SFS nr: 2010:800
Departement/myndighet: Utbildningsdepartementet
Utfärdad: 2010-06-23
Omtryck:
Ändrad: t.o.m. SFS 2015:73
Övrig text:

Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet


1 kap. Inledande bestämmelser

Skolväsendet

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om skolväsendet. Utbildning inom skolväsendet anordnas av det allmänna och av
enskilda enligt 2 kap. 2-6 §§.

Skolväsendet omfattar skolformerna
- förskola,
- förskoleklass,
- grundskola,
- grundsärskola,
- specialskola,
- sameskola,
- gymnasieskola,
- gymnasiesärskola,
- kommunal vuxenutbildning,
- särskild utbildning för vuxna, och
- utbildning i svenska för invandrare.

I skolväsendet ingår också fritidshem som kompletterar
utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
specialskolan, sameskolan och vissa särskilda
utbildningsformer.

Vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk
verksamhet

2 § I denna lag finns även bestämmelser om vissa särskilda
utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet som bedrivs
i stället för utbildning inom skolväsendet. För sådan
verksamhet gäller gemensamma bestämmelser i denna lag endast
om det anges särskilt.

Definitioner

3 § I denna lag avses med
- elev: den som deltar i utbildning enligt denna lag med
undantag för barn i förskolan,
- fristående fritidshem: sådant fritidshem som bedrivs av en
enskild och som avses i 2 kap. 7 § andra stycket,
- fristående förskola: förskoleenhet vid vilken en enskild
bedriver utbildning i form av förskola,
- fristående skola: skolenhet vid vilken en enskild bedriver
utbildning inom skolväsendet i form av förskoleklass,
grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola
eller sådant fritidshem som avses i 2 kap. 7 § första
stycket,
- förskoleenhet: av huvudman för förskola organiserad enhet
som omfattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader
som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet
som inte bedrivs i någon förskolebyggnad,
- skolenhet: av huvudman för annan skolform än förskola
organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera
skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten
knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad,
- undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning
av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och
lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och
värden, och
- utbildning: den verksamhet inom vilken undervisning sker
utifrån bestämda mål.

Syftet med utbildningen inom skolväsendet

4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och
elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska
främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en
livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och
förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande demokratiska värderingar som det svenska
samhället vilar på.

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika
behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de
utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att
uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar
att tillgodogöra sig utbildningen.

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen
främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till
aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer
och medborgare.

Utformningen av utbildningen

5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med
grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga
rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens
frihet och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de
mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av
kränkande behandling.

Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet.

6 § Utbildningen vid en skolenhet eller förskoleenhet med
offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell.

7 § Undervisningen vid fristående skolor, fristående
förskolor och fristående fritidshem ska vara icke- konfessionell.

Utbildningen i övrigt vid fristående skolor, fristående
förskolor och fristående fritidshem får ha en konfessionell
inriktning. Deltagandet i konfessionella inslag ska vara
frivilligt.

Lika tillgång till utbildning

8 § Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och
ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i
skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i
denna lag.

I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har
till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt
främja lika rättigheter och möjligheter inom
utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet
eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller
ålder. Lag (2014:960).

Likvärdig utbildning

9 § Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom
varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet
den anordnas.

Särskild hänsyn till barnets bästa

10 § I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag
som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn
avses varje människa under 18 år.

Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla
frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska
tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och
mognad.

Läroplan

11 § För varje skolform och för fritidshemmet ska gälla en
läroplan som utgår från bestämmelserna i denna lag. Läroplanen ska ange utbildningens värdegrund och uppdrag. Den
ska också ange mål och riktlinjer för utbildningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om läroplaner.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
för en viss skolform eller för fritidshemmet meddela
föreskrifter om utbildningens värdegrund och uppdrag samt om
mål och riktlinjer för utbildningen på annat sätt än genom en
läroplan.

Lagens innehåll

12 § Lagen är uppdelad i 30 kapitel. Dessa är

– inledande bestämmelser (1 kap.),

– huvudmän och ansvarsfördelning (2 kap.),

– barns och elevers utveckling mot målen (3 kap.),

– kvalitet och inflytande (4 kap.),

– trygghet och studiero (5 kap.),

– åtgärder mot kränkande behandling (6 kap.),

– skolplikt och rätt till utbildning (7 kap.),

– förskolan (8 kap.),

– förskoleklassen (9 kap.),

– grundskolan (10 kap.),

– grundsärskolan (11 kap.),

– specialskolan (12 kap.),

– sameskolan (13 kap.),

– fritidshemmet (14 kap.),

– gymnasieskolan (15–17 a kap.),

– gymnasiesärskolan (18 och 19 kap.),

– kommunal vuxenutbildning (20 kap.),

– särskild utbildning för vuxna (21 kap.),

– utbildning i svenska för invandrare (22 kap.),

– entreprenad och samverkan (23 kap.),

– särskilda utbildningsformer (24 kap.),

– annan pedagogisk verksamhet (25 kap.),

– tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell
uppföljning och utvärdering (26 kap.),

– Skolväsendets överklagandenämnd och Lärarnas ansvarsnämnd (27 kap.),

– överklagande (28 kap.), och

– övriga bestämmelser (29 kap.). Lag (2014:530).


2 kap. Huvudmän och ansvarsfördelning

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– huvudmän inom skolväsendet (2–8 §§),

– kommuners resursfördelning (8 a §),

– ledningen av utbildningen (9–12 §§),

– lärare och förskollärare (13–23 §§),

– elevhälsa (25–28 §§),

– studie- och yrkesvägledning (29 och 30 §§),

– registerkontroll av personal (31–33 §§),

– kompetensutveckling (34 §), och

– lokaler och utrustning och tillgång till skolbibliotek (35 och 36 §§). Lag (2014:458).

Huvudmän inom skolväsendet

Kommuner

2 § Kommuner är huvudmän för förskola, förskoleklass,
grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola,
kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna,
utbildning i svenska för invandrare och fritidshem, om inte
annat följer av 4 §.

I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska
Fullgöra kommunens uppgifter enligt denna lag. Om kommunens
uppgifter fullgörs av flera nämnder ska varje sådan nämnd, i
den utsträckning det begärs, lämna de uppgifter som behövs
för att administrera fördelningen av platser i förskola och i
sådan verksamhet som avses i 25 kap. till de övriga
nämnderna.

För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som
är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (1991:900).

Landsting

3 § Ett landsting får vara huvudman för gymnasieskola,
gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning och särskild
utbildning för vuxna i den utsträckning som anges i denna
lag.

I ett landsting som är huvudman för sådana skolformer som
anges i första stycket ska det finnas en eller flera nämnder
som ska fullgöra landstingets uppgifter enligt denna lag.

För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som
är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (1991:900).

Staten

4 § Staten är huvudman för specialskolan och sameskolan samt
förskoleklass och fritidshem vid en skolenhet med
specialskola eller sameskola.

Enskilda

5 § Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för
förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola,
gymnasieskola, gymnasiesärskola och fritidshem.

Godkännande ska lämnas om den enskilde har förutsättningar
att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och
utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång
sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som
anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska
bedrivas. Om godkännandet avser gymnasieskola eller
gymnasiesärskola ska följderna i närliggande kommuner för den
del av skolväsendet som anordnas av det allmänna också
beaktas. Avser godkännandet förskoleklass, grundskola eller
grundsärskola krävs därutöver att elevunderlaget är
tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas
långsiktigt.

Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss
skolenhet eller förskoleenhet.

5 a § Innan en enskild huvudman startar utbildning inom
förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola,
gymnasiesärskola eller fritidshem som anordnas vid en
skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola
ska samråd om den kommande verksamheten ske mellan den
enskilde och den kommun där utbildningen ska bedrivas. Den
enskilde huvudmannen ansvarar för att samrådet dokumenteras. Om utbildningen ska bedrivas i form av gymnasieskola eller
gymnasiesärskola, ska kommunen ge närliggande kommuner
tillfälle att medverka i samrådet. Lag (2014:903).

6 § För att ett bolag eller en förening, där en kommun eller
ett landsting äger aktier eller andelar eller på annat sätt
har ett rättsligt inflytande över verksamheten, ska godkännas
som huvudman enligt 5 § gäller utöver vad som föreskrivs där
att
1. bestämmanderätten inte tillkommer enbart en eller flera
kommuner eller landsting eller juridiska personer där en
kommun eller ett landsting genom ägande eller på annat sätt
har ett rättsligt bestämmande inflytande,
2. samverkan mellan en kommun eller ett landsting och en
enskild är nödvändig för att verksamheten ska komma till
stånd, och
3. det finns särskilda skäl med hänsyn till utbildningens
innehåll eller utformning.

7 § Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande
av enskild som huvudman för
- förskoleklass,
- grundskola,
- grundsärskola,
- gymnasieskola,
- gymnasiesärskola, eller
- fritidshem som anordnas vid en skolenhet med förskoleklass,
grundskola eller grundsärskola.

Övriga ärenden om godkännande av enskild som huvudman enligt 5 § handläggs av den kommun där utbildningen ska bedrivas.

Huvudmannens ansvar för utbildningen

8 § Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i
enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för
utbildningen som kan finnas i andra författningar.

Kommuners resursfördelning

8 a § Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom
skolväsendet efter barnens och elevernas olika
förutsättningar och behov. Lag (2014:458).

Ledningen av utbildningen

Rektor och förskolechef

9 § Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och
samordnas av en rektor. Det pedagogiska arbetet vid en
förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Dessa ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas.

Rektorn och förskolechefen ska benämnas på detta sätt. Dessa
benämningar ska förbehållas den som har en anställning som
rektor eller förskolechef.

En ställföreträdare får utses för en rektor eller en
förskolechef.

10 § Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre
organisation och ansvarar för att fördela resurser inom
enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och
behov. Rektorn och förskolechefen fattar i övrigt de beslut
och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i
denna lag eller andra författningar.

Rektorn och förskolechefen får uppdra åt en anställd eller en
uppdragstagare vid förskole- eller skolenheten som har
tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda
ledningsuppgifter och besluta i frågor som avses i första
stycket, om inte annat anges. Lag (2014:458).

Behörighetskrav för rektor och förskolechef

11 § Som rektor eller förskolechef får bara den anställas som
genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt.

Befattningsutbildning för rektorer

12 § Varje huvudman ska se till att rektorerna går en
särskild befattningsutbildning eller en utbildning som kan
jämställas med denna. Utbildningen ska påbörjas snarast
möjligt efter det att rektorn har tillträtt sin anställning
och vara genomförd inom fyra år efter tillträdesdagen.

Skyldigheten för en huvudman enligt första stycket gäller
inte i fråga om rektorer som
- tidigare gått befattningsutbildningen eller en äldre
statlig rektorsutbildning,
- genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har förvärvat
kunskaper som av en högskola som anordnar
befattningsutbildning har jämställts med sådan utbildning,
eller
- den 15 mars 2010 är verksamma som rektorer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om utbildning enligt första stycket.

Lärare och förskollärare

Vilka som får undervisa i skolväsendet

13 § Endast den som har legitimation som lärare eller
förskollärare och är behörig för viss undervisning får
bedriva undervisningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om vad som krävs för att vara behörig
att bedriva viss undervisning i skolväsendet.

Regeringen får även meddela föreskrifter om undantag från
kraven på legitimation och behörighet för sådana
speciallärare och specialpedagoger som är anställda som
lärare i grundsärskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan
eller särskild utbildning för vuxna. Lag (2013:823).

14 § Utöver lärare eller förskollärare som avses i 13 § får
det i undervisningen i fritidshemmet och förskolan finnas
annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att
elevernas eller barnens utveckling och lärande främjas.

15 § En legitimerad lärare eller förskollärare har ansvar för
den undervisning som han eller hon bedriver.

Detsamma gäller en lärare som är undantagen från krav på
legitimation enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 13 § tredje stycket och den som bedriver undervisning i fall som
avses i 17 § och 18 § andra stycket 1–3. Lag (2013:823).

16 § Statens skolverk ska efter ansökan meddela legitimation
till en lärare eller förskollärare som har behörighetsgivande
examen.

Legitimation får inte meddelas om förhållandena är sådana att
legitimationen skulle ha återkallats enligt 23 § om den
sökande hade varit legitimerad.

Skolverket ska efter en ansökan som avses i första stycket
eller en ny ansökan komplettera en lärares eller
förskollärares legitimation med behörighet utöver behörighet
som följer av en examen som anges i första stycket, om han
eller hon med tillfredsställande resultat har gått
ytterligare behörighetsgrundande utbildning. Detta gäller
oavsett när utbildningen har slutförts. På motsvarande sätt
ska Skolverket komplettera legitimationen med ytterligare
behörighet om läraren eller förskolläraren på annan grund ska
anses ha sådan behörighet.

Lärarens eller förskollärarens behörighet att bedriva
undervisning i skolväsendet ska anges på legitimationen. Lag (2014:417).

16 a § Beteckningen legitimerad lärare respektive legitimerad
förskollärare får i skolväsendet bara användas av den som har
fått legitimation som lärare eller förskollärare. Lag (2011:189).

16 b § Regeringen får meddela föreskrifter om att
legitimation får meddelas trots att kravet i 16 § första
stycket inte är uppfyllt när det gäller lärare som genom en
behörighetsförklaring är behöriga för ett visst slag av
anställning. En sådan legitimation får kompletteras med
behörighet enligt 16 § tredje stycket.

Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter i samband med
ansökan om legitimation och komplettering av legitimation. Lag (2014:417).

17 § Lärare som inte uppfyller kraven i 13 § får trots det
bedriva
1. annan undervisning på ett främmande språk än
språkundervisning om de har

a) en utländsk lärarutbildning som motsvarar en svensk
lärarexamen, och

b) kompetens att undervisa på det främmande språket,
2. undervisning i fritidshem om de har en svensk eller
utländsk högskoleutbildning som är avsedd för arbete som
fritidspedagog eller motsvarande, och
3. undervisning i fristående skolor och fristående fritidshem
med särskild pedagogisk inriktning.

Förskollärare som inte uppfyller kraven i 13 § får trots det
bedriva undervisning i fristående förskolor med särskild
pedagogisk inriktning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om vilka språk som avses i första
stycket 1 och vilka särskilda pedagogiska inriktningar som
avses i första stycket 3 och andra stycket. Lag (2014:458).

18 § Om det inte finns någon att tillgå inom huvudmannens
organisation som uppfyller kraven enligt 13 § eller om det
finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna eller
barnen, får en annan lärare eller förskollärare bedriva
undervisningen. En sådan lärare eller förskollärare ska
1. vara lämplig att bedriva undervisningen, och
2. i så stor utsträckning som möjligt ha en utbildning som
motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande.

En person som avses i första stycket får bedriva undervisning
under högst ett år i sänder. Detta gäller dock inte om
undervisningen avser
1. modersmål,
2. yrkesämne i gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal
vuxenutbildning på gymnasial nivå eller särskild utbildning för
vuxna på gymnasial nivå, eller
3. individuella kurser eller orienteringskurser i kommunal
vuxenutbildning. Lag (2011:189).

19 § Om en person som avses i 18 § ska användas för att
bedriva undervisning under längre tid än sex månader, ska
huvudmannen först fatta beslut om detta.

Anställning av lärare och förskollärare

20 § Endast den som har legitimation får anställas som lärare
eller förskollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning.

Den som inte har legitimation som lärare får dock anställas
som lärare i skolväsendet utan tidsbegränsning, om han eller
hon ska undervisa i modersmål eller i ett yrkesämne i
gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning
på gymnasial nivå eller särskild utbildning för vuxna på
gymnasial nivå, eller individuella kurser eller
orienteringskurser i kommunal vuxenutbildning. Detta gäller
bara om
1. det saknas sökande som har legitimation,
2. den sökande har tillräcklig kompetens för att undervisa i
det aktuella ämnet eller på den aktuella kursen, och
3. det finns särskilda skäl att anta att den sökande är
lämplig att bedriva undervisningen.

Även en lärare som är undantagen från krav på legitimation
enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 13 § tredje
stycket och den som ska bedriva undervisning som avses i 17 § får anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet
utan tidsbegränsning. Lag (2014:458).

21 § I fråga om tidsbegränsning av en anställning som lärare
eller förskollärare i skolväsendet gäller utöver
bestämmelserna i lagen (1982:80) om anställningsskydd att den
som ska användas för att bedriva undervisning enligt 18 § får
anställas för högst ett år i sänder.

22 § Varje huvudman ska sträva efter att för undervisningen
anställa lärare och förskollärare som har forskarutbildning. Huvudmännen ska också sträva efter att inrätta karriärsteg
för särskilt yrkesskickliga lärare.

Regeringen meddelar föreskrifter om statsbidrag till huvudmän
i syfte att stimulera att dessa inrättar karriärstegen
förstelärare och lektor. Lag (2013:530).

Introduktionsperiod

22 a § En huvudman som har anställt en lärare eller
förskollärare som har behörighetsgivande examen ska se till
att läraren eller förskolläraren i omedelbar anslutning till
att anställningen påbörjas genomför en introduktionsperiod
inom undervisning som i huvudsak svarar mot lärarens eller
förskollärarens behörighet, om inte läraren eller
förskolläraren tidigare har genomfört en sådan
introduktionsperiod.

Första stycket gäller inte lärare och förskollärare som
anställs för att med stöd av 17 eller 18 § eller föreskrifter
som meddelas med stöd av 13 § tredje stycket bedriva viss
undervisning utan att vara behörig enligt 13 § första
stycket. Om läraren eller förskolläraren inom samma
anställning övergår till att bedriva undervisning som han
eller hon är behörig för, ska dock huvudmannen se till att
läraren eller förskolläraren genomför en sådan
introduktionsperiod som avses i första stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om introduktionsperioden och om
ytterligare undantag från första stycket. Lag (2014:417).

Varning och återkallelse av legitimation

23 § Lärarnas ansvarsnämnd ska meddela en legitimerad lärare
eller förskollärare en varning, om han eller hon
1. varit oskicklig i sin yrkesutövning,
2. i eller i samband med yrkesutövningen gjort sig skyldig till
brott som gör att hans eller hennes lämplighet att verka som
lärare eller förskollärare kan sättas i fråga, eller
3. på annat sätt visat sig mindre lämplig att bedriva
undervisning.

Lärarnas ansvarsnämnd ska återkalla en legitimation, om den
legitimerade
1. har varit grovt oskicklig i sin yrkesutövning,
2. i eller utanför yrkesutövningen har gjort sig skyldig till
ett allvarligt brott som gör att hans eller hennes lämplighet
att verka som lärare eller förskollärare kan sättas i fråga,
3. på grund av sjukdom eller någon liknande omständighet inte
kan utöva yrket tillfredsställande,
4. på annat sätt är särskilt olämplig att bedriva undervisning,
5. inte följt ett föreläggande om läkarundersökning enligt 27 kap. 13 §, eller
6. begär att legitimationen ska återkallas.

Om det finns särskilda skäl i fall som avses i första stycket 2 eller andra stycket 2, får Lärarnas ansvarsnämnd avstå från att
meddela en varning eller återkallelse av legitimationen.

Om Lärarnas ansvarsnämnd meddelar en varning eller beslutar att
återkalla en legitimation, ska nämnden underrätta Statens§ skolverk och den legitimerades arbetsgivare om detta. Detsamma
gäller om en allmän förvaltningsdomstol efter överklagande
beslutar att meddela en varning, återkalla legitimationen eller
undanröja nämndens beslut om varning eller återkallelse. Lag (2011:189).

24 § Har upphävts genom lag (2013:530).

Elevhälsa

Elevhälsans omfattning

25 § För eleverna i förskoleklassen, grundskolan,
grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och
gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska
omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och
specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara
förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot
utbildningens mål ska stödjas.

För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska
det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog
och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med
sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska
insatser kan tillgodoses.

26 § En huvudman för kommunal vuxenutbildning, särskild
utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare
får för sina elever anordna sådan elevhälsa som avses i 25 §.

Hälsobesök

27 § Varje elev i grundskolan, grundsärskolan och
specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som
innefattar allmänna hälsokontroller. Varje elev i sameskolan
ska erbjudas minst två hälsobesök som innefattar allmänna
hälsokontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under
skoltiden. Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas
undersökning av syn och hörsel och andra begränsade
hälsokontroller.

Det första hälsobesöket får göras under utbildningen i
förskoleklassen i stället för under utbildningen i en sådan
skolform som avses i första stycket.

Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska
erbjudas minst ett hälsobesök som innefattar en allmän
hälsokontroll.

Enkla sjukvårdsinsatser

28 § Elever som avses i 27 § får vid behov anlita elevhälsan
för enkla sjukvårdsinsatser.

Studie- och yrkesvägledning

Tillgång

29 § Elever i alla skolformer utom förskolan och
förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan
kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida
utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den
som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till
vägledning.

Behörighet

30 § För att få anställas utan tidsbegränsning för studie- och yrkesvägledning ska den sökande ha en utbildning avsedd
för sådan verksamhet.

Den som inte uppfyller kravet enligt första stycket får
anställas för studie- och yrkesvägledning för högst ett år i
sänder.

Registerkontroll av personal

Skyldighet att lämna registerutdrag

31 § Den som erbjuds en anställning inom förskolan,
förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan, grundsärskolan,
specialskolan och sameskolan samt inom annan pedagogisk
verksamhet som avses i 25 kap. ska till den som erbjuder
anställningen lämna ett utdrag ur det register som förs
enligt lagen (1998:620) om belastningsregister. Utdraget ska
vara högst ett år gammalt. Den som inte har lämnat
registerutdrag får inte anställas. Regeringen meddelar
föreskrifter om innehållet i registerutdraget.

Registerutdrag som avses i första stycket ska lämnas även av
den som
1. erbjuds eller tilldelas arbete inom sådan verksamhet som
avses i första stycket under omständigheter liknande dem som
förekommer i ett anställningsförhållande inom verksamheten,
om det sker genom uppdrag, anställning hos någon som ingått
avtal med den som bedriver verksamheten eller anställning
inom annan kommunal verksamhet,
2. under utbildning till en lärar- eller förskollärarexamen
enligt högskolelagen (1992:1434) eller yrkesutbildning inom
kommunal vuxenutbildning tilldelas plats för
verksamhetsförlagd del av utbildningen inom sådan verksamhet
som avses i första stycket, eller
3. genom deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program
tilldelas plats för arbetspraktik eller annan programinsats
inom sådan verksamhet som avses i första stycket.

Registerutdraget ska i de fall som avses i andra stycket
lämnas till den inom verksamheten som beslutar om att anlita
eller ta emot någon på ett sådant sätt som avses där. Den som
inte har lämnat ett sådant registerutdrag får inte anlitas
eller tas emot i verksamheten.

Undantag från skyldigheten att lämna registerutdrag

32 § Den som inom ett år erbjuds en förnyad anställning hos
samma arbetsgivare eller en förnyad möjlighet att på ett
sådant sätt som avses i 31 § andra stycket delta i
verksamheten får anställas, anlitas eller tas emot utan att
han eller hon lämnat ett registerutdrag.

Återlämnande av registerutdrag

33 § På begäran av den som har lämnat ett registerutdrag ska
det återlämnas i original.

Kompetensutveckling

34 § Huvudmannen ska se till att personalen vid förskole- och
skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling.

Huvudmannen ska se till att förskollärare, lärare och annan
personal vid förskole- och skolenheterna har nödvändiga
insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet.

Lokaler och utrustning och tillgång till skolbibliotek

35 § För utbildningen ska de lokaler och den utrustning
finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna
uppfyllas.

36 § Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan,
sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha
tillgång till skolbibliotek.


3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– tillämpningsområde (2 §),

– barnens och elevernas lärande och personliga utveckling (3 §),

– information om barnets och elevens utveckling (4–5 §§),

– stöd i form av extra anpassningar (5 a §),

– särskilt stöd (6–12 §§), och

– allmänna bestämmelser om betyg (13–21 §§). Lag (2014:456).

Tillämpningsområde

2 § Om inte något annat anges gäller bestämmelserna i detta
kapitel samtliga skolformer och fritidshemmet.

Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling

3 § Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans
som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling
för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna
utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att
uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som
syftar till att så långt som möjligt motverka
funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de
kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och
stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Lag (2014:458).

Information om barnets och elevens utveckling

4 § Eleven och elevens vårdnadshavare och vårdnadshavare för
ett barn i förskolan ska fortlöpande informeras om elevens
eller barnets utveckling.

5 § Bestämmelsen i 4 § om information gäller inte i kommunal
vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning
i svenska för invandrare.

Stöd i form av extra anpassningar

5 a § Om det inom ramen för undervisningen eller genom
resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare,
övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare
eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en
elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås,
ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar
inom ramen för den ordinarie undervisningen, såvida inte
annat följer av 8 §. Lag (2014:456).

Särskilt stöd

6 § Bestämmelserna om särskilt stöd i 7-12 §§ gäller inte i
förskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för
vuxna och utbildning i svenska för invandrare.

7 § Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning
eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till
denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som
eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan
författning.

Utredning

8 § Om det inom ramen för undervisningen eller genom
resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare,
övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare
eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en
elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås,
trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom
ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas
till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att
anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd
skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas
om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.

Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart
obehövligt.

Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt
stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Lag (2014:456).

Åtgärdsprogram

9 § Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges
särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och
hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också
framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem
som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta
när ett åtgärdsprogram utarbetas.

Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär
att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt
enligt 11 § eller i form av anpassad studiegång enligt 12 § får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon
annan.

Om en utredning enligt 8 § visar att eleven inte behöver
särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har
överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett
åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Lag (2014:456).

Utformningen av det särskilda stödet i vissa skolformer

10 § För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan
och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i
den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att
nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning

11 § Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 § för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan
eller sameskolan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt
eller i en annan undervisningsgrupp (särskild
undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till.

Anpassad studiegång

12 § Om det särskilda stödet för en elev i grundskolan,
grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan inte i rimlig
grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar,
får ett beslut enligt 7 § innebära avvikelser från den
timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för
utbildningen (anpassad studiegång).

Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får
en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med
övrig utbildning i den aktuella skolformen.

Allmänna bestämmelser om betyg

Skolformer där betyg ges

13 § I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan,
gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning,
särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för
invandrare ska betyg sättas i den utsträckning och form som
följer av denna lag eller annan författning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om undantag från första stycket för
fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning. Lag (2010:2022).

Rektorns ansvar

14 § Rektorn ska se till att betyg sätts i enlighet med denna
lag och andra författningar.

Information om grunderna för betygssättningen

15 § Eleverna ska informeras om de grunder som tillämpas vid
betygssättningen.

Beslut om betyg

16 § Betyg ska beslutas av den eller de lärare som bedriver
undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas.

Om läraren eller lärarna inte är legitimerade, ska beslutet
fattas tillsammans med en lärare som är legitimerad. Kan
dessa inte enas ska betyget beslutas av den legitimerade
läraren under förutsättning att han eller hon är behörig att
undervisa i det ämne som betyget avser. I annat fall ska
betyget beslutas av rektorn.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar närmare föreskrifter om vem som beslutar betyg när
mer än en lärare bedriver undervisningen vid den tidpunkt när
betyg ska sättas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om undantag från andra stycket för
lärare som saknar legitimation. Lag (2013:823).

Information om skälen för betyget

17 § Den som har beslutat betyget ska på begäran upplysa
eleven och elevens vårdnadshavare om skälen för betyget.

Utfärdande av betyg

18 § Betyg ska utfärdas skriftligt.

Rättelse av skrivfel och liknande förbiseende

19 § Ett betyg som innehåller en uppenbar oriktighet till
följd av ett skrivfel eller liknande förbiseende får rättas
av rektorn. Innan rättelse görs ska rektorn ge eleven och
elevens vårdnadshavare tillfälle att yttra sig, om det inte
är obehövligt. Vid rättelse ska ett nytt skriftligt betyg
utfärdas och den oriktiga betygshandlingen om möjligt
förstöras.

Ändring av uppenbart oriktiga betyg

20 § Finner den eller de som har fattat ett beslut om betyg
att beslutet är uppenbart oriktigt på grund av nya
omständigheter eller av någon annan anledning, ska denne
eller dessa ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt. En sådan ändring får inte innebära att betyget sänks.

Ändring enligt första stycket ska göras av rektorn om
1. den som har fattat det ursprungliga beslutet inte längre
är anställd av huvudmannen eller är förhindrad på grund av
något annat liknande skäl,
2. det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer
och någon eller några av dem inte längre är anställda av
huvudmannen eller är förhindrade på grund av något annat
liknande skäl, eller
3. det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer
och dessa inte kan enas.

Prövning för betyg

21 § För den som vill genomgå prövning för betyg finns
särskilda bestämmelser i denna lag.

Regeringen får trots bestämmelser i denna lag om
avgiftsfrihet meddela föreskrifter om skyldighet för den som
vill genomgå prövning för betyg att betala en avgift som
tillfaller huvudmannen.


4 kap. Kvalitet och inflytande

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- systematiskt kvalitetsarbete (2-8 §§), och
- inflytande och samråd (9-17 §§).

Systematiskt kvalitetsarbete

Nationell nivå

2 § I 26 kap. finns bestämmelser om tillsyn, statlig
kvalitetsgranskning och nationell uppföljning av skolväsendet
och andra utbildningar.

Huvudmannanivå

3 § Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå
systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och
utveckla utbildningen.

Enhetsnivå

4 § Sådan planering, uppföljning och utveckling av
utbildningen som anges i 3 § ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå.

Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan
av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i
förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare
ska ges möjlighet att delta i arbetet.

Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete
vid enheten genomförs enligt första och andra styckena.

Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet

5 § Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska vara att de mål som finns för utbildningen i
denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls.

Dokumentation

6 § Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska
dokumenteras.

Åtgärder

7 § Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat
sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska
huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.

Rutiner för klagomål

8 § Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och
utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna
ska lämnas på lämpligt sätt.

Inflytande och samråd

Allmänt om barnens och elevernas inflytande

9 § Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De
ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att
vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor
som rör dem.

Informationen och formerna för barnens och elevernas
inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor
som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över
utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete
med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och
underlättas.

I 6 kap. 17 och 18 §§ arbetsmiljölagen (1977:1160) finns
bestämmelser om elevskyddsombud.

Elevernas arbete med frågor av gemensamt intresse

10 § Elevföreträdare och övriga elever ska ges tillfälle att
under skoltid behandla frågor av gemensamt intresse.

Ledighet och kompensation för elevföreträdare

11 § Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att
en elev som har utsetts till elevskyddsombud ska få den
ledighet från skolarbetet som behövs för uppdraget. Detsamma
ska gälla en elev som har utsetts till elevrådsrepresentant
eller som har annat uppdrag att företräda andra elever i
frågor om utbildningen.

Elevskyddsombud, elevrådsrepresentant och andra
elevföreträdare ska erbjudas kompensation för den
undervisning som de går miste om på grund av uppdraget.

Allmänt om vårdnadshavares inflytande över utbildningen i
vissa skolformer och i fritidshemmet

12 § Vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i
förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan,
sameskolan och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till
inflytande över utbildningen.

Forum för samråd

13 § Vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett
eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och de
vårdnadshavare som avses i 12 §. Där ska sådana frågor
behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan
ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna.

Inom ramen för ett eller flera sådana forum som avses i
första stycket ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna
informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska
behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter
innan beslut fattas.

Rektorn och förskolechefen ansvarar för att det finns forum
för samråd enligt första stycket och för att informations- och samrådsskyldigheten enligt andra stycket fullgörs.

Planering och information

14 § Den närmare utformningen av inflytandet ska anges i
samband med den planering av verksamheten som föreskrivs i 4 §.

Barnen, eleverna och vårdnadshavarna ska informeras om vad
som gäller i fråga om inflytande och samråd. De ska också
informeras om huvuddragen i de bestämmelser som gäller för
utbildningen. Rektorn eller förskolechefen ansvarar för att
sådan information lämnas.

Lokala styrelser

15 § En kommun eller ett landsting får inrätta lokala
styrelser inom den del av skolväsendet som kommunen eller
landstinget är huvudman för enligt bestämmelserna om
självförvaltningsorgan i 7 kap. 18-22 §§ kommunallagen (1991:900) om inte annat följer av denna lag.

16 § I en lokal styrelse för en förskoleenhet eller en
skolenhet med grundskola eller grundsärskola ska företrädare
för barnens eller elevernas vårdnadshavare och företrädare
för de anställda ingå som ledamöter. I en lokal styrelse för
en skolenhet med gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal
vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna eller
utbildning i svenska för invandrare ska företrädare för
eleverna och företrädare för de anställda ingå som ledamöter. Företrädarna för eleverna eller vårdnadshavarna får inte vara
fler än övriga ledamöter.

17 § Rektorn eller förskolechefen får uppdra åt den lokala
styrelsen att besluta i frågor som rektorn eller
förskolechefen enligt 2 kap. 10 § får uppdra åt en anställd
eller en uppdragstagare att besluta i. Rektorn eller
förskolechefen får dock inte uppdra åt den lokala styrelsen
att besluta i frågor som rör enskilda barn eller elever.


5 kap. Trygghet och studiero

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- tillämpningsområde (2 §),
- arbetsmiljö (3 och 4 §§),
- ordningsregler (5 §),
- disciplinära och andra särskilda åtgärder (6-23 §§), och
- dokumentation (24 §).

Tillämpningsområde

2 § Om inte annat anges i respektive paragraf gäller
bestämmelserna i detta kapitel alla skolformer utom
förskolan. Bestämmelserna i 1-6 och 22-24 §§ gäller också för
fritidshemmet.

Arbetsmiljö

3 § Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla
elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och
studiero.

4 § I arbetsmiljölagen (1977:1160) finns bestämmelser om
kraven på en god arbetsmiljö.

I vissa frågor som rör arbetsmiljön finns bestämmelser även i
denna lag.

Ordningsregler

5 § Ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. De ska
utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje
skolenhet.

Rektorn beslutar om ordningsregler.

Denna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning,
särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för
invandrare.

Disciplinära och andra särskilda åtgärder

Allmänna befogenheter för rektor och lärare

6 § Rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och
tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra
eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta
med en elevs ordningsstörande uppträdande.

Enligt de förutsättningar som följer av 7-23 §§ får det
beslutas om utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering,
tillfällig placering vid en annan skolenhet, avstängning och
omhändertagande av föremål.

En åtgärd enligt första eller andra stycket får vidtas endast
om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga
omständigheter.

Utvisning ur undervisningslokalen

7 § I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan,
gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får en lärare visa ut en
elev från undervisningslokalen för högst återstoden av ett
undervisningspass, om
1. eleven stör undervisningen eller på annat sätt uppträder
olämpligt, och
2. eleven inte har ändrat sitt uppförande efter uppmaning
från läraren.

Kvarsittning

8 § Under samma förutsättningar som i 7 § får en lärare eller
rektor i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan,
sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan besluta
att en elev ska stanna kvar i skolan under uppsikt högst en
timme efter att skoldagens undervisning har avslutats eller
infinna sig i skolan högst en timme innan undervisningen
börjar.

Utredning

9 § Om en elev i förskoleklassen, grundskolan,
grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan
eller gymnasiesärskolan vid upprepade tillfällen stört
ordningen eller uppträtt olämpligt eller om eleven gjort sig
skyldig till en allvarligare förseelse, ska rektorn se till
att saken utreds. Samråd ska ske med elevens vårdnadshavare.

Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 8 § är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas.

10 § Med utgångspunkt i vad som har framkommit vid en
utredning enligt 9 § första stycket ska rektorn se till att
åtgärder genomförs för att få eleven att ändra sitt beteende. Skriftlig varning

11 § Efter en utredning enligt 9 § första stycket får rektorn
besluta att tilldela eleven en skriftlig varning. En sådan
varning ska innehålla information om vilka åtgärder som kan
komma att vidtas om eleven inte ändrar sitt beteende.

Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut.

Tillfällig omplacering

12 § I förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och
gymnasiesärskolan får rektorn besluta att en elev ska följa
undervisningen i en annan undervisningsgrupp än den eleven
annars hör till eller undervisas på annan plats inom samma
skolenhet om åtgärderna som gjorts efter en sådan utredning
som avses i 9 § första stycket inte varit tillräckliga eller
om det annars är nödvändigt för att tillförsäkra de andra
eleverna trygghet och studiero.

Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut.

Endast om det finns synnerliga skäl får en åtgärd som rektorn
vidtagit med stöd av första stycket gälla under längre tid än
två veckor. Åtgärden får dock inte gälla för en längre tid än
fyra veckor.

Tillfällig placering vid en annan skolenhet

13 § Om åtgärder enligt 12 § inte är tillräckligt ingripande
eller på grund av andra omständigheter inte är möjliga att
genomföra, får rektorn besluta att en elev tillfälligt ska
följa undervisningen vid en annan skolenhet.

Beslutet om en sådan tillfällig placering fattas gemensamt
med rektorn vid den mottagande skolenheten. Elevens
vårdnadshavare ska informeras om beslutet innan placeringen
genomförs.

Endast om det finns synnerliga skäl får en åtgärd som rektorn
vidtagit med stöd av första stycket gälla under längre tid än
två veckor. Åtgärden får dock inte gälla för en längre tid än
fyra veckor.

Avstängning i vissa obligatoriska skolformer

14 § I grundskolan, specialskolan och sameskolan får rektorn
besluta att stänga av en elev helt eller delvis om
1. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet
och studiero,
2. syftet med åtgärder enligt 7, 8 och 11 §§ inte uppnåtts
eller det finns andra särskilda skäl med hänsyn till elevens
beteende, och
3. eleven erbjuds kompensation för den undervisning som han
eller hon går miste om på grund av avstängningen.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut
enligt första stycket.

Ett beslut om avstängning gäller omedelbart om inte annat
beslutas.

Avstängningstid i vissa obligatoriska skolformer

15 § Ett beslut enligt 14 § får innebära avstängning endast
under den tid som behövs för en skyndsam utredning av vilka
andra åtgärder som kan behövas.

En elev får inte stängas av för en längre tidsperiod än en
vecka och inte heller vid fler tillfällen än två gånger per
kalenderhalvår.

Inhämtande av yttrande och information till berörda

16 § Innan rektorn beslutar om avstängning enligt 14 § ska
eleven och elevens vårdnadshavare beredas tillfälle att yttra
sig.

Rektorn ska informera huvudmannen när han eller hon har
fattat ett beslut om avstängning. Om eleven är under 18 år
ska även socialnämnden informeras om beslutet.

Avstängning i de frivilliga skolformerna

17 § I gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal
vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning
i svenska för invandrare får huvudmannen besluta att helt
eller delvis stänga av en elev om
1. eleven med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt
försöker vilseleda vid bedömningen av elevens måluppfyllelse
och kunskaper,
2. eleven stör eller hindrar utbildningens bedrivande,
3. eleven utsätter någon annan elev eller av utbildningen
berörd person för kränkande behandling, eller
4. elevens uppförande på annat sätt inverkar negativt på
övriga elevers trygghet och studiero.

Huvudmannen får besluta att ett beslut om avstängning ska
gälla omedelbart.

Om det kan antas att någon av förutsättningarna för
avstängning enligt första stycket 2-4 är uppfyllda och
beslutet är nödvändigt med hänsyn till elevernas trygghet och
studiero, får rektorn besluta om omedelbar avstängning.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut
enligt tredje stycket.

Avstängningstid i de frivilliga skolformerna

18 § Beslut enligt 17 § får inte avse avstängning under
längre tid än två veckor under ett kalenderhalvår, om inte
annat följer av andra stycket.

Avstängningen får förlängas om syftet med en kortare
avstängningstid inte har uppnåtts eller om det av någon annan
anledning bedöms som nödvändigt med hänsyn till elevens
uppträdande. Ett beslut om avstängning enligt 17 § får dock
inte avse längre tid än återstoden av pågående kalenderhalvår
och tre ytterligare kalenderhalvår.

Rektorns beslut om omedelbar avstängning enligt 17 § tredje
stycket gäller till dess huvudmannen har prövat saken och får
inte avse längre tid än en vecka. Om huvudmannens beslut inte
kan avvaktas med hänsyn till andra personers säkerhet, får
beslutet förlängas med ytterligare en vecka.

Avstängning från viss utbildning med praktiska inslag

19 § Huvudmannen får besluta att helt eller delvis stänga av
en elev från en viss utbildning i gymnasieskolan,
gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild
utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare,
om
1. det i utbildningen ingår praktik eller delar av
utbildningen är arbetsplatsförlagd, och
2. det är uppenbart olämpligt att eleven deltar i den
praktiska tjänstgöringen.

Huvudmannen får besluta att ett beslut om avstängning ska
gälla omedelbart. Om det kan antas att förutsättningarna för avstängning enligt
första stycket är uppfyllda och det är nödvändigt på grund av
brådskande omständigheter, får rektorn besluta om omedelbar
avstängning.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut
enligt tredje stycket.

Avstängningstid från viss utbildning med praktiska inslag

20 § Ett beslut om avstängning enligt 19 § ska avse viss tid
eller gälla utan tidsbegränsning.

Rektorns beslut om omedelbar avstängning enligt 19 § tredje
stycket gäller till dess att huvudmannen har prövat saken och
får inte avse längre tid än en vecka. Om huvudmannens beslut
inte kan avvaktas med hänsyn till andra personers säkerhet,
får beslutet om omedelbar avstängning förlängas med
ytterligare en vecka.

Inhämtande av yttrande

21 § Innan huvudmannen eller rektorn beslutar om avstängning
enligt 17 eller 19 § ska eleven och elevens vårdnadshavare
beredas tillfälle att yttra sig.

Innan huvudmannen fattar beslut ska, om eleven är under 18 år, samråd även ske med socialnämnden.

Rektorn ska informera huvudmannen när han eller hon har
fattat ett sådant beslut som avses i 17 § tredje stycket och 19 § tredje stycket. Om eleven är under 18 år ska även
socialnämnden informeras om beslutet.

Omhändertagande av föremål

22 § Rektorn eller en lärare får från en elev omhänderta
föremål som används på ett sätt som är störande för
utbildningen eller som kan utgöra en fara för säkerheten i
denna.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut
enligt första stycket.

Denna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning,
särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för
invandrare.

23 § Ett föremål som har omhändertagits enligt 22 § ska
återlämnas till eleven senast vid den tidpunkt skoldagen är
slut för eleven. Om eleven vid upprepade tillfällen tagit med
sig föremål som omfattas av 22 § eller om det med hänsyn till
föremålets beskaffenhet finns särskild anledning att inte
återlämna det, behöver dock inte föremålet lämnas tillbaka
förrän elevens vårdnadshavare har informerats om
omhändertagandet. Ett omhändertagande får inte bestå längre
än till och med fjärde dagen efter verkställandet av
omhändertagandet.

Om ett föremål som har omhändertagits enligt 22 § kan antas
bli förverkat enligt 36 kap. 3 § brottsbalken, 6 § narkotikastrafflagen (1968:64), 5 § lagen (1988:254) om
förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, 5 § lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel, 9 kap. 5 § vapenlagen (1996:67) eller 5 § lagen (1999:42) om förbud
mot vissa hälsofarliga varor, ska rektorn eller den som
rektorn har bestämt skyndsamt anmäla omhändertagandet till
Polismyndigheten. Omhändertagandet får i dessa fall bestå
tills frågan om föremålet ska tas i beslag har prövats. Lag (2014:775).

Dokumentation

24 § Om en åtgärd vidtagits enligt 7, 8, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22 eller 23 §, ska den dokumenteras
skriftligt av den som genomfört åtgärden. Om åtgärden rör
omhändertagande av föremål enligt 22 §, gäller denna
skyldighet endast om föremålet inte återlämnats efter
lektionens slut.


6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling

Ändamål och tillämpningsområde

1 § Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande
behandling av barn och elever.

Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet
enligt denna lag.

Diskriminering

2 § Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband
med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567).

Definitioner

3 § I detta kapitel avses med
- elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 § den som söker annan
utbildning än förskola enligt denna lag,
- barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller
annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap.,
- personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt
denna lag, och
- kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara
diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker
ett barns eller en elevs värdighet.

Tvingande bestämmelser

4 § Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller
skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan.

Ansvar för personalen

5 § Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de
skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i
tjänsten eller inom ramen för uppdraget.

Aktiva åtgärder

Målinriktat arbete

6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje
särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att
motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare
föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§.

Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling

7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för
att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för
kränkande behandling.

Plan mot kränkande behandling

8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en
plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att
förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och
elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av
dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under
det kommande året. En redogörelse för hur de planerade
åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års
plan.

Förbud mot kränkande behandling

9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn
eller en elev för kränkande behandling.

Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot
kränkande behandling

10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får
kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit
utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är
skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn
eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande
behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla
detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt
utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i
förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas
för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på
motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha
blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på
sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).

För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som
inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet
gäller första och andra styckena för den personal som
huvudmannen utser.

Förbud mot repressalier

11 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn
eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller
eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller
anmält eller påtalat att någon handlat i strid med
bestämmelserna i kapitlet.

Skadestånd

12 § Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina
skyldigheter enligt 7, 8, 9, 10 eller 11 § ska huvudmannen
dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den
kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har
orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra
fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är
ringa.

Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning
sättas ned eller helt falla bort.

Rättegången

13 § Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas
enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i
tvistemål när förlikning om saken är tillåten.

I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska
bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat
målet hade skälig anledning att få tvisten prövad.

Bevisbörda

14 § Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt
för kränkande behandling enligt 9 § eller repressalier enligt 11 §, visar omständigheter som ger anledning att anta att han
eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det
huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande
behandling eller repressalier inte har förekommit.

Rätt att föra talan

15 § I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får
Statens skolinspektion som part föra talan för ett barn eller
en elev som medger det. När Skolinspektionen för sådan talan
får myndigheten i samma rättegång också föra annan talan för
barnet eller eleven om han eller hon medger det. För barn
under 16 år krävs vårdnadshavares medgivande.

Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den
för vilken Skolinspektionen för talan enligt detta kapitel
när det gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig
inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra
frågor som rör bevisningen.

När ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får
Skolinspektionen inte väcka talan för barnet eller eleven om
samma sak.

16 § Rättens avgörande i ett mål där Statens skolinspektion
för talan för ett barn eller en elev får överklagas av barnet
eller eleven, om det får överklagas av myndigheten.

När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket
har vunnit laga kraft, får saken inte prövas på nytt på talan
av vare sig barnet eller eleven eller Skolinspektionen.


7 kap. Skolplikt och rätt till utbildning

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- vilka som omfattas av skolplikt (2 §),
- rätten till utbildning (3 §),
- hur skolplikten fullgörs (4-9 §§),
- när skolplikten inträder (10 §),
- tidigare skolstart (11 §),
- när skolplikten upphör och rätten att därefter slutföra
skolgången (12-16 §§),
- deltagande i utbildning (17-19 §§), och
- ansvar för att skolplikten fullgörs (20-23 §§).

Vilka som omfattas av skolplikt

2 § Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt enligt
föreskrifterna i detta kapitel.

Skolplikt gäller dock inte barn som varaktigt vistas
utomlands eller vars förhållanden är sådana att det
uppenbarligen inte kan begäras att barnet ska gå i skola.

Skolplikt gäller inte heller barn som avses i 29 kap. 2 § andra stycket. Dessa barn har dock samma rätt till utbildning
som skolpliktiga barn.

Rätten till utbildning

3 § Enligt 2 kap. 18 § första stycket regeringsformen har alla
barn som omfattas av den allmänna skolplikten rätt till
kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola.

Av 2 § tredje stycket samt 11 och 15 §§ följer även en viss
rätt till utbildning utöver skolplikten. Lag (2012:109).

Hur skolplikten fullgörs

Grundskolan

4 § Skolplikt ska fullgöras i grundskolan om inte
förhållandena är sådana som avses i 5 eller 6 § eller
skolplikten fullgörs i sameskolan enligt 7 § eller på annat
sätt enligt bestämmelserna i 24 kap.

Grundsärskolan

5 § Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans
kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning, ska
tas emot i grundsärskolan.

Frågan om mottagande i grundsärskolan prövas av barnets
hemkommun. Ett beslut om mottagande i grundsärskolan ska
föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk,
psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med
barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.

Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till
att barnet tas emot i grundsärskolan, ska barnet fullgöra sin
skolplikt enligt vad som gäller i övrigt enligt denna lag. Ett barn får dock tas emot i grundsärskolan utan sin
vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med
hänsyn till barnets bästa.

5 a § Den som arbetar inom skolväsendet ska underrätta elevens
rektor om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om
något som tyder på att en elev i grundsärskolan inte tillhör
grundsärskolans målgrupp.

En rektor som får sådana upplysningar ska anmäla detta till
elevens hemkommun. Hemkommunen ska skyndsamt utreda frågan. Lag (2012:109).

5 b § Hemkommunen ska besluta att eleven inte tillhör
grundsärskolans målgrupp om en utredning enligt 5 a § visar
detta. Hemkommunen ska då ta emot eleven i grundskolan eller se
till att eleven på något annat sätt får föreskriven utbildning. Hemkommunen ska vidta de åtgärder som krävs för elevens
övergång från grundsärskolan till en annan skolform. Lag (2012:109).

Specialskolan

6 § Barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra
särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan
ska tas emot i specialskolan om de
1. är dövblinda eller annars är synskadade och har
ytterligare funktionsnedsättning,
2. i annat fall än som avses i 1 är döva eller hörselskadade,
eller
3. har en grav språkstörning.

Frågan om mottagande i specialskolan prövas av
Specialpedagogiska skolmyndigheten. Ett beslut om mottagande
i specialskolan ska föregås av en utredning som omfattar en
pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen
genomförs.

Sameskolan

7 § Barn till samer får fullgöra sin skolplikt i sameskolan i
stället för i årskurs 1-6 i grundskolan. Även andra barn får
fullgöra den delen av sin skolplikt i sameskolan, om det
finns särskilda skäl.

Frågan om ett barn ska få fullgöra sin skolplikt i sameskolan
prövas av Sameskolstyrelsen.

Mottagande på försök

8 § Den som är elev i grundskolan, grundsärskolan eller
specialskolan kan på försök under högst sex månader tas emot
som elev i en annan av dessa skolformer, om de huvudmän som
berörs är överens om detta och elevens vårdnadshavare medger
det.

Integrerade elever

9 § En elev i grundskolan kan få sin utbildning inom
grundsärskolan (integrerad elev), om de huvudmän som berörs
är överens om detta och elevens vårdnadshavare medger det. En
elev i grundsärskolan kan under samma förutsättningar få sin
utbildning inom grundskolan eller sameskolan.

För en elev som på detta sätt får sin utbildning inom en
annan skolform gäller de bestämmelser som avser den
ursprungliga skolformen. Rektorn för den skolenhet där eleven
får sin undervisning får dock besluta om de undantag från
dessa bestämmelser som krävs med hänsyn till undervisningens
uppläggning.

När skolplikten inträder

10 § Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då
barnet fyller sju år.

Om det finns särskilda skäl får barnet börja fullgöra sin
skolplikt först höstterminen det kalenderår då barnet fyller
åtta år.

Frågan om uppskjuten skolplikt prövas av hemkommunen efter
begäran av barnets vårdnadshavare.

Tidigare skolstart

11 § Om ett barns vårdnadshavare begär det hos hemkommunen,
ska barnet redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller
sex år jämställas med skolpliktiga barn i fråga om rätten att
börja skolan.

När skolplikten upphör och rätten att därefter slutföra
skolgången

Skolpliktens upphörande

12 § Om inte annat följer av 13 eller 14 § upphör skolplikten
vid utgången av vårterminen det nionde året eller, om eleven
går i specialskolan, det tionde året efter det att eleven
börjat fullgöra skolplikten.

Senare upphörande

13 § För den elev som inte gått ut högsta årskursen när
skolplikten annars skulle ha upphört enligt 12 §, upphör
skolplikten i stället ett år senare, dock senast när eleven
fyller 18 år.

Frågan om skolpliktens förlängning enligt första stycket
prövas av hemkommunen. För en elev som går i specialskolan
prövas dock frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Tidigare upphörande

14 § Om eleven före den tidpunkt som framgår av 12 eller 13 § uppnår de kunskapskrav som minst ska uppnås för den skolform
där eleven fullgör sin skolplikt, upphör skolplikten.

Frågan om skolpliktens upphörande enligt första stycket
prövas av hemkommunen. För en elev som går i specialskolan
prövas frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Rätt att slutföra skolgången

15 § En elev i grundskolan, grundsärskolan eller
specialskolan har rätt att slutföra den högsta årskursen,
även om skolplikten upphör dessförinnan.

En elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan har
också rätt att efter skolpliktens upphörande slutföra
utbildningen under ytterligare två år, om eleven inte har
nått upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås för
respektive skolform. En elev i grundsärskolan har under denna
tid rätt till minst 800 timmars undervisning utöver den i 11 kap. 7 § första stycket garanterade undervisningstiden, om
eleven inte dessförinnan uppnått kunskapskraven.

En elev som har tagits emot i specialskolan enligt 6 § första
stycket 1 och som på grund av sina funktionsnedsättningar
inte kan få tillfredsställande förhållanden i
gymnasiesärskolan eller gymnasieskolan, får efter det att
skolplikten har upphört och i mån av plats genomgå
ytterligare utbildning i specialskolan till och med
vårterminen det kalenderår eleven fyller 21 år, om eleven
inte bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen enligt
andra stycket.

16 § Frågan om rätt att slutföra skolgången enligt 15 § prövas av hemkommunen. För en elev som går i specialskolan
prövas dock frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Deltagande i utbildning

Närvaro

17 § En elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och
sameskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge
den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att
utebli.

Den obligatoriska verksamheten får omfatta högst 190 dagar
per läsår och åtta timmar eller, i de två lägsta årskurserna,
sex timmar per dag. Sådan verksamhet får inte förläggas till
lördagar, söndagar eller andra helgdagar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om avvikelser från andra stycket för
elever i grundsärskolan och specialskolan.

Om en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller
sameskolan utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska
verksamheten, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare
samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om
det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte
informeras samma dag.

Ledighet

18 § En elev i en skolform som avses i 17 § får beviljas
kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Om det finns
synnerliga skäl får längre ledighet beviljas.

Rektorn beslutar om ledighet. Rektorn får inte uppdra åt
någon annan att fatta beslut om ledighet som avser längre tid
än tio dagar.

Befrielse

19 § En elev i en skolform som avses i 17 § får på begäran av
elevens vårdnadshavare befrias från skyldighet att delta i
obligatoriska inslag i undervisningen om det finns synnerliga
skäl. Ett sådant beslut får endast avse enstaka tillfällen
under ett läsår.

Rektorn beslutar om befrielse. Rektorn får inte uppdra åt
någon annan att fatta sådana beslut.

Ansvar för att skolplikten fullgörs

Vårdnadshavares ansvar

20 § Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se
till att barnet fullgör sin skolplikt.

Hemkommunens ansvar

21 § Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte
går i dess grundskola eller grundsärskola på något annat sätt
får föreskriven utbildning.

Huvudmannens ansvar

22 § Kommunen ska se till att eleverna i dess grundskola och
grundsärskola fullgör sin skolgång. Huvudmannen för
specialskolan och huvudmannen för sameskolan ska se till att
elever i utbildning under deras ledning fullgör sin skolgång.

När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående
skola eller utan giltig orsak är frånvarande i betydande
utsträckning från obligatoriska inslag, ska huvudmannen
snarast lämna uppgift om detta till hemkommunen.

Föreläggande och vite

23 § Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och
detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad
denne är skyldig att göra för att så ska ske, får hemkommunen
förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina
skyldigheter. För en elev i specialskolan eller i sameskolan
är det i stället huvudmannen för respektive skolform som får
förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina
skyldigheter.

Ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite.

Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart om inte annat
beslutas.


8 kap. Förskolan

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns
- allmänna bestämmelser (2-11 §§),
- bestämmelser om förskola med offentlig huvudman (12-17 §§),
och
- bestämmelser om fristående förskola (18-24 §§).

Allmänna bestämmelser

Utbildningens syfte

2 § Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt
erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en
helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att
omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.

Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap
och förbereda barnen för fortsatt utbildning.

Erbjudande av förskola

3 § Barn som är bosatta i Sverige och som inte har börjat i
förskoleklassen eller i någon utbildning för fullgörande av
skolplikten ska erbjudas förskola enligt vad som anges i 4-7 §§. Förskola behöver dock inte erbjudas under kvällar,
nätter, veckoslut eller i samband med större helger.

4 § Barn ska från och med höstterminen det år barnet fyller
tre år erbjudas förskola under minst 525 timmar om året, om
inte annat följer av 5-7 §§.

5 § Barn ska från och med ett års ålder erbjudas förskola i
den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas
förvärvsarbete eller studier eller om barnet har ett eget
behov på grund av familjens situation i övrigt.

6 § Barn, vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga
enligt föräldraledighetslagen (1995:584) för vård av annat
barn, ska från och med ett års ålder erbjudas förskola under
minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan.

7 § Barn ska även i andra fall än som avses i 5 och 6 §§ erbjudas förskola, om de av fysiska, psykiska eller andra
skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av
förskola.

Barngrupperna och miljön

8 § Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig
sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt
erbjuds en god miljö.

Särskilt stöd

9 § Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver
särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras
speciella behov kräver.

Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn
eller ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer
att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska förskolechefen
se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare
ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda
stödinsatserna.

Modersmål

10 § Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål
än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska
språket och sitt modersmål.

Fortlöpande samtal och utvecklingssamtal

11 § Personalen ska föra fortlöpande samtal med barnets
vårdnadshavare om barnets utveckling. Minst en gång varje år
ska personalen och barnets vårdnadshavare därutöver genomföra
ett samtal om barnets utveckling och lärande (utvecklingssamtal). Förskollärare har det övergripande
ansvaret för utvecklingssamtalet.

Förskola med offentlig huvudman

Hemkommunens ansvar

12 § Hemkommunen ansvarar för att utbildning i förskola
kommer till stånd för alla barn i kommunen som ska erbjudas
förskola och vars vårdnadshavare önskar det.

Hemkommunen får fullgöra sina skyldigheter genom att erbjuda
barnet motsvarande utbildning i fristående förskola.

Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens
med en annan kommun om att denna i sin förskola ska ta emot
barn vars utbildning hemkommunen ansvarar för.

Mottagande i en annan kommun

13 § Ett barn har rätt att bli mottaget i förskola med
offentlig huvudman i en annan kommun än hemkommunen, om
barnet med hänsyn till sina personliga förhållanden har
särskilda skäl att få gå i den kommunens förskola. Innan
kommunen fattar beslut om att ta emot ett sådant barn ska den
inhämta yttrande från barnets hemkommun.

Efter önskemål av barnets vårdnadshavare får en kommun även i
annat fall i sin förskola ta emot ett barn från en annan
kommun.

Erbjudande av plats

14 § När vårdnadshavare har anmält önskemål om förskola med
offentlig huvudman ska kommunen erbjuda barnet förskola inom
fyra månader.

Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl har behov av
särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola ska
skyndsamt erbjudas förskola.

Placering vid en förskoleenhet

15 § Ett barn ska erbjudas plats vid en förskoleenhet så nära
barnets eget hem som möjligt. Skälig hänsyn ska tas till
barnets vårdnadshavares önskemål.

Avgifter

16 § En kommun får ta ut avgift för plats i förskola som den
anordnar. Avgifterna ska vara skäliga.

Från och med höstterminen det år barnet fyller tre år får
avgiften avse bara den del av verksamheten som överstiger 525 timmar om året.

För barn som erbjudits förskola enligt 7 § får avgiften avse
bara den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i
veckan.

Interkommunal ersättning

17 § En kommun som i sin förskola har ett barn från en annan
kommun ska ersättas för sina kostnader för barnets utbildning
av barnets hemkommun, om mottagandet grundar sig på 13 § första stycket.

Även i de fall som avses i 13 § andra stycket ska hemkommunen
betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna
i ett sådant fall inte kommer överens om något annat, ska
ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och
barnets behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar
vid fördelning av resurser till sin egen förskola. Har ett
barn ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver
hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om
betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter
uppstår för kommunen.

Fristående förskola

Mottagande

18 § Varje fristående förskola ska vara öppen för alla barn
som ska erbjudas förskola, om inte den kommun där
förskoleenheten är belägen medger undantag med hänsyn till
verksamhetens särskilda karaktär.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning
åt ett barn, om hemkommunen har beslutat att inte lämna
bidrag för barnet enligt 23 § andra stycket.

Urval

19 § Om det inte finns plats för alla sökande till en
förskoleenhet, ska urvalet göras på de grunder som den kommun
där förskoleenheten är belägen godkänner.

Avgifter

20 § Avgifter som huvudmannen för en fristående förskola tar
ut får inte vara oskäligt höga.

Från och med höstterminen det år barnet fyller tre år får
avgiften avse bara den del av verksamheten som överstiger 525 timmar om året.

För barn som ska erbjudas förskola enligt 7 § får avgiften
avse bara den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i
veckan.

Bidrag från hemkommunen

21 § Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje
barn vid förskoleenheten.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 22 § och i vissa
fall ett tilläggsbelopp enligt 23 §.

22 § Grundbeloppet ska avse ersättning för
1. omsorg och pedagogisk verksamhet,
2. pedagogiskt material och utrustning,
3. måltider,
4. administration,
5. mervärdesskatt, och
6. lokalkostnader.

Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen
tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen förskola.

23 § Tilläggsbelopp ska lämnas för barn som har ett
omfattande behov av särskilt stöd.

Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för ett
barn i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska
eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

24 § Bidragsskyldigheten enligt 21 § gäller bara i den
omfattning som barnet ska erbjudas förskola enligt 4-7 §§.


9 kap. Förskoleklassen

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns
- allmänna bestämmelser (2-11 §§),
- bestämmelser om förskoleklass med offentlig huvudman (12-16 §§), och
- bestämmelser om fristående förskoleklass (17-22 §§).

Allmänna bestämmelser

Utbildningens syfte

2 § Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och
lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och
elevens behov.

Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social
gemenskap.

Läsår och terminer

3 § Utbildningen i förskoleklassen ska bedrivas under ett
läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin.

Erbjudande och information om utbildningen

4 § Förskoleklassen är avsedd för barn som ännu inte har
börjat någon utbildning för fullgörande av skolplikten.

Hemkommunen ska informera vårdnadshavarna om förskoleklassen
och syftet med denna samt verka för att barnen deltar i den.

5 § Barn som är bosatta i Sverige ska erbjudas förskoleklass
från och med höstterminen det år de fyller sex år. Barn får
tas emot tidigare.

Tester och prov

6 § Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning
eller grund för urval till eller inom en skolenhet.

Tester och prov får inte heller utgöra villkor för fortsatt
utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven
tillhör. Lag (2014:1013).

6 a § Efter ansökan från en huvudman får regeringen, trots
vad som anges i 6 § första stycket, besluta att
färdighetsprov i musik får utgöra villkor för antagning och
grund för urval till utbildning vid eller inom en skolenhet. Ett sådant beslut får bara fattas om färdighetsprov användes
vid antagning eller urval till utbildningen före utgången av
juni 2011 och det finns särskilda skäl. Beslutet ska avse en
viss huvudman samt en viss skolenhet eller elevgrupp.

När färdighetsprov används som grund för urval till en viss
skolenhet får ingen annan urvalsgrund tillämpas. Lag (2014:1013).

Omfattning

7 § Förskoleklassen ska omfatta minst 525 timmar under ett
läsår.

Avgifter

8 § Utbildningen ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra
lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning.

Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.

9 § Trots 8 § får det förekomma enstaka inslag som kan
medföra en obetydlig kostnad för eleverna.

I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det,
trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under
ett läsår förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare
på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla
elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens
självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten.

Modersmål

10 § Förskoleklassen ska medverka till att elever med annat
modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det
svenska språket och sitt modersmål.

Utvecklingssamtal

11 § Minst en gång varje läsår ska läraren, eleven och
elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om elevens
utveckling och lärande.

Förskoleklass med offentlig huvudman

Hemkommunens ansvar

12 § Hemkommunen ansvarar för att utbildning i förskoleklass
kommer till stånd för alla barn i kommunen som önskar sådan
utbildning. Av 2 kap. 4 § framgår att staten är huvudman för
förskoleklass vid en skolenhet med specialskola eller
sameskola.

Skyldigheten enligt första stycket ska fullgöras genom att
kommunen anordnar förskoleklass i den omfattning som krävs
för att bereda utbildning för samtliga i kommunen som är
berörda.

Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens
med en annan kommun om att denna i sin förskoleklass ska ta
emot barn vars utbildning hemkommunen ansvarar för.

Mottagande i en annan kommun

13 § Ett barn har rätt att bli mottaget i förskoleklass med
offentlig huvudman i en annan kommun än den som ska svara för
barnets utbildning, om barnet med hänsyn till sina personliga
förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens
förskoleklass. Innan kommunen fattar beslut om att för visst
läsår ta emot ett sådant barn, ska den inhämta yttrande från
barnets hemkommun.

Efter önskemål av barnets vårdnadshavare får en kommun även i
annat fall i sin förskoleklass ta emot ett barn från en annan
kommun.

14 § En elev som har tagits emot i en kommuns förskoleklass
ett visst läsår har rätt att gå kvar hela läsåret, även om de
förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under
läsåret.

Placering vid en skolenhet

15 § En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter
där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den
önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs
berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet
åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan
skolenhet.

Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål
endast om den önskade placeringen skulle medföra att
betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter
uppstår för kommunen.

Interkommunal ersättning

16 § En kommun som i sin förskoleklass har en elev från en
annan kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens
utbildning av elevens hemkommun, om elevens skolgång grundar
sig på 13 § första stycket.

Även i de fall som avses i 13 § andra stycket ska hemkommunen
betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna
i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska
ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och
elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar
vid fördelning av resurser till sin egen förskoleklass. Har
en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver
hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om
betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter
uppstår för kommunen.

Fristående förskoleklass

Mottagande

17 § Varje fristående förskoleklass ska vara öppen för alla
elever som ska erbjudas utbildning i förskoleklassen. Utbildningen får dock begränsas till att avse elever som är i
behov av särskilt stöd för sin utveckling.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning
åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag
för eleven enligt 21 § andra stycket.

Urval

18 § Om det inte finns plats för alla sökande till en
skolenhet med förskoleklass, ska urvalet göras på de grunder
som Statens skolinspektion godkänner, om inte annat följer av
ett beslut som har fattats med stöd av 6 a §. Lag (2014:1013).

Bidrag från hemkommunen

19 § Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje
elev vid skolenheten.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 20 § och i vissa
fall ett tilläggsbelopp enligt 21 §.

20 § Grundbeloppet ska avse ersättning för
1. undervisning,
2. lärverktyg,
3. elevhälsa,
4. måltider,
5. administration,
6. mervärdesskatt, och
7. lokalkostnader.

Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen
tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen
förskoleklass.

21 § Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett
omfattande behov av särskilt stöd.

Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en
elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska
eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Insyn

22 § Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt
till insyn i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra
sina skyldigheter enligt denna lag och tillgodose
allmänhetens behov av insyn. Lag (2014:903).


10 kap. Grundskolan

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns
- allmänna bestämmelser (2-13 §§),
- bestämmelser om betyg (14-23 §§),
- bestämmelser om grundskola med offentlig huvudman (24-34 §§), och
- bestämmelser om fristående grundskola (35-41 §§).

Allmänna bestämmelser

Utbildningens syfte

2 § Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och
utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa.

Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig
utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och
ligger till grund för fortsatt utbildning.

Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social
gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i
samhällslivet.

Årskurser, läsår och terminer

3 § Grundskolan ska ha nio årskurser. Utbildningen i varje
årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en
hösttermin och en vårtermin.

Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om
när läsåret ska börja och sluta.

Ämnen

4 § Undervisningen ska omfatta följande ämnen:
- bild,
- engelska,
- hem- och konsumentkunskap,
- idrott och hälsa,
- matematik,
- musik,
- naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi,
- samhällsorienterande ämnen: geografi, historia,
religionskunskap och samhällskunskap,
- slöjd,
- svenska eller svenska som andraspråk, och
- teknik.

Härutöver ska det som ämnen finnas språkval och, för elever
som ska erbjudas modersmålsundervisning, modersmål.

Vidare ska det finnas elevens val och skolans val. Undervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och
bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Skolans val
får omfatta ett lokalt tillval, om Statens skolverk har
godkänt en plan för undervisningen.

Undervisningstid

5 § Den totala undervisningstiden för varje elev i
grundskolan ska vara minst 6 785 timmar.

Bestämmelser om fördelning av undervisningstiden (timplan) finns i bilaga 1. Lag (2013:248).

Bemyndiganden

6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om
1. undervisningstid utöver vad som följer av 5 §,
2. avvikelser från 4 § och från timplanen för fristående
skolor med särskild pedagogisk inriktning och för särskilda
utbildningar,
3. andra begränsade avvikelser från 4 § och från timplanen
utöver vad som följer av 3 kap. 12 § (anpassad studiegång) eller 7 kap. 9 § andra stycket (integrerad undervisning), om
det finns särskilda skäl, och
4. undantag från skyldigheten att tillämpa timplanen.

6 a § Regeringen får meddela föreskrifter om särskild
utbildning i form av en förberedande dansarutbildning i
grundskolan.

Föreskrifter om sådan utbildning som regeringen meddelar i
förordning får avvika från bestämmelserna i denna lag. Lag (2010:1997).

Modersmålsundervisning

7 §/Upphör att gälla U:2015-07-01/ En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål
än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk
om
1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och
2. eleven har grundläggande kunskaper i språket.

Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska
erbjudas även om språket inte är elevens dagliga
umgängesspråk i hemmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana
föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska
erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar
sådan undervisning i det språket.

7 §/Träder i kraft I:2015-07-01/ En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål
än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk
om
1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och
2. eleven har grundläggande kunskaper i språket.

En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska
erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella
minoritetsspråk.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana
föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska
erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar
sådan undervisning i det språket. Lag (2014:458).

Kursplaner

8 § För varje ämne ska en kursplan gälla.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om kursplaner.

Tester och prov

9 § Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning
eller grund för urval till eller inom en skolenhet.

Tester och prov får inte heller utgöra villkor för fortsatt
utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven
tillhör.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter som innebär undantag från första och
andra styckena för utbildning från och med årskurs 7 och, om
det finns särskilda skäl, även för utbildning från och med
årskurs 4. Sådana föreskrifter får innebära att bestämmelsen
i 30 § första stycket om en annan elevs berättigade krav på
placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts. Lag (2014:1013).

9 a § Efter ansökan från en huvudman får regeringen, trots
vad som anges i 9 § första stycket, besluta att
färdighetsprov i musik får utgöra villkor för antagning och
grund för urval till utbildning i årskurs 1, 2 eller 3 vid
eller inom en skolenhet. Ett sådant beslut får bara fattas om
färdighetsprov användes vid antagning eller urval till
utbildningen i de årskurser som ansökan avser före utgången
av juni 2011 och det finns särskilda skäl. Beslutet ska avse
en viss huvudman samt en viss skolenhet eller elevgrupp.

När färdighetsprov används som grund för urval till en viss
skolenhet får ingen annan urvalsgrund tillämpas.

Om huvudmannen har tagit emot en elev i förskoleklassen efter
färdighetsprov enligt bestämmelserna i 9 kap. 6 a §, får
färdighetsprov inte användas som villkor för att eleven ska
få fortsätta sin utbildning i årskurs 1 vid samma skolenhet
eller inom samma elevgrupp. Lag (2014:1013).

Avgifter

10 § Utbildningen ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra
lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt
erbjudas näringsriktiga skolmåltider.

Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.

11 § Trots 10 § får det förekomma enstaka inslag som kan
medföra en obetydlig kostnad för eleverna.

I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det,
trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under
ett läsår förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare
på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla
elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens
självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten.

Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

12 § Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och
elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur
elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan
stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska
nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt
inom ramen för läroplanen. Informationen vid
utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av
elevens utveckling i förhållande till läroplanen och
kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant
åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §. Lag (2013:796).

13 § I årskurs 1–5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av
utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell
utvecklingsplan
1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande
till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i,
och
2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska
nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt
inom ramen för läroplanen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen
om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om
rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven
och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid
dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om
utformningen av sådan skriftlig information som ges i
utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid
andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga
individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av
vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för
att nå kunskapskraven. Lag (2014:456).

Betyg

Tillämpliga bestämmelser

14 § Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns
i 3 kap. 13-21 §§.

Betygssättning

15 § Betyg ska sättas i grundskolans ämnen.

Om undervisningen i naturorienterande ämnen och
samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande
fram till och med slutet av årskurs 6, får rektorn dock besluta
att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive
ämnen i årskurs 6. Lag (2010:2022).

16 § Betyg ska sättas
1. i slutet av varje termin från och med årskurs 6 till och
med höstterminen i årskurs 9 i alla ämnen, utom språkval, som
eleven har fått undervisning i under terminen och som inte
har avslutats,
2. i slutet av varje termin från och med årskurs 7 till och
med höstterminen i årskurs 9 i språkval, om eleven har fått
undervisning i ämnet under terminen och det inte har
avslutats, och
3. när ett ämne har avslutats. Lag (2014:458).

17 § Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E
eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med
A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta
betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.

18 § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper
i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i
ämnet. Detsamma gäller när det ska sättas ett sammanfattande
betyg för de naturorienterande respektive samhällsorienterande
ämnena. Lag (2010:2022).

Betyg innan ett ämne har avslutats

19 § När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska
betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som
eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen.

Vid bedömningen ska elevens kunskaper
1. i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska
ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till
kunskapskraven i årskurs 6, och
2. efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev
ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till
kunskapskraven i årskurs 9. Lag (2010:2022).

Betyg när ett ämne har avslutats

20 § När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska
betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om kunskapskrav.

21 § Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen
enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av de
kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller
andra liknande personliga förhållanden som inte är av
tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att
eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. Lag (2011:876).

22 § I fall där ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat
ämne ska en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling
i ämnet ges. Av bedömningen får också de stödåtgärder som har
vidtagits framgå. Bedömningen ska undertecknas av läraren.

Om det enligt 18 § inte kan sättas betyg i ett avslutat ämne,
får de stödåtgärder som har vidtagits framgå av beslutet.

Prövning

23 § Den som vill ha betyg från grundskolan har rätt att
genomgå prövning för betyg. Denna kan avse hela utbildningen
i grundskolan eller ett eller flera ämnen som ingår i
utbildningen. Detta gäller även den som tidigare har fått
betyg i ett avslutat ämne eller slutbetyg från grundskolan. Bestämmelserna om betygssättning i detta kapitel och i 3 kap. ska i tillämpliga delar gälla i fråga om prövningen.

Grundskola med offentlig huvudman

Hemkommunens ansvar

24 § Hemkommunen ansvarar för att utbildning i grundskolan
kommer till stånd för alla som enligt denna lag har rätt att
gå i grundskolan och som inte fullgör sin skolgång på annat
sätt.

Skyldigheten enligt första stycket ska fullgöras genom att
hemkommunen anordnar grundskola i den omfattning som krävs
för att bereda utbildning för alla i kommunen som är berörda.

Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens
med en annan kommun om att denna i sin grundskola ska ta emot
elever vars grundskoleutbildning hemkommunen ansvarar för.

Mottagande i en annan kommun

25 § En elev har rätt att bli mottagen i en grundskola som
anordnas av en annan kommun än den som ska svara för elevens
utbildning, om eleven med hänsyn till sina personliga
förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens
grundskola. Innan kommunen fattar beslut om att för ett visst
läsår ta emot en sådan elev ska den inhämta yttrande från
elevens hemkommun.

26 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om att kommuner får anordna särskild
utbildning i sin grundskola. Föreskrifterna får innebära att
elever från hela landet i mån av plats ska tas emot på
utbildningen.

27 § En kommun får även i andra fall än som avses i 24 § tredje stycket, 25 eller 26 § ta emot en elev från en annan
kommun i sin grundskola efter önskemål av elevens
vårdnadshavare.

28 § En elev som har tagits emot i en kommuns grundskola ett
visst läsår har rätt att gå kvar hela läsåret, även om de
förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under
läsåret.

Om det för eleven återstår endast en årskurs, har eleven
också rätt att gå kvar sista årskursen.

Kommunens organisation av sin grundskola

29 § Varje kommun är skyldig att vid utformningen av sin
grundskola beakta vad som är ändamålsenligt från
kommunikationssynpunkt för eleverna.

Varje kommun ska organisera sin grundskola så att ingen elev
på grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet. Avsteg härifrån får dock göras om förhållandena är så
speciella att det framstår som orimligt att kommunen måste
anordna skolgång på sådant sätt att eleven kan bo kvar i
hemmet under skolgången. Vid denna bedömning ska särskild
vikt fästas vid elevens ålder.

En elev i grundskola med offentlig huvudman som till följd av
sin skolgång måste bo utanför det egna hemmet har rätt till
tillfredsställande förhållanden. Hemkommunen ska svara för
detta utan extra kostnader för eleven. Hemkommunens
skyldighet omfattar dock inte elever som med stöd av 25-27 §§ går i en annan kommuns grundskola eller elever som väljer att
gå i en annan skolenhet i hemkommunen än den där de annars
skulle ha placerats.

Placering vid en skolenhet

30 § En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter
där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den
önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs
berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet
åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan
skolenhet inom sin grundskola.

Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål
endast om
1. den önskade placeringen skulle medföra betydande
organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen,
eller
2. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet
och studiero.

Beslut enligt andra stycket 2 gäller omedelbart, om inte
annat beslutas.

31 § Den som har blivit placerad vid en viss skolenhet har
rätt att gå kvar där om inte något annat följer av 30 § andra
stycket. Detsamma ska gälla den som har tagits emot i
förskoleklassen och som ska fortsätta sin utbildning i
grundskolan vid samma skolenhet.

Skolskjuts i hemkommunen

32 § Elever i grundskola med offentlig huvudman har rätt till
kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till
elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och
tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens
längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller
någon annan särskild omständighet.

Denna rätt gäller dock inte elever som väljer att gå i en
annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat
dem eller som går i en annan kommuns grundskola med stöd av 25-27 §§. I de fall då det kan ske utan organisatoriska eller
ekonomiska svårigheter ska kommunen även anordna skolskjuts i
dessa fall.

Elevens hemkommun ska ombesörja att skolskjuts anordnas.

Skolskjuts i en annan kommun än hemkommunen

33 § En elev som med stöd av 25 § går i en annan kommuns
grundskola och som på grund av skolgången måste övernatta i
den kommunen har rätt till skolskjuts mellan den tillfälliga
bostaden och den plats där utbildningen bedrivs under samma
förutsättningar som gäller för elever som är hemmahörande i
kommunen.

Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att
skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens
kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun.

Interkommunal ersättning

34 § En kommun som i sin grundskola har en elev från en annan
kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning
av elevens hemkommun, om elevens skolgång i kommunen grundar
sig på 25 §, 26 § eller 28 § andra stycket.

Även i de fall som avses i 27 § ska hemkommunen betala
ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett
sådant fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen
bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens
behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid
fördelning av resurser till de egna grundskolorna. Har en
elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver
hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om
betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter
uppstår för kommunen. Lag (2014:458).

Fristående grundskola

Mottagande

35 § Varje fristående grundskola ska vara öppen för alla
elever som har rätt till utbildning i grundskolan. Utbildningen får dock begränsas till att avse
1. vissa årskurser,
2. elever som är i behov av särskilt stöd, och
3. vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning
åt en elev om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag
för eleven enligt 39 § andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om sådana speciellt anpassade
utbildningar som avses i första stycket 3.

Urval

36 § Om det inte finns plats för alla sökande, ska urvalet
göras på de grunder som Statens skolinspektion godkänner, om
inte annat följer av
1. föreskrifter som meddelats med stöd av 9 § tredje
stycket,
2. andra föreskrifter som avser fristående skolor med
särskild pedagogisk inriktning eller särskilda utbildningar,
eller
3. ett beslut som har fattats med stöd av 9 a §. Lag (2014:1013).

Bidrag från hemkommunen

37 §/Upphör att gälla U:2015-07-01/ Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje
elev vid skolenheten.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 38 § och i vissa
fall ett tilläggsbelopp enligt 39 §.

37 §/Träder i kraft I:2015-07-01/ Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje
elev vid skolenheten.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 38 § och i vissa
fall ett tilläggsbelopp enligt 39 §.

Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs
utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk. Lag (2015:73).

38 § Grundbeloppet ska avse ersättning för
1. undervisning,
2. lärverktyg,
3. elevhälsa,
4. måltider,
5. administration,
6. mervärdesskatt, och
7. lokalkostnader.

Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som
hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den
egna grundskolan.

39 § Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett
omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas
modersmålsundervisning.

Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en
elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska
eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Skolskjuts

40 § Hemkommunen ska anordna skolskjuts för elever som går i
en fristående grundskola inom kommunen under samma
förutsättningar som enligt 32 § andra stycket andra meningen
gäller för elever som valt en annan skolenhet än den där
kommunen annars skulle ha placerat dem.

Insyn

41 § Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt
till insyn i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra
sina skyldigheter enligt denna lag och tillgodose
allmänhetens behov av insyn. Lag (2014:903).


11 kap. Grundsärskolan

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns

– allmänna bestämmelser (2–17 §§),

– bestämmelser om betyg (18–23 a §§),

– bestämmelser om grundsärskola med offentlig huvudman (24–33 §§), och

– bestämmelser om fristående grundsärskola (34–40 §§). Lag (2011:876).

Allmänna bestämmelser

Utbildningens syfte

2 § Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för
dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och
utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa.

Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig
utveckling, förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger
till grund för fortsatt utbildning.

Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social
gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i
samhällslivet.

Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om elever
med utvecklingsstörning också ska gälla vissa andra barn,
ungdomar och vuxna. Lag (2012:109).

Träningsskolan

3 § Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som
benämns träningsskola. Träningsskolan är avsedd för elever
som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av
utbildningen i ämnen.

Årskurser, läsår och terminer

4 § Grundsärskolan ska ha nio årskurser. Utbildningen i varje
årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en
hösttermin och en vårtermin.

Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om
när läsåret ska börja och sluta.

Ämnen och ämnesområden

5 § Grundsärskolan omfattar utbildning i ämnen eller inom
ämnesområden, eller en kombination av dessa. Utbildning inom
ämnesområden är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra
sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Utbildningen
kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner.

6 § Undervisningen ska omfatta följande ämnen eller
ämnesområden.

Ämnen:
- bild,
- engelska,
- hem- och konsumentkunskap,
- idrott och hälsa,
- matematik,
- musik,
- naturorienterande ämnen,
- samhällsorienterande ämnen,
- slöjd,
- svenska eller svenska som andraspråk, och
- teknik.

Ämnesområden:
- estetisk verksamhet,
- kommunikation,
- motorik,
- vardagsaktiviteter, och
- verklighetsuppfattning.

Utöver de ämnen och ämnesområden som anges i första stycket
ska det som ämne finnas modersmål för de elever som ska
erbjudas modersmålsundervisning.

Vidare ska det finnas elevens val och skolans val. Undervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och
bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen eller
ämnesområden.

Undervisningstid

7 § Den totala undervisningstiden för varje elev i
grundsärskolan ska vara minst 6 785 timmar. För en elev i
inriktningen träningsskolan ska den totala undervisningstiden
dock vara minst 6 665 timmar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan). Lag (2013:248).

8 § Huvudmannen för utbildningen avgör om en elev som tas
emot i grundsärskolan huvudsakligen ska läsa ämnen eller
ämnesområden. Rektorn får besluta att en elev ska läsa en
kombination av ämnen och ämnesområden samt ämnen enligt
grundskolans kursplaner, om eleven har förutsättningar för
det.

Samråd med elevens vårdnadshavare ska ske innan beslut
fattas.

Bemyndiganden

9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om
1. undervisningstid utöver vad som följer av 7 §,
2. avvikelser från 6 § och från timplanen utöver vad som
följer av 3 kap. 12 § (anpassad studiegång) eller 7 kap. 9 § andra stycket (integrerad undervisning), om det behövs med
hänsyn till elevernas förmåga, och
3. andra begränsade avvikelser från 6 § och från timplanen.

Modersmålsundervisning

10 §/Upphör att gälla U:2015-07-01/ En elev som har en vårdnadshavare med ett annat
modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i
detta språk om
1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och
2. eleven har grundläggande kunskaper i språket.

Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska
erbjudas även om språket inte är elevens dagliga
umgängesspråk i hemmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana
föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska
erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar
sådan undervisning i det språket.

10 §/Träder i kraft I:2015-07-01/ En elev som har en vårdnadshavare med ett annat
modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i
detta språk om
1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och
2. eleven har grundläggande kunskaper i språket.

En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska
erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella
minoritetsspråk.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana
föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska
erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar
sådan undervisning i det språket. Lag (2014:458).

Kursplaner

11 § För varje ämne och ämnesområde ska gälla en kursplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om kursplaner.

Tester och prov

12 § Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning
eller urval till eller inom en skolenhet. Tester och prov får
inte heller utgöra villkor för fortsatt utbildning vid en
skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör.

Avgifter

13 § Utbildningen ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra
lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt
erbjudas näringsriktiga skolmåltider.

Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.

14 § Trots 13 § får det förekomma enstaka inslag som kan
medföra en obetydlig kostnad för eleverna.

I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det,
trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under
ett läsår förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare
på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla
elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens
självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten.

Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

15 § Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och
elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur
elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan
stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska
nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt
inom ramen för läroplanen. Informationen vid
utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av
elevens utveckling i förhållande till läroplanen och
kunskapskraven i de ämnen eller ämnesområden som eleven får
undervisning i.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant
åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §. Lag (2013:796).

16 § I årskurs 1–5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av
utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell
utvecklingsplan
1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande
till kunskapskraven i de ämnen eller ämnesområden som eleven
får undervisning i, och
2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska
nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt
inom ramen för läroplanen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen
om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om
rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven
och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid
dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om
utformningen av sådan skriftlig information som ges i
utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid
andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga
individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av
vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för
att nå kunskapskraven. Lag (2014:456).

16 a § I årskurs 6–9 ska läraren, om eleven får undervisning
i ett ämnesområde eller ett ämne som eleven eller
vårdnadshavaren inte begär betyg i, en gång per läsår vid ett
av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell
utvecklingsplan
1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande
till kunskapskraven i ämnesområdet eller ämnet, och
2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska
nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt
inom ramen för läroplanen i det ämnesområdet eller ämnet.

Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig
information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i
andra fall än vad som följer av första stycket och även vid
andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga
individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av
vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för
att nå kunskapskraven. Lag (2014:456).

Intyg och studieomdöme

17 § Eleverna ska efter avslutad grundsärskola få intyg om
den utbildning de gått igenom.

Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska
intyget kompletteras med ett allmänt studieomdöme. Studieomdömet ska avse elevens möjlighet att bedriva studier.

Intyget ska undertecknas av läraren.

Betyg

Tillämpliga bestämmelser

18 § Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns
i 3 kap. 13-21 §§.

Betygssättning

19 § Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska
betyg sättas i grundsärskolans ämnen.

Betyg ska sättas
1. i slutet av varje termin från och med årskurs 6 till och
med höstterminen i årskurs 9 i de ämnen som eleven har fått
undervisning i under terminen och som inte har avslutats,
och
2. när ett ämne har avslutats. Lag (2014:458).

20 § Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E
användas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med
E.

För den elev som inte uppnår kraven för betyget E, ska betyg
inte sättas i ämnet.

21 § Om en elev i grundsärskolan har läst ett ämne enligt
grundskolans kursplaner och eleven eller elevens
vårdnadshavare begär att betyg ska sättas i ämnet, ska de
bestämmelser som gäller för betygssättning i grundskolan
tillämpas.

Betyg innan ett ämne har avslutats

22 § När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska
betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som
eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen.

Vid bedömningen ska elevens kunskaper
1. i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska
ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till
kunskapskraven i årskurs 6, och
2. efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev
ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till
kunskapskraven i årskurs 9. Lag (2010:2022).

Betyg när ett ämne har avslutats

23 § När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska
betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om kunskapskrav.

23 a § Om det finns särskilda skäl får det vid
betygssättningen enligt 22 och 23 §§ bortses från enstaka
delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av
årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses
funktionsnedsättning, utom elevens utvecklingsstörning, eller
andra liknande personliga förhållanden som inte är av
tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att
eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. Utvecklingsstörningen får dock beaktas om det finns synnerliga
skäl. Lag (2011:876).

Grundsärskola med offentlig huvudman

Hemkommunens ansvar

24 § Hemkommunen ansvarar för att utbildning i grundsärskolan
kommer till stånd för alla som enligt denna lag har rätt att
gå i grundsärskolan och inte fullgör sin skolgång på annat
sätt.

Skyldigheten enligt första stycket ska fullgöras genom att
hemkommunen
1. anordnar grundsärskola i den omfattning som krävs för att
bereda utbildning för alla i kommunen som är berörda, eller
2. kommer överens med en annan kommun att den i sin
grundsärskola ska ta emot de elever som hemkommunen ansvarar
för.

Mottagande i en annan kommun

25 § En elev har rätt att bli mottagen i en grundsärskola som
anordnas av en annan kommun än den som ska svara för elevens
utbildning, om eleven med hänsyn till sina personliga
förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens
grundsärskola. Innan kommunen fattar beslut om att för ett
visst läsår ta emot en sådan elev, ska den inhämta yttrande
från elevens hemkommun.

26 § En kommun får även i andra fall än som avses i 24 § andra stycket 2 eller 25 § ta emot en elev från en annan
kommun i sin grundsärskola efter önskemål av elevens
vårdnadshavare.

27 § En elev som har tagits emot i en kommuns grundsärskola
ett visst läsår har rätt att gå kvar hela läsåret, även om de
förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under
läsåret.

Om det för eleven återstår endast en årskurs har eleven också
rätt att gå kvar sista årskursen.

Kommunens organisation av sin grundsärskola

28 § Varje kommun är skyldig att vid utformningen av sin
grundsärskola beakta vad som är ändamålsenligt från
kommunikationssynpunkt för eleverna.

Varje kommun ska så långt det är möjligt organisera sin
grundsärskola så att ingen elev på grund av skolgången
behöver bo utanför det egna hemmet.

I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade finns det föreskrifter om stöd och service
i form av boende i familjehem eller bostad med särskild
service för barn och ungdomar som behöver bo utanför
föräldrahemmet.

Placering vid en skolenhet

29 § En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter
där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den
önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs
berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet
åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan
skolenhet inom sin grundsärskola.

Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål
endast om
1. den önskade placeringen skulle medföra betydande
organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen,
eller
2. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet
och studiero.

Beslut enligt andra stycket 2 gäller omedelbart, om inte
annat beslutas.

30 § Den som har blivit placerad vid en viss skolenhet har
rätt att gå kvar där om inte något annat följer av 29 § andra
stycket. Detsamma ska gälla den som har tagits emot vid en
skolenhet med förskoleklass och som ska fortsätta sin
utbildning i grundsärskolan vid samma skolenhet.

Skolskjuts i hemkommunen

31 § Elever i grundsärskola med offentlig huvudman har rätt
till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till
elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och
tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens
längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller
någon annan särskild omständighet.

Denna rätt gäller dock inte elever som väljer att gå i en
annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat
dem eller som går i en annan kommuns grundsärskola med stöd
av 25 eller 26 §§. I de fall då det kan ske utan
organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen
även anordna skolskjuts i dessa fall.

Elevens hemkommun ska ombesörja att skolskjuts anordnas.

Skolskjuts i en annan kommun än hemkommunen

32 § En elev som med stöd av 25 § går i en annan kommuns
grundsärskola och som på grund av skolgången måste övernatta
i den kommunen har rätt till skolskjuts mellan den
tillfälliga bostaden och den plats där utbildningen bedrivs
under samma förutsättningar som gäller för elever som är
hemmahörande i kommunen.

Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att
skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens
kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun.

Interkommunal ersättning

33 § En kommun som i sin grundsärskola har en elev från en
annan kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens
utbildning av elevens hemkommun, om elevens skolgång i
kommunen grundar sig på 25 § eller 27 § andra stycket.

Även i de fall som avses i 26 § ska hemkommunen betala
ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett
sådant fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen
bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens
behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid
fördelning av resurser till de egna grundsärskolorna. Har en
elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver
hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om
betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter
uppstår för kommunen. Lag (2014:458).

Fristående grundsärskola

Mottagande

34 § Varje fristående grundsärskola ska vara öppen för alla
elever som har rätt till utbildning i grundsärskolan. Utbildningen får dock begränsas till att avse
1. vissa årskurser,
2. elever som är i behov av särskilt stöd, och
3. vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning
åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag
för eleven enligt 38 § andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om sådana speciellt anpassade
utbildningar som avses i första stycket 3.

Urval

35 § Om det inte finns plats för alla sökande, ska urvalet
göras på grunder som Statens skolinspektion godkänner.

Bidrag från hemkommunen

36 §/Upphör att gälla U:2015-07-01/ Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje
elev vid skolenheten.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 37 § och i vissa
fall ett tilläggsbelopp enligt 38 §.

36 §/Träder i kraft I:2015-07-01/ Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje
elev vid skolenheten.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 37 § och i vissa
fall ett tilläggsbelopp enligt 38 §.

Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs
utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk. Lag (2015:73).

37 § Grundbeloppet ska avse ersättning för
1. undervisning,
2. lärverktyg,
3. elevhälsa,
4. måltider,
5. administration,
6. mervärdesskatt, och
7. lokalkostnader.

Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som
hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den
egna grundsärskolan.

38 § Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett
omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas
modersmålsundervisning.

Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en
elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska
eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Skolskjuts

39 § Hemkommunen ska anordna skolskjuts för elever som går i
en fristående grundsärskola inom kommunen under samma
förutsättningar som enligt 31 § andra stycket andra meningen
gäller för elever som valt en annan skolenhet än den där
kommunen annars skulle ha placerat dem.

Insyn

40 § Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt
till insyn i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra
sina skyldigheter enligt denna lag och tillgodose
allmänhetens behov av insyn. Lag (2014:903).


12 kap. Specialskolan

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns

– allmänna bestämmelser (2–13 a §§)

– bestämmelser om betyg (14–23 §§), och

– bestämmelser om huvudmannens skyldigheter i särskilda fall (24–26 §§). Lag (2013:796).

Allmänna bestämmelser

Utbildningens syfte

2 § Specialskolan ska ge de barn och ungdomar som avses i 7 kap. 6 § en utbildning som är anpassad till varje elevs
förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den
utbildning som ges i grundskolan. Utbildningen ska ligga till
grund för fortsatt utbildning.

Årskurser, läsår och terminer

3 § Specialskolan ska ha tio årskurser. Utbildningen i varje
årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en
hösttermin och en vårtermin.

Ämnen

4 § Undervisningen ska omfatta följande ämnen:

– bild,

– engelska,

– hem- och konsumentkunskap,

– idrott och hälsa,

– matematik,

– naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi,

– rörelse och drama eller musik,

– samhällsorienterande ämnen: geografi, historia,
religionskunskap och samhällskunskap,

– slöjd,

– svenska eller svenska som andraspråk,

– teckenspråk, och

– teknik.

För hörande elever gäller att ämnet musik ersätter ämnet
rörelse och drama. För elever som tagits emot enligt 7 kap. 6 § första stycket 1 och 3 gäller att ämnet svenska ersätter
ämnet teckenspråk, om dessa elever inte har behov av
teckenspråk.

Härutöver ska det som ämnen finnas språkval och, för de elever
som ska erbjudas modersmålsundervisning, modersmål.

Vidare ska det finnas elevens val och skolans val. Undervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och
bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Lag (2011:876).

Undervisningstid

5 § Den totala undervisningstiden för varje elev i
specialskolan ska vara minst 7 965 timmar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan). Lag (2013:248).

Bemyndiganden

6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om
1. undervisningstid utöver vad som följer av 5 §,
2. begränsade avvikelser från 4 § utöver vad som följer av 3 kap. 12 § (anpassad studiegång), om det finns särskilda
skäl, och
3. avvikelser för elever med utvecklingsstörning från den
ämnesindelning som anges i 4 §.

Modersmålsundervisning

7 §/Upphör att gälla U:2015-07-01/ En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål
än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk
om
1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och
2. eleven har grundläggande kunskaper i språket.

Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska
erbjudas även om språket inte är elevens dagliga
umgängesspråk i hemmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana
föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska
erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar
sådan undervisning i det språket.

7 §/Träder i kraft I:2015-07-01/ En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål
än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk
om
1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och
2. eleven har grundläggande kunskaper i språket.

En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska
erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella
minoritetsspråk.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana
föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska
erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar
sådan undervisning i det språket. Lag (2014:458).

Kursplaner

8 § För varje ämne ska gälla en kursplan.

För elever med utvecklingsstörning får grundsärskolans
kursplaner tillämpas om elevens vårdnadshavare lämnar sitt
samtycke. Om elevens vårdnadshavare inte lämnar sitt samtycke
ska eleven läsa enligt specialskolans kursplaner. Grundsärskolans kursplaner får dock tillämpas för en elev
utan elevens vårdnadshavares samtycke om det finns synnerliga
skäl med hänsyn till elevens bästa. I den utsträckning som
grundsärskolans kursplaner inte kan användas får särskilda
kursplaner upprättas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om kursplaner.

Tester och prov

9 § Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning
eller urval till eller inom en skolenhet. Tester och prov får
inte heller utgöra villkor för fortsatt utbildning vid en
skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör.

Avgifter

10 § Utbildningen ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra
lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt
erbjudas näringsriktiga skolmåltider.

Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.

11 § Trots 10 § får det förekomma enstaka inslag som kan
medföra en obetydlig kostnad för eleverna.

I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det,
trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under
ett läsår förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare
på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla
elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens
självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten.

Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

12 § Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och
elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur
elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan
stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska
nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt
inom ramen för läroplanen. Informationen vid
utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av
elevens utveckling i förhållande till läroplanen och
kunskapskraven i de ämnen eller ämnesområden som eleven får
undervisning i.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant
åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §. Lag (2013:796).

13 § I årskurs 1–6 ska läraren en gång per läsår, vid ett av
utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell
utvecklingsplan
1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande
till kunskapskraven i de ämnen eller ämnesområden som eleven
får undervisning i, och
2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska
nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt
inom ramen för läroplanen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen
om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om
rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven
och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid
dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om
utformningen av sådan skriftlig information som ges i
utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid
andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga
individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av
vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för
att nå kunskapskraven. Lag (2014:456).

13 a § I årskurs 7–10 ska, om grundsärskolans kursplaner
tillämpas och eleven får undervisning i ett ämnesområde eller
ett ämne som eleven eller vårdnadshavaren inte begär betyg i,
läraren en gång per läsår vid ett av utvecklingssamtalen i en
skriftlig individuell utvecklingsplan
1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande
till kunskapskraven i ämnesområdet eller ämnet, och
2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska
nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt
inom ramen för läroplanen i det ämnesområdet eller ämnet.

Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig
information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i
andra fall än vad som följer av första stycket och även vid
andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga
individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av
vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för
att nå kunskapskraven. Lag (2014:456).

Betyg

Tillämpliga bestämmelser

14 § Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns
i 3 kap. 13-21 §§.

För elever som läser enligt specialskolans kursplaner gäller
utöver 3 kap. bestämmelserna om betygssättning i 15-22 §§.

För elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner gäller
utöver 3 kap. bestämmelserna om intyg, studieomdöme och betyg
i 11 kap. 17-23 §§. Betyg innan ett ämne har avslutats ska
dock sättas vid de tidpunkter som anges i 16 § 1.

Betygssättning

15 § Betyg ska sättas i specialskolans ämnen.

Om undervisningen i naturorienterande ämnen och
samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande
fram till och med slutet av årskurs 7, får rektorn dock besluta
att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive
ämnen i årskurs 7. Lag (2010:2022).

16 § Betyg ska sättas
1. i slutet av varje termin från och med årskurs 7 till och
med höstterminen i årskurs 10 i alla ämnen, utom språkval,
som eleven har fått undervisning i under terminen och som
inte har avslutats,
2. i slutet av varje termin från och med årskurs 8 till och
med höstterminen i årskurs 10 i språkval, om eleven har fått
undervisning i ämnet under terminen och det inte har
avslutats, och
3. när ett ämne har avslutats. Lag (2014:458).

17 § Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E
eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med
A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta
betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.

18 § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper
i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i
ämnet. Detsamma gäller när det ska sättas ett sammanfattande
betyg för de naturorienterande respektive samhällsorienterande
ämnena. Lag (2010:2022).

Betyg innan ett ämne har avslutats

19 § När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska
betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som
eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen.

Vid bedömningen ska elevens kunskaper
1. i årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev ska
ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till
kunskapskraven i årskurs 7, och
2. efter årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev
ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till
kunskapskraven i årskurs 10. Lag (2010:2022).

Betyg när ett ämne har avslutats

20 § När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska
betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om kunskapskrav.

21 § Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen
enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av kunskapskrav
som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 7 eller 10. Med
särskilda skäl avses funktionsnedsättning, utöver dövhet eller
hörselskada, eller andra liknande personliga förhållanden som
inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder
för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. Lag (2011:876).

22 § I fall där ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat
ämne ska en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling
i ämnet ges. Av bedömningen får också de stödåtgärder som har
vidtagits framgå. Bedömningen ska undertecknas av läraren.

Om det enligt 18 § inte kan sättas betyg i ett avslutat ämne,
får de stödåtgärder som har vidtagits framgå av beslutet.

Prövning

23 § Den som vill ha betyg från specialskolan har rätt att
genomgå prövning för betyg. Denna kan avse hela utbildningen
i specialskolan eller ett eller flera ämnen som ingår i
utbildningen. Detta gäller även den som tidigare har fått
betyg i ett avslutat ämne eller slutbetyg från specialskolan.

Bestämmelserna om betygssättning i detta kapitel och i 3 kap. ska i tillämpliga delar gälla i fråga om prövningen.

Huvudmannens skyldigheter i särskilda fall

Ersättning från elevens hemkommun

24 §/Upphör att gälla U:2015-07-01/ Hemkommunen ska betala ersättning till staten för vissa
kostnader för den som är elev i specialskolan eller i
förskoleklass eller fritidshem vid en skolenhet inom
specialskolan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om ersättningens storlek.

24 §/Träder i kraft I:2015-07-01/ Hemkommunen ska betala ersättning till staten för vissa
kostnader för den som är elev i specialskolan eller i
förskoleklass eller fritidshem vid en skolenhet inom
specialskolan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om ersättningens storlek.

Första stycket gäller inte utlandssvenska elever i årskurs 7–10. Lag (2015:73).

Resor och boende

25 § En elev i specialskolan har rätt till de resor som krävs
för utbildningen. Staten ska stå för kostnaderna.

En elev i specialskolan som till följd av skolgången måste bo
utanför det egna hemmet har rätt till tillfredsställande
förhållanden. Staten ska svara för detta utan extra kostnader
för eleven.

Skolenheter

26 § Utbildningen i specialskolan ska anordnas av
Specialpedagogiska skolmyndigheten och bedrivas vid flera
skolenheter.


13 kap. Sameskolan

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns

– allmänna bestämmelser (2–14 §§),

– bestämmelser om betyg (15–21 a §§), och

– bestämmelser om huvudmannens skyldigheter i särskilda fall (22–24 §§). Lag (2011:878).

Allmänna bestämmelser

Utbildningens syfte

2 § Sameskolan ska ge en utbildning med samisk inriktning som
i övrigt motsvarar utbildningen i årskurserna 1-6 i
grundskolan.

Årskurser, läsår och terminer

3 § Sameskolan ska ha sex årskurser. Utbildningen i varje
årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en
hösttermin och en vårtermin.

Ämnen

4 § Undervisningen ska omfatta följande ämnen:
- bild,
- engelska,
- hem- och konsumentkunskap,
- idrott och hälsa,
- matematik,
- musik,
- naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi,
- samhällsorienterande ämnen: geografi, historia,
religionskunskap och samhällskunskap,
- samiska,
- slöjd,
- svenska eller svenska som andraspråk, och
- teknik.

Härutöver ska det som ämnen finnas språkval och, för elever
som ska erbjudas modersmålsundervisning, modersmål.

Vidare ska det finnas elevens val och skolans val. Undervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och
bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen.

Undervisningstid

5 § Den totala undervisningstiden för varje elev i sameskolan
ska vara minst 4 320 timmar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan). Lag (2013:248).

6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om
1. undervisningstid utöver vad som följer av 5 §, och
2. begränsade avvikelser från 4 § och från timplanen utöver
vad som följer av 3 kap. 11 § (anpassad studiegång), om det
finns särskilda skäl.

Modersmålsundervisning

7 §/Upphör att gälla U:2015-07-01/ En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål
än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk
om
1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och
2. eleven har grundläggande kunskaper i språket.

Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska
erbjudas även om språket inte är elevens dagliga
umgängesspråk i hemmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana
föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska
erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar
sådan undervisning i det språket.

7 §/Träder i kraft I:2015-07-01/ En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål
än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk
om
1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och
2. eleven har grundläggande kunskaper i språket.

En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska
erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella
minoritetsspråk.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana
föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska
erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar
sådan undervisning i det språket. Lag (2014:458).

Kursplaner

8 § För varje ämne ska en kursplan gälla.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om kursplaner.

Tester och prov

9 § Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning
eller urval till eller inom en skolenhet. Tester och prov får
inte heller utgöra villkor för fortsatt utbildning vid en
skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör.

Avgifter

10 § Utbildningen ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra
lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt
erbjudas näringsriktiga skolmåltider.

Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.

11 § Trots 10 § får det förekomma enstaka inslag som kan
medföra en obetydlig kostnad för eleverna.

I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det,
trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under
ett läsår förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare
på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla
elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens
självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten.

Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

12 § Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och
elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur
elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan
stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska
nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt
inom ramen för läroplanen. Informationen vid
utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av
elevens utveckling i förhållande till läroplanen och
kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant
åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §. Lag (2013:796).

13 § I årskurs 1–5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av
utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell
utvecklingsplan
1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande
till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i,
och
2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska
nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt
inom ramen för läroplanen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen
om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om
rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven
och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid
dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om
utformningen av sådan skriftlig information som ges i
utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid
andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga
individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av
vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för
att nå kunskapskraven. Lag (2014:456).

Intyg vid avgång

14 § När en elev avgår från en sameskola ska intyg om
avgången utfärdas.

Intyget ska innehålla uppgifter om
1. den årskurs från vilken eleven avgått,
2. tiden för avgången,
3. de ämnen som eleven undervisats i, och
4. det antal undervisningstimmar som eleven erbjudits.

Intyget ska undertecknas av rektorn.

Betyg

Tillämpliga bestämmelser

15 § Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. 13-21 §§. Lag (2010:2022).

Betygssättning

16 § Betyg ska sättas i sameskolans ämnen utom språkval.

Om undervisningen i naturorienterande ämnen och
samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande
fram till och med slutet av årskurs 6, får rektorn dock besluta
att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive
ämnen. Lag (2010:2022).

17 § Betyg ska sättas i slutet av varje termin i årskurs 6 i
de ämnen som eleven fått undervisning i under terminen. Lag (2014:458).

18 § Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F
användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D
eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F. Lag (2010:2022).

19 § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper
i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i
ämnet. Detsamma gäller när det ska sättas ett sammanfattande
betyg för de naturorienterande respektive samhällsorienterande
ämnena. Lag (2010:2022).

Betyg innan ett ämne har avslutats

20 § Betygssättningen ska på höstterminen i årskurs 6 bygga på
en bedömning av de kunskaper som eleven har inhämtat i ämnet
till och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens
kunskaper ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha
uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i
årskurs 6. Lag (2010:2022).

Betyg när ett ämne har avslutats

21 § När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska
betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar
föreskrifter om kunskapskrav. Lag (2010:2022).

21 a § Om det finns särskilda skäl får det vid
betygssättningen enligt 20 och 21 §§ bortses från enstaka
delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av
årskurs 6. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller
andra liknande personliga förhållanden som inte är av
tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att
eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. Lag (2011:876).

Huvudmannens skyldigheter i särskilda fall

Ersättning från elevens hemkommun

22 § Hemkommunen ska betala ersättning till staten för vissa
kostnader för den som är elev i sameskolan eller i
förskoleklass eller fritidshem vid en skolenhet inom
sameskolan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om ersättningens storlek. Lag (2010:2022).

Resor och boende

23 § En elev i sameskolan har rätt till de resor som krävs
för utbildningen. Staten ska stå för kostnaderna.

En elev i sameskolan som till följd av skolgången måste bo
utanför det egna hemmet har rätt till tillfredsställande
förhållanden. Staten ska svara för detta utan extra kostnader
för eleven. Lag (2010:2022).

24 § Utbildning i sameskolan ska anordnas av
Sameskolstyrelsen och bedrivas vid flera skolenheter. Lag (2010:2022).


14 kap. Fritidshemmet

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns
- allmänna bestämmelser (2-10 §§),
- bestämmelser om fritidshem med offentlig huvudman (11-14 §§), och
- bestämmelser om fritidshem med enskild huvudman (15-19 §§).

Allmänna bestämmelser

Utbildningens syfte

2 § Fritidshemmet kompletterar utbildningen i
förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan,
sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan
fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling
och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och
rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på
eleven och elevens behov.

Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social
gemenskap.

Erbjudande av utbildning

3 § Varje kommun ska erbjuda utbildning i fritidshem för
elever i kommunens förskoleklass, grundskola och
grundsärskola. Staten ska erbjuda utbildning i fritidshem för
elever i specialskola och sameskola.

Hemkommunen ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever
som går i en fristående skola i de fall huvudmannen inte
erbjuder sådan utbildning.

4 § Utbildning i fritidshem ska erbjudas så snart det
framkommit att eleven har behov av en sådan plats.

Omfattning

5 § En elev i någon av de skolformer som anges i 3 § ska
erbjudas utbildning i fritidshemmet i den omfattning som
behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller
studier eller om eleven har ett eget behov på grund av
familjens situation i övrigt.

6 § Elever ska även i andra fall än som avses i 5 § erbjudas
utbildning i fritidshem, om de av fysiska, psykiska eller
andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av
sådan utbildning.

7 § Fritidshem ska erbjudas till och med vårterminen det år
då eleven fyller 13 år. Från och med höstterminen det år då
eleven fyller 10 år får öppen fritidsverksamhet erbjudas i
stället för fritidshem, om eleven inte på grund av fysiska,
psykiska eller andra skäl är i behov av sådant särskilt stöd
i sin utveckling som endast kan erbjudas i fritidshem.

Bestämmelser om öppen fritidsverksamhet finns i 25 kap.

8 § Fritidshem ska erbjudas eleverna den del av dagen då
eleverna inte går i någon av de skolformer som anges i 3 § och under lov. Fritidshem behöver inte erbjudas under
kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger.

Elevgrupperna och miljön

9 § Huvudmannen ska se till att elevgrupperna har en lämplig
sammansättning och storlek och att eleverna även i övrigt
erbjuds en god miljö.

Placering vid en skolenhet

10 § En elev i förskoleklass, grundskola, grundsärskola,
specialskola eller sameskola ska erbjudas utbildning i
fritidshem vid eller så nära som möjligt den skolenhet där
eleven får utbildning.

Fritidshem med offentlig huvudman

Hemkommunens ansvar

11 § Hemkommunen svarar för att en elev som ska erbjudas
fritidshem enligt bestämmelserna i detta kapitel och går i en
sådan särskild utbildningsform som avses i 24 kap. erbjuds
fritidshem. I dessa fall ska bestämmelserna i 4-10 §§ tillämpas.

Avgifter

12 § En kommun får ta ut avgift för utbildning i fritidshem
som den anordnar.

Avgifterna ska vara skäliga.

Avgifter vid skolenhet med specialskola och sameskola

13 § Avgifter som staten tar ut för utbildning i fritidshem
vid en skolenhet med specialskola eller sameskola ska
bestämmas efter samma grunder som kommunen där fritidshemmet
är beläget tillämpar i sina fritidshem. Interkommunal ersättning

14 § En kommun som i sitt fritidshem har en elev från en
annan kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens
utbildning i fritidshemmet av elevens hemkommun, om elevens
skolgång i den mottagande kommunens förskoleklass, grundskola
eller grundsärskola grundar sig på 9 kap. 13 § första
stycket, 10 kap. 24, 25 eller 26 § eller 11 kap. 24 § andra
stycket 2 eller 25 §. Även i andra fall då en kommun i sitt fritidshem har en elev
från en annan kommun ska hemkommunen betala ersättning till
den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte
kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med
hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma
grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser
till sina egna fritidshem. Har en elev ett omfattande behov
av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för
det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller
ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Ersättningen enligt första eller andra stycket ska i
förekommande fall minskas med belopp som huvudmannen tar ut
enligt 12 §.

Fritidshem med enskild huvudman

Bidrag från hemkommunen

15 § Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje
elev vid skolenheten.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 16 § och i vissa
fall ett tilläggsbelopp enligt 17 §.

16 § Grundbeloppet ska avse ersättning för
1. omsorg och pedagogisk verksamhet,
2. pedagogiskt material och utrustning,
3. måltider,
4. administration,
5. mervärdesskatt, och
6. lokalkostnader.

Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen
tillämpar vid fördelning av resurser till sina egna
fritidshem.

17 § Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett
omfattande behov av särskilt stöd.

Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en
elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska
eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Insyn

18 § Den kommun där en fristående skola som anordnar
fritidshem är belägen har rätt till insyn i verksamheten så
att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt
denna lag och tillgodose allmänhetens behov av insyn. Lag (2014:903).

Avgifter

19 § Avgifter som en enskild huvudman för ett fritidshem tar
ut får inte vara oskäligt höga.


15 kap. Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns
- allmänna bestämmelser (2-20 §§),
- bestämmelser om betyg (21-29 §§),
- bestämmelser om gymnasieskola med offentlig huvudman (30-32 §§),
- bestämmelser om fristående gymnasieskola (33 och 34 §§),
och
- bestämmelser om Rh-anpassad utbildning (35-40 §§).

Allmänna bestämmelser

Utbildningens syfte

2 § Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet
och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett
aktivt deltagande i samhällslivet.

Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap
och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och
tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa
kunskaper.

Utbildningen i gymnasieskolan ska i huvudsak bygga på de
kunskaper eleverna fått i grundskolan eller i motsvarande
utbildning. Den vidareutbildning som ges i form av ett fjärde
tekniskt år ska därutöver bygga på de kunskaper eleverna fått
på teknikprogrammet eller i motsvarande utbildning. Lag (2014:530).

3 § Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den
nationella och regionala kompetensförsörjningen till
arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn.

Samverkan

4 § Huvudmannen för gymnasieskolan ska samverka med samhället
i övrigt.

Målgrupp

5 § Gymnasieskolan ska vara öppen endast för ungdomar som
avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande
utbildning och som påbörjar sin gymnasieutbildning under
tiden till och med det första kalenderhalvåret det år de
fyller 20 år eller, i fall som avses i 36 §, 21 år. I 17 a
kap. 4 § finns särskilda bestämmelser om målgruppen för den
vidareutbildning som ges i form av ett fjärde tekniskt år.

I 17 kap. 16 § andra och tredje styckena finns bestämmelser
om utbildning i gymnasieskolan för vissa elever från
grundsärskolan.

Bestämmelserna om gymnasieskolan gäller bara för ungdomar som
är bosatta i landet. I 29 kap. 2–5 §§ finns ytterligare
föreskrifter om bosättning och rätten till utbildning. Lag (2014:530).

6 § Ungdomar som har gått igenom en utbildning på ett
nationellt program eller likvärdig utbildning eller har
avlagt International Baccalaureate (IB) är inte längre
behöriga för nationella program och introduktionsprogram i
gymnasieskolan. Lag (2014:530).

De olika utbildningarna

7 § Utbildningen i gymnasieskolan består av nationella
program som är yrkesprogram eller högskoleförberedande
program.

I gymnasieskolan finns också utbildning i form av
introduktionsprogram och vidareutbildning i form av ett
fjärde tekniskt år.

Närmare bestämmelser om de nationella programmen finns i 16 kap., om introduktionsprogrammen i 17 kap. och om
vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i 17 a
kap. Lag (2014:530).

8 § Varje kommun ska informera om de nationella programmen
samt om möjligheterna att få utbildning på
introduktionsprogram och vidareutbildning i form av ett
fjärde tekniskt år. Lag (2014:530).

Yrkesdansarutbildning

8 a § Regeringen får meddela föreskrifter om särskild
utbildning i form av en yrkesdansarutbildning i gymnasieskolan.

Föreskrifter om sådan utbildning som regeringen meddelar i
förordning får avvika från bestämmelserna i denna lag. Lag (2010:1997).

Utbildning anpassad för elever med vissa
funktionsnedsättningar

9 § För ungdomar med ett svårt rörelsehinder får de kommuner
som regeringen beslutar anordna speciellt anpassad utbildning (gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning) i sin
gymnasieskola. För dessa utbildningar gäller särskilda
bestämmelser i 35-40 §§. Regeringen får meddela ytterligare
föreskrifter om sådan utbildning.

Regeringen får meddela föreskrifter om utbildning i
gymnasieskolan för elever som är döva, hörselskadade eller
dövblinda eller har en språkstörning.

Föreskrifter enligt första och andra styckena får innebära
undantag från vad som annars gäller för utbildning i
gymnasieskolan.

Läsår och terminer

10 § Utbildningen ska bedrivas under läsår, som omfattar en
hösttermin och en vårtermin.

Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om
när läsåret ska börja och sluta.

Utbildningens förläggning

11 § Utbildningen i gymnasieskolan ska, med undantag för
gymnasial lärlingsutbildning som avses i 16 kap. 11 §, i
huvudsak vara skolförlagd. Även introduktionsprogrammen
programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion och
individuellt alternativ samt vidareutbildning i form av ett
fjärde tekniskt år får utformas så att de inte är i huvudsak
skolförlagda. Lag (2014:530).

Antagning

12 § Huvudmannen ansvarar för antagningen till de olika
utbildningar som anordnas av huvudmannen.

I 38 § finns särskilda bestämmelser om antagning till Rh- anpassad utbildning.

13 § Regeringen meddelar föreskrifter om urval bland mottagna
sökande.

14 § Antagningsorganisationen får vara gemensam för
gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på
gymnasial nivå och särskild utbildning för vuxna på gymnasial
nivå.

Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskola
anordnad av kommuner, landsting och enskilda huvudmän. Lag (2012:109).

Information till hemkommunen

15 § När en elev börjar eller slutar vid en gymnasieskola med
en annan huvudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast
meddela detta till hemkommunen.

Detsamma gäller om en elev som inte fyllt 20 år utan giltigt
skäl är frånvarande i betydande utsträckning. Denna
skyldighet påverkar inte huvudmannens ansvar för att ge stöd
eller särskilt stöd till elever. Lag (2014:1002).

Elevers närvaro och information om frånvaro

16 § En elev i gymnasieskolan ska delta i den verksamhet som
anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte
har giltigt skäl att utebli.

Om en elev i gymnasieskolan utan giltigt skäl uteblir från
den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda
utbildningen, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare
samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om
det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte
informeras samma dag.

Avgifter

17 § Utbildningen i gymnasieskolan ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra
lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta att eleverna ska hålla sig med
enstaka egna hjälpmedel.

Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.

18 § Trots 17 § får det förekomma enstaka inslag som kan
medföra en obetydlig kostnad för eleverna.

I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det,
trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under
ett läsår förekomma kostnader som ersätts av eleven eller
dennes vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter
ska vara öppna för alla elever. Ersättningen får inte
överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i
aktiviteten.

Modersmålsundervisning

19 §/Upphör att gälla U:2015-07-01/ En elev som har en vårdnadshavare med ett annat
modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i
detta språk om
1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och
2. eleven har goda kunskaper i språket.

Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska
erbjudas även om språket inte är elevens dagliga
umgängesspråk i hemmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana
föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska
erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar
sådan undervisning i det språket.

19 §/Träder i kraft I:2015-07-01/ En elev som har en vårdnadshavare med ett annat
modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i
detta språk om
1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och
2. eleven har goda kunskaper i språket.

En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska
erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella
minoritetsspråk om eleven har goda kunskaper i språket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana
föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska
erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar
sådan undervisning i det språket. Lag (2014:458).

Utvecklingssamtal

20 § Minst en gång varje termin ska rektorn se till att
eleven ges en samlad information om elevens
kunskapsutveckling och studiesituation (utvecklingssamtal). En elevs vårdnadshavare ska få sådan information som avses i
första stycket.

Betyg

Tillämpliga bestämmelser

21 § Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns
i 3 kap. 13-21 §§.

Betygssättning

22 § Betyg ska sättas

– på varje avslutad kurs,

– efter genomfört gymnasiearbete och examensarbete, och

– i grundskolans ämnen i de fall undervisning i dessa får
förekomma i gymnasieskolan.

Regeringen får meddela föreskrifter om hur betygssättningen
ska gå till. Föreskrifterna får innebära undantag från
bestämmelsen i 3 kap. 16 § om vem som beslutar om betyg. Lag (2014:530).

23 § Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D
eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E.

Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.

24 § Som betyg på en kurs ska någon av beteckningarna A, B,
C, D, E eller F användas. Betyg ska bestämmas med hjälp av de
kunskapskrav som har föreskrivits för en kurs.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om kunskapskrav.

25 § Som betyg på gymnasiearbetet och examensarbetet ska
någon av beteckningarna E eller F användas. Betyget E ska
användas om en elev har nått examensmålen för gymnasiearbetet
eller examensarbetet. I annat fall ska betyget F användas. Lag (2014:530).

26 § Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen
bortses från enstaka delar av kunskapskraven. Med särskilda
skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande
personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och
som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett
visst kunskapskrav. De kunskapskrav som rör säkerhet och de
som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters
föreskrifter ska dock alltid uppfyllas.

27 § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs
kunskaper på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte
sättas.

Prövning

28 § Den som vill ha betyg från gymnasieskolan har rätt att
genomgå prövning.

Regeringen får meddela föreskrifter om prövning. Sådana
föreskrifter får innebära inskränkning av rätten till
prövning.

29 § Regeringen meddelar föreskrifter om möjlighet för rektor
att i vissa fall ge betyg utan prövning till en elev som inte
följt undervisningen.

Gymnasieskola med offentlig huvudman

Kommunens ansvar

30 § Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen
erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet.

Kommunen kan erbjuda utbildning som den själv anordnar eller
utbildning som anordnas av en annan kommun eller ett
landsting enligt samverkansavtal med kommunen eller
landstinget. Kommuner som har ingått ett samverkansavtal
bildar ett samverkansområde för utbildningen.

Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa
ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till
ungdomarnas önskemål.

Utbildning anordnad av landsting

31 § Ett landsting får anordna utbildningar på sådana
nationella program som avser naturbruk och omvårdnad.

Efter överenskommelse med en kommun får landstinget anordna
utbildning även på andra nationella program.

Av 17 kap. 17 och 18 §§ följer vilken utbildning på
introduktionsprogram som får anordnas av ett landsting.

Av 17 a kap. 2 § följer att ett landsting som anordnar
utbildning på teknikprogrammet också får anordna
vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. Lag (2014:530).

Stöd till inackordering

32 § Hemkommunen ska lämna ekonomiskt stöd till elever i en
gymnasieskola med offentlig huvudman som behöver inackordering
på grund av skolgången. Denna skyldighet gäller dock inte
1. elever som har tagits emot i andra hand till ett nationellt
program enligt 16 kap. 47 §,
2. elever som har tagits emot enligt 17 kap. 19 § andra
stycket,
3. elever på Rh-anpassad utbildning, eller
4. utlandssvenska elever som får studiehjälp i form av
inackorderingstillägg enligt studiestödslagen (1999:1395).

Skyldigheten gäller till och med första kalenderhalvåret det
år eleven fyller 20 år.

Stödet ska avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och
från hemmet. Det ska ges kontant eller på annat sätt som ska
framgå av beslutet om stöd. Om stödet ges kontant, ska det
lämnas med lägst 1/30 av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken för varje hel kalendermånad som
eleven bor inackorderad. Beloppet får avrundas till närmast
lägre hela tiotal kronor. Lag (2011:876).

Fristående gymnasieskola

Mottagande

33 § Varje huvudman för en fristående gymnasieskola ska ta emot
alla ungdomar som har rätt till den sökta utbildningen i
gymnasieskolan. Mottagandet till en viss utbildning får dock
begränsas till att avse
1. elever som är i behov av särskilt stöd, och
2. vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.

När det gäller utbildningar som inte utformas för en grupp
elever och yrkesintroduktion som utformas för en grupp elever
finns särskilda regler om när huvudmannen för en fristående
skola är skyldig att ta emot ungdomar som uppfyller
behörighetskraven för utbildningen i 17 kap. 29 §. I övrigt är
en huvudman för en fristående skola inte skyldig att ta emot
ungdomar till sådan utbildning.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning
åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag
för eleven enligt 16 kap. 54 § andra stycket eller 17 kap. 34 § andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om sådan utbildning som avses i första
stycket andra meningen. Lag (2012:120).

Insyn

34 § Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt
till insyn i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra
sina skyldigheter enligt denna lag och tillgodose
allmänhetens behov av insyn. Lag (2014:903).

Rh-anpassad utbildning

Målgrupp

35 § I detta kapitel avses med ett svårt rörelsehinder ett
rörelsehinder som ensamt eller i kombination med en annan
funktionsnedsättning medför att en ungdom
1. för att kunna följa ett program i gymnasieskolan behöver
tillgång till en skola med Rh-anpassad utbildning, och
2. har behov av habilitering och i vissa fall av boende i
elevhem och omvårdnad i boendet.

Rätt till utbildning

36 § Ungdomar som har ett svårt rörelsehinder har rätt att få
utbildning vid en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning om
de
1. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller
motsvarande,
2. kan påbörja utbildningen senast under det första
kalenderhalvåret det år de fyller 21 år, och
3. uppfyller de övriga behörighetsvillkor som följer av 16 kap. 29-34 §§, när det gäller nationella program.

Första stycket 1 gäller inte utbildning i form av ett
introduktionsprogram. För att ha rätt till sådan utbildning
krävs att grundskoleutbildning eller motsvarande har
avslutats.

Riksrekrytering

37 § En gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning ska ta emot
sökande från hela landet till den speciellt anpassade
utbildningen.

Beslut om antagning och rätt till utbildning

38 § Frågor om antagning till Rh-anpassad utbildning vid
vissa gymnasieskolor och andra frågor om rätt till sådan
utbildning prövas av en särskild nämnd.

Avgifter

39 § Avgifter får inte tas ut för insatser för omvårdnad i
boendet eller habilitering som tillhandahålls av staten, en
kommun eller ett landsting i anslutning till en gymnasieskola
med Rh-anpassad utbildning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om avgifter för kost och logi.

Interkommunal ersättning

40 § Hemkommunen ska betala ersättning för kostnader för
boende och omvårdnad i boendet för elever på Rh-anpassad
utbildning. Hemlandstinget eller, i förekommande fall
hemkommunen, ska betala ersättning för kostnader för
habilitering. Ersättningarna ska betalas till den huvudman
som enligt avtal med staten svarar för verksamheten.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om ersättningar enligt första stycket.


16 kap. Utbildning på nationella program i gymnasieskolan

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- utbildningarnas utformning och innehåll (2-25 §§),
- gymnasieexamen (26-28 §§),
- behörighet, ansökan, mottagande och fullföljande av
utbildningen (29-41 §§),
- utbildning på nationella program vid en gymnasieskola med
offentlig huvudman (42-51 §§), och
- utbildning på nationella program vid en fristående
gymnasieskola (52-55 §§).

Utbildningarnas utformning och innehåll

Yrkesprogram och högskoleförberedande program

2 § Av 15 kap. 7 § framgår att de nationella programmen är
yrkesprogram eller högskoleförberedande program.

3 § Yrkesprogrammen ska utgöra grund för yrkesverksamhet och
fortsatt yrkesutbildning.

Alla elever på yrkesprogram ska inom ramen för sin
gymnasieutbildning ges möjlighet att uppnå grundläggande
behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå.

4 § De högskoleförberedande programmen ska utgöra grund för
fortsatt utbildning på högskolenivå.

De nationella programmen

5 § Vilka de nationella programmen är framgår av bilaga 2.

Examensmål

6 § För varje nationellt program ska det finnas examensmål
som innehåller mål för programmet.

Nationella inriktningar och särskilda varianter

7 § Inom de nationella programmen får det finnas inriktningar
och särskilda varianter, som börjar det första, andra eller
tredje läsåret.

8 § Inriktningarna är nationella.

Regeringen får meddela föreskrifter om vilka nationella
inriktningar som ska finnas.

9 § Frågan om en särskild variant ska godkännas ska prövas av
Statens skolverk.

10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela ytterligare föreskrifter om nationella
inriktningar och särskilda varianter.

Gymnasial lärlingsutbildning

11 § Inom yrkesprogrammen får det finnas gymnasial
lärlingsutbildning, som börjar det första, andra eller tredje
läsåret.

Gymnasial lärlingsutbildning ska i huvudsak vara förlagd till
en eller flera arbetsplatser. Lag (2011:877).

11 a § Ett skriftligt avtal (utbildningskontrakt) ska
upprättas för varje elev och arbetsplats och undertecknas av
eleven, skolhuvudmannen och den juridiska eller fysiska person
som tillhandahåller den arbetsplatsförlagda delen av den
gymnasiala lärlingsutbildningen. Skolhuvudmannen ska se till
att utbildningskontrakt upprättas.

Om eleven är under 18 år och inte har ingått äktenskap, ska
även elevens vårdnadshavare underteckna utbildningskontraktet.

I utbildningskontraktet ska det anges
1. vilka delar av utbildningen som ska genomföras på
arbetsplatsen och omfattningen av dessa delar,
2. hur kostnaderna för de skador som eleven kan orsaka under
den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen ska fördelas
mellan skolhuvudmannen och den juridiska eller fysiska person
som avses i första stycket,
3. avtalstiden och grunderna för att avtalet ska kunna upphöra
innan avtalstiden löpt ut, och
4. vilken lärare på skolenheten och vilken handledare på
arbetsplatsen som ska vara kontaktpersoner för den
arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Lag (2011:877).

11 b § En elev som utför arbete enligt ett
utbildningskontrakt ska i det sammanhanget inte anses som
arbetstagare. Detta gäller inte om arbetet omfattas av ett
avtal om gymnasial lärlingsanställning. Bestämmelser om sådan
anställning finns i lagen (2014:421) om gymnasial
lärlingsanställning. Lag (2014:422).

11 c § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela ytterligare föreskrifter om gymnasial
lärlingsutbildning och utbildningskontrakt. Lag (2014:422).

Erbjudande av viss utbildning

12 § När en huvudman erbjuder utbildning på ett nationellt
program får huvudmannen också låta erbjudandet omfatta att
eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en
särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning inom
programmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om att ett sådant erbjudande ska ges
inom vissa program.

Avvikelser från ett nationellt programs innehåll

13 § Statens skolverk får besluta om avvikelser från
struktur, innehåll och examensmål för utbildningar på
nationella program.

Beslut enligt första stycket som avser en utbildning som
anordnas av en offentlig huvudman fattas i samband med beslut
om riksrekrytering enligt 45 §.

Beslut enligt första stycket som avser en utbildning som
anordnas av en enskild huvudman fattas efter en prövning som
motsvarar prövningen av riksrekryterande utbildningar enligt 45 §.

Regeringen får meddela föreskrifter om villkor för beslut
enligt tredje stycket.

14 § Om det finns särskilda skäl, får huvudmannen besluta att
en elevs utbildning på ett nationellt program till sitt
innehåll får avvika från vad som annars gäller för
programmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om sådana avvikelser som avses i första
stycket.

Utbildningens längd

15 § De nationella programmen är avsedda att genomgås på tre
läsår.

Huvudmannen får besluta att utbildningen får fördelas på
längre tid än tre läsår.

Om huvudmannen har fått tillstånd till det av Statens
skolverk, får denne besluta att en utbildning får fördelas på
kortare tid än tre läsår.

Utbildningens förläggning och arbetsplatsförlagt lärande

16 § Av 15 kap. 11 § framgår att utbildningen på nationella
program i huvudsak ska vara skolförlagd om inte annat följer
av bestämmelserna om gymnasial lärlingsutbildning i 11 §.

Ett yrkesprogram ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om minsta omfattning av det
arbetsplatsförlagda lärandet för att ett yrkesprogram ska få
anordnas samt om undantag från 15 kap. 11 §.

Utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid

17 § Utbildningen på nationella program ska bedrivas som
heltidsstudier.

18 § Elever på yrkesprogrammen har rätt till minst 2 430 undervisningstimmar om 60 minuter och elever på
högskoleförberedande program har rätt till minst 2 180 undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad
undervisningstid).

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om avvikelser från den garanterade
undervisningstiden.

19 § Omfattningen av studierna på nationella program anges i
gymnasiepoäng.

20 § Utbildningens omfattning framgår av en poängplan i
bilaga 3.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om poängplanen.

Ämnen, gymnasiearbete och kurser

21 § För varje ämne ska det finnas en ämnesplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om ämnesplaner.

22 § I utbildningen ska det ingå ett gymnasiearbete.

23 § Utbildningen inom varje ämne ges i form av en eller
flera kurser.

För varje kurs ska det anges hur många gymnasiepoäng som
kursen omfattar.

24 § Har en elev efter avslutad kurs eller genomfört
gymnasiearbete fått lägst betyget E, är huvudmannen inte
skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om
inte annat följer av föreskrifter meddelade med stöd av andra
stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om vad som krävs för att få påbörja en
kurs och att få gå om en kurs.

Individuell studieplan

25 § För varje elev ska det upprättas en individuell
studieplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om den individuella studieplanen.

Gymnasieexamen

26 § Utbildningen på yrkesprogram syftar till en yrkesexamen
och utbildningen på högskoleförberedande program syftar till
en högskoleförberedande examen. Båda dessa examina kallas
gymnasieexamen.

För elever som har betyg från en utbildning som omfattar
minst 2 500 gymnasiepoäng på ett nationellt program ska
gymnasieexamen utfärdas, om villkoren i 27 eller 28 § är
uppfyllda.

Yrkesexamen

27 § Yrkesexamen ska utfärdas om en elev som avses i 26 § har
godkända betyg på en utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng och som innefattar
1. en eller flera kurser i svenska eller svenska som
andraspråk, engelska och matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng i varje ämne, och
2. gymnasiearbetet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om vilka kurser i de ämnen som anges i
första stycket 1 som ska vara godkända och om andra kurser
som ska ingå i de godkända betygen för respektive
yrkesprogram.

Högskoleförberedande examen

28 § Högskoleförberedande examen ska utfärdas om en elev som
avses i 26 § har godkända betyg på utbildning som omfattar
minst 2 250 gymnasiepoäng och som innefattar en eller flera
kurser i
1. svenska eller svenska som andraspråk om sammanlagt 300 gymnasiepoäng,
2. engelska om sammanlagt 200 gymnasiepoäng, och
3. matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng.

Gymnasiearbetet ska ingå i de godkända betygen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om vilka kurser i de ämnen som anges i
första stycket som ska vara godkända.

Behörighet, ansökan, mottagande och fullföljande av
utbildningen

Behörighet

29 § För de nationella programmen gäller, utöver vad som
föreskrivs i 15 kap. 5 §, de ytterligare behörighetskrav i
fråga om godkända betyg från grundskolan eller motsvarande
utbildning som följer av 30-34 §§.

30 § För behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända
betyg i svenska, engelska och matematik och i minst fem andra
ämnen.

31 § För behörighet till ett högskoleförberedande program
krävs godkända betyg i svenska, engelska, matematik och i
minst nio andra ämnen.

32 § En sökande till ett nationellt program som saknar
godkänt betyg i engelska men uppfyller övriga behörighetskrav
ska ändå anses behörig om den sökande
1. på grund av speciella personliga förhållanden inte har
haft möjlighet att delta i undervisning i engelska under en
betydande del av sin tid i grundskolan eller motsvarande
utbildning, och
2. bedöms ha förutsättningar att klara studierna på det sökta
programmet.

33 § En sökande som på annat sätt än genom grundskolestudier
har förvärvat likvärdiga kunskaper i ett ämne ska vid
tillämpningen av behörighetsreglerna anses ha godkänt betyg i
ämnet. Vidare ska godkänt betyg i svenska som andraspråk
likställas med godkänt betyg i svenska vid tillämpningen av
behörighetsreglerna.

34 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om att särskilda förkunskapskrav ska
gälla för vissa utbildningar.

Ansökan

35 § En ansökan till ett nationellt program eller till en
sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial
lärlingsutbildning som börjar första läsåret ska ges in till
den sökandes hemkommun. Avser ansökan mer än en utbildning
ska den sökande ange i vilken ordning han eller hon önskar
komma i fråga.

Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan
huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till denne.

Beslut om behörighet och mottagande

36 § Huvudmannen för den sökta utbildningen prövar om en
sökande är behörig och om den sökande ska tas emot.

Rätten att fullfölja utbildningen

37 § En elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt
program, en nationell inriktning eller en särskild variant
har rätt att hos huvudmannen eller, om huvudmannen är
offentlig, inom samverkansområdet fullfölja sin utbildning på
det påbörjade programmet eller den aktuella inriktningen
eller varianten.

Första stycket gäller även om de förhållanden som låg till
grund för mottagandet ändras under studietiden.

38 § Vad som sägs i 37 § gäller på motsvarande sätt den elev
som har påbörjat gymnasial lärlingsutbildning.

Om lämplig arbetsplatsförlagd utbildning inte längre kan
anordnas, ska eleven i stället erbjudas att fullfölja sin
utbildning genom skolförlagd utbildning på det aktuella
programmet. Om inte heller detta är möjligt, ska erbjudandet
avse att fullfölja utbildningen på ett annat yrkesprogram.

39 § Om huvudmannens erbjudande av ett nationellt program
omfattade att eleven senare ska antas till en nationell
inriktning, en särskild variant eller gymnasial
lärlingsutbildning enligt 12 §, har den elev som påbörjat
programmet rätt att fullfölja utbildningen på den nationella
inriktningen, den särskilda varianten respektive som
gymnasial lärlingsutbildning enligt 37 och 38 §§.

40 § Rätten att fullfölja utbildningen enligt 37-39 §§ gäller
också efter ett studieuppehåll på högst ett läsår för studier
utomlands.

Någon rätt att fullfölja utbildningen enligt första stycket
finns dock inte, om det erbjudande som avses i 12 § när det
lämnades förenades med ett uttryckligt förbehåll att det inte
gäller vid studieuppehåll.

41 § I 49 § finns ytterligare bestämmelser om rätten för en
elev i en skola med offentlig huvudman att fullfölja sin
utbildning när eleven flyttar till en annan kommun.

Utbildning på nationella program vid en gymnasieskola med
offentlig huvudman

Skyldighet att erbjuda utbildning

42 § Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i
kommunen erbjuds utbildning på nationella program.

Erbjudandet ska omfatta ett allsidigt urval av nationella
program och nationella inriktningar.

Mottagande i första hand

43 § Av de behöriga sökande till ett nationellt program eller
till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller
gymnasial lärlingsutbildning som börjar första läsåret ska
huvudmannen i första hand ta emot dem som är hemmahörande i
kommunen eller inom samverkansområdet för utbildningen.

44 § Utöver vad som följer av 43 § ska de som är behöriga
sökande tas emot i första hand om de sökt till
1. sådan utbildning som avses i 43 § och med hänsyn till sina
personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den
gymnasieskola dit de har sökt,
2. ett nationellt program eller till en nationell inriktning
som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun
som inte erbjuder den sökta utbildningen,
3. gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret
och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder någon
utbildning på det aktuella programmet,
4. ett nationellt program och åberopat att huvudmannen inom
det sökta programmet anordnar en nationell inriktning som
börjar senare än första läsåret och som hemkommunen inte
erbjuder,
5. ett yrkesprogram som saknar nationella inriktningar och
åberopat att huvudmannen anordnar programmet i huvudsak
skolförlagt och som hemkommunen inte erbjuder, eller
6. en utbildning som det har fattats beslut om
riksrekrytering för enligt 45 §.

Riksrekryterande utbildning

45 § Statens skolverk får för nationella program besluta att
det till en viss utbildning i första hand ska tas emot
sökande från hela landet (riksrekrytering).

Regeringen får meddela föreskrifter om villkor för att en
viss utbildning ska kunna bli riksrekryterande.

46 § Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid
beslutet ska gälla och hur många platser utbildningen får
omfatta.

Mottagande i andra hand

47 § Andra behöriga sökande än de som ska tas emot i första
hand enligt 43 och 44 §§ får tas emot i andra hand till
platser som återstår sedan alla de som ska tas emot i första
hand har antagits till utbildningen.

Yttrande från hemkommunen

48 § Innan en kommun eller ett landsting tar emot en sökande
som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet
för utbildningen ska yttrande inhämtas från den sökandes
hemkommun. Yttrande behöver dock inte inhämtas, om det med
hänsyn till tidigare avgivet yttrande eller av andra skäl är
onödigt.

Rätt att fullfölja utbildningen för en elev som flyttar

49 § En elev som har påbörjat ett nationellt program eller en
nationell inriktning och som därefter flyttar från kommunen
eller samverkansområdet för utbildningen, har rätt att
fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den
påbörjade inriktningen, om den nya hemkommunen erbjuder sådan
utbildning.

Erbjuder den nya hemkommunen inte den aktuella utbildningen,
har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i
en annan kommun eller ett landsting som anordnar
utbildningen.

Interkommunal ersättning

50 § En kommun som på ett nationellt program har antagit en
elev som inte är hemmahörande i kommunen eller i
samverkansområdet för utbildningen ska ersättas för sina
kostnader för elevens utbildning av dennes hemkommun (interkommunal ersättning).

Första stycket gäller även ett landsting som på ett
nationellt program har antagit en elev som inte är
hemmahörande i samverkansområdet för utbildningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om interkommunal ersättning.

51 § Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun
kommer överens om annat, och annat inte heller följer av
andra och tredje styckena, ska den interkommunala
ersättningen motsvara anordnarens självkostnad.

När eleven har tagits emot i andra hand enligt 47 §, ska
ersättningen högst uppgå till den kostnad som hemkommunen
själv har för motsvarande utbildning. Är anordnarens kostnad
lägre, ska hemkommunen i stället ersätta den lägre kostnaden.

När det är fråga om riksrekryterande utbildning eller
särskilda varianter inom de nationella programmen, ska
hemkommunen betala det belopp som har beslutats i varje
särskilt fall av Statens skolverk.

Utbildning på nationella program vid en fristående
gymnasieskola

Bidrag från hemkommunen

52 §/Upphör att gälla U:2015-07-01/ Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje
elev på ett nationellt program vid skolenheten som
hemkommunen, enligt 42 §, var skyldig att erbjuda utbildning
på nationella program vid den tidpunkt när utbildningen
påbörjades.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 53 § och i vissa
fall ett tilläggsbelopp enligt 54 §.

52 §/Träder i kraft I:2015-07-01/ Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje
elev på ett nationellt program vid skolenheten som
hemkommunen, enligt 42 §, var skyldig att erbjuda utbildning
på nationella program vid den tidpunkt när utbildningen
påbörjades.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 53 § och i vissa
fall ett tilläggsbelopp enligt 54 §.

Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs
utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk. Lag (2015:73).

53 § Grundbeloppet ska avse ersättning för
1. undervisning,
2. lärverktyg,
3. elevhälsa,
4. måltider,
5. administration,
6. mervärdesskatt, och
7. lokalkostnader.

54 § Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett
omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas
modersmålsundervisning.

Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en
elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska
eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

55 § För utbildning på sådana nationella program och
nationella inriktningar som hemkommunen erbjuder, ska
grundbeloppet bestämmas efter samma grunder som kommunen
tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet
eller den inriktningen.

För utbildning på särskilda varianter och för sådan
utbildning som avses i 13 § tredje stycket ska hemkommunen
betala det grundbelopp som har beslutats i varje särskilt
fall av Statens skolverk.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om det grundbelopp som hemkommunen ska
betala, om eleven, i andra fall än som avses i andra stycket,
har antagits till en utbildning som kommunen inte erbjuder.


17 kap. Utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns
- allmänna bestämmelser (2-15 §§),
- bestämmelser om utbildning på introduktionsprogram vid en
gymnasieskola med offentlig huvudman (16-27 §§), och
- bestämmelser om utbildning på introduktionsprogram vid en
fristående gymnasieskola (28-36 §§).

Allmänna bestämmelser

De olika introduktionsprogrammen

2 § Introduktionsprogrammen är
- preparandutbildning,
- programinriktat individuellt val,
- yrkesintroduktion,
- individuellt alternativ, och
- språkintroduktion.

Utbildningens syfte

3 § Utöver vad som gäller för all gymnasieutbildning enligt 15 kap. 2 § är syftet med
- preparandutbildning att elever som fullföljt årskurs 9 i
grundskolan utan att ha uppnått behörighet till ett visst
nationellt program ska uppnå sådan behörighet,
- programinriktat individuellt val att elever ska få en
utbildning som är inriktad mot ett nationellt yrkesprogram
och att de så snart som möjligt ska kunna antas till det
programmet,
- yrkesintroduktion att elever ska få en yrkesinriktad
utbildning som underlättar för dem att etablera sig på
arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett
yrkesprogram,
- individuellt alternativ att elever ska gå vidare till
yrkesintroduktion, annan fortsatt utbildning eller till
arbetsmarknaden, och
- språkintroduktion att ge invandrarungdomar som nyligen
anlänt till Sverige en utbildning med tyngdpunkt i det
svenska språket, vilken möjliggör för dem att gå vidare i
gymnasieskolan eller till annan utbildning.

Utbildningens utformning

4 § Programinriktat individuellt val ska utformas för en
grupp elever.

Yrkesintroduktion får utformas för en grupp elever eller för
en enskild elev.

Övriga introduktionsprogram ska utformas för en enskild elev.

Utbildningens omfattning

5 § Preparandutbildning ska pågå högst ett år.

Om huvudmannen för utbildningen finner att det finns
synnerliga skäl, får preparandutbildningen förlängas till två
år.

6 § Utbildningen på introduktionsprogram ska bedrivas i en
omfattning som motsvarar heltidsstudier. Utbildningens
omfattning får dock minskas, om en elev begär det och
huvudmannen finner att det är förenligt med syftet med
elevens utbildning.

Plan för utbildningen och individuell studieplan

7 § Utbildningen på ett introduktionsprogram ska följa en
plan för utbildningen som beslutas av huvudmannen.

För varje elev ska det upprättas en individuell studieplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om den individuella studieplanen.

Behörighet

8 § Utöver de gemensamma behörighetsvillkoren för
gymnasieskolan i 15 kap. 5 och 6 §§ gäller 9-12 §§ för de
olika introduktionsprogrammen.

9 § Preparandutbildning står öppen för ungdomar som saknar de
godkända betyg som krävs för behörighet till alla nationella
program enligt 16 kap. 30 och 31 §.

10 § Programinriktat individuellt val står öppet för ungdomar
som inte har alla de godkända betyg som krävs för behörighet
till ett yrkesprogram enligt 16 kap. 30 §, men från
grundskolan har godkända betyg i svenska eller svenska som
andraspråk och
- i engelska eller matematik samt i minst fyra andra ämnen,
eller
- i engelska och matematik samt i minst tre andra ämnen.

11 § Yrkesintroduktion och individuellt alternativ står öppna
för ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för
behörighet till ett yrkesprogram enligt 16 kap. 30 §. De står
dock inte öppna för ungdomar som ska erbjudas
språkintroduktion.

Om huvudmannen för utbildningen finner att det finns
synnerliga skäl, får ungdomar som uppfyller behörighetskraven
för ett yrkesprogram tas emot till yrkesintroduktion eller
individuellt alternativ.

12 § Språkintroduktion står öppen för ungdomar som nyligen
har anlänt till Sverige och som inte har de godkända betyg
som krävs för behörighet till ett yrkesprogram enligt 16 kap. 30 § och som behöver en utbildning med tyngdpunkt i det
svenska språket för att gå vidare i gymnasieskolan eller till
annan utbildning.

Ansökan

13 § En ansökan till programinriktat individuellt val eller
till yrkesintroduktion som har utformats för en grupp elever
ska ges in till den sökandes hemkommun.

Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan
huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till denne.

Beslut om behörighet och mottagande

14 § Den huvudman som anordnar utbildningen prövar om en
sökande till programinriktat individuellt val eller till
yrkesintroduktion som har utformats för en grupp elever är
behörig och om den sökande ska tas emot.

Rätten att fullfölja utbildningen

15 § En elev som har påbörjat ett introduktionsprogram har
rätt att fullfölja utbildningen hos huvudmannen enligt den
plan för utbildningen, enligt 7 § första stycket, som gällde
när utbildningen inleddes.

Om eleven har medgett att planen ändras, har eleven rätt att
fullfölja utbildningen enligt den ändrade planen.

Rätten att fullfölja utbildningen gäller även efter ett
studieuppehåll på högst ett år för studier utomlands.

Utbildning på introduktionsprogram vid en gymnasieskola med
offentlig huvudman

Skyldighet att erbjuda utbildning

16 § Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i
hemkommunen erbjuds preparandutbildning, yrkesintroduktion,
individuellt alternativ och språkintroduktion.

Utöver det som följer av första stycket ansvarar hemkommunen
för att elever från grundsärskolan erbjuds yrkesintroduktion
och individuellt alternativ, om de önskar sådan utbildning. Hemkommunen behöver dock inte erbjuda sådan utbildning om det
med hänsyn till elevens bästa finns synnerliga skäl att inte
göra det.

Hemkommunen får erbjuda språkintroduktion enligt 17 kap. 12 § till elever som tillhör gymnasiesärskolans målgrupp. Lag (2012:109).

Anordnande av programinriktat individuellt val

17 § En kommun eller ett landsting som anordnar ett
yrkesprogram får anordna programinriktat individuellt val som
är inriktat mot yrkesprogrammet.

Utbildning anordnad av landsting

18 § Ett landsting får, utöver vad som följer av 17 §, efter
överenskommelse med en kommun anordna yrkesintroduktion och
individuellt alternativ.

Mottagande till utbildningar som utformats för en grupp
elever

19 § En kommun eller ett landsting som anordnar
programinriktat individuellt val eller yrkesintroduktion som
har utformats för en grupp elever ska ta emot alla de
behöriga sökande till utbildningen som hör hemma i kommunen
eller samverkansområdet för utbildningen.

Om det finns platser över på utbildningen, sedan alla sökande
som ska tas emot enligt första stycket har antagits, får
kommunen eller landstinget ta emot andra behöriga sökande
till utbildningen.

Riksrekryterande utbildning

20 § Statens skolverk får för programinriktat individuellt
val besluta att utbildningen ska stå öppen för sökande från
hela landet (riksrekrytering).

Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet
ska gälla och hur många platser utbildningen får omfatta.

Mottagande till utbildningar som inte utformats för en grupp
elever

21 § En kommun som anordnar preparandutbildning,
yrkesintroduktion som inte har utformats för en grupp elever,
individuellt alternativ eller språkintroduktion får ta emot
ungdomar som uppfyller behörighetsvillkoren för respektive
utbildning även om de inte kommer från kommunen.

Även ett landsting som anordnar yrkesintroduktion, som inte
har utformats för en grupp elever eller individuellt
alternativ, får ta emot behöriga ungdomar till utbildningen
oberoende av vilken kommun de kommer från.

Interkommunal ersättning

22 § En kommun som på preparandutbildning har tagit emot en
elev som inte är hemmahörande i kommunen, ska ersättas för
sina kostnader för elevens utbildning av dennes hemkommun (interkommunal ersättning).

Om inte den anordnande kommunen och elevens hemkommun kommer
överens om annat, ska den interkommunala ersättningen uppgå
till den kostnad som hemkommunen själv har för
preparandutbildning.

23 § En kommun som på programinriktat individuellt val har
antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen eller
samverkansområdet för utbildningen, ska ersättas för sina
kostnader för elevens utbildning av dennes hemkommun (interkommunal ersättning).

Första stycket gäller även ett landsting som på
programinriktat individuellt val antagit en elev som inte är
hemmahörande i samverkansområdet för utbildningen.

Om inte den anordnande huvudmannen och hemkommunen kommer
överens om annat, ska den interkommunala ersättningen
beräknas enligt 24-27 §§.

24 § Den interkommunala ersättningen vid programinriktat
individuellt val består av
1. ersättning för den del av utbildningen som motsvarar det
yrkesprogram som det programinriktade individuella valet är
inriktat mot, och
2. ersättning för den del av utbildningen som avser det stöd
som eleven behöver för att uppnå behörighet för
yrkesprogrammet. Ersättning enligt denna punkt ska utgå under
högst ett år.

25 § Om hemkommunen inte erbjuder det aktuella
yrkesprogrammet, ska ersättningen enligt 24 § 1 motsvara
anordnarens självkostnad.

Om hemkommunen erbjuder det aktuella yrkesprogrammet, ska
ersättningen enligt 24 § 1 högst uppgå till den kostnad som
hemkommunen själv har för motsvarande utbildning. Är
anordnarens kostnad lägre, ska ersättningen i stället uppgå
till den lägre kostnaden.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om den ersättning som avses i 24 § 2.

26 § När det är fråga om riksrekryterande utbildning enligt 20 §, ska hemkommunen betala det belopp som har beslutats i
varje särskilt fall av Statens skolverk.

27 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela ytterligare föreskrifter om interkommunal
ersättning.

Utbildning på introduktionsprogram vid en fristående
gymnasieskola

Anordnande av utbildning

28 § En fristående gymnasieskola som anordnar ett nationellt
program får anordna preparandutbildning, individuellt
alternativ och språkintroduktion.

En fristående gymnasieskola som anordnar ett yrkesprogram får
anordna programinriktat individuellt val som är inriktat mot
yrkesprogrammet samt yrkesintroduktion.

Mottagande

29 § Huvudmannen för en fristående gymnasieskola är skyldig
att ta emot en elev till yrkesintroduktion, individuellt
alternativ och språkintroduktion bara om huvudmannen och
elevens hemkommun har kommit överens om det bidrag som
kommunen ska betala till huvudmannen för utbildningen.

30 § Av 15 kap. 33 § framgår när huvudmannen för en
fristående skola som anordnar programinriktat individuellt
val är skyldig att ta emot behöriga sökande till
utbildningen.

Vad som gäller för urval bland mottagna sökande och antagning
till utbildningen följer av 15 kap. 12-14 §§.

Bidrag från hemkommunen för preparandutbildning

31 §/Upphör att gälla U:2015-07-01/ Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje
elev på preparandutbildning vid skolenheten som var behörig
för utbildningen vid den tidpunkt när denna påbörjades.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 32 och 33 §§ och i
vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 34 §.

31 §/Träder i kraft I:2015-07-01/ Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje
elev på preparandutbildning vid skolenheten som var behörig
för utbildningen vid den tidpunkt när denna påbörjades.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 32 och 33 §§ och i
vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 34 §.

Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs
utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk. Lag (2015:73).

32 § Grundbeloppet ska avse ersättning för
1. undervisning,
2. lärverktyg,
3. elevhälsa,
4. måltider,
5. administration,
6. mervärdesskatt, och
7. lokalkostnader.

33 § Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som
kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den
preparandutbildning som kommunen erbjuder.

34 § Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett
omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas
modersmålsundervisning.

Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en
elev i behov av särskilt stöd, om betydande ekonomiska eller
organisatoriska svårigheter uppstår för kommunen.

Bidrag från hemkommunen för programinriktat individuellt val

35 §/Upphör att gälla U:2015-07-01/ Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje
elev på programinriktat individuellt val vid skolenheten som
var behörig för utbildningen vid den tidpunkt när denna
påbörjades.

Bidraget består av
1. bidrag för den del av utbildningen som motsvarar det
yrkesprogram som det programinriktade individuella valet är
inriktat mot, och
2. bidrag för den del av utbildningen som avser det stöd som
eleven behöver för att uppnå behörighet för yrkesprogrammet. Bidrag enligt denna punkt ska utgå under högst ett år.

35 §/Träder i kraft I:2015-07-01/ Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje
elev på programinriktat individuellt val vid skolenheten som
var behörig för utbildningen vid den tidpunkt när denna
påbörjades.

Bidraget består av
1. bidrag för den del av utbildningen som motsvarar det
yrkesprogram som det programinriktade individuella valet är
inriktat mot, och
2. bidrag för den del av utbildningen som avser det stöd som
eleven behöver för att uppnå behörighet för yrkesprogrammet. Bidrag enligt denna punkt ska utgå under högst ett år.

Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs
utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk. Lag (2015:73).

36 § Bidrag enligt 35 § andra stycket 1 beräknas på samma
sätt som bidraget beräknas för det nationella programmet
enligt 16 kap. 52-55 §§.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om den ersättning som avses i 35 § andra
stycket 2.


17 a kap. Vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– krav för att anordna utbildningen (2 §),

– syfte och målgrupp (3 och 4 §§),

– utbildningens utformning och innehåll (5–15 §§), och

– behörighet, ansökan och mottagande (16–18 §§). Lag (2014:530).

Krav för att anordna utbildningen

2 § En huvudman som anordnar utbildning på teknikprogrammet
får anordna vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt
år. Lag (2014:530).

Syfte

3 § Vidareutbildningen syftar till en gymnasieingenjörsexamen
och ska utgöra grund för yrkesverksamhet som gymnasieingenjör. Lag (2014:530).

Målgrupp

4 § Vidareutbildningen ska vara öppen endast för den som har
genomgått utbildning på teknikprogrammet eller har likvärdiga
kunskaper och som påbörjar vidareutbildningen
1. terminen efter det att han eller hon har avslutat
utbildningen på teknikprogrammet eller motsvarande
utbildning, eller
2. senast det kalenderår då han eller hon fyller 22 år. Lag (2014:530).

Utbildningens utformning och innehåll

Examensmål

5 § Det ska finnas examensmål som innehåller mål för
utbildningen. Lag (2014:530).

Nationella profiler

6 § Inom utbildningen ska det finnas särskilt profilerade
utbildningsvägar (nationella profiler).

Regeringen får meddela föreskrifter om vilka nationella
profiler som ska finnas. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om
nationella profiler. Lag (2014:530).

Utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid

7 § Utbildningen är avsedd att genomgås på ett läsår. Utbildningen ska bedrivas som heltidsstudier. Lag (2014:530).

8 § Elever på utbildningen har rätt till minst 800 undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad
undervisningstid). Lag (2014:530).

9 § Omfattningen av studierna anges i gymnasiepoäng. Lag (2014:530).

10 § Utbildningen omfattar 900 gymnasiepoäng, varav 100 gymnasiepoäng avser ett examensarbete.

För utbildningen ska det finnas en poängplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om poängplanen. Lag (2014:530).

Ämnen och kurser

11 § För varje ämne ska det finnas en ämnesplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om ämnesplaner. Lag (2014:530).

12 § Utbildningen inom varje ämne ges i form av en eller
flera kurser.

För varje kurs ska det anges hur många gymnasiepoäng som
kursen omfattar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om vad som krävs för att få påbörja en
kurs. Lag (2014:530).

Individuell studieplan

13 § För varje elev ska det upprättas en individuell
studieplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om den individuella studieplanen. Lag (2014:530).

Rätt till ytterligare utbildning

14 § Har en elev efter avslutad kurs eller genomfört
examensarbete fått lägst betyget E, är huvudmannen inte
skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om
inte annat följer av föreskrifter meddelade med stöd av andra
stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om vad som krävs för att få gå om en
kurs. Lag (2014:530).

Gymnasieingenjörsexamen

15 § Gymnasieingenjörsexamen ska utfärdas om en elev har gått
igenom en fullständig vidareutbildning med godkända betyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar närmare föreskrifter om gymnasieingenjörsexamen. Lag (2014:530).

Behörighet, ansökan och mottagande

Behörighet

16 § För behörighet till utbildningen krävs, utöver vad som
föreskrivs i 4 §, gymnasieexamen från teknikprogrammet eller
likvärdiga kunskaper.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om behörighetsvillkor. Lag (2014:530).

Ansökan och ansökningsförfarandet

17 § I en ansökan till utbildningen ska det anges vilken
utbildningsanordnare och vilken nationell profil ansökan
avser. Avser ansökan mer än en utbildning ska utbildningarna
anges i prioritetsordning.

Ansökan ska ges in till den sökandes hemkommun. Om ansökan
avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman än den
sökandes hemkommun, ska ansökan omedelbart sändas vidare till
denne. Lag (2014:530).

Beslut om behörighet och mottagande

18 § Huvudmannen för den sökta utbildningen prövar om en
sökande är behörig och ska tas emot.

Behöriga sökande från hela landet ska tas emot till
utbildningen (riksrekrytering).

Av 15 kap. 12 och 13 §§ framgår att huvudmannen ska göra ett
urval bland mottagna sökande, om fler sökande har tagits emot
till huvudmannens utbildning än det finns platser i
utbildningen. Lag (2014:530).


18 kap. Allmänna bestämmelser om gymnasiesärskolan

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns

– allmänna bestämmelser (2–20 §§),

– bestämmelser om betyg (21–26 §§),

– bestämmelser om gymnasiesärskola med offentlig huvudman (27–33 §§, och

– bestämmelser om fristående gymnasiesärskola (34–37 §§). Lag (2012:109).

Allmänna bestämmelser

Utbildningens syfte

2 § Gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en
för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för
yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig
utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap
och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och
tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa
kunskaper.

Utbildningen i gymnasiesärskolan ska i huvudsak bygga på de
kunskaper som eleverna har fått i grundsärskolan eller i
motsvarande utbildning.

Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om ungdomar
med utvecklingsstörning ska gälla också för vissa andra
ungdomar. Lag (2012:109).

Samverkan

3 § Huvudmannen för gymnasiesärskolan ska samverka med
samhället i övrigt. Lag (2012:109). Målgrupp

4 § Utbildningen i gymnasiesärskolan ska vara öppen för
ungdomar vars skolplikt har upphört och som inte bedöms ha
förutsättningar att nå upp till gymnasieskolans kunskapskrav
därför att de har en utvecklingsstörning.

De ungdomar som tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan har
rätt att bli mottagna i gymnasiesärskola om utbildningen
påbörjas före utgången av det första kalenderhalvåret det år de
fyller 20 år. Lag (2012:109).

5 § Hemkommunen prövar frågan om en sökande tillhör målgruppen. Beslutet ska föregås av en utredning motsvarande den som enligt 7 kap. 5 § andra stycket ska göras inför beslut om mottagande i
grundsärskolan om utredning saknas eller det av andra skäl
bedöms nödvändigt. Lag (2012:109).

6 § Den som arbetar inom skolväsendet ska underrätta elevens
rektor om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om
något som tyder på att en elev i gymnasiesärskolan inte tillhör
gymnasiesärskolans målgrupp.

En rektor som får sådana upplysningar ska anmäla detta till
elevens hemkommun. Hemkommunen ska skyndsamt utreda frågan. Lag (2012:109).

7 § Hemkommunen ska besluta att eleven inte tillhör
gymnasiesärskolans målgrupp om en utredning enligt 6 § visar
detta. Hemkommunen ska då erbjuda eleven utbildning i
gymnasieskolan eller vuxenutbildning enligt denna lag. Hemkommunen ska vidta de åtgärder som krävs för elevens
övergång från gymnasiesärskolan till gymnasieskolan eller
vuxenutbildning. Lag (2012:109).

De olika utbildningarna

8 § Utbildningen i gymnasiesärskolan består av nationella och
individuella program.

Närmare bestämmelser om program finns i 19 kap. Lag (2012:109).

9 § Varje kommun ska informera om gymnasiesärskolans olika
program. Lag (2012:109).

Läsår och terminer

10 § Utbildningen ska bedrivas under läsår, som omfattar en
hösttermin och en vårtermin.

Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om
när läsåret ska börja och sluta. Lag (2012:109).

Utbildningens förläggning

11 § Utbildningen i gymnasiesärskolan ska, med undantag för
gymnasial lärlingsutbildning som avses i 19 kap. 10 §, i
huvudsak vara skolförlagd. Lag (2012:109).

Antagning

12 § Huvudmannen ansvarar för antagningen till de olika
utbildningar som anordnas av huvudmannen. Lag (2012:109).

13 § Antagningsorganisationen får vara gemensam för
gymnasiesärskolan, gymnasieskolan, särskild utbildning för
vuxna på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning på
gymnasial nivå.

Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasiesärskola
anordnad av kommuner, landsting och enskilda huvudmän. Lag (2012:109).

14 § I 17 kap. 16 § andra och tredje styckena finns
bestämmelser om erbjudande av utbildning i gymnasieskolan för
vissa elever från grundsärskolan. Lag (2012:109).

Information till hemkommunen

15 § När en elev börjar eller slutar vid en gymnasiesärskola
med en annan huvudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast
meddela detta till hemkommunen.

Detsamma gäller om en elev som inte fyllt 20 år utan giltigt
skäl är frånvarande i betydande utsträckning. Denna
skyldighet påverkar inte huvudmannens ansvar för att ge stöd
eller särskilt stöd till elever. Lag (2014:1002).

Elevens närvaro och information om frånvaro

16 § En elev i gymnasiesärskolan ska delta i den verksamhet som
anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte
har giltigt skäl att utebli.

Om en elev i gymnasiesärskolan utan giltigt skäl uteblir från
den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda
utbildningen, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare
samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om
det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte
informeras samma dag. Lag (2012:109).

Avgifter

17 § Utbildningen i gymnasiesärskolan ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra
lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning.

Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut. Lag (2012:109).

18 § Trots 17 § får det förekomma enstaka inslag som kan
medföra en obetydlig kostnad för eleverna.

I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots
övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår
förekomma kostnader som ersätts av eleven eller av elevens
vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara
öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga
huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten. Lag (2012:109).

Modersmålsundervisning

19 §/Upphör att gälla U:2015-07-01/ En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål
än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om
1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och
2. eleven har goda kunskaper i språket.

Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska
erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk
i hemmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana
föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska
erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar
sådan undervisning i det språket. Lag (2012:109).

19 §/Träder i kraft I:2015-07-01/ En elev som har en vårdnadshavare med ett annat
modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i
detta språk om
1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och
2. eleven har goda kunskaper i språket.

En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska
erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella
minoritetsspråk om eleven har goda kunskaper i språket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana
föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska
erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar
sådan undervisning i det språket. Lag (2014:458).

Utvecklingssamtal

20 § Minst en gång varje termin ska rektorn se till att eleven
i ett utvecklingssamtal ges samlad information om sin
kunskapsutveckling och studiesituation.

Utvecklingssamtalet ska genomföras med elevens individuella
studieplan som grund. En elevs vårdnadshavare ska få sådan
information som avses i första stycket. Lag (2012:109).

Betyg

Allmänna bestämmelser

21 § Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. 13–21 §§. Lag (2012:109).

Betygssättning

22 § På de nationella programmen ska betyg sättas på varje
avslutad kurs och efter genomfört gymnasiesärskolearbete.

På ämnesområden ska betyg inte sättas. Om en elev på ett
individuellt program har läst en kurs i ett ämne enligt 19 kap. 15 §, ska betyg sättas enligt 23–26 §§.

Om en elev har läst en kurs enligt gymnasieskolans ämnesplan
ska, i stället för vad som föreskrivs i 23–26 §§, betyg sättas
enligt bestämmelserna i 15 kap. 22–27 §§ om betygssättning i
gymnasieskolan.

Regeringen får meddela föreskrifter om hur betygssättningen ska
gå till. Föreskrifterna får innebära undantag från bestämmelsen
i 3 kap. 16 § om vem som beslutar om betyg. Lag (2012:109).

23 § Som betyg för godkända resultat på en kurs ska någon av
beteckningarna A, B, C, D eller E användas. Högsta betyg
betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg ska sättas med
hjälp av de kunskapskrav som har föreskrivits för en kurs. För den elev som inte har uppnått kraven för betyget E, ska
betyg inte sättas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om kunskapskrav. Lag (2012:109).

24 § Som betyg på gymnasiesärskolearbetet ska beteckningen E
användas om eleven har nått målen för gymnasiesärskolearbetet. För den elev som inte har nått målen för
gymnasiesärskolearbetet ska betyg inte sättas. Lag (2012:109).

25 § Om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen
bortses från enstaka delar av kunskapskraven. Med särskilda
skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga
förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett
direkt hinder för att eleven ska nå ett visst kunskapskrav. En
utvecklingsstörning får dock bara beaktas om det finns
synnerliga skäl. De kunskapskrav som rör säkerhet och de som
hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters
föreskrifter ska dock alltid uppfyllas. Lag (2012:109).

26 § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper
på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas. Lag (2012:109).

Gymnasiesärskola med offentlig huvudman

Kommunens ansvar

27 § Varje kommun ansvarar för att alla ungdomar i kommunen som
tillhör gymnasiesärskolans målgrupp erbjuds utbildning av god
kvalitet i gymnasiesärskolan.

Kommunen får erbjuda utbildning som den själv anordnar eller
utbildning som anordnas av en annan kommun eller ett landsting
enligt samverkansavtal med kommunen eller landstinget. Kommuner
som har ingått ett samverkansavtal bildar ett samverkansområde
för utbildningen.

Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska
så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas
önskemål. Lag (2012:109).

Kommunens organisation av gymnasiesärskolan

28 § Varje kommun ska vid utformningen av gymnasiesärskolan
beakta vad som för eleverna är ändamålsenligt från
kommunikationssynpunkt. Varje kommun som anordnar
gymnasiesärskola ska så långt det är möjligt organisera
gymnasiesärskolan så att ingen elev på grund av skolgången
behöver bo utanför det egna hemmet. Lag (2012:109).

Utbildning får anordnas av landsting

29 § Efter överenskommelse med en kommun får ett landsting
anordna utbildning i gymnasiesärskolan på nationella och
individuella program. Lag (2012:109).

Skolskjuts

30 § Elever i gymnasiesärskola med offentlig huvudman har rätt
till kostnadsfri skolskjuts inom hemkommunen från en plats i
anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen
bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till
färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens
funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet. För elever som går i en annan kommuns gymnasiesärskola ska
hemkommunen anordna skolskjuts i de fall det kan ske utan
organisatoriska eller ekonomiska svårigheter.

Elevens hemkommun eller det landsting som anordnar utbildningen
ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Lag (2012:109).

31 § En elev som med stöd av 19 kap. 35–37 §§ går i
gymnasiesärskola i en annan kommun än sin hemkommun och som på
grund av skolgången måste övernatta i den kommunen, har rätt
till skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden och den plats
där utbildningen bedrivs under samma förutsättningar som gäller
för elever som är hemmahörande i kommunen.

Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att
skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader
för detta ska ersättas av elevens hemkommun. Lag (2012:109).

Stöd till inackordering

32 § Hemkommunen ska lämna ekonomiskt stöd till elever i en
gymnasiesärskola med offentlig huvudman som behöver
inackordering på grund av skolgången. Denna skyldighet gäller
till och med första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år. Skyldigheten gäller dock inte elever som har tagits
emot i andra hand till ett nationellt program enligt 19 kap. 39 §.

Stödet ska avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och
från hemmet. Det ska ges kontant eller på annat sätt som ska
framgå av beslutet om stöd. Om stödet ges kontant, ska det
lämnas med lägst 1/30 av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken för varje hel kalendermånad som
eleven bor inackorderad. Beloppet får avrundas till närmast
lägre hela tiotal kronor. Lag (2013:530).

Urval

33 § Regeringen meddelar föreskrifter om urval bland de sökande
som har tagits emot till en gymnasiesärskola med offentlig
huvudman. Lag (2012:109).

Fristående gymnasiesärskola

Mottagande

34 § Varje fristående gymnasiesärskola ska vara öppen för alla
ungdomar som har rätt till utbildning i en gymnasiesärskola med
offentlig huvudman.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning
åt en elev om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag
för eleven enligt 19 kap. 47 § andra stycket.

För individuella program gäller skyldigheten enligt första
stycket bara om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit
överens om det bidrag som kommunen ska betala till huvudmannen
för utbildningen. Lag (2012:109).

Skolskjuts

35 § Elever i gymnasiesärskola med enskild huvudman har rätt
till kostnadsfri skolskjuts inom hemkommunen från en plats i
anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen
bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till
färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens
funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet.

Elevens hemkommun ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt
första stycket. Kommunen är dock inte skyldig att anordna
skolskjuts om organisatoriska eller ekonomiska svårigheter
uppstår för kommunen. Lag (2012:109).

Urval

36 § Om det inte finns plats för alla sökande till en
utbildning i en fristående skola, ska urvalet göras på grunder
som Statens skolinspektion godkänner. Lag (2012:109).

Insyn

37 § Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt
till insyn i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra
sina skyldigheter enligt denna lag och tillgodose
allmänhetens behov av insyn. Lag (2014:903).


19 kap. Utbildning på program i gymnasiesärskolan

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– utbildningarnas utformning och innehåll (2–26 §§),

– dokumentation av genomförd gymnasiesärskoleutbildning (27 §),

– ansökan, mottagande och fullföljande av utbildningen (28–33 §§),

– utbildning på program vid en gymnasiesärskola med offentlig
huvudman (34–44 §§), och

– utbildning på program vid en fristående gymnasiesärskola (45– 48 §§). Lag (2012:109).

Utbildningarnas utformning och innehåll

De nationella programmen

2 § Vilka de nationella programmen är framgår av bilaga 4. Lag (2012:109).

3 § I de nationella programmen ska följande ämnen ingå:

– svenska eller svenska som andraspråk,

– engelska,

– matematik,

– idrott och hälsa,

– estetisk verksamhet,

– historia,

– samhällskunskap,

– religionskunskap, och

– naturkunskap.

Vidare ska det ingå ämnen som ger programmet dess karaktär.

Det ska också finnas individuellt val.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om ämnen och individuellt val
i gymnasiesärskolan. Lag (2012:109).

4 § För de elever på nationella program som ska erbjudas
modersmålsundervisning ska modersmål finnas som ämne. Lag (2012:109).

Programmål

5 § För varje nationellt program ska det finnas programmål. Lag (2012:109).

Nationella inriktningar och särskilda varianter

6 § Inom de nationella programmen får det finnas inriktningar
som börjar det första, andra, tredje eller fjärde läsåret. Lag (2012:109).

7 § Inriktningarna är nationella.

Regeringen får meddela föreskrifter om vilka nationella
inriktningar som ska finnas. Lag (2012:109).

8 § Inom de nationella programmen får det finnas särskilda
varianter som börjar det första, andra, tredje eller fjärde
läsåret. Statens skolverk prövar frågor om godkännande av
sådana varianter. Lag (2012:109).

9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om nationella inriktningar och
särskilda varianter. Lag (2012:109).

Gymnasial lärlingsutbildning i gymnasiesärskolan

10 § Inom de nationella programmen får det finnas gymnasial
lärlingsutbildning som börjar det första, andra, tredje eller
fjärde läsåret.

Gymnasial lärlingsutbildning i gymnasiesärskolan ska i huvudsak
vara förlagd till en eller flera arbetsplatser.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om gymnasial
lärlingsutbildning i gymnasiesärskolan. Lag (2012:109).

Erbjudande av viss utbildning

11 § När en huvudman erbjuder utbildning på ett nationellt
program får huvudmannen också låta erbjudandet omfatta att
eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en
särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning inom
programmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om att ett sådant erbjudande ska ges inom
vissa program. Lag (2012:109).

Avvikelser från ett nationellt programs innehåll

12 § Statens skolverk får besluta om avvikelser från struktur,
innehåll och programmål för utbildningar på nationella program.

Beslut enligt första stycket som avser en utbildning som
anordnas av en offentlig huvudman fattas i samband med beslut
om riksrekrytering enligt 37 §.

Beslut enligt första stycket som avser en utbildning som
anordnas av en enskild huvudman fattas efter en prövning som
motsvarar prövningen av riksrekryterande utbildningar enligt 37 §.

Regeringen får meddela föreskrifter om villkor för beslut
enligt tredje stycket. Lag (2012:109).

13 § Om det finns särskilda skäl, får rektorn besluta att en
elevs utbildning på ett nationellt program till sitt innehåll
får avvika från vad som annars gäller för programmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om sådana avvikelser. Lag (2012:109).

Individuella program

14 § Utbildning på ett individuellt program ska erbjudas elever
som inte kan följa undervisningen på ett nationellt program.

I de individuella programmen ska följande ämnesområden ingå:

– estetisk verksamhet,

– hem- och konsumentkunskap,

– idrott och hälsa,

– natur och miljö,

– individ och samhälle, och

– språk och kommunikation.

Praktik får förekomma om rektorn bedömer att det är till nytta
för eleven.

Programmet får syfta till att stimulera eleven att senare gå
över till ett nationellt program. Lag (2012:109).

15 § Rektorn får besluta att en elev på ett individuellt
program ska läsa en kombination av ämnen enligt 3 § och
ämnesområden enligt 14 §, om eleven har förutsättningar för
det. Ett sådant beslut ska framgå av elevens individuella
studieplan. Lag (2012:109).

16 § För de elever på individuella program som ska erbjudas
modersmålsundervisning ska modersmål finnas som ämne. Lag (2012:109).

Utbildningens längd

17 § Utbildningen i gymnasiesärskolan är avsedd att genomgås
under fyra läsår. Huvudmannen får dock besluta att utbildningen
får fördelas på längre tid.

Regeringen får meddela föreskrifter om huvudmannens
befogenheter enligt första stycket. Lag (2012:109).

Utbildningens förläggning och arbetsplatsförlagt lärande

18 § Av 18 kap. 11 § framgår att utbildningen i
gymnasiesärskolan i huvudsak ska vara skolförlagd om inte annat
följer av bestämmelserna om gymnasial lärlingsutbildning i
gymnasiesärskolan i 10 §.

Ett nationellt program ska innehålla arbetsplatsförlagt
lärande.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om minsta omfattning av det
arbetsplatsförlagda lärandet och om undantag från
bestämmelserna i 18 kap. 11 §. Lag (2012:109).

Utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid

19 § Utbildningen i gymnasiesärskolan ska bedrivas som
heltidsstudier. Lag (2012:109).

20 § Eleverna har rätt till minst 3 600 undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad undervisningstid) fördelade på fyra
läsår.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om avvikelser från den garanterade
undervisningstiden. Lag (2012:109).

21 § Omfattningen av studierna på nationella program anges i
gymnasiesärskolepoäng. Utbildningens omfattning är 2 500 poäng. Fördelningen av poängen framgår av en poängplan i bilaga 5.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om poängplanen. Lag (2012:109).

Ämnesplaner, ämnesområdesplaner, gymnasiesärskolearbete och
kurser

22 § För varje ämne ska det finnas en ämnesplan. För varje
ämnesområde ska det finnas en ämnesområdesplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om ämnesplaner och ämnesområdesplaner. Lag (2012:109).

23 § I utbildningen på de nationella programmen ska ett
gymnasiesärskolearbete ingå. Lag (2012:109).

24 § Utbildningen inom varje ämne ges i form av en eller flera
kurser.

För varje kurs ska det anges hur många gymnasiesärskolepoäng
kursen omfattar. Lag (2012:109).

25 § Har en elev efter avslutad kurs eller genomfört
gymnasiesärskolearbete fått lägst betyget E, är huvudmannen
inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag,
om inte annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd
av andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om vad som krävs för att få påbörja en
kurs och att få gå om en kurs. Lag (2012:109).

Individuell studieplan

26 § För varje elev ska det upprättas en individuell
studieplan.

Elevens synpunkter ska inhämtas och beaktas vid utformandet av
den individuella studieplanen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om den individuella studieplanen. Lag (2012:109).

Dokumentation av genomförd gymnasiesärskoleutbildning

27 § Elever som har genomfört en gymnasiesärskoleutbildning ska
få ett gymnasiesärskolebevis.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om dokumentation av genomförd
gymnasiesärskoleutbildning. Lag (2012:109).

Ansökan, mottagande och fullföljande av utbildningen

Ansökan

28 § En ansökan till ett nationellt eller individuellt program
eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant
eller gymnasial lärlingsutbildning i gymnasiesärskolan som
börjar första läsåret ska ges in till den sökandes hemkommun. Avser ansökan mer än en utbildning ska den sökande ange i
vilken ordning han eller hon önskar komma i fråga.

Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan
huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till den
huvudmannen. Lag (2012:109).

Beslut om mottagande

29 § Huvudmannen för den sökta utbildningen prövar frågan om
den sökande ska tas emot.

Om hemkommunen enligt 18 kap. 5 § har beslutat att en sökande
inte tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan, ska kommunen
bereda honom eller henne tillfälle att söka till gymnasieskolan
i hemkommunen så snart som möjligt.

Hemkommunen ska göra en bedömning av om en ungdom som har sökt
till ett individuellt program har förutsättningar att följa
undervisningen på ett nationellt program. Om hemkommunen
bedömer att den sökande inte har förutsättningar att följa
undervisningen på ett nationellt program, ska den sökande tas
emot på ett individuellt program. Om hemkommunen bedömer att
den sökande har förutsättningar att följa undervisningen på ett
nationellt program, ska kommunen bereda honom eller henne
tillfälle att så snart som möjligt söka till nationella program
som anordnas av hemkommunen. Lag (2012:109).

Rätten att fullfölja utbildningen

30 § En elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt
program, en nationell inriktning eller en särskild variant har
rätt att, utom i de fall som avses i 18 kap. 7 §, hos
huvudmannen eller inom samverkansområdet under fyra läsår
fullfölja sin utbildning.

Första stycket gäller även om de förhållanden som låg till
grund för mottagandet ändras under studietiden. Lag (2012:109).

31 § Det som sägs i 30 § gäller på motsvarande sätt den elev
som har påbörjat gymnasial lärlingsutbildning i
gymnasiesärskolan.

Om lämplig arbetsplatsförlagd utbildning inte längre kan
anordnas, ska eleven i stället erbjudas att fullfölja sin
utbildning genom skolförlagd utbildning på det aktuella
programmet. Om inte heller detta är möjligt, ska erbjudandet
avse att fullfölja utbildningen på ett annat nationellt
program. Lag (2012:109).

32 § Om huvudmannens erbjudande av ett nationellt program
omfattade att eleven senare ska antas till en nationell
inriktning, en särskild variant eller gymnasial
lärlingsutbildning enligt 11 §, har den elev som påbörjat
programmet rätt att fullfölja utbildningen på den nationella
inriktningen, den särskilda varianten respektive som gymnasial
lärlingsutbildning enligt 30 och 31 §§. Lag (2012:109).

33 § I 42 § finns ytterligare bestämmelser om rätten för en
elev i en skola med offentlig huvudman att fullfölja sin
utbildning när eleven flyttar till en annan kommun. Lag (2012:109).

Utbildning vid en gymnasiesärskola med offentlig huvudman

Allsidigt urval

34 § Kommunen ska sträva efter att erbjudandet om utbildning i
gymnasiesärskolan ska omfatta ett allsidigt urval av nationella
program och nationella inriktningar. Lag (2012:109).

Mottagande i första hand

35 § Av de sökande till ett nationellt program eller till en
nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial
lärlingsutbildning som börjar första läsåret ska huvudmannen i
första hand ta emot dem som är hemmahörande i kommunen eller
inom samverkansområdet för utbildningen. Lag (2012:109).

36 § Utöver det som följer av 35 § ska sådana sökande som inte
är hemmahörande i kommunen eller inom samverkansområdet för
utbildningen tas emot i första hand om de har sökt till
1. sådan utbildning som avses i 35 § och med hänsyn till sina
personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den
gymnasiesärskola dit de har sökt,
2. ett nationellt program eller till en nationell inriktning
som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun
som inte erbjuder den sökta utbildningen,
3. gymnasial lärlingsutbildning i gymnasiesärskolan som börjar
det första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte
erbjuder någon utbildning på det aktuella programmet,
4. ett nationellt program och har åberopat att huvudmannen inom
det sökta programmet anordnar en nationell inriktning som
börjar senare än första läsåret och som hemkommunen inte
erbjuder,
5. ett nationellt program som saknar nationella inriktningar
och har åberopat att huvudmannen anordnar programmet i huvudsak
skolförlagt, vilket hemkommunen inte erbjuder, eller
6. en utbildning som det har fattats beslut om riksrekrytering
för enligt 37 §. Lag (2012:109).

Riksrekryterande utbildning

37 § Statens skolverk får för nationella program besluta att
det till en viss utbildning i första hand ska tas emot sökande
från hela landet (riksrekrytering).

Regeringen får meddela föreskrifter om villkor för att en viss
utbildning ska kunna bli riksrekryterande. Lag (2012:109).

38 § Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid
beslutet ska gälla och hur många platser utbildningen får
omfatta. Lag (2012:109).

Mottagande i andra hand

39 § Andra sökande till nationella program än de som ska tas
emot i första hand enligt 35 och 36 §§ får tas emot i andra
hand till platser som återstår sedan alla de som ska tas emot i
första hand har antagits till utbildningen. Lag (2012:109).

Mottagande på individuella program

40 § En kommun får ta emot en elev från en annan kommun på ett
individuellt program i sin gymnasiesärskola under förutsättning
att hemkommunen har bedömt att eleven inte kan följa
undervisningen på ett nationellt program. Även ett landsting
får ta emot en elev på ett individuellt program under samma
förutsättning.

Det som sägs i första stycket gäller dock endast om hemkommunen
och den mottagande kommunen eller landstinget kommer överens om
ersättningen för utbildningen. Lag (2012:109).

Yttrande från hemkommunen

41 § Innan en kommun tar emot en sökande som inte är
hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för
utbildningen ska yttrande inhämtas från den sökandes hemkommun. Yttrandet ska innehålla uppgift om huruvida eleven tillhör
gymnasiesärskolans målgrupp. Detsamma gäller innan ett
landsting tar emot en sökande. I de fall där eleven har sökt
till ett individuellt program ska yttrandet också innehålla
uppgifter om huruvida eleven kan följa ett nationellt program
och om överenskommelse om ersättning för utbildningen enligt 40 §. Lag (2012:109).

Rätt att fullfölja utbildningen för en elev som flyttar

42 § En elev som har påbörjat ett nationellt program eller en
nationell inriktning och som därefter flyttar från kommunen
eller samverkansområdet för utbildningen, har rätt att
fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den
påbörjade inriktningen, om den nya hemkommunen erbjuder sådan
utbildning.

Erbjuder den nya hemkommunen inte den aktuella utbildningen,
har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i
en annan kommun eller ett landsting som anordnar utbildningen. Lag (2012:109).

Interkommunal ersättning för elever på nationella program

43 § En kommun som på ett nationellt program har antagit en
elev som inte är hemmahörande i kommunen eller i
samverkansområdet för utbildningen ska ersättas för sina
kostnader för elevens utbildning av hans eller hennes hemkommun (interkommunal ersättning).

Första stycket gäller även ett landsting som på ett nationellt
program har antagit en elev som inte är hemmahörande i
samverkansområdet för utbildningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om interkommunal ersättning för de
nationella programmen. Lag (2012:109).

44 § Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun
kommer överens om annat, och om annat inte heller följer av
andra och tredje styckena, ska den interkommunala ersättningen
enligt 43 § första stycket motsvara anordnarens självkostnad.

När eleven har tagits emot i andra hand enligt 39 §, ska
ersättningen högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv
har för motsvarande utbildning. Är anordnarens kostnad lägre,
ska hemkommunen i stället ersätta den lägre kostnaden.

När det är fråga om riksrekryterande utbildning eller särskilda
varianter inom de nationella programmen, ska Statens skolverk
för varje utbildning eller variant besluta den ersättning som
hemkommunen ska betala. Lag (2012:109).

Utbildning vid en fristående gymnasiesärskola

Bidrag från hemkommunen

45 §/Upphör att gälla U:2015-07-01/ Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje
elev på ett nationellt program vid skolenheten som hemkommunen
enligt 18 kap. 27 § var skyldig att erbjuda utbildning i
gymnasiesärskolan vid den tidpunkt när utbildningen påbörjades.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 46 § och i vissa fall
ett tilläggsbelopp enligt 47 §. Lag (2012:109).

45 §/Träder i kraft I:2015-07-01/ Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje
elev på ett nationellt program vid skolenheten som
hemkommunen enligt 18 kap. 27 § var skyldig att erbjuda
utbildning i gymnasiesärskolan vid den tidpunkt när
utbildningen påbörjades.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 46 § och i vissa
fall ett tilläggsbelopp enligt 47 §.

Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs
utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk. Lag (2015:73).

46 § Grundbeloppet ska avse ersättning för
1. undervisning,
2. lärverktyg,
3. elevhälsa,
4. måltider,
5. administration,
6. mervärdesskatt, och
7. lokalkostnader. Lag (2012:109).

47 § Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett
omfattande behov av särskilt stöd eller som ska erbjudas
modersmålsundervisning.

Hemkommunen är dock inte skyldig att betala tilläggsbelopp för
en elev som är i behov av särskilt stöd, om betydande
organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för
kommunen. Lag (2012:109).

48 § För utbildning på sådana nationella program och nationella
inriktningar eller på jämförbara program som hemkommunen
erbjuder ska grundbeloppet bestämmas efter samma grunder som
kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det
programmet, den inriktningen eller ett jämförbart program.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om vilka av de nationella programmen som
är jämförbara vid fördelning av resurser.

När det är fråga om sådan utbildning som avses i 12 § tredje
stycket eller särskilda varianter inom de nationella
programmen, ska Statens skolverk för varje utbildning eller
variant besluta det grundbelopp som hemkommunen ska betala.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om det grundbelopp som hemkommunen ska
betala, om eleven, i andra fall än som avses i tredje stycket,
har antagits till en utbildning som kommunen inte erbjuder. Lag (2012:109).


20 kap. Kommunal vuxenutbildning

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns
- allmänna bestämmelser (2-9 §§),
- bestämmelser om kommunal vuxenutbildning på grundläggande
nivå (10-15 §§),
- bestämmelser om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå (16-23 §§),
- bestämmelser om betyg (24-31 §§),
- bestämmelser om validering (32 och 33 §§), och
- bestämmelser om intyg (34 och 35 §§).

Allmänna bestämmelser

Övergripande mål

2 § Målet för den kommunala vuxenutbildningen är att vuxna
ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges
möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i
syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet
samt att främja sin personliga utveckling.

Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov
och förutsättningar.

De som fått minst utbildning ska prioriteras.

Utbildningens nivåer

3 § Kommunerna ska tillhandahålla kommunal vuxenutbildning.

Utbildningen ska tillhandahållas på grundläggande nivå och
gymnasial nivå.

Utbildningens syfte

4 § Utbildning på grundläggande nivå syftar till att ge vuxna
sådana kunskaper som de behöver för att delta i samhälls- och
arbetslivet. Den syftar också till att möjliggöra fortsatta
studier.

Utbildning på gymnasial nivå syftar till att ge vuxna
kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen i
gymnasieskolan ska ge.

Kurser och gymnasiepoäng

5 § Utbildningen bedrivs i form av kurser och på gymnasial
nivå även i form av ett gymnasiearbete.

På gymnasial nivå betecknas kursernas och gymnasiearbetets
omfattning med gymnasiepoäng.

6 § För varje kurs ska det finnas en kursplan när det gäller
utbildning på grundläggande nivå. För varje ämne ska det finnas
en ämnesplan när det gäller utbildning på gymnasial nivå.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om kursplaner, ämnesplaner och
gymnasiepoäng. Sådana föreskrifter får innebära att kursplaner
eller ämnesplaner inte ska finnas eller att gymnasiepoäng inte
ska beräknas för vissa kurser. Lag (2012:109).

Avgifter

7 § Utbildningen ska vara avgiftsfri, om inte något annat
följer av denna lag eller av föreskrifter som har meddelats
med stöd av 3 kap. 21 §. Det får dock förekomma enstaka
inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.

Huvudmannen får bestämma att böcker och andra lärverktyg, som
varje elev har för eget bruk och får behålla som sin egendom,
ska anskaffas av eleverna själva eller erbjudas mot avgifter
som högst motsvarar huvudmannens anskaffningskostnader. Lärverktyg som används i utbildningen ska i övrigt
tillhandahållas utan kostnad för eleverna.

Avgifter får inte tas ut i samband med ansökan om plats.

Individuella studieplaner

8 § För varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Planen ska innehålla uppgifter om den enskildes
utbildningsmål och planerad omfattning av studierna.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om den individuella studieplanen.

Rätt att fullfölja utbildningen

9 § Den som har antagits till en kurs har rätt att fullfölja
kursen.

Huvudmannen får dock besluta att utbildningen på kursen ska
upphöra, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra
sig utbildningen eller annars inte gör tillfredsställande
framsteg.

Den vars utbildning på grundläggande nivå har upphört enligt
andra stycket ska på nytt beredas sådan utbildning, om det
finns särskilda skäl för det. Den vars utbildning på
gymnasial nivå har upphört enligt andra stycket får på nytt
beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för
det.

Utbildningen får avbrytas även enligt bestämmelserna i 5 kap. 17-20 §§.

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå

Kommunens ansvar

10 § Hemkommunen ansvarar för att de som enligt 11 § har rätt
att delta i utbildning på grundläggande nivå och önskar det,
också får delta i sådan utbildning.

Varje kommun ska aktivt verka för att nå de vuxna i kommunen
som har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå och
för att motivera dem att delta i sådan utbildning.

Rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå

11 § En vuxen har rätt att delta i utbildning på
grundläggande nivå från och med andra kalenderhalvåret det år
då han eller hon fyller 20 år, om han eller hon
1. är bosatt i landet,
2. saknar sådana kunskaper som normalt uppnås i grundskolan,
och
3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Den som har rätt att delta i utbildning enligt första stycket
har rätt att delta i sådan utbildning även i en annan kommun
än hemkommunen, om utbildningen tillhandahålls där.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om att rätt enligt första stycket ska
inträda tidigare än vad som anges där.

Första och andra styckena gäller inte intagna i
kriminalvårdsanstalt. Av 24 kap. 10 § framgår att
Kriminalvården ansvarar för deras utbildning.

Utbildning på ett annat språk än svenska

12 § Om en elev i utbildning på grundläggande nivå har
bristfälliga kunskaper i svenska språket, får utbildningen
tillhandahållas på elevens modersmål eller något annat språk
som eleven behärskar. Sådan utbildning ska kompletteras med
undervisning eller träning i svenska språket.

Ansökan och mottagande

13 § En ansökan om att delta i utbildning på grundläggande
nivå ska ges in till den sökandes hemkommun. En sökande ska
tas emot till utbildningen, om de villkor som anges i 11 § är
uppfyllda.

14 § Om en ansökan avser en utbildning som anordnas av en
annan huvudman, ska hemkommunen skyndsamt sända ansökan
vidare till den huvudmannen. Till ansökan ska ett yttrande
fogas där hemkommunen redovisar sin bedömning av om den
sökande uppfyller de villkor som anges i 11 §.

Den huvudman som anordnar en utbildning beslutar om den
sökande ska tas emot till utbildningen. Den andra huvudmannen
får ta emot den sökande, även om hemkommunen har bedömt att
den sökande inte har rätt att delta i utbildningen.

Interkommunal ersättning

15 § En kommun, som i sin utbildning på grundläggande nivå
har en elev som kommer från en annan kommun, ska få
ersättning för sina kostnader för den elevens utbildning från
elevens hemkommun. Detta gäller endast om hemkommunen har
bedömt eller, efter överklagande av ett beslut enligt 14 § andra stycket, beslut har meddelats att eleven har rätt att
delta i utbildningen.

Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå

Huvudmannens ansvar

16 § Varje kommun ska erbjuda utbildning på gymnasial nivå. Hemkommunen ansvarar för att de som enligt 19 § har rätt att
delta i en utbildning och önskar delta i den, också får det. Kommunerna ska sträva efter att därutöver erbjuda utbildning
som svarar mot efterfrågan och behov.

17 § Varje kommun ska informera om möjligheterna till
utbildning på gymnasial nivå och aktivt verka för att vuxna i
kommunen deltar i sådan utbildning.

18 § Ett landsting får tillhandahålla utbildning på gymnasial
nivå inom områdena naturbruk och omvårdnad. Efter
överenskommelse med en kommun får landstinget tillhandahålla
utbildning på gymnasial nivå även inom andra områden.

Rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå

19 § En vuxen som är behörig att delta i utbildning på
gymnasial nivå enligt 20 § och som har en examen från ett
yrkesprogram i gymnasieskolan enligt 16 kap. 27 § men inte
uppnått grundläggande behörighet till högskolestudier har
rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå i syfte att
uppnå en sådan behörighet.

Den som har rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå
enligt första stycket har rätt att delta i sådan utbildning i
en annan kommun än sin hemkommun eller ett landsting om
utbildningen finns där och inte erbjuds av hemkommunen. I ett
sådant fall är hemkommunen skyldig att ersätta den mottagande
kommunens kostnader. Bestämmelserna i 15 kap. 32 § ska
tillämpas när det gäller ungdomar till och med första
kalenderhalvåret det år de fyller 20 år.

Behörighet till utbildning på gymnasial nivå

20 § En vuxen är behörig att delta i utbildning på gymnasial
nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon
fyller 20 år, om han eller hon
1. är bosatt i landet,
2. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att
ge,
3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och
4. i övrigt uppfyller föreskrivna villkor.

Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första
stycket, men har slutfört utbildning på ett nationellt
program i gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och
uppfyller övriga behörighetsvillkor.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar ytterligare föreskrifter om behörighetsvillkor. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
också meddela föreskrifter om att behörighet enligt första
stycket ska inträda tidigare än vad som anges där.

Första och andra styckena gäller inte intagna i
kriminalvårdsanstalt. Av 24 kap. 10 § framgår att
Kriminalvården ansvarar för deras utbildning.

Ansökan

21 § En ansökan om att delta i utbildning på gymnasial nivå
ska ges in till den sökandes hemkommun.

Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan
huvudman ska hemkommunen skyndsamt sända ansökan vidare till
den huvudmannen. Till ansökan ska fogas ett yttrande av
vilket det framgår om hemkommunen åtar sig att svara för
kostnaderna för den sökandes utbildning. Ett yttrande behövs
inte om det är onödigt med hänsyn till en tidigare
överenskommelse.

Åtagande att svara för kostnaderna ska alltid lämnas om den
sökande med hänsyn till sina personliga förhållanden har
särskilda skäl att få delta i utbildning hos en annan
huvudman. Ett åtagande gäller även om den sökande därefter
byter hemkommun.

Mottagande

22 § Den huvudman som anordnar utbildning på gymnasial nivå
beslutar om den sökande ska tas emot till utbildningen.

Hemkommunen ska ta emot en sökande om de behörighetsvillkor
som anges i 20 § är uppfyllda.

En kommun ska ta emot en behörig sökande från en annan kommun
och ett landsting ska ta emot en behörig sökande, om
hemkommunen har åtagit sig eller, efter överklagande enligt 28 kap. 12 §, ska åta sig att svara för kostnaderna för den
sökandes utbildning.

Antagning

23 § Den huvudman som anordnar utbildning på gymnasial nivå
beslutar om en sökande ska antas till utbildningen. Detta
gäller inte en sökande som avses i 19 §.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om urval bland mottagna sökande.

Betyg

Tillämpliga bestämmelser

24 § Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns
i 3 kap. 13-21 §§.

Betygssättning

25 § Betyg ska sättas på varje avslutad kurs och efter
genomfört gymnasiearbete.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om betygssättning och om
gymnasiearbetet i övrigt. Sådana föreskrifter får innebära
att betyg inte ska sättas på vissa kurser.

26 § Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E
eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med
A, B, C, D och E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta
betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.

27 § Betyg på kurser i utbildning på grundläggande nivå ska
grundas på en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till
uppställda kunskapskrav i kursplaner. Betyg på kurser i
utbildning på gymnasial nivå ska grundas på en bedömning av
elevens kunskaper i förhållande till uppställda kunskapskrav i
ämnesplaner.

Kunskapskrav ska finnas för varje kurs där betyg ska sättas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om kunskapskrav. Lag (2012:109).

28 § Om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen
bortses från enstaka kunskapskrav eller från enstaka delar av
sådana krav. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning
eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av
tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven
ska kunna nå ett visst kunskapskrav. De kunskapskrav som rör
säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller
myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas. Lag (2012:109).

29 § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs
kunskaper i en kurs på grund av elevens bristande deltagande,
ska betyg inte sättas på kursen.

Prövning

30 § Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från kommunal
vuxenutbildning ska ha möjlighet att genomgå prövning i alla
kurser som det sätts betyg på och i gymnasiearbete. Detta
gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen eller
gymnasiearbetet. Den som är elev i gymnasieskolan får dock inte
genomgå prövning i en kurs eller ett gymnasiearbete, om eleven
har fått minst betyget E på kursen eller gymnasiearbetet.

Prövning får göras bara hos en huvudman som anordnar den
aktuella kursen eller, när det gäller gymnasiearbete,
utbildning inom det kunskapsområde som gymnasiearbetet avser.

Med prövning i en kurs avses en bedömning av kunskaper i
förhållande till uppställda kunskapskrav i kursplaner eller
ämnesplaner.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar ytterligare föreskrifter om prövning. Lag (2012:109).

31 § Prövningen ska göras av en eller flera lärare. Om
prövningen genomförs av två eller flera lärare och dessa inte
kan enas om ett betyg ska betyget sättas av rektorn.

Validering

32 § En elev i kommunal vuxenutbildning kan få sina kunskaper
och sin kompetens validerade. Med validering avses en process
som innebär en strukturerad bedömning, värdering och
dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens
som en person besitter oberoende av hur de förvärvats.

Rektorn ska verka för att valideringen sker i enlighet med
lag och andra författningar.

33 § Den som får sina kunskaper och sin kompetens bedömda vid
en validering ska ha möjlighet att få dessa dokumenterade
skriftligt. Vad som sägs i 3 kap. 19 och 20 §§ om rättelse
och ändring av betyg gäller även en slutförd validering.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar ytterligare föreskrifter om validering.

Intyg

34 § Den som genomgått en kurs i kommunal vuxenutbildning och
vill få sina kunskaper dokumenterade på annat sätt än genom
betyg ska få ett intyg.

Huvudmannen ansvarar för att eleverna informeras om
möjligheten att få ett intyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om att intyg alltid ska utfärdas efter
vissa kurser.

35 § Rektorn utfärdar intyg.

Vad som sägs i 3 kap. 19 och 20 §§ om rättelse och ändring av
betyg gäller även för intyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar ytterligare föreskrifter om intyg.


21 kap. Särskild utbildning för vuxna

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns

– allmänna bestämmelser (2–9 §§),

– bestämmelser om särskild utbildning för vuxna på
grundläggande nivå (10–12 §§),

– bestämmelser om särskild utbildning för vuxna på gymnasial
nivå (13–16 §§),

– bestämmelser om betyg (17–20 b §§),

– bestämmelser om validering (21 och 22 §§), och

– bestämmelser om intyg (23 och 24 §§). Lag (2012:109).

Allmänna bestämmelser

Övergripande mål

2 § Målet för den särskilda utbildningen för vuxna är att
vuxna med utvecklingsstörning ska stödjas och stimuleras i
sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina
kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning
i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga
utveckling.

Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov
och förutsättningar.

De som fått minst utbildning ska prioriteras.

Av 29 kap. 8 § följer att det som i denna lag sägs om
personer med utvecklingsstörning ska gälla också för vissa
andra vuxna.

Utbildningens nivåer

3 § Kommunerna ska tillhandahålla särskild utbildning för
vuxna.

Utbildningen ska tillhandahållas på grundläggande nivå och
gymnasial nivå.

Utbildningens syfte

4 § Utbildning på grundläggande nivå syftar till att ge vuxna
kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen i
grundsärskolan ska ge.

Utbildning på gymnasial nivå syftar till att ge vuxna
kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen på
nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskolan
ska ge.

Kurser och gymnasiesärskolepoäng

5 § Utbildningen bedrivs i form av kurser och får på gymnasial
nivå även bedrivas i form av ett gymnasiesärskolearbete.

På gymnasial nivå betecknas kursernas och
gymnasiesärskolearbetets omfattning med gymnasiesärskolepoäng. Lag (2012:109).

5 a § För varje kurs ska det finnas en kursplan när det gäller
utbildning på grundläggande nivå. För varje ämne ska det finnas
en ämnesplan när det gäller utbildning på gymnasial nivå.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om kursplaner, ämnesplaner och
gymnasiesärskolepoäng. Sådana föreskrifter får innebära att
kursplaner eller ämnesplaner inte ska finnas eller att
gymnasiesärskolepoäng inte ska beräknas för vissa kurser. Lag (2012:109).

Avgifter

6 § Utbildningen ska vara avgiftsfri. Det får dock förekomma
enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för
eleverna.

Huvudmannen får bestämma att böcker och andra lärverktyg, som
varje elev har för eget bruk och får behålla som sin egendom,
ska anskaffas av eleverna själva eller erbjudas mot avgifter
som högst motsvarar huvudmannens anskaffningskostnader. Lärverktyg som används i utbildningen ska i övrigt
tillhandahållas utan kostnad för eleverna.

Avgifter får inte tas ut i samband med ansökan om plats.

Ansökan, mottagande och antagning

7 § En ansökan om att delta i utbildning ska ges in till den
sökandes hemkommun.

Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan
huvudman, ska hemkommunen skyndsamt sända ansökan vidare till
den huvudmannen. Till ansökan ska fogas ett yttrande av
vilket det framgår om hemkommunen åtar sig att svara för
kostnaderna för den sökandes utbildning. Ett sådant yttrande
behövs inte om det är onödigt med hänsyn till tidigare
överenskommelse.

Den huvudman som anordnar en utbildning beslutar om den
sökande ska tas emot till utbildningen. En huvudman är
skyldig att till sin utbildning ta emot sökande som kommer
från andra kommuner, om hemkommunerna har åtagit sig att
svara för kostnaderna för deras utbildning. Den huvudman som anordnar en utbildning på gymnasial nivå
beslutar om en sökande ska antas till utbildningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om urval bland mottagna sökande till
utbildning på gymnasial nivå.

Individuella studieplaner

8 § För varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Planen ska innehålla uppgifter om den enskildes
utbildningsmål och planerad omfattning av studierna. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om den individuella studieplanen.

Rätt att fullfölja utbildningen

9 § Den som har antagits till en kurs har rätt att fullfölja
kursen.

Huvudmannen får dock besluta att utbildningen på kursen ska
upphöra om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig
utbildningen eller annars inte gör tillfredsställande
framsteg.

Den vars utbildning på grundläggande nivå har upphört enligt
andra stycket ska på nytt beredas sådan utbildning, om det
finns särskilda skäl för det. Den vars utbildning på
gymnasial nivå har upphört enligt andra stycket får på nytt
beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för
det.

Utbildningen får avbrytas även enligt bestämmelserna i 5 kap. 17-20 §§.

Särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå

Kommunens ansvar

10 § Hemkommunen ansvarar för att de som enligt 11 § har rätt
att delta i utbildning på grundläggande nivå och önskar det,
också får delta i sådan utbildning.

Varje kommun ska aktivt verka för att nå de vuxna i kommunen
som har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå och
för att motivera dem att delta i sådan utbildning.

Rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå

11 § En vuxen med utvecklingsstörning har rätt att delta i
utbildning på grundläggande nivå från och med andra
kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han
eller hon
1. är bosatt i landet,
2. saknar sådana kunskaper som utbildningen i grundsärskolan
syftar till att ge, och
3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om att rätt enligt första stycket ska
inträda tidigare än vad som anges där.

Första stycket gäller inte intagna i kriminalvårdsanstalt. Av 24 kap. 10 § framgår att Kriminalvården ansvarar för deras
utbildning. Lag (2012:109).

Utbildning på ett annat språk än svenska

12 § Om en elev i utbildning på grundläggande nivå har
bristfälliga kunskaper i svenska språket, får utbildningen
tillhandahållas på elevens modersmål eller något annat språk
som eleven behärskar. Sådan utbildning ska kompletteras med
undervisning eller träning i svenska språket.

Särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå

Huvudmannens ansvar

13 § Varje kommun ska erbjuda utbildning på gymnasial nivå. Kommunerna ska sträva efter att erbjuda utbildning som svarar
mot efterfrågan och behov.

14 § Varje kommun ska informera om möjligheterna till
utbildning på gymnasial nivå och aktivt verka för att de
vuxna i kommunen som är behöriga deltar i sådan utbildning.

15 § Ett landsting får efter överenskommelse med en kommun
tillhandahålla utbildning på gymnasial nivå.

Behörighet till utbildning på gymnasial nivå

16 § En vuxen med utvecklingsstörning är behörig att delta i
utbildning på gymnasial nivå från och med andra
kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han
eller hon
1. är bosatt i landet,
2. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,
3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och
4. i övrigt uppfyller föreskrivna villkor.

Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första
stycket, men har slutfört utbildning i gymnasiesärskolan eller
likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om att behörighet enligt första stycket
ska inträda tidigare än vad som anges där.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar ytterligare föreskrifter om behörighetsvillkor.

Första och andra styckena gäller inte intagna i
kriminalvårdsanstalt. Av 24 kap. 10 § framgår att
Kriminalvården ansvarar för deras utbildning. Lag (2012:109). Betyg

Tillämpliga bestämmelser

17 § Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns
i 3 kap. 13-21 §§.

Betygssättning

18 § Betyg ska sättas på varje avslutad kurs, dock inte på
kurser som motsvarar träningsskolan inom grundsärskolan. Betyg
ska även sättas efter genomfört gymnasiesärskolearbete.

Inom den del av särskild utbildning för vuxna som motsvarar
träningsskolan ska, i stället för betyg, ett intyg om att
eleven har deltagit i kursen utfärdas efter avslutad kurs.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om betygssättning och om
gymnasiesärskolearbetet i övrigt. Sådana föreskrifter får
innebära att betyg inte ska sättas på vissa kurser. Lag (2012:109).

19 § Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E
användas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med
E. För den elev som inte uppnår betyget E utfärdas ett intyg
om att eleven har deltagit i kursen.

20 § Betyg på kurser i utbildning på grundläggande nivå ska
grundas på en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till
uppställda kunskapskrav i kursplaner. Betyg på kurser i
utbildning på gymnasial nivå ska grundas på en bedömning av
elevens kunskaper i förhållande till uppställda kunskapskrav i
ämnesplaner.

Kunskapskrav ska finnas för varje kurs där betyg ska sättas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om kunskapskrav. Lag (2012:109).

20 a § Om det finns särskilda skäl, får det vid
betygssättningen bortses från enstaka kunskapskrav eller från
enstaka delar av sådana krav. Med särskilda skäl avses
funktionsnedsättning eller andra liknande personliga
förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett
direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst
kunskapskrav. En utvecklingsstörning får dock bara beaktas om
det finns synnerliga skäl. De kunskapskrav som rör säkerhet och
de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters
föreskrifter ska dock alltid uppfyllas. Lag (2012:109).

20 b § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs
kunskaper i en kurs på grund av elevens bristande deltagande,
ska betyg inte sättas på kursen. Lag (2012:109).

Validering

21 § En elev i särskild utbildning för vuxna kan få sina
kunskaper och sin kompetens validerade. Med validering avses
en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering
och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och
kompetens som en person besitter oberoende av hur de
förvärvats.

Rektorn ska verka för att valideringen sker i enlighet med
lag och andra författningar.

22 § Den som får sina kunskaper och sin kompetens bedömda vid
en validering ska ha möjlighet att få dessa dokumenterade
skriftligt. Vad som sägs i 3 kap. 19 och 20 §§ om rättelse
och ändring av betyg gäller även en slutförd validering.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar ytterligare föreskrifter om validering.

Intyg

23 § Den som genomgått en kurs i särskild utbildning för
vuxna och vill få sina kunskaper dokumenterade på annat sätt
än genom betyg ska få ett intyg. I 18 § andra stycket och 19 § finns bestämmelser om att intyg ska utfärdas i vissa andra
fall.

Huvudmannen ansvarar för att eleverna informeras om
möjligheten att få ett intyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om att intyg alltid ska utfärdas efter
vissa kurser.

24 § Rektorn utfärdar intyg.

Vad som sägs i 3 kap. 19 och 20 §§ om rättelse och ändring av
betyg gäller även för intyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar ytterligare föreskrifter om intyg.


22 kap. Utbildning i svenska för invandrare

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns
- allmänna bestämmelser (2-17 §§),
- bestämmelser om betyg (18-25 §§),
- bestämmelser om validering (26 och 27 §§), och
- bestämmelser om intyg (28 och 29 §§).

Allmänna bestämmelser

Övergripande mål

2 § Målet för utbildning i svenska för invandrare är att
vuxna invandrare ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin
kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och
samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling.

Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov
och förutsättningar.

Utbildningens syfte

3 § Utbildningen syftar till att ge vuxna invandrare
grundläggande kunskaper i svenska språket.

Utbildningen syftar också till att ge vuxna invandrare som
saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter möjlighet att
förvärva sådana färdigheter. Läs- och skrivinlärningen får
ske på elevens modersmål eller något annat språk som eleven
behärskar.

Kurser

4 § Utbildningen bedrivs i form av kurser. För varje kurs ska det finnas en kursplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om kursplaner.

Avgifter

5 § Utbildningen ska vara avgiftsfri, om inte något annat
följer av denna lag eller av föreskrifter som har meddelats
med stöd av 3 kap. 21 §. Det får dock förekomma enstaka
inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.

Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra
lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta att eleverna ska hålla sig med
enstaka egna lärverktyg.

Utbildningens omfattning

6 § Utbildningen ska i genomsnitt under en fyraveckorsperiod
omfatta minst 15 timmars undervisning i veckan. Undervisningens omfattning får dock minskas om eleven begär
det och huvudmannen finner att det är förenligt med
utbildningens syfte.

Samverkan med arbetslivet

7 § Huvudmannen ska i samarbete med Arbetsförmedlingen verka
för att eleven ges möjligheter att öva det svenska språket i
arbetslivet och att utbildning i svenska för invandrare kan
kombineras med andra aktiviteter som

– arbetslivsorientering,

– validering,

– praktik, eller

– annan utbildning.

Huvudmannen ska också verka för att utbildning i svenska för
invandrare kan bedrivas under tid för vilken eleven får
ersättning enligt socialförsäkringsbalken på grund av sjukdom
eller skada och för att utbildningen kan kombineras med
aktiviteter som erbjuds inom hälso- och sjukvården. Lag (2010:1311).

8 § Utbildningen ska kunna kombineras med förvärvsarbete.

9 § Huvudmannen ska samråda med den berörda arbetsgivaren och
den lokala arbetstagarorganisationen som arbetsgivaren är
bunden till genom kollektivavtal om en arbetstagares
deltagande i utbildningen och utbildningens förläggning.

Individuella studieplaner

10 § För varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Planen ska innehålla uppgifter om den enskildes
utbildningsmål och planerad omfattning av studierna.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om den individuella studieplanen.

Kommunens ansvar

11 § Hemkommunen är skyldig att se till att utbildning i
svenska för invandrare erbjuds dem som enligt 13 § har rätt
att delta i utbildningen.

Utbildningen ska finnas tillgänglig så snart som möjligt
efter det att en rätt till utbildning i svenska för
invandrare inträtt. Om det inte finns särskilda skäl ska
utbildningen kunna påbörjas inom tre månader.

Varje kommun ska aktivt verka för att en nyanländ som
omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa
nyanlända invandrare kan påbörja utbildningen inom en månad
från det att den nyanlände anmält sig till utbildning i
svenska för invandrare hos kommunen. Lag (2010:877).

12 § Varje kommun ska aktivt verka för att nå dem i kommunen
som har rätt till utbildningen och för att motivera dem att
delta i utbildningen.

Rätt att delta

13 § En person har rätt att delta i utbildning i svenska för
invandrare från och med andra kalenderhalvåret det år han
eller hon fyller 16 år, om han eller hon
1. är bosatt i landet, och
2. saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket
som utbildningen syftar till att ge.

En finländsk medborgare som stadigvarande arbetar i kommunen
men är bosatt i Finland nära gränsen till Sverige och saknar
sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som
utbildningen syftar till att ge, har från och med andra
kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 16 år också rätt
att delta i utbildning i svenska för invandrare.

14 § Den som har sådana kunskaper i det danska eller norska
språket att grundläggande svenskundervisning inte kan anses
nödvändig har inte rätt att delta i utbildningen.

Mottagande

15 § Huvudmannen beslutar om en person ska tas emot till
utbildningen.

Rätt att fullfölja utbildningen

16 § Den som har antagits till en kurs har rätt att fullfölja
kursen.

Huvudmannen får dock besluta att utbildningen på kursen ska
upphöra, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra
sig utbildningen eller annars inte gör tillfredsställande
framsteg.

Utbildningen får avbrytas även enligt bestämmelserna i 5 kap. 17-20 §§.

17 § Den för vilken utbildningen har upphört enligt 16 § andra stycket eller som frivilligt avbrutit utbildningen ska
på nytt beredas sådan utbildning om det finns särskilda skäl
för det.

Betyg

Tillämpliga bestämmelser

18 § Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns
i 3 kap. 13-21 §§.

Betygssättning

19 § Betyg ska sättas på varje avslutad kurs.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar ytterligare föreskrifter om betygssättning.

20 § Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E
eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med
A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta
betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.

21 § Betyg ska grundas på en bedömning av elevens kunskaper i
förhållande till uppställda kunskapskrav i kursplaner.

Kunskapskrav ska finnas för varje kurs.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om kunskapskrav. Lag (2012:109).

22 § Om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen
bortses från enstaka kunskapskrav eller från enstaka delar av
sådana krav. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning
eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av
tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven
ska kunna nå ett visst kunskapskrav. De kunskapskrav som rör
säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller
myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas. Lag (2012:109).

23 § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs
kunskaper i en kurs på grund av elevens bristande deltagande,
ska betyg inte sättas på kursen.

Prövning

24 § Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från
utbildning i svenska för invandrare ska ha möjlighet att
genomgå prövning. Detta gäller även den som tidigare har fått
betyg på kursen.

Prövning får göras bara hos en huvudman som anordnar den
aktuella kursen.

Med prövning avses en bedömning av kunskaper i förhållande till
uppställda kunskapskrav i kursplaner.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar ytterligare föreskrifter om prövning. Lag (2012:109).

25 § Prövningen ska göras av en eller flera lärare. Om
prövningen genomförs av två eller flera lärare och dessa inte
kan enas om ett betyg ska betyget sättas av rektorn.

Validering

26 § En elev i utbildning i svenska för invandrare kan få
sina kunskaper och sin kompetens validerade. Med validering
avses en process som innebär en strukturerad bedömning,
värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper
och kompetens som en person besitter oberoende av hur de
förvärvats.

Rektorn ska verka för att valideringen sker i enlighet med
lag och andra författningar.

27 § Den som får sina kunskaper och sin kompetens bedömda vid
en validering ska ha möjlighet att få dessa dokumenterade
skriftligt. Vad som sägs i 3 kap. 19 och 20 §§ om rättelse
och ändring av betyg gäller även en slutförd validering.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar ytterligare föreskrifter om validering.

Intyg

28 § Den som genomgått en kurs i utbildning i svenska för
invandrare och vill få sina kunskaper dokumenterade på annat
sätt än genom betyg ska få ett intyg.

Huvudmannen ansvarar för att eleverna informeras om
möjligheten att få ett intyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om att intyg alltid ska utfärdas efter
viss utbildning.

29 § Rektorn utfärdar intyg.

Vad som sägs i 3 kap. 19 och 20 §§ om rättelse och ändring av
betyg gäller även för intyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar ytterligare föreskrifter om intyg.


23 kap. Entreprenad och samverkan

Entreprenad

1 § Kommuner, landsting och enskilda huvudmän får enligt
bestämmelserna i detta kapitel med bibehållet huvudmannaskap
sluta avtal med en enskild fysisk eller juridisk person om
att utföra uppgifter inom utbildning eller annan verksamhet
enligt denna lag (entreprenad).

De bestämmelser som finns för en utbildning eller en annan
verksamhet enligt denna lag ska med de undantag som anges i
detta kapitel gälla även vid entreprenad.

2 § Inom förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, kommunal
vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i
svenska för invandrare eller sådan pedagogisk verksamhet som
avses i 25 kap. får uppgifter överlämnas på entreprenad.

3 § Inom grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och
gymnasiesärskolan får uppgifter som inte är hänförliga till
undervisningen överlämnas på entreprenad.

4 § Inom gymnasieskolan får uppgifter som avser undervisning
i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk
profil överlämnas på entreprenad.

Inom grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och
gymnasiesärskolan får en enskild huvudman överlämna uppgifter
som avser modersmålsundervisning på entreprenad.

5 § Om det finns särskilda skäl får regeringen efter ansökan
av en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman i andra
fall än som anges i 2 och 4 §§ medge att kommunen,
landstinget eller den enskilde huvudmannen får överlämna åt
någon annan att bedriva undervisning inom skolväsendet på
entreprenad.

6 § Om en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman
överlämnar uppgiften att bedriva undervisning på entreprenad,
får kommunen, landstinget eller den enskilde huvudmannen
överlämna den myndighetsutövning som hör till en lärares
undervisningsuppgift.

Kommunen eller landstinget får när det gäller kommunal
vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna överlämna
även den myndighetsutövning som hör till rektorns uppgifter. Kommunen får också överlämna sådan myndighetsutövning när det
gäller utbildning i svenska för invandrare.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om begränsningar när det gäller
överlämnande av rektorsuppgifter som innefattar
myndighetsutövning.

7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela ytterligare föreskrifter om entreprenader enligt 2 § och om sådan undervisning på entreprenad som avses i 4 och 5 §§.

Samverkan

8 § En kommun får sluta avtal med en annan kommun om att
denna ska ta över ansvaret för kommunens uppgifter inom
förskolan, fritidshemmet, kommunal vuxenutbildning, särskild
utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare
eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap.

En kommun får också sluta avtal med ett landsting om att
detta ska ta över ansvaret för kommunens uppgifter inom
kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna.

9 § En kommun får som huvudman överlåta ansvaret för sådana
medicinska insatser som anges i 2 kap. 25-28 §§ till ett
landsting, om kommunen och landstinget är överens om detta. På samma sätt får ett landsting överlåta ansvaret till en
kommun.

Staten eller en enskild får som huvudman överlåta ansvaret
för de medicinska insatser som anges i 2 kap. 25-28 §§ till
en kommun eller ett landsting, om huvudmannen och kommunen
eller landstinget är överens om detta.

10 § Staten får som huvudman för sameskolan, efter avtal med
en kommun, ta över ansvaret för kommunens uppgifter inom
förskolan.


24 kap. Särskilda utbildningsformer

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- internationella skolor (2-7 §§),
- utbildning vid särskilda ungdomshem (8 och 9 §§),
- utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt (10 §),
- utbildning vid folkhögskola som motsvarar utbildning i
svenska för invandrare (11-15 §§),
- utbildning för barn och elever som vårdas på sjukhus eller
annan motsvarande institution (16-19 §§),
- utbildning i hemmet eller på annan lämplig plats (20-22 §§),
- annat sätt att fullgöra skolplikten (23-25 §§), och
- bemyndiganden (26 §).

Internationella skolor

Grundskolenivå

2 § Den som har skolplikt och som för endast en kortare tid
är bosatt i Sverige eller har andra särskilda skäl att få
utbildning i en internationell skola på grundskolenivå får
fullgöra sin skolplikt i en godkänd sådan skola. Detta gäller
dock inte sådana barn som avses i 7 kap. 5 och 6 §§. Statens
skolinspektion prövar frågor om godkännande av
internationella skolor på grundskolenivå.

Med internationell skola på grundskolenivå avses en skola med
enskild huvudman som har en annan internationell inriktning
än den som får finnas i grundskolan. För godkännande krävs
att skolans utbildning som helhet betraktad är likvärdig med
grundskolans. Utbildningen ska förmedla kunskaper och
färdigheter som underlättar fortsatt skolgång utomlands. Undervisning i svenska språket och om svenska förhållanden
ska ges i den omfattning som de elever som är bosatta i
Sverige för kortare tid behöver.

Regeringen får besluta att en internationell skola på
grundskolenivå får ta emot andra barn än sådana som avses i
första stycket för att de ska fullgöra skolplikten vid
skolan.

3 § Huvudmannen för en godkänd internationell skola på
grundskolenivå ska av Statens skolinspektion förklaras
berättigad till sådant bidrag som avses i 4 § om
1. utbildningen följer ett annat lands läroplan och
kursplaner eller en internationell läroplan och
internationella kursplaner med anpassning till svenska
förhållanden i den utsträckning som är rimlig,
2. utbildningens allmänna mål och värdegrund inte strider mot
de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning
inom det svenska skolväsendet,
3. elever som har svårigheter i skolarbetet erbjuds särskilt
stöd,
4. eleverna erbjuds sådan elevhälsa som avser medicinska
insatser som ska erbjudas inom grundskolan,
5. elevavgiften är skälig med hänsyn till rimliga kostnader
för verksamheten, bidrag och omständigheterna i övrigt,
6. skolan är öppen för alla elever som avses i 4 §, med
undantag för sådana elever som det skulle medföra betydande
organisatoriska eller ekonomiska svårigheter att ta emot för
skolan,
7. urvalet, om det inte finns platser till alla behöriga
sökande, görs på grunder som Skolinspektionen godkänner,
8. vårdnadshavare och elever ges tydlig information om den
internationella skolans innehåll och inriktning mot fortsatta
studier utomlands och om vad utbildning vid en internationell
skola kan innebära vid fortsatt skolgång i det svenska
skolväsendet, och
9. skolan följer övriga bestämmelser i denna lag och i andra
föreskrifter som avser internationella skolor på
grundskolenivå.

Skolinspektionen ska i beslutet om rätt till bidrag ange det
högsta antal elever som är folkbokförda i Sverige som
omfattas av huvudmannens bidragsrätt.

4 § Elevens hemkommun ska lämna bidrag till huvudmannen för
en godkänd internationell skola för en elev som enligt 2 § får fullgöra sin skolplikt där, om eleven är folkbokförd i
Sverige eller kommunen får särskilt statsbidrag för eleven.

Bidraget ska lämnas från och med höstterminen det år eleven
fyller sex år och bestämmas med hänsyn till skolans åtagande
och elevens behov efter samma grunder som kommunen tillämpar
vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna. Har en
elev ett omfattande behov av särskilt stöd, är kommunen inte
skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet, om
betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter
uppstår för kommunen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om hur kommunens bidrag ska bestämmas i
stället för det som anges i andra stycket, om statsbidrag
lämnas till kommunen för en elev som har tagits emot i en
internationell skola på grundskolenivå.

Om inte kommunen och skolan har kommit överens om något
annat, ska bidraget beräknas för ett bidragsår i sänder. Varje bidragsår börjar den 1 januari.

Gymnasienivå

5 § Om en internationell skola erbjuder gymnasial utbildning
som har en annan internationell inriktning än den som får
finnas i gymnasieskolan eller om skolan anordnar utbildning
som leder fram till International Baccalaureate (internationell skola på gymnasienivå), ska Statens
skolinspektion förklara huvudmannen berättigad till sådant
bidrag som avses i 6 § om
1. utbildningen följer ett annat lands läroplan och
kursplaner eller en internationell läroplan och
internationella kursplaner med anpassning till svenska
förhållanden i den utsträckning som är rimlig,
2. utbildningen som helhet är likvärdig med utbildningen i
gymnasieskolan,
3. utbildningens allmänna mål och värdegrund inte strider mot
de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning
inom det svenska skolväsendet,
4. utbildningen förmedlar kunskaper som underlättar fortsatta
studier utomlands,
5. undervisning i svenska språket och om svenska förhållanden
ges i den omfattning som behövs för de elever som under
kortare tid är bosatta i Sverige,
6. elever som avses i 6 § första stycket som har svårigheter
i skolarbetet erbjuds särskilt stöd,
7. elever som avses i 6 § första stycket erbjuds sådan
elevhälsa som avser medicinska insatser som ska erbjudas
elever i gymnasieskolan,
8. elevavgiften för elever som avses i 6 § första stycket är
skälig med hänsyn till rimliga kostnader för verksamheten,
bidrag och omständigheterna i övrigt,
9. skolan är öppen för alla elever som avses i 6 § första
stycket, med undantag för sådana elever som det skulle
medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska
svårigheter att ta emot för skolan,
10. urvalet, om det inte finns platser till alla behöriga
sökande, görs på grunder som Skolinspektionen godkänner,
11. sådana elever som avses i 6 § första stycket och deras
vårdnadshavare ges tydlig information om skolans innehåll och
inriktning mot fortsatta studier utomlands och om vad
utbildning vid en internationell skola på gymnasienivå kan
innebära vid fortsatt utbildning i Sverige, och
12. skolan följer övriga bestämmelser i denna lag och i andra
föreskrifter som avser internationella skolor på
gymnasienivå.

Skolinspektionen ska, för annan utbildning än sådan som leder
fram till International Baccalaureate, i beslutet om rätt
till bidrag ange vilket nationellt program utbildningen ska
jämställas med i bidragshänseende. I beslutet ska
Skolinspektionen även ange det högsta antal elever som är
folkbokförda i Sverige som omfattas av huvudmannens
bidragsrätt.

6 § Elevens hemkommun ska lämna bidrag till huvudmannen för
den internationella skolan för en elev som genomgår sådan
utbildning som avses i 5 § om
1. eleven är folkbokförd i Sverige eller kommunen får
särskilt statsbidrag för eleven,
2. eleven antingen för en kortare tid är bosatt i Sverige
eller har andra särskilda skäl att få utbildning i en
internationell skola på gymnasienivå, och
3. hemkommunen var skyldig att erbjuda eleven
gymnasieutbildning vid den tidpunkt då utbildningen började.

Bidraget enligt första stycket ska uppgå till det belopp som
hemkommunen och den internationella skolan kommer överens om. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om vilket belopp som elevernas
hemkommuner ska betala enligt första stycket om dessa och
huvudmannen för den internationella skolan inte kommer
överens om beloppet.

För en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd ska
kommunen, utöver vad som följer av andra stycket, lämna ett
extra bidrag. Bidraget ska motsvara huvudmannens kostnader
för det extra stödet under förutsättning att motsvarande
kostnader skulle ha uppkommit om eleven gått i en av kommunen
erbjuden gymnasieutbildning. Kommunen behöver dock inte lämna
extra bidrag om betydande organisatoriska eller ekonomiska
svårigheter uppstår för kommunen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om hur kommunens bidrag ska bestämmas i
stället för det som anges i andra och tredje styckena, om
statsbidrag lämnas till kommunen för en elev som har tagits
emot i en internationell skola på gymnasienivå.

Om inte kommunen och huvudmannen har kommit överens om något
annat, ska bidraget beräknas för ett bidragsår i sänder. Varje bidragsår börjar den 1 januari.

Insyn

7 § Den kommun där den internationella skolan är belägen har
rätt till insyn i skolans verksamhet så att kommunen ska
kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag och
tillgodose allmänhetens behov av insyn. Lag (2014:903).

Utbildning vid särskilda ungdomshem

Utbildning för skolpliktiga

8 § Under vistelse i ett sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (särskilt ungdomshem) ska skolpliktiga barn, som inte
lämpligen kan fullgöra sin skolplikt på annat sätt, fullgöra
den genom att delta i utbildning vid hemmet.

Utbildningen ska anordnas genom försorg av huvudmannen för
hemmet. Den ska med nödvändiga avvikelser motsvara
utbildningen i grundskolan eller i förekommande fall
grundsärskolan eller specialskolan.

Utbildning för icke skolpliktiga

9 § Den som inte längre är skolpliktig och vistas i ett hem
som avses i 8 § första stycket och som inte lämpligen kan
fullgöra skolgång på annat sätt ska genom huvudmannens
försorg ges möjlighet att delta i kompletterande utbildning
på grundskolenivå eller motsvarande eller i utbildning som
motsvarar sådan utbildning som erbjuds i gymnasieskolan eller
gymnasiesärskolan.

Utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt

10 § För intagna i kriminalvårdsanstalt får det anordnas
utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning, särskild
utbildning för vuxna samt utbildning i svenska för
invandrare. För sådan utbildning ansvarar Kriminalvården.

Utbildning vid folkhögskola som motsvarar utbildning i
svenska för invandrare

11 § Den som enligt 22 kap. 13 § har rätt att delta i
utbildning i svenska för invandrare har rätt att i stället
delta i en folkhögskolas utbildning som motsvarar utbildning
i svenska för invandrare, om
1. folkhögskolan enligt sådana föreskrifter som har meddelats
med stöd av 29 kap. 24 § har getts rätt att sätta betyg,
anordna prövning samt utfärda betyg och intyg, och
2. folkhögskolan har förklarat sig ha för avsikt att ta emot
den sökande till utbildningen.

12 § Vad som sägs i 22 kap. 2-10, 13, 14, 16 och 17 §§ om
utbildning i svenska för invandrare gäller också en
folkhögskolas motsvarande utbildning som en person är behörig
att delta i enligt 14 §.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om att även andra bestämmelser i lagen
ska gälla för sådan utbildning.

13 § Den som vill delta i en folkhögskolas utbildning som
motsvarar utbildning i svenska för invandrare enligt
bestämmelserna i detta kapitel ska anmäla detta till sin
hemkommun.

14 § Kommunen ska i samband med ett beslut om mottagande
enligt 22 kap. 15 § förklara eleven behörig att delta i
utbildning i folkhögskola som motsvarar utbildning i svenska
för invandrare om
1. de villkor som anges i 11 § är uppfyllda, och
2. anmälan har lämnats enligt 13 §.

15 § En folkhögskola som till sin utbildning i svenska för
invandrare har antagit en elev som har förklarats behörig att
delta i utbildningen enligt 14 §, har rätt till ersättning
för kostnaden för elevens utbildning från elevens hemkommun.

Ersättningen ska bestämmas med hänsyn till folkhögskolans
åtagande och elevens behov och på samma grunder som kommunen
tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen utbildning
i svenska för invandrare.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om ersättningens storlek och under
vilken tid som ersättning får lämnas.

Utbildning för barn och elever som vårdas på sjukhus eller
annan motsvarande institution

Utbildning som motsvarar förskola, förskoleklass och
fritidshem

16 § Om ett barn vårdas på sjukhus eller någon annan
institution, ska huvudmannen för institutionen svara för att
barnet får tillfälle att delta i utbildning som så långt det
är möjligt motsvarar den som erbjuds i förskola,
förskoleklass eller fritidshem.

Särskild undervisning

17 § För sådana elever i grundskolan, grundsärskolan,
specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och
gymnasiesärskolan som på grund av sjukdom eller liknande skäl
under en längre tid inte kan delta i vanligt skolarbete och
som vårdas på sjukhus eller en motsvarande institution ska
särskild undervisning anordnas på sjukhuset eller
institutionen. Sådan undervisning ska så långt det är möjligt
motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i.

18 § Särskild undervisning enligt 17 § ska inte ges en elev
om den läkare som ansvarar för elevens vård avråder från det.

Huvudman

19 § Särskild undervisning enligt 17 § anordnas av den kommun
där institutionen är belägen. Sådan undervisning ska stå
öppen även för dem som fullgör skolplikt utanför
skolväsendet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om vad som ska gälla i stället för
första stycket i de fall där institutionen är belägen i två
eller flera kommuner.

Utbildning i hemmet eller på annan lämplig plats

Särskild undervisning

20 § För sådana elever som avses i 17 § men som inte vårdas
på sjukhus eller en motsvarande institution ska särskild
undervisning anordnas i hemmet eller på annan lämplig plats. Sådan undervisning ska så långt det är möjligt motsvara den
undervisning som eleven inte kan delta i.

21 § Särskild undervisning enligt 20 § ska inte ges en elev
om den läkare som ansvarar för elevens vård avråder från det. Särskild undervisning får ges i hemmet endast om eleven eller
elevens vårdnadshavare samtycker.

Huvudman

22 § Särskild undervisning enligt 20 § anordnas av den som är
huvudman för den utbildning som eleven annars deltar i.

Annat sätt att fullgöra skolplikten

Förutsättningar för medgivande

23 § Ett skolpliktigt barn får medges rätt att fullgöra
skolplikten på annat sätt än som anges i denna lag. Medgivande ska lämnas om
1. verksamheten framstår som ett fullgott alternativ till den
utbildning som annars står barnet till buds enligt
föreskrifter i denna lag,
2. behovet av insyn i verksamheten kan tillgodoses, och
3. det finns synnerliga skäl.

24 § Medgivande enligt 23 § får lämnas för upp till ett år i
sänder. Under dess giltighetstid ska det prövas hur
verksamheten utfaller. Medgivandet ska återkallas, om det kan
antas att förutsättningarna enligt 23 § inte längre finns.

Ett beslut om återkallelse av ett medgivande gäller
omedelbart, om inte annat beslutas.

25 § Frågor enligt 23 och 24 §§ prövas av barnets hemkommun
eller, om barnet har sådan funktionsnedsättning som enligt 7 kap. 6 § kan vara grund för att fullgöra skolplikten i
specialskolan, av Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Bemyndigande

26 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om utbildning som avses i detta
kapitel.


25 kap. Annan pedagogisk verksamhet

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller
fritidshem (2 §),
- öppen förskola (3 §),
- öppen fritidsverksamhet (4 §),
- omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds (5 §),
- övergripande krav på verksamheten (6-9 §§), och
- bidrag (10-16 §§).

Pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller
fritidshem

2 § Kommunen ska sträva efter att i stället för förskola
eller fritidshem erbjuda ett barn pedagogisk omsorg om
barnets vårdnadshavare önskar det. Kommunen ska ta skälig
hänsyn till vårdnadshavarnas önskemål om verksamhetsform.

Sådan omsorg som avses i första stycket ska genom pedagogisk
verksamhet stimulera barns utveckling och lärande.

Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver
särskilt stöd i sin utveckling ska ges den omsorg som deras
speciella behov kräver. Verksamheten ska utformas så att den
förbereder barnen för fortsatt lärande.

Öppen förskola

3 § En kommun får anordna öppen förskola som komplement till
förskola och pedagogisk omsorg.

Den öppna förskolan ska erbjuda barn en pedagogisk verksamhet
i samarbete med de till barnen medföljande vuxna samtidigt
som de vuxna ges möjlighet till social gemenskap.

Öppen fritidsverksamhet

4 § Enligt 14 kap. 7 § får en huvudman under vissa
förutsättningar erbjuda öppen fritidsverksamhet i stället för
fritidshem.

Den öppna fritidsverksamheten ska genom pedagogisk verksamhet
komplettera utbildningen i grundskolan, grundsärskolan,
specialskolan, sameskolan och andra särskilda
utbildningsformer i vilka skolplikt kan fullgöras. Verksamheten ska erbjuda barnen möjlighet till utveckling och
lärande samt en meningsfull fritid och rekreation.

Omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds

5 § Kommunen ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn
under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds i den
omfattning det behövs med hänsyn till föräldrars
förvärvsarbete och familjens situation i övrigt.

Övergripande krav på verksamheten

Utgångspunkter

6 § Sådan verksamhet som avses i 2-5 §§ ska utformas med
respekt för barnets rättigheter och i överensstämmelse med
grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga
rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens
frihet och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Den ska
förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska
samhället vilar på.

Var och en som verkar inom sådan verksamhet ska främja de
mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av
kränkande behandling. Verksamheten ska utgå från en
helhetssyn på barnet och barnets behov samt utformas så att
den främjar allsidiga kontakter och social gemenskap.

Kvalitetskrav

7 § Sådan verksamhet som avses i 2-5 §§ ska bedrivas i
ändamålsenliga lokaler i grupper med en lämplig
sammansättning och storlek. För bedrivande av verksamheten
ska det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet
att barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet
kan tillgodoses.

Uppföljning och utvärdering

8 § En kommun ska systematiskt följa upp och utvärdera sådan
verksamhet som avses i 2-5 §§.

Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt
kommer fram att det finns brister i sådan verksamhet som
avses i 2-5 §§ ska kommunen se till att nödvändiga åtgärder
vidtas.

Kommunen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda
klagomål mot verksamheten. Information om rutinerna ska
lämnas på lämpligt sätt.

Avgifter

9 § För plats i sådan pedagogisk omsorg som avses i 2 § och
som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem samt för
sådan omsorg som avses i 5 § får avgifter tas ut på det sätt
som anges i 8 kap. 16 § första stycket respektive 14 kap. 12 §.

Bidrag

Pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller
fritidshem

10 § Den kommun där en enskild bedriver sådan pedagogisk
omsorg som avses i 2 § ska efter ansökan besluta att
huvudmannen har rätt till bidrag om
1. huvudmannen har förutsättningar att följa de föreskrifter
som gäller för motsvarande offentlig verksamhet,
2. verksamheten inte innebär påtagliga negativa följder för
kommunens motsvarande verksamhet,
3. verksamheten är öppen för alla barn som en kommun ska
sträva efter att erbjuda motsvarande verksamhet, med undantag
för barn som hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag
för enligt 13 § andra stycket, och
4. avgifterna inte är oskäligt höga.

Kommunen får besluta att en huvudman har rätt till bidrag
trots att villkoret i första stycket 3 inte är uppfyllt, om
det finns skäl med hänsyn till verksamhetens särskilda
karaktär.

11 § Hemkommunen ska lämna bidrag till en huvudman som har
rätt till bidrag enligt 10 § för varje barn som tas emot. Bidraget består av ett grundbelopp enligt 12 § och i vissa
fall ett tilläggsbelopp enligt 13 §.

Hemkommunen är inte skyldig att lämna bidrag till fler än två
huvudmän för samma barn eller till mer än en huvudman för
pedagogisk omsorg för ett barn som också går i förskola. Om
barnet tagits emot i två enskilda verksamheter, eller i en
kommunal och en enskild verksamhet, är kommunen inte skyldig
att lämna ett samlat bidragsbelopp som är högre än om barnet
tagits emot i endast en kommunal verksamhet. Hemkommunen ska
bestämma hur bidraget ska fördelas mellan huvudmännen för
verksamheterna.

När barn tas emot i enskild pedagogisk omsorg där deras
vårdnadshavare arbetar får kommunen inte lämna bidrag för
fler barn till vårdnadshavaren än det antal barn till andra
som har tagits emot.

12 § Grundbeloppet ska avse ersättning för
1. omsorg och pedagogisk verksamhet,
2. pedagogiskt material och utrustning,
3. måltider,
4. administration,
5. mervärdesskatt, och
6. lokalkostnader.

Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen
tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen
pedagogiska omsorg. Om kommunen inte tillhandahåller
pedagogisk omsorg ska bidraget bestämmas efter vad som är
skäligt med hänsyn till den enskilda verksamhetens innehåll
och omfattning.

13 § Tilläggsbelopp ska lämnas för barn som har ett
omfattande behov av särskilt stöd.

Hemkommunen är inte skyldig att lämna tilläggsbelopp för ett
barn i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska
eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

14 § Hemkommunen är bara skyldig att lämna bidrag i den
omfattning som den är skyldig att erbjuda förskola enligt 8 kap. respektive fritidshem enligt 14 kap.

Öppen fritidsverksamhet

15 § Om en enskild som har godkänts som huvudman för
fritidshem i stället erbjuder öppen fritidsverksamhet till en
elev, ska bidrag lämnas av hemkommunen, om kommunen där
verksamheten är belägen har tillförsäkrats insyn i
verksamheten, verksamheten uppfyller de krav som anges i 6 och 7 §§ och avgifterna inte är oskäligt höga.

Bidraget ska bestämmas med hänsyn till huvudmannens åtagande
och elevens behov efter samma grunder som kommunen tillämpar
vid fördelning av resurser till egen motsvarande verksamhet. Om en elev har ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver
kommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet om
betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter
uppstår för kommunen.

Övriga verksamheter

16 § En kommun får även lämna bidrag till verksamhet som
avses i 3-5 §§ och som bedrivs av enskild huvudman, om
kommunen har tillförsäkrats insyn i verksamheten,
verksamheten uppfyller de krav som anges i 6 och 7 §§ och
avgifterna inte är oskäligt höga. Sådant bidrag bör bestämmas
på det sätt som anges i 12 § andra stycket.


26 kap. Tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell
uppföljning och utvärdering

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– tillsyn (2–9 a §§),

– ingripanden vid tillsyn (10–18 §§),

– statlig kvalitetsgranskning (19–23 §§), och

– nationell uppföljning och utvärdering (24–28 §§). Lag (2014:903).

Tillsyn

Definition av tillsyn

2 § Med tillsyn avses i denna lag en självständig granskning
som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som
granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra
föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om
åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver
verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid granskningen.

Om det vid tillsynen av verksamheten vid en skolenhet
konstateras återkommande brister som påtagligt påverkar
förutsättningarna för elever att nå målen för utbildningen,
ska lärarresurserna vid skolenheten analyseras. Lag (2014:903).

Tillsynens omfattning

3 § Statens skolinspektion har tillsyn över
1. skolväsendet, särskilda utbildningsformer och annan
pedagogisk verksamhet enligt denna lag,
2. utbildning som avses i 29 kap. 17 §,
3. hur en kommun uppfyller sina skyldigheter enligt 7 kap. 21 och 22 §§, 24 kap. 23 och 24 §§ samt 29 kap. 9 §, och
4. hur en kommun uppfyller sitt tillsynsansvar enligt 4 §.

Första stycket gäller inte om tillsynen är en särskild
uppgift för en annan tillsynsmyndighet.

4 § En kommun har tillsyn över
1. förskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt
enligt 2 kap. 7 § andra stycket, och
2. pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha
rätt till bidrag enligt 25 kap. 10 §.

Kommunens tillsyn enligt första stycket omfattar inte tillsyn
över att bestämmelserna i 6 kap. följs.

5 § Inspektionen för vård och omsorg utövar tillsyn över
elevhemsboende vid Rh-anpassad utbildning, specialskolan och
viss utbildning för elever med utvecklingsstörning som bedrivs
enligt avtal med staten. Lag (2012:958).

Tillträde till lokaler och andra utrymmen

6 § En tillsynsmyndighet har för sin tillsyn rätt att på
plats granska sådan verksamhet som står under dess tillsyn. Tillsynsmyndigheten har i den omfattning det behövs för
tillsynen rätt att få tillträde till de byggnader, lokaler
och andra utrymmen som används i verksamheten.

Uppgiftsskyldighet

7 § Den vars verksamhet står under tillsyn enligt denna lag
är skyldig att på tillsynsmyndighetens begäran lämna
upplysningar samt tillhandahålla handlingar och annat
material som behövs för tillsynen.

Regeringen får meddela föreskrifter om att även någon annan
som kan lämna upplysningar eller innehar handlingar och annat
material som avser den granskade verksamheten och behövs för
tillsynen ska vara skyldig att på tillsynsmyndighetens
begäran lämna upplysningar, handlingar och annat material.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om vilka upplysningar, handlingar och
annat material som ska lämnas.

8 § Tillsynsmyndigheten får förelägga den som är
uppgiftsskyldig enligt 7 § första stycket eller enligt
föreskrifter som meddelats med stöd av 7 § andra stycket att
fullgöra sin skyldighet.

Förebyggande åtgärder

9 § Tillsynsmyndigheten ska inom ramen för sin tillsyn lämna
råd och vägledning.

Etableringskontroll

9 a § Statens skolinspektion ska inom ramen för sin tillsyn
genomföra en kontroll av den verksamhet som en enskild
huvudman avser att bedriva (etableringskontroll), om
Skolinspektionen godkänt den enskilde som huvudman enligt 2 kap. 5 §. Etableringskontrollen ska genomföras innan
utbildningen startar. Lag (2014:903).

Ingripanden vid tillsyn

Föreläggande

10 § En tillsynsmyndighet får förelägga en huvudman som
enligt denna lag står under dess tillsyn att fullgöra sina
skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som
följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller,
i fråga om enskild huvudman, de villkor som gäller för
godkännandet eller beslutet om rätt till bidrag. Ett beslut
om föreläggande gäller omedelbart.

Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten
anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Om
en analys enligt 2 § andra stycket ger stöd för det, kan
åtgärderna omfatta förändringar i lärarresurserna. Lag (2014:903).

Anmärkning

11 § En tillsynsmyndighet får i stället för att meddela ett
föreläggande tilldela en huvudman som enligt denna lag står
under dess tillsyn en anmärkning vid mindre allvarliga
överträdelser av vad som gäller för verksamheten.

Avstående från ingripande

12 § En tillsynsmyndighet får avstå från att ingripa om
1. överträdelsen är ringa,
2. den vars verksamhet granskas vidtar nödvändig rättelse,
eller
3. det i övrigt med hänsyn till omständigheterna finns
särskilda skäl mot ett ingripande.

Återkallelse

13 § En tillsynsmyndighet får återkalla ett godkännande eller
ett beslut om rätt till bidrag som myndigheten har meddelat
enligt denna lag om
1. ett föreläggande enligt 10 § inte har följts, och
2. missförhållandet är allvarligt.

Ett godkännande eller beslut enligt första stycket får också
återkallas om
1. ett föreläggande enligt 10 § inte har följts, och
2. den enskilde vid den etableringskontroll som avses i 9 a § inte kan visa att rimliga åtgärder har vidtagits för att få
till stånd ett samråd enligt 2 kap. 5 a §. Lag (2014:903).

14 § Ett godkännande av en enskild som huvudman inom
skolväsendet får återkallas om den enskilde inte längre
uppfyller förutsättningarna för godkännande enligt 2 kap. 6 §.

15 § Återkallelse enligt 13 § får beslutas även om rättelse
har skett vid prövningstillfället, om det kan befaras att det
på nytt kommer att uppstå sådana missförhållanden som utgör
grund för återkallelse.

16 § Tillsynsmyndigheten får besluta att ett beslut om
återkallelse ska gälla trots att det inte har vunnit laga
kraft.

Statliga åtgärder för rättelse

17 § Statens skolinspektion får när det gäller en verksamhet
som bedrivs av en kommun eller ett landsting besluta att
staten på kommunens eller landstingets bekostnad ska vidta de
åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse, om kommunen
eller landstinget
1. inte har följt ett föreläggande enligt 10 §, och
2. grovt eller under längre tid åsidosatt sina skyldigheter
enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats
med stöd av lagen.

Har staten haft kostnader för en åtgärd som vidtagits med
stöd av denna paragraf, får denna kostnad kvittas mot belopp
som staten annars skulle ha betalt ut till kommunen eller
landstinget. Tillfälligt verksamhetsförbud

18 § Om det är sannolikt att ett beslut om återkallelse
enligt 13 § eller ett beslut om statliga åtgärder för
rättelse enligt 17 § kommer att fattas, och beslutet inte kan
avvaktas med hänsyn till allvarlig risk för barnens eller
elevernas hälsa eller säkerhet eller av någon annan särskild
anledning, får tillsynsmyndigheten förbjuda huvudmannen att
tills vidare, helt eller delvis, driva verksamheten vidare. Beslut enligt första stycket gäller omedelbart, om inte annat
beslutas och får gälla i högst sex månader.

Statlig kvalitetsgranskning

Uppdrag

19 § Statens skolinspektion ska granska kvaliteten i sådan
utbildning och annan verksamhet som står under dess tillsyn
eller under tillsyn av en kommun enligt detta kapitel.

Inriktningen

20 § Granskningen ska avse den granskade utbildningens eller
verksamhetens kvalitet i förhållande till mål och andra
riktlinjer.

Tillträde till lokaler och andra utrymmen

21 § Statens skolinspektion har för kvalitetsgranskningen
rätt att på plats granska sådan verksamhet som ska granskas. Skolinspektionen har i den omfattning det behövs för
kvalitetsgranskningen rätt till tillträde till de byggnader,
lokaler och andra utrymmen som används i verksamheten.

Uppgiftsskyldighet

22 § Den vars verksamhet granskas ska på begäran av Statens
skolinspektion lämna de upplysningar och tillhandahålla de
handlingar och övrigt material som behövs för granskningen.

Regeringen får meddela föreskrifter om att även någon annan
som kan lämna upplysningar eller innehar handlingar och annat
material som avser den granskade verksamheten och behövs för
granskningen ska vara skyldig att på begäran av
Skolinspektionen lämna upplysningar, handlingar och annat
material.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om vilka upplysningar, handlingar och
annat material som ska lämnas.

23 § Statens skolinspektion får förelägga den som är
uppgiftsskyldig enligt 22 § första stycket eller enligt
föreskrifter som meddelats med stöd av 22 § andra stycket att
fullgöra sin skyldighet.

Nationell uppföljning och utvärdering

Uppdrag

24 § Statens skolverk ska på nationell nivå följa upp och
utvärdera
1. skolväsendet,
2. övriga utbildningar och verksamheter som står under
Statens skolinspektions tillsyn enligt denna lag, och
3. annan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. som
anordnas av en enskild.

Uppgiftsskyldighet

25 § En huvudman för utbildning eller annan verksamhet som är
föremål för nationell uppföljning och utvärdering ska till
Statens skolverk lämna sådana uppgifter om verksamheten och
sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljningen och
utvärderingen.

Regeringen får meddela föreskrifter om att även någon annan
som kan lämna upplysningar eller innehar handlingar och annat
material som avser verksamheten och behövs för uppföljningen
och utvärderingen ska vara skyldig att på begäran av
Skolverket lämna uppgifter om verksamheten.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om vilka uppgifter och vilken
verksamhetsredovisning som ska lämnas.

26 § Statens skolverk får förelägga den som är
uppgiftsskyldig enligt 25 § första stycket eller enligt
föreskrifter som meddelats med stöd av 25 § andra stycket att
fullgöra sin skyldighet.

Vite

27 § Ett föreläggande enligt detta kapitel får förenas med
vite.

Statens skolinspektion ska förena ett föreläggande som avses
i 10 § med vite om föreläggandet avser en eller flera brister
som allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att
nå målen för utbildningen, om det inte av särskilda skäl är
obehövligt.

Om det finns anledning att anta att en person som är föremål
för ett föreläggande har begått en gärning som kan föranleda
straff eller en straffliknande sanktion, får han eller hon
inte föreläggas vid vite att medverka i en utredning som har
samband med den gärningen. Lag (2014:903).

Bevarande av elevlösningar av nationella prov

28 § Huvudmannen för en fristående skola som genomför
nationella prov ska bevara elevlösningar av de nationella
proven.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om skyldigheten enligt första
stycket. Lag (2012:120).


27 kap. Skolväsendets överklagandenämnd och Lärarnas
ansvarsnämnd

Skolväsendets överklagandenämnd

1 § För prövning av överklaganden av vissa beslut på
skolväsendets område ska det finnas en särskild nämnd,
Skolväsendets överklagandenämnd. Sammansättning

2 § Nämnden ska bestå av en ordförande och fem andra
ledamöter, av vilka en ska vara ersättare för ordföranden. Ordföranden och ersättaren för ordföranden ska vara eller ha
varit ordinarie domare. Övriga ledamöter ska ha särskild
sakkunskap både vad gäller barns och elevers förhållanden och
behov och vad gäller skolverksamheten i övrigt.

Det ska finnas högst två ersättare för de övriga ledamöterna.

3 § Ledamöterna i nämnden och deras ersättare utses av
regeringen för en period om minst tre år.

Lärarnas ansvarsnämnd

4 § Lärarnas ansvarsnämnd prövar efter anmälan av Statens
skolinspektion frågor om lärares och förskollärares fortsatta
rätt att inneha legitimation och om varning ska meddelas.

Nämnden prövar dessutom efter ansökan
1. av en legitimerad om hans eller hennes legitimation ska
återkallas, och
2. av en tidigare legitimerad om en ny legitimation ska
meddelas.

Vid en prövning av en ansökan enligt andra stycket 2 ska en
ny legitimation meddelas om kraven i 2 kap. 16 § är
uppfyllda. Lag (2014:417).

Sammansättning

5 § Lärarnas ansvarsnämnd består av en ordförande och åtta
andra ledamöter. De utses av regeringen för tre år. Ordföranden
ska vara eller ha varit ordinarie domare. Övriga ledamöter ska
ha särskild sakkunskap om och praktisk erfarenhet av skol- eller förskoleverksamhet och lärares eller förskollärares
uppdrag.

För ordföranden ska för samma tid utses en eller flera
ställföreträdare. En sådan ställföreträdare ska vara eller ha
varit ordinarie domare. För varje annan ledamot ska det finnas
ett tillräckligt antal ersättare som ska utses för samma tid
som ledamoten. Lag (2011:189). Beslutförhet

6 § Lärarnas ansvarsnämnd är beslutför med ordföranden och
minst sex andra ledamöter. Till sammanträde med nämnden ska
samtliga ledamöter kallas. Om en ledamot anmäler förhinder, ska
en ersättare kallas.

I fråga om omröstning i ansvarsnämnden ska bestämmelserna i 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i domstol med endast
lagfarna ledamöter tillämpas. Ordföranden ska säga sin mening
först. Lag (2011:189).

Beslut av ordföranden

7 § Ordföranden får ensam fatta beslut 1. som inte innefattar slutligt avgörande i sak, dock inte
beslut om föreläggande att genomgå läkarundersökning enligt 27 kap. 13 §,
2. om återkallelse på egen begäran av legitimation, eller 3. om återkallelse av legitimation när den legitimerade inte
följt föreläggande om läkarundersökning. Ärenden som har avgjorts enligt första stycket ska anmälas vid
nästa sammanträde med nämnden. Lag (2011:189).

Anmälan och ansökan

8 § En anmälan eller ansökan till Lärarnas ansvarsnämnd ska
göras skriftligen och innehålla uppgifter om 1. vem anmälan eller ansökan avser och uppgifter om yrke,
adress och arbetsplats,
2. vad som yrkas i ärendet, och
3. de omständigheter som åberopas till stöd för anmälan eller
ansökan.

Om en part företräds av ombud ska fullmakt ges in. Lag (2011:189).

9 § Är en anmälan eller ansökan så ofullständig att den inte
kan läggas till grund för en prövning i sak, ska Lärarnas
ansvarsnämnd förelägga anmälaren eller den sökande att inom en
viss tid komma in med kompletterande uppgifter. Av
föreläggandet ska det framgå att ärendet annars inte tas upp
till prövning. Lag (2011:189).

Svaromål

10 § Anmälan och, i förekommande fall, bifogade handlingar ska
snarast överlämnas till den lärare eller förskollärare som
anmälan avser. Mottagaren ska föreläggas att svara inom en viss
tid.

En sådan underrättelse behövs inte om det är uppenbart att
anmälan inte kan bifallas eller att underrättelsen är onödig. Lag (2011:189).

11 § Den som förelagts att svara ska göra det skriftligen, om
inte Lärarnas ansvarsnämnd bestämmer att svaret får lämnas vid
en muntlig förhandling.

Av svaret ska det framgå om den svarande godtar eller motsätter
sig den åtgärd som sätts i fråga. I det senare fallet bör den
svarande ange skälen för sin inställning och de omständigheter
som åberopas. Lag (2011:189).

Skriftligt förfarande

12 § Förfarandet vid Lärarnas ansvarsnämnd är skriftligt om
inte annat följer av 16 §. Lag (2011:189).

Läkarundersökning

13 § Lärarnas ansvarsnämnd får förelägga den legitimerade,
eller den som söker om legitimation, att genomgå viss
läkarundersökning om det behövs för att utröna dennes
lämplighet att bedriva undervisning. Lag (2011:189).

Inhämtande av yttrande

14 § Om en fråga kräver särskild sakkunskap, får ansvarsnämnden
inhämta yttrande från myndigheter och andra med sådan särskild
sakkunskap.

I fråga om sakkunniga gäller 40 kap. 2-7 och 12 §§ rättegångsbalken i tillämpliga delar.

De som är skyldiga att lämna yttrande har rätt till ersättning
för sitt utlåtande endast om det är särskilt föreskrivet.

Andra sakkunniga har rätt till ersättning av allmänna medel för
sitt uppdrag. Nämnden får bevilja förskott på sådan ersättning. Lag (2011:189). Jäv

15 § I fråga om jäv mot den som handlägger ärenden i Lärarnas
ansvarsnämnd ska bestämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken om
jäv mot domare tillämpas. Lag (2011:189).

Gemensamma bestämmelser

Muntlig förhandling

16 § Skolväsendets överklagandenämnd och Lärarnas ansvarsnämnd
ska hålla muntlig förhandling om en enskild part begär det,
förhandlingen inte är obehövlig och inte särskilda skäl talar
mot att förhandlingen hålls.

Till muntlig förhandling ska den som är part kallas. Av
kallelsen ska framgå att nämnden kan handlägga och avgöra
ärendet även om en part uteblir från förhandlingen. Lag (2011:189).

17 § Muntlig förhandling ska vara offentlig.

Om det kan antas att det vid en förhandling kommer att lämnas
någon uppgift för vilken sekretess gäller enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), får ordföranden vid
förhandlingen besluta att förhandlingen ska hållas inom stängda
dörrar. Lag (2011:189).

18 § En enskild part, som inställt sig till muntlig
förhandling, får tillerkännas ersättning av allmänna medel för
kostnad för resa och uppehälle, om nämnden finner att parten
skäligen bör ersättas för sin inställelse. Nämnden får bevilja
förskott på ersättningen.

Regeringen meddelar närmare föreskrifter om ersättning och
förskott. Lag (2011:189).


28 kap. Överklagande

Kapitlets innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- överklagande hos allmän förvaltningsdomstol (2-11 §§),
- överklagande hos Skolväsendets överklagandenämnd (12-17 §§), och
- överklagandeförbud (18 §).

Överklagande hos allmän förvaltningsdomstol

Beslut av Statens skolinspektion

2 § Beslut av Statens skolinspektion får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol i fråga om
1. godkännande enligt 2 kap. 5 § eller 24 kap. 2 § eller
återkallelse av sådant godkännande enligt 26 kap. 13 eller 14 §,
2. rätt till bidrag enligt 24 kap. 3 eller 5 § eller
återkallelse av sådan rätt enligt 26 kap. 13-15 §§,
3. statliga åtgärder för rättelse enligt 26 kap. 17 §,
4. tillfälligt verksamhetsförbud enligt 26 kap. 18 §, eller
5. vitesföreläggande enligt 26 kap. 27 §.

Beslut av Statens skolverk

3 § Beslut av Statens skolverk får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol om beslutet gäller
1. vitesföreläggande enligt 26 kap. 27 §,
2. avslag på en ansökan om lärar- eller
förskollärarlegitimation enligt 2 kap. 16 § eller enligt
föreskrifter som meddelats med stöd av 2 kap. 16 b § första
stycket, eller
3. avslag på en ansökan om komplettering av legitimation
enligt 2 kap. 16 §. Lag (2014:417).

Beslut av Lärarnas ansvarsnämnd

4 § Beslut av Lärarnas ansvarsnämnd får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.

Lärarnas ansvarsnämnds beslut får överklagas endast av
1. Statens skolinspektion för att tillvarata allmänna
intressen, och
2. den lärare eller förskollärare som beslutet riktar sig mot.

Beslut av Lärarnas ansvarsnämnd som inte innebär att ett ärende
avgörs, får överklagas endast i samband med överklagande av det
slutliga beslutet i ärendet. Ett beslut som inte är slutligt
får dock överklagas särskilt när nämnden
1. ogillat en invändning om jäv mot en ledamot av nämnden eller
en invändning om att det finns hinder mot prövningen,
2. avvisat ett ombud eller ett biträde,
3. förelagt någon att genomgå läkarundersökning, eller
4. förordnat om ersättning för någons medverkan i ärendet.

Statens skolinspektion ska vara motpart till den lärare eller
förskollärare som överklagat Lärarnas ansvarsnämnds eller en
domstols slutliga beslut enligt denna lag.

Beslut av Lärarnas ansvarsnämnd gäller omedelbart om inte annat
anges i beslutet. Lag (2011:189).

Beslut av en kommun eller ett landsting

5 § Beslut av en kommun eller ett landsting får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol i fråga om
1. godkännande enligt 2 kap. 5 § eller återkallelse av sådant
godkännande enligt 26 kap. 13 eller 14 §,
2. bidrag enligt 8 kap. 21 §, 9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. 36 §, 14 kap. 15 §, 16 kap. 52 §, 17 kap. 31 eller 35 § eller 19 kap. 45 §,
3. avstängning enligt 5 kap. 17 eller 19 §,
4. föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina
skyldigheter enligt 7 kap. 23 §,
5. skolskjuts enligt 10 kap. 32 § första stycket, 10 kap. 33 § första stycket, 11 kap. 31 § första stycket, 11 kap. 32 § första stycket, 18 kap. 30 § första stycket eller 18 kap. 31 § första stycket,
6. ekonomiskt stöd till inackordering enligt 15 kap. 32 § eller 18 kap. 32 § första stycket,
7. medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt eller
återkallelse av sådant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 §,
8. rätt till bidrag enligt 25 kap. 10 eller 15 § eller
återkallelse av sådan rätt enligt 26 kap. 13 §,
9. bidrag enligt 25 kap. 11 §,
10. tillfälligt verksamhetsförbud enligt 26 kap. 18 §, eller
11. vitesföreläggande enligt 26 kap. 27 §. Lag (2012:109).

Beslut av en enskild huvudman

6 § Beslut av en enskild huvudman får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol i fråga om avstängning enligt 5 kap. 17 eller 19 §. Den enskilde huvudmannen ska vara den
enskildes motpart.

Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten

7 § Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten får
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol i fråga om
1. föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina
skyldigheter enligt 7 kap. 23 §,
2. kostnadsfria resor enligt 12 kap. 25 § första stycket,
eller
3. medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt eller
återkallelse av sådant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 §.

Beslut av Sameskolstyrelsen

8 § Beslut av Sameskolstyrelsen får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol i fråga om
1. föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina
skyldigheter enligt 7 kap. 23 §, eller
2. kostnadsfria resor enligt 13 kap. 23 § första stycket. Lag (2013:298).

Beslut av en rektor

9 § Beslut av en rektor får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol i fråga om
1. avstängning av en elev enligt 5 kap. 14 §, 17 § tredje
stycket eller 19 § tredje stycket, och
2. befrielse från skyldighet att delta i obligatoriska inslag
i undervisningen enligt 7 kap. 19 §.

Om det överklagade beslutet har fattats av en rektor i en
fristående skola ska den enskilde huvudmannen vara den
enskildes motpart.

Prövningstillstånd

10 § Prövningstillstånd krävs vid överklagande till
kammarrätten av beslut enligt 2-9 §§.

Motpart i vissa fall

11 § När en kommun överklagar ett beslut om godkännande av
enskild som huvudman för utbildning enligt 2 kap. 5 § är
förutom den enskilde även Statens skolinspektion motpart till
kommunen hos allmän förvaltningsdomstol.

Överklagande hos Skolväsendets överklagandenämnd

Beslut av en kommun eller ett landsting

12 § Beslut av en kommun eller ett landsting får överklagas
hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om
1. barns mottagande i grundsärskolan enligt 7 kap. 5 § eller
tillhörighet till grundsärskolans målgrupp enligt 7 kap. 5 b §,
2. uppskjuten skolplikt enligt 7 kap. 10 § andra stycket,
3. skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller
skolpliktens upphörande enligt 7 kap. 14 §,
4. mottagande av en elev från en annan kommun enligt 9 kap. 13 §, 10 kap. 25 § eller 11 kap. 25 §,
5. åtgärder enligt 10 kap. 29 § tredje stycket för en elev
som inte bor hemma,
6. placering vid en annan skolenhet än den vårdnadshavare
önskar enligt 9 kap. 15 § andra stycket, 10 kap. 30 § andra
stycket eller 11 kap. 29 § andra stycket,
7. mottagande i första hand enligt 16 kap. 36 §, mottagande
enligt 17 kap. 14 § när det gäller en utbildning i
gymnasieskolan som utformats för en grupp elever, mottagande
enligt 17 a kap. 18 § eller mottagande i första hand enligt 19 kap. 29 § första stycket,
8. tillhörighet till målgruppen för gymnasiesärskolan enligt 18 kap. 5 eller 7 §,
9. mottagande till kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 13 §, 14 § andra stycket eller 22 §, till särskild utbildning
för vuxna enligt 21 kap. 7 § tredje stycket eller till
utbildning i svenska för invandrare enligt 22 kap. 15 §,
10. upphörande av utbildningen för en elev i kommunal
vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § andra stycket, i särskild
utbildning för vuxna enligt 21 kap. 9 § andra stycket eller i
utbildning i svenska för invandrare enligt 22 kap. 16 § andra
stycket,
11. att på nytt bereda kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § tredje stycket, särskild utbildning för vuxna enligt 21 kap. 9 § tredje stycket eller utbildning i svenska för
invandrare enligt 22 kap. 17 §,
12. åtagande om interkommunal ersättning enligt 20 kap. 21 § tredje stycket, eller
13. rätt till utbildning eller annan verksamhet för någon som
avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.

Beslut som avses i första stycket 1, 4 och 7–12 får
överklagas endast av barnet, eleven eller den sökande. Lag (2014:530).

Beslut av en enskild huvudman

13 § Beslut av en enskild huvudman får överklagas hos
Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om
1. mottagande enligt 16 kap. 36 §, mottagande enligt 17 kap. 14 § när det gäller en utbildning i gymnasieskolan som
utformats för en grupp elever, mottagande enligt 17 a kap. 18 § eller mottagande enligt 19 kap. 29 § första stycket,
eller
2. rätt till utbildning eller annan verksamhet för
någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.

Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av
den sökande. Lag (2014:530).

Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten

14 § Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten får
överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om
1. barns mottagande i specialskolan enligt 7 kap. 6 §,
2. skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller
skolpliktens upphörande enligt 7 kap. 14 §,
3. åtgärder enligt 12 kap. 25 § andra stycket för en elev som
inte bor hemma, eller
4. rätt till utbildning för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.

Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av
barnet.

Beslut av Sameskolstyrelsen

15 § Beslut av Sameskolstyrelsen får överklagas hos
Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om
1. barns mottagande i sameskolan enligt 7 kap. 7 §,
2. åtgärder enligt 13 kap. 23 § andra stycket för en elev som
inte bor hemma, eller
3. rätt till utbildning för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.

Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av
barnet. Lag (2013:298).

Beslut av en rektor

16 § Beslut av en rektor får överklagas hos Skolväsendets
överklagandenämnd i fråga om
1. åtgärdsprogram enligt 3 kap. 9 §,
2. särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp eller
enskilt enligt 3 kap. 11 §, eller
3. anpassad studiegång enligt 3 kap. 12 §.

Vid prövning av ett överklagande enligt första stycket 1 ska
nämnden antingen fastställa eller upphäva det överklagade
beslutet. Om det överklagade beslutet upphävs ska ärendet, om
det behövs, visas åter till rektorn för ny prövning.

Beslut av den nämnd som avses i 15 kap. 38 §

17 § Beslut av den nämnd som avses i 15 kap. 38 § i fråga som
avses i samma paragraf får överklagas hos Skolväsendets
överklagandenämnd. Beslutet får överklagas endast av den som
har begärt utbildningen. Ett beslut om placering vid en viss
skolenhet får dock inte överklagas.

Överklagandeförbud

18 § Andra beslut enligt denna lag än som anges i detta
kapitel får överklagas bara om överklagande får ske enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900). Ett beslut i fråga om
antagning till utbildning får dock inte överklagas.

Beslut av Skolväsendets överklagandenämnd med anledning av
ett överklagande dit får inte överklagas.


29 kap. Övriga bestämmelser

Kapitlets innehåll

1 §/Upphör att gälla U:2016-01-01/ I detta kapitel finns bestämmelser om

– bosättning (2–5 §§),

– hemkommun och hemlandsting (6 §),

– utlandssvenska elever (7 §),

– personer med begåvningsmässig funktionsnedsättning (8 §),

– kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar (9 §),

– handläggning (10 och 11 §§),

– talerätt (12 §),

– samverkan och anmälan till socialnämnden (13 §),

– tystnadsplikt (14 §),

– riksinternatskolor (15 och 16 §§),

– International Baccalaureate (17 §),

– överlämnande av betygshandlingar (18 §),

– informationsskyldighet (19 §),

– uppgiftsskyldighet (19 a §), och

– övriga bemyndiganden (20–29 §§). Lag (2014:903).

1 §/Träder i kraft I:2016-01-01/ I detta kapitel finns bestämmelser om

– bosättning (2–5 §§),

– hemkommun och hemlandsting (6 §),

– utlandssvenska elever (7 §),

– personer med begåvningsmässig funktionsnedsättning (8 §),

– kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar (9 §),

– handläggning (10 och 11 §§),

– talerätt (12 §),

– samverkan och anmälan till socialnämnden (13 §),

– tystnadsplikt (14 §),

– International Baccalaureate (17 §),

– överlämnande av betygshandlingar (18 §),

– informationsskyldighet (19 §),

– uppgiftsskyldighet (19 a §), och

– övriga bemyndiganden (20–29 §§). Lag (2015:73).

Bosättning

2 § Med bosatt i landet avses i denna lag den som ska vara
folkbokförd här enligt folkbokföringslagen (1991:481).

Som bosatt i landet ska vid tillämpningen av denna lag anses
även den som inte är folkbokförd här men som
1. omfattas av 1 § första eller tredje stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.,
2. vistas här med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd
enligt 5 kap. 15 § utlänningslagen (2005:716),
3. har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt
denna lag till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan
Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och
Schweiz, å andra sidan, om fri rörlighet för personer,
4. är familjemedlem till en person som tillhör en främmande
makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning
eller som avses i 4 § lagen (1976:661) om immunitet och
privilegier i vissa fall och som inte omfattas av 3, eller
5. vistas här utan stöd av myndighetsbeslut eller
författning.

Har ett beslut om avvisning eller utvisning meddelats mot
någon som avses i andra stycket 1 ska denne fortfarande anses
vara bosatt i Sverige på den grunden till dess att han eller
hon lämnar landet. Om den som avvisats eller utvisats håller
sig undan så att beslutet inte kan verkställas ska personen
dock anses som bosatt i Sverige på den grund som anges i
andra stycket 5.

Begränsningar i rätten till utbildning för dem som avses i
andra stycket följer av 3 §. Lag (2013:298).

3 § De personer som avses i 2 § andra stycket 1 och 2 har
rätt till utbildning i gymnasieskola och gymnasiesärskola
endast om de har påbörjat utbildningen innan de fyllt 18 år. De har inte rätt till utbildning i kommunal vuxenutbildning,
särskild utbildning för vuxna eller utbildning i svenska för
invandrare.

De personer som avses i 2 § andra stycket 4 har endast rätt
till utbildning i grundskola, grundsärskola, specialskola och
sameskola.

De personer som avses i 2 § andra stycket 5 har endast rätt
till utbildning i förskoleklass, grundskola, grundsärskola,
specialskola, sameskola och, om de påbörjar utbildningen
innan de fyllt 18 år, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Lag (2013:298).

4 § Bestämmelsen i 9 kap. 4 § andra stycket gäller inte i
fråga om vårdnadshavare för barn som avses i 2 § andra
stycket 5. Lag (2013:298).

5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om deltagande i verksamhet enligt
denna lag för personer som inte anses som bosatta i Sverige
eller som inte har rätt till utbildning enligt 3 §.

Hemkommun och hemlandsting

6 § Med en persons hemkommun avses i denna lag den kommun som
personen är folkbokförd i.

För den som är bosatt i landet utan att vara folkbokförd här
avses med hemkommun den kommun som han eller hon
stadigvarande vistas i eller, om han eller hon saknar
stadigvarande vistelseort, den kommun som han eller hon för
tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller den som är
kvarskriven i en kommun enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481).

Med hemlandsting avses det landsting som hemkommunen hör
till.

Utlandssvenska elever

7 § Med utlandssvensk elev avses i denna lag en elev vars
vårdnadshavare stadigvarande vistas i utlandet och av vilka
minst en är svensk medborgare.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om att också annan ska anses som
utlandssvensk elev.

Personer med begåvningsmässig funktionsnedsättning

8 § Det som i denna lag sägs om personer med
utvecklingsstörning gäller även dem som har fått en betydande
och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund
av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig
sjukdom.

Personer med autism eller autismliknande tillstånd ska vid
tillämpningen av denna lag jämställas med personer med
utvecklingsstörning endast om de också har en
utvecklingsstörning eller en sådan funktionsnedsättning som
avses i första stycket.

I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade finns bestämmelser om vissa andra särskilda
insatser än utbildning.

Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar

9 § En hemkommun ska löpande under året hålla sig informerad
om hur de ungdomar i kommunen är sysselsatta som har
fullgjort sin skolplikt men inte har fyllt 20 år och inte
genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program
i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande
utbildning (aktivitetsansvar).

Hemkommunen har inom ramen för ansvaret uppgiften att erbjuda
de ungdomar som berörs lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den
enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen
ska dokumentera sina insatser på lämpligt sätt.

Kommunen ska föra ett register över de ungdomar som omfattas
av ansvaret enligt första stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om den dokumentation och den behandling
av personuppgifter som är nödvändig för att kommunen ska
kunna fullgöra sina skyldigheter enligt andra och tredje
styckena. Lag (2014:1002).

Handläggning

10 § I ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild
enligt denna lag hos en kommun, ett landsting eller en
enskild huvudman ska följande bestämmelser i
förvaltningslagen (1986:223) tillämpas:
- 14 § första stycket om en parts rätt att meddela sig
muntligen,
- 15 § om anteckning av uppgifter,
- 16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter,
- 20 § om motivering av beslut,
- 21 § om underrättelse av beslut, och
- 26 § om rättelse av skrivfel eller liknande.

I sådana ärenden hos en enskild huvudman ska också 11 och 12 §§ förvaltningslagen tillämpas.

Bestämmelserna i 16 och 17 §§ förvaltningslagen gäller dock
inte uppgifter som rör någon annan sökande i ett ärende om
plats i utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag.

Det som sägs i denna paragraf gäller inte vid betygssättning.

11 § I ärenden där beslut får överklagas enligt 28 kap. ska
utöver vad som följer av 10 § också 23-25 och 30 §§ förvaltningslagen (1986:223) tillämpas.

Talerätt

12 § Den som har fyllt 16 år har rätt att själv föra sin
talan i mål och ärenden enligt denna lag.

Denna rätt gäller också ansökan till gymnasieskolan,
gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild
utbildning för vuxna eller utbildning i svenska för
invandrare och överklagande av beslut i fråga om sådan
utbildning även om den sökande eller den klagande inte har
uppnått 16 års ålder.

Samverkan och anmälan till socialnämnden

13 § Huvudmannen för verksamhet som avses i denna lag och den
som är anställd i sådan verksamhet, ska på socialnämndens
initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar
att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och
andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller
de begränsningar som följer av 14 § och offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400).

Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att
ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).

Tystnadsplikt

14 § Den som är eller har varit verksam i enskilt bedriven
förskola, enskilt bedrivet fritidshem eller enskilt bedriven
förskoleklass eller inom sådan enskilt bedriven verksamhet
som avses i 25 kap., får inte obehörigen röja vad han eller
hon därvid har fått veta om enskildas personliga
förhållanden.

Den som är eller har varit verksam inom annan enskilt
bedriven verksamhet enligt denna lag än som avses i första
stycket får inte obehörigen röja vad han eller hon i sådan
elevhälsoverksamhet som avser psykologisk, psykosocial eller
specialpedagogisk insats eller i särskild elevstödjande
verksamhet i övrigt har fått veta om någons personliga
förhållanden. Han eller hon får inte heller obehörigen röja
uppgifter i ett ärende om tillrättaförande av en elev eller
om skiljande av en elev från vidare studier.

För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

/Rubriken upphör att gälla U:2016-01-01/

Riksinternatskolor

15 § /Upphör att gälla U:2016-01-01 genom lag (2015:73)./ Efter ansökan från en kommun eller en enskild som har
godkänts som huvudman för fristående skola med grundskola
eller gymnasieskola och som bedriver utbildning vid en
internatskola, får regeringen besluta att ge internatskolan
ställning av riksinternatskola.

En riksinternatskola ska ha till uppgift att anordna
grundskola och gymnasieskola eller endera av dessa
skolformer, för i första hand utlandssvenska elever.

Regeringen får medge att huvudmannen för en riksinternatskola
vid sidan av gymnasieskolan anordnar utbildning som leder
fram till International Baccalaureate.

16 § /Upphör att gälla U:2016-01-01 genom lag (2015:73)./ Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela ytterligare föreskrifter om utbildningen vid
riksinternatskolor. Regeringens föreskrifter får avvika från
bestämmelser i denna lag.

International Baccalaureate

17 §/Upphör att gälla U:2015-07-01/ En elevs hemkommun är skyldig att betala ersättning för
kostnader för elevens utbildning till anordnare av utbildning
som leder fram till International Baccalaureate (IB). Skyldigheten gäller dock endast utbildning för sådana elever
som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasieutbildning
vid den tidpunkt då IB-utbildningen påbörjades och endast om
utbildningsanordnarens avgifter till International
Baccalaureate Office betalas av staten.

Om parterna inte kommer överens om annat ska ersättning
betalas med ett belopp som Statens skolverk beslutar.

För internationella skolor som motsvarar gymnasieskolan finns
särskilda bestämmelser om bidrag för IB-utbildning.

17 §/Träder i kraft I:2015-07-01/ En elevs hemkommun är skyldig att betala ersättning för
kostnader för elevens utbildning till anordnare av utbildning
som leder fram till International Baccalaureate (IB). Skyldigheten gäller dock endast utbildning för sådana elever
som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasieutbildning
vid den tidpunkt då IB-utbildningen påbörjades och endast om
utbildningsanordnarens avgifter till International
Baccalaureate Office betalas av staten.

Om parterna inte kommer överens om annat ska ersättning
betalas med ett belopp som Statens skolverk beslutar.

Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs
utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.

För internationella skolor som motsvarar gymnasieskolan finns
särskilda bestämmelser om bidrag för IB-utbildning. Lag (2015:73).

Överlämnande av betygshandlingar

18 § Huvudmannen för en fristående skola där betyg sätts ska
lämna över elevernas slutbetyg eller de betygsdokument som
eleven får efter fullföljd gymnasieutbildning till den kommun
där skolan är belägen.

Informationsskyldighet

19 §/Upphör att gälla U:2015-07-01/ Kommunen ska informera vårdnadshavarna om förskola,
fritidshem och sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. som kommunen anordnar eller vars huvudman kommunen har
godkänt eller förklarat berättigad till bidrag. Informationen
ska även avse möjligheten för enskilda att bedriva förskola,
fritidshem eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. med bidrag från hemkommunen enligt 8 kap. 21 §, 14 kap. 15 § samt 25 kap. 11 och 15 §§.

19 §/Träder i kraft I:2015-07-01/ Kommunen ska informera vårdnadshavare och elever om
utbildning i förskolor, förskoleklasser, grundskolor,
grundsärskolor, fritidshem, gymnasieskolor och
gymnasiesärskolor och om sådan pedagogisk verksamhet som
avses i 25 kap. och som erbjuds i eller av kommunen. Kommunen
ska också informera om sådana riksrekryterande utbildningar
som avses i 16 kap. 45 § och 19 kap. 37 § och om motsvarande
utbildningar vid fristående skolor. Informationen ska
utformas enligt 6 kap. 8 a § andra stycket kommunallagen (1991:900).

Kommunen ska även informera om möjligheten för enskilda att
bedriva förskola, fritidshem eller sådan pedagogisk
verksamhet som avses i 25 kap. med bidrag från hemkommunen
enligt 8 kap. 21 §, 14 kap. 15 § samt 25 kap. 11 och 15 §§. Lag (2014:903).

Uppgiftsskyldighet

19 a § En huvudman för förskoleklass, grundskola,
grundsärskola, gymnasieskola eller gymnasiesärskola ska till
Statens skolverk lämna sådana uppgifter om verksamhetens
organisation och ekonomiska förhållanden som behövs för
allmänhetens insyn.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas. Lag (2014:903).

Övriga bemyndiganden

20 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om att ledamöter eller andra
företrädare i organ för samverkan eller annan liknande
verksamhet inom skolväsendet utses och entledigas av
enskilda.

21 § Regeringen får meddela föreskrifter om möjlighet att
låta enskilda och andra svara för enstaka inslag i verksamhet
med offentlig huvudman inom skolväsendet.

När det gäller utbildning i form av ett introduktionsprogram
inom gymnasieskolan och ett individuellt program inom
gymnasiesärskolan får regeringen meddela föreskrifter om att
enskilda och andra får anordna mer av utbildningen än som
följer av första stycket.

För medverkan av någon annan än en huvudman inom skolväsendet
får föreskrifter som meddelats enligt första och andra
styckena avvika från bestämmelserna i 2 kap. 15-22 och 30 §§ och 34 § första stycket.

22 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om möjligheter att inom skolväsendet
bedriva utbildning, som bygger på samverkan mellan olika
skolformer inom skolväsendet eller mellan en sådan skolform
och någon annan utbildningsform. I sådana föreskrifter får
undantag göras från organisatoriska bestämmelser i denna lag.

23 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om försöksverksamhet inom
skolväsendet. I sådana föreskrifter får undantag göras från
organisatoriska bestämmelser i denna lag.

Undantag får göras även från andra bestämmelser i denna lag
för att möjliggöra en försöksverksamhet med sådan utbildning
i gymnasieskolan som inte utgörs av utbildning på nationella
program eller introduktionsprogram.

24 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får, utöver vad som i övrigt följer av denna lag, meddela
föreskrifter om
1. att enskilda får sätta betyg, anordna prövning samt utfärda
betyg, gymnasieexamen och intyg enligt de bestämmelser som
gäller för skolväsendet,
2. att en myndighet i enskilda fall får besluta i sådana frågor
som avses i 1, och
3. ytterligare villkor för att enskilda i sådana fall som avses
i 1 och 2 ska få sätta betyg, anordna prövning samt utfärda
betyg, gymnasieexamen och intyg. Lag (2012:109).

25 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om skyldighet för en enskild
huvudman att lämna uppgifter om kommande verksamhet och
ekonomisk redovisning över verksamheten.

26 § Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om
bestämmandet av det bidrag som kommunerna enligt 8 kap. 21 §, 9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. 36 §, 14 kap. 15 §, 16 kap. 52 §, 17 kap. 31 §, 19 kap. 45 § och 25 kap. 11 § är skyldiga
att lämna till fristående förskolor, fristående skolor och
enskilt bedriven pedagogisk omsorg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om skyldighet för en kommun eller ett
landsting att lämna uppgifter om verksamheten som behövs för
beslut om bidrag till fristående förskolor och fristående
skolor samt hur bidrag till en fristående förskola eller
fristående skola eller annan enskild verksamhet har beräknats. Lag (2012:109).

27 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om det belopp som kommunen ska betala
i stället för vad som anges i 8 kap. 21–23 §§, 9 kap. 19–21 §§, 10 kap. 37–39 §§, 11 kap. 36–38 §§, 16 kap. 52–55 §§, 17 kap. 31–34 §§ och 19 kap. 45–47 §§, när bidraget avser en elev som
ges utbildning till följd av 2 och 3 §§ eller med stöd av
föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 §. Lag (2012:109).

28 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om skyldighet att delta i nationella
prov.

29 § Vid extraordinära händelser i fredstid som har betydande
inverkan på möjligheterna att under viss tid erbjuda
utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag, får
regeringen meddela de föreskrifter som behövs för att
tillförsäkra barn och elever den utbildning och annan
verksamhet de har rätt till enligt denna lag. I sådana
föreskrifter får undantag göras från bestämmelser om
utbildningens utformning, omfattning och förläggning. Föreskrifterna ska vara tidsbegränsade.


Övergångsbestämmelser

2010:800

Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800).

2010:877

Denna lag träder i kraft den 1 december 2010 och ska
tillämpas på ut- bildning från och med den 1 juli 2012.

2010:1997

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2011. Bestämmelserna i 15 kap. 22 § första stycket tillämpas på utbildning som
påbörjas efter den 1 juli 2011.

2010:2022

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011 och tillämpas första
gången på utbildning från och med höstterminen 2012.

2011:189
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011. Lag (2012:493).
2. Bestämmelserna i 2 kap. 17, 18 och 22 §§ i sina nya
lydelser tillämpas från och med den 1 juli 2012. För tid
dessförinnan gäller dessa bestämmelser i deras äldre lydelse. Lag (2012:493).
3. Bestämmelserna i 2 kap. 13, 15 och 20 §§ samt 3 kap. 16 § i
sina nya lydelser tillämpas från och med den 1 december 2013. För tid dessförinnan gäller dessa bestämmelser i deras äldre
lydelse. Lag (2012:493).
4. Bestämmelserna i 2 kap. 15 § i den äldre lydelse som enligt 3 gäller till och med den 30 november 2013 är dock tillämpliga
endast om ansökan om behörighetsbeviset har kommit in till
Högskoleverket före den 1 juli 2011. Lag (2012:493).
5. Trots vad som anges i 3 gäller 2 kap. 15 § i sin äldre
lydelse även för tid efter den 30 november 2013 för
handläggning av ärenden som avses i 4. Efter den 31 december 2012 handläggs sådana ärenden av Universitets- och
högskolerådet. Lag (2012:919).
6. Bestämmelsen i 2 kap. 16 § i sin äldre lydelse gäller
fortfarande till dess att ärenden som avses i 4 har avgjorts. Lag (2012:493).
7. Bestämmelsen i 28 kap. 4 § i sin äldre lydelse gäller
fortfarande för överklagande av beslut i ärenden som avses i 4. Lag (2012:493).
8. Vid tillämpningen av 2 kap. 20 § i sin äldre lydelse
jämställs legitimation med behörighetsbevis. Lag (2012:493).
9. Trots vad som anges i 2 kap. 20 § i sin äldre lydelse får
den som inte uppfyller kraven i första stycket samma paragraf
anställas som lärare i skolväsendet utan tidsbegränsning, om
han eller hon ska undervisa på individuella kurser eller
orienteringskurser i kommunal vuxenutbildning. Detta gäller
dock bara om

a) det saknas sökande som har utbildning som är avsedd för
undervisning på den aktuella kursen,
b) den sökande har tillräcklig kompetens för att undervisa på
den aktuella kursen, och

c) det finns skäl att anta att den sökande är lämplig att
bedriva undervisningen. Lag (2012:493).

2011:876
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.
2. Bestämmelsen i 11 kap. 23 a § ska tillämpas vid
betygssättning i årskurs 8 från och med höstterminen 2011 och
i övrigt från och med höstterminen 2012.
3. Bestämmelserna i 10 kap. 21 §, 12 kap. 21 § och 13 kap. 21 a § ska tilllämpas från och med höstterminen 2012.

2012:109
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2012 och tillämpas på
utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2013.
2. De nya bestämmelserna i 29 kap. 24 § tillämpas dock för tid
från och med den 1 juli 2011. De nya bestämmelserna i 20 kap. 6, 27, 28 och 30 §§ samt 22 kap. 21, 22 och 24 §§ ska dock
tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2012.
3. Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande för utbildning
som har påbörjats före den 1 juli 2011 i fråga om 29 kap. 24 § och före den 1 juli 2012 i fråga om 20 kap. 6, 27, 28 och 30 §§ samt 22 kap. 21, 22 och 24 §§ och i övrigt för utbildning som
har påbörjats före den 1 juli 2013, om inte annat följer av 4 eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 5.
4. För utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2013 ska
dock de nya bestämmelserna i 18 kap. 32 § tillämpas från och
med den 1 juli 2013.
5. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om att elever som har påbörjat sin
utbildning före den 1 juli 2013 och som fullföljer denna senare
än fem år från det att den påbörjades, ska fullfölja
utbildningen enligt de bestämmelser som gäller för utbildning
som har påbörjats efter den 30 juni 2013.

2012:493

Denna lag träder i kraft den 1 december 2013 i fråga om 3 kap. 16 § och i övrigt den 30 juni 2012.

2013:248
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013 och tillämpas
första gången höstterminen 2013 för elever som påbörjar
årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och
sameskolan.
2. För elever i grundskolan som höstterminen 2013 påbörjar
årskurs 2 respektive årskurs 3 gäller följande:

– den totala undervisningstiden ska vara minst 6 745 timmar
respektive 6 705 timmar,

– undervisningstiden i matematik ska vara minst 980 timmar
respektive 940 timmar, och

– undervisningstiden i matematik samt antalet timmar i
timplanen för svenska eller svenska som andraspråk och
engelska får inte minskas vid skolans val.
3. För elever i grundsärskolan som höstterminen 2013 påbörjar
årskurs 2 respektive 3 ska den totala undervisningstiden vara
minst 6 745 timmar respektive 6 705 timmar. Detta gäller inte
elever i träningsskolan.
4. För elever i specialskolan som höstterminen 2013 påbörjar
årskurs 2, 3 respektive 4 ska den totala undervisningstiden
vara minst 7 935 timmar, 7 905 timmar respektive 7 875 timmar.
5. För elever i sameskolan som höstterminen 2013 påbörjar
årskurs 2 respektive 3 ska den totala undervisningstiden vara
minst 4 280 timmar respektive 4 240 timmar.
6. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för elever som
höstterminen 2013 påbörjar årskurs 4 eller en högre årskurs i
grundskolan, grundsärskolan eller sameskolan eller årskurs 5 eller en högre årskurs i specialskolan.

2013:298
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013.
2. Bestämmelserna i 28 kap. 8 och 15 §§ i sina nya lydelser
tillämpas för tid från och med den 1 juli 2011.

2013:530
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013.
2. De upphävda bestämmelserna i 2 kap. 24 § första, andra och
fjärde styckena gäller fortfarande för ansökningar som har
getts in till Statens skolverk före ikraftträdandet.
3. Bestämmelsen i 28 kap. 3 § i sin äldre lydelse gäller
fortfarande för ansökningar som har getts in till Statens
skolverk före ikraftträdandet.

2013:823

Denna lag träder i kraft den 1 december 2013 i fråga om 2 kap. 13, 15, 16, 16 b, 17 och 20 §§ och 28 kap. 3 § samt i
övrigt den 2 december 2013.

2014:458

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014 i fråga om 2 kap. 1, 8 a, 10, 17 och 20 §§, 3 kap. 3 §, 10 kap. 16 och 34 §§, 11 kap. 19 och 33 §§, 12 kap. 16 § samt 13 kap. 17 § och i
övrigt den 1 juli 2015.

2014:530
1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2014.
2. Lagen tillämpas på utbildning som påbörjats efter den 1 juli 2015.

2014:903
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015 i fråga om 29 kap. 19 § och i övrigt den 1 januari 2015.
2. Bestämmelserna i 2 kap. 5 a § och 26 kap. 13 § ska
tillämpas på huvudmän som har ansökt om godkännande efter den 1 oktober 2014.
3. Bestämmelserna i 29 kap. 19 § ska tillämpas på
utbildningar som påbörjas efter utgången av juni 2015.

2014:1002
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
2. Kommunernas ansvar enligt 29 kap. 9 § gäller inte ungdomar
som genomför eller har fullföljt utbildning på ett
specialutformat program i gymnasiesärskola, som har påbörjats
före den 1 juli 2013.

2015:73

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016 i fråga om 29 kap. 1, 15 och 16 §§ och i övrigt den 1 juli 2015.


Bilaga 1

Timplan för grundskolan

Undervisningstid i timmar för ämnen och ämnesgrupper totalt

Ämnen

Bild                                            230
Hem- och konsumentkunskap                       118
Idrott och hälsa                                500
Musik                                           230
Slöjd                                           330
Svenska eller svenska som andraspråk            1 490
Engelska                                        480
Matematik                                       1 020
Geografi                                        885
Historia
Religionskunskap
Samhällskunskap

Biologi                                         800
Fysik
Kemi
Teknik

Språkval                                        320
Elevens val                                     382
Totalt garanterat antal timmar                  6 785
Därav skolans val                               600
Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne
eller en ämnesgrupp minskas med högst 20 procent. Antalet
timmar för svenska eller svenska som andraspråk, engelska och
matematik får dock inte minskas. Lag (2013:248).


Bilaga 2

Nationella program

Yrkesprogram

Barn- och fritidsprogrammet

Bygg- och anläggningsprogrammet

El- och energiprogrammet

Fordons- och transportprogrammet

Handels- och administrationsprogrammet

Hantverksprogrammet

Hotell- och turismprogrammet

Industritekniska programmet

Naturbruksprogrammet

Restaurang- och livsmedelsprogrammet

VVS- och fastighetsprogrammet

Vård- och omsorgsprogrammet

Högskoleförberedande program

Ekonomiprogrammet

Estetiska programmet

Humanistiska programmet

Naturvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet

Teknikprogrammet


Bilaga 3

Poängplan för nationella program i gymnasieskolan

Ämne                                    Gymnasiepoäng
De ämnen som, i minst nedan angiven omfattning, ska ingå i de
nationella programmen (gymnasiegemensamma ämnen).

Yrkesprogram

Svenska eller svenska
som andraspråk                                  100
Engelska                                        100
Matematik                                       100
Idrott och hälsa                                100
Historia                                        50
Samhällskunskap                                 50
Religionskunskap                                50
Naturkunskap                                    50

Högskoleförberedande program

Svenska eller svenska som andraspråk            300
Engelska                                        200
Matematik                                       100/200/300*
Idrott och hälsa                                100
Historia                                        50/100/200**
Samhällskunskap                                 100/200***
Religionskunskap                                50
Naturkunskap                                    100****

Ämnen genom vilket programmet får sin karaktär

Yrkesprogram                                    1 600
Högskoleförberedande program                    950/1 050/1 100*****
Individuellt val                                200
Gymnasiearbete                                  100
Summa gymnasiepoäng                             2 500
*Estetiska och humanistiska programmen 100, ekonomi- och
samhällsvetenskapsprogrammen 200 samt naturvetenskaps- och
teknikprogrammen 300.

**Teknikprogrammet 50, ekonomi-, samhällsvetenskaps- och
naturvetenskapsprogrammen 100 samt estetiska och humanistiska
programmen 200.

***Ekonomiprogrammet 200 och övriga program 100.

****På naturvetenskapsprogrammet ersätts naturkunskap med
karaktärsämnena biologi, fysik och kemi och på
teknikprogrammet med karaktärsämnena fysik och kemi.

*****Ekonomiprogrammet 950, teknikprogrammet 1 100 samt
estetiska, humanistiska, samhällsvetenskaps- och
naturvetenskapsprogrammen 1 050.


Bilaga 4

Nationella program i gymnasiesärskolan

De nationella programmen i gymnasiesärskolan är

– Programmet för administration, handel och varuhantering,

– Programmet för estetiska verksamheter,

– Programmet för fastighet, anläggning och byggnation,

– Programmet för fordonsvård och godshantering,

– Programmet för hantverk och produktion,

– Programmet för hotell, restaurang och bageri,

– Programmet för hälsa, vård och omsorg,

– Programmet för samhälle, natur och språk, och

– Programmet för skog, mark och djur. Lag (2012:109).


Bilaga 5

Poängplan för nationella program i gymnasiesärskolan

Ämne                                    Gymnasiesärskolepoäng
Fördelning på olika ämnen av gymnasiesärskolepoäng som i minst
angiven omfattning ska ingå i de nationella programmen.

Svenska eller svenska som andraspråk            200
Engelska                                        100
Matematik                                       100
Idrott och hälsa                                200
Estetisk verksamhet                             100
Historia                                        50
Samhällskunskap                                 50
Religionskunskap                                50
Naturkunskap                                    50
Ämnen som ger programmet dess karaktär

                                                1 300
Individuellt val                                200
Gymnasiesärskolearbete                          100
Summa gymnasiesärskolepoäng                     2 500
Lag (2012:109).