Rikets styrelse
1
Förslag till statsbudget för 2001
Rikets styrelse
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 7
2 Lagförslag 9
2.1 Lag om ändring i sametingslagen (1992:1433) 9
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till
riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen 12
3 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 13
3.1 Omfattning 13
3.2 Utgiftsutvecklingen 14
4 Politikområde Demokrati 15
4.1 Politikområdets omfattning 15
4.2 Utgiftsutvecklingen 15
4.3 Mål 16
4.4 Politikens inriktning 16
4.5 Insatser 17
4.5.1 Statliga insatser inom politikområdet 17
4.5.2 Insatser utanför politikområdet 18
4.5.2.1 Statliga insatser 18
4.5.2.2 Insatser av andra aktörer 19
4.6 Revisionens iakttagelser 19
4.7 Budgetförslag 20
4.7.1 46:1 Allmänna val 20
4.7.2 46:2 Justitiekanslern 20
4.7.3 46:3 Datainspektionen 22
4.7.4 46:4 Svensk författningssamling 23
5 Politikområde Mediepolitik under utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid 25
5.1 Budgetförslag 25
5.1.1 27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden 25
5.1.2 27:2 Presstöd 25
5.1.3 27:3 Stöd till radio- och kassettidningar 29
5.1.4 27:4 Radio- och TV-verket 29
5.1.5 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV 30
6 Politikområde Samepolitik under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar 31
6.1 Ändringar i sametingslagen (1992:1433) 31
6.2 Budgetförslag 33
6.2.1 45:1 Sametinget 33
7 Anslag som inte ingår i något politikområde 35
7.1 Omfattning 35
7.2 Utgiftsutvecklingen 35
7.3 Riksdagens verksamhet och anslag 36
7.3.1 Omfattning 36
7.4 Mål 36
7.5 Resultatbedömning 36
7.6 Revisionens iakttagelser 37
7.7 Budgetförslag 37
7.7.1 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 37
7.7.2 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader 38
7.7.3 90:4 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen 40
7.7.4 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten 42
7.7.5 90:5 Regeringskansliet m.m. 43
7.7.6 90:6 Stöd till politiska partier 46
Tabellförteckning
Tabell 1.1 Anslagstabell 7
Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet 14
Tabell 4.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet 15
Tabell 4.2 Anslagsutvecklingen 20
Tabell 4.3 Anslagsutvecklingen 20
Tabell 4.4 Beräkning av anslaget för 2001 21
Tabell 4.5 Anslagsutveckling 22
Tabell 4.6 Beräkning av anslaget för 2001 23
Tabell 4.7 Anslagsutvecklingen 23
Tabell 5.1 Anslagsutveckling 25
Tabell 5.2 Beräkning av anslaget för 2001 25
Tabell 5.3 Anslagsutveckling 25
Tabell 5.4 Beräkning av anslaget för 2001 28
Tabell 5.5 Anslagsutveckling 29
Tabell 5.6 Anslagsutveckling 29
Tabell 5.7 Beräkning av anslaget för 2001 30
Tabell 5.8 Anslagsutveckling 30
Tabell 5.9 Beräkning av anslaget för 2001 30
Tabell 6.1 Anslagsutvecklingen 33
Tabell 6.2 Beräkning av anslaget för 2001 33
Tabell 7.1 Utgiftsutveckligen för anslag som inte ingår i något politikområde
35
Tabell 7.2 Anslagsutveckligen 37
Tabell 7.3 Beräkning av anslaget för 2001 38
Tabell 7.4 Anslagsutveckligen 38
Tabell 7.5 Låneram för riksdagsförvaltningen 40
Tabell 7.6 Intäkter som får disponeras 40
Tabell 7.7 Beräkning av anslaget för 2001 40
Tabell 7.8 Anslagsutvecklingen 40
Tabell 7.9 Beräkning av anslaget för 2001 42
Tabell 7.10 Anslagsutveckling 42
Tabell 7.11 Beräkning av anslaget för 2001 43
Tabell 7.12 Anslagsutveckling 43
Tabell 7.13 Resultatinformation för Regeringskansliet 44
Tabell 7.14 Beräkning av anslaget för 2001 45
Tabell 7.15 Anslagsutveckling 46
Tabell 1.1 Anslagsbenämningar 2000 och 2001 49
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring
i sametingslagen (1992:1433) (avsnitten 2.1
och 6.1)
2. godkänner målet folkstyrelsen skall värnas
och fördjupas (avsnitt 4.3)
3. godkänner vad regeringen föreslår om en
höjning av driftsstödet (avsnitt 5.1.2)
4. godkänner vad regeringen föreslår om
endagstidningarnas rätt att ingå i
samdistributionen till lika pris (avsnitt
5.1.2)
5. för budgetåret 2001 anvisar anslagen inom
utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt
följande uppställning:
Tabell 1.1 Anslagstabell
Tusental kronor
Anslag
Anslagstyp
27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden
ramanslag
5 670
27:2 Presstöd
ramanslag
539 029
27:3 Stöd till radio- och kassettidningar
ramanslag
127 300
27:4 Radio- och TV-verket
ramanslag
10 847
27:5 Granskningsnämnden för radio och TV
ramanslag
8 164
45:1 Sametinget
ramanslag
14 703
46:1 Allmänna val
ramanslag
25 000
46:2 Justitiekanslern
ramanslag
12 820
46:3 Datainspektionen
ramanslag
26 664
46:4 Svensk författningssamling
ramanslag
1 011
90:1 Kungliga hov- och slottsstaten
ramanslag
84 094
90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m.
ramanslag
559 647
90:3 Riksdagens förvaltningskostnader
ramanslag
440 649
90:4 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen
ramanslag
45 756
90:5 Regeringskansliet m.m.
ramanslag
3 269 649
90:6 Stöd till politiska partier
ramanslag
145 200
Summa
5 316 203
Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår att riksdagen
1. antar riksdagens förvaltningsstyrelses1
förslag till lag om ändring i lagen
(1999:1209) om stöd till
riksdagsledamöternas och partigruppernas
arbete i riksdagen,
2. bemyndigar riksdagsstyrelsen1 att för
budgetåret 2001 besluta om lån i
Riksgäldskontoret till investeringar i
fastigheter och tekniska anläggningar till ett
sammanlagt belopp av 92 800 000 kronor.
1 Fr.o.m. den 1 juli 2000 har riksdagsstyrelsen ersatt riksdagens
förvaltningsstyrelse (bet. 1999/2000:KU19, rskr. 212 214).
2 Lagförslag
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Lag om ändring i sametingslagen (1992:1433)
Härigenom föreskrivs i fråga om sametingslagen (1992:1433)
dels att i 3 kap. 7, 15, 16, 19, 24, 25 och 29 31 §§ ordet innerkuvert i olika
böjningsformer skall bytas ut mot valkuvert i motsvarande form,
dels att 2 kap. 2 § samt 3 kap. 3, 10, 22, 32 och 32 a §§ skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 kap.
2 §
Sametinget skall bestå av 31
ledamöter, utsedda genom val. För
ledamöterna skall det utses ersättare.
I fråga om antalet ersättare och hur
de skall utses gäller bestämmelserna i
18 kap. 53 § vallagen (1997:157)
rörande val till landstingsfullmäktige.
Ledamöterna skall vara svenska
medborgare.
Efter förslag av Sametinget
förordnar regeringen ordförande i
Sametinget. Ordföranden skall utses
bland dem tingets ledamöter.
Sametinget väljer vice ordförande
bland ledamöterna.
Sametinget skall bestå av 31
ledamöter, utsedda genom val. För
ledamöterna skall det utses ersättare.
I fråga om antalet ersättare och hur
de skall utses gäller bestämmelserna i
18 kap. 53 § vallagen (1997:157) om
val till landstingsfullmäktige.
Ledamöterna skall vara svenska
medborgare.
Efter förslag av Sametinget
förordnar regeringen ordförande i
Sametinget. Ordföranden skall utses
bland tingets ledamöter. Sametinget
väljer vice ordförande bland
ledamöterna.
3 kap.
3 §
Rösträtt till Sametinget har den som är upptagen i sameröstlängd.
I sameröstlängd tas den same upp
som anmäler sig till valnämnden och
som är svensk medborgare och på
den samiska valdagen fyllt eller fyller
18 år.
I sameröstlängden tas den same
upp som anmäler sig till valnämnden
och som är svensk medborgare och
på den samiska valdagen fyllt eller
fyller 18 år.
Under de förutsättningar som i andra stycket anges för svenska medborgare
skall i röstlängden tas upp även de utlänningar som enligt aviseringsregistret
enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister har varit folkbokförda i landet
tre
år i följd före valdagen och som anmäler sig till valnämnden.
3 kap.
10 §
Valnämnden utfärdar valsedlar. På valsedel skall anges grupp, parti eller
liknande sammanslutning samt minst tre kandidater för gruppen, partiet eller
sammanslutningen.
Kandidatnamnen skall förses med
nummer och tas upp i nummerordning
under varandra. Intill varje
kandidatnamn skall det finnas ett
markerat utrymme där väljarna kan
lämna en särskild personröst genom en
markering.
För en registrerad grupp, ett parti eller en sammanslutning får finnas
valsedlar med olika kombinationer av kandidater.
22 §
Vid en offentlig förrättning, som skall påbörjas så snart det kan ske sedan en
vecka förflutit från valdagen, skall valnämnden granska och räkna de avgivna
rösterna.
Vid sammanräkningen prövar
valnämnden valsedlarnas giltighet
och meddelar de beslut som denna
prövning föranleder. Härvid gäller
för valnämnden i tillämpliga delar
vad som enligt 18 kap. 9 och 10 §§
samt 11 § första stycket 1 och andra
stycket 4 vallagen (1997:157) gäller
för länsstyrelsen vid slutlig
sammanräkning och
mandatfördelning.
Vid sammanräkningen prövar
valnämnden valsedlarnas giltighet
och meddelar de beslut som denna
prövning föranleder. Härvid gäller
för valnämnden i tillämpliga delar
vad som enligt 18 kap. 9 och 10 §§
samt 11 § första stycket 1, andra och
tredje styckena vallagen (1997:157)
gäller för länsstyrelsen vid slutlig
sammanräkning och
mandatfördelning. Vidare gäller att
ett namn som skrivits till på en
valsedel skall anses obefintligt.
Vid förrättningen skall protokoll föras.
32 §
Vid mandatfördelningen mellan grupper, partier och liknande
sammanslutningar skall mandaten fördelas proportionellt på grundval av
valresultatet. Härvid tilldelas mandaten, ett efter annat den grupp, det parti
eller motsvarande som för varje gång uppvisar det största jämförelsetalet.
Jämförelsetalet beräknas genom att gruppernas, partiernas eller de liknande
sammanslutningarnas röstetal delas med det tal som är ett högre än det dubbla
antalet mandat som redan har tilldelats gruppen, partiet eller
sammanslutningen.
För varje mandat som en grupp, ett
parti eller en liknande
sammanslutning har fått skall en
ledamot utses. När en ledamot utses
skall reglerna i 18 kap. 38 39 §§
vallagen (1997:157) om val till
riksdagen tillämpas. För att personligt
röstetal skall fastställas för en kandidat
måste han dessutom ha fått lägst 25
särskilda personröster.
Sedan valnämnden fördelat mandaten i Sametinget skall resultatet av valet
offentliggöras genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar.
Valnämnden skall utan dröjsmål till regeringen redovisa resultatet av valet
samt utfärda bevis till valda ledamöter och ersättare.
32 a§
Om en ledamot har avgått före
utgången av den tid för vilken han
blivit vald, skall valnämnden på
anmälan av Sametingets ordförande
inkalla en ny ordinarie ledamot enligt
de bestämmelser i 18 kap. 62 §
vallagen (1997:157) som avser ny
ordinarie landstingsledamot.
Om en ledamot har avgått före
utgången av den tid för vilken han
blivit vald, skall valnämnden på
anmälan av Sametingets ordförande
inkalla en ny ordinarie ledamot enligt
de bestämmelser i 18 kap. 61 §
vallagen (1997:157) som avser ny
ordinarie landstingsledamot.
Om en ersättare för ledamot har inträtt som ordinarie ledamot eller avgått
som ersättare av annan orsak, skall valnämnden på anmälan av Sametingets
ordförande utse ytterligare ersättare enligt de bestämmelser i 18 kap. 63 §
vallagen (1997:157) som avser ersättare för landstingsledamot.
Den förrättning som avses i första och andra styckena är avslutad när
protokollet från förrättningen har lagts fram för granskning. Efter
sammanräkningen skall valsedlarna åter läggas i omslag på sätt som föreskrivs i
31 §.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
Riksdagens förvaltningsstyrelse framlägger följande förslag till lagtext
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd
till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i
riksdagen
Härigenom föreskrivs att 4 och 10 §§ lagen (1999:1209) om stöd till
riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 §
Basstödet består av grundbelopp
och tilläggsbelopp. Grundbelopp
utgör 1 500 000 kronor per år och
tilläggsbelopp 50 000 kronor per år.
Basstödet består av grundbelopp
och tilläggsbelopp. Grundbelopp
utgör 1 700 000 kronor per år och
tilläggsbelopp 57 000 kronor per år.
10 §
Stödet är avsett att bekosta
handläggarhjälp åt riksdagens
ledamöter. Stödet beräknas efter
normen att det skall täcka kostnaden
för en politisk sekreterare per två
ledamöter. För en politisk
sekreterare utbetalas 32 200 kronor
per månad.
Stödet är avsett att bekosta
handläggarhjälp åt riksdagens
ledamöter. Stödet beräknas efter
normen att det skall täcka kostnaden
för en politisk sekreterare per två
ledamöter. För en politisk
sekreterare utbetalas 34 500 kronor
per månad.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
3 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
3.1 Omfattning
I utgiftsområde 1 Rikets styrelse ingår politik-
området Demokrati och delar av politikområdet
Mediepolitik som ingår i utgiftsområde 17
Kultur, medier, trossamfund och fritid.
Budgetförslaget för anslagen 27:1,
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, 27:2
Presstöd, 27:3 Stöd till radio- och
kassettidningar, 27:4 Radio och TV-verket samt
27:5 Granskningsnämnden för radio och TV
återfinns inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse
I utgiftsområdet ingår även del av
politikområdet Samepolitik som ingår i
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar. Budgetförslaget för anslaget
45:1 Sametinget återfinns inom utgiftsområde 1
Rikets styrelse.
Vidare ingår i utgiftsområde 1 anslagen 90:1
Kungliga hov- och slottsstaten, 90:2 Riksdagens
ledamöter och partier m.m, 90:3 Riksdagens
förvaltningskostnader, 90:4 Riksdagens
ombudsmän, justitieombudsmännen, 90:5
Regeringskansliet m.m, 90:6 Stöd till politiska
partier.
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse skiljer sig i
flera avseenden från övriga utgiftsområden. För
bl.a. riksdagen och dess ombudsmän,
Regeringskansliet och hovet gäller särskilda
förutsättningar. Mål- och resultatstyrning går
inte att applicera på stora delar av utgiftsområdet.
Detta innebär att mål som är uppföljningsbara,
dvs. mätbara och avgränsade i tiden, inte kan
fastställas. För flera verksamheter inom
utgiftsområde 1 sätter regeringen över huvud
taget inga mål.
I möjligaste mån skall strukturen för politik-
områden följas inom utgiftsområde 1. Det är
dock viktigt att beakta att det för flera
verksamheter inom utgiftsområdet inte går att
definiera tydliga mål kopplade till budget och
uppföljning på samma sätt som inom övriga
utgiftsområden. Detta måste beaktas inför det
fortsatta arbetet med att utveckla mål- och
målstrukturer inom ramen för den s.k.
tvåårsöversynen. Återrapporteringen till
riksdagen måste också anpassas till de
förutsättningar som nämns här. Av ovan nämnda
skäl ingår vissa av anslagen inom utgiftsområde 1
inte i något politikområde.
3.2 Utgiftsutvecklingen
Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet
Miljoner kronor
Utfall
1999
Anslag
2000 2
Utgifts-
prognos
2000
Förslag
anslag
2001
Beräknat
anslag
2002
Beräknat
anslag
2003
Politikområde Demokrati
141
49
66
66
258
59
Politikområde Mediepolitik
674
685
679
691
693
687
Politikområde Samepolitik
12
15
16
15
15
15
Anslag som inte ingår i något politikområde
3 510
3 944
4 062
4 545
4 170
4 259
Äldre anslag1
180
190
Totalt för utgiftsområde 1
4 517
4 693
5 0143
5 3164
5 136
5 020
1 Avser anslaget, från 1999, F1 Samarbete och utveckling inom östersjöregionen.
2 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.
3-4 Differens uppstår vid summering till följd av avrundning.
4 Politikområde Demokrati
4.1 Politikområdets omfattning
Inom politikområde Demokrati ingår:
utvecklingsarbetet Tid för demokrati; betalning
av statens kostnader för valsedlar, valkuvert och
andra valtillbehör samt ersättningar till vissa
myndigheter m.m. för biträde i samband med
allmänna val; Justitiekanslerns och
Datainspektionens verksamheter samt
tilldelningen av Statens författningssamling
(SFS) till kommuner, landsting och
kommunbibliotek.
Utvecklingsarbetet Tid för demokrati syftar
till att utveckla medborgarnas deltagande i de
politiska beslutsprocesserna och i samhällslivet
samt att öka valdeltagandet. Utvecklingsarbetet
består av tre huvudaktiviteter; ett nationellt
rådslag om demokrati och delaktighet, stöd för
demokratiutveckling samt uppmärksammandet
av 80-årsjubileet av den allmänna rösträtten.
Justitiekanslern har bl.a. till uppgift att utöva
tillsyn över offentlig verksamhet samt bevaka
statens rätt och vara regeringens juridiske
rådgivare.
Datainspektionen har till uppgift att verka för
att människor skyddas mot att deras personliga
integritet kränks genom behandling av
personuppgifter och för att en god sed iakttas i
kreditupplysnings- och inkassoverksamhet.
4.2 Utgiftsutvecklingen
Tabell 4.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet
Miljoner kronor
Utfall
1999
Anslag
2000 1
Utgifts-
prognos
2000
Förslag
anslag
2001
Beräknat
anslag
2002
Beräknat
anslag
2003
46:1 Allmänna val
103,5
5,0
22,6
25,0
215,0
15,0
46:2 Justitiekanslern
10,8
12,7
14,0
12,8
13,1
13,4
46:3 Datainspektionen
25,6
30,4
28,7
26,7
28,2
29,4
46:4 Svensk författningssamling
0,7
1,0
1,0
1,0
1,0
1,0
Totalt för politikområde Demokrati
140,6
49,1
66,3
65,5
257,9
58,8
1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.
4.3 Mål
Regeringen föreslår att målet för politikområdet
är att folkstyrelsen skall värnas och fördjupas.
4.4 Politikens inriktning
Regeringens politik inriktas på att främja
medborgarnas aktiva deltagande i de politiska
beslutsprocesserna och i samhällslivet. Vidare är
inriktningen att stärka individens integritet och
yttrandefrihet samt att verka för en rättssäker
förvaltning. Valdeltagandet i de allmänna valen år
2002 skall öka. Förutsättningarna för människor,
särskilt personer med utländsk bakgrund,
funktionshindrade, arbetslösa, barn och
ungdomar, att delta i demokratin skall förbättras.
Bilden av demokratin är motsägelsefull
Under 1990-talet har den svenska folkstyrelsen
genomgått stora förändringar. Bilden av
demokratin är motsägelsefull. Deltagandet i den
representativa demokratins inslag minskar;
valdeltagandet minskar såväl i de allmänna valen
som i valen till Europaparlamentet,
medlemskapet i de politiska partierna minskar,
antalet förtroendevalda minskar, politiker
åtnjuter ett allt mindre förtroende osv. Samtidigt
visar undersökningar att medborgarna har goda
kunskaper om samhällsfrågor, ett stort
samhällsengagemang och höga förväntningar på
politiken.
Folkstyrelsen skall utvecklas och stärkas
Folkstyrelsen kan inte tas för given, utan måste
ständigt återerövras. Förutsättningar skall skapas
så att det offentliga samtalet kan ske överallt i
samhället. Ett vitalt offentligt samtal är
nödvändigt för den demokratiska
beslutsprocessen.
Valdeltagandet skall öka
Valdeltagandet i svenska val har fallit under en
följd av år. I det senaste riksdagsvalet nåddes
rekordlåga 81,4 procent. Ett lågt valdeltagande
utgör ett hot mot en vital demokrati. En fortsatt
vikande trend kan till och med innebära att
legitimiteten av samhälleliga beslut ifrågasätts.
Valdeltagandet i de allmänna valen 2002 skall
öka.
Uppgifterna att vrida den utvecklingen åt rätt
håll vilar i första hand på de politiska partierna.
Samtidigt är det av yttersta vikt att
organisationen av de allmänna valen är utformad
på så sätt att medborgarnas valdeltagande
underlättas.
Antalet förtroendevalda skall öka
Enligt regeringen bör antalet förtroendevalda i
kommuner och landsting återgå till den nivå som
gällde i början på 1990-talet, dvs. öka med en
femtedel - eller 10 000 personer - de närmaste tio
åren.
Rekryteringen måste underlättas och förtida
avhopp motverkas. En viktig uppgift är bl.a. att
förbättra de förtroendevaldas arbetsförhållanden.
Vid en ökning av antalet förtroendevalda måste
särskilt beaktas behovet av att det politiska livet i
största möjliga utsträckning skall spegla
sammansättningen av befolkningen som helhet.
Jämställdhetsperspektivet skall särskilt beaktas i
de åtgärder som genomförs. Det är också av
yttersta vikt att personer med utländsk
bakgrund, funktionshindrade, arbetslösa och
ungdomar ges bättre förutsättningar att åta sig
och genomföra politiska förtroendeuppdrag.
Demokratiskt deltagande i alla former skall främjas
Nya vägar för att utveckla och stärka
folkstyrelsen måste sökas och nya instrument
måste hela tiden prövas. Exempelvis har den nya
informationstekniken en stor potential även
inom detta område. Regeringen kommer att
genomföra satsningar för att underlätta
användandet av IT i den demokratiska processen.
Det demokratiska deltagandet utanför de
representativa organen är väsentligt för en
fungerande demokrati. Det finns i dag ett stort
samhällsintresse bland medborgarna. Många
kommuner arbetar med nya metoder för att få
med olika grupper i den politiska processen, det
handlar om medborgarpaneler, s.k. hearings av
olika slag, ungdomsråd osv. Det är väsentligt att
dessa aktiviteter i kommunerna uppmuntras. Det
är av yttersta vikt att alla ges goda möjligheter att
delta i den kommunala demokratin.
Demokratiarbetet spelar en betydelsefull roll
även på den internationella nivån. Till exempel är
öppenhetsfrågan inom EU central för den
demokratiska legitimiteten.
Att mänskliga rättigheter respekteras är en
grund för demokratin. Arbetet med att
uppmärksamma de mänskliga rättigheterna
kommer därför att intensifieras.
Stärka individens yttrandefrihet och integritet samt
verka för en rättssäker förvaltning
Yttrandefriheten är en central del av demokratin.
Medborgarnas frihet att föra fram sina åsikter
måste hela tiden värnas.
Den enskildes integritet får inte kränkas. I
och med den snabba IT-utvecklingen
accentueras integritetsfrågorna. Här har t.ex.
Datainspektionen en viktig roll i sitt arbete med
att tillse att bl.a. personuppgiftslagen (PUL)
efterlevs.
En rättssäker förvaltning är en förutsättning
för en modern demokrati. Justitiekanslern har
här en central uppgift i att värna rättssäkerheten
och förbättra effektiviteten på den offentliga
förvaltningens område.
4.5 Insatser
4.5.1 Statliga insatser inom
politikområdet
Deltagandet i de politiska beslutsprocesserna och i
samhällslivet uppmuntras aktivt
Regeringen har initierat ett långsiktigt
utvecklingsarbete för folkstyrelsen- Tid för
demokrati. Utvecklingsarbetet, som riksdagen
har beslutat om medel för i den ekonomiska
vårpropositionen för budgetåret 2000 (prop.
1999/2000:100, bet. 1999/2000:FiU27, rskr.
1999/2000:262), har inletts under år 2000 och
kommer att pågå t.o.m. år 2002.
Avsikten med utvecklingsarbetet är att
utveckla medborgarnas aktiva deltagande i de
politiska beslutsprocesserna och i samhällslivet.
Vidare är avsikten att valdeltagandet skall öka.
Utvecklingsarbetet består av tre
huvudaktiviteter; ett nationellt rådslag om
demokrati och delaktighet, stöd för
demokratiutveckling samt uppmärksammandet
av 80-årsjubileet av den allmänna rösträtten.
Det nationella rådslaget kommer att pågå
under år 2000 och är kopplat till remissarbetet
med Demokratiutredningens slutbetänkande.
Stöd för demokratiutveckling kommer att
pågå under åren 2000 2002. Stödet som regleras i
en särskild förordning om statliga projektbidrag
för utvecklingsarbete för den svenska
folkstyrelsen (2000:648) skall i första hand
inriktas mot utvecklingen av den lokala
demokratin, utsatta grupper i storstädernas
förorter samt skola och demokrati.
Under år 2001 och 2002 kommer regeringen
även på olika sätt uppmärksamma 80-årsjubileet
av den allmänna rösträtten.
De ovan nämnda aktiviteterna skall ha
ambitionen att nå sådana grupper som normalt
inte brukar nås av dessa typer av aktiviteter. Det
kan gälla t.ex. ungdomar, personer med annan
etnisk bakgrund, arbetslösa och
funktionshindrade.
En särskild demokratidelegation har inrättats
för att leda utvecklingsarbetet.
Inom området IT och demokrati har
regeringen initierat ett arbete för att utveckla
metoder där mötesgrupper kan utbyta åsikter
med IT-stöd.
Den kommunala demokratin stärks och fördjupas
För att öka medborgarnas möjligheter till insyn
och deltagande i den kommunala demokratin
samt stärka den kommunala representativa
demokratins funktionssätt och former har
regeringen tillsatt den s.k.
Kommundemokratikommittén (Ju2000:03, dir.
1999:98). Kommittén har bl.a. i uppgift att
föreslå åtgärder för att underlätta deltagandet för
personer med utländsk bakgrund,
funktionshindrade, barn och ungdomar. De
åtgärder som föreslås skall analyseras ur ett
könsperspektiv.
För att underlätta för staten, kommuner och
landsting samt forskare att kunna följa upp samt
utvärdera t.ex. organisationsförändringars
effekter på demokrati och rättssäkerhet har
regeringen givit Statskontoret i uppdrag att
utveckla ett system för kontinuerlig uppföljning
av kommunernas förändringsarbete.
Vissa författningsfrågor utreds
Regeringen tillsatte under hösten år 1999 en
parlamentarisk kommitté, 1999 års
Författningsutredning, med uppdrag att se över
vissa frågor som rör regeringsformen (Ju1999:13,
dir. 1999:71, dir. 2000:21). Kommittén har bl.a. i
uppdrag att utreda vissa valfrågor med
anknytning till det konstitutionella systemet och
den parlamentariska ordningen. Det gäller t.ex.
frågorna om skilda valdagar och vårval.
Utredningen skall redovisa delar av sitt uppdrag
senast den 31 december 2000, valfrågorna skall
dock redovisas senast den 30 april 2002.
Valsystemet ges en teknisk och administrativ
utformning som främjar valdeltagandet
Regeringen tillkallade under våren 2000 en
särskild utredare med uppgift att göra en teknisk
och administrativ översyn av delar av valsystemet
(Ju2000:02, dir. 2000:10). I uppdraget ingick att
överväga var den centrala valmyndigheten i
framtiden skall vara placerad. Utredaren har i
denna del föreslagit att det bildas en ny
myndighet. Regeringen bereder för närvarande
ärendet och avser att skyndsamt återkomma till
riksdagen med överväganden i denna fråga.
I övrigt har utredaren bl.a. i uppdrag att göra
en inventering av de möjligheter och problem
som kan finnas med röstning via Internet samt
att överväga vilka lösningar som finns för att
kompensera en förmodad nedläggning av
postkontor runt om i landet. Utredningens
uppdrag skall vara avslutat den 31 december
2000.
Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrund-
lagen utreds
En parlamentarisk kommitté (Ju1999:01, dir.
1999:08) tillsattes i februari 1999 med uppdrag
att se över tryckfrihetsförordningen och
yttrandefrihetsgrundlagen. Kommittén som skall
redovisa sitt uppdrag senast den 31 december
2000 har bl.a. fått i uppdrag att analysera behovet
av och förutsättningarna för en mer
teknikoberoende grundlagsreglering av
yttrandefriheten. En annan del av uppdraget är
att analysera och ta ställning till om de
preskriptionstider som gäller för tryckfrihets-
respektive yttrandefrihetsbrott bör förlängas.
Offentlighetsprincipens tillämpning i IT-samhället
utreds
Den 16 april 1998 tillkallade regeringen en
parlamentarisk kommitté (Ju1999:06, dir.
1998:32) med uppgift att bl.a. göra en översyn av
bestämmelserna om allmänna handlingars
offentlighet i syfte att vidga möjligheterna för
offentlighetsprincipens tillämpning i IT-
samhället. Kommittén skall redovisa sitt arbete i
denna del senast den 31 december 2000.
En offentlighetskampanj inleds
Regeringen kommer att genomföra en kampanj
för att öka kunskapen och medvetenheten i
samhället och bland de anställda i förvaltningen
om offentlighetsprincipen och dess roll för
öppenhet och demokrati. Arbetet skall pågå
under åren 2000 och 2001 och ledas av en
ordförande samt ett offentlighetsråd med
företrädare för bl.a. stat, kommun och landsting.
Yttrande- och meddelarfrihet för anställda i
verksamheter med anknytning till det allmänna ses
över
Regeringen har givit en utredare i uppdrag att se
över yttrande- och meddelarfrihet för anställda i
verksamheter med anknytning till det allmänna.
Uppdraget gäller t.o.m. den 1 maj 2001.
En nationell handlingsplan för mänskliga
rättigheter utarbetas
Inom Regeringskansliet har en särskild
arbetsgrupp inrättats för att utarbeta ett förslag
till en nationell handlingsplan för mänskliga
rättigheter. En sådan handlingsplan skall se till
helheten och verka för att ge en övergripande
bild av Sverige och mänskliga rättigheter samt
identifiera åtgärder som kan förbättra främjandet
och skyddet av de mänskliga rättigheterna.
Arbetsgruppen skall i sitt arbete bl.a. kartlägga
och analysera hur svenska myndigheter i dag
arbetar för att förbättra skyddet av de mänskliga
rättigheterna i Sverige. Arbetsgruppen skall
också granska de organisatoriska aspekterna av
Regeringskansliets arbete för att hantera frågor
om mänskliga rättigheter och vid behov föreslå
eventuella förändringar. Arbetet beräknas vara
färdigt i september 2001.
4.5.2 Insatser utanför politikområdet
4.5.2.1 Statliga insatser
Insatser för att utveckla och stärka demokratin
genomförs inom ett stort antal politikområden.
Detta gäller t.ex. ungdomspolitiken,
utbildningspolitiken, integrationspolitiken,
rättsväsendet och forskningspolitiken. Inom
dessa områden kommer olika aktiviteter att
genomföras som är nära kopplade till regeringens
utvecklingsarbete Tid för demokrati.
Insatser för att stärka ungdomars inflytande och
deltagande
Riksdagen beslutade i december 1999 om mål för
den nationella ungdomspolitiken (prop.
1998/99:115, bet. 1999/2000:KrU4, rskr.
1999/2000:53). Ett av målen är att ungdomar
skall ha reella möjligheter till inflytande och
delaktighet. I propositionen - På ungdomars
villkor (prop.1998/99:115) aviserades ett antal
åtgärder för att stärka ungdomars inflytande och
delaktighet. Bland annat gav regeringen under
åren 1999 och 2000 Landsrådet för Sveriges
Ungdomsorganisationer (LSU) ekonomiskt
stöd för att utreda ungdomars möjligheter att
påverka såväl i sin egna miljöer som i större
politiska sammanhang. LSU - Ungdomarnas
demokratikommission - har till regeringen
lämnat sin slutrapport Ingång. Rapporten är för
närvarande ute på remiss.
Det demokratiska samtalet i skolan
Skolan har en viktigt roll för en fungerande
demokrati. Regeringen har under år 1999 bl.a.
verkat för att sprida försöksverksamheten med
lokala styrelser med föräldramajoritet samt
försöksverksamheten med lokala styrelser med
elevmajoritet inom gymnasieskolan.
Försöksverksamheterna som inleddes åren 1996
och 1997 avslutas under år 2001 och är nu
föremål för utvärdering av Skolverket.
Vidare har regeringen under år 1999 drivit det
s.k. Värdegrundsprojektet, där
demokratifrågorna utgjort en central del.
Makt och inflytande ur ett integrationspolitiskt
perspektiv
För att ytterligare belysa fördelningen av makt
och inflytande ur ett integrationspolitiskt
perspektiv har regeringen nyligen beslutat om att
tillsätta en utredning i frågan.
Vidare har regeringen givit Integrationsverket
i uppdrag att analysera valdeltagandet i vissa
utsatta bostadsområden.
Rasistiska, främlingsfientliga eller homofobiska
uttryck och handlingar bekämpas
Uttryck som rasism, främlingsfientlighet och
homofobi är allvarliga hot mot de grundläggande
demokratiska värdena.
Regeringen har beslutat om att det skall
utarbetas en nationell handlingsplan mot rasism,
främlingsfientlighet och etnisk diskriminering.
Regeringen har i ett första steg givit
Integrationsverket ett antal uppdrag.
Vidare har regeringen under 1999 tillkallat en
kommitté (Ku1999:09, dir. 1999:75) med uppgift
att utreda etablerandet av ett Forum för Levande
historia. Forumet skall vara ett nationellt
centrum för frågor om demokrati, tolerans och
mänskliga rättigheter. Verksamheten skall ta sin
utgångspunkt i Förintelsen.
Inom rättsväsendet är arbetet med att
förebygga och bekämpa brott med rasistiska,
främlingsfientliga och homofobiska inslag en
prioriterad verksamhet. Rikspolisstyrelsen,
Riksåklagaren och Domstolsverket har alla
arbetat fram strategier/handlingsplaner för hur
man i arbetet skall fortsätta prioritera dessa
frågor.
Fördjupad kunskap om demokratifrågorna
Forskningen kring demokratifrågorna är
väsentlig för att stärka och fördjupa det
offentliga samtalet om folkstyrelsen samt för
genomförandet av politiken.
Demokratiforskningen berör ett stort antal
discipliner och genomförs inom många
institutioner och organisationer runt om i landet.
I början av 1990-talet beslöt riksdagen om ett
program för forskning om den offentliga sektorn
(FOS-programmet) (prop. 1991/92:16, bet.
1991/92:FiU4, rskr. 1991/92:14). I detta
forskningsprogram ingår disciplinprogrammet
Demokrati i förändring . En utvärdering av
FOS-programmet kommer inom kort att
genomföras.
4.5.2.2 Insatser av andra aktörer
Ett stort antal aktörer bidrar till att utveckla och
stärka demokratin. Kommuner och landsting
arbetar ständigt med att utveckla nya modeller
för att involvera medborgarna i den
demokratiska processen.
Kommun- och Landstingsförbunden har
under flera år arbetat med demokratifrågorna,
bl.a. inom Tema Demokrati.
Nya och gamla folkrörelser och andra
medborgarsammanslutningar har på olika sätt
viktiga funktioner i arbetet med att utveckla och
stärka demokratin. Dels genom att de i sig är
demokratiska organisationer, dels genom att de
ger röst åt olika medborgargrupper. Ett exempel
är betydelsen för den lokala demokratin hos de
cirka 4000 lokala utvecklingsgrupper som är
anslutna till Folkrörelserådet Hela Sverige skall
leva.
Det finns även andra organisationer och
institut som på olika sätt arbetar med att belysa
demokratifrågorna, t.ex. Studieförbundet
Näringsliv och Samhälle och
DemokratiAkademin.
4.6 Revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverket har inte lämnat några
invändningar i revisionsberättelserna eller
framfört andra principiellt viktiga frågor som rör
detta politikområde.
4.7 Budgetförslag
4.7.1 46:1 Allmänna val
Tabell 4.2 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1999
Utfall
103 532
Anslags-
sparande
34 280
2000
Anslag
5 000
Utgifts-
prognos
22 576
2001
Förslag
25 000
2002
Beräknat
215 000
2003
Beräknat
15 000
Inom anslaget finns medel till regeringens
utvecklingsprojekt för folkstyrelsen - Tid för
demokrati. Utvecklingsarbetet består av tre
huvudaktiviteter; ett nationellt rådslag om demo-
krati och delaktighet, stöd för
demokratiutveckling samt uppmärksammandet
av 80-årsjubileet av den allmänna rösträtten.
Utvecklingsarbetet kommer att pågå t.o.m. år
2002.
Från anslaget betalas även statens kostnader
för valsedlar, valkuvert och andra valtillbehör
samt ersättningar till vissa myndigheter m.m. för
biträde i samband med allmänna val.
Anslagsbelastningen beror till största del på
vilka val som hålls under året. För 1999 var
anslaget budgeterat med hänsyn till valet till
Europaparlamentet. Vid utgången av året fanns
ett anslagssparande på ca 34 miljoner kronor.
Under 2000 har 16,7 miljoner kronor av
anslagssparandet dragits in. Resterande sparandet
beräknas att användas till utvecklingsarbetet Tid
för demokrati under året.
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår att anslaget år 2001 skall
uppgå till 25 000 000 kronor. För åren 2002 och
2003 beräknas anslaget uppgå till 215 000 000
kronor respektive 15 000 000 kronor.
I anslagsnivåerna för 2001 och 2002 ingår
10 000 000 kronor för utvecklingsarbetet Tid för
demokrati. Projektet finansieras dels genom en
överföring av 8 000 000 kronor från 25
utgiftsområdet anslag 91:2 Bidrag till särskilda
insatser i vissa kommuner och landsting, dels
genom 2 000 000 kronor av de medel som
tillförts utgiftsområdet i samband årets
ekonomiska vårproposition.
4.7.2 46:2 Justitiekanslern
Tabell 4.3 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1999
Utfall
10 829
Anslags-
sparande
1 078
2000
Anslag
12 651
Utgifts-
prognos
14 029
2001
Förslag
12 820
2002
Beräknat
13 096
1
2003
Beräknat
13 388
2
1 Motsvarar 12 820 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 12 820 tkr i 2001 års prisnivå.
Justitiekanslern (JK) är regeringens högste
ombudsman. Verksamheten omfattar stora delar
av det juridiska området där JK också har olika
funktioner. JK skall utöva tillsyn över offentlig
verksamhet. JK skall vidare bevaka statens rätt
och vara regeringens juridiske rådgivare. JK har
också till uppgift att reglera vissa
skadeståndsanspråk som riktas mot staten samt
företräda staten inför domstol i sådana, men även
andra, mål. JK skall dessutom fullgöra
åklagaruppgifter på tryckfrihetens och
yttrandefrihetens områden. JK har därtill tillsyn
över advokatväsendet och vissa uppgifter i fråga
om personregister och övervakningskameror.
Regeringens överväganden
Resultatbedömning
JK:s mål är att värna om rättssäkerheten och
förbättra effektiviteten på den offentliga
förvaltningens område, att se till att den enskilde
kom-mer till sin rätt utan att det allmänna
intresset sätts åt sidan på skaderegleringens
område samt att bidra till en riktig
rättstillämpning och lagföring på tryckfrihetens
och yttrandefrihetens områden.
Antalet fast anställda var vid årsskiftet
1999/00 14 personer. Därtill tjänstgör en notarie
hos JK. Härutöver har en f.d. chefsåklagare och
en f.d. hovrättslagman varit arvodesanställda för
att handlägga särskilda ärenden.
Av resultatredovisningen för budgetåret 1999
framgår att antalet inkomna ärenden under 1999
uppgick till 4 310 och antalet avgjorda ärenden
till 4 453. Vid en jämförelse med budgetåret 1998
har antalet inkomna ärenden minskat med 23
procent. Antalet avgjorda ärenden har minskat
med 26 procent. Minskningen av antalet
inkomna och avgjorda ärenden är framförallt en
följd av ändringar i lagstiftningen om
personregister respektive övervakningskameror.
Samtidigt har antalet inkomna
skadeståndsärenden ökat med 420 ärenden eller
med närmare 25 procent. Antalet inkommande
tillsynsärenden har minskat med drygt 80
ärenden eller med omkring 10 procent. JK har
uttalat kritik i 7 procent av tillsynsärendena
vilket nästan är en fördubbling jämfört med
föregående år.
Antalet ej avgjorda ärenden har vid årets slut,
jämfört med motsvarande siffra vid utgången av
år 1998, minskat från 791 till 648 ärenden eller
med 18 procent. Handläggningen av äldre
ärenden har under året prioriterats. Antalet
ärenden äldre än två år uppgår till 58, varav de
flesta är rättegångar. Den genomsnittliga
handläggningstiden för de ärendegrupper som
får anses ha en särskild betydelse för enskilda,
tillsyn och skadestånd, uppgår till drygt fyra
respektive drygt tre månader. I detta
sammanhang bör också nämnas att vissa ärenden
är av förturskaraktär, exempelvis ärenden om
tryck- och yttrandefrihetsbrottet hets mot
folkgrupp, som ofta förutsätter särskilda och
resurskrävande insatser.
JK har i allt väsentligt uppnått de
verksamhetsmål som regeringen har satt upp.
Analys och slutsatser
JK:s verksamhet är i allt väsentligt
författningsreglerad. Verksamheten styrs i
mycket stor utsträckning av de anmälningar
m.m. som enskilda och främst polis- och
åklagarmyndigheter ger in. JK rår således inte
själv över ärendetillströmningen eller
inriktningen på denna. Det är därmed också svårt
att förutsäga inom vilket verksamhetsområde
tyngdpunkten i verksamheten tid efter annan
kommer att ligga.
Under hösten 1998 och vid årsskiftet
1998/1999 trädde vissa författningsändringar i
kraft som har betydelse för JK:s verksamhet b.la.
vad avser JK:s tillsyn och på tryck- och
yttrandefrihetens områden.
För att bl.a. möta den väntade påfrestningen
på JK:s organisation som
författningsändringarna kunde antas innebära
justerades anslaget upp med 2 miljoner kronor
1999 (prop. 1998/99:1, bet.1998/99:KU1,
rskr.1998/99:92).
Beträffande omfattningen av JK:s fortsatta
verksamhet vill regeringen särskilt framhålla
följande.
Antalet inkommande tillsynsärenden har
minskat för varje år sedan 1996. Denna tendens
torde hålla i sig. Samtidigt kan det på goda
grunder antas att utredningarna i de ärenden som
JK tar upp till granskning kommer att bli
tämligen omfattande och kräva stora
arbetsinsatser.
Antalet inkommande ärenden inom
verksamhetsområdet tryck- och yttrandefrihet
har ökat för varje år sedan 1996. Tendensen med
en ökande ärendetillströmning och därmed
sammanhängande resursförbrukning kan antas
hålla i sig. Det är angeläget att ingripanden på det
tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området
prioriteras, särskilt när det gäller hets mot
folkgrupp.
Antalet skadeståndsärenden har, med något
undantag, ökat för varje år under den senaste
tioårsperioden. Antalet inkommande
skadestånds-ärenden har under året ökat med
närmare 25 procent. Ökningen avser främst
ersättningsanspråk som grundas på påståenden
om bristande överensstämmelse mellan nationell
rätt och gemenskapsrätten. Tendensen med ett
ökande antal skadeståndsärenden torde hålla i
sig. Samtidigt är möjligheten för allmänheten att
få en kvalificerad och effektiv prövning av
skadeståndsanspråk vid sidan av domstolarna av
stort värde för envar, inte minst mot bakgrund
av att skadeståndsärenden i sig också inrymmer
ett mått av tillsyn.
Kvarstående anslagssparande från 1999
förväntas bli förbrukat under innevarande
budgetår.
Regeringen gör den bedömningen att anslaget
för år 2001 bör ligga i nivå med anslaget för
innevarande år. Som kompensation för
beräknade ökade utgifter för löner, lokaler m.m.
justeras anslaget upp med 169 000 kronor år
2001.
Regeringen föreslår att JK för år 2001 bör
anvisas ett anslagsbelopp som uppgår till
12 820 000 kronor. För år 2002 och 2003
beräknas anslaget uppgå till 13 096 000 kronor
respektive 13 388 000 kronor.
Tabell 4.4 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
12 651
Pris- och löneomräkning
169
Förslag 2001
12 820
4.7.3 46:3 Datainspektionen
Tabell 4.5 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
25 640
Anslags-
sparande
7 428
2000
Anslag
30 365
Utgifts-
prognos
28 670
2001
Förslag
26 664
2002
Beräknat
28 771
1
2003
Beräknat
29 415
2
1 Motsvarar 28 164 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 28 164 tkr i 2001 års prisnivå.
Datainspektionen är central
förvaltningsmyndighet med uppgift att verka för
att människor skyddas mot att deras personliga
integritet kränks genom behandling av
personuppgifter och för att god sed iakttas i
kreditupplysnings- och inkassoverksamhet.
Av anslagssparandet har i enlighet med
regeringens beslut 2 519 000 kronor dragits in
som besparing och 4 000 000 kronor ställts till
regeringens disposition. Kvarstående
anslagssparande till Datainspektionens
disposition uppgår således till 909 000 kronor.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Datainspektionens mål för 1999 har varit
att automatisk databehandling av person-
uppgifter inte skall medföra otillbörligt
intrång i enskildas personliga integritet;
målet skall nås utan att användningen av
teknik onödigt hindras eller försvåras,
att god sed iakttas i kreditupplysnings- och
inkassoverksamhet.
Någon samlad bedömning av i vilken
utsträckning dessa mål uppnåtts har inte gjorts i
inspektionens årsredovisning.
Målen för områdena tillsyn, tillstånd och
information har återrapporterats enligt kraven i
regleringsbrevet.
Tillsynsverksamheten skulle bedrivas i minst
lika stor omfattning som under de två senaste
budgetåren. Under 1999 utfördes 167
inspektioner (101 offentliga och 66 privata
objekt) vilket kan jämföras med 113 under 1998
och 154 under 1997.
När det gäller tillståndsärenden skulle den
genomsnittliga genomloppstiden för
tillståndsärenden inte överstiga två månader.
Under 1999 var omloppstiden 50 dagar.
Informationsverksamheten skulle öka de
registeransvarigas kunskap om
integritetsskyddsreglerna. Verksamheten skulle
särskilt inriktas på att etablera fortlöpande
kontakter med de personuppgiftsombud som har
anmälts till inspektionen. Verksamheten har
under året ökat i omfattning och inriktats på
information via webbplatsen, föreläsningar och
konferenser samt ett callcenter som besvarar
frågor per telefon och e-post. Inspektionens
webbplats hade under 1999 110.000 besök, vilket
kan jämföras med 70.000 besök 1998. Antalet
telefonfrågor och e-postfrågor ha legat på samma
nivå som 1998, d.v.s. ca 15.000 samtal och 1.000
e-meddelanden.
Slutsatser
Datainspektionen har uppnått samtliga
verksamhetsmål som regeringen angivit.
Tillsyns- och informationsverksamheten har
ökat i omfattning och den genomsnittliga
omloppstiden för tillståndsärenden var 50 dagar.
Regeringens återrapporteringskrav har
emellertid i huvudsak varit inriktade på
prestationsmått och ger inte så god information
om vilka effekter och resultat som uppnåtts.
Någon samlad bedömning av i vilken
utsträckning effektmålen, d.v.s. att förhindra
intrång i enskildas personliga integritet i
samband med automatisk databehandling och att
säkerställa god sed i kreditupplysnings- och
inkassoverksamhet, är därför svår att göra enbart
utifrån årsredovisningen. Regeringen avser
därför att inför kommande budgetår utveckla
mera resultatinriktade verksamhetsmål och
återrapporteringskrav.
Som aviserades i förra årets budgetproposition
kommer en särskild utredare att göra en översyn
av Datainspektionens uppgifter och verksamhet
och lämna förslag till inriktning, omfattning och
finansiering av den fortsatta verksamheten.
Översynen görs mot bakgrund av de nya krav
som ställs av personuppgiftslagen och den
snabba utvecklingen på informationsteknikens
område. Regeringen kommer på grundval av
översynen att redovisa sina förslag till fortsatt
inriktning och finansiering i
budgetpropositionen för 2002. I avvaktan på
resultaten av den pågående översynen föreslår
därför regeringen inte nu några förändringar i
verksamhetsinriktningen inför 2001.
Tabell 4.6 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Tusental kronor
Anslag 2000
30 365
Pris- och löneomräkning
Engångsvis ramminskning
-1 500
Förslag 2001
26 664
4.7.4 46:4 Svensk författningssamling
Tabell 4.7 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1999
Utfall
697
Anslags-
sparande
344
2000
Anslag
1 011
Utgifts-
prognos
1 011
2001
Förslag
1 011
2002
Beräknat
1 011
2003
Beräknat
1 011
Från anslaget betalas bl.a. den kostnadsfria
tilldelningen av Svensk författningssamling
(SFS) till kommuner, landsting och
kommunbibliotek som regleras i 7 §
författningssamlingsförordningen (1976:725),
den s.k. frilistan.
Vid utgången av 1999 uppgick
anslagssparandet till ca 344 000 kronor. Under
året har 321 000 kronor av anslagssparandet
dragits in till följd av den s.k. treprocentsregeln.
Regeringens överväganden
Mot bakgrund av den år 1998 gjorda
upphandlingen av tryck- och
distributionstjänsten för SFS föreslår regeringen
att 1 011 000 kronor anvisas för ändamålet år
2001. Det nuvarande avtalet gäller till utgången
av år 2001. Efter detta kommer en ny
upphandling att göras. För åren 2002 och 2003
beräknas anslaget uppgå till 1 011 000 kronor
respektive 1 011 000 kronor.
5 Politikområde Mediepolitik under
utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid
6
5.1 Budgetförslag
5.1.1 27:1 Presstödsnämnden och Tal-
tidningsnämnden
Tabell 5.1 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
5 082
Anslags-
sparande
712
2000
Anslag
5 387
Utgifts-
prognos
5 450
2001
Förslag
5 670
2002
Beräknat
5 788
1
2003
Beräknat
5 915
2
1 Motsvarar 5 670 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 5 670 tkr i 2001 års prisnivå.
Presstödsnämndens huvudsakliga uppgift är att
fördela det statliga stödet till dagspressen. Tal-
tidningsnämndens huvudsakliga uppgift är att
fördela det statliga stödet till radio- och kassett-
tidningar.
Det anslagssparande som redovisas beror bl.a.
på att kostnaden för att anlita specialistkompe-
tens blivit lägre än vad som förutsågs, liksom att
kostnader för vissa uppdrag har senarelagts.
Anslagssparandet avses att användas för anli-
tande av konsulter inom de båda nämndernas
ansvarsområden, bl.a. för utredning av de
ekonomiska konsekvenserna av ett teknikskifte
för taltidningsverksamheten. Vidare avses vissa
delar av anslagssparandet att användas för arbetet
med att utveckla metoder för analyser av dags-
pressens utveckling och behovet av presstöd. Av
anslagssparandet har regeringen beslutat om
indragning med 400 000 kronor.
Regeringens överväganden
Nämndernas verksamhet fungerar väl och inga
förändringar av inriktningen på verksamheten
föreslås för kommande år.
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001
anvisas 5 670 000 kronor.
Tabell 5.2 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
5 387
Pris- och löneomräkning
+283
Förslag 2000
5 670
5.1.2 27:2 Presstöd
Tabell 5.3 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
527 259
Anslags-
sparande
-299
2000
Anslag
536 579
Utgifts-
prognos
532 843
2001
Förslag
539 029
2002
Beräknat
539 029
2003
Beräknat
534 029
Från anslaget ges bidrag till dagspressen i enlig-
het med bestämmelserna i presstödsförord-
ningen (1990:524). Presstöd ges i form av drifts-
stöd och distributionsstöd. Utgifterna för
presstödet styrs bl.a. av antalet stödberättigade
tidningar och storleken på dessa tidningars upp-
lagor.
Regeringens överväganden
Ändrade presstödsregler
Regeringen föreslår att stödbeloppen för drifts-
stödet höjs med 3 procent.
Regeringen gav i september 1999 Presstöds-
nämnden i uppdrag att utreda distributionssitua-
tionen för tidningar med endagsutgivning (dnr
Ku1999/2641/Me). Presstödsnämnden lämnade i
april 2000 in en rapport till regeringen med
anledning av detta uppdrag (dnr
Ku2000/1412/Me). Rapporten har remiss-
behandlats.
Regeringen förslår att endagstidningarna ges
rätt att ingå i samdistributionen till lika pris som
flerdagarstidningarna. En begränsning görs så att
framför allt endagstidningar med lokal och regi-
onal spridning omfattas av förslaget.
Driftsstödet höjs
Regeringens förslag: Stödbeloppen för driftsstödet
höjs med 3 procent från år 2001.
Skälen för regeringens förslag: Sjunkande upp-
lagor och vikande annonsvolymer har försatt
delar av dagspressen i en mycket allvarlig eko-
nomisk situation. Det gäller framför allt andra-
tidningarna vilka i hög grad är beroende av
presstödet för sin överlevnad. Denna utveckling
kan innebära att mångfalden inom dagspressen
minskar genom att andratidningarna slås ut.
Det tillfälliga driftsstöd som fördelades under
åren 1997 och 1998 kom vid en tidpunkt då det
fanns ett stort behov av stöd. I en uppföljnings-
rapport från Presstödsnämnden (dnr
Ku1999/2160/Me) drogs slutsatsen att tidningar
med driftsstöd troligen inte, utom i enstaka
undantagsfall, genom ytterligare rationaliseringar
etc. kunde förbättra sin ekonomi och att de stat-
liga insatserna kunde behöva förstärkas.
Mot denna bakgrund och i syfte att värna den
publicistiska mångfalden höjdes stödbeloppen
för driftsstödet med 4,5 procent fr.o.m. den 1
januari 2000.
Denna höjning av driftsstödet har underlättat
den ekonomiska situationen för många andra-
tidningar. Men många andratidningar har små
eller inga vinstmarginaler. Några tidningar
befinner sig i riskzonen för nedläggning om inte
ytterligare medel tillförs.
Av Presstödsnämndens årliga rapport Dags-
pressens ekonomi avseende år 1999 framgår att
trenden med sjunkande upplagor och vikande
annonsvolymer består. Rapporten visar också att
innevarande konjunkturuppgång fått mindre
effekter på tidningsföretagens resultat år 1999 än
väntat.
Mot bakgrund av många andratidningars svåra
ekonomiska situation och för att ytterligare
värna den publicistiska mångfalden föreslås där-
för en generell höjning av stödbeloppen för
driftsstödet med 3 procent fr.o.m. den 1 januari
2001.
En höjning av driftsstödet med 3 procent
motsvarar en extra kostnad på ca 14 miljoner
kronor per år fr.o.m. år 2001.
Endagstidningarna ges rätt att ingå i samdistribu-
tionen till lika pris
Regeringens förslag: Endagstidningarna ges rätt
att ingå i samdistributionen till s.k. lika pris om
de har minst en procent hushållstäckning i den
blockregion där tidningens utgivningsort är
belägen.
Presstödsnämndens förslag: Överensstämmer i
huvudsak med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Remissinstanserna är
övervägande positiva till förslaget.
Pressens Samdistribution AB anser dock att ett
högre pris skall kunna tas ut av endagstidningar
som önskar delta i samdistributionen. Enligt
Pressens Samdistribution är det ur administrativ
synpunkt lika mycket arbete att registerhålla och
sköta övrig administration av en endagstidning
som det är för en tidning med tätare utgivnings-
frekvens. I det exemplarpris som tidningarna
betalar ryms såväl rörliga distributionskostnader
som bidrag till administrativa kostnader. Därför
tillför en tidning med utgivning en gång per
vecka, med likaprissättning, betydligt mindre till
administrationen än vad en tidning med tätare
utgivningsfrekvens gör trots att endagstidningen
alstrar lika mycket kostnader. Förslagsvis skulle
priset kunna vara 15 procent högre än vad det är
för inom regionen utgivna tidningar. I andra
hand anser Pressens Samdistribution att endags-
tidningarna alltid skall betala det 10 procent
högre priset oaktat om tidningen utges inom
aktuell region eller ej.
Tidningstjänst AB anser att en ändring av
prisdifferensen på 10 procent bör ske om vunna
praktiska erfarenheter visar på större skillnader
än vad som kunnat förutses. Tidningstjänst anser
det också rimligt, främst av kostnads- och kvali-
tetsskäl, att i nuläget begränsa endagstidning-
arnas deltagande i samdistributionen till tid-
ningar med lokal och regional spridning.
Skälen för regeringens förslag: Distribu-
tionsstödet fyller en viktig funktion i den statliga
presspolitiken. Genom att verka som en sam-
manhållande faktor i samdistributionen bidrar
stödet till en effektiv distribution av dagstid-
ningar och underlättar en bred spridning av
dagstidningar. Stödet motverkar också att stora
tidningsföretag använder distributionen som ett
konkurrensmedel gentemot mindre tidningar.
Distributionsstödet infördes år 1970 och sys-
temet omfattade från början alla samdistribue-
rade dagstidningar oavsett periodicitet. År 1985
uteslöts endagstidningarna från rätten att bud-
distribueras till s.k. lika pris då de ansågs skapa
problem för distributörerna. Endagstidningarna
kan fortfarande buddistribueras och uppbära
distributionsstöd men då distributionsföretagen
ofta begär ett högre pris för dessa tidningar före-
drar de flesta att distribuera via posten.
Distributionsstöd får lämnas för varje abonne-
rat exemplar av en dagstidning som distribueras
av ett distributionsföretag eller av ett postbe-
fordringsföretag i lantbrevbärarturer eller sär-
skilda tidningsutdelningsturer. Minst två tid-
ningsföretag måste delta.
Distributionsstödet betalas ut till distribu-
tions- eller postbefordringsföretaget som sedan
tillgodoför tidningsföretaget dess andel av detta
belopp. De företag som distribuerar skall för
tidningar som kommer ut minst två dagar i
veckan tillämpa en sådan prissättning att stor-
leken på den enskilda tidningens abonnerade
upplaga inom distributionsområdet inte inverkar
på distributionsavgiften per distribuerat exemp-
lar.
Om det blir väsentliga kostnadsskillnader på
grund av att tidningar väger olika mycket per ex-
emplar, att någon av tidningarna föranleder mer
administrativt arbete än de andra eller att någon
av tidningarna föranleder särskilda transport-
kostnader får dock prissättningen anpassas till
dessa skillnader. En sådan prissättning får där-
emot inte innebära att priset för distributionen
av ett exemplar av den mest kostnadskrävande
tidningen blir mer än 10 procent högre än priset
för distribution av ett exemplar av den minst
kostnadskrävande tidningen.
Enligt Presstödsnämndens rapport (dnr
Ku2000/1412/Me) visar det sig att många företag
med endagstidningar vill att tidningarna buddis-
tribueras om lika pris tillämpas. Det skäl som
framför allt anförs för denna önskan är bättre
service till tidningarnas abonnenter. Även fler-
talet distributörer accepterar distribution av en-
dagstidningar till lika pris om än med vissa reser-
vationer. De invändningar som framförts gäller
önskemål om möjligheter till ökad prisdifferenti-
ering på grund av ökad administration och risken
för att budorganisationen måste ändras. Önske-
mål har också framkommit om att begränsa rät-
ten att ingå i samdistributionen till regionala och
lokala endagstidningar.
Presstödsnämndens bedömning är att distri-
butörerna klarar den ökade arbetsbeslastningen
utan att förändra budorganisationen. Enligt rap-
porten visar erfarenheter från orter där endags-
tidningar har en relativt hög hushållstäckning att
samdistribution är möjlig med befintlig organi-
sation. Den belastning på administrationen av
distributionen som detta medför bör, enligt
nämnden, rymmas inom den prisdifferentiering
på 10 procent som nu är tillåten. Nämnden
menar vidare att det kan antas att det främst är
lokala och regionala endagstidningar som kom-
mer att välja buddistribution då riksspridda en-
dagstidningar får tillkommande kostnader för
transporter till utlämningsställen som gör bud-
distribution dyrare än postdistribution.
Enligt regeringens bedömning riskerar en-
dagstidningarna med nuvarande system att
hamna i ett sämre konkurrensläge än de samdis-
tribuerade tidningarna. Om endagstidningarna
slås ut innebär det minskad mångfald på dagstid-
ningsmarknaden.
Möjligheten att ingå i samdistributionen till
lika pris förbättrar endagstidningarnas service till
sina abonnenter samt bidrar till att öka dessa tid-
ningars status. Regeringen föreslår därför att
endagstidningarna ges rätt att delta i samdistri-
butionen till lika pris.
Enligt regeringens uppfattning bör dock rät-
ten att ingå i samdistributionen till lika pris
begränsas till att framför allt avse endagstid-
ningar med lokal och regional spridning. Därför
föreslås att endast endagstidningar som har
minst en procent hushållstäckning i den block-
region där tidningens utgivningsort är belägen
skall ha rätt att ingå i samdistributionen till lika
pris.
Regeringens instämmer i nämndens slutsatser
att den belastning som de föreslagna förändring-
arna kan medföra för administrationen av
distributionen bör kunna rymmas inom den
prisdifferentiering på 10 procent som nu är
tillåten.
Kostnaden för reformen ryms inom ramen för
anslaget för presstöd.
Regeringen avser att ge Presstödsnämnden i
uppdrag att följa upp effekterna av förslaget.
Övriga frågor om presstödet
I juni 2000 presenterade Kulturdepartementet en
promemoria (dnr Ku2000/2004/Me) med för-
slag om ändringar i presstödsförordningen
(1990:524). I promemorian föreslås att en tid-
ning som vid samverkan med annan tidning inte
uppnår gränsen på minst 51 procent eget redak-
tionellt innehåll skall ha rätt till avtrappat drifts-
stöd under fyra år. Promemorian har remiss-
behandlats. Ett remissmöte hölls i augusti 2000.
Frågan bereds för närvarande vidare inom Rege-
ringskansliet.
Regeringen gav i november 1999 Presstöds-
nämnden i uppdrag att se över fördelningen av
det begränsade driftsstödet (dnr
Ku1999/3210/Me). Redovisningen av uppdraget
skulle innehålla en bedömning av om dagstid-
ningsföretag på vissa i presstödsförordningen
angivna orter även i fortsättningen skulle ta emot
begränsat driftsstöd och om det fanns andra
orter som borde tillkomma. Presstödsnämnden
lämnade i mars 2000 in en rapport till regeringen
med anledning av detta uppdrag (dnr
Ku2000/782/Me). Av rapporten framgår bl.a. att
nämnden anser det vara tveksamt att behålla det
begränsade driftsstödet på Gotland, medan det
finns skäl att ge fortsatt stöd till tidningarna på
övriga orter. Rapporten har remissbehandlats.
Remissinstanserna har i huvudsak lämnat för-
slaget utan erinran. Ett par instanser uttryckte
dock tveksamhet inför förslaget att ta bort stödet
på Gotland.
Mot bakgrund av vad som framkommit under
beredningen samt att Presstödsnämnden redan i
dag har möjlighet att differentiera det begränsade
driftsstödet med hänsyn till vad som i det
enskilda fallet är skäligt finner regeringen för
närvarande inte tillräckliga skäl att genomföra
några förändringar med anledning av förslagen i
rapporten.
Riksdagen har gett regeringen tillkänna att
regeringen bör uppmärksamma dels ansöknings-
proceduren och belopp för det begränsade drifts-
stödet, dels vilka förutsättningar som finns att ge
lokalt och regionalt spridda lågfrekventa tid-
ningar ytterligare möjligheter att marknadsföras
genom gratisutdelning (bet. 1997/98:KU1, rskr.
1997/98:94).
Bland annat dessa frågor behandlades i en
promemoria från Kulturdepartementet i juni
1999 (dnr Ku1999/1913/Me). Promemorian har
remissbehandlats.
I promemorian gjordes bl.a. bedömningen att
ett stort antal gratisutdelningar kan leda till att
endagstidningarna kan börja närma sig gränsen
för att bli annonsblad. Slutsatsen drogs att det
inte fanns tillräckliga skäl för en förändring av
nuvarande praxis beträffande gratisutdelning.
Mot bakgrund härav anser regeringen att det inte
finns skäl för att föreslå förändrade regler i detta
avseende.
I promemorian gjordes också bedömningen
att om önskemålet att ge bidrag varje år utan sär-
skild ansökan skulle tillmötesgås skulle skälig-
hetsbedömningen när det gäller stöd till tid-
ningar som ges ut i berörda kommuner avskaffas.
Slutsatsen drogs att det därför saknades goda
grunder att föreslå ändringar när det gäller det
begränsade driftsstödet i aktuellt avseende.
Regeringen anser mot denna bakgrund att det
inte finns skäl att föreslå några förändringar.
Slutsatser
Med anledning av ovanstående förslag föreslår
regeringen att anslaget för år 2001 anvisas
539 029 000 kronor. För år 2003 minskas
anslaget med 5 miljoner kronor motsvarande den
tillfälliga förstärkning som utgår åren 2000 2002.
Tabell 5.4 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
536 579
Nivåhöjning
+2 450
Förslag 2001
539 029
5.1.3 27:3 Stöd till radio- och kassettid-
ningar
Tabell 5.5 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
123 538
Anslags-
sparande
7 616
2000
Anslag
127 300
Utgifts-
prognos
124 109
2001
Förslag
127 300
2002
Beräknat
127 300
2003
Beräknat
127 300
Från anslaget ges bidrag i enlighet med bestäm-
melserna i förordningen (1988:582) om statligt
stöd till radio- och kassettidningar.
Anslagssparandet för år 1999 beror delvis på
att nya taltidningar ännu inte startat utgivningen
i den omfattning som är möjlig inom ramen för
anslaget. Regeringen har beslutat om indragning
med 3 998 000 kronor av anslagssparandet.
Regeringens överväganden
Det växande antalet taltidningar under några år
har medfört en ökad geografisk spridning över
landet och en ökad mångfald på taltidnings-
marknaden. Fördelningen av ersättningen till
tidningsföretag som ger ut taltidningar fungerar
väl och det är viktigt att taltidningar kan fortsätta
att erbjudas i ytterligare delar av landet.
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001
anvisas 127 300 000 kronor.
5.1.4 27:4 Radio- och TV-verket
Tabell 5.6 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
10 733
Anslags-
sparande
646
2000
Anslag
8 186
Utgifts-
prognos
8 832
2001
Förslag
10 847
2002
Beräknat
11 489
1
2003
Beräknat
10 936
2
2 Motsvarar 11 257 tkr i 2001 års prisnivå.
3 Motsvarar 10 487 tkr i 2001 års prisnivå.
Radio- och TV-verket skall besluta i frågor om
tillstånd, avgifter och registrering som rör ljud-
radio- och TV-sändningar riktade till allmän-
heten i de fall uppgifterna inte ligger på rege-
ringen eller någon annan särskilt angiven
myndighet.
Det anslagssparande som Radio- och TV-
verket uppvisar för år 1999 beror till stor del på
att verket har befunnit sig i ett uppbyggnads-
skede och inte har kunnat genomföra vissa av
sina arbetsuppgifter fullt ut. Anslagssparandet
från år 1999 förväntas förbrukas under år 2000,
bl.a. för personalomkostnader i samband med
nya arbetsuppgifter som ålagts verket.
Regeringens överväganden
Radio- och TV-verket har under år 1999 beviljat
160 nya sändningstillstånd för närradio. Antalet
sändningsorter var 168 vid utgången av år 1999.
Antalet förordnade lokala kabelsändarföretag
uppgick till 28, vilket är en ökning med två sedan
år 1998. Verket har meddelat 19 tillfälliga till-
stånd för ljudradio- och televisionssändningar.
Under året har verket lagt stora resurser på att
handlägga ansökningar om tillstånd att sända
marksänd digital TV, som uppgick till 38
stycken. Vidare har verket registrerat 41 utgivare
för databaser i enlighet med 1 kap. 9 § yttrande-
frihetsgrundlagen.
Radio- och TV-verket visar för år 1999 goda
resultat när det gäller att främja möjligheterna till
mångfald inom radio och television genom bl.a.
tillsyn och bevakning av utvecklingen inom
medieområdet. Radio- och TV-verket svarar för
en snabb och rättssäker tillståndsgivning.
Arbetet med att följa utvecklingen inom
medierna och publicera relevant information om
medieområdet är fortsatt angeläget.
I budgetpropositionen 1999/2000:1, utg. omr.
1, angav regeringen att för åren 2001 och 2002
beräknas en ökning av anslagen för Radio- och
TV-verket och Granskningsnämnden för radio
och TV under förutsättning att riksdagen
beslutar om en reformering av lagstiftningen för
den kommersiella lokalradion. Under vintern
2000 lade regeringen fram en proposition om nya
bestämmelser för den kommersiella lokalradion
(prop. 1999/2000:55). Med stöd av 2 kap. 12 §
regeringsformen beslutade riksdagen att
förslaget om de nya reglerna för den
kommersiella lokalradion skall vila i minst tolv
månader. Radio- och TV-verket beräknas trots
detta vara i behov av 300 000 kronor under år
2001 för arbetsuppgifter som har samband med
denna reform. För år 2002 beräknas en ökning av
anslaget med ytterligare 240 000 kronor för
sådana arbetsuppgifter.
Radio- och TV-verket har de senaste åren fått
flera nya uppgifter utan motsvarande medelstill-
skott. Därför föreslås att anslaget år 2001 tillförs
1,1 miljoner kronor för arbetet med marksänd
digital-TV. För år 2002 beräknas 770 000 kronor
för denna uppgift. Anslaget minskas därför med
330 000 kronor. Från och med år 2003 beräknas
dessa arbetsuppgifter kunna finansieras inom
anslaget, varför detta beräknas minska med
770 000 kronor. Anslaget föreslås också höjas
med 1 miljon kronor för uppgiften att meddela
föreskrifter och utöva tillsyn i frågor som rör
användningen av standarder för sändning av TV-
signaler.
Regeringen föreslår att Radio- och TV-verket
anvisas 10 847 000 kronor för år 2001.
Tabell 5.7 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
8 186
Pris- och löneomräkning
+261
TV-standarder
+1 000
Digital-TV
+1 100
Lokalradioreform
+300
Förslag 2001
10 847
5.1.5 27:5 Granskningsnämnden för radio
och TV
Tabell 5.8 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
7 031
Anslags-
sparande
1 490
2000
Anslag
7 421
Utgifts-
prognos
8 011
2001
Förslag
8 164
2002
Beräknat
8 942
1
2003
Beräknat
9 142
2
1 Motsvarar 8 754 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 8 754 tkr i 2001 års prisnivå.
Granskningsnämnden skall genom efterhands-
granskning utöva tillsyn över att programföre-
tagen följer reglerna som rör innehållet i ljud-
radio- och TV-sändningar till allmänheten.
Vidare skall nämnden följa innehållet i utländska
ljudradio- och TV-sändningar som riktas till den
svenska allmänheten. Nämnden granskar pro-
gram efter anmälan eller på eget initiativ.
En del av anslagssparandet förväntas förbrukas
för det fortsatta arbetet med utbudsstudier.
Regeringens överväganden
Nämndens efterhandsgranskning av innehållet i
radio- och TV-sändningar riktade till allmän-
heten överensstämmer med målet om att mot-
verka skadliga inslag i massmedierna.
De s.k. utbudsstudierna utgör ett viktigt led
för att få fram information om mångfalden och
tillgången till ett varierat utbud i massmedierna.
Nämndens arbete med denna typ av rapporter
bör därför fortsätta i ytterligare ett år. Gransk-
ningsnämndens anslag för år 2001 föreslås öka
med 450 000 kronor för detta ändamål.
Nämndens verksamhet finansieras delvis
genom att medel anvisas från rundradiokontot
till statsbudgetens inkomstsida (se utg. omr. 17).
För år 2001 föreslås att 5 552 000 kronor (68
procent) delfinansierar nämndens verksamhet.
I budgetpropositionen 1999/2000:1, utg.
omr. 1, angav regeringen att för åren 2001 och
2002 beräknas en ökning av anslagen för Radio-
och TV-verket och Granskningsnämnden för
radio och TV under förutsättning att riksdagen
beslutar om en reformering av lagstiftningen för
den kommersiella lokalradion. Under vintern
2000 lade regeringen fram en proposition om nya
bestämmelser för den kommersiella lokalradion
(prop. 1999/2000:55). Med stöd av 2 kap. 12 §
regeringsformen beslutade riksdagen att för-
slaget om de nya reglerna för den kommersiella
lokalradion skall vila i minst tolv månader. För år
2001 föreslås därför ingen höjning av nämndens
anslag i detta avseende. För år 2002 beräknas en
ökning av anslaget med 540 000 kronor för
arbetsuppgifter i samband med detta förslag.
Regeringen föreslår att Granskningsnämnden
för radio och TV tilldelas totalt 8 164 000 kronor
för år 2001.
Tabell 5.9 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
7 421
Pris- och löneomräkning
+293
Utbudsstudier
+450
Förslag 2001
8 164
6 Politikområde Samepolitik under
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske
med anslutande näringar
6.1 Ändringar i sametingslagen
(1992:1433)
Regeringens förslag: Sametingslagen (1992:1433)
ändras så att inslaget av personval vid val till
Sametinget i stort ansluter till vad som gäller
enligt vallagen (1997:157) för val till riksdagen,
landstings- och kommunfullmäktige samt
Europaparlamentet. Vidare föreslås vissa
språkliga ändringar i bestämmelserna om
valkuverten, också det som en anpassning till vad
som gäller enligt vallagen.
Ärendet och dess beredning
En promemoria med förslag, som i huvudsak
överensstämmer med regeringens förslag, har
upprättats inom Jordbruksdepartementet.
Valprövningsnämnden, Statskontoret, Ekonomi-
styrningsverket, Riksrevisionsverket,
Riksskatteverket och Sametinget har beretts
tillfälle att lämna synpunkter på promemorian.
Samtliga remissinstanser har tillstyrkt förslagen
eller lämnat dem utan erinran.
Skälen för regeringens förslag
Personvalsinslaget
Det valsystem som i dag gäller för Sametinget
överensstämmer i stort med det system som
gällde för val till riksdagen och till landstings-
och kommunfullmäktige enligt den tidigare
gällande vallagen (1972:620). Det kan
karakteriseras som ett partival. Inslaget av
personval är obetydligt. Det får i allmänhet anses
vara en ganska låg grad av sannolikhet för att
möjligheten att skriva till eller stryka en kandidat
på valsedeln skall ha någon effekt på den slutliga
namnordningen.
Frågorna om ett ökat inslag av personval i
valen till riksdagen och till landstings- och
kommunfullmäktige var föremål för ett flertal
olika utredningar under senare hälften av förra
århundradet. De överväganden som då gjordes
ledde till att det i 3 kap. 1 § första stycket
regeringsformen infördes en bestämmelse, enligt
vilken röstning vid val till riksdagen sker på parti
med möjlighet för väljarna att avge särskild
personröst. Ändringen trädde i kraft den 1
januari 1995. Sedan det fastlagts i grundlag att
det svenska valsystemet utgår från ett partival,
men att det skall finnas en möjlighet för väljarna
att avge en särskild personröst, antog riksdagen
1997 den nu gällande vallagen (1997:157).
Bestämmelserna i den nya vallagen bygger till
stora delar på den tidigare lagstiftningen, men
väsentliga nyheter infördes också. Det gäller bl.a.
möjligheten för väljarna att avge en särskild
personröst genom att göra en markering på
valsedeln för den kandidat som de helst vill se
vald. Det är i första hand de särskilda
personrösterna som avgör vilken kandidat som
blir vald. Dock gäller att en kandidat måste ha
fått en viss andel av partiets röstetal i valkretsen
för att de särskilda personrösterna skall beaktas.
För riksdagsval är denna spärr 8 procent medan
en spärr på 5 procent gäller för val till landstings-
och kommunfullmäktige samt till
Europaparlamentet. Vidare gäller för val till
landstings- och kommunfullmäktige att en
kandidat måste ha fått lägst 100 respektive 50
särskilda personröster för att dessa skall beaktas.
Tillskrivna namn beaktas inte längre på valsedlar
för partier som registrerat beteckning och anmält
kandidater. Inte heller beaktas längre strykningar
av kandidatnamn på valsedlar.
Direktiven till de olika utredningar och
kommittéer som föregick 1997 års vallagsreform
omfattade inte frågan om utformningen av
valsystemet för Sametinget. Inte heller den
proposition med förslag till den nya vallagen som
regeringen förelade riksdagen innehöll någon
analys av eller förslag till förändringar av
Sametingets valsystem. De ändringar i
sametingslagen som ändå gjordes i samband med
antagandet av den nya vallagen var följdändringar
beträffande hänvisningar till bestämmelser i den
äldre vallagen. De reformer som den nya vallagen
innebar kom alltså inte att omfatta val till
Sametinget.
Ledamöterna i Sametinget utses av samerna
själva i direkta val i ett proportionellt valsystem.
Enligt regeringens mening bör den närmare
utformningen av valsystemet för Sametinget
grundas på samma överväganden som varit
bestämmande vid utformningen av valen till
riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige
samt Europaparlamentet. En för Sametingets del
avvikande utformning av valbestämmelserna i
förhållande till vad som gäller för de allmänna
valen enligt vallagen bör komma i fråga endast
om särskilda skäl talar för detta.
När det gäller frågan om ett ökat inslag av
personröstning anser regeringen att de
överväganden som låg till grund för
personvalsreformen för de allmänna valen har
samma bärkraft för val till Sametinget. Enligt
regeringens mening finns det inte några särskilda
skäl som bör föranleda en annan ordning för val
till Sametinget. Regelverket för val till
Sametinget bör därför ändras på så sätt att en
möjlighet att avge en särskild personröst införs
med bestämmelserna i vallagen som förebild.
Utseende av ledamöter och ersättare skall i första
hand ske på grundval av kandidaternas personliga
röstetal. För att inte denna regel skall få alltför
stort genomslag i förhållande till rangordningen
av kandidaterna i nomineringsprocessen bör
regeln kompletteras med en procentspärr. I
likhet med vad som gäller för val till riksdagen
bör denna spärr ligga på 8 procent av partiets
röstetal. För att förhindra att mycket små
grupper avgör namnordningen bör det i enlighet
med vad Sametinget har anfört i sitt remissvar
också finnas en spärr i absoluta tal. Regeringen
delar tingets uppfattning att denna spärr bör
sättas till 25 särskilda personröster.
En del av personvalsreformen i de allmänna
valen utgjordes av en begränsning av den fria
nomineringsrätten. Detta innebar att
bestämmelser infördes om att tillskrivna namn
på valsedlar inte skall beaktas för de partier som
registrerat partibeteckning och anmält
kandidater. För val till Sametinget gäller redan
sedan tidigare att kandidater liksom grupper,
partier eller liknande sammanslutningar skall
registreras av valnämnden. Andra kandidater än
dessa är inte valbara. Vidare gäller sedan tidigare
att ett tillskrivet namn inte beaktas om
kandidaten inte är valbar. Denna regel bör enligt
regeringens mening kompletteras med en
generell bestämmelse om att ett tillskrivet namn
på en valsedel inte skall beaktas.
Införandet av ovan beskrivna inslag av
personval medför att behovet av att göra
strykningar på valsedlarna bortfaller. Strykningar
bör därför, i likhet med vad som gäller i de
allmänna valen, inte längre beaktas.
De nu föreslagna förändringarna av
valsystemet för Sametinget innebär att
regelverket i högre grad än vad nu är fallet
kommer att överensstämma med de
bestämmelser som gäller för valen till riksdagen,
landstings- och kommunfullmäktige samt
Europaparlamentet. Detta gör att väljarna får
lättare att förstå hur valet skall gå till och på
vilket sätt ledamöterna utses.
När väljarna skall ta ställning till vilken
kandidat som skall tilldelas en personröst är det
viktigt att de har god kunskap om vilka
kandidater som en grupp, ett parti eller en
liknande sammanslutning har nominerat. En
viktig informationskälla är valsedlarna.
Erfarenheter från tidigare val till Sametinget visar
att antalet valsedlar med olika namnlistor varit
stort. Antalet valsedlar måste därför begränsas
för att personvalsinslaget skall kunna få någon
reell betydelse för valutgången. En begränsning
är också nödvändig för att den förenkling av
röstsammanräkningen och mandatfördelningen
som de föreslagna förändringarna bör innebära,
inte skall utebli. Ansvaret för detta ligger, liksom
vid val till riksdagen, landstings- och
kommunfullmäktige samt Europaparlamentet,
på de grupper, partier och liknande
sammanslutningar som ställer upp i valet.
Regeringen anser inte att det finns några
särskilda skäl att reglera denna fråga för val till
Sametinget.
Valkuvert m.m.
Det kuvert som en väljare vid röstningen lägger
sin valsedel i betecknas i sametingslagen
innerkuvert. Motsvarande kuvert betecknas i
vallagen valkuvert. Olika beteckningar på kuvert
med samma funktion kan vara förvirrande för
väljarna. Några särskilda skäl att ha en annan
beteckning i sametingslagen på detta kuvert än
vad som gäller enligt vallagen finns inte. Härtill
kommer att kostnaderna för att tillhandahålla
kuverten kan minska något om samma
beteckning används. Regeringen föreslår därför
att beteckningen innerkuvert ersätts med
beteckningen valkuvert.
I samband med 1997 års följdändringar i
sametingslagen uppstod en brist i regelverket.
Denna brist består i att hänvisningen till
bestämmelserna i vallagen om hur ledamöterna
skall utses har fallit bort. Skrivfel uppstod
dessutom i 2 kap. 2 § samt i 3 kap. 3 och 32 a §§.
Dessa fel och brister bör nu rättas till.
Kostnader och ikraftträdande
Med undantag för det ökade inslaget av
personval innebär de föreslagna ändringarna en
betydande förenkling av sammanräkningen i och
med att tillskrivna namn och strykningar inte
behöver beaktas. Mindre arbete krävs därmed för
bedömning av valsedlar och säkerheten vid
sammanräkningen ökar. Detta innebär starkare
garantier för ett snabbt och säkert valresultat.
Ändringen av beteckningen på valkuverten
innebär en mindre besparing i tryckkostnader.
Eftersom ändringarna ansluter till vad som gäller
för övriga val i landet förutses inte några ökade
kostnader för information om de nya
bestämmelserna.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft
den 1 januari 2001. Det innebär att de nya
bestämmelserna kommer att gälla vid det val till
Sametinget som skall hållas i maj 2001.
6.2 Budgetförslag
Anslaget D3 Sametinget redovisas inom
utgiftsområde 1 men verksamheten ingår i
politikområdet Samepolitik inom utgiftsområde
23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar.
6.2.1 45:1 Sametinget
Tabell 6.1 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1999
Utfall
12 096
Anslags-
sparande
2 092
2000
Anslag
15 309
Utgifts-
prognos
16 315
2001
Förslag
14 703
2002
Beräknat
15 010
1
2003
Beräknat
15 340
2
1 Motsvarar 14 703 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 13 703 tkr i 2001 års prisnivå.
Sametinget är en statlig förvaltningsmyndighet
och samtidigt ett samiskt folkvalt organ.
Sametinget inledde sin verksamhet i augusti
1993. De övergripande målen är enligt
sametingslagen (1992:1433) att verka för en
levande samisk kultur och därvid ta initiativ till
verksamheter och föreslå åtgärder som främjar
denna kultur. Sametinget skall bl.a. medverka i
samhällsplaneringen och bevaka att samiska
behov beaktas.
Revisionens iakttagelser
Enligt Riksrevisionsverket revisionsberättelse
fick Sametinget en invändning eftersom
årsredovisningen inte hade beslutats av
Sametinget. Årsredovisningen skall enligt
förordningen (1993:327) med instruktion för
Sametinget fattas av Sametinget och inte av dess
styrelse.
Regeringens överväganden
Regeringen har sedermera ändrat förordningen
med innebörd att det ansvar för myndighetens
verksamhet och de uppgifter som tidigare låg på
plenum, bland annat undertecknande av
årsredovisningen, nu överförts till tingets
styrelse.
Tabell 6.2 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
15 309
Pris och löneomräkning
194
Förslag 2001
14 703
7 Anslag som inte ingår i något
politikområde
7.1 Omfattning
Följande anslag inom utgiftsområde 1 ingår inte i
något politikområde:
90:1 Kungliga hov- och slottsstaten
90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m.
90:3 Riksdagens förvaltningskostnader
90:4 Riksdagens ombudsmän,
justitieombudsmännen
90:5 Regeringskansliet m.m.
90:6 Stöd till politiska partier
Riksdagens verksamhet och anslag presenteras
samlat. Därefter hanteras övriga anslag separat.
7.2 Utgiftsutvecklingen
Tabell 7.1 Utgiftsutveckligen för anslag som inte ingår i något politikområde
Miljoner kronor
Utfall
1999
Anslag
2000 1
Utgifts-
prognos
2000
Förslag
anslag
2001
Beräknat
anslag
2002
Beräknat
anslag
2003
90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m.
490,7
513,4
557,2
559,6
596,7
609,7
90:3 Riksdagens förvaltningskostnader
430,4
432,0
500,5
440,6
443,6
452,8
90:4 Riksdagens ombudsmän,
justitieombudsmännen
39,7
44,0
44,8
45,8
46,2
47,2
Delsumma för riksdagens anslag
960,8
989,4
111,2
1 046,0
1 086,5
1 109,7
90:1 Kungliga hov och slottsstaten
79,4
79,7
79,7
84,1
84,4
88,3
90:5 Regeringskansliet m.m.
2 329,3
2 730,2
2 734,7
3 269,6
2 853,7
2 916,6
90:6 Stöd till politiska partier
140,0
145,2
145,2
145,2
145,2
145,2
Totalt för anslag som inte ingår i något politikområde
3 509,5
3 944,5
4 062,1
4 544,9
4 169,8
4 259,3
1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.
7.3 Riksdagens verksamhet och
anslag
7.3.1 Omfattning
Riksdagens budget inom utgiftsområde 1 Rikets
styrelse omfattar dels riksdagsledamöternas
ersättningar och resor, stödet till partigrupperna
samt den inre riksdagsförvaltningen, dels
riksdagens ombudsmän.
Den löpande verksamheten, som finansieras
över ramanslagen 90:2 Riksdagens ledamöter och
partier och 90:3 Riksdagens
förvaltningskostnader, lämnade ett överskott på
ca 125 miljoner kronor jämfört med budgeten.
Huvudorsakerna till det fortsatta
anslagssparandet har varit svårigheter med att
förutse kostnadsfördelningen över åren för
fleråriga projekt. Ett antal större projekt har
försenats, bl.a. på grund av brist på personal, och
andra projekt har inte påbörjats förrän under
senare delen av 1999. Besparingar på
resekostnader samt kostnadsbesparande
upphandlingar har medfört ytterligare överskott
jämfört med budget. Under 2000 har en
indragning av anslagssparandet från 1999 på
anslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader
gjorts med 3 miljoner kronor.
7.4 Mål
De övergripande målen för
riksdagsförvaltningen är att tillhandahålla de
resurser och den service som behövs för att det
parlamentariska arbetet i Sveriges riksdag skall
kunna bedrivas effektivt, rationellt och med hög
kvalitet. Riksdagsförvaltningen skall skapa goda
och rationella arbetsförhållanden för riksdagens
ledamöter och anställda. Därutöver skall
riksdagsförvaltningen genom aktiv information
verka för att allmänhetens intresse och
kunskaper om riksdagen och dess arbete ökar
samt skapa goda förutsättningar för riksdagens
engagemang i det internationella parlamentariska
arbetet.
7.5 Resultatbedömning
Resultat
Aktiviteterna i riksdagen och kammaren var
lägre under 1999 än under 1998. Antalet
propositioner och följdmotioner minskade.
Antalet motioner under allmänna motionstiden
sjönk. Riksdagsutskotten tog fram 258
betänkanden 1998/99, mot 348 året
dessförinnan. Flera utskott hade lagt ned ett
ambitiöst arbete på att behandla mål- och
resultatfrågor i utskottsbetänkandena under året.
En förbättring av arbetssituationen för
riksdagens ledamöter har inletts genom
möjligheterna för partikanslierna i riksdagen att
anställa politiska sekreterare som
handläggarhjälp till riksdagsledamöterna. Detta
innebär att ytterligare ca 50 personer fått
arbetsplatser i riksdagen. Ytterligare 84 nya
bostäder i form av övernattningslägenheter till
riksdagens ledamöter har tagits i anspråk.
Förbättringar har gjorts på den datatekniska
sidan för att öka tillgängligheten samt för att
förbättra möjligheten att ta del av ljud och rörliga
bilder på datorskärmarna för riksdagsledamöter,
personal vid partikanslier och tjänstemän i
riksdagsförvaltningen. Arbetet med att 2000-
säkra riksdagens datasystem och tekniska system
har bl.a. resulterat i att riksdagsförvaltningen nu
har en kris- och beredskapsplan för dessa system.
Antalet besök på riksdagens webbplats har
ökat med 50 procent sedan föregående år.
Dessutom har antalet e-postfrågor ökat. Besöken
på EU-upplysningens webbplats ökade med 60
procent. Mediebevakningen av riksdagsdebatter
och aktiviteter i riksdagen har varit god. Sveriges
Television har direktsänt alla större debatter och
samtliga frågestunder i riksdagen. Tidningen
Från Riksdag & Departement ökade sin läsekrets
från 73 000 år 1998 till 81 000 år 1999 enligt en
särskild läsarundersökning. Det elektroniska
materialet vid Riksdagsbiblioteket har vuxit, och
under 1999 gick en större del av förvärvsanslaget
till inköp av elektroniska medier.
Riksdagens internationella kontakter har
under 1999 varit intensiva. För stora delar av
riksdagsförvaltningen är internationaliseringen
ett påtagligt inslag i arbetet.
Analys och slutsatser
Riksdagens arbete och förvaltningens
organisation är inne i en utvecklingsprocess.
Sammantaget innebär förändringarna delvis
nya krav på riksdagsförvaltningen och dess
personal. En god planering och samarbete mellan
förvaltningens olika delar är en förutsättning för
att kunna nå uppställda mål på effektivast möjliga
sätt inom givna ekonomiska ramar och med fullt
utnyttjande av personalens samlade kompetens.
Inom ramen för förändringsarbetet kommer
metoderna för såväl uppföljning av verksamheten
som kostnadsredovisningen att utvecklas.
Resultatet av detta arbete kan dock presenteras
tidigast i årsredovisningen för 2001.
Konstitutionsutskottets behandling av
riksdagsförvaltningens årsredovisning 1998
Konstitutionsutskottet noterade i betänkande
1999/2000:KU8, rskr. 1999/2000:122 att det
pågår ett arbete inom den särskilda
organisationskommittén under
Riksdagskommittén med att bl.a. ta fram förslag
till instruktion för hela riksdagsförvaltningen.
Med hänsyn till detta ville utskottet inte ta något
initiativ i fråga om s.k. femårsanalyser avseende
riksdagsförvaltningen. Enligt utskottets mening
fanns det anledning att framhålla vikten av att
resultatredovisningen blir rättvisande och
substantiell och att förvaltningskontoret i detta
avseende bör sträva efter att redovisa
resultatmått och måluppnående i ökad
omfattning.
Utskottets granskning av
förvaltningskontorets redogörelse för sin
verksamhet föranledde i övrigt inte något särskilt
uttalande. Med anledning av utskottets uttalande
har medel avsatts i budgetförslaget för 2001 för
att utveckla riksdagsförvaltningens
resultatredovisning.
7.6 Revisionens iakttagelser
Riksdagens revisorer har inte haft några
invändningar som gäller Riksdagens
förvaltningskontor och Riksdagens ombudsmän
i revisionsberättelsen för 1999.
7.7 Budgetförslag
7.7.1 90:2 Riksdagens ledamöter och
partier m.m.
Tabell 7.2 Anslagsutveckligen
Tusental kronor
1999
Utfall
490 713
Anslags-
sparande
43 821
2000
Anslag
513 360
Utgifts-
prognos
557 181
2001
Förslag
559 647
2002
Beräknat
596 697
1
2003
Beräknat
609 748
2
1 Motsvarar 584 547 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 584 547 tkr i 2001 års prisnivå.
Från anslaget finansieras arvoden,
kostnadsersättningar och traktamenten till
riksdagens ledamöter, arvoden till Sveriges EU-
parlamentariker, arbetsgivaravgifter samt
pensioner och inkomstgarantier åt f.d.
riksdagsledamöter m.fl. Vidare finansieras
reseersättningar vid resor inom Sverige,
sjukvårdskostnader och utbildning för
riksdagens ledamöter. Även kostnader för
ledamöters deltagande i internationellt
parlamentariskt samarbete, såsom Europarådet
och Interparlamentariska unionen (IPU), liksom
bidragen till ledamöternas enskilda studieresor
finansieras från anslaget. I anslaget ingår även
stödet till partigrupperna i riksdagen. Därutöver
föreslås att kostnader för riksdagens ledamöters
datakommunikation (ISDN) med 5,8 miljoner
kronor, som finansieras över anslag 90:3
Riksdagens förvaltningskostnader, fr.o.m. 2001
skall finansieras över anslag 90:2 Riksdagens
ledamöter och partier m.m.
Förvaltningsstyrelsens överväganden
Riksdagen godkände vid behandlingen av
budgeten för 2000 ett förslag om förändrat stöd
till ledamöternas och partigruppernas arbete i
riksdagen (prop. 1999/2000:1, utgiftsområde 1
s. 18 f. bet. 1999/2000:KU1, rskr. 1999/2000:58).
Syftet var att förbättra ledamöternas
arbetssituation, och förslaget innebar dels
bekostande av handläggarhjälp politiska
sekreterare åt riksdagens ledamöter, dels ett
förstärkt basstöd till partigrupperna i riksdagen.
Riksdagen ställde sig bakom förslaget och
godkände inriktningen av den fortsatta
utbyggnaden av stödet till ledamöterna och
partigrupperna i riksdagen inklusive
utbyggnaden för år 2001. Efter 2002 planeras en
utvärdering av reformen som underlag för ett
beslut om den återstående delen av reformen.
Reformen innebär att stödet ökas 2001 med
sammanlagt ca 10 miljoner kronor, vilket medför
att stödet uppgår till drygt 114 miljoner kronor.
Ökningen fördelas jämnt mellan stödet till
ledamöterna och basstödet till partigrupperna.
För stödet till riksdagens ledamöter tillskjuts
således ca 5 miljoner kronor till
beräkningsunderlaget för politiska sekreterare.
Det innebär att beräkningsunderlaget för en
politisk sekreterare räknas upp från 32 200
kronor till 34 500 kronor per månad.
Basstödet till partigrupperna ökas med ca 5
miljoner kronor. Grundstödet blir då 1,7
miljoner kronor och tilläggsstödet 57 000
kronor. Beloppen för basstödet och stödet till
ledamöterna fastställs numera i lag.
Uppräkningen av beloppen kräver en ändring i
lagen (1999:1209) om stöd till riksdagens
ledamöter och partigruppernas arbete i
riksdagen.
Sveriges ordförandeskap i Europeiska
unionens råd under första halvåret 2001 medför
för riksdagens del flera särskilda åtaganden.
Riksdagen kommer att vara värd för ett antal
EU- konferenser, bl.a. ett COSAC-möte med
drygt 200 deltagare och en ordförandekonferens
i utskottens regi. Därutöver förväntas ett stort
antal utländska besökare och delegationer
komma till riksdagen. Under hösten är riksdagen
värd för en EU-talmanskonferens med talmän
även från kandidatländerna. Konferensen föregås
av en generalsekreterarkonferens. För att täcka
behovet av extra medel under 2001 för dessa och
liknande särskilda aktiviteter i anslutning till det
svenska ordförandeskapet har 9,7 miljoner
kronor beräknats.
För att erforderliga utgifter inom anslaget
skall rymmas inom den totala summan av
beräknad utgiftsnivå enligt proposition
1999/2000:1 för anslaget 90:2 Riksdagens
ledamöter och partier m.m. och anslaget 90:3
Riksdagens förvaltningskostnader måste 30,2
miljoner kronor läggas över utgiftsnivån för
anslaget 90:2 Riksdagens ledamöter och partier
m.m. och anslaget 90:3 Riksdagens
förvaltningskostnader läggas under utgiftsnivån
med 32 miljoner kronor.
Tabell 7.3 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag år 2000
513 360
Pris- och löneomräkning
6 130
Ökat resursbehov (politiska
sekreterare)
10 000
Överföring från 90:3-anslaget
30 157
Förslag 2001
559 647
7.7.2 90:3 Riksdagens
förvaltningskostnader
Tabell 7.4 Anslagsutveckligen
Tusental kronor
1999
Utfall
430 373
Anslags-
sparande
78 543
2000
Anslag
431 965
Utgifts-
prognos
500 508
2001
Förslag
440 649
2002
Beräknat
443 568
1
2003
Beräknat
452 806
2
1 Motsvarar 435 269 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 435 269 tkr i 2001 års prisnivå.
Förvaltningsstyrelsens budgetförslag
Utgifterna inom anslaget avser bl.a. löner,
administration, fastighetsförvaltning, intern
service, säkerhet, datateknik, förlagsverksamhet,
biblio-tek och informationsverksamhet. Det
utökade stödet till riksdagens ledamöter innebär
ökade kostnader för datorstöd, lokaler och
service.
Medel för bl.a. riksdagsledamöternas
datakommunikation (ISDN) föreslås föras över
till anslaget 90:2 Riksdagens ledamöter och
partier m.m. med 5,8 miljoner kronor.
Investeringarna beräknas uppgå till 81,6
miljoner kronor, vilket är en minskning jämfört
med budgetåret 2000 då de beräknade
investeringarna uppgår till 109,8 miljoner
kronor. Av de totala investeringarna för 2001
föreslås 60,1 miljoner kronor finansieras genom
anslag och återstoden, 21,5 miljoner kronor,
genom upptagande av lån i Riksgäldskontoret.
Riksdagsförvaltningen kommer även under
2001 att ansvara för flera stora projekt, men
beroende på att lånefinansieringen ökar belastas
anslagsramen för vissa investeringar enbart med
den del som avser räntor och amorteringar.
Härigenom kommer förvaltningskostnaderna att
bli väsentligt lägre de år stora investeringar skall
genomföras, men det kommer också att medföra
att riksdagsförvaltningen får en mer renodlad
driftbudget med en åtskillnad på driftkostnader
och investeringar.
Förslaget om ökat personligt stöd för
ledamöterna i form av kvalificerad
handläggarhjälp innebär att vissa IT-satsningar
måste göras för att ge de nya handläggarna ett
fullgott IT-stöd. Det gäller framför allt
investeringar i persondatorer och programvara.
Ett ökat antal användare av IT-stödet innebär
också att belastningen på befintliga
personalresurser på IT-sidan kommer att öka.
Budgetförslaget inom IT-verksamheten
präglas av prioriteringar av infrastrukturen i IT-
systemen. Åtgärder föreslås för att öka
tillgängligheten i systemen, förbättra
administrations- och övervakningsmöjligheterna
och öka säkerheten. Vidare påbörjas
uppbyggnaden av infrastruktur och system för
att underlätta en säker och väl fungerande mobil
kommunikation. Förslaget består av flera olika
komponenter som omfattar investeringar i såväl
maskinvara som programvara liksom även
omfattande systemprogrammering.
En prioritering av användarstödet görs i form
av ett ökat öppethållande för telefonbaserad
användarhjälp under kvällar, helger och arbetsfria
dagar. Under budgetåret påbörjas en successiv
övergång från ett lösenordsbaserat
inloggningsförfarande till ett system baserat på
s.k. smarta kort. Målsättningen är att riksdagen
helt skall ha gått över till smarta kort från början
av 2003. Detta möjliggör säker påloggning,
åtkomstskydd för data, förändringsskydd i form
av digital signaturteknik och säker e-post.
Riksdagsprojektet URIS (utveckling av
ärende- och handläggningssystem för riksdagens
beslutsprocess) är ett flerårigt projekt vars första
etapp beräknas bli slutförd under budgetåret
2000. Medel för att slutföra projektet ingår i
budgetförslaget 2001.
Riksdagsbyggnaderna på Helgeandsholmen är
grundlagda på rustbäddar av trä uppburna av tätt
slagna träpålar. Hållfastheten i rustbäddar och
träpålar äventyras om grundvattennivån inom
holmen sjunker.
För att undersöka möjligheterna att utföra s.k.
jetpelare i åsmaterialet på Helgeandsholmen,
utförs under hösten 2000 ett fullskaleförsök.
Under 2001 görs utvärdering av
fullskaleförsöket, kompletterande utredningar
och provtagning samt projektering. Totalt
uppskattas kostnaderna för att långsiktigt säkra
riksdagsbyggnadernas grundläggning till 150
200 miljoner kronor. Insatserna för detta projekt
under 2001 beräknas uppgå till 7 miljoner
kronor, vilket föreslås lånefinansieras genom
Riksgäldskontoret. Förstärkningsarbetet utförs
enligt beräkningarna under 2001 2003. Vissa
ytterligare ombyggnader inom kvarteret
Cephalus, adress Salviigränd, föreslås finansieras
genom lån i Riksgäldskontoret med 7 miljoner
kronor.
I dagsläget saknas reservkraft för en mängd
viktiga funktioner inom kvarteren Cephalus,
Neptunus och Mercurius. Avsikten är att under
2001 utreda, projektera och påbörja en
utbyggnad av reservkraften för dessa kvarter. För
2001 beräknas kostnaden till 3 miljoner kronor
och föreslås lånefinansieras genom
Riksgäldskontoret.
Intern-TV-systemet för riksdagsledamöternas
arbetsrum är föråldrat och behöver bytas ut.
Kostnaden beräknas uppgå till 2 miljoner
kronor, och föreslås lånefinansieras genom
Riksgäldskontoret. Medel har beräknats för att
möjliggöra installation av en fast
kameraanläggning i förstakammarsalen för
utskottsutfrågningar och officiella talare.
Kostnaden beräknas till 2,5 miljoner kronor och
föreslås finansieras genom lån hos
Riksgäldskontoret.
En fortsatt prioritering av åtgärder för att
underlätta för handikappade att vistas i
riksdagens lokaler kommer att göras under 2001.
Exempel på sådana åtgärder är ombyggnad av
toaletter, installation av automatiska
dörröppnare, anpassning av knapptablåer m.m.
Riksdagsförvaltningen arbetar löpande för att
stödja riksdagens internationella arbete. I arbetet
ingår att stärka de internationella nätverken med
studiebesök, utbytestjänst och särskild
bevakning av internationella frågor. Kraven på
det internationella arbetet kommer att öka under
de närmaste åren, särskilt under 2001, i och med
Sveriges ordförandeskap i EU. För att möta
dessa krav är det av vikt att den kvalificerade
språkutbildningen byggs ut och anpassas till de
nya behov som ordförandeskapet medför.
Främst kommer utbildningen att gälla engelska
och franska.
Förvaltningsstyrelsens överväganden
År 2001 kommer att kännetecknas av ökade
insatser för att förbättra ledamöternas
arbetssituation. Detta innebär bl.a. att antalet
politiska sekreterare kommer att öka med ca 25
personer 2001. Dessutom avsätts medel för att
förbereda EU-ordförandeskapet 2001. Dessa
prioriteringar har krävt vissa neddragningar inom
andra verksamheter inom förvaltningen samt
lånefinansiering av vissa nya investeringar.
Vidare genomförs ersättningsinvesteringar i
långsammare takt än tidigare. Viss nyutvecklad
teknik får vänta på införande liksom nya
applikationer. En viss del av investeringarna, ca
21,5 miljoner kronor, föreslås finansieras via lån i
Riksgäldskontoret.
Budgetförslaget innebär att föregående års
restriktiva hållning till anspråk på ökade
personalresurser fortsätter. Fortfarande
förutsätts att en utökning inom viss verksamhet
normalt skall lösas genom omfördelning eller
neddragning inom annan verksamhet.
Den hyreshöjning på 1 368 000 kronor som
aviserats till Riksdagens ombudsmän,
Justitieombudsmännen, och de ökade
kostnaderna för en tjänst avseende
Justitieombudsmännens internationella
verksamhet på 510 000 kronor föreslås
finansieras genom neddragning av motsvarande
belopp på anslaget 90:3 Riksdagens
förvaltningskostnader.
För budgetåret 2001 föreslås
riksdagsförvaltningen få disponera en låneram på
sammanlagt 92,8 miljoner kronor i
Riksgäldskontoret avseende
byggnadsinvesteringar med 74,9 miljoner kronor
och anläggningstillgångar med 17,9 miljoner
kronor.
Tabell 7.5 Låneram för riksdagsförvaltningen
Tusental kronor
Låneram
1999
28 600
2000
42 700
2001
21 500
Totalt
92 800
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 7.6 Intäkter som får disponeras
Tusental kronor
Intäkter som får disponeras 1
Utfall 1999
57 530
Prognos 2000
52 209
Budget 2001
55 367
1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar samt bidrag och finansiella
intäkter
Tabell 7.7 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag år 2000
431 965
Pris- och löneomräkning
6 719
Ökat resursbehov
34 000
Överfört till 90:2-anslaget
-30 157
Överfört till 90:4-anslaget
- 1 878
Förslag 2001
440 649
7.7.3 90:4 Riksdagens ombudsmän,
justitieombudsmännen
Tabell 7.8 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1999
Utfall
39 745
Anslags-
sparande
844
2000
Anslag
43 998
Utgifts-
prognos
44 842
2001
Förslag
45 756
2002
Beräknat
46 170
1
2003
Beräknat
47 208
2
1 Motsvarar 45 187 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 45 187 tkr i 2001 års prisnivå.
Justitieombudsmännen övervakar att de som
utövar offentlig verksamhet efterlever lagar och
andra författningar samt i övrigt fullgör sina
åligganden. Ombudsmännen skall också verka
för att brister i lagstiftningen avhjälps.
Verksamheten regleras av föreskrifter i 12 kap.
regeringsformen och 8 kap. riksdagsordningen
samt av lagen (1986:765) med instruktion för
Riksdagens ombudsmän.
Resultatbedömning
Justitieombudsmännens ämbetsberättelse
Under perioden 1 januari till 31 december 1999
nyregistrerades 4 943 ärenden, en ökning med ett
ärende (0 procent) jämfört med kalenderåret
1998. Antalet avgjorda ärenden uppgick till
5 041, vilket innebär en ökning med 81 (1,6
procent) jämfört med föregående verksamhetsår.
De oavgjorda ärendena i balans gick under
verksamhetsåret ned med 8,5 procent, från 1 140
till 1 043. Under verksamhetsåret har inga åtal
väckts. Fyra anmälningar för vidtagande av
disciplinär åtgärd har gjorts. Ett initiativärende
och 97 klagomålsärenden har överlämnats till
annan myndighet för prövning och avgörande.
Antalet administrativa ärenden har ökat i antal
från 196 ärenden 1998 till 246 ärenden 1999.
Belastningen på ombudsmannaexpeditionens
administrativa funktion har liksom under 1998
ökat. Uppgifter som exempelvis övergången till
ett nytt ekonomisystem har tagit betydande
personalresurser i anspråk.
En fortsatt ökning sker vidare av JO:s
internationella engagemang och kontakter,
särskilt vad gäller längre besök, 2 5 dagar, hos
JO.
Konstitutionsutskottets behandling av
justitieombudsmännens ämbetsberättelse
Konstitutionsutskottet behandlade
justitieombudsmännens ämbetsberättelse för
tiden 1 juli 1998 30 juni 1999 i betänkande 1999/
2000:KU9. Utskottet anförde därvid följande:
Den av utskottet företagna granskningen har
inte gett anledning till något särskilt uttalande.
Riksdagens ombudsmän, justitieombuds-
männen
Verksamhetsmålet för 2001 är att, med
bibehållen kvalitet i ärendehanteringen, fullgöra
uppgifterna enligt instruktionen, minska
ärendebalanserna och korta den genomsnittliga
handläggningstiden eller åtminstone hålla den på
oförändrad nivå samt bedriva
inspektionsverksamhet, som har en klar
rättssäkerhetsbefrämjande effekt, i minst samma
omfattning som hittills.
Riksdagens ombudsmäns resursbehov styrs i
huvudsak av klagomålstillströmningen samt JO:s
initiativ- och inspektionsverksamhet, men också
av ärendenas genomsnittliga svårighetsgrad och
av den servicenivå som bör upprätthållas
gentemot allmänheten och myndigheterna.
Betydelse har även omfattningen av
ombudsmännens internationella kontakter och
engagemang, bl.a. för spridning av Sveriges unika
erfarenheter av ett utvecklat system för tillsyn
genom parlamentariska ombudsmän.
JO yrkar på kompensation för ökade
lönekostnader. JO framhåller behovet av
följsamhet mot avtal inom rättsväsendet och
regeringskansliet. Enligt JO kommer utebliven
kompensation att ge konsekvenser i form av
personalinskränkningar
Riksdagens ombudsmän har i sitt
budgetunderlag för år 2000 äskat resurstillskott
motsvarande kostnaderna för avlöning av en
anställd med huvudsakliga arbetsuppgifter inom
området för JO:s internationella samarbete och
kontakter med utländska institutioner.
Riksdagens förvaltningsstyrelse hänsköt JO:s
budgetunderlag i den delen till
konstitutionsutskottet utan eget
ställningstagande. Konstitutionsutskottet
tillstyrkte JO:s begäran om personalförstärkning
under förutsättning att detaljerna angående
finansieringen löses till budgetåret 2001 (1999/
2000:KU1).
Hyreskostnaderna uppgår år 2000 till
5 372 000 kronor. Riksdagens
förvaltningskontor har aviserat att hyran
kommer att höjas till 6 740 000 kronor fr.o.m.
den 1 januari 2001. Hyran justeras enligt gällande
avtal vart femte år.
För att Riksdagens ombudsmän skall kunna
uppfylla de uppställda verksamhetsmålen krävs
dock att myndigheten kompenseras i särskild
ordning för de ökade lokalkostnaderna med
1 368 000 kronor.
Förvaltningsstyrelsens överväganden
Förvaltningsstyrelsen förordar inte någon
kompensation för ökade lönekostnader utöver
den kompensation som följer av den generella
pris och löneuppräkningen.
Förvaltningsstyrelsen har i övrigt ingen
erinran mot förslaget och finansieringen av
resursförstärkningen, avseende internationell
verksamhet, samt hyreshöjningen får ske genom
en sänkning av anslaget 90:3, Riksdagens
förvaltningskostnader med 1 878 000 kronor.
Tabell 7.9 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Beräknat anslag 2001 FP1
43 304
Pris- och löneomräkning
574
Resursförstärkning2
510
Höjda hyreskostnader2
1 368
Förslag 2001
45 756
1 Enligt BP 1999/2000:1.
2 Överfört från anslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader.
7.7.4 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten
Tabell 7.10 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
79 353
Anslags-
sparande
000
2000
Anslag
79 696
Utgifts-
prognos
79 696
2001
Förslag
84 094
2002
Beräknat
84 396
1
2003
Beräknat
88 343
2
1 Motsvarar 82 594 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 84 594 tkr i 2001 års prisnivå.
Anslaget avser att täcka kostnaderna för
statschefens officiella funktioner inklusive
kostnaderna för den kungliga familjens resor.
Från anslaget betalas också driftskostnader för
de kungliga slotten utom rent
fastighetsunderhåll, som finansieras av Statens
fastighetsverk. Stockholms slott är Konungens
officiella residens och används för
representation. Delar av slottet visas för
allmänheten. En del av Drottningholms slott
används av Konungen och hans familj som
bostad och en annan del visas för allmänheten. I
Ulriksdals slott har lokaler upplåtits till
Världsnaturfonden. Slottet är även öppet för
allmänheten och används bl.a. för utställningar. I
anslutning till slottet finns en utställningslokal
och det s.k. Orangeriet. Haga slott är upplåtet till
regeringen som bostad för prominenta gäster
från utlandet. Gripsholms slott utnyttjas som
museum och för utställning av en del av svenska
statens porträttsamling. Strömsholms slott och
Tullgarns slott visas för allmänheten.
Rosersbergs slott disponeras till större delen av
Statens räddningsverk. De två översta våningarna
i slottet har dock fått behålla sin ursprungliga
karaktär och visas för allmänheten. Från anslaget
betalas vidare Husgerådskammarens underhåll
och vård av de konstsamlingar och andra
inventarier i de kungliga slotten som tillhör
staten men som disponeras av Konungen.
Husgerådskammaren förvaltar även de
Bernadotteska familjestiftelsernas bestånd av
möbler, konst och konsthantverk samt
administrerar Bernadottebiblioteket.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Kungliga hov- och slottsstaten skall enligt den
överenskommelse som träffades med regeringen
1996 årligen lämna en berättelse över den
samlade verksamheten. Tyngdpunkten skall
läggas på en redovisning av hur tilldelade medel
har använts vad gäller Ståthållarämbetet och
Husgerådskammaren. Verksamhetsberättelsen
ligger till grund för regeringens bedömning av
medelsbehovet. 1999 års verksamhetsberättelse
visar att kungaparet har genomfört ett mycket
omfattande program med statsbesök, audienser,
invigningar, kommunbesök m.m. Efterfrågan på
kungaparets medverkan vid olika aktiviteter är
betydligt större än vad som går att tillfredsställa.
Fyra statsbesök har genomförts. Kungaparet har
gjort statsbesök i Grekland. Tre av statsbesöken
har ägt rum i Sverige, nämligen besök från
Sydafrika, Ukraina och Slovenien.
Tillströmningen av besökare till de Kungl.
slotten har varit fortsatt hög under 1999, även
om antalet besökare har varit något lägre än
under kulturhuvudstadsåret 1998. Under 1999
har ett nytt museum, Museum Tre Kronor,
tillkommit inom Stockholms Slott och mötts av
ett mycket stort intresse från allmänheten.
Antalet tillsvidareanställd personal uppgår till
217 personer (motsvarar 203 heltidstjänster). Av
dem utgör kvinnorna 47 procent och männen 53
procent. Satsningar har gjorts på att utveckla
medarbetarrollen. Bl.a. har en särskild
tredagsutbildning genomförts för ca 20
handläggare. Utbildningen har bl.a. innehållit
moment som karriärplanering, organisations-
och motivationsaspekter, dialog och
konflikthantering.
För att öka kapaciteten och höja hastigheten i
datanätverket har investeringar skett i nya servrar
och lagringsmedia.
En uppföljning och utvärdering av den
omorganisation inkl. datorisering, som
genomfördes den 1 januari 1995, påbörjades
under 1999. En rapport kommer att lämnas till
regeringen senast den 1 oktober 2000.
Till 1999 års verksamhetsberättelse finns en
bilaga: millennieskiftet: åtta Kungl. Akademier
på Stockholms Slott. I samband med
millennieskiftet anordnades på Kungens initiativ
den serie seminarier med de åtta Kungliga
Akademier som under samlingsrubriken
"Kungens Krona" sändes i TV. Bilagan är en
sammanfattning av seminarierna.
Slutsatser
I 2000 års ekonomiska vårproposition tillförs
Kungl. hov- och slottsstaten
resursförstärkningar. Anslagsramen höjs med 3
000 000 kronor 2001 och med ytterligare 2 000
000 kronor 2003. Regeringen avsåg att
återkomma i budgetpropositionen 2001 med ett
mer preciserat förslag när det gäller
finansieringen av verksamheten vid Kungl. hov-
och slottsstaten.
Mot bakgrund av de ökade kostnader som kan
förutses till följd av Kronprinsessan Victorias
officiella funktioner och för en förbättring av
underhållet i parkerna samt en förstärkning av
vård och konservering av de museiföremål som
förvaltas av Husgerådskammaren har anslaget
också räknats upp med ett engångsbelopp om
1 500 000 kronor. Utgiftsökningen har
finansierats genom omprioteringar inom
utgiftsområde 1.
Tabell 7.11 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
79 696
Pris- och löneomräkning
1 138
Ökat resursbehov
4 500
Förslag 2000
84 094
7.7.5 90:5 Regeringskansliet m.m.
Tabell 7.12 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
2 329 286
Anslags-
sparande
31 027
2000
Anslag
2 730 155
1
Utgifts-
prognos
2 734 700
2001
Förslag
3 269 649
2002
Beräknat
2 853 729
2
2003
Beräknat
2 916 053
3
1 Varav 233 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska
vårpropositionen 2000.
2 Motsvarar 2 795 736 tkr i 2001 års prisnivå.
3 Motsvarar 2 795 936 tkr i 2001 års prisnivå.
Anslaget finansierar Regeringskansliets
förvaltningskostnader, kommittéväsendet, andra
utredningar m.m. Utrikesdepartementets
verksamhet finansieras under utgiftsområde 5
Utrikesförvaltning och internationell samverkan.
Utgifter för specialattachéer vid utlandsmyn-
digheterna som har ett annat departement än
Utrikesdepartementet som huvudman ingår
dock i Regeringskansliets anslag.
Anslaget fördelas mellan Statsrådsberedningen
(statsministerns kansli), de tio departementen,
Regeringskansliets förvaltningsavdelning och
gemensamma ändamål (hyror m.m.).
Revisionens iakttagelser
Regeringskansliet granskas av Riksdagens
revisorer. Riksdagens revisorer har inte haft
några invändningar i revisionsberättelsen för år
1999 avseende Regeringskansliet.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Regeringskansliet hade vid utgången av 1999 ca
4 100 personer anställda inklusive UD och dess
utlandsmyndigheter samt kommittéer. Av
Regeringskansliets anställda är ca 125 (3 procent)
personer politiskt rekryterade. Av nedanstående
tabell framgår viss statistik över det som
producerats i Regeringskansliet.
Tabell 7.13 Resultatinformation för Regeringskansliet
1995
1996
1997
1998
1999
Antal anställda
3 770
3 893
4 149
4 025
4 150
Antal diarieförda
ärenden/handling.*
226 690
230 588
220 623
202 745
205 476
Regeringsärenden
11 691
10 241
9 373
9 946
9 007
varav propositioner
235
227
187
191
156
varav författningar
1 440
1 403
951
1 305
865
varav
kommittédirektiv
261
221
235
215
279
varav regleringsbrev
mm
1 474
1 435
1 787
2 038
2 038
Interpellationssvar
154
281
350
267
376
Frågesvar till RD
617
711
923
1 024
1 104
SOU-serien
149
189
194
170
151
Ds-serien
83
73
88
53
78
* Fr.o.m. den 1 juli 1996 förs inom UD ett ärendediarium för regerings- och
regeringskansliärenden. Dessa registrerades tidigare i UD:s skrivelsediarium. I
skrivelsediariet registreras varje enskild handling med ett eget diarienummer
och varje ärende kan alltså omfatta flera diarienummer. UD:s statistik är därför
inte
direkt jämförbar med övriga departements. Därutöver förekommer inom UD
ytterligare smärre diarier över bl.a. ärenden som rör mål vid EG-domstolen och
vissa FN-
kommittéer och där Sverige är part.
Källa: Regeringskansliets årsbok 1999
Tabellen visar att Regeringskansliet under 1999
behandlade ca 9 000 regeringsärenden. Detta är
en minskning jämfört med tidigare år. Detta är
bl.a. en följd av att det sedan länge har varit en
strävan att befria regeringen från ärenden av
löpande art och således delegera
förvaltningsärenden till myndigheter m.m. Till
vägledning för kommittéernas arbete anges bl.a. i
Kommittéhandboken (Ds 2000:1) att regeringen
bara skall pröva ärenden som kräver ett
ställningstagande av regeringen som politiskt
organ.
Kommittédirektiv ligger relativt konstant runt
250 men har ökat något det senaste året. När det
gäller interpellationer och frågesvar till riksdagen
har det skett en kraftig ökning av antalet
ärenden. En närmare redovisning av
Regeringskansliets arbete under år 1999 finns i
Regeringskansliets årsbok 1999.
Förändringsarbetet
Efter det att de enskilda departementen slogs
samman till myndigheten Regeringskansliet den
1 januari 1997 har ett fortlöpande förändrings-
och förnyelsearbete bedrivits inom
myndigheten. Våren 1999 rapporterades det
hittillsvarande arbetet till regeringen som
samtidigt fattade beslut om den fortsatta
inriktningen. Av beslutet framgår att
förändringsarbetet fram t.o.m. år 2001 kommer
att fokuseras på följande områden:
utveckling av den interna styrningen och
ledningen,
utveckling av arbetsformer,
utveckling av medarbetarnas kompetens,
utveckling av informations- och
kommunikationsverksamheten,
förslag om Regeringskansliets långsiktiga
dimensionering.
En rapport om Regeringskansliets långsiktiga
dimensionering har presenterats; "Vad kostar det
att regera? En studie av Regeringskansliets
dimensionering nu - och i framtiden" (Ds
2000:27). Utredningen har genomförts av en
oberoende forskare. Utredarens slutsats är att
Regeringskansliet, med nuvarande
arbetsuppgifter, är underfinansierat. Enligt
utredarens grova beräkning är reursgapet ca 300
till 400 årsarbetskrafter. Rapporten kommer att
analyseras under hösten. Regeringen avser att
återkomma med en samlad bedömning och ett
preciserat förslag om Regeringskansliets
dimensionering i den ekonomiska
vårpropositionen är 2001.
Förberedelser inför Sveriges ordförandeskap i
EU:s ministerråd år 2001
Förberedelserna och planeringen av det svenska
ordförandeskapet i EU:s ministerråd har haft
hög prioritet i Regeringskansliet år 1999.
Förberedelserna inför ordförandeskapet går
planenligt. Ett utkast till
ordförandeskapsprogram har presenterats och
utformning av preliminära dagordningar för
samtliga rådsmöten pågår. Ordförande i
rådsarbetsgrupperna har utsetts. Kalendariet över
de möten som skall hållas i Sverige innehåller i
dagsläget drygt 70 möten. Fördelningen av de
särskilda medel, som regeringen erhållit för
ordförandeskapet, är i det närmaste avslutad.
Den ordföranderelaterade
kompetensutvecklingen har genomförts med ett
större deltagarantal än beräknat. Aktiviteterna
har anpassats för att i första hand motsvara
departementens behov. Deltagarnas bedömning
är att utbildningen varit av hög kvalitet.
Regeringskansliets resultatredovisning m.m.
Riksdagens revisorer har föreslagit att
Regeringskansliet i likhet med andra
myndigheter skall lämna resultatredovisning till
regeringen (1997/98:RR7 yrkande 4). Riksdagen
har på begäran av Konstitutionsutskottet givit
regeringen till känna bl.a. att resultatet av det
arbete som satts igång inom Regeringskansliet
såvitt gäller utvecklingen av den interna
styrprocessen och resultatredovisningen bör
redovisas för riksdagen i lämpligt sammanhang
(1997/98:KU31 moment 36).
När det gäller den interna styrprocessen pågår
ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Som ett led i
detta arbete har den tidigare nämnda studien
Regeringskansliets dimensionering genomförts
(Ds 2000:27). Verksamhetsplaneringen är
numera samordnad för hela Regeringskansliet
med undantag för Utrikesdepartementet.
Departementen planerar mål, aktiviteter och
budget som samordnas centralt av
förvaltningsavdelningen. Inför den aviserade
sammanslagningen av Regeringskansliets och
Utrikesdepartementets förvaltningsanslag den 1
januari år 2002 pågår ett arbete med att
ytterligare samordna verksamhetsplaneringen.
I fråga om resultatredovisningen har
regeringen i 45 § andra stycket förordningen
(1996:1515) med instruktion för
Regeringskansliet föreskrivit att
Regeringskansliet inte skall lämna
resultatredovisning till regeringen.
Regeringskansliet har också i ett svar på en fråga
från Konstitutionsutskottet i ett
granskningsärende motiverat varför
myndigheten inte bör åläggas att till regeringen
lämna resultatredovisning (1999/2000:KU10, s.
12 och bilaga 2.3).
Slutsatser
Den 1 januari år 2001 övertar Sverige
ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Detta blir
regeringens viktigaste uppgift under första
halvåret 2001. För förberedelser och
genomförande av ordförandeskapet beräknas
extra resurser på 835 miljoner kronor för åren
2000 och 2001. Tidigare har riksdagen anvisat
735 miljoner kronor för detta ändamål för de
båda åren. I enlighet med den ekonomiska
vårpropositionen år 2000 föreslås nu att
ytterligare 100 miljoner tillförs anslaget för år
2001 för ett extra toppmöte under Sveriges
ordförandeskap i EU:s ministerråd.
Av den ekonomiska vårpropositionen år 2000
framgår det vidare att Regeringskansliet
engångsvis skall tillföras 130 miljoner kronor i
avvaktan på regeringens samlade bedömning
avseende utredningen om Regeringskansliets
dimensionering.
I enlighet med tidigare beslut tillförs anslaget
235 miljoner kronor engångs för Sveriges
ordförandeskap i EU:s ministerråd.
Regeringskansliet tillförs slutligen 3,05
miljoner kronor från utgiftsområde 5
Utrikesförvaltning och internationell samverkan
från år 2001. Skälet är att
centralmyndighetsfunktionen i fråga om
internationell rättslig hjälp har flyttats från
Utrikesdepartementet till Justitiedepartementet.
Tabell 7.14 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
2 730 155
PLO
31 444
Ökat resursbehov
230 000
Tidigare beslutat för
ordförandeskapet
225 000
Överföring från anslag 5:1 UO5
3 050
Teknisk justering
50 000
Förslag 2001
3 269 649
7.7.6 90:6 Stöd till politiska partier
Tabell 7.15 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
139 953
Anslags-
sparande
3 331
2000
Anslag
145 200
Utgifts-
prognos
145 200
2001
Förslag
145 200
2002
Beräknat
145 200
2003
Beräknat
145 200
Enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till
politiska partier lämnas stöd dels som partistöd,
dels som kanslistöd för ett år i taget räknat
fr.o.m. den 15 oktober. Partistödet lämnas som
mandatbidrag. Kanslistödet som i princip är
avsett endast för partier som är företrädda i
riksdagen, lämnas som grundstöd och
tilläggsstöd. Nu gällande belopp fastställdes till
sin nuvarande nivå år 1996 (prop. 1996/97:1
utg.omr. 1, bet. 1996/97:KU1, rskr. 1996/97:85).
Vid utgången av 1999 uppgick
anslagssparandet till 3,3 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
För år 2001 föreslår regeringen att anslaget skall
uppgå till 145 200 000 kronor. Åren 2002 och
2003 beräknas anslaget uppgå till 145 200 000
kronor respektive 145 200 000 kronor.
Bilaga 1
Nya anslagsbenämningar
Bilaga 1: Nya anslagsbenämningar
Av tabellen nedan framgår benämningen på
anslagen åren 2000 och 2001. Syftet med tabellen
är att underlätta övergången till de nya
benämningar som följer av att politikområden
införts.
T
Tabell 1.1 Anslagsbenämningar 2000 och 2001
Benämning
2000
Benämning
2001
Anslagets namn
E1
27:1
Presstödsnämnden och
Taltidningsnämnden
E2
27:2
Presstöd
E3
27:3
Stöd till radio- och kassettidningar
E4
27:4
Radio- och TV-verket
E5
27:5
Granskningsnämnden för radio och TV
D3
45:1
Sametinget
C2
46:1
Svensk författningssamling
C3
46:2
Allmänna val
D1
46:3
Justitiekanslern
D2
46:4
Datainspektionen
A1
90:1
Kungliga hov- och slottsstaten
B1
90:2
Riksdagens ledamöter och partier m.m.
B2
90:3
Riksdagens förvaltningskostnader
B3
90:4
Riksdagens ombudsmän,
Justitieombudsmännen
C1
90:5
Regeringskansliet m.m.
C4
90:6
Stöd till politiska partier
Senaste lydelse av 3 kap. 31 § 1995:553.
Senaste lydelse 1997:168.
Senaste lydelse 1997:168.
Senaste lydelse 1997:168.
Senaste lydelse 1997:168.
Senaste lydelse 1997:168.
Fr.o.m. den 1 juli 2000 ersätter riksdagsförvaltningen
riksdagensrvaltningskontor (bet. 1999/2000:KU19, rskr. 212 214).
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1
2
7
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1
12
11
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1
14
13
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1
22
23
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1
30
29
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1
32
33
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1
46
47
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1
48
53
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 1
6
49