkande 6,
2000/01:N266 yrkande 5, 2000/01:N268 yrkande  15,
2000/01:N325 yrkande 16, 2000/01:N383 yrkandena 1
och 3 samt 2000/01:N388 yrkandena 6 och 7.
Ställningstagande

Jag anser att riksdagen bör ställa sig bakom det som
sägs    i   yrkande   3   i   Miljöpartiets   motion
2000/01:Ub816  om  utveckling  av högskoleutbildning
och forskning. Det gäller allmänna  mål, problem och
möjligheter,     högskolans    ledningsorganisation,
grundutbildning,  forskarutbildning   och   tjänste-
struktur,   finansiering   av   grundforskning   och
forskarutbildning,  utveckling  av forskning vid små
och    medelstora    högskolor,    samordning    och
effektivisering av forskningsresurser,  stärkande av
sektorsforskningen   inom   miljöskydd,  miljövänlig
produktion  och  varuhantering  samt  miljöbetingade
hälsorisker, Sveriges  plats  i  den internationella
forskningen,    försvarets   forskning    i    civil
verksamhet,  stopp   för   onödiga   djurförsök  och
speciellt  ansvar  för  information  om utvecklingen
inom vissa vetenskapsgrenar.

5. Studenternas rättssäkerhet, m.m.
(punkterna 5, 10, 13, 19, 25 och 26)
- kd

av Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

5. Studenternas rättssäkerhet
Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub810 yrkande
11   och  avslår  motionerna  2000/01:Ub426   och
2000/01:Ub506.
10. Reglerna om tillträde till högskolan
Riksdagen   bifaller  motionerna  2000/01:Ub331
yrkande 10 och 2000/01:Ub810 yrkande 7 och avslår
motionerna 2000/01:Ub236 yrkande 7, 2000/01:Ub260
yrkande  17, 2000/01:Ub421  yrkande  2,  2000/01:
Ub450, 2000/01:Ub505,  2000/01:Ub510  yrkande  2,
2000/01:Ub820   yrkande   16   och  2000/01:Kr538
yrkande 3.
13. Anpassning av högskoleutbildningen till
invandrares behov
Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub810 yrkande
10    samt   avslår   motionerna   2000/01:Ub411,
2000/01:Ub479     yrkande    5,    2000/01:Ub503,
2000/01:Ub820 yrkande  20,  2000/01:Sf617 yrkande
4, 2000/01:So545 yrkande 9, 2000/01:T717  yrkande
7 och 2000/01:N388 yrkandena 13 och 14.
19. Arbetsförhållanden för högskolans
lärare
Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub810 yrkande
5.
25. Dramapedagogutbildning
Riksdagen bifaller motion 2000/01:Kr345 yrkande
28.
26. Lärarutbildning för skolväsendet
Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub316 yrkande
4 och avslår motionerna 1999/2000:T703 yrkande 8,
2000/01:Ub211  yrkandena  2  och 3, 2000/01:Ub236
yrkandena  10-12,  2000/01:Ub246  yrkande  7  och
2000/01:Ub439.
Ställningstagande

Vi anser att riksdagen  bör  uppmärksamma regeringen
på  att studenternas rättssäkerhet  behöver  stärkas
inom   flera   områden,   t.ex.   när   det   gäller
antagningsfrågor,   examinationsfrågor,  rätten  att
tentera och förekomsten av olika avgifter. Ju större
den lokala friheten är,  desto  viktigare är det att
studenterna har möjlighet att få  sin sak prövad. Vi
föreslår att riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub810
yrkande 11.
Vi ser positivt på högskolornas frihet  att  sätta
sin  lokala prägel och profil på utbildningsutbudet.
Det är  inte  statens  uppgift att genom reglerna om
tillträde  till  högskolan   centralt   styra  vilka
förkunskapskrav  och  behörighetsregler  som   skall
gälla,  utan  staten  skall bara garantera jämlikhet
och kvalitet. Antagningsperioden bör vara nationellt
samordnad så att presumtiva  studenter ges möjlighet
att  söka  olika  utbildningar och  olika  högskolor
parallellt.    Antagningssystemet     skall     vara
kvalitativt och ta till vara elevens resurser på ett
rättvist  sätt.  Betyg  och högskoleprov är två sätt
att  kvalificera  sig  för antagning,  men  det  bör
finnas  flera.  Den  nuvarande  användningen  av  de
målrelaterade  betygen  som  urvalsinstrument  måste
omgående  förändras.   En  modell  för  viktning  av
betygen      bör      utvecklas.      Kompletterande
urvalsinstrument   kan   vara  arbetslivserfarenhet,
intervjuer  och  särskilda  intagningsprov.  Det  är
viktigt att staten följer resultatet  av antagningen
till  högskolan. Vi föreslår att riksdagen  bifaller
motionerna     2000/01:Ub331    yrkande    10    och
2000/01:Ub810 yrkande 7.
Det  återstår en  del  att  göra  när  det  gäller
anpassningen     av     högskoleutbildningen    till
invandrares behov. Invandrare  med  akademisk  eller
annan  kvalificerad  utbildning  bör efter ankomsten
till   Sverige  få  sin  utbildning  validerad   med
motsvarande   svensk   och   erbjudas  att  delta  i
kompletterande  utbildning  i  speciella   kurser  i
svensk  yrkesterminologi.  Den  som har en akademisk
utbildning  skall  också  få  studera   svenska  för
invandrare   på   universitet  eller  högskola.   Vi
föreslår att riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub810
yrkande 10.
Arbetsförhållandena  för högskolans lärare behöver
utredas och lärarnas roll uppvärderas. De lärare som
väljer  att  kombinera  sin   lärartjänstgöring  med
forskning skall kunna göra det,  och  de  som väljer
att  enbart undervisa skall ha denna möjlighet.  Det
är viktigt  att  människors  olikheter tas till vara
också  inom  högskolan.  Vi föreslår  att  riksdagen
bifaller motion 2000/01:Ub810 yrkande 5.
Dramapedagogik används med  stor  framgång i olika
problemsituationer     i     skolan,    men    också
organisationer, föreningar, vårdsektorn,  näringsliv
och   teater   använder   sig  av  dramapedagogiken.
Efterfrågan  på utbildade dramapedagoger  överstiger
med råge tillgången. Det behövs en utredning som ser
över  efterfrågan   och  utbildningssituationen  för
dramapedagoger. Vi föreslår  att  riksdagen bifaller
motion 2000/01:Kr345 yrkande 28.
Det är angeläget att den nya lärarutbildningen för
skolväsendet  ger  blivande lärare goda  möjligheter
att arbeta aktivt med  värdegrundsfrågor  och etiska
riktlinjer.  I  dag  kan  en blivande lärare passera
genom hela lärarutbildningen  utan  att  arbeta  med
värdegrunden. Detta är oacceptabelt. Vi föreslår att
riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub316 yrkande 4.

6. Studentrepresentation i
högskolans beslutande och beredande
organ, m.m. (punkterna 6, 8, 11, 13,
18, 20, 22 och 26) - c

av Sofia Jonsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

6. Studentrepresentation i högskolans
beslutande och beredande organ
Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub479 yrkande
19.
8. Arbetslivscenter
Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub479 yrkande
21.
11. Ekvivaleringssystem för meritvärdering
av utbildning i olika länder
Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub479 yrkande
4.
13. Anpassning av högskoleutbildningen till
invandrares behov
Riksdagen   bifaller  motionerna  2000/01:Ub479
yrkande 5 och 2000/01: So545 yrkande 9 och avslår
motionerna   2000/01:Ub411,    2000/01:    Ub503,
2000/01:Ub810  yrkande  10, 2000/01:Ub820 yrkande
20, 2000/01:Sf617 yrkande 4, 2000/01:T717 yrkande
7 och 2000/01:N388 yrkandena 13 och 14.
18. Lärarförsörjningen i högskolan
Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub239 yrkande
17 och avslår motion 2000/01:Ub820 yrkande 1.
20. Pedagogiken i högskoleutbildningen
Riksdagen    bifaller   motion    2000/01:Ub479
yrkandena 1-3.
22. Högskolans samverkan med det omgivande
samhället
Riksdagen    bifaller    motion    2000/01:N267
yrkandena  10 och  11  och  avslår  2000/01:Ub810
yrkande 9.
26. Lärarutbildning för skolväsendet
Riksdagen    bifaller   motion   1999/2000:T703
yrkande  8  och avslår  motionerna  2000/01:Ub211
yrkandena 2 och 3, 2000/01:Ub236 yrkandena 10-12,
2000/01:Ub246  yrkande 7, 2000/01:Ub316 yrkande 4
och 2000/01: Ub439.
Ställningstagande

Jag    anser    att    man    bör    garantera    en
studentrepresentation  i högskolans  beslutande  och
beredande organ som innebär  att andelen studenter i
styrelse och fakultetsnämnd är minst en tredjedel av
antalet  ledamöter utöver ordföranden.  I  organ  på
lägre beslutsnivåer  bör andelen vara minst hälften.
Det är angeläget att studenterna även bereds plats i
beredande organ. De bör  beredas reell möjlighet att
delta   i  dessa  organ  bl.a.   genom   regelmässig
möjlighet  för  studentrepresentanter  att vid annat
tillfälle  under  den  pågående  terminen  ta   igen
obligatoriska  kursmoment  som  de  gått miste om på
grund  av  uppdraget.  Jag  föreslår  att  riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening  vad  jag
här   har   anfört   och   därmed   bifaller  motion
2000/01:Ub479 yrkande 19.
Enligt  min mening är det rimligt att  universitet
och högskolor  tar  ett ökat ansvar för studenternas
övergång från studier  till  arbetsliv,  bl.a. genom
Arbetslivscenter   med   stark  lokal  och  regional
förankring.  Regeringen bör  ta  initiativ  för  att
stödja denna utveckling.  Jag föreslår att riksdagen
tillkännager för regeringen  som  sin mening vad jag
här   har   anfört   och   därmed  bifaller   motion
2000/01:Ub479 yrkande 21.
I     en     tid     med    alltmer    tilltagande
internationalisering i utbildningarna  och  ett ökat
internationellt  utbyte mellan svenska och utländska
lärosäten  måste  instrumenten   för  meritvärdering
följa  med  i  utvecklingen.  Det behövs  gemensamma
internationella     initiativ     för     fungerande
ekvivaleringssystem  som  är  generösa  och som  tar
hänsyn      till      eventuella      särarter     i
utbildningssystemet    inom    respektive   EU-land.
Regeringen har ett ansvar för att  föra  fram  denna
fråga   inom   EU.   Jag   föreslår   att  riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening  vad  jag
här   har   anfört   och   därmed   bifaller  motion
2000/01:Ub479 yrkande 4.
Högskoleutbildningen behöver bättre  anpassas till
invandrares   behov.   Många   invandrare   har   en
kvalificerad    eftergymnasial    utbildning   eller
högskoleutbildning  i  bagaget,  men har  svårt  att
komma in på arbetsmarknaden här. De bör erbjudas att
komplettera sin utbildning eller justera  upp  denna
för   att  bli  likvärdig  med  den  utbildning  som
nyexaminerade  i  Sverige  har.  Vidare bör inom den
kompletterande  utbildningen  ges  en   kvalificerad
språkundervisning  i  svenska  och  fackspråk.   Jag
föreslår  att  riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad  jag  här  har  anfört och därmed
bifaller motion 2000/01:Ub479 yrkande 5.
Jag   föreslår   att  riksdagen  bifaller   motion
2000/01:Ub239 yrkande 17 och därmed tillkännager för
regeringen  som  sin  mening   att   regeringen  bör
återkomma  med  ett  förslag  till  en strategi  för
lärarförsörjningen i högskolan.
Riksdagen bör enligt min mening bifalla  yrkandena
om  pedagogiken i högskolan i Centerpartiets  motion
2000/01:Ub479   (yrk.   1-3).  Det  finns  skäl  att
överväga lagstiftning som  gör pedagogisk utbildning
obligatorisk  för fast anställning  inom  den  högre
utbildningen. En   sådan  utbildning  bör  ges andra
former  än den vanliga lärarutbildningen, t.ex.  ges
som deltidskurser  under  något  eller några år. Den
bör också ha en inriktning mot praktisk undervisning
och   undervisningsmetod.   Den   högskoledidaktiska
forskningen  har  länge  varit  eftersatt   och  bör
framgent  stödjas. Vid många högskolor och av  många
enskilda lärare  görs  ett förtjänstfullt arbete med
att        utveckla        undervisnings-        och
examinationsformerna. Det är  varken  önskvärt eller
möjligt   att  nationellt  föreskriva  vilken   form
undervisning   och   examination   skall   ta,   men
Högskoleverket bör ges i uppdrag att dokumentera det
som  sker och därmed bidra till att sprida kunskaper
och erfarenheter till alla högskolor i Sverige.
Teknikutvecklingen  ställer  höga  krav  på  i dag
existerande företag att förändra sin verksamhet  och
organisation  till  att  bättre passa den nya tidens
företagande.   Genom   en  ökad   samverkan   mellan
universitet, högskolor och  det  omgivande samhället
kan samhället bistå med att överföra  kunskap om den
nya  tidens  företagande. Det är också önskvärt  att
fler högskolor  och  universitet  tar  efter de goda
exemplen  från  Kista och Blekinge, där företag  och
högskolor   gemensamt   har   bildat   kluster   för
kunskapsöverföring.  Därmed  kan  man  stimulera att
fler  avknoppningsföretag  växer fram. Jag  föreslår
att riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  jag  här har anfört och därmed bifaller
motion 2000/01:N267 yrkandena 10 och 11.
Lärarutbildningen  för  skolväsendet  måste enligt
min mening vara sådan att varje lärare där stöter på
informationstekniken (IT) och får sådana kunskaper i
IT-pedagogik  att hon eller han kan använda  IT  som
instrument  i sin  undervisning.  Jag  föreslår  att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
det jag här har  anfört  och  därmed bifaller motion
1999/2000:T703 yrkande 8.

7. Kårobligatoriet (punkt 7) - m,
kd, c, fp

av  Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson  (kd),  Tomas
Högström  (m),  Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m),
Sofia  Jonsson (c),  Ulf  Nilsson  (fp)  och  Anders
Sjölund (m).

Förslag till riksdagbeslut

7. Kårobligatoriet
Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  som  anförs  i  reservation   7  och
bifaller  därmed delvis motionerna 2000/01:Ub402,
2000/01:Ub403,    2000/01:Ub406,   2000/01:Ub414,
2000/01:Ub443,    2000/01:Ub462,    2000/01:Ub479
yrkande  20,  2000/01:Ub484   och   2000/01:Ub820
yrkande 17.
Ställningstagande

Vi anser att kårobligatoriet är
principiellt felaktigt och därför
bör avskaffas. Obligatoriet är inte
nödvändigt för att säkerställa
studentinflytande över utbildningen,
som bör tillgodoses på annat sätt.
När obligatoriet avskaffas bör man
se till att trygga det studiesociala
arbete som studentkårerna i dag
sköter.


8. Akademisk introduktionskurs, m.m.
(punkterna 12 och 26) - v

av  Britt-Marie Danestig (v) och Lennart  Gustavsson
(v).

Förslag till riksdagsbeslut

12. Akademisk introduktionskurs
Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub445.
26. Lärarutbildning för skolväsendet

Riksdagen bifaller motion 2000/01:Ub246
yrkande 7 och avslår motionerna 1999/2000:T703
yrkande 8, 2000/01:Ub211 yrkandena 2 och 3,
2000/01:Ub236 yrkandena 10-12, 2000/01:Ub316
yrkande 4 och 2000/01:Ub439.

Ställningstagande

Vi anser  att  tiden nu är mogen att fatta beslut om
en obligatorisk  akademisk  introduktionskurs,  dock
först   sedan   de   ekonomiska  konsekvenserna  och
möjligheterna   till   finansiering   utretts.   Den
akademiska  introduktionskursen   bör  innehålla  en
introduktion         till        vetenskapshistoria,
vetenskapsteori,  forskningsetik  och  grundläggande
vetenskapliga metoder.  Kursen  bör  också  behandla
studieteknik   och   ge  information  om  studenters
rättigheter.    Bland   annat    bör    frågor    om
studentinflytande,  jämställdhet, rättssäkerhet samt
ekonomisk och social trygghet behandlas. Vi föreslår
att riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  vi  här  har anfört och därmed bifaller
motion 2000/01:Ub445.
Riksdagen   har  nyligen   beslutat   om   en   ny
lärarutbildning  för  skolväsendet.  Inom  ramen för
utvecklandet  av  denna  bör  Högskoleverket  få   i
uppdrag  att  särskilt stimulera en vidareutveckling
av  lärarutbildningen   när   det  gäller  sex-  och
samlevnadsundervisningen. Vi föreslår  att riksdagen
tillkännager  för regeringen som sin mening  det  vi
här   har  anfört   och   därmed   bifaller   motion
2000/01:Ub246 yrkande 7.
Särskilda yttranden


1. Fristående högskolor (punkt 23)
och Andra motionsyrkanden (punkt 32)
- kd

Yvonne  Andersson  (kd)  och  Erling  Wälivaara (kd)
anför:

Vi delar Moderaternas uppfattning om värdet  av  att
fler    statliga   lärosäten   ombildas   och   blir
fristående.  Eftersom  vi  inte har funnit utrymme i
vårt  budgetförslag  för  att  finansiera  en  sådan
ombildning, har vi avstått från att reservera oss på
denna punkt.

Vissa  yrkanden handlar om frågor  som  ankommer  på
andra än  riksdagen  att besluta om, men som ändå är
viktiga. Vi vill därför deklarera Kristdemokraternas
uppfattning i sak på dessa punkter.

Det är nödvändigt med  utbildning  och  fortbildning
för  lärare  i  informationsteknik.  Vi ställer  oss
bakom    förslaget   i   Kristdemokraternas   motion
1999/2000:Ub275  yrkande  11  att  Högskoleverket  i
samverkan  med  lärosätena  snarast  bör utarbeta en
plan för rullande fortbildning av redan  examinerade
lärare.
I    motion   2000/01:Ub253   påtalas   att   ANT-
undervisningen  i  skolorna är omvittnat ineffektiv.
En bidragande orsak  är  den bristfälliga utbildning
som  lärarkåren  får i ANT under  lärarutbildningen.
Inom  nykterhetsrörelsen   har  det  utbildats  goda
pedagoger  på  detta  område, och  ANT-projekt  inom
Folkhälsoinstitutet har  ökat  antalet informatörer.
ANT-undervisningen får inte försummas  i  skola  och
högskoleutbildningar.
Vi   anser  att  Naprapathögskolan  bör  tilldelas
examensrätt,  så som föreslås i motion 2000/01:Ub409
yrkande 1.
För dem som har allvarliga och livslånga sjukdomar
såsom Parkinson  är  det särskilt angeläget att hela
vårdkedjan  fungerar.  Vi   anser   att  det  behövs
utbildning   av  särskilda  parkinsonsjuksköterskor,
vilket förs fram i motion 2000/01:Ub423.
Trots att behovet  av  en  familjelagstiftning som
bättre   stämmer  överens  med  människors   sociala
verklighet  är  stort  är  familjeforskningen  i dag
eftersatt och behöver förstärkas. Genom att, så  som
föreslås i motion 2000/01:Ub432, inrätta ett centrum
för   familjeforskning   skulle  underlaget  för  en
tidsanpassad och sammanhållen  familjepolitik  kunna
arbetas fram.
Dansarnas  speciella  situation  -  att de fysiska
förutsättningarna att utöva yrket kan upphöra  i 40-
årsåldern,  ofta  t.o.m. mycket tidigare - motiverar
att  det  i  deras  grundutbildning   alltid   finns
förberedelse   för  en  alternativ  karriär  och  en
planering    för    dansares     omskolning    eller
vidareutbildning. Det behövs därför, så som föreslås
i motion 2000/01:Kr345 yrkande 33,  en  snar översyn
av dansutbildningen.

2. Andra motionsyrkanden (punkt 32)
- fp

Ulf Nilsson (fp) anför:

Vissa  yrkanden  handlar  om frågor som ankommer  på
andra än riksdagen att besluta  om,  men som ändå är
viktiga.  Jag  vill  därför  deklarera  Folkpartiets
uppfattning i sak på dessa punkter.
Läsåret  vid  universitet och högskolor bör  delas
upp i tre terminer  och inkludera sommaren. En sådan
indelning skulle göra  det möjligt för studenter som
så önskar att förkorta utbildningstiden.
Högskolor  och universitet  måste  förbättra  sina
rutiner   när   det   gäller   tillgodoräknande   av
utlandsstudier. Ett  mål bör vara att alla studenter
som tar examen vid svenska universitet och högskolor
förlägger minst en termin av sina studier utomlands.
Alla som gör så bör få  ett  skriftligt intyg på hur
utlandsstudierna  räknas vid hemkomsten.  Jag  anser
också att lärosätena  bör  ge  fler  kurser på andra
språk  än engelska och använda textböcker  på  andra
språk än  svenska  och  engelska, detta för att fler
utländska studenter skall komma hit.
Man  bör  underlätta  för  personer  med  utländsk
bakgrund  att  arbeta  inom  bristyrken,  men  detta
motverkas av att språkproven  för  utländsk personal
inom   vårdyrken   fäster  alltför  stor  vikt   vid
rättstavning.
Skolverket och Högskoleverket  bör  enligt  mening
agera   för   att   få  till  stånd  en  höjning  av
kunskapsnivån när det  gäller homo- och bisexualitet
hos nyckelgrupper inom den offentliga sektorn.
Satsningen på IT i skolan  måste först inriktas på
lärarna.   Samtliga  redan  verksamma   lärare   och
skolbibliotekarier  måste få möjlighet att fortbilda
sig i praktisk IT-användning.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Bilaga 2

Kulturutskottets yttrande
2000/01:KrU2y


Lunds universitets historiska museum

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet   har   den   23  januari  2001
beslutat  att bereda kulturutskottet  tillfälle  att
yttra  sig  över  motionerna  2000/01:Ub486  av  Ulf
Nilsson m.fl.  (fp,  m,  v) och 2000/01:Ub508 av Jan
Backman (m).

Fyndfördelning av fornfynd

Av  lagen  (1988:950) om kulturminnen  m.m.  framgår
vilka fornfynd  som tillfaller staten. Enligt 2 kap.
17  §  kulturminneslagen  får  Riksantikvarieämbetet
genom  fyndfördelning  överlåta  statens  rätt  till
fornfynd  på  museum  som  åtar  sig att vårda det i
framtiden på ett tillfredsställande sätt. Innebörden
av bestämmelsen är att staten avhänder  sig sin rätt
till   fornfyndet,   dvs.   överlåter   rätten  till
fornfyndet    till    ett    icke-statligt   museum.
Fyndfördelning  förutsätter  att   ett  eller  flera
museer  begärt  att få rätten till fynd.  Ett  icke-
statligt museum kan  inte  mot  sin vilja förpliktas
att ta emot ett fornfynd.
Riksantikvarieämbetet  beslutar   också   om   att
tillföra fornfynd till statliga institutioner, t.ex.
Statens  historiska  museer,  Statens  sjöhistoriska
museer  och  Lunds  universitets historiska  museum.
Statens historiska museer har enligt sin instruktion
särskilt att förvalta  och  vårda  de  fornfynd  som
Riksantikvarieämbetet    beslutar    att    tillföra
myndigheten.  Övriga statliga museer kan begära  att
få sig tillförda fornfynd, vilket Lunds universitets
historiska museum enligt uppgift gjort.
Både     Riksantikvarieämbetets      beslut     om
fyndfördelning  enligt  kulturminneslagen  och  dess
beslut  om  att  tillföra  fornfynd   till  statliga
institutioner   föregås   av   remiss  till  Statens
historiska museer i frågan om lämplig placering.
Riksantikvarieämbetets  beslut  om  fyndfördelning
enligt  kulturminneslagen och  dess  beslut  om  att
tillföra  fornfynd  till  statliga  institutioner är
inte på något sätt förknippade med utfästelser  e.d.
till   de  mottagande  institutionerna  om  statligt
bidrag för ändamålet.
Riksantikvarieämbetets   beslut  om  att  tillföra
Lunds   universitets  historiska   museum   fornfynd
innebär  således   inte   att  en  fyndfördelning  i
enlighet med
2  kap.  17  § kulturminneslagen  (1988:950)  gjorts
eller att staten  överlåtit  sin rätt till fynden på
någon   icke-statlig   institution,   eftersom   det
mottagande museet ingår  som  en  del i ett statligt
universitet.
Utskottets ställningstagande

Utskottet   konstaterar  att  förslaget   i   motion
2000/01:Ub486  (fp,  m,  v),  att  Lunds  historiska
museum     organisatoriskt    skall    föras    från
universitetet   till   Statens   historiska  museer,
motiveras  med att museets hittillsvarande  åtagande
att omhänderta och vårda arkeologiskt material, dvs.
fornfynd, från Skåne mera hör hemma inom kultur- och
museipolitiken.   I   motionen   berörs  inte  vilka
budgetkonsekvenser  den önskade överföringen  skulle
få,  dvs.  vilka  medel   som   bör  överföras  från
utgiftsområde        16        Utbildning        och
universitetsforskning  till utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och fritid. Inte heller klargörs
om en överföring skulle  avse  museet  i dess helhet
eller  om  den  endast  skulle  avse de arkeologiska
samlingarna.
Enligt  motion  2000/01:Ub508  (m)   fyller  Lunds
universitets  historiska  museum en viktig  funktion
för studenter och forskare vid universitetet och kan
även  förmedla forskningsresultat  till  en  bredare
publik. För museets åtagande att förvara, registrera
och vårda arkeologiskt material, dvs. fornfynd, från
Skåne   bör   museet   enligt   motionen   tillföras
ytterligare  medel,  varvid  motionären  torde  avse
medel   från   utgiftsområde   17   Kultur,  medier,
trossamfund och fritid.
Utskottet har inhämtat att Lunds universitet - mot
bakgrund  av universitetets behov av att  prioritera
utbildning   och  forskning  vid  fördelningen  inom
universitetet  av statsbidraget för år 2001 och sitt
därav följande beslut att bl.a. göra en besparing om
1 miljon kronor  på  Lunds  universitets  historiska
museum - i december 2000 beslutat att låta  göra  en
översyn    av   sina   museer   och   samlingar.   I
översynsuppdraget  till  en  särskild  utredningsman
ingår att föreslå långsiktiga lösningar  så  att  de
väsentligaste    delarna    av    verksamheten   vid
universitetets  museer  och samlingar  fortsatt  kan
bedrivas.  En  utgångspunkt  bör  vara  den  direkta
betydelsen för och  kopplingen  till  universitetets
huvuduppgift.  Olika former av huvudmannaskap  skall
prövas. Resursökningar  måste  tillgodoses med andra
resurser  än  via  universitetets  anslag.   Samver-
kansmöjligheter  inom  och  utom  universitetet  bör
utredas.   Resultaten   av   översynsarbetet   skall
föreligga senast den 1 juni 2001.
Utskottet har vidare inhämtat att en förstudie har
gjorts  inom  Statens  historiska  museer i november
2000 om vilka konsekvenserna skulle kunna bli av ett
eventuellt  förändrat  ansvar  för  hanteringen   av
arkeologiska  fynd  från  Skåne. I förstudien har de
kostnader  beräknats som skulle  uppstå  om  Statens
historiska museer  skulle  få ansvaret för ännu icke
fyndfördelat  arkeologiskt  material   som   nu,   i
avvaktan   på  fördelningsbeslut,  finns  hos  Lunds
universitets     historiska     museum    och    hos
Riksantikvarieämbetets enhet i Lund. Kostnaden har i
förstudien beräknats uppgå till 3,5  miljoner kronor
initialt och därefter till 2 miljoner kronor per år.
Utskottet  anser  att  riksdagen  -  under  pågående
översyn  inom  Lunds  universitet  av universitetets
museer  och  samlingar  -  inte  från kulturpolitisk
ståndpunkt  bör  göra  några  sådana uttalanden  som
begärs  i  motionerna,  när  det  gäller  frågor  om
finansieringen    av    verksamheten    vid    Lunds
universitets  historiska museum eller om ett  ändrat
huvudmannaskap  för museet. Utskottet utgår från att
översynen skall ge ett tillräckligt underlag för att
universitetet  skall   kunna   göra   sina  kommande
överväganden    beträffande    Lunds    universitets
historiska   museum   med  utgångspunkt  från  såväl
forskningens och utbildningens  behov  som  från  de
kulturminnesvårdsbehov      som     innefattas     i
universitetets mångåriga åtagande  att  ta  om hand,
registrera och vårda fornfynd.
Utskottet  vill  i  sammanhanget  nämna att Region
Skånes kulturnämnd nyligen beslutat att tillsätta en
visionsgrupp för arkeologiskt fyndmaterial  i Skåne.
Till gruppen har samtliga intressenter inbjudits att
delta.  Utskottet  ser  gruppen som en viktig del  i
arbetet med frågan om Lunds  universitets historiska
museum.
Utskottet    föreslår   att   utbildningsutskottet
avstyrker de aktuella motionerna.
Stockholm den 15 februari 2001

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

Följande ledamöter  har  deltagit  i beslutet: Inger
Davidson   (kd),   Åke   Gustavsson  (s),  Elisabeth
Fleetwood (m), Agneta Ringman  (s),  Annika  Nilsson
(s),  Charlotta  L  Bjälkebring  (v), Lennart Fridén
(m),  Eva  Arvidsson  (s),  Jan Backman  (m),  Paavo
Vallius (s), Lars Wegendal (s),  Peter Pedersen (v),
Dan  Kihlström  (kd), Roy Hansson (m),  Ewa  Larsson
(mp), Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp).
Avvikande mening


Lunds universitets historiska museum

Lennart Kollmats (fp) anser:
Jag anser att Lunds  universitets  historiska museum
inte   enbart   är   en   intern  angelägenhet   för
universitetet.  Det  är  inte  rimligt  att  på  ett
enskilt universitet lägga  ett sådant nationellt och
regionalt  ansvar  för  arkeologiskt  material  från
Skåne  som  Lunds  universitets   historiska  museum
åtagit  sig under många år. Lunds historiska  museum
skulle i  stället  kunna  ingå  som en del i Statens
historiska    museer,    varvid    ansvaret     inom
Regeringskansliet  skulle  åvila Kulturdepartementet
och  inte Utbildningsdepartementet.  Jag  anser  att
utbildningsutskottet  med  anledning av motion Ub486
(fp, m, v) bör föreslå riksdagen att tillkännage för
regeringen  att  regeringen bör  utreda  frågan  och
därefter  lämna riksdagen  förslag  till  hur  Lunds
universitets     historiska    museum    skall    få
förutsättningar att leva vidare.