SFS nr: 1986:163
Departement/myndighet: Arbetsmarknadsdepartementet ARM
Utfärdad: 1986-04-03
Omtryck:
Ändrad: t.o.m. SFS 2015:483
Övrig text:

Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet

1 §/Upphör att gälla U:2016-01-01/ En arbetstagare som har antagits till utbildning i
svenska för invandrare eller motsvarande utbildning vid
folkhögskola enligt 22 eller 24 kap. skollagen (2010:800) har
rätt att vara ledig från sin anställning för att delta i
undervisningen enligt bestämmelserna i denna lag.

Tid under vilken en arbetstagare är ledig enligt denna lag
räknas som arbetad tid vid tillämpning av andra
författningar. Lag (2013:616).

1 §/Träder i kraft I:2016-01-01/ En arbetstagare som har antagits till kommunal
vuxenutbildning i svenska för invandrare eller motsvarande
utbildning vid folkhögskola enligt 20 eller 24 kap. skollagen (2010:800) har rätt att vara ledig från sin anställning för
att delta i undervisningen enligt bestämmelserna i denna
lag.

Tid under vilken en arbetstagare är ledig enligt denna lag
räknas som arbetad tid vid tillämpning av andra
författningar. Lag (2015:483).

2 § Avtal är ogiltiga i den mån de upphäver eller inskränker en
arbetstagares rättigheter enligt denna lag. Genom kollektivavtal som
har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får
dock göras avvikelser från 4 § och 5 § andra stycket. Den närmare
tillämpningen av 7 § får också bestämmas på det sättet.

En arbetsgivare som är bunden av ett sådant kollektivavtal får
tillämpa avtalet även på arbetstagare som inte är medlemmar av den
avtalsslutande arbetstagarorganisationen men sysselsätts i arbete som
avses med avtalet.

3 §/Upphör att gälla U:2016-01-01/ Om en överenskommelse har träffats om utbildning i
svenska för invandrare eller motsvarande utbildning vid
folkhögskola enligt 22 eller 24 kap. skollagen (2010:800) på
arbetstid vid ett samråd som avses i 22 kap. 9 § skollagen,
har en arbetstagare som vill delta i utbildningen rätt till
den ledighet som behövs för att göra detta.

Om det inte träffas en överenskommelse enligt första stycket,
har en arbetstagare rätt till ledighet för att delta i
utbildning i svenska för invandrare eller motsvarande
utbildning vid folkhögskola enligt 22 eller 24 kap. skollagen
dels i form av hel ledighet i samband med heltidsstudier,
dels i form av förkortning av arbetstiden till hälften av den
för arbetsplatsen normala arbetstiden i samband med
deltidsstudier. En arbetstagare vars arbetstid är mindre än
hälften av den för arbetsplatsen normala arbetstiden har dock
rätt till hel ledighet i samband med deltidsstudier.

Rätt till ledighet i den omfattning som följer av andra
stycket har även en arbetstagare som deltar i utbildningen på
tid som inte är arbetstagarens arbetstid. I ett sådant fall
ska vid förkortning av arbetstiden hela ledigheten förläggas
antingen till arbetsdagens början eller slut i enlighet med
arbetstagarens önskemål. Lag (2013:616).

3 §/Träder i kraft I:2016-01-01/ Om en överenskommelse har träffats om kommunal
vuxenutbildning i svenska för invandrare eller motsvarande
utbildning vid folkhögskola enligt 20 eller 24 kap. skollagen (2010:800) på arbetstid vid ett samråd som avses i 20 kap. 27 § skollagen, har en arbetstagare som vill delta i
utbildningen rätt till den ledighet som behövs för att göra
detta.

Om det inte träffas en överenskommelse enligt första stycket,
har en arbetstagare rätt till ledighet för att delta i
kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller
motsvarande utbildning vid folkhögskola enligt 20 eller 24 kap. skollagen dels i form av hel ledighet i samband med
heltidsstudier, dels i form av förkortning av arbetstiden
till hälften av den för arbetsplatsen normala arbetstiden i
samband med deltidsstudier. En arbetstagare vars arbetstid är
mindre än hälften av den för arbetsplatsen normala
arbetstiden har dock rätt till hel ledighet i samband med
deltidsstudier.

Rätt till ledighet i den omfattning som följer av andra
stycket har även en arbetstagare som deltar i utbildningen på
tid som inte är arbetstagarens arbetstid. I ett sådant fall
ska vid förkortning av arbetstiden hela ledigheten förläggas
antingen till arbetsdagens början eller slut i enlighet med
arbetstagarens önskemål. Lag (2015:483).

4 § Arbetsgivaren skall underrättas om att arbetstagaren vill utnyttja
sin rätt till ledighet minst en månad före ledighetens början.

5 § Arbetstagaren får avbryta en påbörjad ledighet och återuppta
arbetet i samma omfattning som före ledigheten.

Vill arbetstagaren utnyttja sin rätt enligt första stycket skall
arbetsgivaren underrättas om detta snarast möjligt. Arbetsgivaren är
inte skyldig att låta arbetstagaren återgå i arbete tidigare än två
veckor efter det att underrättelse har lämnats.

6 § En arbetstagare får inte sägas upp eller avskedas enbart av det
skälet att arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till
ledighet enligt denna lag. Sker det ändå, skall uppsägningen eller
avskedandet ogiltigförklaras, om arbetstagaren begär det.

7 § En arbetstagare är inte skyldig att enbart av det skälet att
arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt
denna lag vidkännas minskning av de förmåner som är förenade med
anställningen eller försämring av anställningsförhållanden i annan mån
än som följer av uppehållet i arbetet. Arbetstagaren är ej heller
skyldig att av skäl som nu har sagts vidkännas annan omplacering än
sådan som kan ske inom ramen för anställningsavtalet och som är en
nödvändig följd av ledigheten.

8 § En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala
arbetstagaren skadestånd för den förlust som uppkommer och för den
kränkning som har skett. Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas
ner eller helt falla bort.

9 § Mål om tillämpning av denna lag handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

Förs talan med anledning av uppsägning eller avskedande, skall 34 och 35 §§, 37 §, 38 § andra stycket andra meningen, 39--42 §§ samt 43 § första stycket andra meningen och andra stycket lagen (1982:80) om
anställningsskydd gälla i tillämpliga delar. I fråga om annan talan
tillämpas 64--66 och 68 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i
arbetslivet på motsvarande sätt.


Övergångsbestämmelser

1986:163

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986, då lagen (1972:650) om rätt
till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för
invandrare upphöra att gälla. Den äldre lagen skall dock tillämpas om
ledighet enligt den lagen har påbörjats före ikraftträdandet.

2015:483
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
2. Lagen tillämpas från och med den 1 juli 2016.
3. Äldre bestämmelser ska fortsätta att gälla till utgången
av juni 2016.