Skatteförvaltning och
uppbörd
3
Förslag till statsbudget för 2001
Skatteförvaltning och uppbörd
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 7
2 Utgiftsområde Skatteförvaltning och uppbörd 9
2.1 Omfattning 9
2.2 Utgiftsutveckling 9
3 Politikområde Skatt, tull och exekution 11
3.1 Omfattning 11
3.2 Utgiftsutveckling 11
3.3 Mål 12
3.3.1 Politikens inriktning 13
4 Skatt och exekution 15
4.1 Politikens inriktning 15
4.2 Insatser 16
4.2.1 Statliga insatser inom politikområdet 16
4.2.2 Insatser utanför politikområdet 17
4.3 Resultatbedömning 18
4.3.1 Resultat 18
4.3.2 Analys och slutsatser 18
4.4 Revisionens iakttagelser 19
4.5 Budgetförslag 19
4.5.1 3:1 Riksskatteverket 19
4.5.2 3:2 Skattemyndigheterna 20
5 Tull 21
5.1 Politikens inriktning 21
5.2 Insatser 22
5.2.1 Statliga insatser inom området 22
5.3 Resultatbedömning 23
5.3.1 Resultat 23
5.3.2 Analys och slutsatser 24
5.4 Revisionens iakttagelser 25
5.5 Budgetförslag 25
5.5.1 3:3 Tullverket 25
Tabellförteckning
Anslagsbelopp 7
2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet 9
3.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområde Skatt, tull och exekution 11
4.1 Anslagsutvecklingen för Riksskatteverket 19
4.2 Beräkning av anslaget för 2001 19
4.3 Anslagsutvecklingen för skattemyndigheterna 20
4.4 Beräkning av anslaget för 2001 20
5.1 Uppbörd och produktivitet 23
5.2 Samhällsekonomiskt beslagsvärde 24
5.3 Anslagsutveckling för Tullverket 25
5.4 Offentligrättslig verksamhet 26
5.5 Uppdragsverksamhet 26
5.6 Beräkning av anslaget för 2001 26
Anslagsbenämningar 2000 och 2001 29
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner målen inom politikområdet
Skatt, tull och exekution i enlighet med vad
regeringen förordar under avsnitt 3.3,
2. för budgetåret 2001 anvisar anslagen under
utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och
uppbörd enligt nedanstående uppställning.
Anslagsbelopp
Tusental kronor
Anslag
Anslagstyp
3:1
Riksskatteverket
ramanslag
442 682
3:2
Skattemyndigheterna
ramanslag
4 593 878
3:3
Tullverket
ramanslag
1 170 388
Summa
6 206 948
2 Utgiftsområde Skatteförvaltning och
uppbörd
2.1 Omfattning
Utgiftsområdet omfattar skatteförvaltningen
(Riksskatteverket och skattemyndigheterna) och
Tullverket. Skatteförvaltningen och Tullverket
samt exekutionsväsendet inom utgiftsområde 4
ingår i politikområdet Skatt, tull och exekution.
2.2 Utgiftsutveckling
Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet
Miljoner kronor
Utfall
1999
Anslag
2000
Utgifts-
prognos
2000
Förslag
anslag
2001
Beräknat
anslag
2002
Beräknat
anslag
2003
Politikområdet Skatt, tull och exekution1
5 953
5 922
6 229
6 207
6 338
6 483
Totalt för utgiftsområde 3
5 953
5 922
6 229
6 207
6 338
6 483
1. Exekution redovisas under utgiftsområde 4 Rättsväsendet.
3 Politikområde Skatt, tull och exekution
3.1 Omfattning
Kärnan i politikområdet utgörs av beskattning,
uppbörd av tull och avgifter samt indrivning av
skatter och avgifter. Nära knutna till och starkt
integrerade med beskattning och uppbörd finns
verksamheter med andra syften som antingen
följer av eller direkt stödjer de huvudsakliga
verksamheterna. Förutom beskattning, uppbörd
och nämnda indrivning ingår således även
folkbokföring, fastighetstaxering, gränsskydd
och verkställighet av enskildas
betalningsanspråk.
Riksskatteverket är chefsmyndighet för
skatteförvaltningen och exekutionsväsendet.
Inom skatteförvaltningen finns på regional nivå
tio skattemyndigheter med verksamhet vid
skattekontor på sammanlagt 110 orter. Inom
exekutionsväsendet finns på regional nivå tio
kronofogdemyndigheter med ca 80 lokala
kontor som inom sitt geografiska område
ansvarar för summarisk process, indrivning och
skuldsanering. Exekutiv försäljning av
fastigheter, tillsyn i konkurs m.m. är dock
koncentrerade till ett mindre antal orter.
Tullverket är efter 1999 års omorganisation en
sammanhållen myndighet med ett huvudkontor
och en regional organisation bestående av sex
tullregioner.
3.2 Utgiftsutveckling
Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområde Skatt, tull och exekution
Miljoner kronor
Utfall
1999
Anslag
2000
Utgifts-
prognos
2000
Förslag
anslag
2001
Beräknat
anslag
2002
Beräknat
anslag
2003
Anslag inom utgiftsområde 3
3:1 Riksskatteverket
388
405
452
443
452
462
3:2 Skattemyndigheterna
4 458
4 389
4 616
4 594
4 689
4 798
3:3 Tullverket
1 107
1 127
1 162
1 170
1 196
1 223
Totalt för utgiftsområde 3
5 953
5 922
6 229
6 207
6 338
6 483
Anslag inom utgiftsområde 4
3:1 Kronofogdemyndigheterna
1 347
1 342
1 405
1 362
1 391
1 422
Totalt för politikområde Skatt, tull och exekution
7 299
7 263
7 634
7 569
7 728
7 904
3.3 Mål
Regeringens förslag: Målet för politikområdet
Skatt, tull och exekution skall vara att
eftersträvade skatte-, tull- och avgiftsintäkter
skall säkerställas på ett rättssäkert och
ekonomiskt effektivt sätt, samtidigt som
enkelhet skall eftersträvas och brottslighet
motarbetas. Målet skall ersätta det tidigare
gemensamma målet för utgiftsområde 3.
Det för Skatteförvaltningen och Tullverket
gemensamma målet att inom ramen för gällande
regelverk säkerställa avsedda skatte-, tull- och
avgiftsintäkter avser endast en del av de bedrivna
verksamheterna och det finns ett behov av att
formulera om målet till att avse en större del av
verksamheterna.
Skatteförvaltningen och Tullverket ingår
tillsammans med exekutionsväsendet i
politikområdet Skatt, tull och exekution. Målet
bör formuleras så att det avser så stor del som
möjligt av politikområdet.
Skatteförvaltningen och Tullverket har hand
om beskattning och uppbörd av skatter, tull och
avgifter. Dessa uppgifter utgör närmare 90
procent av skatteförvaltningens verksamhet och
mer än 50 procent av Tullverkets verksamhet.
Indrivningen av skatter och avgifter utgör 35
50 procent (varierar från år till år) av
kronofogdemyndigheternas verksamhet. Det
huvudsakliga gemensamma målet kan därför
sägas vara att säkerställa skatte-, tull- och
avgiftsintäkter.
I Tullverkets verksamhet ingår även ett ansvar
för gränsskyddet avseende varor. I detta ansvar
ingår bland annat att motverka brottslighet.
Skattemyndigheterna och
kronofogdemyndigheterna samt Tullverket skall
medverka till att ekonomisk brottslighet
bekämpas. Skatteförvaltningen medverkar också
aktivt vid förundersökningar i fråga om brott på
skatteområdet. Myndigheternas roll i
bekämpandet av brottsligheten bör därför
komma till uttryck även när det gäller
formuleringen av målet.
Beskattningsverksamheten är av stor betydelse
för såväl den enskilde som för det offentliga. För
den enskilde är det viktigt att han får betala den
skatt som åvilar honom, dvs. rätt skatt.
Beskattningsförfarandet skall inte vara onödigt
betungande för honom utan skall ske på ett
enkelt sätt. Den enskilde bör kunna kontrollera
att han beskattas på rätt sätt. För det offentliga är
beskattningen avgörande för finansieringen av de
offentliga åtagandena. En förutsättning för att
bibehålla den höga skattemoralen är att de
enskilda känner ett stort förtroende för
beskattningsmyndigheterna. Det är därför av
största vikt att beskattningen sker i den
omfattning och ordning som har beslutats och
som kommer till uttryck i våra författningar. En
självklarhet är att verksamheterna skall bedrivas
effektivt.
Målet kan sammanfattas i att eftersträvade
skatte-, tull- och avgiftsintäkter skall säkerställas
på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt,
samtidigt som enkelhet skall eftersträvas och
brottslighet motverkas.
För skatteförvaltningen skall målet för
politikområdet uppnås genom sedan tidigare
gällande mål, nämligen
- att skatt skall tas ut i den omfattning, med
den fördelning och i den tid och ordning
som åsyftas med gällande
skatteförfattningar,
- att olika samhällsfunktioner skall
tillhandahållas fullständig och korrekt
basinformation från folkbokföringen med
god tillgänglighet, och
- att taxeringsvärden för fastigheter skall
beslutas och information om dessa
tillhandahållas i enlighet med gällande
författningar.
Målet för exekutionsväsendet är att
upprätthålla rättstrygghet och rättssäkerhet vad
gäller betalningsförpliktelser och andra
förpliktelser som kan verkställas av
kronofogdemyndigheterna.
För Tullverket skall målet för politikområdet
uppnås genom sedan tidigare gällande mål,
nämligen
- att effektivt fastställa och uppbära tullar,
mervärdesskatt och andra skatter samt
avgifter så att en riktig uppbörd kan
säkerställas,
- att övervaka och kontrollera trafiken till
och från utlandet så att bestämmelserna om
in- och utförsel av varor efterlevs,
- att vid fullgörande av sina uppgifter verka
för att kostnaderna för tullprocedurerna
minimeras, både för näringsliv, allmänhet
och inom Tullverket, samt tillhandahålla en
god service så att den legitima handeln med
tredje land underlättas i största möjliga
utsträckning och att det legitima varuflödet
inom EU inte hindras.
Regeringen har vidare angett ett antal
verksamhetsmål för Tullverket med
tyngdpunkten inom områdena uppbörd och in-
och utförselrestriktioner, dvs. Tullverkets
processer effektiv handel och gränsskydd. Som
särskilt angelägna uppgifter i övrigt för
Tullverket har regeringen angett:
- enhetligare tolkning av lagar och
bestämmelser,
- tillförlitligare transiteringssystem,
- förenkling av regler och procedurer,
- ökad datorisering av tullprocedurer,
- effektivare narkotikabekämpning,
- stöd för EU:s utvidgning,
- internationell samverkan mot
gränsöverskridande brottslighet,
- stöd till regeringskansliet i EU-arbetet och
under EU-ordförandeskapet.
3.3.1 Politikens inriktning
Gemensamma prioriteringar inom området är
bl.a. strävan efter en modern, effektiv och
ändamålsenlig förvaltning vilken bl.a. ska uppnås
genom kontinuerlig IT-, metod- och kompetens-
utveckling. Myndigheterna ska också sträva efter
ökad service och förenklingar för företag och
allmänhet.
I övrigt är förutsättningarna och inriktningen i
hög grad specifika för respektive
myndighetsområde.
Skatteförvaltningen skall bl.a. prioritera
förstärkt skattekontroll och insatser mot så kallat
svart arbete. Tullverket skall bl.a. prioritera
insatser mot narkotika samt illegal storskalig
införsel av alkohol och tobak.
Exekutionsväsendet skall upprätthålla
rättstrygghet och rättssäkerhet vad gäller
betalningsförpliktelser och andra förpliktelser.
I det internationella politiska och
administrativa samarbetet inom
myndighetsområdena prioriteras Sveriges
ordförandeskap i EU, insatser för regel- och
procedurförenklingar, Schengenanpassning samt
ett effektivare samarbete och informationsutbyte
mellan Sverige och olika medlemsstaters
förvaltningar.
4 Skatt och exekution
4.1 Politikens inriktning
Effektivare förvaltning
Den ekonomiska situationen ställer allt högre
krav på en effektiv förvaltning.
Effektivitetskraven gör att satsningar på IT-
utveckling och kompetensutveckling är
prioriterade områden. Inom
skatteförvaltningen är det särskilt viktigt att
kunna följa med i den tekniska utvecklingen.
Kraven från allmänheten att kunna sköta sina
mellanhavanden med skattemyndigheterna
med hjälp av modern teknik blir allt större.
Även från myndigheternas perspektiv finns
vinster att göra på detta område. Alltfler
medborgare blir ekonomiskt aktiva och antalet
internationella transaktionerna ökar. Samtidigt
blir utredningarna inom skatteområdet allt
mer omfattande och tidskrävande. För att
kunna leva upp till de allt större kraven bör
skatteförvaltningen ligga långt framme när det
gäller den tekniska utvecklingen. Det gäller
också att bibehålla den kompetens och
kunskap som finns. Utvecklingen ställer allt
högre krav på personalen. För att kunna
behålla och rekrytera kvalificerad personal är
satsningar på kompetensutveckling
nödvändiga.
Inom exekutionsväsendet har satsningar på
IT-utvecklingen särskilt uppmärksammats under
senare år. Det pågår ett arbete med att utarbeta
och införa nya arbetsmetoder med IT-stöd för
indrivningsverksamheten, det så kallade INIT-
projektet. Målet med INIT är att effektivisera
indrivningsverksamheten. Regeringen ser det
som ett högt prioriterat arbete som skall
fullföljas.
Det bör framhållas att verksamheterna även
framdeles skall bedrivas med höga kvalitetsmål
och strävan skall vara att ytterligare höja kvalitén.
INIT är ett exempel på att en effektivare
förvaltning även syftar till att höja kvalitén.
En fråga som har nära samband med en
effektivare förvaltning är myndigheternas nivå på
information och service. Den förebyggande
effekt som en god information och en väl
utbyggd servicefunktion kan medföra kan också
innebära stora arbetsbesparingar i ett senare
skede och på så sätt vara en del av
effektiviseringen.
Skattekontroll
När det gäller skatteförvaltningens verksamhet
och särskilt skattekontrollen konstaterades i
budgetpropositionen för 2000 att det kan
komma att krävas ett resurstillskott för att
upprätthålla kontrollintensiteten på önskvärd
nivå och skapa visst utrymme för särskilda
satsningar när läget så kräver. 1997 års
kontrollnivå bedömdes vara en rimlig
utgångspunkt. I 2000 års ekonomiska
vårproposition föreslogs följaktligen att
skatteförvaltningen från och med 2001 skall få
ett varaktigt tillskott om 125 miljoner kronor.
Den utvidgning av verksamheten som är
nödvändig för att skattefel och skattefusk skall
kunna åtgärdas i önskvärd utsträckning kan inte
genomföras på en gång. Det tar tid att rekrytera
ny personal och att i övrigt utvidga
verksamheten. En utvidgning innebär en
väsentlig påfrestning på den befintliga
organisationen och bör planeras väl och ske
successivt.
Anslagssparande och samtidigt
resurstillskott
Enligt riksdagen bör Riksdagens revisorers
förslag angående resursförstärkning till
skattemyndigheternas kontrollverksamhet ingå i
underlaget vid regeringens prövning av det
framtida resursbehovet och
kontrollverksamhetens inriktning (förslag
1998/99RR3, bet. 1998/ 99:14, rskr.
1998/99:172). I förslaget ifrågasätts om de extra
medel som tillfördes i mitten av 1990-talet
verkligen behövdes, eftersom myndigheterna vid
samma tid hade ett växande anslagssparande.
Efter utgången av 1996 har anslagssparandet
successivt minskat. Den viktigaste orsaken till att
det fram till dess byggdes upp ett sparande är
enligt regeringens bedömning att den nya
anslagstekniken i sig stimulerade till
återhållsamhet med utgifterna. Samtidigt var
möjligheterna till rationaliseringar tack vare den
tekniska utvecklingen förhållandevis stora.
Återhållsamheten med rekrytering av personal
torde ha förstärkts genom de sparkrav som
ställdes. I en verksamhet där huvuddelen av
kostnaderna är personalkostnader är det ett
naturligt ansvarstagande att inte anställa personal
utöver vad man bedömer ryms inom anslagen på
sikt. På så sätt anpassas personalstyrkan nedåt "i
förtid", vilket bidrar till anslagssparande.
I efterhand kan möjligen sägas att det hade
funnits andra möjligheter att stärka
kontrollverksamheten än att ge ett
resurstillskott. Teoretiskt hade man i stället
kunnat ge direktiv om att anslagssparandet skulle
utnyttjas för rekrytering av medarbetare för
extra kontrollinsatser. I praktiken torde det
emellertid ha blivit svårt att på det sättet tvinga
myndigheterna att agera i strid med vad de själva
uppfattade som ansvarsfullt.
Regeringen ser det därför inte som särskilt
anmärkningsvärt att extra resurser tillfördes trots
anslagssparandet. Som revisorerna själva är inne
på hade tillskottet den positiva effekten att det
ledde till nyrekrytering av kvalificerade
medarbetare. Regeringen bedömer att detta varit
svårt att uppnå på annat sätt.
Svart arbete
En företeelse som det är av särskild vikt att
motverka är bruket av det så kallade svartarbetet.
Skattebortfallet på grund av svart arbete kan
enligt Riksskatteverket beräknas vara i
storleksordningen 20 till 40 miljarder kronor.
Att få allmänheten att inse konsekvenserna av att
arbeta svart respektive använda svart arbetskraft
kan leda till att efterfrågan på sådan arbetskraft
minskar. Undersökningar tyder på att
inställningen till att arbeta svart är mera tolerant
bland yngre personer än bland äldre. Det är
därför genom att särskilt vända sig till ungdomar
t.ex. med information som man på sikt kan få
den bästa preventiva effekten. Naturligtvis måste
kampen mot svart arbete föras på många håll.
Regeringen utgår i från att satsningarna på
skattekontrollen och resurstillskottet skall
komma att användas även för att kontrollera
förekomsten av svart arbetskraft. En sådan
användning skulle ligga väl i linje med övriga
satsningar för att motverka svart arbete och
upprätthålla skattemoralen.
4.2 Insatser
4.2.1 Statliga insatser inom
politikområdet
Punktskatteverksamheten
Det särskilda skattekontoret i Ludvika är från
och med den 1 juli i år organisatoriskt inordnat i
Riksskatteverket. Verksamheten på
punktskatteområdet kommer dock även
fortsättningsvis att vara koncentrerad till
Ludvika.
Riksskatteverkets organisation
Från och med den 1 juni i år gäller en ny
organisation inom Riksskatteverket. Syftet med
omorganisationen är att genomföra
förbättringsåtgärder i verksamheten så att
Riksskatteverket på ett bättre sätt skall kunna
fullgöra sitt uppdrag och vidareutvecklas till en
stark och kompetent chefsmyndighet.
En grundprincip i den nya organisationen är
att renodla Riksskatteverkets olika roller genom
att skilja chefsmyndighetsfunktionen från
produktionsfunktionen och
verksamhetsstödsfunktionen. De olika rollernas
ansvar skall vara tydliga.
Den huvudsakliga uppgiften för
chefsmyndighetsfunktionen skall vara att styra
och leda regionmyndigheterna i deras
verksamhet. Detta skall göras t.ex. genom
utveckling av regelverk och arbetsmetoder samt
genom styrning av kontroll- och
serviceverksamheten.
Den huvudsakliga uppgiften för den andra
funktionen, produktions- och stödfunktionen,
skall vara att utveckla och förvalta effektiva och
rationella verksamhetsadministrativa stödsystem
för regionmyndigheternas verksamhet.
Uppföljning och analyser skall förbättras för
att bidra till en tydligare styrning. En systematisk
och kontinuerlig omvärldsbevakning skall göras
inom alla verksamhetsområden.
Regionmyndigheternas bevakning skall
samordnas inom respektive områden.
Skattebrottsenheterna
Uppbyggnaden av skattebrottsenheterna har
fortgått successivt. De första enheterna bildades
vid skattemyndigheterna i Stockholm, Göteborg
och Malmö. Ytterligare sju enheter har bildats.
Under 1999 har verksamheten bestått av att på
begäran av åklagare utföra egna
förundersökningar. I viss utsträckning har
skattebrottsutredare även deltagit i
förundersökningar där polisen har haft
huvudansvaret. Förundersökningarna har i
huvudsak avsett skattebrott och bokföringsbrott.
Även andra brottstyper har förekommit, såsom
oredlighets- och förfalskningsbrott.
Skattekontot
Skattekontosystemet infördes i slutet av 1997.
Till en början omfattade systemet endast
företagen, men numera har alla skattskyldiga ett
skattekonto. Systemet har otvivelaktigt inneburit
en effektivisering av verksamheten. Det har dock
särskilt i inledningsskedet förekommit viss kritik
bland annat mot utformningen av
kontoutdragen, som i vissa avseenden har
uppfattats som svårtydda. Regeringen har erfarit
att Riksskatteverket nu planerar att påbörja en
utvärdering av skattekontoreformen ur ett
helhetsperspektiv. Nyttan av att inordna
ytterligare skatter i skattekontosystemet skall då
också belysas.
I regeringskansliet finns redan
utredningsförslag om att utvidga systemet, som i
dag omfattar bland annat inkomstskatt,
mervärdesskatt och socialavgifter, till att även
omfatta dels punktskatter, dels kupongskatt.
Vidare övervägs för närvarande möjligheterna att
inordna arvs- och gåvoskatt i systemet redan den
1 juli 2001, när bouppteckningsverksamheten
förs över från tingsrätterna till
skattemyndigheterna.
INIT-projektet
Inom exekutionsväsendet bedrivs ett projekt
vars syfte är att utarbeta och införa nya arbetssätt
med IT-stöd för indrivningsverksamheten, det så
kallade INIT-projektet. Genom INIT skall
registrering, akthantering och registerforskning
effektiviseras. Vidare skall INIT bland annat leda
till att genomströmningshastigheten på
indrivningsuppdragen ökar. Förhoppningen är
att systemet skall vara användarvänligt,
kvalitetsbefrämjande och utvecklingsbart. När
INIT är fullt utbyggt skall det enligt
Riksskatteverkets bedömning innebära
inbesparade resurser om 15 20 procent inom
indrivningsverksamheten.
4.2.2 Insatser utanför politikområdet
Internationellt samarbete
Som redan har framgått skapar den ekonomiska
integrationen i Europa och internationaliseringen
av ekonomin i allmänhet delvis nya
förutsättningar för skattekontrollen. För att inte
denna utveckling skall leda till en allvarlig
urholkning av viktiga skattebaser krävs ett
effektivt skattepolitiskt och skatteadministrativt
samarbete mellan olika stater.
Såväl inom EU som t.ex. inom OECD
prioriterar Sverige arbetet med åtgärder för att
förhindra skadlig skattekonkurrens, både mellan
medlemsstaterna och från tredje land.
Regeringen har nyligen beslutat om ett frivilligt
bidrag till OECD:s arbete mot skadlig
skattekonkurrens.
Vad gäller det administrativa samarbetet
stödjer Sverige regelmässigt förslag som syftar
till ett snabbare och smidigare
informationsutbyte i skatteärenden och ett
effektivare ömsesidigt bistånd för indrivning av
skatt. Det samarbete på skatteområdet som
förekommer mellan de nordiska länderna torde i
t.ex. OECD-sammanhang ses som ett föredöme
och överenskommelser om automatiskt
informationsutbyte har slutits även med ett antal
utomnordiska länder. Under Sveriges period
som ordförandeland i EU kan det bli aktuellt att
påbörja eller fortsätta behandlingen av flera
förslag inom detta område. Regeringen är beredd
att ge det arbetet hög prioritet.
Bouppteckningsverksamheten
Riksdagen har beslutat att
bouppteckningsverksamheten skall föras över till
skattemyndigheterna från domstolsväsendet.
Genom överföringen kommer arbetet på sikt att
förenklas och effektiviseras. Överföringen är
planerad att ske den 1 juli 2001.
Regeringen har idag beslutat om en
lagrådsremiss med förslag till de ändringar i
bland annat ärvdabalken och lagen (1941:416)
om arvsskatt och gåvoskatt som krävs för att
genomföra överföringen.
4.3 Resultatbedömning
4.3.1 Resultat
Skatteförvaltningen skall, inom ramen för
gällande regelverk, säkerställa avsedda skatte-
och avgiftsinkomster.
Det är omöjligt att exakt bestämma huruvida
det totala skatteuttaget överensstämmer med den
skatt som borde ha debiterats
(beskattningseffektiviteten). Bedömningen av
beskattningseffektiviteten måste därför göras
med ledning av indikatorer som indirekt ger en
uppfattning om denna, t.ex. kontrollintensitet.
Det kan konstateras att det finns en nedåtgående
trend i kontrollverksamheten. Antalet revisioner
har minskat sedan 1997. Minskningen uppgår till
närmare 28 procent. Vad som också kan
konstateras är att 99,5 procent av beslutade
skatter kommer in (uppbördseffektivitet).
Uppbördsförlusterna uppgår således i år liksom
förra året till 0,5 procent. Produktiviteten
fortsätter att minska vilket den har gjort sedan
1997. När det gäller kvalitén har särskilda
kompetenshöjande insatser gjorts när det gäller
tilldelningen av F-skattsedel.
Kvalitetsuppföljningar görs, bl.a. genom
undersökningar av allmänhetens och företagens
uppfattning om den service som tillhandahålls.
När det gäller produktkvalitén och
processkvalitén finns inga riktigt bra
mätmetoder. Av undersökningarna framgår dock
att drygt hälften (57 %) av företagen är nöjda
med sina kontakter med myndigheten.
Exekutionsväsendet skall verka för en god
betalningsmoral i samhället och för att alla gör
rätt för sig.
Verksamheten är beroende av omvärlden och
det kan konstateras att måltillströmningen
fortsätter att sjunka. Indrivningsresultatet har
förbättrats. Produktiviteten inom
exekutionsväsendet har dock försämrats i
förhållande till 1998 om man bortser från
gallringen av preskriberade mål. Detta är dock
inte någon trend eftersom produktiviteten har
varierat från år till år. När det gäller
produktkvalitén finns ingen bra mätmetod.
Enligt uppgift är antalet överklagningar lågt och
myndigheternas bedömningar håller oftast vid
överklaganden. När det gäller processkvalitén
mäts detta framförallt genom
handläggningstiderna. För de allmänna målen har
handläggningstiderna blivit längre medan de har
förkortats för de enskilda målen och för
konkurstillsynen. Ändamålsenligheten, dvs. i
vilken utsträckning produkterna uppfyller
parternas och andras krav och önskemål, mäts
framförallt genom förhållandet mellan debiterat,
återkallat/nedsatt och betalt belopp. Denna så
kallade indrivningsprocent har förbättrats; för de
allmänna målen har indrivningsprocenten ökat
från 39 till 42 procent och för de enskilda målen
från 26 till 32 procent. Effektiviteten, mätt som
förhållandet mellan det indrivna beloppet mot
kostnaderna för indrivningsverksamheten, är
densamma som 1998. Varje krona kostar 16 öre
att driva in. Den indirekta effekten, dvs.
påverkan på betalningsmoralen är svår att mäta.
Antalet nya gäldenärer minskar, vilket kan bero
på annat, t.ex. den samhällsekonomiska
utvecklingen i övrigt.
När det gäller det ekonomiska resultatet kan
konstateras att flera myndigheter, såväl inom
skatteförvaltningen som inom
exekutionsväsendet går med underskott. Det
innebär att den löpande verksamheten i viss
utsträckning finansieras genom anslagssparandet.
4.3.2 Analys och slutsatser
Situationen inom skatteförvaltningen är oroande.
Den nedgående trend som kan noteras bland
annat när det gäller produktiviteten måste
vändas. Detta samtidigt som underskotten i
myndigheternas verksamheter måste elimineras.
Anslagssparandet är fortfarande stort men
krymper snabbt.
Situationen vad gäller
skattekontrollverksamheten är särskilt oroande.
Regeringen har för avsikt att noga följa
utvecklingen och resultatet av det resurstillskott
om 125 miljoner kronor som aviserades i 2000
års ekonomiska vårproposition och som
regeringen nu föreslår. Tillskottet är avsett att
användas för att höja kontrollnivån i riktning
mot 1997 års nivå. Om detta lyckas bör det ha
gynnsam effekt även inom andra områden.
Även inom exekutionsväsendet går som
nämnts flera myndigheter med underskott.
Bedömningen är dock att situationen är under
kontroll. Genom satsningar främst på IT-stödet
skall underskotten på sikt kunna elimineras.
4.4 Revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverkets revisionsberättelse avseende
skatteförvaltningen och exekutionsväsendet
innehåller inte någon invändning.
Årsredovisningen bedöms i allt väsentligt vara
rättvisande. I revisionsrapporten har
Riksrevisionsverket tagit upp två frågor.
Enligt regleringsbrevet skall Riksskatteverket
ställa upp verksamhetsmål med utgångspunkt i
regleringsbrevet samt ange hur
återrapporteringen skall ske. För att undanröja
den oklarhet som funnits vid årets redovisning
rekommenderas Riksskatteverket att klargöra
vilka verksamhetsmål som gäller enligt mål och
krav i regleringsbrevet samt hur
återrapporteringen skall ske. Övriga brister har
redovisats mer detaljerat i
revisionspromemorian.
Vidare tar Riksrevisionsverket upp
kommunkontosystemet. Kontosystemet är ett
kompensationssystem för kommuners och
landstings ingående mervärdesskatt i icke
skattepliktig verksamhet. Det administreras av
det särskilda skattekontoret i Ludvika. Kontoret
betalar ut ersättning för ingående mervärdesskatt
till kommuner och landsting. Riksskatteverket
skall beräkna tillskotten så att inbetalningarna till
kontona inklusive räntan så nära som möjligt
motsvarar utbetalningarna från kontot. Vid
granskningen har uppmärksammats att
underskott inte har medräknats vid beräkningen
av tillskotten 2000. Vidare har hänsyn inte tagits
till att utbetalningarna från kontona har ökat
varje år sedan 1996 då systemet infördes.
Regeringen instämmer i Riksrevisionsverkets
kritik vad gäller redovisningen av målen och
återrapporteringen. Regeringen utgår i från att de
givna rekommendationerna kommer att följas.
Vad gäller kommunkontosystemen har
Riksskatteverket bemött kritiken. Ytterligare
åtgärder är enligt regeringens bedömning inte
nödvändiga.
4.5 Budgetförslag
4.5.1 3:1 Riksskatteverket
Tabell 4.1 Anslagsutvecklingen för Riksskatteverket
Tusental kronor
1999
Utfall
387 644
Anslags-
sparande
95 382
2000
Anslag
405 097
Utgifts-
prognos
451 654
2001
Förslag
442 682
2002
Beräknat
452 121
1
2003
Beräknat
462 163
2
1 Motsvarar 442 682 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 442 682 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget anvisas medel för
Riksskatteverkets arbetsuppgifter som central
myndighet inom såväl skatteförvaltningen som
exekutionsväsendet (jfr utgiftsområde 4
Rättsväsendet, anslag 3:1
Kronofogdemyndigheterna).
Under 2000 har regeringen beslutat om
indragning av anslagssparandet med 11 miljoner
kronor.
Regeringens överväganden
Tabell 4.2 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
405 097
Pris och löneomräkning
6 030
Överföring från anslaget 3:2
31 155
Överföring från utgiftsområde 2
400
Förslag 2001
442 682
Vid beräkning av anslagen har hänsyn tagits
till att det särskilda skattekontoret i Ludvika
organisatoriskt har inordnats i Riksskatteverket.
Vidare har hänsyn tagits till att Sveriges bidrag
till Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådet
numera skall betalas från anslaget. Med
anledning härav har medel överförts från
utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning.
4.5.2 3:2 Skattemyndigheterna
Tabell 4.3 Anslagsutvecklingen för skattemyndigheterna
Tusental kronor
1999
Utfall
4 457 878
Anslags-
sparande
303 353
2000
Anslag
4 389 494
Utgifts-
prognos
4 616 150
2001
Förslag
4 593 878
2002
Beräknat
4 689 424
1
2003
Beräknat
4 797 736
2
1 Motsvarar 4 590 478 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 4 593 778 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget anvisas medel för de tio
skattemyndigheternas verksamhet. Anslaget
disponeras av Riksskatteverket och
skattemyndigheterna efter vad Riksskatteverket
bestämmer.
Under 2000 har regeringen beslutat om
indragning av anslagssparandet med 4 miljoner
kronor.
Regeringens överväganden
Tabell 4.4 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
4 389 494
Pris och löneomräkning
78 173
Minskat/Ökat resursbehov
125 000
Överföring till anslaget 3:1
-31 155
Överföring från UO 4
anslaget 4:5
33 000
Övrigt
-634
Förslag 2001
4 593 878
I samband med 2000 års ekonomiska
vårproposition aviserades ett resurstillskott om
125 miljoner kronor i syfte att höja
skattekontrollnivån. Dessa medel tillförs nu
skattemyndigheterna.
Med anledning av att det särskilda
skattekontoret i Ludvika organisatoriskt har
inordnats i Riksskatteverket har medel överförts
till anslaget för Riksskatteverket.
Med anledning av att
bouppteckningsverksamheten förs över till
skatteförvaltningen från rättsväsendet skall också
medel tillskjutas skatteförvaltningen. För att
påbörja och bedriva verksamheten beräknas
skatteförvaltningens kostnader uppgå till minst
33 miljoner kronor för 2001. Medlen skall föras
över från utgiftsområde 4, anslaget 4:5
Domstolsväsendet m.m. Regeringen avser att
under 2001 återkomma med förslag till den
slutliga beräkningen för det året och beräkningen
av de totala kostnaderna för reformen.
5 Tull
5.1 Politikens inriktning
Regeringen lägger stor vikt vid utvecklings- och
effektiviseringsarbetet inom tullverksamheten
vilket omfattar utveckling av nya arbetsmetoder,
IT-utveckling, förenklingsarbete, information
m.m. När det gäller IT-området anser regeringen
att Tullverket bör vara en av de ledande
myndigheterna beträffande utveckling och
användning av IT i verksamheten.
Inom gränsskyddets kontrollverksamhet skall
narkotikakontrollen ges fortsatt högsta prioritet.
Hög prioritet skall också ges kontroller mot
storskalig illegal införsel av alkohol och tobak.
Tullverkets arbete med förenklingar av regler
och tullprocedurer skall fortgå.
De olika delarna i förändringsarbetet skall
stödja varandra i utvecklandet av en modern,
effektiv och ändamålsenlig tullverksamhet.
Utvecklings- och IT- arbetet
De ökade kraven på Tullverket till följd av
förändringar i utrikeshandeln och ökat resande
gör att Tullverket måste bli effektivare och
förnya sitt sätt att arbeta på. Metoderna måste
kontinuerligt förnyas och förbättras.
Förnyelsearbete kräver investeringar i bl.a. ny
teknik vilket i sin tur medför ökat behov av
kompetensutveckling. Inom Tullverket bedrivs
ett kontinuerligt utvecklingsarbete som syftar till
att förbättra och effektivisera verksamheten.
Servicetrappan är ett exempel på detta, projektet
syftar till att ge ökad service, kvalitet och
effektivitet i utrikeshandeln. Ju högre
dokumenterad kvalitet företagen har på
tullrutinerna desto större möjligheter ges till
förenklad hantering och ökad service. Projektet
har representerat Sverige på EU:s första
kvalitetskonferens för den offentliga sektorn. I
detta sammanhang kan också det arbete som
pågår för att skapa en grön korridor för snabbare
gränspassage till Ryssland nämnas.
Till utvecklingsarbetet är IT-verksamheten
nära kopplad; ett modernt och ändamålsenligt
utvecklingsarbete är inte möjligt utan ett
effektivt stöd av informationsteknik. Vikten av
att använda informationsteknik i
tullverksamheten kan inte nog understrykas och
regeringen anser att det även fortsättningsvis är
ytterst angeläget att Tullverket avsätter
tillräckliga resurser för IT-utvecklingen. Arbetet
med att öka andelen elektroniska deklarationer
bör fortgå och målsättningen att skapa en
papperslös hantering bör kvarstå. Tullverket bör
vara en av de ledande myndigheterna i Sverige
och Europa när det gäller utveckling och
användning av IT i verksamheten. Regeringen
konstaterar att mycket arbete redan är gjort men
att ansträngningarna måste fortsätta.
Gränsskyddet
Målet för den svenska narkotikapolitiken är att
skapa ett narkotikafritt samhälle. Tullverkets roll
i detta arbete är att stoppa införsel av narkotika
till landet med hjälp av olika kontrollåtgärder.
Regeringen anser att Tullverkets arbete med
narkotikakontroll skall ges fortsatt högsta
prioritet samt att det pågående
Gränsskyddsprojektet, vilket syftar till att
utveckla arbetsmetoderna, är angeläget för att
öka effektiviteten i gränsskyddsverksamheten.
Förenklingar
I Tullverkets arbete med att effektivisera
tullverksamheten är arbetet med förenklingar av
regler och procedurer en viktig del. Regeringen
understryker vikten av det pågående arbetet
med förenklingar av såväl Tullverkets eget
regelverk som gemenskapens regelverk.
Tullverkets organisation
Under våren 1999 genomförde Tullverket en
omorganisation och består nu av ett
huvudkontor och en regional organisation med
sex tullregioner. Huvudkontoret är ansvarigt för
strategisk ledning samt policy- och
normgivnings-frågor och den regionala
organisationen ansvarar för det operativa arbetet.
Omorganisationen har bedrivits utifrån
intentionerna i SOU1998:18 En gräns - en
myndighet. Effekterna av omorganisationen
kommer att kunna bedömas under år 2000 och
regeringen följer den pågående utvecklingen.
Regeringen betonar vikten av att arbetet med att
förbättra och effektivisera organisationen
kontinuerligt fortsätter.
Öresundsbron
I samband med att Öresundsbron öppnades har
kraven på Tullverket till viss del förändrats. Den
fasta förbindelsen kräver Tullverkets närvaro på
ytterligare en plats. Bron ställer också krav på att
nya arbetssätt utvecklas, bl.a. eftersom
tågtrafiken inte kan stoppas i samband med
broöverfarten. För att hantera kontrollen av
trafikflödet över bron har Tullverket i 2000 års
ekonomiska vårproposition tillförts ytterligare
resurser. I samband med öppnandet har Sverige
och Danmark undertecknat ett avtal med syfte
att reglera samarbetet mellan de två
tullförvaltningarna.
Ordförandeskapet i EU
Under det första halvåret 2001 kommer Sverige
att vara ordförandeland i EU:s ministerråd.
Detta innebär att det under hösten 2000 och
våren 2001 kommer att ställas nya krav på den
svenska statsförvaltningen. Det kommer att
krävas omfattande förberedelsearbete och
samarbete för att ordförandeskapet ska kunna
genomföras på ett effektivt och önskat sätt. I
detta arbete har Tullverket en viktig uppgift när
det gäller att i förhandlingsarbetet biträda
Regeringskansliet med expertis i skilda sakfrågor,
att analysera problemställningar och utarbeta
underlag till ställningstaganden m.m.
5.2 Insatser
5.2.1 Statliga insatser inom området
Tullverket har under året fastställt och uppburit
tull, mervärdesskatt och andra skatter och
avgifter som tagits ut vid import och export av
varor till och från Sverige. I myndighetens
uppgift har ingått att övervaka och kontrollera
trafiken till och från Sverige för att säkerställa att
bestämmelser om in- och utförsel av varor
efterlevts. Verksamheten har varit indelad två
grenar, uppbörd och in- och
utförselrestriktioner. Tullverket har definierat
sin verksamhet utifrån två processer, effektiv
handel och gränsskydd. Processen effektiv
handel motsvarar i huvudsak grenen uppbörd
och processen gränsskydd motsvarar i huvudsak
grenen in- och utförselrestriktioner. Inom
effektiv handel har Tullverket arbetat utifrån tre
delar: förebyggande verksamhet (information,
kvalitetssäkring), initialkontroll (kontroll vid
klareringstillfället) och efterkontroll (tullrevision
och eftergranskning). Målsättningen har varit att
fördela insatsen av resurser mellan de olika
delarna för att uppnå en hög sammanlagd kvalitet
i uppbördsverksamheten. Inom gränsskyddet har
Tullverket också arbetat utifrån tre delar:
förebyggande verksamhet, kontroll vid inre och
yttre gräns samt punktskattekontroll. Målet har
även här varit att uppnå en hög kvalitet samt att
uppfylla målen för verksamheten.
5.3 Resultatbedömning
5.3.1 Resultat
Resultat - uppbördsmål
Tabell 5.1 Uppbörd och produktivitet
1999
1998
1997
Debiterad
uppbörd milj. kr.
40 539
41 652
41 694
Antal ärenden
4 845 000
4 688 000
4 415 000
Ökning antal
ärenden
3 %
6 %
*
Arbetade timmar
1 257 400
1 450 570
1 428 870
Ärenden/timme
3,9
3,2
3,1
* Inga angivelse p.g.a. att jämförbart material saknas.
Resultatredovisning för uppbördsmålen -
processen effektiv handel
Tullverket ska verka för att rätt uppbörd (tull,
moms mm) debiteras och betalas. Det
långsiktiga målet är att andelen rätt debiterad tull
och andelen betald tull ska uppgå till 100 %.
Bedömningen är att rätt debiterad uppbörd
uppgår till 98,6 % och andelen rätt debiterad
betald tull uppgår till 99,92 %.
Tullverket ska även uppbära tull på ett sådant
sätt att det från Europeiska kommissionen inte
uppkommer fordringar för otillräckliga
säkerheter och för att tidsfrister inte följts. Målet
för den genomsnittliga kredittiden 1999 var 30
dagar. Den faktiska genomsnittliga kredittiden
för 1999 var 33,2 dagar vilket är en förbättring
jämfört med 1998 då motsvarande tid var 35,6
dagar.
Tullverket har också lämnat statistik till
Statistiska centralbyrån (SCB) i rätt tid och av
tillräckligt god kvalitet. SCB har uppgivit att de
är nöjda med de uppgifter de erhållit.
Vidare ska Tullverket arbeta för att inlämnade
tulldeklarationer från början innehåller riktiga
och fullständiga uppgifter. Minst 50 % av de
lämnade uppgifterna ska vara riktiga och
fullständiga. Utvecklingen avseende andelen
initialt fullständiga och korrekta deklarationer är
positiv; under 1999 var andelen 38 % vilket är en
ökning jämfört med 1998 då motsvarande siffra
var 10 %. Likaså har andelen deklarationer med
fel av allvarlig karaktär minskat; under 1999 var
andelen 4,6 % jämfört med 1998 då motsvarande
andel var 5,2 %.
Tullverket ska också arbeta för att öka graden
av anslutning till tulldatasystemet. Målsättningen
var att 85 % av deklarationerna vid utgången av
1999 skulle lämnas elektroniskt. Vid utgången av
året lämnades 81 % elektroniskt vilket är en
ökning med tre procentenheter sedan föregående
år. Tullverket arbetar för att öka intresset
ytterligare och har också påbörjat en utredning
av förutsättningarna för att lämna uppgifter via
Internet.
Tullverket ska också genomföra
varuundersökningar för att säkerställa att riktig
uppbörd fastställts. För att förbättra urvalet och
för att få en effektivare kontroll ska urvals- och
kontrollmetoderna vidareutvecklas och
effektiviseras. Under 1999 har antalet utförda
varuundersökningar ökat med 20 %;
träffsäkerheten uppgick till 16 %.
För att säkerställa riktig uppbörd samt
bekämpa ekonomisk brottslighet i samma
omfattning som tidigare ska Tullverket använda
eftergranskning och revision. Under 1999
minskade antalet utförda tullrevisioner med
45 %. Antalet timmar minskade med 37 %.
Debiteringen (netto) minskade med 69 % till
192 miljoner kronor. Antalet utförda
eftergranskningar minskade med 39 %. Antalet
timmar minskade med 23 %. Debiteringen
(netto) minskade med 73 % till 20 miljoner
kronor. Minskningen anses bero på
omorganisation där resurser flyttats från
efterkontrollsverksamheten till den
förebyggande verksamheten samt ett relativt
stort antal avgångar på revisionssidan. Tullverket
har under året arbetat med att ta fram IT-stöd
för att förbättra arbetet med eftergranskning.
Resultat - kontrollmålet
Tullverkets verksamhet har under 1999
sammanlagt lett till fler beslag av narkotika,
alkohol och tobak än tidigare. Det
samhällsekonomiska värdet av beslagen har
beräknats enligt modellen i SOU 1998:18;
resultatet visas i nedanstående tabell. Den stora
ökningen av det samhällsekonomiska värdet på
narkotikabeslagen beror i stor utsträckning på
ökade beslag av kokain.
Tabell 5.2 Samhällsekonomiskt beslagsvärde
Miljoner kronor
1999
1998
1997
Narkotika
1 411
558
499
Alkohol/tobak
182
267
246
Summa
1 593
825
745
Resultatredovisning för kontrollmålen - processen
gränsskydd
Tullverket ska arbeta för att förbättra urvalet av
kontrollobjekt. Träffsäkerheten har förbättras de
tre senaste åren från 3,8 % 1997 till 5,6 % 1999.
Tullverkets arbete med att förhindra införsel
av narkotika ska ges högsta prioritet och den
beslagtagna mängden narkotika ska öka
samtidigt som Tullverkets aktiviteter i preventivt
syfte ska ha minst samma omfattning som
tidigare. Tullverket har under 1999 gjort fler
beslag än tidigare. Det samhällsekonomiska
värdet av narkotikabeslagen uppgår till 1,4
miljarder kronor.
Tullverket ska också förhindra storskalig
illegal införsel av alkohol och tobak. Antalet
beslag avseende alkohol ökade under 1999 till
8 475 stycken. Beslagsvärdet (skattebortfallet)
minskade från 205 till 137 miljoner kronor.
Antalet beslag av tobak minskade till 5 934
stycken. Beslagsvärdet (skattebortfallet)
minskade från 63 till 45 miljoner kronor. Det
samhällsekonomiska värdet av beslagen av
alkohol och tobak uppgår till 182 miljoner
kronor.
Tullverket har sedan 1 juli 1998, när den nya
punktskattelagen trädde i kraft, ansvar för
kontrollen av transporter innehållande alkohol,
tobak och mineraloljeprodukter. Under 1999
kontrollerades 15 418 objekt (inklusive kontroll
av postförsändelser). Den beslagtagna eller
omhändertagna kvantiteten uppgick till bl.a.
707 000 cigaretter, 54 300 liter sprit, 113 250 liter
vin och 51 000 liter mineraloljeprodukter.
Resultat - service och effektivitetsmålet
Tullverket har bl.a. genomfört en undersökning
där näringslivets krav, behov och önskemål
kartlagts. Tullverket har också deltagit i en
undersökning som omfattade kunder till
myndigheter. Resultatet av undersökningarna
ingår som en del i Tullverkets förbättringsarbete.
I detta arbete ingår bl.a. att näringslivet löpande
blir informerat om förändringar i verksamheten.
Under året har arbetet med att förkorta
handläggningstiden ägnats särskild
uppmärksamhet. Tullverket har under det
gångna året intensifierat arbetet med
Servicetrappan där operatörer med hög kvalitet
på sina tullrutiner ska ges möjligheter till
förenklad hantering vid utrikeshandel.
5.3.2 Analys och slutsatser
Uppbördsmålet - processen effektiv handel
Den minskade debiterade uppbörden för 1999
förklaras av förändringar i värdet på importen
samt förändringar i tull-, skatte- och
avgiftssatser.
Tullverket har med en lägre resursinsats
hanterat fler ärenden genom att öka den
elektroniska hanteringen.
Tullverkets arbete med att få deklarationerna
"rätt från början" har gett positivt resultat,
andelen initialt riktiga och korrekta deklarationer
har ökat och andelen deklarationer med allvarliga
fel har minskat.
Merparten av de uppställda målen har helt eller
delvis uppfyllts under det gångna året.
Måluppfyllelsen är dock inte i alla delar
tillfredsställande, vilket framgår av
resultatredovisningen i föregående stycke.
Tullverket måste i sitt fortsatta arbete säkerställa
att man uppfyller de tidsfrister för uppbörd som
fastställts. Tullverket har inte uppnått målen för
genomsnittlig kredittid, andelen korrekta
deklarationer och ökad anslutningsgrad till
tulldatasystemet men utvecklingen de senaste
åren tyder på att Tullverkets nuvarande arbete
ger resultat och att stora förbättringar skett.
Regeringen anser att det är viktigt att det
pågående arbetet fortsätter.
Tullverket har inte uppnått målet om att
revisionsverksamheten ska utföras i samma
omfattning som tidigare. Detta anses bero på
omorganisationen samt ett relativt stort antal
avgångar på revisionssidan. Regeringen anser att
tullrevision och eftergranskning är ett viktigt
instrument för att säkerställa en riktig uppbörd
samt att bekämpa ekonomisk brottslighet. Det är
viktigt att revisions- och
eftergranskningsverksamheten förstärks samt att
urvalet av kontrollobjekt förbättras. Revision
och eftergranskning ses också som en nödvändig
del i projektet med Service-trappan då dessa
kontroller säkerställer och verifierar att
hanteringen skett enligt gällande regler.
Införandet av Servicetrappan bör kunna frigöra
resurser till att förstärka och effektivisera
revisions- och eftergranskningsverksamheten.
Kontrollmålet - processen gränsskydd
Tullverkets verksamhet har under 1999 lett till
fler beslag än tidigare. Det samhällsekonomiska
värdet av beslagen för de tre senaste åren har
ökat från 745 miljoner kronor till 1 592 miljoner
kronor 1999. Anledningen till det förbättrade
resultatet är att Tullverket fokuserat sitt arbete
på den grövre brottsligheten och att man
utvecklat underrättelse- och riskanalysarbetet.
Det s.k. Gränsskyddsprojektet bedöms därför
som viktigt när det gäller den fortsatta
utvecklingen av arbetsmetoderna. Regeringen
anser det väsentligt att Tullverket fortsätter sina
ansträngningar för att förhindra införseln av
narkotika, illegal alkohol och tobak. Det bör
också noteras att Tullverkets fysiska närvaro vid
gränsövergångar har en viktig preventiv effekt
när det gäller illegala strömmar av narkotika,
alkohol och tobak. Regeringen anser vidare att
det är viktigt att samarbetet mellan Tullverket
och Kustbevakningen utvecklas. Samarbetet är
nödvändigt för att säkerställa en effektiv och
ändamålsenlig gränskontroll.
5.4 Revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverket (RRV) har i sin
revisionsberättelse bedömt Tullverkets
årsredovisning som i allt väsentligt rättvisande
och lämnar ingen invändning. Synpunkter på
förvaltningen har lämnats i en revisionsrapport.
RRV anser att Tullverket borde redovisa
kvalitetsuppgifter av mätningar från både 1998
och 1999. Vissa av de slutsatser om långsiktiga
trender som Tullverket dragit kan inte baseras på
den typ av mätningar som genomförts. RRV
menar vidare att Tullverket saknat information
om utvecklingen av kvaliteten på de
deklarationer som automatklareras. RRV menar
också att Tullverket borde ha lämnat information
i årsredovisningen om att verket tagit en risk när
man vidmakthållit det interna målet om
automatklarering när det saknats möjlighet att
följa upp kvaliteten. RRV har i denna och
tidigare revisionsrapporter påpekat att en
katastrofplan för Tullverket bör upprättas.
Tullverket har i sitt svar till RRV angivit att
det finns fog för de slutsatser som dragits men
att man kommer att införa ett nytt integrerat
system för mätning av kvaliteten samt förbättra
analysen och presentationen av
kvalitetsutvecklingen. När det gäller kvaliteten
på de deklarationer som automatklareras anger
Tullverket att man under 1999 haft ett manuellt
system för uppföljning av kvaliteten och att man
därigenom säkerställt att större
kvalitetsförsämringar inte skulle kunna inträffat.
När det gäller katastrof-planen har Tullverket
antagit en plan som innefattar satsningar för att
höja skyddet till en rimlig nivå i förhållandet till
riskerna.
Regeringen anser att årsredovisningen för
1999 har förbättrats och att många av de tidigare
bristerna har åtgärdats. Årsredovisningen för
1999 ger i många stycken bättre information än
tidigare år. Regeringen instämmer i RRV:s
bedömning men bedömer att Tullverkets
planerade eller redan genomförda åtgärder
säkerställer att verksamheten bedrivs på ett
tillfredsställande sätt.
5.5 Budgetförslag
5.5.1 3:3 Tullverket
Tabell 5.3 Anslagsutveckling för Tullverket
Tusental kronor
1999
Utfall
1 107 047
Anslags-
sparande
74 600
2000
Anslag
1 127 027
Utgifts-
prognos
1 161 500
2001
Förslag
1 170 388
2002
Beräknat
1 195 958
1
2003
Beräknat
1 222 926
2
1 Motsvarar 1 170 388 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 1 170 388 tkr i 2001 års prisnivå.
Tullverkets anslag var för budgetåret 1999
1 098 710 000 kronor. Det ingående
anslagssparandet uppgick till 82 937 000 kronor.
Utgifterna uppgick till 1 107 047 000 kronor
vilket innebär att anslagssparandet inför
budgetåret 2000 var 74 600 000 kronor.
Tullverkets har således utnyttjat 8 400 000
kronor av anslagssparandet. För innevarande år
visar prognosen att Tullverket kommer att
förbruka 1 161 500 000 kronor vilket innebär att
34 500 000 kronor av anslagssparandet kommer
att tas i anspråk. Resterande 40 100 000 kronor
beräknas balanseras över till år 2001. Det då
kvarvarande anslagssparandet är intecknat för
kommande utbetalningar av
pensionsersättningar tillföljd av 1999 års
omorganisation.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 5.4 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig-
rättslig
verksamhet
Intäkter till
inkomsttitel
(Som inte får
disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt -
kostnad)
Utfall 1999
51 550
0
51 500
0
Prognos 2000
34 500
12 500
47 000
0
Budget 2001
22 000
25 000
47 000
0
Kommentar: Tullverket har tillföljd av merkostnader i och med
öppnandet av Öresundsbron, bemyndigats att disponera vissa avgifter.
Tabell 5.5 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(Intäkt -
kostnad)
Utfall 1999
15 700
15 700
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Prognos 2000
15 700
15 700
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Budget 2001
15 700
15 700
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Avser: Insamlande av farledsavgiftsdeklarationer. Insamling av Intrastat-
uppgifter. Försäljning av vägavgiftsbevis. Kontroll av exportbidragsgods
(omförhandling om kompensationsnivå initierad)
Regeringens överväganden
Tabell 5.6 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
1 127 027
Justering för premier för
statliga avtalsförsäkringar
- 553
Pris- och löneomräkning
23 863
Resursökning, beslut i VÅP
10 000
Övrigt
51
Återlägg av
engångsneddragning år 2000
10 000
Förslag 2001
1 170 388
Regeringen har beräknat anslaget för 2001 till
1 170 388 000 kronor. Vid beräkningen har
hänsyn tagits till justeringar på 553 000 kronor
till följd av premier för statliga avtalsförsäkringar
och förstärkning av anslaget på 10 000 000
kronor till följd av merkostnader i samband med
Öresundsbrons öppnande. Vid beräkningen har
även hänsyn tagits till återlägg till följd av en
engångsneddragning på 10 000 000 kronor.
Anslaget för år 2002 och 2003 beräknas till
1 195 958 000 respektive 1 222 926 000 kronor.
Bilaga 1
Anslagsbenämningar
Nya anslagsbenämningar
Av tabellen nedan framgår benämningen på anslagen åren 2000 och 2001. Syftet med
tabellen är att
underlätta övergången till de nya benämningar som följer av att politikerområden
införs.
Anslagsbenämningar 2000 och 2001
Benämning 2000
Benämning 2001
Anslagets namn
A1
3:1
Riksskatteverket
A2
3:2
Skattemyndigheterna
B1
3:3
Tullverket
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3
2
7
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3
8
9
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3
12
13
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3
20
19
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3
24
21
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3
26
27
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 BILAGA 1
28
29