Regeringens proposition 2012/13:30

Regeringens proposition 2012/13:30

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 11 oktober 2012

Fredrik Reinfeldt

Jan Björklund

(Utbildningsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen lämnar i propositionen sin syn på forsknings- och innovationspolitikens inriktning under perioden 2013–2016. Regeringen bedömer att ökade anslag för forskning och kunskapsintensiv innovation är viktiga instrument för att höja kvaliteten på svensk forskning. Forskning av hög kvalitet kan bättre bidra till medborgarnas välfärd, samhällets utveckling, näringslivets konkurrenskraft och en hållbar utveckling. I propositionen redovisar regeringen åtgärder som syftar till att forskningens kvalitet och nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap ska öka.

I propositionen föreslås att verksamhet som i högskolelagen (1992:1434) benämns konstnärligt utvecklingsarbete ska omfattas av konstnärlig forskning och utvecklingsarbete. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juni 2013.

I budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1) föreslås att anslagen för forskning och utveckling höjs med 1,74 miljarder kronor 2013. Som en planeringsförutsättning bör anslagen öka med ytterligare 960 miljoner kronor 2014 och med ytterligare 365 miljoner kronor 2015. Förslagen är första steget i en fortsatt kraftfull satsning på svensk forskning, som sammantaget skulle innebära en successiv ökning fram till och med 2016 med 4 miljarder kronor. I denna proposition redovisar regeringen sin bedömning av hur dessa medel bör fördelas närmare.

Vidare föreslås i budgetpropositionen för 2013 att anslagen till universitet och högskolor för forskning och forskarutbildning höjs med 220 miljoner kronor 2013. År 2016 bör anslagen, inklusive riktade satsningar, vara 1,2 miljarder kronor högre än 2012. De höjda anslagen

1

Prop. 2012/13:30 innefattar även satsningar på ett nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning (SciLifeLab), forskning om läkemedelsutveckling och konstnärlig forskning.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2013 en satsning på 175 miljoner kronor till Vetenskapsrådet för stärkt kvalitet och effektivitet genom en satsning på internationell rekrytering av framstående forskare och stöd till yngre forskare. Som en planeringsförutsättning bör satsningen vara 300 miljoner kronor högre 2016 jämfört med 2012.

Vidare föreslås satsningar på forskning inom livsvetenskap i budgetpropositionen för 2013 på sammantaget 455 miljoner kronor. Satsningen inkluderar riktade satsningar på forskning om infektioner och antibiotika, åldrande och hälsa, behandlingsforskning, kliniska studier, registerbaserad forskning, forskning om läkemedelsutveckling, ökade medel till SciLifeLab samt till ett institut för processutveckling och katalys. Som en planeringsförutsättning bör anslagen för forskning inom livsvetenskap vara 600 miljoner kronor högre 2016 än 2012. Vidare bör Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap genomföra en satsning på vårdforskning.

Utöver strategiska innovationsområden som ett arbetsinstrument, presenteras satsningar på forskning för näringsliv och samhälle inom skogsråvara och biomassa, gruv-, mineral- och stålforskning, hållbart samhällsbyggande, rymdforskning och energiforskning samt på forskning för evidensbaserad skola och förskola. Dessa satsningar föreslås i budgetpropositionen för 2013 uppgå till 415 miljoner kronor. Som en planeringsförutsättning bör satsningen uppgå till 910 miljoner kronor 2016.

Regeringen presenterar i denna proposition ett antal åtgärder för att öka nyttiggörandet av den kunskap som genereras i den offentligt finansierade forskningen. Dessa åtgärder syftar till att främja kvalitet och prestation i universitetens och högskolornas samverkan och nyttiggörande.

Vidare behandlar regeringen tillkännagivanden som riksdagen avgett i fråga om systemet för fördelning av anslaget för forskning och forskarutbildning (bet. 2011/12:UbU8, rskr. 2011/12:152) samt i fråga om skolforskning (bet. 2010/11:UbU12, rskr. 2010/11:237).

2

8

1 Förslag till riksdagsbeslut Prop. 2012/13:30

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434).

9

Vetenskapsrådet (U2012/2367/F), Forskningsrådet för arbetsliv och Prop. 2012/13:30 socialvetenskap (S2011/991/SAM), Forskningsrådet för miljö, areella

näringar och samhällsbyggande (M2011/1843/Ma) samt Verket för innovationssystem (N2011/4033/FIN) kommit in med särskilda strategier för sina respektive områden. Vetenskapsrådet har även kommit in med en skrivelse om en strategi för hur svensk forskningsinfrastruktur bör prioriteras (U2011/7328/F).

Vidare har Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Verket för innovationssystem och Statens energimyndighet kommit in med en skrivelse om förslag till en nationell forsknings- och innovationsstrategi för utveckling av en biobaserad samhällsekonomi (L2011/2399/ELT). Slutligen har Vetenskapsrådet kommit in med skrivelse om kartläggning och utvärdering av svensk vårdforskning (U2010/7048/F). Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap har kommit in med skrivelser om en samlad forskningsstrategi för Socialdepartementets politikområden inom hälso- och sjukvården (S2011/991/SAM) och om forskning som rör funktionsnedsättning och funktionshinder (S2011/1516/FST). Universitet och högskolor samt flera myndigheter har bjudits in att redovisa sina strategier för forskning och forskningsbaserad innovation. Även forskningsstiftelser, akademier samt bransch- och intresseorganisationer har erbjudits att redovisa strategier för sina områden. Sammantaget har ett hundratal myndigheter, företag och organisationer kommit in med strategier för dessa områden (U2011/3156/F).

Regeringens forskningsberedning har diskuterat propositionens inriktning och bidragit med synpunkter.

Riksdagen har genom ett tillkännagivande uttalat att regeringen bör överväga om systemet för fördelning av anslaget för forskning och forskarutbildning är väl avvägt i relation till målet att varje universitet och högskola ska ha förutsättningar att fatta långsiktiga beslut om sin forskning och att värna om lärosätets integritet gentemot olika samarbetspartner (bet. 2011/12:UbU8, rskr. 2011/12:152). Genom de åtgärder som presenteras i denna proposition (se avsnitt 6) anser regeringen att riksdagens tillkännagivande har tillgodosetts.

Vidare har riksdagen genom ett tillkännagivande uttalat att regeringen bör vidta åtgärder så att de forskningsinstitutioner som bedriver skolforskning får en förstärkt och förtydligad samverkansuppgift för att garantera att nya forskningsresultat verkligen vidareförmedlas till dem som är verksamma i skolan och att kunskaperna omsätts i praktiken (bet. 2010/11:UbU12, rskr. 2010/11:237). Riksdagen uttalade även att fler yrkesverksamma lärare bör ges möjlighet till egen forskning som en del av eller parallellt med eget arbete. Genom de åtgärder som presenteras i denna proposition (se avsnitt 10) anser regeringen att riksdagens tillkännagivande har tillgodosetts.

13

4.1Mål för politiken

Regeringens mål för forskningspolitiken är att Sverige ska vara en framstående forskningsnation, där forskning och innovation bedrivs med hög kvalitet och bidrar till samhällets utveckling och näringslivets konkurrenskraft.

4.2 Utgångspunkter för politiken

bör fortsatt bidra med sådana insatser. För att stärka svensk forsknings Prop. 2012/13:30 internationella konkurrenskraft har regeringen följande utgångspunkter

för de bedömningar som görs i denna proposition.

-Ökad strävan efter kvalitet genom långsiktighet och resursförstärkning som ger större möjligheter till risktagande,

-ökat fokus på individer och goda villkor för forskare,

-ökade insatser för forskning för samhällets och näringslivets behov, och

-ökat nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap.

De insatser som presenteras i denna proposition när det gäller forskningskvalitet och innovation är en fortsättning på de satsningar på kvalitet som inleddes i samband med den förra forsknings- och innovationspropositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160). Dessa insatser är viktiga instrument för att uppnå regeringens mål för forsknings- och innovationspolitiken.

Investeringar i forskning är investeringar i framtiden. Att skapa goda möjligheter för innovation ger tillväxt. I enlighet med vad som beskrevs i den förra forsknings- och innovationspropositionen ökades anslagen till svensk forskning med 5 miljarder kronor 2009–2012. I denna proposition presenteras ytterligare ökningar på sammanlagt 4 miljarder kronor till och med 2016. Därmed kommer resurserna för forskning och utveckling samt innovation totalt att ha ökat med 9 miljarder kronor under åtta år. Detta är den i särklass största resursökningen för svensk forskning och dess nyttiggörande som har skett under en så kort tidsperiod.

4.2.1Frihet, långsiktighet och större möjligheter till risktagande

Regeringen värnar om forskningens frihet. Det slås också fast i 2 kap. 18 § regeringsformen att forskningens frihet är skyddad enligt bestämmelser som meddelas i lag. Genom att bl.a. erbjuda forskare goda villkor skapas bättre förutsättningar för långsiktighet i verksamheten på ett sätt som främjar excellent forskning.

Utmärkande för universitetens och högskolornas verksamhet är det kritiska tänkandet. Forskning och utbildning ska ha en självständig roll i samhället så att forskningsfrågor fritt kan formuleras, även om det innebär att normer ifrågasätts och att obekväma frågor ställs.

Även om universitet och högskolor inte är ekonomiskt oberoende av staten är det nödvändigt med oberoende i såväl forskningen som i de slutsatser som dras av denna, både gentemot staten och gentemot andra aktörer inom samhället och näringslivet.

I samband med den förra forsknings- och innovationspropositionen (prop. 2008/09:50) ökades anslagen för forskning och forskarutbildning till universitet och högskolor med 1,5 miljarder kronor. Dessutom initierades långsiktiga satsningar om totalt 1,8 miljarder kronor per år inom forskningsområden av särskild betydelse för svenskt samhälle och

15

Prop. 2012/13:30 näringsliv där Sverige har potential att bli världsledande, s.k. strategiska forskningsområden.

För att skapa förutsättningar för fri, oberoende forskning är de direkta anslagen för forskning och forskarutbildning till universitet och högskolor centrala. Med direkta anslag avses anslagen till universitet och högskolor för forskning och forskarutbildning. Med dessa medel får forskarna möjligheter att bedriva långsiktig forskning och de ges möjligheter att fritt välja sina forskningsområden och frågeställningar. Därför är det regeringens uppfattning att de direkta anslagen till universitet och högskolor ytterligare behöver ökas kraftigt.

När forskningen kan bedrivas i projekt som löper under en längre tid ökar möjligheterna för forskarna att pröva nya vägar. De stora genombrotten sker sällan där man förväntar sig, och när resultat ska presenteras inom alltför kort tid riskerar det att leda till att forskningen tvingas hålla sig inom beprövade ramar. Med ökad långsiktighet kan risktagandet öka, vilket ofta är en förutsättning för den nydanande forskningen.

Externa medel, som fördelas från forskningsfinansiärerna genom kvalitetsprövning, är viktiga för att lyfta fram den mest lovande forskningen. Att ansöka om externa bidrag är också en viktig och självklar del av arbetet för forskare, men om det inte finns en balans i förhållandet mellan direkta anslag och externa bidrag finns det en risk att en alltför stor del av forskares tid får ägnas åt ansökningar i stället för åt forskning. I dag upplever många forskare att det råder obalans.

Ökad långsiktighet behövs också för anslag som forskningsfinansiärerna fördelar. Det finns därför skäl att satsa särskilt på lovande forskare vars forskning har såväl hög risk som stor potential, men som behöver kunna arbeta under mer långsiktiga förutsättningar.

Forskningens frihet handlar i hög utsträckning om de enskilda forskarnas frihet och inte minst den frihet som yngre forskare behöver i förhållande till seniora forskare. Yngre forskare blir ofta beroende av att arbeta med en senior forskare som är välmeriterad och har lättare att få finansiering. Det kan därför finnas skäl att rikta särskilda insatser till lovande, yngre forskare för att öka deras möjlighet att utvecklas och arbeta med frågeställningar och i projekt som driver dem att fortsätta en karriär som forskare. Insatser som främjar självständighet skapar bättre förutsättningar för ifrågasättande av vedertagna inriktningar och sanningar.

Universitet och högskolor behöver tydliga karriärvägar med transparenta regler för vad som krävs för att gå vidare för den enskilde forskaren. Tydlighet i karriärvägarna kan också bidra till ökad rörlighet mellan olika universitet och högskolor samt mellan olika samhällssektorer, något som är en viktig förutsättning för utvecklingen av kreativa processer och lärosätenas samverkansförmåga samt för att skapa kunskapsöverföring och nya samarbeten.

4.2.2Ökad strävan efter kvalitet

Forskningen måste vara fri, men det är nödvändigt att de statliga medlen

används för den forskning som ur olika aspekter håller hög kvalitet.

16

Prop. 2012/13:30 Universitet och högskolor

Universitet och högskolor har stor frihet, men med frihet följer också ansvar. Strategiska val behöver göras av lärosätenas ledningar i fråga om dels omfördelning av resurser mot områden med större potential att ge intressant resultat, dels koncentrerade satsningar på de områden och de individer där respektive lärosäte har en konkurrensfördel.

Men det är inte tillräckligt att kunna prioritera mellan ämnen och inriktningar. Det är nödvändigt att ställa kvalitetskrav på alla nivåer och t.ex. även göra utvärderingar av enskilda forskares och forskargruppers verksamhet för att kunna ge goda villkor för dem som bedriver den mest lovande forskningen. Universitet och högskolor bör därför utveckla metoder för att göra sådana utvärderingar av forskares verksamhet.

Ökat fokus på individer

Forskning har sitt ursprung i individers idéer, och dessa individer är forskningens mest värdefulla resurs. Goda forskningsmiljöer byggs upp av individer med förmåga att upptäcka samband, tolka, värdera och kombinera information på nya sätt och som ser möjligheter där andra ser problem.

Bredden i forskningen är stor, men i ett land av Sveriges storlek går det inte att vara bäst på allt. Spetsforskning, inom de områden där svensk forskning har möjlighet att tillhöra den främsta i världen, måste prioriteras. När satsningar på spetsforskning tidigare har presenterats har det ofta varit de stora forskningsmiljöerna och forskargrupperna som har lyfts fram. Det är likväl ofta enskilda individers visioner och drivkrafter som är grunden också för de starka miljöerna. Dessa individer behöver få bästa möjliga förutsättningar för sin verksamhet inte minst när det gäller långsiktig finansiering

Att rekrytera forskare som håller en hög internationell nivå är enligt regeringens mening ytterligare en viktig åtgärd för att kunna utveckla svensk forskning. De bör då kunna ges goda villkor för att vidareutveckla sin forskning i Sverige. Därutöver krävs det att Sverige kan locka med attraktiva forskningsmiljöer.

De ökade direkta anslagen till universitet och högskolor som Prop. 2012/13:30 presenteras i denna proposition och i propositionen Ett lyft för forskning

och innovation (prop. 2008/09:50) innebär bättre förutsättningar för universitet och högskolor att kunna erbjuda goda villkor, exempelvis genom utvecklingsmöjligheter och karriärvägar.

Goda villkor handlar bl.a. om de studiesociala villkoren under forskarutbildningen. Forskarkarriären får inte i realiteten vara begränsad till människor i en viss livssituation. Trygga villkor under forskarutbildningen gör den mer attraktiv och förbättrar förutsättningarna för doktorander att slutföra utbildningen.

Vidare handlar goda villkor om att veta att det finns goda möjligheter till anställning efter disputationen, liksom till tillsvidareanställning efter s.k. postdoktorala- och meriteringsanställningar för dem som är kompetenta och presterar forskning av hög kvalitet. Sådana anställningar ska beslutas efter noggrann bedömning av individens kvalifikationer. Det hittillsvarande systemet med upprepade tidsbegränsade anställningar under lång tid har medverkat till att göra forskarbanan osäker och får många att välja en karriär på annat håll.

Goda villkor för forskare handlar dessutom om att ha tillgång till de verktyg som behövs för forskningen, dvs. forskningens infrastruktur. Det kan vara alltifrån biblioteksresurser eller ett välutrustat laboratorium till att få tillträde till internationella forskningsanläggningar.

För närvarande genomförs också flera stora infrastruktursatsningar i Sverige. Den europeiska spallationskällan (European Spallation Source, ESS) som byggs utanför Lund är det främsta exemplet. ESS innebär omfattande investeringar från framför allt svensk sida, men också från Danmark och ett stort antal andra europeiska länder. Projektet kommer att få stor betydelse för forskning inom ett antal olika områden. Regeringen presenterar i propositionen satsningar på ESS och annan infrastruktur för att förbättra villkoren för forskningen inom ett flertal områden.

4.2.4Insatser för näringsliv och samhälle

Regeringen presenterar i denna proposition ett antal åtgärder för att ytterligare stärka förutsättningarna för innovation och nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap. Regeringen vill lyfta fram forskning inom några områden av särskild nytta för samhälle och näringsliv. Bland annat handlar det om områden där det finns angelägna samhällsbehov och där forskningen kan vara ett redskap för att hantera globala samhällsutmaningar och förbättra människors liv. Satsningar kan också behöva göras för att höja kvaliteten inom områden av strategisk betydelse för näringslivets och samhällets utveckling.

Särskilda satsningar kan tillgodose näringslivets behov av ny kunskap för att följa och leda utvecklingen och stärka sin konkurrenskraft på globala marknader genom ökat kunskapsinnehåll i varor och tjänster samt förbättrade processer. De kan också vidareutveckla annan verksamhet, t.ex. att höja kvaliteten i välfärden. Forskningssatsningar bidrar också till att öka personalens kunskaper och kompetens såväl inom

samhället som inom näringslivet.

19

Prop. 2012/13:30 I den förra forsknings- och innovationspropositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) pekades ett antal s.k. strategiska forskningsområden ut, och resurser har avsatts för långsiktig forskning inom dessa områden. Det är områden inom vilka det utöver forskning av hög internationell klass finns viktiga behov inom samhälle och näringsliv som forskningen kan medverka till att lösa.

Det finns anledning att gå vidare med insatser inom fler områden där forskningen enligt regeringens mening kan vara av särskild betydelse för samhället och näringslivet. Det är områden där det bedöms finnas ett långsiktigt behov hos samhälle och näringsliv av tillgång till hög kompetens och där svensk forskning håller hög kvalitet. Därför beskrivs i denna proposition ytterligare områden där riktade satsningar görs på långsiktig forskning och kunskapsuppbyggnad för näringsliv och samhälle: bl.a. gruv-, mineral- och stålforskning, forskning om skogsråvaror och biomassa samt forskning om hållbart samhällsbyggande. Avsikten är att medel ska fördelas långsiktigt till forskning av hög vetenskaplig kvalitet, som beaktar näringslivets och offentlig sektors behov av långsiktig kompetensuppbyggnad. Därigenom främjas kraftfulla forskningsmiljöer. Forskningen bör ske i samverkan med företrädare för externa aktörer som också bör medverka med finansiering. Därutöver lyfts forskning inom några andra områden, som också är av betydelse för samhället och näringslivet, fram.

Förutsättningarna för att kunna bidra till att möta de globala samhällsutmaningarna behöver förbättras i Sverige. Att finna lösningar på dessa utmaningar kan bidra till tillväxt och nya arbetstillfällen. Med ett nytt instrument, strategiska innovationsområden, kan grunden läggas för utveckling av nya långsiktiga och fördjupade samverkansprojekt mellan universitet och högskolor, industriforskningsinstitut, näringsliv, offentlig sektor, civilsamhälle och andra aktörer för att möta samhällsutmaningar.

I denna proposition uppmärksammas livsvetenskap särskilt, ett område som är av stor betydelse för Sverige som ett högteknologiskt land och för Sveriges bidrag till att finna lösningar på globala problem inom bl.a. hälsoområdet. Forskningen inom livsvetenskap håller hög kvalitet, samtidigt som företag inom området står för en stor del av svenska exportframgångar. Därför presenterar regeringen satsningar för att ytterligare stärka förutsättningarna för forskning inom livsvetenskap. Sverige står, liksom de flesta andra länder i Europa, inför en stor demografisk utmaning att anpassa samhället till en allt äldre befolkning. Det innebär stora utmaningar för hälsa och välfärd samt samhälls- och arbetsliv. Forskning behövs för att främja hälsa och livskvalitet, ett aktivt och hälsosamt åldrande med goda förutsättningar att arbeta högre upp i åldrarna samt en kunskapsbaserad vård och omsorg. Forskningssatsningar görs på infektion och antibiotika, åldrande och hälsa, forskning om läkemedelsutveckling, vårdforskning, klinisk behandlingsforskning och ett nytt institut för hållbar processutveckling och katalys. Vidare görs en satsning på det nationella centrat för livsvetenskaplig forskning, SciLifeLab.

Förutom den stora betydelse som många forskningsresultat har för människors hälsa och välbefinnande kan forskning ge värdefulla bidrag

20

till utvecklingen av offentligt finansierade verksamheter som bedrivs Prop. 2012/13:30 effektivt.

Viktigt att betona är att den forskning som kan betraktas som angelägen för näringsliv och samhälle inte är begränsad till forskning inom medicin, naturvetenskap och teknik. Forskningen inom humaniora och samhällsvetenskap bidrar med nödvändiga kunskaper och insikter som har betydelse för såväl enskilda människor som näringslivet och samhället i stort. Den är av stor nytta för samhällsutvecklingen och näringslivets konkurrenskraft i utvecklingen av varor, tjänster och processer. Det handlar om att få större insikt i politiska skeenden, att öka den kulturella förståelsen och att känna till vår historia för att förstå vår samtid. I ett komplext och mångkulturellt samhälle krävs det ny kunskap och förståelse om oss själva och vår omvärld.

Regeringen vill också understryka att forskning ger bidrag till näringsliv och samhälle inte bara genom forskning som sådan, utan också genom utbildning vid universitet och högskolor. Utbildning i sin tur gagnar forskning genom stimulerande möten mellan forskare och studenter.

4.2.5 Ökat nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap

baserad kunskap kan t.ex. bidra till förbättrad hälso- och sjukvård, ett Prop. 2012/13:30 hållbart arbetsliv och ett välfungerande utbildningsväsende som hjälper

elever och studenter att nå så långt som möjligt.

4.3Insatser för Sverige som framstående forskningsnation

De satsningar som beskrivs i denna forsknings- och innovationsproposition har de utgångspunkter som har beskrivits ovan. Satsningarna utgör ytterligare steg mot att stärka svensk forsknings konkurrenskraft och är en fortsättning på den nivåökning av resurser som beskrevs i propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50). Nivåökningen till 2016 om 4 miljarder kronor som presenteras i de följande avsnitten bör fördelas enligt tabell 4.1.

23

SciLifeLab – Sweden Science for Life Laboratory, ESS – Den europeiska spallationskällan, Max IV – synkrotronljusanläggningen Max IV, Formas – Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, FAS – Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, RISE – RISE Research Institutes of Sweden Holding AB, ITER – Den internationella termonukleära experimentreaktorn.

24

5 Kvalitet och omfattning av svensk Prop. 2012/13:30 forskning och forskningsbaserad

innovation inklusive internationella jämförelser

Investeringar i ny kunskap och goda förutsättningar för nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap är avgörande för samhällets utveckling. En ständigt pågående utveckling av ny kunskap skapar kulturella och bildningsmässiga värden i samhället, utvidgar det mänskliga vetandet och bidrar till problemlösning och utveckling i näringsliv och samhälle i övrigt. Forskningsbaserad kunskap utgör också grunden för kunskapssamhället och för den högre utbildningen.

Nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap bidrar till hög produktivitet och konkurrenskraft i företag, liksom till effektivitet och kvalitet i offentliga tjänster. Detta är nödvändigt för att generera exportintäkter, sysselsättning med höga löner samt en bibehållen och utvecklad välfärd.

Sverige tillhör de länder som avsätter mest resurser för forskning och utveckling. Endast Israel, Finland och Korea avsätter en större andel av BNP. År 2011 avsatte Sverige närmare 121 miljarder kronor totalt för forskning och utveckling, vilket motsvarade 3,46 procent av BNP. Näringslivet avsätter medel motsvarande en andel på 2,28 procent av BNP, medan forskningen vid de universitet och högskolor som har finansiering från staten, inom övrig offentlig sektor samt inom EU-medel uppgår till 1,18 procent av BNP. Detta innebär att två tredjedelar av de svenska avsättningarna för forskning och utveckling finansieras av eller utförs av näringslivet.

Diagram 5.1 Länder med högst andel forskning och utveckling i procent av BNP år 2010

0

Källa: OECD, Science, Technology and Industry Outlook 2012, för 2010 eller senast tillgängliga år.

NL – Nederländerna, UK – Storbritannien.

25

5.1.1Näringslivets avsättningar för forskning och utveckling

Enligt Statistiska centralbyråns preliminära data avsatte det svenska näringslivet 79,82 miljarder kronor under 2011 för forskning och utveckling totalt i fasta priser för 2009 års prisnivå. År 2009 avsatte det svenska näringslivet 78,63 miljarder för forskning och utveckling. Den största delen av näringslivets forskning och utveckling utförs i ett tiotal företag.

Det svenska näringslivet har sedan 2001 minskat sina avsättningar för forskning och utveckling i Sverige som andel av BNP. Detta är i stor utsträckning beroende på neddragningar i ett fåtal företag. En viss minskning har skett i företag med över 250 anställda, medan den har ökat marginellt i företag med 50–250 anställda.

I Israel avsätter näringslivet en betydligt större andel av BNP för forskning och utveckling än näringslivet i något annat land. Avsättningarna har dessutom ökat under de senaste åren. Efter Israel avsätter näringslivet i Finland, Korea och Sverige mest, följt av Japan. Det finska näringslivet har haft ökande avsättningar för forskning och utveckling sedan 2000. I Finland utförs näringslivets forskning och utveckling av ett fåtal företag, vilket kan ge stora variationer beroende på företagens avsättningar. Japan, som har en stor ekonomi, har naturligtvis en mycket mer diversifierad fördelning av näringslivets avsättningar till forskning och utveckling än små länder som Israel, Finland och Sverige. Stora länders avsättningar, som Japans, är därmed stabilare över tid.

Diagram 5.2 Näringslivets forskning och utveckling som procent av BNP

5.1.2Fördelning av företagens forskning och utveckling

Forskning och utveckling hos företag i Sverige är främst lokaliserad till storstadsregionerna, där Stockholm och Västra Götalands län är de mest forskningsintensiva regionerna. Dessa regioner har hög avsättning även i

internationell jämförelse.

26

Diagram 5.3 Näringslivets forskning och utveckling i miljarder kronor Prop. 2012/13:30 2009

30

25

20

15

10

5

0

Källa: Statistiska centralbyrån - Forskning och utveckling inom företagssektorn 2009.

Storleken på näringslivets avsättningar för forskning och utveckling är branschberoende. I branscher med hög andel forskning och utveckling måste företagen avsätta en stor andel av omsättningen för forskning och utveckling för att följa med i utvecklingen av produkter och processer. De mest forsknings- och utvecklingsintensiva sektorerna i näringslivet finns inom områdena datorer, elektronik och optik, transport samt läkemedel. Inom läkemedelssektorn och för tjänsteforskning inom informations- och kommunikationsteknik ses en minskning sedan 2007, vilket framgår av diagram 5.4. Möjligtvis har även en minskning av näringslivets avsättningar för forskning och utveckling skett inom datorer, elektronik och optik till följd av minskningar inom telekomsektorn. Inom massa och papper har en ökning av näringslivets avsättningar för forskning och utveckling skett under perioden 2007– 2009. De senare är branscher som karakteriseras av en mycket högteknologisk produktion, dvs. där produktionsprocesserna har krävt stora investeringar i forskning och utveckling.

Enligt en rapport från Vetenskapsrådet har den vetenskapliga kvaliteten på den forskning och utveckling som utförs i de stora kunskapsintensiva företagen i Sverige, mätt som antal citeringar av vetenskapliga publikationer, historiskt sett ofta hållit en hög nivå i internationell jämförelse (Vetenskapligt publiceringssamarbete mellan svenska företag och högskolor, Vetenskapsrådet 2007).

27

Källa: Statistiska centralbyrån - Forskning och utveckling inom företagssektorn 2009. Data för datorer, el, optik 2007 är en uppskattning från flera poster

5.2Offentligt finansierad forskning och utveckling

Den offentliga finansieringen av forskning och utveckling i Sverige kommer huvudsakligen från staten. Andra offentliga finansiärer är EU, de forskningsstiftelser som har bildats av staten samt kommunerna och landstingen. Avsättningarna för forskning och utveckling inkluderande statliga anslag, medel från forskningsstiftelserna, EU-medel samt medel från kommuner och landsting uppgår 2012 till cirka en procent av BNP.

5.2.1Statliga anslag för forskning och utveckling

Enligt Statistiska centralbyråns statsbudgetanalys avsätter staten 30,33 miljarder kronor för forskning och utveckling 2012. Medel för forskning och utveckling finns inom mer än två tredjedelar av utgiftsområdena. Efter den senaste forsknings- och innovationspropositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160) har 5 miljarder kronor tillförts i nivåhöjning för perioden 2009–2012. Huvuddelen av dessa medel har tillförts universitet och högskolor som har fått ökade resurser för forskning med cirka 25 procent under perioden.

Den största posten i statsbudgeten för forskning och utveckling är enligt Statistiska centralbyråns statsbudgetanalys 2012 de direkta anslagen för forskning och forskarutbildning till universitet och högskolor. Dessa uppgår 2012 till 14,5 miljarder kronor. Anslagen till de forskningsfinansierande myndigheterna Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Forskningsrådet

28

Forsknings- finansiering 26,5%

Källa: Statistiska centralbyrån, statsbudgetanalys 2012.

Av övriga anslag till forskningsfinansiärer är de största posterna energiforskning via Statens energimyndighet, 1,3 miljarder kronor, och för utvecklingsforskningen 926 miljoner kronor 2012 via Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). För försvarsforskning har det anvisats 2,5 miljarder kronor 2012.

5.2.2Övriga avsättningar för forskning och utveckling

Utöver statens anslag för forskning och utveckling utgår närmare 6 miljarder kronor av offentliga medel i vid mening för dessa områden. De forskningsstiftelser som bildades med medel från löntagarfonderna avsätter 1,3 miljarder kronor 2012 för forskning och utveckling. Intäkterna från EU för svensk forskning och utveckling uppgår 2012 till cirka 2 miljarder kronor. Landstingen avsatte 1,9 miljarder kronor 2009 utöver de medel som betalas ut för läkarutbildning och forskning genom avtalet mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården (den s.k. ALF-ersättningen). Landstingens avsättningar för forskning och utveckling kan förväntas vara i samma storleksordning 2012.

Prop. 2012/13:30 forskning och forskarutbildning från staten, mer än 20 miljarder kronor årligen. Det är dels 14,5 miljarder kronor i direkta anslag, dels närmare 7 miljarder kronor via forskningsråden och Verket för innovationssystem. Universitet och högskolor får även omfattande bidrag från andra finansiärer. Universiteten och högskolornas totala budget för forskning och forskarutbildning var 2011 över 33 miljarder kronor.

Diagram 5.6 Forsknings- och utvecklingsintäkter inom universitets- och högskolesektorn i förhållande till BNP, 2001, 2005 och 2009, i procent

Källa: OECD, MSTI Main Science and Technology Indicators.

Den totala finansieringen av forskning och utveckling vid universitet och högskolor är relativt sett koncentrerad till ett mindre antal lärosäten. De fem största universiteten tar tillsammans emot cirka 60 procent av intäkterna.

Karolinska institutet, Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Jönköping och Mälardalens högskola har en andel externa medel som överstiger 60 procent. Även Göteborgs universitet, Kungl. Tekniska högskolan och Linköpings universitet har en större andel externa medel än direkta anslag.

30

4

Bidrag 2009

3,5

Direkta anslag 2012

3

2,5

2

1,5

1

0,5

0

Källa: Statistiska centralbyrån - Statliga anslag till forskning och utveckling 2012, Statistiska centralbyrån

Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn 2009, Budgetproposition för 2012.

KI – Karolinska institutet, LU – Lunds universitet, UU – Uppsala universitet, GU – Göteborgs universitet, SU – Stockholms universitet, KTH – Kungl. Tekniska högskolan, CTH – Chalmers tekniska högskola, UmU – Umeå universitet, SLU – Sveriges lantbruksuniversitet, LiU – Linköpings universitet, LTU – Luleå tekniska universitet, Linné – Linnéuniversitetet, ÖU – Örebro universitet, MittU – Mittuniversitetet, KaU – Karlstads universitet, JkpH

– Stiftelsen Högskolan i Jönköping, MdH – Mälardalens högskola, MöH – Malmö högskola, BTH – Blekinge tekniska högskola.

Prop. 2012/13:30 täcka indirekta kostnader upp som en intäkt (ofta 35 procent enligt en schablon) direkt när lärosätet tilldelades bidraget. Efter 2005 har tillvägagångsättet successivt ändrats för att förbättra redovisningen så att intäkten som avser den indirekta kostnaden intäktförs löpande när forskningsbidraget förbrukas. Fram tills det att forskningsbidraget har förbrukats bokförs den indirekta kostnaden som oförbrukat bidrag. Beräkningen av den indirekta kostnaden har också gjorts mer korrekt genom införandet av den s.k. SUHF-modellen från Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) för redovisning av indirekta kostnader. Resultatet av den förändrade redovisningsprincipen är att de oförbrukade forskningsbidragen har ökat. Även Vetenskapsrådet gör analysen att den främsta förklaringen till ökningen av de oförbrukade bidragen är universitetens och högskolornas förändrade modell för kostnadsredovisning (U2012/2367/F).

Diagram 5.8 Utveckling av oförbrukade bidrag m.m., alla serier i miljarder kronor i löpande priser

Forskningsråden samt universitet och högskolor har i uppdrag att utveckla rutinerna för utbetalningar av forskningsstöd så att de bättre anpassas till lärosätenas planering. Detta arbete ska bl.a. syfta till att forskningsråden tidigarelägger sina bidragsbeslut.

Universitet och högskolor framhåller i en skrivelse (U2012/3648/UH) att modellen för hantering av inbetalade forskningsbidrag är effektiv och resulterar i ett ansvarsfullt utnyttjande av statens medel. Möjligheten att låta kostnaderna komma senare än inbetalningarna medför högre kvalitet i anställningar och inköp och bidrar således till en mer kostnadseffektiv forskning. I skrivelsen redovisas att medeltiden mellan inbetalningar och förbrukning är ungefär tio månader. Ett tidigareläggande av besluten om forskningsbidrag med en månad med oförändrad tidpunkt för utbetalning skulle därmed innebära att de oförbrukade forskningsbidragen kan

minska med 10 procent.

32

Oförbrukade forskningsbidrag har inget egenvärde och det är väsentligt Prop. 2012/13:30 att de hålls på en nivå som kan motiveras utifrån de krav som ställs för

att bibehålla och stärka en forskning av hög kvalitet. Det är viktigt att forskningsfinansiärer samt universitet och högskolor upprättar rutiner och rapporteringssystem som ger förutsättningar för att forskningsbidragen utnyttjas effektivt. Regeringen kommer noga att följa utvecklingen av de oförbrukade forskningsbidragen.

5.2.5Ackumulerat kapital vid universitet och högskolor

Även statliga universitets och högskolors myndighetskapital har ökat de senaste åren. Utvecklingen är nära kopplad till förändringen av de oförbrukade forskningsbidragen, eftersom myndighetskapitalet i många fall används för att finansiera forskningsprojekt som även finansieras med forskningsbidrag.

Diagram 5.9 Utveckling av myndighetskapitalet för forskning, i miljarder kronor i löpande priser

I diagram 5.9 visas utvecklingen av myndighetskapitalet för forskning och forskarutbildning. Uppgifterna i diagrammet bygger på de tio största lärosätena som står för cirka 90 procent av forskningen. Eftersom Chalmers tekniska högskola inte är någon myndighet, är det kapital som medräknats från den högskolan inte något myndighetskapital i egentlig mening. I diagrammets uppgifter ingår endast den balanserade kapitalförändringen. Till detta kommer statskapital och resultatandelar i hel- och delägda dotterbolag. För Karolinska institutet uppgår dessa poster till 100 miljoner kronor och för övriga lärosäten är de försumbara.

Under perioden 2000–2004 minskade myndighetskapitalet för forskningsverksamheten från 2 miljarder kronor till 400 miljoner kronor. Minskningen var främst ett resultat av att kostnaderna ökade snabbare än

33

Prop. 2012/13:30 intäkterna. Det minskade myndighetskapitalet fick till följd att många universitet och högskolor genomförde besparingsprogram där personal sades upp och där beslut om nya investeringar avvaktades. Som en följd av dessa åtgärder har myndighetskapitalet ökat sedan 2004, men en försiktighet att expandera verksamheten, trots ökade intäkter, har funnits som ett resultat av de tidigare erfarenheterna av lågt myndighetskapital.

Utvecklingen av myndighetskapitalet följer relativt väl utvecklingen av de oförbrukade bidragen. Detta är också naturligt då ett forskningsprojekt ofta finansieras med både externa medel och med statliga anslag. Om det finns oförbrukade medel, finns det med andra ord också ett behov av sparade anslagsmedel för att kunna genomföra de forskningsprojekt som lärosätet har tilldelats medel för. Det finns också andra förklaringar till ökningen av myndighetskapitalet, framför allt en medveten uppbyggnad av kapitalet för att klara fluktuationer i verksamheten. Den försiktighet som det låga kapitalet i mitten av förra decenniet ledde till har inneburit att verksamheten inte växt lika fort som inbetalningarna har ökat. Slutligen finns det också vid många lärosäten ett sparande som ska användas till olika infrastrukturprojekt, t.ex. synkrotronljuskällan Max IV vid Lunds universitet.

5.2.6Vetenskaplig produktion vid universitet och högskolor

Produktionen av forskningsresultat vid universitet och högskolor, mätt som antal vetenskapliga publikationer per år, står i proportion till anslagens storlek och i viss utsträckning också till antalet forskare och forskarstuderande. Karolinska institutet och Uppsala universitet har flest publikationer per år, vilket framgår av diagram 5.10.

De största universiteten stod för över 90 procent av alla publikationer 2010 (10 000 av 10 800), med Karolinska institutet i topp med nästan 1 800 artiklar följt av Uppsala universitet med nästan 1 500, Lunds universitet med 1 400 och Göteborgs universitet med cirka 1 150. Luleå tekniska universitet och de fyra senast bildade universiteten, dvs. Karlstad universitet, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet och Örebro universitet, publicerar tillsammans cirka 400 artiklar per år. Bland högskolorna stod Malmö högskola, Södertörns högskola och Mälardalens högskola för 120 av totalt 350 artiklar under 2010.

34