SFS nr: 1994:1776
Departement/myndighet: Finansdepartementet S2
Utfärdad: 1994-12-20
Omtryck:
Ändrad: t.o.m. SFS 2014:1496
Övrig text: Rättelseblad 2004:1038, 2006:1508 och 2010:1824 har iakttagits.

Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet


1 kap. Lagens tillämpningsområde m.m.

Lagens tillämpningsområde

1 § Skatt skall betalas till staten enligt denna lag för bränslen
och elektrisk kraft.

2 § Energiskatt ska betalas för bränslen som anges i 2 kap. 1, 1 a, 3 och 4 §§. Koldioxidskatt ska betalas för bränslen
som anges i 2 kap. 1, 3 och 4 §§. Svavelskatt ska betalas på
svavelinnehållet i bränslen som anges i 3 kap. 1 §. Bestämmelser om dessa skatter finns i 2–10 kap.

Bestämmelser om skatt på elektrisk kraft finns i 11 kap. Lag (2009:1494).

Innebörden av vissa uttryck

2 a § Med KN-nr förstås nummer i Kombinerade nomenklaturen
enligt kommissionens förordning (EG) nr 2031/2001 av den 6 augusti 2001 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om
gemensamma tulltaxan. Lag (2006:1508).

3 § Med energiprodukter förstås produkter enligt
1. KN-nr 1507-1518, när produkterna är avsedda att förbrukas
som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle,
2. KN-nr 2701, 2702 samt 2704-2715,
3. KN-nr 2901 och 2902,
4. KN-nr 2905 11 00, som inte är av syntetiskt ursprung, när
produkterna är avsedda att förbrukas som bränsle för
uppvärmning eller som motorbränsle,
5. KN-nr 3403,
6. KN-nr 3811,
7. KN-nr 3817,
8. KN-nr 3824 90 99, när produkterna är avsedda att förbrukas
som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle. Lag (2006:1508).

3 a § I enlighet med vad som särskilt anges i denna lag
tillämpas vissa förfaranderegler för energiprodukter enligt
följande KN-nr
1. KN-nr 1507–1518, när produkterna är avsedda att förbrukas
som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle,
2. KN-nr 2707 10, 2707 20, 2707 30 och 2707 50,
3. KN-nr 2710 11–2710 19 69,
4. KN-nr 2711, dock inte KN-nr 2711 11, 2711 21 och 2711 29,
5. KN-nr 2901 10,
6. KN-nr 2902 20, 2902 30, 2902 41, 2902 42, 2902 43 och 2902 44,
7. KN-nr 2905 11 00, som inte är av syntetiskt ursprung, när
produkterna är avsedda att förbrukas som bränsle för
uppvärmning eller som motorbränsle,
8. KN-nr 3811 11 10, 3811 11 90, 3811 19 00 och 3811 90 00,
samt
9. KN-nr 3824 90 99, när produkterna är avsedda att förbrukas
som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle.

I fråga om produkter enligt KN-nr 2710 11 21, 2710 11 25 och 2710 19 29 gäller första stycket endast vid yrkesmässiga
bulktransporter. Lag (2012:836).

4 § En verksamhet är yrkesmässig, om den
1. utgör näringsverksamhet enligt 13 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), eller
2. bedrivs i former som är jämförliga med en till sådan
näringsverksamhet hänförlig rörelse och ersättningen för
omsättningen i verksamheten under ett kalenderår överstiger 30 000 kronor. Lag (1999:1289).

5 § Fordonsbegreppen i denna lag har samma betydelse som i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Lag (2001:569).

6 § Med skepp förstås fartyg vars skrov har en största längd av
minst tolv meter och en största bredd av minst fyra meter. Med
båtar avses andra fartyg.

7 § Med införsel förstås att en produkt förs in till Sverige
eller tas emot här i landet.

Med import avses att en produkt förs in till Sverige från
tredje land under förutsättning att produkten inte omfattas av
sådant suspensivt tullförfarande eller suspensivt
tullarrangemang som avses i artikel 4.6 i rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för
punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG. Med import
avses även att produkten frisläpps från ett sådant förfarande
eller arrangemang. Med export avses att en produkt förs ut
till tredje land från Sverige eller via ett annat EU-land.

Med EU eller ett EU-land förstås de områden som tillhör
Europeiska unionens punktskatteområde. Med tredje land förstås
länder och områden utanför detta skatteområde. Lag (2011:287).

8 § Har upphävts genom lag (2009:1497).

9 § Med biomassa förstås den biologiskt nedbrytbara delen av
produkter, avfall och restprodukter från jordbruk (inklusive
material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung), skogsbruk
och därmed förknippad industri, samt den biologiskt
nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall.

Med biogas förstås ett vätskeformigt eller gasformigt bränsle
som framställts av biomassa och vars energiinnehåll till
övervägande del härrör från metan. Lag (2010:1089).

10 § Med kraftvärmeproduktion förstås samtidig produktion av
värme och skattepliktig elektrisk kraft i en och samma
process, om
1. den värme som uppkommer nyttiggörs, och
2. elverkningsgraden uppgår till minst 15 procent. Lag (2009:1495).


2 kap. Energiskatt och koldioxidskatt på bränslen

Skattepliktens omfattning och skattebelopp m.m.

1 § Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer
av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna
belopp:

KN-nr           Slag av bränsle  Skattebelopp
                                 Energiskatt    Koldioxidskatt  Summa skatt
1. 2710 11 41, Bensin som
2710 11 45      uppfyller
eller           krav för
2710 11 49

                a) miljöklass 1
                – motorbensin    3 kr 25 öre    2 kr 60 öre     5 kr 85 öre
                                 per liter      per liter       per liter
                – alkylatbensin  1 kr 46 öre    2 kr 60 öre     4 kr 6 öre
                                 per liter      per liter       per liter
                b) miljöklass 2  3 kr 28 öre    2 kr 60 öre     5 kr 88 öre
                                 per liter      per liter       per liter
2. 2710 11 31,  Annan bensin     4 kr 7 öre     2 kr 60 öre     6 kr 67 öre
2710 11 51      än som avses     per liter      per liter       per liter
eller           under 1
2710 11 59      eller 7
3. 2710 19 21, Eldningsolja,
2710 19 25,     dieselbrännolja,
2710 19 41–     fotogen, m.m.
2710 19 49      som
eller 2710 19 61– 2710 19 69

                a) har försetts  850 kr         3 218 kr        4 068 kr
                med märk- och    per m3         per m3          per m3
                färgämnen eller
                ger mindre än
                85 volymprocent
                destillat vid
                350°C,
                b) inte har
                försetts med
                märk- och
                färgämnen och
                ger minst 85
                volymprocent
                destillat vid
                350°C,
                tillhörig
                miljöklass 1     1 833 kr       3 218 kr        5 051 kr
                                 per m3         per m3          per m3
                miljöklass 2     2 113 kr       3 218 kr        5 331 kr
                                 per m3         per m3          per m3
                miljöklass 3
                eller inte
                tillhör någon
                miljöklass
                                 2 259 kr       3 218 kr        5 477 kr
                                 per m3         per m3          per m3
4. 2711 12 11– Gasol m.m. som
2711 19 00      används för
                a) drift av      0 kr           3 385 kr        3 385 kr
                motordrivet      per 1 000 kg   per 1 000 kg    per 1 000 kg
                fordon,
                fartyg eller
                luftfartyg
                b) annat         1 092 kr       3 385 kr        4 477 kr
                ändamål än       per 1 000 kg   per 1 000 kg    per 1 000 kg
                som avses
                under a
5. 2711 11 00, Naturgas som
2711 21 00      används för
                a) drift av      0 kr           2 409 kr        2 409 kr
                motordrivet      per 1 000 m3   per 1 000 m3    per 1 000 m3
                fordon,
                fartyg eller
                luftfartyg
                b) annat         939 kr         2 409 kr        3 348 kr
                ändamål än       per 1 000 m3   per 1 000 m3    per 1 000 m3
                som avses
                under a
6. 2701, 2702   Kol och koks     646 kr         2 800 kr        3 446 kr
eller 2704                       per 1 000 kg   per 1 000 kg    per 1 000 kg
7. 2710 11 31   Flygbensin       3 kr 28 öre    2 kr 60 öre     5 kr 88 öre
                med en           per liter      per liter       per liter
                blyhalt om
                högst
                0,005 gram
                per liter
I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § 4 tas skatt ut
med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp
som gäller för bränslets olika användningssätt. Lag (2013:970).

1 a § Energiskatt skall även betalas för råtallolja (KN-nr 3803 00 10) med en skattesats som motsvarar den sammanlagda skatt
som tas ut på bränsle enligt 1 § första stycket 3 a. Lag (1998:1699).

1 b § För kalenderåret 2016 och efterföljande kalenderår ska
energiskatt och koldioxidskatt betalas med belopp som efter
en årlig omräkning motsvarar de i 1 § angivna skattebeloppen
multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som
anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad
året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i
juni 2014. Beloppen avrundas till hela kronor och ören.

Regeringen fastställer före november månads utgång de
omräknade skattebelopp som enligt denna paragraf ska tas ut
för påföljande kalenderår. Lag (2009:1497).

2 § För bränslen som beskattas enligt 1 § första stycket 1-3 eller enligt 1 a § gäller angivna skattebelopp bränslets volym
vid en temperatur av 15 C. Om en skattskyldig visar att
bränslet när skattskyldigheten inträder har en annan temperatur
får volymen räknas om till 15 C. Om skattskyldighet inträder
vid leverans till en köpare som inte är registrerad som
skattskyldig för bränslen, får dock omräkning göras endast om
detta särskilt avtalats mellan säljaren och köparen.

För bränslen som beskattas enligt 1 § första stycket 5 skall de
angivna skattebeloppen beräknas på volymen vid en temperatur av 0°C och ett tryck av 101,325 kilopascal. Lag (2006:1508).

2 a § Om både biogas och andra skattepliktiga gasformiga
bränslen levereras via rörledning, ska skatt beräknas
särskilt för vart och ett av bränslena.

Den skattskyldige får utifrån avtal eller vid egenförbrukning
fördela vart och ett av bränslena mellan olika
användningsområden.

Bränslen som inte har fördelats enligt andra stycket ska av
den skattskyldige fördelas mellan olika användningsområden i
förhållande till den andel av de bränslen som tillförts
rörledningen av den skattskyldige eller för hans räkning. Lag (2010:1089).

3 § Energiskatt och koldioxidskatt ska betalas även för andra
energiprodukter än sådana som avses i 1 §, om en sådan
produkt är avsedd att förbrukas, säljs eller förbrukas som
1. bränsle för uppvärmning,
2. motorbränsle,
3. tillsats till motorbränsle, eller
4. medel för att öka motorbränslets volym.

Skatt ska i fall som avses i första stycket betalas med de
skattebelopp som gäller för likvärdigt bränsle enligt 1 §. Lag (2012:836).

4 § Energiskatt och koldioxidskatt skall betalas även för andra
produkter än som avses i 1, 1 a och 3 §§, om en sådan produkt
1. är avsedd att förbrukas, säljs eller förbrukas som
motorbränsle eller som tillsats till motorbränsle eller som
medel för att öka motorbränslets volym, eller
2. innehåller annat kolväte än torv och är avsedd att
förbrukas, säljs eller förbrukas som bränsle för uppvärmning.

Skatt skall i fall som avses i första stycket betalas med de
skattebelopp som gäller för likvärdigt bränsle enligt 1 §. Skatt enligt första stycket 2 skall dock betalas endast för den
del av produkten som består av kolväten. Lag (2006:1508).

4 a § Har upphävts genom lag (2009:1494).

Indelning av oljeprodukter i miljöklasser

5 § Kraven för miljöklass 1 och 2 för bränslen som beskattas
enligt 1 § första stycket 1 anges i 4–6 och 12 §§ drivmedelslagen (2011:319).

Kraven för miljöklass 1, 2 och 3 för bränslen som beskattas
enligt 1 § första stycket 3 b anges i 8–10 och 13–15 §§ drivmedelslagen. Lag (2011:321).

6 § Har upphävts genom lag (1999:1323).

7 § Miljöklass för bränsleblandningar enligt 3 eller 4 § som
innehåller oljor som erhållits ur petroleum eller ur bituminösa
mineral och som beskattas enligt 1 § första stycket 1 eller 3 b,
bestäms med ledning av hela bränsleblandningens egenskaper.

Märk- och färgämnen

8 § Skatt enligt 1 § första stycket 3 b skall inte tas ut om
oljeprodukten har försetts med märk- och färgämnen som avses i 1 § första stycket 3 a
1. vid import av den som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 b § första stycket 1 eller 2 senast när produkten deklareras för
övergång till fri omsättning, eller
2. i annat fall än som avses under 1 senast när skattskyldighet
för produkten inträder enligt 5 kap.

Märkning och färgning enligt första stycket får i Sverige göras
endast på en depå som är godkänd för detta ändamål av
Tullverket i fall som avses i 1 och på ett skatteupplag som är
godkänt av beskattningsmyndigheten för märkning och färgning i
fall som avses i 2. Lag (2007:779).

Förbud mot användning av märkta oljeprodukter m.m.

9 § Bränsletank som förser motor på motordrivet fordon eller
båt med bränsle får inte innehålla oljeprodukt som är försedd
med märkämne eller från vilken märkämnet har avlägsnats. Detta gäller dock inte båtar för vilka fiskelicens som inte
är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten har meddelats
enligt fiskelagen (1993:787).

Första stycket gäller inte om oljeprodukten har förts in till
Sverige i bränsletanken och har fyllts på i ett land där
bränsletanken får innehålla en sådan produkt.

Beskattningsmyndigheten kan medge att bränsletank på båt som
disponeras av Försvarsmakten, Försvarets materielverk,
Kustbevakningen eller annan statlig myndighet får innehålla
oljeprodukt som är försedd med märkämne. Om det finns
särskilda skäl kan sådant medgivande också lämnas för annan
båt.

Beslut om ett medgivande enligt tredje stycket får
återkallas, om förutsättningarna för det inte längre finns. Beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat
anges i beslutet. Lag (2014:1023).

9 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om märkämne som avses i 1 § första
stycket 3 a och 9 § samt färgämne som avses i 1 § första
stycket 3 a. Lag (2007:779).

10 § Har upphävts genom lag (2009:1492).

Undantag från skatteplikt

11 § Energiskatt och koldioxidskatt ska inte betalas för
1. bränslen enligt KN-nr 4401 och 4402,
2. bränslen enligt KN-nr 2705, som uppkommit vid en process
som avses i 6 a kap. 1 § 1 eller i 11 kap. 9 § 2, när dessa är
avsedda att förbrukas, säljs eller förbrukas som bränsle för
uppvärmning,
3. bränsle som tillhandahålls i en särskild förpackning om
högst en liter,
4. bränsle enligt 1 kap. 3 a § som under ett
uppskovsförfarande blivit fullständigt förstört eller
oåterkalleligen gått förlorat och därigenom blivit oanvändbart
som punktskattepliktigt bränsle på grund av

a) bränslets beskaffenhet,
b) oförutsedda händelser eller force majeure. Den som gör gällande att bränsle fullständigt förstörts eller
oåterkalleligen gått förlorat, ska på ett tillfredsställande
sätt visa detta för Skatteverket om förstörelsen eller
förlusten
1. har skett i Sverige, eller
2. upptäckts här och det inte går att fastställa var den
skett.

Första stycket 4 och andra stycket gäller även beskattat
bränsle under flyttning från ett annat EU-land till mottagare
i Sverige
1. under förutsättning att den som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § första stycket 5 har fullgjort de skyldigheter som
föreskrivs i 4 kap. 11 § eller i 26 kap. 37 § skatteförfarandelagen (2011:1244) eller 2. vid distansförsäljning, under förutsättning att säljaren
har ställt säkerhet för skatten enligt 4 kap. 9 eller 9 b § eller mottagare som avses i 4 kap. 10 § fullgjort
deklarationsskyldigheten enligt 26 kap. 37 § skatteförfarandelagen. Lag (2012:678).

12 § har upphävs genom lag (2014:285).


3 kap. Svavelskatt

1 § Svavelskatt skall betalas för svavelinnehållet i
1. torvbränsle ur KN-nr 2703,
2. bränsle som avses i 2 kap. 1, 3 och 4 §§.

2 § För fasta eller gasformiga bränslen tas svavelskatt ut med 30 kronor per kilogram svavel i bränslet.

För flytande bränslen tas svavelskatt ut med 27 kronor per
kubikmeter för varje tiondels viktprocent svavel i bränslet. Vid bestämning av skatten på grund av svavelinnehållet, mätt
som viktprocent svavel i bränslet, skall avrundning göras uppåt
till närmaste tiondels viktprocent. Om svavelinnehållet
överstiger 0,05 viktprocent men inte 0,2 viktprocent skall dock
avrundning göras till 0,2 viktprocent.

Svavelskatt tas inte ut för ett flytande eller gasformigt
bränsle om dess svavelinnehåll är högst 0,05 viktprocent. Lag (2006:1508).

3 § För flytande bränslen gäller beloppet enligt 2 § andra stycket
bränslet vid en temperatur av 15°C. Om en skattskyldig visar att
bränslet när skattskyldigheten inträder har en annan temperatur,
får volymen räknas om till 15°C. Om skattskyldighet inträder vid
leverans till en köpare som inte är registrerad som skattskyldig för
bränslen, får dock omräkning göras endast om detta särskilt
avtalats mellan säljaren och köparen.

4 § Svavelskatt skall inte betalas för svavelinnehållet i bränsle som
avses i t2 kap. 11 §.


3 a kap. Uppskovsförfarandet

1 § I denna lag avses med

uppskovsförfarande: att skattskyldighetens inträde skjuts upp
vid tillverkning, bearbetning, förvaring eller flyttning inom
EU av bränsle,
släpps för konsumtion: att bränsle
1. avviker från ett uppskovsförfarande,
2. innehas utanför ramen för ett uppskovsförfarande,
3. tillverkas utanför ramen för ett uppskovsförfarande, eller
4. importeras utan att omedelbart efter importen hänföras till
ett uppskovsförfarande,
beskattat bränsle: bränsle som släppts för konsumtion i ett
EU-land och för vilket skattskyldighet för punktskatt
därigenom inträtt i det landet. Lag (2011:287).

2 § Under uppskovsförfarande får bränsle som avses i 1 kap. 3 a § flyttas endast
1. från ett skatteupplag till

a) ett annat skatteupplag,
b) en registrerad varumottagare eller tillfälligt registrerad
varumottagare i ett annat EU-land,
c) en plats där det skattepliktiga bränslet lämnar EU, eller

d) antingen

– en beskickning eller ett konsulat i ett annat EU-land, en
medlem av den diplomatiska personalen vid en sådan beskickning
eller ett sådant konsulat, eller

– en internationell organisation med säte i ett annat EU-land,
en medlemsstats ombud vid en sådan organisation eller en
person med tjänst hos eller uppdrag av en sådan organisation,
2. från platsen för import till någon av de destinationer som
avses i 1, om bränslet avsänds av en registrerad avsändare.

Första stycket 1 d gäller endast i den omfattning frihet från
bränsleskatt gäller i det andra EU-landet.

Bränsle får även flyttas under uppskovsförfarande från ett
skatteupplag eller platsen för import till en annan plats än
den plats som avses i första stycket 1 a eller b (direkt
leveransplats), om denna plats i förväg har anmälts till den
behöriga myndigheten av den mottagande upplagshavaren eller
den registrerade varumottagaren. Lag (2011:287).

3 § För flyttning under uppskovsförfarande krävs att det
bränsle som flyttas omfattas av
1. sådant elektroniskt administrativt dokument som avses i 6 kap. 4 § eller av sådant ersättningsdokument som avses i 6 kap. 9 §, och
2. sådan säkerhet för skatten som avses i 4 kap. 4 § första
och andra styckena eller 4 kap. 8 §.

Kravet i första stycket 1 gäller inte flyttningar som sker
enbart på svenskt territorium och där bränslets
slutdestination är belägen på svenskt territorium om bränslet
avsänds av någon annan än en registrerad avsändare. Lag (2013:1075).

4 § En flyttning under uppskovsförfarande avslutas när
mottagaren tagit emot bränslet på en sådan destination som
avses i 2 §. Vid export avslutas flyttningen när varorna
lämnat EU. Lag (2011:287).

5 § Bränsle som flyttas enligt artiklarna 17–28 i rådets
direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna
regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG, och där flyttningen inte har påbörjats i Sverige,
omfattas av bestämmelserna om flyttning under
uppskovsförfarande i denna lag när bränslet befinner sig på
svenskt territorium. Lag (2009:1493).


4 kap. Skattskyldighet m.m.

Bränslen som avses i 1 kap. 3 a §

Vem som är skattskyldig

1 § Skyldig att betala energiskatt, koldioxidskatt och
svavelskatt (skattskyldig) för bränslen som avses i 1 kap. 3 a § är den som
1. i egenskap av godkänd upplagshavare enligt 3 § hanterar
bränsle enligt uppskovsförfarandet,
2. i egenskap av godkänd varumottagare enligt 6 eller 7 § tar
emot bränsle som flyttats enligt uppskovsförfarandet,
3. säljer bränsle till Sverige genom distansförsäljning enligt 9 eller 9 b §,
4. tar emot beskattat bränsle enligt 10 §,
5. för in eller tar emot beskattat bränsle från ett annat EU- land till Sverige enligt 11 §,
6. i Sverige yrkesmässigt tillverkar eller bearbetar bränsle
utanför ett skatteupplag,
7. förvärvat bränsle för vilket ingen skatt eller lägre skatt
ska betalas när bränslet används för ett visst ändamål men som
använder bränslet för ett annat ändamål som medför att skatt
ska betalas med högre belopp,
8. förvärvat bränsle som ger mindre destillat än 85 volymprocent vid 350°C och som använder bränslet för drift av
motordrivna fordon,
9. i annat fall än som avses i 1–8, innehar skattepliktigt
bränsle utanför ett uppskovsförfarande utan att skatten för
bränslet har redovisats här. Lag (2012:678).

1 a § Från skattskyldighet enligt 1 § 5 och 9 undantas
1. bränsle som förs in till Sverige under sådana
omständigheter att förutsättningar skulle finnas att medge
återbetalning av skatten enligt 9 kap. 1 §,
2. motorbränsle som förs in till Sverige i normal bränsletank
på motordrivet fordon eller till fordonet kopplad släpvagn,
fartyg eller luftfartyg som används yrkesmässigt om bränslet
är avsett att användas i motor på fordonet, släpvagnen,
fartyget eller luftfartyget under transporten,
3. bränsle som förs in till Sverige av en enskild person som
har förvärvat bränslet i ett annat EU-land och som själv
transporterar bränslet hit, om bränslet är avsett för dennes
eller dennes familjs personliga bruk.

Första stycket 3 gäller inte
1. motorbränsle som förs in till Sverige på annat sätt än i
fordonstank, bränsletank på fartyg eller luftfartyg eller i
reservdunk som rymmer högst 10 liter,
2. flytande bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3,
och som

a) är avsett att förbrukas för uppvärmning här i landet, och

b) förs in hit på annat sätt än i tankfordon som används vid
yrkesmässig handel med sådant bränsle. Lag (2012:678).

1 b § Skyldig att betala energiskatt, koldioxidskatt och
svavelskatt för import av bränslet som avses i 1 kap. 3 a § är,
1. om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av importen: den som är skyldig att betala tullen,
2. om importen avser en unionsvara eller om bränslet ska
förtullas i Sverige men inte är belagt med tull: den som
skulle ha varit skyldig att betala tullen om bränslet hade
varit tullbelagt,
3. om skyldighet att betala tull med anledning av importen
uppkommer, eller skulle ha uppkommit om bränslet hade varit
belagt med tull, i ett annat EU-land till följd av att ett
sådant enhetstillstånd som avses i 4 kap. 24 § andra stycket
tullagen (2000:1281) åberopas: innehavaren av tillståndet.

Med tullskuld förstås detsamma som i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en
tullkodex för gemenskapen. Med unionsvara förstås detsamma som
med gemenskapsvara i den förordningen.

Från skattskyldighet enligt första stycket undantas bränsle
som, vid bränslets övergång till fri omsättning enligt artikel 79 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92, avsänds av en
registrerad avsändare och flyttas enligt 3 a kap. 2 och 3 §§. Lag (2012:678).

Beskattning vid oegentligheter

2 § Om bränsle, som flyttas under ett uppskovsförfarande,
inte når angiven destination på grund av en oegentlighet som
innebär att bränslet släpps för konsumtion, ska bränslet
beskattas här i landet om oegentligheten har
1. begåtts i Sverige, eller
2. upptäckts här och det inte går att fastställa var
oegentligheten har begåtts.

Skatt enligt första stycket ska betalas av
1. den eller dem som ställt säkerhet för skatten under
flyttningen, eller
2. varje annan person som medverkat i den otillåtna
avvikelsen från uppskovsförfarandet och som varit medveten om
eller rimligen borde ha varit medveten om att avvikelsen var
otillåten.

Skatten ska tas ut enligt den skattesats som gällde vid den
tidpunkt då bränslet släpptes för konsumtion. Lag (2009:1493).

2 a § Om beskattat bränsle som flyttas till eller via Sverige
inte når angiven mottagare, ska bränslet beskattas här om det
beror på en oegentlighet som har
1. begåtts i Sverige, eller
2. upptäckts här och det inte går att fastställa var
oegentligheten har begåtts.

Skatt enligt första stycket ska betalas av den som ställt
säkerhet för skatten eller av varje annan person som
medverkat i oegentligheten. Skatten ska tas ut enligt den
skattesats som gällde vid den tidpunkt då oegentligheten
begicks respektive upptäcktes. Lag (2009:1493).

Upplagshavare och skatteupplag

3 § Som upplagshavare får godkännas den som i yrkesmässig
verksamhet i Sverige avser att
1. tillverka eller bearbeta bränslen,
2. på flygplats lagra flygfotogen (KN-nr 2710 19 21), som
flyttats under ett uppskovsförfarande, för försäljning till
förbrukning i luftfartyg när luftfartyget inte används för
privat ändamål, eller
3. i större omfattning hålla bränslen i lager.

För godkännande enligt första stycket krävs att den som ansöker
om att bli upplagshavare
1. är lämplig som upplagshavare med hänsyn till sina ekonomiska
förhållanden och omständigheterna i övrigt, och
2. disponerar över ett utrymme beläget i Sverige som kan
godkännas som skatteupplag.

Upplagshavares hantering av skattepliktigt bränsle ska, för att
omfattas av ett uppskovsförfarande, äga rum i godkänt
skatteupplag.

Den som godkänns som upplagshavare ska samtidigt godkännas som
registrerad avsändare. Lag (2010:1820).

3 a § En upplagshavare skall för varje skatteupplag löpande
bokföra affärshändelser och varurörelser som rör skattepliktigt
bränsle samt regelbundet inventera lagret av sådant bränsle. Lag (2001:518).

3 b § En upplagshavare som tar emot bränsle som flyttas under
uppskovsförfarandet ska göra det på det skatteupplag eller
den direkta leveransplats som angetts i det elektroniska
administrativa dokumentet eller ersättningsdokumentet. Bränsle som flyttas till ett skatteupplag ska vid mottagandet
tas in i skatteupplaget. Lag (2013:1075).

4 § En upplagshavare som avser att flytta bränsle enligt 3 a
kap. 2 § ska ställa säkerhet för betalning av den skatt som
kan påföras upplagshavaren i Sverige eller ett annat EU-land
vid flyttningen av bränslet.

Säkerheten ska ställas hos Skatteverket innan flyttning
påbörjas och uppgå till ett belopp som motsvarar den skatt
som i medeltal belöper på de bränslen som upplagshavaren
flyttar under ett dygn. Vid beräkningen av medeltalet ska
hänsyn endast tas till de dygn under ett år då flyttningar av
bränsle enligt 3 a kap. 2 § sker. Ställd säkerhet får tas i
anspråk om påförd skatt inte betalas i rätt tid. Har en
upplagshavare påförts skatt i ett annat EU-land får
säkerheten tas i anspråk om skattefordran är befogad och
skatten inte har betalats i rätt tid.

Upplagshavare ska ställa säkerhet för betalning även av den
skatt som kan påföras upplagshavaren enligt 5 kap. 1 § 1 eller 1 b §. Säkerheten ska lägst uppgå till ett belopp som
motsvarar tio procent av skatten på de bränslen som
upplagshavaren vid varje tidpunkt förvarar i sina
skatteupplag. Säkerheten ska dock inte understiga ett belopp
som motsvarar 75 procent av det högsta belopp som en sådan
beräkning medfört under de senaste tre kalendermånaderna. Ställd säkerhet får tas i anspråk om påförd skatt inte
betalas i rätt tid.

Säkerheten enligt tredje stycket ska kunna tas i anspråk av
Skatteverket under minst sex månader från den dag beslutet om
återkallelse träder i kraft om godkännandet som upplagshavare
återkallas.

Vid beräkning av säkerhetsbeloppet enligt tredje stycket får
bortses från bränslen som beredskapslagras enligt lagen (2012:806) om beredskapslagring av olja. Lag (2013:1075).

5 § Godkännande av upplagshavare eller av skatteupplag får
återkallas om
1. förutsättningarna för godkännande inte längre finns,
2. ställd säkerhet inte längre är godtagbar, eller
3. upplagshavaren begär det.

Om ett godkännande av upplagshavare återkallas omfattar
beslutet även godkännandet av dennes skatteupplag och
godkännandet som registrerad avsändare.

Beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat
anges i beslutet. Lag (2009:1493).

5 a § Om en godkänd upplagshavare försätts i konkurs, övergår
godkännandet till konkursboet. Konkursboet är skattskyldigt
för bränsle för vilket skattskyldighet enligt 5 kap. 1 § 1 eller 1 b § inträder efter konkursbeslutet.

Om sådant bränsle som avses i första stycket ägs av någon
annan än konkursgäldenären och bränslet inte ingår i
konkursen, är ägaren skattskyldig för bränslet i stället för
konkursboet. Skattskyldigheten för ägaren inträder vid den
tidpunkt då skattskyldighet skulle ha inträtt för
upplagshavaren enligt 5 kap. 1 § 1 eller 1 b §.

Kravet i 4 § tredje stycket gäller inte konkursboet. Lag (2013:1075).

Registrerad varumottagare

6 § Den som avser att i Sverige yrkesmässigt ta emot bränslen
som flyttas enligt ett uppskovsförfarande från ett annat
EU-land, får godkännas som registrerad varumottagare. För
godkännande krävs att den som ansöker om att bli godkänd är
lämplig att vara registrerad varumottagare med hänsyn till
sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt.

En registrerad varumottagare ska till Skatteverket ange den
adress där varumottagaren kommer att ta emot bränslen som
flyttas under uppskovsförfarande (ordinarie
mottagningsplats).

En registrerad varumottagare ska hos Skatteverket ställa
säkerhet för betalning av skatten på de bränslen som tas
emot. Ställd säkerhet får tas i anspråk om skatten inte
betalas i rätt tid.

En registrerad varumottagare som tar emot varor som flyttas
under uppskovsförfarandet ska göra det på sin ordinarie
mottagningsplats eller den direkta leveransplats som angetts
i det elektroniska administrativa dokumentet eller
ersättningsdokumentet.

Bestämmelserna i 5 § första och tredje styckena om
återkallelse tillämpas även på registrerad varumottagare. Lag (2013:1075).

6 a § Säkerheten enligt 6 § ska lägst uppgå till ett belopp
som motsvarar den skatt som i medeltal har beslutats för
1. de tolv senaste redovisningsperioder för vilka beslut om
skatt har fattats, eller
2. det lägre antal redovisningsperioder för vilka beslut om
skatt har fattats, om det ännu inte har fattats beslut för
tolv redovisningsperioder.

Vid beräkning av medeltalet ska den sammanlagda skatt som
beslutats för redovisningsperioderna delas med det antal av
redovisningsperioderna för vilka skatt har beslutats till mer
än noll kronor.

Om det belopp som säkerheten lägst ska uppgå till vid en
sådan beräkning är noll kronor, ska säkerheten i stället
lägst uppgå till ett belopp som vid varje tidpunkt motsvarar
skatten på de bränslen som vid denna tidpunkt är under
flyttning till varumottagaren under uppskovsförfarandet.

Om den registrerade varumottagaren har en redovisningsperiod
för energi- och koldioxidskatt på bränslen som avses i 1 kap. 3 a § som är ett beskattningsår, ska säkerheten, i stället
för vad som gäller enligt första–tredje styckena, lägst uppgå
till ett belopp som motsvarar det högsta av
1. den skatt som beslutats för den senaste
redovisningsperioden, och
2. skatten på de bränslen som vid varje tidpunkt är under
flyttning till varumottagaren under uppskovsförfarandet. Lag (2013:1075).

7 § Den som avser att endast vid ett enstaka tillfälle i
Sverige yrkesmässigt ta emot bränsle som flyttas enligt ett
uppskovsförfarande från ett annat EU-land ska godkännas som
tillfälligt registrerad varumottagare. Godkännandet ska i
dessa fall begränsas till att gälla mottagande av bränsle vid
denna särskilt angivna flyttning.

En tillfälligt registrerad varumottagare ska till
Skatteverket ange den adress där varumottagaren kommer att ta
emot det bränsle som flyttas under uppskovsförfarandet.

Ett godkännande enligt första stycket ska ges när säkerhet
ställts för skatten på bränslet. Säkerheten ska ställas hos
Skatteverket innan bränslet flyttas från det andra EU-landet. Ställd säkerhet får tas i anspråk om skatten inte betalas i
rätt tid.

Bestämmelserna i 5 § första och tredje styckena om
återkallelse tillämpas även på tillfälligt registrerade
varumottagare. Lag (2013:1074).

7 a § Om en registrerad varumottagare eller tillfälligt
registrerad varumottagare försätts i konkurs, övergår
godkännandet till konkursboet. Konkursboet är skattskyldigt
för bränsle för vilket skattskyldighet enligt 5 kap. 2 § 1 inträder efter konkursbeslutet.

Om sådant bränsle som avses i första stycket ägs av någon
annan än konkursgäldenären och bränslet inte ingår i
konkursen, är ägaren skattskyldig för bränslet i stället för
konkursboet. Skattskyldigheten för ägaren inträder vid den
tidpunkt då skattskyldighet skulle ha inträtt för
varumottagaren enligt 5 kap. 2 § 1. Lag (2013:1075).

Registrerad avsändare

8 § Den som avser att i Sverige yrkesmässigt avsända bränsle
under ett uppskovsförfarande, vid bränslets övergång till fri
omsättning enligt artikel 79 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92, får godkännas som registrerad avsändare. För
godkännande krävs att den som ansöker om att bli godkänd är
lämplig att vara registrerad avsändare med hänsyn till sina
ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt.

Bestämmelserna om ställande av säkerhet för skatten i 4 § första och andra styckena och om återkallelse i 5 § första
och tredje styckena tillämpas även på registrerad avsändare. Lag (2009:1493).

Jämkning av säkerhetsbelopp

8 a § Om leverans av bränsle enligt 4 § första stycket eller 8 § sker med fartyg eller via rörledning får Skatteverket medge
att upplagshavaren eller den registrerade avsändaren inte
behöver ställa säkerhet för betalning av skatten. Ett sådant
medgivande får endast lämnas om det är förenligt med
överenskommelser mellan Sverige och övriga berörda
medlemsstater.

I fall som avses i 4 § tredje stycket och 6 § får Skatteverket
medge att säkerhet inte behöver ställas eller att den får uppgå
till ett lägre belopp än vad som följer av nämnda bestämmelser,
om det finns skäl till detta med hänsyn till den skattskyldiges
ekonomiska förhållanden eller andra särskilda omständigheter. Lag (2011:101).

Distansförsäljning

9 § Om någon som inte bedriver självständig ekonomisk
verksamhet förvärvar beskattat bränsle och bränslet
transporteras hit från ett annat EU-land av säljaren eller av
någon annan för säljarens räkning (distansförsäljning), är
säljaren skattskyldig.

Säljaren ska hos Skatteverket ställa säkerhet för betalning av
skatten på det bränsle som sänds från det andra EU-landet. Säkerheten ska uppgå till ett belopp som motsvarar tio procent
av den beräknade årliga skatten på bränslet. Ställd säkerhet
får tas i anspråk om skatten inte betalas i rätt tid.

Bestämmelserna i första och andra styckena samt i 9 b § omfattar även sådana överföringar av bränsle som sker utan
vinstsyfte och som inte utgör gåvoförsändelser. Lag (2011:287).

9 a § Vid distansförsäljning enligt 9 § ska säljaren
företrädas av en representant som är etablerad i Sverige. Representanten ska vara godkänd av Skatteverket. Sådant
godkännande får ges när säljaren ställt säkerhet för skatten. Representanten ska enligt fullmakt av säljaren som ombud för
denne svara för redovisningen av skatt och i övrigt företräda
säljaren i frågor som gäller skatt enligt denna lag. Underlag
för kontroll av skatteredovisningen ska finnas tillgängligt
hos representanten.

Bestämmelserna om återkallelse i 5 § första stycket 1 och 3 och tredje stycket tillämpas även på representant som avses i
första stycket. Lag (2009:1493).

9 b § Den som endast vid ett enstaka tillfälle säljer bränsle
till någon i Sverige genom distansförsäljning ska, i stället
för vad som anges i 9 och 9 a §§, innan bränslet avsänds från
det andra EU-landet anmäla sig till Skatteverket och ställa
säkerhet för skatten på bränslet. Ställd säkerhet får tas i
anspråk om skatten inte betalas i rätt tid. Lag (2011:287).

10 § Den som tar emot bränsle som avsänts till Sverige enligt 9 eller 9 b § ska vara skattskyldig i stället för säljaren,
om säljaren inte ställt säkerhet för skatten i Sverige. Lag (2009:1493).

Övriga skattskyldiga

11 § Den som för in eller tar emot beskattat bränsle på annat
sätt än genom distansförsäljning ska, innan bränslet flyttas
från det andra EU-landet, anmäla bränslet till Skatteverket
och ställa säkerhet för betalning av skatten på bränslet. Ställd säkerhet får tas i anspråk om skatten inte betalas i
rätt tid.

Första stycket gäller inte de fall som är undantagna från
skattskyldighet enligt 1 a §. Lag (2011:287).

Övriga bränslen

12 § Skattskyldig för energiskatt för råtallolja samt för
energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt för bränslen
enligt 2 kap. 1 § första stycket 5 och 6, andra bränslen
enligt 3 § än sådana som avses i 1 kap. 3 a §, bränslen enligt 4 § samt vad gäller svavelskatt även bränslen enligt 3 kap. 1 § 1 är den som 1. godkänts som lagerhållare enligt 15 §,
2. i annat fall än som avses i 1 utvinner, tillverkar eller
bearbetar bränsle,
3. i annat fall än som avses i 1 och 2 för in bränsle till
Sverige från ett annat EU-land eller tar emot en sådan
leverans, och
4. förvärvat bränsle för vilket ingen skatt eller lägre skatt
ska betalas när bränslet används för visst ändamål men som
använder bränslet för ett ändamål som medför att skatt ska
betalas med högre belopp. Lag (2011:287).

12 a § Ny beteckning 4 kap. 13 § genom lag (2006:592).

12 b § Ny beteckning 4 kap. 15 § genom lag (2006:592).

13 § Skattskyldig
1. för energiskatt för import av råtallolja,
2. för energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt för import
av bränslen enligt 2 kap. 1 § första stycket 5 och 6, andra
bränslen enligt 3 § än sådana som avses i 1 kap. 3 a § samt
av bränslen enligt 4 §, och
3. för svavelskatt för import av bränslen som avses i 3 kap. 1 § 1 är,
a) om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av importen: den som är skyldig att betala tullen,
b) om importen avser en unionsvara eller om bränslet ska
förtullas i Sverige men inte är belagt med tull: den som
skulle ha varit skyldig att betala tullen om bränslet hade
varit tullbelagt,
c) om skyldighet att betala tull med anledning av importen
uppkommer, eller skulle ha uppkommit om bränslet hade varit
belagt med tull, i ett annat EU-land till följd av att ett
sådant enhetstillstånd som avses i 4 kap. 24 § andra stycket
tullagen (2000:1281) åberopas: innehavaren av tillståndet. Med tullskuld förstås detsamma som i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en
tullkodex för gemenskapen. Med unionsvara förstås detsamma som
med gemenskapsvara i den förordningen.

Från skattskyldighet enligt första stycket undantas bränsle
som, vid varornas övergång till fri omsättning enligt
artikel 79 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92, ägs av en
godkänd lagerhållare enligt 15 §. Lag (2012:678).

14 § Har upphävts genom lag (2009:1494).

15 § Som lagerhållare får godkännas den som avser att
1. utvinna, tillverka eller bearbeta bränsle, eller
2. i större omfattning

a) hålla bränsle i lager, eller

b) återförsälja eller förbruka gasformiga kolväten,
om han med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och
omständigheterna i övrigt är lämplig som lagerhållare.

Godkännande av lagerhållare skall återkallas om
förutsättningarna för godkännande inte längre finns eller om
lagerhållaren begär det. Ett beslut om återkallelse gäller
omedelbart, om inte något annat anges i beslutet. Lag (2006:1508).

16 § Om en godkänd lagerhållare försätts i konkurs, övergår
godkännandet till konkursboet. Konkursboet är skattskyldigt
för bränsle för vilket skattskyldighet enligt 5 kap. 3 § 3 inträder efter konkursbeslutet. Lag (2013:1075).


5 kap. Skattskyldighetens inträde

1 § Skattskyldigheten inträder för
1. upplagshavare som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § 1 när

a) bränsle tas ut från ett skatteupplag utan att flyttas
enligt 3 a kap. 2 och 3 §§,
b) bränsle tas emot på en direkt leveransplats,
c) bränsle tas i anspråk i skatteupplaget eller lagerbrister
uppkommer, eller

d) godkännandet av skatteupplaget återkallas, och
2. den som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § 9, när bränslet
kom att innehas utanför ett uppskovsförfarande. Lag (2012:678).

1 a § Skattskyldighet enligt 1 § 1 b inträder inte för
bränsle som mottagaren för in i skatteupplag i Sverige. Lag (2009:1493).

1 b § Skattskyldighet inträder för upplagshavare som är
skattskyldig enligt 4 kap. 1 § 1 när bränsle som flyttats
under uppskovsförfarande tas emot av upplagshavaren, om
1. bränslet tas emot på en plats i direkt anslutning till det
skatteupplag som anges i det elektroniska administrativa
dokumentet eller ersättningsdokumentet, och
2. mottagande av bränslet accepteras genom mottagningsrapport
enligt 6 kap. 8 § eller genom pappersdokument enligt 6 kap. 10 §, men
3. bränslet inte tas in i skatteupplaget. Lag (2013:1075).

2 § Skattskyldigheten inträder
1. för varumottagare som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § 2,
vid mottagandet av bränslet,
2. för den som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § 5 eller 12 § 3, när bränslet förs in till Sverige, och
3. för den som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 b § eller 13 §,
vid den tidpunkt då skyldighet att betala tull enligt
tullagstiftningen inträder eller skulle ha inträtt om det
funnits skyldighet att betala tull. I fall som avses i 4 kap. 1 b § första stycket 3 eller 13 § första stycket 3 c inträder
skattskyldigheten vid den tidpunkt då skyldighet att betala
tull inträder eller skulle ha inträtt i det andra EU-landet. Lag (2012:678).

3 § Skattskyldigheten inträder
1. för säljare eller mottagare vid distansförsäljning som är
skattskyldig enligt 4 kap. 1 § 3 respektive 4, när bränslet
förs in till Sverige,
2. för den som är skattskyldig enligt 4 kap. 1 § 7 eller 8 eller enligt 4 kap. 12 § 4, när bränslet används för ett
ändamål som medför att skatt ska betalas med högre belopp,
och
3. för den som är skattskyldig enligt 4 kap. 12 § 1 när

a) bränsle av honom levereras till en köpare som inte är
godkänd lagerhållare eller till eget försäljningsställe för
detaljförsäljning som inte utgörs av depå eller tas i anspråk
för annat ändamål än försäljning, eller

b) han upphör att vara godkänd som lagerhållare, varvid han
är skyldig att betala skatt för det bränsle som då ingår i
hans lager. Lag (2012:836).

4 § Skattskyldigheten inträder för den som är skattskyldig
enligt 4 kap. 1 § 6 eller 12 § 2, när bränslet utvinns,
tillverkas eller bearbetas. Lag (2012:678).

4 a § Skattskyldigheten för den som är skattskyldig enligt 4 kap. inträder inte när
1. biogas i gasform övergår i vätskeform, om biogasen
då befinner sig i ett skatteupplag,
2. biogas i vätskeform övergår i gasform, om biogasen då
hanteras av en lagerhållare, eller
3. biogas i gasform övergår i vätskeform eller biogas i
vätskeform övergår i gasform, om skattskyldighet för bränslet
tidigare har inträtt. Lag (2010:1820).

5 § Tullverket beslutar om skatt för den som enligt 4 kap. 1 b
och 13 §§ är skattskyldig vid import. Skatten ska betalas till
Tullverket. Lag (2012:678).


6 kap. Förfarandet vid beskattningen och dokumenthantering
vid bränsleflyttningar enligt uppskovsförfarandet

1 § I fråga om förfarandet vid beskattningen gäller, utom i
fall som avses i andra stycket och 1 a §, bestämmelserna i
skatteförfarandelagen (2011:1244).

För skatt som ska betalas till Tullverket gäller tullagen (2000:1281). Lag (2014:945).

1 a § Skatteverket beslutar om skatt som avses i 4 kap. 2 och 2 a §§. Skatten ska betalas inom den tid som Skatteverket
bestämmer.

Bestämmelserna i 37 kap. 9 och 10 §§ och 41 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) ska gälla i tillämpliga
delar vid inhämtande av uppgifter som är av betydelse för
beslut om skatt enligt 4 kap. 2 eller 2 a § av någon annan än
den som föreläggs eller revideras.

I övrigt ska bestämmelserna i 43 kap., 45–47 kap., 57 kap. 1 §, 59 kap. 11 §, 13–21 §§, 26 och 27 §§, 60 kap., 62 kap. 2 §, 63 kap. 2 §, 4–6 §§, 8–10 §§ samt 15, 16, 22 och 23 §§, 65 kap. 2–4 §§, 7, 8 och 13–15 §§ och 66–71 kap. skatteförfarandelagen
gälla i tillämpliga delar.

Om den som är skattskyldig enligt 4 kap. 2 eller 2 a § har
betalat in skatt och den inbetalda skatten överstiger vad som
enligt beslut av Skatteverket eller domstol ska betalas, ska
det överskjutande beloppet återbetalas till den
skattskyldige.

Före utbetalning av ett överskjutande belopp enligt fjärde
stycket ska sådan skatt enligt denna lag för vilken den
skattskyldige står i skuld räknas av. Skattebelopp som den
skattskyldige har fått anstånd med att betala ska dock inte
räknas av. Lag (2013:1075).

Det datoriserade systemet

2 § I det datoriserade system som avses i artikel 1 i
Europaparlamentets och rådets beslut nr 1152/2003/EG av den 16 juni 2003 om datorisering av uppgifter om förflyttningar
och kontroller av punktskattepliktiga varor (det datoriserade
systemet), ska följande dokument och uppgifter hanteras:
1. elektroniska administrativa dokument enligt 4 § första
stycket,
2. administrativa referenskoder enligt 4 § andra stycket,
3. uppgifter om ändrad destination enligt 6 §,
4. mottagningsrapporter enligt 8 § första stycket, och
5. exportrapporter enligt 8 § andra stycket.

Bestämmelser om behandlingen av uppgifter i det datoriserade
systemet finns i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter
i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

När det datoriserade systemet inte är tillgängligt gäller
bestämmelserna i 9 och 10 §§.

Bestämmelserna i 4–7 och 9 §§ om avsändande av bränsle gäller
upplagshavare och registrerade avsändare.

När en flyttning under uppskovsförfarande sker enbart på
svenskt territorium och bränslets slutdestination är belägen
på svenskt territorium gäller inte bestämmelserna i 4–11 §§ om bränslet avsänds av någon annan än en registrerad
avsändare. Lag (2013:1075).

3 § Den som upprättar elektroniskt administrativt dokument,
mottagningsrapport eller exportrapport via det datoriserade
systemet, ska kunna verifieras genom ett tekniskt förfarande.

Uppgifter som lämnats för en juridisk person i det
datoriserade systemet ska anses ha lämnats av denne, om det
inte är uppenbart att uppgiftslämnaren saknat behörighet att
företräda den juridiska personen. Lag (2009:1493).

4 § Innan en sådan flyttning av bränsle som avses i 3 a kap. 2 § påbörjas, ska avsändaren via det datoriserade systemet
lämna ett elektroniskt administrativt dokument till
Skatteverket. Avsändaren får återkalla dokumentet innan
flyttningen av bränslet påbörjas. Skatteverket ska göra en elektronisk kontroll av det
elektroniska administrativa dokumentet. Är uppgifterna i
dokumentet giltiga, ska Skatteverket tilldela det en
administrativ referenskod och meddela koden till avsändaren. Är uppgifterna i dokumentet inte giltiga, ska Skatteverket
utan dröjsmål underrätta avsändaren om det. Lag (2009:1493).

5 § Avsändaren ska lämna den person som medför bränslet ett
dokument som innehåller den administrativa referenskod som
avses i 4 § andra stycket. Koden ska på begäran kunna
uppvisas för behörig myndighet under hela bränsleflyttningen. Lag (2009:1493).

6 § Den som avsänt bränsle under ett uppskovsförfarande får
via det datoriserade systemet ändra flyttningens destination. Den nya destinationen måste vara en sådan destination som
avses i 3 a kap. 2 § första stycket 1 a, b eller c, eller en
direkt leveransplats. Lag (2009:1493).

7 § Vid flyttning av bränsle till mottagare som avses i 3 a
kap. 2 § första stycket 1 d, ska bränslet åtföljas av ett
intyg om att skattefrihet gäller för bränslet i det andra EU- landet. Lag (2011:287).

8 § Den som på en sådan destination som avses i 3 a kap. 2 § tar emot bränsle som flyttats under ett uppskovsförfarande,
ska utan dröjsmål och senast inom fem dagar efter mottagandet,
via det datoriserade systemet lämna en rapport till
Skatteverket om att bränslet tagits emot (mottagningsrapport).

Vid flyttning enligt 3 a kap. 2 § första stycket 1 c ska
Skatteverket, efter det att ett intyg har erhållits från
Tullverket om att bränslet lämnat EU, via det datoriserade
systemet lämna en rapport om att bränslet har exporterats (exportrapport). Lag (2011:287).

8 a § Mottagningsrapport och exportrapport utgör bevis på att
flyttningen avslutats på en sådan destination som avses i 3 a
kap. 2 §.

Om det av andra skäl än de som anges i 10 § inte är möjligt
för den som tar emot bränsle att lämna en mottagningsrapport
via det datoriserade systemet, får det på annat sätt visas för
Skatteverket att bränslet nått den angivna destinationen (alternativt bevis).

När Skatteverket erhållit ett tillfredsställande alternativt
bevis, ska verket intyga att flyttningen avslutats. Skatteverket ska informera den behöriga myndigheten i
avsändarmedlemsstaten om det alternativa beviset och om att
flyttningen avslutats.

Andra och tredje styckena gäller i tillämpliga delar när en
exportrapport inte kan utfärdas via det datoriserade systemet. I sådant fall ska Tullverket till Skatteverket lämna ett intyg
enligt 8 § andra stycket.

När Skatteverket från en behörig myndighet i ett annat EU-land
tagit emot ett alternativt bevis som intygats på sådant sätt
som avses i tredje stycket, ska Skatteverket avsluta
flyttningen i det datoriserade systemet. Lag (2011:287).

Reservsystemet

9 § När det datoriserade systemet inte är tillgängligt, får
en bränsleflyttning under uppskovsförfarande påbörjas om
1. bränslet åtföljs av ett pappersdokument som innehåller
samma uppgifter som det elektroniska administrativa
dokumentet skulle ha innehållit om det kunnat upprättas (ersättningsdokument), och
2. avsändaren genom att lämna in en kopia av
ersättningsdokumentet informerar Skatteverket om flyttningen
innan den påbörjas.

Om avsändaren är förhindrad att fullgöra
informationsskyldigheten på det sätt som föreskrivs i första
stycket 2, får Skatteverket informeras på annat sätt innan
flyttningen påbörjas. En kopia av ersättningsdokumentet ska
därefter lämnas in till Skatteverket snarast möjligt efter
det att flyttningen påbörjats.

När det datoriserade systemet inte är tillgängligt, får
avsändaren på annat sätt informera Skatteverket om en sådan
ändring av destinationen som avses i 6 §. Informationen ska
lämnas till Skatteverket innan destinationen ändras. Lag (2009:1493).

10 § Om mottagningsrapport inte kan lämnas inom den tidsfrist
som anges i 8 § för att det datoriserade systemet inte är
tillgängligt, ska mottagaren i stället rapportera att bränslet
tagits emot genom att lämna in ett pappersdokument till
Skatteverket. Dokumentet ska innehålla samma uppgifter som
mottagningsrapporten skulle ha innehållit om den kunnat
upprättas och ett intygande om att flyttningen avslutats.

Första stycket gäller även när den som tar emot bränslet, på
grund av att det datoriserade systemet tidigare inte varit
tillgängligt, inte fått ett elektroniskt administrativt
dokument avseende den aktuella bränsleflyttningen.

Första och andra styckena gäller i tillämpliga delar när
exportrapport inte kan lämnas. I sådant fall ska Skatteverket,
efter det att ett intyg enligt 8 § andra stycket har erhållits
från Tullverket, upprätta rapporten. Lag (2011:101).

11 § När det datoriserade systemet åter är tillgängligt ska
följande dokument och uppgifter snarast lämnas i systemet:
1. Den som avsänt bränsle enligt 3 a kap. 2 § ska lämna ett
elektroniskt administrativt dokument.
2. Den som ändrat flyttningens destination enligt 6 § ska lämna
uppgifter om denna åtgärd.
3. Den som tagit emot bränsle som flyttats enligt 3 a kap. 2 § ska lämna en mottagningsrapport.
4. Skatteverket ska lämna en exportrapport.

Mottagnings- eller exportrapport ska dock inte lämnas via det
datoriserade systemet förrän det elektroniska administrativa
dokumentet för den aktuella bränsleflyttningen tagits emot via
systemet.

Till dess det elektroniska administrativa dokumentet
kontrollerats och tilldelats en administrativ referenskod
enligt 4 § andra stycket anses flyttningen äga rum under ett
uppskovsförfarande med stöd av ersättningsdokumentet. Lag (2011:101).

Flyttning av beskattat bränsle

12 § Den som ansvarar för en flyttning av beskattat bränsle
som avses i 1 kap. 3 a § ska upprätta ett förenklat
ledsagardokument när bränslet flyttas till
1. ett annat EU-land under sådana förhållanden att
skattskyldighet inträder i det andra landet, eller
2. en svensk ort via ett annat EU-land.

Förenklat ledsagardokument som avses i första stycket ska
åtfölja bränslet under flyttningen i enlighet med vad
regeringen föreskriver. Sådant ledsagardokument krävs dock
inte vid distansförsäljning av beskattat bränsle som sänds
från Sverige. Lag (2011:287).

13 § Har upphävts genom lag (2009:1505).

14 § Har upphävts genom lag (2009:1505).

15 § Har upphävts genom lag (2012:678).


6 a kap. Skattebefriade användningsområden m.m.

1 § Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i
förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska
helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte
annat anges.

Ändamål         Bränsle som     Befrielse från  Befrielse från  Befrielse från
                inte ger        energiskatt     koldioxidskatt  svavelskatt
                befrielse
1. Förbrukning

a) för annat                    100 procent     100 procent     100 procent
ändamål än som
motorbränsle
eller som
bränsle för
uppvärmning

b) i                            100 procent     100 procent     100 procent
metallurgiska
processer
under
förutsättning
att det
ingående
materialet
genom
uppvärmning
i ugnar
förändras
kemiskt eller
dess inre
fysikaliska
struktur
förändras
eller
bibehålls
i skänkar
eller
liknande kärl

c) i annat                      100 procent     100 procent     100 procent
fall än som
avses i a
eller b, då
bränslet i
en
och samma
process
används både
som bränsle
för
uppvärmning
och för
annat
ändamål än
som
motorbränsle
eller
bränsle för
uppvärmning

2. Förbrukning  Bensin,         100 procent     100 procent     100 procent
i tåg eller     bränsle som
annat           avses i 2 kap.
spårbundet      1 § första
färdmedel       stycket 3 b
3. Förbrukning  Bensin,         100 procent     100 procent     100 procent
i skepp, när    bränsle som
skeppet inte    avses i 2 kap.
används för     1 § första
privat          stycket 3 b
ändamål

4. Förbrukning  Bensin,         100 procent     100 procent     100 procent
i båt för       bränsle som
vilken          avses i 2 kap.
medgivande      1 § första
enligt 2 kap.   stycket 3 b
9 § eller
fiskelicens
som inte är
begränsad till
fiske enbart i
enskilt vatten
meddelats
enligt
fiskelagen (1993:787),
när båten inte
används för
privat ändamål
5. Förbrukning
i

a) luftfartyg,  Andra           100 procent     100 procent     100 procent
när             bränslen än
luftfartyget    flygfotogen
inte används    (KN-nr
för privat      2710 19 21)
ändamål

b) luftfartygs- Andra           100 procent     100 procent     100 procent
motorer i       bränslen än
provbädd eller flygbensin
i liknande      (KN-nr
anordning       2710 11 31)
                och
                flygfotogen
6. Förbrukning                  100 procent     100 procent     100 procent
vid
framställning
av
energiprodukter
eller
andra produkter
för vilka
skatteplikt har
inträtt för
tillverkaren

7. Förbrukning  Bränsle         100 procent     100 procent     -
för             som avses i
framställning   2 kap. 1 §
av              första
skattepliktig   stycket 3 b
elektrisk kraft
8. -

9. Om skatte-   Bensin,
befrielse inte råtallolja,
följer av       bränsle som
tidigare        avses i 2 kap.
punkter,        1 § första
förbrukning     stycket 3 b
för annat
ändamål än
drift av
motordrivna
fordon vid
tillverknings- processen i
industriell
verksamhet

a) i en                         70 procent      100 procent     -
anläggning
för vilken
utsläppsrätter
ska överlämnas
enligt 6 kap. 1 § lagen (2004:1199) om handel med
utsläppsrätter

b) i andra                      70 procent      40 procent      -
fall än som
avses under a

10. Om skatte-  Bensin,         70 procent      40 procent      -
befrielse inte råtallolja,
följer av       bränsle som
tidigare        avses i 2 kap.
punkter,        1 § första
förbrukning     stycket 3 b
för annat
ändamål än
drift av
motordrivna
fordon vid
yrkesmässig
växthusodling

11. Om skatte-  Bensin,         70 procent      40 procent      -
befrielse inte råtallolja,
följer av       bränsle som
tidigare        avses i 2 kap.
punkter,        1 § första
förbrukning     stycket 3 b
för annat
ändamål än
drift av
motordrivna
fordon i
yrkesmässig
jordbruks-,
skogsbruks- eller
vattenbruks- verksamhet

12. Om skatte-                  -               -               100 procent
befrielse inte
följer av
tidigare
punkter,
förbrukning i
sodapannor
eller i
lutpannor

13. Förbrukning Andra           86 procent      40 procent      -
vid             bränslen än
tillverknings- bränsle som
processen i     avses i 2 kap.
gruvindustriell 1 § första
verksamhet för stycket 3 b
drift av andra
motordrivna
fordon än
personbilar,
lastbilar och
bussar
14. -
15. -

16. Förbrukning                 100 procent     100 procent     100 procent
i processer för
framställning
av andra
mineraliska
ämnen än
metaller under
förutsättning
att det
ingående
materialet
genom
uppvärmning
i ugnar
förändras
kemiskt eller
dess inre
fysikaliska
struktur
förändras
17. Om skatte- Råtallolja
befrielse inte och bränsle
följer av       som avses i
tidigare        2 kap. 1 §
punkter,        första
förbrukning     stycket 3 b
för
framställning
av värme i en
anläggning
för vilken
utsläppsrätter
ska överlämnas
enligt 6 kap. 1 § lagen om
handel med
utsläppsrätter

a) i kraftvärme-                70 procent      100 procent     -
produktion

b) i annan
värmeproduktion                 -               20 procent       –
Lag (2014:1024).

2 § Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 9 b–11 medges befrielse från energiskatten med ett belopp som
motsvarar 70 procent av den energiskatt och 40 procent av den
koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första
stycket 3 a.

Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 9 a eller 17 a, medges befrielse från energiskatten med ett belopp som
motsvarar 70 procent av den energiskatt och 100 procent av
den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 17 b,
medges befrielse från energiskatten med ett belopp som
motsvarar 20 procent av den koldioxidskatt som tas ut på
bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a. Lag (2013:969).

2 a § Om bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b
förbrukas i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller
vattenbruksverksamhet för drift av andra motordrivna fordon
än personbilar, lastbilar och bussar medges befrielse från
koldioxidskatt med 900 kronor per kubikmeter. Lag (2009:1497).

3 § Vid annan kraftvärmeproduktion än som avses i 1 § 17 a
medges, för den del av bränslet som förbrukas för
framställning av värme, befrielse från energiskatt med 70 procent och från koldioxidskatt med 40 procent.

För bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges
inte någon skattbefrielse enligt denna paragraf. Lag (2009:1497).

3 a § Om råtallolja förbrukas för ändamål som avses i 3 §,
medges befrielse från energiskatt med ett belopp som motsvarar
den sammanlagda befrielse från energiskatt och koldioxidskatt
som skulle ha medgetts för bränsle enligt 2 kap. 1 § första
stycket 3 a. Lag (2008:561).

3 b § Vid samtidig produktion av värme och skattepliktig
elektrisk kraft i en och samma process, när den värme som
uppkommer nyttiggörs, ska fördelning av bränslet som förbrukas
för framställning av värme, skattepliktig elektrisk kraft
respektive sådan elektrisk kraft som inte är skattepliktig ske
genom proportionering i förhållande till respektive
energiproduktion. Om olika bränslen förbrukas, ska
proportioneringen avse varje bränsle för sig.

Om det förutom sådan elproduktion som nämns i första stycket
också sker samtidig kondenskraftproduktion från samma bränsle,
ska bränslet fördelas också på kondenskraftproduktionen. Lag (2008:561).

3 c § För bränslen som förbrukas för framställning av ånga
eller hetvatten som tappas av från ång- eller hetvattensystemet
före ångturbinen eller annan utrustning för utvinning av
mekanisk energi ur ånga eller hetvatten vid
kraftvärmeproduktion medges inte någon skattebefrielse enligt 1 § 17 a eller 3 §. Lag (2008:561).

4 § Skattebefrielse enligt 1 § 7 gäller också för bränsle som
avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b vid framställning av
skattepliktig elektrisk kraft i en gasturbinanläggning som har
en sammanlagd installerad generatoreffekt av minst fem
megawatt, under förutsättning att värme inte samtidigt
nyttiggörs. Lag (2008:561).

5 § De begränsningar av skattebefrielsen i 1 § och 3 § andra
stycket som gäller bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b ska även gälla för bränsle som avses i 2 kap. 3 och 4 §§ och som beskattas på samma sätt. Lag (2009:1495).


7 kap. Avdrag

1 § Den som är skattskyldig får göra avdrag för skatt på
bränsle
1. som av den skattskyldige exporterats till tredje land eller
förts till frizon eller frilager för annat ändamål än att
förbrukas där,
2. som av den skattskyldige förbrukats på ett sätt som ger
rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap.,
3. som har tagits emot av en skattebefriad förbrukare i
enlighet med vad som framgår av dennes godkännande,
4. som har tagits emot för förbrukning i skepp eller
luftfartyg med de undantag i fråga om vissa bränslen som anges
i 6 a kap. 1 § 3 och 5,
5. som har tagits emot för förbrukning i båtar som avses i 6 a
kap. 1 § 4 med de undantag i fråga om vissa bränslen som anges
i denna punkt. Lag (2012:837).

1 a § En upplagshavare får göra avdrag för skatt på bränsle
för vilket skattskyldighet enligt denna lag tidigare har
inträtt och som förts in i upplagshavarens skatteupplag.

Den som godkänts som lagerhållare får göra avdrag för skatt
på bränsle för vilket skattskyldighet enligt denna lag
tidigare har inträtt och som
1. innehas av lagerhållaren vid tidpunkten för godkännandet,
eller
2. har förvärvats från någon som inte är godkänd
lagerhållare. Lag (2012:836).

2 § En skattskyldig får göra avdrag för skatt på bränsle som
avses i 1 kap. 3 a § och som levererats till en sådan köpare
som avses i 3 kap. 30 a § första stycket 3, 3 a eller 4 mervärdesskattelagen (1994:200), i den omfattning som frihet
från bränsleskatt föreligger i det EU-landet. Lag (2011:287).

2 a § Bestämmelserna i 1 § första stycket 1 och 2 § gäller
inte skatt på bränsle som flyttats enligt uppskovsförfarande
till sådan destination som avses i 3 a kap. 2 § 1 c och d. Lag (2012:836).

3 § En skattskyldig får göra avdrag för skatt på bränsle
som den skattskyldige har förbrukat eller sålt som bränsle
för uppvärmning och som utgör en energiprodukt enligt
1. KN-nr 1507–1518,
2. KN-nr 2905 11 00, som inte är av syntetiskt ursprung,
eller
3. KN-nr 3824 90 99.

Första stycket gäller också om produkterna ingår som en
beståndsdel i ett annat bränsle.

För produkt enligt KN-nr 3824 90 99 gäller första och
andra styckena endast för skatt på den del av bränslet som
framställts av biomassa.

Första–tredje styckena gäller endast om bränslet omfattas
av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och
flytande biobränslen. Lag (2011:1197).

3 a § För andra bränslen än de som anges i 2 kap. 1 § första
stycket 1, 2 eller 3 får en skattskyldig som har förbrukat
eller sålt bränslet som motorbränsle, göra avdrag för
1. energiskatt med 44 procent och koldioxidskatt med 100 procent på den andel av motorbränslet som framställts av
biomassa och som utgör fettsyrametylester (Fame) enligt KN-nr 3824 90 99, och
2. energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent på den andel av motorbränslet som utgörs av någon
annan beståndsdel än som anges i 1 och som framställts av
biomassa.

Avdrag får göras upp till ett belopp som motsvarar skatten på
den andel av motorbränslet som utgörs av en eller flera
beståndsdelar som framställts av biomassa.

Första stycket gäller endast om motorbränslet eller
beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för
biodrivmedel och flytande biobränslen.

Första stycket gäller dock inte för biogas eller för den
beståndsdel av motorbränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 som utgörs av etanol. Lag (2014:1496).

3 b § Har upphävts genom lag (2014:1496).

3 c § För bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 och som den skattskyldige förbrukat eller sålt som
motorbränsle får den skattskyldige göra avdrag för
energiskatt med 89 procent och för koldioxidskatt med 100 procent på den andel av motorbränslet som utgörs av en eller
flera beståndsdelar som framställts av biomassa. Avdrag får
dock under respektive redovisningsperiod endast göras för
skatt motsvarande skatten på beståndsdelarnas andel av
motorbränslet till den del som uppgår till högst 5 volymprocent av den totala mängd motorbränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1 och 2 och för vilket den
skattskyldige ska redovisa skatt under redovisningsperioden.

Om ett bränsle som framställts av biomassa utgör ett bränsle
som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1 eller 2, får i
stället avdrag göras för energiskatt med 100 procent och för
koldioxidskatt med 100 procent för den andel av motorbränslet
som bränslet utgör.

Med redovisningsperiod förstås här en period enligt 26 kap. 10 eller 17 § eller en händelse enligt 26 kap. 8 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

Första och andra styckena gäller endast om motorbränslet
eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för
biodrivmedel och flytande biobränslen.

Om beståndsdelen utgörs av etanol medges skattebefrielse
enligt denna paragraf endast om den skattskyldige har
framställt eller anskaffat denna etanol eller motsvarande
mängd etanol, vilken vid import eller framställning inom EU
har hänförts till KN-nr 2207 10 00 (odenaturerad etanol). Lag (2014:1496).

3 d § För bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 och
som den skattskyldige förbrukat eller sålt som motorbränsle
får den skattskyldige, på den andel av motorbränslet som
utgörs av en eller flera beståndsdelar som framställts av
biomassa, göra avdrag för
1. energiskatt med 8 procent och koldioxidskatt med 100 procent om beståndsdelen utgörs av fettsyrametylester (Fame) enligt KN-nr 3824 90 99, och
2. energiskatt med 84 procent och koldioxidskatt med 100 procent om beståndsdelen utgörs av någon annan beståndsdel än
som anges i 1 och som framställts av biomassa.

Avdrag enligt första stycket får under respektive
redovisningsperiod endast göras för skatt motsvarande skatten
på beståndsdelarnas andel av motorbränslet till den del som
uppgår till högst 5 volymprocent av den totala mängd
motorbränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 och för
vilket den skattskyldige ska redovisa skatt under
redovisningsperioden.

Om ett bränsle som framställts av biomassa utgör ett bränsle
som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3, får i stället avdrag
göras för energiskatt med 100 procent och för koldioxidskatt
med 100 procent för den andel av motorbränslet som bränslet
utgör.

Med redovisningsperiod förstås här en period enligt 26 kap. 10 eller 17 § eller en händelse enligt 26 kap. 8 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

Första och tredje styckena gäller endast om motorbränslet
eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för
biodrivmedel och flytande biobränslen. Lag (2014:1496).

4 § En skattskyldig får göra avdrag för skatt på biogas
som den skattskyldige har förbrukat eller sålt som
motorbränsle eller som bränsle för uppvärmning.

I fråga om biogas som den skattskyldige har förbrukat
eller sålt som motorbränsle för transportändamål gäller
första stycket endast om bränslet omfattas av ett
hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om
hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande
biobränslen. Lag (2011:1197).

4 a § En skattskyldig som gör avdrag för skatt på bränsle
enligt 3–4 §§ är skyldig att till regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer på begäran lämna de
uppgifter som regeringen behöver för sin rapportering till
Europeiska kommissionen när det gäller frågan om huruvida det
statliga stöd som genom avdraget ges för bränslet medför
överkompensation i strid med reglerna om statligt stöd i
fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar närmare föreskrifter om vilka uppgifter som ska
lämnas. Lag (2014:1496).

5 § Om en skattskyldig har begränsat utsläppet av svavel
genom reningsåtgärd eller genom bindning i någon produkt eller
i aska i samband med förbrukning av det skattepliktiga
bränslet, får avdrag göras med 30 kronor per kilogram svavel
som utsläppet har minskat. Lag (2001:518).

5 a § har upphävs genom lag (2014:285).

5 b § En skattskyldig som fört ut annat bränsle än som avses i 1 kap. 3 a § från Sverige till ett annat EU-land får göra
avdrag för skatten på bränslet. Lag (2011:287).

6 § En upplagshavare får göra avdrag för skatt på bränsle som
har beskattats i ett annat EU-land i sådana fall som avses i 4 kap. 2 § under förutsättning att det andra EU-landets
skatteanspråk är befogat. Lag (2011:287).

7 § Har upphävts genom lag (2001:518).


8 kap. Skattebefriad förbrukare

1 § Som skattebefriad förbrukare får godkännas den som
förbrukar bränsle för ändamål som anges i 6 a kap. 1 § 1–5, 10, 12 eller 16 om han med hänsyn till sina ekonomiska
förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig.

Ett godkännande enligt första stycket får meddelas för viss
tid eller tills vidare. Godkännande tills vidare får meddelas
den som tidigare hanterat obeskattat bränsle utan anmärkning. Ett godkännande får förenas med villkor.

Den som godkänts som skattebefriad förbrukare får från en
skattskyldig ta emot bränsle utan skatt, eller med nedsatt
skatt, i den omfattning bränslet enligt 6 a kap. är befriat
från skatt. Lag (2009:1497).

2 § En skattebefriad förbrukare skall löpande bokföra inköp och
förbrukning av bränsle helt eller delvis befriat från skatt och
på lämpligt sätt se till att det finns underlag för kontroll av
att bränsle som köpts in helt eller delvis befriat från skatt
använts för det ändamål som var förutsättning för
skattebefrielsen. Lag (2001:518).

3 § Godkännande av skattebefriad förbrukare får återkallas om
1. förutsättningarna för godkännande inte längre finns,
2. bränslet används för annat ändamål än som anges i
godkännandet,
3. förbrukaren inte fullgör sina skyldigheter enligt 2 §,
4. förbrukaren inte medverkar vid revision enligt
skatteförfarandelagen (2011:1244), eller
5. förbrukaren begär det.

Beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat
anges i beslutet. Lag (2011:1370).

3 a § Har upphävts genom lag (2001:518).

4 § Har upphävts genom lag (2001:518).

4 a § Har upphävts genom lag (2001:518).

5 § Har upphävts genom lag (2001:518).


9 kap. Återbetalning av skatt m.m.

1 § Beskattningsmyndigheten medger efter ansökan återbetalning av
energiskatt och koldioxidskatt på bränsle som har förvärvats av
1. utländsk beskickning, karriärkonsulat i Sverige eller sådan
internationell organisation, som avses i lagen (1976:661) om
immunitet och privilegier i vissa fall,
2. medlem av den diplomatiska personalen vid utländska beskickningar
i Sverige och karriärkonsul vid utländskt konsulat i Sverige, under
förutsättning att denne inte är svensk medborgare eller stadigvarande
bosatt i Sverige. Medlemsstaters ombud vid en internationell organisation med säte i
Sverige och personal hos en sådan organisation har på ansökan rätt
till återbetalning enligt första stycket, om Sverige har träffat
överenskommelse med en annan stat eller med en mellanfolklig
organisation om detta. Lag (1996:1324).

2 § Om någon som inte är skattskyldig eller skattebefriad
förbrukare har förbrukat bränsle på ett sådant sätt som ger
rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap. medger
beskattningsmyndigheten efter ansökan återbetalning av
skatten på bränslet. Lag (2009:1497).

3 § Beskattningsmyndigheten medger efter ansökan
återbetalning av skatten på bränsle om någon har
1. förbrukat bensin i skepp, när skeppet inte använts för
privat ändamål,
2. förbrukat bensin i båt för vilken fiskelicens, som inte är
begränsad till fiske enbart i enskilt vatten, meddelats
enligt fiskelagen (1993:787), när båten inte använts för
privat ändamål,
3. förbrukat annat bränsle än sådant som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a i båt utan fiskelicens, som inte är
begränsad till fiske enbart i enskilt vatten, när båten inte
använts för privat ändamål,
4. förbrukat annat bränsle än flygfotogen (KN-nr 2710 19 21),
dock inte annan bensin än flygbensin (KN-nr 2710 11 31), i
luftfartyg, när luftfartyget inte använts för privat
ändamål. Lag (2014:1023).

4 § Om koldioxidskatt har tagits ut för annat bränsle än sådant som
beskattas som bensin och har någon begränsat utsläpp av koldioxid
i samband med förbrukning av bränslet, medger
beskattningsmyndigheten efter ansökan återbetalning av
koldioxidskatten i förhållande till hur mycket utsläppet har
minskat.

5 § Beskattningsmyndigheten medger, i den omfattning som anges
i andra–femte styckena, efter ansökan återbetalning av skatt
på elektrisk kraft och bränsle som förbrukats för
framställning av värme som levererats för ändamål som ger
skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 1, 6, 9 a, 9 b, 10, 11 eller 16 eller enligt 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5. Återbetalning medges vid leverans för
1. tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för
yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller
vattenbruksverksamhet, för

a) elektrisk kraft med den del av energiskatten som överstiger 0,5 öre per kilowattimme,
b) råtallolja med ett energiskattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 40 procent av den
koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a,
c) andra bränslen än råtallolja med 70 procent av
energiskatten och 40 procent av koldioxidskatten,
2. annat ändamål än som avses under 1, med hela energiskatten
på elektrisk kraft och med hela energiskatten,
koldioxidskatten och svavelskatten på bränsle.

Om leverans skett för tillverkningsprocessen i sådan
industriell verksamhet som tillhör en verksamhetskategori som
anges i bilaga I till
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för
växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets
direktiv 96/61/EG , senast ändrat genom Europaparlamentets och
rådets direktiv 2009/29/EG , medges dock återbetalning enligt
1. andra stycket 1 b med ett energiskattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 100 procent av den
koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a, och
2. andra stycket 1 c med 70 procent av energiskatten och 100 procent av koldioxidskatten. Om elektrisk kraft och ett eller flera bränslen förbrukas
samtidigt för denna värmeframställning, ska energislagen vid
beräkning av återbetalningen fördelas genom proportionering i
förhållande till respektive energislag. Dock får fördelningen
mellan bränslena väljas fritt. Motsvarande gäller för värme
som har levererats från kraftvärmeproduktion.

För bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon återbetalning av skatt enligt denna
paragraf. Lag (2012:797).

6 § Om svavelskatt har tagits ut och någon som inte är
skattskyldig har begränsat utsläppet av svavel enligt 7 kap. 5 §, medger beskattningsmyndigheten efter ansökan kompensation
för den svavelskatt som belastat bränslet med 30 kronor per
kilogram som utsläppet har minskat. Lag (2001:518).

7 § Ansökan om återbetalning eller kompensation enligt 2–6 §§ ska omfatta en period om ett kalenderkvartal och ska lämnas in
till beskattningsmyndigheten inom tre år efter periodens
utgång. I fråga om återbetalning enligt 2 § som sker med stöd
av 6 a kap. 1 § 11 eller 2 a § ska dock återbetalningen
omfatta en period om ett kalenderår. Om sökanden beräknas
förbruka bränsle i större omfattning, får dock
beskattningsmyndigheten medge att ansökan görs per
kalenderkvartal. Ett sådant beslut får återkallas om sökanden
begär det eller förutsättningar för medgivande inte finns. Lag (2009:1495).

8 § Rätt till återbetalning eller kompensation enligt 2–6 §§ föreligger endast när ersättningen för ett kalenderkvartal
uppgår till

a) minst 1 000 kronor i fall som avses i 2, 4, 5 eller 6 §,
och

b) minst 500 kronor i fall som avses i 3 §.

Sådan återbetalning enligt 2 § som sker med stöd av 6 a kap. 1 § 11 eller 2 a § får dock göras när den sammanlagda
ersättningen uppgår till minst 500 kronor per kalenderår. Lag (2009:1495).

8 a § Om en oljeprodukt har försetts med märkämne som avses i 2 kap. 9 a § innan den har förts in till Sverige och
oljeprodukten därefter har beskattats i Sverige enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b, medger beskattningsmyndigheten efter
ansökan återbetalning av ett belopp som motsvarar skillnaden
mellan det skattebelopp som betalats för oljeprodukten enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b och det skattebelopp som gäller
enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a, om oljeprodukten har
förbrukats i Sverige för uppvärmning eller för drift av
stationära motorer.

Ansökan om återbetalning enligt första stycket skall omfatta
ett kalenderkvartal och skall lämnas in till
beskattningsmyndigheten inom tre år efter kvartalets utgång. Lag (2007:779).

9 § Har upphävts genom lag (2009:1497).

9 a § Har upphävts genom lag (2009:1497).

9 b § Har upphävts genom lag (2009:1497).

10 § Om skatt har betalats i Sverige för bränsle och bränslet
därefter har flyttats till ett annat EU-land under sådana
förhållanden att skatt ska betalas där eller flyttningen sker
för förbrukning för ett i det andra EU-landet skattebefriat
ändamål, medger Skatteverket efter ansökan återbetalning av
skatten. Lag (2011:287).

10 a § Rätt till återbetalning enligt 10 § vid
distansförsäljning föreligger endast om sökanden visar att den
skatt som ansökan avser är betald samt att bränslet har
beskattats i mottagarlandet eller är avsett att användas där
för ett skattebefriat ändamål.

Ansökan om återbetalning enligt första stycket skall omfatta en
period om ett kalenderkvartal och skall lämnas in till
beskattningsmyndigheten inom tre år efter kvartalets utgång. Lag (2006:1508).

10 b § Ansökan om återbetalning enligt 10 § i andra fall än
som avses i 10 a § ska lämnas till Skatteverket. Den som
begär återbetalning ska visa att den skatt som ansökan avser
har betalats i Sverige.

Skatteverket återbetalar skattebeloppet sedan sökanden visat
att
1. skatt betalats i mottagarlandet, eller
2. bränslet är avsett att användas i mottagarlandet för ett
där skattebefriat ändamål. Lag (2009:1493).

11 § Har bränsle beskattats enligt 4 kap. 2 eller 2 a §, och
visar den skattskyldige inom tre år efter det att flyttningen
påbörjades att bränslet beskattats i ett annat EU-land, ska
den skatt som betalats i Sverige återbetalas, om det andra EU- landets skatteanspråk är befogat. Lag (2011:287).

12 § Har upphävts genom lag (2002:422).

13 § Har upphävts genom lag (2002:422).

14 § Har upphävts genom lag (2002:422).

15 § Har upphävts genom lag (2002:422).


10 kap. Sanktioner vid otillåten användning av märkta
oljeprodukter, m.m.

Straffbestämmelser m.m.

1 § Den som från oljeprodukter avlägsnar märkämne som avses i 2 kap. 9 a § eller på annat sätt tar befattning med oljeprodukter
för vilka energiskatt enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b inte
betalats, i syfte att dessa produkter skall användas i strid
mot 2 kap. 9 §, döms till böter eller fängelse i högst sex
månader.

Om brottet har rört betydande värden eller det i annat fall är
att anse som grovt skall, om förfarandet inte utgör led i
gärning som är belagd med strängare straff enligt
skattebrottslagen (1971:69), dömas till fängelse i högst två
år. Lag (2007:779).

2 § För försök eller förberedelse till brott enligt 1 § andra
stycket skall dömas till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Lag (2007:779).

3 § Egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt
denna lag får förklaras förverkad, om det behövs för att
förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Detsamma gäller egendom som varit avsedd att användas som
hjälpmedel vid brott enligt denna lag, om brottet har
fullbordats eller om förfarandet har utgjort ett straffbart
försök eller en straffbar förberedelse. I stället för egendomen
får dess värde förklaras förverkat.

Angående beslag av egendom som kan antas bli förverkad gäller
bestämmelserna om beslag i rättegångsbalken. Lag (2005:308).

4 § Om oljeprodukter där märkämne som avses i 2 kap. 9 a § har
avlägsnats och för vilka skatt enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b inte betalats, anträffas i annat utrymme än bränsletank som
förser motor på motordrivet fordon eller båt med bränsle och
det är uppenbart att oljeprodukterna avsetts för tillförsel
till sådan bränsletank i strid mot 2 kap. 9 §, påför
beskattningsmyndigheten den som ansvarat för att de nämnda
ämnena avlägsnats, skatt med belopp som motsvarar den skatt som
skulle ha tagits ut för oljeprodukterna enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b. Lag (2007:779).

5 § En särskild avgift skall betalas för motordrivet fordon och
båt, vars bränsletank innehåller oljeprodukter i strid mot 2 kap. 9 §.

Avgiften uppgår för personbil, lätt lastbil och lätt buss samt
båt till 10 000 kronor. Avgiften beräknas för tunga lastbilar,
tunga bussar, traktorer och tunga terrängvagnar som är
registrerade i vägtrafikregistret på följande sätt.

Skattevikt, kilogram            Avgift, kronor
0- 3 500                        10 000
3 501-10 000                    20 000
10 001-15 000                   30 000
15 001-20 000                   40 000
20 001-                         50 000
Med skattevikt avses den vikt efter vilken fordonsskatt
beräknas enligt vägtrafikskattelagen (2006:227). Avgiften för
annat motordrivet fordon än som avses i andra stycket uppgår
till 10 000 kronor. Avgiften tas ut för varje tillfälle som
bränsletank påträffas med oljeprodukter i strid mot 2 kap. 9 §.

Har avgift påförts någon och skall sådan avgift påföras honom
för ytterligare tillfälle inom ett år från det tidigare
tillfället, tas avgiften ut med en och en halv gånger det
belopp som följer av andra eller tredje stycket. Lag (2007:779).

6 § Avgift enligt 5 § påförs ägaren till fordonet eller båten.

Brukar någon annans fordon eller båt utan lov, påförs brukaren
avgiften.

7 § I fråga om ett fordon eller en båt som har köpts på kredit med
förbehåll om återtaganderätt anses vid tillämpningen av detta kapitel
köparen som ägare. Som ägare anses också den som innehar ett fordon
eller en båt med nyttjanderätt för bestämd tid om minst ett år. Innehas fordonet eller båten i annat fall med nyttjanderätt, anses
nyttjanderättshavaren som ägare, om han har befogenhet att bestämma
om förare eller anlitar annan förare än ägaren har utsett. Lag (1995:912).

8 § Avgift enligt 5 § påförs genom beslut av
beskattningsmyndigheten.

Om det finns särskilda skäl, kan beskattningsmyndigheten medge
nedsättning av eller befrielse från avgiften.

Tillsyn och kontroll

9 § Tillsynen över att bestämmelserna i detta kapitel följs
ska utövas av Polismyndigheten när det gäller motordrivna
fordon och av Tullverket när det gäller gränskontroll.

Kustbevakningen ska utöva tillsynen av båtar. Polismyndigheten ska dock utöva sådan tillsyn inom områden
som inte övervakas av Kustbevakningen. Lag (2014:668).

10 § För att kontrollera att bestämmelserna i detta kapitel
följs har Polismyndigheten och andra tillsynsmyndigheter rätt
att få tillträde till låsta utrymmen i fordon och båtar. Myndigheterna har rätt att få de upplysningar, handlingar och
prov som behövs för tillsynen. För uttagna prov betalas inte
ersättning. Lag (2014:668).

Regler om förfarandet

11 § Bestämmelserna i 68 kap. 1 § och 70 kap. 1–3 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244) ska tillämpas på avgift
enligt detta kapitel. Lag (2011:1370).

12 § Har upphävts genom lag (2002:422).

13 § Har ett fordon eller en båt flera ägare, är de solidariskt
ansvariga för den avgift som skall betalas enligt detta kapitel.


11 kap. Energiskatt på elektrisk kraft

Skattepliktig elektrisk kraft

1 § Elektrisk kraft som förbrukas i Sverige är skattepliktig, om inte
annat följer av 2 §.

2 § Elektrisk kraft är inte skattepliktig om den
1. framställts i Sverige i ett vindkraftverk av en producent
som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft,
2. i annat fall framställts i Sverige av en producent som
förfogar över en installerad generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt och som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft,
3. till lägre effekt än 50 kilowatt utan ersättning levererats
av en producent eller en leverantör till en förbrukare som inte
står i intressegemenskap med producenten eller leverantören,
4. framställts och förbrukats på fartyg eller annat
transportmedel,
5. förbrukats för framställning av elektrisk kraft, eller
6. framställts i ett reservkraftsaggregat. Lag (2005:960).

Skattebelopp

3 § Energiskatten utgör
1. 0,5 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas
i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid
yrkesmässig växthusodling,
2. 0,5 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas
i skepp som används för sjöfart och som har en
bruttodräktighet om minst 400, när skeppet ligger i hamn och
spänningen på den elektriska kraft som överförs till skeppet
är minst 380 volt,
3. 18,5 öre per kilowattimme för annan elektrisk kraft än som
avses under 1 och 2 och som förbrukas i kommuner som anges i 4 §, och
4. 28,0 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som
förbrukas i övriga fall.

För kalenderåret 2011 och efterföljande kalenderår ska
energiskatt betalas med belopp som efter en årlig omräkning
motsvarar de i första stycket angivna skattebeloppen
multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som
anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad
året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i
juni 2009. Beloppen avrundas till hela tiondels ören.

Regeringen fastställer före november månads utgång de
omräknade skattebelopp som enligt denna paragraf ska tas ut
för påföljande kalenderår. Första stycket 2 gäller inte när skeppet används för privat
ändamål eller när skeppet är upplagt eller på ett varaktigt
sätt är taget ur trafik. Lag (2010:1088).

Förteckning över vissa kommuner

4 § Förteckning över kommuner som avses i 3 § första stycket.

Norrbottens län                 Västerbottens län
Samtliga kommuner               Samtliga kommuner
Jämtlands län                   Västernorrlands län
Samtliga kommuner               Sollefteå
                                Ånge
                                Örnsköldsvik
Gävleborgs län                  Dalarnas län
Ljusdal                         Malung-Sälen
                                Mora
                                Orsa
                                Älvdalen
Värmlands län
Torsby
Lag (2007:1387).

Vem som är skattskyldig

5 § Skyldig att betala energiskatt (skattskyldig) är den som i
Sverige
1. yrkesmässigt framställer skattepliktig elektrisk kraft (producent),
2. yrkesmässigt levererar av honom framställd skattepliktig
elektrisk kraft eller av annan framställd elektrisk kraft (leverantör),
3. för annat ändamål än som avses i 9 § 1-5 säljer eller
förbrukar elektrisk kraft, som förvärvats utan skatt mot
försäkran enligt 11 §,
4. för annat ändamål än det som var föremål för skattefriheten,
säljer eller förbrukar elektrisk kraft för vilken avdrag för
skatt har gjorts enligt 9 § 7.

Den som godkänts att delta i ett program för
energieffektivisering enligt 3 § lagen (2004:1196) om program
för energieffektivisering och som förbrukat elektrisk kraft för
vilken avdrag för skatt har gjorts enligt 9 § 6-7 eller skatten
återbetalats enligt 13 § är skyldig att betala energiskatt om
tillsynsmyndigheten beslutar att,
1. åtagandena enligt 14 eller 15 § lagen om program för
energieffektivisering inte är uppfyllda, eller
2. återkalla godkännanden enligt 12, 17 eller 18 § lagen om
program för energieffektivisering.

Den för vars räkning elektrisk kraft förs in till Sverige och
den som utan att betala ersättning tar emot skattepliktig
elektrisk kraft anses ha framställt den elektriska kraften.

Med tillsynsmyndighet i andra stycket, 7 b § första stycket och 11 c § första stycket menas den myndighet som avses i 19 § lagen om program för energieffektivisering. Lag (2004:1197).

6 § Har upphävts genom lag (2002:422).

Skattskyldighetens inträde m.m.

7 § Skyldigheten att betala energiskatt inträder
1. för den som är skattskyldig enligt 5 § första stycket 1 eller 2, när elektrisk kraft

a) levereras till en förbrukare som inte är skattskyldig enligt 5 § första stycket 1 eller 2, eller

b) tas i anspråk för annat ändamål än försäljning, och
2. för den som är skattskyldig enligt 5 § första stycket 3, när
elektrisk kraft levereras till en köpare eller tas i anspråk
för annat ändamål än försäljning. Lag (2002:422).

7 a § Skyldigheten att betala energiskatt för den som är
skattskyldig enligt 5 § första stycket 4 inträder när elektrisk
kraft tas i anspråk för annat ändamål än sådan industriell
verksamhet i tillverkningsprocessen som omfattas av ett
godkännande att delta i programmet för energieffektivisering. Lag (2004:1197).

7 b § Skyldigheten att betala energiskatt för den som är
skattskyldig enligt 5 § andra stycket inträder vid tidpunkten
för tillsynsmyndighetens beslut att
1. åtagandena enligt programmet inte uppfyllts, eller
2. återkalla godkännandet att delta i programmet.

Skatt enligt första stycket skall betalas för den elektriska
kraft som förbrukats under den tid som den skattskyldige deltog
i programmet. Skatten skall bestämmas till belopp som motsvarar
vid varje tidpunkt gällande skattesats och med beaktande av vid
tidpunkten gällande bestämmelser om befrielse från skatt.

Redovisningsperioden för skatt enligt andra stycket skall
omfatta den tid som deltagandet pågått. Lag (2004:1197).

Mätning av elektrisk kraft

8 § Energiskatt som skall betalas av den som är skattskyldig enligt 5 § första stycket 1 eller 2 skall bestämmas på grundval av mätning av
den elektriska kraftens energiinnehåll.

När det finns särskilda skäl får beskattningsmyndigheten i visst fall
medge att energiskatten får bestämmas på annan grund än mätning
av den elektriska kraften.

Om den elektriska kraften inte kan bestämmas på en grund som
anges i första eller andra stycket skall den i stället beräknas efter
vad som är skäligt.

Avdrag

9 § Den som är skattskyldig för energiskatt på elektrisk kraft
får göra avdrag för skatt på elektrisk kraft som
1. förbrukats eller sålts för förbrukning i tåg eller annat
spårbundet transportmedel eller för motordrift eller
uppvärmning i omedelbart samband med sådan förbrukning,
2. i huvudsak förbrukats eller sålts för förbrukning för kemisk
reduktion eller i elektrolytiska processer,
3. förbrukats eller sålts för förbrukning vid sådan
framställning av produkter som avses 6 a kap. 1 § 6,
4. förbrukats eller sålts för förbrukning vid sådan överföring
av elektrisk kraft på det elektriska nätet som utförs av den
som ansvarar för förvaltningen av nätet i syfte att
upprätthålla nätets funktion,
5. förbrukats eller sålts för förbrukning i metallurgiska
processer eller vid tillverkning av mineraliska produkter under
förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i
ugnar har förändrats kemiskt eller dess inre fysikaliska
struktur har förändrats, i den mån avdrag inte har gjorts
enligt 2,
6. förbrukats i den industriella tillverkningsprocessen hos den
skattskyldige, om denne deltar i ett program enligt 3 § lagen (2004:1196) om program för energieffektivisering, i den mån
avdrag inte har gjorts enligt 2, 3 eller 5,
7. tagits emot av en skattebefriad förbrukare i enlighet med
vad som framgår av dennes godkännande enligt 11 a §. Lag (2004:1197).

10 § Avdrag får göras även för energiskatt och koldioxidskatt
på bränsle som förbrukats på ett sätt som ger rätt till
skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 7 och 17 a och 3–4 §§.

Avdrag enligt första stycket får göras endast i den mån
avdrag inte gjorts enligt 7 kap. 1 § första stycket 2 i fall
som avses i 6 a kap. 1 § 7 eller 17 a eller 3, 3 a, 3 b, 3 c
eller 4 §. Lag (2012:836).

Inköp mot försäkran

11 § Annan än den som är skattskyldig får köpa elektrisk kraft
utan energiskatt mot att han lämnar en försäkran till
leverantören att den elektriska kraften skall användas för ett
sådant ändamål som avses i 9 § 1-5. Lag (2004:1197).

Skattebefriad förbrukare

11 a § Som skattebefriad förbrukare får godkännas den som
1. deltar i ett program enligt 3 § lagen (2004:1196) om program
för energieffektivisering,
2. förbrukar elektrisk kraft i annan industriell
tillverkningsprocess än sådan som avses i 9 § 2, 3 eller 5, och
3. med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och
omständigheter i övrigt är lämplig.

Ett godkännande enligt första stycket får meddelas för viss tid
eller tills vidare. Ett godkännande får förenas med villkor.

Den som godkänts som skattebefriad förbrukare har rätt att från
en skattskyldig köpa elektrisk kraft utan skatt i det fall som
omfattas av godkännandet. Lag (2004:1197).

11 b § En skattebefriad förbrukare skall löpande bokföra inköp
och förbrukning av elektrisk kraft befriad från skatt och på
lämpligt sätt se till att det finns underlag för kontrollen av
att kraften använts för det ändamål som var förutsättning för
skattebefrielsen. Lag (2004:1197).

11 c § Godkännande som skattebefriad förbrukare får
återkallas om
1. tillsynsmyndigheten enligt 12, 17 eller 18 § lagen (2004:1196) om program för energieffektivisering har
återkallat godkännandet att delta i programmet,
2. förutsättningarna för godkännandet som skattebefriad
förbrukare i övrigt inte längre finns,
3. den elektriska kraften har använts för annat ändamål än
som anges i godkännandet som skattebefriad förbrukare,
4. förbrukaren inte fullgör sina skyldigheter enligt 11 b §,
5. förbrukaren inte medverkar vid revision enligt
skatteförfarandelagen (2011:1244), eller
6. förbrukaren begär det.

Beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat
anges i beslutet. Lag (2011:1370).

Återbetalning av energiskatt

12 § Om elektrisk kraft har förbrukats i annan yrkesmässig
jordbruksverksamhet än vid växthusodling eller i yrkesmässig
skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, beslutar
beskattningsmyndigheten efter ansökan om återbetalning av
energiskatten på den elektriska kraften.

Ansökan om återbetalning ska omfatta kalenderår. Om sökanden
beräknas förbruka elektrisk kraft i större omfattning, får dock
beskattningsmyndigheten medge att ansökan görs per
kalenderkvartal. Ett sådant beslut får återkallas om sökanden
begär det eller förutsättningar för medgivande inte finns. Rätt
till återbetalning föreligger endast för skillnaden mellan det
betalda skattebeloppet och ett belopp beräknat efter
skattesatsen 0,5 öre per kilowatttimme. Återbetalning får dock
endast göras när skillnaden uppgår till minst 500 kronor per
kalenderår.

Ansökan om återbetalning av energiskatt ska lämnas in till
beskattningsmyndigheten inom tre år efter utgången av
kalenderåret respektive kalenderkvartalet. Lag (2007:1387).

13 § Om någon som inte är skattskyldig eller skattebefriad
förbrukare deltar i ett program enligt 3 § lagen (2004:1196) om
program för energieffektivisering och har förbrukat elektrisk
kraft i annan industriell tillverkningsprocess än sådan som
avses i 9 § 2, 3 eller 5, beslutar beskattningsmyndigheten
efter ansökan om återbetalning av energiskatten på den
elektriska kraften.

Ansökan om återbetalning skall omfatta kalenderår. Om sökanden
beräknas förbruka elektrisk kraft i större omfattning, får dock
beskattningsmyndigheten medge att ansökan görs per
kalenderkvartal. Ett sådant beslut får återkallas om sökanden
begär det eller förutsättningar för medgivande inte finns.

Ansökan om återbetalning av energiskatt skall lämnas in till
beskattningsmyndigheten inom tre år efter utgången av
kalenderåret respektive kalenderkvartalet. Lag (2006:1508).


12 kap. Överklagande

1 § Beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol av den skattskyldige och sökanden.

Beslut som meddelas av regeringen får inte överklagas. Lag (2010:1824).

2 § Har upphävts genom lag (1996:1408).


Övergångsbestämmelser

1994:1776
1. Denna lag träder i kraft samtidigt med lagen (1994:1500) med
anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Genom
lagen upphävs

a) lagen (1957:262) om allmän energiskatt,
b) lagen (1961:372) om bensinskatt,
c) lagen (1990:582) om koldioxidskatt,
d) lagen (1990:587) om svavelskatt,
e) lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och användning av vissa
oljeprodukter.
2. De upphävda lagarna gäller fortfarande i fråga om förhållanden
som hänför sig till tiden före ikraftträdandet av den nya lagen.
3. Med skatt enligt den nya lagen likställs i tillämpliga delar skatt
enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om
bensinskatt, lagen (1990:582) om koldioxidskatt, lagen (1990:587) om svavelskatt och lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och
användning av vissa oljeprodukter.
4. Med oljeprodukt i 2 kap. 9 § den nya lagen likställs oljeprodukt
som har försetts med märkämnen enligt bestämmelserna i lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och användning av vissa
oljeprodukter.
5. Har upphävts genom lag (1997:1130).
6. Har upphävts genom lag (1997:1130).
7. Den som är registrerad som skattskyldig för skatt på bränslen
enligt de äldre bestämmelserna skall avregistreras vid
ikraftträdandet. Om denne registreras som upplagshavare eller som
skattskyldig enligt 4 kap. 12 § första stycket 1 eller 2 den nya lagen
vid ikraftträdandet, inträder dock inte skattskyldighet för lagret vid
avregistreringen till den del det består av sådana bränsleslag som
omfattas av den nya registreringen och under förutsättning att dessa
bränslen befinner sig i ett godkänt skatteupplag eller i lagret hos
den som registrerats enligt 4 kap. 12 § första stycket 1 eller 2.
8. Den som är registrerad som skattskyldig för skatt på elektrisk
kraft enligt de äldre bestämmelserna skall utan särskild ansökan
registreras som skattskyldig enligt den nya lagen vid
ikraftträdandet.
9. Om den nya lagen inte har trätt i kraft den 1 januari 1995 skall
följande gälla fram till den nya lagens ikraftträdande

a) Bestämmelserna i 2 § lagen (1974:992) om nedsättning av allmän
energiskatt och koldioxidskatt skall äga fortsatt tillämpning i fråga
om förhållanden som hänför sig till tiden fram till den nya lagens
ikraftträdande

b) Bestämmelserna i punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen (1992:880) om ändring i lagen (1990:582) om koldioxidskatt skall
äga fortsatt tillämpning på kolbränslen som förbrukats eller försålts
för förbrukning fram till den nya lagens ikraftträdande.
10. Bestämmelserna i 2 kap. 9 § tillämpas dock i fråga om båtar
först för tid från och med den 1 september 1995. Lag (1995:611).

1995:611

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. Den nya punkten 10 i
övergångsbestämmelserna tillämpas dock för tid från och med den 1 januari 1995. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om övriga
förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1995:912
1. Denna lag träder i kraft såvitt avser 2 kap. 10 § och 11 kap. 3 § den 1 januari 1996 och i övrigt den 1 juli 1995. Äldre föreskrifter
gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden
före ikraftträdandet.
2. De gamla skattebeloppen i 2 kap. 1 § första stycket skall dock
tillämpas till utgången av år 1995.
3. har upphävts genom lag (1995:1526).
4. Bestämmelserna i 2 kap. 9 § tillämpas i fråga om andra motordrivna
fordon än personbilar, lastbilar, bussar och trafiktraktorer, utom
beträffande fordon som används vid tillverkningsprocessen i industriell
verksamhet, först från och med den 1 oktober 1996 om lagerskatt enligt
lagen (1995:1132) om lagerskatt på dieselolja för förbrukning i vissa
motordrivna fordon har betalats för oljan senast den 31 januari 1996 och den 1 februari 1996 i övriga fall. Lag (1995:1133).
5. Bestämmelserna i 11 kap. 9 § i dess nya lydelse tillämpas dock för
tid från och med den 1 januari 1995.

1995:1133

Denna lag träder i kraft den dag då lagen enligt uppgift på den
utkom från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas för
tid från och med den 1 oktober 1995.

1995:1525

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. Äldre föreskrifter
gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden
före ikraftträdandet.

1995:1533

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden
före ikraftträdandet.

1996:687
1. Denna lag träder i kraft såvitt avser punkterna 5 och 6 av
övergångsbestämmelserna den 1 juli 1996 och i övrigt den 1 september 1996. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förhållanden
som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
2. Till utgången av juni månad år 1997 skall dock följande
energiskattebelopp tillämpas på bränsle som avses i

a) 2 kap. 1 § första stycket 1 a: 3 kr 41 öre,
b) 2 kap. 1 § första stycket 1 b: 3 kr 47 öre,
c) 2 kap. 1 § första stycket 2: 4 kr 03 öre,
d) 2 kap. 1 § första stycket 3 a: 654 kr per m3

e) 2 kap. 1 § första stycket 3 b:

miljöklass 1 1 524 kr per m3

miljöklass 2 1 736 kr per m3

miljöklass 3 2 018 kr per m3

f) 2 kap. 1 § första stycket 4 a: 95 öre per liter,
g) 2 kap. 1 § första stycket 4 b: 127 kr per 1 000 kg,
h) 2 kap. 1 § första stycket 5 a och 6 a: 1 584 kr per 1 000 m3

i) 2 kap. 1 § första stycket 5 b och 6 b: 212 kr per 1 000 m3

j) 2 kap. 1 § första stycket 7 och 8: 278 kr per 1 000 kg.
3. Till utgången av juni månad 1997 skall dock energiskatten på
elektrisk kraft utgöra

a) 0 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i
industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig
växthusodling,
b) 5,8 öre per kilowattimme för annan elektrisk kraft än som avses
under a och som förbrukas i kommuner som anges i 11 kap. 4 §,
c) 9,1 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas för
el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner än de som
anges i 11 kap. 4 §, och

d) 11,3 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i
övriga fall.
4. Vare sig de nya energiskattebeloppen i 2 kap. 1 § första stycket
eller de energiskattebelopp som tillämpas enligt punkten 2 av
övergångsbestämmelserna skall för åren 1997 och 1998 räknas om enligt 2 kap. 1 § tredje stycket och 10 §.
5. Såvitt avser växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling
tillämpas bestämmelserna i 7 kap. 4 § den nya lagen först från och
med den 1 januari 1996 och 9 kap. 5, 7 och 8 §§ den nya lagen först
från och med den 1 januari 1997. Bestämmelserna i 9 kap. 2 § den nya
lagen tillämpas inte i fråga om växthusuppvärmning vid yrkesmässig
växthusodling. Lag (1996:1220).
6. För bränsle, som förbrukas för växthusuppvärmning vid yrkesmässig
växthusodling av någon som inte är skattskyldig, skall ingen
energiskatt tas ut och koldioxidskatt tas ut efter en skattesats som
svarar mot en fjärdedel av den skattesats som enligt den nya lagen
gäller för ifrågavarande bränsle. I fråga om gasol för drift av
stationära motorer skall dock koldioxidskatt tas ut med 350 kronor
per 1 000 kilogram. Lag (1996:1220).

1996:1220
1. Denna lag träder i kraft såvitt avser punkterna 5 och 6 av
övergångsbestämmelserna den 1 januari 1997 och i övrigt den 1 juli 1997. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förhållanden
som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
2. De nya energiskattebeloppen i 2 kap. 1 § första stycket skall för
åren 1997 och 1998 inte räknas om enligt 2 kap. 1 § tredje stycket
och 10 §.
3. Till utgången av år 1997 skall dock energiskatten på
elektrisk kraft utgöra

a) 0 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i
industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid
yrkesmässig växthusodling,
b) 8,2 öre per kilowattimme för annan elektrisk kraft än som
avses under a och som förbrukas i kommuner som anges i 11 kap. 4 §,
c) 11,5 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas
för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner
än de som anges i 11 kap. 4 §, och

d) 13,8 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas
i övriga fall. Lag (1997:450).

1996:1408

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Den nya lydelsen av 9 kap. 5 §, såvitt avser återbetalning av energiskatten på elektrisk
kraft som förbrukats vid framställning av värme som har levererats
för tillverkningsprocessen i industriell verksamhet, tillämpas dock
för tid från och med den 1 september 1996. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om övriga förhållanden som hänför sig till tiden
före ikraftträdandet.

1997:359

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. Äldre föreskrifter
gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till
tiden före ikraftträdandet.

1997:449

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. Äldre föreskrifter
gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till
tiden före ikraftträdandet.

1997:479
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till
tiden före ikraftträdandet.
2. För tid fram till den 1 januari 2007 medger
beskattningsmyndigheten efter ansökan, utöver vad som framgår
av den nya lydelsen av 9 kap. 9 §, att vid industriell
framställning av produkter av andra mineraliska ämnen än
metaller koldioxidskatten på annat bränsle än sådant som
beskattas som mineraloljeprodukt och som förbrukats för annat
ändamål än drift av motordrivna fordon tas ut med sådant belopp
att skatten för den som bedriver framställningen inte
överstiger 1,2 procent av de framställda produkternas
försäljningsvärde.

Vid beräkning av nedsättningen enligt första stycket får
koldioxidskatten dock inte sättas ned mer än att den motsvarar
minst

a) 50 kronor per 1 000 kubikmeter naturgas (KN-nr 2711 11 00 eller 2711 21 00) och

b) 40 kronor per 1 000 kilogram kolbränslen (KN-nr 2701, 2702 eller 2704) och petroleumkoks (KN-nr 2713 11 00-2713 12 00).

Ansökan om nedsättning enligt första stycket skall omfatta en
period om ett kalenderår och skall lämnas in till
beskattningsmyndigheten senast inom ett år efter kalenderårets
utgång.

Bestämmelserna i 9 kap. 9 a och 9 b §§ tillämpas även på sådan
nedsättning som avses i första stycket. Lag (2006:1508).

1997:592

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. Den nya lydelsen
tillämpas dock för tid från och med den 1 januari 1996.

1997:1130
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förhållanden som
hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
2. I fråga om bränsle som förvärvats före den 1 januari 1998 och efter denna tidpunkt förbrukats i båt med fartygstillstånd
enligt fiskelagen (1993:787), gäller 9 kap. 3 § i sin äldre
lydelse.

1997:1131

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter
gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till
tiden före ikraftträdandet. 1998:289
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998. Äldre föreskrifter
gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till
tiden före ikraftträdandet.
2. Den nya lydelsen av 2 kap. 9 a § tillämpas dock för tid från
och med den 1 januari 1996.

1998:1699

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till
tiden före ikraftträdandet.

1999:1063

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre föreskrifter
gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till
tiden före ikraftträdandet.

1999:1109

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas
första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999. I fråga om den som är skyldig att föra
räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141) skall 9 kap. 13 § även därefter tillämpas i sin äldre lydelse.

1999:1323

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till
tiden före ikraftträdandet.

2000:484
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
2. Om Skattemyndigheten i Gävle har meddelat ett beslut före
ikraftträdandet och beslutet har överklagats, skall
Riksskatteverket föra det allmännas talan i allmän
förvaltningsdomstol.
3. De äldre lydelserna av 7 kap. 4 §, 9 kap. 2, 5 och 9 §§ gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden
före ikraftträdandet.

2000:1155

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre föreskrifter
gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till
tiden före ikraftträdandet.

2000:1426

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre föreskrifter
gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden
före ikraftträdande.

2001:518

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001. Äldre föreskrifter
gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till
tiden före ikraftträdandet.

2001:523

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001. Äldre föreskrifter
gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden
före ikraftträdandet.

2001:962
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
2. De nya bestämmelserna i 6 a kap. 1 och 5 §§ skall tillämpas
för tid från och med den 1 oktober 2001. Dock skall de nya
procentsatserna i 6 a kap. 1 § tillämpas först från och med den 1 januari 2002.
3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om
förhållanden som hänför sig till tiden före den tidpunkt då de
nya bestämmelserna skall börja tillämpas.

2001:1081

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Äldre föreskrifter
gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till
tiden före ikraftträdandet.

2002:422
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som
hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
3. Den som vid lagens ikraftträdande har registrerats enligt 6 kap. 10 § första stycket som skattskyldig enligt 4 kap. 12 § första stycket 1, i dess äldre lydelse, eller enligt 6 kap. 10 § andra stycket skall anses godkänd som lagerhållare enligt 4 kap. 12 b §.

2002:1142

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till
tiden före ikraftträdandet.

2003:810
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004 i fråga om de
ändrade bestämmelserna om återbetalning av energiskatt på
elektrisk kraft i 9 kap. 5 § första stycket och i fråga om 11 kap. 3 § första stycket 1 och 12 § och i övrigt den 1 januari 2004.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om
förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2004:223
1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2004.
2. Den nya procentsatsen för nedsättning av koldioxidskatt och
av den del av energiskatten på råtallolja som motsvarar
koldioxidskatten skall tillämpas från och med den 1 januari 2004.
3. Bestämmelsen om återbetalning av energiskatt på elektrisk
kraft i 9 kap. 5 § första stycket träder i kraft den 1 juli 2004.

2004:628

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till
tiden före ikraftträdandet.

2004:1038
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som
hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
2. Den nya lydelsen av 11 kap. 12 § tillämpas dock för tid från
och med den 1 januari 2006 varvid årsperioden den 1 juli 2005- den 30 juni 2006 avkortas till perioden den 1 juli-den 31 december 2005. För den avkortade perioden skall
skillnadsbeloppet 1 000 kronor enligt 11 kap. 12 § andra
stycket i stället utgöra 500 kronor. Ansökan om återbetalning
av energiskatt skall lämnas in till beskattningsmyndigheten
inom ett år efter utgången av perioden.

2004:1197
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig
till tiden före ikraftträdandet.
2. Den som omfattas av punkten 2 i övergångsbestämmelsen till
lagen (2004:1196) om program för energieffektivisering har,
efter ansökan, rätt till återbetalning av påförd energiskatt på
elektrisk kraft som förbrukats i annan industriell
tillverkningsprocess än sådan som avses i 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5 lagen om skatt på energi, för tiden den 1 juli - den 31 december 2004. Ansökan om återbetalning av skatt skall ha
kommit in till beskattningsmyndigheten senast den 31 december 2005. 2005:960

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till
tiden före ikraftträdandet.

2005:1189

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006. De nya
bestämmelserna i 6 a kap. 1 § 15 skall dock tillämpas för tid
från och med den 8 januari 2005.

2006:234

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2006. Äldre föreskrifter
gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden
före ikraftträdandet.

2006:592
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som
hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2006:1394

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till
tiden före ikraftträdandet.

2006:1508
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer i
fråga om 1 kap. 8 § och 9 kap. 9 och 9 b §§ och i övrigt den 1 januari 2007.
2. Bestämmelserna i 6 a kap. 1 § 1 och 8 tillämpas dock i äldre
lydelse till och med utgången av år 2007. Detsamma gäller
bestämmelserna i 6 a kap. 1 § 12, såvitt avser förbrukning i
metallurgiska processer. För dessa ändamål tillämpas under år 2007 bestämmelserna om skattebefriad förbrukare i 8 kap. 1 § och om återbetalning av skatt enligt 9 kap. 5 §.
3. Vid tillämpningen av 2 kap. 11 § första stycket 3 skall
hänvisningen till 6 a kap. 1 § 1 till och med utgången av år 2007 avse 6 a kap. 1 § 1 och 8 i äldre lydelse.
4. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som
hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2007:778

Denna lag träder i kraft den 1 december 2007 och tillämpas för
förhållande som hänför sig till tiden från och med den 1 januari 2007. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för
förhållanden som hänför sig till tiden före den 1 januari 2007.

2007:779

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till
tiden före ikraftträdandet.

2007:1168

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden
före ikraftträdandet.

2007:1387

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden
före ikraftträdandet.

2008:204

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden
före ikraftträdandet.

2008:561

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden
före ikraftträdandet.

2008:1219

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden
före ikraftträdandet.

2008:1319

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden
före ikraftträdandet.

2009:1492
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför
sig till tiden före ikraftträdandet.
2. Bestämmelsen i 2 kap. 1 § andra stycket tillämpas för tid
från och med den 1 april 2010. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före
den 1 april 2010.

2009:1493
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas
för tid från och med den 1 april 2010.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som
hänför sig till tiden före den 1 april 2010.
3. Den som är godkänd som upplagshavare den 1 april 2010 ska
godkännas som registrerad avsändare.
4. En registrering som varumottagare enligt 4 kap. 6 § i sin
äldre lydelse ska från och med den 1 april 2010 anses vara
ett godkännande som registrerad varumottagare enligt den nya
lydelsen av paragrafen.
5. Bestämmelserna i 4 kap. 8 § tillämpas från och med
ikraftträdandet.

2009:1494

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2010. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför
sig till tiden före ikraftträdandet.

2009:1495
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. Lag (2010:600). 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som
hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Lag (2010:600).
3. Bestämmelserna i 7 kap. 3 § fjärde stycket och 7 kap. 4 § andra stycket tillämpas dock från och med den 1 januari 2012. Lag (2010:600).

2009:1496

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför
sig till tiden före ikraftträdandet.

2009:1497

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför
sig till tiden före ikraftträdandet.

2009:1505
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
2. De upphävda paragraferna gäller dock fortfarande för
varuflyttningar som har påbörjats före den 1 januari 2011.

2010:1088
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som
hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2010:1089
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som
hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2010:1820
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
2. Äldre bestämmelser i 4 kap. 3 § gäller fortfarande för
förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2010:1824

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden
före ikraftträdandet.

2011:101

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2011. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden
före ikraftträdandet.

2011:321
1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2011.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som
hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2011:1197
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. Villkoren
i 7 kap. 3 § fjärde stycket och 7 kap. 4 § andra stycket
tillämpas inte när skattskyldigheten inträder före den 1 februari 2012.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden
som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. 2011:1370
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som
hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
3. Bestämmelserna om ränta i 6 kap. 1 § andra stycket
tillämpas på ränta som hänför sig till tid från och med den 1 januari 2013. För ränta som hänför sig till tid dessförinnan
gäller i stället bestämmelserna om ränta i 19 kap. skattebetalningslagen (1997:483).

2012:678

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför
sig till tiden före ikraftträdandet.

2012:798
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer i
fråga om 2 kap. 12 §, 7 kap. 3 a–3 d §§ och 4 a § samt i
övrigt den 1 januari 2013.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som
hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
3. För avdrag för energi- och koldioxidskatt enligt 7 kap. 3 c § på bränsle motsvarande beståndsdel framställd av
biomassa medges befrielsen upp till fem volymprocent per
redovisningsperiod beräknad utifrån beståndsdelar i bränsle
för vilka skattskyldighet och redovisningsskyldighet inträtt
efter den dag då 7 kap. 3 c § har trätt i kraft.

2012:836

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013 vad gäller 5 kap. 3 § och i övrigt den 1 januari 2013. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före
ikraftträdandet. Lag (2013:371).

2013:1004
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som
hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2013:1075

Denna lag träder i kraft den 1 april 2014. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden
före ikraftträdandet.

2014:285
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som
hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2014:1023
1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2014.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som
hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
3. Ett fartygstillstånd som har meddelats med stöd av 21 § fiskelagen (1993:787) i dess lydelse före den 1 oktober 2014 gäller som en fiskelicens med de begränsningar till en viss
giltighetstid, ett visst fiske eller andra villkor som följer
av fartygstillståndet.

2014:1496
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
2. Bestämmelserna i 7 kap. 3 d § tredje stycket i den nya
lydelsen tillämpas dock för tid från och med den 1 maj 2014.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för
förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Den upphävda paragrafen gäller dock inte för förhållanden som
avses i 7 kap. 3 d § tredje stycket och som hänför sig till
tiden från och med den 1 maj 2014.