Åsa Romson
Riksdagsledamot (MP)
2012-08-09
Dnr 050-2872-2011/12
Begäran om granskning
av utrikesministerns agerande i Kronofogdemyndighetens ärende om verkställighetsåtgärd mot utländsk egendom i Sverige (fastigheten Lidingö
Kostern 5)
Ingen myndighet, ej heller riksdagen
eller kommunalt beslutande organ, får bestämma hur en förvaltningsmyndighet ska i särskilt
fall besluta i ärende som rör myndighetsutövning
mot enskild, eller mot en kommun
eller som rör tillämpningen av lag (12 kap. 2 §
regeringsformen). Bestämmelsen innebär
bland annat det sk. förbudet
mot ministerstyre, dvs ett förbud för en minister
eller ministerns tjänstemän att i förhållande till statlig myndighet eller kommunal
myndighet agera i enskilt ärende.
I Lidingö kommun
finns fastigheten Lidingö Kostern
5, som för närvarande efter rättslig prövning (jfr bla. Högsta domstolens dom den 1 juli 2011 i mål nr Ö 710-1O) är föremål för verkställighetsåtgärder av Kronofogdemyndigheten. Då fastigheten påstås röra annan stat (Ryska federationen) har myndigheten enligt
1O kap. 13 § regeringsformen underrättat Utrikesdepartementet. Omfattande brevväxling har förekommit mellan utrikesdepartementet och myndigheten i ärendet. Detta har lett till att den enskilde privatperson, som är part i ärendet hos Kronofogdemyndigheten,
uppfattar att departementet försöker styra myndighetens agerande
i det enskilda fallet. Det senaste brevet från departementet bifogas liksom kopia av artikel från Svenska Dagbladet den 8 augusti
2012.
Mot bakgrund av förbudet mot ministerstyre och hur den enskilde uppfattat utrikesdepartementets och utrikesministerns agerande,
vill jag att konstitutionsutskottet skall utreda
om utrikesministerns agerande
är förenligt med det sk. förbudet
mot ministerstyre.
Åsa Romson