Regeringens proposition 2012/13:30

Forskning och innovation Prop.
  2012/13:30

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 11 oktober 2012

Fredrik Reinfeldt

Jan Björklund

(Utbildningsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen lämnar i propositionen sin syn på forsknings- och innovationspolitikens inriktning under perioden 2013–2016. Regeringen bedömer att ökade anslag för forskning och kunskapsintensiv innovation är viktiga instrument för att höja kvaliteten på svensk forskning. Forskning av hög kvalitet kan bättre bidra till medborgarnas välfärd, samhällets utveckling, näringslivets konkurrenskraft och en hållbar utveckling. I propositionen redovisar regeringen åtgärder som syftar till att forskningens kvalitet och nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap ska öka.

I propositionen föreslås att verksamhet som i högskolelagen (1992:1434) benämns konstnärligt utvecklingsarbete ska omfattas av konstnärlig forskning och utvecklingsarbete. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juni 2013.

I budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1) föreslås att anslagen för forskning och utveckling höjs med 1,74 miljarder kronor 2013. Som en planeringsförutsättning bör anslagen öka med ytterligare 960 miljoner kronor 2014 och med ytterligare 365 miljoner kronor 2015. Förslagen är första steget i en fortsatt kraftfull satsning på svensk forskning, som sammantaget skulle innebära en successiv ökning fram till och med 2016 med 4 miljarder kronor. I denna proposition redovisar regeringen sin bedömning av hur dessa medel bör fördelas närmare.

Vidare föreslås i budgetpropositionen för 2013 att anslagen till universitet och högskolor för forskning och forskarutbildning höjs med 220 miljoner kronor 2013. År 2016 bör anslagen, inklusive riktade satsningar, vara 1,2 miljarder kronor högre än 2012. De höjda anslagen

1

Prop. 2012/13:30 innefattar även satsningar på ett nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning (SciLifeLab), forskning om läkemedelsutveckling och konstnärlig forskning.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2013 en satsning på 175 miljoner kronor till Vetenskapsrådet för stärkt kvalitet och effektivitet genom en satsning på internationell rekrytering av framstående forskare och stöd till yngre forskare. Som en planeringsförutsättning bör satsningen vara 300 miljoner kronor högre 2016 jämfört med 2012.

Vidare föreslås satsningar på forskning inom livsvetenskap i budgetpropositionen för 2013 på sammantaget 455 miljoner kronor. Satsningen inkluderar riktade satsningar på forskning om infektioner och antibiotika, åldrande och hälsa, behandlingsforskning, kliniska studier, registerbaserad forskning, forskning om läkemedelsutveckling, ökade medel till SciLifeLab samt till ett institut för processutveckling och katalys. Som en planeringsförutsättning bör anslagen för forskning inom livsvetenskap vara 600 miljoner kronor högre 2016 än 2012. Vidare bör Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap genomföra en satsning på vårdforskning.

Utöver strategiska innovationsområden som ett arbetsinstrument, presenteras satsningar på forskning för näringsliv och samhälle inom skogsråvara och biomassa, gruv-, mineral- och stålforskning, hållbart samhällsbyggande, rymdforskning och energiforskning samt på forskning för evidensbaserad skola och förskola. Dessa satsningar föreslås i budgetpropositionen för 2013 uppgå till 415 miljoner kronor. Som en planeringsförutsättning bör satsningen uppgå till 910 miljoner kronor 2016.

Regeringen presenterar i denna proposition ett antal åtgärder för att öka nyttiggörandet av den kunskap som genereras i den offentligt finansierade forskningen. Dessa åtgärder syftar till att främja kvalitet och prestation i universitetens och högskolornas samverkan och nyttiggörande.

Vidare behandlar regeringen tillkännagivanden som riksdagen avgett i fråga om systemet för fördelning av anslaget för forskning och forskarutbildning (bet. 2011/12:UbU8, rskr. 2011/12:152) samt i fråga om skolforskning (bet. 2010/11:UbU12, rskr. 2010/11:237).

2

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut ................................................................ 9
2 Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434) .............. 10
3 Ärendet och dess beredning ........................................................... 12
4 Politikens inriktning....................................................................... 14
  4.1 Mål för politiken.............................................................. 14
  4.2 Utgångspunkter för politiken........................................... 14
    4.2.1 Frihet, långsiktighet och större  
      möjligheter till risktagande............................. 15
    4.2.2 Ökad strävan efter kvalitet.............................. 16
    4.2.3 Goda villkor för forskare ................................ 18
    4.2.4 Insatser för näringsliv och samhälle ............... 19
    4.2.5 Ökat nyttiggörande av forskningsbaserad  
      kunskap........................................................... 21

4.3Insatser för Sverige som framstående

forskningsnation .............................................................. 23

5Kvalitet och omfattning av svensk forskning och forskningsbaserad innovation inklusive internationella

jämförelser .....................................................................................   25
5.1 Näringslivets forskning och utveckling........................... 26
  5.1.1 Näringslivets avsättningar för forskning  
    och utveckling ................................................ 26
  5.1.2 Fördelning av företagens forskning och  
    utveckling ....................................................... 26
5.2 Offentligt finansierad forskning och utveckling.............. 28
  5.2.1 Statliga anslag för forskning och  
    utveckling ....................................................... 28
  5.2.2 Övriga avsättningar för forskning och  
    utveckling ....................................................... 29
  5.2.3 Svenska universitet och högskolor med  
    statliga anslag för forskning och  
    forskarutbildning ............................................ 29
  5.2.4 Oförbrukade forskningsbidrag........................ 31
  5.2.5 Ackumulerat kapital vid universitet och  
    högskolor ........................................................ 33
  5.2.6 Vetenskaplig produktion vid universitet  
    och högskolor ................................................. 34
5.3 Kvalitet mätt som antal citeringar ................................... 35
  5.3.1 Kvalitet på forskningen vid universitet  
    och högskolor ................................................. 36
  5.3.2 Svensk forskning per ämnesområde ............... 39
5.4 Andra länders ökande satsningar på forskning................ 44
  5.4.1 Norden............................................................ 44
  5.4.2 Europa ............................................................ 44
  5.4.3 USA… ............................................................ 45
  5.4.4 Asien............................................................... 45
  5.4.5 Slutsatser ........................................................ 46

Prop. 2012/13:30

3

Prop. 2012/13:30

4

  5.5 Patent ................................................................................ 47
    5.5.1 Patent som härrör från forskning vid  
      universitet och högskolor ................................ 47
    5.5.2 ......................................... Patent i näringslivet 48
  5.6 Forskningsbaserad ..........................................innovation 49
6 Kvalitet, effektivitet och nyttiggörande av forskningsbaserad  
  kunskap ...........................................................................................   52
  6.1 Ökade ...........anslag för forskning och forskarutbildning 54

6.2Fördelning av resurser för forskning och

forskarutbildning .............................................................. 55
6.2.1 Fördelning av resurser efter kvalitet................ 55
6.2.2 En utvecklad modell för resursfördelning ....... 57

6.2.3Fördelning av anslagsmedel för 2014–

2016…............................................................. 59

6.2.4Framtida resursfördelningssystem som kan innefatta kollegial bedömning av

forskningens kvalitet och relevans .................. 61

6.3Resursfördelning efter bedömning av kvalitet och prestation i samverkan med det omgivande

    samhället .......................................................................... 64
  6.4 Rekrytering .............................................av toppforskare 66
    6.4.1 Internationell rekrytering av framstående  
    ............................................................ forskare 66
    6.4.2 Rekrytering av framstående yngre  
    ............................................................ forskare 67
    6.4.3 .......... Stöd till de mest framstående forskarna 68
7 Strategiska innovationsområden ..................................................... 69

7.1Strategiska innovationsområden – ett nytt instrument

    för att möta samhällsutmaningar ...................................... 69
8 Strategisk forskning för näringsliv och samhälle............................ 72
  8.1 Strategiska forskningsområden ........................................ 72
  8.2 Forskning för näringsliv och samhälle ............................. 73
    8.2.1 Gruv - , mineral - och stålforskning ................... 74
    8.2.2 Forskning om skogsråvaror och biomassa  
      – nya material och biobaserade produkter  
      för en biobaserad samhällsekonomi ................ 75
    8.2.3 Forskning om hållbart samhällsbyggande ....... 77
    8.2.4 Forskning inom livsvetenskap för  
      näringsliv och samhälle ................................... 79
9 Livsvetenskap ................................................................................. 80
  9.1 Utvecklingen inom livsvetenskaplig sektor...................... 82
    9.1.1 ..................................... Internationella trender 82
    9.1.2 ............................................. Klinisk forskning 82

9.2Nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning

  (SciLifeLab) ..................................................................... 83
9.3 Forskning för näringsliv och samhälle ............................. 85
  9.3.1 Infektion och antibiotika.................................. 85
  9.3.2 Åldrande och hälsa .......................................... 87
9.4 Läkemedelsutveckling...................................................... 90
9.5 Institut för hållbar processutveckling och katalys ........... 92
9.6 Nationellt stöd för samordning av kliniska studier.......... 93
9.7 Klinisk behandlingsforskning.......................................... 95
9.8 Vårdforskning.................................................................. 97
10 Riktade forskningssatsningar för näringsliv och samhälle............. 99
10.1 Evidensbaserad skola och förskola.................................. 99
  10.1.1 Sammanställning och spridning av  
    forskningsresultat för höjd kvalitet i skola  
    och förskola .................................................. 100
  10.1.2 Forskarskolor för lärare och förskollärare .... 101
  10.1.3 Ämnesdidaktiska centrum inom  
    matematik, naturvetenskap och teknik.......... 103
10.2 Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå .... 105
  10.2.1 Konstnärlig forskning................................... 105
  10.2.2 Satsning på konstnärlig forskning ................ 107
  10.2.3 Samgående av tre konstnärliga högskolor  
    i Stockholm................................................... 108
10.3 Rymdforskning.............................................................. 110
10.4 Flygteknisk forskning.................................................... 112
  10.4.1 Det nationella flygtekniska  
    forskningsprogrammet.................................. 113

10.5Forskning och innovation för ett hållbart

  transportsystem.............................................................. 113
  10.5.1 Sjöfartsteknisk forskning.............................. 114
  10.5.2 Programmet för fordonsstrategisk  
    forskning och innovation.............................. 115
10.6 Forskning inom internationell ekonomi......................... 116
10.7 Behovsmotiverad forskning för ökad jämställdhet........ 116
10.8 Forskning inom kultur- och kulturarvsområdet............. 118
10.9 Säkerhetsforskning ........................................................ 118
11 Nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap.............................. 119
11.1 Förnyelse av näringslivet i Sverige ............................... 119
11.2 Förstärkning av industriforskningsinstituten ................. 121
  11.2.1 Ökat anslag till RISE Research Institutes  
    of Sweden Holding AB................................. 123

11.3Högskolans roll för nyttiggörande av

  forskningsbaserad kunskap............................................ 126
  11.3.1 Universitets och högskolors strategiska  
    arbete för samverkan och nyttiggörande  
    av forskningsbaserad kunskap ...................... 128
  11.3.2 Nya innovationskontor ................................. 130
11.4 Innovationsinfrastruktur ................................................ 131
  11.4.1 Test- och demonstrationsanläggningar ......... 131
  11.4.2 Kommersialisering genom  
    företagsfinansiering och rådgivning ............. 133
11.5 Ramvillkor för innovation ............................................. 134
  11.5.1 Immaterialrätten och hantering av  
    immateriella tillgångar.................................. 134
  11.5.2 Skatteincitament för forskning och  
    utveckling ..................................................... 136

Prop. 2012/13:30

5

Prop. 2012/13:30

6

11.5.3 Avdragsrätt för gåvor till forskning............... 137
11.5.4 Standardisering.............................................. 137

11.6EU:s statsstödsregler för forskning, utveckling och

  innovation....................................................................... 138
11.7 Innovativa regioner ........................................................ 141

11.8Ökad spridning av forskningsbaserad kunskap om

  arbetsliv, arbetsmiljö och företagshälsovård .................. 142
12 Forskningens infrastruktur ............................................................ 143
12.1 Europeiska spallationskällan (ESS)................................ 143
12.2 Finansiering av synkrotronen Max IV............................ 145
12.3 Nytt havsgående forskningsfartyg.................................. 146
12.4 Infrastrukturer för registerbaserad forskning.................. 147

12.5Bättre tillgång till forskningsresultat och

  forskningsdata ................................................................ 150
13 Ökade medel till forskningsfinansierande myndigheter................ 152
13.1 Vetenskapsrådet ............................................................. 152
  13.1.1 Kommitté för utvecklingsforskning vid  
    Vetenskapsrådet............................................. 154
  13.1.2 Kommitté för klinisk  
    behandlingsforskning vid  
    Vetenskapsrådet............................................. 155
  13.1.3 Ytterligare satsningar inom  
    Vetenskapsrådets ansvarsområde .................. 155
13.2 Verket för innovationssystem......................................... 156
  13.2.1 Ytterligare satsningar inom Verket för  
    innovationssystems ansvarsområde............... 158
13.3 Statens energimyndighet ................................................ 160

13.4Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

  samhällsbyggande .......................................................... 161
  13.4.1 Ytterligare satsningar inom  
    Forskningsrådet för miljö, areella näringar  
    och samhällsbyggandes ansvarsområde ........ 162
13.5 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap......... 162
  13.5.1 Ändrat namn för Forskningsrådet för  
    arbetsliv och socialvetenskap ........................ 163
  13.5.2 Forskning om alkohol, narkotika,  
    dopning, tobak och spel................................. 165
  13.5.3 Ytterligare satsningar inom  
    Forskningsrådet för arbetsliv och  
    socialvetenskaps ansvarsområde ................... 166
13.6 Rymdstyrelsen................................................................ 167

13.7Kvalitetssäkring av forskning och utveckling vid

  statliga myndigheter ....................................................... 167
14 Doktoranders och studenters villkor ............................................. 170
14.1 Doktoranders studiesociala villkor................................. 170

14.2Översyn av migrationsrättsliga regler för studenter och doktorander från tredjeland samt för deras

familjemedlemmar ......................................................... 174
15 Europeiskt forskningssamarbete och internationella frågor.......... 175
  15.1 Europeiskt forskningssamarbete.................................... 175 Prop. 2012/13:30
    15.1.1 Svenskt deltagande i partnerskapsprogram    
      och inrättandet av en nationell    
      samordningsfunktion .................................... 177  
    15.1.2 Kommissionens gemensamma    
      forskningscentrum ........................................ 179  
    15.1.3 Internationella termonukleära    
      experimentreaktorn ....................................... 180  
  15.2 Internationella samarbeten............................................. 181  
    15.2.1 Strategi för internationellt samarbete inom    
      forskning och forskningsbaserad    
      innovation ..................................................... 182  
16 Lärande politik ............................................................................. 183  
17 Författningskommentar................................................................ 185  
Bilaga 1 Sammanfattning av slutbetänkandet Klinisk forskning –    
    Ett lyft för ...............................sjukvården (SOU 2009:43) 187  
Bilaga 2 Förteckning .........över remissinstanserna (SOU 2009:43) 193  
Bilaga 3 Sammanfattning av betänkandet Kvalitetssäkring av    
    forskning och utveckling vid statliga myndigheter    
    (SOU 2012:20)................................................................... 194  
Bilaga 4 Förteckning .........över remissinstanserna (SOU 2012:20) 195  
Bilaga 5 Sammanfattning av delbetänkandet    
    Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och    
    högskolor ..................................................(SOU 2012:40) 197  
Bilaga 6 Förteckning .........över remissinstanserna (SOU 2012:40) 198  
Bilaga 7 Sammanfattning av delbetänkandet Registerdata för    
    forskning ..................................................(SOU 2012:36) 200  
Bilaga 8 Förteckning .........över remissinstanserna (SOU 2012:36) 203  
Bilaga 9 Sammanfattning av betänkandet Svart på vitt – om    
    jämställdhet ..............................i akademin (SOU 2011:1) 204  
Bilaga 10 Förteckning ...........över remissinstanserna (SOU 2011:1) 207  
Bilaga 11 Sammanfattning av betänkandet Skatteincitament för    
    gåvor till forskning och ideell verksamhet (SOU    
    2009:59).............................................................................   208  
Bilaga 12 Förteckning .........över remissinstanserna (SOU 2009:59) 211  
Bilaga 13 Sammanfattning av remisspromemorian Förslag om    
    begreppen konstnärligt utvecklingsarbete och    
    konstnärlig ...........................forskning (U2012/3740/UH) 213  
Bilaga 14 Förteckning .....över remissinstanserna (U2012/3740/UH) 214  
Bilaga 15 Förslag till lag om ändring i högskolelagen    
    (1992:1434) ..............enligt promemorian 2012/3740/UH 215  
Bilaga 16 Sammanfattning av remisspromemoria om förslag till    
    åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala   7
Prop. 2012/13:30 villkor vid universitet och högskolor som staten är  
  huvudman för (U2012/2475/UH) ....................................... 217
Bilaga 17 Förteckning över remissinstanserna (U2012/2475/UH) ..... 218
Bilaga 18 Sammanfattning av utredarens förslag i rapporten  
  Prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och  
  högskolor (U2011/7356/UH).............................................. 219
Bilaga 19 Förteckning över remissinstanserna (U2011/7356/UH) ..... 221
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 oktober  
  2012 ..................................................................................... 223

8

1 Förslag till riksdagsbeslut Prop. 2012/13:30

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434).

9

Prop. 2012/13:30

10

2Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 och 4 §§, 2 kap. 6 § samt 3 kap. 1 § högskolelagen (1992:1434) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §1

Staten ska som huvudman anordna högskolor för

1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och

2. forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete.

I högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.

2. forskning och konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete.

I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.

Vad som i fortsättningen sägs om forskning avser även konstnärlig forskning, om inte något annat anges särskilt.

      4 §2  
Verksamheten skall avpassas så Verksamheten ska avpassas
att en hög kvalitet nås, såväl i att en hög kvalitet nås i
utbildningen som i forskningen utbildningen och forskningen.  
och det konstnärliga    
utvecklingsarbetet.    
De tillgängliga resurserna skall De tillgängliga resurserna ska
utnyttjas effektivt för att hålla en utnyttjas effektivt för att hålla en
hög kvalitet i verksamheten. hög kvalitet i verksamheten.  

Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna.

1Senaste lydelse 2009:45.

2Senaste lydelse 2000:260.

2 kap.

6 §3

Beslut ska fattas av personer med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens, om besluten kräver en bedömning av

1. uppläggning, genomförande av eller kvalitet i utbildningen, eller

2. organisation av eller kvalitet i 2. organisation av eller kvalitet i
såväl forskningen som det forskningen.

konstnärliga utvecklingsarbetet.

Om den bedömning som avses i första stycket ska göras av en grupp av personer, ska majoriteten av personerna i gruppen ha vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. Styrelsen får dock besluta att en sådan majoritet inte behövs om det finns särskilda skäl.

3 kap.

1 §4

I en lärares arbetsuppgifter får ingå att ha hand om utbildning, forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete samt administrativt arbete. Till en lärares uppgifter hör också att följa utvecklingen inom det egna ämnesområdet och den samhällsutveckling i övrigt som har betydelse för lärarens arbete vid högskolan.

I en lärares arbetsuppgifter får det ingå att ha hand om utbildning eller forskning samt administrativt arbete. Till en lärares uppgifter hör också att följa utvecklingen inom det egna ämnesområdet och den samhällsutveckling i övrigt som har betydelse för lärarens arbete vid högskolan.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2013.

3Senaste lydelse 2010:701.

4Senaste lydelse 1997:797.

Prop. 2012/13:30

11

Prop. 2012/13:30

12

3 Ärendet och dess beredning

Regeringen lämnar en särskild proposition om forskning och forskningsbaserad innovation en gång per mandatperiod. Denna proposition gäller regeringens politik inom dessa områden under perioden 2013–2016.

Betänkanden som legat till grund för övervägandena i denna proposition är: Klinisk forskning – Ett lyft för sjukvården (SOU 2009:43), Kvalitetssäkring av forskning och utveckling vid statliga myndigheter (SOU 2012:20), Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor (SOU 2012:40), Registerdata för forskning (SOU 2012:36), Svart på vitt – om jämställdhet i akademin (SOU 2011:1) samt Skatteincitament för gåvor till forskning och ideell verksamhet (SOU 2009:59). Sammanfattningar av betänkandena finns i bilagorna 1, 3, 5, 7, 9 och 11. Förteckningar över remissinstanserna finns i bilagorna 2, 4, 6, 8, 10 och 12. Sammanställningar av remissyttrandena finns tillgängliga i Utbildningsdepartementet (U2009/3120/F, U2012/2148/F, U2012/2313/F, U2012/2725/F och U2010/527/UH) och i Finansdepartementet (Fi2009/4738/SKA/S1).

Regeringen föreslår en ändring i högskolelagen (1992:1434). Ett förslag har lämnats i remisspromemorian Förslag om begreppen konstnärligt utvecklingsarbete och konstnärlig forskning (U2012/3740/UH). Promemorian har remissbehandlats. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 13. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 14. En sammanställning av remissinstansernas yttranden finns tillgänglig i Utbildningsdepartementet (U2012/3740/UH). Förslaget till lag om ändring i högskolelagen enligt remisspromemorian finns i sin helhet i bilaga 15.

Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) har även utarbetat remisspromemorian Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för (U2012/2475/UH). Promemorian har remissbehandlats. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 16 och en förteckning över remissinstanserna i bilaga 17. Promemorian och en sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Utbildningsdepartementet (U2012/2475/UH).

Vidare har Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) gett i uppdrag åt en utredare att utvärdera forskningskvalitet som grund för tilldelning av resurser till universitet och högskolor (U2010/4151/SAM). Uppdraget har redovisats i rapporten Prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor (U2011/7356/UH). En sammanfattning av utredarens förslag i rapporten finns i bilaga 18. Rapporten har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 19. En sammanställning av remissynpunkterna finns tillgänglig i Utbildningsdepartementet (U2012/7356/UH).

Myndigheterna Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap samt Verket för innovationssystem har efter regeringsuppdrag redovisat en strategi för forskning och forskningsbaserad innovation (U2011/6052/F). Vidare har

Vetenskapsrådet (U2012/2367/F), Forskningsrådet för arbetsliv och Prop. 2012/13:30 socialvetenskap (S2011/991/SAM), Forskningsrådet för miljö, areella

näringar och samhällsbyggande (M2011/1843/Ma) samt Verket för innovationssystem (N2011/4033/FIN) kommit in med särskilda strategier för sina respektive områden. Vetenskapsrådet har även kommit in med en skrivelse om en strategi för hur svensk forskningsinfrastruktur bör prioriteras (U2011/7328/F).

Vidare har Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Verket för innovationssystem och Statens energimyndighet kommit in med en skrivelse om förslag till en nationell forsknings- och innovationsstrategi för utveckling av en biobaserad samhällsekonomi (L2011/2399/ELT). Slutligen har Vetenskapsrådet kommit in med skrivelse om kartläggning och utvärdering av svensk vårdforskning (U2010/7048/F). Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap har kommit in med skrivelser om en samlad forskningsstrategi för Socialdepartementets politikområden inom hälso- och sjukvården (S2011/991/SAM) och om forskning som rör funktionsnedsättning och funktionshinder (S2011/1516/FST). Universitet och högskolor samt flera myndigheter har bjudits in att redovisa sina strategier för forskning och forskningsbaserad innovation. Även forskningsstiftelser, akademier samt bransch- och intresseorganisationer har erbjudits att redovisa strategier för sina områden. Sammantaget har ett hundratal myndigheter, företag och organisationer kommit in med strategier för dessa områden (U2011/3156/F).

Regeringens forskningsberedning har diskuterat propositionens inriktning och bidragit med synpunkter.

Riksdagen har genom ett tillkännagivande uttalat att regeringen bör överväga om systemet för fördelning av anslaget för forskning och forskarutbildning är väl avvägt i relation till målet att varje universitet och högskola ska ha förutsättningar att fatta långsiktiga beslut om sin forskning och att värna om lärosätets integritet gentemot olika samarbetspartner (bet. 2011/12:UbU8, rskr. 2011/12:152). Genom de åtgärder som presenteras i denna proposition (se avsnitt 6) anser regeringen att riksdagens tillkännagivande har tillgodosetts.

Vidare har riksdagen genom ett tillkännagivande uttalat att regeringen bör vidta åtgärder så att de forskningsinstitutioner som bedriver skolforskning får en förstärkt och förtydligad samverkansuppgift för att garantera att nya forskningsresultat verkligen vidareförmedlas till dem som är verksamma i skolan och att kunskaperna omsätts i praktiken (bet. 2010/11:UbU12, rskr. 2010/11:237). Riksdagen uttalade även att fler yrkesverksamma lärare bör ges möjlighet till egen forskning som en del av eller parallellt med eget arbete. Genom de åtgärder som presenteras i denna proposition (se avsnitt 10) anser regeringen att riksdagens tillkännagivande har tillgodosetts.

13

Prop. 2012/13:30 4 Politikens inriktning

4.1Mål för politiken

Regeringens mål för forskningspolitiken är att Sverige ska vara en framstående forskningsnation, där forskning och innovation bedrivs med hög kvalitet och bidrar till samhällets utveckling och näringslivets konkurrenskraft.

4.2 Utgångspunkter för politiken

  Sverige baserar mer än de flesta andra länder sin ekonomi på en hög
  kunskapsnivå i samhället och näringslivet. Det är bl.a. därför som
  Sverige har kunnat utvecklas till ett av världens ledande välfärdsländer.
  Fortsatt forskning och utbildning på en internationellt konkurrenskraftig
  nivå liksom nyttiggörande av den svenska forskningen är därför av stor
  vikt för det svenska samhället och näringslivet.
  Det finns inget motsatsförhållande mellan att den fria forskningen
  behöver ha goda villkor och att forskningens resultat ska leda till nytta.
  Fri forskning av hög kvalitet skapar förutsättningar för framtidens
  innovationer och bidrar därmed till näringslivets produktivitet och
  konkurrenskraft, offentliga verksamheters effektivitet och till
  utvecklingen av nya varor och tjänster samt exportframgångar. Forskning
  av hög kvalitet bidrar också till att utveckla demokratiska, kulturella och
  bildningsmässiga värden i samhället. Den utgör grunden för
  kunskapssamhällen och för en högre utbildning av god kvalitet. Insatser
  för att stimulera innovation genom forskning i samverkan mellan
  universitet och högskolor, forskningsinstitut, företag, offentlig sektor och
  civilsamhället är av stor vikt för att forskning ska bidra till samhällets
  utveckling och näringslivets konkurrenskraft. Resurserna för forskning
  och utveckling i Sverige är omfattande och den vetenskapliga kvaliteten
  på svensk forskning är hög. Det är likväl oroväckande att det finns tecken
  på att Sverige tappat i kvalitet i förhållande till ett antal jämförbara länder
  (se avsnitt 5).
  Svensk forskning behöver kunna hävda sig tillräckligt bra
  internationellt sett när det gäller den allra främsta forskningen för att ges
  goda förutsättningar att konkurrera med kunskap och vara attraktivt för
  kunskapsintensiva företag. Därigenom kan intresset i det kunskaps-
  intensiva näringslivet att placera forskning och utveckling i Sverige öka,
  och därmed förbättras långsiktigt också förutsättningarna för
  innovationer och övrigt nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap.
  Flemings upptäckt av penicillinet, Bantings och Bests upptäckt av
  insulin, transistorns utveckling, tolkningen av Rosettastenen, Niels Bohrs
  teori om hur elektronerna cirklar runt en kärna i fasta banor, Arvid
  Carlssons upptäckter i fråga om signalsubstanser i nervsystemet som i sin
  tur ledde till läkemedel mot Parkinsons sjukdom är exempel på
  nydanande forskning där forskarna såg lösningar där ingen hade sett dem
  tidigare. Det är banbrytande insatser som har omformat vår tillvaro och
14 som varit av stor betydelse för samhälle och näringsliv. Svensk forskning
 

bör fortsatt bidra med sådana insatser. För att stärka svensk forsknings Prop. 2012/13:30 internationella konkurrenskraft har regeringen följande utgångspunkter

för de bedömningar som görs i denna proposition.

-Ökad strävan efter kvalitet genom långsiktighet och resursförstärkning som ger större möjligheter till risktagande,

-ökat fokus på individer och goda villkor för forskare,

-ökade insatser för forskning för samhällets och näringslivets behov, och

-ökat nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap.

De insatser som presenteras i denna proposition när det gäller forskningskvalitet och innovation är en fortsättning på de satsningar på kvalitet som inleddes i samband med den förra forsknings- och innovationspropositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160). Dessa insatser är viktiga instrument för att uppnå regeringens mål för forsknings- och innovationspolitiken.

Investeringar i forskning är investeringar i framtiden. Att skapa goda möjligheter för innovation ger tillväxt. I enlighet med vad som beskrevs i den förra forsknings- och innovationspropositionen ökades anslagen till svensk forskning med 5 miljarder kronor 2009–2012. I denna proposition presenteras ytterligare ökningar på sammanlagt 4 miljarder kronor till och med 2016. Därmed kommer resurserna för forskning och utveckling samt innovation totalt att ha ökat med 9 miljarder kronor under åtta år. Detta är den i särklass största resursökningen för svensk forskning och dess nyttiggörande som har skett under en så kort tidsperiod.

4.2.1Frihet, långsiktighet och större möjligheter till risktagande

Regeringen värnar om forskningens frihet. Det slås också fast i 2 kap. 18 § regeringsformen att forskningens frihet är skyddad enligt bestämmelser som meddelas i lag. Genom att bl.a. erbjuda forskare goda villkor skapas bättre förutsättningar för långsiktighet i verksamheten på ett sätt som främjar excellent forskning.

Utmärkande för universitetens och högskolornas verksamhet är det kritiska tänkandet. Forskning och utbildning ska ha en självständig roll i samhället så att forskningsfrågor fritt kan formuleras, även om det innebär att normer ifrågasätts och att obekväma frågor ställs.

Även om universitet och högskolor inte är ekonomiskt oberoende av staten är det nödvändigt med oberoende i såväl forskningen som i de slutsatser som dras av denna, både gentemot staten och gentemot andra aktörer inom samhället och näringslivet.

I samband med den förra forsknings- och innovationspropositionen (prop. 2008/09:50) ökades anslagen för forskning och forskarutbildning till universitet och högskolor med 1,5 miljarder kronor. Dessutom initierades långsiktiga satsningar om totalt 1,8 miljarder kronor per år inom forskningsområden av särskild betydelse för svenskt samhälle och

15

Prop. 2012/13:30 näringsliv där Sverige har potential att bli världsledande, s.k. strategiska forskningsområden.

För att skapa förutsättningar för fri, oberoende forskning är de direkta anslagen för forskning och forskarutbildning till universitet och högskolor centrala. Med direkta anslag avses anslagen till universitet och högskolor för forskning och forskarutbildning. Med dessa medel får forskarna möjligheter att bedriva långsiktig forskning och de ges möjligheter att fritt välja sina forskningsområden och frågeställningar. Därför är det regeringens uppfattning att de direkta anslagen till universitet och högskolor ytterligare behöver ökas kraftigt.

När forskningen kan bedrivas i projekt som löper under en längre tid ökar möjligheterna för forskarna att pröva nya vägar. De stora genombrotten sker sällan där man förväntar sig, och när resultat ska presenteras inom alltför kort tid riskerar det att leda till att forskningen tvingas hålla sig inom beprövade ramar. Med ökad långsiktighet kan risktagandet öka, vilket ofta är en förutsättning för den nydanande forskningen.

Externa medel, som fördelas från forskningsfinansiärerna genom kvalitetsprövning, är viktiga för att lyfta fram den mest lovande forskningen. Att ansöka om externa bidrag är också en viktig och självklar del av arbetet för forskare, men om det inte finns en balans i förhållandet mellan direkta anslag och externa bidrag finns det en risk att en alltför stor del av forskares tid får ägnas åt ansökningar i stället för åt forskning. I dag upplever många forskare att det råder obalans.

Ökad långsiktighet behövs också för anslag som forskningsfinansiärerna fördelar. Det finns därför skäl att satsa särskilt på lovande forskare vars forskning har såväl hög risk som stor potential, men som behöver kunna arbeta under mer långsiktiga förutsättningar.

Forskningens frihet handlar i hög utsträckning om de enskilda forskarnas frihet och inte minst den frihet som yngre forskare behöver i förhållande till seniora forskare. Yngre forskare blir ofta beroende av att arbeta med en senior forskare som är välmeriterad och har lättare att få finansiering. Det kan därför finnas skäl att rikta särskilda insatser till lovande, yngre forskare för att öka deras möjlighet att utvecklas och arbeta med frågeställningar och i projekt som driver dem att fortsätta en karriär som forskare. Insatser som främjar självständighet skapar bättre förutsättningar för ifrågasättande av vedertagna inriktningar och sanningar.

Universitet och högskolor behöver tydliga karriärvägar med transparenta regler för vad som krävs för att gå vidare för den enskilde forskaren. Tydlighet i karriärvägarna kan också bidra till ökad rörlighet mellan olika universitet och högskolor samt mellan olika samhällssektorer, något som är en viktig förutsättning för utvecklingen av kreativa processer och lärosätenas samverkansförmåga samt för att skapa kunskapsöverföring och nya samarbeten.

4.2.2Ökad strävan efter kvalitet

Forskningen måste vara fri, men det är nödvändigt att de statliga medlen

används för den forskning som ur olika aspekter håller hög kvalitet.

16

Strävan efter kvalitet i form av vetenskaplig excellens, nyttiggörande och relevans måste därför finnas inom hela forskningssystemet. Det gäller fördelningen av medel på nationell nivå och inte minst universitetens och högskolornas strategier och prioriteringar på alla nivåer.

Nationell nivå

De resurser som staten tilldelar universitet och högskolor bör fördelas så att kvalitet stimuleras. Med anledning av den förra forsknings- och innovationspropositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) infördes för första gången ett system som innebär att en viss del av de direkta anslagen för forskning och forskarutbildning fördelas utifrån olika mått på kvalitet. Detta är enligt regeringens mening en viktig signal. Det markerar universitetens och högskolornas grundläggande ansvar för kvaliteten i forskningen och skapar incitament för tydliga strategier och omprioriteringar av insatser.

Mot denna bakgrund är det enligt regeringens mening naturligt att låta en större andel av anslagen än tidigare omfördelas utifrån de kvalitetsmått som introducerades i den förra forsknings- och innovationspropositionen. Därigenom skapas ökade incitament för lärosätena att prioritera den bästa forskningen och ge bättre stöd åt de bästa forskarna. Det gäller dels de nya medel som i denna proposition bedöms tillföras de direkta anslagen till universitet och högskolor, dels en ökad andel av befintliga resurser.

Vidare krävs det särskilda insatser för att skapa goda förutsättningar för universitet och högskolor att ta ett ökat ansvar för samverkan med det omgivande samhället. I syfte att skapa starkare ekonomiska incitament och utveckla bedömningskriterier för den integrerade samverkansuppgiften bör även prestation och kvalitet i samverkan och nyttiggörande premieras i resurstilldelning.

Fördelningen av medel utifrån indikatorer innebär en risk för att stöd ges endast åt den forskning som kan mätas, och indikatorer kan vara svåra att hantera för en del forskningsområden. Utöver indikatorer kan forskarnas omdömen om varandras forskning och deras bedömning om vilken potential som det finns i den aktuella forskningen behövas. Enligt den ambition regeringen uttalade i den förra forsknings- och innovationspropositionen finns det skäl som talar för att systemet utvecklas så att utvärderingar av kvaliteten inom olika forskningsområden ingår i resurstilldelningen. Det finns därför skäl att vidare utreda kollegial bedömning för fördelning av resurser på sikt. Kollegial bedömning, där också avnämare kan delta, kan ge en mer heltäckande bild av kvalitet i forskningen, dess relevans och nyttiggörande. Sådana utvärderingar ger också verktyg för universitet och högskolor att ytterligare utveckla sin egen verksamhet.

De bidrag som forskningsfinansiärer fördelar är också betydelsefulla för att öka strävan efter kvalitet. Vetenskapsrådet och andra forskningsråd, liksom Verket för innovationssystem, har en viktig kvalitetsdrivande roll. Därför bör även forskningsfinansiärernas medel öka. Härigenom ökar möjligheterna för forskningsråden att ge stöd åt den forskning som håller högst kvalitet.

Prop. 2012/13:30

17

Prop. 2012/13:30 Universitet och högskolor

Universitet och högskolor har stor frihet, men med frihet följer också ansvar. Strategiska val behöver göras av lärosätenas ledningar i fråga om dels omfördelning av resurser mot områden med större potential att ge intressant resultat, dels koncentrerade satsningar på de områden och de individer där respektive lärosäte har en konkurrensfördel.

Men det är inte tillräckligt att kunna prioritera mellan ämnen och inriktningar. Det är nödvändigt att ställa kvalitetskrav på alla nivåer och t.ex. även göra utvärderingar av enskilda forskares och forskargruppers verksamhet för att kunna ge goda villkor för dem som bedriver den mest lovande forskningen. Universitet och högskolor bör därför utveckla metoder för att göra sådana utvärderingar av forskares verksamhet.

Ökat fokus på individer

Forskning har sitt ursprung i individers idéer, och dessa individer är forskningens mest värdefulla resurs. Goda forskningsmiljöer byggs upp av individer med förmåga att upptäcka samband, tolka, värdera och kombinera information på nya sätt och som ser möjligheter där andra ser problem.

Bredden i forskningen är stor, men i ett land av Sveriges storlek går det inte att vara bäst på allt. Spetsforskning, inom de områden där svensk forskning har möjlighet att tillhöra den främsta i världen, måste prioriteras. När satsningar på spetsforskning tidigare har presenterats har det ofta varit de stora forskningsmiljöerna och forskargrupperna som har lyfts fram. Det är likväl ofta enskilda individers visioner och drivkrafter som är grunden också för de starka miljöerna. Dessa individer behöver få bästa möjliga förutsättningar för sin verksamhet inte minst när det gäller långsiktig finansiering

Att rekrytera forskare som håller en hög internationell nivå är enligt regeringens mening ytterligare en viktig åtgärd för att kunna utveckla svensk forskning. De bör då kunna ges goda villkor för att vidareutveckla sin forskning i Sverige. Därutöver krävs det att Sverige kan locka med attraktiva forskningsmiljöer.

  4.2.3 Goda villkor för forskare
  Forskarkarriären måste vara attraktiv om Sverige ska vara en
  framstående forskningsnation, eftersom möjligheterna till framgång för
  svensk forskning till stor del beror på vår förmåga att attrahera, behålla
  och utveckla de bäst lämpade individerna från både Sverige och övriga
  delar av världen.
  Universitet och högskolor måste kunna erbjuda goda villkor för att
  förmå de bästa studenterna att efter utbildning på grundnivå och
  avancerad nivå fortsätta sin utbildning på forskarnivå. Lärosätena måste
  också underlätta för de bästa forskarna att såväl stanna inom som
  återvända till universitet och högskolor. De som väljer att fortsätta en
  forskarkarriär ska veta att det finns möjligheter till en
  tillsvidareanställning om de presterar bra forskning. Samtidigt är det en
  balansgång mellan trygghet för forskaren och behovet av att kunna fatta
18 strategiska beslut i den dynamiska verksamhet som forskningen utgör.

De ökade direkta anslagen till universitet och högskolor som Prop. 2012/13:30 presenteras i denna proposition och i propositionen Ett lyft för forskning

och innovation (prop. 2008/09:50) innebär bättre förutsättningar för universitet och högskolor att kunna erbjuda goda villkor, exempelvis genom utvecklingsmöjligheter och karriärvägar.

Goda villkor handlar bl.a. om de studiesociala villkoren under forskarutbildningen. Forskarkarriären får inte i realiteten vara begränsad till människor i en viss livssituation. Trygga villkor under forskarutbildningen gör den mer attraktiv och förbättrar förutsättningarna för doktorander att slutföra utbildningen.

Vidare handlar goda villkor om att veta att det finns goda möjligheter till anställning efter disputationen, liksom till tillsvidareanställning efter s.k. postdoktorala- och meriteringsanställningar för dem som är kompetenta och presterar forskning av hög kvalitet. Sådana anställningar ska beslutas efter noggrann bedömning av individens kvalifikationer. Det hittillsvarande systemet med upprepade tidsbegränsade anställningar under lång tid har medverkat till att göra forskarbanan osäker och får många att välja en karriär på annat håll.

Goda villkor för forskare handlar dessutom om att ha tillgång till de verktyg som behövs för forskningen, dvs. forskningens infrastruktur. Det kan vara alltifrån biblioteksresurser eller ett välutrustat laboratorium till att få tillträde till internationella forskningsanläggningar.

För närvarande genomförs också flera stora infrastruktursatsningar i Sverige. Den europeiska spallationskällan (European Spallation Source, ESS) som byggs utanför Lund är det främsta exemplet. ESS innebär omfattande investeringar från framför allt svensk sida, men också från Danmark och ett stort antal andra europeiska länder. Projektet kommer att få stor betydelse för forskning inom ett antal olika områden. Regeringen presenterar i propositionen satsningar på ESS och annan infrastruktur för att förbättra villkoren för forskningen inom ett flertal områden.

4.2.4Insatser för näringsliv och samhälle

Regeringen presenterar i denna proposition ett antal åtgärder för att ytterligare stärka förutsättningarna för innovation och nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap. Regeringen vill lyfta fram forskning inom några områden av särskild nytta för samhälle och näringsliv. Bland annat handlar det om områden där det finns angelägna samhällsbehov och där forskningen kan vara ett redskap för att hantera globala samhällsutmaningar och förbättra människors liv. Satsningar kan också behöva göras för att höja kvaliteten inom områden av strategisk betydelse för näringslivets och samhällets utveckling.

Särskilda satsningar kan tillgodose näringslivets behov av ny kunskap för att följa och leda utvecklingen och stärka sin konkurrenskraft på globala marknader genom ökat kunskapsinnehåll i varor och tjänster samt förbättrade processer. De kan också vidareutveckla annan verksamhet, t.ex. att höja kvaliteten i välfärden. Forskningssatsningar bidrar också till att öka personalens kunskaper och kompetens såväl inom

samhället som inom näringslivet.

19

Prop. 2012/13:30 I den förra forsknings- och innovationspropositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) pekades ett antal s.k. strategiska forskningsområden ut, och resurser har avsatts för långsiktig forskning inom dessa områden. Det är områden inom vilka det utöver forskning av hög internationell klass finns viktiga behov inom samhälle och näringsliv som forskningen kan medverka till att lösa.

Det finns anledning att gå vidare med insatser inom fler områden där forskningen enligt regeringens mening kan vara av särskild betydelse för samhället och näringslivet. Det är områden där det bedöms finnas ett långsiktigt behov hos samhälle och näringsliv av tillgång till hög kompetens och där svensk forskning håller hög kvalitet. Därför beskrivs i denna proposition ytterligare områden där riktade satsningar görs på långsiktig forskning och kunskapsuppbyggnad för näringsliv och samhälle: bl.a. gruv-, mineral- och stålforskning, forskning om skogsråvaror och biomassa samt forskning om hållbart samhällsbyggande. Avsikten är att medel ska fördelas långsiktigt till forskning av hög vetenskaplig kvalitet, som beaktar näringslivets och offentlig sektors behov av långsiktig kompetensuppbyggnad. Därigenom främjas kraftfulla forskningsmiljöer. Forskningen bör ske i samverkan med företrädare för externa aktörer som också bör medverka med finansiering. Därutöver lyfts forskning inom några andra områden, som också är av betydelse för samhället och näringslivet, fram.

Förutsättningarna för att kunna bidra till att möta de globala samhällsutmaningarna behöver förbättras i Sverige. Att finna lösningar på dessa utmaningar kan bidra till tillväxt och nya arbetstillfällen. Med ett nytt instrument, strategiska innovationsområden, kan grunden läggas för utveckling av nya långsiktiga och fördjupade samverkansprojekt mellan universitet och högskolor, industriforskningsinstitut, näringsliv, offentlig sektor, civilsamhälle och andra aktörer för att möta samhällsutmaningar.

I denna proposition uppmärksammas livsvetenskap särskilt, ett område som är av stor betydelse för Sverige som ett högteknologiskt land och för Sveriges bidrag till att finna lösningar på globala problem inom bl.a. hälsoområdet. Forskningen inom livsvetenskap håller hög kvalitet, samtidigt som företag inom området står för en stor del av svenska exportframgångar. Därför presenterar regeringen satsningar för att ytterligare stärka förutsättningarna för forskning inom livsvetenskap. Sverige står, liksom de flesta andra länder i Europa, inför en stor demografisk utmaning att anpassa samhället till en allt äldre befolkning. Det innebär stora utmaningar för hälsa och välfärd samt samhälls- och arbetsliv. Forskning behövs för att främja hälsa och livskvalitet, ett aktivt och hälsosamt åldrande med goda förutsättningar att arbeta högre upp i åldrarna samt en kunskapsbaserad vård och omsorg. Forskningssatsningar görs på infektion och antibiotika, åldrande och hälsa, forskning om läkemedelsutveckling, vårdforskning, klinisk behandlingsforskning och ett nytt institut för hållbar processutveckling och katalys. Vidare görs en satsning på det nationella centrat för livsvetenskaplig forskning, SciLifeLab.

Förutom den stora betydelse som många forskningsresultat har för människors hälsa och välbefinnande kan forskning ge värdefulla bidrag

20

till utvecklingen av offentligt finansierade verksamheter som bedrivs Prop. 2012/13:30 effektivt.

Viktigt att betona är att den forskning som kan betraktas som angelägen för näringsliv och samhälle inte är begränsad till forskning inom medicin, naturvetenskap och teknik. Forskningen inom humaniora och samhällsvetenskap bidrar med nödvändiga kunskaper och insikter som har betydelse för såväl enskilda människor som näringslivet och samhället i stort. Den är av stor nytta för samhällsutvecklingen och näringslivets konkurrenskraft i utvecklingen av varor, tjänster och processer. Det handlar om att få större insikt i politiska skeenden, att öka den kulturella förståelsen och att känna till vår historia för att förstå vår samtid. I ett komplext och mångkulturellt samhälle krävs det ny kunskap och förståelse om oss själva och vår omvärld.

Regeringen vill också understryka att forskning ger bidrag till näringsliv och samhälle inte bara genom forskning som sådan, utan också genom utbildning vid universitet och högskolor. Utbildning i sin tur gagnar forskning genom stimulerande möten mellan forskare och studenter.

4.2.5 Ökat nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap

Avgörande för tillväxt och välfärd och en hållbar samhällsutveckling,  
såväl i Sverige som globalt, är att forskningsbaserad kunskap kommer  
samhället till nytta, eftersom sådan kunskap utgör nyckeln till en stärkt  
innovationsförmåga. Det gäller oavsett om kunskapens ursprung är  
nyfikenhetsdriven forskning eller behovsmotiverad forskning.  
De satsningar som har beskrivits i föregående avsnitt genomförs för att  
möta några av de behov som finns i samhälle och näringsliv. Utöver  
satsningar på forskning som är efterfrågad i samhälle och näringsliv  
behövs också redskap för att främja nyttiggörande av forskningsbaserad  
kunskap. För att uppnå detta syfte är det viktigt att det finns  
ändamålsenliga incitament, strukturer och redskap för nyttiggörande.  
Nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap är inte en enkelriktad  
process där forskningens frågeställningar utformas avskärmade från  
omvärlden. Det är en interaktiv process där forskare ges en god inblick i  
frågeställningar som är viktiga inom företag och för offentlig  
verksamhet, vilket skapar bättre kunskap om problembilden och större  
förståelse för vad som är möjligt att genomföra. Därmed ökar både  
forskningens kvalitet och relevans.  
För att forskningsbaserad kunskap från universitet och högskolor  
effektivt ska kunna bidra till en hållbar samhällsutveckling och Sveriges  
globala konkurrenskraft behöver olika intressenter samverka i  
kunskapsutvecklingen och nyttiggörandet av forskningsbaserad kunskap  
för att utifrån sina roller och sin kompetens tillsammans skapa nytta.  
För att främja ett ökat nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap är  
det viktigt att det finns ändamålsenliga incitament, strukturer och redskap  
för att omsätta forskningsresultat i praktiskt arbete. När det gäller  
universitet och högskolor med statlig huvudman ingår det i deras uppgift  
att samverka med det omgivande samhället och informera om sin 21
 
Prop. 2012/13:30 verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan
  kommer till nytta. Detta föreskrivs i högskolelagen (1992:1434), som
  ändrades efter förslag i den förra forsknings- och
  innovationspropositionen. I detta bör även ingå ett ansvar för att sprida
  kunskap om den forskning som bedrivs till en bredare allmänhet.  
  Regeringen presenterar i denna proposition ett antal åtgärder för att
  ytterligare stärka förutsättningarna för universitet och högskolor att ta
  ansvar för sin uppgift och att verka för nyttiggörande av forsknings-
  baserad kunskap.            
  Ett redskap för att nå en ökad samverkan och ett ökat nyttiggörande av
  forskningsbaserad kunskap är de innovationsstödjande verksamheter som
  bedrivs vid de holdingbolag som är knutna till universitet och högskolor
  samt innovationskontor. Dessa hjälper den enskilde forskaren att
  omvandla sina resultat till kommersiellt gångbara produkter och
  processer, och kan också bidra i det strategiska arbetet på lärosätet med
  nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap. De innovationsstödjande
  verksamheternas roll bör enligt regeringens mening utvecklas och även
  stärka länkarna till de offentliga kapitalförsörjningsaktörerna för att
  skapa ett effektivt system för kommersialisering. Dessutom är
  personrörligheten mellan universitet och högskolor, forskningsinstitut,
  företag, offentlig sektor och civilsamhället av stor betydelse för
  kunskapsöverföring och nyttiggörande.      
  En annan aktör som bidrar till ett ökat nyttiggörande av forsknings-
  baserad kunskap är industriforskningsinstitut som samarbetar med både
  näringslivet och universitet och högskolor. Dessa institut utgör en resurs
  för forskning och utveckling både för offentlig sektor och för
  näringslivet, inte minst för små och medelstora företag. Industri-
  forskningsinstituten kan snabbt bidra till att omsätta forskningsbaserad
  kunskap i nya lösningar och affärsmodeller. De underlättar företagens
  tillgång till och förmåga att tillgodogöra sig forskningsbaserad kunskap.
  Industriforskningsinstitutens resurser ökade i samband med den förra
  forsknings- och innovationspropositionen, och instituten bör stärkas
  ytterligare.              
  Även test- och demonstrationsanläggningar är viktiga för ett ökat
  nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap. Genom sådana
  anläggningar skapas möjligheter för olika aktörer, alltifrån universitet
  och högskolor till företag, att utveckla produkter och processer i
  samverkan med potentiella kunder och användare. Särskilt för små och
  medelstora företag, som har begränsade möjligheter att skapa egna
  testanläggningar, är test- och demonstrationsanläggningar en viktig
  innovationsinfrastruktur.          
  För ett ökat nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap krävs det
  goda ramvillkor för innovation, t.ex. en ökad kunskap om immaterial-
  rätten och hur immateriella tillgångar strategiskt bör hanteras. Goda
  ramvillkor omfattar även frågor om skattesystemets utformning och
  konkurrenslagstiftning, som är områden inom vilka det inte presenteras
  någon bedömning i denna proposition, men som också ingår i
  innovationspolitiken och som behandlas i den nationella innovations-
  strategin.              
  Ett ökat nyttiggörande handlar också om att forskningsbaserad kunskap
22 ska användas i olika privata och offentliga verksamheter. Forsknings-

baserad kunskap kan t.ex. bidra till förbättrad hälso- och sjukvård, ett Prop. 2012/13:30 hållbart arbetsliv och ett välfungerande utbildningsväsende som hjälper

elever och studenter att nå så långt som möjligt.

4.3Insatser för Sverige som framstående forskningsnation

De satsningar som beskrivs i denna forsknings- och innovationsproposition har de utgångspunkter som har beskrivits ovan. Satsningarna utgör ytterligare steg mot att stärka svensk forsknings konkurrenskraft och är en fortsättning på den nivåökning av resurser som beskrevs i propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50). Nivåökningen till 2016 om 4 miljarder kronor som presenteras i de följande avsnitten bör fördelas enligt tabell 4.1.

23

Prop. 2012/13:30 Tabell 4.1 Satsningar i denna proposition jämfört med 2012 (mnkr)
             
  Anslagsökning   2013 2014 2015 2016
  Totalt   1 735 2 695 3 060 4 000
  Kvalitet och effektivitet        
  Ökade direkta anslag - 600 600 900
  Bedömning av samverkan 30 50 60 60
  Rekrytering av toppforskare        
  Internationell rekrytering 150 150 200 250
  Yngre forskare   25 50 50 50
  Strategiska innovationsområden 75 175 225 225
  Näringsliv och samhälle        
  Gruv-, mineral-, stålforskning 25 30 50 100
  Skogsråvara, biomassa - 40 50 100
  Hållbart samhällsbyggande 25 30 50 100
  Livsvetenskap          
  Infektion och antibiotika 40 75 75 75
  Åldrande och hälsa 50 100 100 100
  SciLifeLab   150 150 150 200
  Läkemedelsutveckling 40 40 40 50
  Klinisk behandlingsforskning 20 50 75 75
  Kliniska studier   30 40 40 50
  Inst. för processutv. katalys (3 år) 100 40 10 -
  Riktade satsningar        
  Evidensbaserad skola, förskola 40 40 40 40
  Konstnärlig forskning 20 40 40 40
  Rymdforskning   75 75 75 100
  Internationell ekonomi (1 år) 10 - - -
  Infrastruktur för forskning        
  ESS   75 150 200 200
  Max IV   - 20 30 50
  Register för forskning 25 50 50 50
  Nyttiggörande          
  Innovationskontor 20 20 20 20
  Test- och demonstrationsanläggn. 50 50 50 50
  RISE Holding   25 85 115 125
  Forskningsfinansiärer        
  Vetenskapsrådet 75 75 150 175
  Formas inkl. 25 mnkr för SIO 50 75 100 100
  FAS   30 45 45 45
  Statens energimyndighet 250 250 270 470
  EU, internationellt        
  EU, medfinansiering - 100 100 200
  ITER (1 år)   230 - - -

SciLifeLab – Sweden Science for Life Laboratory, ESS – Den europeiska spallationskällan, Max IV – synkrotronljusanläggningen Max IV, Formas – Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, FAS – Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, RISE – RISE Research Institutes of Sweden Holding AB, ITER – Den internationella termonukleära experimentreaktorn.

24

5 Kvalitet och omfattning av svensk Prop. 2012/13:30 forskning och forskningsbaserad

innovation inklusive internationella jämförelser

Investeringar i ny kunskap och goda förutsättningar för nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap är avgörande för samhällets utveckling. En ständigt pågående utveckling av ny kunskap skapar kulturella och bildningsmässiga värden i samhället, utvidgar det mänskliga vetandet och bidrar till problemlösning och utveckling i näringsliv och samhälle i övrigt. Forskningsbaserad kunskap utgör också grunden för kunskapssamhället och för den högre utbildningen.

Nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap bidrar till hög produktivitet och konkurrenskraft i företag, liksom till effektivitet och kvalitet i offentliga tjänster. Detta är nödvändigt för att generera exportintäkter, sysselsättning med höga löner samt en bibehållen och utvecklad välfärd.

Sverige tillhör de länder som avsätter mest resurser för forskning och utveckling. Endast Israel, Finland och Korea avsätter en större andel av BNP. År 2011 avsatte Sverige närmare 121 miljarder kronor totalt för forskning och utveckling, vilket motsvarade 3,46 procent av BNP. Näringslivet avsätter medel motsvarande en andel på 2,28 procent av BNP, medan forskningen vid de universitet och högskolor som har finansiering från staten, inom övrig offentlig sektor samt inom EU-medel uppgår till 1,18 procent av BNP. Detta innebär att två tredjedelar av de svenska avsättningarna för forskning och utveckling finansieras av eller utförs av näringslivet.

Diagram 5.1 Länder med högst andel forskning och utveckling i procent av BNP år 2010

5      
     
4,5     Näringsliv
4    
   
   
     
3,5     Offentligt
3    
   
     
2,5      
2      
1,5      
1      
0,5      

0

Israel Finland Korea Sverige Japan Danmark Schweiz USA Tyskland Österrike Frankrike Australien Belgien NL Kanada UK Norge Spanien Italien

Källa: OECD, Science, Technology and Industry Outlook 2012, för 2010 eller senast tillgängliga år.

NL – Nederländerna, UK – Storbritannien.

25

Prop. 2012/13:30 5.1 Näringslivets forskning och utveckling

5.1.1Näringslivets avsättningar för forskning och utveckling

Enligt Statistiska centralbyråns preliminära data avsatte det svenska näringslivet 79,82 miljarder kronor under 2011 för forskning och utveckling totalt i fasta priser för 2009 års prisnivå. År 2009 avsatte det svenska näringslivet 78,63 miljarder för forskning och utveckling. Den största delen av näringslivets forskning och utveckling utförs i ett tiotal företag.

Det svenska näringslivet har sedan 2001 minskat sina avsättningar för forskning och utveckling i Sverige som andel av BNP. Detta är i stor utsträckning beroende på neddragningar i ett fåtal företag. En viss minskning har skett i företag med över 250 anställda, medan den har ökat marginellt i företag med 50–250 anställda.

I Israel avsätter näringslivet en betydligt större andel av BNP för forskning och utveckling än näringslivet i något annat land. Avsättningarna har dessutom ökat under de senaste åren. Efter Israel avsätter näringslivet i Finland, Korea och Sverige mest, följt av Japan. Det finska näringslivet har haft ökande avsättningar för forskning och utveckling sedan 2000. I Finland utförs näringslivets forskning och utveckling av ett fåtal företag, vilket kan ge stora variationer beroende på företagens avsättningar. Japan, som har en stor ekonomi, har naturligtvis en mycket mer diversifierad fördelning av näringslivets avsättningar till forskning och utveckling än små länder som Israel, Finland och Sverige. Stora länders avsättningar, som Japans, är därmed stabilare över tid.

Diagram 5.2 Näringslivets forskning och utveckling som procent av BNP

3,80                 Japan
                 
                  Sverige
3,30                 Finland
                  USA
2,80                 Tyskland
                 
2,30                 Danmark
                 
                  OECD
1,80                 Frankrike
                 
1,30                 UK
                 
                  EU
0,80                 Norge
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Källa: OECD Science, Technology and Industry Outlook 2010. UK - Storbritannien.       Israel
       

5.1.2Fördelning av företagens forskning och utveckling

Forskning och utveckling hos företag i Sverige är främst lokaliserad till storstadsregionerna, där Stockholm och Västra Götalands län är de mest forskningsintensiva regionerna. Dessa regioner har hög avsättning även i

internationell jämförelse.

26

Diagram 5.3 Näringslivets forskning och utveckling i miljarder kronor Prop. 2012/13:30 2009

30

25

20

15

10

5

0

Stockholm V Götaland Skåne Östergötland Uppsala Jönköping Örebro Västmanland Södermanland Gävleborg Blekinge Kronoberg Västernorrland Norrbotten Halland Västerbotten Dalarna Kalmar Jämtland Gotland

Källa: Statistiska centralbyrån - Forskning och utveckling inom företagssektorn 2009.

Storleken på näringslivets avsättningar för forskning och utveckling är branschberoende. I branscher med hög andel forskning och utveckling måste företagen avsätta en stor andel av omsättningen för forskning och utveckling för att följa med i utvecklingen av produkter och processer. De mest forsknings- och utvecklingsintensiva sektorerna i näringslivet finns inom områdena datorer, elektronik och optik, transport samt läkemedel. Inom läkemedelssektorn och för tjänsteforskning inom informations- och kommunikationsteknik ses en minskning sedan 2007, vilket framgår av diagram 5.4. Möjligtvis har även en minskning av näringslivets avsättningar för forskning och utveckling skett inom datorer, elektronik och optik till följd av minskningar inom telekomsektorn. Inom massa och papper har en ökning av näringslivets avsättningar för forskning och utveckling skett under perioden 2007– 2009. De senare är branscher som karakteriseras av en mycket högteknologisk produktion, dvs. där produktionsprocesserna har krävt stora investeringar i forskning och utveckling.

Enligt en rapport från Vetenskapsrådet har den vetenskapliga kvaliteten på den forskning och utveckling som utförs i de stora kunskapsintensiva företagen i Sverige, mätt som antal citeringar av vetenskapliga publikationer, historiskt sett ofta hållit en hög nivå i internationell jämförelse (Vetenskapligt publiceringssamarbete mellan svenska företag och högskolor, Vetenskapsrådet 2007).

27

Prop. 2012/13:30 Diagram 5.4   Näringslivets forskning och utveckling per bransch 2007
            och 2009, miljarder kronor                        
  25                                                      
  20                                             2007   2009
                                             
                                             
                                                       
  15                                                      
  10                                                      
  5                                                      
  0                                                      
  Datorer, el, optik Transport     Läkemedel   ICT (tjänster)   Övriga maskiner   Massa, papper Handel   Petroleum   Metallvaror       Stål, metall     Möbler
                           

Källa: Statistiska centralbyrån - Forskning och utveckling inom företagssektorn 2009. Data för datorer, el, optik 2007 är en uppskattning från flera poster

5.2Offentligt finansierad forskning och utveckling

Den offentliga finansieringen av forskning och utveckling i Sverige kommer huvudsakligen från staten. Andra offentliga finansiärer är EU, de forskningsstiftelser som har bildats av staten samt kommunerna och landstingen. Avsättningarna för forskning och utveckling inkluderande statliga anslag, medel från forskningsstiftelserna, EU-medel samt medel från kommuner och landsting uppgår 2012 till cirka en procent av BNP.

5.2.1Statliga anslag för forskning och utveckling

Enligt Statistiska centralbyråns statsbudgetanalys avsätter staten 30,33 miljarder kronor för forskning och utveckling 2012. Medel för forskning och utveckling finns inom mer än två tredjedelar av utgiftsområdena. Efter den senaste forsknings- och innovationspropositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160) har 5 miljarder kronor tillförts i nivåhöjning för perioden 2009–2012. Huvuddelen av dessa medel har tillförts universitet och högskolor som har fått ökade resurser för forskning med cirka 25 procent under perioden.

Den största posten i statsbudgeten för forskning och utveckling är enligt Statistiska centralbyråns statsbudgetanalys 2012 de direkta anslagen för forskning och forskarutbildning till universitet och högskolor. Dessa uppgår 2012 till 14,5 miljarder kronor. Anslagen till de forskningsfinansierande myndigheterna Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Forskningsrådet

28

för arbetsliv och socialvetenskap och Verket för innovationssystem Prop. 2012/13:30
uppgår till ytterligare sammanlagt 8,1 miljarder kronor 2012. De
huvudsakliga mottagarna av de medel som fördelas av forsknings-
finansiärerna är universitet och högskolor som tar emot närmare
7 miljarder kronor av dessa 8 miljarder kronor.  
Diagram 5.5 Fördelning av de statliga anslagen för forskning och
  utveckling – 30,3 miljarder kronor 2012  
      Civila myndigheter  
    Bistånd 10,0%  
         
    3,1%      
    Energi      
    4,3%      
    Försvar   Universitet och
    8,1%   högskolor
        48,0%

Forsknings- finansiering 26,5%

Källa: Statistiska centralbyrån, statsbudgetanalys 2012.

Av övriga anslag till forskningsfinansiärer är de största posterna energiforskning via Statens energimyndighet, 1,3 miljarder kronor, och för utvecklingsforskningen 926 miljoner kronor 2012 via Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). För försvarsforskning har det anvisats 2,5 miljarder kronor 2012.

5.2.2Övriga avsättningar för forskning och utveckling

Utöver statens anslag för forskning och utveckling utgår närmare 6 miljarder kronor av offentliga medel i vid mening för dessa områden. De forskningsstiftelser som bildades med medel från löntagarfonderna avsätter 1,3 miljarder kronor 2012 för forskning och utveckling. Intäkterna från EU för svensk forskning och utveckling uppgår 2012 till cirka 2 miljarder kronor. Landstingen avsatte 1,9 miljarder kronor 2009 utöver de medel som betalas ut för läkarutbildning och forskning genom avtalet mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården (den s.k. ALF-ersättningen). Landstingens avsättningar för forskning och utveckling kan förväntas vara i samma storleksordning 2012.

5.2.3 Svenska universitet och högskolor med statliga  
  anslag för forskning och forskarutbildning  
De huvudsakliga offentliga utförarna av forskning och utveckling,  
universitet och högskolor, får den största delen av sina intäkter för 29
   

Prop. 2012/13:30 forskning och forskarutbildning från staten, mer än 20 miljarder kronor årligen. Det är dels 14,5 miljarder kronor i direkta anslag, dels närmare 7 miljarder kronor via forskningsråden och Verket för innovationssystem. Universitet och högskolor får även omfattande bidrag från andra finansiärer. Universiteten och högskolornas totala budget för forskning och forskarutbildning var 2011 över 33 miljarder kronor.

Diagram 5.6 Forsknings- och utvecklingsintäkter inom universitets- och högskolesektorn i förhållande till BNP, 2001, 2005 och 2009, i procent

Danmark                                                
Sverige                                                
                                             
Finland                                                
Nederländerna                                                
Schweiz                                                
Kanada                                                
Island                                                
Österrike                                                
Australien                                                
Irland                                                
Norge                                                
                                             
Storbritannien                                                
Tyskland                                                
Belgien                                                
Frankrike                                                
Japan                                                
Italien                                                
Spanien                                                
Korea                                             2009  
                                             
USA                                             2005  
Nya Zeeland                                             2001  
Grekland                                                
EU                                                
                                             
                           
  0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Källa: OECD, MSTI Main Science and Technology Indicators.

Den totala finansieringen av forskning och utveckling vid universitet och högskolor är relativt sett koncentrerad till ett mindre antal lärosäten. De fem största universiteten tar tillsammans emot cirka 60 procent av intäkterna.

Karolinska institutet, Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Jönköping och Mälardalens högskola har en andel externa medel som överstiger 60 procent. Även Göteborgs universitet, Kungl. Tekniska högskolan och Linköpings universitet har en större andel externa medel än direkta anslag.

30

Diagram 5.7 Anslag och bidrag till universitet och de högskolor som Prop. 2012/13:30
bedriver mest forskning i miljarder kronor  

4

Bidrag 2009

3,5

Direkta anslag 2012

3

2,5

2

1,5

1

0,5

0

KI LU UU GU SU KTH CTH UmU SLU LiU LTU Linné ÖU MittU KaU JkpH MdH MöH BTH

Källa: Statistiska centralbyrån - Statliga anslag till forskning och utveckling 2012, Statistiska centralbyrån

Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn 2009, Budgetproposition för 2012.

KI – Karolinska institutet, LU – Lunds universitet, UU – Uppsala universitet, GU – Göteborgs universitet, SU – Stockholms universitet, KTH – Kungl. Tekniska högskolan, CTH – Chalmers tekniska högskola, UmU – Umeå universitet, SLU – Sveriges lantbruksuniversitet, LiU – Linköpings universitet, LTU – Luleå tekniska universitet, Linné – Linnéuniversitetet, ÖU – Örebro universitet, MittU – Mittuniversitetet, KaU – Karlstads universitet, JkpH

– Stiftelsen Högskolan i Jönköping, MdH – Mälardalens högskola, MöH – Malmö högskola, BTH – Blekinge tekniska högskola.

5.2.4 Oförbrukade forskningsbidrag  
Samtidigt som universitet och högskolors intäkter av forskningsbidrag  
har ökat de senaste åren har även storleken av oförbrukade  
forskningsbidrag ökat. Oförbrukade forskningsbidrag uppstår då ett  
lärosäte inte förbrukar mottagna forskningsbidrag från t.ex.  
forskningsråden i samma takt som de betalas in. Bidragen ökar  
lärosätenas likviditet men inte deras kapital. När de gäller universitet och  
högskolor med statlig huvudman placeras de likvida medlen på  
myndighetens räntekonto hos Riksgäldskontoret.  
Utvecklingen av oförbrukade bidrag följer i stort utvecklingen av  
inbetalade bidrag. Diagrammet nedan visar utvecklingen av inbetalade  
forskningsbidrag till universitet och högskolor och nettot av oförbrukade  
och upplupna forskningsbidrag till universitet och högskolor.  
I analysen Förbrukade och oförbrukade forskningsbidrag (Analys  
2011:5) förklarar Högskoleverket ökningen av de oförbrukade bidragen  
med att forskningsbidragen har ökat och med att redovisningsprinciperna  
har ändrats. Före 2005 fördes den del av forskningsbidraget som skulle 31

Prop. 2012/13:30 täcka indirekta kostnader upp som en intäkt (ofta 35 procent enligt en schablon) direkt när lärosätet tilldelades bidraget. Efter 2005 har tillvägagångsättet successivt ändrats för att förbättra redovisningen så att intäkten som avser den indirekta kostnaden intäktförs löpande när forskningsbidraget förbrukas. Fram tills det att forskningsbidraget har förbrukats bokförs den indirekta kostnaden som oförbrukat bidrag. Beräkningen av den indirekta kostnaden har också gjorts mer korrekt genom införandet av den s.k. SUHF-modellen från Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) för redovisning av indirekta kostnader. Resultatet av den förändrade redovisningsprincipen är att de oförbrukade forskningsbidragen har ökat. Även Vetenskapsrådet gör analysen att den främsta förklaringen till ökningen av de oförbrukade bidragen är universitetens och högskolornas förändrade modell för kostnadsredovisning (U2012/2367/F).

Diagram 5.8 Utveckling av oförbrukade bidrag m.m., alla serier i miljarder kronor i löpande priser

14            
13 Netto oförbrukade          
           
  Inbetalda bidrag          
12            
11            
10            
9            
8            
7            
6            
5            
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Källa: Årsredovisningar för Uppsala-, Lunds-, Göteborgs-, Stockholms-, Umeå- och Linköpings universitet  
samt Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan och Sveriges lantbruksuniversitet.    

Forskningsråden samt universitet och högskolor har i uppdrag att utveckla rutinerna för utbetalningar av forskningsstöd så att de bättre anpassas till lärosätenas planering. Detta arbete ska bl.a. syfta till att forskningsråden tidigarelägger sina bidragsbeslut.

Universitet och högskolor framhåller i en skrivelse (U2012/3648/UH) att modellen för hantering av inbetalade forskningsbidrag är effektiv och resulterar i ett ansvarsfullt utnyttjande av statens medel. Möjligheten att låta kostnaderna komma senare än inbetalningarna medför högre kvalitet i anställningar och inköp och bidrar således till en mer kostnadseffektiv forskning. I skrivelsen redovisas att medeltiden mellan inbetalningar och förbrukning är ungefär tio månader. Ett tidigareläggande av besluten om forskningsbidrag med en månad med oförändrad tidpunkt för utbetalning skulle därmed innebära att de oförbrukade forskningsbidragen kan

minska med 10 procent.

32

Oförbrukade forskningsbidrag har inget egenvärde och det är väsentligt Prop. 2012/13:30 att de hålls på en nivå som kan motiveras utifrån de krav som ställs för

att bibehålla och stärka en forskning av hög kvalitet. Det är viktigt att forskningsfinansiärer samt universitet och högskolor upprättar rutiner och rapporteringssystem som ger förutsättningar för att forskningsbidragen utnyttjas effektivt. Regeringen kommer noga att följa utvecklingen av de oförbrukade forskningsbidragen.

5.2.5Ackumulerat kapital vid universitet och högskolor

Även statliga universitets och högskolors myndighetskapital har ökat de senaste åren. Utvecklingen är nära kopplad till förändringen av de oförbrukade forskningsbidragen, eftersom myndighetskapitalet i många fall används för att finansiera forskningsprojekt som även finansieras med forskningsbidrag.

Diagram 5.9 Utveckling av myndighetskapitalet för forskning, i miljarder kronor i löpande priser

6                      
5                      
4                      
3                      
2                      
1                      
0                      
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Källa: Årsredovisningar för Uppsala -, Lunds-, Göteborgs,- Stockholms-, Umeå- och Linköpings unviersitet samt
Karolinska institutet, Kungl. tekniska högskolan och Sveriges lantbruksuniversitet.      

I diagram 5.9 visas utvecklingen av myndighetskapitalet för forskning och forskarutbildning. Uppgifterna i diagrammet bygger på de tio största lärosätena som står för cirka 90 procent av forskningen. Eftersom Chalmers tekniska högskola inte är någon myndighet, är det kapital som medräknats från den högskolan inte något myndighetskapital i egentlig mening. I diagrammets uppgifter ingår endast den balanserade kapitalförändringen. Till detta kommer statskapital och resultatandelar i hel- och delägda dotterbolag. För Karolinska institutet uppgår dessa poster till 100 miljoner kronor och för övriga lärosäten är de försumbara.

Under perioden 2000–2004 minskade myndighetskapitalet för forskningsverksamheten från 2 miljarder kronor till 400 miljoner kronor. Minskningen var främst ett resultat av att kostnaderna ökade snabbare än

33

Prop. 2012/13:30 intäkterna. Det minskade myndighetskapitalet fick till följd att många universitet och högskolor genomförde besparingsprogram där personal sades upp och där beslut om nya investeringar avvaktades. Som en följd av dessa åtgärder har myndighetskapitalet ökat sedan 2004, men en försiktighet att expandera verksamheten, trots ökade intäkter, har funnits som ett resultat av de tidigare erfarenheterna av lågt myndighetskapital.

Utvecklingen av myndighetskapitalet följer relativt väl utvecklingen av de oförbrukade bidragen. Detta är också naturligt då ett forskningsprojekt ofta finansieras med både externa medel och med statliga anslag. Om det finns oförbrukade medel, finns det med andra ord också ett behov av sparade anslagsmedel för att kunna genomföra de forskningsprojekt som lärosätet har tilldelats medel för. Det finns också andra förklaringar till ökningen av myndighetskapitalet, framför allt en medveten uppbyggnad av kapitalet för att klara fluktuationer i verksamheten. Den försiktighet som det låga kapitalet i mitten av förra decenniet ledde till har inneburit att verksamheten inte växt lika fort som inbetalningarna har ökat. Slutligen finns det också vid många lärosäten ett sparande som ska användas till olika infrastrukturprojekt, t.ex. synkrotronljuskällan Max IV vid Lunds universitet.

5.2.6Vetenskaplig produktion vid universitet och högskolor

Produktionen av forskningsresultat vid universitet och högskolor, mätt som antal vetenskapliga publikationer per år, står i proportion till anslagens storlek och i viss utsträckning också till antalet forskare och forskarstuderande. Karolinska institutet och Uppsala universitet har flest publikationer per år, vilket framgår av diagram 5.10.

De största universiteten stod för över 90 procent av alla publikationer 2010 (10 000 av 10 800), med Karolinska institutet i topp med nästan 1 800 artiklar följt av Uppsala universitet med nästan 1 500, Lunds universitet med 1 400 och Göteborgs universitet med cirka 1 150. Luleå tekniska universitet och de fyra senast bildade universiteten, dvs. Karlstad universitet, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet och Örebro universitet, publicerar tillsammans cirka 400 artiklar per år. Bland högskolorna stod Malmö högskola, Södertörns högskola och Mälardalens högskola för 120 av totalt 350 artiklar under 2010.

34

Diagram 5.10 Antal vetenskapligt granskade artiklar från svenska       Prop. 2012/13:30
        universitet 2010 med fler än 60 publicerade artiklar      
2000                                                            
1800                                                            
1600                                                            
1400                                                            
1200                                                            
1000                                                            
800                                                            
600                                                            
400                                                            
200                                                            
0                                                            
KI   UU     LU   GU   KTH   SU   UmU   LiU   CTH   SLU   LTU   ÖU KaU   MittU
                           

Källa: Vetenskapsrådet, Thomson databas.

KI – Karolinska institutet, UU – Uppsala universitet, LU – Lunds universitet, GU – Göteborgs universitet, KTH – Kungl. Tekniska högskolan, SU – Stockholms universitet, UmU – Umeå universitet, LiU – Linköpings universitet, CTH – Chalmers tekniska högskola, SLU – Sveriges lantbruksuniversitet, LTU – Luleå tekniska universitet, ÖU – Örebro universitet, KaU – Karlstads universitet, MittU – Mittuniversitetet.

5.3 Kvalitet mätt som antal citeringar  
För internationella jämförelser av forskningens kvalitet används ofta mått  
som bygger på statistiska analyser av publicering av vetenskapliga  
resultat. De två mest förekommande bibliometriska måtten är  
publiceringar och citeringar. De gör det möjligt att jämföra ämnen och  
lärosäten nationellt och internationellt. Olika ämnen har dock olika  
publiceringstraditioner, och vissa forskningsområden har en högre  
internationell relevans än andra som är mer nationellt präglade.  
Vidare kan man förvänta sig att forskning som är inriktad mot att  
förbättra och utveckla en viss vetenskaplig metod har mycket större  
sannolikhet att bli flitigt citerad än arbeten som t.ex. lägger mycket större  
vikt vid att förbättra det empiriska underlaget som ingår i en specifik  
studie, speciellt om det rör sig om att förbättra nationella data i ett litet  
land som Sverige.  
Bibliometriska mått avspeglar forskning som utfördes ett antal år  
tillbaka i tiden och tenderar att gynna redan etablerad forskning.  
Relevansaspekter och andra former för nyttiggörande återspeglas inte  
heller av de bibliometriska måtten. Samtidigt är bibliometriska mått  
etablerade mått för internationella jämförelser som bygger på det  
grundläggande principiella synsättet att forskning ska publiceras och  
kunna granskas kritiskt för att kvalitet ska kunna bedömas. Även om  
bibliometriska mått inte är liktydigt med kvalitet är det dessa mått som  
används internationellt när forskningens kvalitet rankas. Med denna  
reservation kan vissa jämförelser ändå göras. 35

Prop. 2012/13:30 Det finns i dag få motsvarande entydiga och etablerade mått för att följa upp relevans- och nyttiggörandeaspekterna av resultat av forskning och utveckling vid universitet och högskolor. Data om patent som härrör från forskning vid universitet och högskolor kan i viss mån sägas spegla en aspekt av potentialen för nyttiggörande av forskning vid lärosätena.

Det bibliometriska måttet citeringsgrad avser antalet citeringar för en artikel dividerat med medelantalet citeringar för det aktuella forskningsområdet. Världsgenomsnittet är därmed lika med 1. Dessa mått kan summeras för varje författare, deras hemvist i fråga om universitet och högskola, företag eller land. En citeringsgrad om 1,1 betyder därmed att det aktuella arbetet citeras 10 procent över världsgenomsnittet.

Svensk forskning håller hög citeringsgrad i internationell jämförelse, men flera jämförbara länder ligger högre och har ökat sin citeringsgrad under de senaste decennierna medan den svenska legat konstant. Forskningen i Danmark och Nederländerna har haft en påtaglig ökning av citeringsgraden sedan 2000. Även Storbritanniens citeringsgrad har ökat sedan 2000. Påtagligt är även att citeringsgraden för forskning från Singapore har ökat från låg nivå till att vara bland den mest citerade forskningen i världen 2010.

Diagram 5.11 Citeringsgrad för länder med högst citerade artiklar  
    (världsgenomsnittet = 1)            
1,4                        
1,3                        
1,2                        
1,1                        
                USA        
                Nederländerna      
1               Schweiz        
              Sverige        
                       
                UK        
                Danmark        
0,9               Singapore        
                       
1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009

Källa: Vetenskapsrådet, Thomson databas. UK - Storbritannien.

5.3.1Kvalitet på forskningen vid universitet och högskolor

  De olika universiteten och högskolorna är mer eller mindre aktiva inom
  olika vetenskapliga fält, vilket bör beaktas då kvaliteten på forskningen
  vid de olika lärosätena bedöms dem emellan. Universitet och högskolor
  med relativt hög aktivitet inom vetenskapliga fält med hög publicerings-
  och citeringsgrad, exempelvis inom biomedicin och fysik, kan inte utan
  problematisering jämföras med lärosäten med relativt begränsad
36 forskningsaktivitet inom sådana områden.
 
Diagram 5.12 Citeringsgrad 1990–2010 (eller tillgängliga år) för svenska Prop. 2012/13:30
        lärosäten med forskare som citeras över världsgenomsnittet  
        (världsgenomsnittet = 1)                          
1,2                                                      
1,18                                                      
1,16                                                      
1,14                                                      
1,12                                                      
1,1                                                      
1,08                                                      
1,06                                                      
1,04                                                      
1,02                                                      
1                                                      
SU   HHS     SLU   KI   KTH   CTH   LU   UU   HKd   GU   UmU   ÖU   LiU  
                             

Källa: Vetenskapsrådet, Thomson databas.

SU – Stockholms universitet, HHS – Handelshögskolan, SLU – Sveriges lantbruksuniversitet, KI – Karolinska institutet, KTH – Kungl. Tekniska högskolan, CTH – Chalmers tekniska högskola, LU – Lunds universitet, UU – Uppsala universitet, HKd – Högskolan Kristianstad, GU – Göteborgs universitet, UmU – Umeå universitet, ÖU – Örebro universitet, LiU – Linköpings universitet.

När det gäller kvalitet vid universitet och högskolor mätt med citeringsanalys är det forskningsresultaten från de större universiteten som citeras mest. Högst citerad är forskningen vid Stockholms universitet, följt av Handelshögskolan i Stockholm, Sveriges lantbruksuniversitet och Karolinska institutet.

Ett uppenbart problem som framgår av diagrammet nedan är att betydande delar av de vetenskapliga artiklar som publiceras vid svenska universitet och högskolor inte citeras alls. Vid de mindre lärosätena har en mycket stor andel av de artiklar som publicerats inte citerats efter tre år. Även vid de universitet och högskolor som ligger bäst till i fråga om andelen citerade artiklar, Karolinska institutet följt av Göteborgs universitet, Umeå universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet och Uppsala universitet, har en betydande andel publicerade artiklar inte citerats efter tre år.

37

Prop. 2012/13:30 Diagram 5.13 Andel (procent) ej citerade artiklar efter tre år (2010)

70  
60  
50  
40  
30  
20  
10  
0 Skövde MdH Väst LuTU HH HD BTH
KI GU UmU LU SU UU SLU GIH LiU SödtH KdH ÖU CTH KTH HGO HHS MöH Gävle MittU JkpH Borås KaU
Källa: Vetenskapsrådet, Thomson databas.  

KI – Karolinska institutet, GU – Göteborgs universitet, UmU – Umeå universitet, LU – Lunds universitet, SU – Stockholms universitet, UU – Uppsala universitet, SLU – Sveriges lantbruksuniversitet, GIH – Gymnastik- och idrottshögskolan, LiU – Linköpings universitet, SödtH – Södertörns högskola, KdH – Högskolan Kristianstad, ÖU – Örebro universitet, CTH – Chalmers tekniska högskola, KTH – Kungl. Tekniska högskolan, Gotland – Högskolan på Gotland, HHS – Handelshögskolan, MöH – Malmö högskola, Gävle – Högskolan i Gävle, MittU – Mittuniversitetet, JkpH – Stiftelsen Högskolan i Jönköping, Borås – Högskolan i Borås, KaU – Karlstads universitet, Skövde – Högskolan i Skövde, MdH – Mälardalens högskola, Väst – Högskolan Väst, LTU – Luleå tekniska universitet, HH – Högskolan i Halmstad, HD – Högskolan Dalarna, BTH – Blekinge tekniska högskola. Linnéuniversitetet är ej inkluderad, pga. samgående är ett citeringsfönster på tre år svårtolkat

När urvalet begränsas till artiklar finansierade av de statliga forskningsfinansiärerna Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Verket för informationssystem, Statens energimyndighet och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), framgår av tabell 5.1 att även bland dessa finns en alltför hög andel artiklar som inte har citerats efter tre år.

Tabell 5.1 Ej citerade artiklar med angiven finansiär  
         
    Antal artiklar totalt Antal ej citerade Antal ej citerade (%)
       
Vetenskapsrådet 6364 2865 45
Energimyndigheten 423 214 51
Formas   920 468 51
FAS   404 208 51
Sida   309 167 54
Ingen angiven finansiär 14164 8554 60
Vinnova   514 311 61

Källa: Vetenskapsrådet, Thomson databas.

Energimyndigheten – Statens energimyndighet, Formas – Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, FAS – Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Sida – Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Vinnova – Verket för informationssystem.

38

Trots detta har artiklar vars arbete utförts med bidrag från de statliga Prop. 2012/13:30 forskningsfinansiärerna en citeringsgrad som är högre än den

genomsnittliga för svenska artiklar. Den kvalitetsprövning som kollegial bedömning innebär bidrar uppenbarligen till att höja citeringsgraden genom att identifiera den bästa forskningen. Däremot antyder den höga andelen artiklar som inte citeras att finansiärerna även väljer att, utöver att finansiera den bästa forskningen, stödja forskning som inte håller tillräckligt hög kvalitet.

Tabell 5.2 Citeringsgrad för artiklar med angiven finansiär  
  (världsgenomsnittet = 1)  
         
    Antal ingående artiklar   Citeringsgrad
       
Vetenskapsrådet 8414   2,21
Energimyndigheten 454   1,72
FAS   523   1,52
Formas   1074   1,49
Vinnova   548   1,25
Sida   309   0,59
Summa angiven finansiär 11322    
Ingen angiven finansiär 12492   1,01
         

Källa: Vetenskapsrådet, Thomson databas.

Energimyndigheten – Statens energimyndighet, FAS – Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Formas – Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Vinnova – Verket för informationssystem, Sida – Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete.

Kungl. Vetenskapsakademien har genomfört en studie av artiklar författade av forskare i de nordiska länderna, Nederländerna och Schweiz i tre av de främsta tidskrifterna inom medicin och naturvetenskap: Nature, Science och Proceedings of the National Academy of Science. Preliminära resultat från studien visar att svenska författare förekommer i lika hög utsträckning som författare från de övriga nordiska länderna och Nederländerna. Det antyder att den bästa svenska forskningen håller en kvalitet som är jämförbar med den bästa forskningen i dessa länder. De svenska artiklarna är dock citerade i avsevärt lägre grad än de från de övriga länderna i studien och har dessutom haft en sjunkande citeringsgrad under de senaste tio åren. En tolkning som Kungl. Vetenskapsakademien har gjort av detta är att även om forskningen är av hög kvalitet är den inte banbrytande. Det kan i sin tur tyda på att forskningsfinansiärerna i Sverige har en lägre riskbenägenhet.

5.3.2 Svensk forskning per ämnesområde

Volym  
Medicin är det största området vid svenska universitet och högskolor  
med intäkter om 8,1 miljarder kronor 2009, varav drygt hälften är statliga  
medel. Därefter följer teknik och naturvetenskap med intäkter om 6,0  
respektive 4,7 miljarder kronor 2009, där knappt hälften av intäkterna är  
från staten. 39

Prop. 2012/13:30 Diagram 5.14 Fördelning av intäkter per ämnesområde, miljarder kronor (mdkr) och procent (%)

Matematik Skogso jordbruk 0,37 mdkr, 1,5% 0,91 mdkr, 3,6%

Humaniora 1,77 mdkr, 6,9%

Samhällsvetenskap

3,72 mdkr, 14,5%

Naturvetenskap 4,65 mdkr, 18,1%

Rättsvetenskap 0,18 mdkr, 0,7%

Medicin 8,06 mdkr, 31,4%

Teknik

6,00 mdkr, 23,4%

Källa: Statistiska centralbyrån, Forskning och utveckling inom universitets och högskolesektorn 2009.

Kvalitet mätt med antal citeringar per ämnesområde

Svensk forskning inom jordbruksvetenskap, miljö, naturvetenskap och teknikvetenskap citeras generellt högt med citeringsgraden 20– 30 procent över världsgenomsnittet. Över tid har det dock skett en minskning av citeringsgraden inom dessa områden. Citeringsgraden på svensk medicinsk forskning har ökat under de senaste åren för att nu ligga cirka 10 procent över världsgenomsnittet. Karolinska institutet har högst citeringsgrad inom medicin följt av Linköpings universitet och Göteborgs universitet. Samhällsvetenskap och humaniora har lägre publiceringsfrekvens, men den har ökat inom båda sektorerna. Citeringsgraden inom både samhällsvetenskap och humaniora ökar i förhållande till världsgenomsnittet och inom humaniora ligger den nu cirka 20 procent under världsgenomsnittet. Uppsala universitet och Stockholms universitet är de starkaste universiteten inom samhällsvetenskap när det gäller citeringar.

Medicin

Antalet citeringar av svensk medicinsk forskning har ökat sedan 1990- talet, då biomedicin citerades under världsgenomsnittet och klinisk medicin strax över, till att nu sammantaget citeras cirka 10 procent över världsgenomsnittet. Under samma tid har också finansieringen av området ökat.

40

Diagram 5.15 Citeringsgrad för artiklar inom svensk medicinsk forskning Prop. 2012/13:30
(världsgenomsnittet = 1)  
1,20                        
1,15   Klinisk medicin                  
  Biomedicin                  
                     
1,10                        
1,05                        
1,00                        
0,95                        
0,90                        
0,85                        
0,80                        
1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009

Källa: Vetenskapsrådet, Thomson databas.

Naturvetenskap och teknikvetenskap

Både svensk naturvetenskap och teknikvetenskap håller hög kvalitet mätt med antal citeringar i internationell jämförelse, men den har minskat inom båda områdena under de senaste tio åren.

De nya forskningsnationerna, särskilt i Asien, riktar sina satsningar framför allt mot naturvetenskap och teknikvetenskap. Den ökade internationella produktionen av vetenskapliga artiklar är en sannolik delförklaring till att citeringsgraden på svensk forskning inom dessa områden har minskat under de senaste åren, särskilt tydligt sedan 2000. Sverige har dessutom haft en lägre ökning av produktionen av artiklar inom området än de flesta jämförbara länder. Satsningen på strategiska forskningsområden som beskrevs i propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) innehöll en större satsning på teknik.

Kvaliteten på naturvetenskap och teknikvetenskap mätt som antal citeringar följer varandra nära över tid. Naturvetenskap faller något bättre ut än teknik sedan 2000. Den ökande konkurrensen inom teknik är en delförklaring. De ökade svenska satsningarna på naturvetenskap och teknik har gett upphov till ett ökat antal artiklar, vilket märks genom att variationen i citeringsgrad över tid minskat sedan 1990-talet.

41

Prop. 2012/13:30 Diagram 5.16 Citeringsgrad för artiklar inom svensk naturvetenskap och teknikvetenskap (världsgenomsnittet = 1)

1,5                        
1,45                   Naturvetenskap
                  Teknik  
                     
1,4                        
1,35                        
1,3                        
1,25                        
1,2                        
1,15                        
1,1                        
1,05                        
1                        
1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009

Källa: Vetenskapsrådet, Thomson databas.

Miljöforskning, lantbruksvetenskap och energiforskning

Svensk miljöforskning håller hög citeringsgrad. Detta resultat baseras på en omfattande biologisk forskning av hög kvalitet och beror även på ett riktat stöd till andra områden inom miljöområdet. Vetenskapsrådets studie Den svenska produktionen av högt citerade vetenskapliga publikationer visade på citeringsgraden 1,34 (Vetenskapsrådets lilla rapportserie, 1:2010).

Områden inom miljöforskning, lantbruksvetenskap och energiforskning har alla hög citeringsgrad, men har minskat de senaste decennierna till cirka 1,3–1,4 (lantbruksvetenskaper), 1,2 (miljövetenskaper) och 1,1–1,2 (energiforskning). De ökade satsningarna på dessa områden har gett upphov till ett ökat antal artiklar, vilket märks i en mindre variation i citeringsgrad över tid. Alla dessa områden tappar i citeringsgrad, dock från en hög nivå.

Diagram 5.17 Citeringsgrad för artiklar inom svensk forskning om miljö, lantbruk och energi (världsgenomsnittet = 1)

3,00                        
                    Energiforskning  
2,50                        
                    Lantbruksvetenskap  
2,00                   Miljöforskning  
                       
1,50                        
1,00                        
0,50                        
1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009
42 Källa: Vetenskapsrådet, Thomson databas.
 

Humaniora och samhällsvetenskap

Svensk humaniora och samhällsvetenskap har delvis en annan form av kunskapsproduktion och publiceringstradition än medicin, teknik och naturvetenskap, vilket gör det svårare att ge omdömen utifrån citeringsdata i den vanligast använda publiceringsdatabasen Thomson.

Det finns dock en trend i riktning mot en ökad publicering i internationellt granskade tidskrifter inom humaniora och samhällsvetenskap. Inom samhällsvetenskaplig forskning har artikelproduktionen mer än fördubblats under perioden 2001–2010 och uppgick till drygt 1 000 artiklar 2010. Inom humaniora har produktionen ökat med mer än 60 procent under samma tid till drygt 200 artiklar 2010. Humaniora ökar dock från låga nivåer jämfört med medicin (mer än 6 000 artiklar 2010), naturvetenskap (cirka 4 000 artiklar 2010) och teknik (cirka 1 500 artiklar 2010).

Diagram 5.18 Citeringsgrad för artiklar inom svensk humaniora och samhällsvetenskap (världsgenomsnittet = 1)

1,1    
1,05 Samhällsvetenskap  
   
1    
0,95 Humaniora  
   
0,9    
0,85    
0,8    
0,75    
0,7    
0,65    
0,6    
1996-2000 2001-2005 2006-2010

Källa: Vetenskapsrådet, Thomson databas.

Det finns enstaka discipliner inom samhällsvetenskap som citeras över världsgenomsnittet, exempelvis statsvetenskap (få artiklar men högt citerade, cirka 30 procent över världsgenomsnittet) och nationalekonomi (600 artiklar 2006–2010, citerade 18 procent högre än världsgenomsnittet). Flertalet andra samhällsvetenskaper citeras under världsgenomsnittet, t.ex. citeras arbetslivsforskning 4 procent under, psykologi 5 procent under, sociologi 6 procent under och socialt arbete 48 procent under världsgenomsnittet.

Inom humaniora är citeringsgraden lägre. Filosofi citeras 4 procent över världsgenomsnittet, lingvistik citeras 6 procent under världsgenomsnittet, historia och litteraturvetenskap citeras båda endast cirka hälften så ofta som världsgenomsnittet.

Prop. 2012/13:30

43

Prop. 2012/13:30 Diagram 5.19 Citeringsgrad för artiklar inom arbetsliv, sociologi och socialt arbete (världsgenomsnittet = 1)

1,40             Arbetsliv  
               
1,20             Socialt arbete  
              Sociologi  
1,00                
0,80                
0,60                
0,40                
0,20                
0,00                
1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

Källa: Vetenskapsrådet, Thomson databas

5.4Andra länders ökande satsningar på forskning

5.4.1Norden

I Norden har alla länder det senaste decenniet ökat sina avsättningar till forskning och utveckling. I Danmark, Finland och Sverige är de offentliga avsättningarna 2012 högre än 1 procent av BNP. Även i Norge har de offentliga avsättningarna ökat kraftigt under det senaste decenniet, men samtidigt har BNP ökat mer. Per capita avsätts i Norge mer offentliga medel än i övriga Norden för forskning och utveckling.

5.4.2Europa

EU:s målsättning att 3 procent av BNP ska avsättas för forskning och utveckling har fått de flesta länder i Europa att öka sina satsningar inom detta område. Den ekonomiska krisen ökar risken för att satsningarna minskar, men hittills har detta inte skett i någon större utsträckning. Förutom att finansieringen av ländernas forskning och utveckling har ökat har flertalet länder aktivt prioriterat forskning som definierats som särskilt viktig för dessa länders utveckling. Några sådana prioriteringar nämns här.

Tyskland har antagit en strategi för högteknologiskt näringsliv och produktion, där innovation uppmuntras med prisutdelningar och andra publika mål. Dessutom har ett antal områden utpekats som speciellt viktiga för landet, bl.a. hälsa, medicinsk teknik, informations- och kommunikationsteknik, nanoteknik, säkerhet, materialvetenskap, produktionsteknik och innovativa tjänster. Nederländerna har avsatt medel för att rekrytera toppforskare. Schweiz gör satsningar på högkvalitativ grundforskning med argumentet att detta lockar näringslivet att placera forskning och utveckling i landet.

44

5.4.3 USA Prop. 2012/13:30

USA är fortfarande det land som utför mest forskning, mätt i antal artiklar. Även kvaliteten är högst med det mått som är internationellt etablerat, nämligen citeringsgrad genom bibliometri. När det gäller USA finns i dessa mått en svårighet. Eftersom USA:s forskning är så omfattande, är den också måttstocken som alla mäter sig emot. Detta ger en hög citeringsgrad för artiklar från USA. Om andra länders produktion av vetenskapliga artiklar växer och därmed i högre utsträckning blir måttstock, kommer detta få till följd att USA blir mindre intressant som jämförelse med minskande citeringsgrad som följd.

5.4.4Asien

Internationellt sett har de största ökningarna av forskningsinvesteringar gjorts i Asien. Kina, Singapore, Sydkorea och Taiwan har gjort stora satsningar, vilket märks i att antalet artiklar från dessa länder har ökat kraftigt. Även kvaliteten har ökat.

Kina är med sin storlek den viktigaste nya aktören i forskningsvärlden. Kinas forskningssatsningar har ökat kraftigt under 2000-talet och är inom naturvetenskap och teknik i nivå med USA när det gäller antal artiklar som publiceras. Kvaliteten mätt som antal citeringar är fortfarande långt efter USA och Europa, och citeringsnivåerna är under världsgenomsnittet i de flesta områdena.

Singapore har liksom Kina haft en stor expansion av sin forskning. Från Singapore publiceras i absoluta tal lika många artiklar inom teknik som från Sverige. Inom naturvetenskap publiceras lika många artiklar som från Sverige, mätt per capita. Även kvaliteten har ökat mycket, och Singapore tillhör de fem högst citerade länderna i världen 2010.

Andra länder i Asien som har ökat sina satsningar på forskning och utveckling är Sydkorea och Taiwan. Japan har under lång tid avsatt stora medel för forskning och utveckling, och dess finansiering är i nivå med den som sker i de nordiska länderna. Kvaliteten på forskning i Sydkorea och Taiwan har ökat, men den når endast inom vissa områden upp till det internationella genomsnittet.

Om satsningarna i Asien ska mätas i kvalitet, kan det noteras att Singapore haft en kraftig ökning av kvaliteten och gått om Sverige när det gäller citeringsgrad och närmar sig den i USA. Övriga länder i jämförelsen har också ökat sin citeringsgrad men når bara till världsgenomsnittet inom teknik.

45

Prop. 2012/13:30 Diagram 5.20 Citeringsgrad för artiklar från Singapore, Japan, Kina, USA, Sverige och Sydkorea (världsgenomsnittet = 1)

1,6                        
1,4                        
1,2                        
1                        
0,8                        
0,6                     Singapore
                      Japan  
0,4                     Kina  
                      USA  
0,2                     Sverige  
                      Sydkorea
0                        
1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009

Källa: Vetenskapsrådet, Thomson databas

Naturvetenskaplig forskning når inte riktigt samma höjder i Asien som övriga världen varken i fråga om volym eller i fråga om kvalitet, och inom medicin är kvaliteten ännu något lägre. När det gäller forskning inom samhällsvetenskap och humaniora i Asien är dessa områden tydligt nedprioriterade och har endast uppvisat en svag ökning i volym under de senaste 20 åren.

5.4.5Slutsatser

Många länder har under senare år ökat sina insatser för forskning och utveckling. Detta har fått till följd att den totala mängden vetenskapliga resultat i form av publikationer har ökat kraftigt under de senaste 20 åren. Svensk forskning har därmed utsatts för större konkurrens, vilket återspeglas i att forskningen från några andra länder, relativt sett, får större genomslag i t.ex. citeringar också inom områden där svensk forskning traditionellt har varit stark. Även om allt fler länder satsar mer på forskning är det med få undantag samma länder som tidigare som håller högst citeringsgrad. Nya ekonomier riktar sina insatser i huvudsak mot medicin, naturvetenskap och teknik, dvs. områden som ofta är nära tillämpning. Detta har lett till ökade citeringar, men det är ändå fortfarande ovanligt att deras forskning håller hög citeringsgrad. Endast ett land bland dessa, Singapore, har kommit in på listan över världens 10–15 högst citerade.

Den ökade internationella produktionen av forskningsbaserad kunskap gör att det behövs ett fortsatt fokus på kvalitet för att även framöver tillhöra de länder som producerar den bästa forskningen, mätt som antal citeringar.

46

5.5 Patent Prop. 2012/13:30

5.5.1Patent som härrör från forskning vid universitet och högskolor

Patentering av forskningsresultat vid universitet i USA har ökat kraftigt sedan en lag inrättades 1980 om att lärosätena har äganderätten till de forskningsresultat som tas fram vid dessa, the Bayh-Dole Act (PL 96- 517, Patent and Trademark Act Amendments of 1980). Denna tradition är inte lika väl utvecklad i Europa. Detta har tagits som intäkt för att det finns en ˮeuropeisk paradoxˮ, dvs. att de europeiska länderna har en stark vetenskaplig bas men problem med att översätta vetenskapliga framsteg i potentiellt kommersiellt livskraftig ny teknik (Dosi et al, The relationships between science, technologies and their industrial exploitation: an illustration through the myths and realities of the socalled ‘European Paradox’, Research Policy, 2006).

Bristen på patent som ägs av universitet och högskolor har tolkats som ett tecken på otillräcklig kunskapsöverföring och att europeiska forskare och universitet saknar incitament att ta patent. Länder som Tyskland, Österrike och Danmark har därför valt att ta bort det som i Sverige kallas för lärarundantaget, enligt vilket bl.a. universitetslärares forskningsresultat undantas från arbetsgivares rätt till uppfinningar som arbetstagare gjort i tjänsten, något som gäller även då forskningen är offentligt finansierad. Italien har däremot infört ett lärarundantag därför att man ansåg att det skulle öka forskarnas incitament att söka patent. I Frankrike har finansiärerna försökt att öka medvetenheten hos forskare att söka patent på universitetsforskning. Även flera andra OECD-länder har på olika sätt försökt stimulera till ökad patentering av universitetsbaserad forskning.

I en studie av Lissoni m.fl. har patentaktiviteter hos anställda vid universitet och högskolor i Sverige, Italien och Frankrike undersökts genom samkörning av patentregister med efternamnet på forskare vid universitet och högskolor (Lissoni et al, Academic patenting in Europe: new evidence from the KEINS database, Research Evaluation, 2008). Undersökningen omfattar patentansökningar som har lämnats in till Europeiska patentverket och inkluderar uppfinningar av forskare vid universitet och högskolor i aktiv tjänst runt 2004 och 2005. Resultaten visar att antalet patent från universitet och högskolor i Europa konsekvent har underskattats, eftersom patenten vanligtvis ägs av företag eller av en forskare som privatperson. I USA är det däremot vanligare att universiteten äger patenten från forskning vid universitet och högskolor. Nedanstående bild visar att ägande av patent avsevärt skiljer sig mellan de europeiska länderna och USA.

47

Prop. 2012/13:30 Diagram 5.21 Patent från universitet och högskolor efter land och ägare

  100   1,7       0,3
    5,3     9,0
  90           13,8
    23,6     9,0  
           
             
  80 24,2          
patent 70   3,7        
           
             
akademiska 60            
50            
          73,9 82,1
samtliga          
40   64,4        
  68,7          
av 30          
           
%            
             
  20            
  10            
  0   8,3     8,1 3,9
           
             
    USA Frankrike   Italien Sverige
Källa: Lissoni et al 2008. Universitet Företag Privata Offentliga/statliga  
         

I Sverige ägs patent som har sitt ursprung i forskning vid universitet och högskolor i stor utsträckning av företag men även i viss mån av privatpersoner. För svenskt vidkommande var under 1994–2001 drygt 82 procent av dessa patent ägda av företag. Detta är högt i jämförelse med USA, där endast 24 procent av de patent som härrör från universitet och högskolor ägdes av företag. Omkring 64 procent av patentansökningar baserat på upptäckter vid universitet och högskolor i Frankrike ägs av företag, och nästan 74 procent av de italienska patenten som härrör från forskning vid universitet och högskolor ägs av företag. I kontrast till detta äger universiteten och högskolorna i de tre europeiska länderna en mycket liten andel av patent som härrör från universitet och högskolor, cirka 8 procent i Frankrike och Italien och mindre än 4 procent av de svenska.

I USA är universiteten huvudsakliga ägare av patent som härrör från universitetsforskning. I Sverige, där lärarundantaget finns, tar forskare oftare patent i sitt eget namn. Under perioden 1994–2001 utgjorde andelen patent i Sverige som ägs av forskare knappt 14 procent. Denna grupp var betydligt mindre i USA och Frankrike. Italien som har infört ett lärarundantag hade också en relativt hög andel med forskare som ägde sina egna patent. I Sverige var det vanligast att företag var ägare av patent som kom från forskning vid universitet och högskolor, men det är tänkbart att dessa patent tagits tillsammans med forskare i syfte att förvalta och kommersialisera patentet.

5.5.2Patent i näringslivet

Även om allt fler länder och internationella policyaktörer, t.ex. EU och OECD, i dag lyfter fram betydelsen av investeringar i forskning och utveckling som ett avgörande område för den framtida samhälls-

utvecklingen och tillväxten är det svårt att direkt mäta effekterna av

48

sådana investeringar. Ofta används patent som ett möjligt mått på Prop. 2012/13:30 resultatet av ett lands forsknings- och utvecklingsarbete. Patent kan

också sägas vara en indikator på en potential för innovation. Det finns ett positivt samband mellan förekomsten av patent och produktivitet respektive marknadsandelar. Det finns dock svårigheter med att använda patent som indikator för att mäta graden av utveckling och innovation. Exempelvis är inte alla uppfinningar patenterbara, och det finns också stora skillnader mellan olika vetenskapliga fält när det gäller benägenheten att patentera.

Diagram 5.22 Triadiska patent per miljoner invånare, 2009

Schweiz

Japan

Sverige

Tyskland

Finland

Nederländerna

Danmark

Österrike

Israel

USA

Korea

Frankrike

Belgien

Storbritannien

Norge

Kanada

Irland

Island

Australien

Italien

Nya Zeeland

Slovenien

Spanien

Tjeckien

Portugal

Grekland

Kina

OECD

0 20 40 60 80 100 120

Källa: OECD Factbook 2011: Economic, Environmental and Social Statistics

Mängden patent som har tagits för samma eller liknande produkt vid det europeiska patentkontoret, patentkontoret i USA och det i Japan (triadiska patent) i relation till befolkningen är stort i Sverige jämfört med övriga OECD-länder. Det är endast i Schweiz och Japan som frekvensen triadiska patent är högre.

5.6 Forskningsbaserad innovation

Investeringar i forskning och utveckling kan i förlängningen komma  
samhället till nytta i form av bl.a. innovationer. En innovation brukar 49
 
Prop. 2012/13:30 definieras som ett genomförande av en ny eller väsentligt förbättrad
  produkt, vara, tjänst eller process, nya eller förbättrade
  marknadsföringsmetoder, affärsmodeller eller organisationsstrukturer.
  Internationella jämförelser av innovationsförmåga och innovations-
  klimat fokuserar i hög utsträckning på förhållanden som råder i och för
  näringslivet. Innovation i offentlig sektor och i civilsamhället har inte
  samma tradition av statistikinsamling och internationella jämförelser.
  I internationella rankningar av länders innovationsförmåga ligger
  Sverige i den absoluta världstoppen. I Innovation Union Scoreboard
  2011 rankas Sverige som det ledande landet av EU:s 27 medlemsländer.
  I Global Innovation Index 2011 från den internationella
  handelshögskolan (INSEAD The Business School for the World) ligger
  Sverige på andra plats, liksom i Världsekonomiska forumets (World
  Economic Forum) rankning 2010–2011 av konkurrenskraft.
  Eftersom innovation handlar om komplexa processer som påverkas av
  många olika faktorer, bygger dessa rankningar på index som är
  sammansatta av ett varierande antal indikatorer. Dessa indikatorer
  speglar dels faktorer på den s.k. insatssidan i innovationsprocessen, t.ex.
  utbildningsnivåer i befolkningen och investeringar i forskning och
  utveckling, dels olika aspekter av utfallet av innovationsaktiviteterna,
  t.ex. högteknologisk export och andelen företag som introducerat nya
  eller bättre varor, tjänster, processer, organisatoriska lösningar eller
  marknadsföringsmetoder. Utifrån befintliga indikatorer är det svårt att
  särskilja forskningsbaserad innovation från andra former av innovation.
  Sveriges starka position i dessa rankningar beror i hög utsträckning på
  de stora investeringar som har gjorts i utbildning, informations- och
  kommunikationsteknik samt forskning och utveckling. Sveriges position
  när det gäller det institutionella ramverket är gott, med låg grad av
  korruption, god politisk stabilitet och effektiva lagar och förordningar.
  I Innovation Union Scoreboard 2011 framstår Sverige som särskilt
  starkt inom humankapital, andel nydisputerade, andel av befolkningen
  30–34 år med högre utbildning och andel unga med gymnasieutbildning,
  och inom investeringar i innovation, såväl privata som offentliga.
  Områden där Sveriges position inte ligger lika högt innefattar resultat av
  innovationsaktiviteter, t.ex. i form av omsättning från nya eller väsentligt
  förbättrade produkter (varor och tjänster), särskilt i små och medelstora
  företag.
  I EU:s innovationsöversikt (Community Innovation Survey) redovisas
  att nästan 54 procent av de svenska företagen var innovativa mellan 2006
  och 2008. Det placerar Sverige på en åttonde plats av 13 länder, strax
  över medelvärdet för EU som helhet. Noterbart är att industriföretagen i
  Sverige är något mer innovativa än tjänsteföretagen, men samma
  förhållanden gäller även i de flesta andra länder. När resultatet tolkas bör
  det dock noteras att detta mått speglar vad som är nytt för företaget, men
  inte nödvändigtvis för marknaden eller världen.
  I EU:s innovationsöversikt mäts även hur mycket företagen i olika
  länder satsar på innovation som andel av företagens totala omsättning.
  Sverige toppar denna statistik, eftersom företagen i Sverige har
  innovationsrelaterade utgifter på motsvarande 3,2 procent av deras
  omsättning. Industriföretagens utgifter som andel av omsättningen är
50 betydligt högre (5,4 procent) än för tjänsteföretagen (1,5 procent). Både

de svenska industriföretagen och tjänsteföretagen ligger dock i topp i en Prop. 2012/13:30 internationell jämförelse.

Ett sätt att försöka mäta vilken effekt innovativa företag har på ekonomin är att studera hur stor andel av företagen som introducerar innovationer som inte bara är nya för företaget utan också är nya för marknaden. Sverige har relativt många företag, 22,5 procent, som introducerar nya innovationer och placerar sig på tredjeplats av 16 länder i EU:s innovationsöversikt.

Sveriges relativt höga rankning i detta avseende har dock inte fått något genomslag när det gäller omsättningen som kan härledas från dessa innovativa produkter i förhållande till företagens totala omsättning. Här hamnar Sverige på en blygsam tolfte plats av 17 länder enligt EU:s innovationsöversikt. Produkter som är nya för marknaden står endast för drygt 5 procent av företagens totala omsättning i Sverige. Industriföretagen hävdar sig något bättre än tjänsteföretagen även i detta avseende.

Diagram 5.23 Andel av omsättningen från nya produkter för marknaden 2006–2008, procent

Tjeckien                              
                           
Portugal                              
Slovenien                              
Spanien                              
Island                              
                           
Frankrike                              
Danmark                              
Finland                              
                           
Italien                              
Österrike                              
                           
Nederländerna                              
Sverige                              
Belgien                              
Irland                       Tjänsteföretag    
                       
Tyskland                          
                      Industriföretag    
Norge                       Alla företag    
                           
Storbritannien                        
                         
                             
                       
  0 2 4 6 8 10 12 14 16
Källa: Eurostat, Community Innovation Survey.                      

Varor och tjänster med ett högt innehåll av forskningsbaserad kunskap eller andra former av immateriella tillgångar anses av många vara av mycket stor betydelse för en positiv utveckling i samhället, speciellt i traditionellt kunskapsintensiva länder som de nordiska. I Sverige och ett antal andra OECD-länder har investeringar i immateriella tillgångar och beräkningar av den s.k. totalfaktorproduktiviteten tillsammans visat sig kunna förklara mellan två tredjedelar och tre fjärdedelar av arbetsproduktivitetstillväxten 1990–2006. Totalfaktorproduktiviteten mäter den del av den ökade produktionen som inte förklaras av de vanliga tillväxtfaktorerna, som arbete och kapital. Effekten av innovationer anses därmed utgöra en stor del av totalfaktorproduktiviteten.

51

Prop. 2012/13:30 Investeringar i forskning och utveckling borde därför i förlängningen omsättas i innovationer som efterfrågas inom och utanför landet. Ett sätt att mäta resultaten av forskning och utveckling och innovationer är därför att titta på utvecklingen av exporten av högteknologiska produkter. Även om Sverige hävdar sig relativt väl finns det ett antal länder med en högre andel högteknologiska produkter och länder som under senare år haft en mer gynnsam utveckling än Sverige. En liknande bild framkommer när det gäller kunskapsintensiv tjänsteexport som andel av total tjänsteexport. Sverige är i detta avseende ett medianland där statistiken, precis som för högteknologisk varuexport, toppas av Irland. Andra framträdande länder inom kunskapsintensiv tjänsteproduktion är Danmark och Storbritannien.

Diagram 5.24 Export av högteknologiska produkter som andel av total export, 2000–2008, procent

Irland                                        
                                   
Schweiz                                        
USA                                        
Finland                                        
                                   
Frankrike                                        
Japan                                        
Nederländerna                                        
                                   
Storbritannien                                        
Sverige                                        
                                   
Tyskland                                        
Österrike                                        
Danmark                                        
Belgien                                        
Kanada                                        
                                   
Italien                                        
Grekland                                     2008  
Spanien                                     2004  
Norge                                   2000  
Australien                                      
                                     
Island                                        
EU                                        
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

Källa: : Eurostat, Community Innovation Survey.

6 Kvalitet, effektivitet och nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap

  Svensk forskning är omfattande vid en internationell jämförelse. Sverige
  är tillsammans med Schweiz de två länder som publicerar flest
  vetenskapliga artiklar per capita. Kvaliteten på den svenska forskningen
  mätt i antalet citeringar är också hög. Artiklar från forskare verksamma i
  Sverige tillhör de tio mest citerade i världen. Emellertid finns det tydliga
  tecken på att svensk forskning tappar i kvalitet jämfört med andra länder,
  vilket framgår av analyserna i avsnitt 5. Detta är allvarligt även om det
  delvis kan förklaras med att mängden forskning globalt har ökat påtagligt
  och att synligheten av svensk forskning därmed relativt har minskat.
52 Flera jämförbara länder som Danmark, Nederländerna och Schweiz har
 

likväl lyckats behålla och till och med öka sin citeringsgrad under de senaste åren. Huvuddelen av de vetenskapliga artiklar som publiceras i Sverige härrör från universitet och högskolor. Den minskande konkurrenskraften i jämförelse med våra grannländer visar att det är nödvändigt att vidta åtgärder för att forskningen vid svenska universitet och högskolor långsiktigt ska kunna stärkas i kvalitet och konkurrenskraft. En studie utförd av Kungl. Vetenskapsakademien visar att svenska artiklar publiceras i hög utsträckning i de främsta tidskrifterna men att de inte citeras i samma omfattning som artiklar från jämförbara länder.

Såsom har påpekats i föregående avsnitt avspeglar bibliometriska mått resultat av forskning som utfördes ett antal år tillbaka i tiden och de tenderar att gynna redan etablerad forskning. Bibliometriska mått återspeglar inte heller relevansaspekter och andra aspekter av nyttiggörande. Tyvärr saknas det i dag entydiga och etablerade mått för att mäta dessa aspekter. Även om bibliometriska mått inte är liktydigt med kvalitet är det trots allt dessa mått som används internationellt när forskningens kvalitet rankas och det är därför viktigt att utifrån bibliometriska analyser dra vissa slutsatser om svensk forsknings kvalitet relativt andra länders forskning.

En sammanfattande slutsats av analyserna i avsnitt 5 är att svensk forskning, utifrån ambitionen att tillhöra de ledande forskningsnationerna i förhållande till landets storlek, är bred men har problem med spetsen. Det innebär inte att kvaliteten generellt sett är dålig eller att den skulle ha försämrats kraftigt. Problemet är att i förhållande till den snabba utveckling som sker i ett antal länder har Sverige svårt att konkurrera såväl forskningsmässigt som marknadsmässigt.

Att Sveriges situation i detta avseende tenderar att försämras jämfört med andra länder är självfallet ett allvarligt problem och något som behöver åtgärdas på alla nivåer – i forskningspolitiken, av forskningsråden och andra centrala aktörer och inte minst av universiteten och högskolorna.

I denna proposition presenterar därför regeringen åtgärder som syftar till att höja kvaliteten i och nyttiggörandet av svensk forskning. Ett antal åtgärder bör enligt regeringens bedömning vidtas för att skapa förutsättningar för en långsiktig positiv utveckling av svensk forsknings kvalitet och effektivitet, i såväl det vetenskapliga arbetet som i nyttiggörandet av forskningsresultat. Här presenteras fem av dessa åtgärder.

1.Anslagen för forskning och forskarutbildning till universitet och högskolor bör öka med 900 miljoner kronor fram till och med 2016,

2.en ökad andel av befintliga medel och alla nya medel bör fördelas efter kvalitetskriterier, som delvis också mäter samverkan,

3.en särskild resursfördelning som utgår ifrån en bedömning av kvalitet, prestation, relevans och nyttiggörande av forskningsresultat, bör införas från och med 2013,

4.ett särskilt program för att rekrytera utländska forskare på hög nivå

bör inrättas. År 2016 bör medel för programmet uppgå till 250 miljoner kronor, och

5.en särskild satsning för att ge bättre karriärmöjligheter för yngre lovande forskare bör genomföras.

Prop. 2012/13:30

53

Prop. 2012/13:30

54

6.1Ökade anslag för forskning och forskarutbildning

Regeringens bedömning: Anslagen för forskning och forskarutbildning till universitet och högskolor bör öka med 900 miljoner kronor 2014–2016. Anslagen bör öka med 600 miljoner kronor 2014 och med ytterligare 300 miljoner kronor 2016. Därmed beräknas anslagsnivån bli 900 miljoner kronor högre 2016 än 2012.

Skälen för regeringens bedömning: Ryggraden i forskningen vid svenska universitet och högskolor är de statliga anslagen till lärosätena för forskning och forskarutbildning. Det är lärosätena som bär den nyfikenhetsstyrda grundforskningen men också delar av den behovsmotiverade forskningen. Staten ska ställa höga krav på att den forskning som bedrivs håller hög kvalitet och att den kan bidra till samhällets utveckling, offentliga verksamheters effektivitet och näringslivets konkurrenskraft.

Den största delen av den statliga forskningsfinansieringen går till universitet och högskolor i form av de direkta anslagen. Att så sker är rimligt med utgångspunkt i att lärosätena bör ha ett stort eget handlingsutrymme för bedömningar och prioriteringar av vilken forskning som ska bedrivas och för hur den ska genomföras. Men det ställer också stora krav på lärosätena att använda dessa betydande resurser så att högsta möjliga kvalitet kan uppnås.

Ledningarna behöver också ta ansvar för att det internt inom lärosätena finns system för kvalitetsutveckling av forskningen. Publicering innebär att forskningen har granskats och är därför en viktig del av kvalitetsbedömningen. Ett särskilt problem är, som framgår av avsnitt 5, att stora delar av den forskning som publiceras av olika universitet och högskolor aldrig citeras. Även vid de främsta svenska lärosätena är det relativt stora andelar av de publicerade artiklarna som inte citeras, och vid vissa lärosäten gäller det till och med majoriteten av publiceringarna. Att en stor andel av svensk forskning inte citeras är ett tecken på att forskningen inte håller en tillräcklig kvalitet.

Vid många framstående utländska lärosäten finns det utvecklade system för uppföljning och utveckling på individnivå där lärosätenas ledningar på verksamhetsnivå med jämna mellanrum går igenom prestationer och planering för såväl yngre forskare som mer seniora. Citerings- och publiceringsuppgifter kan då vara en utgångspunkt, men sådana uppgifter måste självfallet kompletteras med andra mått för att ge en bra bild av en enskild forskares prestation. Denna typ av system kan vara ett gott exempel på arbete med lärosätenas kvalitetsutveckling av forskningen på individnivå.

Ledningarna för universitet och högskolor behöver dessutom i högre utsträckning ta ansvar för att utfallet av utvärderingarna får genomslag genom t.ex. ökad finansiering av den forskning som presterar väl framför den forskning som inte bedöms hålla tillräckligt hög kvalitet eller ha någon förbättrings- eller utvecklingspotential.

Det finns internationell forskning som visar att ledarskapets kvalitet vid universitet och högskolor har stor inverkan på kvaliteten på såväl

utbildning som forskning. Det finns dock ytterst lite, och i den mån den Prop. 2012/13:30 finns – splittrad, information om hur ledarskapet på svenska universitet

och högskolor ser ut. Regeringen har för avsikt att under innevarande mandatperiod utreda ledarskapet (inkl. styrelsernas roll och sammansättning) vid svenska lärosäten. Utredningen ska bl.a. behandla hur ledarskapet, med särskilt fokus på rektorsnivån, är organiserat vid lärosätena och ge vägledande principer vid tillsättningar av ledande befattningar.

Svenska universitet och högskolor är starkt beroende av externa medel. Med externa medel avses medel som forskarna får beviljade efter ansökan till en forskningsfinansiär. År 2011 var 43 procent av de totala intäkterna för forskning och utbildning på forskarnivå intäkter av forskningsbidrag, dvs. externa medel. Många enskilda forskare och forskargrupper kan vara uteslutande beroende av externa bidrag. Sådana bidrag är en viktig kvalitetsdrivande faktor, men ett allt för stort beroende av externa medel ger också en osäkerhet och en kortsiktighet som försvårar såväl lärosätenas som enskilda forskares långsiktiga planering. Risktagandet i forskningen blir för litet och satsningar sker i stället på forskning där forskaren med säkerhet kan visa resultat när det är dags att söka nya medel. Att göra ansökningar tar dessutom i många fall en stor del av arbetstiden för den enskilde forskaren. Ett ökat beroende av externa medel kan också bidra till att resurser binds i alltför stor utsträckning genom att många forskargrupper bygger upp reserver som säkerhet för att möta risken att kommande ansökningar om medel inte bifalls.

Genom de direkta anslagen skapas möjlighet att ge goda villkor för forskare i form av en tryggare finansiering och fler anställningar. Anslagen fyller också en viktig funktion för att möjliggöra ett risktagande där det krävs större långsiktighet än vad kortare projektbidrag kan ge.

Det är därför viktigt med en fortsatt kraftfull satsning på anslagen för forskning och forskarutbildning till universitet och högskolor under perioden 2014–2016. Anslagen för forskning och forskarutbildning till universitet och högskolor bör därför öka med 900 miljoner kronor 2014– 2016 exklusive riktade satsningar, se vidare avsnitt 9.2, 9.4, 10.2.2, 10.2.3 och 10.6. Anslagen bör öka med 600 miljoner kronor 2014 och med ytterligare 300 miljoner kronor 2016. Därmed beräknas anslagsnivån bli 900 miljoner kronor högre 2016 än 2012.

För att stärka vårdforskningen vid Ersta Sköndal högskola och Sophiahemmet högskola bör bidragen till dessa ökas med 7 respektive 5 miljoner kronor vardera per år från och med 2014.

6.2Fördelning av resurser för forskning och forskarutbildning

6.2.1Fördelning av resurser efter kvalitet

I propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160) presenterades ett nytt system för

55

Prop. 2012/13:30 fördelning och omfördelning av anslagen för forskning och
  forskarutbildning som har den tydliga utgångspunkten att delar av
  forskningsanslagen bör tilldelas efter kvalitet. Syftet med modellen är att
  premiera kvalitet i forskningen samt att ge ledningarna vid universitet
  och högskolor incitament att vidta åtgärder för att öka kvaliteten och
  konkurrenskraften i den forskning som utförs vid lärosätena. Modellen
  beaktar också samverkan genom att externa medel i många fall tilldelas
  för detta ändamål.        
  Modellen innebär att nya medel fördelas och att cirka 10 procent av de
  befintliga anslagen omfördelas med hjälp av kvalitetsindikatorerna
  publiceringar och citeringar samt externa medel för forskning, det som i
  propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50)
  benämndes indikatorerna vetenskaplig produktion och citeringar
  respektive externa medel. Med hjälp av modellen har 1,5 miljarder
  kronor i nya forskningsanslag fördelats under perioden 2009–2012.  
  I den omfördelning som presenterades i budgetpropositionen för 2010
  ingick 10 procent av de befintliga anslagen för forskning och
  forskarutbildning enligt 2009 års nivå. Därefter har utfallet av tidigare års
  omfördelning och 10 procent av de nya medel som tilldelats lärosätena
  ingått i omfördelningen för respektive år. De tillskott som vissa lärosäten
  har fått för strategiska forskningsområden har inte ingått i
  omfördelningen.        
  För att garantera alla lärosäten en basresurs till forskning och
  forskarutbildning har respektive universitet och högskola garanterats ett
  belopp motsvarande 8 000 kronor per helårsstudent som inte har ingått i
  omfördelningen (antalet helårsstudenter som lärosätet avräknade från
  grundutbildningsanslaget 2007). De lärosäten som inte nådde upp till
  denna nivå 2008 kompenserades.        
  I kvalitetsindikatorn publiceringar och citeringar ingår för
  publiceringar andelen artiklar av det totala antalet artiklar från svenska
  universitet och högskolor och för citeringar mäts de sammanlagda
  genomsnittliga medelciteringarna för varje lärosäte. De genomsnittliga
  citeringarna mäts som antalet citeringar för en artikel dividerat med
  medelvärdet av citeringar inom varje område.      
  I kvalitetsindikatorn externa medel för forskning ingår bidrags-,
  avgifts- och uppdragsintäkter, (prop. 2008/09:50). Intäkter utbetalda från
  stiftelser knutna till lärosäten eller från Kammarkollegiet ingår inte i
  indikatorn externa medel för forskning. För Södertörns högskola har dess
  intäkt från Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till
  Östersjöregionen och Östeuropa (Östersjöstiftelsen) inte inkluderats.  
  Kvalitetsindikatorn publiceringar och citeringar beräknas som ett
  fyraårigt medelvärde och kvalitetsindikatorn externa medel för forskning
  beräknas som ett treårigt medelvärde (prop. 2008/09:50). Eftersom
  publiceringstraditionerna och möjligheterna att få externa bidrag skiljer
  sig mellan olika vetenskapsområden, viktas de båda indikatorerna så att
  inte lärosäten med stora inslag av humaniora och samhällsvetenskap och
  till viss del också naturvetenskap missgynnas. Utgångspunkten för
  viktningen var den uppdelning av respektive lärosätes anslag på
  vetenskapsområden som fanns fram till och med 2008.    
  I modellen ingår inte de konstnärliga högskolorna och
56 Försvarshögskolan. De högskolorna har inte i dag en tillräcklig

forskningsvolym som gör det meningsfullt att tillämpa Prop. 2012/13:30 resursfördelningsmodellen.

6.2.2En utvecklad modell för resursfördelning

I dag tilldelas universitet och högskolor resurser för forskning och forskarutbildning till viss del baserat på kvalitetsindikatorerna publiceringar och citeringar samt externa medel till forskning. Den nuvarande resursfördelningsmodellen bör i huvudsak behållas oförändrad med vissa justeringar för att ytterligare premiera kvalitet i forskningen. Modellen bör även fortsättningsvis omfatta de lärosäten som nu ingår. Av de befintliga anslagen för forskning och forskarutbildning fördelas 10 procent efter dessa kvalitetsindikatorer. Regeringens bedömning är att en större andel av anslagen bör omfördelas för att ytterligare stimulera kvalitetsarbetet vid universitet och högskolor. Regeringen avser att utreda hur ett framtida resursfördelningssystem innefattande kollegial bedömning av forskningens kvalitet och relevans kan utformas, se vidare avsnitt 6.2.4.

Omfördelning av en del av anslaget för forskning och forskarutbildning

En omfördelning av anslagen för forskning och forskarutbildning leder till att resurser riktas till de universitet och högskolor som har hög kvalitet i sin forskning. Den ger också ytterligare incitament för lärosätena och deras ledningar att vidta åtgärder för att öka forskningens kvalitet och konkurrenskraft. För att premiera hög kvalitet i forskningen bör, i enlighet med den ambition som angavs i den förra forsknings- och innovationspropositionen (prop. 2008/09:50), den andel som fördelas baserat på kvalitetsindikatorerna höjas genom att från och med 2014 omfördela ytterligare 10 procent av anslagen. Som en konsekvens av denna höjning bör den andel av de ökade anslagen till forskning och forskarutbildning som tillförs omfördelningen höjas från 10 procent till 20 procent. Medel för strategiska forskningsområden samt medel som utgår för nationella åtaganden som Max IV bör inte ingå i omfördelningen.

Utformning av kvalitetsindikatorerna  
Nuvarande principer för viktning utifrån respektive universitets och  
högskolas vetenskapliga inriktning bör behållas. Vidare bedömer  
regeringen att indikatorn för publiceringar och citeringar bör behållas  
oförändrad. Däremot bör indikatorn för externa medel för forskning  
ändras något. I dagens resurstilldelningssystem summeras intäkter från  
avgifter, bidrag och uppdragsforskning i indikatorn för externa medel.  
Indikatorn bör ändras så att intäkter av avgifter inte ingår i fördelningen.  
Skälet är att avgifter inte speglar forskningens kvalitet och att avgifter  
inte fördelas i konkurrens. Forskningsbidrag från stiftelser knutna till  
lärosätena och från Kammarkollegiet bör liksom i dag inte ingå i  
beräkningen av indikatorn.  
I den nuvarande modellen ges indikatorerna publiceringar och  
citeringar samt externa medel för forskning lika stor vikt, 50 procent  
vardera. Denna fördelning bör behållas. 57

Prop. 2012/13:30 Genom att från och med 2013 fördela resurser efter en bedömning av lärosätenas samverkan med det omgivande samhället (se avsnitt 6.3) ges vidare relevans och nyttiggörande av forskningsresultat en ökad betydelse när resurser fördelas.

Basresurs och ett garanterat tillskott 2014

I enlighet med den förra forsknings- och innovationspropositionen har flertalet universitet och högskolor garanterats en basresurs om 8 000 kronor per helårsstudent. Enligt regeringens mening bör basresursen anpassas för att ta hänsyn till utvecklingen av antalet helårsstudenter genom att beräknas på genomsnittet av antalet helårsstudenter 2007– 2011 och basresursen bör gälla hela perioden 2013–2016. Beräkningen av basresursen bör inte heller denna gång beröra Södertörns högskola med tanke på högskolans tillgång till resurser från Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa (Östersjöstiftelsen).

Det är angeläget att alla universitet och högskolor för 2014 får del av de nya resurserna som tilldelas forskningsanslagen. För att säkerställa detta bör alla universitet och högskolor garanteras ett tillskott om 1 procent till anslagen för forskning och forskarutbildning för 2014. Konstfack, Kungl. Konsthögskolan, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm och Försvarshögskolan bör tilldelas ett tillskott om 0,5 miljoner kronor vardera.

De universitet och högskolor som inte presterar tillräckligt väl i fråga om de indikatorer för kvalitet som regeringen har ställt upp riskerar att få minskade anslag efter 2014.

Förutsättningar att kunna fatta långsiktiga beslut

Riksdagen har gett regeringen tillkänna att regeringen bör överväga om systemet för fördelning av anslaget för forskning och forskarutbildning är väl avvägt i relation till målet att varje universitet och högskola ska ha förutsättningar att fatta långsiktiga beslut om sin forskning och att värna lärosätets integritet gentemot samarbetspartners (bet. 2011/12:UbU8, rskr. 2011/12:152). Regeringen vill här framhålla följande. Jämfört med 2009 så har samtliga universitets- och högskolors forskningsanslag ökat. Genom detta har lärosätena fått ökade möjligheter att självständigt fatta beslut om satsningar som ger bättre förutsättningar att koppla forskningsresurser till utbildningen, skapa tydliga forskningsprofiler och ge bättre förutsättningar för forskningssamverkan med hög kvalitet. Den satsning på ökade anslag och det garanterade tillskottet till samtliga lärosäten, som presenteras i denna proposition, ger påtagliga ökningar av forskningsresurserna till flertalet lärosäten som ingår i resursfördelningsmodellen. Sammantaget innebär de satsningar som regeringen presenterar i denna proposition att universitet och högskolor kommer att ha goda förutsättningar för att fatta långsiktiga beslut om sin forskning, och regeringen anser att riksdagens tillkännagivande därmed har tillgodosetts.

58

Den svenska databasen SwePub bör byggas ut Prop. 2012/13:30

Publikationer inom humaniora och delar av samhällsvetenskapen har mycket dålig täckning i den internationella databasen Web of Science, som i dag används för att få uppgifter om publiceringar och citeringar. I enlighet med utredarens förslag i rapporten Prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor (U2011/7356/UH) bör den svenska databasen SwePub byggas ut för att kunna lagra alla publikationer från universitet och högskolor. Data från SwePub möjliggör att även publikationer inom humaniora och samhällsvetenskap på sikt kan mätas inför resursfördelningen.

Kungl. biblioteket bör få i uppdrag att i samarbete med Vetenskapsrådet och med lärosätena genom Sveriges universitets- och högskoleförbund vidareutveckla databasen SwePub för att möjliggöra och kvalitetssäkra bibliometriska analyser.

Vetenskapliga arbeten publiceras i ökad utsträckning i tidskrifter med öppen tillgång, s.k. open access. Detta kan påverka sättet att publicera forskningsresultat inom såväl humaniora och samhällsvetenskap som inom andra områden.

6.2.3Fördelning av anslagsmedel för 2014–2016

I tabell 6.1 redovisas en preliminär beräkning av fördelningen av nya medel till anslaget för forskning och forskarutbildning 2014–2016. Dessutom redovisas en preliminär omfördelning av befintliga resurser för 2014. I tilldelningen för 2014 ingår även medel för att garantera ett tillskott om minst 1 procent.

Tabell 6.1 syftar endast till att ge planeringsförutsättningar och bygger på de värden för kvalitetsindikatorerna publiceringar och citeringar samt externa medel för forskning, som har använts i den omfördelning av anslag för forskning och forskarutbildning som föreslås i budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1, utg.omr. 16). Regeringen avser att återkomma med förslag på den slutliga fördelningen och omfördelningen i kommande budgetpropositioner utifrån då aktuella värden för kvalitetsindikatorerna.

59

Prop. 2012/13:30 Tabell 6.1 Beräknade ökningar av anslagen för forskning och forskar-
    utbildning 2014–2016 samt omfördelning av  
    forskningsmedel 2014      
           
  Belopp i mnkr Nya Nya Omför- Totalt
      medel medel delning tillskott
      2014 2016 2014  
  Uppsala universitet 71,0 38,0 -4,0 105,0
  Lunds universitet   79,0 42,5 17,0 138,5
  Göteborgs universitet 58,0 31,0 -1,0 88,0
  Stockholms universitet 56,5 30,0 -6,0 80,5
  Umeå universitet   37,0 19,0 -10,5 45,5
  Linköpings universitet 30,5 16,5 3,5 50,5
  Karolinska institutet 65,0 35,5 40,0 140,5
  Kungl. Tekniska högskolan 37,0 19,5 -1,5 55,0
  Luleå tekniska universitet 11,0 5,5 -6,0 10,5
  Karlstads universitet 9,5 2,5 -7,5 4,5
  Linnéuniversitetet 13,0 4,0 -10,0 7,0
  Örebro universitet 8,5 4,5 -2,0 11,0
  Mittuniversitetet   7,0 3,5 -3,5 7,0
  Blekinge tekniska högskola 5,0 1,0 -4,0 2,0
  Malmö högskola   4,5 1,5 -3,5 2,5
  Mälardalens högskola 3,0 1,5 -1,0 3,5
  Gymnastik- och idrottshögskolan 1,5 0,0 -1,0 0,5
  Högskolan Dalarna 3,0 1,0 -2,5 1,5
  Högskolan i Borås 2,5 1,0 -2,0 1,5
  Högskolan i Gävle 5,5 1,0 -4,5 2,0
  Högskolan i Halmstad 2,5 1,0 0,0 3,5
  Högskolan i Skövde 2,0 1,0 0,0 3,0
  Högskolan Kristianstad 2,5 0,5 -2,0 1,0
  Högskolan Väst   1,5 0,5 -0,5 1,5
  Södertörns högskola 3,5 2,0 4,0 9,5
  Sveriges lantbruksuniversitet 34,5 18,5 -1,0 52,0
  Chalmers tekniska högskola 26,5 14,5 5,5 46,5
  Högskolan i Jönköping 5,0 3,0 4,0 12,0
  Övrigt   14,0     14,0
  Summa   600 300 0 900
             

60

6.2.4Framtida resursfördelningssystem som kan innefatta kollegial bedömning av forskningens kvalitet och relevans

Regeringens bedömning: Vetenskapsrådet bör få i uppdrag att, i samråd med Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande samt Verket för innovationssystem, utreda och lämna förslag till ett resursfördelningssystem som gör det möjligt att fördela anslag till universitet och högskolor innefattande kollegial bedömning av universitets och högskolors kvalitet och prestation i forskning, inkluderande såväl vetenskapliga bedömningar som bedömning av dess relevans och nytta för samhället.

Utredarens förslag i rapporten Prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor: Regeringens bedömning överensstämmer inte med utredningens förslag. Utredaren anser att det inte är motiverat att införa kollegial bedömning, s.k. peer review, av forskningen som grund för omfördelning av medel för forskning och forskarutbildning.

En sammanfattning av utredarens förslag finns i bilaga 18. Remissinstanserna: Ett antal remissinstanser, bl.a. Forskningsrådet

för arbetsliv och socialvetenskap, Vetenskapsrådet, Kungl. Vetenskapsakademien, Boverket, Örebro universitet, Högskolan Väst, Kungl. Vitterhetsakademien, Riksbankens Jubileumsfond, Sveriges akademikers centralorganisation, Jusek och Civilekonomerna, delar inte utredarens bedömning. Kungl. Vitterhetsakademien anser att kollegiala bedömningar utgör det bästa sättet att bedöma forskningens kvalitet, att säkerställa dess oberoende och den akademiska friheten samt för att ta hänsyn till den mångfald som präglar forskningens roll och de skillnader som finns mellan olika forskningsområden.

Ett flertal remissinsatser, bl.a. Högskoleverket, Uppsala universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet och

Karolinska institutet, anser däremot liksom utredaren att ett nationellt system med kollegial bedömning av forskningens kvalitet inte bör införas. Detta eftersom bl.a. kostnaden för ett sådant system kan bli för hög och att det kan finnas svårigheter att göra pålitliga bedömningar som kan ligga till grund för fördelning av medel.

Vetenskapsrådet å andra sidan menar att kostnaden ska relateras till den kvalitet i forskningen som utvärderingsmetoden ger.

Andra synpunkter som framförs av bl.a. Lunds universitet är hur ett nationellt peer review-system kan relatera till de utvärderingar och det kvalitetsarbete som bedrivs vid respektive lärosäte.

Remissinstansernas synpunkter på förslagen i fråga om samverkan redovisas i avsnitt 6.3.

Skälen för regeringens bedömning: Riksdag och regering har en viktig roll att utforma systemet för att tilldela resurser för forskning till universitet och högskolor på ett sådant sätt att det stimulerar till och skapar förutsättningar för hög kvalitet i forskningen. I samband med den ökade tilldelningen av medel 2009–2012 beskrevs i propositionen Ett lyft

Prop. 2012/13:30

61

Prop. 2012/13:30 för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) ett system för fördelning och omfördelning av anslagen för forskning och forskarutbildning som har den tydliga utgångspunkten att delar av forskningsanslagen ska tilldelas efter kvalitet. Vidare aviserade regeringen sin avsikt att på sikt utveckla ett system där utvärderingar av kvaliteten inom olika forskningsområden ingår som en viktig del av resurstilldelningssystemet. I propositionen uttalade regeringen även en ambition att utreda hur en bedömning av kvalitet i lärosätenas samverkan med omvärlden kan vara en del av resurstilldelningssystemet.

Det system för resursfördelning som infördes med anledning av regeringens bedömningar i den ovan nämnda forsknings- och innovationspropositionen bygger på den principiella ståndpunkten att det behövs tydliga incitament för en höjd kvalitet i forskning och att resurstilldelningssystemet bör innehålla sådana incitament. Att basera resursfördelning på indikatorer för kvalitet är ett förhållandevis enkelt sätt att införa ett sådant incitament. Indikatorer är transparenta och kan bl.a. ge lärosätenas ledningar stabila förutsättningar för att styra verksamheten. Likväl visar indikatorer, som påpekades i propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50), bara vissa aspekter av kvalitet. Det finns risk för att målet blir att visa höga värden på indikatorerna i stället för att sträva efter hög kvalitet som sådan. Vidare passar system med indikatorer olika bra för olika forskningsområden även om indikatorbedömningarna görs separat för olika forskningsområden.

Regeringen bedömer att ett system för resursfördelning som innefattar kollegial bedömning bör utredas vidare i syfte att kunna införas på sikt, trots att flera remissinstanser påtalat problem med införandet av ett sådant system. Den kollegiala bedömningen bör göras utifrån respektive forskningsområdes förutsättningar med relevant statistik och data som underlag.

Ett system som innefattar kollegial bedömning skulle kunna ge en mer sammantagen bedömning där även ett forskningsområdes aktuella potential kan vägas in i stället för att enbart grunda resursfördelningen på historiska data. På så vis kan en mer sammanvägd bedömning av ett lärosätes forskning göras där olika ämnesområden värderas efter sin särart. Ett sådant system belönar kvalitet på ett bredare sätt än dagens fördelningsmodell, är kvalitetsdrivande och kan även ge bra förutsättningar för långsiktig planering på lärosätena. Det är också ett system som passar forskningsområden vars publiceringstraditioner inte fullt ut inkluderas i indikatorer som citeringar och publiceringar samt externa medel.

Kollegiala bedömningar kan också ta hänsyn till ett bredare kvalitetsbegrepp än vad enbart exempelvis citeringar och externa medel för forskning kan. Det kan t.ex. ingå bedömningar av olika former av nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap. Nödvändiga underlag som återspeglar forskningens kvalitet, resultaten av forskningen och nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap bör ingå i den kollegiala bedömningen. System med kollegiala bedömningar har utvecklats för internt bruk av flera av de stora universiteten, bl.a. Uppsala universitet och Lunds universitet.

62

Utredaren påtalar i sin rapport att ett system med kollegiala Prop. 2012/13:30 bedömningar skulle kunna medföra såväl praktiska som principiella

svårigheter. Utredarens resonemang har dock ifrågasatts av vissa remissinstanser, bl.a. Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande och Kungl. Vetenskapsakademien. Forskningsråden har redan ett system med kollegial bedömning av ansökningar inom rimliga kostnadsramar och arbetsinsatser för utvärderarna. Liknande system används för utvärderingar av lärosätenas forskning. I sitt remissvar anser Vetenskapsrådet att den högre kostnaden för en bedömning gjord av sakkunniga kompenseras av att den leder till forskning av högre kvalitet. Regeringen delar därför inte utredarens slutsatser i dessa delar utan ser i stället skäl att vidare utreda metoder för kollegial bedömning av kvalitet i forskning för resurstilldelning.

Vetenskapsrådet bör därför få i uppdrag att, i samråd med Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande och Verket för innovationssystem, utreda och lämna förslag till ett resursfördelningssystem som gör det möjligt att fördela resurser innefattande kollegial bedömning av universitets och högskolors kvalitet i forskning inkluderande såväl vetenskapliga bedömningar som bedömning av dess relevans och nyttiggörande för samhället. Det bör även ingå i uppdraget att föreslå statistiska data som underlag bl.a. till den kollegiala bedömningen av forskningens kvalitet och relevans.

Därutöver bör Verket för innovationssystem få i uppdrag, som beskrivs i avsnitt 6.3, att utarbeta ett system för att från och med 2013 fördela medel till universitet och högskolor efter bedömning av kvalitet och prestation i samverkan med det omgivande samhället. Ett sådant system bör utvärderas när det gäller hur lärosätens kvalitet och prestation inom samverkan vad avser forskningens relevans och nyttiggörande kan inkluderas vid bedömning av forskningens kvalitet. Erfarenheterna från Verket för innovationssystem bör vara en viktig del i ett kommande resursfördelningssystem så att metoder och kriterier för bedömning som ska tas fram utformas för att kunna ingå i ett sådant framtida system.

En utgångspunkt för kollegial bedömning bör vara att all forskning regelbundet utvärderas med områdesvisa utvärderingar under en cykel som varar fyra till sex år. En fördelning av resurser utifrån sådan bedömning av forskningens kvalitet kan dock inte vara aktuell att införa förrän tidigast 2018.

63

Prop. 2012/13:30

64

6.3Resursfördelning efter bedömning av kvalitet och prestation i samverkan med det omgivande samhället

Regeringens bedömning: Anslaget för forskning och utveckling till Verket för innovationssystem bör öka med totalt 60 miljoner kronor 2013–2016 för finansiering av universitets och högskolors forskning och forskarutbildning utifrån bedömning av kvalitet i samverkan med det omgivande samhället i termer av relevans och nyttiggörande. Anslaget bör öka med 30 miljoner kronor 2013, med ytterligare 20 miljoner kronor 2014 och med ytterligare 10 miljoner kronor 2015. Därmed beräknas anslagsnivån bli 60 miljoner kronor högre 2016 än 2012.

Verket för innovationssystem bör ges i uppdrag att, i samråd med Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap samt Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, utforma metoder och kriterier för bedömning av prestation och kvalitet i universitetens och högskolornas samverkan i termer av relevans och nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap samt utifrån dessa genomföra en utlysning och i konkurrens mellan lärosäten fördela medel.

Utredarens förslag i rapporten Prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor: Överensstämmer delvis med regeringens bedömning. I utredningen föreslås att ett pilotprojekt om nyttiggörande av forskningsresultat bör genomföras för att mäta påverkan genom att universitet och högskolor utifrån forskningsresultat tillkomna vid lärosätena rapporterar en sammanställning av fallstudier över forskningens externa påverkan.

En sammanfattning av utredarens förslag finns i bilaga 18. Remissinstanserna: Många remissinstanser, t.ex. Högskoleverket,

Stockholms universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Högskolan i Gävle, Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Region Skåne och Sveriges akademikers centralorganisation tillstyrker förslaget. Flera remissinstanser, såsom Umeå universitet och Mittuniversitetet, anser att andra möjligheter för att mäta samverkan och nyttiggörande bör undersökas vidare. Ett antal remissinstanser avstyrker förslaget, t.ex. Göteborgs universitet som visserligen instämmer i behovet av ett pilotprojekt i fråga om samverkan men i dagsläget avstyrker att fördelning av resurser görs utifrån ett pilotprojekt.

Skälen för regeringens bedömning: I regeringens proposition Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) förtydligades högskolans uppgift till att även inkludera nyttiggörande och samverkan som integrerade delar av högskolans huvuduppgifter forskning och utbildning.

I 1 kap. 2 § i högskolelagen (1992:1434) föreskrivs nu att det i högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan ska komma till nytta.

För att forskning och utbildning effektivt ska bidra till samhällets utveckling och Sveriges globala konkurrenskraft är universitets och högskolors samverkan med det omgivande samhället av stor betydelse. Universitet och högskolor agerar i allt högre grad som aktiva samverkans- och samarbetspartners med företag, offentlig sektor och organisationer. Hög kvalitet i samverkan med omvärlden är även en viktig aspekt för att uppnå kvalitet i forskning och utbildning. Samtidigt innebär det en utmaning att skapa en modell för att kunna göra rättvisande bedömningar av kvalitetsaspekterna i, och effekterna av, universitetens och högskolornas samverkan med det omgivande samhället och i deras uppgift att verka för att forskningsbaserad kunskap ska komma till nytta. I likhet med utredaren anser regeringen därför att det i dagsläget inte är möjligt att låta samverkan i sig vara en integrerad del i dagens modell för fördelningen av direkta anslag för forskning och forskarutbildning. Vidare delar regeringen utredarens bedömning att hög kvalitet i nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap och hög kvalitet i resultaten av samverkan i någon form bör premieras i samband med resurstilldelning. Genom indikatorn externa medel för forskning speglas en del av lärosätenas samverkan med det omgivande samhället i resursfördelningsmodellen. Regeringen bedömer dock att fallstudier av forskningens externa påverkan, såsom föreslås av utredaren, inte ensamt är tillräckligt för att återspegla lärosätenas samverkansförmåga och samspel med omvärlden. Samverkan kan också återspeglas genom att t.ex. studera olika typer av statistiska underlag eller andra data. Mot bakgrund av regeringens bedömning och remissinstansernas synpunkter bör därför Verket för innovationssystem ges i uppdrag att, i samråd med Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, utforma metoder och kriterier för bedömning av prestationen och kvaliteten i lärosätenas samverkan i termer av relevans och nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap och utifrån dessa genomföra en utlysning och fördela medel. Medlen bör fördelas till de lärosäten som efter ett ansökningsförfarande bedöms visa bäst kvalitet och prestation i samverkan med det omgivande samhället. I uppdraget bör även ingå att ansvara för uppföljning och utvärdering av satsningen samt ett löpande utvecklingsarbete med syfte att förbättra och kvalitetssäkra statistik och metoder som tydligare kan visa på resultaten av samverkan och nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap.

Uppdraget anknyter till det uppdrag som bör ges till Vetenskapsrådet att utreda och lämna förslag som gör det möjligt att fördela anslag till universitet och högskolor innefattande kollegial bedömning av universitets och högskolors kvalitet och prestation i forskning inkluderande såväl vetenskapliga bedömningar som bedömning av dess relevans och nytta för samhället och som redovisas i avsnitt 6.2.4.

Uppdraget anknyter också till det uppdrag som bör ges till Verket för innovationssystem, om lärosätenas strategiska arbete för samverkan och nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap och som redovisas i avsnitt 11.3.1.

Anslaget för forskning och utveckling till Verket för innovationssystem bör öka med totalt 60 miljoner kronor 2013–2016 för finansiering av universitets och högskolors forskning och

Prop. 2012/13:30

65

Prop. 2012/13:30 forskarutbildning utifrån bedömning av kvalitet i samverkan med det omgivande samhället i termer av relevans och nyttiggörande. Anslaget bör öka med 30 miljoner kronor 2013, med ytterligare 20 miljoner kronor 2014 och med ytterligare 10 miljoner kronor 2015. Därmed beräknas anslagsnivån bli 60 miljoner kronor högre 2016 än 2012.

6.4Rekrytering av toppforskare

6.4.1Internationell rekrytering av framstående forskare

Regeringens bedömning: Anslaget för forskning och forskningsinformation till Vetenskapsrådet bör öka med totalt 250 miljoner kronor 2013–2016 för internationell rekrytering av forskare som bedriver forskning av högsta kvalitet.

Anslaget bör öka med 150 miljoner kronor 2013, med ytterligare 50 miljoner kronor 2015 och med ytterligare 50 miljoner kronor 2016. Därmed beräknas anslagsnivån bli 250 miljoner kronor 2016.

Skälen för regeringens bedömning: Internationell rekrytering av de främsta forskarna görs i många länder, och de forskare som rekryteras erbjuds många gånger goda villkor för att flytta sin forskningsverksamhet. Bland annat Schweiz arbetar aktivt med att rekrytera forskare som tilldelats bidrag från Europeiska forskningsrådet. Storbritannien har s.k. scouter i bl.a. USA för att rekrytera unga framstående forskare. Europeiska forskningsrådet arbetar målinriktat för att rekrytera framstående forskare till Europa och öppnar nu sina finansieringsutlysningar för forskare i hela världen. Trots att svenska forskare har omfattande internationella samarbeten har Sverige generellt sett en låg internationell rekrytering av forskare jämfört med många konkurrentländer.

Den låga nivån av internationell rekrytering jämfört med andra framstående forskningsländer är en tydlig brist i det svenska forskningssystemet. Detta gäller inte minst rekrytering av etablerade utländska forskare på hög nivå. Kontakter och utbyte på elitnivå är ytterst viktigt för att höja kvaliteten på forskningen. Sådana utbyten bör dock i större utsträckning än vad som i dag är fallet också avse mer långvariga perioder och innefatta permanenta rekryteringar för att på så vis bli effektiva som kvalitetshöjare inom svensk forskning. Som ett led i arbetet med att stärka kvaliteten inom svensk forskning bör ett system skapas för internationell rekrytering till universitet och högskolor av de forskare som har störst potential för framtiden.

Förutom att skapa generellt goda förutsättningar för högkvalitativ forskning vid svenska universitet och högskolor behöver möjligheterna ökas för att erbjuda långvarig och tillräcklig finansiering för särskilt framstående forskningsmiljöer som leds av särskilt inbjudna forskare. Vetenskapsrådet bör därför få medel för att inrätta ett program för rekrytering av internationellt framstående forskare för att dessa ska

66

kunna flytta sin forskning till Sverige och till det aktuella lärosätet som Prop. 2012/13:30 ansöker om medlen för rekryteringen.

Vetenskapsrådet bör samråda med Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande samt Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap när det gäller ansökningar inom rådens expertområden.

Beroende på kostnader för olika vetenskapliga inriktningar är det rimligt att lärosäten ansöker om bidrag för rekrytering av internationellt framstående forskare med omkring 5–15 miljoner kronor per rekrytering och år och finansierar övriga kostnader från andra källor. Varje rekryteringsstöd bör, inte minst för att vara attraktivt, normalt löpa under 7–10 år.

Anslaget för forskning och forskningsinformation till Vetenskapsrådet bör öka med totalt 250 miljoner kronor 2013–2016 för att finansiera programmet för internationell rekrytering av forskare som bedriver forskning av högsta kvalitet. Anslaget bör öka med 150 miljoner kronor 2013, med ytterligare 50 miljoner kronor 2015 och med ytterligare 50 miljoner kronor 2016. Därmed beräknas anslagsnivån bli 250 miljoner kronor 2016. Vetenskapsrådet bör särskilt bevaka att kvinnor och män ges lika möjligheter och förutsättningar att ta del av dessa forskningsmedel.

6.4.2Rekrytering av framstående yngre forskare

Regeringens bedömning: Anslaget för forskning och  
forskningsinformation till Vetenskapsrådet bör öka med totalt  
50 miljoner kronor 2013–2016 för finansiering av anställningar och  
forskningsmedel för framstående yngre forskare.        
Anslaget bör öka med 25 miljoner kronor 2013 och med ytterligare  
25 miljoner kronor 2014. Därmed beräknas anslagsnivån bli  
50 miljoner kronor högre 2016 än 2012.          
Skälen för regeringens bedömning: Svenska universitet och  
högskolor saknar en tydlig karriärväg för yngre forskare. De osäkra  
villkoren och svårigheterna med att få långvarig anställning gör att  
många yngre forskare väljer att inte fortsätta en akademisk karriär.  
Många genomgår utbildning på forskarnivå, och förutsättningarna att  
efter en doktorsexamen få en s.k. postdoktoral anställning är relativt goda  
inom de flesta forskningsområden. Efter en postdoktoral period finns det  
däremot ofta sämre möjligheter till anställning för yngre forskare.  
Tjänster i detta stadium, s.k. meriteringsanställningar, som karriärmässigt  
ligger mellan postdoktoral anställning och tillsvidareanställning som  
framför allt lektor eller professor, är mycket få.        
Universitet och högskolor har efter en ändring av  
högskoleförordningen (1993:400) möjligheter att anställa lärare på  
meriteringsanställningar, dock längst fyra år.          
De yngre forskarnas karriär hämmas många gånger av kortsiktig och  
bristfällig finansiering av forskningsprojekt. Dessa yngre forskare har  
därigenom svårt att frigöra sig från tidigare handledare och etablerade  
forskningsgrupper för att bygga en självständig forskning. Det behövs  
alltså tillräckligt stora forskningsanslag för yngre forskare så att dessa 67
                 

Prop. 2012/13:30 kan ges möjlighet att självständigt producera forskningsresultat som kan meritera dem till tillsvidareanställning som forskare vid ett svenskt lärosäte och därmed möjliggöra fortsatt forskarkarriär.

Vetenskapsrådet bör få medel för finansiering av anställningar och forskningsprojekt för de allra främsta yngre forskarna i fasen efter deras postdoktorala forskningsperiod och efter en inledande meriteringsanställning. Härigenom får de en möjlighet att bygga en karriär som oberoende forskare. Framstående yngre forskare kan genom ett sådant program få stöd för lön till en fortsatt anställning som inledning till en tillsvidareanställning vid ett svenskt lärosäte. Vetenskapsrådet bör samråda med Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande samt Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap när det gäller ansökningar inom dessa råds expertområden.

Anslaget för forskning och forskningsinformation till Vetenskapsrådet bör därför öka med totalt 50 miljoner kronor 2013–2016 för finansiering av anställningar och forskningsmedel för framstående yngre forskare. Anslaget bör öka med 25 miljoner kronor 2013 och med ytterligare 25 miljoner kronor 2014. Därmed beräknas anslagsnivån bli 50 miljoner kronor högre 2016 än 2012. Vetenskapsrådet bör avsätta minst lika stora resurser som de nya medlen för rekrytering av framstående yngre forskare. Av anslagen till Vetenskapsrådet bör därför minst 50 miljoner kronor användas för detta ändamål 2016. Vetenskapsrådet behöver också fortsätta och förstärka insatser för yngre forskare direkt efter postdoktoral tjänstgöring vid annat lärosäte. Vetenskapsrådet bör särskilt bevaka att kvinnor och män ges lika möjligheter och förutsättningar att ta del av det forskningsmedel som avsatts för framstående yngre forskare.

6.4.3Stöd till de mest framstående forskarna

Den forskning i Sverige som tillhör den internationellt mest framstående har minskat under de senaste decennierna. I rapporten Den svenska produktionen av högt citerade vetenskapliga publikationer anges att andelen högst citerade forskare i Sverige är färre än i jämförbara länder (Vetenskapsrådets lilla rapportserie 1:2010).

Det svenska systemet för forskningsfinansiering har hittills inte gynnat långsiktigt risktagande i forskningsprojekt, eftersom finansieringsperioderna har varit korta och misslyckanden har riskerat att missgynna fortsatt karriär. Förutsättningarna för att bedriva sådan forskning behöver förbättras. Sverige bör ha program för att ge mycket goda förutsättningar för de mest framstående forskarna. Det ger också bättre incitament för att öka återväxten av framstående forskare.

Ett program för internationell rekrytering av framstående forskare är en insats som regeringen vill prioritera. Men det är också angeläget att ge motsvarande goda förutsättningar för de mest framstående forskarna som redan är etablerade med sin forskning i Sverige. I linje med vad Vetenskapsrådet redan har initierat bör möjligheterna att kunna ägna sig åt långsiktig gränsöverskridande forskning med stor risk men med stor potential förbättras. Vetenskapsrådet bör därför få i uppdrag att inrätta ett

särskilt program som riktas mot de mest framstående forskarna i Sverige,

68

där forskare under normalt 7–10 år tilldelas forskningsbidrag som Prop. 2012/13:30 möjliggör forskning med hög risk och stor potential.

7 Strategiska innovationsområden

Tillsammans med andra länder behöver Sverige skapa förutsättningar för hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar såsom attraktiva livsmiljöer, demografisk förändring, globala hälsohot, hållbar råvaruförsörjning och biologisk mångfald, säker, trygg och hälsosam livsmedelsförsörjning, klimateffektiv och hållbar tillgång till energi, trygghet och säkerhet och global konkurrenskraft.

Den globala efterfrågan på nya lösningar inom dessa områden är också framtidens tillväxtmarknader. Att leverera innovativa lösningar på dessa utmaningar kan därför också, utöver ökad livskvalitet och en mer hållbar utveckling, bidra till tillväxt och nya jobb.

För att möta detta bedömer regeringen att ett nytt instrument, strategiska innovationsområden, bör användas. Regeringen vill på detta sätt lägga grunden för att nya, långsiktiga och fördjupade samverkansprojekt mellan universitet och högskolor, forskningsinstitut, näringsliv, offentlig sektor, civilsamhälle och andra aktörer ska utvecklas. Dessa aktörer bör gemensamt utveckla långsiktiga strategier med syfte att bidra till att möta samhällsutmaningar.

7.1Strategiska innovationsområden – ett nytt instrument för att möta samhällsutmaningar

Regeringens bedömning: Av anslaget för forskning och utveckling till Verket för innovationssystem bör medel användas för satsningar på utmaningsinriktade strategiska innovationsområden. Denna satsning bör öka med totalt 225 miljoner kronor 2013–2016.

Verket för innovationssystem bör använda 75 miljoner kronor 2013, ytterligare 100 miljoner kronor 2014 och ytterligare 50 miljoner kronor 2015. Därmed beräknas anslagsnivå bli 225 miljoner kronor 2016.

Av anslagen för forskning till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande bör 12,5 miljoner kronor användas för satsningar på strategiska innovationsområden från och med 2014.

Av anslagen för forskning och samfinansierad forskning till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande bör 12,5 miljoner kronor användas för satsningar på strategiska innovationsområden från och med 2014.

Skälen för regeringens bedömning: Forskningen i Sverige håller hög internationell kvalitet inom flera områden av relevans för globala

samhällsutmaningar. I den senaste forsknings- och innovationspolitiska

69

Prop. 2012/13:30 propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50,
  bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160) presenterades en satsning på
  strategiska forskningsområden. Utöver hög internationell kvalitet och en
  möjlighet att bli världsledande var även relevans för samhället ett av
  kriterierna för dessa satsningar. Satsningarna har generellt mottagits
  positivt, särskilt har de koncentrerade satsningar varit uppskattade. Det
  har dock framkommit synpunkter om behov av ökad samverkan med
  näringslivet och det omgivande samhället. Mot denna bakgrund är det
  regeringens bedömning att det behövs insatser i form av medel till ett
  instrument, strategiska innovationsområden, för att bl.a. förbättra
  förutsättningar för samverkan.
  Kunskapsutbyte och gemensamma processer för problemformulering
  mellan bl.a. företag och universitet och högskolor har visat sig bidra till
  ett effektivare nyttiggörande av forskningsresultat. Dessa typer av
  forskningssamarbeten ökar också möjligheterna att artiklar publiceras
  gemensamt. I studien Vetenskapligt publiceringssamarbete mellan
  svenska företag och högskolor visas att sampublikationer av näringsliv
  och lärosäten i många fall håller hög vetenskaplig kvalitet
  (Vetenskapsrådet 2007).
  Regeringen gör bedömningen att förutsättningarna för att kunna bidra
  till att möta de globala samhällsutmaningarna behöver förbättras hos
  universitet och högskolor, forskningsinstitut, företag och andra delar av
  samhället genom utvecklad samverkan. Sådana insatser bör utformas så
  att en snabbare marknadsintroduktion av nya lösningar kan ske.
  I detta syfte bedömer regeringen att ett nytt instrument, strategiska
  innovationsområden, bör användas. Regeringen vill på detta sätt lägga
  grunden för att nya, långsiktiga och fördjupade samverkansprojekt
  mellan universitet och högskolor, forskningsinstitut, näringsliv, offentlig
  sektor, civilsamhälle och andra aktörer utvecklas. Instrumentet kan
  användas inom en mängd olika områden. Det är inte regeringen som
  avgör utifrån vilka områden som kan bli aktuella utan detta bör avgöras
  utifrån gemensamma processer för problemformulering omfattande bl.a.
  företag, universitet, högskolor och forskningsinstitut.
  Samverkan i fråga om gemensamma forskningssatsningar mellan
  näringslivet och staten är viktig för att möta samhällsutmaningar,
  eftersom utmaningar ofta är komplexa och det då krävs att aktörer på
  olika nivåer med olika kunskap, kompetens och resurser samverkar om
  att utveckla lösningar.
  En viktig förutsättning för att Sverige ska ha möjlighet att
  framgångsrikt bidra till att möta samhällsutmaningar är forsknings-
  kompetens inom möjliggörande kunskapsområden (key enabling
  technologies), dvs. forskning med tillämpningar inom flera samhälls-
  sektorer. Exempel på sådana möjliggörande kunskapsområden är
  bioteknik, nanoteknik, it och mjukvara samt tjänsteutveckling. De
  satsningar på strategiska forskningsområden som regeringen
  presenterade i den tidigare forsknings- och innovationspropositionen
  (prop. 2008/09:50) utgör i flera fall just sådana kunskapsområden.
  Mot denna bakgrund bör Verket för innovationssystem ges i uppdrag
  att utforma utmaningsinriktade strategiska innovationsområden som med
  fördel kan vara flervetenskapliga. För satsningar som beskrivs i andra
70 avsnitt i denna proposition (avsnitt 8.2.1, 8.2.2 och 8.2.3), dvs. satsningar
gruv-, mineral- och stålforskning, skogsråvaror och biomassa, nya Prop. 2012/13:30
material och biobaserade produkter för en biobaserad samhällsekonomi,  
och hållbart samhällsbyggande kan Verket för innovationssystem bidra  
med sin kompetens i fasen där olika konstellationer kan sammanföras.  
Verket för innovationssystem och Forskningsrådet för miljö, areella  
näringar och samhällsbyggande bör ansvara för urval och uppföljning av  
de strategiska innovationsområdena. Centralt i utformandet av  
instrumentet strategiska innovationsområden är att användarna av  
forskningsresultaten aktivt kan involveras redan i problemformulerings-  
stadiet. De strategiska innovationsområdena bör identifieras inom  
svenska styrkeområden utifrån ett syfte att bidra till att möta  
samhällsutmaningar.    
Grunden i dessa utmaningsdrivna satsningar bör utgöras av  
forskningsmiljöer med hög kvalitet och konstellationer av företag eller  
offentliga verksamheter som tillsammans utgör en grund för innovation.  
Exempelvis kan offentliga verksamheter driva utvecklingen av nya  
lösningar som har utvecklats från forskningsresultat genom att vara en  
kravställande kund mot företag och andra leverantörer. Delfinansiering  
från näringsliv och offentlig verksamhet bör vara en förutsättning för  
deltagande i satsningar på strategiska innovationsområden.  
Insatserna bör utformas så att det finns möjlighet att ompröva  
inriktning och struktur på insatserna allt eftersom för att möta nya  
utmaningar i samhället. Lärdomar dragna av svenska och internationella  
erfarenheter och av dialoger med berörda parter som näringsliv, offentlig  
sektor och forskningssamhälle bör löpande integreras i arbetet.  
För att bidra till att successivt utveckla insatserna bör återkommande  
uppföljning av de strategiska innovationsområdena genomföras.  
Dessutom bör en eller flera utvärderingar av effekter, både i termer av  
uppnådda resultat och av effekter på samverkansmönster mellan aktörer,  
på medellång och längre sikt genomföras. Forskningsfinansiärerna  
beslutar själva om vilka aktörer som ska tilldelas medel och om den  
tidsram som bidragen bör ges, beroende på resultaten av uppföljningar  
och utvärderingar.    
Sammanfattningsvis bör de projekt som tilldelas medel för strategiska  
innovationsområden utgå från samhällsutmaningar, hålla hög  
vetenskaplig kvalitet, ha inslag av medfinansiering och kunna påvisa ny  
eller områdesöverskridande samverkan.    
Av anslaget för forskning och utveckling till Verket för  
innovationssystem bör därför medel användas för satsningar på  
strategiska innovationsområden. Denna satsning bör öka med totalt  
225 miljoner kronor 2013–2016. Verket för innovationssystem bör  
använda 75 miljoner kronor 2013, ytterligare 100 miljoner kronor 2014  
och ytterligare 50 miljoner kronor 2015. Därmed beräknas anslagsnivån  
bli 225 miljoner kronor 2016 för denna satsning.    
Av anslagen för forskning och för forskning och samfinansierad  
forskning till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och  
samhällsbyggande bör 25 miljoner kronor användas för strategiska  
innovationsområden från och med 2014. Inom anslaget för forskning bör  
12,5 miljoner kronor användas från och med 2014. Inom anslaget för  
forskning och samfinansierad forskning bör 12,5 miljoner kronor  
användas för satsningar på strategiska innovationsområden från och med 71
Prop. 2012/13:30 2014. Särskilda medel bör avsättas även för strategiska
  innovationsområden till Statens energimyndighet för 2013–2016, vilket
  presenteras i propositionen Forskning och innovation för ett långsiktigt
  hållbart energisystem.

8Strategisk forskning för näringsliv och samhälle

Det finns för vissa områden stora behov i samhället och i näringslivet av avancerad kunskap och forskningskompetens och det kan då finnas anledning att från statens sida göra riktade satsningar. Inom sådana områden behöver det finnas långsiktig kunskapsuppbyggnad vid universitet och högskolor och i andra sektorer av samhället. Vidare behövs en kraftsamling inom områden där det finns speciellt goda möjligheter att bedriva forskning av hög kvalitet och där riktad finansiering ytterligare kan stärka kvaliteten. Regeringen menar att det finns skäl att nu gå vidare med ytterligare insatser för att forskning och innovation ska kunna spela en viktig roll för utvecklingen av samhället och näringslivet. Möjligheten till flervetenskaplig forskning bör vid behov kunna beaktas.

Det handlar om olika insatser för att möta samhällsutmaningar. För det första, strategiska innovationsområden, som redovisas avsnitt 7. För det andra, fler forskningssatsningar på forskning inom områden av särskild betydelse för näringslivet och samhället. För det tredje, insatser inom ytterligare några prioriterade forskningsområden.

Ett område som regeringen särskilt vill framhäva är livsvetenskap som är av betydelse både för näringslivet och för medborgare och samhället i stort. Inom detta område presenterar regeringen en rad åtgärder som beskrivs närmare i avsnitt 9.

8.1Strategiska forskningsområden

I den föregående forsknings- och innovationsproposition Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160) gjordes satsningar på 24 strategiska forskningsområden. Av den totala anslagsökning på 5 miljarder kronor som presenterades i propositionen avsattes långsiktigt 1,8 miljarder kronor årligen för dessa områden.

Syftet med de strategiska forskningsområdena är att åstadkomma en tillräcklig och långsiktig kraftsamling inom områden med stor samhällsrelevans där forskningen håller hög internationell kvalitet. Betydande resurser under en längre tidsperiod möjliggör prioriteringar och ökar risktagande. På sikt ska satsningen stärka kvaliteten på svensk forskning och svenskt näringslivs internationella konkurrenskraft.

72

Forskningsfinansiärerna valde efter ansökan från universitet och Prop. 2012/13:30 högskolor ut de forskningsprogram som höll högst kvalitet och som hade

bäst potential att bli världsledande. Huvuddelen av medlen tillfördes lärosätena för att de skulle skapa den miljö som behövs för att området ska utvecklas optimalt. En andel av medlen fördelas av forskningsfinansiärerna för forskning inom de aktuella områdena.

Satsningen på de strategiska forskningsområdena fortsätter och är en viktig del av regeringens forskningspolitik. De har i huvudsak mottagits positivt, och lärosäten och näringslivet har visat uppskattning över de koncentrerade satsningar som har gjorts. Synpunkter om behov av en ökad samverkan med näringsliv och samhälle finns dock. Synpunkterna har varit att samverkan i flera fall har varit svag och att det fortsättningsvis finns anledning att stärka denna. Det är en av de aspekter som behöver bedömas i den utvärdering av satsningen som ska genomföras 2015.

8.2Forskning för näringsliv och samhälle

Utöver den fortsatta satsningen på strategiska forskningsområden som beskrevs i propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) har regeringen i denna proposition identifierat ytterligare några områden av särskild betydelse för näringsliv och samhälle där det finns behov av riktade forskningssatsningar. Inom många branscher i näringslivet görs koncentrerade satsningar på forskning och utveckling för att utveckla nya produkter och processer. Regeringen anser att denna utveckling bör kompletteras för områden där forskningen har stor potential genom att genomföra långsiktiga satsningar på forskning av hög kvalitet inom dessa områden.

Syftet är att möta långsiktiga kunskapsbehov inom viktiga samhälls- och näringslivssektorer. Satsningarna bör därför avse forskning som håller en vetenskaplig kvalitet på hög internationell nivå och som beaktar näringslivets och offentlig sektors behov av långsiktig kompetensuppbyggnad. Därigenom främjas fler kraftfulla forskningsmiljöer. Medlen bör i huvudsak kunna fördelas till universitet, högskolor och institut. Forskning inom de utvalda områdena bör vidare ske i samverkan med näringslivet och offentlig sektor, där lärosäten, myndigheter, företag och institut kan medverka i gemensamma satsningar. Forskningsfinansiärer bör utlysa medel och fördela dem efter ansökan för att främja forskningsmiljöer med hög vetenskaplig kvalitet och relevans för näringslivet och samhället. För dessa områden kan Verket för innovationssystem, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap välja att även använda sig av arbetssätt som beskrivs i avsnitt 7 om strategiska innovationsområden. Branscherna för gruv-, mineral- och stålforskning respektive skogsråvaror och biomassa samt hållbart samhällsbyggande har förklarat sig beredda att själva göra ökade satsningar på forskning. Även om sådana satsningar inte alltid behöver ske i varje enskilt projekt bör en förutsättning vara att sådan medfinansiering kommer till stånd i de flesta fall.

73

Prop. 2012/13:30

74

8.2.1Gruv-, mineral- och stålforskning

Regeringens bedömning: Anslaget för forskning och utveckling till Verket för innovationssystem bör öka med totalt 100 miljoner kronor 2013–2016 för gruv-, mineral- och stålforskning. Anslaget bör öka med 25 miljoner kronor 2013, med ytterligare 5 miljoner kronor 2014,

med ytterligare 20 miljoner kronor 2015 och med ytterligare
50 miljoner kronor 2016. Därmed beräknas anslagsnivån bli
100 miljoner kronor 2016.      

Skälen för regeringens bedömning: Den globala efterfrågan på stål, andra metaller och mineral är stark och förutspås vara fortsatt stark under den kommande tioårsperioden. Sverige har en unik geologisk potential och är den ledande gruvnationen i Europa. En växande gruv- och mineralnäring skapar nationell och regional tillväxt. Stålindustrin betecknas av många som en av de stora utvecklingsbranscherna inom svensk industri.

I Finland och Norge genomförs omfattande satsningar på att utveckla gruv- och mineralnäringen. Detta leder till att konkurrensen om kvalificerad arbetskraft hårdnar, och Sverige riskerar att dräneras på kunskap om inte branschens behov av kompetensförsörjning kan tillgodoses.

Betydelsen av tillgång till stål, metaller och mineral för tillväxt och hållbara samhällen uppmärksammades av EU-kommissionen 2008 i ett meddelande kallat råvaruinitiativet (KOM(2008)699). EU har också uppmanat medlemsländerna att ta fram nationella mineralstrategier för att säkerställa att mineralresurser utnyttjas på ett ekonomiskt bärkraftigt sätt

ett arbete som pågår i Sverige.

Svenska ytnära malmer är väl kartlagda, och för den framtida svenska

malmutvinningen är det prioriterat att lokalisera djupliggande malmer. För att finna malmerna krävs det avancerad forskning inom malmgeologi och prospekteringsteknik. Till skillnad från gruvteknikforskningen har prospekteringsforskningen haft det svårare att etablera sig i motsvarande omfattning. Finansiering till prospekteringsforskning har varit svår att finna hos såväl forskningsfinansiärer som näringsliv.

Gruvnäringen har i ett projekt finansierat av Verket för innovationssystem under 2010 tagit fram en gemensam forskningsagenda kallad ”Mine of the Future”. En nyckelkomponent i forskningsagendan är resurseffektivitet, vilket ska uppnås genom satsningar på hela gruvdriftkedjan. Målen är att den framtida gruvan ska bedrivas med ett kontrollrum för hela gruvan i avsaknad av mänsklig arbetskraft i produktionsområdena med kontinuerlig mekanisk brytning av malm och med anrikning på plats i gruvan för att minimera transporter genom kvalificerad bergkaraktärisering och strukturell kontroll för ökat utbyte samt med fullständig omvandling av brutet material till slutlig produkt.

Svensk metallurgisk forskning ligger i den internationella framkanten, och svenska stålföretag tillhör de mest forskningsintensiva i världen. Forskningen omfattar en bredd av områden – från tillverkningsprocesser och avancerade material till miljöpåverkan och användning av restprodukter. Exempel på forskningsområden där stålindustrin just nu ser möjligheter att stärka svensk konkurrenskraft genom

forskningsansträngningar är inom nya användningsområden för Prop. 2012/13:30 restprodukter och substitution av kritiska råvaror.

Mot denna bakgrund finns det ett tydligt behov av ytterligare insatser för att kunna hålla en tillräckligt hög vetenskaplig kompetens inom de geovetenskapliga områdena och inom metallbaserad materialforskning. Därför behöver forskningsmedlen för dessa områden ökas. Regeringens bedömning är att satsningen på gruv-, mineral- och stålforskning bör öka med totalt 100 miljoner kronor 2013–2016. Anslaget för forskning och utveckling till Verket för innovationssystem bör därför öka med 25 miljoner kronor 2013, med ytterligare 5 miljoner kronor 2014, med ytterligare 20 miljoner kronor 2015 och med ytterligare 50 miljoner kronor 2016. Därmed beräknas anslagsnivån bli 100 miljoner kronor 2016.

8.2.2Forskning om skogsråvaror och biomassa – nya material och biobaserade produkter för en biobaserad samhällsekonomi

Regeringens bedömning: Anslaget för forskning och samfinansierad forskning till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande bör öka med totalt 100 miljoner kronor 2014–2016 för forskning om skogsråvaror och biomassa. Anslaget bör öka med 40 miljoner kronor 2014, med ytterligare 10 miljoner kronor 2015 och med ytterligare 50 miljoner kronor 2016. Därmed beräknas anslagsnivån bli 100 miljoner kronor 2016.

Skälen för regeringens bedömning: Utvecklingen av en s.k.  
biobaserad samhällsekonomi pågår i ökande takt världen över. Svensk  
forskning inom dessa områden håller en hög kvalitet och Sverige har  
konkurrensfördelar. I en hållbar biobaserad samhällsekonomi ökar  
biomassan förädlingsvärdet i biobaserade produkter, samtidigt som  
energianvändningen minimeras och näring och energi återvinns från  
slutprodukterna. Inom EU:s kommande ramprogram för forskning och  
innovation, Horisont 2020, har området en central position. I EU 2020-  
strategin pekas området ut som ett av de viktigaste utvecklingsområdena.  
Klimatfrågan, minskad användning av fossila råvaror och brist på  
naturresurser är stora utmaningar. En central åtgärd för att komma till  
rätta med detta är att utveckla produktion, användning och förädling av  
förnybar biomassa.          
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande,  
Verket för innovationssystem och Statens energimyndighet redovisade  
den 6 februari 2012 regeringsuppdraget (L2011/2399/ELT) att lämna ett  
förslag till en nationell forsknings- och innovationsstrategi för utveckling  
av en biobaserad samhällsekonomi, rapporten Forsknings- och  
innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi  
(L2012/341/ELT). Sverige har jämfört med många andra länder goda  
förutsättningar för omställning till en biobaserad samhällsekonomi i  
synnerhet genom god tillgång på biomassa från skogen. Traditionellt har  
produktion och förädling av biomassa bidragit med en betydande del till  
landets ekonomi genom sysselsättning och ett relativt stort exportnetto 75

Prop. 2012/13:30 när det gäller produkter från skogen. Rapporten anger ett antal forskningsinsatser som bör kunna leda till en hållbar och gynnsam utveckling av nya material och produkter från bl.a. skogsråvara.

Det finns därför en stor potential i att höja förädlingsvärdet hos de förnybara råvaror som dagens processindustri använder. En effektivare användning av råvaran och användning av restprodukter, biprodukter och avfall minskar belastningen på ekosystemen och kan ersätta fossila råvaror. Råvaran kan vidareförädlas mekaniskt, kemiskt och biologiskt, t.ex. med bioteknik för att få fram önskvärda egenskaper. Ett sätt att effektivisera användningen av råvaror och biprodukter och att skapa nya produkter är genom bioraffinaderier (biokombinat), där biomassan används som råvara till nya material, värme, elektricitet, biodrivmedel och organiska (”gröna”) kemikalier. Här behövs forskning som ur ett systemperspektiv belyser den mest effektiva resursanvändningen vid vidareförädling. Tvärsektoriella systemlösningar är också en viktig utveckling, t.ex. för bioraffinaderier i form av kombinationer av och samarbete mellan teknik-, kemi-, skogs-, jordbruks- och energiföretag.

Skogsindustrierna har redovisat en långsiktig plan för sin forskning och utveckling med en vision att produktionen mätt som förädlingsvärde i det svenska skogsindustriklustret ska fördubblas fram till 2035, där hälften av värdeökningen ska komma från nya produkter. För att uppnå detta är målsättningen att forskningsinvesteringarna ska fördubblas fram till 2030. En förutsättning för att de ska lyckas med denna målsättning är att även staten gör satsningar på den långsiktiga forskningen inom dessa forskningsområden.

En ökad användning av biomassa innebär behov av ökad tillväxt av skog och produktion av träråvara. Hållbart brukande och användning av resurser är en grundförutsättning för att produktionssystemen ska kunna behålla sin produktionskapacitet och återhämtningsförmåga, att negativ miljöpåverkan undviks eller motverkas och att en rättvis och hållbar global utveckling främjas i enlighet med Sveriges politik för global utveckling.

Det är viktigt att på ett effektivt sätt ta till vara jordbrukets och skogsbrukets kolsänka genom att säkerställa en fortsatt hög tillväxt och använda biomassa på olika sätt som ersättning för fossilintensiva produkter och energi. Eftersom klimatnyttan blir större när ett effektivt hållbart skogsbruk kombineras med materialval, materialåtervinning och återanvändning i form av nya produkter samt direkt- eller återanvändning av biomassan i form av bioenergi, är det av vikt att utveckla helhetslösningar. Hänsyn måste också tas till effekter på livsmedelsförsörjningen av ändrad markanvändning och brukningsformer.

Eftersom behovet av en ökad biomassaproduktion bedöms som stort, är det väsentligt att i detta sammanhang knyta framsynt forskning till olika skötselsystem och miljöhänsyn i skogs- och annan markanvändning för att upprätthålla hållbara produktionssystem. Andra nödvändiga insatser för ökad produktion är förädling av skogsträd och växter för att ta fram lämpliga växtsorter. Dessutom är det viktigt med metoder för att identifiera risker med växtskadegörare som kan föras in och etableras i landet. Detta för att i ett tidigt skede kunna motverka etablering av växtskadegörare och för att ta fram hållbara metoder för bekämpning.

76

I den tidigare nämnda rapporten Forsknings- och innovationsstrategi Prop. 2012/13:30 för en biobaserad samhällsekonomi anges att deltagande forskningsfinansiärer ser samverkan mellan dem som betydelsefull. Mot

bakgrund av arbetet med en biobaserad samhällsekonomi bör fortsatt samverkan mellan Statens energimyndighet, Verket för innovationssystem och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande vara aktuellt.

Mot denna bakgrund bedömer regeringen att det behövs utökad forskning inom områden av relevans för ökad produktion och användning av skogsråvara och biomassa. Därigenom kan kvaliteten på denna forskning bibehållas och höjas.

Anslaget för forskning och samfinansierad forskning till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande bör därför öka med totalt 100 miljoner kronor 2014–2016 för forskning om skogsråvaror och biomassa. Anslaget bör öka med 40 miljoner kronor

2014, med ytterligare 10 miljoner kronor 2015 och med ytterligare
50 miljoner kronor 2016. Anslagsnivån beräknas därmed bli

100 miljoner kronor 2016.

8.2.3Forskning om hållbart samhällsbyggande

Regeringens bedömning: Anslaget för forskning till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande bör öka med totalt 100 miljoner kronor 2013–2016 för forskning om hållbart samhällsbyggande. Anslaget bör öka med 25 miljoner kronor 2013, med ytterligare 5 miljoner kronor 2014, med ytterligare 20 miljoner kronor 2015 och med ytterligare 50 miljoner kronor 2016. Därmed beräknas anslagsnivån bli 100 miljoner kronor 2016.

Skälen för regeringens bedömning: Forskning om hållbart  
samhällsbyggande är ett svenskt styrkeområde, och svensk industri har  
haft exportframgångar inom byggsektorn och inom hållbara städer.  
Omfattningen av forskningen inom området är dock begränsad. En  
satsning på forskning om hållbart samhällsbyggande är därmed  
angelägen.  
Planeringen och byggandet är centrala ur hållbarhetsperspektiv –  
miljömässigt, socialt och ekonomiskt. I både svenskt och globalt  
perspektiv sker en fortsatt koncentration till storstadsregionerna, där en  
stor del av samhällsutmaningarna finns och där mer forskning om en  
hållbar stadsutveckling behövs för att bidra till lösningar. Det förutsätter  
samordning av planering för bebyggelse och transporter.  
Det finns dessutom en stor effektivitets- och innovationspotential och  
behov av nytänkande inom fysisk planering och byggande. En stor del av  
Sveriges bostadsbestånd är i dag mer än 50 år gammalt.  
Upprustningsbehovet för de s.k. miljonprogramområdena är omfattande.  
Frågor om infrastrukturer som väg- och trafiksystem och transporter,  
grönområden, försörjningssystem, vatten- och avloppssystem behöver  
uppmärksammas. Hänsyn måste också tas till naturresursanvändning,  
behov av energieffektiviseringar och förväntade klimatförändringar.  
Forskning inom området fysisk planering och byggande kopplat till 77
 

Prop. 2012/13:30 frågor om livsmiljön spelar stor roll för befolkningens hälsa, sociala villkor, delaktighet och livskvalitet. Den demografiska utmaningen med allt fler äldre personer kräver forskning om samhällsplanering för ett aktivt åldrande och om integrerade planeringsprocesser som bygger på delaktighet och inflytande som även är viktigt med tanke på tillgänglighet och för att möjliggöra en ökad integration. Detta förutsätter kunskaper och en samordning av forskning om fysisk planering och byggande och därmed närliggande områden. Här ingår även en förståelse för landskapets och bebyggelsens historiska och nutida förutsättningar och utveckling samt förhållandet stad och landsbygd som är av betydelse för samhällsbyggandet. Forskning inom geografiska data och annan relevant information är en viktig resurs för forskning ur ett helhetsperspektiv.

Flera aktörer, däribland Delegationen för hållbara städer, lyfter fram att det finns ett stort behov av helhetssyn inom området hållbar stadsutveckling. Detta betyder att alla delar av hållbarhetsbegreppet, socialt, ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt, behöver vara med och belysas tvärvetenskapligt. Underlagsrapporten från Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggandes Sustainable Urban Development in Sweden (rapport 3:2011) och slutrapporten av regeringsuppdraget till miljö- och kulturmyndigheter om samverkan för att främja en hållbar stadsutveckling (Ku2010/1096/KA) belyser detta ytterligare.

Forskningen inom området hållbart samhällsbyggande är otillräcklig och behöver enligt regeringens mening förstärkas. Insatser behövs som täcker både kunskapsbehov och nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap samt beaktande av behovet av sektorsövergripande lösningar.

En satsning på forskning bör ske i nära samarbete med bygg- och bostadssektorn, som även bör bidra med finansiering. Sektorsorganisationen IQ Samhällsbyggnad har i en skrivelse till regeringen inför denna proposition föreslagit bl.a. att en ökning av insatserna för forskning och utveckling inom samhällsbyggnadssektorn ska göras och har angivit att de privata aktörerna inom sektorn är beredda att matcha en ökad statlig satsning (U2011/3156/F).

Satsningen bör göras i samverkan mellan olika forskningsdiscipliner samt med andra aktörer nationellt och internationellt. Den bör vara tydligt åtgärdsinriktad för att bidra bl.a. till teknikutveckling, innovation och miljöteknikexport. Den ökade satsningen bör ske vid Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande som redan i dag har uppdraget att finansiera samhällsbyggnadsforskning.

Mot denna bakgrund är det regeringens bedömning att satsningen på hållbart samhällsbyggande bör öka med totalt 100 miljoner kronor 2013– 2016 inom anslaget för forskning till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Anslaget bör öka med 25 miljoner kronor 2013, med ytterligare 5 miljoner kronor 2014, med ytterligare 20 miljoner kronor 2015 och med ytterligare 50 miljoner kronor 2016. Anslagsnivån beräknas därmed bli 100 miljoner kronor 2016.

78

8.2.4Forskning inom livsvetenskap för näringsliv och samhälle

Infektion och antibiotika

Infektionssjukdomar är en av de främsta orsakerna till sjukdom och dödlighet, och en förväntad ökning av infektioner till följd av klimatförändringar, större spridningshastighet av nya smittor och av antibiotikaresistenta bakteriestammar motiverar en prioritering av dessa områden.

Utvecklingen av nya läkemedel för bekämpning av bakterieinfektioner behöver stimuleras, eftersom näringslivet inte ensamt klarar nödvändiga satsningar på detta område. Det beror på att den kommersiella potentialen för behandling av sjukdomar som på relativt kort tid kan botas är sämre än för behandling av kroniska eller långvariga sjukdomstillstånd. Vidare är det sannolikt att även nya antibiotika kommer att bli verkningslösa efter viss tids användning på grund av resistensutveckling hos bakterier.

Viktiga områden är grundläggande forskning kring molekylära mekanismer vid bakterieinfektion, utveckling av nya antibiotika, diagnostiska metoder, mekanismer för resistensutveckling, vårdrelaterade infektioner, vaccin och andra smittförebyggande åtgärder, hur antibiotika omsätts i människor och djur, hälsoekonomi och effekter av spridningen av antibiotika till den yttre miljön.

Som beskrivs i avsnitt 9.3.1 bör en satsning på forskning om infektion och antibiotika genomföras. Avsättningen inom anslaget för forskning och forskningsinformation till Vetenskapsrådet bör vara 40 miljoner kronor 2013 och öka med ytterligare 35 miljoner kronor 2014. Den totala satsningen bör således uppgå till 75 miljoner kronor 2016.

Åldrande och hälsa

I Sverige, såsom i många andra länder i världen, blir befolkningen allt äldre och denna demografiska utmaning kräver anpassning av samhället. De äldres hälsa förbättras och allt fler äldre fortsätter att arbeta efter 65 års ålder. Samtidigt har de allra äldsta oftare flera sjukdomar och funktionsnedsättningar. Gruppen står för en stor del av konsumtionen av vård och omsorg.

Forskning om äldre och åldrande innefattar såväl medicinsk forskning som teknisk och socialvetenskaplig forskning. Åldrande är för många förknippat med sämre hälsa och att många drabbas av åldersrelaterade sjukdomar. Vissa sjukdomar, såsom demens och vissa neurodegenerativa sjukdomar, förekommer nästan uteslutande hos äldre. Andra sjukdomar, såsom psykisk ohälsa, benskörhet, inflammatoriska sjukdomar, nedsatt funktionsförmåga, hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer, är också vanligt förekommande hos den äldre befolkningen. Sverige har internationellt framstående forskning inom många av de ovan nämnda områdena.

Det är angeläget att stimulera forskningssamarbete mellan olika forskningsdiscipliner. Det kan t.ex. röra sig om rehabiliteringsmetoder och vilken kombination av insatser som bidrar till att bygga upp och återge människor arbetsförmåga. Kost och hälsa för äldre är ett område som är angeläget. Kunskap behövs om hur den fysiska utformningen av

Prop. 2012/13:30

79

Prop. 2012/13:30 boende, boendemiljö och tillgången till effektiva teknikstöd i vardagen påverkar äldres aktivitet. Det finns även en stor potential inom vård och omsorg för innovativ användning av informationsteknologi och ny teknik för tekniska hjälpmedel och nya behandlingar. Vidare kan forskningsresultat rörande styr- och driftsformer inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvården bidra till att man kan analysera kostnader, kvalitet och jämlikhet inom vården.

Forskning om äldre och åldrande kan gälla förebyggande, diagnostik eller behandling av sjukdomar som är direkt relaterade till åldrande. Forskningen kan också innefatta äldres arbets- och levnadsvillkor, äldreomsorgens förutsättningar och demografiska förändringar. Medicinsk och annan forskning samt teknisk utveckling kan leda till nya lösningar som kan komma att förbättra hälsan för de äldre genom att ge effektiv prevention, diagnostik, vård och omsorg.

Som beskrivs i avsnitt 9.3.2 bör medel avsättas för forskning om åldrande och hälsa vid Vetenskapsrådet och vid Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Avsättningen inom anslaget för forskning och forskningsinformation till Vetenskapsrådet bör vara 25 miljoner kronor 2013 och öka med ytterligare 25 miljoner kronor 2014. Avsättningen inom anslaget för forskning till Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap bör vara 25 miljoner kronor 2013 och öka med ytterligare 25 miljoner kronor 2014. Den totala satsningen på forskning om åldrande och hälsa bör således uppgå till 100 miljoner kronor 2016.

9 Livsvetenskap    
I föregående avsnitt beskrevs satsningar inom områden av betydelse för
samhälle och näringsliv. Ett ytterligare område där regeringen ser behov
av åtgärder är livsvetenskap. I denna proposition presenteras ett samlat
paket av åtgärder för att stärka Sveriges ställning inom detta område.
Med livsvetenskaper avses i detta sammanhang vetenskaper som studerar
människor och andra levande organismer, inklusive närliggande områden
såsom bioetik. Verksamheterna inom livsvetenskaperna syftar till att
förbättra liv och hälsa och är ofta tvärvetenskapliga till sin natur.
Livsvetenskaplig forskning och företagande inom läkemedel, bioteknik
och medicinteknik är viktiga framtidsområden för Sverige. Svensk
livsvetenskaplig forskning är inom ett flertal områden framstående i
internationell jämförelse. Medicin är ett område där Sverige håller hög
kvalitet, och när det gäller offentlig forskningsfinansiering är medicin det
största forskningsområdet i Sverige. Företag inom livsvetenskap
utvecklar produkter som oftast har ett mycket högt förädlingsvärde.
Sådana företag står för omfattande exportintäkter till Sverige, stora
investeringar inom forskning och utveckling och många kunskaps-
intensiva arbetstillfällen. Så mycket som 20 procent av alla
forskarutbildade personer i näringslivet finns i läkemedelsindustrin,
80 vilket är den i särklass största andelen för alla branscher. Nästan var
 

tionde anställd i företag inom livsvetenskap har en forskarutbildning. Prop. 2012/13:30 Livsvetenskaperna kan också vara viktiga när det gäller att möta de

globala och demografiska samhällsutmaningarna.

För att vidmakthålla Sveriges position som en ledande forsknings- och innovationsnation inom livsvetenskap och företagande inom bioteknik, medicinteknik och läkemedel krävs det en långsiktig förstärkning av resurserna för grundläggande och klinisk forskning, men också strukturella förändringar när det gäller förutsättningarna för klinisk forskning.

För att de etablerade företagen inom livsvetenskap ska stanna i Sverige och utvecklas och för att nya framgångsrika företag ska startas behövs internationellt konkurrenskraftig forskning inom grundläggande livsvetenskaplig forskning liksom inom experimentell och klinisk forskning. För att skapa ett attraktivt klimat för framtida utveckling av läkemedel, diagnostikmetoder och medicinteknik behövs också genomgripande satsningar som inkluderar en nära samverkan mellan grundläggande och klinisk forskning, men även andra naturvetenskapliga och tekniska forskningsområden som för utvecklingen framåt.

Vidare är en väl fungerande samverkan mellan hälso- och sjukvård, universitet och högskolor samt näringsliv en avgörande framgångsfaktor för utveckling av nya produkter och behandlingsmetoder inom hälso- och sjukvården. Satsningarna bör också främja nyttiggörandet av forskningen i form av innovationer och främja införandet av innovativa produkter och behandlingsmetoder i vården.

Forskningens resultat kan medverka till att de som behöver samhällets insatser kan erbjudas hjälp utifrån bästa tillgängliga kunskap. Många genombrott inom medicinsk forskning har fått stor betydelse både för enskilda människors överlevnad, hälsa och välbefinnande och för samhällets utveckling i stort. I den förra forsknings- och innovationspropositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160) aviserades ökade anslag med närmare 600 miljoner kronor årligen för områden inom livsvetenskap. En betydande strategisk forskningssatsning på molekylär biovetenskap blev grunden för en nationell kraftsamling på storskaliga analyser inom molekylärbiologi där fyra deltagande universitet i Stockholm och Uppsala bildade ett nationellt centrum som kallas SciLifeLab. Ytterligare strategiska forskningssatsningar gjordes för forskning på vanligt förekommande sjukdomar som diabetes och cancer. Vidare gjordes satsningar på neurologisk forskning, stamcellsforskning, epidemiologi, psykiatri och vårdforskning. Utöver dessa satsningar har även universitet och högskolor tillfört ytterligare resurser för livsvetenskaplig forskning. Tillsammans har dessa satsningar inneburit en omfattande kraftsamling för forskning inom livsvetenskap.

Regeringen redovisar i denna proposition ett antal åtgärder för att ytterligare stärka Sveriges position som en stark forskningsnation inom det livsvetenskapliga området och som ett attraktivt land för den internationella läkemedels-, medicinteknik- och bioteknikindustrin att placera forsknings- och utvecklingsenheter.

81

Prop. 2012/13:30

82

9.1Utvecklingen inom livsvetenskaplig sektor

9.1.1Internationella trender

Sverige är en framstående forskningsnation inom medicin. Svensk forskning har under många år bidragit med viktiga forskningsresultat inom medicin och andra livsvetenskaper. Inom medicin har den internationella konkurrensen hårdnat och allt fler länder har gjort betydande satsningar, inte minst inom den kliniska forskningen.

Inom läkemedelsområdet pågår det för närvarande en strukturomvandling, och de stora globala läkemedelsföretagen gör omfattande omprioriteringar av insatser i de tidiga skedena av forskning och utveckling av nya läkemedel. Detta har bl.a. inneburit att företagen utvecklar ytterligare samarbeten med universitet och högskolor och små bioteknikbolag samt att samarbetet mellan stora läkemedelsbolag har ökat. Traditionellt sett har företagen inom livsvetenskap i Sverige haft ett nära samarbete med forskare vid universitet och högskolor. Den internationella utvecklingen gör att detta samarbete behöver öka ytterligare.

I flera länder, som liksom Sverige har en lång tradition av framstående forskning och utveckling inom livsvetenskaperna, har det på senare år genomförts omfattande nationella satsningar för att förbättra förutsättningarna för livsvetenskaplig forskning och utveckling och för företagande inom livsvetenskap. Det gäller t.ex. Kanada, Nederländerna, Schweiz, Storbritannien och USA. Storbritannien har i flera omgångar genomfört reformer inom sitt forsknings- och innovationssystem. Motiven för att utarbeta olika strategier och genomföra de åtgärder som offentliggjorts har bl.a. varit att skapa ett starkare och mer globalt konkurrenskraftigt system där forskning och innovation samverkar allt närmare.

En viktig del av den internationella utvecklingen inom medicinsk forskning kan sålunda beskrivas som ett närmande mellan grundforskning och tillämpad forskning. Även i Sverige har det tagits steg i denna riktning med anledning av den förra forsknings- och innovationspropositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) genom att ansvarsområdet för ämnesrådet för medicin inom Vetenskapsrådet har utvidgats till att också omfatta hälsa.

9.1.2Klinisk forskning

Svensk medicinsk forskning har tidigare varit stark i internationell jämförelse i fråga om vetenskaplig kvalitet. Inom vissa områden har den dock tappat mark, även om andra områden fortfarande håller högsta internationella klass. Samtidigt har förutsättningarna för att bedriva klinisk forskning försämrats genom att utrymmet för sådan forskning inom sjukvården har minskat. Till följd av detta har andelen kliniskt verksamma disputerade forskare minskat. En bidragande orsak till att den kliniska forskningen har minskat kan vara den nuvarande strukturen med flera huvudmän. Landstingen ansvarar för att bedriva hälso- och sjukvård och medan forskning och utbildning är en gemensam angelägenhet för

staten och landstingen. Staten finansierar huvuddelen av forskningen Prop. 2012/13:30 medan landstingen ansvarar för utvecklingsarbetet inom sjukvården.

Den kliniska forskningens problem har uppmärksammats i ett antal olika rapporter och utredningar under senare år. De svårigheter som finns inom hälso- och sjukvården, när det gäller mer långsiktiga frågor som att ägna sig åt klinisk forskning när sjukvårdens resurser är begränsade och fokus ligger på att bedriva sjukvård, redovisas bl.a. av utredningen om den kliniska forskningen (SOU 2009:43). Näringslivet pekar på brist på forskande läkare och ett sviktande intresse hos sjukvårdshuvudmännen för samarbete kring kliniska prövningar. Forskarutbildad vårdpersonal vittnar om brist på tid för forskning, forskningens låga meritvärde, avsaknad av anställningar som kombinerar forskning och sjukvård, dåliga karriärmöjligheter och betungande administration. Universiteten efterlyser ökade resurser i form av höjda s.k. fakultetsmedel och pekar på den splittrade finansieringen som ett betydande problem. Dessutom efterfrågar universiteten ett ledarskap vid universitetssjukhusen och inom landstingen som prioriterar och utvecklar forskningen.

Avtalet mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården, det s.k. ALF-avtalet, är en viktig länk mellan staten och landstingen när det gäller ansvaret för den kliniska forskningen. Avtalet reglerar frågor om samarbete och ersättning för läkarutbildning, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. Det nuvarande avtalet, som har en femårig uppsägningstid, sades upp av staten i december 2009 i avsikt att förhandla fram ett nytt avtal. Regeringen utsåg i mars 2012 en förhandlare för statens räkning, och förhandlingar med berörda sjukvårdshuvudmän om ett nytt avtal har inletts under hösten 2012. Regeringens inriktning är att ett nytt ALF- avtal ska bidra till att långsiktigt säkra att klinisk utbildning av blivande läkare håller hög kvalitet, att internationellt konkurrenskraftig klinisk forskning främjas och att universitetssjukvården stärks som kvalitetsdrivande och innovativ i utvecklingen av svensk sjukvård. Det bör genomföras regelbundna utvärderingar av den kliniska forskningens kvalitet och av omsättningen av kunskap till praktik och kvalitetsmässig utveckling av hälso- och sjukvården. Sådana utvärderingar bör i ett nytt ALF-avtal ligga till grund för fördelning av en viss del av ersättningen för landstingens åtaganden att medverka i läkarutbildning och klinisk forskning.

9.2Nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning (SciLifeLab)

Regeringens bedömning: Anslaget för forskning och  
forskarutbildning till Kungl. Tekniska högskolan bör öka med totalt  
200 miljoner kronor 2013–2016 för finansiering av verksamheten vid  
det nationella centrumet för livsvetenskaplig forskning. Anslaget bör  
öka med 150 miljoner kronor 2013 och med ytterligare 50 miljoner  
kronor 2016. Därmed beräknas anslagsnivån bli 200 miljoner kronor  
högre 2016 än 2012.         83
           
Prop. 2012/13:30 Skälen för regeringens bedömning: Forskningscentrumet för
  livsvetenskaplig forskning, som de deltagande lärosätena har benämnt
  Science for Life Laboratory (SciLifeLab), är ett vetenskapligt centrum
  för storskalig molekylärbiologisk forskning och metodutveckling.
  Centrumet har sitt ursprung i en satsning på ett strategiskt
  forskningsområde inom molekylär biovetenskap som beskrevs i
  propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50).
  SciLifeLab drivs av fyra universitet, Karolinska institutet, Kungl.
  Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Uppsala universitet. I
  Stockholm är verksamheten samlad på Karolinska institutets campus i
  Solna, medan Uppsala universitets satsning är fördelad på flera
  institutioner med Biomedicinskt centrum som bas.
  SciLifeLab, som framför allt koncentrerar sig på molekylärbiologisk
  och medicinsk forskning, har som ett av sina främsta mål att förklara den
  molekylära grunden för komplexa sjukdomar. SciLifeLab kartlägger
  genomet hos människor och andra levande organismer och beskriver
  proteiners strukturer, egenskaper och deras placering i celler. Härigenom
  kan olika sjukdomsorsaker kartläggas och nya behandlingsmetoder samt
  nya läkemedel utvecklas. I storskaliga experiment, där stora mängder
  prover av biologiskt material, t.ex. från biobanker, analyseras
  gemensamt, ges möjligheter att upptäcka genetiska eller biokemiska
  samband. Dessa samband ger en större förståelse för biologiska och
  medicinska processer och funktioner.
  SciLifeLab är under uppbyggnad men har under kort tid producerat en
  stor mängd betydelsefulla vetenskapliga resultat. Forskare från
  laboratoriet har deltagit i studier som publicerats i de främsta
  internationella vetenskapliga tidskrifterna inom bl.a. detektion av
  prostatacancer, genetiska orsaker till diabetes och leukemi, kartläggning
  av granens genom, metoder för storskalig biobankanalys, jämförelse
  mellan däggdjurs genreglering och kartläggning av sjukdomsrelaterade
  genolikheter.
  SciLifeLab bör bli ett forskningscentrum för nationell samverkan kring
  storskaliga molekylära analyser inom livsvetenskapen. Den utrustning
  som finns tillgänglig vid infrastrukturen är av intresse för en stor del av
  svensk forskning inom detta område och det bedöms därför angeläget att
  hålla denna samlad. Därmed kan högkvalitativa analyser och tolkningar
  av forskningsresultat göras tillgängliga för forskare i hela landet.
  Regeringen ser det som mycket angeläget att SciLifeLab får
  möjligheter att utvecklas till ett världsledande centrum för storskalig
  molekylärbiologisk forskning på högsta internationella nivå för att kunna
  attrahera de allra främsta forskarna i världen inom området. Ett viktigt
  steg i att förstärka Sveriges roll som en betydande aktör inom modern
  genomik, proteomik och liknande metoder är att vidareutveckla
  SciLifeLab som en samlad resurs för livsvetenskaplig forskning med
  fokus på storskalig biologisk och biomedicinsk analys. Med Sveriges
  styrkeområden, framför allt forskning med hjälp av register,
  longitudinella befolkningsstudier och biobanker, kan Sverige genom
  SciLifeLab få en konkurrensmässig fördel och skapa bra förutsättningar
  för den svenska forskningen. För att satsningen även ska få en
  betydelsefull roll ur ett näringsperspektiv behövs goda möjligheter att
84 etablera samarbeten med näringslivet.

Kungl. Tekniska högskolan bör ansvara för att vidareutveckla detta Prop. 2012/13:30 nationella centrum för storskalig, molekylärbiologisk forskning, i nära

samverkan med Karolinska institutet, Stockholms universitet och Uppsala universitet. Verksamheten för SciLifeLab bör ledas av en styrelse inom Kungl. Tekniska högskolan som bör vara sammansatt av personer som i huvudsak bör komma från dessa och andra lärosäten. Regeringen avser att reglera verksamheten i en särskild förordning.

De medel som har tilldelats de fyra lärosätena för det strategiska forskningsområdet molekylär biovetenskap bör användas för verksamheten vid SciLifeLab.

Mot denna bakgrund bör anslaget för forskning och forskarutbildning till Kungl. Tekniska högskolan öka med totalt 200 miljoner kronor 2013– 2016 för finansiering av verksamheten vid SciLifeLab. Anslaget bör öka med 150 miljoner kronor 2013 och med ytterligare 50 miljoner kronor 2016. Därmed beräknas anslagsnivån bli 200 miljoner kronor högre 2016 än 2012.

9.3Forskning för näringsliv och samhälle

En del av satsningarna på strategiska forskningsområden som presenterades i propositionen Ett Lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) avsåg medicinsk och livsvetenskaplig forskning. Där utpekades flera områden där svensk medicinsk forskning är internationellt mycket konkurrenskraftig och där ytterligare satsningar kan bidra till att fler svenska forskargrupper blir världsledande. Förutom de områden som utpekades då finns det anledning att göra särskilda satsningar inom ytterligare några områden inom livsvetenskap där svensk forskning håller hög internationell klass och där forskningen kan bidra till att lösa stora utmaningar för samhället. Det gäller forskning om infektion och antibiotika samt forskning om åldrande och hälsa.

9.3.1Infektion och antibiotika

Regeringens bedömning: Anslaget för forskning och forskningsinformation till Vetenskapsrådet bör öka med totalt 75 miljoner kronor 2013–2016 för forskning om infektion och antibiotika. Anslaget bör öka med 40 miljoner kronor 2013 och med ytterligare 35 miljoner kronor 2014. Därmed beräknas anslagsnivån bli 75 miljoner kronor 2016.

Skälen för regeringens bedömning: Infektionssjukdomar är en av de  
främsta orsakerna till ohälsa och hög dödlighet i världen. Enligt  
Världshälsoorganisationen är infektion den näst vanligaste dödsorsaken  
efter hjärt- och kärlsjukdomar. Bland infektionssjukdomar är den främsta  
dödsorsaken bakteriella luftrörsinfektioner såsom pneumokock-  
infektioner och tuberkulos. Bland barn under fem år är akuta  
luftvägsinfektioner, främst lunginflammation, huvudorsaker. Infektioner  
i samband med förlossning och infektioner hos nyfödda ger också  
upphov till hög dödlighet. 85
 
Prop. 2012/13:30 En av de stora globala hälsoutmaningarna är ökningen av
  antibiotikaresistens hos sjukdomsframkallande bakterier och den snabba
  spridningen av dessa bakterier bland människor och djur. En förväntad
  ökning av infektioner till följd av klimatförändringar, större
  spridningshastighet av nya smittor som en följd av ökat resande och
  spridningen av nya antibiotikaresistenta bakteriestammar motiverar en
  prioritering av dessa områden.      
  Den moderna sjukvården är beroende av effektiva antibiotika vid
  exempelvis cancerbehandlingar, transplantationer och operationer som
  innebär en ökad infektionsrisk. Bristande sjukhushygien kan vara en
  bidragande orsak till ökad spridning av antibiotikaresistens. Inom
  intensivvården förekommer det redan i dag bakterieinfektioner där
  effektiv behandling saknas. Allvarliga infektioner, som svår
  lunginflammation eller infektion efter omfattande kirurgi, behandlas med
  antibiotika som är verksamma mot flera olika typer av bakterier innan
  diagnostisering av bakterietyp skett, eftersom en fördröjning av
  behandling leder till en försämrad prognos med ökad risk för dödlighet. I
  vissa länder kan förekomsten av resistens för antibiotika som är
  verksamma mot flera olika typer av bakterier vara över 50 procent och
  ibland förekommer multiresistens, dvs. resistens mot flera antibiotika
  samtidigt. Då kan svåra infektioner inte alltid botas, vilket leder till
  förhöjd dödlighet. Det finns även ett tydligt samband mellan hög
  konsumtion av antibiotika och hög nivå av resistenta bakteriestammar.
  Överanvändning av antibiotika måste därför undvikas.  
  Enligt Europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) dör 25 000
  patienter varje år i Europa på grund av utvecklingen av
  antibiotikaresistens, vilket uppskattas orsaka en kostnad för sjukvård och
  produktivitetsbortfall som totalt uppgår till cirka 1,5 miljarder euro per
  år.              
  För vissa infektioner orsakade av resistenta bakterier kommer det snart
  att saknas fungerande antibiotika. Dessa infektioner kommer då inte att
  vara behandlingsbara. Läkemedelsindustrin har inte tillräckliga
  incitament att utveckla nya antibakteriella preparat, eftersom vinsterna
  för dessa riskerar bli kortsiktiga och osäkra. Det är sannolikt att även nya
  antibiotika kommer att bli verkningslösa efter viss tids användning på
  grund av resistensutveckling hos bakterier. Dessutom är den
  kommersiella potentialen för behandling av sjukdomar som på relativt
  kort tid kan botas sämre än för läkemedel för behandling av kroniska
  eller långvariga sjukdomstillstånd.      
  Det finns också ett stort behov av prevention, framförallt i form av nya
  typer av vaccin. Även utveckling av nya effektiva diagnostiska metoder
  är viktigt. Om identifiering av bakterietyp och val av adekvat specifik
  behandling kan göras snabbt, kan uppkomst av ny resistens förebyggas.
  Ett komplicerat samspel mellan bakterier gör att spridningen av
  antibiotikaresistens är möjlig på många olika sätt. Resistenta bakterier
  kan spridas från djur till människa, men resistensegenskaper kan även
  utbytas mellan djurs och människors bakterier. Zoonoser, sjukdomar som
  kan överföras mellan djur och människa, är ett ökande problem och
  bidrar till resistensutvecklingen. Många av de nya infektionssjukdomar
  som i dag upptäcks är zoonoser eller sprids av t.ex. myggor eller
86 fästingar. När det gäller antibiotikaanvändning inom veterinärmedicin är
problemet mycket stort. Även om stora insatser har gjorts för att minska Prop. 2012/13:30
antibiotikabehandlingen av tamdjur så har det under det senaste  

decenniet påvisats flera nya resistenstyper hos svenska djur. Utmaningarna som orsakas av epidemier och antibiotikaresistens är

gränslösa och måste hanteras genom globala samarbeten. Enligt regeringens bedömning i skrivelsen Regeringens politik för global utveckling ska Sverige också bemöta globala utmaningar som utgör hinder för en rättvis och hållbar global utveckling (skr. 2007/08:89, bet. 2007/08:UU5, rskr. 2007/08:252). En av sex globala utmaningar som prioriteras är smittsamma sjukdomar och andra hot mot hälsan.

Behovet av ett effektivt användande av antibiotika vid bakteriella infektioner hos människor och djur har tidigare slagits fast i propositionen Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar (prop. 2005/06:50, bet. 2005/06:SoU13, rskr. 2005/06:178). Om de mål som formulerades i propositionens handlingsplan ska uppnås, behöver resurserna för forskning öka.

Såväl grundläggande forskning som klinisk forskning inom immunologi är stark i Sverige. Vidare finns det här stark forskning inom hiv, malaria, diarrésjukdomar, tuberkulos, urinvägsinfektioner och inom det veterinärmedicinska området. Däremot har forskning inom området mikrobiologi (bakterier, virus och parasiter) minskat. Att den grundläggande forskningen inom dessa områden har minskat har en negativ påverkan även på immunologisk forskning med risk för att också denna kommer att försvagas. Forskning om infektion och antibiotikaresistens är därför ett prioriterat område. Viktiga områden är grundläggande forskning kring molekylära mekanismer vid bakterieinfektion, utveckling av nya antibiotika, diagnostiska metoder, mekanismer för resistensutveckling, vårdrelaterade infektioner, vaccin och andra smittförebyggande åtgärder, hur antibiotika omsätts i människor och djur, hälsoekonomi och effekter av spridningen av antibiotika till den yttre miljön.

Anslaget för forskning och forskningsinformation till Vetenskapsrådet bör därför öka med totalt 75 miljoner kronor 2013–2016 för forskning om infektion och antibiotika. Anslaget bör öka med 40 miljoner kronor 2013 och med ytterligare 35 miljoner kronor 2014. Därmed beräknas anslagsnivån bli 75 miljoner kronor 2016.

9.3.2Åldrande och hälsa

Regeringens bedömning: Anslaget för forskning och  
forskningsinformation till Vetenskapsrådet bör öka med totalt  
50 miljoner kronor 2013–2016 för forskning om åldrande och hälsa.  
Anslaget bör öka med 25 miljoner kronor 2013 och med ytterligare  
25 miljoner kronor 2014. Därmed beräknas anslagsnivån bli  
50 miljoner kronor 2016.          
Anslaget för forskning till Forskningsrådet för arbetsliv och  
socialvetenskap bör öka med 50 miljoner kronor 2013–2016 för  
forskning om åldrande och hälsa. Anslaget bör öka med 25 miljoner  
kronor 2013 och med ytterligare 25 miljoner kronor 2014. Därmed  
beräknas anslagsnivån bli 50 miljoner kronor 2016.     87
             

Prop. 2012/13:30 Skälen för regeringens bedömning: Sverige står liksom de flesta andra länder i Europa inför en stor demografisk utmaning att anpassa samhället till en allt äldre befolkning. En fjärdedel av befolkningen beräknas enligt Statistiska centralbyråns befolkningsprognos vara 65 år eller äldre 2050. Det blir fler unga och gamla i förhållande till antalet yrkesverksamma framöver. Kostnaderna för äldres hälso- och sjukvård och äldreomsorg uppgick 2009 till drygt 160 miljarder kronor, och kraftiga kostnadsökningar väntas framöver. Det innebär en utmaning för vård och omsorg men också för arbetslivet, där allt fler måste ges förutsättningar att arbeta högre upp i åldrarna. Det är av samhällsekonomiskt värde att arbetskraftsdeltagande i högre åldrar ökar.

Samtidigt som de äldres hälsa förbättras och allt fler äldre fortsätter att arbeta efter 65 års ålder har de allra äldsta oftare flera sjukdomar och funktionsnedsättningar. I Sverige beräknas närmare 150 000 personer ha en demenssjukdom. Äldre med snabbt föränderliga vård-, omsorgs- och rehabiliteringsbehov kräver olika professionella insatser. Gruppen står för en stor del av konsumtionen av vård och omsorg. Enligt rapporten Äldres läkemedelsanvändning – hur kan den förbättras? (Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2009) ordineras alltför många äldre olämpliga läkemedel. Allt fler äldre behöver insatser för psykisk ohälsa samtidigt som kunskapen om äldre mäns och kvinnors psykiska hälsa och behov av behandling är bristfällig.

För att samhället ska klara en anpassning till en åldrande befolkning kan forskningsresultat utifrån ett helhetsperspektiv bidra till en bättre hälsa och ökad livskvalitet, ett aktivt och hälsosamt åldrande med goda förutsättningar att arbeta högre upp i åldrarna, att samhället är tillgängligt med anpassat boende och boendemiljöer samt en effektiv vård och omsorg.

Forskning om äldre och åldrande innefattar såväl medicinsk forskning som teknisk och socialvetenskaplig forskning. Studier kan gälla förebyggande, diagnostik eller behandling av sjukdomar som är direkt relaterade till åldrande. Forskningen kan också innefatta äldres arbets- och levnadsvillkor samt äldreomsorgens förutsättningar och demografiska förändringar. Medicinsk och annan forskning samt teknisk utveckling kan leda till nya lösningar som kan komma att förbättra hälsan för de äldre genom att ge effektiv prevention, diagnostik, vård och omsorg. Även vårdforskning som är ett område under uppbyggnad kan bidra med värdefulla resultat inom specifika områden, såsom reumatism, cancer, hjärnans åldrande, äldres psykiska ohälsa och läkemedelsanvändning samt odontologisk forskning och medicinsk teknik. Regeringen gör därför bedömningen att både Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap är viktiga för en satsning på forskning om åldrande och hälsa.

Åldrande är för många förknippat med sämre hälsa och att många drabbas av åldersrelaterade sjukdomar. Vissa sjukdomar, såsom demens och vissa neurodegenerativa sjukdomar, förekommer nästan uteslutande hos äldre. Andra sjukdomar såsom psykisk ohälsa, benskörhet, inflammatoriska sjukdomar, nedsatt funktionsförmåga, hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer, är också vanligt förekommande hos den äldre befolkningen.

88

Sverige har internationellt framstående forskning inom många områden med relevans för åldrandefrågorna. Epidemiologi är ett skandinaviskt styrkeområde som kan påvisa samband mellan miljö, uppväxt, livsvillkor och arv. Inom regenerativ medicin utvecklas bl.a. terapier baserade på transplantation av stamceller eller vävnader för att ersätta defekta celler och vävnader. Förhoppningen är att detta ska leda till nya behandlingar för sjukdomar som i dag saknar botemedel, t.ex. Parkinsons sjukdom eller vissa muskelsjukdomar. Svensk forskning inom neurobiologi och neurodegeneration är av hög kvalitet, speciellt inom kognitionsforskning och Alzheimerforskning. Hjärt- och kärlsjukdomar är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige, trots att allt fler överlever efter en hjärtinfarkt eller en stroke. Vetenskapsrådets ämnesöversikt 2010 för svensk forskning inom ämnesområdet medicin och hälsa visar att det finns flera starka forskningsområden inom hjärt- och kärlsjukdomar, bl.a. forskning om uppkomst och behandling av åderförkalkning, bildning av nya blodkärl samt betydelsen av olika arvs- och miljöfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. Vetenskapsrådets översikt pekar också på mycket framstående forskning inom inflammationsområdet. Till de kroniska inflammatoriska sjukdomarna, som ofta drabbar äldre, hör ett antal reumatiska sjukdomar.

Forskning inom åldrande och hälsa är en viktig del av de områden som stöds av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. För att uppnå ett högt och förlängt arbetskraftsdeltagande, och därmed fler arbetade timmar, efterfrågas bred forskning om hur vi skapar ett hälsosamt arbetsliv och vilken roll arbetsmiljö och arbetsförhållanden spelar för mäns och kvinnors deltagande i arbetslivet och utnyttjande av socialförsäkringar. Kunskapen om vilka rehabiliteringsinsatser och vilken kombination av insatser som bidrar till att bygga upp och återge människor arbetsförmåga behöver också öka.

Forskningsresultat som rör effektiva förebyggande och hälsofrämjande metoder kan bidra till att stimulera individen att engagera sig i sin egen hälsa och därmed bidra till att skapa ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv inom vård och omsorg. Kost och hälsa för äldre är ett område som är angeläget. Nutritionsforskning kan t.ex. resultera i nya möjligheter att förebygga och fördröja kostrelaterade sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar.

Kunskap behövs om hur den fysiska utformningen av boende, boendemiljö och tillgången till effektiva teknikstöd i vardagen påverkar äldres aktivitet, delaktighet och självständighet samt behov av vård och omsorg. Forskningsresultat kan ge kunskap om effekter av stöd, vård och omsorg samt boende, särskilt för de mest sjuka, som behöver sammansatta insatser på grund av många olika funktionsnedsättningar eller sjukdomar. Forskningen bör göras utifrån ett patient-, brukar- och anhörigperspektiv.

Forskning som rör innovativ användning av informationsteknologi och ny teknik för tekniska hjälpmedel och nya behandlingar är ett eftersatt område med stor potential inom vård och omsorg. Vidare kan forskningsresultat som rör styr- och driftsformer inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvården bidra till att man kan analysera kostnader, kvalitet och jämlikhet inom vården.

Prop. 2012/13:30

89

Prop. 2012/13:30 De största utmaningarna för vård och omsorg handlar mer och mer om tvärsektoriella problemställningar och sammansatta behov hos patienter och brukare. Forskningsresultat behöver kombineras på nya sätt, föras ut till relevanta målgrupper och nyttiggöras i verksamheter. Det är därför angeläget att stimulera forskningssamarbete mellan olika forskningsdiscipliner. Det tvärvetenskapliga samarbetet kan bidra till ökad vetenskaplig kvalitet och relevans för att möta de utmaningar samhället nu står inför. Forskningssatsningen bör därför genomföras av både Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.

Anslaget för forskning och forskningsinformation till Vetenskapsrådet bör därför öka med totalt 50 miljoner kronor 2013–2016 för forskning om åldrande och hälsa. Anslaget bör öka med 25 miljoner kronor 2013 och med ytterligare 25 miljoner kronor 2014. Därmed beräknas anslagsnivån bli 50 miljoner kronor 2014.

Vidare bör anslaget för forskning till Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap öka med 50 miljoner kronor 2013–2016 för forskning om åldrande och hälsa. Anslaget bör öka med 25 miljoner kronor 2013 och med ytterligare 25 miljoner kronor 2014. Därmed beräknas anslagsnivån bli 50 miljoner kronor 2016.

9.4Läkemedelsutveckling

Regeringens bedömning: Anslaget för forskning och forskarutbildning till Kungl. Tekniska högskolan bör öka med totalt 50 miljoner kronor 2013–2016 för finansiering av insatser när det gäller läkemedelsutveckling kopplat till det nationella centrumet för livsvetenskaplig forskning. Anslaget bör öka med 40 miljoner kronor 2013 och med ytterligare 10 miljoner kronor 2016. Därmed beräknas anslagsnivån bli 50 miljoner kronor 2016.

Skälen för regeringens bedömning: Sverige har länge haft en läkemedelsindustri som har utvecklats tillsammans med den medicinska och kliniska forskningen vid universitet och högskolor. Nu genomgår läkemedelsindustrin globalt en genomgripande förändring och ställer om sina forsknings- och utvecklingsstrategier genom att i högre utsträckning förlita sig på samarbeten med små bioteknikföretag och partners vid universitet och högskolor. De stora läkemedelsbolagen kommer att välja samarbeten baserat på kompetens och effektivitet.

Läkemedel har traditionellt utvecklats ur förhållandevis enkla molekyler. Efter en stagnation inom läkemedelsframtagning har nya tekniker, som förutses bli viktiga för framtida läkemedelsframställning inklusive framställande av mer komplexa skräddarsydda biologiska molekyler, utvecklats och börjat generera nya läkemedel. För att kunna utveckla och bibehålla hög standard inom sådan produktion krävs det kvalificerat kunnande inom många biomedicinska discipliner, kontrollerade förhållanden och storskalig teknologi. Även användning av kända läkemedel för andra diagnoser och framtagning av nya kemiska

substanser är växande områden.

90

Inom såväl läkemedelsutveckling som annan biomedicinsk verksamhet utgör djurförsök ofta en viktig del. Användning av försöksdjur kan medföra lidande för djuren och därmed innebära svåra etiska avvägningar. Regeringen mottog nyligen en redovisning a