Utbildning och
universitetsforskning
16
Förslag till statsbudget för 2001
Utbildning och universitetsforskning
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 17
2 Lagförslag 21
2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) 21
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1402) om ändring i
skollagen (1985:1100) 22
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1108) om statens skolor för
vuxna 23
2.4 Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434) 24
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda
vissa examina 26
Författningskommentar 27
3 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 29
3.1 Omfattning 29
3.2 Utgiftsutvecklingen 29
4 Utbildningspolitik 31
4.1 Omfattning 31
4.2 Utgiftsutveckling 33
4.3 Mål 36
4.4 Politikens inriktning 36
4.4.1 2000-talets skola och vuxenutbildning 36
4.4.2 Högre utbildning i 2000-talet 42
4.4.3 Ett reformerat studiestöd 46
4.4.4 Vissa gemensamma områden 46
4.5 Insatser 47
4.5.1 Statliga insatser inom politikområdet 47
4.5.2 Insatser utanför politikområdet 76
4.6 Resultatbedömning för politikområdet utbildning 76
4.6.1 Övergripande resultatbedömning 76
4.6.2 Förskola och skola 83
4.6.3 Vuxenutbildningen 87
4.6.4 Universitet och högskolor 92
4.6.5 Studiestöd 108
4.7 Revisionens iakttagelser 111
4.8 Budgetförslag 111
4.8.1 25:1 Statens skolverk 111
4.8.2 25:2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg 112
4.8.3 25:3 Forskning inom skolväsendet 114
4.8.4 25:4 Program för IT i skolan 115
4.8.5 25:5 Statens institut för handikappfrågor i skolan 116
4.8.6 25:6 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med
handikapp 116
4.8.7 25:7 Specialskolemyndigheten och resurscenter1 117
4.8.8 25:8 Särskilda insatser på skolområdet 118
4.8.9 25:9 Sameskolstyrelsen 119
4.8.10 25:10 Maxtaxa i barnomsorgen m.m.1 120
4.8.11 25:11 Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem1
121
4.8.12 122
4.8.12 25:12 Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och
gymnasieskola 122
4.8.13 25:13 Bidrag till svensk undervisning i utlandet 123
4.8.14 25:14 Statens skolor för vuxna 123
4.8.15 25:15 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning 124
4.8.16 25:16 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna 125
4.8.17 25:17 Uppsala universitet: Grundutbildning 127
4.8.18 25:18 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning 128
4.8.19 25:19 Lunds universitet: Grundutbildning 130
4.8.20 25:20 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning 131
4.8.21 25:21 Göteborgs universitet: Grundutbildning 132
4.8.22 25:22 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning 134
4.8.23 25:23 Stockholms universitet: Grundutbildning 135
4.8.24 25:24 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning 136
4.8.25 25:25 Umeå universitet: Grundutbildning 137
4.8.26 25:26 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning 139
4.8.27 25:27 Linköpings universitet: Grundutbildning 140
4.8.28 25:28 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning 141
4.8.29 25:29 Karolinska institutet: Grundutbildning 143
4.8.30 144
4.8.30 25:30 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning 144
4.8.31 25:31 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning 145
4.8.32 25:32 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och
forskarutbildning 146
4.8.33 25:33 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning 147
4.8.34 25:34 Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning
148
4.8.35 150
4.8.35 25:35 Karlstads universitet: Grundutbildning 150
4.8.36 25:36 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning 151
4.8.37 25:37 Växjö universitet: Grundutbildning 152
4.8.38 25:38 Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning 153
4.8.39 25:39 Örebro universitet: Grundutbildning 154
4.8.40 25:40 Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning 155
4.8.41 25:41 Mitthögskolan: Grundutbildning 156
4.8.42 25:42 Mitthögskolan: Forskning 158
4.8.43 25:43 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning 158
4.8.44 25:44 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Forskning och
forskarutbildning 160
4.8.45 25:45 Malmö högskola: Grundutbildning 161
4.8.46 25:46 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning 162
4.8.47 25:47 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning 163
4.8.48 25:48 Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning 164
4.8.49 25:49 Mälardalens högskola: Grundutbildning 165
4.8.50 25:50 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning1 166
4.8.51 25:51 Danshögskolan: Grundutbildning 167
4.8.52 25:52 Dramatiska institutet: Grundutbildning 167
4.8.53 25:53 Högskolan i Borås: Grundutbildning 168
4.8.54 25:54 Högskolan Dalarna: Grundutbildning 169
4.8.55 25:55 Högskolan på Gotland: Grundutbildning 171
4.8.56 25:56 Högskolan i Gävle: Grundutbildning 172
4.8.57 25:57 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning 173
4.8.58 175
4.8.58 25:58 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning 175
4.8.59 25:59 Högskolan i Skövde: Grundutbildning 176
4.8.60 25:60 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning 177
4.8.61 25:61 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning 178
4.8.62 25:62 Konstfack: Grundutbildning 179
4.8.63 25:63 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning 180
4.8.64 181
4.8.64 25:64 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 181
4.8.65 25:65 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 181
4.8.66 25:66 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning 183
4.8.67 25:67 Södertörns högskola: Grundutbildning 183
4.8.68 25:68 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 185
4.8.69 25:69 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. 186
4.8.70 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. 192
4.8.71 25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
högskolor m.m. 193
4.8.72 25:72 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 194
4.8.73 25:73 Universitets och högskolors premier för de statliga
avtalsförsäkringarna 195
4.8.74 25:74 Högskoleverket 195
4.8.75 25:75 Verket för högskoleservice 197
4.8.76 25:76 Centrala studiestödsnämnden 198
4.8.77 25:77 Överklagandemyndighet 199
4.8.78 25:78 Internationella programkontoret för utbildningsområdet 1 200
4.8.79 25:79 Distansutbildnings-myndigheten 201
4.8.80 25:80 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. 202
4.8.81 25:81 Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets
verksamhetsområde 203
Anslag under utg.omr.16 204
Politikområde 11 Storstadspolitik 204
11:1 Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna 204
Regeringens överväganden 204
5 Forskningspolitik 207
5.1 Omfattning 207
5.2 Utgiftsutveckling 207
5.3 Mål 209
5.3.1 Mål för 2001 209
5.3.2 Tidigare mål 209
5.4 Politikens inriktning 209
5.5 Insatser 212
5.5.1 Statliga insatser inom politikområdet 212
5.5.2 Insatser utanför politikområdet 212
5.6 Resultatbedömning 213
5.6.1 Resultat 213
5.6.2 Analys och slutsatser 225
5.7 Revisionens iakttagelser 226
5.8 Budgetförslag 226
5.8.1 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation1 226
5.8.2 26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning1 227
5.8.3 26:3 Rymdforskning 227
5.8.4 26:4 Institutet för rymdfysik 228
5.8.5 26:5 Kungl. biblioteket 228
5.8.6 26:6 Polarforskningssekretariatet 229
5.8.7 26:7 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU 230
5.8.8 26:8 Sunet 230
5.8.9 26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål 231
Tabellförteckning
Anslagsbelopp 17
3.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet Utbildning och
universitetsforskning 29
4.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet Utbildningspolitik 33
4.6.1 Fakta om grundläggande högskoleutbildning 1997 1999 93
4.6.2 Examinationsmål i grundläggande högskoleutbildning 93
4.6.3 Förslag till mål för antalet magisterexamina 94
4.6.4 Mål och planeringsförutsättning för antal civilingenjörsexamina 96
4.6.5 Antal helårsstudenter per lärosäte 1997 1999 uppdrag och utfall 99
4.6.6 Högsta antal helårsstudenter som kan avräknas inom konstnärliga
utbildningsområden 2001 101
4.6.7 Anslagsutveckling avseende forskning och forskarutbildning vid universitet
och högskolor 103
4.6.8 Examinationsmål i forskarutbildningen 103
4.6.9 Mål för antal examina i forskarutbildningen 2001-2004 104
4.6.10 Mål för antal examina i forskarutbildningen 2001-2004 104
4.6.11 Preliminära mål avseende könsfördelningen bland nyrekryterade professorer
(andelen kvinnor) 105
4.6.12 Ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer 107
4.6.13 Antal studiestödstagare totalt och per kön 1999 109
4.6.14 Antal studerande och utbetalade belopp 1999 109
4.25:1 Anslagsutvecklingen för Statens skolverk 111
4.25:1 Beräkning av anslaget för 2001 112
4.25:2 Anslagsutvecklingen för Utveckling av skolväsende och barnomsorg 112
4.25:2 Beräkning av anslaget för 2001 114
4.25:3 Anslagsutvecklingen för Forskning inom skolväsendet 114
4.25:3 Beräkning av anslaget för 2001 115
4.25:4 Anslagsutvecklingen för Program för IT i skolan 115
4.25:4 Beräkning av anslaget för 2001 116
4.25:5 Anslagsutvecklingen för Statens institut för handikappfrågor i skolan
116
4.25:5 Beräkning av anslaget för 2001 116
4.25:6 Anslagsutvecklingen för Skolutveckling och produktion av läromedel för
elever med handikapp 116
4.25:6 Offentligrättslig verksamhet 117
4.25:6 Beräkning av anslaget för 2001 117
4.25:7 Anslagsutvecklingen för Specialskolemyndigheten och resurscenter 117
4.25:7 Offentligrättslig verksamhet 117
4.25:7 Beräkning av anslaget för 2001 118
4.25:8 Anslagsutvecklingen för Särskilda insatser på skolområdet 118
4.25:8 Beräkning av anslaget för 2001 119
4.25:9 Anslagsutvecklingen för Sameskolstyrelsen 119
4.25:9 Offentligrättslig verksamhet 119
4.25:9 Beräkning av anslaget för 2001 120
4.25:10 Anslagsutvecklingen för Maxtaxa i barnomsorgen m.m. 120
4.25:10 Beräkning av anslaget för 2001 121
4.25:11 Anslagsutvecklingen för Bidrag till personalförstärkningar i skola och
fritidshem 121
4.25:11 Beräkning av anslaget för 2001 121
4.25:12 Anslagsutvecklingen för Bidrag till viss verksamhet motsvarande
grundskola
och gymnasieskola 122
4.25:12 Beräkning av anslaget för 2001 122
4.25:13 Anslagsutvecklingen för Bidrag till svensk undervisning i utlandet
123
4.25:13 Beräkning av anslaget för 2001 123
4.25:14 Anslagsutveckling Statens skolor för vuxna 123
4.25:14 Budget för uppdragsverksamhet i Norrköping 124
4.25:14 Budget för uppdragsverksamhet i Härnösand 124
4.25:14 Beräkning av anslaget för 2001 124
4.25:15 Anslagsutveckling Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning
124
4.25:15 Beräkning av anslaget för 2001 125
4.25:16 Anslagsutveckling Särskilda utbildningsinsatser 125
4 25:16 Ekonomiskt bemyndigande för kvalificerad yrkesutbildning 126
4.25:16 Beräkning av anslaget för 2001 127
4.25:17 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Uppsala universitet 127
4.25:17 Examinationsmål för grundutbildningen 127
4.25:17 Resursfördelning för grundutbildningen 128
4.25:17 Beräkning av anslaget för 2001 128
4.25:18 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Uppsala
universitet 128
4.25:18 Examinationsmål för forskarutbildningen 128
4.25:18 Resultat, forskning och forskarutbildning 129
4.25:18 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 129
4.25:18 Beräkning av anslaget för 2001 130
4.25:19 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Lunds universitet 130
4.25:19 Examinationsmål för grundutbildning 130
4.25:19 Resursfördelning för grundutbildningen 131
4.25:19 Beräkning av anslaget för 2001 131
4.25:20 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Lunds
universitet 131
4.25:20 Examinationsmål för forskarutbildningen 131
4.25:20 Resultat, forskning och forskarutbildning 131
4.25:20 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 132
4.25:20 Beräkning av anslaget för 2001 132
4.25:21 Anslagsutvecklingen för grundutbildningen vid Göteborgs universitet
132
4.25:21 Examinationsmål för grundutbildningen 133
4.25:21 Resursfördelning för grundutbildningen 133
4.25:21 Beräkning av anslaget för 2001 133
4.25:22 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Göteborgs
universitet 134
4.25:22 Examinationsmål för forskarutbildningen 134
4.25:22 Resultat, forskning och forskarutbildning 134
4.25:22 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 134
4.25:22 Beräkning av anslaget för 2001 135
4.25:23 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Stockholms universitet
135
4.25:23 Examinationsmål för grundutbildningen 135
4.25:23 Resursfördelning för grundutbildningen 136
4.25:23 Beräkning av anslaget för 2001 136
4.25:24 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Stockholms
universitet 136
4.25:24 Examinationsmål för forskarutbildningen 136
4.25:24 Resultat, forskning och forskarutbildning 137
4.25:24 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 137
4.25:24 Beräkning av anslaget för 2001 137
4.25:25 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Umeå universitet 137
4.25:25 Examinationsmål för grundutbildningen 138
4.25:25 Resursfördelning för grundutbildningen 138
4.25:25 Beräkning av anslaget för 2001 139
4.25:26 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Umeå
universitet 139
4.25:26 Examinationsmål för forskarutbildningen 139
4.25:26 Resultat, forskning och forskarutbildning 139
4.25:26 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 140
4.25:26 Beräkning av anslaget för 2001 140
4.25:27 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Linköpings universitet
140
4.25:27 Examinationsmål för grundutbildningen 140
4.25:27 Resursfördelning för grundutbildningen 141
4.25:27 Beräkning av anslaget för 2001 141
4.25:28 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Linköpings
universitet 141
4.25:28 Examinationsmål för forskarutbildningen 142
4.25:28 Resultat, forskning och forskarutbildning 142
4.25:28 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 142
4.25:28 Beräkning av anslaget för 2001 143
4.25:29 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Karolinska institutet
143
4.25:29 Resursfördelning för grundutbildningen 143
4.25:29 Beräkning av anslaget för 2001 143
4.25:30 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Karolinska
institutet 144
4.25:30 Examinationsmål för forskarutbildningen 144
4.25:30 Resultat, forskning och forskarutbildning 144
4.25:30 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 144
4.25:30 Beräkning av anslaget för 2001 145
4.25:31 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Kungl. Tekniska högskolan
145
4.25:31 Examinationsmål för grundutbildningen 145
4.25:31 Resursfördelning för grundutbildningen 145
4.25:31 Beräkning av anslaget för 2001 146
4.25:32 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Kungl.
Tekniska högskolan 146
4.25:32 Examinationsmål för forskarutbildningen 146
4.25:32 Resultat, forskning och forskarutbildning 146
4.25:32 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 146
4.25:32 Beräkning av anslaget för 2001 147
4.25:33 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Luleå tekniska universitet
147
4.25:33 Examinationsmål för grundutbildningen 147
4.25:33 Resursfördelning för grundutbildningen 148
4.25:33 Beräkning av anslaget för 2001 148
4.25:34 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Luleå
tekniska
universitet 148
4.25:34 Examinationsmål för forskarutbildningen 149
4.25:34 Resultat, forskning och forskarutbildning 149
4.25:34 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 149
4.25:34 Beräkning av anslaget för 2001 149
4.25:35 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Karlstads universitet
150
4.25:35 Examinationsmål för grundutbildningen 150
4.25:35 Resursfördelning för grundutbildningen 150
4.25:35 Beräkning av anslaget för 2001 151
4.25:36 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Karlstads
universitet 151
4.25:36 Examinationsmål för forskarutbildningen 151
4.25:36 Resultat, forskning och forskarutbildning 151
4.25:36 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 151
4.25:36 Beräkning av anslaget för 2001 152
4.25:37 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Växjö universitet 152
4.25:37 Examinationsmål för grundutbildningen 152
4.25:37 Resursfördelning för grundutbildningen 153
4.25:37 Beräkning av anslaget för 2001 153
4.25:38 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Växjö
universitet 153
4.25:38 Examinationsmål för forskarutbildningen 153
4.25:38 Resultat, forskning och forskarutbildning 154
4.25:38 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 154
4.25:38 Beräkning av anslaget för 2001 154
4.25:39 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Örebro universitet 154
4.25:39 Examinationsmål för grundutbildningen 154
4.25:39 Resursfördelning för grundutbildningen 155
4.25:39 Beräkning av anslaget för 2001 155
4.25:40 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Örebro
universitet 155
4.25:40 Examinationsmål för forskarutbildningen 156
4.25:40 Resultat, forskning och forskarutbildning 156
4.25:40 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 156
4.25:40 Beräkning av anslaget för 2001 156
4.25:41 Anslagsutvecklingen för grundutbildningen vid Mitthögskolan 156
4.25:41 Examinationsmål för grundutbildningen 157
4.25:41 Resursfördelning för grundutbildningen 157
4.25:41 Beräkning av anslaget för 2001 158
4.25:42 Anslagsutvecklingen för forskning vid Mitthögskolan 158
4.25:42 Resursfördelning för forskning 158
4.25:42 Beräkning av anslaget för 2001 158
4.25:43 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Högskolan i
Karlskrona/Ronneby 158
4.25:43 Examinationsmål för grundutbildningen 159
4.25:43 Resursfördelning för grundutbildningen 159
4.25:43 Beräkning av anslaget för 2001 159
4.25:44 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Högskolan i
Karlskrona/Ronneby 160
4.25:44 Examinationsmål för forskarutbildningen 160
4.25:44 Resultat, forskning och forskarutbildning 160
4.25:44 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 160
4.25:44 Beräkning av anslaget för 2001 160
4.25:45 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Malmö högskola 161
4.25:45 Examinationsmål för grundutbildningen 161
4.25:45 Resursfördelning för grundutbildningen 161
4.25:45 Beräkning av anslaget för 2001 162
4.25:46 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Malmö
högskola 162
4.25:46 Examinationsmål för forskarutbildningen 162
4.25:46 Resultat, forskning och forskarutbildning 162
4.25:46 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 162
4.25:46 Beräkning av anslaget för 2001 162
4.25:47 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Högskolan i Kalmar 163
4.25:47 Examinationsmål för grundutbildningen 163
4.25:47 Resursfördelning för grundutbildningen 164
4.25:47 Beräkning av anslaget för 2001 164
4.25:48 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Högskolan i
Kalmar 164
4.25:48 Examinationsmål för forskarutbildningen 164
4.25:48 Resultat, forskning och forskarutbildning 164
4.25:48 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 164
4.25:48 Beräkning av anslaget för 2001 165
4.25:49 Anslagsutvecklingen för grundutbildning vid Mälardalens högskola
165
4.25:49 Examinationsmål för grundutbildningen 165
4.25:49 Resursfördelning för grundutbildningen 166
4.25:49 Beräkning av anslaget för 2001 166
4.25:50 Anslagsutvecklingen för forskning och forskarutbildning vid Mälardalens
högskola 166
4.25:50 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 166
4.25:50 Beräkning av anslaget för 2001 166
4.25:51 Anslagsutvecklingen för Danshögskolan 167
4.25:51 Resursfördelning 167
4.25:51 Beräkning av anslaget för 2001 167
4.25:52 Anslagsutvecklingen för Dramatiska institutet 167
4.25:52 Resursfördelning 168
4.25:52 Beräkning av anslaget för 2001 168
4.25:53 Anslagsutvecklingen för Högskolan i Borås 168
4.25:53 Examinationsmål 168
4.25:53 Resursfördelning 169
4.25:53 Beräkning av anslaget för 2001 169
4.25:54 Anslagsutvecklingen för Högskolan Dalarna 169
4.25:54 Examinationsmål 170
4.25:54 Resursfördelning 170
4.25:54 Beräkning av anslaget för 2001 171
4.25:55 Anslagsutvecklingen för Högskolan på Gotland 171
4.25:55 Resursfördelning 172
4.25:55 Beräkning av anslaget för 2001 172
4.25:56 Anslagsutvecklingen för Högskolan i Gävle 172
4.25:56 Examinationsmål 172
4.25:56 Resursfördelning 173
4.25:56 Beräkning av anslaget för 2001 173
4.25:57 Anslagsutvecklingen för Högskolan i Halmstad 173
4.25:57 Examinationsmål 174
4.25:57 Resursfördelning 174
4.25:57 Beräkning av anslaget för 2001 174
4.25:58 Anslagsutvecklingen för Högskolan Kristianstad 175
4.25:58 Examinationsmål 175
4.25:58 Resursfördelning 176
4.25:58 Beräkning av anslaget för 2001 176
4.25:59 Anslagsutvecklingen för Högskolan i Skövde 176
4.25:59 Examinationsmål 176
4.25:59 Resursfördelning 177
4.25:59 Beräkning av anslaget för 2001 177
4.25:60 Anslagsutvecklingen för Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 177
4.25:60 Resursfördelning 178
4.25:60 Beräkning av anslaget för 2001 178
4.25:61 Anslagsutvecklingen för Idrottshögskolan i Stockholm 178
4.25:61 Resursfördelning 179
4.25:61 Beräkning av anslaget för 2001 179
4.25:62 Anslagsutvecklingen för Konstfack 179
4.25:62 Resursfördelning 180
4.25:62 Beräkning av anslaget för 2001 180
4.25:63 Anslagsutvecklingen för Kungl. Konsthögskolan 180
4.25:63 Resursfördelning 180
4.25:63 Beräkning av anslaget för 2001 180
4.25:64 Anslagsutvecklingen för Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 181
4.25:64 Resursfördelning 181
4.25:64 Beräkning av anslaget för 2001 181
4.25:65 Anslagsutvecklingen för Lärarhögskolan i Stockholm 181
4.25:65 Examinationsmål 182
4.25:65 Resursfördelning 182
4.25:65 Beräkning av anslaget för 2001 183
4.25:66 Anslagsutvecklingen för Operahögskolan i Stockholm 183
4.25:66 Resursfördelning 183
4.25:66 Beräkning av anslaget för 2001 183
4.25:67 Anslagsutvecklingen för Södertörns högskola 183
4.25:67 Examinationsmål för grundutbildningen 184
4.25:67 Resursfördelning 184
4.25:67 Beräkning av anslaget för 2001 185
4.25:68 Anslagsutvecklingen för Teaterhögskolan i Stockholm 185
4.25:68 Resursfördelning 185
4.25:68 Beräkning av anslaget för 2001 185
4.25:69 Anslagsutveckling för anslaget Enskilda och kommunala
högskoleutbildningar m.m. 186
4.25:69 Fördelning på anslagsposter för enskilda och kommunala
högskoleutbildningar 186
4.25:69 Examinationsmål för grundutbildning vid Chalmers tekniska
högskola AB 186
4.25:69 Examinationsmål för forskarutbildningen 187
4.25:69 Resultat, forskning och forskarutbildning 187
4.25:69 Examinationsmål för grundutbildningen vid Stiftelsen Högskolan i
Jönköping 188
4.25:69 Examinationsmål för forskarutbildningen 188
4.25:69 Resultat, forskning och forskarutbildning 188
4.25:69 Bidrag per landsting/kommun budgetåret 2001 191
4.25:69 Beräkning av anslaget för 2001 191
4.25:70 Anslagsutveckling för anslaget Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m. 192
4.25:70 Fördelning på anslagsposter för anslaget Särskilda utgifter inom
universitet
och högskolor m.m. 192
4.25:70 Beräkning av anslaget för 2001 193
4.25:71 Anslagsutveckling för anslaget Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete
vid vissa högskolor m.m. 193
4.25:71 Fördelning på anslagsposter för anslaget Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor m.m. 194
4.25.71 Beräkning av anslaget för 2001 194
4.25:72 Anslagsutveckling för anslaget Ersättning för klinisk utbildning och
forskning 194
4.25:72 Medicinsk utbildning och forskning 195
4.25:72 Odontologisk utbildning och forskning 195
4.25:72 Beräkning av anslaget för 2001 195
4.25:73 Anslagsutveckling för anslaget Universitets och högskolors premier för
de
statliga avtalsförsäkringarna 195
4.25:73 Beräkning av anslaget för 2001 195
4.25:74 Anslagsutvecklingen för Högskoleverket 195
4.25:74 Uppdragsverksamhet 196
4.25:74 Beräkning av anslaget för 2001 196
4.25:75 Anslagsutvecklingen Verket för högskoleservice 197
4.25:75 Uppdragsverksamhet 197
4.25:75 Beräkning av anslaget för 2001 198
4.25:76 Anslagsutvecklingen Centrala studiestödsnämnden 198
4.25.76 Offentligrättslig verksamhet 198
4.25.76 Nyckeltal för CSN:s verksamhet 199
4.25:76 Beräkning av anslaget för 2001 199
4.25:77 Anslagsutvecklingen Överklagandemyndighet 199
4.25:77 Beräkning av anslaget för 2001 200
4.25:78 Anslagsutvecklingen för Internationella programkontoret för
utbildningsområdet 200
4.25:78 Beräkning av anslaget för 2001 201
4.25:79 Anslagsutvecklingen 201
4.25:79 Beräkning av anslaget för 2001 202
4.25:80 Anslagsutvecklingen för Kostnader för Sveriges medlemskap i
Unesco m.m. 202
4.25:80 Beräkning av anslaget för 2001 203
4:25:81 Anslagsutvecklingen för Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets verksamhetsområde 203
4.25:81 Beräkning av anslaget för 2001 204
4.11:1 Anslagsutvecklingen för Förstärkning av utbildning i storstadsregionen
204
4.11.1 Beräkning av anslaget för 2001 205
5.2 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet 207
5.26:1 Anslagsutvecklingen för Vetenskapsrådet: Forskning och
forskningsinformation 226
5.26:1 Beräkning av anslaget för 2001 226
5.26:1 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser för Vetenskapsrådet 227
5.26:2 Anslagsutvecklingen för Vetenskapsrådet 227
5.26:2 Beräkning av anslaget för 2001 227
5.26:3 Anslagsutvecklingen för Rymdforskning 227
5.26:3 Beräkning av anslaget för 2001 228
5.26:4 Anslagsutvecklingen för Institutet för rymdfysik 228
5.26:4 Beräkning av anslaget för 2001 228
5.26:5 Anslagsutvecklingen för Kungl. biblioteket 228
5.26:5 Beräkning av anslaget för 2001 229
5.26:6 Anslagsutveckling för Polarforskningssekretariatet 229
5.26:6 Beräkning av anslaget för 2001 229
5.26:7 Anslagsutvecklingen för Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete
inom EU 230
5.26:7 Beräkning av anslaget för 2001 230
5.26:8 Anslagsutvecklingen för Sunet 230
5.26:8 Budget för avgiftsfinansierad verksamhet 231
5.26:8 Beräkning av anslaget för 2001 231
5.26:9 Anslagsutvecklingen för Särskilda utgifter för forskningsändamål 231
5.26:9 Fördelning av anslaget för 2001 232
5.26:9 Beräkning av anslaget för 2001 232
Diagramförteckning
4.1 Andel deltagare i förskoleverksamhet samt på grund- och gymnasieskolenivå
per
åldersgrupp, år 1998 (Källa: OECD) 76
4.2 Andel deltagare i all reguljär utbildning per åldersgrupp 18 år och äldre,
år 1998
(Källa: OECD) 77
4.3 Utbildningskostnad i procent av BNP, år 1997 (Källa: OECD) 77
4.4 Förändring av antal deltagare i högskoleutbildning inom EU-länder 1985/86-
1997/98 78
(Källa: OECD och EU-Keydata) 78
4.5 Arbetslöshet per utbildningsgrupp i Sverige och OECD, 1989 och 1998,
åldersgruppen 25-64 år (Källa: OECD) 79
4.6 Invandring och utvandring bland sysselsatta respektive icke sysselsatta, år
1987-
1999 (Källa: SCB) 79
4.7 Förmåga att lösa kvantitativa uppgifter i olika åldersgrupper
(Källa: OECD, IALS) 80
4.8 Sökande till högskolan per hösttermin och högskolenybörjare per läsår
(Källa:
SCB) 81
4.9 Högskolans expansion, prognos 2000-2003 100
4.10 Antal nybörjare och examina i forskarutbildningen läsåren
1989/90 1998/99 103
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner de föreslagna målen för politik-
områdena utbildningspolitik (avsnitt 4.3)
forskningspolitik (avsnitt 5.3),
2. antar regeringens förslag till lag om ändring
i skollagen (1985:1100),
3. antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1999:1402) om ändring i skollagen
(1985:1100),
4. antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1991:1108) om statens skolor för
vuxna,
5. antar regeringens förslag till lag om ändring
i högskolelagen (1992:1434),
6. antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda
vissa examina,
7. bemyndigar regeringen att under 2001
ifråga om ramanslaget 25:16 Särskilda
utbildningsinsatser för vuxna, besluta om
bidrag till viss kvalificerad yrkesutbildning
som inklusive tidigare åtaganden innebär
utgifter på högst 1 652 000 000 kronor
under åren 2002-2005 (avsnitt 4.8),
8. bemyndigar regeringen att under 2001, i
fråga om ramanslaget 26:1 Vetenskapsrådet:
Forsknings- och forskningsinformation, göra
ekonomiska åtaganden som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst
2 810 000 000 kronor under åren 2002-
2006 (avsnitt 5.8),
9. för budgetåret 2001 anvisar anslagen under
utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning enligt följande
uppställning:
Anslagsbelopp
Tusental kronor
Anslag
Anslagstyp
11:1
Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna
ramanslag
220 000
25:1
Statens skolverk
ramanslag
305 737
25:2
Utveckling av skolväsende och barnomsorg
ramanslag
449 206
25:3
Forskning inom skolväsendet
ramanslag
30 000
25:4
Program för IT i skolan
ramanslag
652 856
25:5
Statens institut för handikappfrågor i skolan
ramanslag
125 292
25:6
Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med
handikapp
ramanslag
21 788
25:7
Specialskolemyndigheten och resurscenter
ramanslag
411 774
25:8
Särskilda insatser på skolområdet
ramanslag
278 526
25:9
Sameskolstyrelsen
ramanslag
29 666
25:10
Maxtaxa i barnomsorgen m.m.
ramanslag
150 000
25:11
Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem
ramanslag
500 000
25:12
Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och
gymnasieskola
ramanslag
114 540
25:13
Bidrag till svensk undervisning i utlandet
ramanslag
74 195
25:14
Statens skolor för vuxna
ramanslag
40 427
25:15
Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning
ramanslag
163 535
25:16
Särskilda utbildningsinsatser för vuxna
ramanslag
4 156 379
25:17
Uppsala universitet: Grundutbildning
ramanslag
860 073
25:18
Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning
ramanslag
1 011 513
25:19
Lunds universitet: Grundutbildning
ramanslag
1 086 137
25:20
Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning
ramanslag
1 018 384
25:21
Göteborgs universitet: Grundutbildning
ramanslag
1 059 240
25:22
Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning
ramanslag
827 059
25:23
Stockholms universitet: Grundutbildning
ramanslag
724 666
25:24
Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning
ramanslag
842 831
25:25
Umeå universitet: Grundutbildning
ramanslag
795 773
25:26
Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning
ramanslag
576 946
25:27
Linköpings universitet: Grundutbildning
ramanslag
788 230
25:28
Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning
ramanslag
391 052
25:29
Karolinska institutet: Grundutbildning
ramanslag
276 092
25:30
Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning
ramanslag
641 421
25:31
Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning
ramanslag
804 754
25:32
Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning
ramanslag
559 400
25:33
Luleå tekniska universitet: Grundutbildning
ramanslag
437 315
25:34
Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning
ramanslag
199 590
25:35
Karlstads universitet: Grundutbildning
ramanslag
340 190
25:36
Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning
ramanslag
97 246
25:37
Växjö universitet: Grundutbildning
ramanslag
295 088
25:38
Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning
ramanslag
97 361
25:39
Örebro universitet: Grundutbildning
ramanslag
349 346
25:40
Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning
ramanslag
97 476
25:41
Mitthögskolan: Grundutbildning
ramanslag
477 412
25:42
Mitthögskolan: Forskning
ramanslag
86 761
25:43
Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning
ramanslag
187 386
25:44
Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Forskning och
forskarutbildning
ramanslag
34 228
25:45
Malmö högskola: Grundutbildning
ramanslag
479 430
25:46
Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning
ramanslag
54 380
25:47
Högskolan i Kalmar: Grundutbildning
ramanslag
274 773
25:48
Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning
ramanslag
34 156
25:49
Mälardalens högskola: Grundutbildning
ramanslag
347 694
25:50
Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning
ramanslag
2 000
25:51
Danshögskolan: Grundutbildning
ramanslag
24 404
25:52
Dramatiska institutet: Grundutbildning
ramanslag
61 784
25:53
Högskolan i Borås: Grundutbildning
ramanslag
224 312
25:54
Högskolan Dalarna: Grundutbildning
ramanslag
255 661
25:55
Högskolan på Gotland: Grundutbildning
ramanslag
86 301
25:56
Högskolan i Gävle: Grundutbildning
ramanslag
246 202
25:57
Högskolan i Halmstad: Grundutbildning
ramanslag
180 680
25:58
Högskolan Kristianstad: Grundutbildning
ramanslag
198 585
25:59
Högskolan i Skövde: Grundutbildning
ramanslag
183 721
25:60
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning
ramanslag
163 603
25:61
Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning
ramanslag
35 888
25:62
Konstfack: Grundutbildning
ramanslag
102 912
25:63
Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning
ramanslag
48 817
25:64
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning
ramanslag
93 235
25:65
Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning
ramanslag
337 852
25:66
Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning
ramanslag
15 142
25:67
Södertörns högskola: Grundutbildning
ramanslag
211 604
25:68
Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning
ramanslag
23 994
25:69
Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m.
ramanslag
1 845 764
25:70
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.
ramanslag
362 066
25:71
Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
högskolor
ramanslag
199 887
25:72
Ersättningar för klinisk utbildning och forskning
ramanslag
1 631 811
25:73
Universitets och högskolors premier för de statliga
avtalsförsäkringarna
ramanslag
1 164 969
25:74
Högskoleverket
ramanslag
168 899
25:75
Verket för högskoleservice
ramanslag
12 790
25:76
Centrala studiestödsnämnden
ramanslag
351 995
25:77
Överklagandemyndighet
ramanslag
5 000
25:78
Internationella programkontoret för utbildningsområdet
ramanslag
39 711
25:79
Distansutbildningsmyndigheten
ramanslag
60 843
25:80
Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.
ramanslag
37 129
25:81
Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område
m.m.
ramanslag
17 432
26:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
ramanslag
1 777 101
26:2
Vetenskapsrådet: Förvaltning
ramanslag
100 722
26:3
Rymdforskning
ramanslag
144 817
26:4
Institutet för rymdfysik
ramanslag
41 710
26:5
Kungl. biblioteket
ramanslag
228 004
26:6
Polarforskningssekretariatet
ramanslag
23 170
26:7
Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU
ramanslag
12 154
26:8
Sunet
ramanslag
128 592
26:9
Särskilda utgifter för forskningsändamål
ramanslag
116 931
Summa
34 845 518
2 Lagförslag
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 4 d § skollagen (1985:1100) skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5 kap.
4 d §
Elever på det estetiska
programmet,
naturvetenskapsprogrammet och
samhällsvetenskapsprogrammet har
rätt till minst 2 150
undervisningstimmar om 60 minuter
och elever på övriga nationella
program har rätt till 2 370 timmar
om 60 minuter (garanterad
undervisningstid).
Elever på det estetiska
programmet,
naturvetenskapsprogrammet och
samhällsvetenskapsprogrammet har
rätt till minst 2 180
undervisningstimmar om 60 minuter
och elever på övriga nationella
program har rätt till 2 430 timmar
om 60 minuter (garanterad
undervisningstid).
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om garanterad undervisningstid för specialutformade program
samt om avsteg från den garanterade undervisningstiden enligt första stycket.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om utbildning som har
påbörjats före den 1 juli 2001.
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1402) om
ändring i skollagen (1985:1100)
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 33 § skollagen (1985:1100) i stället för
dess lydelse enligt lagen (1999:1402) om ändring i nämnda lag skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5 kap.
33 §
Till elever i gymnasieskolan som behöver inackordering till följd av
skolgången skall hemkommunen lämna ekonomiskt stöd. Skyldigheten gäller
till och med det första kalenderhalvåret det år då ungdomarna fyller tjugo år.
Stödet skall avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet.
Stödet skall ges kontant eller på annat lämpligt sätt enligt kommunens
bestämmande. Om stödet ges kontant, skall det utgå med lägst 1/30 av
basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för varje hel
kalendermånad under vilken eleven bor inackorderad. Beloppet får avjämnas
till närmast lägre hela tiotal kronor.
Första stycket gäller dock inte de
elever som avses i 27 § och som
genom statens försorg får särskilda
omvårdnadsinsatser. Första stycket
gäller inte heller i fråga om
utlandssvenska elever som erhåller
inackorderingstillägg enligt studie-
stödslagen (1999:1395).
Första stycket gäller dock inte de
elever som avses i 27 §. Första
stycket gäller inte heller i fråga om
utlandssvenska elever som får
inackorderingstillägg enligt
studiestödslagen (1999:1395).
I 31 a § finns bestämmelser om
hemkommunens skyldighet att utge
ersättning för vissa kostnader för elever
som genomgår Rh-anpassad
utbildning.
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1108) om
statens skolor för vuxna
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1991:1108) om statens skolor för vuxna
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 §
För varje skola skall finnas en
styrelse.
Regeringen får föreskriva att den
kommun där en skola ligger skall utse
en sådan styrelse som kommunen har
för sin kommunala vuxenutbildning
att också vara styrelse för skolan.
För skolorna skall det finnas en
gemensam styrelse som utses av
regeringen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
2.4 Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434)
Härigenom föreskrivs i fråga om högskolelagen (1992:1434)
dels att 1 kap. 11 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 1 kap. 11 a §, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
11 §
Regeringen föreskriver vilka examina inom grundläggande
högskoleutbildning som får avläggas. Högskoleverket beslutar vid vilka
högskolor dessa examina får avläggas. Regeringen föreskriver dock vilka
examina som får avläggas vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Ett tillstånd att utfärda examina får
lämnas bara om utbildningen uppfyller
de krav som ställs på grundläggande
högskoleutbildning enligt detta kapitel
och de särskilda krav som regeringen
föreskriver. Dessutom skall det i ett
rikstäckande perspektiv finnas ett
allmänt intresse av att examina får
utfärdas.
11 a §
Om det inte längre finns
förutsättningar enligt 11 § andra
stycket första meningen att utfärda en
generell examen i ett visst huvudämne
eller med en viss inriktning eller en
yrkesexamen, skall Högskoleverket
anmoda högskolan att inom viss tid
avhjälpa bristerna.
Finns bristerna helt eller till
väsentlig del kvar efter den tid som
sägs i första stycket, får Högskoleverket
besluta att högskolan inte längre får
utfärda en sådan examen som
bristerna avser. Om det meddelas ett
sådant beslut, får dock högskolan också
därefter utfärda examen för de
studenter som har påbörjat sin
grundläggande högskoleutbildning vid
den högskolan före beslutet. Detta
gäller dock bara om utbildningen
omfattar ett program eller en kurs som
kan leda fram till en sådan examen
som beslutet avser.
Frågor som avses i andra stycket
skall avgöras av regeringen, om de
avser Sveriges lantbruksuniversitet.
Därvid får regeringen ta hänsyn också
till om det i ett rikstäckande perspektiv
finns ett allmänt intresse av att
examina får utfärdas vid
Lantbruksuniversitetet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:792) om
tillstånd att utfärda vissa examina
Härigenom föreskrivs att 5 7 §§ lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda
vissa examina skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5 §
En enskild utbildningsanordnare
som fått tillstånd att utfärda examina
är skyldig att medverka i
uppföljningar och utvärderingar av
utbildningen.
En enskild utbildningsanordnare
som har fått tillstånd att utfärda
examina är skyldig att medverka i
uppföljningar och utvärderingar av
utbildningen. Utbildningsanordnaren
är skyldig också att varje år upprätta
en skriftlig kvalitetsredovisning.
Regeringen får meddela ytterligare
föreskrifter om sådan
kvalitetsredovisning
6 §
Tillstånd att utfärda examina lämnas av regeringen.
Innan beslut fattas i tillståndsfrågor
skall yttrande begäras in från
Högskoleverket
7 §
Ett tillstånd att utfärda examina
får återkallas, om de krav som
uppställs i 2 eller 3 § inte är
uppfyllda. Detsamma gäller om
sådana villkor som har ställts upp
med stöd av 4 § inte iakttas eller om
utbildningsanordnaren inte iakttar
sin skyldighet enligt 5 § att medverka i
uppföljning och utvärdering av
utbildningen.
Ett tillstånd att utfärda examina
får återkallas, om de krav som
uppställs i 2 eller 3 § inte är
uppfyllda. Detsamma gäller om
sådana villkor som har ställts upp
med stöd av 4 § inte iakttas eller om
utbildningsanordnaren i väsentlig
utsträckning åsidosätter sina
skyldigheter enligt 5 §.
Beslut om återkallelse av tillstånd fattas av regeringen efter framställning av
Högskoleverket. Innan Högskoleverket gör en sådan framställning skall
utbildningsanordnaren ha getts tillfälle till rättelse.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
Författningskommentarer
Förslaget till lag om ändring i högskolelagen
(1992:1434)
1 kap.
11 §
Andra stycket är nytt. Innebörden av
bestämmelsen är att ett tillstånd att utfärda
examina kan lämnas bara om utbildningen
uppfyller de krav som ställs på grundläggande
högskoleutbildning enligt 1 kap. denna lag och
de särskilda krav som regeringen föreskriver. På
detta sätt klargörs att de allmänna kvalitetskrav
som anges i 1 kap. med avseende på
grundutbildning skall vara uppfyllda. Vidare skall
de särskilda kvalitetskrav som anges i
examensordningen för varje särskild examen vara
uppfyllda. Regeringen kan enligt det föreslagna
bemyndigandet också föreskriva om andra
särskilda krav som skall vara uppfyllda.
Det skall dessutom finnas ett i ett riks-
täckande perspektiv allmänt intresse av att ett
examenstillstånd skall utökas. Detta motsvarar
vad som i tidigare sammanhang har beskrivits
som ett "nationellt intresse" av att
examenstillståndet utvidgas dvs. det allmänna
samhällsintresset av att vissa utbildningar finns i
landet och kan leda till examen.
11 a §
Paragrafen är ny och det förutsätts att den skall
tillämpas restriktivt i fråga om återkallelse av
examenstillstånd. När de allmänna eller de
särskilda kvalitetskraven inte längre är uppfyllda
aktualiseras ett förfarande som syftar till att
bristerna skall avhjälpas. Ytterst kan det dock bli
fråga om ett beslut som innebär att en högskola
inte längre får utfärda en viss examen. De
examina som berörs är dels generella examina i
ett visst huvudämne eller med en viss inriktning,
dels yrkesexamina.
Ett beslut om återkallelse av tillstånd är av en
så ingripande natur att högskolan måste beredas
tillfälle att inom en viss tid rätta till de påtalade
bristerna. Detta regleras i första stycket. I
normalfallet måste det förutsättas att en sådan
rättelse kommer att kunna ske. En anmodan om
att vissa brister måste avhjälpas inom en viss tid
skall innehålla tydlig information till högskolan
om bristerna, vilka krav som ställs på högskolan
och hur bristerna skall kunna avhjälpas. Av
anmodan skall framgå att om bristerna inte
avhjälps kan frågan uppkomma om att beslut
skall fattas om att högskolan inte längre får
utfärda en viss examen. En högskola som har
anmodats att inom viss tid avhjälpa vissa brister
kan behöva samråda med Högskoleverket.
Sådant samråd kan ske inom ramen för vad som
sägs om samverkan mellan myndigheter i 6 §
förvaltningslagen (1986:223).
Om Högskoleverket efter en förnyad
granskning finner att bristerna inte avhjälpts
inom den angivna tiden måste det likväl enligt
andra stycket finnas en möjlighet att besluta att
en högskola inte kan behålla ett examenstillstånd
som inte längre har fog för sig. I förslaget
används uttrycket får beslut meddelas, inte att
det skall meddelas. Uttrycket har valts med
hänsyn till att ett lärosäte kan komma att åtgärda
flera påpekade brister men kanske inte alla inom
den stipulerade tiden. Om viktiga brister hinner
avhjälpas kommer återkallelsefrågan i ett nytt
läge och Högskoleverket får göra bedömningen
om skäl för återkallelse föreligger i den nya
situationen eller om det inte gör det.
Även om det meddelas ett beslut om att
examenstillståndet återkallas, får högskolan
fortsätta att examinera studenter som redan före
tidpunkten för beslutet har påbörjat sin
grundläggande högskoleutbildning vid
högskolan. En förutsättning för detta är dock att
studenten redan har påbörjat en utbildning vid
den aktuella högskolan som kan läggas till grund
för den examen som återkallelsebeslutet avser.
I tredje stycket ges vissa särbestämmelser i fråga
om Sveriges lantbruksuniversitet.
Högskoleverket skall handlägga kvalitetsfrågor
även beträffande Lantbruksuniversitetet. Beslut
om återkallelse av examenstillstånd skall dock
fattas av regeringen och inte av Högskoleverket.
Dessutom får regeringen i sin prövning inte bara
väga in kvalitetsfrågorna utan också om det i ett
rikstäckande perspektiv finns ett allmänt intresse
av att examen får utfärdas vid universitetet.
Någon motsvarande prövning av allmänintresset
skall inte göras av Högskoleverket, när en fråga
om indragning blir aktuell vid en annan
högskola.
Av 1 kap. 1 § andra stycket framgår att det
som sägs i bl.a. 11 a § om högskolor avser också
universitet.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:792)
om tillstånd att utfärda vissa examina
5 §
Förutom en språklig ändring i första stycket görs
ett tillägg som innebär att en enskild
utbildningsanordnare är skyldig att årligen
upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning.
Vidare ges regeringen ett bemyndigande att
meddela ytterligare föreskrifter om
kvalitetsredovisning.
6 §
Ändringen består av att andra stycket tas bort. Av
7 kap. 2 § regeringsformen framgår att vid
beredningen av regeringsärenden skall behövliga
upplysningar och yttranden inhämtas från
berörda myndigheter. I ärenden om tillstånd för
enskilda utbildningsanordnare att utfärda
examina behöver regeringen vanligtvis inhämta
yttrande från Högskoleverket för att få verkets
bedömning av i vad mån den aktuella
utbildningen uppfyller de stipulerade
kvalitetskraven. I den utsträckning ett ärende
kan avgöras mot bakgrund av t.ex. om det finns
statsfinansiella förutsättningar för ett nytt
examenstillstånd eller om det ligger i linje med
regeringens utbildningspolitiska bedömning
behöver något yttrande från Högskoleverket inte
regelmässigt inhämtas.
7 §
En ändring görs i första stycket med den
innebörden att ett tillstånd att utfärda examina
kan återkallas bl.a. om en utbildningsanordnare
åsidosätter sina skyldigheter enligt 5 §. Den nya
lydelsen innebär att en återkallelse kan bli aktuell
också om utbildningsanordnaren inte har
upprättat en årlig kvalitetsredovisning eller inte
följt de ytterligare föreskrifter om
kvalitetsredovisning som regeringen meddelat.
När det är fråga om föreskrifterna i 5 §
förutsätter en återkallelse att den enskilda
utbildningsanordnaren har satt sina skyldigheter
åt sidan i väsentlig utsträckning.
3 Utgiftsområde 16
Utbildning och
universitetsforskning
3.1 Omfattning
Utgiftsområdet avser förskoleverksamhet,
skolbarnsomsorg och skola, vuxenutbildning,
kvalificerad yrkesutbildning, högskoleutbildning
och forskning samt centrala
myndigheter inom Utbildningsdepartements
område. Utgiftsområdet delas mellan
politikområdena Utbildningspolitik och
Forskningspolitik samt del av politikområdet
Storstadspolitik.
3.2 Utgiftsutvecklinge
Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet Utbildning och
universitetsforskning
Miljoner kronor
Utfall
1999
Anslag
20001
Utgifts-
prognos
2000
Förslag
anslag
2001
Beräknat
anslag
2002
Beräknat
anslag
2003
Politikområde Storstadspolitik2
35
265
70
220
185
0
Politikområde Utbildningspolitik
26 656
29 884
29 189
32 052
37 864
40 172
Politikområde Forskningspolitik
2 457
2 386
2 484
2 573
2 702
3 030
Totalt för utgiftsområde 16
29 148
32 535
31 743
34 846
40 751
43 202
1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.
2 Politikområdet ligger under utgiftsområde 17.
4 Utbildningspolitik
4.1 Omfattning
Politikområdet Utbildningspolitik omfattar:
Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
Förskoleklass
Grundskola
Gymnasieskola
Specialskola
Särskola
Sameskola
Kommunal vuxenutbildning (komvux)
Vuxenutbildning för utvecklingsstörda
(särvux)
Svenskundervisning för invandrare (sfi)
Folkbildning
Viss kompletterande utbildning med
enskilda huvudmän
Försöksverksamhet med kvalificerad yrkes-
utbildning
Statens skolor för vuxna
Universitet och högskolor inklusive
Sveriges lantbruksuniversitet
Centrala myndigheter inom studiestöds-,
skol- och högskoleområdet
Medlemsavgiften till Unesco och
verksamheten vid Svenska unescorådet
Studiestöd
Den samlade driftskostnaden/motsvarande in-
om politikområdet uppgår till närmare 180
miljarder kronor. Av detta täcker anslagen under
politikområdet ungefär 30 procent vilket
sammanhänger med att huvudmannaskapet för
den verksamhet som ingår i politikområdet delas
mellan stat, kommun, landsting och enskilda
huvudmän.
Ungefär 40 procent av anslagna medel utgår
till studiestöd, som är ett statligt åtagande. Staten
är huvudman för flertalet universitet och
högskolor men det finns inom politikområdet
även ett antal enskilda högskolor samt
högskolor med landsting som huvudman.
Kommunerna är huvudmän för
förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och
vuxenutbildning (komvux, särvux och sfi). Det
finns dock ett växande inslag av enskild
verksamhet på dessa områden. Inom
folkbildningen (folkhögskolor och
studieförbund) är den enskilda verksamheten av
hävd helt dominerande. I övrigt är andelen
enskild verksamhet relativt stor inom
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg och
begränsad inom universitet och högskolor.
Anslagen inom politikområdet finansierar helt
och hållet studiestödet och nästan helt och hållet
grundutbildningen vid universitet och högskolor
medan den statliga finansieringsandelen är låg
när det gäller förskoleverksamhet,
skolbarnsomsorg och skola. För-
skoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och
kommunal vuxenutbildning finansieras främst
med kommunalskattemedel men även med
statliga bidrag till kommunerna. Avgifter svarar
för en del av finansieringen när det gäller
studiecirklar inom folkbildningen och
förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen
men har i övrigt en högst begränsad roll.
Nedanstående figur ger en kvantitativ översikt
över politikområdet.
SVERIGES UTBILDNINGSVÄSENDE
(Uppgifter avseende budgetåret 1999 eller läsåret 1998/99)
Personal- och studerandeantal avser helårsekvivalenter (helårsstudenter m.m.) om
inte annat anges. Andelen kvinnor avser
tjänstgörande lärare på hel och deltid. 1) avser antal elever inklusive deltid.
2) avser läsåret 1999/00.
Kostnadsuppgifterna för 1999 är delvis preliminära bedömningar. Total
driftskostnad för stat, kommuner och landsting är ca
183 miljarder kronor. I detta ingår medel från forskningsråden mfl, vilka ingår
i politikområdet forskningspolitik. Utbildningar
som inte finns med i uppställningen är bl.a.: Polishögskolan, försvarsmaktens
utbildningar, arbetsmarknads- och
personalutbildning (varav personalutbildning omfattade uppskattningsvis 100 000
helårsekvivalenter kalenderåret 1998).
Kommunernas kostnader för skolväsende och barnomsorg täcks till en del genom ett
generellt statsbidrag via utgiftsområde 25.
Folkbildningen redovisas inom utgiftsområde 17.
4.2 Utgiftsutveckling
Tabell 4.1 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet Utbildningspolitik
Tusentals kronor
Utfall
1999
Anslag
2000 1
Utgifts-
prognos
2000
Förslag
anslag
2001
Beräknat
anslag
2002
Beräknat
anslag
2003
Anslag under utgiftsområde 16
25:1 Statens skolverk
273 391
301 568
316 864
305 737
311 983
318 733
25:2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg
197 675
313 799
317 576
449 206
476 488
201 321
25:3 Forskning inom skolväsendet
8 069
8 115
8 124
30 000
30 538
31 150
25:4 Program för IT i skolan
315 291
501 254
522 426
652 856
170 000
0
25:5 Statens institut för handikappfrågor i skolan
119 724
123 098
129 019
125 292
127 991
130 852
25:6 Skolutveckling och produktion av läromedel för
elever med handikapp
25 743
21 470
22 111
21 788
22 228
22 705
25:7 Specialskolemyndigheten och resurscenter
436 069
453 129
463 061
411 774
371 510
379 749
25:8 Särskilda insatser på skolområdet
266 497
276 353
272 033
278 526
288 140
296 670
25:9 Sameskolstyrelsen
35 061
34 990
35 500
29 666
30 272
30 927
25:10 Maxtaxa i barnomsorgen m.m.
Nytt anslag
150 000
4 400 000
5 600 000
25:11 Bidrag till personalförstärkningar i skola och
fritidshem
Nytt anslag
500 000
1 500 000
2 500 000
25:12 Bidrag till viss verksamhet motsvarande
grundskola och gymnasieskola
99 124
123 793
109 977
114 540
117 759
120 510
25:13 Bidrag till svensk undervisning i utlandet
70 232
73 091
77 001
74 195
75 570
77 112
25:14 Statens skolor för vuxna
36 304
41 834
43 617
40 427
41 265
42 167
25:15 Bidrag till viss verksamhet inom
vuxenutbildning
147 555
140 701
162 184
163 535
166 802
170 342
25:16 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna
4 153 738
4 307 844
4 210 500
4 156 379
3 808 713
2 655 285
25:17 Uppsala universitet: Grundutbildning
762 942
802 766
799 153
860 073
909 892
946 179
25:18 Uppsala universitet: Forskning och
forskarutbildning
971 152
976 369
976 369
1 011 513
1 042 379
1 075 387
25:19 Lunds universitet: Grundutbildning
992 064
1 029 776
1 025 520
1 086 137
1 145 556
1 189 714
25:20 Lunds universitet: Forskning och
forskarutbildning
977 719
983 709
983 709
1 018 384
1 051 052
1 084 812
25:21 Göteborgs universitet: Grundutbildning
931 726
984 972
975 390
1 059 240
1 116 192
1 158 517
25:22 Göteborgs universitet: Forskning och
forskarutbildning
795 590
799 136
799 136
827 059
854 724
883 509
25:23 Stockholms universitet: Grundutbildning
658 626
685 183
685 181
724 666
758 417
784 590
25:24 Stockholms universitet: Forskning och
forskarutbildning
787 066
798 090
798 090
842 831
870 828
899 965
25:25 Umeå universitet: Grundutbildning
696 244
742 064
738 083
795 773
841 484
874 824
25:26 Umeå universitet: Forskning och
forskarutbildning
551 157
553 758
553 758
576 946
599 222
624 387
25:27 Linköpings universitet: Grundutbildning
669 449
729 320
722 560
788 230
854 149
898 134
25:28 Linköpings universitet: Forskning och
forskarutbildning
359 011
360 441
360 441
391 052
409 350
430 277
25:29 Karolinska institutet: Grundutbildning
259 895
259 942
259 942
276 092
291 956
303 519
25:30 Karolinska institutet: Forskning och
forskarutbildning
612 081
624 371
624 371
641 421
660 067
679 856
25:31 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning
688 532
735 243
741 781
804 754
876 547
923 933
25:32 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och
forskarutbildning
524 621
527 383
527 383
559 400
576 303
594 236
25:33 Luleå tekniska högskola: Grundutbildning
365 143
398 973
398 973
437 315
473 490
497 680
25:34 Luleå tekniska högskola: Forskning och
forskarutbildning
182 953
184 019
184 019
199 590
208 806
223 779
25:35 Karlstads universitet: Grundutbildning
276 653
314 527
293 328
340 190
362 060
377 578
25:35 Karlstads universitet: Forskning och
forskarutbildning
52 913
75 405
75 405
97 246
120 170
133 303
25:37 Växjö universitet: Grundutbildning
236 421
270 279
254 351
295 088
315 695
329 982
25:38 Växjö universitet: Forskning och
forskarutbildning
53 025
75 518
75 518
97 361
120 309
133 463
25:39 Örebro universitet: Grundutbildning
289 597
323 509
323 509
349 346
370 980
386 407
25:40 Örebro universitet: Forskning och
forskarutbildning
53 136
75 630
75 630
97 476
120 439
133 605
25:41 Mitthögskolan: Grundutbildning
401 016
453 409
394 292
477 412
509 092
527 696
25:42 Mitthögskolan: Forskning
52 628
75 118
75 118
86 761
98 975
106 361
25:43 Högskolan i Karlskrona/Ronneby:
Grundutbildning
134 605
161 113
161 113
187 386
213 128
228 951
25:44 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Forskning och
forskarutbildning
21 381
23 580
23 580
34 228
45 309
51 487
25:45 Malmö högskola: Grundutbildning
359 160
429 665
429 665
479 430
528 130
559 442
25:46 Malmö högskola: Forskning och
forskarutbildning
50 915
51 388
51 338
54 380
55 493
59 824
25:47 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning
205 064
246 915
249 517
274 773
295 029
308 909
25:48 Högskolan i Kalmar: Forskning och
forskarutbildning
0
23 509
23 509
34 156
45 280
51 494
25:49 Mälardalens högskola: Grundutbildning
295 865
314 951
314 951
347 694
380 129
401 273
25:50 Mälardalens högskola: Forskning och
forskarutbildning
Nytt anslag
2 000
2 000
14 500
25:51 Danshögskolan: Grundutbildning
22 730
22 942
22 942
24 404
24 920
25 471
25:52 Dramatiska institutet: Grundutbildning
54 675
56 200
56 200
61 784
67 253
70 855
25:53 Högskolan i Borås: Grundutbildning
167 212
192 351
192 351
224 312
243 505
260 417
25:54 Högskolan Dalarna: Grundutbildning
186 722
229 635
223 478
255 661
275 520
292 102
25:55 Högskolan på Gotland: Grundutbildning
48 990
69 957
66 321
86 301
99 260
110 234
25:56 Högskolan i Gävle: Grundutbildning
192 828
220 567
224 713
246 202
265 927
282 342
25:57 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning
136 227
156 075
156 075
180 680
199 049
214 007
25:58 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning
155 330
171 620
174 670
198 585
217 320
232 673
25:59 Högskolan i Skövde: Grundutbildning
126 093
158 076
140 135
183 721
202 226
218 352
25:60 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla:
Grundutbildning
113 502
139 532
129 347
163 603
181 665
196 279
25:61 Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning
34 884
35 208
35 208
35 888
36 646
37 978
25:62 Konstfack: Grundutbildning
98 599
99 516
99 516
102 912
105 906
108 652
25:63 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning
46 461
46 893
46 893
48 817
49 782
50 839
25:64 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm:
Grundutbildning
87 506
88 319
88 319
93 235
96 863
99 855
25:65 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning
283 396
305 055
263 145
337 852
354 941
370 961
25:66 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning
13 477
13 856
14 107
15 142
15 464
15 806
25:67 Södertörns högskola: Grundutbildning
158 231
172 114
173 802
211 604
239 926
260 509
25:68 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning
22 332
22 540
22 540
23 994
24 492
25 027
25:69 Enskilda och kommunala högskoleutbildningar
m.m.
1 473 850
1 544 146
1 570 989
1 845 764
1 944 362
2 023 509
25:70 Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m.
440 964
391 293
573 000
362 066
403 955
961 432
25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete
vid vissa högskolor
198 838
192 178
176 834
199 887
204 356
209 029
25:72 Ersättningar för klinisk utbildning och
forskning
1 056 161
1 600 913
1 600 913
1 631 811
1 689 323
1 740 029
25:73 Universitets och högskolors premier för de
statliga avtalsförsäkringarna
0
1 557 530
870 000
1 164 969
1 191 959
1 219 846
25:74 Högskoleverket
132 824
131 775
137 500
168 899
172 278
179 086
25:75 Verket för högskoleservice
13 067
12 171
12 231
12 790
13 033
13 304
25:76 Centrala studiestödsnämnden
341 226
363 250
374 493
351 995
359 115
366 839
25:77 Överklagandemyndighet
Nytt anslag
5 000
5 116
5 236
25:78 Internationella programkontoret för
utbildningsområdet
10 236
18 663
17 609
39 711
40 516
41 389
25:79 Distansutbildningsmyndigheten
Nytt anslag
60 843
29 354
29 942
25:80 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco
m.m.
33 078
37 629
38 646
37 129
37 129
37 129
25:81 Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område m.m.
22 561
22 805
21 868
17 432
10 846
17 955
Äldreanslag
95/96 08A4 Stöd för utveckling av skolväsendet
5 614
0
0
95/96 08A6 Fortbildning m.m.
7 937
0
0
95/96 08A7 Genomförande av skolreformer
6 675
0
0
95/96 08A17 Avvecklingskostnader avseende ASSE
200
0
0
95/96 08C45 Vissa särskilda utgifter inom
universitet och högskolor
58 538
0
0
95/96 08C46 Övriga utgifter inom grundutbildning
423 870
0
0
95/96 08C47 Övriga utgifter inom forskning och
forskarutbildning
25 766
0
0
95/96 08F2 Utvecklingsarbete inom
utbildningsdepartementets område
2 746
0
0
Totalt utgiftsområde 16
26 656 169
29 883 879
29 188 571
32 052 317
37 863 898
40 172 180
Anslag inom övriga utgiftsområden
Utgiftsområde 15
25:1 Studiehjälp
2 122 007
2 397 807
2 382 800
2 696 483
2 737 310
2 774 600
25:2 Studiemedel m.m.
8 472 857
9 806 694
9 310 400
8 478 256
12 084 556
12 842 522
25:3 Studiemedelsräntor m.m.
Nytt anslag
4 522 690
5 159 700
6 179 760
25:4 Vuxenstudiestöd m.m.
8 459 478
7 655 998
6 710 999
5 812 172
4 256 470
2 803 219
25:5 Bidrag till kostnader vid viss
gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i
teckenspråk
37 118
67 242
44 083
61 520
61 520
61 520
25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål
23 894
23 935
23 935
24 462
24 950
25 450
25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m.
Nytt anslag
26 223
40 241
40 241
Utgiftsområde 17
25:1 Bidrag till folkbildningen
2 493 811
2 489 073
2 489 073
2 513 068
2 541 313
2 531 522
25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom
folkbildningen
66 665
72 377
72 377
73 422
74 953
76 582
25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning
9 032
9 106
9 106
9 237
9 413
9 607
Utgiftsområde 23
25:1 Sveriges lantbruksuniversitet
1 080 919
1 175 012
1 166 379
1 199 121
1 224 286
1 251 215
Äldreanslag
15 A6 Särskilt vuxenstudiestöd för vuxna vid vissa
lärarutbildningar
54 331
69 642
58 237
15 A7 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid
vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar
506 421
420 324
367 846
Totalt Politikområde 25
49 982 702
54 071 089
51 823 806
57 468 971
66 078 610
68 768 418
1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.
4.3 Mål
Regeringens förslag: Målet för
utbildningspolitiken är att Sverige skall vara en
ledande kunskapsnation som präglas av
utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande
för tillväxt och rättvisa.
4.4 Politikens inriktning
Sverige går in i 2000-talets kunskapssamhälle
som en ledande utbildningsnation. Utbildning
blir en allt viktigare framtidsfråga såväl för den
enskilde som för samhället i stort. En välutbildad
befolkning är en förutsättning för välfärden
genom att den lägger grunden för sysselsättning
och tillväxt samt för utvecklingen av ett hållbart
samhälle. För den enskilde bidrar en god
utbildning till förbättrade möjligheter såväl i
arbetslivet som i samhällslivet i övrigt.
Utvecklingen av ett hållbart samhälle är ett
ansvar som alla delar. Utbildningens roll i strävan
att uppnå ett hållbart samhälle är att utrusta
människor med kunskaper, insikt och vilja att
som globala medborgare göra ansvarsfulla val för
att behålla och öka livskvaliteten för egna och
kommande generationer.
Regeringens politik bryter väg för
kunskapssamhället. Internationellt framstående
utbildning och livslångt lärande för alla från
förskolan till högskolan och i vuxenutbildningen
är kraftfulla verktyg för jämlikhet. Förstärkt
forskarutbildning och forskning samt förnyelse
och utbyggnad av utbildningen på alla nivåer från
förskolan till högskolan är centrala delar i en
politik för att modernisera Sverige.
Kvinnors och mäns lika rättigheter och
möjligheter måste aktivt främjas. Internationellt
utbyte skall uppmuntras, eftersom kontakter
med omvärlden ger ny kunskap, möjligheter till
rörlighet och en vidgad arbetsmarknad för den
enskilde samt ökar förståelsen för främmande
länder och kulturer.
4.4.1 2000-talets skola och
vuxenutbildning
Visionen om en skola för alla måste realiseras
och vidgas till en möjlighet till ett livslångt
lärande för alla. Utbildning och
kunskapsutveckling är av central betydelse för
demokratin och medborgarnas delaktighet i
samhället. Arbetslivets snabba förändringar
medför krav på nya kunskaper och ny
kompetens. Att kunna utvecklas och lära nytt
hela livet blir därför allt viktigare. Genom
reformen med maxtaxa och allmän förskola för
fyra- och femåringar lägger regeringen grunden
för en tidig start för ett livslångt lärande. En
ungdomsskola med välutbildad personal och god
personaltäthet blir vägen till livslångt lärande
liksom till högskolestudier för allt fler ungdomar
och motverkar social snedrekrytering.
Vuxenutbildningen ges ett bredare uppdrag och
bidrar därmed på ett kraftfullt sätt till att minska
kunskapsklyftorna.
2000-talets skola skall vara en skola i tiden.
Det måste ske en kontinuerlig utveckling av
arbetsmetoder och pedagogik så att de svarar
mot dagens och morgondagens utmaningar.
Synen på lärande har förändrats och ställer nya
krav på arbetssätt och arbetsorganisation.
Regeringens förslag till ny lärarutbildning
innebär att lärarnas kompetens breddas och
anpassas till dagens syn på lärande. Skolledarens
roll i det sammanhanget är särskilt viktig. Det
behövs tydliga pedagogiska ledare i skolan som
tar ansvar för att undervisningen utvecklas så att
eleverna ges förutsättningar att nå målen.
Lärarnas fortsatta lärande är en förutsättning för
elevernas lärande.
2000-talets skola skall vara en skola för livet,
för ett livslångt lärande genom ungdomsskolan, i
vuxenutbildningen, i högskolan och i arbetslivet.
Det är en av skolans viktigaste uppgifter att göra
undervisningen intresseväckande, så att barnens
nyfikenhet och lust att lära bibehålls och
utvecklas.
2000-talets skola skall vara en skola där eleven
står i centrum. Eleven har rätt till en god lärmiljö
utifrån sina egna förutsättningar. En ömsesidig
respekt måste genomsyra verksamheten i skolan.
Jämställdhet och tolerans skall vara självklara
ledstjärnor i skolans vardag. Sexuella trakasserier
skall motarbetas aktivt. Genom att alla i skolan
arbetar med värdegrundsfrågorna kan man
förebygga mobbning och annan kränkande
behandling. Ungdomarna har rätt till inflytande
över sin situation i skolan. Elevernas kapacitet
måste tas tillvara inte bara för det egna lärandet
utan också för att påverka och utveckla arbetet i
stort.
2000-talets skola skall vara en skola mitt i
samhället en skola som angår och berör alla.
Det omgivande samhället är en resurs som skall
tas tillvara. Skolan klarar inte allt på egen hand.
Föräldrarnas betydelse för barns och ungdomars
motivation att lära är stor. Därför skall skolan
sträva efter att i största möjliga mån involvera
föräldrarna i skolans arbete. Genom regeringens
förslag att återinföra kontaktdagarna förbättras
möjligheterna för föräldrar att ta aktiv del i sina
barns vardag. Arbetslivet kan bidra med en
verklighetsanknytning som ökar elevernas
motivation och lust att lära. Föreningar och
organisationer som deltar i skolans arbete bidrar
med kunskaper om samhället.
Ungdomar har kunskaper om och kontakter
med ungdomar i andra länder i en helt annan
omfattning än tidigare. Regeringens satsning på
IT i skolan ökar bl.a. möjligheten att i
undervisningen anknyta till ungdomars
internationella intresse och bidra till att fördjupa
kunskaper om och kontakter med omvärlden.
Vi ser i dag konsekvenserna av 1990-talets
svåra ekonomiska situation i skolan. De
ekonomiska resurserna minskade samtidigt som
barnkullarna ökade och vi hade en stor flykt-
inginvandring. De elever som i dag går i grund-
skolans senare år är de som har drabbats hårdast.
De ökade statsbidragen till kommunerna
tillsammans med den ökade tillväxten gör att
möjligheterna har förbättrats för de flesta
kommuner att åter satsa på skolan.
Det är varje kommuns ansvar att analysera
sina resultat och vidta åtgärder så att alla barn
och ungdomar kan nå målen. Staten ger bättre
förutsättningar bl.a. genom ett riktat statsbidrag
till personalförstärkningar och genom fortsatta
satsningar för att förstärka personalens
kompetens. Det riktade statsbidraget utgår första
gången med 0,5 miljarder kronor höstterminen
2001 och ökar därefter successivt med en miljard
kronor per år tills nivån fem miljarder kronor
uppnås. Detta blir sedan en nivåhöjning av det
generella statsbidraget. Denna massiva satsning
innebär att skolsektorn tillförs 17,5 miljarder
kronor under perioden 2001-2006. Under
perioden 1998-2002 har regeringen avsatt cirka
fyra miljarder kronor för att stödja
skolutveckling och lärarnas
kompetensutveckling bl.a. genom ITiS - IT i
skolan. Tillsammans med regeringens satsning på
reformen maxtaxa och allmän förskola för fyra-
och femåringar innebär detta en unik satsning på
barn och ungdomar.
Det kommer dock att ta tid innan påtagliga
effekter kan märkas eftersom det handlar om
långsiktiga åtgärder för att förbättra såväl lärares
kompetens som lär- och arbetsmiljön i skolan.
Alla skall nå målen i förskola och skola
Ansvaret för förskola och skola har
decentraliserats under 1990-talet. Det nya
styrsystemet innebär att staten sätter mål,
utvärderar och följer upp resultat, medan
huvudmannen ansvarar för genomförande och
utveckling av verksamheten. Regering och
riksdag har i läroplaner och Skolverkt i
kursplaner formulerat vilka kunskaper,
färdigheter och värden som barn och ungdomar
skall tillägna sig. Kommunerna och övriga
huvudmän för förskola och skola har ansvaret för
att målen förverkligas. Barn och ungdomar har
rätt till en verksamhet som ger dem
förutsättningar att nå målen i alla avseenden,
såväl när det gäller kunskapsmålen som de
övergripande värdegrundsmålen. Alla barn och
ungdomar når dock inte målen, vilket inger oro.
Ett brett spektrum av insatser är nödvändigt för
att förbättra skolans möjlighet att ge varje barn
förutsättningar att nå målen.
Mer personal till skola och fritidshem
Under 1990-talets början genomfördes många
och genomgripande förändringar inom skolans
område. Samtidigt minskade resurserna, vilket
också drabbade förskolan, fritidshemmet och
skolan . Detta har på många håll lett till att nya
arbetsformer prövats med goda resultat, men
också till större barngrupper och färre vuxna.
Resurserna till skolan ökar nu åter, om än
långsamt. Dock finns det stora skillnader mellan
olika kommuner och mellan olika skolor. I en del
kommuner fortsätter nedskärningarna, och det
finns oroande signaler om arbetsbelastningen
och om svårigheter att leva upp till de mål som
anges i läroplanerna och andra styrdokument.
Alla elever kan inte läsa, skriva och räkna
tillräckligt bra när de lämnar grundskolan. För
vissa elever känns skoltiden svår. Resurserna för
att hjälpa elever i behov av särskilt stöd har varit
otillräckliga.
Regeringen anser att det nu behövs en
kraftsamling för att förbättra resultaten och
arbetsmiljön för barn och vuxna i
ungdomsskolan och fritidshemmen. Ett riktat
statsbidrag till skolsektorn införs därför i syfte
att öka personaltätheten. Regeringen kommer att
successivt, från och med höstterminen 2001,
tillföra kommunerna utökade resurser under en
femårsperiod. Därefter skall medlen inordnas i
det generella statsbidragssystemet som får en
varaktig nivåhöjning på 5 miljarder kronor.
Förstärkningen kommer att ha stor betydelse för
de elever som behöver stöd för att nå målen.
Bidraget skall vara frivilligt för kommunerna,
men för de kommuner som önskar ta del av
bidraget gäller de villkor som regeringen ställer
upp. Ett ömsesidigt åtagande mellan staten och
respektive kommun etableras. Kommunerna
bestämmer själva vilka personalkategorier som
pengarna skall användas för. Skolverket kommer
att få i uppdrag att följa upp att medlen används
för avsett ändamål.
Maxtaxa och allmän förskola
De allra flesta barn har i dag en plats inom
förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen.
Förtroendet är stort bland småbarnsföräldrar
och verksamheterna efterfrågas också för nästan
alla barn.
Regeringen anser att förskolan, i likhet med
skolan, föräldraförsäkringen, barnbidraget och
hälso- och sjukvården skall vara en del av den
generella välfärden och erbjudas alla barn och
barnfamiljer. Målet är en avgiftsfri förskola.
Ett stort steg i den riktningen är att införa
allmän förskola för fyra- och fem-åringar, rätt till
förskoleverksamhet för barn till arbetslösa eller
föräldralediga samt en maxtaxa i
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Den
föreslagna reformen kommer i stort sett alla barn
till del och avgifterna blir så låga att ingen
utestängs. För att förstärka kvaliteten har
regeringen avsatt 500 miljoner kronor per år som
skall fördelas till de kommuner som inför
maxtaxa inom förskoleverksamheten och
skolbarnsomsorgen. Medlen är avsedda att
användas för personalförstärkningar samt för
kompetenshöjande åtgärder för personalen.
Basfärdigheter för alla
Så länge det finns ungdomar som lämnar
grundskolan utan tillräckliga baskunskaper när
det gäller att läsa, skriva och räkna fullgör inte
skolan sitt uppdrag. Tillräckliga basfärdigheter är
helt avgörande för möjligheterna till inflytande i
samhällslivet och till ett fortsatt framgångsrikt
lärande.
Läs- och skrivförmåga är inte något som man
enbart tillägnar sig under den första tiden i
skolan och sedan behåller livet ut. För att
upprätthålla och vidareutveckla den krävs
kontinuerlig och meningsfull språkanvändning
under hela skoltiden.
Det är viktigt att eleverna möter goda läs- och
skrivmiljöer i alla ämnen under sin skoltid.
Eftersom lust att läsa är en viktig drivkraft för
språkutvecklingen är även satsningar på
skolbiblioteken nödvändiga för en positiv
språkmiljö.
Regeringen har avsatt medel för särskilda
utvecklingsinsatser under år 2001 och 2002 med
syftet att främja inlärningen av basfärdigheterna,
dvs. att läsa, skriva och räkna. Satsningen skall
främst inriktas på grundskolans tidiga år.
Regeringen har i budgetpropositionen för
2000 anslagit medel för kompetensutveckling
bl.a. för undervisning av elever i behov av särskilt
stöd t.ex. elever med läs- och
skrivsvårigheter/dyslexi. Det är angeläget att
satsningen fortsätter och att även lärare för de
senare åren i grundskolan ges möjlighet till
kompetensutveckling.
Ökad specialpedagogisk kompetens
Situationen för barn i behov av särskilt stöd
måste förbättras. I dag finns det inte tillräckligt
många lärare med specialpedagogisk utbildning.
Det är oacceptabelt att barn och ungdomar som
är i behov av stöd för att nå målen inte kan få
detta.
Med förslaget till ny lärarutbildning kommer
det specialpedagogiska kunnandet att öka hos
lärarna, men brister måste också åtgärdas på kort
sikt.
För att öka antalet specialpedagogiskt
utbildade lärare kommer staten att inom ramen
för avsatta medel ge några lärarutbildningar i
uppdrag att anordna kompetensutveckling för
redan utbildade och verksamma lärare i
specialpedagogisk grundkompetens. För att
deltagarna skall kunna kombinera utbildning och
yrkesverksamhet under studierna bör
utbildningen erbjudas på deltid och genom
distansutbildning.
Satsning på förskoleklassen och samarbete i
arbetslag
Utvecklingen mot en ökad samverkan och
integrering mellan förskolan och skolan måste
fortsätta utifrån en gemensam syn på lärandet.
Avsikten är att skapa en kontinuitet i det
livslånga lärandet så som det uttrycks i
läroplanerna. Förskola, förskoleklass och skola
skall vara en sammanhållen helhet med en
genomtänkt utvecklingslinje för barns och
ungdomars lärande.
Förskoleklassen fungerar som en mötesplats
mellan förskolans och skolans kulturer.
Samverkan i arbetslag och en pedagogisk
integration mellan förskoleklass, grundskola och
fritidshem syftar till att skapa ett gemensamt
ansvar för att utveckla lärmiljöer av hög kvalitet
som främjar barns utveckling och lärande.
Förskolepedagogikens arbetssätt bör få större
genomslag i såväl förskoleklassen som i
grundskolans tidigare år.
Regeringen planerar insatser i syfte att stärka
den fortsatta pedagogiska integreringen och
samverkan mellan personal med olika
yrkeskompetenser.
Mer tid för undervisning i gymnasieskolan
I dag går så gott som alla ungdomar vidare från
grundskolan till gymnasieskolan. Målen för
gymnasieskolan formulerades senast av
regeringen i de nya programmål som gäller från
och med hösten 2000. Det finns dock elever som
har svårigheter att nå gymnasieskolans mål.
Lösningen ligger emellertid inte i att sänka
ambitionerna. I stället har regeringen vidtagit
flera åtgärder för att förbättra resultaten, t.ex.
ökade möjligheter till stödundervisning och
möjlighet till etappindelning av vissa kärnämnen.
Regeringen bedömde senast i 2000 års
ekonomiska vårproposition att det finns starka
skäl att ge eleverna i gymnasieskolan bättre
möjligheter att nå utbildningsmålen. En ökad
total undervisningstid i gymnasieskolan ger
eleverna bättre förutsättningar att nå målen,
främst i kärnämnen där nuvarande resultat
behöver förbättras.
Regeringen föreslår nu att antalet
undervisningstimmar utökas, dels generellt för
samtliga nationella och specialutformade
program med 30 timmar, dels ytterligare 30
timmar för program med yrkesämnen, eftersom
andelen som inte når målen är större på dessa
program.
Satsning på barn och ungdom med utländsk
bakgrund
Regeringen kommer att fortsätta satsningarna i
syfte att förbättra situationen för barn och
ungdomar med utländsk bakgrund. Genom
storstadssatsningen främjas barns och
ungdomars språkutveckling i förskola och skola.
Många barn lever i miljöer där få människor
har svenska som modersmål. För att kunna lära
sig svenska behövs också att man utvecklar sitt
eget modersmål. Kompetensutvecklingen av
lärare i skolor med elever med många
nationaliteter och språk skall fortsätta.
Intressanta exempel på hur olika arbetssätt
används i undervisningen i dessa skolor måste
spridas för att inspirera och stimulera en fortsatt
utveckling.
Regeringen har för avsikt att inom ramen för
avsatta medel vidta åtgärder för att förstärka
modersmålsundervisningen i förskolan och
skolan.
Regeringen avser vidare att under hösten lägga
en proposition som ger asylsökande barn och
barn som beviljats tidsbegränsat
uppehållstillstånd samma rätt till
förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola
som barn bosatta i Sverige.
Jämställdhet och andra värdegrundsfrågor
Läroplanerna markerar tydligt de grundläggande
värdena för skolans arbete och verksamhet.
Värdegrunden skall genomsyra hela
verksamheten i förskola, skola och utbildning för
vuxna. Den handlar om hur vi bemöter och
värderar varandra. Värdegrunden är också en
pedagogisk fråga som ställer krav på kunskap och
kompetens. För att stärka demokratin i skolan
och i samhället, främja jämställdhet och
jämlikhet, förebygga och motverka mobbning,
sexuella trakasserier, våld och andra brott,
främlingsfientlighet och diskriminering måste
värdegrunden sättas i fokus. Det krävs en
ständigt pågående process som omfattar alla i
skolan och det är nödvändigt att skolan
samverkar med det övriga samhället.
Värdegrundsfrågorna har hög prioritet. Under
Värdegrundsåret 1999 vidtogs särskilda åtgärder
för att stödja och stimulera det lokala arbetet
med värdegrunden i förskolan, skolan och
vuxenutbildningen genom regeringens
värdegrundsprojekt. Styrdokumenten för skolan
ger mål och riktlinjer för vad värdegrunden skall
representera i skolan men det är på kommunnivå
och i den enskilda skolan som arbetet måste
omsättas i det dagliga arbetet.
Jämställdhet är en viktig del av
värdegrundsarbetet i förskolan och skolan.
Regeringens arbete för jämställdhet i skolan har
som en följd av signaler om kränkande
behandling och sexuella trakasserier i skolorna
under det gångna året främst inriktats mot
insatser för att motverka kränkande behandling.
Frågor om jämställdhet och hur pojkar och
flickor uppträder mot varandra har
uppmärksammats särskilt i samband med
Värdegrundsåret.
Skolverket fick 1999 i uppdrag att göra en
kvalitetsgranskning om hur skolorna bedriver
sex- och samlevnadsundervisning, främst ur ett
jämställdhetsperspektiv. Detta ledde i sin tur till
ett nytt uppdrag, att ta fram en långsiktig,
strategisk planering för verkets arbete med de
grundläggande demokratiska värdena.
Uppdraget skall redovisas under hösten 2000.
I de nyligen reviderade kursplanerna för
grundskolan, bl.a. i de samhällsorienterande
ämnena, markeras att tid skall avsättas för att
diskutera och reflektera över begrepp som
identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet.
Jämställdhetsombudsmannen (JÄMO) har också
arbetat med insatser för att motverka sexuella
trakasserier i ett särskilt skolprojekt och nyligen
givit ut en handbok i ämnet.
Regeringen överväger fortsatta insatser inom
området, t. ex. genom att sprida kunskap och
lärande exempel, särskilt beträffande jämställdhet
och sex och samlevnad.
Elevinflytandet måste förbättras
Elevernas inflytande över sin situation i skolan
måste förbättras. Erfarenheter från den pågående
försöksverksamheten med lokala styrelser med
elevmajoritet inom gymnasieskolan sprids och
elevrådsarbete uppmuntras i skolorna.
Variationerna är dock stora. Enligt Skolverkets
attitydundersökning från 1997 anser eleverna sig
ha störst inflytande över vilka arbetssätt de
använder, medan möjligheterna att påverka sin
situation i skolan och att planera
undervisningens innehåll upplevs som sämre.
Regeringen avser att inom ramen för avsatta
medel fortsätta de uppskattade satsningarna på
kompetensutveckling i syfte att öka skolledarnas
kunskaper om skolans demokratiska värdegrund,
t.ex. varför elevinflytande är viktigt och hur man
aktivt kan arbeta med frågor som rör elevers
möjlighet att påverka sin vardag i skolan.
Regeringen avser också se över elevers
möjlighet att påverka sin arbetsmiljö.
IT i undervisningen - ITiS
Användningen av informationsteknik (IT) i
skolan skapar helt nya förutsättningar för
lärandet.
Den pågående satsningen på IT i skolan (ITiS)
berör nära hälften av antalet hösten 1997
verksamma lärare i förskoleklassen, grundskolan,
särskolan, specialskolan, sameskolan,
gymnasieskolan och de svenska utlandsskolorna.
Regeringen anser att det är angeläget att utvidga
satsningen till att omfatta fler lärare i de berörda
skolformerna liksom till lärarna inom den
kommunala vuxenutbildningen. Därigenom
stärks förutsättningen för att barn, ungdomar
och vuxenstuderande får möjlighet att tidigt lära
sig att använda IT som ett verktyg för sitt eget
kunskapssökande och lärande.
Regeringen anser att IT-satsningen bör
fortsätta även år 2002 och beräknar inom ramen
för tidigare avsatta medel resurser för att
ytterligare ca 13 000 lärare skall kunna
genomföra kompetensutveckling. Regeringen
vill redan nu anmäla sin avsikt att göra det
möjligt för lärare inom den kommunala
vuxenutbildningen att från och med år 2001 delta
i kompetensutvecklingsinsatser inom ramen för
ITiS.
ITiS-satsningen ligger i linje med det initiativ
som Europeiska kommissionen lagt fram för
Europeiska rådet för att möta de förändringar
som informationssamhället för med sig.
Europeiska rådet uppmanar i sina slutsatser från
mötet i Lissabon medlemsstaterna att se till att
alla skolor inom EU har tillgång till Internet och
andra multimediala hjälpmedel före utgången av
år 2001 samt att alla lärare har kunskapen att
använda IT i undervisningen senast i slutet av år
2002.
Kvalitetsredovisningarna förbättras
Varje skola liksom kommuner och landsting är
sedan 1997 skyldiga att årligen upprätta skriftliga
kvalitetsredovisningar. Kvalitetsredovisningen är
ett led i den kontinuerliga uppföljningen och
utvärderingen av målen för utbildningen.
Kvalitetsredovisningarna är ett viktigt underlag
inför kommunens prioriteringar och beslut om
budgeten. Dessutom fyller
kvalitetsredovisningarna en viktig funktion för
kommunen och skolan som underlag för
diskussioner om verksamheten med
medborgarna och föräldrarna. Fortfarande har
dock inte alla skolor gjort någon
kvalitetsredovisning och fortfarande finns det
brister i utformningen. Skolverket arbetar med
riktade
stödinsatser för att utveckla kvalitetsredo-
visningarna.
Regeringen kommer att vidta åtgärder för att
kvalitetsredovisningarna skall utvecklas
ytterligare till ett effektivt instrument i arbetet
med att förbättra kvalitet och utveckla skolorna.
Bland annat kommer förordningen om
kvalitetsredovisningar att ses över.
Forskning inom skolans område
Skolforskningen skall bidra till att utveckla
förskolan och skolan i överensstämmelse med
samhällets behov och politiska förutsättningar.
Den skall framför allt bidra med kunskap om hur
skolan kan ge alla barn och ungdomar en bra
start i sitt livslånga lärande och en god grund att
stå på som samhällsmedborgare.
Det lokala förändrings- och
utvecklingsarbetet, ett förändrat ansvar och nya
krav och roller även för barn och ungdomar har
accentuerat förskolans och skolans behov av
forskningskunskap samt kontakter, samverkan
och samarbete med forskare och forskning.
Skolans vetenskapliga bas och personalens
forskningskompetens behöver stärkas, liksom
deras kunskap om aktuell forskning. Regeringen
föreslår därför en avsevärd ökning av anslaget
Forskning inom skolväsendet.
Forskning rörande vuxnas lärande är även det
ett angeläget område som behöver förstärkas.
Regeringen avser att återkomma till detta i den
kommande propositionen om vuxnas lärande.
En aktivare roll för Skolverket
Det är angeläget att skolutvecklingsmedel i högre
utsträckning än hittills används för att hävda en
likvärdig skola. Regeringen kommer därför inom
kort att ge Skolverket i uppdrag att utveckla och
pröva nya former för att stödja skolutveckling.
Genom riktade insatser skall verket mer aktivt
verka för att kommuner och skolor där många
elever inte når målen ges stöd för att utveckla
verksamheten. Det skall vara möjligt att koppla
särskilda utvecklingsmedel till skolorna för att
t.ex. genom kompetensutveckling öka
måluppfyllelsen och få en mer likvärdig skola.
Särskild tonvikt kommer att läggas vid
basfärdigheterna, att alla elever skall kunna läsa,
skriva och räkna.
Detta innebär att Skolverkets roll när det
gäller skolutveckling får en annan profil.
Projektansökningsmodellen tonas ner till förmån
för mer riktade insatser av främjande karaktär
som skall vara inriktade på att förbättra
resultaten. Initiativ till insatserna kan ta sin
utgångspunkt i det underlag som verket förfogar
över genom sin omfattande uppföljnings-,
utvärderings- och tillsynsverksamhet samt från
kvalitetsgranskningsnämndens arbete. Genom
den ändrade inriktningen kan man nå fler skolor
och härigenom öka förutsättningarna för att fler
elever skall kunna nå målen.
Proposition om vuxnas lärande
Vuxenutbildningen befinner sig i ett intensivt
reformskede. År 1997 inleddes den femåriga
satsningen på vuxenutbildning, kunskapslyftet,
som bl.a. har inneburit en kraftig ökning av den
kommunala vuxenutbildningen.
Regeringen avser att i en kommande
proposition lämna förslag om vuxnas lärande.
Underlag för detta arbete är
Kunskapslyftskommitténs slutbetänkande och
ett omfattande uppföljnings- och
utvärderingsarbete.
Regeringen avser också att återkomma med
ett samlat förslag om den eftergymnasiala
yrkesutbildningens framtid, grundat på den
försöksverksamhet med kvalificerad
yrkesutbildning som pågått sedan 1996.
Regeringen gör bedömningen att en successiv
minskning av kunskapslyftet bör inledas under år
2001. Motivet är dels ett lägre antal sökande
under våren 2000, dels behovet av att anpassa
utbildningsorganisationen till den lägre nivån
under 2003. En sådan åtgärd bör också bidra till
att något begränsa bristen på lärare, främst i
gymnasieskolan. Regeringen avser att i
propositionen om vuxnas lärande återkomma till
hur minskningen skall kunna genomföras, utan
att den pågående förnyelsen av
vuxenutbildningen avstannar.
Utvärdering av folkbildningen
Styrningen av folkbildningen förändrades
radikalt 1991. Från att ha varit en centralstyrd
angelägenhet med detaljerade regler ändrades
styrningen till att staten endast angav vissa syften
med statsbidraget.
Det har nu gått drygt fem år sedan den senaste
statliga utvärderingen av folkbildningen
slutfördes. Regeringen gör därför bedömningen
att det är dags att initiera en ny utvärdering.
Regeringen avser att återkomma i denna fråga i
propositionen om vuxnas lärande.
4.4.2 Högre utbildning i 2000-talet
I 2000-talets högskola är det långsiktiga målet att
hälften av en ungdomskull skall ha börjat
högskolestudier vid 25 års ålder. 1964 sattes
målet att gymnasiet och fackskolan skulle
dimensioneras för hälften av en ungdomskull.
Det innebär att dagens unga får en utbildning
som till sin omfattning vida överträffar tidigare
generationers. Denna höga ambitionsnivå är ett
kraftprov för den svenska högskolan när det
gäller organisation och rekrytering av
kvalificerad personal. Därför krävs en förnyelse
av den högre utbildningens arbetsformer och
pedagogik.
2000-talets högskola måste präglas av minskad
snedrekrytering och ökad mångfald. I
globaliseringens tid måste internationaliseringen
av den högre utbildningen vidareutvecklas och
studentrörligheten över gränserna öka. Men
expansionen innebär också en utmaning för
lärosätena vad gäller rekryteringen av studenter.
Samtidigt måste en mångfaldens högskola bättre
avspegla det svenska samhällets olika delar. Att
minska den sociala och etniska
snedrekryteringen är en fråga om rättvisa men
också om kvalitet. Det nya studiestödet som
införs hösten 2001 med förbättrade villkor i
form av högre bidragsdel, pensionsgrundande
studiebidrag och högre fribelopp, är en viktig del
i detta arbete. En högskoleutbildning blir rikare
och en bättre förberedelse för ett liv i ett allt mer
globaliserat samhälle om studenterna har olika
bakgrund och erfarenheter. Av samma skäl är det
angeläget att motverka den starka köns-
uppdelningen i högskolans utbildningar. Arbetet
för att få fler kvinnor på ledande positioner i
högskolan måste med kraft gå vidare.
Diskriminering måste motverkas effektivt i
2000-talets högskola. För att nå ett jämjämlikt
samhälle präglat av kulturell mångfald måste
insatser mot diskriminering prioriteras. Det
handlar om det mest grundläggande kravet av
alla: rätten att bli behandlad som en individ med
lika rättigheter och skyldigheter som andra.
2000-talets högskola måste ge en utbildning,
av hög internationell kvalitet, som hela tiden
förnyas. Ambitionerna för kvalitetsarbetet i
högskolan ökas nu radikalt. All
högskoleutbildning kommer att utvärderas för
att driva på kvalitetsutvecklingen och säkerställa
att samtliga utbildningar håller hög kvalitet.
Studentinflytandet stärks för att studenterna
bättre skall kunna driva på utbildningens kvalitet
och förnyelse. Den pedagogiska förnyelsen av
högskoleutbildningen behöver utvecklas.
Distansutbildningen behöver expandera inte
minst för att möta utbildningsbehov utanför
högskoleorterna och för att öka möjligheterna
till studier på mer flexibla villkor i tid och rum.
Informationstekniken skapar nya möjligheter för
pedagogiken och för distansutbildningen.
Högskolan måste samarbeta med det omgivande
samhället, inte minst för att kunna möta
arbetsmarknadens behov av kompetens.
Forskning och forskarutbildning är av central
betydelse i det moderna samhället. Sverige skall
fortsätta att stärka sin position som framstående
forskningsnation. Forskning är en viktig
tillväxtfaktor. Samtidigt som den bidrar till
samhällets sociala, kulturella och demokratiska
utveckling är den av central betydelse för
näringslivet.
Sverige avsätter, inklusive näringslivets
betydande insatser, närmare fyra procent av
BNP till forskning och utvecklingsarbete, vilket
är mer än något annat land i världen. Staten har
ett särskilt ansvar för att garantera forskningens
frihet och att stödja vital grundforskning och
forskarutbildning.
Forskarutbildningen har blivit en strategiskt
viktig utbildning i 2000-talets kunskapssamhälle.
Behovet av forskarutbildade ökar både inom
högskolan och i det övriga samhället. Därigenom
kan forskningsanknytningen i
högskoleutbildningen och därmed utbildningens
kvalitet stärkas. Genom att öka antalet
forskarutbildade främjas spridningen av
kunskaper och forskningsresultat i hela
samhället.
Svensk forskning måste kraftsamla inom
angelägna forskningsområden, förbättra
villkoren för unga forskartalanger och fortsätta
öka andelen kvinnor på alla nivåer inom
forskarvärlden. I denna proposition föreslås
ytterligare resurser för att anställa nyexaminerade
forskare samt satsningar på bioteknik, IT,
materialvetenskap, humaniora, det konstnärliga
området, utbildningsvetenskap, vårdvetenskap
samt forskning om miljö och hållbar utveckling.
Anslagen till högre utbildning, studiestöd och
forskning ökar kraftigt. Under en fyraårsperiod
ökas anslagen till högskolans grundutbildning
med drygt 3,8 miljarder kronor. De statliga
anslagen till forskning höjs under samma tid med
nära 1,3 miljarder kronor. Tillsammans med den
beslutade reformeringen av studiestödet innebär
det att regeringen höjer anslagen till
högskolesektorn med mer än 9 miljarder kronor
under mandatperioden. Det är en satsning på
högre utbildning och forskning av historiskt sett
unik omfattning.
Utbyggnaden och antalet sökande till
högskolan
Utbyggnaden av högskolan fortsätter i hela
landet. Under perioden 1997 2003 tillförs
universiteten och högskolorna resurser för
närmare 100 000 nya permanenta
högskoleplatser. Det långsiktiga målet är att
hälften av en årskull skall ha börjat på högskolan
vid 25 års ålder.
Antalet högskolenybörjare läsåret 1998/99 var
66 700, vilket är den högsta siffran någonsin.
Antalet sökande som ej tidigare läst i högskolan
är hösten 2000 omkring 110 000. Trots
expansionen är antalet sökande alltså långt större
än antalet nybörjarplatser.
Omfördelning av högskoleplatser medger bl.a.
designsatsning
Under den kraftiga expansionen av högskolan
sedan 1997 har tyngdpunkten cirka hälften av
expansionen legat inom naturvetenskap och
teknik. Många högskolor och universitet har
aktivt och framgångsrikt rekryterat studenter till
dessa områden. Läsåret 1995/96 fanns ca 50 000
studenter inom det tekniska området. Tre år
senare, 1998/99, hade antalet ökat till nära 64 000
studenter. På det naturvetenskapliga området
ökade antalet studenter samtidigt från ca 68 000
till ca 82 000.
Flera lärosäten möter nu svårigheter i att
fortsätta den kraftiga expansionen inom
naturvetenskap och teknik. Regeringen har
därför beslutat att ge lärosätena rätt att omvandla
utbildningsplatser från naturvetenskap och
teknik till platser inom samhällsvetenskapliga,
humanistiska och juridiska ämnesområden om
högskolan eller universitet bedömer att
utbildningsuppdraget inte kan fullgöras, vad
avser naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar.
Designområdet utvecklas starkt. Det ökade
intresset för att använda formgivning som ett
sätt att höja produktkvaliteten, och därigenom
stärka svenska produkters internationella
konkurrenskraft, har bidragit till en ökad
efterfrågan på kompetens inom designområdet.
Regeringen bedömer att det finns behov av ny
utbildning på området och en utökning av
antalet platser.
Regeringen gör bedömningen att det behövs
en ökning för några av de lärosäten som har olika
former av designutbildning eller olika
utbildningar med inslag av design att tillämpa
ersättningsbeloppet för utbildningsområdet
design.
Media är ett annat område med stor
utvecklingspotential och hög efterfrågan på
kompetens. Regeringen bedömer dels att fler
lärosäten bör få tillämpa ersättningsbeloppet för
utbildningsområdet media, dels att området bör
utökas genom fördelning av nya
utbildningsplatser till området media.
Rymd- och miljösatsning i Kiruna
Den rymd- och miljövetenskapliga utbildningen
och forskningen i Kiruna är av stor betydelse för
Sverige. Regeringen gör i denna proposition en
förstärkning på dessa områden i Kiruna bl.a.
genom 150 nya utbildningsplatser och en
forskarskola i rymdteknik.
Studentinflytande och kvalitet i högskolan
Fokus måste läggas på kvaliteten inom den högre
utbildningen. Det sker dels internt inom
högskolan genom att studenternas inflytande
över verksamheten stärks, dels genom att
Högskoleverkets roll som extern
kvalitetsgranskare utvecklas.
Vidare ges studenterna nya förutsättningar att
påverka högskolan och utbildningarna. För att
detta arbete skall lyckas måste studenterna vara
delaktiga och medansvariga för verksamheten
och kvalitetsutvecklingen i högskolan.
Regeringen kommer att nära följa hur
högskolorna och studentkårerna utvecklar
studentinflytandet, inte minst när det gäller
enskilda studenters möjligheter till inflytande.
Enligt propositionen Studentinflytande och
kvalitetsutveckling i högskolan (prop.
1999/2000:28) skall lärosätena i sina
årsredovisningar redovisa hur studentinflytandet
utvecklas och studentkårerna ges rätt att
framföra erfarenheter och synpunkter i direkt
anslutning till årsredovisningarna.
I propositionen angav regeringen att den
skulle återkomma med förslag till reglering av
formerna för återkallande av ett
examenstillstånd. Denna möjlighet fyller en
central funktion i det nationella systemet för
kvalitetssäkring av den högre utbildningen. Ett
lärosäte vars utbildning inte svarar mot
kvalitetskraven får en tydlig signal om att
kvaliteten måste höjas - i annat fall kan
examenstillståndet återkallas. Detta understryker
kvaliteten hos de examina som får avläggas och
ger en tydlig signal till presumtiva studenter,
arbetsgivare och samhället i övrigt, såväl
nationellt som internationellt, om att svensk
högskoleutbildning håller genomgående hög
kvalitet.
Regeringen föreslår att högskolelagen
(1992:1434) tillförs, i enlighet med det förslag
som remitterats, nya bestämmelser som reglerar
förfarandet när det finns kvalitetsmässiga brister
i grundläggande högskoleutbildning, (se
avsnittet Kvalitet Statliga insatser). Målet är att
universitet och högskolor skall vidta åtgärder så
att utbildningen lever upp till kvalitetskraven,
men om så inte sker kan examenstillståndet
återkallas. De studenter som redan har påbörjat
utbildningen skall dock kunna slutföra sina
studier på berört lärosäte. Lärosätet måste då
vidta åtgärder så att utbildningen kan slutföras
med god kvalitet. Därmed tryggas såväl
utbildningens kvalitet som studenternas
rättssäkerhet.
Den öppna högskolan
För att öka rekryteringen till högskolan, men
också för att höja kvaliteten inom utbildningen
och forskningen, måste den ojämlika
rekryteringen till utbildning minska på alla
nivåer. Universiteten och högskolorna måste
arbeta mer medvetet med att bredda
rekryteringen för att uppnå större social och
etnisk mångfald i den högre utbildningen.
Förslag i dessa frågor som bl.a. innebär flexiblare
urvalsregler och mer aktiv rekrytering
remissbehandlas för närvarande. Regeringen
avser att återkomma till riksdagen med förslag
som syftar till att öka mångfalden, minska
snedrekryteringen och öka andelen ungdomar i
högskolan.
Jämställdhet
Högskolan är i hög utsträckning könssegregerad.
Ett stort antal utbildningar har en mycket
ensidig könssammansättning och alltför få
kvinnor finns på de högre positionerna i
högskolan. Regeringens insatser för att uppnå
jämställdhet mellan kvinnor och män inom
högskolan inriktas på att öka andelen kvinnor
inom lärar- och forskarkåren, att bryta de
könsbundna studievalen samt att integrera
genusperspektiv i undervisningen och stödja
genusforskning.
Universitet och högskolor har sedan 1997 i
uppdrag att vidta åtgärder för att åstadkomma en
jämnare könsfördelning. Inom framför allt det
tekniska området har högskolorna bedrivit ett
målmedvetet arbete som har givit goda resultat.
SCB redovisar att antalet nybörjare på
civilingenjörsutbildningar ökade med 780 mellan
1993/94 och 1998/99. Av denna ökning var 570
kvinnor och 210 män. På utbildningarna till
högskoleingenjör står kvinnorna för nästan
hälften av ökningen. Det finns däremot ingen
motsvarande inbrytning av män där kvinnor av
tradition har varit överrepresenterade. Det är
därför angeläget att högskolorna gör ytterligare
ansträngningar för att öka antalet män på
utbildningar inom områden som undervisning
och vård med mycket stor andel kvinnor.
Andelen kvinnliga lärare i högskolan är låg,
särskilt på professorsnivån. Regeringen
presenterar nu höjda preliminära rekryteringsmål
för kvinnliga professorer för de kommande åren.
Målen kommer att omfatta fler högskolor än
tidigare. Det yttersta ansvaret för
jämställdhetsarbetet ligger på universitet och
högskolor. De nya organisationerna för
forskningsfinansiering föreslås aktivt verka för
jämställdhet inom forskningen. En forskarskola
med inriktning mot genusforskning föreslås.
Lagregler mot diskriminering av studenter
Studenter omfattas i dag inte av lagarna om
förbud mot diskriminering på grund av kön,
sexuell läggning, funktionshinder eller etnisk
tillhörighet. Dessa gäller endast i arbetslivet.
Eftersom högskoleutbildning har en så
avgörande betydelse för den enskilde och för
samhällets utveckling är det viktigt att stärka
studentens skydd mot diskriminering.
Regeringen bedriver ett arbete i syfte att få
fram lagregler som skyddar studenter mot
diskriminering på grund av kön, sexuell läggning,
funktionshinder eller etnisk tillhörighet. Ett
förbud mot diskriminering kan utgöra basen för
det fortsatta arbetet för en öppen högskola som
behandlar alla lika, en högskola där studenterna
har ett starkare skydd, bättre stöd och en tydlig
väg att driva sin sak.
Studenter med funktionshinder
Alla personer har lika rätt till högskoleutbildning
även om de har funktionshinder. Studenter med
funktionshinder bör därför ges bättre
förutsättningar att bedriva högskolestudier.
Universitet och högskolor skall beakta behovet
av stöd för studenter med funktionshinder.
Lärarutbildning på förstärkt vetenskaplig
grund
Regeringen har lagt en proposition om en
framtida lärarutbildning på förstärkt vetenskaplig
grund, En förnyad lärarutbildning (prop.
1999/2000:135) som behandlas i riksdagen under
hösten. Förslaget betonar vikten av djupa
ämneskunskaper i lärarutbildningen, en bättre
verksamhetsanknytning samt kraftigt förstärkt
forskning kring lärande vilket ger alla lärare en
gemensam gedigen utbildningsvetenskaplig
grund.
I enlighet med propositionen om en ny
lärarutbildning lägger regeringen nu förslag om
att anslagen för utbildningsvetenskaplig
forskning ökas med 90 miljoner kronor.
Dessutom föreslås två nya forskarskolor inom
det utbildningsvetenskapliga området.
Forskning och forskarutbildning
I denna proposition föreslås en fördelning av 939
miljoner kronor av de närmare 1,3 miljarder
kronor till forskning och forskarutbildning
under perioden 2000-2003 som riksdagen
tidigare beslutat om. Förslag till fördelning av
resterande 340 miljoner kronor har tidigare
föreslagts riksdagen.
Generationsskiftet
En betydande del av de ökade anslagen avses att
användas till att bygga ut och förstärka
forskarutbildningen. Antalet doktorander och
forskarexaminerade har ökat kraftigt under
senare år. Sverige har i dag lika många
doktorander som det fanns gymnasister i början
av 1950-talet. Men för att klara det förestående
generationsskiftet inom svensk forskning och
den ökande efterfrågan på personer med
forskarutbildning, behövs ytterligare satsningar.
Regeringen lägger förslag om sexton
forskarskolor inom ett brett spektrum av ämnen.
De ökade resurserna till humanistisk forskning
förbättrar förutsättningarna för
forskarutbildningen i humaniora. Vidare tillförs
Rådet för högskoleutbildning 5 miljoner kronor
för att bl.a. utveckla handledningen inom
forskarutbildningen. Regeringen avser också att
föra in en bestämmelse i högskoleförordningen
(1993:100) som innebär att varje lärosäte som
anordnar forskarutbildning skall anordna
utbildning av handledare inom
forskarutbildningen.
För att klara generationsskiftet behövs även
särskilda satsningar på unga forskare. Regeringen
föreslår därför att 110 miljoner kronor avsätts
för rekryteringstjänster för unga forskare och
särskilda medel till framstående unga forskare.
Ökade forskningsresurser till universitet och
högskolor
Regeringen har tidigare inlett en omfattande
satsning på att förstärka forskningen och
forskarutbildningen vid de tre nya universiteten i
Karlstad, Växjö och Örebro, vid Mitthögskolan
samt vid högskolorna i Kalmar och
Karlskrona/Ronneby som tilldelats
vetenskapsområde. Regeringen har redan tidigare
aviserat att anslagen till dessa lärosäten höjs med
sammanlagt 250 miljoner kronor under perioden
2000 2002. Dessa högskolor tilldelas nu
ytterligare sammanlagt 45 miljoner kronor 2003.
Dessutom får Mälardalens högskola, som
tilldelats vetenskapsområdet teknik, 2 miljoner
kronor 2001 och 12,5 miljoner kronor 2003 i
höjda anslag.
De statliga anslagen för forskning och
konstnärligt utvecklingsarbete vid övriga
högskolor ökas med sammanlagt 70,5 miljoner
kronor. Universiteten i Uppsala, Lund,
Stockholm, Göteborg, Umeå och Linköping
samt Luleå tekniska universitet får sammanlagt
37 miljoner kronor i höjda anslag för
humanistisk forskning. Linköpings universitet
och Luleå tekniska universitet får dessutom
förstärkta resurser för teknisk forskning med
sammanlagt 8 miljoner kronor.
För att förnya forskarutbildningen och
utveckla samarbetet mellan lärosätena lägger
regeringen förslag om sexton forskarskolor. För
dessa forskarskolor tillskjuts sammanlagt 214
miljoner kronor.
Viktiga forskningsfält
Det är angeläget att främja kraftsamling och ökat
gränsöverskridande mellan olika vetenskapliga
discipliner samt att utveckla spetskompetens
inom viktiga forskningsfält. Under perioden
2001-2003 tillförs successivt nya resurser till
forskning och forskarutbildning (inkl.
forskarskolor) inom bioteknik och biovetenskap
om 120 miljoner kronor, informationsteknik och
IT-forskning om 120 miljoner kronor,
materialvetenskap och materialteknik om 35
miljoner kronor, humaniora och
samhällsvetenskap om 128 miljoner kronor,
vård- och omsorgsforskning om 35 miljoner
kronor, forskning och utvecklingsarbete inom
det konstnärliga området om 20 miljoner kronor
samt forskning om miljö och hållbar utveckling
om 20 miljoner kronor. Ett annat angeläget
forskningsområde är forskning kring
kunskapsutveckling, utbildning och lärande. I
propositionen En förnyad lärarutbildning (prop.
1999/2000:135) har regeringen föreslagit
omfattande satsningar inom detta forskningsfält.
Anslagen till denna forskning föreslås höjas med
sammanlagt 114 miljoner kronor (inkl.
forskarskolor).
Samverkan med det omgivande samhället
Högskolans samverkan med det omgivande
samhället bör utvecklas på alla områden och
integreras i utbildning och forskning. Universitet
och högskolor bör fortsätta att utveckla
strategier och handlingsprogram för samverkan
med det omgivande samhället. Utifrån varje
lärosätes förutsättningar är det angeläget att de
medverkar i det fortsatta arbetet med de
regionala tillväxtavtalen.
4.4.3 Ett reformerat studiestöd
En bredare rekrytering till högre utbildning och
vuxenutbildning förutsätter ett bra studiestöd.
Den 1 juli 2001 införs ett reformerat och
sammanhållet studiestöd som ersätter dagens
studiemedel, svux (särskilt vuxenstudiestöd) och
svuxa (särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa).
Det reformerade studiestödet innebär bl.a. att
bidragsdelen och fribeloppet i studiemedlen höjs,
att återbetalningen reformeras och att
studiebidraget blir pensionsgrundande. Studie-
bidraget vid heltidsstudier är i dag 1 984 kronor
per månad och kommer att höjas med 478
kronor till 2 462 kronor, en höjning med 24
procent. Fribeloppet ökar från 54 900 kronor per
år till 91 500 kronor (2000 års prisnivå).
4.4.4 Vissa gemensamma områden
Främja intresset för naturvetenskap, teknik
och matematik
Regeringen har under lång tid understrukit
betydelsen av naturvetenskap och teknik för
samhället och har också gjort stora satsningar för
att stimulera intresset för studier i dessa ämnen i
både ungdomsskolan och högskolan.
Regeringen har inrättat nationella
resurscentrum i kemi, fysik, teknik och
matematik, med ett nationellt ansvar att bl.a.
arbeta med utvecklingen av undervisningen i
dessa ämnen och ge stöd till lärare och elever.
Vidare får ett flertal teknik- och
naturvetenskapscentra finansiellt stöd. På
regeringens uppdrag bedriver Statens skolverk
och Högskoleverket det s.k. NOT-projektet
som bl.a. har i uppdrag att påverka elevers attityd
och intresse för naturvetenskap, teknik och
miljö. Dessutom har regeringen satsat på
tekniskt-naturvetenskapligt basår för att
ytterligare underlätta rekryteringen till
högskolan inom dessa områden.
Utvecklingen inom det naturvetenskapliga
forskningsfältet går mycket fort och nya
kunskaper och nytt tänkande måste tas tillvara i
undervisningen för att fånga upp barns och
ungas intresse. Det gäller inte minst biotekniken
med alla dess tillämpningar.
Arbetet med att stödja undervisningen i
naturvetenskap, teknik och matematik är
långsiktigt och behöver öka. Bl.a. kan särskilda
insatser genomföras inom ramen för de
nationella resurscentra som finns i kemi, fysik,
teknik och matematik.
Regeringen avser att ta initiativ till lämpliga
åtgärder för att främja intresset för
naturvetenskap, teknik och matematik, t.ex.
genom nya samarbetsprojekt eller
stimulansåtgärder.
Utbildning för hållbar samhällsutveckling
Regeringen har slagit fast att Sverige skall vara en
ledande nation när det gäller utvecklingen för ett
hållbart samhälle. Utbildning och
kunskapsutveckling är en grundläggande faktor i
strävan för en hållbar samhällsutveckling.
Utbildningsministrarna i Baltic 21-regionen har
beslutat att inrätta ett sektorsnätverk för att
utveckla en Agenda 21 för utbildning i
Östersjöregionen. Sverige har här en utmärkt
möjlighet att påverka utvecklingen av
utbildningen för ett hållbart samhälle i regionen.
En hållbar samhällsutveckling omfattar
ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter.
Dessa tre aspekter är ömsesidigt beroende av
varandra och för att uppnå hållbar utveckling
krävs att de integreras. Utmaningen för en
framgångsrik utveckling av det hållbara samhället
är att naturvetenskap/teknik, humaniora och
samhällsvetenskap samverkar på ett integrerat
sätt. Det innebär en stor omställning för lärarnas
sätt att arbeta, på alla nivåer i
utbildningssystemet, och får alltså inverkan på
såväl lärarutbildning som kompetensutveckling
av redan aktiva lärare.
Ordförandeskapet i Europeiska unionen
våren 2001
Under det svenska ordförandeskapet i EU våren
2001 kommer utbildnings- och
forskningsfrågorna att spela en viktig roll. Vid
Europeiska rådets extra möte i Lissabon om
sysselsättningen formulerades det strategiska
målet för Europeiska unionens arbete under den
närmaste tioårsperioden att bli världens mest
konkurrenskraftiga och dynamiska,
kunskapsbaserade ekonomi med möjlighet till
hållbar ekonomisk tillväxt, med fler och bättre
arbetstillfällen och en högre grad av social
sammanhållning . Utbildning är ett centralt
område för insatser som syftar till att uppfylla
detta mål. Uppföljningen av slutsatserna från
Lissabon, och förberedelserna inför toppmötet
om sysselsättningen i Stockholm i mars 2001,
blir därför en mycket viktig uppgift inom
utbildningsområdet under ordförandeskapet.
Andra viktiga delområden i uppföljningen av
Lissabonslutsatserna är utveckling av
användningen av informationsteknik i all
utbildning samt främjande av livslångt lärande
och rörlighet och utbyten över gränserna.
Arbetsprogrammet kommer även att omfatta
frågor som rör utbildningens kvalitet, utveckling
av samarbetet med kandidatländerna och
språkinlärning. Första halvåret 2001 svarar
Utbildningsdepartementet för ett tiotal
tjänstemannamöten och expertkonferenser som
förläggs till olika orter i Sverige och med teman
som anknyter till arbetsprogrammet.
Satsningar på både utbildning och forskning är
väsentliga för utvecklingen av ett kunskapens
Europa. Därför kommer utbildnings- och
forskningsministrarna för första gången sedan
1994 att ha ett gemensamt informellt möte vilket
äger rum i Uppsala den 1-3 mars 2001.
I slutet av juni 2001 genomför det svenska
ordförandeskapet i samarbete med Lettland och
EU-kommissionen en konferens i Riga för
utbildningsministrarna från EU och
kandidatländerna. Konferensen kommer bl.a. att
ha den särskilda handlingsplanen för användning
av informationsteknik inom utbildningsområdet,
eLearning, som tema.
4.5 Insatser
4.5.1 Statliga insatser inom
politikområdet
Såväl huvudmannaskap, finansieringsformer som
statliga insatser varierar inom politikområdet.
Insatserna består av:
Finansiering och anslag. Totalt uppgår den
direkta statliga finansieringen inom
politikområdet till ca 30 procent av
driftkostnaderna vilket medför att detta inte
är den dominerande styrformen. Anslagen
utgår till studiestöd, statlig verksamhet samt
som bidrag till kommunal och enskild
verksamhet. Anslagen till högskolans
grundutbildning är delvis
prestationsrelaterade. Anslag utgår inte bara
till löpande verksamhet utan används också
som kompletterande finansiering för att
förändra, utveckla, förnya och komplettera
den befintliga verksamheten. Viktiga exempel
på detta är kunskapslyftet inom
vuxenutbildningen, försöksverksamheten
med kvalificerad yrkesutbildning (KY), IT i
skolan (ITiS), kompetensutveckling för lärare
och den i juni 2000 framlagda propositionen
om maxtaxa och allmän förskola m.m. (prop.
1999/2000:129).
Reglering och uppställande av mål. För hela
politikområdet utom för folkbildningen
fastställs mål och vissa regler i lag och andra
författningar. För folkbildningen fastställer
staten endast syften medan mål och regler
fastställs av folkbildningen själv genom
Folkbildningsrådet. För förskoleverksamhet,
skola och vuxenutbildning gäller skollagen
(1985:1100) och läroplaner. För universitet
och högskolor gäller högskollagen
(1992:1434) och för studiestödsområdet
studiestödslagen (1973:349 och 1999:1395).
Dessa lagar och i förekommande fall
läroplaner är också giltiga för den enskilda
verksamheten på respektive område. På
högskoleområdet gäller dock en särskild lag
för enskilda utbildningsanordnare (1993:792).
Uppföljning. De centrala myndigheterna
Statens skolverk, Högskoleverket och
Centrala Studiestödsnämnden har
uppföljnings- och statistikansvar på sina
respektive områden. Statistiska Centralbyrån
svarar för gemensam utbildningsstatistik.
Utvärdering, kvalitetssäkring och granskning.
De ovannämnda centrala myndigheterna har
samtliga ett utvärderingsansvar på sina
områden och har omfattande
utvärderingsprogram. Folkbildningsrådet
svarar för kontinuerlig utvärdering av
folkbildningen och staten tar vart femte år
initiativ till en statlig utvärdering. Arbete med
kvalitetssäkring, kvalitetsredovisning och
kvalitetsutveckling pågår inom kommuner,
skolor och högskolor. Skolor och kommuner
skall årligen upprätta kvalitetsredovisningar.
Vid Skolverket finns en
kvalitetsgranskningsnämnd och Skolverket
genomför sedan 1998 årliga
kvalitetsgranskningar på områden som
fastställs av regeringen. Universitet och
högskolor arbetar med kvalitetsutveckling
vilket är ett åläggande enligt högskolelagen.
Arbetet följs upp av Högskoleverket.
Högskoleverket granskar löpande
examensrätter vid alla universitet och
högskolor och kan dra in dem eller göra
påpekanden. Högskoleverket genomför
nationella utvärderingar som kan vara
inriktade på ett ämne, ett program eller
särskilda aspekter.
Tillsyn. Tillsynen inom politikområdet utövas
av de centrala myndigheterna. Kommunerna
utövar tillsyn över enskild
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
inom kommunen. Folkbildningsrådet utövar
tillsyn över folkbildningen.
Internationellt samarbete. Det internationella
samarbetet på det utbildningspolitiska
området är en viktig del av de statliga
insatserna.
Förskola och skola
Insatser inom kompetensutvecklingsområdet
Under ett antal år har regeringen avsatt särskilda
medel för skolutveckling, framför allt
kompetensutveckling av lärare. Avsikten från
regeringens sida har varit att underlätta för
kommunerna att ta sitt ansvar för personalens
kompetensutveckling och skolans utveckling.
Insatserna har av regeringen bedömts
nödvändiga för att påskynda skolutvecklingen
och skolans arbete för att nå de nationella målen.
Därutöver har i 2000 års ekonomiska
vårproposition (prop. 1999/2000:100) 100
miljoner kronor avsatts under vardera åren 2001
och 2002 för insatser i syfte att förbättra
måluppfyllelsen i grundskolan.
Skolverket har i uppdrag att följa upp och
redovisa projektens genomförande. Med hänsyn
till den omfattande ekonomiska satsning som
dessa särskilda insatser innebär samt det
omfattande utvecklingsarbete som härigenom
initieras och stimuleras, bör Skolverket få i
uppdrag att göra en mer samlad redovisning av
projektens genomförande och redovisa de
effekter av de statliga insatserna som kan påvisas.
Regeringen har också satsat närmare 1,5
miljarder kronor på skolutveckling genom
projektet ITiS - IT i Skolan. Projektet innebär
omfattande insatser för kompetensutveckling av
lärare i arbetslag. I projektet ingår även att
förbättra skolors tillgänglighet till Internet, e-
postadress till alla lärare och elever samt andra
instanser.
Från och med 1998 har regeringen avsatt cirka
fyra miljarder kronor för att stödja
skolutveckling och lärarnas
kompetensutveckling.
Insatser för elever i behov av särskilt stöd
I 1999 års ekonomiska vårproposition (prop.
1998/99:100) aviserade regeringen avsikten att
även i fortsättningen prioritera arbete med
kvalitet och likvärdighet i skolan. Elever i behov
av särskilt stöd, såväl i grund- som i
gymnasieskolan måste ges förutsättningar att nå
målen. Som redovisas under avsnittet ovan har
under första året medel fördelats för att förstärka
stödet till kompetensutveckling för undervisning
av elever i behov av särskilt stöd samt för att
stödja och stimulera arbetet med
språkutveckling, med inriktning på att förbättra
läs- och skrivmiljöerna.
Regeringen har tillsatt en expertgrupp som har
i uppdrag att analysera behovet av insatser för att
stärka måluppfyllelsen och den individuella
planeringen i grundskolan. Expertgruppen skall
bl.a. studera hur insatser i skolan för elever i
behov av särskilt stöd ingår i planeringen,
uppföljningen, utvärderingen och
resursfördelningen.
Mot bakgrund av det stora behovet av
forskning och utveckling disponerar Skolverket
sammanlagt 6 miljoner kronor under en
treårsperiod för att stimulera och stödja
pedagogisk forskning inom området
specialskolor och resurscenter.
Därtill har regeringen, som redovisas nedan,
tillsatt en organisationskommitté för att se över
statens stöd i specialpedagogiska frågor till
kommunerna (Dir 2000:9).
Skolverket har i uppdrag att analysera
orsakerna till att elever lämnar grundskolan och
gymnasieskolan utan fullständiga betyg och
orsakerna till att elever vid det individuella
programmet inte går vidare till studier på
nationellt eller specialutformat program.
Skolverket skall därvid särskilt uppmärksamma
elever med utländsk bakgrund och elever med
funktionshinder. Uppdraget skall redovisas
senast den 1 maj 2001. En delredovisning av
uppdraget skall lämnas senast den 1 oktober
2000.
Specialskolan m.m.
Den 1 juli 2000 inrättades en särskild myndighet,
Specialskolemyndigheten, som skall samordna
resurser, utvecklingsarbete m.m. i syfte att stärka
utvecklingen av skolornas inre arbete för att
bidra till en ökad måluppfyllelse. Dagens
regionala specialskolor samt Åsbackaskolans
skoldel är inordnade i den nya myndigheten.
Därmed har dessa skolor upphört att vara egna
myndigheter.
I kommittédirektiven för Statens stöd i
specialpedagogiska frågor (Dir. 2000:9) ges en
särskild utredare i uppdrag att förbereda
ombildandet av Statens institut för
handikappfrågor i skolan (SIH) till en ny
myndighet för statens stöd i specialpedagogiska
frågor. Åsbackaskolans, Ekeskolans,
Hällsboskolans och Tomtebodaskolans
resurscenter skall inordnas i den nya
myndigheten. Därmed upphör dessa
resurscenter att vara egna myndigheter. Till
myndigheten skall också föras de statliga
bidragen för landstingens
hörselvårdskonsulenter, vissa kunskapscenter
och datapedagogerna vid de regionala dataresurs-
centren, de s.k. REDAH-centren.
Myndigheten skall svara för såväl stöd som
utvecklingsverksamhet. Syftet med förändringen
är bl.a. att bidra till ökad måluppfyllelse och
flexibilitet i statens organisation för stöd i
specialpedagogiska frågor samt förbättra
samverkan mellan stat, kommun och landsting i
frågor som rör barn och ungdom med
funktionshinder.
Särskolan
Antalet elever i särskolan och då främst i
grundsärskolan har fortsatt att öka under det
senaste året. Skolverket har i uppdrag att
analysera orsakerna till ökningen. Uppdraget
skall redovisas den 1 oktober 2000.
Regeringen har även uppdragit åt Skolverket
att utöka sin tillsyn av särskolan samt att
ytterligare analysera särskolans verksamhet för
att öka kunskaperna om hur skolformen svarar
mot elevernas behov och förutsättningar.
Uppdraget skall redovisas under 2001.
Skolverket genomför för närvarande också en
revidering av särskolans kursplaner.
Riksdagen har bifallit regeringens förslag om
en förlängning av försöksverksamheten med
ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda
barns skolgång, som innebär att barn som
bedöms inte kunna nå upp till grundskolans
kunskapsmål därför att de är utvecklingsstörda
får tas emot i särskolan endast efter
vårdnadshavarnas medgivande (prop.
1999/2000:68, bet. 1999/2000:UbU16, rskr.
1999/2000:229). Förlängningen gäller till
utgången av juni 2005. Skolverket har i uppdrag
att fortsatt utvärdera och fördjupat följa
verksamheten och att utvärdera alternativet att
vara inskriven i särskolan men integrerad i en
klass i grundskolan. Uppdraget skall redovisas
senast den 1 mars 2002.
Värdegrundsfrågor
Barns och ungas attityder och värderingar
utvecklas tidigt och i hög grad genom samspelet
med andra barn och unga. Det är därför viktigt
att utveckla och stärka skolans och lärarnas,
pedagogernas och skolpersonalens förmåga att
förstå och värdera barns och ungas relationer
samt vardagliga och mänskliga situationer i
undervisningen. I detta arbete är skolledarnas
ansvar och engagemang avgörande. Förskolan
och skolan, som är samhällets största sociala
mötesplatser, kan genom ett medvetet och aktivt
arbete motverka negativa attityder och fördomar
och bryta stereotypa könsrollsmönster.
Regeringen kommer de närmaste tre åren att
satsa sammanlagt 12 miljoner kronor för att
bredda och höja skolväsendets vetenskapliga
kunskapsbas och kompetens samt göra
forskningen tillgängligare inom
värdegrundsområdet. Göteborgs universitet och
Umeå universitet i samarbete med Ersta Sköndal
högskola har fått projektmedel för detta
ändamål.
Allmän förskola
En viktig insats för att utveckla det livslånga
lärandet är den läroplan för förskolan som gäller
från 1998. Genom läroplanen har förskolan förts
in som det första steget i samhällets samlade
utbildningssystem för barn, ungdomar och
vuxna. Förskolans läroplan har samma syn på
barns och ungdomars utveckling och lärande
som övriga läroplaner. För fritidshemmen och
familjedaghemmen finns det riktlinjer i form av
allmänna råd som har en tydlig anknytning till
läroplanerna. Reformarbetet innebär att det
pedagogiska perspektivet blivit tydligare.
Försöksverksamhet utan timplan i grundskolan
I höst startar en femårig försöksverksamhet med
utbildning utan timplan i grundskolan. 79
kommuner kommer att delta i
försöksverksamheten, som innebär att man kan
arbeta utan den nationella timplanens uppdelning
i viss tid per ämne eller ämnesgrupp.
Kursplanerna för de olika ämnena skall dock
följas. Den minsta garanterade
undervisningstiden för grundskolans nio år gäller
också. Syftet är att pröva om och hur en
avskaffad timplan kan medföra en bättre
måluppfyllelse för olika elevgrupper. Avgörande
för om timplanens indelning i tid kan tas bort
kommer bl.a. att vara om kommunernas och
skolornas uppföljning, utvärdering och
egentillsyn är tillräcklig för att garantera kvalitet
och likvärdighet i undervisningen.
Gemensamt ansvar för skolutveckling
Med den s.k. Avsiktsförklaringen påbörjades ett
brett samarbete som syftar till att utveckla
förskolan och skolan och göra dem till attraktiva
arbetsplatser. Avsiktsförklaringen
undertecknades av Utbildningsdepartementet,
Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund,
SKOLLEDARNA och Svenska
Kommunförbundet i augusti 1998.
Projektet Skolan en utvecklande
organisation (Attraktiv skola) har inletts.
Samtliga kommuner har inbjudits och ett
trettiotal kommuner kommer att väljas ut att
delta i projektet, som syftar till att finna nya
utvecklings- och karriärmöjligheter för lärare.
Särskild lärarutbildning (SÄL) som påbörjades
1999 enligt Avsiktsförklaringen innebär en
snabbare väg in i läraryrket för människor med
god kompetensmässig bakgrund och en
möjlighet att förena lärararbetet och studier till
lärare. Regeringen bedömer det som angeläget
att denna utbildningsform utvidgas som ett led i
arbetet att minska bristen på lärare.
Samarbete skola arbetsliv
Ett utvecklat samarbete med arbetslivet både på
nationell och lokal nivå är en viktig och
nödvändig förutsättning för att förbättra
gymnasieskolans, främst yrkesutbildningarnas,
kvalitet. Utbildningsdepartementet har därför
tillsatt en särskild arbetsgrupp med
arbetsmarknadens parter. Arbetsgruppen har till
uppdrag att redovisa förslag, som bl.a. syftar till
att öka arbetslivets möjligheter att dels påverka
yrkesutbildningarnas utformning, dels delta vid
genomförandet av yrkesutbildning.
Gymnasieskolans framtida utbud av studievägar
utreds
Regeringen har tillkallat en parlamentarisk
kommitté med uppdrag att utreda och lämna
förslag till en framtida utformning av
gymnasieskolans utbud av studievägar (dir.
2000:35). Gymnasieskolan skall även i
fortsättningen omfatta en sammanhållen
utbildning under minst tre år, men bör omfatta
färre program med ett bredare innehåll än i dag.
Programutbudet bör analyseras med
utgångspunkt i den framtida arbetsmarknadens
behov, individens personliga bildningsbehov
samt behovet av förberedelse för vidare studier.
Gymnasieskolans nya struktur bör stödja en
breddad rekrytering till högskolan och ett ökat
antal studerande inom områdena naturvetenskap
och teknik. Systemet med riksrekryterande
utbildningar skall granskas. Kommittén skall
redovisa uppdraget senast den 1 oktober 2001.
Tilläggsdirektiv till Kommittén för uppföljning av
resursfördelning till fristående grundskolor
Kommittén har fått i uppdrag att utreda de
ekonomiska konsekvenserna för kommunerna
och de fristående gymnasieskolorna av de
nuvarande reglerna för bidragsgivning till de
fristående gymnasieskolorna (dir. 1999:76).
Kommittén har även fått i uppdrag att utreda
eventuella följder av att privata vinstintressen
styr etableringen av en del fristående skolor och
om det finns problem med huvudmän som
driver flera skolor. I uppdraget ingår även att
lämna förslag till regler för bidragsgivning.
Utredningens arbete skall redovisas senast den 1
mars 2001.
Utökad undervisningstid i gymnasieskolan
Regeringens förslag: 5 kap. 4 d § skollagen
(1985:1100) skall ändras så att den garanterade
undervisningstiden för elever på det estetiska
programmet, naturvetenskapsprogrammet och
samhällsvetenskapsprogrammet ökas med 30
timmar till 2 180 undervisningstimmar och för
övriga nationella program med 60 timmar till
2 430 undervisningstimmar.
Skälen för regeringens förslag: Gymnasieskolan
skall kvalificera eleverna för personlig utveckling,
ett demokratiskt samhällsliv, ett utvecklande
arbetsliv och ett livslångt lärande. En
gymnasieutbildning utgör i dag en nödvändig
förutsättning för att kunna komma ut på en
arbetsmarknad som i allt högre grad kräver
kompetent och välutbildad personal.
I propositionen Växa med kunskaper (prop.
1990/91:85) angavs motiven för att höja
ambitionsnivån för den gymnasiala utbildningen,
nämligen att höja den allmänna utbildningsnivån
och förbereda alla för ett livslångt lärande, där
återkommande utbildning blir allt vanligare och
möjligheterna för alla att gå vidare till högre
studier är reella. De grundläggande motiven till
dagens gymnasieskola bör enligt regeringens
uppfattning ligga kvar.
Alla nationella och specialutformade program
är treåriga och har en gemensam kärna av
allmänna ämnen. Gymnasiereformen har
inneburit en ambitionshöjning framför allt för
yrkesutbildningen. Framför allt har dessa fått ett
ökat innehåll vad gäller allmänna ämnen som
svenska, engelska och matematik, till en
omfattning som elever i gymnasieskolan för ett
halvt decennium sedan läste i betydligt mindre
omfattning.
Regeringen prioriterar arbetet för att
resultaten i gymnasieskolan ytterligare förbättras
och att andelen elever med slutbetyg ökar.
Fortsatta åtgärder för att stimulera kvaliteten och
likvärdigheten i gymnasieskolan är nödvändiga
för att Sverige skall kunna fortsätta att mäta sig
med de främsta kunskapsnationerna.
Det nationella uppdraget för en kommun när
det gäller gymnasieskolan handlar om elevens
rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet. I
det decentraliserade och målstyrda skolsystemet
skall den nationella skolpolitiken genomföras på
lokal nivå. Skolhuvudmännen måste därför
tillgodose elevernas behov och deras rätt enligt
skollagen (1985:1100) att få en likvärdig
utbildning. Kommunerna har således ett stort
ansvar för gymnasieskolans måluppfyllelse.
Gymnasieskolan är i dag i realiteten en
obligatorisk skola. Målen för gymnasieskolan har
en hög ambition. Dessa formulerade regeringen
senast i de nya programmål som gäller från och
med hösten 2000. Många elever har dock
svårigheter att nå gymnasieskolans mål. Andelen
20-åringar som har en fullföljd
gymnasieutbildning är i dag lägre än för fem år
sedan. Detta är främst en effekt av denna högre
ambition för gymnasieskolan. Regeringen har
vidtagit flera åtgärder för att förbättra resultatet,
t.ex. ökade möjligheter till stödundervisning och
möjlighet till etappindelning av vissa kärnämnen.
Regeringen bedömde senast i den ekonomiska
vårpropositionen (prop. 1999/2000:100), att det
finns starka skäl att ge gymnasieskolan bättre
möjligheter att nå utbildningsmålen. En ökad
total undervisningstid i gymnasieskolan ger
bättre förutsättningar för eleverna att nå målen.
Skälen för en utökning är att undersökningar
från Skolverket visar att det finns elever i
gymnasieskolan som har svårt att nå målen.
Detta gäller framför allt elever på program med
yrkesämnen i kärnämnena svenska, matematik
och engelska. En ökning av undervisningstiden
skapar bättre förutsättningar för eleverna att nå
målen, främst i kärnämnen där nuvarande
resultat behöver förbättras. Om fler elever når
målen minskar kostnaderna för senare åtgärder,
t.ex. i form av gymnasial vuxenutbildning och
arbetsmarknadsinsatser. I den kommunala
budgeten minskar belastningen för socialbidrag
m.m. Resurser som sätts in tidigt i
utbildningssystemet har därtill en bättre effekt,
vilket torde medföra en samhällsekonomisk
nettovinst. Det finns därmed en dynamisk effekt
i regeringens förslag.
Enligt regeringens förslag skall antalet
undervisningstimmar för program med
yrkesämnen ökas med 30, dvs. till 2 400 timmar.
Därutöver skall antalet undervisningstimmar
ökas för samtliga nationella och specialutformade
program med 30, dvs. en garanterad
undervisningstid på 2 180 respektive 2 430
timmar. Denna utökning motiveras främst av att
det krävs mer resurser för projektarbetet, som
införs fr.o.m. hösten 2000. Regeringens förslag
innebär att 5 kap. 4 d § skollagen (1985:1100)
måste ändras. För att kompensera
kommunsektorn kommer utgiftsområde 25 att
tillföras 110 miljoner kronor, som i
beräkningarna i 2000 års ekonomiska
vårproposition (prop. 1999/2000:100) avsattes
för en utökad undervisningstid i
gymnasieskolans samtliga program.
Ändring i skollagen
Regeringens förslag: En ändring skall göras i
5 kap. 33 § skollagen (1985:1100) som innebär
att av riksdagen tidigare beslutade ändringar i
bestämmelsen samordnas.
Skälen för regeringens förslag: I prop.
1998/99:105 Elever med funktionshinder ansvar
för utbildning och stöd som överlämnades till
riksdagen i maj 1999 föreslog regeringen en
ändring i 5 kap. 33 § skollagen. I september 1999
föreslog regeringen i prop. 1999/2000:10 Ett
reformerat studiestödssystem en ändring i samma
paragraf. Det senare ändringsförslaget
föranleddes av förslaget om införande av en ny
studiestödslag, vilket innebar att endast en
följdändring behövde göras i 5 kap. 33 §
skollagen. I studiestödspropositionen
uppmärksammades inte det ändringsförslag som
överlämnats till riksdagen genom prop.
1998/99:105.
Riksdagen beslutade i enlighet med
regeringens förslag i prop. 1998/99:105 och en
lag om ändring i skollagen utfärdades den 4
november 1999, 1999:886. Lagen trädde i kraft
den
1 juli 2000. I december 1999 beslutade riksdagen
om en lag om ändring i skollagen i enlighet med
regeringens förslag i studiestödspropositionen.
Lagen utfärdades den 16 december 1999,
1999:1402 och träder i kraft den 1 juli 2001.
Lagen (1999:1402) om ändring i skollagen
medförde alltså att den ändring som riksdagen
beslutade genom lagen (1999:886) upphävs den 1
juli 2001. Som redan nämnts var detta inte
avsikten med förslaget i
studiestödspropositionen. För att samordna de
ändringar som tidigare behandlats av riksdagen
bör den nu föreslagna ändringen göras i 5 kap. 33
§ skollagen.
Gemensamma insatser inom förskola, skola
och vuxenutbildning
Utveckling av läroplanerna som styrinstrument
Utvärderingar visar att de övergripande målen i
läroplanerna i alltför liten utsträckning styr
verksamheten på det sätt som var avsett. Andra
styrdokument som kursplaner och
betygskriterier väger ofta tyngre än läroplanerna.
Läroplanernas funktion som styrdokument ses
över i syfte att identifiera insatser som kan
förstärka läroplanens ställning. Uppdraget skall
redovisas den 31 maj 2001.
En stärkt skolledarroll
Utvärderingar har visat att skolledare på vissa
håll inte får tillräckligt goda förutsättningar för
att leda det pedagogiska arbetet. Skolledarens roll
behöver stärkas för att rektor på ett tydligt sätt
skall kunna ta skolans ansvar för barns och
ungdomars lärande och utveckling.
En expertgrupp har tillsatts för att diskutera
skolledares roll i det decentraliserade
utbildningssystemet. Gruppen skall bl.a.
definiera skolledares ansvar och befogenheter i
syfte att skapa bättre förutsättningar för ett
effektivt ledarskap. I gruppens uppdrag ingår
också att överväga hur kommunikationen mellan
staten, kommunledningar och skolledare kan
förbättras t.ex. genom att erbjuda någon form av
mötesplats för informations- och
erfarenhetsutbyte. Uppdraget skall redovisas den
30 maj 2001.
Kvalitetsgranskningsnämnden
Den 1 juli 1999 inrättades en
kvalitetsgranskningsnämnd inom Skolverket på
regeringens initiativ med uppgift att genomföra
nationella kvalitetsgranskningar på uppdrag av
regeringen. Nämnden har nyligen lämnat sin
första rapport som omfattar tre granskningar: En
likvärdig betygssättning, Det kommunala
ansvaret för helheten i utbildningen övergångar
och skolbyten samt Kvaliteten i utbildning som
anordnas på entreprenad. Rapporten bereds för
närvarande inom Regeringskansliet.
Kvalitetsindikatorer
Sedan 1998 har Skolverket i uppdrag att utveckla
indikatorer som belyser kvalitetsutvecklingen i
såväl barnomsorg som skola. År 1999 redovisade
verket ett förslag till indikatorsystem. Samtidigt
inledde verket en pilotstudie med
kvalitetsindikatorer på lokal nivå. En första
rapportering har skett. Verket avser dock att
genomföra en andra etapp. Regeringen avser att
efter en samlad bedömning ta ställning till
inriktningen av det fortsatta arbetet.
Kommittén för översyn av skollagen m.m.
Kommittén för översyn av skollagen m.m. skall
föreslå hur skollagen (1985:1100) kan
moderniseras genom att förenklas och
förtydligas samt bättre anpassas till ett målstyrt
skolväsende och till den ansvarsfördelning som
råder mellan stat och kommun. Kommittén skall
vidare överväga hur skollagen bör utformas för
att tydliggöra det kommunala ansvaret för
utbildningens kvalitet och likvärdighet.
Uppdraget skall redovisas senast den 1 maj 2001.
Vuxenutbildning
Utvecklingsinsatser
Under 2000 har den särskilda satsningen på
vuxenutbildningen, kunskapslyftet fortsatt på i
stort sett oförändrad nivå. Försöksverksamheten
med Kvalificerad yrkesutbildning har under 2000
pågått i samma omfattning som 1999.
Verksamheterna kommer att redovisas i den
kommande propositionen om vuxnas lärande.
Statsbidrag till enskilda utbildningsanordnare
För att erbjuda ett brett utbud av utbildningar
lämnar regeringen bidrag till kompletterande
utbildningar enligt förordningen (1996:1206) om
fristående skolor men även vissa speciella bidrag
till Katrineholms Tekniska skola, Nordiska
scenografiskolan, Konstskolan Linnea och
Svenska hemslöjdsföreningarnas riksomfattande
kursverksamhet.
Insatser för funktionshindrade, tolkutbildning och
kontakttolkutbildning inom folkbildningen
En av de prioriterade grupperna för statens stöd
till folkbildningen är de funktionshindrade.
Folkhögskolan har öppnat många möjligheter
för människor med funktionshinder genom att
erbjuda anpassad undervisning, socialt stöd och
ofta en tillgänglig miljö. Flera skolor har särskilt
anpassade kurser för personer med
funktionshinder. Regeringen avsätter medel för
särskilt kostnadskrävande insatser vid
folkhögskolor för deltagare med
funktionshinder. För att stödja de folkhögskolor
som erbjuder funktionshindrade utbildning har
Folkbildningsrådet avsatt tio procent av
statsbidraget till folkhögskolorna i form av ett
s.k. förstärkningsbidrag. År 1999 motsvarade
detta bidrag drygt 120 miljoner kronor.
Många folkhögskolor har inriktning mot
teckenspråk och teckenspråkstolkning.
Regeringen avsätter särskilda medel för stöd till
tolkutbildning och teckenspråkslärarutbildning
samt kontakttolkutbildning. För 1999 uppgick
dessa medel till 43 miljoner kronor.
Den nationella särvuxsatsningen
I december 1999 beviljade regeringen 4 miljoner
kronor till en nationell särvuxsatsning.
Regeringen har, inom ramen för satsningen,
avsatt medel för budgetåret 2000 till pilotprojekt
inom särvux för att stödja utvecklingen och
stärka kvaliteten. Satsningen är föranledd av de
brister som Skolverket påpekade i En
utvärdering av särvux (dnr 96:565). Få skolor
kvalitetssäkrar sitt arbete och kursplanerna
används endast som riktlinjer. Rapporten visar
också att det finns stora brister bland annat vad
gäller undervisningstid och utbildningens
genomförande.
Kunskapsveckan
Under vecka 15 2000 genomfördes en nationell
informationssatsning med fokus på
vuxenutbildning. Utbildningsdepartementet gav
tillsammans med myndigheter och
intresseorganisationer inom
vuxenutbildningsområdet stöd till kommunerna
i form av initiering och samordning för att lokalt
genomföra olika former av aktiviteter riktade för
att öka kunskaperna om möjligheterna att
studera som vuxen. 210 kommuner har lämnat
svar på en utvärderings enkät där det stora
flertalet var positiva till satsningen.
OECD-studie om vuxnas lärande
I OECD:s regi genomförs en studie om vuxnas
lärande. En bakgrundsrapport om det svenska
vuxenutbildningssystemet har tagits fram inom
utbildningsdepartementet. Bakgrundsrapporten
har utgjort underlag för den granskning av den
svenska som en internationell expertgrupp har
genomfört. Gruppens bedömning kommer att
ligga till grund för en jämförande analys av
vuxenutbildningen i tio OECD-länder.
En styrelse för statens skolor för vuxna
Regeringens förslag: Lagen (1991:1108) om
statens skolor för vuxna skall ändras så att det för
skolorna skall utses en gemensam styrelse.
Regeringen skall utse styrelsen.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 § lagen
om statens skolor för vuxna i dess nuvarande
lydelse skall det för varje skola finnas en styrelse.
Statens skolor för vuxna (SSV) utgör en viktig
resurs i utvecklingen av den kommunala
vuxenutbildningen. De resurser och den
kompetens som finns vid skolorna måste
utnyttjas på ett sådant sätt att skolornas samlade
verksamhet kan utgöra ett effektivt stöd för
utveckling av ett flexibelt lärande. Regeringen
föreslår därför att en gemensam styrelse skapas
för de båda skolorna. Regeringen skall utse
styrelsen.
Regeringen avser att återkomma om skolornas
framtida verksamhet i den proposition om
vuxnas lärande som skall lämnas till riksdagen i
slutet av året.
Ett utökat ansvar för Folkbildningsrådet
Regeringens förslag: I lagen (1976:1046) om
överlämnande av förvaltningsuppgifter inom
Utbildningsdepartementets verksamhetsområde
införs det en bestämmelse som ger
Folkbildningsrådet rätt att pröva frågor om
fördelning av statsbidrag mellan
studerandeorganisationer inom folkhögskolan.
Ärendet och dess beredning:
Utbildningsdepartementet har under våren 2000
utarbetat en promemoria om att överlämna
förvaltningsuppgifter till Folkbildningsrådet
(PM 2000-06-27, dnr U2000/2715/V). I
promemorian föreslås att Folkbildningsrådet ges
rätt att pröva frågor om fördelning av statsbidrag
mellan studerandeorganisationer inom
folkbildningen. Promemorian har
remissbehandlats.
Gällande bestämmelser: Fördelning av
statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund.
Ett nytt statsbidragssystem för folkbildningen
dvs. den verksamhet som bedrivs av
folkhögskolor och studieförbund infördes efter
förslag i propositionen (prop. 1990/91:82) om
folkbildning. Den tidigare detaljregleringen
upphörde och i stället ställer nu riksdag och
regering upp vissa övergripande mål och
riktlinjer som ligger till grund för beviljande av
statsbidrag. Inom dessa gränser handhar
folkbildningen själv fördelningen av statsbidrag
genom ett av Folkbildningsförbundet,
Rörelsfolkhögskolornas intresseorganisation och
Landstingsförbundet bildat Folkbildningsråd.
Enligt lagen (1976:1046) om överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom
Utbildningsdepartementets verksamhetsområde
prövar Folkbildningsrådet frågor om fördelning
av statsbidrag mellan folkhögskolor och
studieförbund (7 b §). Vidare föreskrivs i
förordningen (1991:977) om statsbidrag till
folkbildningen att statsbidrag enligt
förordningen kan lämnas till folkhögskolor och
studieförbund och att frågor om sådana bidrag
prövas av Folkbildningsrådet (1 § första och
andra stycket).
Remissinstanserna: Remissinstanserna är
delade i sin uppfattning till förslaget.
Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation
och Folkbildningsrådet (FBR) instämmer med
promemorians förslag. De anser att det är
positivt att studerandeorganisationer får
möjlighet att söka medel för insatser som främjar
studerandeinflytande och det demokratiska
arbetet. Riksrevisionsverket (RRV) anser att
förslaget kan utifrån administrativa
utgångspunkter framstå som ändamålsenligt men
att förslaget från verksamhetsmässiga
synpunkter kan vara mer tveksamt. RRV menar
vidare att folkbildningen redan har ett uppdrag
om deltagarinflytande och demokrati. Ett särskilt
bidrag skulle då tas som intäkt att tillräckliga
åtgärder kan genomföras inom ramen för detta
bidrag.
Skälen för regeringens förslag: För att stärka
det demokratiska arbetet i det offentliga
skolväsendet har särskilda medel avsatts till elev-
och föräldraorganisationer under utgiftsområde.
16, Utbildning och universitetsforskning anslag
A2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg.
Intill utgången av 1998 fördelade Statens
skolverk medel från nämnda anslag till Sveriges
folkhögskolestuderandes förbund (SFEF), som
är en rikstäckande sammanslutning av
studentkårer på folkhögskolor runt om i Sverige
och har till uppgift att bevaka de studerandes
intressen. Eftersom förbundet inte återfinns
inom det offentliga skolväsendet, beslutade
Skolverket att från och med 1999 inte tilldela
förbundet statsbidrag. Sedan 1999 har regeringen
tilldelat förbundet medel genom särskilda
regeringsbeslut.
I budgetpropositionen för 2000 (prop.
1999/2000:1, utg.omr. 17) har regeringen
emellertid aviserat att Folkbildningsrådet bör få
ansvar att fördela medel till Sveriges
folkhögskolestuderandes förbund för att
stimulera studerandeinflytandet och det
demokratiska arbetet i folkhögskolorna. Medel
motsvarande 200 000 kr har förts över från
anslaget 25:2 (tidigare utg.omr. 16, A2) till 25:1
(tidigare utg.omr. 17, L1) Bidrag till
folkbildningen.
Eftersom Folkbildningsrådet har etablerade
kontakter med berörda intressenter bör rådet ges
den uppgift som Skolverket tidigare hade,
nämligen att fördela medel även till andra
studerandeorganisationer inom folkhögskolan.
Rådet kan säkerställa att studerande
organisationer inom folkhögskolan uppfyller en
hög kvalitet och att medlen används för avsett
ändamål.
Regeringen föreslår att Folkbildningsrådet får
fördela medel till inte bara Sveriges
folkhögskolestuderandes förbund utan även till
andra studerandeorganisationer inom
folkhögskolan. Ett överlämnande av en sådan
förvaltningsuppgift kräver dock lagstöd.
Eftersom Folkbildningsrådet enligt lagen
(1976:1046) om överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom
Utbildningsdepartementets verksamhetsområde
endast har möjlighet att pröva frågor om
fördelning av statsbidrag mellan folkhögskolor
och studieförbund, krävs en lagändring.
Regeringen föreslår därför att det i lagen
(1976:1046) om överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom
Utbildningsdepartementets verksamhetsområde
införs en bestämmelse som ger
Folkbildningsrådet rätt att pröva frågor om
fördelning av statsbidrag mellan studerande-
organisationer inom folkhögskolan. Lagförslaget
redovisas under utg.omr. 17.
Det bör ankomma på regeringen att meddela
närmare föreskrifter om villkor för statsbidraget.
Universitet och högskolor
Kvalitet
Inledning
I propositionen om studentinflytande och
kvalitetsutveckling i högskolan (prop.
1999/2000:28, bet. 1999/2000:UbU12, rskr.
1999/2000:180) redovisade regeringen sin syn på
hur systemet för att garantera och utveckla
kvaliteten i högskolans verksamhet bör
förstärkas ytterligare för att motsvara de krav
som ställs på dagens och framtidens utbildning.
Det är angeläget att förtroendet för utbildningen
vid svenska universitet och högskolor
upprätthålls.
Genom ändringar i högskolelagen (1992:1434
ändr. 2000:260) och högskoleförordningen
(1993:100 ändr. 2000:651) har studenternas
inflytande stärkts. Det framgår av högskolelagen
att kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet
för lärosätenas personal och studenter.
Universiteten och högskolorna skall verka för att
studenterna tar aktiv del i arbetet med att
vidareutveckla utbildningen.
Studenternas medverkan i kvalitetsarbetet är
nödvändig. Studenterna kan påverka högskolans
verksamhet genom sitt direkta deltagande i
utbildningen, via sina representanter i olika
organ och genom sina organisationer.
Engagemang från studenternas och
studentkårernas sida är en av de avgörande
förutsättningarna för ett verkligt
studentinflytande.
Den svenska högskolan skall erbjuda likvärdig
utbildning av hög kvalitet i alla delar av landet.
Varje lärosäte och dess ledning har det yttersta
ansvaret för att utveckla och säkra kvaliteten i
sina utbildningar. Statsmakternas uppgift är att
stödja det arbetet och kontrollera att kvaliteten
inom olika områden av utbildning och forskning
upprätthålls. Högskoleverkets utvärderingar och
tillsynsansvar är ett led i detta arbete.
Kvalitetsstöd och kvalitetskontroll sker
genom olika typer av nationella utvärderingar,
prövning av förutsättningar att utfärda examina i
grundutbildningen och forskarutbildningen samt
granskning av lärosätenas kvalitetsarbete.
Härutöver avser regeringen att ge
Högskoleverket i uppdrag att genomföra ämnes-
och programutvärderingar av samtliga
utbildningar för generella examina och
yrkesexamina, inklusive forskarutbildningen.
Nationella utvärderingar
Under 1999 och 2000 har Högskoleverket
slutfört de nationella utvärderingarna Rätt
juristutbildning? (Högskoleverkets rapportserie
2000:1 R), Journalistutbildningarna i högskolan
(2000:3 R), Utbildningar inom vård och omsorg
(2000:5 R), Utvärdering av
socionomutbildningar (2000:6 R) och
Designutbildningar i Sverige (2000:11 R).
Sedan den förra utvärderingen av vård- och
omsorgsutbildningarna gjordes av
Högskoleverket (Vårdutbildningar i högskolan,
1996:7 R) har det skett ett omfattande och
målmedvetet arbete för att utveckla
utbildningarna. Utvecklingsarbetet, som
fortfarande pågår, karaktäriseras främst av att
lärarkompetensen höjs, den kliniska och
praktiska utbildningen har förbättrats samt att
landstingens utbildningar integreras med
utbildningar som anordnas av statliga högskolor.
Av de program som utvärderades uppfyllde
några inte kvalitetskraven, vilket resulterade i att
Högskoleverket drog in sex examenstillstånd.
Högskoleverket konstaterar att samtliga
socionomutbildningar uppfyller de krav som kan
ställas på högre utbildning utifrån högskolelagen
och den s.k. examensordningen i
högskoleförordningen (1999:100 bil 2). Verket
anser att ett viktigt mål för utbildningen bör vara
studenternas personliga mognad, ökad
självkännedom och ett professionellt
förhållningssätt grundat på empatisk förmåga.
Examensordningens målformulering bör därför
enligt verket ges ett tillägg med ett sådant
innehåll.
I rapporten om journalistutbildningarna
konstaterar Högskoleverket att dessa
utbildningar inom högskolan behöver ytterligare
bredd och fördjupning. Samverkan med andra
ämnesområden inom högskolan bör enligt verket
öka och forskningsanknytningen stärkas.
Utbildningarna bör också få en betydligt mer
internationell prägel. Vidare är den sociala
snedrekryteringen ett problem.
Högskoleverket anser att det är viktigt med en
tydlig definition av begreppet design, inte minst
för kvalitet på utbildningen. Som redovisas under
avsnittet Konstnärlig högskoleutbildning anser
verket att den decentraliserade ordningen för
utbildningsplanering och resursfördelning är
fullt tillräcklig för att tillgodose behovet av
designutbildning.
Lärosätesbedömningar
I och med utgången av 1998 hade
Högskoleverket genomfört
kvalitetsarbetsbedömningar av samtliga
lärosäten. Högskoleverkets
kvalitetsarbetsbedömningar har till uppgift att
bl.a. bidra till förändring och förnyelse. För att
öka erfarenhetsutbytet mellan universitet och
högskolor har verket under 1996 1999
arrangerat seminarier, genomfört internationella
studieresor och analyser. Verksamheten har
också varit ett sätt för verket att utveckla
metoder för kvalitetsbedömningar.
Verkets granskningar av lärosätenas
kvalitetsarbete har fungerat väl och skall
fortsätta. I den andra omgången, som har
påbörjats, förskjuts bedömningen från
kvalitetsarbetet till kvalitet samtidigt som
formerna för bedömning kommer att förenklas.
Högskoleverket beslutar om den närmare
inriktningen och periodiciteten av
lärosätesbedömningarna. I den andra omgången
har Högskoleverket hittills genomfört förnyad
granskning och bedömning av kvalitetsarbetet
vid Stockholms Musikpedagogiska Institut, som
ej tidigare granskats, Högskolan i Borås,
Högskolan i Karlskrona/Ronneby, Högskolan i
Jönköping, Högskolan i Gävle och
Operahögskolan i Stockholm.
Effekter av redan gjorda bedömningar har
konstaterats. Lärosätena har utvecklat sina
kvalitetsutvecklingsprogram inklusive
utvärderingsformer och åtgärdsprogram. En
medveten satsning på att rekrytera kvalificerade
lärare har gjorts. Vidare har förnyelse av
undervisningsmetoder och lärarfortbildning
skett.
Ämnes- och programutvärderingar
En samlad bild av utbildningens kvalitet i
förhållande till målen kräver att såväl
förutsättningar som genomförande och resultat
granskas ur ett brett perspektiv. I enlighet med
propositionen Studentinflytande och
kvalitetsutveckling i högskolan (prop.
1999/2000:28, bet. 1999/2000: UbU12, rskr.
1999/2000:180) avser regeringen att uppdra åt
Högskoleverket att med en periodicitet om sex
år genomföra ämnes- och programutvärderingar
av samtliga utbildningar för generella examina
och yrkesexamina, inklusive forskarutbildningen.
Dessa utvärderingar kommer även att omfatta
prövningar av examenstillstånd. Syftet med
ämnes- och programutvärderingarna är att
medverka till att studenterna oberoende av var i
landet de studerar skall kunna garanteras
utbildning av god kvalitet. Högskoleverkets
granskningar bör även omfatta enskilda
utbildningsanordnare med examenstillstånd.
Kvalitetssäkring och examenstillstånd
Regeringens förslag: Det skall finnas en
uttrycklig reglering i 1 kap. 11 § högskolelagen
(1992:1434) av förutsättningarna för att få
utfärda examina inom grundläggande
högskoleutbildning.
Högskolelagen skall tillföras en ny paragraf,
1 kap. 11 a §, som reglerar det fallet att
förutsättningarna för examenstillstånd inte
längre föreligger.
5 § lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda
vissa examina skall tillföras en föreskrift om att
enskilda utbildningsanordnare skall vara skyldiga
att årligen upprätta en skriftlig
kvalitetsredovisning. En ändring skall också
göras i 7 § så att ett tillstånd att utfärda examina
kan återkallas, om den enskilda
utbildningsanordnaren i väsentlig utsträckning
åsidosätter sina skyldigheter enligt 5 §. Vidare
skall det inte finnas någon särregel i
6 § andra stycket om att yttrande skall begäras in
från Högskoleverket innan beslut fattas i
tillståndsfrågor. I stället skall regeringsformens
allmänna regler gälla.
Ärendet och dess beredning: En arbetsgrupp
inom Utbildningsdepartementet har under våren
2000 utarbetat promemorian Kvalitetssäkring
och examenstillstånd i högskolan (Ds 2000:25). I
promemorian föreslås en tydligare koppling
mellan kvaliteten i den grundläggande
högskoleutbildningen och tillstånd att utfärda
examen. Enligt promemorian bör det finnas en
uttrycklig reglering av förutsättningarna både för
att bevilja examenstillstånd och för att återkalla
ett tillstånd inom grundutbildningen. Det
föreslås därför ändringar i högskolelagen som
innebär att ett tillstånd att utfärda en examen
bara får lämnas om den grundläggande
högskoleutbildningen uppfyller kraven enligt 1
kap. högskolelagen och de särskilda krav som
regeringen föreskriver. Dessutom skall det i ett
rikstäckande perspektiv finnas ett allmänt
intresse av att examen får utfärdas.
Ett lärosäte skall alltid ges möjlighet till
rättelse innan ett återkallande av ett
examenstillstånd kan bli aktuellt. Ett påpekande
från Högskoleverket om att allvarliga
kvalitetsbrister föreligger inom en viss utbildning
eller ett visst ämne skall ses som en varning om
att ett återkallande av examenstillståndet kan bli
aktuellt om bristerna inte åtgärdas. Lärosätet
måste få möjlighet att under rimlig tid åtgärda
bristerna. Om Högskoleverket vid en förnyad
granskning kan konstatera att de påtalade
bristerna inte åtgärdats skall Högskoleverket
eller regeringen som en sista åtgärd kunna
återkalla ett examenstillstånd. Ett beslut om
återkallelse av examenstillstånd inom
grundläggande högskoleutbildning kan avse
yrkesexamina och generella examina i ett visst
huvudämne eller med en viss inriktning. Ett
sådant beslut behöver inte vara permanent.
Det är viktigt att studenternas intressen
beaktas när det beslutas att ett lärosäte inte
längre får utfärda en examen. Om utbildningen
omfattar ett program eller en kurs som kan leda
fram till en sådan examen som beslutet avser,
skall lärosätet få utfärda examen för de studenter
som har påbörjat utbildningen vid lärosätet före
beslutet.
Det konstateras i nämnda promemoria att
gällande regelverk och Högskoleverkets
utvärderingsverksamhet ger goda garantier för en
hög kvalitet i forskarutbildningen. Någon
lagändring när det gäller forskarutbildningen
bedöms därför inte vara påkallad. Regeringen har
alltid möjlighet att återkalla ett beslut om
tilldelning av ett vetenskapsområde enligt 2 kap.
5 § högskolelagen (1992:1434), om det skulle
visa sig att de krav för att anordna
forskarutbildning som anges i bestämmelsen inte
längre uppfylls. Ett sådant återkallande medför
att lärosätet inte längre kan utfärda examina i
forskarutbildning inom området.
Enligt promemorian bör kraven på
kvalitetsredovisning även omfatta den
verksamhet som bedrivs av enskilda
utbildningsanordnare med examenstillstånd.
Eftersom enskilda utbildningsanordnare skall
innefattas i Högskoleverkets periodiskt
återkommande kvalitetsutvärderingar bör de på
motsvarande sätt vara skyldiga att upprätta en
skriftlig kvalitetsredovisning varje år. Om
utbildningsanordnaren inte uppfyller sina
skyldigheter i fråga om kvalitetsredovisning skall
ett tillstånd att utfärda examina kunna återkallas.
Enligt 6 § andra stycket lagen (1993:792) om
tillstånd att utfärda vissa examina skall yttrande
begäras in från Högskoleverket innan beslut
fattas i tillståndsfrågor. Detta är att ses som en
särbestämmelse till den allmänna regeln i 7 kap. 2
§ regeringsformen, där det sägs att regeringen
vid beredningen av sina ärenden skall hämta in
behövliga upplysningar och yttranden från
berörda myndigheter. Dessutom skall
sammanslutningar och enskilda lämnas tillfälle
att yttra sig i den omfattning som behövs. I
promemorian föreslås att nämnda särregel i lagen
om tillstånd att utfärda vissa examina tas bort.
Remissinstanserna: En sammanställning av
remissyttrandena finns tillgänglig i
Utbildningsdepartementet (dnr
U2000/1473/UH). De flesta remissinstanser
tillstyrker de förslag som läggs fram i
promemorian. När det gäller förslagen om
ändringar i högskolelagen och lagen om tillstånd
att utfärda vissa examina föreslår några av
remissinstanserna tillägg eller förtydliganden. I
svaren betonas vikten av tydliga kriterier för
under vilka förutsättningar ett examenstillstånd
kan återkallas och att samråd och samverkan sker
med Högskoleverket. Vikten av tydliga regler
som tillgodoser studenternas rättssäkerhet
betonas också. I svaren tas även möjligheten upp
att slutföra studierna vid annat lärosäte, formerna
för samverkan med andra lärosäten, vikten av
information om indraget examenstillstånd och
ekonomiska konsekvenser t.ex. beträffande
studiemedel. Bedömningen att gällande regelverk
ger goda garantier för hög kvalitet i
forskarutbildningen delas av flera
remissinstanser. Det rimliga i att enskilda
utbildningsanordnare kan få examenstillstånden
indragna vid utebliven årsredovisning ifrågasätts
av några remissinstanser.
Skälen för regeringens förslag: I nu gällande
ordning anges inte i föreskriftsform vilka krav
som skall vara uppfyllda för att ett
examenstillstånd skall meddelas. Ett tillägg till 1
kap. högskolelagen bör därför göras som innebär
att Högskoleverket får lämna tillstånd att utfärda
examina endast om utbildningen uppfyller de
förutsättningar som anges i 1 kap. högskolelagen
samt även de särskilda krav som regeringen
föreskriver. De särskilda kraven bör främst
utgöras av de särskilda målen för generella
examina och yrkesexamina som anges i bilaga 2
till högskoleförordningen (1993:100), den s.k.
examensordningen, och i bilagan till
förordningen (1993:221) för Sveriges
lantbruksuniversitet. Därutöver kan regeringen
föreskriva om andra särskilda krav. Ett av syftena
med examensordningen är att tillhandahålla ett
instrument för kvalitetskontroll genom de
särskilda målformuleringar som anges för varje
examen (prop. 1992/93:1 s. 35).
Av framför allt rättssäkerhetsskäl är det viktigt
att det tydligt framgår under vilka
förutsättningar ett examenstillstånd kan
återkallas. Högskolelagen skall därför tillföras en
ny paragraf som reglerar förfarandet, när det
finns kvalitetsmässiga brister i den
grundläggande högskoleutbildning som finns vid
ett lärosäte med examenstillstånd.
Högskoleverket skall anmoda lärosätet att inom
viss tid avhjälpa brister som avser en generell
examen i ett visst huvudämne eller med en viss
inriktning eller en yrkesexamen. Skulle bristerna
helt eller till väsentlig del finnas kvar efter den
tiden, får Högskoleverket besluta att lärosätet
inte längre får utfärda en viss examen.
Högskoleverket skall även handlägga
kvalitetsfrågor som rör Sveriges
lantbruksuniversitet och vid behov anmoda
universitetet att inom viss tid avhjälpa vissa
brister.
Det är viktigt att studenternas intressen
beaktas, när det beslutas att ett lärosäte inte
längre får utfärda en examen. Det skall därför
införas en bestämmelse i högskolelagen om att
det aktuella lärosätet får utfärda examen för de
studenter som har påbörjat sin grundläggande
högskoleutbildning vid lärosätet före beslutet.
Detta skall dock gälla bara om utbildningen
omfattar ett program eller en kurs som kan leda
fram till en sådan examen som beslutet avser. För
att samtidigt tillgodose studenternas berättigade
krav på hög kvalitet i utbildningen, måste det
lärosäte som förlorar examenstillstånd vidta
åtgärder så att utbildningen kan slutföras med
god kvalitet och i samverkan med annat lärosäte
med motsvarande utbildning. Det kan t.ex. vara
fråga om att lärosätet genom överenskommelse
anställer lärare från ett annat lärosäte för
undervisning eller examination. En självklar
förutsättning är att det andra lärosätet medverkar
till en lösning av den uppkomna situationen.
Statsmakterna ansvarar för att
forskarutbildning bedrivs i sådana former att
garantier skapas för att utbildningen
genomgående har en hög kvalitet (prop.
1992/93:1 s. 49). Som sägs i promemorian
Kvalitetssäkring och examenstillstånd i
högskolan ger gällande regelverk goda garantier
för en hög kvalitet i forskarutbildningen. Någon
lagändring när det gäller forskarutbildningen
behövs därför inte. Vetenskapssamhället har en
stor del i ansvaret för kvaliteten i
forskarutbildningen. Det ansvarar för att
utbildningen håller en hög vetenskaplig nivå. En
initial kvalitetsgranskning sker när
fakultetsnämnden, i vilket flertalet ledamöter
skall vara vetenskapligt kompetenta, beslutar att
anordna forskarutbildning i ett visst ämne. En
kontinuerlig kvalitetsgranskning sker sedan bl.a.
genom de offentliga disputationer som äger rum
i ämnet. Minst en av ledamöterna i
betygsnämnden skall då komma från en annan
fakultetsnämnd eller ett annat lärosäte. Som ett
resultat av den kontinuerliga, inomvetenskapliga
granskningen kan fakultetsnämnden t.ex. besluta
att dra in ett visst ämne eller ändra ett visst
ämnes inriktning.
Det nationella kvalitetssäkringssystemet bör
även omfatta den verksamhet som bedrivs av
enskilda utbildningsanordnare med examens-
tillstånd. Eftersom kvalitetskraven är desamma
för enskilt och offentligt bedrivna högskolor är
det rimligt att kontrollen av kvaliteten också sker
på ett likartat sätt för de olika
verksamhetsformerna. En bestämmelse om att
enskilda utbildningsanordnare skall vara skyldiga
att årligen upprätta en skriftlig
kvalitetsredovisning bör därför införas.
Enligt 6 § andra stycket lagen (1993:792) om
tillstånd att utfärda vissa examina skall yttrande
begäras in från Högskoleverket innan beslut
fattas i tillståndsfrågor. Denna särregel bör tas
bort. I stället bör handläggningen följa
regleringen i regeringsformen och de allmänna
principer om beredning av ärenden som brukar
tillämpas i Regeringskansliet. Härigenom ges
möjligheter att anpassa beredningen till vad som
behövs i varje enskilt ärende.
Av lagen om tillstånd att utfärda vissa examina
följer att ett examenstillstånd kan återkallas
under vissa förutsättningar genom beslut av
regeringen. Det får därvid ligga på regeringen att
beakta studenternas intresse av att kunna slutföra
en utbildning med en examen.
Pedagogisk förnyelse av den högre utbildningen
Antalet grundutbildningsstudenter har sedan
1989/90 ökat med 86 procent. Regeringens
långsiktiga målsättning är att öka
direktövergången från gymnasieskolan till
högskolan från 35 procent 1998/99 till 50
procent av en ungdomskull vid 25 års ålder
(prop. 1999/2000:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.1).
För att möta de nya krav på den högre
utbildningen som bl.a. den stora ökningen av
antalet utbildningsplatser har inneburit är det
nödvändigt att utveckla såväl utbildningens
former och medel som högskolelärarnas
pedagogiska och didaktiska medvetenhet och
förmåga. Bedömningen av den pedagogiska
meriteringen vid anställning som lärare inom
högskolan är därför av vikt i detta sammanhang.
Regeringen har tillkallat en särskild utredare
med uppdrag att kartlägga och analysera den
pedagogiska utvecklingen och det pedagogiska
förnyelsearbetet inom den högre utbildningen
(dir. 2000:24, U 2000:04). Utredaren skall bl.a.
lägga fram förslag om att stötta den pedagogiska
utvecklingen och att tillgodose behov som kan
uppkomma när nya grupper söker sig till
högskolan. Utredaren skall analysera hur
informationsteknik utnyttjas inom högskolan
för att underlätta studenternas självständiga
lärande och föreslå hur den pedagogiska
förnyelsen kan främjas genom IT-användning.
Vidare skall förslag lämnas om bl.a. pedagogisk
utbildning för olika lärarkategorier inom
högskolan, särskilda pedagogiska insatser för att
stödja nya studerandegrupper inom högskolan
samt spridning av resultat av forskning och
utveckling kring högskolepedagogik. Slutligen
ingår i uppdraget att lämna förslag på eventuella
organisatoriska förändringar av Rådet för
högskoleutbildning. Uppdraget skall redovisas
till regeringen senast den 15 februari 2001.
Jämställdhet och genusperspektiv
Fortfarande präglas universitet och högskolor,
liksom samhället i stort, av en starkt
könsstrukturerad ordning. Den tar sig uttryck i
segregering av kvinnor och män inom
högskolesektorn både vad det gäller studieval
och karriärvägar. Förhållandet mellan kvinnor
och män studeras bl.a. inom genusforskning och
den kunskap som genereras inom detta
ämnesområde bör inte minst kunna tas till vara i
högskolans eget jämställdhetsarbete.
Sedan 1997 har berörda universitet och
högskolor i uppdrag att vidta åtgärder för att
åstadkomma en jämnare könsfördelning på
utbildningar med ojämn könsfördelning, såsom
naturvetenskapliga och tekniska utbildningar
samt vissa lärar- och vårdutbildningar.
Återrapporteringen visar på en fortsatt ojämn
könsfördelning. Det är viktigt att alla
utbildningar som bedrivs vid universitet och
högskolor är attraktiva för båda könen för att på
sikt kunna motverka en könsuppdelad
arbetsmarknad.
Andelen kvinnliga lärare vid universitet och
högskolor är fortfarande låg och det krävs ett
långsiktigt arbete för att kunna uppnå en jämn
könsfördelning inom lärarkåren. Detta gäller
speciellt professorsnivån. Mål avseende andelen
kvinnor bland nyrekryterade professorer för
samtliga universitet och Mitthögskolan sattes för
perioden 1997 1999. Regeringens bedömning av
måluppfyllelsen och förslag till nya mål återfinns
i avsnittet Forskning och forskarutbildning,
Resultat.
Det yttersta ansvaret för jämställdhetsarbetet
åvilar universitet och högskolor. Regeringen
anser emellertid att detta är en viktig fråga och
har därför avsatt resurser för att stödja
utvecklingen mot en jämställd högskola.
Högskoleverket har på uppdrag av regeringen
gjort en uppföljning av vissa av dessa
jämställdhetssatsningar (U2000/2200/UH).
Uppdraget omfattade anställningar som
forskarassistenter för underrepresenterat kön,
doktorandanställningar för kvinnor,
gästprofessurer samt postdoktorala stipendier
för kvinnor. Högskoleverket bedömer att
samtliga satsningar har varit positiva för
jämställdheten även om de långsiktiga effekterna
är svåra att bedöma. Under beredningsarbetet
har synpunkter inhämtats dels vid en hearing
anordnad av Regeringskansliet i juni 2000, dels
genom sedvanligt remissförfarande.
I budgetpropositionen för 2000 (prop.
1999/2000:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.5.2) uttryckte
regeringen sin avsikt att ge Högskoleverket i
uppdrag att utveckla genusperspektiv i
undervisningen inom vissa utbildningar, såsom
tidigare skett för jurist- och
ekonomutbildningarna. Uppdragets utformning
bereds ännu inom Regeringskansliet. Resurser
har tidigare anvisats för anställningar med
inriktning mot genusforskning inom olika
ämnesområden (prop. 1996/97:5, bet.
1996/97:UbU3, rskr 1996/97:99). Regeringen
följer med intresse utvecklingen av detta viktiga
forskningsområde.
Det är också viktigt att denna forskning får
möjlighet att förgrena sig till andra områden
samt inom grundutbildningen. Genusforskning
bedrivs bl.a. vid centrum och forum för kvinno-
och genusforskning.
Inom ramen för sin verksamhet arbetar
Högskoleverket på olika sätt med att stödja
högskolan i arbetet med att bredda
rekryteringsunderlaget för innehavare av olika
sorters ledningsuppdrag. Regeringen följer med
intresse detta betydelsefulla arbete.
Samverkan med det omgivande samhället
Regeringens bedömning: Universitet och
högskolor bör i ökad utsträckning integrera
samverkan i utbildning och forskning och arbeta
interaktivt med det omgivande samhället. De bör
fortsätta att utveckla strategier och
handlingsprogram för samverkan med det
omgivande samhället. De bör vidare utnyttja de
medel och instrument som kan stödja
samverkansprocesser.
De bör medverka i det fortsatta arbetet med
de regionala tillväxtavtalen utifrån de särskilda
förutsättningar som varje lärosäte har.
Universitet och högskolor bör vidare öka sin
beredskap för det livslånga lärandet och utveckla
flexibla studieformer för att göra det möjligt för
enskilda individer att i ökad utsträckning
utveckla sin kompetens inom högskolans ram.
Samverkan med det omgivande samhället ingår
som en naturlig del i högskolans utbildning och
forskning. Den bör komma högskolans alla
grupper och verksamheter till del. Samverkan är
av ömsesidig nytta för högskolan och det
omgivande samhället och bör ske med respekt
för de skilda samverkande parternas
förutsättningar och egenart. Lika viktig som
spridningen av resultat och information från
högskolan är inflödet av idéer och
problemformuleringar till högskolan.
Det är viktigt att högskolan utnyttjar de medel
och instrument som finns både nationellt och
internationellt för att stödja och förstärka
samverkansprocessen, exempelvis de regionala
tillväxtavtalen, EU:s utbildningsprogram
Leonardo da Vinci, EU:s strukturfonder,
ramprogrammen för forskning m.m.
Mot bakgrund av det bristfälliga deltagandet
av universitet och högskolor i den första etappen
av programmet Leonardo da Vinci och det stöd
programmet bör vara för det fortsatta arbetet
med att utveckla högskolans samverkan med det
omgivande samhället, anser regeringen att
Internationella programkontoret för
utbildningsområdet bör verka för att universitets
och högskolors medverkan i programmets andra
etapp ökar.
Högskoleverkets rapport: Högskoleverket har i
rapporten Högskolans arbete med sin
samverkansuppgift (Arbetsrapport 2000:2 AR)
granskat hur högskolan uppfyller regeringens
krav på samverkan med det omgivande samhället
och att informera om verksamheten. Syftet har
också varit att belysa de möjligheter och problem
som kan uppstå vid en ökad samverkan mellan
högskolan och dess omvärld, att sprida kunskap
om olika samverkansformer inom
högskolesektorn samt att undersöka olika
intressent- och avnämargruppers syn på
högskolans samverkan med det omgivande
samhället.
I rapporten konstateras att lärosätena med sina
många och komplexa kontaktytor mot
omvärlden i stort uppfyller regeringens krav på
ökad samverkan med det omgivande samhället.
Samtidigt återstår ett fortsatt arbete med att bl.a.
stärka interaktiviteten i samverkan samtidigt som
samverkansuppgiften i högre grad integreras i
forskning och utbildning. Incitamenten för
högskolans anställda att engagera sig i samverkan
bör stärkas. Fler ingångar till högskolan och en
tydligare struktur för samverkan behövs.
Lärosätena kan också bli tydligare i sin
kommunikation med omvärlden. Högskolan bör
ge en så realistisk bild som möjligt av sin förmåga
att samverka.
Rapporten visar också att floran av olika
samverkanstjänster och samverkansformer vid
landets lärosäten är rik. Det är rimligt eftersom
det finns behov av såväl rikstäckande system och
mönster för samverkan som specifika lösningar
anpassade till varje lärosäte. Lösningarna bör
utformas med hänsyn till lärosätets roll både
regionalt, nationellt och internationellt.
Lärosätenas strategier och handlingsprogram
för den s.k. tredje uppgiften: I regleringsbrev
för budgetåret 1998 avseende anslag till
universitet och högskolor m.m. begärde
regeringen för första gången in ett särskilt
handlingsprogram för högskolans samverkan
med det omgivande samhället. I enlighet med en
ändring av regleringsbrevet för budgetåret 1999
avseende anslag till universitet och högskolor
m.m. (U1999/2361, 3373/UH) skulle universitet
och högskolor senast den 1 april 2000 till
Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet)
redovisa en strategi och ett tydligare
handlingsprogram för samverkan med det
omgivande samhället. Sveriges
lantbruksuniversitet inkommer i oktober med en
sådan strategi till Regeringskansliet
(Jordbruksdepartementet). De universitet och
högskolor som i redovisningen endast ansåg sig
behöva göra mindre justeringar jämfört med de
program som lämnades till regeringen i maj 1999
skulle omnämna detta särskilt.
Samtliga lärosäten har inkommit till
Utbildningsdepartementet med redovisningar av
den s.k. tredje uppgiften. Majoriteten av
lärosätena har dock lämnat in en redovisning
enligt den ursprungliga lydelsen i
regleringsbrevet som innebar att de skulle
redovisa åtgärder som vidtagits och satsningar
som gjorts med anledning av det
handlingsprogram som lämnades till regeringen
1999. Under respektive myndighetsanslag finns
en beskrivning av vilken typ av redogörelse
respektive lärosäte har lämnat till regeringen.
De redovisningar som inkommit till
Utbildningsdepartementet under våren 2000 har
generellt sett blivit mer konkreta i förhållande till
föregående år, vilket medfört större möjligheter
till uppföljning. Några lärosäten har genomfört
ett visions- och strategiformuleringsarbete kring
den s.k. tredje uppgiften inför årets redovisning, i
flera fall med omorganisation av verksamheten
som följd. På andra lärosäten pågår ett sådant
arbete. Redovisningarna visar på en bredd i
ambitioner, aktiviteter och målgrupper som
omfattar alltifrån rekrytering av nya
studerandegrupper till samverkan i
forskningsprojekt. Även om en del lärosäten
integrerar samverkan i verksamheten och arbetar
interaktivt och med ömsesidighet gentemot det
omgivande samhället, så saknas dessa perspektiv i
alltför hög grad hos andra. Det är viktigt att
universitet och högskolor fortsätter att utveckla
strategier och handlingsprogram för samverkan
med det omgivande samhället.
De regionala tillväxtavtalen:
Kompetensutveckling, högre utbildning och
forskning tillhör de mest framträdande
insatserna i de regionala tillväxtavtal som
lämnades till regeringen den 15 februari i år.
Universitet och högskolor framhålls som
"motorer" för den regionala utvecklingen, genom
den roll de har att förse arbetslivet med den
arbetskraft som efterfrågas och att överföra
forskningsresultat och innovationer till
näringslivet.
Ökad samverkan mellan högskolan och det
omgivande samhället är högt prioriterad i
merparten av alla tillväxtavtal. I några län finns
universitetet eller högskolan med som
finansiärer, ibland med relativt betydande
belopp, trots att högskolans resurser inte ingår i
det regionala tillväxtkapitalet. Regeringen anser
att lärosätena bör medverka i det fortsatta arbetet
med tillväxtavtalen utifrån de särskilda
förutsättningar som varje lärosäte har.
Regeringsuppdrag till Riksrevisionsverket: I
utredningen Forskningspolitik (SOU 1998:128)
uttrycks ett behov av en översyn av de
organisationer som inrättats med ändamålet att
förbättra samverkan mellan universitet och
högskolor samt samhället i övrigt. I Riksdagens
revisorers förstudie Styrningen av bolag under
myndigheter och stiftelser bildade av
myndigheter (Rapport 1998/99:3) konstateras
också att en granskning av bolag och stiftelser
bildade av universitet och högskolor är önskvärd.
Riksdagens revisorer skriver vidare att det saknas
styrning av verksamheten från regeringens sida.
Även Riksrevisionsverket har pekat på att
verksamheten i teknikbrostiftelser och
holdingbolag bör bli föremål för en mer samlad
utvärdering (Riksrevisionsverkets årliga rapport
1999 till regeringen, RRV 1999:22). I
Högskoleverkets rapport Högskolans arbete
med sin samverkansuppgift (Arbetsrapport
2000:2 AR) lyfts också behovet av en översyn av
olika samverkansformer fram.
Regeringen avser att inom kort ge
Riksrevisionsverket i uppdrag att genomföra en
översyn av verksamheten som bedrivs av
teknikbrostiftelserna och de holdingbolag,
inklusive hel- eller delägda bolag, som inrättats
vid universitet och högskolor.
Högskolans roll i det livslånga lärandet
Demografiska och snabba tekniska förändringar
medför ett ökat behov av möjligheter till
livslångt lärande. Förmåga att tillgodose
individers behov av fortbildning och
vidareutbildning blir allt viktigare för att
individers ställning i arbetslivet skall stärkas,
samtidigt som arbetsmarknadens
kompetensbehov skall tillgodoses.
För universitet och högskolor ställer behovet
av livslångt lärande krav på anpassning, förnyelse
och flexibilitet i flera olika avseenden. Det
handlar om urval och strukturering av kunskap,
den interna organisationsstrukturen,
rekryteringen av och mötet med nya
studerandegrupper, nya distributionsformer för
nya typer av utbildningsuppdrag samt samverkan
eller konkurrens med andra
utbildningsanordnare på både regional, nationell
och internationell bas. Utbildningars form och
innehåll bör i ökad utsträckning utarbetas i nära
samverkan med arbetslivet för att svara mot
arbetsmarknadens behov.
De pågående utredningarna om individuellt
kompetenssparande, om pedagogisk förnyelse av
den högre utbildningen, om validering av vuxnas
kunskaper och kompetens och förslaget om den
framtida utvecklingen av den eftergymnasiala
yrkesutbildningen (Ds 2000:33) är exempel på
regeringsinitiativ som kan komma att förändra
kraven på högskoleväsendet. Den ökande
internationaliseringen och de allt större
möjligheterna att genomgå utbildningar vid
universitet i andra delar av världen samt strävan
att minska den sociala och etniska
snedrekryteringen ökar också behovet av
förnyelse. Universitet och högskolor strävar i
dag efter att anpassa sig till dessa nya krav och
behov.
EU satsar genom strukturfonder och
socialfondens Mål 3 avsevärda medel på bl.a.
kompetensutveckling i arbetslivet och utbildning
som en väg ut ur arbetslöshet. EU har tilldelat
Sverige cirka 6 miljarder kronor för Växtkraft
Mål 3 i syfte att stärka kompetensutvecklingen
för arbetsplatser och individer under de närmaste
fem åren. I sitt program för Mål 3 har Sverige
lagt stor vikt vid kompetensutveckling av
yrkesarbetare i syfte att stärka deras ställning på
arbetsmarknaden.
Enligt regeringen är det viktigt att universitet
och högskolor ökar sin beredskap för det
livslånga lärandet och utvecklar flexibla
studieformer såsom t.ex. distansutbildning för
att göra det möjligt för enskilda individer att i
ökad utsträckning utveckla sin kompetens inom
högskolans ram. Personer som på detta sätt
kommer i kontakt med högskolan kan också på
egen hand återvända för att komplettera sin
utbildning.
Studenter med funktionshinder
Regeringens förslag: Ett tillskott av resurser om
1,9 miljoner kronor skall anvisas för stöd till
studenter med funktionshinder. Medlen överförs
från anslaget 25:70 Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m.
Regeringens bedömning: Universitet och
högskolor bör beakta behovet av stöd för
studenter med funktionshinder. Universitetens
och högskolornas ansvar för studenter med
funktionshinder bör tydliggöras.
Universitet och högskolor bör se över sina
definitioner av begreppen funktionshinder och
handikapp så att de stämmer överens med
definitionerna i FN:s standardregler.
Enskilda utbildningsanordnare, som har
tillstånd att utfärda examina, skall avsätta 0,15
procent av sina anslag från staten för att vid
behov ge stöd åt studenter med funktionshinder.
Dessa utbildningsanordnare bör kunna ansöka
om bidrag för de kostnader som överstiger
nämnda 0,15 procent från Stockholms
universitet.
Antalet studenter med funktionshinder har ökat
vid universitet och högskolor för sjätte året i rad
från närmare 500 studerande 1993/94 till drygt
1 600 studerande 1999. Nästan 60 procent av
studenterna med funktionshinder erhöll medel
för särskilda stödåtgärder såsom assistent, lektör,
teckenspråkstolk, anteckningshjälp eller extra
undervisning. Under 1999 uppgick kostnaderna
totalt till 26,1 miljoner kronor. I första hand
täcks kostnaderna genom att universitet och
högskolor enligt bestämmelser i regleringsbrevet
avsätter 0,15 procent av anslagen för
grundläggande högskoleutbildning samt av
ersättning från landsting för vårdutbildning för
stöd till studenter med funktionshinder.
Kostnader som överstiger detta belopp kan efter
ansökan delvis täckas av de medel som
disponeras av Stockholms universitet som
särskilt åtagande. Medlen kan även användas för
stöd till forskarstuderande.
Högskoleverkets utredning: Regeringen gav i
november 1998 Högskoleverket ett uppdrag
rörande studenter med funktionshinder
(U1998/4203/UH). Uppdraget redovisades i
januari 2000 (U2000/133/UH). Högskoleverket
konstaterar att de flesta universitet och
högskolor tar ett stort ansvar för sina studenter
med funktionshinder. Full delaktighet och
jämlikhet för studenter med funktionshinder
framhålls som mål. Utredningen visar dock att
det finns mycket att arbeta vidare med för att nå
dessa mål.
Högskoleverket anser att det ansvar som
universiteten och högskolorna har för att
studenter med funktionshinder skall nå full
delaktighet och jämlikhet i enlighet med FN:s
standardregler tydligt bör framgå i
förordningstext och föreslår att det i
högskoleförordningen införs en föreskrift som
tydliggör detta ansvar. Högskoleverket anser
därför att högskolorna bör se över sina
definitioner av begreppen funktionshinder och
handikapp. Även studenter med psykiska
funktionshinder bör enligt verket få ta del av det
stöd som högskolorna erbjuder.
Universiteten och högskolorna arbetar
kontinuerligt med att förbättra tillgängligheten
till lokalerna och har i dag särskilda handläggare
som ansvarar för informationen om den fysiska
tillgängligheten på lärosätet.
Enligt Högskoleverket upplever studenter
med funktionshinder många gånger att
lärosätenas information om möjligheterna att
studera vid lärosätet är bristfällig. Universiteten
och högskolorna försöker emellertid på många
olika sätt att ge denna information. De har ibland
problem med att avgöra vilka hjälpmedel som de
själva skall ansvara för och vilka som faller under
annan huvudmans ansvar. Landstinget skall
ansvara för hjälpmedel för den dagliga
livsföringen. Högskoleverket anser att detta är
en komplicerad fråga som bör utredas särskilt.
Högskoleverket anser att enskilda
utbildningsanordnare, som har fått tillstånd att
utfärda examina enligt lagen (1993:792) om
tillstånd att utfärda vissa examina, skall få ta del
av de medel som Stockholms universitet
disponerar som särskilda medel för studenter
med funktionshinder. Detta förutsätter enligt
verket att de enskilda utbildningsanordnarna
måste avsätta 0,15 procent av sina anslag från
staten för att vid behov ge stöd åt studenter med
funktionshinder.
Enligt Högskoleverket är finansieringen av
stöd åt funktionshindrade studenter med ett eget
avsättningskrav för lärosätena på högst 0,15
procent av grundutbildningsanslagen och
möjligheter att erhålla ytterligare medel, en
lämplig avvägning mellan en solidarisk
finansiering och eget ansvar.
Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB)
har bl.a. ansvaret för att synskadade och andra
läshandikappade studenter i högskolan får sin
kurslitteratur på ett för dem anpassat medium.
Detta ansvar finns inte angivet i TPB:s
instruktion. Högskoleverket föreslår därför att
TPB:s ansvar för studenter med funktionshinder
klargörs genom ett tillägg i instruktionen.
När det gäller möjligheterna att koncentrera
utbildning för vissa studenter med
funktionshinder, främst döva och hörselskadade
studenter, till vissa lärosäten, anser
Högskoleverket att en viktig förutsättning är att
det bygger på studenternas fria val.
Remissinstanserna: Högskoleverkets
redovisning av uppdraget har remitterats till
handikapporganisationerna. Remissinstanserna
är överlag positiva till Högskoleverkets förslag
och delar verkets bedömning att lärosätena
behöver se över sin definition av begreppen
funktionshinder och handikapp.
Utgångspunkten bör vara definitionen i FN:s
standardregler.
Skälen för regeringens förslag och bedömning:
Universitet och högskolor har att beakta behovet
av stöd för studenter med funktionshinder.
Regeringen avser att göra en ändring för att
tydliggöra universitetens och högskolornas
ansvar för studenter med funktionshinder. För
denna studerandegrupp är den IT-stödda
distansutbildningen med dess flexibla
utformning och individanpassning av särskild
betydelse.
Regeringen anser vidare i likhet med
Högskoleverket att Talboks- och
punktskriftsbibliotekets ansvar för studenter
med funktionshinder behöver klargöras och
överväger därför att göra ett tillägg i bibliotekets
instruktion.
FN:s standardregler för att tillförsäkra
människor med funktionsnedsättning
delaktighet och jämlikhet antogs av FN:s
generalförsamling 1993. Tanken är att länderna
på olika sätt skall ta ansvar för att reglerna
tillämpas och arbeta för principerna om full
delaktighet och jämlikhet. Högskoleverket
finner att det är uppenbart att lärosätena inte
lever upp till FN:s definition av begreppet
funktionshinder. Enligt
Handikappombudsmannen är Högskolan i
Halmstad det enda lärosäte som har utarbetat ett
handlingsprogram för handikappfrågor med
utgångspunkt i FN:s standardregler. Regeringen
delar Högskoleverkets bedömning att
universiteten och högskolorna behöver se över
sin definition av begreppen funktionshinder och
handikapp, så att de stämmer överens med
definitionerna i FN:s standardregler.
Enskilda utbildningsanordnare med undantag
av Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen
Högskolan i Jönköping har i dag inte något
uttalat ansvar för stöd till studenter med
funktionshinder. Regeringen avser att besluta att
de enskilda utbildningsanordnare som har
tillstånd att utfärda examina skall avsätta 0,15
procent av sina anslag från staten för att vid
behov ge stöd åt studenter med funktionshinder.
Dessa utbildningsanordnare skall kunna ansöka
om bidrag från Stockholms universitet för de
kostnader som överstiger nämnda 0,15 procent
för stöd till studenter med funktionshinder.
Regeringen föreslår att medlen för ändamålet
under anslaget 25:23 Stockholms universitet:
Grundutbildning höjs med 1,9 miljoner kronor
till 16 569 000 kronor.
Som redovisats i propositionen Från patient
till medborgare - en nationell handlingsplan för
handikappolitiken (prop. 1999/2000:79, bet.
1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240) kan
hjälpmedelshanteringen fördröjas och försvåras
på grund av bl.a. oklarheter i kostnads- och
ansvarsfördelningen. Regeringen avser därför att
tillsätta en utredning som skall se över
hjälpmedelsförsörjningen för funktionshindrade
studerande inom hela utbildningsområdet.
I propositionen En förnyad lärarutbildning
(prop. 1999/2000:135) pekar regeringen på att
utbildning till lärare i teckenspråk för hörande
ryms inom den föreslagna strukturen för
lärarutbildningen. Den föreslagna strukturen för
lärarutbildning ger också goda möjligheter att
förstärka skolans samlade specialpedagogiska
kompetens och att utveckla olika alternativ till
specialpedagogiska utbildningar, både vad gäller
innehåll och omfattning. Erfarenheter visar på ett
behov av förstärkt utbildning av
specialpedagoger med inriktning mot dövhet
eller hörselskada.
Redovisning av miljöledningsarbete
Regeringen angav i regeringsförklaringen i
september 1996 att statsförvaltningens
miljöarbete skall utvecklas till att vara ett
föredöme. Under 1997 startades ett pilotprojekt
med uppdrag att påbörja utveckling av
miljöledningssystem vid 25 myndigheter, för att
få erfarenheter av hur miljöledningssystem bäst
bör införas i statsförvaltningen. Lunds
universitet, Stockholms universitet och
Mitthögskolan var bland dessa pilotmyndigheter.
Under 1998 och 1999 fick ett större antal
myndigheter över hela Sverige i uppdrag av
regeringen att införa miljöledningssystem.
Universitet och högskolor som fick uppdraget
1998 var Göteborgs universitet, Umeå
universitet, Linköpings universitet, Kungl.
Tekniska högskolan, Mälardalens högskola,
Högskolan i Gävle samt Sveriges
lantbruksuniversitet. Även Högskoleverket fick
detta uppdrag 1998.
Under 1999 utökades antalet lärosäten med
miljöledningsuppdrag till Uppsala universitet,
Karolinska institutet, Växjö universitet, Örebro
universitet, Högskolan i Kalmar, Högskolan i
Borås, Högskolan i Halmstad, Högskolan
Kristianstad samt Högskolan i Skövde. Chalmers
tekniska högskola AB och Handelshögskolan i
Stockholm tillfrågades om de ville medverka på
frivillig basis samma år. Dessa har valt att
organisera sitt miljöarbete utifrån egna interna
riktlinjer.
Miljöledningssystem innebär systematiserat
miljöarbete, tydliga riktlinjer och mål i bl.a.
centrala styrdokument, klargjorda
ansvarsförhållanden samt rutiner för uppföljning
och redovisning. Nästan samtliga lärosäten som
startade sitt miljöledningsarbete 1997 och 1998
redovisar i sina rapporter att arbetet med
miljöutredning, fastställande av miljöpolicy och
handlingsplan har genomförts. De nya lärosäten
som inledde arbetet med miljöledningssystem
under 1999 har i de flesta fall genomfört eller i
vart fall påbörjat en miljöutredning.
Genom regelbundna utvärderingar höjer
lärosätena kontinuerligt sin ambitionsnivå och
sätter nya mål för det fortsatta arbetet. Många
lärosäten har tillsatt en miljösamordnare och i
vissa fall en miljöchef, för att driva arbetet.
Högskoleverket arbetar aktivt med att i den
externa verksamheten främja utvecklingen av
goda idéer och stimulera diskussionen kring
miljöfrågor och hållbar utveckling.
De viktigaste direkt miljöpåverkande
faktorerna i högskolan är upphandling eller
inköp av varor, miljöföroreningar och
energiförbrukning orsakade av personalens
tjänsteresor samt avfall och kemikaliehantering.
När det gäller indirekt miljöpåverkan har
högskolan en större långsiktig påverkan på
omvärlden än de flesta andra myndigheter,
framför allt genom sin grundutbildning,
forskarutbildning och forskning. De flesta
universitet och högskolor rapporterar att de
inom grundutbildningarna har utvecklat ett
flertal miljöinriktade utbildningsprogram och
kurser. Miljöforskningen är bred och
omfattande.
Mitthögskolan certifierade en av sina
studieorter, Bispgården, enligt
miljöledningssystemet ISO 14001 redan 1998.
Mälardalens högskola blev i april 1999 som första
svenska statliga myndighet miljöcertifierad enligt
ISO 14001.
Högskolans personal och studenter visar ett
stort engagemang i miljöfrågor och är viktiga
pådrivare i utvecklingen av arbetet för hållbar
utveckling vid lärosätena. De initiativ som tagits
av vissa lärosäten till att införa miljöutbildning
för alla, såväl personal som studenter, kan
framhållas som ett sätt att uppmuntra till
ytterligare ansträngningar för att uppnå
miljömålen.
En redovisning av innehållet i årets
miljöledningsrapportering från statliga
myndigheter till regeringen ges i
Miljödepartementets årliga skrivelse Hållbar
utveckling, vilken föreläggs riksdagen i samband
med att denna budgetproposition presenteras.
Vårdhögskoleutbildningar
Landstingen har genom avtal lämnat
utbildningsuppdrag till statliga universitet och
högskolor. Sedan den 1 januari 2000 genomförs
all vårdhögskoleutbildning i landet, med
undantag för den som bedrivs av Jönköpings läns
landsting och tre enskilda utbildningsanordnare,
inom den statliga högskolan. I
budgetpropositionen för 2000 (prop.
1999/2000:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.3.4) framför
regeringen att den har för avsikt att inleda
diskussioner med landstingen.
Mot bakgrund av detta bemyndigade
regeringen i april 2000 chefen för
Utbildningsdepartementet att tillkalla en
förhandlingsdelegation. Den tillkallade
förhandlingsdelegationen har i uppdrag att i
förhandlingar med landstingen och Gotlands
kommun klargöra under vilka förutsättningar
som det samlade huvudmannaskapet för
landstingens vårdutbildningar kan överföras till
staten. Arbetet i förhandlingsdelegationen har i
överläggningar med Landstingsförbundet
koncentrerats på att inhämta ett för regeringen
och landstingen gemensamt beslutsunderlag
inför fortsatta diskussioner.
Konstnärlig högskoleutbildning
Regeringens bedömning: Några lärosäten bör
ges möjligheter att öka den grundläggande
högskoleutbildningen inom
utbildningsområdena design och media.
Eftersom en samlokalisering av de
konstnärliga högskolorna i Stockholm för
närvarande inte är aktuell, bör de lokalmedel som
tidigare reserverats för detta ändamål fördelas
mellan dessa högskolor fr.o.m. 2001.
Skälen för regeringens bedömning:
Designområdet utvecklas för närvarande starkt.
Detta tar sig många olika uttryck. Många företag
strävar efter att höja sin designkompetens såväl
beträffande utförande som beställning. Det finns
ett ökande intresse för att genom god
formgivning höja produktkvaliteten och
därigenom stärka svenska produkters
internationella konkurrenskraft. För att möta
denna efterfrågan utvecklar allt fler lärosäten
utbildningar inom design och formgivning; för
in olika sådana inslag i befintliga utbildningar
eller utvecklar kombinationsutbildningar där
design och formgivning ingår som en del.
Högskoleverket har på regeringens uppdrag
(U1999/3829/UH) sett över och utvärderat de
svenska designutbildningarna i högskolan i
rapporten Designutbildningar i Sverige En
utredning och utvärdering (Högskoleverkets
rapportserie 2000:11 R). När det gäller behov av
nya utbildningar anser Högskoleverket att den
decentraliserade beslutsordningen i högskolan
har varit mycket ändamålsenlig på det här
området. Med hänsyn till den dynamiska
utvecklingen på området har Högskoleverket
dragit slutsatsen att det finns ett behov av ny
utbildning, såväl på grundutbildningsnivå som i
form av vidareutbildning av redan
yrkesverksamma. Verket har dock inte funnit
skäl att lämna konkreta förändringsförslag
eftersom de anser att den decentraliserade
ordningen för utbildningsplanering och
resursfördelning är fullt tillräcklig för att
utveckla nya utbildningar.
För att öka möjligheterna att möta efterfrågan
på utbildningar med inslag av design från
studerande och näringsliv gör regeringen
bedömningen att flera lärosäten som har
designutbildning, kombinationsutbildningar där
design ingår eller utbildningar inom andra
utbildningsområden med inslag av design bör få
tillämpa ersättningsbeloppet för
utbildningsområdet design (se avsnittet
Grundläggande högskoleutbildning, Resultat).
Flera lärosäten har i sina budgetunderlag
presenterat förslag på satsningar inom
designområdet. Dessa satsningar har i några fall
fått hög prioritet i de regionala tillväxtavtalen.
Vissa kan förverkligas om lärosätena får större
möjlighet att tillämpa ersättningsbeloppet för
utbildningsområdet design.
Detta gäller t.ex. förslaget från Högskolan i
Kalmar att i samarbete med Nybro kommun
starta en treårig designutbildning. Regionens
näringsliv har många små och medelstora företag
inom såväl verkstadsindustri, glas- och
träindustri som många nya företag inom IT-
området, vilka är intresserade av att samverka
med högskolan när det gäller att utforma en
utbildning utifrån de behov som finns.
Växjö universitet prioriterar en satsning på en
treårig utbildning i industridesign. På sikt finns
planer att knyta denna utbildning till det
planerade museum som går under arbetsnamnet
Museum Vandalorum i Värnamo. Växjö
universitet har uttalat sin avsikt att förlägga en
del av den treåriga utbildningen i industridesign
till Museum Vandalorum (U1999/1540/UH).
Satsningen skulle innebära att museet och
universitetet i nära samverkan med det lokala
näringslivet kan bidra till kunskapsutvecklingen
inom designområdet. Om planerna på Museum
Vandalorum förverkligas kan Växjö universitet
med en utökad möjlighet att tillämpa
ersättningsbeloppet för utbildningsområdet
design, knyta ett antal utbildningsplatser till
museet.
Vidare gör regeringen bedömningen att
Konstfack 2001 respektive 2002 bör tilldelas
medel för ytterligare fem helårsstudenter och
helårsprestationer inom utbildningsområdet
design.
Media är ett annat utbildningsområde där det
råder stor efterfrågan från såväl arbetsliv som
studerande. Det gäller både utbildningar som
syftar till traditionellt konstutövande och de som
mera inriktas mot den kommersiella
mediavärlden.
Regeringen bedömer att medel bör satsas på
en utbyggnad av mediaområdet, bl.a. genom att
Dramatiska institutet tilldelas medel
motsvarande tio helårsstudenter och
helårsprestationer 2001 och ytterligare tio
helårsstudenter och helårsprestationer 2002 för
kurser i interaktiva medier m.m. Dramatiska
institutet har under några år bedrivit
försöksverksamhet med kurser i interaktiva
medier i samverkan med bl.a. Stockholms
universitet, Kungl. Tekniska högskolan,
Lärarhögskolan i Stockholm och Högskolan på
Gotland. Sökandetrycket har varit stort och en
utvärdering visar att det finns en mycket stor
efterfrågan på denna typ av utbildning med
inriktning mot berättande och gestaltning.
Kurserna skall omfatta 40 poäng och vara en
vidareutbildning och rikta sig mot
yrkesverksamma inom media, konst, musik,
pedagogik och lärande samt teknik och
naturvetenskap.
Regeringen bedömer vidare att satsningar
inom utbildningsområdet media bör göras
genom att Göteborgs universitet, Högskolan i
Kalmar och Högskolan Dalarna får möjlighet att
tillämpa ersättningsbeloppet för
utbildningsområdet media (se avsnittet
Grundläggande högskoleutbildning, Resultat)
samt att Göteborgs universitet 2001 respektive
2002 tilldelas medel för ytterligare fem
helårsstudenter och helårsprestationer inom
utbildningsområdet media. Regeringen gör även
bedömningen att Högskolan på Gotland bör få
tillämpa ersättningsbeloppen för
utbildningsområdena konst och musik.
Tidigare har regeringen som en
planeringsförutsättning reserverat medel för
kostnader i samband med ett eventuellt
byggande av ett campus för konst i Stockholm
(prop. 1992/93:169). Frågan har utretts i
närmare ett kvarts sekel. I budgetpropositionen
för 2000 (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 16 avsnitt
5.3.6) meddelade regeringen sin avsikt att tillsätta
en organisationskommitté för att förbereda
bildandet av en Konsternas högskola i
Stockholm. Syftet var att förbereda en
organisatorisk samordning och en bas för
samarbete inom det konstnärliga
utvecklingsarbetet mellan de konstnärliga
högskolorna i Stockholm. Utbildningsministern
meddelade dock i november 1999 de berörda
högskolorna att det inte för tillfället är aktuellt
att föra beredningsarbetet vidare i frågan om en
eventuell samordning mellan de konstnärliga
högskolorna, varken organisatoriskt eller
lokalmässigt. De extra medel om 8,7 miljoner
kronor som reserverats för en lokalmässig
samordning bör fr.o.m. 2001 fördelas till
Danshögskolan, Dramatiska institutet,
Konstfack, Kungl. Konsthögskolan, Kungl.
Musikhögskolan i Stockholm, Operahögskolan i
Stockholm och Teaterhögskolan i Stockholm
(fördelningen framgår av respektive högskolas
anslag). Denna förstärkning motiveras i första
hand av att dessa högskolor står inför
omförhandlingar av sina hyresavtal till följd av
att de har avvaktat en lösning i frågan om ett
campus för konst.
Ny lärarutbildning
En proposition om den framtida
lärarutbildningen, En förnyad lärarutbildning
(prop. 1999/2000:135), lades på riksdagens bord
i maj 2000 och kommer att behandlas under
hösten. Regeringen avvaktar riksdagens
ställningstagande till förslagen i propositionen.
Högskoleverket har i juni 2000 redovisat det
särskilda uppdrag om forskningsanknytning av
lärarutbildningar samt kompetensutveckling av
lärarutbildare som verket arbetat med under tre
år (U2000/2701/UH). De åtgärder som
genomförs mot bakgrund av Högskoleverkets
rapport behandlas som en ny satsning i avsnittet
Förstärkt forskning på lärarutbildningens
område.
Regeringen ser med oro på rapporter om brist
på lärare, framför allt i matematik,
naturvetenskapliga ämnen och teknik. Inte minst
är de regionala variationerna i tillgången på lärare
oroande mot bakgrund av kraven på en nationellt
likvärdig skola.
För att öka rekryteringen till lärarutbildningen
med inriktning mot matematik,
naturvetenskapliga ämnen och teknik har
regeringen vidtagit en rad åtgärder.
Förordningen (1992:819) om
behörighetsgivande förutbildning vid universitet
och högskolor har genom en ändring anpassats
till lärarstudenternas situation. Universitet och
högskolor har stimulerats att genomföra åtgärder
som förbättrar rekryteringen. Flera lärosäten har
redovisat hur deras erbjudande till studenterna
att friare kombinera matematik,
naturvetenskapligt ämne eller teknik med t.ex.
samhällsvetenskapligt ämne har ökat intresset
bland studenterna att välja matematik,
naturvetenskapliga ämnen eller teknik.
Inom Statens skolverks ram har avsatts 75
miljoner kronor för en särskild satsning på
kompetensutveckling av lärarna inom området
naturvetenskap, teknik och miljö. En annan
viktig åtgärd för att allmänt öka rekryteringen till
högskolans kurser och program med
naturvetenskap, teknik eller miljö är NOT-
projektet (se avsnittet Politikens inriktning).
Regeringen kommer efter årets antagning att
analysera utvecklingen av rekryteringen till
lärarutbildning med inriktning mot matematik,
naturvetenskap och teknik för att bedöma om
ytterligare åtgärder är nödvändiga.
En viktig förutsättning för att förse skolan
med erforderligt antal lärare är att de
examinationsmål som regeringen har angivit för
högskolan vad gäller antalet examinerade lärare
av olika kategorier uppnås. Examinationsmålen
har dock inte uppnåtts även om förbättringar har
åstadkommits i jämförelse med tidigare.
Examinationsmål för grundskollärarexamen med
inriktning mot undervisning i årskurserna 4 9
har för perioden 1997 99 uppnåtts till 68 procent
och för gymnasielärarexamen till 82 procent.
I avvaktan på riksdagens ställningstagande till
propositionen En förnyad lärarutbildning (prop.
1999/2000:135) förbereder regeringen en
precisering av målen för de inriktningar av
lärarexamen för vilka examinationsmål kommer
att anges. I detta arbete medverkar Statens
skolverk, Högskoleverket och Statistiska
centralbyrån.
Examen för röntgensjuksköterskor och
specialistsjuksköterskor
Regeringen har genom lagen (1998:531) om
yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens
område fastställt att från den 1 juli 2000 skall den
som genomgår en direktutbildning inom
diagnostisk radiologi om sammanlagt 120 poäng
erhålla yrkestiteln röntgensjuksköterska. För
denna yrkeskategori har Socialstyrelsen fastställt
målbeskrivningar för utfärdande av legitimation
som röntgensjuksköterska. Regeringen har också
genom ändring i förordningen (1998:1513) om
yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens
område beslutat att den som meddelats
legitimation som sjuksköterska med inriktning
mot diagnostisk radiologi enligt äldre
bestämmelser skall jämställas med legitimerad
sjuksköterska. Som en konsekvens av detta avser
regeringen att i bilaga 2 till
högskoleförordningen (1993:100 bil 2), den s.k.
examensordningen, införa en ny yrkesexamen,
röntgensjuksköterskeexamen, om sammanlagt
120 poäng.
Regeringen har i budgetpropositionen för
2000 (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 16 avsnitt
5.3.4) uttryckt sin avsikt att inrätta examina som
specialistsjuksköterska. Högskoleverket har på
regeringens uppdrag i samråd med
Socialstyrelsen utarbetat målbeskrivningar för ett
antal
specialistsjuksköterskeexamina med specificerad
längd. Målbeskrivningarna har varit föremål för
diskussioner och revideringar och utifrån
synpunkter som framkommit anordnade
regeringen i november 1999 en hearing för att
ytterligare penetrera frågan. Regeringen avser att
inom kort fastställa specialområden för
specialistsjuksköterskor och besluta om att
införa en ny yrkesexamen,
specialistsjuksköterskeexamen i
högskoleförordningen (1993:100 bil 2).
Rymd- och miljövetenskaplig utbildning i
Kiruna
Regeringens förslag: De av riksdagen fr.o.m.
budgetåret 2000 anvisade medlen avsedda för 200
ofördelade decentraliserade studieplatser
motsvarande 10 miljoner kronor, skall
omvandlas till medel motsvarande 150
helårsstudieplatser avsedda för rymd- och
miljövetenskapligt anknutna utbildningar som
anordnas av Umeå universitet och Luleå tekniska
universitet i Kiruna. De båda universiteten skall
tilldelas resurser motsvarande lika många
helårsstudieplatser vardera för att
utbildningsverksamheten skall vara fullt utbyggd
2003.
Skälen för regeringens förslag: Rymd- och
miljöforskningsverksamheten i Kiruna består av
flera delar, Institutet för rymdfysik, Miljö- och
rymdforskningsinstitutet samt institutioner
under Umeå universitet och Luleå tekniska
universitet. I anslutning till forskningen i Kiruna
har båda universiteten lokaliserat de tillämpade
delarna av sina rymd- och miljöutbildningar till
Kiruna.
Regeringen avser nu att samla dessa olika
verksamheter inom Kiruna rymd- och
miljöcampus. Organisationsfrågor med
anknytning till detta samarbete beskrivs i den
forskningspolitiska propositionen (prop.
2000/01:3).
De av riksdagen fr.o.m. budgetåret 2000
anvisade medlen avsedda för 200 ofördelade
decentraliserade studieplatser, baserade på
ersättningsnivåerna för 50 procent
naturvetenskapligt-tekniska och 50 procent
humanistiskt-samhällsvetenskapliga
helårsstudenter, bör omvandlas till 150
helårsplatser inom det naturvetenskapliga och
tekniska utbildningsområdet avsedda för rymd-
och miljövetenskapligt anknutna utbildningar i
Kiruna.
Regeringen avser att i regleringsbrevet för
2001 ge denna nysatsning på rymd- och
miljövetenskapligt anknutna utbildningar i
Kiruna som ett särskilt åtagande till Umeå
universitet och Luleå tekniska universitet.
Utbildningarna förväntas vara fullt utbyggda
2003. I satsningen ingår även en forskarskola i
rymdteknik (se vidare avsnittet Forskarskolor).
Ny inriktning på magisterexamen
Högskoleverket har i rapporten Ny inriktning
inom magisterexamen (Högskoleverkets
rapportserie 1999:16 R) tagit fram förslag på en
ny inriktning på magisterexamen. Den nya
inriktningen bygger på att den studerande har
avlagt kandidatexamen om 120 poäng eller
motsvarande svensk eller utländsk
universitetsexamen. Enligt förslaget skall den nya
magisterexamen omfatta minst 40 poäng varav
10 20 poäng skall utgöras av ett självständigt
examensarbete.
Rapporten har varit ute på en bred remiss.
Ärendet bereds för närvarande inom
Regeringskansliet och regeringen avser att senare
besluta i fråga om en ny examen.
IT i högskolan
En fortsatt satsning på utbildning och forskning
inom IT-området är nödvändig för att stärka den
svenska högskolan så att den står sig väl i
internationell konkurrens. Behovet av
kompetens på IT-området har ökat, t.ex. inom
området nätutbyggnad och IP-teknik (Internet
Protocol). Universitet och högskolor bör beakta
detta i dimensioneringen av utbildningen av IT-
specialister av olika slag.
Som ett led i utvecklingen av nya
samverkansformer inom mikroelektronik,
elektronik och närliggande IT-områden har
regeringen tidigare föreslagit stöd till
uppbyggandet av ett kluster (grupper av
institutioner och företag) med inriktning mot
kiselteknik (prop. 1999/2000:86, bet.
1999/2000:TU9, rskr. 1999/2000:256). För att
möta behovet av forskning och utveckling inom
internetteknikområdet har regeringen även
föreslagit ett kompetenscentrum för
internetteknik med delvis virtuell struktur inom
högskolesektorn. Centret föreslås etableras i
anslutning till Kungl. Tekniska högskolans IT-
satsning i Kista.
Studenter och anställda vid universitet och
högskolor använder informationsteknik i ökande
omfattning, både i grundutbildning och
forskning. Trots detta är det angeläget att
ytterligare utveckla användningen av
informationsteknik inom dessa områden. Inte
minst är det viktigt att IT-pedagogik utvärderas
och utvecklas. I regeringens budgetproposition
för 2000 (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 16 avsnitt
5.5.5) uttrycktes målsättningen att under hösten
1999 tillsätta en utredning med uppgift att
granska användningen av IT i högskolan inom en
rad områden. I utredningsuppdraget om
pedagogisk förnyelse av den högre utbildningen
(dir. 2000:24, U 2000:04) som skall redovisas till
regeringen senast den 15 februari 2001 (se
avsnittet Kvalitet, Pedagogisk förnyelse av den
högre utbildningen) ingår bl.a. att föreslå hur IT-
användningen kan främjas inom högre
utbildning. Regeringen avvaktar resultaten av
denna utredning innan en eventuell ytterligare
utredning tillsätts.
Distansutbildning
Distansutbildning är en viktig del i arbetet med
en öppen och flexibel högre utbildning.
Utbildningsformen kan skapa nya
förutsättningar för studier, bl.a. genom att
attrahera nya grupper till högskolan. Ny teknik
och pedagogik öppnar också möjligheterna för
distansutbildning som en del i det livslånga
lärandet. I detta arbete har högskolan en viktig
roll, inte bara genom att erbjuda bra
utbildningar, utan också genom att driva på
utvecklingen inom området. Det är viktigt att
utvecklingen i vårt land håller minst jämna steg
med den internationella utvecklingen.
Distansutbildningsmyndigheten som
inrättades den 1 juli 1999 har bl.a. till uppgift att
främja utveckling och användning av IT-stödd
distansutbildning inom högskolan. En
utförligare redogörelse för myndighetens
verksamhet finns i avsnittet
Distansutbildningsmyndigheten.
Nya satsningar på forskning och
forskarutbildning vid universitet och
högskolor
I den forskningspolitiska propositionen (prop.
2000/01:3) behandlar regeringen bl.a. forskning
och forskarutbildning vid landets universitet och
högskolor samt konstnärligt utvecklingsarbete
vid de konstnärliga högskolorna.
Anslagen till forskning och forskarutbildning
vid universitet och högskolor bör öka. Samtidigt
vill regeringen betona vikten av att lärosätena i
ökad utsträckning samverkar med varandra.
Särskilt angeläget är det med samverkan i
forskarutbildningen. Universiteten samt
högskolorna med vetenskapsområde bör därför
främja samverkan med högskolor utan
vetenskapsområde och underlätta för studenter
från dessa lärosäten att bedriva
forskarutbildning.
Det är vidare angeläget att framhålla
betydelsen av att lärosätena i ökande grad
profilerar sin verksamhet och prioriterar
forskning inom de områden där
förutsättningarna att bygga upp hög vetenskaplig
kompetens bedöms som särskilt goda och som är
strategiska för lärosätet ur ett såväl nationellt
som internationellt perspektiv.
Genom profilering och samverkan kan
lärosätena åstadkomma en arbetsfördelning
mellan sig, vilket är särskilt angeläget inom små
ämnesområden och inom områden som kräver
stora investeringar.
I 1999 och 2000 års ekonomiska
vårpropositioner (prop. 1998/1999:100 och
1999/2000:100) och i budgetpropositionen för
2000 (prop. 1999/2000:1) beslutade riksdagen
efter förslag från regeringen att under perioden
2000 2003 förstärka forskningsresurserna med
cirka 1,3 miljarder kronor. Inom ramen för de
cirka 940 miljoner kronor som ännu inte
fördelats föreslår nu regeringen en rad
satsningar. Den 1 januari 1999 inrättades tre nya
universitet, Karlstads universitet, Växjö
universitet och Örebro universitet. Regeringen
föreslår en fortsatt uppbyggnad av de nya
universiteten för att dessa skall kunna bedriva en
internationellt konkurrenskraftig forskning och
forskarutbildning inom ett antal profilområden
som de själva bedömer som strategiska.
Den 1 januari 1999 tilldelades Högskolan i
Kalmar naturvetenskapligt vetenskapsområde,
Högskolan i Karlskrona/Ronneby tekniskt
vetenskapsområde och Malmö högskola
medicinskt vetenskapsområde. Regeringen har
den 31 augusti 2000 beslutat att Mälardalens
högskola skall tilldelas tekniskt
vetenskapsområde. Forskningen och
forskarutbildningen inom respektive högskolas
vetenskapsområde bör förstärkas.
Inom ramen för ovanstående finansiering
föreslår regeringen att anslagen till forskning och
forskarutbildning vid de nya universiteten,
högskolorna med vetenskapsområde samt
Mitthögskolan under perioden 2001 2003
förstärks med totalt 64,5 miljoner kronor.
Regeringen föreslår vidare att forskningen vid
övriga högskolor utan vetenskapsområde, utom
de konstnärliga högskolorna, under perioden
2001 2003 tilldelas totalt 59 miljoner kronor av
ovanstående finansiering för att stärka forskning,
grundutbildningens forskningsanknytning samt
möjligheterna att bygga upp
forskningssamarbete med andra
forskningsutförare och övriga myndigheter.
Högskolorna bör prioritera forskning inom ett
fåtal väl definierade profilområden som
respektive högskola bedömer som strategiska
och inom vilket högskolan har utvecklat hög
vetenskaplig kompetens.
För att stärka det humanistiska området
föreslår regeringen att totalt 37 miljoner kronor
av ovannämnda finansiering fördelas under 2001
och 2003 till det humanistisk-samhälls-
vetenskapliga vetenskapsområdet vid Uppsala
universitet, Lunds universitet, Göteborgs
universitet, Stockholms universitet, Umeå
universitet, Linköpings universitet och Luleå
tekniska universitet.
Regeringen har i budgetpropositionen för
2000 förstärkt den tekniska forskningen vid
Linköpings universitet, Campus Norrköping
med 8 miljoner kronor. Regeringen föreslår att
ytterligare 5 miljoner kronor avsätts till denna
forskning.
Regeringen finner det angeläget att den
gruvrelaterade forskningen vid Luleå tekniska
universitet kan utvecklas. För att täcka hela det
gruvrelaterade området bör en verksamhet inom
malmgeologi byggas upp. Luleå tekniska
universitet föreslås tillföras 3 miljoner kronor
från 2003 inom ramen för ovannämnda
finansiering.
Tekniskt vetenskapsområde till Mälardalens
högskola
Sedan den 1 april 1999 är det regeringen som
beslutar om det skall finnas vetenskapsområde
vid en högskola som inte är universitet.
Dessförinnan var det Högskoleverket som
fattade sådana beslut. Ett beslut om att det skall
finnas vetenskapsområde vid en högskola får
meddelas om grundutbildning och forskning vid
högskolan är av en sådan kvalitet och omfattning
inom vetenskapsområdet att forskarutbildning
kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå. Vidare
kan beslut om att det skall finnas ett
vetenskapsområde fattas bara om det finns
statsfinansiella förutsättningar för ett sådant
beslut och om det ligger i linje med regeringens
forskningspolitiska bedömning.
Mälardalens högskola ansökte hösten 1998
hos Högskoleverket om tekniskt
vetenskapsområde. Högskoleverket har med
eget yttrande lämnat över ärendet till regeringen.
I sitt yttrande förordar verket att ansökan
tillstyrks. Regeringen har gjort samma
bedömning som Högskoleverket och har därför
den 31 augusti 2000 beslutat att tekniskt
vetenskapsområde skall finnas vid Mälardalens
högskola (U2000/2331/UH). För budgetåret
2001 föreslås därför ett nytt anslag, 25:50
Mälardalens högskola: Forskning och
forskarutbildning.
Förstärkt forskning på lärarutbildningens
område
Regeringens bedömning: Samtliga universitet
och högskolor med lärarutbildning bör i
årsredovisningen redovisa de åtgärder som
vidtagits för att förstärka forskningen och
forskarutbildningen inom lärarutbildningens
område.
Skälen för regeringens bedömning:
Lärarutbildningen inordnades i högskolan 1977
och har sedan dess omfattats av kravet på
forskningsanknytning. Trots att drygt tjugo år
har förflutit är andelen forskarutbildade lärare
och antalet forskarstuderanden inom
lärarutbildningen alltjämt lågt.
I propositionen En förnyad lärarutbildning
(prop. 1999/2000:135) är därför utgångspunkten
att universitet och högskolor måste ta ett större
ansvar för att stärka den vetenskapliga grunden
för lärarutbildningen. Enligt regeringens
bedömning fordras det att universitet och
högskolor avsätter betydligt större resurser än
hittills för att stärka lärarutbildningens
forskningsanknytning. Det är vidare angeläget
att forskning och forskarutbildning breddas i
förhållande till dagsläget samt att den
forskningskompetens som lärosätena besitter
inom kunskapsutveckling, utbildning och
lärande får en stark anknytning till
lärarutbildningen. Senast 2004 avser regeringen
att initiera en genomgripande utvärdering för att
utröna om lärosätena avsatt tillräckligt med
resurser inom området.
Högskoleverket har under tre år haft särskilda
medel att fördela till forskning med relevans för
skola och lärarutbildning samt till
kompetensutveckling av lärarutbildare.
Uppdraget redovisades i juni 2000
(U2000/2701/UH). Regeringen noterar att
satsningen har inneburit en positiv och lovande
utveckling av forskningen på lärarutbildningens
och den pedagogiska yrkesverksamhetens
område. Även i forskningsstrategierna som
universitet, högskolor och andra organ har
utarbetat framgår att utbildning och lärande
numera prioriteras högre vid flera lärosäten.
I propositionen En förnyad lärarutbildning
föreslår regeringen även att forskning i
anslutning till lärarutbildningen och den
pedagogiska yrkesverksamheten skall främjas
genom att en utbildningsvetenskaplig kommitté
inom det av riksdagen beslutade Vetenskapsrådet
ges i uppdrag att fördela medel till forskning och
forskarutbildning som i nationell konkurrens
bedöms hålla hög vetenskaplig kvalitet och som
bedrivs i utbildningsvetenskapliga nätverk.
Förslaget behandlas närmare i den
forskningspolitiska propositionen (prop.
2000/01:3).
I regeringens forskningspolitiska proposition
(prop. 2000/01:3) presenteras en särskild
satsning på forskarskolor (se avsnittet
Forskarskolor). En av dessa forskarskolor är
avsedd att inrättas för teknisk och
naturvetenskaplig didaktik och en för
pedagogiskt arbete. Även dessa skall byggas upp
som nätverk mellan universitet och högskolor.
Konstnärligt utvecklingsarbete
Regeringens förslag: En förstärkning av medel
till konstnärligt utvecklingsarbete skall göras
genom att 4 miljoner kronor som tidigare
reserverats för detta ändamål fördelas mellan de
konstnärliga högskolorna i Stockholm.
Skälen för regeringens förslag: I den
forskningspolitiska propositionen (prop.
2000/01:3) behandlar regeringen frågor om det
konstnärliga utvecklingsarbetet och forskning på
det konstnärliga området. En viktig bedömning
som regeringen gör är att forskning inom det
konstnärliga området och forskning inom andra
områden med konstnärliga inslag bör utvecklas.
Samarbetet mellan de konstnärliga högskolorna
och andra universitet och högskolor som utför
forskning och anordnar forskarutbildning bör
förstärkas. För att främja möjligheterna att
utveckla ett sådant samarbete föreslår regeringen
att en förstärkning skall göras av medel för
konstnärligt utvecklingsarbete till
Danshögskolan, Dramatiska institutet,
Konstfack, Kungl. Konsthögskolan, Kungl.
Musikhögskolan i Stockholm, Operahögskolan i
Stockholm och Teaterhögskolan i Stockholm
(fördelningen framgår av respektive högskolas
anslag).
Forskarskolor
Det finns i dag ett stort behov av fler
forskarutbildade, ett behov som förväntas växa
ytterligare framöver. Med anledning av detta har
regeringen målmedvetet satsat på att förbättra
och effektivisera forskarutbildningen. Nationella
såväl som internationella exempel har visat att
forskarutbildningens organisation i form av
särskilda forskarskolor kan ha positiva effekter.
Inte minst ser regeringen det som angeläget att
forskarskolor kan erbjuda en modell som kan
leda fram till ökat samarbete mellan olika
lärosäten.
Regeringen avser att inom ramen för de medel
som riksdagen beslutade om i 1999 års
ekonomiska vårproposition (prop. 1998/99:100
s. 150) och 2000 års ekonomiska vårproposition
(prop. 1999/2000:100 s. 183-184) avsätta medel
till 16 forskarskolor. I regeringens
forskningspolitiska proposition (prop.
2000/01:3) presenteras denna satsning närmare.
Regeringen är angelägen om att samarbetet
mellan olika lärosäten och forskningsmiljöer
stärks. Inte minst är det viktigt att lärosäten utan
vetenskapsområden i ökad utsträckning deltar i
forskningssamarbete och forskningsutbyte.
Varje forskarskola placeras vid ett universitet
som fungerar som värdhögskola med
övergripande ansvar för verksamhet och
administration. Till varje forskarskola knyts en
till tre högskolor utan vetenskapsområde samt
ytterligare intresserade lärosäten.
Forskarskolorna är tänkta att erbjuda en
plattform för nationell samverkan inom
respektive område.
Samtliga forskarskolor tilldelas vardera 5
miljoner kronor under 2001. Dessa medel skall
användas för att planera och organisera
forskarskolan och anställa de första
doktoranderna. För 2001 finns dessa medel
anvisade under en särskild anslagspost på
respektive värdhögskolas anslag för forskning
och forskarutbildning.
Under 2002 tilldelas samtliga forskarskolor
ytterligare vardera 5 miljoner kronor. Som en
planeringsförutsättning för 2003 bör de
forskarskolor som bedriver den huvudsakliga
verksamheten inom det naturvetenskapliga,
tekniska eller medicinska vetenskapsområdet,
med undantag av Forskarskolan i rymdteknik,
tilldelas ytterligare 5 miljoner kronor var, medan
de forskarskolor som bedriver den huvudsakliga
verksamheten inom det humanistisk- samhälls-
vetenskapliga vetenskapsområdet tilldelas 2
miljoner kronor var. Dessa medel bör tilldelas via
anslaget för respektive vetenskapsområde.
Samtliga medelstilldelningar är permanenta
förstärkningar. Samtliga forskarskolor, med
undantag av Forskarskolan i rymdteknik, bör få
ett examinationsmål om 25 doktorer.
Forskarskolan i rymdteknik bör få ett
examinationsmål om 17 doktorer.
Regeringen föreslår att det avsätts medel för
följande 16 forskarskolor (med angiven
värdhögskola):
- Forskarskola i mångvetenskaplig
naturvetenskap
Värdhögskola: Lunds universitet
- Forskarskola i genomik och bioinformatik
Värdhögskola: Stockholms universitet
- Forskarskola i genomik och bioinformatik
Värdhögskola: Göteborgs universitet
- Forskarskola i materialvetenskap
Värdhögskola: Chalmers tekniska högskola
AB
- Forskarskola i matematik och
beräkningsvetenskap
Värdhögskola: Uppsala universitet
- Forskarskola i telekommunikation
Värdhögskola: Kungl. Tekniska högskolan
- Forskarskola i grundläggande
datavetenskap
Värdhögskola: Linköpings universitet
- Forskarskola i språkvetenskap
Värdhögskola: Stockholms universitet
- Forskarskola i språkvetenskap
Värdhögskola: Göteborgs universitet
- Forskarskola i ekonomi
Värdhögskola: Uppsala universitet
- Forskarskola i teknisk och
naturvetenskaplig didaktik
Värdhögskola: Linköpings universitet
- Forskarskola i pedagogiskt arbete
Värdhögskola: Umeå universitet
- Forskarskola i vård och omsorg
Värdhögskola: Karolinska institutet
- Forskarskola i historia
Värdhögskola: Lunds universitet
- Forskarskola i genusvetenskap
Värdhögskola: Umeå universitet
- Forskarskola i rymdteknik
Värdhögskola: Luleå tekniska universitet
Pedagogiskt utvecklingsarbete inom
forskarutbildningen
Genom 1998 års reform av forskarutbildningen
ställdes bl.a. ökade krav på handledning (prop.
1997/98:1 utg.omr. 16, bet. 1997/98:UbU7, rskr.
1997/98: 109). Handledarinsatsen är av stor vikt
för att en forskarutbildning skall kunna
genomföras på avsedd tid. I undersökningar har
det framkommit att mer än en tredjedel av
doktoranderna uppger att brister i
handledningen gör att de inte kan avsluta sin
utbildning i tid (Doktoranders syn på
handledning, Lilla SULF, 1998, Sveriges
universitetslärarförbund, En genomlysning av
svensk forskarutbildning, rapport januari 1999,
Sveriges universitets- och högskoleförbund).
I uppgifterna för Rådet för
högskoleutbildning vid Högskoleverket ingår
sedan 1999 även att stödja forskarutbildningen. I
enlighet med 2000 års forskningspolitiska
proposition (prop. 2000/01:3) föreslår
regeringen att rådet skall tilldelas medel för
pedagogiskt utvecklingsarbete inom
forskarutbildning för att därigenom stärka
handledningen inom forskarutbildningen.
Regeringen föreslår att inom ramen för de medel
som riksdagen beslutade om i 1999 och 2000 års
ekonomiska vårpropositioner (prop.
1998/99:100 och 1999/2000:100) skall
Högskoleverkets anslag höjas med 2 miljoner
kronor 2001 och som planeringsförutsättning för
2003 bör gälla att Högskoleverket skall erhålla
ytterligare 3 miljoner kronor.
Internationella frågor
En stor del av det internationella samarbetet
inom utbildning och forskning sker genom
svenskt deltagande i följande organisationer:
Nordiska ministerrådet, EU, Europarådet,
OECD och Unesco. Utbildnings- och
forskningssektorn medverkar därutöver i ett
antal andra internationella organisationer,
samarbetsorgan, m.m.
Nordiska ministerrådet
Med växande internationalisering ökar vikten av
regionalt samarbete mellan länder med
gemensamma intressen och värderingar.
Nordiska ministerrådet har nyligen för
utbildnings- och forskningssektorn fastställt en
femårig strategiplan (2000-2004) med
målsättningen att göra Norden till en
föregångsregion för utveckling av mänskliga
resurser. I strategin har den av ministerrådet
tidigare antagna forskningspolitiska stategin
samt riktlinjerna för nordisk språkpolitik
inarbetats.
För att förverkliga strategiplanen kommer
ministerrådet att under perioden fokusera
samarbetet och resurserna på främst följande
områden: kompetensutveckling och livslångt
lärande, evalueringsfrågor, informations- och
kommunikationsteknologi, språksamarbete, mo-
bilitet och ömsesidigt erkännande av
studieresultat, arbetsdelning samt utbildning och
forskning i ett internationellt perspektiv. Vikt
läggs även vid att skapa en öppen dialog med bl.a.
näringslivet.
För samarbetet gäller vidare att det nordiska
och det nationella skall stödja varandra. I det
sammanhanget är de nordiska
mobilitetsprogrammen, dvs.
utbytesprogrammen för elever, studenter och
lärare, av stor betydelse. Ministerrådet
förbereder för närvarande tillkomsten av ett
mobilitetsprogram för grundskoleområdet.
Vidare har inom det nordiska samarbetet en
fördjupningsstudie om vuxnas lärande satts i
gång och åtgärder för att motverka social
snedrekrytering till högre utbildning diskuterats.
Samråd har även ägt rum på nordisk nivå om
EU:s nya utbildningsprogram. Betydande
samsyn beträffande programmens utformning
har konstaterats.
EU
Den europeiska gemenskapen skall bidra till att
utveckla en utbildning av god kvalitet genom att
främja samarbetet mellan medlemsländerna samt
genomföra en yrkesutbildningspolitik som
stödjer och kompletterar medlemsländernas egna
insatser.
Det löpande utbildningssamarbetet inom EU
domineras av de båda utbildningsprogrammen
Sokrates och Leonardo da Vinci. Sokrates avser
samarbete inom hela utbildningssystemet, från
förskola till vuxenutbildning och högskola,
medan Leonardo da Vinci avser samarbete inom
yrkesutbildningen på olika nivåer. Första
etappen av de båda programmen avslutades i och
med utgången av 1999 och den andra etappen,
som avser perioden 2000 2006, har nu inletts. I
de nya programmen har hänsyn tagits till den
kritik som har förts fram under perioden 1995-
1999. Förenklade och mer decentraliserade
ansöknings- och beslutsprocedurer har
eftersträvats. Särskilt när det gäller
genomförandet av Leonardo da Vinci har en
omfattande decentralisering skett till de
nationella kontoren. Viktiga förändringar är
också att vuxenutbildningen har getts ökad
tyngd i Sokrates och att behovet av samordning
av insatserna i de båda programmen har betonats.
Budgeten för de två programmen har också
stärkts. Den totala budgeten för Sokrates uppgår
för sjuårsperioden till drygt 15,5 miljarder
kronor och för Leonardo da Vinci till drygt 9,5
miljarder kronor. Till detta kommer den
nationella medfinansieringen.
Programmen från perioden 1995 1999 har
genomgått omfattande utvärderingar. Med bl.a.
dessa som grund kommer EU-kommissionen
senare under hösten 2000 att till EU-
parlamentet, rådet m.fl. lägga fram slutrapporter
om genomförandet av den första etappen av
programmen.
För svensk del är erfarenheterna av
programmen i huvudsak positiva även om mer
systematiserade utvärderingar ännu är ganska få.
Regeringskansliet har i samråd med berörda
myndigheter och parterna på arbetsmarknaden
genomfört en egen utvärdering av den första
etappen av Leonardoprogrammet. Resultaten
visade i huvudsak att de som medverkat i
programmet var positiva trots krångliga
procedurer och ansökningsrutiner m.m. hos EU-
kommissionen. Utvärderingen pekade också på
önskvärdheten av ökat deltagande av högskolor
och företag.
En TEMO-undersökning (Effekter av EU-
finansierad skolutveckling) har visat att svenska
skolor har värderat sitt deltagande i programmen
positivt. Ungefär var tionde svensk skola har
under åren 1995-1999 medverkat i programmen.
Inom ramen för Erasmus (högskoledelen av
Sokrates), bedriver årligen drygt 3 000 svenska
studenter studier vid europeiska universitet och
ungefär lika många studenter från andra
europeiska länder bedriver högskolestudier i
Sverige.
Tempus är EU:s program för samarbete inom
högre utbildning med länderna i Central- och
Östeuropa, f.d. Sovjetunionen och Mongoliet.
Syftet med programmet är att stödja övergången
till demokrati och marknadsekonomi. Tempus är
nu inne på sin tredje programperiod (2000-
2006). Flertalet länder i Central- och Östeuropa
lämnade Tempus inför den tredje
programperioden i samband med att de kom
med i Sokrates och Leonardo da Vinci.
Eurydice är ett nätverk för information om
utbildning i Europa. Eurydice är en del av
utbildningsprogrammet Sokrates. Det svenska
Eurydicekontoret är förlagt till Utbildnings-
departementet och de huvudsakliga uppgifterna
är att informera om medlemsländernas
utbildningssystem.
Europarådet
Europarådets uppgift är att genom arbete för
demokrati och respekt för mänskliga rättigheter
främja europeisk säkerhet. På
utbildningsområdet bedrivs projektet
Utbildning för demokratiskt medborgarskap ,
som syftar till att stärka den europeiska
dimensionen. Tyngdpunkten ligger på
probleminventering samt spridning av material
och exempel på god praxis för undervisning.
Europarådet har även under många år bedrivit
språkprojekt som handlar om metoder och
undervisning i främmande språk. För Sveriges
del har detta påverkat utformningen av
kursplanerna i främmande språk.
Inom området för högre utbildning arbetar
Europarådet med t.ex. den s.k.
Lissabonkonventionen om erkännande av
examina. Vidare kan ett projekt om lärarnas
ändrade roll i informationssamhället nämnas.
Det europeiska året för språk äger rum år 2001.
Initiativet kommer från Europarådet och syftet
med språkåret är att öka medvetenheten om den
språkliga mångfalden i Europa, att främja
flerspråkighet bland invånarna och att
uppmuntra till livslång inlärning av språk. Syftet
är också att fästa uppmärksamheten vid den
nyckelroll som språk och interkulturell
kompetens har för att underlätta yrkesliv och
rörlighet i Europa. EU har anslutit sig till
Europarådets initiativ.
En nationalkommitté har tillsatts med uppgift
att ansvara för samordning och genomförande av
språkåret i Sverige. En öppningskonferens
anordnas i början av år 2001 i Lund.
OECD
Utbildningssamarbetet inom OECD främjar ett
internationellt perspektiv på det svenska
utbildningsväsendet. Organisationen publicerar i
samarbete med medlemsländerna ett stort antal
rapporter som berör viktiga aspekter av den
nationella utvecklingen. Dessutom genomför
OECD ett stort antal konferenser och
seminarier vid vilka ledande experter och
beslutsfattare från medlemsländerna medverkar.
Utbildningssamarbetet inom OECD grundas på
femåriga mandat som fastställs av
utbildningsministrarna. Det nuvarande mandatet
går ut år 2001 och ministrarna förutsätts
fastställa ett nytt mandat för perioden 2002-2006
vid ett möte våren 2001.
Sverige inbjöd tillsammans med OECD ett
antal utbildningsministrar till ett informellt
ministermöte i Uppsala i november 1999. Temat
för ministermötet var globaliseringen av den
högre utbildningen. Vidare inbjöd de nordiska
utbildningsministrarna gemensamt till ett
informellt ministermöte i Köpenhamn i mars
2000. Temat för det mötet var utvärdering och
uppföljning av utbildningssystemen.
OECD bedriver sedan tio år tillbaka ett
mycket uppmärksammat indikatorprojekt
(INES) på utbildningsområdet där samtliga
medlemsländer medverkar. Projektet Early
Childhood Education and Care (ECEC)
startade våren 1998 och beräknas bli avslutat med
en större konferens under första halvåret 2001.
Projektet "Transition from Initial Education to
Working Life" avslutades med en konferens i
Budapest i slutet av maj 2000. OECD har också
påbörjat ett projekt som syftar till att undersöka i
vilken grad utbildningsmöjligheterna för vuxna
uppfyller de krav på kvalitet och tillgänglighet
som ställts för att göra principen om det livslånga
lärandet för alla till en realitet.
Unesco
Unescos generalkonferens år 1999 valde
Koichiro Matsuura till ny generaldirektör för
Unesco. Han har inlett sitt arbete med att
tillsätta arbetsgrupper för att se över
organisationens program, administration och
decentraliserade verksamheter. Unescos styrelse
har också tillsatt en arbetsgrupp för att bättre
definiera Unescos arbetsuppgifter. Sverige ingår i
en arbetsgrupp för Unescos utåtriktade
informationsverksamhet.
Vid generalkonferensen år 2001 kommer
medlemsländerna att fatta beslut om en ny
långsiktig strategi som till stor del kommer att
baseras på resultaten av organisationens och
styrelsens reformarbete.
Konferensen "Education for All" i Senegal
våren 2000 bekräftade Unescos samordnande
roll inom FN-systemet för läskunnighetsarbete
och grundutbildning.
Svenska unescorådet har beslutat att
koncentrera sitt arbete i Sverige på utbildning
om mänskliga rättigheter. Rådet har också
beslutat förstärka sina insatser för att sprida
kännedom om beslut av Unescos
generalkonferens och att i Sverige sprida
information om Unescos program och arbete,
genom att utarbeta en bok om mänskliga
rättigheter. Boken, som presenteras på Bok- och
biblioteksmässan hösten 2000, kommer senare
att följas av en lärarhandledning. Unescorådet
har vidare låtit översätta en bok utgiven av
Unesco med frågor och svar om mänskliga
rättigheter. Båda böckerna vänder sig till elever i
högstadiet och gymnasiet.
Annat internationellt samarbete
Sverige deltar genom Statens institut för
handikappfrågor i skolan (SIH) i samarbetet
inom European Agency for Development in
Special Needs Education (EA), som arbetar för
att stärka och utveckla samarbetsländernas
insatser för elever i behov av särskilda
stödinsatser. EA har publicerat ett antal
tematiska studier i rapporter som "Early
Intervention", "Teacher Support" och "Financing
of Special Needs Education".
Utbildningsministrarna i Baltic 21-regionen,
dvs. ministrarna i länderna kring Östersjön,
beslöt vid ett möte i mars 2000, genom att anta
den s.k. Hagadeklarationen, att upprätta ett
sektorsnätverk för att utveckla en Agenda 21 för
utbildning för hållbar utveckling i regionen.
Litauen och Sverige har utsetts att leda arbetet,
som inletts med ett första möte i nätverket i
Vilnius i september 2000. Förslag till Agendan
samt förslag till en handlingsplan väntas föreligga
vid möte hösten 2001.
Deklarationen om Ett europeiskt rum för
högre utbildning undertecknades år 1999 i
Bologna av 29 europeiska länder. Den s.k.
Bolognadeklarationen syftar till en fortsatt
utveckling av det europeiska samarbetet inom
högre utbildning, framför allt för att främja
studenternas rörlighet mellan de europeiska
utbildningssystemen och på arbetsmarknaden.
Samtidigt skall mångfalden inom den högre
utbildningen i Europa värnas. Våren 2001
kommer genomförandet av intentionerna i
Bolognadeklarationen att följas upp vid ett möte
i Prag.
Regeringen har vidtagit åtgärder för att
ytterligare underlätta studenters rörlighet i
enlighet med målen i Bolognadeklarationen.
Högskoleverket har givits i uppdrag att i samråd
med universitet och högskolor utarbeta ett
förslag till en gemensam svensk mall för ett
tillägg till examensbeviset (Diploma
Supplement) som beskriver utbildningens
uppläggning, innehåll och nivå samt informerar
om det nationella system för högre utbildning
inom vilket utbildningen ägt rum. Vidare skall
Högskoleverket, efter samråd med
Internationella programkontoret för
utbildningsområdet, kartlägga användningen av
samtliga delar av det europeiska systemet för
överföring av studiemeriter (ECTS - European
Credit Transfer System) vid svenska universitet
och högskolor samt föreslå åtgärder för att
främja användningen av dessa båda verktyg i
Sverige. Uppdraget skall redovisas senast den 2
april 2001.
Regeringen har under våren 2000 uppdragit åt
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete (Sida) att inrätta
utbytesprogrammet Linnaeus-Palme
(U2000/773/UH, UD2000/
532/IC). Det övergripande syftet med Linnaeus-
Palmeprogrammet är att stärka samarbetet på
student- och lärarnivå mellan svenska universitet
och högskolor samt lärosäten i länder utanför
Europa och Nordamerika. Verksamheten inleds
under hösten 2000.
4.5.2 Insatser utanför politikområdet
Politikområdet Utbildningspolitik har ett nära
samband med andra politikområden:
Den största delen av verksamheten inom
politikområdet utbildningspolitik bedrivs av
kommunerna. Det gäller förskoleverksamhet,
skola och kommunal vuxenutbildning.
Verksamheten finansieras främst med generella
statsbidrag från utgiftsområde 25 Allmänna
bidrag till kommunerna och med kommunernas
skatteintäkter.
Verksamheten inom universitet och högskolor
finansieras inte bara från detta politikområde
utan också med anslag från politikområdet
Forskningspolitik och från andra
forskningsfinansiärer. Sambandet mellan
grundutbildning och forskning blir allt viktigare
och grundutbildningens kvalitet beror också av
den forskning som bedrivs vid universitetet och
högskolor.
Lärande pågår inte bara inom ramen för
politikområdet Utbildningspolitik utan också i
arbetslivet i form av personalutbildning eller
kompetensutveckling, som
arbetsmarknadsutbildning inom politikområdet
Arbetsmarknad och i andra miljöer.
Studiestödet är genom förmånsnivåer på olika
sätt kopplat till andra politikområden som
Ekonomisk familjepolitik och Arbetsmarknad.
4.6 Resultatbedömning för
politikområdet utbildning
4.6.1 Övergripande resultatbedömning
Svensk utbildning i ett internationellt perspektiv
Internationella jämförelser är allt viktigare inslag
i både resultatbedömning och kvalitetsarbete. De
är vanskliga men möjliga att göra tack vare ett
tålmodigt och långvarigt arbete inom olika
internationella organisationer. Sveriges
medverkan i internationella organisationer
redovisas separat.
Utbildningarnas omfattning
I ett internationellt perspektiv utmärks den
svenska utbildningspolitiken av att den inriktar
sig mot ett ovanligt brett åldersspann.
Förskoleverksamheten, som i Sverige till
skillnad från många andra länder, ingår i
utbildningspolitiken, når en internationellt sett
hög andel, 75 procent, av årskullarna 1 - 5 år och
är jämfört med många andra länder, för det
enskilda barnet oftare på heltid.
Skolbarnsomsorgen omfattar 65 procent av 6 - 9
åringarna.
Andelen som påbörjar och slutför en
gymnasieskoleutbildning är internationellt sett
hög i Sverige. Andelen av årskullarna 15 - 18 år
som deltar i utbildning är 10-20 procentenheter
högre än OECD-genomsnittet. Andelen som
fullföljt gymnasieskola vid 20 års ålder har dock
sjunkit sedan några år tillbaka i samband med
gymnasieskolans reformering.
Diagram 4.1 Andel deltagare i förskoleverksamhet samt på
grund- och gymnasieskolenivå per åldersgrupp, år 1998
(Källa: OECD)
Andelen 19 - 20-åringar i högskolan har ökat
markant under 1990-talet men är fortfarande
alltför låg i jämförelse med andra länder.
I åldrarna 30 år och äldre deltar fler personer i
Sverige i utbildning än i de flesta andra länder.
Ett av skälen till detta är det omfattande utbudet
av vuxenutbildning och folkbildning i vårt land.
Bland 30 - 39-åringar är det, enligt OECD:s
senaste mätningar avseende år 1998, bara i
Australien som denna åldersgrupp har ett högre
studiedeltagande.
Diagram 4.2 Andel deltagare i all reguljär utbildning per
åldersgrupp 18 år och äldre, år 1998 (Källa: OECD)
Kostnader och resursinsatser
I internationella jämförelser framstår Sverige
som ett av de länder som satsar mest på
utbildning, beräknat som andel av
bruttonationalprodukten.
Minskade resurser under början av 1990-talet
medförde att avståndet mellan Sverige och andra
länder krympte inom skolområdet. Sverige sat-
sade år 1997 emellertid mer offentliga medel på
såväl skola, vuxenutbildning som högskola än
flertalet OECD-länder.
Det finns flera skäl till att Sverige hamnar högt
vid dessa jämförelser. Offentlig utbildning i
Sverige är avgiftsfri och finansieras i princip
uteslutande av stat och kommun. I andra länder
är inslaget av privata medel större. Utbildningen
av funktionshindrade ingår i Sverige helt och
hållet i utbildningspolitiken men kan tillhöra de
social- eller vårdpolitiska områdena i andra
länder.
Det svenska studiestödet är internationellt sett
generöst och räknas in i utbildningskostnaderna.
Den offentligt finansierade forskningen bedrivs i
ovanligt stor utsträckning vid universitet och
högskolor vilket ger en något överdriven bild av
kostnadsnivån för den högre utbildningen. I
andra länder sker en stor del av motsvarande
forskning vid särskilda institut. Bilden att Sverige
satsar mycket på utbildning skulle emellertid
ytterligare förstärkas om också barnomsorgen
räknades in.
Diagram 4.3 Utbildningskostnad i procent av BNP, år 1997
(Källa: OECD)
* Uppgift om studiemedel mm saknas
Lärartätheten (antalet elever per lärare) är i
Sverige normal för EU-kretsen av länder vad
gäller gymnasieskola och år 7-9 i grundskolan,
men hög (få elever per lärare) i år 1-6. Samtidigt
är undervisningstiden per elev mer omfattande i
många andra jämförbara länder. Inom
grundskolan har lärartätheten minskat under
1990-talet. Detta gäller även
förskoleverksamheten och i synnerhet
skolbarnsomsorgen där antalet barn per
årsarbetare har ökat med nästan 50 procent
mellan år 1994 och 1998.
I grundskolans senare del, gymnasieskolan
och i högskolan sammanfaller stora
pensionsavgångar bland lärare med en expansion
av studerande, vilket medför risker för lärarbrist.
Beroende på rekryteringssvårigheter till
lärarutbildningen är riskerna störst i de
naturvetenskapliga ämnena i grundskola och
gymnasieskola. Enligt OECD var dock
lärarsituationen i matematik i årskurs 8 sämre i
många andra länder i mitten av 1990-talet.
OECD:s mätningar har pekat på att
personalkostnadens andel av totalkostnaden
inom grundskolan är relativt låg i Sverige.
Tillgång och efterfrågan på högskoleutbildade
Den svenska befolkningen är vid en
internationell jämförelse välutbildad. I åldern 25
- 64 år har 28 procent en högskoleutbildning
vilket tillhör de högre värdena bland OECD-
länderna. Endast fem länder hade en högre andel.
Samtidigt saknade 24 procent en högre
utbildning än grundskola eller motsvarande. En
tredjedel av OECD-länderna hade en lägre andel.
Skillnader i utbildningsnivå mellan olika
åldersgrupper speglar variationer i ländernas
utbildningssatsningar. När det gäller
högskoleutbildade i åldersgruppen 45 - 54 år
hävdar sig Sverige bättre än i åldersgruppen 25 -
34 år. Detta sammanhänger med den extremt
snabba universitets- och högskoleexpansionen i
Sverige under 1960-talet som sedan åtföljdes av
en närmast konstant volym i nästan 20 år och i
sin tur avlöstes av en snabb expansion under
1990-talet.
Under 1970- och 1980-talen skedde en snabb
expansion i många länder. Högskolans expansion
var således blygsam under 1980-talet men relativt
omfattande under 1990-talet jämfört med övriga
OECD-länder.
Diagram 4.4 Förändring av antal deltagare i
högskoleutbildning inom EU-länder 1985/86-1997/98
(Källa: OECD och EU-Keydata)
Åldersgruppen 45 - 54 år är fortfarande den
mest välutbildade i vårt land och även
internationellt sett. Den pågående expansionen
inom högskoleområdet innebär att 25 - 34-
åringarna kan förväntas bli de mest välutbildade
inom de närmaste åren i vårt land och i nivå med
de främsta OECD-länderna.
Det framtida behovet av högskoleutbildade på
arbetsmarknaden väntas öka mer än tillgången,
trots den expansion som hittills genomförts
inom högskoleområdet.
Intresset för högre utbildning i vårt land är
fortfarande betydligt större än tillgången på
utbildningsplatser. Det förekommer visserligen
flera utbildningsvägar med lågt sökandetryck och
bristande antal sökande med framför allt
naturvetenskaplig och teknisk bakgrund, men
samtidigt kännetecknas högskolans antagning av
en kraftig obalans mellan sökande och tillgång på
platser inom många områden.
Ett särdrag för den svenska arbetsmarknaden
har varit en hög utbildningsnivå i offentliga och
privata tjänster men relativt låg utbildningsnivå
inom industrin. Det är en viktig orsak till den
starka satsningen på naturvetenskap och teknik
som sker i den svenska högskolan. Sverige har
också ett lägre utflöde av examinerade från minst
treåriga naturvetenskapliga och tekniska
högskoleutbildningar än många OECD-länder.
Antalet examinerade förväntas öka så att den
svenska positionen förbättras, men det finns
uppenbara rekryteringsproblem vid högskolan
vad gäller naturvetenskaplig grundutbildning,
högskoleingenjörsutbildning och
naturvetenskapligt inriktad lärarutbildning.
Internationellt sett har Sverige fortfarande
alltför få högskoleutbildade inom industrin.
Arbetsmarknaden riskerar också att få brist på
utbildade inom bland annat vård- och
undervisningssektorn. I 2000 års ekonomiska
vårproposition har regeringen därför föreslagit
att ytterligare medel skall tillföras högskolans
grundutbildning år 2003 utöver den expansion
som riksdagen redan har beslutat om för år 2001
och 2002.
Arbetslösheten i Sverige, liksom i OECD, har
ett starkt samband med utbildningsnivå.
Högkonjunkturen visar sig i en snabbt
minskande arbetslöshet och en ökad efterfrågan
på arbetskraft. I slutet av 1980-talet hade Sverige
en unikt låg arbetslöshet i alla
utbildningsgrupper. Inräknat studerande som
också är arbetssökande hade Sverige 10 år senare
en högre arbetslöshet än ett genomsnitt av
OECD-länder med undantag för
högskoleutbildade. Det är också bland
högskoleutbildade som arbetslösheten minskar
snabbast just nu i vårt land.
Diagram 4.5 Arbetslöshet per utbildningsgrupp i Sverige
och OECD, 1989 och 1998, åldersgruppen 25-64 år
(Källa: OECD)
Globalisering, ökad konkurrens och teknisk
utveckling ställer nya krav både på
utbildningsväsende och arbetsmarknad över hela
världen. Under mitten av 1990-talet hade Sverige
en stor invandring, inklusive utflyttade från
Sverige som återvände hem. Många var
högskoleutbildade, men jämfört med slutet av
1980-talet hade en mycket mindre andel av dem
arbete på den svenska arbetsmarknaden. Under
åren 1995-1999, har inflödet av
högskoleutbildade varit ganska konstant och
ungefär av samma omfattning som antalet
utvandrade från Sverige. Antalet högskole-
utbildade som rekryteras från utlandet till den
svenska arbetsmarknaden är ungefär lika många
som de som flyttar till utlandet.
Diagram 4.6 Invandring och utvandring bland sysselsatta
respektive icke sysselsatta, år 1987-1999 (Källa: SCB)
Det finns emellertid många obalanser i detta
flöde. Den svenska ekonomin är stark och
efterfrågan på arbetskraft har ökat. Detta har
bidragit till att antalet personer, födda i Sverige,
som återvänder från utlandet ökar mer än antalet
utflyttande. År 1999 minskade exempelvis
antalet utvandrade civilingenjörer jämfört med
föregående år och samtidigt ökade antalet
återvändande.
Trots stor efterfrågan på arbetskraft finns det
fortfarande många utan arbete bland personer
som tidigare invandrat till Sverige. Många av dem
har en högskoleutbildning, som ofta behöver
kompletteras eller har en kortare utbildning än
den som arbetsgivarna kräver. Hela det svenska
utbildningsväsendet engageras nu i att på olika
sätt bidra till en förbättrad sysselsättning bland
personer som flyttat till Sverige.
Kunskapsnivån bland studerande och i den vuxna
befolkningen
Både när det gäller skolelever och vuxna görs
internationellt jämförbara kunskapsmätningar. I
de senaste kunskapsmätningarna, år 1995, låg
resultaten i matematik på det internationella
genomsnittet och i naturvetenskap något bättre
än genomsnittet. Detta gäller både grundskole-
och gymnasieskolenivå. I en något äldre
undersökning (1990/91) var de svenska
grundskoleleverna väsentligt bättre än
genomsnittet i läsförmåga både vid 9 och 14 års
ålder.
I år genomförs en kunskapsmätning när det
gäller 15-åringars kunskaper och färdigheter i
läsförståelse, matematik och naturvetenskap i
OECD:s regi (det sk. PISA-projektet,
Programme for International Student
Assessment). År 2001 genomförs en studie om
9-åringars läsförståelse.
I OECD:s regi har i tre omgångar med början
1994/95 en stor jämförande studie av vuxnas
förmåga att läsa och använda text, tolka diagram,
kartor etc. samt att genomföra beräkningar med
ett givet underlag genomförts (International
Adult Literacy Survey, IALS, slutrapport juni
2000).
Sverige uppvisar de bästa resultaten oavsett
om det gäller förmågan att tillgodogöra sig
löpande text, att tolka dokument eller att utföra
beräkningar. Resultaten visar att ca 75 procent av
den vuxna befolkningen i Sverige klarar de flesta
vardagskrav som ställs när det gäller att
tillgodogöra sig skriven information. De svenska
resultaten står sig genomgående utomordentligt
bra i internationell jämförelse i samtliga ålders-
och utbildningsgrupper.
Studien visar att det finns ett mycket tydligt
samband mellan formell utbildningsnivå och
förmåga att tillgodogöra sig skriven information.
Andelen personer som inte har en
gymnasieutbildning men som ändå presterar på
en godtagbar nivå är högst i Sverige. Det innebär
att förutsättningarna för lågutbildade att aktivt
delta i arbets- och samhällsliv är fördelaktiga i
vårt land. Resultaten tyder på att det finns andra
faktorer, förutom formell utbildning, som
påverkar förmågan att tillgodogöra sig skriftlig
information. Den långa och omfattande
traditionen av folkbildning i Sverige torde vara
en kraftigt bidragande förklaring.
Tillsammans med Danmark, Finland och
Norge, uppnådde befolkningen i Sverige höga
testresultat i förmåga att lösa kvantitativa
uppgifter i alla åldersgrupper. En jämförelse
mellan förmågan att tillgodogöra sig skriftlig
information och social bakgrund, mätt som
föräldrarnas utbildningsnivå, visar att det finns
ett samband i många länder. I åldersgruppen 16-
25 år avviker de nordiska länderna tydligt från
mönstret på så sätt att skillnaderna i resultat i
mindre utsträckning kan förklaras av
föräldrarnas utbildningsnivå.
Undersökningen understryker att Sveriges
långa tradition av satsningar på
personalutbildning, folkbildning och
vuxenutbildning på olika nivåer har bidragit till
att minska de sociala klyftorna i samhället och att
stärka individernas situation på
arbetsmarknaden.
Diagram 4.7 Förmåga att lösa kvantitativa uppgifter i olika
åldersgrupper (Källa: OECD, IALS)
I det kvalitetsarbete som pågår på alla nivåer är
den internationella dimensionen viktig.
Kommuner och skolor skall årligen upprätta
kvalitetsredovisningar och Skolverket genomför
årliga kvalitetsgranskningar. Det är enligt
högskolelagen en gemensam angelägenhet för
högskolans personal och studenter att de
tillgängliga resurserna används effektivt för att
hålla en hög kvalitet i verksamheten.
Högskoleverket utvärderar och granskar
löpande all utbildning och kvalitetsarbete både
per utbildningsområde och högskolevis. Det
internationella inslaget består i att utländska
experter deltar i de grupper som svarar för
utvärdering och granskning både på skol- och
högskoleområdet. Det ökade student- och
elevutbytet ger också möjligheter till en
informell utvärdering och bidrar till att höja
kvaliteten och identifiera brister i den svenska
utbildningen.
Resultat och vidtagna åtgärder redovisas
utförligare och områdesvis i efterföljande avsnitt.
Rekryteringsfrågor
Inom grundskolan har antalet elever som når
behörighet för intagning till nationella och
specialutformade program i gymnasieskolan
sjunkit något, men närmare 90 procent når ändå
denna behörighet. Andelen 20-åringar som
fullföljt gymnasieskolan har minskat. Andelen
20-åringar som nått grundläggande behörighet
till högskolestudier var år 1999 strax över 60
procent.
Ur rekryteringssynpunkt är elever med
utländsk bakgrund särskilt viktig att
uppmärksamma. Det är i stor utsträckning denna
grupp som inte når behörighet för intagning till
nationellt program i gymnasiekolan, fullföljt
gymnasieskola vid 20 års ålder eller når
grundläggande behörighet för högskolestudier.
Vuxenutbildningen svarar för en viktig del av
högskolans rekrytering. Regeringen kommer
senare i höst att samlat ta upp
vuxenutbildningsfrågorna.
I föregående års budgetproposition lanserade
regeringen det långsiktiga målet att hälften av en
årskull skall ha börjat läsa på högskolan vid 25 års
ålder. Under slutet av 1990-talet blev denna
andel knappt 40 procent.
Under hela 1990-talet har efterfrågan på
utbildning varit hög, vilket för högskolorna
inneburit goda rekryteringsmöjligheter men för
de sökande svårigheter att bli antagna. Dessa
svårigheter har drabbat inte minst yngre
sökande. Under innevarande år förefaller
utvecklingen ha svängt på så sätt att det blivit
lättare att komma in även för de yngre.
Diagram 4.8 Sökande till högskolan per hösttermin och
högskolenybörjare per läsår (Källa: SCB)
Antalet sökande som ej tidigare läst i
högskolan, "nybörjarsökande", ökade kraftigt
under större delen 1990-talet, men minskade
hösten 2000 till omkring 110 000 sökande.
Totala antalet sökande till högskolan hösten
2000 minskade till omkring 160 000, exklusive
redan registrerade men inklusive omkring 50 000
studerande som önskar återuppta studierna efter
kortare eller längre uppehåll.
Av samtliga nybörjarsökande hösten 2000,
varav merparten är ungdomar, beräknas således
andelen antagna kunna öka jämfört med tidigare
år till följd av att antalet sökande blivit något
färre, samtidigt som högskolan expanderar.
Konkurrensen om platserna är fortsatt hög.
Troligen kommer bara omkring hälften av
nybörjarsökande under hösten 2000 att kunna
antas till en högskoleutbildning. Trots det
minskade intresset för högskolestudier och trots
den expansion av högskolan som genomförs är
således antalet sökande betydligt större än
tillgången på utbildningsplatser.
Antalet högskolenybörjare läsåret 1998/99 var
66 700, vilket är den högsta siffran någonsin i
vårt land. Den expansion som beslutats fram till
år 2002 och de ytterligare medel till
grundutbildningen som tillkommer år 2003
möjliggör att inflödet till högskolan nu kan öka
ytterligare. Enligt regeringens bedömning
kommer antalet högskolenybörjare att kunna bli
mer än 70 000 läsåret 2003/04 även om antalet
nybörjarsökande skulle fortsätta att minska.
Antagningen vid högskolorna fortsätter att
präglas av svårigheter att rekrytera till
naturvetenskaplig och teknisk grundutbildning.
Det gäller framför allt
högskoleingenjörsutbildningar,
naturvetenskaplig grundutbildning, några få
civilingenjörsinriktningar och naturvetenskapligt
inriktade lärarutbildningar.
Rekryteringssvårigheterna förefaller främst
drabba nyare högskolor medan de gamla
universiteten lyckas bättre i sin rekrytering. Ett
ökat utbud av naturvetenskapligt eller tekniskt
inriktade utbildningar är ett viktigt mål för
högskolepolitiken. Både detta mål och målet att
50 procent av en årskull skall ha påbörjat
högskoleutbildning vid 25 års ålder ställer ökade
krav på samspelet mellan gymnasieskola,
vuxenutbildning och högskola. Regeringen gör
samtidigt bedömningen att genomströmningen
måste förbättras både inom gymnasieskolan och
högskolan.
Jämställdhet
Utbildningsväsendet bidrar till jämställdhet på
tre sätt:
Förskoleverksamheten och skolbarnsom-
sorgen är tillsammans med föräldraför-
säkringen en viktig förutsättning för såväl
kvinnor som män att framgångsrikt förena
utbildning och arbete med ansvar för barn
samt möjliggör den internationellt sett
höga förvärvsfrekvensen för kvinnor på alla
utbildningsnivåer i Sverige.
Föreställningar om kön och attityder till
jämställdhet formas bl.a. i skola och
barnomsorg - i den pedagogiska verksam-
heten och i umgänget mellan elever.
I utbildningen skiljer sig val och presta-
tioner mellan könen.
Den första punkten ovan har regeringen
behandlat i propositionen (1999/2000:129)
Maxtaxa och allmän förskola m.m., som nu
behandlas av riksdagen.
I många avseenden presterar flickor nu något
bättre än pojkar eller når högre andelar. I
grundskolan gäller det betyg och andelen som
når godkänt i de flesta ämnen. I gymnasieskolan
gäller det betyg, andelen som fullföjer gymnasie-
skolan och når grundläggande behörighet för
högskolestudier. I vuxenutbildningen dominerar
kvinnorna inom flertalet utbildningar. I hög-
skolan är kvinnorna fler både när det gäller
övergång till grundutbildning i högskolan och
andel som slutför utbildningen.
Inom forskarutbildningen däremot är
fortfarande männen fler generellt sett när det
gäller antagna och examination, men det pågår
en successiv utjämning.
Männens försteg är än större när det gäller
lärar- och forskartjänster vid högskolan. I
förskola, skola och vuxenutbildning dominerar
däremot kvinnor bland lärarna särskilt i förskola
och grundskola.
Det finns stora skillnader mellan kvinnor och
män i val av utbildning, både i gymnasieskola,
vuxenutbildning och högskola på så sätt att
kvinnor söker sig till vård- och omsorgsområdet
och männen mot teknik och naturvetenskap.
Inom högskoleingenjörs- och
civilingenjörsutbildningarna är den långsiktiga
trenden att andelen kvinnor ökar, även om
männen fortfarande dominerar stort inom
flertalet tekniska inriktningar.
Fortfarande är skillnaden stor i val av
utbildning och utbildningsinriktning, hur utbild-
ningar uppskattas på arbetsmarknaden, lön m.m.
Det är framför allt kvinnorna som ändrat
valmönster och börjat etablera sig inom manliga
utbildnings- och yrkesområden. Männen har inte
ändrat sitt mönster på motsvarande sätt.
Arbetet med jämställdhet genomgår flera
faser. I en första fas gällde det att utjämna
skolprestationer och andel som når vissa
utbildningsnivåer mellan könen. På den punkten
har en utjämning skett och vänts till ett visst
kvinnligt försteg på gymnasieskolnivå och när
det gäller grundutbildningen på högskolan.
Attitydfrågorna framstår som allt viktigare.
Skolan och barnomsorgen har ett ansvar för att
skapa jämställdhet genom att undervisningen,
arbetsformerna och bemötandet av barnen sker
på jämställda villkor och utmanar könsstereotypa
beteendemönster och värderingar. Inom
universitet och högskolor måste inte minst det
manliga forskarsamhället på allvar acceptera
kvinnor och bidra till att Sverige får fler kvinnliga
forskare. Åtgärder på dessa punkter redovisas i
andra avsnitt.
Analys och slutsatser
Utbildningspolitiken står inför utmaningar som
ställer krav på åtgärder över hela systemet. Dessa
redovisas främst i andra avsnitt och samman-
fattas därför här endast i korthet.
De internationella jämförelser som redovisas
ovan visar att det svenska utbildningssystemet
genomgående hävdar sig väl. Det finns dock flera
områden som kräver förbättringar såsom en
snabbare övergång till högskola, ökad tillgång på
högskoleutbildade i 25 - 34 års ålder på
arbetsmarknaden och ökat utbud av högskole-
utbildade naturvetare och tekniker. Resultat-
bedömningen har särskilt fäst uppmärksamheten
på den senare punkten och de balansproblem
som råder för närvarande inom utbildnings-
systemet.
På skolans och förskolans område vidtas en
rad åtgärder för att motverka negativa
konsekvenser av de minskade resurser som
drabbade skolområdet under början av 1990-talet
och för att öka måluppfyllelsen och därigenom
bredda rekryteringsunderlaget för högskolan.
Det handlar om:
ökade bidrag till kommunerna,
satsningar på basfärdigheter från förskola
till gymnasieskola,
användningen av IT i undervisningen för att
stimulera och ge nya förutsättningar för
lärande,
storstadssatsning som innebär rejäla insatser
inom förskola och skola i invandrartäta
storstadsområden,
nationella resurscentra vid universiteten i
Göteborg, Lund, Stockholm och Linköping
har inrättas i respektive matematik, fysik,
kemi och teknik. Dessa ges en fortsatt
viktig roll både för kompetensutveckling
och för att stödja och utveckla
undervisningen.
Den kommunala vuxenutbildningen är främst
inriktad mot dem som har en kortare utbildning.
Samtidigt söker sig ett mycket stort antal
ungdomar till den kommunala
vuxenutbildningen för att komplettera sina
gymnasieskolestudier på väg till högskolestudier.
Regeringen kommer att lägga fram en särskild
proposition om vuxnas lärande och ett samlat
förslag om den eftergymnasiala yrkesutbild-
ningen i slutet av år 2000.
Högskolan befinner sig i ett expansionsskede
och upplever nu, trots ett högt sökandetryck
totalt sett, rekryteringssvårigheter på det starkt
prioriterade naturvenskapligt tekniska området.
Det fordras en breddad rekrytering samtidigt
som åtgärder behöver sättas in för att öka
genomströmningen.
Inom högskoleområdet kommer bland annat:
antalet platser att öka,
åtgärder att vidtas för att bredda
rekryteringen. I juli år 2000 remitterades
betänkandet Mångfald i högskolan (SOU
2000:47), en inom Utbildningsdeparte-
mentet upprättad promemoria med förslag
till åtgärder avseende rekrytering samt
Högskoleverkets skrivelse, Tillträde till
högre utbildning. Remisstiden går ut den 27
oktober år 2000. Regeringen tar ställning
till förslagen senast under år 2001,
informationen till de sökande och antag-
ningsmyndigheterna utvecklas för att uppnå
en bättre överblick över tillgängliga alterna-
tiv under antagningsprocessen,
åtgärder att sättas in för att öka
genomströmningen inom bl.a .högskole-
ingenjörsutbildningar och vissa
lärarutbildningar, vilket behandlas i följande
avsnitt.
4.6.2 Förskola och skola
Enligt budgetpropositionerna för 1999 och 2000
(prop. 1998/99:1, 1999/2000:1) var målet för
förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen
under 1999 och 2000 att:
- ge barn stöd och stimulans för utveckling
och lärande, underlätta för föräldrar att
förena förvärvsarbete och studier med vård
och ansvar för barn,
samt målen för skolan att:
- ge alla barn och ungdomar oberoende av
kön, geografiskt hemvist samt sociala och
ekonomiska förhållanden lika tillgång till
likvärdig utbildning av hög kvalitet.
Resultat
Resultatredovisning och analys av
förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och
skolan finns även redovisade i regeringens
skrivelse Utvecklingen inom den kommunala
sektorn (skr. 1999/2000:102).
Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
Tre av fyra barn i åldern 1 5 år har plats i
förskoleverksamheten medan
skolbarnsomsorgen omfattar två av tre barn i
åldern 6 9 år och sju procent av 10 12-åringarna.
De flesta barn i förskoleåldern (68 procent av
barn i åldern 1 5 år) går i förskolan, som hösten
1999 tog emot cirka 320 000 barn. En mindre
andel av barnen finns i familjedaghem (11
procent). Antalet barn i familjedaghem har
minskat varje år sedan slutet av 1980-talet.
Hösten 1999 var 332 000 barn inskrivna i
skolbarnsomsorg. Det är mer än tre gånger så
många som 1990. Den stora ökningen
sammanhänger med att fritidshemmen numera
tar emot även sexåringar och att årskullarna har
varit ovanligt stora.
Den totala kostnaden för förskolan beräknas
1999 enligt Statens skolverks preliminära
bedömning till 26,2 miljarder kronor. Kostnaden
per inskrivet barn beräknas till 79 800 kronor.
Jämfört med året innan har barnantalet i
förskolan minskat medan totalkostnaden i stort
sett är oförändrad. Detta innebär en ökning av
kostnaden per inskrivet barn med 7 procent.
Den totala kostnaden för familjedaghem har,
jämfört med 1998, minskat i fasta priser från 5,1
miljarder kronor till 4,4 miljarder kronor till
följd av minskningen av barnantalet.
I fritidshemmet beräknas den totala kostnaden
1999 uppgå till 8,5 miljarder kronor, vilket
innebär en ökning från året innan med drygt en
halv miljard kronor (fasta priser). Barnantalet har
ökat med 11,3 procent. Kostnaden per inskrivet
barn har dock minskat med 3,7 procent från
27 922 till 26 000 kronor.
Enligt Skolverkets föräldraenkät som
sammanställdes under våren 2000, Tillgång och
efterfrågan på barnomsorg, har cirka 25 procent av
alla barn i åldern 1 5 år, sammanlagt 110 000
barn, för närvarande inte plats i förskola eller
familjedaghem. Den största gruppen av dessa
barn, närmare 50 000 barn (11 procent) är
hemma med en föräldraledig förälder. För 17 000
barn (4 procent) klarar föräldrarna omsorgen
själva genom att t.ex. skiftarbeta. För 3 procent
av barnen har föräldrarna valt privata lösningar,
t.ex. barnflicka eller släkting. 3 procent av barnen
är hemma med en arbetslös förälder. Endast
6 000 barn (1 procent) är hemma med en
hemarbetande förälder.
En liknande undersökning gjordes 1996. En
jämförelse med denna visar att det blivit
vanligare att barn till arbetslösa föräldrar har
plats i förskola eller familjedaghem. Enligt 1999
års undersökning fanns 62 procent av de
arbetslösas barn i förskoleverksamheten, jämfört
med 51 procent år 1996. Bland barn till
föräldralediga föräldrar är andelen barn i
förskoleverksamheten i stort sett oförändrad (27
procent). Resultaten tyder också på att både
arbetslösa och föräldralediga föräldrar efterfrågar
plats för sina barn i något mindre utsträckning år
1999 än tidigare. Andelen barn med
hemarbetande förälder har minskat från två till
en procent.
Av enkäten framgår att flertalet föräldrar är
nöjda med den omsorgsform barnet har. Mest
nöjda är de föräldrar vars barn har plats i förskola
eller familjedaghem (90 procent).
Skolan
Förskoleklassen
Förskoleklassen är en frivillig skolform som skall
stimulera varje barns utveckling och lärande och
ligga till grund för fortsatt skolgång.
Förskoleklassen har en speciellt viktig roll som
en mötesplats för förskola och skola och även
med fritidshemmet.
Läsåret 1999/2000 gick drygt 112 200 barn i
förskoleklass, vilket är en liten minskning
jämfört med föregående år beroende på att
årskullen sexåringar är mindre än året innan.
Andelen av årskullen som finns i förskoleklass
har däremot ökat från 91 till 93 procent.
Samtidigt har andelen av sexåringarna som finns i
grundskolan minskat från 5,9 till 4,3 procent.
Förskoleklassen har därmed stärkt sin ställning
som sexåringarnas skolform. Majoriteten, 85
procent av förskoleklasseleverna, har sin
verksamhet förlagd till skolans lokaler eller i nära
anslutning till skolan.
Andelen elever i förskoleklass som har samma
pedagogiska ledning, dvs. samma rektor som en
grundskola, är 97 procent. I förskoleklassen har
personaltätheten ökat något jämfört med
föregående läsår.
Grundskolan
Tre fjärdedelar av eleverna som slutade
grundskolan år 9 våren 1999 nådde målen i
samtliga ämnen, medan cirka 23 procent då inte
hade nått målen i ett eller flera ämnen. Andelen
elever som saknade betyg i svenska alternativt
svenska som andraspråk, matematik eller
engelska var dock betydligt lägre, 9,7 procent.
Dessa elever var därmed inte behöriga för studier
på gymnasieskolans nationella eller
specialutformade program. Av de elever från
kommunala skolor som inte var behöriga
saknade 41,5 procent betyg i ett ämne, flertalet i
matematik. 24,8 procent saknade betyg i två
ämnen, majoriteten i kombinationen matematik
och engelska, medan 33,7 procent saknade betyg
i alla tre ämnena (Skolverket: Barnomsorg och
skola i siffror 2000, del 1).
Enligt Skolverket återfanns dock 16 procent
av de elever som inte var behöriga vid
vårterminens slut 1999 på ett nationellt program
vid höstterminens start. Förklaringen är att dessa
elever efter undervisning under sommaren har
genomgått prövning.
Enligt preliminära siffror från Skolverket har
andelen elever i grundskolans år 9 som saknar
behörighet till ett nationellt program i
gymnasieskolan vårterminen 2000 ökat med 0,8
procentenheter från föregående år till 10,5
procent.
Inom den kommunala grundskolan uppgick
antalet lärare (omräknat till heltidstjänster) per
100 elever hösten 1999 till 7,6. Lärartätheten är
därmed i stort sett oförändrad sedan 1997. I de
kommunala grundskolorna har andelen lärare
med pedagogisk högskoleutbildning minskat
med en procentenhet till 88 procent hösten 1999.
I de fristående grundskolorna har andelen
däremot ökat till 69 procent från 64 procent
föregående år (Skolverket: Barnomsorg och skola
i siffror 2000, del 2).
De totala kostnaderna för grundskola med
kommunal huvudman 1999 beräknas, enligt
Skolverkets preliminära bedömning, uppgå till
cirka 53,6 miljarder kronor (inklusive kostnader
för skolskjutsar). I jämförelse med 1998
beräknas de totala kostnaderna i fasta priser öka
med 4 procent. Antalet elever har ökat med 0,2
procent eller drygt 2 000 elever mellan
kalenderåren 1998 och 1999. Kostnaden per elev
beräknas öka något (1,7 procent) till 54 000
kronor. Själva undervisningskostnaden per elev
visar på en ökning med drygt 5 procent, som till
största delen förklaras av löneutvecklingen inom
lärarkollektivet.
Gymnasieskolan
Skolverkets rapport Jämförelsetal för huvudmän
visar att 1999 hade 76 procent av eleverna som
fanns i år 1 hösten 1995 fullföljt
gymnasieutbildning inom fyra år. Av samtliga
elever, exklusive dem på individuella program,
fullföljde 81 procent utbildningen inom fyra år.
Av eleverna i år 1 på det individuella programmet
fullföljde endast 17 procent ett program inom
fyra år (Skolverket: Beskrivande data om
barnomsorg och skola 99).
Andelen elever som avbrutit gymnasieskolan
eller gjort studieuppehåll mellan år 1 och år 2
mellan läsåren 1998/99 och 1999/2000 uppgick
liksom föregående år till 5 procent.
De totala kostnaderna för gymnasieskolan
med kommunal huvudman (kostnad för
skolkommun samt kostnader för skolskjuts)
beräknas för 1999, enligt Skolverkets preliminära
bedömning, uppgå till 20,1 miljarder kronor. Det
motsvarar en ökning med drygt 5 procent i fasta
priser jämfört med föregående år. Antalet elever
ökar också något (0,8 procent) och kostnaden
per elev inklusive skolskjuts beräknas därför öka
med 4,4 procent, till 69 800 kronor, mellan 1998
och 1999. Kostnaderna per elev för undervisning
visar på en ökning med drygt 8 procent.
Antalet gymnasielärare per 100 elever i den
kommunala gymnasieskolan (omräknat till
heltidstjänster) uppgick 1999 till 7,7, vilket är en
ökning med 0,3 procentenheter jämfört med
föregående år och en ökning med 0,6 på två år. I
de kommunala gymnasieskolorna har andelen
lärare med pedagogisk utbildning ökat med en
procentenhet till 85 procent hösten 1999, vilket
dock fortfarande är lägre än 1996 då andelen var
89 procent. I de fristående gymnasieskolorna har
endast 58 procent av lärarna pedagogisk
utbildning.
Analys och slutsatser
Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
I dagsläget är tillgången till förskoleverksamhet
och skolbarnsomsorg god. Kommunerna
uppfyller sina skyldigheter att tillhandahålla
barnomsorg för barn till förvärvsarbetande eller
studerande föräldrar utan oskäligt dröjsmål. Nu
börjar i stället de sjunkande födelsetalen slå
igenom. Under de senaste tre åren har antalet
barn inom förskoleverksamheten minskat.
Skolbarnsomsorgen har dock fortsatt att ta emot
fler barn.
Barn i tjänstemannafamiljer, särskilt i familjer
som tillhör gruppen högre tjänstemän, har länge
varit överrepresenterade i barnomsorgen. I takt
med utbyggnaden har denna överrepresentation
minskat. Den ökade tillgängligheten har främst
kommit barn vars föräldrar är arbetare eller lägre
tjänstemän till del. De som står utanför är
framför allt barn i familjer där någon av
föräldrarna är hemma med föräldraförsäkring för
vård av ett yngre syskon eller där någon i
familjen är arbetslös. I takt med de hårdnande
ekonomiska villkoren för kommunerna under
1990-talet har flertalet kommuner infört
begränsningar för dessa barns rätt till platser i
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.
Högst andel inskrivna barn finns i dag i
storstadsområden och förortskommuner, dvs.
regioner där den kvinnliga förvärvsfrekvensen är
hög. Barn till utrikes födda föräldrar finns i
barnomsorgen i mindre utsträckning än andra,
något som i stort sett förklaras av föräldrarnas
lägre förvärvsfrekvens.
Förskolans pedagogiska roll gör att frågan om
vilka barn som inte nås av förskolan får ökad
betydelse. Förutsättningarna inför skolstarten
ser olika ut för de barn som har flera år av vistelse
i förskola bakom sig när de kommer till skolan,
jämfört med dem som inte har det. I dag är det
ofta de barn som mer än andra skulle ha behov av
förskola, som inte får del av den barn i socialt
utsatta bostadsområden, barn med utländsk
bakgrund och barn till arbetslösa föräldrar.
Den stora utbyggnaden av förskolan och
fritidshemmet under 1990-talet har skett inom
oförändrade ekonomiska ramar. Trots att 30
procent fler barn har skrivits in har
bruttokostnaderna, räknat i fasta priser, inte
ökat. Resultatet har blivit större barngrupper och
minskad personaltäthet. Det senaste året har
utvecklingen vänt inom förskolan, medan antalet
barn per årsarbetare i fritidshemmen fortsatt att
öka mellan 1998 och 1999. Variationen mellan
kommuner är betydande. Såväl Socialstyrelsen
som Skolverket har i rapporter uppmärksammat
att neddragningarna i vissa kommuner gjort det
svårt för verksamheterna att bedriva ett arbete
som svarar mot de nationella målen för
förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.
Under 1990-talet har allt fler kommuner sett
över sina avgiftssystem. Både nivåer och
konstruktioner har förändrats i syfte att minska
nettokostnaderna. En tendens har varit att
avgifterna allt oftare används som ett medel att
styra efterfrågan. Nivåerna har höjts och den
andel av kommunernas kostnad som finansieras
genom föräldraavgifter har ökat. Det har
samtidigt blivit mycket vanligt att avgifterna
kopplas såväl till barnens närvarotider som till
föräldrarnas inkomster.
Mot bakgrund av denna utveckling har
regeringen föreslagit ett införande av allmän
förskola och maxtaxa i förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg. Regeringen har även givit
Skolverket i uppdrag att utvärdera
fritidshemmen, verksamheten för de yngsta
barnen, mångkulturella grupper och barn i behov
av särskilt stöd. I Skolverkets utvärdering av
fritidshem (Finns fritids? En utvärdering av
kvalitet i fritidshem) som redovisades våren 2000
framgår att de förändrade förutsättningarna har
påverkat kvaliteten så att målen för
verksamheten inte längre kan anses uppfyllas.
Personalen kan inte utveckla fritidshemmets
pedagogiska möjligheter och inte heller
tillgodose det individuella barnets behov i den
utsträckning som förutsätts. Skolverket anser att
det är nödvändigt att resurser tillförs
fritidshemmen så att barnantalet i förhållande till
personaltätheten kan sänkas. Regeringen anser
att det är viktigt att detta uppmärksammas i
kommunerna och att en översyn görs av
barngruppernas storlek i fritidshemmen i
förhållande till personaltätheten.
Skolan
Förskoleklassen
Förskoleklassen är oftast förlagd till
grundskolans och har helt eller delvis
gemensamma lokaler med skolan för de
integrerade verksamheterna. Det traditionella
klassrummet håller på att ta över. I många fall
saknas utrymme för lek, skapande verksamhet
och rekreation.
Skolverket har lämnat en andra delrapport om
Integration mellan förskoleklassen, grundskolan
och fritidshemmet. Verket har regeringens
uppdrag att följa utvecklingen i kommunerna
fram till 2001. Projektet inriktar sig både på
beskrivning och förståelse av integrationen
förskoleklass grundskola fritidshem som en
viktig del i den pågående utbildningsreformen.
Av Skolverkets undersökning framgår att det
snarare sker en "skolifiering" av den integrerade
verksamheten än en utveckling i reformens anda
mot nya synsätt och arbetsformer med
inriktning mot lek och skapande. Skolverket
anser dock att förskoleklasserna trots vissa
brister är en bra lösning för sexåringarna,
förutsatt att verksamheten börjar fungera enligt
läroplanens och reformens intentioner. Det finns
en utvecklingspotential i förskoleklassen genom
mångfalden av perspektiv och idéer. Både på
lednings- och verksamhetsnivå ser de flesta
positivt på reformens möjligheter.
De problemområden som uppmärksammas är
bristande kunskap och samsyn, brist på
förutsättningar för lagarbete och "lärande i
arbetet" samt variation i strukturella
förutsättningar som gruppstorlek, personaltäthet
och ändamålsenliga lokaler.
I de reflexioner och slutsatser som
framkommer i rapporten konstateras att
variationen i organisation, i graden av samsyn
liksom i fråga om yttre och inre ramar och
utvecklingsinsatser är mycket stor. Det
framhålls, redan innan den slutliga rapporten
presenteras 2001, att olika informations- och
implementeringsinsatser bör vidtas.
Regeringen vill understryka vikten av att dessa
insatser kommer till stånd och att de i huvudsak
inriktas på att främja integrationen förskola,
förskoleklass, grundskola och fritidshem. Det är
därvid enligt regeringen väsentligt att
uppmärksamma de förändringar som gjorts i den
gemensamma läroplanen för det obligatoriska
skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet
i avsikt att stödja det pågående reformarbetet.
Grundskolan
De ungdomar som nu får slutbetyg från
grundskolan har funnits i skolan under 1990-
talet, under en tid då kraftiga besparingar gjorts
inom den offentliga verksamheten. Det nyligen
publicerade delbetänkandet Välfärd vid vägskäl
(SOU 2000:3) beskriver hur de ekonomiska
resurserna drogs ned samtidigt som Sverige hade
stora barnkullar och dessutom under första delen
av 1990-talet en stor flyktinginvandring.
Under 1990-talet har, som en följd av
invandringen, antalet elever med annat
modersmål än svenska ökat kraftigt. Av
rapporten framgår att det under läsåret 1989/90
fanns lite mer än 98 000 elever i grundskolan
som hade annat modersmål än svenska. Till
läsåret 1997/98 ökade antalet med 18 procent
och uppgick då till närmare 116 000.
Även om konsekvenserna, enligt rapporten,
inte är tillräckligt utforskade har utvecklingen
under 1990-talet påverkat skolans möjligheter att
nå goda resultat. Nu har den ekonomiska
utvecklingen vänt. Regeringen har under flera år
tillfört kommuner och landsting ökade
statsbidrag för vård, omsorg och skola.
Effekterna av detta syns inte genast och överallt,
men de ökade statsbidragen, liksom
kommunernas förbättrade ekonomi, medför att
skolan kan få en bättre resurstilldelning de
närmaste åren än vad som annars varit fallet.
Kvalitetskraven på grundskolan har ökat bl.a.
genom ett utvidgat språkprogram och att den
tidigare uppdelningen av ämnena engelska och
matematik i allmän respektive särskild kurs
slopats. De nya kursplanerna har en högre
ambitionsnivå än de tidigare allmänna kurserna.
Våren 1998 lämnade den första årskullen elever
grundskolans år 9 med mål- och
kunskapsrelaterade betyg. En elev som inte
uppnått godkändnivån i grundskolans år 9 får
inget betyg i ämnet.
Våren 1992 var det 4,6 procent av eleverna i år
9 som saknade ett eller flera betyg. Andelen
elever med betyget 1 eller 2 i slutbetyget var i
allmän kurs i engelska cirka 27 procent, i särskild
kurs i engelska cirka 16 procent, i allmän kurs i
matematik cirka 29 procent, i särskild kurs i
matematik knappt 20 procent och i svenska
knappt 22 procent. Knappt 30 procent av
eleverna gick ut med slutbetyg i allmän kurs i
engelska och drygt 40 procent med slutbetyg i
allmän kurs i matematik (SCB: Statistiska
meddelanden, grundskolan 1990/91 och 1991/92).
Andelen elever som saknade betyg eller hade 1
eller 2 i betyg i ämnena svenska, engelska eller
matematik var således betydligt större än den
andel elever som inte når godkända betyg i det
nuvarande systemet. Detta antyder, trots
svårigheter att jämföra två olika betygssystem,
att skolan lyckas bättre nu jämfört med tidigare
år och att den bild av "krisen" i skolan som målas
upp i viss utsträckning kan ifrågasättas. Dock
måste man konstatera att skolan ännu inte svarat
upp mot den ambitionshöjning som lades fast i
de nya kursplanerna. Dessutom varierar
resultaten mellan skolor och kommuner, varför
en genomsnittssiffra för riket inte speglar
verkligheten i alla kommuner.
Skolverket kommer den 1 maj 2001 att
slutredovisa ett uppdrag, där man går bakom
siffrorna och analyserar orsakerna till utebliven
måluppfyllelse.
Regeringen anser att måluppfyllelsen i
grundskolan bör öka och att kommunerna har
ett ansvar för att analysera resultaten och sätta in
åtgärder. Genom tidig upptäckt av elever i behov
av särskilt stöd, kompetensutveckling av lärare
och ett utökat antal vuxna runt barnen ges bättre
förutsättningar för detta.
Gymnasieskolan
Nya behörighetsregler tillämpades för första
gången vid gymnasieintagningen till hösten 1998.
Dessa innebär att en elev är behörig att tas in på
ett nationellt eller ett specialutformat program i
gymnasieskolan, om denne har avslutat år 9 i
grundskolan med minst betyget godkänd i
svenska/svenska som andraspråk, engelska och
matematik. Elever som inte är behöriga skall
erbjudas undervisning på ett individuellt
program. De skärpta kraven som gällt från 1998
motiveras med att elever som inte har godkända
betyg i svenska, engelska och matematik
bedömts sakna förutsättningar för att följa
undervisningen på ett nationellt program.
Andelen elever på individuella program har
ökat de tre senaste åren och var 7 procent av alla
elever i gymnasieskolan läsåret 1999/2000. Av
drygt 9 000 elever som inte var behöriga att tas in
på gymnasieskolans nationella och
specialutformade program 1999 hade en tredjedel
utländsk bakgrund.
En jämförelse över tid visar, trots ökade krav,
att andelen ungdomar som börjar
gymnasieskolan direkt efter grundskolan har
ökat från 83,4 procent höstterminen 1990 till 98
procent 1999. Om det individuella programmet
räknas bort var övergångsfrekvensen 89 procent.
Bland de elever som gått på ett nationellt eller
specialutformat program fick 81 procent av
nybörjarna 1995 slutbetyg inom fyra år.
Spridningen mellan kommunerna är liksom
tidigare stor.
Slutbetyg ges till elever som har gått igenom
ett nationellt eller specialutformat program och
får betyg på alla kurser som ingår i elevens stu-
dieväg och på specialarbete. Om en elev saknar
betyg i kurser, som krävs för ett fullständigt
program, kan eleven få ett s.k. samlat
betygsdokument, som utgör en dokumentation
av de kurser eleven fått betyg i.
Beroende på vilket mått som väljs blir
resultaten mycket olika. SCB:s rapport Vad
händer efter grundskolan?, en enkätundersökning
våren 1999 bland ungdomar födda år 1978, visar
att 95 procent av ungdomarna hade börjat
studera i gymnasieskolan direkt efter
grundskolans slut och ytterligare 3 procent
började senare. Närmare 90 procent av
ungdomarna, födda år 1978, hade avslutat
gymnasieskolan när undersökningen gjordes
våren 1999. 72 procent uppgav att de hade ett
slutbetyg och 16 procent att de hade ett samlat
betygsdokument.
Det faktum att en relativt stor andel lämnar
gymnasieskolan utan att ha fått slutbetyg skall
ses i perspektivet av införandet av en treårig
gymnasieskola med bl.a. för alla gemensamma
kärnämneskurser. Detta innebär att
gymnasieskolan genomgått en påtaglig
ambitionshöjning. Regeringens bedömning är att
andelen elever med slutbetyg måste öka. Det
förslag om en ökning av undervisningstiden som
regeringen föreslår under avsnitt 4.5.1 Statliga
insatser inom politikområdet i denna proposition
bör på sikt medverka till ett förbättrat resultat i
gymnasieskolan.
Andelen elever som uppnår grundläggande
behörighet för högskolestudier har emellertid
fortsatt att öka och uppgick våren 1999 till 84
procent av samtliga elever som fått slutbetyg.
4.6.3 Vuxenutbildningen
Enligt budgetpropositionen för 2000
(1999/2000:1) var målet för vuxenutbildningen
under 2000 att:
- ge vuxna tillfälle att utifrån individuella
önskemål komplettera sin utbildning,
- stärka individen för arbetslivet, det
kulturella och politiska livet.
Målet för kunskapslyftet (prop. 1995/96:222) är
att höja utbildningsnivån och därigenom bidra
till ökad sysselsättning, tillväxt och minskad
arbetslöshet.
Resultat
I inledningsavsnittet redovisas en aktuell rapport
från OECD Literacy in the Information Age,
som är slutrapporten från IALS (International
Adult Literacy Survey). Resultaten visar att
Sveriges långsiktiga satsningar på
vuxenutbildning har haft avsedda effekter.
Kommunal vuxenutbildning
Den gymnasiala vuxenutbildningen omfattar dels
den kommunalt finansierade vuxenutbildningen,
basorganisationen, dels den statliga satsningen
kunskapslyftet. I Skolverkets delrapport nr 6
som kom våren 2000 redovisas verksamheten i
den totala gymnasiala vuxenutbildningen.
Enligt Skolverkets uppföljningar var det totala
antalet studerande inom komvux 350 870 under
läsåret 1998/99, vilket motsvarar 227 681
heltidsplatser. Detta är en ökning med 9 procent
jämfört med föregående läsår. Av det totala
antalet deltagare studerade 13 procent inom
grundläggande vuxenutbildning, 85 procent
inom gymnasial vuxenutbildning och 2 procent
deltog i påbyggnadsutbildning.
Andelen deltagare över 30 år i den kommunala
vuxenutbildningen har ökat från 49 till 56
procent från hösten 1997 till hösten 1999.
För landsbygds-, glesbygds- och övriga
mindre kommuner ligger andelen deltagare över
30 år över 60 procent, vilket indikerar att
målmedvetna rekryteringsinsatser har skett i
dessa kommuntyper. Andel årsstudieplatser som
genomfördes av elever med högst tvåårig
gymnasieutbildning var för riket 69 procent.
Högst ligger landsbygds-, glesbygds- och övriga
mindre kommuner där motsvarande andel är 75
procent.
Andelen män som studerar på gymnasial nivå
är oförändrad sedan hösten 1998 (33 procent). I
storstäder och större städer deltar en högre andel
män. Speciella insatser har gjorts i många
kommuner för att rekrytera fler män till
utbildningarna och vissa tecken tyder på att det
har varit lyckosamt. Av de nyinskrivna
deltagarna var 35,6 procent män. Att den totala
andelen män ligger lägre beror bl.a. på att
kvinnorna studerar längre tid, ofta mer än 2 år.
Den grundläggande vuxenutbildningen
uppvisar en minskning av deltagarantalet med 6
procent jämfört med föregående år. De
redovisningar som idag finns tillgängliga ger inte
några entydiga förklaringar till denna minskning.
Skillnaderna mellan kommunerna är stora. Höga
volymer av grundläggande vuxenutbildning
förekommer i invandrartäta kommuner som t.ex.
Malmö.
Elever som studerar på både gymnasial och
grundläggande nivå, vilket i och med
kunskapslyftets införande har ökat, redovisas på
den nivå där merparten av studierna äger rum.
Nuvarande statistikunderlag ger inte en
fullständig bild över deltagarna i grundläggande
vuxenutbildning. Det saknas även uppgifter som
på ett tillfredsställande sätt beskriver
utbildningsbehovet.
Kunskapslyftet
Kommunerna tilldelades 1999 medel
motsvarande totalt 100 927 heltidsplatser via det
särskilda statsbidraget. Kommunerna har totalt
genomfört 106 884 heltidsplatser enligt
Skolverkets uppföljning. Till detta kommer den
kommunalt finansierade basorganisationen som
omfattar 36 100 platser.
Andelen orienteringskurser som genomförts
inom ramen för kunskapslyftet under 1999 var
sju procent, andelen kurser i yrkesämnen 32
procent och andelen kurser i allmänna ämnen 61
procent.
Folkhögskolorna är en viktig del av
kunskapslyftet. Inom ramen för kunskapslyftet
har Folkbildningsrådet fördelat 384 miljoner
kronor till folkhögskolorna. Detta har resulterat
i 331 000 genomförda deltagarveckor, vilket
motsvarar ca 9 300 årsstudieplatser. Andelen
kvinnor var 64 procent, andelen invandrare 21
procent, andelen deltagare med funktionshinder
13 procent samt andelen med språkliga
handikapp 21 procent. Huvuddelen (86 procent)
av deltagarna studerade inom allmänna
kompetenshöjande utbildningar på grundskole-
och gymnasienivå med tyngdpunkt på basämnen,
språk samt datakunskap. Resterande studerade
på ämnesprofilerade kurser. Över 80 procent av
deltagarna hade en utbildning motsvarande högst
tvåårig gymnasieskola.
Utöver de riktade kunskapslyftplatserna har
kommunerna upphandlat utbildning från
folkhögskolor och studieförbund motsvarande
drygt 6 000 årsstudieplatser.
Arbetet med uppsökande verksamhet,
vägledning och rekrytering sker ofta i samverkan
med arbetsförmedling och fackliga
organisationer. Gemensamma
vägledningsinsatser med arbetsförmedlingen
sker i dag i ca 130 kommuner och aktiv
uppsökande verksamhet bedrivs i över 200
kommuner.
Regeringen fördelade medel för 1999 till
Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens
Centralorganisation, Sveriges Akademikers
Centralorganisation, Lantbrukarnas
Riksförbund, Sveriges Fiskares Riksförbund
samt LEDARNA. Medlen avser utbildnings-
och fortbildningsinsatser i organisationerna för
att stimulera och utveckla uppsökande
verksamhet så att intresset för studier och
utbildning breddas. Det är angeläget att utveckla
formerna för denna uppsökande verksamhet så
att det blir möjligt att nå de prioriterade
grupperna, i kunskapslyftet bl.a.
korttidsutbildade män.
Samtliga berörda organisationer har redovisat
en utbildningsplan för verksamheten 1999 och
lämnat rapporter över genomförd verksamhet
under året. Mot bakgrund av resultatet av den
utvärdering av verksamheten åren 1997 och
1998, som utfördes på riksdagens begäran,
aviserade regeringen i budgetpropositionen för
2000 att ökad hänsyn till kvalitet och
måluppfyllelse skulle tas vid kommande
fördelning av medlen.
Regeringens satsning på vuxenutbildningen
innebär också en målsättning att kommunerna
skall erbjuda utbildningar med olika pedagogiska
upplägg liksom ett bredare utbud av kurser. Idag
bedrivs en fjärdedel av den gymnasiala
vuxenutbildningen vid folkhögskolor eller hos
privata bildningsanordnare med varierande
pedagogiska metoder. Andelen andra anordnare
har ökat med 10 procent sedan 1997. Kursernas
inriktning, som i allt högre grad bygger på de
studerandes efterfrågan, visar på att andelen
yrkesinriktade kurser har ökat kraftigt.
Definitionen på vad som klassificeras som en
yrkeskurs har ändrats sedan starten 1997 varför
direkta jämförelse över tid inte kan göras.
Målet att höja utbildningsnivån har följts upp
av Skolverket och redovisas i rapporten LYFT
eller BREDD? Rapporten bygger på en
enkätundersökning av de elever som deltog i
komvux läsåret 1997/98. Under detta läsår, hade
en tredjedel av de studerande som saknade
treårig gymnasieutbildning, vid studiernas
början, höjt sin utbildningsnivå enligt SCB:s s.k.
SUN-klassificering. För att en nivåhöjning skall
registreras innebär det att den studerande skall
göra ett lyft från exempelvis en ett-årig till två-
årig gymnasienivå eller från en två-årig till en tre-
årig gymnasienivå.
Rapporten omfattar 186 135 personer, av
dessa hade 61 536 personer gjort ett lyft enligt
SUN-klassificeringen. En treårig gymnasienivå
hade uppnåtts av 38 906 personer, 15 345
personer hade från en lägre nivå nått en nivå som
motsvarar två år på gymnasiet och 5 748 personer
hade uppnått en nivå som motsvarar ett år på
gymnasiet. Övriga hade gjort ett lyft från en
lägre nivåer än grundskolan till grundskolenivån.
Fler än 11 000 personer hade studerat i en sådan
omfattning att nivålyftet blev två steg eller mer.
Enligt SUN-klassificeringen måste en
studerande fullfölja kurser motsvarande 500
gymnasiepoäng samt ha godkända resultat på
gymnasiekurserna i engelska, svenska och
matematik för att tillgodogöra sig ett steg.
Många fler personer har genomfört
gymnasiepoäng som motsvarar ett lyft men har
inte flyttats upp på grund av att man inte deltagit
i matematik, svenska och engelska enligt de
uppställda kraven.
Av alla som studerade vid komvux hösten
1999 hade tre fjärdedelar någon gång varit
aktuella vid arbetsförmedlingen. Hälften av
samtliga studerande var inskrivna vid
arbetsförmedlingen i samband med kursstarter.
Av de studerande som finansierade sina studier
med särskilt utbildningsbidrag (UBS) och
särskilt studiestöd för arbetslösa (SVUXA) var
79 procent respektive 84 procent aktuella vid
arbetsförmedlingen vid studiestarten.
Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux)
Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux)
har under de senaste fyra åren ökat med 14
procent och uppgick läsåret 1998/99 till 4 137
elever. Denna ökning kan troligen förklaras med
att särvux övergått till kommunalt
huvudmannaskap och därigenom på många håll
integrerats i den kommunala vuxenutbildningen.
Hälften av deltagarna studerade på
grundsärskolenivån medan en dryg tredjedel
återfanns på träningsskolenivån och återstoden
på gymnasiesärskolenivån. Könsfördelningen
mellan deltagarna var jämn.
Svenskundervisning för invandrare (sfi)
Under läsåret 1998/99 deltog 34 701 studerande i
svenskundervisning för invandrare (sfi). Antalet
deltagare inom sfi har minskat med drygt 41
procent sedan läsåret 1994/95 då ett stort antal
flyktingar från det forna Jugoslavien blev
kommunplacerade. Andelen kvinnor läsåret
1998/99 var 60 procent. Drygt 36 procent av sfi-
eleverna var flyktingar.
Under de senaste åren har andelen deltagare
som uppnår sfi-nivå minskat och andelen avbrott
bland deltagarna har ökat. Av de deltagare som
påbörjade sina sfi-studier läsåret 1996/97 hade
knappt 35 procent uppnått sfi-nivån läsåret
1998/99, alltså efter ca 2,5 år, medan 7 procent
avslutat utan godkänd sfi-nivå, 47 procent hade
avbrutit studierna och 11 procent fortsatte att
studera även under läsåret 1999/2000.
Skäl till avbrotten är bl.a. arbete, andra studier,
sjukdom eller barnledighet. I drygt hälften av
avbrotten är orsaken inte känd eller registrerad.
Invandrare med den kortaste tidigare
utbildningen måste i allmänhet delta i läs- och
skrivinlärning inom grundläggande
vuxenutbildning innan eller parallellt med sfi-
studierna (17 procent av nybörjarna 1995/96
hade enbart 6 års tidigare skolutbildning).
År 1998 var kommunernas totala kostnader
för sfi 529 miljoner kronor, vilket var 81 miljoner
kronor, eller 13 procent, lägre än 1997 i löpande
priser. Flertalet kommuner anordnar sfi i egen
regi, oftast i anslutning till den kommunala
vuxenutbildningen. Andelen kommuner som
lägger ut verksamheten på annan anordnare t.ex.
folkhögskola, studieförbund eller privata
utbildningsanordnare har minskat från ca 14
procent läsåret 1994/95 till ca 9 procent läsåret
1998/99.
Påbyggnadsutbildningar
Vid påbyggnadsutbildningarna inom komvux
deltog 7 539 personer läsåret 1998/99. Mellan
åren 1997/98 och 1998/99 har det skett en liten
minskning av deltagarantalet.
Kvalificerad yrkesutbildning
Försöksverksamheten med kvalificerad
yrkesutbildning har som mål att pröva nya
eftergymnasiala yrkesutbildningar, nya
pedagogiska former och nya
utbildningsanordnare. En tredjedel av
utbildningstiden genomförs som lärande i arbete,
dvs. arbetsplatsförlagd utbildning som
finansieras av arbetslivet.
Totalt omfattade försöksverksamheten 12 000
årstudieplatser 1999. Antalet utbildningar uppgår
till 266. Utbildningarna fördelar sig inom tolv
olika utbildningsområden. IT, inklusive
multimedia och grafisk industri (70 utbildningar)
samt tillverkning, inklusive produktutveckling
(67) utgör de största utbildningsområdena.
Andra stora utbildningsområden är ekonomi,
inklusive försäkring, handel och ledning (27)
samt turism, inklusive restaurang (24). Av de nya
platserna som beviljats under 1999 har 59
procent en kommun som ansvarig
utbildningsanordnare. En tredjedel har ett
företag som ansvarig anordnare. I denna grupp
ingår också kommunala bolag och
studieförbund. Högskolan svarar för 8 procent
av platserna.
Försöksverksamheten med kvalificerad
yrkesutbildning har sedan starten 1996 varit
framgångsrik. Utbildningsformen är eftertraktad
såväl hos arbetslivet som hos de studerande. Det
slutbetänkande som kommittén för kvalificerad
yrkesutbildning lämnade under 1999 visar dels
att de studerande är nöjda med utbildningen och
dels att de har en god anställbarhet efter
genomgången utbildning. 70 procent av de
studerande får arbete tre månader efter
utbildningen och 10 procent fortsätter att
studera, flertalet på högskolan.
Kompletterande utbildningar
80 utbildningar vid 39 skolor erhåller statsbidrag
och berättigar till studiestöd som
kompletterande utbildningar medan ytterligare
64 utbildningar vid 26 skolor endast berättigar
till studiestöd. Totalt omfattar utbildningarna
drygt 10 000 deltagare. Utbildningarna har
tidigare kompletterat gymnasieskolan. Allt fler
utbildningar förutsätter emellertid att de
sökande har avslutad gymnasieutbildning.
Från och med den 1 juli 2000 fattar Statens
skolverk beslut om statlig tillsyn, studiestöd och
statsbidrag för utbildningarna. Syftet med denna
ordning är att förbättra uppföljningen av de
kompletterande utbildningarnas verksamhet.
Folkbildningen
Folkbildningen erhåller statsbidrag utifrån att
staten har angett vissa övergripande syften för
verksamheten. Detta innebär att folkbildningen
styrs av sina egna mål och regler.
Studieförbunden och folkhögskolorna präglas
därför i hög grad av huvudmannens ideologiska
profil. Under 1999 redovisade studieförbunden
en verksamhet som omfattade drygt 2,8 miljoner
deltagare i studiecirkelverksamheten, ca 17,9
miljoner deltagare i kulturprogrammen samt
540 000 deltagare i den övriga
folkbildningsverksamheten. Studieförbundens
riktade insatser för funktionshindrade och
invandrare utgjorde 10 procent av den totala
verksamheten. Folkhögskolornas verksamhet
samlade ca 110 000 deltagare (inkl.
kunskapslyftet). Av dessa deltagare deltog drygt
30 000 i de långa kurserna (inkl. kunskapslyftet).
Andelen kvinnor i de långa kurserna var ca 64
procent och andelen invandrare var 13 procent.
I statsbidraget till Folkbildningsrådet ingår
även ett specialdestinerat bidrag för utvecklings-
och försöksverksamhet på 10 miljoner kr.
Medlen skall användas till försök med nya
verksamhetsformer inom studieförbund och
folkhögskolor.
Medlen har använts till bl.a. utveckling av
pedagogik kring IT, demokratiprojekt,
storstadsprojekt och projekt som riktar sig till
etniska minoriteter. Även projekt som riktat sig
till funktionshindrade har beviljats medel.
För 1999 fick Folkbildningsrådet i uppdrag att
redovisa vilka utvärderingar, som rådet både
genomför och avser att genomföra, och som
visar hur rådets bidragsgivning bidrar till att
uppnå syftet med statsbidraget. Rådet redovisade
de utvärderingsprojekt som avslutas 2000 samt
en utvärderingsplan för åren 2000 2002.
Utvärderingarna kommer enligt planen att bl.a.
belysa tillgängligheten till folkbildningens
aktiviteter i ett integrationsperspektiv, effekter
av samhällsstödets utveckling och ändrade
fördelningsmodeller samt folkbildningen och de
demokratiska värderingarna.
Teckenspråk, tolkutbildning och
kontakttolkutbildning
Av Tolk- och översättarinstitutets (TÖI)
årsredovisning framgår att tio folkhögskolor
bedrev utbildningar inom området,
huvudsakligen i form av tvåårig utbildning i
teckenspråk, tvåårig utbildning till dövblind-
tolk/teckenspråkstolk, treårig utbildning till
vuxendövtolk och ettårig
teckenspråkslärarutbildning. Det totala antalet
deltagare ökade 1999 jämfört med 1998. Drygt
50 tolkar slutförde utbildningar 1998, samtliga
dövblindtolkar och teckenspråkstolkar. Sedan
föregående år är detta en fördubbling. Under
året utbildades tio teckenspråkslärare och 100
deltagare slutförde den tvååriga
teckenspråkslinjen som förbereder till
tolkutbildning. TÖI redovisar återigen
svårigheter när det gäller att överbrygga de
hinder som föreligger för att utbilda fler tolkar.
Hindret är bl.a. att det saknas lärare. Lärarna är få
och dessutom spridda över landet. Detta är ett av
skälen till att drygt 6 miljoner kronor av
utbildningspengarna inte kunnat utnyttjas under
året.
Kontakttolkutbildning har under budgetåret
1999 anordnats av 9 folkhögskolor och 14 stu-
dieförbundsavdelningar vilket är ungefär
detsamma som budgetåret 1998. Antalet kurser
har varit 85 på folkhögskolor och 95 på
studieförbund. Utbildningarna har under
budgetåret 1999 samlat 2 780 deltagare, varav 1
744 på folkhögskolor. Utbildning sker inom
ämnesområdena social- och försäkringstolkning,
sjukvårdstolkning, arbetsmarknadstolkning,
vardagsjuridik och rättstolkning.
Statens skolor för vuxna (SSV)
Vid statens skolor för vuxna i Härnösand
(SSVH) och Norrköping (SSVN) var antalet
kursdeltagare under 1999 drygt 30 000, vilket
innebär en oförändrad nivå jämfört med 1998.
Antalet kursdeltagare vid SSVH var 12 833 vilket
är en viss minskning jämfört med 1998. Antalet
kursdeltagare vid SSVN var 17 778 vilket är en
ökning jämfört med 1998.
Andelen kvinnliga kursdeltagare var 65
procent vid de båda skolorna. Vid SSVH
motsvarar detta en ökning av andelen kvinnor
med 17 procent jämfört med tidigare år medan
det för SSVN:s del är en ökning med 2 procent.
Cirka 48 procent av deltagarna i de
naturvetenskapliga kurserna, som i huvudsak
tidigare dominerats av män, utgörs av kvinnor.
Skolorna har under året arbetat med att
utveckla nya metoder för internetbaserade
kurser. De har även arbetat för att stödja
kommunerna i deras utveckling. Skolorna spelar
därvid en roll i kommunernas strävan efter att
öka tillgängligheten av vuxenutbildning.
I utvecklingsarbetet har skolorna, förutom
eget utvecklingsarbete även arbetat inom det s.k.
SSV-projektet med olika delprojekt i samarbete
med kommunerna. Syftet med detta
utvecklingsarbete är att öka tillgängligheten av
vuxenutbildning och att erbjuda och utveckla
läromedel, pedagogik och metoder för
distansutbildning motsvarande kommunal
vuxenutbildning för att därigenom stimulera
kommunerna att även använda sig av denna form
av undervisning. Medel för denna
projektverksamhet har disponerats från anslaget
25:16 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna
(tidigare utg.omr.16, A15).
Resultaten från projektverksamheten kommer
att rapporteras till regeringen under 2000.
Analys och slutsatser
Regeringen avser att i slutet av året återkomma
till riksdagen med en förslag om vuxnas lärande.
Regeringens utgångspunkt blir att möta
individernas behov och önskemål i ett perspektiv
av livslångt lärande.
4.6.4 Universitet och högskolor
Grundläggande högskoleutbildning
Resultat
Bakgrund
Antalet studenter har fortsatt att öka under de
senaste åren. Ökningen har dock inte skett i
samma takt som tilldelningen av nya platser. En
förklaring till detta är att en del av de nya
platserna har använts för att minska antalet
studieplatser som inte kunnat rymmas inom
ramen för de s.k. takbelopp som varje universitet
och högskola erhållit för den grundläggande
högskoleutbildningen. En bidragande orsak är
också svårigheten att rekrytera tillräckligt många
studenter till den snabba utbyggnaden inom de
naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena.
I tabell 4.6.1 redovisas data om den
grundläggande högskoleutbildningen. En viktig
förändring mellan 1998 och 1999 är den kraftiga
ökningen av universitetens andel av den
grundläggande högskoleutbildningen. Detta
förklaras av att antalet universitet utökades med
Karlstads universitet, Växjö universitet och
Örebro universitet. Ser man endast till de
tidigare universiteten minskade antalet
helårsstudenter vid dessa med 2,5 procent.
Förklaringen till detta är återigen en strävan efter
att minska den "överproduktion" som inte täckts
av det s.k. takbeloppet.
En annan förändring är minskningen av
vårdhögskolornas andel av utbildningen genom
att landstingens vårdutbildningar, genom
utbildningsuppdrag, under flera år successivt
integrerats i statliga universitet och högskolor.
Undantaget är endast en vårdhögskola som
fortfarande drivs i landstingsregi. Vidare finns
det tre enskilda utbildningsanordnare som
anordnar vårdutbildningar och som har tillstånd
att utfärda sjuksköterskeexamen. Vidare har en
strävan i utbyggnaden av den grundläggande
högskoleutbildningen varit att möta
arbetsmarknadens behov av naturvetare och
tekniker. Det är därför glädjande att kunna
konstatera att andelen helårsstudenter inom
dessa områden (enligt Högskoleverkets
årsrapporter) ökat under senare år, från 28
procent läsåret 1995/96 till 34 procent 1999.
Tabell 4.6.1 Fakta om grundläggande högskoleutbildning 1997 1999
1997
FÖRÄN-
DRING
1998
FÖRÄN-
DRING
1999
ANDEL
KVINNOR
1997
ANDEL
KVINNOR
1998
ANDEL
KVINNOR
1999
Antal helårsstudenter totalt (exkl.
uppdragsutbildning)
244 200
+0,5 %
245 500
+2 %
250 600
56 %
56 %
57 %
universitet (inkl. Sveriges lantbruksuniversitet)
145 100
±0 %
145 300
+13 %
163 500
53 %
55 %
56 %
högskolor
67 900
+13 %
76 700
-11 %
68 300
57 %
59 %
61 %
vårdhögskolor 1
15 900
-51 %
7 800
-61 %
3 100
88 %
88 %
88 %
konstnärliga högskolor
1 800
±0 %
1 790
-2 %
1 760
60 %
60 %
61 %
enskilda utbildningsanordnare 2
13 500
+2 %
13 800
+1 %
13 900
35 %
37 %
38 %
Antal registrerade studenter i grundutbildning
301 100*
+1,5 %
305 600*
+1,5 %
310 100*
58 %
58 %
59 %
Antal högskolenybörjare
65 800
-2 %
64 500*
+3 %
66 700*
57 %
57 %
57 %
Antal examina i grundutbildningen
35 300*
-0,5 %
35 200*
+4 %
36 500*
60 %
60 %
60 %
magisterexamina
4 000*
+23 %
4 900*
+18 %
5 800*
54 %
55 %
55%
kandidatexamina
6 400*
+9 %
6 900*
+7%
7 500*
56 %
57 %
58%
Källa: Högskoleverkets årsrapport 1998 och NU-databasen samt SCB. Avrundade
värden.
* Uppgifter under 1997, 1998 och 1999 som markerats med * avser läsåren 1996/97,
1997/98 respektive 1998/99.
1 Inklusive enskilda vårdhögskolor.
2 Här ingår bl.a. Chalmers tekniska högskola AB, Handelshögskolan i Stockholm,
Stiftelsen Högskolan i Jönköping.
Examinationsmål
För de examina för vilka regeringen fastställt mål
för perioden 1997 1999 har tidigare mål
fastställts även för perioden 2000 2002 och
planeringsförutsättningar givits för antalet
examina under perioden 2003 2005. I enlighet
med vad regeringen framhöll i
budgetpropositionen för 2000 (prop.
1999/2000:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.6.1) har målen
och planeringsförutsättningarna för antalet
examina setts över. Dessa anges nu för
fyraårsperioder som är i fas med de
forskningspolitiska propositionerna dvs. 2001
2004 och för vissa examina även för 2005 2008.
Som angavs i budgetpropositionen för 2000
gäller under 2000 de mål som fastställts för
perioden 2000 2002.
Uppdraget och utfallet av examinationsmål för
den grundläggande högskoleutbildningen
framgår av tabell 4.6.2.
Tabell 4.6.2 Examinationsmål i grundläggande högskoleutbildning
EXAMEN
UTFALL
1994/95 1996/97
MÅL
1997 1999
UTFALL
1997
UTFALL
1998
UTFALL
1999
UTFALL
1997 1999 %
MÅL
2000
Magisterexamen
8 317
(8 629)
14 155
4 479
(4 704)
4 915
(5 167)
5 806
(6 152)
107 %
(113 %)
5 973
Apotekarexamen
191
280
52
83
95
82 %
117
Civilingenjörsexamen
9 729
10 700
3 481
3 594
4 001
104 %
3 890
Grundskollärarexamen 4 9
2 780
4 440
960
1 019
1 094
69 %
2 087
Gymnasielärarexamen
2 858
3 720
933
997
1 120
82 %
1 495
Källa för utfall: Högskoleverkets NU-databas samt lärosätenas årsredovisningar
Anm.: I utfallssiffrorna för magisterexamen anges inom parentes det totala
antalet examina inklusive examina vid lärosäten för vilka regeringen inte satt
upp mål för
antalet magisterexamina. Som mål för 2000 anges en tredjedel av det för perioden
2000 2002 i budgetpropositionen för 2000 angivna medel.
Målet för antalet magisterexamina under åren
1997 1999 var 14 155. Utfallet vid de lärosäten
för vilka mål satts upp var 15 200 eller 107
procent av målet. Härutöver har drygt 800
magisterexamina genomförts vid lärosäten som
inte har haft examinationsmål för
magisterexamen. Hit hör Handelshögskolan i
Stockholm (574 magisterexamina), Karolinska
institutet (108), Kungl. Konsthögskolan (90)
och Sveriges lantbruksuniversitet (50).
Variationen i måluppfyllelse är mycket stor
mellan olika universitet och högskolor. Under
läsåret 1998/99 avlades den största andelen
magisterexamina inom de samhällsvetenskapliga
och juridiska områdena (56 procent), medan
humaniora och teologi svarade för 15 procent,
naturvetenskap för 21 procent, teknik för 3
procent och medicin, vård och konst för de
återstående 5 procenten. Inom det
samhällsvetenskapliga området utgjorde examina
inriktade mot informationsteknik 5 procent.
Det höga antalet magisterexamina i
förhållande till målet är glädjande. Det är viktigt
att examinationen bibehålls på en hög nivå och
att studenterna har möjlighet att fördjupa sina
studier i något huvudämne samt att de i ett
examensarbete ges tillfälle att tillämpa sina
kunskaper. Detta gäller såväl de studenter som
har för avsikt att gå vidare till
forskarutbildningen som dem som väljer att söka
sig ut på arbetsmarknaden utanför högskolan
efter avslutad examen.
I tabell 4.6.3 lämnas förslag till mål för antalet
magisterexamina. Målet innebär en ökning med
drygt 11 procent 2004 i förhållande till utfallet
1999. För enskilda lärosäten har tidigare mål för
den kommande perioden anpassats efter utfallet
1999, vilket för vissa lärosäten inneburit lägre
mål och för andra högre mål. Målet grundar sig
på nuvarande bestämmelser för magisterexamen.
En eventuell breddning av
magisterexamensbegreppet innebär att
examinationen bör ligga högre (se avsnittet
Statliga insatser, Ny inriktning på
magisterexamen). Planeringsförutsättningen för
perioden 2005 2008 är att examinationsnivån
skall ligga på minst samma nivå som 2004.
Tabell 4.6.3 Förslag till mål för antalet magisterexamina
MÅL
BERÄKNINGSUNDERLAG
MÅL
LÄROSÄTE
2000
2001
2002
2003
2004
2001 04
Uppsala universitet
733
830
830
840
840
3 340
Lunds universitet
700
930
930
940
940
3 740
Göteborgs universitet
800
860
860
870
870
3 460
Stockholms universitet
867
850
850
860
860
3 420
Umeå universitet
767
570
590
610
620
2 390
Linköpings universitet
367
440
440
450
450
1 780
Luleå tekniska universitet
112
100
100
100
110
410
Karlstads universitet
87
150
150
160
160
620
Växjö universitet
150
190
190
200
200
780
Örebro universitet
180
90
110
130
150
480
Mitthögskolan
367
140
150
150
160
600
Högskolan i Karlskrona/Ronneby
50
100
110
110
110
430
Malmö högskola
-
20
30
40
50
140
Högskolan i Kalmar
50
50
50
60
60
220
Mälardalens högskola
100
90
100
110
110
410
Högskolan i Borås
92
180
180
190
190
740
Högskolan Dalarna
50
30
40
50
50
170
Högskolan i Gävle
60
20
30
40
50
140
Högskolan i Halmstad
100
90
100
100
100
390
Högskolan Kristianstad
33
30
50
70
90
240
Högskolan i Skövde
27
30
30
30
40
130
Lärarhögskolan i Stockholm
100
40
40
50
50
180
Södertörns högskola
-
30
40
60
80
210
Stiftelsen Högskolan i Jönköping*
183
150
160
170
180
660
Summa
5 975
6 010
6 160
6 400
6 520
25 090
Anm. Som mål för 2000 anges en tredjedel av det för perioden 2000 2002 i
budgetpropositionen för 2000 angivna målet.
* Preliminära examinationsmål att fastställas genom avtal mellan staten och
Stiftelsen Högskolan i Jönköping.
Behovet av högskoleutbildade inom områdena
teknik, naturvetenskap och informationsteknik
är stort och kommer att så förbli under de
närmaste åren. Sammantaget utfärdades 29
procent av magisterexamina inom dessa
områden. Enligt regeringens bedömning bör
denna andel öka under perioden 2001 2004 för
att åtminstone utgöra en tredjedel av
magisterexamina före periodens utgång och
sedan öka ytterligare under den kommande
fyraårsperioden.
Målet för antalet apotekarexamina under
perioden 1997 1999 var 280. Utfallet var 230
eller 82 procent av målet, vilket måste betraktas
som en låg måluppfyllelse. Apotekarexamen har
hittills givits endast vid Uppsala universitet.
Förklaringar till den låga måluppfyllelsen är dels
en tillfällig nedgång på grund av tidigare
förlängning av utbildningen, dels att en grupp
studenter har valt att inte fullgöra praktiken för
apotekarexamen och i stället tagit ut farmacie
magisterexamen. Antalet programnybörjare har
ökat med 30 procent mellan läsåren 1993/94 och
1998/99, från 140 nybörjare läsåret 1993/94 till
182 läsåret 1998/99. Söktrycket till utbildningen
har varit relativt högt. Hösten 1999 var antalet
förstahandssökande per antagen 3,2.
För perioden 2000 2002 har tidigare 350
apotekarexamina satts som mål och för perioden
2003 2005 har 370 examina angivits som
planeringsförutsättning. Genom den ökning av
antalet platser som skett vid Uppsala universitet
samt genom att Göteborgs universitet startar
apotekarutbildning från och med hösten 2000
med drygt 30 nybörjarplatser bör behovet av
apotekare på sikt komma att tillgodoses. De två
universiteten har ansvaret att anpassa
utbildningens dimensionering till
arbetsmarknadens behov.
För receptarieutbildningen har regeringen
tidigare inte fastställt mål för antalet examina.
För närvarande råder brist på utbildade
receptarier och behovet av att öka examinationen
är stort. Receptarieutbildning har hittills endast
funnits vid Uppsala universitet. Målet för
utbildningen har nyligen setts över och i
samband härmed har utbildningen förlängts från
två till tre år (från 80 poäng till 120 poäng). Flera
universitet och högskolor har ansökt om
examenstillstånd och utbildningen har startat vid
Högskolan i Kalmar och Göteborgs universitet
samt planeras även vid Umeå universitet och
Linköpings universitet. Regeringen förutsätter
att de lärosäten som ger utbildningen samverkar
inför beslut om dimensionering av utbildningen
med hänsyn till arbetsmarknadens behov.
Målet för antalet civilingenjörsexamina
(inklusive arkitektexamina) under perioden
1997 1999 var 10 700. Utfallet var 11 076 eller
104 procent av målet. Fyra av de sju lärosäten
som har examenstillstånd för
civilingenjörsexamen klarade målen, två låg
mycket nära och ett lärosäte låg klart under.
Totalt sett kan man konstatera att utvecklingen
varit glädjande med hänsyn till behovet av
civilingenjörer på arbetsmarknaden. Antalet
civilingenjörsexamina (inklusive
arkitektexamina) har ökat med 40 procent
mellan 1989/90 och 1998/99, från cirka 2 600 till
3 700 examina. Antalet programnybörjare inom
dessa utbildningar har ökat kontinuerligt mellan
1993/94 och 1998/99 från cirka 5 680 till 6 490.
Enligt tidigare fastställda mål och givna
planeringsförutsättningar bör antalet
examinerade civilingenjörer och arkitekter öka
från i genomsnitt 3 890 per år under perioden
2000 2002 till i genomsnitt 4 290 under perioden
2003 2005.
Antalet examinerade civilingenjörer bör
fortsätta att öka kontinuerligt fram till 2008,
vilket utgör slutåret för denna bedömning. En
sådan utveckling bör kunna vara möjlig genom
den ökade dimensioneringen inom de
naturvetenskapliga och tekniska områdena.
Högskolorna bör samtidigt eftersträva en
förbättrad examensfrekvens inom civilingenjörs-
och arkitektutbildningarna utan att göra avkall på
kvaliteten i utbildningarna. Enligt Statistiska
centralbyråns uppföljning våren 1998 av icke-
examinerade åtta år efter nybörjarterminen (U
30 SM 9901) hade 7 procent slutfört hela
civilingenjörsutbildningen utan att ta ut
examensbevis; 12 procent hade examensarbetet
kvar att slutföra och hela 45 procent saknade
högst 20 poäng för att få ut examen. En
utgångspunkt vid beräkningarna av målet för
antalet examinerade bör vara att
examensfrekvensen långsiktigt skall öka från
tidigare i genomsnitt mellan 60 och 65 procent
inom sju år räknat från och med
nybörjarterminen, till minst 70 procent för
samtliga civilingenjörsutbildningar.
Enligt regeringens mening bör universitet och
högskolor sträva efter att fler studenter slutför
sin utbildning. Eftersom man i Sverige kan utöva
ingenjörsyrket utan ett formellt examensbevis,
finns det inte några egentliga problem på den
svenska arbetsmarknaden för dessa personer att
arbeta som ingenjörer. Det kan däremot uppstå
problem när de söker sig till en arbetsmarknad
inom Europa. I flertalet länder utanför Norden
är yrket reglerat, i vissa fall genom att yrkestiteln
är skyddad genom lag. Genom att Sverige nu är
med i EU garanteras den fria rörligheten för
personer. Men rätten, som medlemsskapet
innebär, att få sitt examensbevis erkänt i andra
EU-länder bygger på att man genom ett
examensbevis kan verifiera sin yrkeskompetens.
Enligt regeringens bedömning är den
ökningstakt av antalet civilingenjörsexamina
(inklusive arkitektexamina) som gällde enligt
tidigare angivna planeringsförutsättningar rimlig
även för perioden fram till 2008. Enligt
regeringen bör examinationen öka från 3 935
examina 2001 till 4 910 examina 2008. I följande
tabell anges mål för antalet civilingenjörsexamina
(inklusive arkitektexamina) med fördelning på
de universitet och högskolor som i dag har
examenstillstånd för denna utbildning. Hänsyn
har tagits till tidigare mål och examensutfall samt
till antalet programnybörjare under senare år.
För några lärosäten innebär detta en höjning av
målen och för andra en sänkning.
Tabell 4.6.4 Mål och planeringsförutsättning för antal civilingenjörsexamina
MÅL
BERÄKNINGSUNDERLAG
MÅL
BERÄKNINGSUNDERLAG
PLAN
LÄROSÄTE
2000
2001
2002
2003
2004
2001 04
2005
2006
2007
2008
2005 08
Uppsala universitet
183
165
190
210
235
800
260
285
320
355
1 220
Lunds universitet
647
595
615
640
660
2510
680
705
730
750
2 865
Umeå universitet
60
80
90
110
120
400
140
155
180
205
680
Linköpings universitet
567
530
565
600
645
2 340
685
725
770
815
2995
Kungl. Tekniska högskolan
1200
1 300
1 305
1 310
1 315
5 230
1 320
1 325
1 330
1 335
5 310
Luleå tekniska universitet
367
385
400
420
440
1 645
455
475
490
510
1 930
Chalmers tekniska högskola*
867
880
890
895
905
3 570
910
920
930
940
3 700
Totalt
3 891
3 935
4 055
4 185
4 320
16 495
4 450
4 590
4 750
4 910
18 700
Anm. Som mål för 2000 anges en tredjedel av det för perioden 2000 2002 i
budgetpropositionen för 2000 angivna målet.
* Preliminära examinationsmål att fastställas genom avtal mellan staten och
Chalmers tekniska högskola AB.
På uppdrag av regeringen har Högskoleverket
sammanfattat och analyserat tillgängligt underlag
avseende tillgång och efterfrågan på
högskoleutbildade. Resultatet redovisades i
rapporten Högskoleutbildade tillgång och
efterfrågan (Arbetsrapport 1999:9 AR). I
rapporten framhålls risken att efterfrågan i alltför
stor utsträckning inriktas på traditionella
utbildningar. Utbildningar som byggs upp av de
studerande själva med kurser utanför program
och som avslutas med en kandidat- eller
magisterexamen kan i många fall vara lika
värdefulla för näringslivet. En del av det behov
som anses avhjälpt med fler civilingenjörer kan i
många fall täckas av studenter med andra
examina. Här ingår exempelvis
högskoleingenjörsexamina och magisterexamina
med lämpligt val av fördjupningsämne.
Även antalet examinerade högskoleingenjörer
bör fortsätta att kontinuerligt öka fram till 2008.
Läsåret 1998/99 examinerades knappt 1 800
högskoleingenjörer. Antalet nybörjare var
1998/99 drygt 8 000. Examinationsgraden är i
dag mycket låg på
högskoleingenjörsutbildningen. Enligt Statistiska
centralbyråns rapport om genomströmning (U
20 SM 9902) var det endast 29 procent av dem
som påbörjade utbildningen 1993/94 som
examinerats inom fem år. Härutöver var 5
procent fortfarande registrerade på utbildningen.
En ökad examination borde därför i första hand
lösas genom en höjning av examinationsgraden
av redan antagna studenter och i andra hand
genom ökad antagning. Ett rimligt mål är att
antalet examinerade skall öka till 5 100 fram till
2008. Detta skulle innebära 65 procent
examinerade, om dagens antal nybörjare är
oförändrat.
Målet för antalet grundskollärarexamina med
inriktning mot årskurerna 4 9 och för
gymnasielärarexamina under perioden 1997 1999
var 4 440 respektive 3 720. Utfallet blev 68
procent av målet för grundskollärarexamen med
inriktning mot årskurserna 4 9 och 82 procent
av målet för gymnasielärarexamen. Inget lärosäte
lyckades nå målen för båda dessa utbildningar
och för var och en av utbildningarna var det bara
ett lärosäte som uppnådde målet.
För lärare med inriktning mot de yngre
åldrarna är nuvarande dimensionering tillräckligt
hög totalt för riket, medan dimensioneringen av
utbildningen för lärare med inriktning mot
årskurserna 4 9 och för gymnasielärare är för låg
med hänsyn till högskolans hittillsvarande
examinationsgrad. De mål som tidigare angivits
för dessa utbildningar för perioden 2000 2002
ger en bild av behovet. Särskilt angelägen är en
ökad dimensionering av lärarutbildningar med
inriktning mot matematik, naturvetenskap och
teknik samt vissa moderna språk. Dessa
utbildningar har ett lägre antal sökande per plats
än andra lärarutbildningar. Det krävs kraftfulla
åtgärder på alla nivåer inom utbildningssystemet
för att öka intresset för lärarutbildningen inom
dessa områden.
En svårighet med att nå målet för
lärarutbildningen är den svaga
genomströmningen, framför allt på
grundskollärarutbildningen med inriktning mot
årskurserna 4-9. Enligt Statistiska centralbyråns
rapport om genomströmning och resultat (U 20
SM 9902) var det endast 34 procent av dem som
påbörjade utbildningen läsåret 1993/94 som
avlagt examen inom fem år. En lika stor andel var
fortfarande registrerade på utbildningen.
En jämförelse mellan läsåren 1996/97 och
1998/99 visar på en minskning av andelen
examinerade lärare med matematik eller
naturvetenskapliga ämnen i sin examen. För
grundskollärare med inriktning mot årskurserna
4-9 sjönk denna andel från 34 procent till 28
procent och för gymnasielärare från 15 till 14
procent. Den låga andelen examinerade lärare
med matematisk eller naturvetenskaplig
inriktning utgör ett allvarligt problem, framför
allt på grund av arbetsmarknadens behov av
många välutbildade inom dessa ämnesområden.
Enligt regeringens bedömning bör minst en
tredjedel av de examinerade lärarna med
inriktning mot grundskolans senare år och
gymnasieskolan ha en matematisk-
naturvetenskaplig inriktning. Kraftfulla åtgärder
måste sättas in för att tillgodose lärarbehovet på
alla nivåer.
Regeringen har våren 2000 lämnat en
proposition med förslag till en förnyad
lärarutbildning från hösten 2001 (prop.
1999/2000:135). Med detta förslag förväntas
rekryteringen att underlättas. Genom att valet av
inriktning görs först senare under utbildningen
finns det möjligheter att under utbildningens
gång skapa ett ökat intresse för de inriktningar
där behovet av lärare är störst.
Det finns behov av att snabbt öka antalet
lärare. med inriktning mot grundskolans senare
år och gymnasieskolan. Regeringen har gett
uttryck för detta i de mål som tidigare fastställts
för dessa lärarkategorier för treårsperioden
2000 2002. Regeringen förutsätter att de
lärosäten som har dessa utbildningar kommer att
vidta åtgärder för att i möjligaste mån tillgodose
behovet. De åtgärder som står till buds är främst
stimulansåtgärder för att öka genomströmningen
i lärarutbildningen, kompletterande praktisk-
pedagogisk utbildning, vilken ger behörighet
som lärare, samt rekryteringsåtgärder som ökar
inflödet av studerande.
Enligt regeringen bör examinationen av lärare
med inriktning mot grundskolans senare år och
gymnasieskolan så snart som möjligt ökas från
under 2 000 examinerade 1998/99 till preliminärt
omkring 3 350 examinerade senast 2004 för att
sedan ligga kvar på den nivån tills vidare. För
lärare med karaktärsämne för gymnasieskolans
program med yrkesinriktning (yrkeslärare) finns
ett stort och akut behov av ökad examination
inom ramen för det angivna målet för lärare med
inriktning mot grundskolans senare år och
gymnasieskolan.
Regeringen förutsätter att lärosätena verkar
för en ökning enligt angivna mål och avser att i
regleringsbrevet återkomma med ytterligare
preciseringar av utbildningsuppdraget till
lärosätena. I detta arbete medverkar
Högskoleverket, Statens skolverk och Statistiska
centralbyrån.
Antalet examinerade psykologer bör öka. För
närvarande ges psykologexamen vid sex
universitet och mellan läsåren 1993/94 och
1998/99 antogs i genomsnitt 340 studenter om
året till dessa utbildningar. Antalet studenter
som varje år examinerats efter genomgången
psykologutbildning har under samma period
ökat och uppgick läsåret 1998/99 till 240
personer. Trots ökningen kommer det enligt
Statistiska centralbyrån (Trender och prognoser
98) att med nuvarande dimensionering av
psykologutbildningen att finnas en psykologbrist
som 2010 beräknas uppgå till mellan 700 och
1 400 personer. Mot denna bakgrund är det
rimligt att höja antalet examinerade psykologer
med minst 120 psykologer per år. De universitet
som ger psykologutbildning förutsätts beakta
arbetsmarknadens behov av psykologer och
anpassa utbildningens dimensionering efter detta
behov. Regeringen kommer att följa
utvecklingen.
Utöver de befintliga psykologutbildningarna
har lärosätena möjlighet att anordna
kompletterande utbildning eller anta studerande
till en s.k. senare del av utbildningen för dem
som har en äldre psykologutbildning och som
har erfarenhet från yrkesområdet. Denna
möjlighet gäller särskilt psykologer som
genomgått psykologutbildningen före 1982, men
som inte uppfyller kraven för gällande
psykologexamen och därmed inte heller har
möjlighet att erhålla legitimation som psykolog.
För dessa har det fram till den 30 september
2000 funnits möjligheter att komplettera
psykologutbildningen med hjälp av påbyggnad
efter grundutbildning (PEG). Att dessa
möjligheter upphör får dock inte hindra
lärosätena från att anordna antagning av
studerande med äldre psykologexamen till en s.k.
senare del av utbildningen.
Utbildningsuppdraget
Utfallet av antalet helårsstudenter i förhållande
till lärosätenas uppdrag enligt regleringsbrev
redovisas i tabell 4.6.5, såväl totalt för alla
utbildningsområden som för de
naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena. Redovisningen avser både
treårsperioden 1997 1999 och 1999 separat. I
regleringsbrevet för 2000 avseende anslagen till
universitet och högskolor anges för flertalet
lärosäten som mål ett minsta antal
helårsstudenter totalt samt ett minsta antal
helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och
tekniska utbildningsområdena. I nästa års
budgetproposition kommer målen för 2000 att
följas upp.
Beträffande det totala antalet helårsstudenter
har lärosätena väl fullgjort sina uppdrag.
Redovisade helårsstudenter uppgår till 642 000
för perioden 1997 1999 mot uppdragets 609 000,
vilket innebär att uppdraget har fullgjorts till 105
procent. För 1997 fullgjordes uppdraget till 111
procent, för 1998 till 100 procent och för 1999
till 103 procent. Det summerade uppdraget för
hela perioden 1997 1999 har fullgjorts av nära
nog samtliga lärosäten. Endast två har ej fullgjort
uppdraget.
Lärosätena har även sammantaget fullgjort sina
uppdrag vad avser antalet helårsstudenter inom
de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena. Antalet redovisade
helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och
tekniska utbildningsområdena uppgick till
167 614 för perioden 1997 1999 mot uppdragets
164 135, vilket innebär att uppdraget har
fullgjorts till 102 procent. Måluppfyllelsen har
sjunkit under den senaste treårsperioden från 107
procent 1997 till 98 procent 1999.
Måluppfyllelsen varierar mellan lärosätena.
Under perioden 1997 1999 har endast 16 av de
26 lärosätena som har erhållit mål för antalet
helårsstudenter inom de naturvetenskapliga och
tekniska utbildningsområdena lyckats uppnå
dem. Det sista året i perioden lyckades endast 7
lärosäten inom dessa utbildningsområden uppnå
målen för antalet helårsstudenter.
Tabell 4.6.5 Antal helårsstudenter per lärosäte 1997 1999 uppdrag och utfall
ANTAL HELÅRSSTUDENTER TOTALT
VARAV NATURVETENSKAP OCH TEKNIK
UNIVERSITET/HÖGSKOLA
EXKLUSIVE UPPDRAGSUTBILDNING
UPPDRAG
1997 99
UTFALL
1997 99
UPPDRAG
1999
UTFALL
1999
%
UPPDRAG
1997 99
UTFALL
1997 99
UPPDRAG
1999
UTFALL
1999
%
Uppsala universitet
49 565
54 181
16 455
17 372
106
14 055
14 441
4 835
4 782
99
Lunds universitet
71 910
75 287
21 740
21 392
98
19 045
20 050
5 815
6 179
106
Göteborgs universitet
57 730
63 879
19 010
20 211
106
10 405
10 951
3 615
3 768
104
Stockholms universitet
57 530
59 702
19 240
19 538
102
8 775
8 589
3 075
3 017
98
Umeå universitet
41 505
42 453
14 285
14 051
98
11 130
11 324
3 980
3 937
99
Linköpings universitet
36 360
39 742
12 840
13 561
106
17 895
18 975
6 515
6 817
105
Karolinska institutet
7 970
8 983
2 600
2 976
114
(616)
(237)
Kungl. Tekniska högskolan
29 715
30 031
10 125
10 041
99
(28 321)
(9 500)
Luleå tekniska universitet
19 215
19 998
6 715
6 902
103
9 970
10 058
3 520
3 506
100
Karlstads universitet
18 670
19 505
6 600
6 553
99
5 490
5 184
2 080
1 867
90
Växjö universitet
16 390
17 612
5 870
6 215
106
4 020
3 806
1 610
1 357
84
Örebro universitet
18 365
18 356
6 625
6 321
95
3 370
4 231
1 460
1 667
114
Mitthögskolan
23 460
24 339
9 030
8 198
91
8 325
8 959
3 285
3 077
94
Högskolan i Karlskrona/ Ronneby
6 220
6 733
2 470
2 556
103
3 545
4 014
1 425
1 657
116
Malmö högskola
10 100
9 521
6 800
6 434
95
2 590
2 733
1 955
1 869
96
Högskolan i Kalmar
11 085
11 246
4 125
3 985
97
5 350
5 119
2 060
1 823
88
Mälardalens högskola
15 340
16 312
5 860
6 017
103
7 830
7 787
3 050
2 932
96
Danshögskolan
(330)
(111)
Dramatiska institutet
(425)
(152)
Högskolan i Borås
8 100
8 782
3 030
3 177
105
3 315
3 355
1 285
1 181
92
Högskolan Dalarna
10 690
10 774
3 980
3 879
97
4 900
4 365
1 860
1 631
88
Högskolan på Gotland
2 370
2 499
1 070
946
88
980
981
460
388
84
Högskolan i Gävle
10 115
10 959
3 745
4 205
112
4 680
4 283
1 800
1 625
90
Högskolan i Halmstad
8 135
9 324
2 965
3 673
124
3 070
2 988
1 270
1 149
90
Högskolan Kristianstad
9 195
9 347
3 285
3 630
111
2 465
2 383
1 025
945
92
Högskolan i Skövde
6 565
6 829
2 575
2 333
91
3 555
3 635
1 425
1 339
94
Högskolan i Trollhättan/
Uddevalla
5 865
6 555
2 345
2 563
109
2 275
2 148
995
855
86
Idrottshögskolan i Stockholm
(1 107)
(369)
Konstfack
(1 784)
(594)
Kungl. Konsthögskolan
(641)
(212)
Kungl. Musikhögskolan i
Stockholm
(1 729)
(592)
Lärarhögskolan i Stockholm
15 120
16 658
5 020
4 861
97
2 840
2 618
960
712
74
Operahögskolan i Stockholm
(114)
(38)
Södertörns högskola
9 015
9 606
4 145
4 929
119
1 170
1 407
500
602
120
Teaterhögskolan i Stockholm
206
(69)
Chalmers tekniska högskola AB
21 960
21 387
3 945
7 213
95
(20 635)
(6 956)
Stiftelsen Högskolan i Jönköping
10 895
11 669
4 083
103
3 090
3 230
1 195
1 209
101
Summa, högskolor med uppdrag
609 155
642 269
214 075
217 815
103
164 135
167 614
61 055
59 891
98
Källor: Utfallssiffrorna är hämtade från universitetens och högskolornas
årsredovisningar.
Anm.: Antalet helårsstudenter som redovisas gentemot uppdraget är inte
högskolornas totala antal helårsstudenter. Härtill kommer helårsstudenter inom
åtaganden
för vilka särskilda resurser anvisats och antalet helårsstudenter inom ramen för
uppdrag av annan högskola eller inom annan uppdragsutbildning. För att få
jämförbarhet har endast utfall och prognos som svarar mot ett av regeringen
givet uppdrag tagits med i summeringen. Uppgifter som inte summerats har satts
inom
parentes.
I 2000 års ekonomiska vårpropositionen (prop.
1999/2000:100) har regeringen föreslagit att
ytterligare medel skall tillföras högskolans
grundutbildning fr.o.m. 2003 utöver den
expansion som riksdagen redan har beslutat om
för 2001 och 2002. Detta innebär att
grundutbildningen totalt sett i riket beräknas öka
till omkring 300 000 helårsstudenter 2003.
Diagram 4.9 Högskolans expansion, prognos 2000-2003
Ett långsiktigt mål för den grundläggande
högskoleutbildningen som regeringen tidigare
fastställt är att hälften av en årskull skall ha
påbörjat högskoleutbildning före 25 års ålder
(prop. 1999/2000:1 utg. omr. 16 avsnitt 5.1).
Grunden för detta mål och för den
hittillsvarande expansionen av den högre
utbildningen är övertygelsen att en väl utbildad
arbetskraft är en förutsättning för ett modernt
kunskapssamhälle. Det ämnesdjup och den
analysförmåga som tränas i den högre
utbildningen bör vara en drivande kraft i
kunskapssamhället. Till detta kommer behovet
av specialkunskaper inom många olika områden
inte minst inom de tekniska och
naturvetenskapliga utbildningsområdena eller
inom dessa områden i kombination med andra
utbildningsområden.
Svårigheter att rekrytera studenter till vissa
naturvetenskapliga och tekniska yrken har
kunnat noteras redan under 1999 och kommer
enligt lärosätenas prognoser att öka om
utbyggnaden i naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar fortsätter i den takt som regeringen
tidigare angivit (prop. 1998/99:1och 1999/2000:1
utg.omr. 16 avsnitt 5.3.1 2). Dessa svårigheter
får enligt regeringens bedömning inte leda till att
studieplatser står outnyttjade. Alla platser som
ryms inom lärosätenas s.k. takbelopp bör
utnyttjas. Mot den bakgrunden medgav
regeringen i ett särskilt beslut (U2000/983/UH)
lärosätena rätt att omfördela platser i uppdraget
för 2000 från naturvetenskap och teknik till
humaniora, samhällsvetenskap och juridik, om
högskolan eller universitetet bedömer att
utbildningsuppdraget inte kan uppnås.
Enligt regeringens bedömning bör denna rätt
för lärosätena att omfördela platser i uppdraget
gälla även under 2001. En utgångspunkt för
fastställandet av målen för antalet helårsstudenter
inom naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområden för 2001 bör vara de mål
som angetts för 2000. Genom denna rätt till
omfördelning ökar möjligheterna att tillgodose
arbetsmarknadens behov av utbildade inom olika
områden samtidigt som också fler studenter kan
ges möjlighet att studera inom högskolan. Det är
angeläget att öka den andel av en årskurs som går
vidare till högre utbildning efter avslutad
gymnasieutbildning.
Design och media är exempel på områden där
efterfrågan är stor såväl på arbetsmarknaden som
bland de ungdomar som söker sig till högskolan.
Regeringen finner det därför angeläget att öka
antalet studieplatser inom dessa
utbildningsområden och andra konstnärliga
utbildningsområden enligt avsnittet Statliga
insatser på universitets- och högskoleområdet,
Konstnärlig högskoleutbildning. Enligt
regeringen bör det därför för några lärosäten
finnas en möjlighet att omfördela platser från
andra utbildningsområden till dessa.
Ersättningsbeloppen för de konstnärliga
utbildningsområdena är väsentligen högre än för
andra. En alltför stor satsning på ett sådant
område medför därför negativa konsekvenser för
dimensioneringen av utbildningen inom andra
utbildningsområden. Mot denna bakgrund avser
regeringen att i regleringsbrev ange det maximala
antal helårsstudenter för respektive konstnärligt
utbildningsområde, för vilket berörda lärosäten
har rätt att tillämpa ersättningsbeloppet. Detta
gäller inte för de konstnärliga högskolorna i
Stockholm. Dessa har inom takbeloppet rätt att
tillämpa ersättningsbeloppet för enbart ett eller
ett fåtal utbildningsområden.
Det planerade maximiantalet helårsstudenter
för vilka lärosätena 2001 har rätt till ersättning
framgår av tabell 4.6.6. Förslaget innebär en ökad
rätt för några lärosätena att tillämpa
ersättningsbeloppen för dessa områden genom
att denna rätt inom utbildningsområdet design
utvidgas till att omfatta även Luleå tekniska
universitet, Högskolan i Kalmar och Högskolan i
Skövde, inom utbildningsområdet media även
Göteborgs universitet, Högskolan i Kalmar och
Högskolan Dalarna och inom
utbildningsområdena konst och musik även
Högskolan på Gotland.
Tabell 4.6.6 Högsta antal helårsstudenter som kan avräknas inom konstnärliga
utbildningsområden 2001
LÄROSÄTE
DESIGN
KONST
MUSIK
OPERA
TEATER
MEDIA
Lunds universitet
42
72
399
51
Göteborgs universitet
4081)
66
318
18
31
112)
Umeå universitet
165
60
Linköpings universitet
40
Luleå tekniska universitet
20
171
12
Växjö universitet
45
Örebro universitet
122
Malmö högskola
20
19
Högskolan i Kalmar
20
10
Högskolan i Borås
71
Högskolan Dalarna
20
Högskolan på Gotland
5
5
Högskolan i Skövde
20
Lärarhögskolan i Stockholm
50
30
Mälardalens högskola
15
Södertörns högskola
10
Totalt
926
203
1 045
18
94
60
1) Inklusive Stenebyskolan.
2) Härutöver 5 helårsstudenter 2002
Analys och slutsatser
För perioderna 1997 1999 och 2000 2002 har
regeringen fastställt kvantitativa mål för
magisterexamen, apotekarexamen,
civilingenjörsexamen, grundskollärarexamen
med inriktning mot årskurserna 4 9 samt
gymnasielärarexamen. För dessa utbildningar
gäller att närmare en tredjedel av antalet examina
som givits som examinationsmål för
treårsperioden 2000 2002 bör uppnås under
2000. För att perioderna med målangivelse för
grundutbildning skall bli de samma som för
forskning och forskarutbildning anger
regeringen i denna proposition mål för perioden
2001 2004 per berört lärosäte för
magisterexamen och civilingenjörsexamen. För
civilingenjörsexamen ges härutöver
planeringsförutsättning för den följande
fyraårsperioden 2005 2008. För lärarexamen
med inriktning mot grundskolans senare år och
gymnasieskolan och examen för lärare med
karaktärsämne för gymnasieskolans program
med yrkesinriktade ämnen (yrkeslärare) avser
regeringen att i regleringsbrevet för universitet
och högskolor för 2001 återkomma med
precisering av utbildningsuppdraget per lärosäte.
Apotekarexamen har endast givits av Uppsala
universitet, men från och med hösten 2000 ges
utbildningen även vid Göteborgs universitet.
Med hänsyn till att utbildningen endast ges vid
två lärosäten förutsätter regeringen att dessa tar
ansvaret för att utbildningens dimensionering
anpassas till arbetsmarknadens behov.
En ökad examination inom
högskoleingenjörsutbildningen är angelägen i
enlighet med vad som angivits i avsnittet
Resultat. Vidare bör varje lärosäte som ger
psykologutbildning öka antalet examinerade
inom denna utbildning. För att tillgodose
arbetsmarknadens behov är det dessutom viktigt
att ge möjlighet till antagning av studenter till en
s.k. senare del av utbildningen.
Som ett led i att uppnå regeringens
övergripande mål att andelen sysselsatta mellan
20 och 64 år 2004 skall vara minst 80 procent
föreslogs i 2000 års ekonomiska vårproposition
(prop. 1999/2000:100) en rad åtgärder. En viktig
åtgärd är att motverka s.k. flaskhalsar på
arbetsmarknaden och i ökad utsträckning beakta
arbetsmarknadens framtida behov i den högre
utbildningen. Regeringen avser därför att ge
Högskoleverket i uppdrag att analysera hur
högskolesektorns utbildningsutbud i ökad
utsträckning kan svara mot arbetsmarknadens
framtida behov. Särskilt det naturvetenskapliga
och tekniska området behöver lyftas fram.
Direktiven till uppdraget är under beredning
inom Regeringskansliet.
I flertalet uppdrag till lärosätena har
regeringen för vart och ett av åren 1997 2000
angivit mål för antalet helårsstudenter totalt samt
för antalet helårsstudenter inom
utbildningsområdena naturvetenskap och teknik.
Inför hösten 2000 har regeringen beslutat om en
ökad frihet för lärosätena att omfördela
utbildningsplatser från naturvetenskap och
teknik till humaniora, samhällsvetenskap och
juridik, om ett universitet eller en högskola
bedömer att de inte kan utföra
utbildningsuppdraget för naturvetenskap och
teknik. Denna rätt för lärosätena att omfördela
platser bör gälla även under 2001. Härigenom
ökas lärosätenas möjligheter att tillgodose såväl
de sökandes som arbetsmarknadens behov av
utbildning inom olika utbildningsområden. För
vissa konstnärliga utbildningsområden är
efterfrågan stor från såväl arbetsmarknad som
studenter. Rätten att omfördela
utbildningsplatser utvidgas därför för några
lärosäten till främst design- och mediaområdena.
På grund av de relativt dyra ersättningsbelopp
som gäller för helårsstudenter och
helårsprestationer inom dessa områden införs
samtidigt en maximering av det antal
helårsstudenter för vilka lärosätena har rätt att
tillämpa de ersättningsbelopp som avser dessa
områden.
Forskning och forskarutbildning
Resultat
Bakgrund
Forskarutbildningen har ökat kraftigt under de
senaste 10 åren. Av diagram 4.10 framgår att det
rör sig om en fördubbling både av antalet
doktorsexamina och av antalet licentiatexamina.
Även antalet nybörjare i forskarutbildningen
ökade kraftigt fram till läsåret 1997/98 för att
därefter minska läsåret 1998/99. Minskningen
kan hänföras till de nya villkor för antagning till
forskarutbildning som gäller från april 1998 och
som innebär skärpta krav på studentens
försörjning och förbättrad handledning under
utbildningen. Minskningen avser framför allt
humanistisk-samhällsvetenskapligt
vetenskapsområde.
Diagram 4.10 Antal nybörjare och examina i
forskarutbildningen läsåren 1989/90 1998/99
Universitetens och högskolornas anslag för
forskning och forskarutbildning framgår av
tabell 4.6.7.
Tabell 4.6.7 Anslagsutveckling avseende forskning och
forskarutbildning vid universitet och högskolor
Miljoner kronor
ÅR
1997
5 999
1998
6 448
1999
6 613
2000
6 773
2001 Förslag
7 184
2002 Beräknat
7 3551
2003 Beräknat
7 5372
Anm. I uppgifterna ingår anslaget för forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor. Vidare ingår Chalmers tekniska högskola
AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, men inte Sveriges lantbruksuniversitet.
1 Redovisat i 2001 års prisnivå.
2 Redovisat i 2001 års prisnivå.
I löpande priser innebär anslagsutvecklingen en
ökning med cirka 13 procent mellan 1997 och
2000. Detta motsvarar en ökning med cirka 7
procent i fasta priser. Med de förslag som lämnas
i denna proposition kommer anslagen för
forskning och forskarutbildning att öka med
ytterligare 9 procent mellan 2000 och 2003.
Mål för forskning och forskarutbildning
Regeringen avser att presentera en övergripande
forskningspolitisk proposition per
mandatperiod. Innevarande mandatperiods
forskningspolitiska proposition presenteras i
september 2000 (prop. 2000/01:3). Inför denna
proposition har universitet, högskolor,
forskningsråd, myndigheter och organisationer
inkommit med kunskaps- och
forskningsstrategier om den vetenskapliga
utvecklingen och behov inför framtiden. Mot
bakgrund av att perioderna med målangivelser
för såväl grundutbildning som forskning och
forskarutbildning bör överensstämma och vara i
fas med de forskningspolitiska propositionerna
har tidigare angivna mål räknats om och
anpassats till nya tidsperioder (beträffande
examina-tionsmål för grundutbildningen, se
avsnittet Grundläggande högskoleutbildning,
Resultat). Mål för antalet examina i
forskarutbildningen har bl.a. bestämts för
perioden 1997 1999. Utfallet redovisas i tabell
4.6.8.
Tabell 4.6.8 Examinationsmål i forskarutbildningen
Preliminära värden
VETENSKAPSOMRÅDE
UTFALL
1993/94
1995/96
MÅL
1997 1999
UTFALL
1997
UTFALL
1998
UTFALL
1999
UTFALL
1997 1999, %
MÅL
2000
HUMANISTISK-
SAMHÄLLSVETENSKAPLIGT
1 108
1 154
419,5
492,5
520,5
1 432,5
124 %
482
MEDICINSKT
1 574
1 692
590,0
559,5
721,0
1 870,5
111 %
660
NATURVETENSKAPLIGT
981
1 172
353,5
387,5
377,5
1 118,5
95 %
492
TEKNISKT
1 238
1 640
503,0
511,5
565,5
1 580,0
96 %
679
TOTALT *
4 901
5 658
1 866,0
1 951,0
2 184,5
6 001,5
106%
2 313
Källa: Högskoleverkets NU-databas
Anm. Licentiatexamen räknas som en halv examen i forskarutbildningen liksom
doktorsexamen som föregåtts av licentiatexamen. Som mål för 2000 anges en
tredjedel
av det för perioden 2000 2002 i budgetpropositionen för 2000 angivna målet
*) Exklusive Sveriges lantbruksuniversitet och Handelshögskolan i Stockholm
Totalt sett är utfallet av antalet examina i
forskarutbildningen under perioden 1997 1999
tillfredsställande såväl i förhållande till målen
som till resultat för treårsperioden 1993/94
1995/96. Resultatet ligger 6 procent över målet
för perioden. I förhållande till perioden 1993/94
1995/96 innebär resultatet en ökning med 22
procent. Den största ökningen avser
humanistisk-samhällsvetenskapligt
vetenskapsområde där ökningen i examinationen
var 29 procent, tätt följt av tekniskt
vetenskapsområde med 28 procents ökning.
Utfallet innebär att 45 procent av antalet
forskarexamina avlades inom de
naturvetenskapliga och tekniska
vetenskapsområdena under perioden 1997 1999.
Flera universitet har framhållit svårigheter att
öka antalet examina i forskarutbildningen i den
utsträckning som tidigare mål förutsatt. En
viktig orsak är det minskade antalet nyantagna
till forskarutbildningarna till följd av ökade krav
på studiefinansiering vid antagningstillfället.
Förändringen innebär samtidigt att de som antas
till forskarutbildningen kan erbjudas tillräckliga
resurser i form av handledning och stöd i
utbildningen, vilket på sikt bör leda till en
betydligt högre examinationsfrekvens än tidigare
och därmed också till en ökning av antalet
examina.
De mål som ges i denna budgetproposition för
2001 2004 är något lägre än tidigare årliga mål
för perioden 2000-2002. Målen för humanistisk-
samhällsvetenskapligt och medicinskt
vetenskapsområde är dock lite högre. Till grund
för denna bedömning ligger utfallet av antalet
examina i forskarutbildningen samt den
hittillsvarande anslagsutvecklingen.
Behovet av forskarutbildade är stort såväl
inom högskolan som på arbetsmarknaden
utanför högskolan. I forskningspropositionen
(prop. 2000/01:3) framhålls forskarutbildningen
som en av de viktigaste förutsättningarna för att
Sverige skall befästa och utveckla sin ställning
som framgångsrik kunskapsnation. För perioden
2001 2004 fastställer regeringen mål enligt
tabellerna 4.6.9 och 4.6.10. Som långsiktigt mål
gäller att det årliga antalet examina i
forskarutbildningen bör fortsätta att öka efter
2004.
Tabell 4.6.9 Mål för antal examina i forskarutbildningen
2001-2004
BERÄKNINGSUNDERLAG
MÅL
VETENSKAPSOMRÅDE
2001
2002
2003
2004
2001
-2004
Humanistisk-
samhällsvetenskapl
igt
498
504
512
518
2 032
Medicinskt
667
678
691
707
2 743
Naturvetenskapligt
385
390
390
393
1 558
Tekniskt
591
600
613
640
2 444
Sveriges
lantbruksuniversite
t
100
100
100
100
400
Totalt
2 241
2 272
2 306
2 358
9 177
* Doktorsexamen räknas som 1 examen om den inte föregåtts av
licentiatexamen, medan licentiatexamen och doktorsexamen som föregåtts av
licentiatexamen räknas som ½ doktorsexamen.
För de lärosäten som bedriver forskarutbildning
innebär detta följande mål och
planeringsförutsättningar.
Tabell 4.6.10 Mål för antal examina i forskarutbildningen
2001-2004
LÄROSÄTE
HUM
-SAM
MED
NAT
-VET
TEKN
SUMMA
Uppsala universitet
438
448
445
1 331
Lunds universitet
371
414
294
440
1 519
Göteborgs univ.
372
450
220
1 042
Stockholms univ.
447
453
900
Umeå universitet
160
225
140
525
Linköpings univ.
108
175
297
580
Karolinska
institutet
1 006
1 006
KTH
828
828
Luleå tekniska univ.
14
250
264
Karlstads univ.
30
20
50
Växjö universitet
30
30
Örebro universitet
40
40
Högsk. i
Karlskrona/Ronneby
19
19
Malmö högskola
25
25
Högskolan i Kalmar
6
6
Chalmers tekniska
högskola**
590
590
Högskolan i
Jönköping**
22
22
Sveriges
lantbruksuniversite
t
-
-
-
-
400
Totalt*
2 032
2 743
1 558
2 444
9 177
* Doktorsexamen räknas som 1 examen om den inte föregåtts av
licentiatexamen, medan licentiatexamen och doktorsexamen som föregåtts av
licentiatexamen räknas som ½.
** Preliminärt. Målen fastställs genom avtal.
Trots utvecklingen mot en mer jämställd högre
utbildning råder det fortfarande en stor obalans
mellan könen inom högskolan. För att påskynda
utvecklingen har regeringen vidtagit en rad
åtgärder och satsningar, bl.a. har rekryteringsmål
för andelen nyanställda kvinnliga professorer
fastställts för samtliga universitet samt
Mitthögskolan för perioden 1997 1999.
Rekryteringsmålen är av stor betydelse för
lärosätenas arbete med jämställdhet.
Högskoleverket har på uppdrag av regeringen
(U1999/3733/UH) utvärderat föregående
periods måluppfyllelse. Högskoleverket
konstaterar att de flesta lärosäten med
rekryteringsmål uppfyllde dessa, dock inte Lunds
universitet, Karolinska institutet, Växjö
universitet, Örebro universitet, Stiftelsen
Högskolan i Jönköping eller Mitthögskolan.
Högskoleverket föreslår att ytterligare lärosäten
bör erhålla rekryteringsmål för andelen kvinnliga
professorer under nästa period 2001 2004.
Regeringen delar Högskoleverkets
bedömning att ytterligare lärosäten bör omfattas
av rekryteringsmål för perioden 2001 2004.
Preliminära mål avseende könsfördelningen
bland nyrekryterade professorer för perioden
2001 2004 anges i tabell 4.6.11. En vägledande
princip i arbetet med rekryteringsmål är att
målen bör höjas för att fungera som en sporre i
jämställdhetsarbetet. Utgångspunkten i
regeringens bedömning har varit
Högskoleverkets beräkningar. Definitiva mål
kommer att anges i regleringsbrev.
Tabell 4.6.11 Preliminära mål avseende könsfördelningen
bland nyrekryterade professorer (andelen kvinnor)
UNIVERSITET/HÖGSKOLA
FÖRSLAG
Uppsala universitet
24 %
Lunds universitet
20 %
Göteborgs universitet
28 %
Stockholms universitet
30 %
Umeå universitet
28 %
Linköpings universitet
26 %
Karolinska institutet
27 %
Kungl Tekniska högskolan
13 %
Luleå tekniska universitet
15 %
Karlstads universitet
24 %
Växjö universitet
27 %
Örebro universitet
24 %
Mitthögskolan
18 %
Högskolan i Karlskrona/Ronneby
18 %
Malmö högskola
34 %
Högskolan i Kalmar
21 %
Mälardalens högskola
15 %
Högskolan i Borås
45 %
Högskolan i Halmstad
24 %
Högskolan i Skövde
9 %
Lärarhögskolan i Stockholm
25 %
Södertörns högskola
26 %
Sveriges lantbruksuniversitet
34 %
Chalmers tekniska högskola AB
15 %
Stiftelsen Högskolan i Jönköping
18 %
Analys och slutsatser
För perioden 2001 2004 anger regeringen mål
för antalet examina i forskarutbildningen per
lärosäte och vetenskapsområde. Antalet
examinerade i forskarutbildningen bör öka även
efter denna period.
För perioden 1997 1999 har regeringen
fastställt rekryteringsmål för andelen kvinnliga
professorer. Dessa har i två tredjedelar av fallen
uppfyllts. En fortsatt ökning av andelen
kvinnliga professorer är angelägen och
regeringen kommer därför att fastställa nya
rekryteringsmål.
Särskilda frågor
Avräkning av anslag och anslagsberäkningar
Regeringens förslag: Avräkning av de
konstnärliga högskolornas särskilda
hyresersättningar under
grundutbildningsanslagen får göras i samband
med att medlen tillförs respektive lärosätes
räntekonto.
Skälen för regeringens förslag: Anslagen för
grundutbildning till respektive konstnärlig
högskola består av ett s.k. takbelopp, dvs. högsta
möjliga ersättning för helårsstudenter och
helårsprestationer som kan erhållas och i vissa
fall dessutom ersättning för särskilda åtaganden.
Vidare har för innevarande år under anslagen
beräknats en särskild hyresersättning. Modellen
att lägga dessa medel utanför takbeloppen
föreslås gälla under en femårsperiod. Efter denna
period förutsätts dessa medel ingå i respektive
konstnärlig högskolas ordinarie takbelopp.
Anslagsberäkningar
Anslagen till universitet och högskolor redovisas
per lärosäte i det följande. Resurser för de nya
platserna från hösten 2000 avseende de 15 000
nya platserna samt "halvårseffekten" av de cirka
10 500 nya platserna från hösten 2001 har
beräknats under respektive universitets och
högskolas anslag och ingår i takbeloppen 2001
(prop. 1998/99:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.3.1; prop.
1999/2000:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.3).
Motsvarande halvårseffekt och förskjutning i
resurstilldelning mellan budgetåren gäller för de
platser som tillkommer hösten 2002.
Anslagen till forskning och forskarutbildning
beräknas fr.o.m. budgetåret 1999 utifrån de
vetenskapsområden som riksdagen har beslutat
om (prop. 1998/99:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.6.3,
bet. 1998/99:UbU1, rskr. 1998/99:98).
Högskolor som erhållit vetenskapsområden får
egna anslag för forskning och forskarutbildning.
För budgetåret 2001 föreslås därför ett nytt
anslag, nämligen 25:50 Mälardalens högskola:
Forskning och forskarutbildning (se avsnittet
Statliga insatser, Tekniskt vetenskapsområde till
Mälardalens högskola). Högskolor med
vetenskapsområden erhåller huvudsakligen
medel för forskning och forskarutbildning via
sitt vetenskapsområde. Dessa lärosäten skall
prioritera sin forskning och forskarutbildning
inom respektive vetenskapsområde.
Resurser för forskning vid högskolor som inte
har vetenskapsområden, samt för konstnärligt
utvecklingsarbete vid de konstnärliga
högskolorna i Stockholm beräknas som tidigare
under ett gemensamt anslag 25:71 Forskning och
konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
högskolor, där respektive högskola disponerar en
egen anslagspost (jämför avsnittet Statliga
insatser, Konstnärligt utvecklingsarbete).
Högskolan i Borås, Högskolan Dalarna,
Högskolan på Gotland, Högskolan i Gävle,
Högskolan i Halmstad, Högskolan Kristianstad,
Högskolan i Skövde, Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla, Lärarhögskolan i
Stockholm samt Södertörn högskola har för
2001 tilldelats en förstärkning av
forskningsmedel direkt till sina respektive anslag
för grundutbildning. Mälardalens högskola har
som förstärkning av forskningsmedel erhållit
medel på sitt anslag för forskning och
forskarutbildning samtidigt som de medel som
tidigare har anvisats fortfarande ligger kvar på
anslaget 25:71 Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor m.m.
Grundutbildnings- och forskningsanslagen
har för budgetåret 2001 pris- och löneomräknats
med 1,93 procent. För budgetåren 2002 och 2003
har samma pris- och löneomräkningsprocent
använts för att samma per capitaersättning skall
erhållas för alla lärosäten. För Högskoleverket
har för budgetåret 2001 en pris- och
löneomräkning skett med 5,96 procent.
Med anledning av förändringen för de statliga
avtalsförsäkringarna finns anslaget 25:73
Universitets och högskolors premier för de
statliga ålderspensionsavgifterna under
verksamhetsområdet.
För samtliga universitet och högskolor anges
under respektive anslag ett beräknat
anslagsbelopp i löpande priser (i not även angivet
i fasta priser) för 2002 och 2003.
Omfördelning av platser
Regeringens förslag: Resurser motsvarande 200
utbildningsplatser skall engångsvis föras från
anslaget 25:41 Mitthögskolan: Grundutbildning.
Skälen för regeringens förslag: Mitthögskolan
har anvisats i budgetpropositionen för 2000
(prop. 1999/2000:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.3.2 bet.
1999/2000:UbU1, rskr. 1999/2000:94) fler
utbildningsplatser än vad högskolan bedöms
kunna utnyttja inför budgetåret 2001.
Regeringens förslag är att resurser motsvarande
7 138 000 kronor frigörs.
Resurstilldelningssystemet
För andra året i rad har en omfattande dialog
mellan Utbildningsdepartementet och ledningen
för respektive lärosäte genomförts som ett led i
planeringen och uppföljningen av universitet och
högskolors verksamhet. Syftet var att ge
underlag för bedömning av hur högskolorna
klarar de mål som regeringen har satt upp samt
att inleda en diskussion om högskolornas
framtida profilering. I samband med årets dialog
hade lärosätena dessutom inkommit med
forskningsstrategier som utgjorde ett
komplement till profileringsdiskussionen. Dialog
har även genomförts mellan
Jordbruksdepartementet och ledningen för
Sveriges lantbruksinstitut (SLU).
Regeringen har tillkallat en särskild utredare
för att utreda vissa frågor om högskolans
styrning (dir. 1999:70, U 1999:04).
Utgångspunkten för uppdraget är att nuvarande
mål- och resultatstyrning för grundutbildningen
i sina grunddrag skall ligga fast. Utredaren bör
göra en genomgång av erfarenheterna av hur
målstyrningen inom grundutbildningen har
fungerat sett från såväl statsmakternas som
lärosätenas perspektiv samt utreda hur systemet
kan vidareutvecklas. För forskning och
forskarutbildning skall en utvärdering göras om
lämpligheten med att införa någon form av mål-
och resultatstyrd resursfördelning. En översyn av
kompletterande högskoleutbildningar för
invandrare med utländsk akademisk utbildning
har redovisats. En av orsakerna till den
begränsade omfattningen av dessa utbildningar
finns enligt utredningen i
resurstilldelningssystemet.
Ersättningsbelopp
Regeringens förslag: Ersättningsbeloppen för
helårsstudenter och helårsprestationer skall för
budgetåret 2001 vara:
Tabell 4.6.12 Ersättningsbelopp för helårsstudenter och
helårsprestationer
Kronor
UTBILDNINGSOMRÅDE
ERSÄTTNING
FÖR EN
HELÅRSSTUDEN
T
ERSÄTTNING
FÖR EN
HELÅRSPRETAT
ION
Humanistiskt, teologiskt,
juridiskt, samhällsvetenskapligt
13 805
14 453
Naturvetenskapligt, tekniskt,
farmaceutiskt, vård
37 286
34 096
Odontologiskt
33 858
42 340
Medicinskt
45 551
59 742
Undervisning1
26 675
33 790
Övrigt2
31 323
26 971
Design
11 076
71 381
Konst
158 395
71 403
Musik
95 647
63 904
Opera
228 341
144 076
Teater
221 297
116 002
Media
223 824
190 401
Dans
155 213
90 503
Idrott
81 287
39 502
1) Avser den praktisk pedagogiska delen av lärarutbildningen.
2) Avser journalist- och bibliotekarieutbildningar samt praktisk-estetiska
kurser inom bl.a. barn- och ungdomspedagogisk utbildning samt
grundskollärarutbildning med inriktning mot undervisning i årskurserna 1 7.
Grafiska institutet/Institutet för högre reklamutbildning vid Stockholms
universitet skall redovisas mot övrigt.
Skälen för regeringens förslag: De ovan
redovisade förändringarna avseende
grundutbildningsanslagen innebär att
ersättningsbeloppen för helårsstudenter och
helårsprestationer har räknats upp med 1,93
procent avseende pris- och löneomräkning.
Lokalfrågor
Statskontoret fick under våren 1998 i uppdrag att
utreda hur regeringens styrning och kontroll av
den statliga lokalförsörjningen skulle kunna
förbättras. Uppdraget redovisades i rapporten
Regeringens styrning och kontroll av den statliga
lokalförsörjningen (Statskontorets rapport
1998:31). Här föreslår Statskontoret bl.a. att
myndigheterna skall redovisa sina lokalkostnader
och lokalareor i budgetunderlaget och att
myndigheter med s.k. ändamålslokaler skall
redovisa lokalkostnadernas andel av
verksamhetens totala kostnader.
Inför redovisningen av budgetunderlaget för
1999 utökade regeringen högskolornas
rapporteringsskyldighet för att bättre kunna följa
utvecklingen på lokalområdet. Rapporteringen
avsåg total lokalyta, årshyra, genomsnittlig hyra
per kvadratmeter, genomsnittlig lokalkostnad
per kvadratmeter och lokalkostnadernas andel av
verksamhetens totala kostnader.
För budgetåret 1999 redovisade universiteten
och högskolorna sammanlagt lokalkostnader
motsvarande 4 032 miljoner kronor. Av
redovisat material framgår att lokalkostnadernas
andel av universitetens och högskolornas totala
kostnader uppgår till 14 procent 1999 och
beräknas öka med knappt en procentenhet till
2004. Ökningen i kronor beräknas uppgå till 975
miljoner kronor. Av högskolornas
årsredovisningar framgår att denna andel varit i
stort sett konstant de senaste åren, strax under
15 procent av de totala kostnaderna har utgjorts
av lokalkostnader.
Lokalkostnadernas andel av verksamhetens
totala kostnader är generellt sett lägre för äldre
universitet än för nyare universitet och
högskolor. Konstnärliga högskolor har de högsta
lokalkostnaderna sett i förhållande till de totala
utgifterna. Inom de redovisade grupperna är
dock spridningen stor och sträcker sig från 10 till
35 procent. De konstnärliga högskolornas i
Stockholm lokalförsörjning behandlas i avsnittet
Statliga insatser, Konstnärlig högskoleutbildning.
Utbyggnaden av högskolans lokaler följer den
totala expansionen av högskolan under 1990-
talet. Lokalytan förväntas öka med 350 000
kvadratmeter, eller 10 procent, under
treårsperioden fram till årsskiftet 2001/2002. Av
redovisat material för åren efter 2002 framgår att
ökningen av lokalytan beräknas avta. Den stora
expansionen av högskolornas lokalyta
genomfördes under budgetåren 1993/94 fram till
1997 med en ökning om totalt 27 procent.
Genom ett tilläggsdirektiv till utredningen om
högskolans styrning fick den särskilde utredaren
i tilläggsuppdrag att utreda och föreslå
förändringar av lokalförsörjningen inom
högskolan (dir. 2000:6). Utredaren skall
analysera lokalkostnadernas andel av
högskoleanslagen och hur lärosätenas beräknade
totala omsättning förutses utvecklas mot
bakgrund av beslutade och planerade
lokalförändringar. Vidare skall utredaren
analysera på vilket sätt högskoleexpansionen
under 1990-talet har påverkat eller kommer att
påverka lärosätenas lokalbehov. Slutligen skall
utredaren studera hur beställnings- och
förhyrningstakten kommer att utvecklas efter
2000 under förutsättning att ingen ytterligare
expansion beslutas. Uppdraget skall redovisas
senast den 1 oktober 2000 (U2000/1630/UH).
Regeringen beslutade i juli 1998 att
högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro skulle
erhålla universitetsstatus fr.o.m. den 1 januari
1999 (U1997/3733, 3734, 3735/UH). Beslutet
innebar att de nya universiteten förändrade och
byggde ut delar av sin verksamhet, vilket kraftigt
har påverkat deras lokalbehov. Mellan 1999 och
2001 beräknas lokalytan öka med över 30
procent vid dessa lärosäten. I redovisat
budgetunderlag gällande åren 2002 till 2004
framgår att de nya universitetens kostnader för
lokaler i förhållande till övriga utgifter beräknas
öka beroende på denna kraftiga lokalutbyggnad.
4.6.5 Studiestöd
Enligt budgetpropositionerna för 1999 och 2000
(prop. 1998/1999:1, 1999/2000:1) var målet för
studiestödet under 1999 och 2000 att:
- Studiestödet är en viktig del av
utbildningspolitiken och skall bidra till att
de övergripande målen för detta område
uppnås. Studiestödet skall verka
rekryterande och därmed bidra till högt
deltagande i utbildningen samt ha en
utjämnande verkan mellan individer och
grupper inom befolkningen och därmed
bidra till ökad social rättvisa.
Resultat
Under budgetåret 1999 fick nästan en miljon
personer någon form av studiestöd. Jämfört med
budgetåret 1998 är det ungefär lika många
personer som har fått stöd.
Tabell 4.6.13 Antal studiestödstagare totalt och per kön
1999
Studiestöd
Antal studie-
stödstagare
Varav kvinnor
Varav män
Studiehjälp
390 000
190 000
200 000
Studiemedel
417 000
240 000
177 000
Vuxenstudiestöd
181 000
129 000
52 000
-Särskilt
utbildningsbidrag
109 000
80 000
29 000
-Särskilt
vuxenstudiestöd för
arbetslösa
41 000
29 000
12 000
-Särskilt
vuxenstudiestöd
26 000
20 000
6 000
-NT-svux1
7 500
3 500
4 000
-Svux till
studerande vid
vissa
lärarutbildningar
1 500
1 400
100
Källa: Centrala studiestödsnämnden (CSN)
1 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och
tekniska utbildningar
Möjligheten till studielån i de olika systemen har
utnyttjats av omkring 381 000 personer. Antalet
låntagare uppgick den 1 januari 2000 till nästan
1,4 miljoner personer, en ökning med 100 000
personer jämfört med tidigare budgetår. Den
pågående satsningen inom både den gymnasiala
vuxenutbildningens område och inom
högskoleområdet har inte medfört att efterfrågan
på studiestöd ökat under 1999. Den främsta
orsaken till detta är att arbetslösa ansökt om
studiestöd i mindre omfattning än beräknat,
vilket har medfört att anslagna medel inte
förbrukats. Prognoser för innevarande budgetår
tyder på att utvecklingen kommer att vara
densamma 2000.
Tabell 4.6.14 Antal studerande och utbetalade belopp
1999
Anslagsnamn/anslagspost
Antal
studerande
Utbetalda
belopp
(mkr)
bidrag
Utbetalda
belopp
(mkr)
lån
Studiehjälp m.m.
390 000
2 122
0
Studiemedel m.m.
417 000
4 978
11 003
- gymnasial nivå
110 000
1 300
2 078
-högskolenivå
274 000
3 597
7 596
-utlandsstudier
33 000
351
1 329
Vuxenstudiestöd m.m.
181 000
8 459
403
-Korttidsstudiestöd och
internatbidrag
4 000
25
0
-Svux1
26 000 2
935
191
-Svuxa3
41 000
1 037
212
-Särskilt
utbildningsbidrag
109 000
5 894
0
-Timersättning vid särvux
263
2
0
-Stipendier för basår till
ungdomar under 20 år
223
2
0
Svux till studerande vid
vissa lärarutbildningar
1 500
54
5
NT-svux4
7 500
506
123
Totalt UO15
996 139
19 676
11 534
Källa: Centrala studiestödsnämnden (CSN)
1 Särskilt vuxenstudiestöd
2 Varav 616 erhöll svux för högskolestudier (YTH)
3 Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
4 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa naturvetenskapliga och
tekniska utbildningar
Studiehjälp
Antalet studerande som fått studiehjälp under
1999 är i stort sett oförändrat jämfört med
tidigare år. Antalet studerande som fick det
behovsprövade extra tillägget minskade i
förhållande till föregående år.
Studiemedel
De senaste årets utbildningssatsningar på
gymnasieskole- och högskolenivå har inte
inneburit att antalet studiemedelstagare ökat
under 1999. Antalet studiemedelstagare på
gymnasial nivå minskade med 4 procent och
antalet stödtagare på eftergymnasial nivå ökade
med 3 procent. Antalet studiestödstagare som
läser en kortare eller längre tid utomlands har
ökat med 3 procent under 1999. 57 procent av
studiemedelstagarna är kvinnor. Nära 47 procent
av stu- diemedelstagarna är under 25 år. Cirka 66
procent av de studerande registrerade i
grundläggande svensk högskoleutbildning
utnyttjade studiemedlens bidragsdel under
läsåret 1998/99.
Vuxenstudiestöd
Efterfrågan på det särskilda utbildningsbidraget
har under budgetåret 1999 minskat med nästan
14 200 personer jämfört med förra budgetåret.
Däremot har antalet studerande med särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) ökat med
ca 44 procent och antalet studiestödstagare med
särskilt vuxenstudiestöd (svux) med 18 procent,
vilket inneburit en ökning med ca 16 400
personer under 1999. Utvecklingen bör ses i
ljuset av att det särskilda utbildningsbidraget från
den 1 juli 1999 inte längre betalas ut under mer
än 12 månader.
För studier vid vissa naturvetenskapliga och
tekniska utbildningar fick 7 500 studerande
särskilt vuxenstudiestöd (NT-svux) under 1999,
vilket är en minskning med ca 15 procent.
Anledningen till minskningen är att inga nya
studerande kunde ansöka om detta stöd under
1999. Stödet upphör helt den 31 december 2002.
Återbetalning
Nästan 1,4 miljoner personer har för närvarande
studielån. Låntagarnas skuld till CSN hade den
1 januari 2000 ett sammanlagt värde av ca 127
miljarder kronor. CSN:s upplåning hos
Riksgäldskontoret (RGK) för lån beviljade
fr.o.m. 1989 utgjorde 79,8 miljarder kronor.
Skillnaden mellan låntagarnas skuld till CSN och
CSN:s skuld till RGK beror på att CSN betalar
låntagarnas obetalda räntor under studietiden till
RGK med anslagsmedel. Vid utgången av 2001
beräknas skuldstocken för lån tagna fr.o.m. 1989
hos RGK vara 101,6 miljarder kronor, varav
11 miljarder kronor är nyupplåning för
kommande budgetår. År 1999 fick ca 262 000
låntagare anstånd med sin återbetalning, vilket är
en minskning med 10 procent jämfört med
föregående budgetår. Av de 90 452 anstånd som
beviljades för lån tagna efter 1989 beviljades 61
procent till studenter som fortsatt att studera.
Analyser och slutsatser
Studiestödssystemen har fungerat relativt väl
som rekryteringsinstrument till de
utbildningsplatser som utbildningsväsendet
erbjuder. Det finns inga tecken på att
utbildningsanordnarna hindras från att fylla
utbildningsplatserna på grund av
studiestödssystemet. Efterfrågan på studiestöd
står i stort i relation till tillgängliga medel. Den
minskande arbetslösheten kan antas ha påverkat
efterfrågeutvecklingen, vilket medfört att
medelsförbrukningen understiger tillgängliga
medel. Efterfrågan på stöd är större än
tillgängliga medel för särskilt vuxenstudiestöd
och särskilt utbildningsbidrag för arbetstagare.
Regeringen föreslår inga åtgärder med hänsyn till
detta p.g.a. att svux upphör den 30 juni 2001 och
regeringen anser, i likhet med riksdagen, att den
begränsning på 15 procent av tillgängliga medel
för särskilt utbildningsbidrag till arbetstagare
som finns skall kvarstå.
Det nya reformerade studiestödssystemet
träder i kraft den 1 juli 2001. Med anledning av
detta föreslår regeringen inga övriga åtgärder
inom området.
Särskilda frågor inom studiestödet
Under budgetåret 2001 införs ett nytt
reformerat studiestödssystem som riksdagen
fattat beslut om i december 1999 (prop.
1999/2000:10, bet. 1999/2000:UbU7, rskr.
1999/2000:96). Reformen innebär bl.a. att
bidragsdelen i studiemedlen ökar från nuvarande
27,8 procent till 34,5 procent. Studerande som är
25 år eller äldre kan få ett tilläggslån på ca 1 600
kronor per månad under vissa förutsättningar.
Återbetalningsreglerna skärps genom ett s.k.
modifierat annuitetssystem. En garantiregel finns
som kan begränsa återbetalningen till 5 eller 7
procent av inkomsten. Studiestöden särskilt
vuxenstudiestöd (svux) och särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) kommer
fr.o.m. den 1 juli 2001 inte längre att beviljas till
nya sökande. För studerande som påbörjat sina
studier med svux eller svuxa finns det möjlighet
att fullfölja studierna med samma stöd längst
t.o.m. den 30 juni 2003. För vuxenstuderande
finns i det nya studiemedelssystemet en särskild
resursram för ett prioriterat bidrag för dem som
är minst 25 år och studerar på grundskole- eller
gymnasienivå. Totalbeloppet är detsamma som
för studiemedel, men bidragsdelen är högre, 82
procent. Resursramen för detta högre bidrag
beräknas räcka till 71 000 studerande, dvs. till
ungefär lika många studerande som haft svux
eller svuxa under 1999. Både den generella och
prioriterade bidragsdelen blir
pensionsgrundande.
Under utgiftsområde 12 föreslår regeringen en
höjning av det allmänna barnbidraget med 100
kronor per barn och månad fr.o.m. januari 2001.
Som en följd av det föreslår regeringen även en
höjning av studiebidraget med motsvarande
belopp.
Stödet till studier av kortare omfattning
(korttidsstudiestöd och internatbidrag) ges en ny
utformning. Medel beräknas för en
Överklagandemyndighet.
4.7 Revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverket (RRV) har - med undantag
för Södertörns högskola - inte haft några
invändningar i revisionsberättelsen för år 1999
avseende myndigheter inom politikområdet
Utbildningspolitik. Regeringen ser allvarligt på
de brister som Södertörn högskola uppvisar.
Regeringen följer den fortsatta utvecklingen
noga vid högskolan. En närmare redogörelse för
Regeringens vidtagna åtgärder lämnas under
anslaget för Södertörns högskola.
4.8 Budgetförslag
4.8.1 25:1 Statens skolverk
Tabell 4.25:1 Anslagsutvecklingen för Statens skolverk
Tusental kronor
1999
Utfall
273 391
Anslags-
sparande
22 271
2000
Anslag
301 568
Utgifts-
prognos
316 864
2001
Förslag
305 737
2002
Beräknat
311 983
1
2003
Beräknat
318 733
1
1 Motsvarar 305 737 tkr i 2001 års prisnivå.
Statens skolverk är statlig sektorsmyndighet för
det offentliga skolväsendet och för den av det
allmänna anordnade förskoleverksamheten och
skolbarnsomsorgen (barnomsorgen). Skolverket
skall bidra till att effektmålen nås genom att
stimulera huvudmännen att öka måluppfyllelsen
och säkra kvalitet och likvärdighet i alla
skolformer samt i förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg. Skolverket skall aktivt verka
för att de mål och riktlinjer som riksdag och
regering har fastställt förverkligas.
Skolverket har under de senaste åren fått ett
vidgat ansvarsområde genom att
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
tillförts verket samt att ansvaret för
kunskapslyftet flyttats dit. Den andel av
Skolverkets resursåtgång som är att hänföra till
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg har
ökat från 2 procent 1997 till 12 procent 1999. En
jämförelse mellan budget och utfall för 1999
visar ett överskott på 22 271 000 kronor. Härav
har regeringen beslutat om indragning av
6 975 000 kronor. Resterande överskott beräknas
vara förbrukat vid utgången av 2000.
Regeringens överväganden
Skolverket har under 1999- 2000 samlat sitt
arbete i ett antal s.k. strategiska
handlingsprogram: Mål- och resultat, Särskilt
stöd i barnomsorg och skola, Livslångt lärande
och Skola arbetsliv. Inom dessa program skall
verket utveckla strategier och skapa en grund för
ett långsiktigt agerande. Skolverket samordnar
arbetet inom de strategiska
handlingsprogrammen med arbetet i
linjeorganisationen. Den 1 juli 1999 inrättades
efter regeringens beslut en
kvalitetsgranskningsnämnd inom Skolverket
med uppgift att utföra nationella
kvalitetsgranskningar på återkommande uppdrag
av regeringen.
Skolverket redovisar i sin årsredovisning
resultatinformation och behov av åtgärder inom
olika områden. I huvudsak rör det sig om
åtgärder inom verksamhetsområden för vilka
kommunerna eller övriga huvudmän har
ansvaret. Enligt regeringens bedömning är det
angeläget att verkets insatser för att stimulera
huvudmännen att öka måluppfyllelsen och säkra
kvalitet och likvärdighet ständigt utvecklas.
Regeringen bedömer det emellertid också
angeläget att verket analyserar effekterna av
dessa insatser och då särskilt insatserna för att
stödja lokal skolutveckling.
Regeringen avser att inom kort ge Skolverket i
uppdrag att utveckla formerna för stöd till
utvecklingen av barnomsorg, skola och
vuxenutbildning i syfte att mer aktivt stödja
måluppfyllelsen och att trygga en nationell
likvärdighet. Olika modeller bör prövas där
verkets insatser i högre grad samordnas och
riktas mot kommuner och skolor som uppvisar
bristande resultat och har behov av stöd för att
förbättra måluppfyllelsen. I uppdraget bör ingå
att Skolverket under hösten skall återkomma till
regeringen med förslag till en strategi för hur
uppdraget skall genomföras.
Regeringen har under flera år begärt att
tillsynen inom Skolverket skall öka, något som
inte har infriats. Under 1999 har i stället tillsynen
minskat i omfattning (från ca 35 miljoner kronor
1998 till ca 23 miljoner kronor 1999).
Regeringen kommer uppmärksamt att följa den
fortsatta utvecklingen.
Regeringen föreslår att 486 000 kronor förs
över till detta anslag från anslaget 25:2 Utveckling
av skolväsende och barnomsorg avseende en tjänst
för utveckling av lexikon för invandrare.
Dessutom föreslås att 1 018 000 kronor förs över
från detta anslag till anslaget 25:78 Internationella
programkontoret för utbildningsområdet för
finansiering av administration av
stipendieverksamhet.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår
regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag
om 305 737 000 kronor för budgetåret 2001. För
budgetåren 2002 och 2003 beräknas utgifterna
under anslaget till oförändrad nivå i förhållande
till 2001.
Tabell 4.25:1 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
301 568
Pris- och löneomräkning
4 701
Överföring från anslaget 25:2
486
Överföring till anslaget 25:78
- 1 018
Förslag 2001
305 737
4.8.2 25:2 Utveckling av skolväsende och
barnomsorg
Tabell 4.25:2 Anslagsutvecklingen för Utveckling av
skolväsende och barnomsorg
Tusental kronor
1999
Utfall
197 675
Anslags-
sparande
169 411
2000
Anslag
313 799
Utgifts-
prognos
317 576
2001
Förslag
449 206
2002
Beräknat
476 488
1
2003
Beräknat
201 321
2
1 Motsvarar 466 391 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 192 764 tkr i 2001 års prisnivå.
Det övergripande syftet med verksamheterna
under anslaget är att utveckla de nationella mål-
och styrdokumenten och att ge stöd och
stimulans till barnomsorgens och skolväsendets
utveckling mot de nationella målen. Från
anslaget bekostas centrala
skolutvecklingsinsatser som Skolverket utför i
enlighet med sin instruktion. Hit hör exempelvis
att utveckla de nationella styrdokumenten och
nationella prov.
Anslaget bekostar också generella
skolutvecklingsinsatser som riktas mot hela
skolväsendet, oftast på regeringens uppdrag och
med krav på återrapportering. Exempel på sådana
insatser är rektorsutbildning och
kompetensutveckling för skolans personal,
övergripande projekt inom naturvetenskap och
teknik, t.ex. NOT-projektet, inom IT-området,
jämställdhet och miljöområdet. Anslaget
bekostar också insatser för skolutveckling på det
internationella området. Vissa uppgifter att
främja internationella kontakter inom skolans
område har flyttats över till Internationella
programkontoret för utbildningsområdet fr.o.m.
den 1 juli 2000.
Utöver dessa insatser ges genom anslaget stöd
till lokal skolutveckling på viktiga områden.
Medlen delas ut efter ansökningsförfarande från
enskilda kommuner och skolor.
Skolverket har rätt att disponera medel under
anslaget för administration, uppföljning och
utvärdering av vissa uppdrag.
Vid utgången av 1999 fanns ett
anslagssparande. Härav har regeringen beslutat
om indragning av 29 515 000 kronor. Även för
2000 beräknas ett visst anslagssparande.
Regeringens överväganden
Efter förslag i 1999 års ekonomiska
vårproposition (prop. 1998/99:100) har
regeringen beslutat att sammanlagt 500 miljoner
kronor skall avsättas för företrädesvis
kompetensutveckling av lärare under perioden
2000 2002. Av dessa beräknas 80 miljoner
kronor för 2001, dvs. en ökning med 50 miljoner
kronor i förhållande till föregående års resurser.
Dessutom har i 2000 års ekonomiska
vårproposition (prop. 1999/2000:100) 100
miljoner kronor avsatts under vardera 2001 och
2002 för särskilda utvecklingsinsatser.
Skolverket förfogar över en betydande del av
anslaget och stödjer lokal skolutveckling genom
att bevilja projektmedel efter ansökningar från
kommuner och enskilda skolor. Effekterna av att
bedriva skolutveckling i projektform är svåra att
bedöma. En vanlig kritik mot projektmodellen
generellt är att formen är arbetskrävande för dem
som söker utan att arbetsinsatsen alltid leder till
att projektmedel beviljas. Detta kan leda till
besvikelse och att positiva processer avstannar.
Spridningseffekterna från
skolutvecklingsprojekt kan vara alltför
begränsade och risk finns för att resursstarka
skolor som redan är inne i en positiv
skolutveckling får medel medan skolor som
skulle behöva stöd i sin utveckling inte ens söker.
Detta kan bidra till att skillnaderna mellan skolor
ökar och att likvärdigheten i den nationella
skolan inte stimuleras utan på sikt undermineras.
Utöver dessa generella faktorer kan
konstateras att projektens planering och
genomförande har tagit lång tid och Skolverket
har därför inte kunnat betala ut medlen i avsedd
takt, vilket lett till ett visst anslagssparande.
Skolutveckling är, enligt regeringens mening,
ett politiskt strategiskt område där det är
nödvändigt att fortsatt ta initiativ på viktiga
områden. Regeringen avser att ånyo anvisa medel
till angelägna områden. I årets vårproposition har
särskilda medel anvisats för att stimulera en ökad
måluppfyllelse. Regeringen avser därvid att göra
särskilda insatser för att stärka elevernas
basfärdigheter i att läsa, skriva och räkna.
Kompetensutveckling av lärare inom det
specialpedagogiska området är ett prioriterat
område. Behovet av kunskap i dyslexi och
teckenspråk bör därvid beaktas, liksom
specialskolans och särskolans behov av
kompetens. Regeringen avser vidare att anvisa
medel för kompetensutveckling av skolledare,
bl.a. avseende läroplanens övergripande mål.
Senare i höst återkommer också regeringen med
en särskild satsning på matematik.
Formerna för hur skolutveckling bäst främjas
behöver nu noga analyseras. Regeringen
bedömer det som angeläget att medlen för
skolutveckling i högre utsträckning än hittills
riktas mot de kommuner och skolor som bäst
behöver stöd. Regeringens bedömning är att
Skolverkets roll när det gäller skolutveckling
behöver utvecklas och nya former prövas.
Projektansökningsmodellen bör tonas ner till
förmån för mer riktade insatser av främjande
karaktär som skall vara inriktade på att förbättra
resultaten. Initiativ till insatserna kan ta sin
utgångspunkt från det material som verket
förfogar över genom sin omfattande
uppföljnings- och utvärderingsverksamhet samt
från kvalitetsgranskningsnämndens rapporter.
Genom en ändrad inriktning av medlens
användning kan fler skolor nås och härigenom
ökas förutsättningarna för att fler elever skall
kunna nå målen. Regeringen ser det också som
naturligt att den samverkan med parterna som
kommer till uttryck i den s.k.
Avsiktsförklaringen fortsätter och stärks också
på skolutvecklingsområdet.
Skolverket kommer inom kort att få ett
uppdrag av regeringen att utveckla en strategi för
hur verkets medel för lokal skolutveckling på
detta anslag samt en huvudpart av de
tidsbegränsade särskilda medlen för en ökning av
basfärdigheterna kan användas för
genomförande i kommuner och skolor och bidra
till en ökad måluppfyllelse. Skolverket skall
inkomma med sin bedömning i november.
Regeringen kommer därefter att besluta i frågan.
Regeringen har beviljat medel för två
värdegrundscentra vid Umeå universitet i
samarbete med Ersta Sköndal högskola
respektive vid Göteborgs universitet för tiden
den 1 juli 31 december 2000. Regeringen avser
ge fortsatt stöd till dessa verksamheter under
2001.
Regeringen har den 25 november 1999 beslu-
tat att stipendier och bidrag för främjande av in-
ternationella kontakter skall föras över från
Skolverket till Internationella programkontoret
för utbildningsområdet från och med den 1 juli
2000. Även medlen för CEDEFOP:s verksam-
het samt för utbytesprogrammet Ett år i Frank-
rike (Education Européene) bör överföras till
Programkontoret. Med anledning härav bör
15 600 000 kronor föras över från detta anslag till
anslaget 25:78 Internationella programkontoret för
utbildningsområdet. Beloppet avser även viss
resursförstärkning vid Programkontoret.
Regeringen föreslår att 486 000 kronor för en
tjänst med uppgifter att utveckla lexikon för in-
vandrare överförs från detta anslag till anslaget
25:1 Statens skolverk.
För att stimulera skolforskning och varaktigt
öka anslaget för Skolverkets forskningsverksam-
het förslås att 9 728 000 kronor överförs från
detta anslag till anslaget 25:3 Forskning inom
skolväsendet.
Regeringen förslår vidare att 4 200 000 kronor
förs över till detta anslag från anslaget 25:81
Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område m.m. Medlen
avser statistikuppgifter inom
barnomsorgsområdet m.m.
Tabell 4.25:2 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
313 799
Pris- och löneomräkning
7 021
Utökade resurser
150 000
Överföring till anslaget 25:1
- 486
Överföring till anslaget 25:3
- 9 728
Överföring till anslaget 25:78
- 15 600
Överföring från anslaget 25:81
4 200
Förslag 2001
449 206
För 2002 beräknas anslaget uppgå till
476 488 000 kronor. Härvid har 170 miljoner
kronor överförts till anslaget 25:4 Program för IT
i skolan av de medel som enligt föregående års
budgetproposition beräknats för
kompetensutveckling. Vidare har 2002 en
minskning gjorts av anslaget med 50 miljoner
kronor för att bidra till finansiering av förslaget
om ett riktat bidrag till skolsektorn. För 2003
beräknas anslaget till 201 321 000 kronor.
4.8.3 25:3 Forskning inom skolväsendet
Tabell 4.25:3 Anslagsutvecklingen för Forskning inom
skolväsendet
Tusental kronor
1999
Utfall
8 069
Anslags-
sparande
148
2000
Anslag
8 115
Utgifts-
prognos
8 124
2001
Förslag
30 000
2002
Beräknat
30 538
1
2003
Beräknat
31 150
1
1 Motsvarar 30 000 tkr i 2001 års prisnivå.
Inom områden av särskild betydelse för skolan,
där det finns angelägna behov och där kunskap
saknas eller är bristfällig, skall Skolverket stödja
kunskapsbildning. Skolforskningen skall ta sin
utgångspunkt i skolväsendets kärnverksamheter
och bidra till att utveckla skolan i
överensstämmelse med samhällets behov.
Forskningen skall sätta skolans och
barnomsorgens verksamhet in i ett större
samhälleligt sammanhang. Den skall bidra till att
utveckla skolsektorn som en professionell
organisation med en kritiskt reflekterande
kunskapsbas. En ny strategi för Skolverkets
forskningsprogram skall utarbetas i syfte att ge
översikt och öka tillgängligheten till relevant
forskning och kunskap. Genom ett program
byggt på vetenskaplig grund skall kunskapen öka
inom och utom skolväsendet om dess
förutsättningar och resultat.
Genom att initiera och understödja forskning
om skolans och vuxenutbildningens
kärnverksamheter skall Skolverket bidra till att
gemensamma begrepp skapas som kan underlätta
kommunikation och tänkande inom
skolväsendet. Skolverket skall ha som en av sina
uppgifter att bedöma var satsningar skall göras
för att skapa ny kunskap eller ställa samman
befintlig forskning och se till att den kommer till
nytta inom skolväsendet. Skolverket skall som
sektorsorgan ta ansvar för att forskning kommer
till stånd och samtidigt bidra till spridning i form
av att understödja lärares forskningsverksamhet,
höja verksamhetens vetenskapliga bas och stärka
den vetenskapliga kompetensen.
Regeringens överväganden
Förändringarna av och inom skolsystemet och
förändringarna i samhället har medfört ökade
och högre krav på skolan. Decentraliseringen
och den målstyrda skolan ställer krav på en hög
professionell nivå.
I regeringens s.k. avsiktsförklaring från våren
1999 klargörs behovet av att fler lärare genomgår
forskarutbildning och på sikt deltar i
utforskandet av utbildningsväsendet. Regeringen
anser att det också är en jämlikhetsfråga att
stärka redan verksamma lärares och pedagogers
vetenskapliga kunskap och kompetens. Det är
för få forskare och brist på kunskap inom det
utbildningsvetenskapliga forskningsfältet.
I redovisningen av regeringsuppdraget att
inventera forskningsbehov för förskola, skola
och skolbarnomsorg lyfter Skolverket bl.a. fram
behov av tvärvetenskaplig kunskap och
mångdisciplinär samverkan, behov av
fördjupning och utveckling av tidigare teman
samt nya kunskapsområden som OECD har
identifierat och som har relevans för Sverige.
Behovet av skolforskning, forskningsanknytning
och kunskap är stort. Den vetenskapliga grunden
för skolans verksamhet är svag och måste såväl
stärkas som höjas. I enlighet med propositionen
En förnyad lärarutbildning (prop.
1999/2000:135) lägger regeringen nu förslag om
att anslagen till det utbildningsvetenskapliga
området ökas med 90 miljoner kronor.
Dessutom inrättas två nya forskarskolor inom
detta område. Samtliga universitet och högskolor
med lärarutbildning skall stärka den
vetenskapliga grunden för lärarutbildningen.
Utbildningsområdet har fått vidkännas
nedskärningar under 1990-talet. Detta gäller bl.a.
Skolverkets forskningsanslag som är mindre än
hälften av vad det var 1991. Till detta kommer att
Skolverket har fått ett kraftigt vidgat
ansvarsområde under de senaste åren. Dessutom
kommer, enligt regeringens bedömning,
sektorsforskningen inom skola och
vuxenutbildning och myndighetens roll och
ansvar genom bl.a. en ny lärarutbildning och
forskningsorganisation att bli än viktigare än
tidigare.
Regeringen har tidigare framhållit betydelsen
av forskningsinsatser inom skolväsendet och
framhåller också detta i den forskningspolitiska
propositionen.
Regeringens föreslår därför en betydande
uppräkning av anslaget till 30 miljoner kronor.
Tabell 4.25:3 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
8 115
Pris- och löneomräkning
157
Överföring från anslaget 25:2
9 728
Överföring från anslaget 25:8
2 000
Överföring från anslaget 25:12
10 000
Förslag 2001
30 000
Regeringen beräknar medelsbehovet för 2002
2003 till en oförändrad nivå i förhållande till
2001.
4.8.4 25:4 Program för IT i skolan
Tabell 4.25:4 Anslagsutvecklingen för Program för IT i
skolan
Tusental kronor
1999
Utfall
315 291
Anslags-
sparande
24 709
2000
Anslag
501 254
Utgifts-
prognos
522 426
2001
Förslag
652 856
2002
Beräknat
170 000
2003
Beräknat
0
Under ramanslaget anvisas medel för IT i skolan.
Under anslaget beräknas medel för
- delegationens kansli
- kompetensutveckling av lärare
- inköp av datorer
- stöd till infrastruktursatsningar
- övriga utgifter.
Anslagssparandet på 24 709 000 kronor beror
huvudsakligen på att antalet deltagare i
kompetensutvecklingen inte kom att bli det antal
som planerats. Anslagssparandet beräknas
förbrukas under innevarande budgetår.
Regeringens överväganden
Delegationen för IT i skolan (ITiS) tillkallades i
maj 1998 för att förbereda och genomföra
satsningen på IT i skolan under en treårsperiod
1999 2001 och omfattar medel om totalt 1 490
miljoner kronor. Från och med halvårsskiftet
2000 finns ca 20 000 lärare i arbetslag (inklusive
förskollärare och fritidspedagoger samt andra
med pedagogisk uppgift i arbetslaget) som har
genomfört sin kompetensutveckling. Var och en
av dessa disponerar en dator. Cirka 700
handledare har utbildats för att kunna handleda
kollegor. Därutöver har knappt 1 500 skolledare
deltagit i den särskilda utbildningen för
skolledare som erbjuds inom ramen för ITiS.
Under 1999 fördelades 180 miljoner kronor i
statsbidrag till kommunerna för att ansluta
skolor till Internet eller förbättra
uppkopplingarna samt för att ge alla lärare och
elever en egen e-postadress. Totalt förbrukades
321 miljoner kronor under 1999 för
genomförandet av ITiS.
Enligt regeringens beslut den 28 maj 1998
ingår, som en av delegationens uppgifter, att följa
och utvärdera verksamheten. Delegationen har
därför beslutat om en utvärdering av satsningen,
som skall ske med början den 1 januari 2000 och
vara slutförd och slutredovisad före utgången av
2003. Arbetet med utvärderingen, som utförs av
högskolorna i Halmstad och Jönköping,
redovisas därutöver två gånger årligen vid
seminarier med företrädare för uppdragsgivaren
och de kommuner som berörs av uppdraget.
Den pågående satsningen berör knappt hälften
av antalet hösten 1997 verksamma lärare i
förskoleklassen, grundskolan, särskolan,
specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och
de svenska utlandsskolorna. Det är angeläget att
utvidga satsningen till att omfatta fler lärare i de
berörda skolformerna liksom till lärarna inom
den kommunala vuxenutbildningen. Därigenom
stärks förutsättningen att barn, ungdomar och
vuxenstuderande får möjlighet att tidigt lära sig
att använda IT som ett verktyg för sitt eget
kunskapssökande och lärande.
Tabell 4.25:4 Beräkning av anslaget för 2001
Tusentals kronor
Anslag 2000
501 254
Pris- och löneomräkning
Utökade resurser enligt tidigare
beslut
1 602
150 000
Förslag 2001
652 856
Regeringen anser som tidigare redovisats under
avsnitt 3.4 att IT-satsningen bör fortsätta även
2002. Regeringen överför därför 170 miljoner
kronor som tidigare beräknats för 2002 under
anslaget 25:2 Utveckling av skolväsende och
barnomsorg till detta anslag.
4.8.5 25:5 Statens institut för
handikappfrågor i skolan
Tabell 4.25:5 Anslagsutvecklingen för Statens institut för
handikappfrågor i skolan
Tusental kronor
1999
Utfall
119 724
Anslags-
sparande
7 871
2000
Anslag
123 098
Utgifts-
prognos
129 019
2001
Förslag
125 292
2002
Beräknat
127 991
1
2003
Beräknat
130 852
1
1 Motsvarar 125 292 tkr i 2001 års prisnivå.
Statens institut för handikappfrågor i skolan
(SIH) skall ge specialpedagogisk rådgivning och
stöd till kommunerna och sådana fristående
skolor som står under statlig tillsyn. SIH skall
också utveckla, framställa och distribuera
läromedel för synskadade, rörelsehindrade,
hörselskadade/döva och utvecklingsstörda
elever. SIH skall genom sina insatser verka för
att minimera de svårigheter som kan uppstå för
elever med funktionshinder.
I kommittédirektiven (dir. 2000:9) för Statens
stöd i specialpedagogiska frågor har regeringen
preciserat uppdraget för den
organisationskommitté som skall förbereda
ombildandet av SIH till en ny myndighet för
statens stöd i specialpedagogiska frågor.
Ekeskolans, Åsbackaskolans, Hällsboskolans
och Tomtebodaskolans resurscenter skall
inordnas i den nya myndigheten. Till
myndigheten skall också föras de statliga
bidragen för landstingens
hörselvårdskonsulenter, vissa kunskapscenter
och datapedagogerna vid de regionala
dataresurscentren, de s.k. REDAH-centren.
Myndigheten, som skall ha en styrelse, skall
svara för såväl stöd som utvecklingsverksamhet.
Syftet med denna förändring är bl.a. att bidra till
ökad måluppfyllelse och flexibilitet i statens
organisation för stöd i specialpedagogiska frågor
samt förbättra samverkan mellan stat, kommun
och landsting i frågor som rör barn och ungdom
med funktionshinder.
Den nya myndigheten skall inrättas den 1 juli
2001.
För 1999 redovisas ett anslagssparande på
7 871 000 kronor. Härav har regeringen beslutat
om indragning av 950 000 kronor.
Regeringens överväganden
Tabell 4.25:5 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
123 098
Pris- och löneomräkning
2 194
Förslag 2001
125 292
Anslaget har beräknats, med förbehåll för
resultatet av organisationskommitténs arbete, för
2002 2003 till oförändrad nivå i förhållande till
2001.
4.8.6 25:6 Skolutveckling och produktion
av läromedel för elever med
handikapp
Tabell 4.25:6 Anslagsutvecklingen för Skolutveckling och
produktion av läromedel för elever med handikapp
Tusental kronor
1999
Utfall
25 743
Anslags-
sparande
918
2000
Anslag
21 470
Utgifts-
prognos
22 111
2001
Förslag
21 788
2002
Beräknat
22 228
1
2003
Beräknat
22 705
1
1 Motsvarar 21 788 tkr i 2001 års prisnivå.
Ur anslaget bekostas dels bidrag enligt
förordningen (1991:978) om statsbidrag till
produktion av vissa läromedel, dels kostnader för
utveckling och produktion av, samt information
om läromedel för elever med funktionshinder.
Från anslaget finansieras även kostnader för
arvoden till externa läromedelsproducenter och
annan expertis samt köpta tjänster för denna
verksamhet. Vidare bekostas av anslaget olika
utvecklingsinsatser enligt bedömning av Statens
institut för handikappfrågor i skolan (SIH).
Målet är att framställa läromedel och hjälpmedel i
nödvändigt antal och av god kvalitet för att
tillgodose målgruppens behov och att elever med
funktionshinder skall kunna delta i utbildningar
på samma villkor som andra.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 4.25:6 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig-
rättslig
verksamhet
Intäkter till
inkomsttitel
(Som inte får
disponeras)
Intäkter
som får
disponeras1
Kostnader
Resultat
(intäkt -
kostnad)
Utfall 1999
0
13 464
39 208
- 25 744
Prognos 2000
0
13 800
39 188
- 22 388
Budget 2001
0
13 500
34 970
- 21 470
1 SIH får intäkter från främst läromedelsförsäljning.
Regeringens överväganden
Enligt regeringens proposition Elever med
funktionshinder ansvar för utbildning och stöd
(prop. 1998/99:105) skall statens engagemang
för produktion av läromedel och studiematerial
för barn, ungdomar och vuxna med
funktionshinder i förskola, skola och
vuxenutbildning utredas ytterligare.
Utgångspunkten skall vara Funkiskommitténs
(dir. 1995:134) respektive
Kunskapslyftskommitténs (dir. 1995:67)
överväganden och slutsatser. Direktiv bereds för
närvarande.
Ansvaret för det statliga engagemanget inom
läromedelsområdet ingår i den nya myndigheten
för statens stöd i specialpedagogiska frågor,
liksom det hittills gjort inom nuvarande SIH.
Tabell 4.25:6 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
21 470
Pris- och löneomräkning
318
Förslag 2001
21 788
4.8.7 25:7 Specialskolemyndigheten och
resurscenter1
Tabell 4.25:7 Anslagsutvecklingen för
Specialskolemyndigheten och resurscenter
Tusental kronor
1999
Utfall
436 069
2
Anslags-
sparande
52 1292
2000
Anslag
453 129
2
Utgifts-
prognos
463 0612
2001
Förslag
411 774
2002
Beräknat
371 510
3
2003
Beräknat
379 749
3
1 Från och med den 1 juli 2000 inrättades en ny myndighet,
Specialskolemyndigheten, varvid specialskolorna upphörde att vara egna
myndigheter.
2 Avser ramanslaget Specialskolor och resurscenter.
3 Motsvarar 363 774 tkr i 2001 års prisnivå.
Utbildningen i specialskolan har som mål att ge
barn och ungdomar med dövhet eller
hörselskada en till varje elevs förutsättningar
anpassad utbildning som så långt det är möjligt
motsvarar den utbildning som ges i grundskolan.
Resurscentren skall genom utredning och
träning främja den allsidiga utvecklingen hos
elever i det offentliga skolväsendet för barn och
ungdom samt informera och kompetensutveckla
lärare och övrig personal.
För 1999 redovisas ett anslagssparande på
52 129 000 kronor. Anslagssparandet varierar
liksom föregående år kraftigt mellan skolorna
och beror delvis på långsiktiga
kompetensutvecklingsstrategier för lärare vid
skolorna. En viss del av beloppet utgör medel
som står till regeringens disposition.
Regeringen räknar med att använda en del av
anslagssparandet i samband med
omorganisationen av verksamheten.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 4.25:7 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig-
rättslig
verksamhet
Intäkter till
inkomsttitel
(Som inte får
disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt -
kostnad)
Utfall 1999
52 601
2 4001
438 469
- 436 069
Prognos 2000
53 241
2 4001
465 461
- 463 061
Budget 20012
26 200
50 400
475 342
- 424 942
1 Till största delen avser intäkterna hyreskostnader från Härnösands kommun.
2 För 2001 har hänsyn tagits till att skolorna får disponera elevavgifterna.
Regeringens överväganden
Det totala antalet elever uppgick under
1999/2000 till 813, vilket är en ökning med fyra
elever jämfört med föregående år. Skolorna
framhåller i årsredovisningarna återigen den allt
större bristen på utbildade specialpedagoger.
Denna brist leder i sin tur till att skolorna är
tvungna att anställa lärare utan adekvat
utbildning och själva svara för utbildningen bl.a.
genom att köpa uppdragsutbildningar från olika
högskolor.
Specialskolemyndigheten, som inrättades den
1 juli 2000, skall samordna resurser,
utvecklingsarbete m.m. i syfte att stärka
utvecklingen av skolornas inre arbete för att
bidra till en ökad måluppfyllelse.
Som tidigare nämnts skall Statens institut för
handikappfrågor i skolan (SIH) enligt
kommittédirektiven (dir. 2000:09) ombildas till
en myndighet för Statens stöd i
specialpedagogiska frågor.
Myndigheten skall inrättas den 1 juli 2001.
Ett viktigt utvecklingsområde för de nya
myndigheterna bör vara att utreda orsakerna till
att en hög andel elever i specialskolan inte
uppnår målen samt vilka åtgärder som måste
vidtas.
Regeringen gjorde i propositionen Elever med
funktionshinder ansvar för utbildning och stöd
(prop. 1998/99:105, bet. 1999/2000:UbU4)
bedömningen att hemkommunens ersättning till
staten för den som är elev i specialskolan skall
höjas fr.o.m. hösten 2001 till 175 000 kronor per
elev och läsår. För närvarande tillförs
ersättningen inkomsttiteln 2811 Övriga
inkomster av statens verksamhet. Regeringen
föreslår att medlen i stället från den 1 juli 2001
tillförs anslaget och att anslaget räknas ned med
belopp motsvarande de beräknade
avgiftsinkomsterna. Regeringen har beräknat
inkomsterna till 96 miljoner kronor för läsåret
2001/02. Hänsyn har därvid tagits till att
värdkommunerna bör betala en lägre avgift för
elever i specialskolan. År 2001 uppstår således
halvårseffekt, vilket innebär att anslaget har
minskats med 48 miljoner kronor.
År 2002 har anslaget minskats med ytterligare
48 miljoner kronor.
Regeringen föreslår under utgiftsområde 25
Allmänna bidrag till kommuner, att medel
motsvarande den ökade avgiften från
hemkommunerna tillförs det generella
statsbidraget till kommuner och landsting.
Tabell 4.25:7 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
453 129
Pris- och löneomräkning
Minskat resursbehov
6 645
- 48 000
Förslag 2001
411 774
I avvaktan på förslag från kommittén för statens
stöd i specialpedagogiska frågor beräknas
anslaget i övrigt för 2002 2003 till oförändrad
nivå i förhållande till 2001.
4.8.8 25:8 Särskilda insatser på
skolområdet
Tabell 4.25:8 Anslagsutvecklingen för Särskilda insatser på
skolområdet
Tusental kronor
1999
Utfall
266 497
Anslags-
sparande
10 071
2000
Anslag
276 353
Utgifts-
prognos
272 033
2001
Förslag
278 526
2002
Beräknat
288 140
1
2003
Beräknat
296 670
1
1 Motsvarar 278 526 tkr i 2001 års prisnivå.
Under detta anslag beräknar regeringen medel
för
- bidrag enligt förordningen (1991:931) om
statsbidrag till särskilda insatser på
skolområdet till kommuner för samordnade
utbildningsinsatser avseende särskild
undervisning på sjukhus m.m. och
samordnade regionala utbildningsinsatser för
elever med funktionshinder
- ett elevbaserat tilläggsbidrag till Göteborgs,
Kristianstads, Stockholms och Umeå
kommuner för speciellt anpassad
gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade
elever (Rh) från hela landet
- bidrag till Örebro kommun enligt avtal
mellan staten och kommunen om viss statlig
ersättning avseende gymnasial utbildning i
Örebro för döva och hörselskadade elever
- särskilda statsbidrag enligt avtal mellan staten
och Sörmlands respektive Västmanlands
landsting samt Örebro kommun om bidrag
till kostnader för viss riksrekryterande
utbildning för elever med
utvecklingsstörning.
Den huvudsakliga faktorn som styr utgifterna
på området är antalet elever.
För 1999 redovisas ett anslagssparande på
10 071 000 kronor. Härav har regeringen beslutat
om indragning av 5 397 000 kronor. Regeringen
räknar med ett visst anslagssparande även 2000.
Regeringens överväganden
Regeringens förslag i propositionen Elever med
funktionshinder - ansvar för utbildning och
stöd (prop. 1998/99:105) berör bl.a.
riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa
elever med funktionshinder. Förslagen innebär
dock i princip oförändrad ansvarsfördelning
mellan hemkommunen och staten när det gäller
kostnader för utbildning. De nya avtal som skall
slutas mellan staten och de kommuner som
anordnar riksrekryterande gymnasial utbildning
för vissa elever med funktionshinder beräknas bli
klara under hösten 2000. Effekterna av avtalen
beräknas rymmas inom nuvarande medelsram.
Elevantalet vid riksgymnasierna beräknas i
stort sett till oförändrad nivå. Det innebär att
den i tidigare budgetproposition beräknade elev-
ökningen av svårt rörelsehindrade elever till
läsåret 2000/01 inte blir så stor som beräknats.
Mot bakgrund av vad som anförts beräknar
regeringen att medelsbehovet för 2001 2003 kan
minskas med 2 miljoner kronor i förhållande till
2000.
Tabell 4.25:8 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
276 353
Pris- och löneomräkning
Överföring till anslaget 25:3
4 173
- 2 000
Förslag 2001
278 526
4.8.9 25:9 Sameskolstyrelsen
Tabell 4.25:9 Anslagsutvecklingen för Sameskolstyrelsen
Tusental kronor
1999
Utfall
35 061
Anslags-
sparande
653
2000
Anslag
34 990
Utgifts-
prognos
35 500
2001
Förslag
29 666
2002
Beräknat
30 272
1
2003
Beräknat
30 927
1
1 Motsvarar 29 666 tkr i 2001 års prisnivå.
Utbildningen vid sameskolorna och den
integrerade samiska undervisningen i den
kommunala grundskolan har som mål att bevara
och utveckla det samiska språket och den
samiska kulturen genom att ge samiska barn en
utbildning med samisk inriktning. Utbildningen
skall i övrigt för sameskolan motsvara
utbildningen t.o.m. årskurs 6 i grundskolan och
för den integrerade samiska undervisningen
t.o.m. årskurs 9 i grundskolan.
Sameskolstyrelsen, som är styrelse för
sameskolorna och integrerad samisk
undervisning i den kommunala grundskolan, får
även efter avtal med en kommun fullgöra
kommunens uppgifter inom förskoleklassen och
förskole- och fritidshemsverksamheten för
samiska barn. Sameskolstyrelsen skall som
särskild uppgift utveckla, framställa och
distribuera läromedel för samisk undervisning.
Från detta anslag utbetalas även bidrag till
Samiskt utbildningscentrum i Jokkmokk
(tidigare Samernas folkhögskola).
Det finns sex sameskolor och den integrerade
samiska undervisningen bedrivs inom kommunal
grundskola i nio kommuner. Läsåret 1999/2000
gick 187 elever i sameskolan, jämfört med 189
elever läsåret 1998/99. Den integrerade
verksamheten omfattade 168 elever, jämfört med
150 elever läsåret dessförinnan.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 4.25:9 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig-
rättslig
verksamhet
Intäkter till
inkomsttitel
(Som inte får
disponeras)
Intäkter
som får
disponeras1
Kostnader
Resultat
(intäkt -
kostnad)
Utfall 1999
8 221
3 050
38 111
- 35 061
Prognos 2000
8 361
3 509
39 009
- 35 500
Budget 2001
8 889
4 900
34 566
- 29 666
1 Avser till största delen avgifter från kommuner.
Regeringens överväganden
Av anslaget skall Sameskolstyrelsen enligt
regleringsbrevet för 2000 utbetala 5 630 000
kronor till Samernas utbildningscentrum i
Jokkmokk som bidrag till deras verksamhet.
Samernas utbildningscentrums verksamhet är
inriktad på vuxenutbildning inom områdena
sameslöjd, det samiska språket samt samisk
kultur med inslag av natur/ekologi. Regeringen
beräknar därför ett belopp 5 709 000 kronor
under anslaget 25:15 Bidrag till viss verksamhet
inom vuxenutbildning.
Den tekniska justering av kompensationen för
premierna för avtalsförsäkringarna som gjordes
under anslaget i föregående års
budgetproposition var för högt beräknad.
Anslaget bör därför justeras ner med 30 000
kronor.
Regeringen ser positivt på den förskole- och
fritidshemsverksamhet som Sameskolstyrelsen
bedriver efter avtal med en kommun. Denna
verksamhet gynnar rekryteringen av samiska
barn till sameskolan och barnens språkliga
utveckling främjas. Regeringen avser att närmare
överväga de framtida formerna för denna
verksamhet.
Tabell 4.25:9 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
34 990
Pris- och löneomräkning
Överföring till anslaget 25:14
Teknisk justering
415
- 5 709
- 30
Förslag 2001
29 666
4.8.10 25:10 Maxtaxa i barnomsorgen
m.m.1
Tabell 4.25:10 Anslagsutvecklingen för Maxtaxa i
barnomsorgen m.m.
Tusental kronor
1999
Utfall
0
Anslags-
sparande
0
2000
Anslag
0
Utgifts-
prognos
0
2001
Förslag1
150 000
2002
Beräknat
4 400 000
2003
Beräknat
5 600 000
1 Nytt anslag.
Regeringens överväganden
I budgetpropositionen för 2000 beräknades av
anslagstekniska skäl medel för maxtaxa och
allmän förskola under anslaget A5 Förstärkning
av utbildning i storstadsregionerna. Medlen
uppgick till 1 700 miljoner kronor för 2001 och
3 400 miljoner kronor för 2002. Regeringen
föreslår nu att medlen för maxtaxa och allmän
förskola förs upp under ett särskilt anslag med
150 miljoner kronor 2001, 4 400 miljoner kronor
2002 och 5 600 miljoner kronor 2003.
Anslagsberäkningen förutsätter att regeringens
förslag i proposition Maxtaxa och allmän
förskola m.m. (prop. 1999/2000:129) antas av
riksdagen.
Ur anslaget skall bekostas ersättning till
kommunerna för de lagreglerade reformerna
allmän förskola och förskoleverksamhet för
arbetslösas eller föräldraledigas barn. Ur anslaget
bekostas även statsbidrag till de kommuner som
inför ett system med maxtaxa i
förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen
samt det statsbidrag för kvalitetssäkrande
åtgärder som skall lämnas till de kommuner som
inför maxtaxa. Vidare bekostas från anslaget
Skolverkets kostnader för arbete med
administration av rekvisitioner från
kommunerna samt för den uppföljning av
reformens olika delar för vilken Skolverket
föreslås ansvara.
Reformen innehåller ett antal olika delar som
kommer att genomföras vid skilda tidpunkter.
Kommunernas skyldighet att erbjuda
förskoleverksamhet för barn vars föräldrar är
arbetslösa eller föräldralediga för annat barn
träder, enligt regeringens förslag, i kraft den 1
juli 2001 vad avser barn till arbetslösa och den 1
januari 2002 för barn till föräldralediga.
Maxtaxan införs den 1 januari 2002 samtidigt
med det specialdestinerade bidraget om 500
miljoner kronor per år till kvalitetsstärkande
åtgärder inom förskoleverksamheten och
skolbarnsomsorgen. Allmän förskola, som
innebär att alla barn i åldern 4 till 5 år skall
erbjudas avgiftsfri förskola med en omfattning av
minst 525 timmar om året, införs enligt förslaget,
den 1 januari 2003.
Regeringen avser att återkomma i den
ekonomiska vårpropositionen för 2001 vad avser
överföring av medel från detta anslag till
utgiftsområde 25 för de lagreglerade delarna av
reformen.
Tabell 4.25:10 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
0
Förslag 2001
150 000
4.8.11 25:11 Bidrag till
personalförstärkningar i skola och
fritidshem1
Tabell 4.25:11 Anslagsutvecklingen för Bidrag till
personalförstärkningar i skola och fritidshem
Tusental kronor
1999
Utfall
0
Anslags
sparande
0
2000
Anslag
0
Utgifts-
prognos
0
2001
Förslag1
500 000
2002
Beräknat
1 500 000
2003
Beräknat
2 500 000
1 Nytt anslag.
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår att det införs ett särskilt
statsbidrag riktat till skolsektorn för att öka
personaltätheten. Bidraget avser att förbättra
förutsättningarna för att höja skolans resultat i
förhållande till mål uttryckta i läroplan och
kursplaner genom att tillföra mer personal till
skolan och fritidshemmen. Dessa förstärkningar
kommer att ha stor betydelse för de elever som
behöver stöd för att nå målen. Alla insatser som
görs tidigt i skolsystemet är av stor betydelse
särskilt när det gäller att erövra grundläggande
basfärdigheter.
Bidraget skall främst vara avsett för
förskoleklassen, grundskolan, särskolan och
fritidshemmen, men får också användas till
gymnasieskolan. Enligt regeringens mening skall
statsbidraget ses som en tidsbegränsad
kraftsamling. Efter fem år skall bidraget infogas i
det generella statsbidraget och blir då
nivåhöjande.
Avsikten är att statsbidraget stegvis skall
tillföra kommunerna utökade resurser med en
miljard kronor per läsår i fem år, med start
höstterminen 2001. För 2001 avsätts totalt 500
miljoner kronor, för 2002 1,5 miljarder kronor
osv. tills nivån 5 miljarder kronor är nådd.
Statsbidraget förs under femårsperioden upp på
ett särskilt anslag under utgiftsområde 16.
Det bör ankomma på regeringen att meddela
föreskrifter om de närmare villkoren för bidraget
och om dess administration. För riksdagens
information vill regeringen dock nämna följande.
För de kommuner som önskar erhålla bidraget
gäller särskilda villkor. Bidraget blir därmed ett
ömsesidigt åtagande mellan staten och respektive
kommun. Avsikten är att medlen skall användas
för personalförstärkningar som är strategiska för
att nå en ökad måluppfyllelse. Kommunen
bestämmer själv vilka personalkategorier som
pengarna skall användas för. På så sätt utnyttjas
fördelarna med lokala beslut och den flexibilitet
det ger.
Modellen för utbetalning avses göras
administrativt enkel. Alla kommuner skall kunna
få bidrag och beloppets storlek skall beräknas på
antalet elever i åldersgruppen 6 16 år. Vid
rekvisition av bidraget skall kommunen ange
vilka personalförstärkningar som planeras. Om
kommunen rekvirerar medel så gäller villkoren i
förordningen för användningen av medlen.
Skolverket ges i uppdrag att utbetala och följa
upp statsbidraget. Därmed bör en samordning
ske med annan uppföljning för att få kunskap
om hur undervisningskostnaderna och
personaltätheten utvecklas. För att därutöver
möjliggöra en mer direkt uppföljning bör
Skolverket kommunvis publicera samtliga
kommuners åtaganden på Internet. Därmed kan
såväl föräldrar, elever som personal lätt
informera sig om vad den egna kommunen åtagit
sig.
Kostnader i samband med Skolverkets
administration och uppföljning av statsbidraget
skall inrymmas i de beräknade medlen.
Tabell 4.25:11 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
0
Förslag 2001
500 000
4.8.12 25:12 Bidrag till viss verksamhet
motsvarande grundskola och
gymnasieskola
Tabell 4.25:12 Anslagsutvecklingen för Bidrag till viss
verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola
Tusental kronor
1999
Utfall
99 124
Anslags-
sparande
29 118
2000
Anslag
123 793
Utgifts-
prognos
109 977
2001
Förslag
114 540
2002
Beräknat
117 759
1
2003
Beräknat
120 510
1
1 Motsvarar 115 040 tkr i 2001 års prisnivå.
Under detta anslag beräknar regeringen medel
för
- särskilt verksamhetsstöd till bl.a. vissa riks-
rekryterande gymnasiala utbildningar och
förberedande dansutbildningar i Stockholm,
Göteborg och Malmö
- bidrag till kostnader för Sveriges anslutning
till examensorganisationen International
Baccalaureate Organisation (IBO) i Genéve,
särskilt statsbidrag till Göteborgs och
Stockholms kommuner för IB-utbildning
samt för IB-utbildning vid Sigtunaskolan
Humanistiska Läroverket
- ersättning till kommun och landsting för
kostnader för nordiska elever på gymnasial
nivå
- ersättning för personskada till elev i viss
gymnasieutbildning
- bidrag till riksinternatskolor enligt avtal
mellan staten och respektive riksinternatskola
samt statsbidrag till internationella grund-
och gymnasieskolor
- statsbidrag enligt förordningen (1996:565)
om statsbidrag till kostnader för
utlandssvenska elevers skolgång i Sverige.
Under innevarande budgetår lämnas
statsbidrag till de tre riksinternatskolorna
(Grännaskolan, Lundsbergs skola och
Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket), åtta
internationella grundskolor, vilket är en ökning
med en skola från föregående år (i Göteborg:
internationella skolan i Göteborgsregionen, i
Malmö: Bladins skola, i Stockholm: Tyska
skolan, Lycée Français Saint Louis, British
Primary School, The Tanto School och
International School of Stockholm samt i
Trollhättan: International School of Trollhättan),
två internationella gymnasieskolor båda i
Stockholm (Tyska skolan och Lycée Français
Saint Louis) samt till IB-utbildning i Göteborg,
Sigtuna och Stockholm. Elevutvecklingen vid de
internationella skolorna visar på en viss ökning.
Från anslaget utbetalas också bidrag till en
kommun för elever från annat nordiskt land
enligt överenskommelsen om nordisk
utbildningsgemenskap på gymnasial nivå.
Bidraget har för budgetåret 1999 omfattat 317
elever, fördelat med ett större antal på
höstterminen 1999.
Den huvudsakliga faktorn som styr utgifterna
på området är antalet elever. För 1999 redovisas
ett anslagssparande på 29 118 000 kronor. Härav
har regeringen beslutat om indragning av
19 170 000 kronor. Ett visst anslagssparande
beräknas även 2000 till följd av elevutvecklingen.
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår att 10 miljoner kronor förs
till anslaget 25:3 Forskning inom skolväsendet för
att öka utrymmet för forskningsinsatser. Vidare
föreslås att fr.o.m. 2001 överförs till
utgiftsområde 4 Rättsväsendet, anslaget 4:1
Polisorganisationen 2 225 000 kronor för
kostnader för Rikspolisstyrelsens ökade arbete
med anledning av förslagen om
lämplighetsprövning genom registerkontroll av
personal inom förskoleverksamhet, skola och
skolbarnsomsorg (prop. 1999/2000:123). Därtill
kommer en engångsanvisning på 500 000 kronor
för systemutveckling för 2001.
Vid anslagsberäkningen har en teknisk
justering gjorts av anslaget. Justeringen har
genomförts för att kompensera för ändring i
sättet att beräkna premier för de statliga
avtalsförsäkringarna.
Mot bakgrund av ovanstående beräknar
regeringen anslaget till 114 540 000 kronor för
2001, 117 759 000 kronor för 2002 och
120 510 000 kronor för 2003.
Tabell 4.25:12 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
123 793
Pris- och löneomräkning
Överföring till anslaget 25:3
Överföring till UO4: anslaget
4:1
Teknisk justering för
pensionspremier
1 869
- 10 000
- 2 750
1 628
Förslag 2001
114 540
4.8.13 25:13 Bidrag till svensk
undervisning i utlandet
Tabell 4.25:13 Anslagsutvecklingen för Bidrag till svensk
undervisning i utlandet
Tusental kronor
1999
Utfall
70 232
Anslags-
sparande
7 963
2000
Anslag
73 091
Utgifts-
prognos
77 001
2001
Förslag
74 195
2002
Beräknat
75 570
1
2003
Beräknat
77 112
1
1 Motsvarar 74 195 tkr i 2001 års prisnivå.
Bidragsbestämmelserna finns i förordningen
(1994:519) om statsbidrag till utbildning av
utlandssvenska barn och ungdomar.
Bestämmelserna innebär i korthet att statsbidrag
lämnas till huvudmannen för en svensk
utlandsskola, distansundervisning,
kompletterande svensk undervisning och
undervisning vid utländsk skola (internationell
skola).
Från anslaget bekostas även löneförmåner
m.m. som tillkommer nationellt anställda lärare
m.fl. vid Europaskolorna.
Bidrag lämnas även till Riksföreningen
Sverigekontakt.
Läsåret 1999/2000 fanns det 31 svenska
utlandsskolor. Antalet elever i reguljär utbildning
uppgick samma läsår till 1 197. Antalet elever
som deltog i distansundervisning med
handledning var 65 och i kompletterande svensk
undervisning 3 748. Antalet elever i svenska
sektioner vid internationella skolor utgjorde 159.
Det totala antalet elever vid Europaskolorna
var 358 (inklusive förskolan) läsåret 1999/2000,
varvid vid den svenska sektionen i Bryssel 141
elever och i Luxemburg 118 elever.
Anslaget är beroende av elevutvecklingen.
För budgetåret 1999 redovisas ett
anslagssparande på 7 963 000 kronor. Detta
hänför sig till beräknade medel för ersättning till
distansinstitut och för Europaskolorna.
Prognosen för innevarande budgetår visar att
medlen för svensk utlandsundervisning i stort
sett kommer att förbrukas, men att ett visst
anslagssparande uppstår av tilldelade medel för
Europaskolorna.
Regeringens överväganden
Tabell 4.25:13 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
73 091
Pris- och löneomräkning
1 104
Förslag 2001
74 195
Regeringen beräknar medelsbehovet för 2002
2003 till oförändrad nivå i förhållande till 2001.
4.8.14 25:14 Statens skolor för vuxna
Tabell 4.25:14 Anslagsutveckling Statens skolor för vuxna
Tusental kronor
1999
Utfall
36 304
Anslags-
sparande
4 922 4
2000
Anslag
41 834
1
Utgifts-
prognos
43 617
2001
Förslag
40 427
2002
Beräknat
41 265
2
2003
Beräknat
42 167
3
1Anslaget år 2000 minskades till 39 861 för att korrigera felaktig kompensation
för premierna för avtalsförsäkringar
2Motsvarar 40 427 tkr i 2001 års prisnivå.
3 Motsvarar 40 427 tkr i 2001 års prisnivå.
4 Av anslagssparandet har 1 166 tkr dragits in.
Statens skolor för vuxna (SSV) i Norrköping
(SSVN) och Härnösand (SSVH) skall
- öka tillgängligheten av vuxenutbildning
genom att erbjuda och utveckla
distansutbildning motsvarande den
kommunala vuxenutbildningen
- stimulera kommunernas användning av
distansutbildning
- utveckla läromedel, pedagogik och metoder
för distansutbildning
- sträva efter att minimera antalet
studieavbrott samt
- främja för män och kvinnor otraditionella
studieval.
Under budgetåret 1999 redovisade skolorna en
omslutning på 42,7 miljoner kronor (SSVN)
respektive 43,5 miljoner kronor (SSVH), vilket
är en ökning jämfört med föregående år.
Av anslagssparandet har 1 166 000 kronor
dragits in enligt särskilt regeringsbeslut.
Budget för uppdragsverksamhet
Tabell 4.25:14 Budget för uppdragsverksamhet i
Norrköping
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(Intäkt -
kostnad)
Utfall 1999
20 934
20 637
297
Prognos 2000
21 203
21 935
-732
Budget 2001
20 600
20 550
50
Tabell 4.25:14 Budget för uppdragsverksamhet i
Härnösand
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(Intäkt -
kostnad)
Utfall 1999
23 475
23 679
-204
Prognos 2000
23 000
23 500
-500
Budget 2001
26 500
26 500
0
Den uppdragsfinansierade verksamheten hade
1999 en omslutning av drygt 44 miljoner
kronor. Till följd av att uppdragsverksamheten
vid SSVN har ett ackumulerat underskott bör
avgiftsintäkterna under de kommande åren
överstiga de beräknade kostnaderna för att
verksamheten på sikt skall kunna uppnå det
ekonomiska målet, dvs. full kostnadstäckning.
Merparten av den verksamhet som redovisas
som uppdrag är knuten till kunskapslyftet.
Endast en femtedel utgörs av uppdrag från
företag med flera.
Regeringens överväganden
I avvaktan på propositionen om vuxnas lärande i
slutet av året, i vilken bl.a. SSV:s framtid och
utvecklingen av det flexibla lärandet i den
gymnasiala vuxenutbildningen kommer att
behandlas, föreslås ett oförändrat anslag.
Tabell 4.25:14 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
41 834
Korrigering av felaktig
kompensation av avtalspremien
-1 973
Pris- och löneomräkning
566
Förslag 2001
40 427
4.8.15 25:15 Bidrag till viss verksamhet
inom vuxenutbildning
Tabell 4.25:15 Anslagsutveckling Bidrag till viss
verksamhet inom vuxenutbildning
Tusental kronor
1999
Utfall
147 555
Anslags-
sparande
41 344
2000
Anslag
140 701
Utgifts-
prognos
162 184
2001
Förslag
163 535
2002
Beräknat
166 802
1
2003
Beräknat
170 342
2
1 Motsvarar 163 535 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 163 535 tkr i 2001 års prisnivå.
Från anslaget bekostas statsbidrag till
- kompletterande utbildningar enligt
förordningen (2000:521) om statligt stöd
till kompletterande utbildningar
- Katrineholms Tekniska skola enligt
förordningen (SKOLFS 1991:52) om
statsbidrag för riksrekryterande teknisk
vuxenutbildning vid Katrineholms
Tekniska skola
- Nordiska scenografiskolan i Skellefteå
- Svenska hemslöjdsföreningarnas
riksomfattande kursverksamhet anordnad
länsvis i samverkan med de regionala
hemslöjdsföreningarna
- försöksverksamhet och utvecklingsarbete
inom vuxenutbildningsområdet enligt
särskilda regeringsbeslut
- Samernas Utbildningscentrum.
Anslagssparandet på 41 344 000 kronor från
budgetåret 1999 hänförs bl.a. till att flera av de
kompletterande utbildningarna inte har helt
utnyttjat sin ram av årselevplatser. Några
utbildningar genomförs inte heller varje år.
Katrineholms Tekniska skola får statsbidrag för
riksrekryterande teknisk vuxenutbildning. De
senaste åren har elevantalet understigit det
beräknade varför avsatta medel inte förbrukats.
Av anslaget beräknas ca 1 miljon kronor för
extra statsbidrag till kompletterande utbildningar
enligt beslut av regeringen i varje enskilt fall.
Dessa medel används för oförutsedda stora
utgifter och har därför fördelats med stor
oregelbundenhet under de senaste budgetåren.
Regeringens överväganden
Skolverket har den 14 augusti 2000 överlämnat
en utvärdering av verksamheten vid Nationellt
centrum för sfi och svenska som andraspråk.
Verket har pekat på vissa brister i verksamheten
och lämnat förslag på förbättringar. Verket
föreslår att centrumet skall få fortsatt statsbidrag.
Regeringen avser att dels återkomma angående
centrumets verksamhet efter 2001, dels att
uppdra till Skolverket att även fortsättningsvis
följa och utvärdera verksamheten.
För budgetåret 2000 avsattes 5 miljoner
kronor för utvecklingsinsatser i syfte att
stimulera rekrytering av lågutbildade vuxna
invandrare i storstäderna. Regeringen har därför
uppdragit till Skolverket att initiera en
arbetsgrupp som skall fördela medlen.
Från anslaget har till försöks- och
utvecklingsarbete inom
vuxenutbildningsområdet avsatts 4 miljoner
kronor för en särskild satsning på pilotprojekt
inom Särvux, i syfte att stärka kvaliteten och
utveckla verksamheten. Totalt inkom 26
projektansökningar av vilka nio beviljades. Dessa
är spridda över landet och har varierande
inriktning.
En satsning på ett kompetenscentrum för
vuxnas lärande inleds under 2000.
Lärarutbildningar har inbjudits att söka
planeringsbidrag för att utveckla ett koncept för
hur ett regionalt utvecklingscentrum skall kunna
byggas upp.
15 miljoner kronor av de medel som i
vårpropositionen beräknats under utg.omr. 8 för
att öka sysselsättningen bland invandrare har
förts till anslaget. 7,5 miljoner kronor skall
användas till förbättringar av
svenskundervisningen för invandrare och 7,5
miljoner kronor för uveckling av den
försöksverksamhet med validering av utländska
yrkeskompetens som nu genomförs av
valideringsutredningen (U1999:06).
Riksdagen har under anslaget A10
Sameskolstyrelsen för 2000 anvisat medel till
Samernas utbildningscentrum. Eftersom medlen
till centrumet i första hand avser att stödja
utbildning för vuxna samer beräknas dessa medel
fr.o.m. 2001 under detta anslag.
Samernas utbildningscentrum bedriver
utbildning i Jokkmokks kommun.
Utbildningarna har stark samisk anknytning,
bl.a. bedrivs utbildning i sameslöjd, ekologi och
samisk skinnkonfektion. Utbildning i de samiska
språken förekommer också.
Under 1999 erhöll Samernas
utbildningscentrum medel motsvarande
5 630 000 kronor från anslaget till
Sameskolstyrelsen. Skolan har under 1999
genomfört sammanlagt 2 693 elevveckor.
Tabell 4.25:15 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
140 701
Pris- och löneomräkning
2 125
Överföring från 25:9
5 709
Överföring från utg.omr. 8
15 000
Förslag 2001
163 535
4.8.16 25:16 Särskilda utbildningsinsatser
för vuxna
Tabell 4.25:16 Anslagsutveckling Särskilda
utbildningsinsatser
Tusental kronor
1999
Utfall
4 153 738
Anslags-
sparande
288 552 3
2000
Anslag
4 307 844
Utgifts-
prognos
4 210 500
2001
Förslag
4 156 379
2002
Beräknat
3 808 713
1
2003
Beräknat
2 655 285
2
1 Motsvarar 3 683 962 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 2 495 329 tkr i 2001 års prisnivå.
3 Av anslagssparandet har 235 255 tkr dragits in
Från anslaget bekostas statsbidrag enligt
förordningen (1998:276) om statligt stöd till
särskilda satsningar på utbildning av vuxna,
bidrag till fackliga organisationer m.fl. för
uppsökande verksamhet och utbildning i
samhällsfrågor, till försöksverksamheten med
kvalificerad yrkesutbildning (KY) samt medel
för särskilda utvecklingsinsatser och
stimulansåtgärder. Under anslaget redovisas
också medel för administration, information och
utvärdering av försöksverksamheten med
kvalificerad yrkesutbildning.
Statens skolverk disponerar för 2000
ytterligare 1 500 platser inom ramen för
kunskapslyftet för kommuner med särskilda
omställningsproblem på grund av
strukturomvandlingar inom försvarsmakten.
Dessa platser finansierades med en höjd
anslagskredit.
Anslagssparandet, som huvudsakligen beror
på att kostnaden för försöksverksamheten med
kvalificerad yrkesutbildning blivit lägre än
beräknat, uppgick för 1999 till 288 552 000
kronor. Av anslagssparandet har 235 255 000
kronor dragits in.
Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att under 2001, i fråga om
ramanslaget 25:16 Särskilda utbildningsinsatser för
vuxna, besluta om bidrag till viss kvalificerad
yrkesutbildning som inklusive tidigare åtaganden
uppgår till högst 1 652 000 000 kronor under
åren 2002 2005.
Tabell 4 25:16 Ekonomiskt bemyndigande för kvalificerad
yrkesutbildning
Tusental kronor
1999 utfall
2000
prognos
20001
beräknat
2002-2005
beräknat
Utestående
förpliktelser
vid årets
början
835 600
1 394 700
1 263 000
Nya
förpliktelser
1 237 600
517 000
1 089 000
Infriade
förplitelser1
-466 700
-648 700
-700 000
1 652 000
Utestående
förpliktelser
vid årets
slut
1 606 500
1 263 000
1 652 000
Erhållen
föreslagen
bemyndigan
deram 2)
-
-
1 652 000
1 Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.
2) Bemyndiganderam har ej erhållits för 1999 och 2000
Regeringens överväganden
Kunskapslyftet
I 2000 års ekonomiska vårproposition gjorde
regeringen bedömningen att satsningen på
kunskapslyftet skulle vidmakthållas på en i
huvudsak oförändrad nivå till utgången av 2002.
För 2003 beräknades medel för sammanlagt
56 000 årsstudieplatser inom kommunal
vuxenutbildning och i folkhögskolan.
Neddragningen redovisades under utg.omr. 15
och under utg.omr. 16.
En rad skäl talar mot att en så kraftig
minskning av volymen sker från ett budgetår till
nästa. Inte minst de praktiska möjligheterna att
anpassa utbildningsorganisationen till en lägre
nivå motiverar att minskningen sker successivt
under några år. Föreliggande information tyder
på ett lägre sökandetryck under våren 2000 såväl
på utbildningsplatser som på det särskilda
utbildningsbidraget. En sådan utveckling är
naturlig med hänsyn till det kraftigt förbättrade
sysselsättningsläget.
Regeringen gör därför bedömningen, att en
successiv minskning bör inledas under andra
halvåret 2001. En sådan åtgärd bör också bidra
till att något begränsa bristen på lärare i främst
gymnasieskolan. Regeringen avser att i den
aviserade propositionen om vuxnas lärande
senare i år återkomma till frågan om hur
minskningen skall kunna genomföras utan att
den pågående förnyelsen av vuxenutbildningen
avstannar.
Minskningen av antalet platser beräknas till ca
15 000 fr.o.m. det andra halvåret 2001.
Regeringen gör bedömningen att
anpassningen till en ny, lägre nivå bör ske
parallellt inom folkhögskolan och den
kommunala vuxenutbildningen men att
folkbildningens andel av kunskapslyftet bör öka
något.
Den parlamentariska
Kunskapslyftskommittén, som haft i uppdrag att
följa verksamheten i kunskapslyftet och ta fram
underlag för en reformering av
vuxenutbildningen, överlämnade sitt
slutbetänkande till regeringen, Kunskapsbygget
2000 det livslånga lärandet (SOU 2000:28), den
4 april 2000. Mot bakgrund av de förslag som
kommittén presenterar i sitt betänkande och de
synpunkter som kommer in, avser regeringen att
i en särskild proposition i slutet av året lämna
förslag om vuxnas lärande.
Uppsökande verksamhet och utbildning i
samhällsfrågor.
Regeringen beräknar för 2001 40 miljoner
kronor för uppsökande verksamhet och
utbildning i samhällsfrågor. Verksamheten
förutsätts ske i nära kontakt med anordnarna av
kunskapslyftet. Under nästa budgetår bör högst
5 miljoner kronor av ramen kunna användas för
motsvarande aktiviteter inom
handikapporganisationerna.
Kvalificerad yrkesutbildning
Regeringens utgångspunkt är att
försöksverksamheten med kvalificerad
yrkesutbildning skall övergå i reguljär
verksamhet och återkommer därför i frågan till
riksdagen i en proposition i slutet av 2000.
Tabell 4.25:16 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
4 404 975
Pris- och löneomräkning
66 515
Överföring till 25:78
- 1 000
Föreslagen volymminskning av
kunskapslyftet
- 314 111
Förslag 2001
4 156 379
4.8.17 25:17 Uppsala universitet:
Grundutbildning
Tabell 4.25:17 Anslagsutvecklingen för grundutbildning
vid Uppsala universitet
Tusental kronor
1999
Utfall
762 942
Anslags-
sparande
28 567
2000
Anslag
802 766
Utgifts-
prognos
799 153
2001
Förslag
860 073
2002
Beräknat
909 8921
2003
Beräknat
946 1792
1 Motsvarar 890 984 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 906 440 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de
särskilda åtaganden som skall gälla för
universitetet.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Uppsala universitet har för budgetåret 1999
redovisat helårsprestationer motsvarande 11,3
miljoner kronor mer än vad som kan ersättas
inom beslutat s.k. takbelopp.
För treårsperioden 1997 1999 har mål
fastställts för antalet examina vid Uppsala
universitet. Examinationsmål och utfall framgår
av tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000
finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande
högskoleutbildning, Examinationsmål.
Tabell 4.25:17 Examinationsmål för grundutbildningen
EXAMEN
MÅL
1997
-1999
UTFALL
1997
-1999
MÅL
2001
-2004
PLANERAT
2005
-2008
Magisterexamen
1 900
2 338
3 340
-
Civilingenjörsexamen
550
459
800
1 220
Grundskollärare 4-9*
530
295
-
-
Gymnasielärare*
470
355
-
-
Apotekare
250
230
-
-
* Regeringen avser att ange framtida mål i regleringsbrevet för 2001.
Avseende helårsstudenter har universitetets
utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 106
procent. Beträffande antalet helårsstudenter
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena har 99 procent av
uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per
lärosäte framgår av tabell i avsnittet
Grundläggande högskoleutbildning,
Utbildningsuppdraget.
I enlighet med de av regeringen angivna målen
har antalet helårsstudenter under åren 1997 1999
ökat i förhållande till perioden 1993/94 1995/96
inom det farmaceutiska utbildningsområdet,
gymnasielärarutbildningen, de
naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena, den biomedicinska
utbildningen samt grundskollärarutbildningen
med inriktning mot undervisning i årskurserna
4 9.
Målet att öka andelen studerande kvinnor
inom de tekniska och naturvetenskapliga
utbildningar där kvinnor är underrepresenterade
har uppnåtts, men inte målet att öka andelen
studerande män inom de lärar-, vård- och
farmaciutbildningar där män är
underrepresenterade.
Målet att minska antalet helårsstudenter under
åren 1997 1999 i förhållande till perioden
1993/94 1995/96 har uppnåtts inom såväl den
barn- och ungdomspedagogiska utbildningen
som grundskollärarutbildningen med inriktning
mot undervisning i årskurserna 1 7.
Det särskilda åtagandet att anordna
naturvetenskaplig och teknisk utbildning för
studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT-
svux) har fullgjorts till 64 procent. Övriga
särskilda åtaganden har fullgjorts.
Uppsala universitetet har vidare fullgjort
vårdhögskoleutbildning omfattande 978
helårsstudenter på uppdrag av Landstinget i
Uppsala län.
Uppsala universitet har redovisat vidtagna
åtgärder och satsningar med anledning av
universitetets handlingsprogram avseende
samverkan med det omgivande samhället.
Universitetet har vidare redovisat åtgärder som
vidtagits med anledning av
kvalitetsutvecklingsprogrammet.
Antalet lärarårsverken vid universitetet var
1 419 stycken 1999. Andelen lärare med
doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare)
var 70 procent 1999 mot 67 procent 1998. Av
universitetets lärare var 29 procent kvinnor och
av universitetslärare med doktorsexamen var 22
procent kvinnor. Antalet professorer var 308
stycken 1999 mot 293 stycken 1998 (årsverken).
Resursfördelning 2001
Tabell 4.25:17 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
842 376
Särskilda åtaganden
- NT-svux
11 052
- internationell lärarfortbildning och
språkassistentverksamhet samt viss
fortbildning för modersmålslärare
6 645
Summa
860 073
Planeringsförutsättningar
Som underlag för universitetets fortsatta
planering redovisas i tabellen över
examinationsmål under rubriken
Resultatinformation antalet avlagda examina
under treårsperioden 1997 1999. Vidare
redovisas examinationsmål för fyraårsperioden
2001 2004 samt regeringens beräkning av vissa
examinationsmål för fyraårsperioden 2005-2008.
Tabell 4.25:17 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
802 766
Pris- och löneomräkning
16 519
Ökat resursbehov
40 788
Förslag 2001
860 073
4.8.18 25:18 Uppsala universitet:
Forskning och forskarutbildning
Tabell 4.25:18 Anslagsutvecklingen för forskning och
forskarutbildning vid Uppsala universitet
Tusental kronor
1999
Utfall
971 152
Anslags-
sparande
0
2000
Anslag
976 369
Utgifts-
prognos
976 369
2001
Förslag
1 011 513
2002
Beräknat
1 042 3791
2003
Beräknat
1 075 3872
1 Motsvarar 1 020 713 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 1 030 213 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas ersättning för forskning
och forskarutbildning.
Regeringens överväganden
De mål och resurser för verksamheten som
föreslås i denna proposition och riktlinjerna i
2000 års forskningspolitiska proposition (prop.
2000/01:3) bör gälla.
Resultatinformation
För treårsperioden 1997 1999 har mål fastställts
för antalet examina inom forskarutbildningen vid
Uppsala universitetet enligt tabellen nedan.
Uppsala universitet har uppnått
examinationsmålen för forskarutbildningen
inom humanistisk-samhällsvetenskapligt och
medicinskt vetenskapsområde, men inte inom
naturvetenskapligt vetenskapsområde.
Examinationsmålen för 2000 finns angivna i
tabell i avsnittet Forskning och
forskarutbildning, Mål för forskning och
forskarutbildning.
Tabell 4.25:18 Examinationsmål för forskarutbildningen
VETENSKAPSOMRÅDE
MÅL
1997-1999
UTFALL
1997-1999
MÅL
2001-2004
Humanistisk-
samhällsvetenskapligt
274
322
438
Medicinskt
283
288
448
Naturvetenskapligt
367
329
445
Uppsala universitet hade enligt regleringsbrev
som rekryteringsmål att minst 22 procent av de
professorer som anställdes under treårsperioden
1997 1999 skulle vara kvinnor. Andelen kvinnor
bland professorerna som anställdes under
treårsperioden 1997 1999 var 22 procent.
Några resultat om forskningen och
forskarutbildningen vid Uppsala universitet
redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 4.25:18 Resultat, forskning och forskarutbildning
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
1998
1999
1998
1999
Nyantagna
forskarstuderande
426
407
44 %
42 %
Aktiva (ht)1
2 552
2 466
44 %
45 %
Doktorsexamina
278
335
36 %
38 %
Licentiatexamina
72
100
31 %
35 %
Professorer2
293
308
9 %
11 %
1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst
10 %.
2 Heltidsekvivalenter.
Uppsala universitet har tillsammans med
Sveriges lantbruksuniversitet inrättat Linné-
Centrum för bioinformatik under 1999.
Ångströmlaboratoriet och Swedish Learning
Lab, ett samarbetsprojekt med Karolinska
institutet, Kungl. Tekniska högskolan och
Stanford University, har under året beviljats
externa bidrag.
Omfattningen av forskningsmedel har ökat
vid universitetet från 2 073 miljoner kronor 1998
till 2 183 miljoner kronor 1999, varav 52 procent
avser universitetets anslag.
Resursfördelning 2001
Regeringen har vid beräkningen av anslaget
utgått från följande belopp. Inom posterna för de
olika vetenskapsområdena bör minst de belopp
som framgår av tabellen disponeras för
studiefinansiering inom forskarutbildningen.
Tabell 4.25:18 Resursfördelning för forskning och
forskarutbildning
Tusental kronor
VETENSKAPSOMRÅDE M.M.
2001
ANSLAG
2001
STUDIEFINANSIERING
Humanistisk-
samhällsvetenskapligt
291 106
77 748
Medicinskt
178 904
33 478
Naturvetenskapligt1
302 183
86 966
Tekniskt1
Kollegiet för samhällsforskning
(SCASSS)
12 926
Forskarskolor
10 000
Ersättning för lokalhyror m.m.
216 394
Summa
1 011 513
198 192
1 I anslagsposten naturvetenskapligt vetenskapsområde ingår medel för teknisk
forskning och forskarutbildning.
I anslagsposten Humanistisk-samhällsvetenskap-
ligt vetenskapsområde ingår engångsvis 800 000
kronor för en allmän förstärkning av forskning
och forskarutbildning samt 2 500 000 kronor
som en förstärkning av humaniora. Vidare i
anslagsposten Kollegiet för samhällsforskning
(SCASSS) ingår 3 000 000 kronor som en
förstärkning av det humanistisk-
samhällsvetenskapliga forskningsområdet. I
anslagsposten Forskarskolor ingår 5 000 000
kronor för Forskarskola i matematik och
beräkningsvetenskap och 5 000 000 kronor för
Forskarskola i ekonomi.
Planeringsförutsättningar
Som underlag för universitetets fortsatta
planering redovisas i tabellen över
examinationsmål under rubriken
Resultatinformation antalet avlagda examina
inom forskarutbildningen vid universitetet under
treårsperioden 1997 1999. Vidare redovisas
examinationsmål för forskarutbildningen för
fyraårsperioden 2001 2004. Som
planeringsförutsättning bör gälla att Uppsala
universitet skall erhålla ytterligare 10 000 000
kronor 2002 för två forskarskolor. För 2003
erhåller universitetet ytterligare 7 000 000 kronor
för forskarskolor samt 2 500 000 kronor som en
förstärkning av humaniora.
Tabell 4.25:18 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
976 369
Pris- och löneomräkning
18 844
Överföring från anslaget 25:70
16 300
Förslag 2001
1 011 513
4.8.19 25:19 Lunds universitet:
Grundutbildning
Tabell 4.25:19 Anslagsutvecklingen för grundutbildning
vid Lunds universitet
Tusental kronor
1999
Utfall
992 064
Anslags-
sparande
48 135
2000
Anslag
1 029 776
Utgifts-
prognos
1 025 520
2001
Förslag
1 086 137
2002
Beräknat
1 145 5561
2003
Beräknat
1 189 7142
1 Motsvarar 1 120 618 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 1 137 858 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de
särskilda åtaganden som skall gälla för
universitetet.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Lunds universitet har för budgetåret 1999
redovisat helårsprestationer motsvarande 0,9
miljoner kronor mer än vad som kan ersättas
inom beslutat s.k. takbelopp.
För treårsperioden 1997 1999 har mål
fastställts för antalet examina vid Lunds
universitet. Examinationsmål och utfall framgår
av tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000
finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande
högskoleutbildning, Examinationsmål.
Tabell 4.25:19 Examinationsmål för grundutbildning
EXAMEN
MÅL
1997
-1999
UTFALL
1997
-1999
MÅL
2001
-2004
PLANERAT
2005
-2008
Magisterexamen
1 800
2 450
3 740
-
Civilingenjörsexamen
1 700
1 671
2 510
2 865
Grundskollärare 4-9*
440
219
-
-
Gymnasielärare*
770
371
-
-
* Regeringen avser att ange framtida mål i regleringsbrevet för 2001.
Avseende helårsstudenter har universitetets
utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 98
procent. Beträffande antalet helårsstudenter
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena har 109 procent av
uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per
lärosäte framgår av tabell i avsnittet
Grundläggande högskoleutbildning,
Utbildningsuppdraget.
I enlighet med de av regeringen angivna målen
har antalet helårsstudenter under åren 1997 1999
ökat i förhållande till perioden 1993/94 1995/96
inom den biomedicinska utbildningen samt
logopedutbildningen, men inte inom de
naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena. Skälet till detta är att delar
av de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena överförts till Malmö
högskola. Detsamma gäller lärarutbildningar för
vilka examinationsmål fastställts för
treårsperioden 1997 1999.
Målet att öka andelen studerande kvinnor
inom naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar där kvinnor är underrepresenterade
har uppnåtts liksom delvis målet att öka andelen
studerande män inom de vårdutbildningar där
män är underrepresenterade.
Det särskilda åtagandet att anordna
naturvetenskaplig och teknisk utbildning för
studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT-
svux) har fullgjorts till 54 procent. Övriga
särskilda åtaganden har fullgjorts.
Lunds universitetet har vidare fullgjort
vårdhögskoleutbildning omfattande 1 000
helårsstudenter på uppdrag av Region Skåne.
Högskoleverket har nyligen granskat och
bedömt lärosätenas arbete med jämställdhet,
studentinflytande samt social och etnisk
mångfald (Högskoleverkets rapportserie 2000:8
R). Lunds universitetet hör till de två lärosäten
som av Högskoleverket bedömts ha den mest
genomgripande och välorganiserade
verksamheten vad gäller studentinflytande.
Lunds universitet har i enlighet med
regeringens uppdrag redovisat en strategi för
samverkan med det omgivande samhället
tillsammans med ett tydligare handlingsprogram.
Universitetet har vidare redovisat åtgärder som
vidtagits med anledning av
kvalitetsutvecklingsprogrammet.
Antalet lärarårsverken vid universitetet var
2 076 stycken 1999. Andelen lärare med
doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare)
var 76 procent 1999 mot 71 procent 1998. Av
universitetets lärare var 28 procent kvinnor och
av universitetets lärare med doktorsexamen var
22 procent kvinnor. Antalet professorer var 342
stycken 1999 mot 344 stycken 1998 (årsverken).
Resursfördelning 2001
Tabell 4.25:19 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
1 049 718
Särskilda åtaganden
- NT-svux
12 352
- nationellt resurscentrum i fysik
1 022
- trafikflygarutbildning
23 045
Summa
1 086 137
Planeringsförutsättningar
Som underlag för universitetets fortsatta
planering redovisas i tabellen över
examinationsmål under rubriken
Resultatinformation antalet avlagda examina
under treårsperioden 1997 1999. Vidare
redovisas examinationsmål för fyraårsperioden
2001 2004 samt regeringens beräkning av vissa
examinationsmål för fyraårsperioden 2005 2008.
Tabell 4.25:19 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
1 029 776
Pris- och löneomräkning
20 740
Ökat resursbehov
35 621
Förslag 2001
1 086 137
4.8.20 25:20 Lunds universitet: Forskning
och forskarutbildning
Tabell 4.25:20 Anslagsutvecklingen för forskning och
forskarutbildning vid Lunds universitet
Tusental kronor
1999
Utfall
977 719
Anslags-
sparande
0
2000
Anslag
983 709
Utgifts-
prognos
983 709
2001
Förslag
1 018 384
2002
Beräknat
1 051 0521
2003
Beräknat
1 084 8122
1 Motsvarar 1 028 384 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 1 037 884 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas ersättning för forskning
och forskarutbildning.
Regeringens överväganden
De mål och resurser för verksamheten som
föreslås i denna proposition och riktlinjerna i
2000 års forskningspolitiska proposition (prop.
2000/01:3) bör gälla.
Resultatinformation
För treårsperioden 1997 1999 har mål fastställts
för antalet examina inom forskarutbildningen vid
Lunds universitetet enligt tabellen nedan. Lunds
universitet har uppnått examinationsmålen för
forskarutbildningen inom humanistisk-samhälls-
vetenskapligt, medicinskt, naturvetenskapligt
och tekniskt vetenskapsområde.
Examinationsmålen för 2000 finns angivna i
tabell i avsnittet Forskning och
forskarutbildning, Mål för forskning och
forskarutbildning.
Tabell 4.25:20 Examinationsmål för forskarutbildningen
VETENSKAPSOMRÅDE
MÅL
1997-1999
UTFALL
1997-1999
MÅL
2001-2004
Humanistisk-
samhällsvetenskapligt
247
305,5
371
Medicinskt
278
335,5
414
Naturvetenskapligt
209
209
294
Tekniskt
282
302
440
Lunds universitet hade enligt regleringsbrev som
rekryteringsmål att minst 19 procent av de
professorer som anställdes under treårsperioden
1997 1999 skulle vara kvinnor. Andelen kvinnor
bland professorerna som anställdes under
treårsperioden 1997 1999 var 16 procent.
Några resultat om forskningen och
forskarutbildningen vid Lunds universitet
redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 4.25:20 Resultat, forskning och forskarutbildning
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
1998
1999
1998
1999
Nyantagna
forskarstuderande
472
470
40 %
39 %
Aktiva (ht)1
3 133
3 089
41 %
41 %
Doktorsexamina
355
380
32 %
40 %
Licentiatexamina
116
131
30 %
33 %
Professorer2
344
342
10 %
9 %
1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst
10 %.
2 Heltidsekvivalenter.
Under 1999 har konstnärligt utvecklingsarbete
bland annat omfattat ett planerat konstnärligt
utvecklingscentrum där experimentella publika
former och avancerad digital teknik skall ges
möjlighet att samverka.
Omfattningen av forskningsmedel har ökat
vid universitetet från 2 454 miljoner kronor 1998
till 2 496 miljoner kronor 1999, varav 52 procent
avser universitetets anslag.
Resursfördelning 2001
Regeringen har vid beräkningen av anslaget
utgått från följande belopp. Inom posterna för de
olika vetenskapsområdena bör minst de belopp
som framgår av tabellen disponeras för
studiefinansiering inom forskarutbildningen.
Tabell 4.25:20 Resursfördelning för forskning och
forskarutbildning
Tusental kronor
VETENSKAPSOMRÅDE M.M.
2001
ANSLAG
2001
STUDIEFINANSIERING
Humanistisk-
samhällsvetenskapligt
241 879
69 884
Medicinskt
159 004
22 883
Naturvetenskapligt
199 057
59 988
Tekniskt
178 058
54 620
Konstnärligt utvecklingsarbete
4 390
Forskarskolor
10 000
Ersättning för lokalhyror m.m.
225 996
Summa
1 018 384
207 375
I anslagsposten Humanistisk-samhällsvetenskap-
ligt vetenskapsområde ingår 2 500 000 kronor
som en förstärkning av humaniora. I
anslagsposten Forskarskolor ingår 5 000 000
kronor för Forskarskola i mångvetenskaplig
naturvetenskap och 5 000 000 kronor för
Forskarskola i historia. I anslagsposten
Ersättning för lokalhyror m.m. ingår 3 189 000
kronor för lokalkostnader för ökade
hyreskostnader för nya och ombyggda lokaler
för Biomedicinskt centrum.
Planeringsförutsättningar
Som underlag för universitetets fortsatta
planering redovisas i tabellen över
examinationsmål under rubriken
Resultatinformation antalet avlagda examina
inom forskarutbildningen vid universitetet under
treårsperioden 1997 1999. Vidare redovisas
examinationsmål för forskarutbildningen för
fyraårsperioden 2001 2004. Som
planeringsförutsättning bör gälla att Lunds
universitet skall erhålla ytterligare 10 000 000
kronor 2002 för två forskarskolor. För 2003
erhåller universitetet ytterligare 7 000 000 kronor
för forskarskolor samt 2 500 000 kronor som en
förstärkning av humaniora.
Tabell 4.25:20 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
983 709
Pris- och löneomräkning
19 046
Ökat resursbehov
3 129
Överföring från anslaget 25:70
12 500
Förslag 2001
1 018 384
4.8.21 25:21 Göteborgs universitet:
Grundutbildning
Tabell 4.25:21 Anslagsutvecklingen för grundutbildningen
vid Göteborgs universitet
Tusental kronor
1999
Utfall
931 726
Anslags-
sparande
22 498
2000
Anslag
984 972
Utgifts-
prognos
975 390
2001
Förslag
1 059 240
2002
Beräknat
1 116 1921
2003
Beräknat
1 158 5172
1 Motsvarar 1 093 112 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 1 110 048 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de
särskilda åtaganden som skall gälla för
universitetet. Av anslagssparandet har 19 323 000
kronor dragits in genom regeringsbeslut den 21
juni 2000.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Göteborgs universitet har för budgetåret 1999
redovisat helårsprestationer motsvarande 17,6
miljoner kronor mer än vad som kan ersättas
inom beslutat s.k. takbelopp.
För treårsperioden 1997 1999 har mål
fastställts för antalet examina vid Göteborgs
universitet. Examinationsmål och utfall framgår
av tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000
finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande
högskoleutbildning, Examinationsmål.
Tabell 4.25:21 Examinationsmål för grundutbildningen
EXAMEN
MÅL
1997
-1999
UTFALL
1997
-1999
MÅL
2001
-2004
PLANERAT
2005
-2008
Magisterexamen
2 000
2 154
3 460
-
Grundskollärare 4 9*
840
649
-
-
Gymnasielärare*
670
553
-
-
* Regeringen avser att ange framtida mål i regleringsbrevet för 2001.
Avseende helårsstudenter har universitetets
utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 106
procent. Beträffande antalet helårsstudenter
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena har 104 procent av
uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per
lärosäte framgår av tabell i avsnittet
Grundläggande högskoleutbildning,
Utbildningsuppdraget.
I enlighet med de av regeringen angivna målen
har antalet helårsstudenter under åren 1997 1999
ökat i förhållande till perioden 1993/94 1995/96
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena, den biomedicinska
utbildningen, gymnasielärar- samt
logopedutbildningen.
Målet att öka andelen studerande kvinnor
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar där kvinnor är underrepresenterade
har uppnåtts, men inte målet att öka andelen
studerande män inom de lärarutbildningar där
män är underrepresenterade. Beträffande andelen
studerande män inom de vårdutbildningar där
män är underrepresenterade är
resultatredovisningen inte fullständig, förutom
på logopedutbildningen där målet att öka
andelen studerande män har uppnåtts.
Målet att minska antalet helårsstudenter under
åren 1997 1999 i förhållande till perioden
1993/94 1995/96 har uppnåtts inom såväl
tandläkarutbildningen som den barn- och
ungdomspedagogiska utbildningen samt
grundskollärarutbildningen med inriktning mot
undervisning i årskurserna 1-7. Beträffande
grundskollärarutbildningen med inriktning mot
undervisning i årskurserna 4-9 är
resultatredovisningen inte fullständig.
Det särskilda åtagandet att anordna
naturvetenskaplig och teknisk utbildning för
studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT-
svux) har fullgjorts till 86 procent. Övriga
särskilda åtaganden har fullgjorts.
Högskoleverket har nyligen granskat och
bedömt lärosätenas arbete med jämställdhet,
studentinflytande samt social och etnisk
mångfald (Högskoleverkets rapportserie 2000:8
R). Göteborgs universitetet hör till de fem
lärosäten som av Högskoleverket bedömts ha
den mest genomgripande och välorganiserade
verksamheten vad gäller social och etnisk
mångfald.
Göteborgs universitet har i enlighet med
regeringens uppdrag redovisat en strategi för
samverkan med det omgivande samhället
tillsammans med ett tydligare handlingsprogram.
Universitetet har vidare redovisat åtgärder som
vidtagits med anledning av
kvalitetsutvecklingsprogrammet.
Antalet lärarårsverken vid universitetet var
1 514 stycken 1999. Andelen lärare med
doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare)
var 58 procent 1999 mot 57 procent 1998. Av
universitetets lärare var 39 procent kvinnor och
av universitetets lärare med doktorsexamen var
25 procent kvinnor. Antalet professorer var 293
stycken 1999 mot 256 stycken 1998 (årsverken).
Resursfördelning 2001
Tabell 4.25:21 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
1 030 392
Särskilda åtaganden
- NT-svux
27 305
- nationellt resurscentrum i matematik
1 543
Summa
1 059 240
Från och med 2001 tilldelas Göteborgs
universitet medel för 5 helårsstudenter och
helårsprestationer inom utbildningsområdet
media utöver universitetets nuvarande uppdrag.
Planeringsförutsättningar
Som underlag för universitetets fortsatta
planering redovisas i tabellen över
examinationsmål under rubriken
Resultatinformation antalet avlagda examina
under treårsperioden 1997 1999. Vidare
redovisas examinationsmål för fyraårsperioden
2001 2004.
Tabell 4.25:21 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
984 972
Pris- och löneomräkning
20 394
Överföring från anslaget 25:70
1 036
Ökat resursbehov
52 838
Förslag 2001
1 059 240
4.8.22 25:22 Göteborgs universitet:
Forskning och forskarutbildning
Tabell 4.25:22 Anslagsutvecklingen för forskning och
forskarutbildning vid Göteborgs universitet
Tusental kronor
1999
Utfall
795 590
Anslags-
sparande
0
2000
Anslag
799 136
Utgifts-
prognos
799 136
2001
Förslag
827 059
2002
Beräknat
854 7241
2003
Beräknat
883 5092
1 Motsvarar 837 059 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 846 559 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas ersättning för forskning
och forskarutbildning.
Regeringens överväganden
De mål och resurser för verksamheten som
föreslås i denna proposition och riktlinjerna i
2000 års forskningspolitiska proposition (prop.
2000/01:3) bör gälla.
Resultatinformation
För treårsperioden 1997 1999 har mål fastställts
för antalet examina inom forskarutbildningen vid
Göteborgs universitetet enligt tabellen nedan.
Göteborgs universitet har uppnått
examinationsmålen för forskarutbildningen
inom humanistisk-samhällsvetenskapligt,
medicinskt och naturvetenskapligt
vetenskapsområde. Examinationsmålen för 2000
finns angivna i tabell i avsnittet Forskning och
forskarutbildning, Mål för forskning och
forskarutbildning.
Tabell 4.25:22 Examinationsmål för forskarutbildningen
VETENSKAPSOMRÅDE
MÅL
1997-1999
UTFALL
1997-1999
MÅL
2001-2004
Humanistisk-
samhällsvetenskapligt
207
323
372
Medicinskt
282
284
450
Naturvetenskapligt
184
196
220
Göteborgs universitet hade enligt regleringsbrev
som rekryteringsmål att minst 22 procent av de
professorer som anställdes under treårsperioden
1997 1999 skulle vara kvinnor. Andelen kvinnor
bland professorerna som anställdes under
treårsperioden 1997 1999 var 26 procent.
Några resultat om forskningen och
forskarutbildningen vid Göteborgs universitet
redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 4.25:22 Resultat, forskning och forskarutbildning
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
1998
1999
1998
1999
Nyantagna
forskarstuderande
382
312
52 %
52 %
Aktiva (ht)1
2 308
2 243
49 %
50 %
Doktorsexamina
247
256
33 %
40 %
Licentiatexamina
68
82
43 %
45 %
Professorer2
256
294
14 %
16 %
1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst
10 %.
2 Heltidsekvivalenter.
Under 1999 har en teknikpark börjat etableras,
vilken kommer att bli en del av ett
universitetsdrivet teknikparksnätverk i
Göteborgsregionen. Samma år inrättades en
utbildningsvetenskaplig och en konstnärlig
fakultetsnämnd vid Göteborgs universitet.
Omfattningen av forskningsmedel har ökat
vid universitetet från 1 819 miljoner kronor 1998
till 1 830 miljoner kronor 1999, varav 56 procent
avser universitetets anslag.
Resursfördelning 2001
Regeringen har vid beräkningen av anslaget
utgått från följande belopp. Inom posterna för de
olika vetenskapsområdena bör minst de belopp
som framgår av tabellen disponeras för
studiefinansiering inom forskarutbildningen.
Tabell 4.25:22 Resursfördelning för forskning och
forskarutbildning
Tusental kronor
VETENSKAPSOMRÅDE M.M.
2001
ANSLAG
2001
STUDIEFINANSIERING
Humanistisk-
samhällsvetenskapligt
245 868
66 774
Medicinskt
180 193
26 391
Naturvetenskapligt
134 372
40 403
Sekretariatet för
genusforskning
5 511
Konstnärligt utvecklingsarbete
7 143
Botaniska trädgården
5 022
Forskarskolor
10 000
Ersättning för lokalhyror m.m.
238 950
Summa
827 059
133 568
I anslagsposten Humanistisk-samhällsvetenskap-
ligt vetenskapsområde ingår 2 500 000 kronor
som en förstärkning av humaniora. I
anslagsposten Forskarskolor ingår 5 000 000
kronor för Forskarskola i genomik och
bioinformatik och 5 000 000 kronor för
Forskarskola i språkvetenskap.
Planeringsförutsättningar
Som underlag för universitetets fortsatta
planering redovisas i tabellen över
examinationsmål under rubriken
Resultatinformation antalet avlagda examina
inom forskarutbildningen vid universitetet under
treårsperioden 1997 1999. Vidare redovisas
regeringens förslag till examinationsmål för
forskarutbildningen för fyraårsperioden 2001
2004. Som planeringsförutsättning bör gälla att
Göteborgs universitet skall erhålla ytterligare
10 000 000 kronor 2002 för två forskarskolor.
För 2003 erhåller universitetet ytterligare
7 000 000 kronor för forskarskolor samt
2 500 000 kronor som en förstärkning av
humaniora.
Tabell 4.25:22 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
799 136
Pris- och löneomräkning
15 423
Överföring från anslaget 25:70
12 500
Förslag 2001
827 059
4.8.23 25:23 Stockholms universitet:
Grundutbildning
Tabell 4.25:23 Anslagsutvecklingen för grundutbildning
vid Stockholms universitet
Tusental kronor
1999
Utfall
658 626
Anslags-
sparande
11 347
2000
Anslag
685 183
Utgifts-
prognos
685 181
2001
Förslag
724 666
2002
Beräknat
758 4171
2003
Beräknat
784 5902
1 Motsvarar 742 743 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 751 781 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de
särskilda åtaganden som skall gälla för
universitetet.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Stockholms universitet har för budgetåret 1999
redovisat helårsprestationer motsvarande 7,7
miljoner kronor utöver vad som kan ersättas
inom beslutat s.k. takbelopp.
För treårsperioden 1997 1999 har mål
fastställts för antalet examina vid Stockholms
universitet. Examinationsmål och utfall framgår
av tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000
finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande
högskoleutbildning, Examinationsmål.
Tabell 4.25:23 Examinationsmål för grundutbildningen
EXAMEN
MÅL
1997
-1999
UTFALL
1997
-1999
MÅL
2001
-2004
PLANERAT
2005
-2008
Magisterexamen
2 200
2 196
3 420
-
Avseende helårsstudenter har universitetets
utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 102
procent. Beträffande antalet helårsstudenter
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena har 98 procent av
uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per
lärosäte framgår av tabell i avsnittet
Grundläggande högskoleutbildning,
Utbildningsuppdraget.
I enlighet med de av regeringen angivna målen
har antalet helårsstudenter under åren 1997 1999
ökat i förhållande till perioden 1993/94 1995/96
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena.
Målet att öka andelen studerande kvinnor
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar där kvinnor är underrepresenterade
har uppnåtts.
Det särskilda åtagandet att anordna
naturvetenskaplig och teknisk utbildning för
studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT-
svux) har fullgjorts till 68 procent. Övriga
särskilda åtaganden har fullgjorts.
Högskoleverket har nyligen granskat och
bedömt lärosätenas arbete med jämställdhet,
studentinflytande samt social och etnisk
mångfald (Högskoleverkets rapportserie 2000:8
R). Stockholms universitetet hör till de fem
lärosäten som av Högskoleverket bedömts ha
den mest genomgripande och välorganiserade
verksamheten vad gäller jämställdhet.
Stockholms universitet har i enlighet med
regeringens uppdrag redovisat en strategi för
samverkan med det omgivande samhället
tillsammans med ett handlingsprogram
innehållande mindre justeringar i förhållande till
föregående års handlingsprogram. Universitetet
har vidare redovisat åtgärder som vidtagits med
anledning av kvalitetsutvecklingsprogrammet.
Antalet lärarårsverken vid universitetet var
1 104 stycken 1999. Andelen lärare med
doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare)
var 75 procent 1999 liksom 1998. Av
universitetets lärare var 33 procent kvinnor och
av universitetets lärare med doktorsexamen var
30 procent kvinnor. Antalet professorer var 233
stycken 1999 mot 208 stycken 1998 (årsverken).
Resursfördelning 2001
Tabell 4.25:23 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
683 350
Särskilda åtaganden
- NT-svux
11 052
- Tolk- och översättarinstitutet
9 608
- teckentolkning
2 352
- nationellt resurscentrum i kemi
1 020
- stöd till studenter med funktionshinder
16 909
- studenters kostnader för deltagande i kurser i
Nordens språk och litteratur
375
Summa
724 666
Universitetet har tillförts 375 000 kronor som
bidrag för studenters kostnader i samband med
deltagande i Nordiska ministerrådets kurser i
Nordens språk och litteratur. Vidare har stödet
till studenter med funktionshinder tillförts
1 900 000 kronor.
Planeringsförutsättningar
Som underlag för universitetets fortsatta
planering redovisas i tabellen över
examinationsmål under rubriken
Resultatinformation antalet avlagda examina
under treårsperioden 1997 1999. Vidare
redovisas examinationsmål för fyraårsperioden
2001 2004.
Tabell 4.25:23 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
685 183
Pris- och löneomräkning
13 813
Ökat resursbehov
23 395
Överföring från anslaget 25:70
2 275
Förslag 2001
724 666
4.8.24 25:24 Stockholms universitet:
Forskning och forskarutbildning
Tabell 4.25:24 Anslagsutvecklingen för forskning och
forskarutbildning vid Stockholms universitet
Tusental kronor
1999
Utfall
787 066
Anslags-
sparande
0
2000
Anslag
798 090
Utgifts-
prognos
798 090
2001
Förslag
842 831
2002
Beräknat
870 8281
2003
Beräknat
899 9652
1 Motsvarar 852 831 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 862 331 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas ersättning för forskning
och forskarutbildning.
Regeringens överväganden
De mål och resurser för verksamheten som
föreslås i denna proposition och riktlinjerna i
2000 års forskningspolitiska proposition (prop.
2000/01:3) bör gälla.
Resultatinformation
För treårsperioden 1997 1999 har mål fastställts
för antalet examina inom forskarutbildningen vid
Stockholms universitetet enligt tabellen nedan.
Stockholms universitet har uppnått
examinationsmålen för forskarutbildningen
inom humanistisk-samhällsvetenskapligt och
naturvetenskapligt vetenskapsområde.
Examinationsmålen för 2000 finns angivna i
tabell i avsnittet Forskning och
forskarutbildning, Mål för forskning och
forskarutbildning.
Tabell 4.25:24 Examinationsmål för forskarutbildningen
VETENSKAPSOMRÅDE
MÅL
1997-1999
UTFALL
1997-1999
MÅL
2001-2004
Humanistisk-
samhällsvetenskapligt
267
298
447
Naturvetenskapligt
289
302,5
453
Stockholms universitet hade enligt
regleringsbrev som rekryteringsmål att minst 21
procent av de professorer som anställdes under
treårsperioden 1997 1999 skulle vara kvinnor.
Andelen kvinnor bland professorerna som
anställdes under treårsperioden 1997 1999 var 33
procent.
Några resultat om forskningen och
forskarutbildningen vid Stockholms universitet
redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 4.25:24 Resultat, forskning och forskarutbildning
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
1998
1999
1998
1999
Nyantagna
forskarstuderande
337
257
52 %
53 %
Aktiva (ht)1
1 985
1 810
49 %
49 %
Doktorsexamina
196
173
36 %
47 %
Licentiatexamina
107
82
43 %
36 %
Professorer2
208
249
18 %
17 %
1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst
10 %.
2 Heltidsekvivalenter.
Omfattningen av forskningsmedel har minskat
vid universitetet från 1 302 miljoner kronor 1998
till 1 286 miljoner kronor 1999, varav 59 procent
avser universitetets anslag.
Resursfördelning 2001
Regeringen har vid beräkningen av anslaget
utgått från följande belopp. Inom posterna för de
olika vetenskapsområdena bör minst de belopp
som framgår av tabellen disponeras för
studiefinansiering inom forskarutbildningen.
Tabell 4.25:24 Resursfördelning för forskning och
forskarutbildning
Tusental kronor
VETENSKAPSOMRÅDE M.M.
2001
ANSLAG
2001
STUDIEFINANSIERING
Humanistisk-
samhällsvetenskapligt
299 798
76 511
Naturvetenskapligt
307 087
68 877
Internationella meteorologiska
institutet
1 726
Forskarskolor
10 000
Ersättning för lokalhyror m.m.
224 220
Summa
842 831
145 388
I anslagsposten Humanistisk-samhällsvetenskap-
ligt vetenskapsområde ingår 2 500 000 kronor
som en förstärkning av humaniora. I
anslagsposten Forskarskolor ingår 5 000 000
kronor för Forskarskola i genomik och
bioinformatik och 5 000 000 kronor för
Forskarskola i språkvetenskap. I anslagsposten
Ersättning för lokalhyror m.m. ingår 16 838 000
kronor för investeringskostnader för det s.k.
Fysikcentrum.
Planeringsförutsättningar
Som underlag för universitetets fortsatta
planering redovisas i tabellen över
examinationsmål under rubriken
Resultatinformation antalet avlagda examina
inom forskarutbildningen vid universitetet under
treårsperioden 1997 1999. Vidare redovisas
regeringens förslag till examinationsmål för
forskarutbildningen för fyraårsperioden 2001
2004. Som planeringsförutsättning bör gälla att
Stockholms universitet skall erhålla ytterligare
10 000 000 kronor 2002 för två forskarskolor.
För 2003 erhåller universitetet ytterligare
7 000 000 kronor för forskarskolor samt
2 500 000 kronor som en förstärkning av
humaniora.
Tabell 4.25:24 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
798 090
Pris- och löneomräkning
15 722
Ökat resursbehov
16 519
Överföring från anslaget 25:70
12 500
Förslag 2001
842 831
4.8.25 25:25 Umeå universitet:
Grundutbildning
Tabell 4.25:25 Anslagsutvecklingen för grundutbildning
vid Umeå universitet
Tusental kronor
1999
Utfall
696 244
Anslags-
sparande
11 221
2000
Anslag
742 064
Utgifts-
prognos
738 083
2001
Förslag
795 773
2002
Beräknat
841 4841
2003
Beräknat
874 8242
1 Motsvarar 824 249 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 838 486 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de
särskilda åtaganden som skall gälla för
universitetet.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Umeå universitet har för budgetåret 1999
redovisat färre helårsstudenter och
helårsprestationer än vad som kan ersättas inom
beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid
utgången av budgetåret 2,6 miljoner kronor av
tidigare sparade helårsprestationer för att nå
takbeloppet.
För treårsperioden 1997 1999 har mål
fastställts för antalet examina vid Umeå
universitet. Examinationsmål och utfall framgår
av tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000
finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande
högskoleutbildning, Examinationsmål.
Tabell 4.25:25 Examinationsmål för grundutbildningen
EXAMEN
MÅL
1997
-1999
UTFALL
1997
-1999
MÅL
2001
-2004
PLANERAT
2005
-2008
Magisterexamen
2 000
1 538
2 390
-
Civilingenjörsexamen
150
193
400
680
Grundskollärare 4-9*
500
527
-
-
Gymnasielärare*
350
301
-
-
* Regeringen avser att ange framtida mål i regleringsbrevet för 2001.
Avseende helårsstudenter har universitetets
utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 98
procent. Beträffande antalet helårsstudenter
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena har 99 procent av
uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per
lärosäte framgår av tabell i avsnittet
Grundläggande högskoleutbildning,
Utbildningsuppdraget.
I enlighet med de av regeringen angivna målen
har antalet helårsstudenter under åren 1997 1999
ökat i förhållande till perioden 1993/94 1995/96
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena, den biomedicinska
utbildningen samt gymnasielärarutbildningen,
men inte inom grundskollärarutbildningen med
inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9.
Målet att öka andelen studerande kvinnor
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar där kvinnor är underrepresenterade
har uppnåtts, men inte målet att öka andelen
studerande män inom de lärar- och
vårdutbildningar där män är
underrepresenterade.
Målet att minska antalet helårsstudenter under
åren 1997 1999 i förhållande till perioden
1993/94 1995/96 har uppnåtts inom såväl
tandläkarutbildningen som den barn- och
ungdomspedagogiska utbildningen samt
grundskollärarutbildningen med inriktning mot
undervisning i årskurserna 1-7.
Det särskilda åtagandet att anordna
naturvetenskaplig och teknisk utbildning för
studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT-
svux) har fullgjorts till 98 procent. Övriga
särskilda åtaganden har fullgjorts.
Umeå universitetet har vidare fullgjort
vårdhögskoleutbildning omfattande 1 252
helårsstudenter på uppdrag av Västerbottens läns
landsting.
Högskoleverket har nyligen granskat och
bedömt lärosätenas arbete med jämställdhet,
studentinflytande samt social och etnisk
mångfald (Högskoleverkets rapportserie 2000:8
R). Umeå universitetet hör till de två lärosäten
som av Högskoleverket bedömts ha den mest
genomgripande och välorganiserade
verksamheten vad det gäller jämställdhetsarbete
samt till de fem lärosäten som bedömts ha den
mest genomgripande och välorganiserade
verksamheten vad gäller social och etnisk
mångfald.
Umeå universitetet har i enlighet med
regeringens uppdrag redovisat en strategi för
samverkan med det omgivande samhället
tillsammans med ett tydligare handlingsprogram.
Universitetet har vidare redovisat åtgärder som
vidtagits med anledning av
kvalitetsutvecklingsprogrammet.
Antalet lärarårsverken vid universitetet var
1 267 stycken 1999. Andelen lärare med
doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare)
var 61 procent 1999 mot 60 procent 1998. Av
universitetets lärare var 36 procent kvinnor och
av universitetets lärare med doktorsexamen var
27 procent kvinnor. Antalet professorer var 195
stycken 1999 mot 170 stycken 1998 (årsverken).
Resursfördelning 2001
Tabell 4.25:25 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
771 181
Särskilda åtaganden
- NT-svux
13 205
- lektorat i samiska och Bildmuseet
1 861
- decentraliserad utbildning
6 849
- utbildning i rymd- och miljövetenskap förlagd
till Kiruna
2 677
Summa
795 773
I samband med att Regeringen i den
forskningspolitiska propositionen (prop.
2000/01:3) presenterar sin avsikt att uppdra åt
Umeå universitet och Luleå tekniska universitet
att inom ramen för ett samarbete benämnt
Kiruna rymd- och miljöcampus bedriva rymd-
och miljövetenskapligt anknutna utbildningar,
ges ett uppdrag att bygga upp sådan utbildning i
Kiruna till Umeå universitet som ett särskilt
åtagande.
Planeringsförutsättningar
Som underlag för universitetets fortsatta
planering redovisas i tabellen över
examinationsmål under rubriken
Resultatinformation antalet avlagda examina
under treårsperioden 1997 1999. Vidare
redovisas examinationsmål för fyraårsperioden
2001 2004 samt regeringens beräkning av vissa
examinationsmål för fyraårsperioden 2005 2008.
Tabell 4.25:25 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
742 064
Pris- och löneomräkning
15 182
Ökat resursbehov
35 850
Överföring från anslaget 25:70
2 677
Förslag 2001
795 773
4.8.26 25:26 Umeå universitet: Forskning
och forskarutbildning
Tabell 4.25:26 Anslagsutvecklingen för forskning och
forskarutbildning vid Umeå universitet
Tusental kronor
1999
Utfall
551 157
Anslags-
sparande
0
2000
Anslag
553 758
Utgifts-
prognos
553 758
2001
Förslag
576 946
2002
Beräknat
599 2221
2003
Beräknat
624 3872
1 Motsvarar 586 946 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 598 446 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas ersättning för forskning
och forskarutbildning.
Regeringens överväganden
De mål och resurser för verksamheten som
föreslås i denna proposition och riktlinjerna i
2000 års forskningspolitiska proposition (prop.
2000/01:3) bör gälla.
Resultatinformation
För treårsperioden 1997 1999 har mål fastställts
för antalet examina inom forskarutbildningen vid
Umeå universitetet enligt tabellen nedan. Umeå
universitet har uppnått examinationsmålen för
forskarutbildningen inom humanistisk-
samhällsvetenskapligt och tekniskt
vetenskapsområde, men inte inom
naturvetenskapligt vetenskapsområde.
Examinationsmålen för 2000 finns angivna i
tabell i avsnittet Forskning och
forskarutbildning, Mål för forskning och
forskarutbildning.
Tabell 4.25:26 Examinationsmål för forskarutbildningen
VETENSKAPSOMRÅDE
MÅL
1997-1999
UTFALL
1997-1999
MÅL
2001-2004
Humanistisk-
samhällsvetenskapligt
84
110
160
Medicinskt
142
146,5
225
Naturvetenskapligt
123
104,5
140
Umeå universitet hade enligt regleringsbrev som
rekryteringsmål att minst 22 procent av de
professorer som anställdes under treårsperioden
1997 1999 skulle vara kvinnor. Andelen kvinnor
bland professorerna som anställdes under
treårsperioden 1997 1999 var 23 procent.
Några resultat om forskningen och
forskarutbildningen vid Umeå universitet
redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 4.25:26 Resultat, forskning och forskarutbildning
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
1998
1999
1998
1999
Nyantagna
forskarstuderande
165
135
47 %
51 %
Aktiva (ht)1
1 123
1 107
43 %
44 %
Doktorsexamina
104
113
34 %
34 %
Licentiatexamina
31
32
68 %
37 %
Professorer2
170
195
11 %
14 %
1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst
10 %.
2 Heltidsekvivalenter.
Under 1999 har konstnärligt utvecklingsarbete
bl.a. omfattat projektet Interaction Design:
Philosophy, Course Content & Practice samt
landskapsprojektet Tarfala.
Omfattningen av forskningsmedel har ökat
vid universitetet från 1 071 miljoner kronor 1998
till 1 119 miljoner kronor 1999, varav 59 procent
avser universitetets anslag.
Resursfördelning 2001
Regeringen har vid beräkningen av anslaget
utgått från följande belopp. Inom posterna för de
olika vetenskapsområdena bör minst de belopp
som framgår av tabellen disponeras för
studiefinansiering inom forskarutbildningen.
Tabell 4.25:26 Resursfördelning för forskning och
forskarutbildning
Tusental kronor
VETENSKAPSOMRÅDE M.M.
2001
ANSLAG
2001
STUDIEFINANSIERING
Humanistisk-
samhällsvetenskapligt
155 668
36 770
Medicinskt
162 208
18 286
Naturvetenskapligt
151 528
31 877
Konstnärligt utvecklingsarbete
849
Forskarskolor
10 000
Ersättning för lokalhyror m.m.
96 693
Summa
576 946
86 933
I anslagsposten Humanistisk-samhällsvetenskap-
ligt vetenskapsområde ingår 2 500 000 kronor
som en förstärkning av humaniora. I
anslagsposten Forskarskolor ingår 5 000 000
kronor för Forskarskola i pedagogiskt arbete och
5 000 000 kronor för Forskarskola i
genusvetenskap.
Planeringsförutsättningar
Som underlag för universitetets fortsatta
planering redovisas i tabellen över
examinationsmål under rubriken
Resultatinformation antalet avlagda examina
inom forskarutbildningen vid universitetet under
treårsperioden 1997 1999. Vidare redovisas
examinationsmål för forskarutbildningen för
fyraårsperioden 2001 2004. Som
planeringsförutsättning bör gälla att Umeå
universitet skall erhålla ytterligare 10 000 000
kronor 2002 för två forskarskolor. För 2003
erhåller universitetet ytterligare 4 000 000 kronor
för forskarskolor, 2 500 000 kronor som en
förstärkning av humaniora samt 5 000 000
kronor till forskning inom ramen för samarbetet
Kiruna rymd- och miljöcampus.
Tabell 4.25:26 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
553 758
Pris- och löneomräkning
10 688
Överföring från anslaget 25:70
12 500
Förslag 2001
576 946
4.8.27 25:27 Linköpings universitet:
Grundutbildning
Tabell 4.25:27 Anslagsutvecklingen för grundutbildning
vid Linköpings universitet
Tusental kronor
1999
Utfall
669 449
Anslags-
sparande
16 804
2000
Anslag
729 320
Utgifts-
prognos
722 560
2001
Förslag
788 230
2002
Beräknat
854 1491
2003
Beräknat
898 1342
1 Motsvarar 836 857 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 861 171 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de
särskilda åtaganden som skall gälla för
universitetet.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Linköpings universitet har för budgetåret 1999
redovisat helårsprestationer motsvarande 22,6
miljoner kronor mer än vad som kan ersättas
inom beslutat s.k. takbelopp.
För treårsperioden 1997 1999 har mål
fastställts för antalet examina vid Linköpings
universitet. Examinationsmål och utfall framgår
av tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000
finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande
högskoleutbildning, Examinationsmål.
Tabell 4.25:27 Examinationsmål för grundutbildningen
EXAMEN
MÅL
1997
-1999
UTFALL
1997
-1999
MÅL
2001
-2004
PLANERAT
2005
-2008
Magisterexamen
900
1 162
1 780
-
Civilingenjörsexamen
1 500
1 466
2 340
2 995
Grundskollärare 4 9*
315
270
-
-
Gymnasielärare*
250
229
-
-
* Regeringen avser att ange framtida mål i regleringsbrevet för 2001.
Avseende helårsstudenter har universitetets
utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 106
procent. Beträffande antalet helårsstudenter
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena har 105 procent av
uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per
lärosäte framgår av tabell i avsnittet
Grundläggande högskoleutbildning,
Utbildningsuppdraget.
I enlighet med de av regeringen angivna målen
har antalet helårsstudenter under åren 1997 1999
ökat i förhållande till perioden 1993/94 1995/96
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena,
grundskollärarutbildningen med inriktning mot
undervisning i årskurserna 4-9 samt
gymnasielärarutbildningen.
Målet att öka andelen studerande kvinnor på
de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningarna där kvinnor är
underrepresenterade har uppnåtts, men inte
målet att öka andelen studerande män inom de
lärar- och vårdutbildningar där män är
underrepresenterade.
Målet att Linköpings universitet skall bedriva
slöjdlärarutbildning i minst samma omfattning
under perioden 1997 1999 som under perioden
1993/94 1995/96 har uppnåtts.
Målet att minska antalet helårsstudenter under
åren 1997 1999 i förhållande till perioden
1993/94 1995/96 har uppnåtts inom såväl
grundskollärarutbildningen med inriktning mot
undervisning i årskurserna 1-7 som den barn-
och ungdomspedagogiska utbildningen.
Det särskilda åtagandet att anordna
naturvetenskaplig och teknisk utbildning för
studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT-
svux) har fullgjorts till 78 procent. Övriga
särskilda åtaganden har fullgjorts.
Linköpings universitet har vidare fullgjort
vårdhögskoleutbildning omfattande 1 188
helårsstudenter på uppdrag av Landstinget i
Östergötland.
Högskoleverket har nyligen granskat och
bedömt lärosätenas arbete med jämställdhet,
studentinflytande samt social och etnisk
mångfald (Högskoleverkets rapportserie 2000:8
R). Linköpings universitet hör till de två
lärosäten som av Högskoleverket bedömts ha
den mest genomgripande och välorganiserade
verksamheten vad gäller jämställdhet och
studentinflytande.
Linköpings universitet har redovisat vidtagna
åtgärder och satsningar med anledning av
universitetets handlingsprogram avseende
samverkan med det omgivande samhället.
Universitetet har vidare redovisat väsentliga
förändringar i kvalitetsutvecklingsprogrammet.
Antalet lärarårsverken vid universitetet var
1 247 stycken 1999. Uppgifter om andelen lärare
med doktorsexamen saknas. Av universitetets
lärare var 34 procent kvinnor. Antalet
professorer var 177 stycken 1999 mot 157
stycken 1998 (årsverken).
Resursfördelning 2001
Tabell 4.25:27 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
771 327
Särskilda åtaganden
- NT-svux
16 903
Summa
788 230
Planeringsförutsättningar
Som underlag för universitetets fortsatta
planering redovisas i tabellen över
examinationsmål under rubriken
Resultatinformation antalet avlagda examina
under treårsperioden 1997 1999. Vidare
redovisas examinationsmål för fyraårsperioden
2001 2004 samt regeringens beräkning av vissa
examinationsmål för fyraårsperioden 2005 2008.
Tabell 4.25:27 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
729 320
Pris- och löneomräkning
15 111
Ökat resursbehov
43 799
Förslag 2001
788 230
4.8.28 25:28 Linköpings universitet:
Forskning och forskarutbildning
Tabell 4.25:28 Anslagsutvecklingen för forskning och
forskarutbildning vid Linköpings universitet
Tusental kronor
1999
Utfall
359 011
Anslags-
sparande
0
2000
Anslag
360 441
Utgifts-
prognos
360 441
2001
Förslag
391 052
2002
Beräknat
409 3501
2003
Beräknat
430 2772
1 Motsvarar 401 052 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 412 552 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas ersättning för forskning
och forskarutbildning.
Regeringens överväganden
De mål och resurser för verksamheten som
föreslås i denna proposition och riktlinjerna i
2000 års forskningspolitiska proposition (prop.
2000/01:3) bör gälla.
Resultatinformation
För treårsperioden 1997 1999 har mål fastställts
för antalet examina inom forskarutbildningen vid
Linköpings universitetet enligt tabellen nedan.
Universitet har uppnått examinationsmålen för
forskarutbildningen inom humanistisk-samhälls-
vetenskapligt och medicinskt vetenskapsområde,
men inte inom tekniskt vetenskapsområde.
Examinationsmålen för 2000 finns angivna i
tabell i avsnittet Forskning och
forskarutbildning, Mål för forskning och
forskarutbildning.
Tabell 4.25:28 Examinationsmål för forskarutbildningen
VETENSKAPSOMRÅDE
MÅL
1997-1999
UTFALL
1997-1999
MÅL
2001-2004
Humanistisk-
samhällsvetenskapligt
71
82
108
Medicinskt
112
111,5
175
Tekniskt
218
207,5
297
Linköpings universitet hade enligt
regleringsbrevet som rekryteringsmål att minst
17 procent av de professorer som anställdes
under treårsperioden 1997 1999 skulle vara
kvinnor. Andelen kvinnor bland professorerna
som anställdes under treårsperioden 1997 1999
var 23 procent.
Några resultat om forskningen och
forskarutbildningen vid Linköpings universitet
redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 4.25:28 Resultat, forskning och forskarutbildning
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
1998
1999
1998
1999
Nyantagna
forskarstuderande
260
232
39 %
37 %
Aktiva (ht)1
1 191
1 227
37 %
37 %
Doktorsexamina
104
139
32 %
29 %
Licentiatexamina
95
86
19 %
21 %
Professorer2
157
177
11 %
12 %
1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst
10 %.
2 Heltidsekvivalenter.
Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid
universitetet från 946 miljoner kronor 1998 till
1 042 miljoner kronor 1999, varav 43 procent
avser universitetets anslag.
Resursfördelning 2001
Regeringen har vid beräkningen av anslaget
utgått från följande belopp. Inom posterna för de
olika vetenskapsområdena bör minst de belopp
som framgår av tabellen disponeras för
studiefinansiering inom forskarutbildningen.
Tabell 4.25:28 Resursfördelning för forskning och
forskarutbildning
Tusental kronor
VETENSKAPSOMRÅDE M.M.
2001
ANSLAG
2001
STUDIEFINANSIERING
Humanistisk-
samhällsvetenskapligt
74 742
20 116
Medicinskt
78 017
7 778
Tekniskt
132 194
38 187
Forskarskolor
10 000
Ersättning för lokalhyror m.m.
96 099
Summa
391 052
66 081
I anslagsposten Humanistisk-samhällsvetenskap-
ligt vetenskapsområde ingår 2 500 000 kronor
som en förstärkning av humaniora. I
anslagsposten Tekniskt vetenskapsområde ingår
11 154 000 kronor som en förstärkning av
forskningen vid Campus Norrköping. I
anslagsposten Forskarskolor ingår 5 000 000
kronor för Forskarskola i grundläggande
datavetenskap och 5 000 000 kronor för
Forskarskola i teknisk och naturvetenskaplig
didaktik.
Planeringsförutsättningar
Som underlag för universitetets fortsatta
planering redovisas i tabellen över
examinationsmål under rubriken
Resultatinformation antalet avlagda examina
inom forskarutbildningen vid universitetet under
treårsperioden 1997 1999. Vidare redovisas
regeringens förslag till examinationsmål för
forskarutbildningen för fyraårsperioden 2001
2004. Som planeringsförutsättning bör gälla att
Linköpings universitet skall erhålla ytterligare
10 000 000 kronor 2002 för två forskarskolor.
För 2003 erhåller universitetet ytterligare
7 000 000 kronor för forskarskolor, 2 500 000
kronor som en förstärkning av humaniora samt
2 000 000 kronor till teknisk forskning vid
Campus Norrköping.
Tabell 4.25:28 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
360 441
Pris- och löneomräkning
7 111
Ökat resursbehov
8 000
Överföring från anslaget 25:70
15 500
Förslag 2001
391 052
4.8.29 25:29 Karolinska institutet:
Grundutbildning
Tabell 4.25:29 Anslagsutvecklingen för grundutbildning
vid Karolinska institutet
Tusental kronor
1999
Utfall
259 895
Anslags-
sparande
24 156
2000
Anslag
259 942
Utgifts-
prognos
259 942
2001
Förslag
276 092
2002
Beräknat
291 9561
2003
Beräknat
303 5192
1 Motsvarar 285 989 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 290 938 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de
särskilda åtaganden som skall gälla för Karolinska
institutet.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Karolinska institutet har för budgetåret 1999
redovisat helårsprestationer motsvarande 17,3
miljoner kronor mer än vad som kan ersättas
inom beslutat s.k. takbelopp.
För treårsperioden 1997 1999 har regeringen
inte fastställt några mål för antalet examina vid
Karolinska institutet. Examinationsmål för 2000
har inte heller fastställts.
Avseende helårsstudenter har Karolinska
institutets utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts
till 114 procent. Uppdraget och utfallet per
lärosäte framgår av tabell i avsnittet
Grundläggande högskoleutbildning,
Grundutbildningsuppdraget.
I enlighet med de av regeringen angivna målen
har antalet helårsstudenter under åren 1997 1999
ökat i förhållande till perioden 1993/94 1995/96
inom den biomedicinska utbildningen samt
logopedutbildningen.
Målet att öka andelen studerande män inom
de vårdutbildningar där män är
underrepresenterade har inte uppnåtts.
Målet att minska antalet helårsstudenter under
åren 1997 1999 i förhållande till perioden
1993/94 1995/96 har uppnåtts inom
tandläkarutbildningen.
Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts.
Karolinska institutet har vidare fullgjort
vårdhögskoleutbildning omfattande 3 188
helårsstudenter på uppdrag av Stockholms läns
landsting.
Karolinska institutet har redovisat vidtagna
åtgärder och satsningar med anledning av
Karolinska institutets handlingsprogram
avseende samverkan med det omgivande
samhället. Karolinska institutet har vidare
redovisat åtgärder som vidtagits med anledning
av kvalitetsutvecklingsprogrammet.
Antalet lärarårsverken vid Karolinska
institutet var 727 stycken 1999. Andelen lärare
med doktorsexamen (exklusive gäst- och
timlärare) var 70 procent 1999 mot 71 procent
1998. Av Karolinska institutets lärare var 48
procent kvinnor och av Karolinska institutets
lärare med doktorsexamen var 32 procent
kvinnor. Antalet professorer var 220 stycken
1999 mot 166 stycken 1998 (årsverken).
Resursfördelning 2001
Tabell 4.25:29 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
221 230
Särskilda åtaganden
- tandvårdscentral
53 020
- prov efter läkares allmäntjänstgöring
1 842
Summa
276 092
Tabell 4.25:29 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
259 942
Pris- och löneomräkning
5 284
Ökat resursbehov
10 866
Förslag 2001
276 092
4.8.30 25:30 Karolinska institutet:
Forskning och forskarutbildning
Tabell 4.25:30 Anslagsutvecklingen för forskning och
forskarutbildning vid Karolinska institutet
Tusental kronor
1999
Utfall
612 081
Anslags-
sparande
0
2000
Anslag
624 371
Utgifts-
prognos
624 371
2001
Förslag
641 421
2002
Beräknat
660 0671
2003
Beräknat
679 8562
1 Motsvarar 646 421 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 651 421 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas ersättning för forskning
och forskarutbildning.
Regeringens överväganden
De mål och resurser för verksamheten som
föreslås i denna proposition och riktlinjerna i
2000 års forskningspolitiska proposition (prop.
2000/01:3) bör gälla.
Resultatinformation
För treårsperioden 1997 1999 har mål fastställts
för antalet examina inom forskarutbildningen vid
Karolinska institutet enligt tabellen nedan.
Karolinska institutet har uppnått
examinationsmålen för forskarutbildningen
inom medicinskt vetenskapsområde.
Examinationsmålen för 2000 finns angivna i
tabell i avsnittet Forskning och
forskarutbildning, Mål för forskning och
forskarutbildning.
Tabell 4.25:30 Examinationsmål för forskarutbildningen
VETENSKAPSOMRÅDE
MÅL
1997-1999
UTFALL
1997-1999
MÅL
2001-2004
Medicinskt
595
737
1006
Karolinska institutet hade enligt regleringsbrev
som rekryteringsmål att minst 23 procent av de
professorer som anställdes under treårsperioden
1997-1999 skulle vara kvinnor. Andelen kvinnor
bland professorerna som anställdes under
treårsperioden 1997 1999 var 21 procent.
Några resultat om forskningen och
forskarutbildningen vid Karolinska institutet
redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 4.25:30 Resultat, forskning och forskarutbildning
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
1998
1999
1998
1999
Nyantagna
forskarstuderande
605
262
57 %
66 %
Aktiva (ht)1
2 167
1 769
56 %
59 %
Doktorsexamina
206
256
41 %
47 %
Licentiatexamina
36
51
56 %
71 %
Professorer2
166
220
10 %
12 %
1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst
10 %.
2 Heltidsekvivalenter.
Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid
Karolinska institutet från 1 892 miljoner kronor
1998 till 2 062 miljoner kronor 1999, varav 30
procent avser Karolinska institutets anslag.
Resursfördelning 2001
Regeringen har vid beräkningen av anslaget
utgått från följande belopp. Inom posten för
vetenskapsområdet bör minst det belopp som
framgår av tabellen disponeras för
studiefinansiering inom forskarutbildningen.
Tabell 4.25:30 Resursfördelning för forskning och
forskarutbildning
Tusental kronor
VETENSKAPSOMRÅDE M.M.
2001
ANSLAG
2001
STUDIEFINANSIERING
Medicinskt
392 808
49 742
Forskarskola
5 000
Ersättning för lokalhyror m.m.
243 613
Summa
641 421
49 742
I anslagsposten Medicinskt vetenskapsområde
ingår 9 311 000 kronor för studiefinansiering i
forskarutbildningen för doktorander som
undervisar och handleder vid Södertörns
högskola och medel till Centrum för
idrottsforskning med 5 614 000 kronor. I
anslagsposten Forskarskola ingår 5 000 000
kronor för Forskarskola i vård och omsorg.
Planeringsförutsättningar
Som underlag för Karolinska institutets fortsatta
planering redovisas i tabellen över
examinationsmål under rubriken
Resultatinformation antalet avlagda examina
inom forskarutbildningen vid Karolinska
institutet under treårsperioden 1997 1999.
Vidare redovisas examinationsmål för
forskarutbildningen för fyraårsperioden 2001
2004. Som planeringsförutsättning bör gälla att
Karolinska institutet skall erhålla ytterligare
5 000 000 kronor 2002 och 5 000 000 kronor
2003 för forskarskolan.
Tabell 4.25:30 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
624 371
Pris- och löneomräkning
12 050
Överföring från anslaget 25:70
5 000
Förslag 2001
641 421
4.8.31 25:31 Kungl. Tekniska högskolan:
Grundutbildning
Tabell 4.25:31 Anslagsutvecklingen för grundutbildning
vid Kungl. Tekniska högskolan
Tusental kronor
1999
Utfall
688 532
Anslags-
sparande
24 794
2000
Anslag
735 243
Utgifts-
prognos
741 781
2001
Förslag
804 754
2002
Beräknat
876 5471
2003
Beräknat
923 9332
1 Motsvarar 858 290 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 885 058 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de
särskilda åtaganden som skall gälla för Kungl.
Tekniska högskolan.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Kungl. Tekniska högskolan har för budgetåret
1999 redovisat färre helårsstudenter och
helårsprestationer än vad som kan ersättas inom
beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid
utgången av budgetåret 15 miljoner kronor av
tidigare sparade helårsprestationer för att nå
takbeloppet.
För treårsperioden 1997 1999 har mål
fastställts för antalet examina vid Kungl.
Tekniska högskolan. Examinationsmål och utfall
framgår av tabellen nedan. Examinationsmålen
för 2000 finns angivna i tabeller i avsnittet
Grundläggande högskoleutbildning,
Examinationsmål.
Tabell 4.25:31 Examinationsmål för grundutbildningen
EXAMEN
MÅL
1997
-1999
UTFALL
1997
-1999
MÅL
2001
-2004
PLANERAT
2005
-2008
Civilingenjörsexamen
3 300
3 624
5 230
5 310
Avseende helårsstudenter har Kungl. Tekniska
högskolans utbildningsuppdrag för 1999
fullgjorts till 99 procent. Uppdraget och utfallet
per lärosäte framgår av tabell i avsnittet
Grundläggande högskoleutbildning,
Utbildningsuppdraget.
Målet att öka andelen kvinnliga studenter har
uppnåtts.
Det särskilda åtagandet att anordna
naturvetenskaplig och teknisk utbildning för
studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT-
svux) har fullgjorts till 86 procent. Övriga
särskilda åtaganden har fullgjorts.
Kungl. Tekniska högskolan har redovisat
vidtagna åtgärder och satsningar med anledning
av Kungl. Tekniska högskolans
handlingsprogram avseende samverkan med det
omgivande samhället. Kungl. Tekniska
högskolan har vidare redovisat åtgärder som
vidtagits med anledning av
kvalitetsutvecklingsprogrammet.
Antalet lärarårsverken vid Kungl. Tekniska
högskolan var 820 stycken 1999. Andelen lärare
med doktorsexamen (exklusive gäst- och
timlärare) var 65 procent 1999 mot 66 procent
1998. Av Kungl. Tekniska högskolans lärare var
13 procent kvinnor och av Kungl. Tekniska
högskolans lärare med doktorsexamen var 10
procent kvinnor. Antalet professorer var 196
stycken 1999 mot 168 stycken 1998 (årsverken).
Resursfördelning 2001
Tabell 4.25:31 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
765 096
Särskilda åtaganden
- NT-svux
39 658
Summa
804 754
Planeringsförutsättningar
Som underlag för Kungl. Tekniska högskolans
fortsatta planering redovisas i tabellen över
examinationsmål under rubriken
Resultatinformation antalet avlagda examina
under treårsperioden 1997 1999. Vidare
redovisas examinationsmål för fyraårsperioden
2001 2004 samt regeringens beräkning av
examinationsmål för fyraårsperioden 2005 2008.
Tabell 4.25:31 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
735 243
Pris- och löneomräkning
15 495
Ökat resursbehov
54 016
Förslag 2001
804 754
4.8.32 25:32 Kungl. Tekniska högskolan:
Forskning och forskarutbildning
Tabell 4.25:32 Anslagsutvecklingen för forskning och
forskarutbildning vid Kungl. Tekniska högskolan
Tusental kronor
1999
Utfall
524 621
Anslags-
sparande
0
2000
Anslag
527 383
Utgifts-
prognos
527 383
2001
Förslag
559 400
2002
Beräknat
576 3031
2003
Beräknat
594 2362
1 Motsvarar 564 400 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 569 400 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas ersättning för forskning
och forskarutbildning.
Regeringens överväganden
De mål och resurser för verksamheten som
föreslås i denna proposition och riktlinjerna i
2000 års forskningspolitiska proposition (prop.
2000/01:3) bör gälla.
Resultatinformation
För treårsperioden 1997 1999 har mål fastställts
för antalet examina inom forskarutbildningen vid
Kungl. Tekniska högskolan enligt tabellen
nedan. Kungl. Tekniska högskolan har uppnått
examinationsmålen för forskarutbildningen
inom tekniskt vetenskapsområde till 99 procent.
Examinationsmålen för 2000 finns angivna i
tabell i avsnittet Forskning och
forskarutbildning, Mål för forskning och
forskarutbildning.
Tabell 4.25:32 Examinationsmål för forskarutbildningen
VETENSKAPSOMRÅDE
MÅL
1997-1999
UTFALL
1997-1999
MÅL
2001-2004
Tekniskt
578
571
828
Kungl. Tekniska högskolan hade enligt
regleringsbrev som rekryteringsmål att minst 6
procent av de professorer som anställdes under
treårsperioden 1997 1999 skulle vara kvinnor.
Andelen kvinnor bland professorerna som
anställdes under treårsperioden 1997 1999 var 12
procent.
Några resultat om forskningen och
forskarutbildningen vid Kungl. Tekniska
högskolan redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 4.25:32 Resultat, forskning och forskarutbildning
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
1998
1999
1998
1999
Nyantagna
forskarstuderande
336
331
25 %
24 %
Aktiva (ht)1
1 667
1 707
24 %
24 %
Doktorsexamina
139
163
18 %
19 %
Licentiatexamina
145
165
23 %
22 %
Professorer2
168
196
4 %
5 %
1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst
10 %.
2 Heltidsekvivalenter.
Under året inledde Kungl. Tekniska högskolan
en satsning på nya utbildningar och forskning
inom informationsteknikområdet i Kista.
Omfattningen av forskningsmedel har ökat
vid Kungl. Tekniska högskolan från 1 433
miljoner kronor 1998 till 1 501 miljoner kronor
1999, varav 35 procent avser Kungl. Tekniska
högskolans anslag.
Resursfördelning 2001
Regeringen har vid beräkningen av anslaget
utgått från följande belopp. Inom posten för
vetenskapsområdet bör minst det belopp som
framgår av tabellen disponeras för
studiefinansiering inom forskarutbildningen.
Tabell 4.25:32 Resursfördelning för forskning och
forskarutbildning
Tusental kronor
VETENSKAPSOMRÅDE M.M.
2001
ANSLAG
2001
STUDIEFINANSIERING
Tekniskt
341 641
73 368
Forskarskola
5 000
Ersättning för lokalhyror m.m.
212 759
Summa
559 400
73 368
I anslagsposten Forskarskola ingår 5 000 000
kronor för Forskarskola i telekommunikation. I
anslagsposten Ersättning för lokalhyror m.m.
ingår 16 838 000 kronor för
investeringskostnader för det s.k. Fysikcentrum.
Planeringsförutsättningar
Som underlag för Kungl. Tekniska
högskolansfortsatta planering redovisas i tabellen
över examinationsmål under rubriken
Resultatinformation antalet avlagda examina
inom forskarutbildningen vid Kungl. Tekniska
högskolan under treårsperioden 1997 1999.
Vidare redovisas regeringens förslag till
examinationsmål för forskarutbildningen för
fyraårsperioden 2001 2004. Som
planeringsförutsättning bör gälla att Kungl.
Tekniska högskolan skall erhålla ytterligare
5 000 000 kronor 2002 och 5 000 000 kronor
2003 för forskarskolan.
Tabell 4.25:32 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
527 383
Pris- och löneomräkning
10 498
Ökat resursbehov
16 519
Överföring från anslaget 25:70
5 000
Förslag 2001
559 400
4.8.33 25:33 Luleå tekniska universitet:
Grundutbildning
Tabell 4.25:33 Anslagsutvecklingen för grundutbildning
vid Luleå tekniska universitet
Tusental kronor
1999
Utfall
365 143
Anslags-
sparande
4 001
2000
Anslag
398 973
Utgifts-
prognos
398 973
2001
Förslag
437 315
2002
Beräknat
473 4901
2003
Beräknat
497 6802
1 Motsvarar 463 895 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 477 185 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de
särskilda åtaganden som skall gälla för
universitetet. Av anslagssparandet har 2 979 000
kronor dragits in genom regeringsbeslut den 21
juni 2000.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Luleå tekniska universitet har för budgetåret
1999 redovisat helårsprestationer motsvarande
11,2 miljoner kronor mer än vad som kan
ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.
För treårsperioden 1997 1999 har mål
fastställts för antalet examina vid Luleå tekniska
universitet. Examinationsmål och utfall framgår
av tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000
finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande
högskoleutbildning, Examinationsmål.
Tabell 4.25:33 Examinationsmål för grundutbildningen
EXAMEN
MÅL
1997
-1999
UTFALL
1997
-1999
MÅL
2001
-2004
PLANERAT
2005
-2008
Magisterexamen
325
191
410
-
Civilingenjörsexamen
1 100
1 102
1 645
1 930
Grundskollärare 4-9*
40
22
-
-
* Regeringen avser att ange framtida mål i regleringsbrevet för 2001.
Avseende helårsstudenter har universitetets
utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 106
procent. Beträffande antalet helårsstudenter
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena har 99,8 procent av
uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per
lärosäte framgår av tabell i avsnittet
Grundläggande högskoleutbildning,
Utbildningsuppdraget.
I enlighet med de av regeringen fastställda
målen har antalet helårsstudenter under åren
1997 1999 ökat i förhållande till perioden
1993/94 1995/96 inom de naturvetenskapliga
och tekniska utbildningsområdena samt
grundskollärarutbildningen med inriktning mot
undervisning i årskurserna 4-9.
Målet att öka andelen studerande kvinnor
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar där kvinnor är underrepresenterade
har uppnåtts, men inte målet att öka andelen
studerande män inom de lärar- och
vårdutbildningar där män är
underrepresenterade.
Målet att minska antalet helårsstudenter under
åren 1997 1999 i förhållande till perioden
1993/94 1995/96 har uppnåtts inom den barn-
och ungdomspedagogiska utbildningen samt
grundskollärarutbildningen med inriktning mot
undervisning i årskurserna 1-7.
Det särskilda åtagandet att anordna
naturvetenskaplig och teknisk utbildning för
studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT-
svux) har fullgjorts till 109 procent. Övriga
särskilda åtaganden har fullgjorts.
Luleå tekniska universitetet har vidare fullgjort
vårdhögskoleutbildning omfattande 316
helårsstudenter på uppdrag av Norrbottens läns
landsting.
Luleå tekniska universitet har redovisat
vidtagna åtgärder och satsningar med anledning
av universitetets handlingsprogram avseende
samverkan med det omgivande samhället.
Universitetet har vidare redovisat åtgärder som
vidtagits med anledning av
kvalitetsutvecklingsprogrammet.
Antalet lärarårsverken vid universitetet var
552 stycken 1999. Andelen lärare med
doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare)
var 44 procent 1999 mot 49 procent 1998. Av
universitetets lärare var 35 procent kvinnor och
av universitetets lärare med doktorsexamen var
19 procent kvinnor. Antalet professorer var 49
stycken 1999 mot 51 stycken 1998 (årsverken).
Resursfördelning 2001
Tabell 4.25:33 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
414 010
Särskilda åtaganden
- NT-svux
12 393
- decentraliserad utbildning
8 235
- utbildning i rymd- och miljövetenskap förlagd
till Kiruna
2 677
Summa
437 315
I samband med att Regeringen i den
forskningspolitiska propositionen (prop.
2000/01:3) presenterar sin avsikt att uppdra åt
Umeå universitet och Luleå tekniska universitet
att inom ramen för ett samarbete benämnt
Kiruna rymd- och miljöcampus bedriva rymd-
och miljövetenskapligt anknutna utbildningar,
ges ett uppdrag att bygga upp sådan utbildning i
Kiruna till Luleå tekniska universitet som ett
särskilt åtagande.
Planeringsförutsättningar
Som underlag för universitetets fortsatta
planering redovisas i tabellen över
examinationsmål under rubriken
Resultatinformation antalet avlagda examina
under treårsperioden 1997 1999. Vidare
redovisas examinationsmål för fyraårsperioden
2001 2004 samt regeringens beräkning av vissa
examinationsmål för fyraårsperioden 2005 2008.
Tabell 4.25:33 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
398 973
Pris- och löneomräkning
8 406
Ökat resursbehov
27 259
Överföring från anslaget 25:70
2 677
Förslag 2001
437 315
4.8.34 25:34 Luleå tekniska universitet:
Forskning och forskarutbildning
Tabell 4.25:34 Anslagsutvecklingen för forskning och
forskarutbildning vid Luleå tekniska universitet
Tusental kronor
1999
Utfall
182 953
Anslags-
sparande
0
2000
Anslag
184 019
Utgifts-
prognos
184 019
2001
Förslag
199 590
2002
Beräknat
208 8061
2003
Beräknat
223 7792
1 Motsvarar 204 590 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 214 590 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas ersättning för forskning
och forskarutbildning.
Regeringens överväganden
De mål och resurser för verksamheten som
föreslås i denna proposition och riktlinjerna i
2000 års forskningspolitiska proposition (prop.
2000/01:3) bör gälla.
Resultatinformation
För treårsperioden 1997 1999 har mål fastställts
för antalet examina inom forskarutbildningen vid
Luleå tekniska universitet enligt tabellen nedan.
Luleå tekniska universitet har uppnått
examinationsmålen för forskarutbildningen
inom humanistisk-samhällsvetenskapligt
vetenskapsområde och inom tekniskt
vetenskapsområde till 99 procent.
Examinationsmålen för 2000 finns angivna i
tabell i avsnittet Forskning och
forskarutbildning, Mål för forskning och
forskarutbildning.
Tabell 4.25:34 Examinationsmål för forskarutbildningen
VETENSKAPSOMRÅDE
MÅL
1997-1999
UTFALL
1997-1999
MÅL
2001-2004
Humanistisk-
samhällsvetenskapligt
4
18,5
14
Tekniskt
140
139
250
Luleå tekniska universitet hade enligt
regleringsbrev som rekryteringsmål att minst 8
procent av de professorer som anställdes under
treårsperioden 1997 1999 skulle vara kvinnor.
Andelen kvinnor bland professorerna som
anställdes under treårsperioden 1997 1999 var 13
procent.
Några resultat om forskningen och
forskarutbildningen vid Luleå tekniska
universitet redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 4.25:34 Resultat, forskning och forskarutbildning
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
1998
1999
1998
1999
Nyantagna
forskarstuderande
107
88
32 %
28 %
Aktiva (ht)1
390
410
30 %
30 %
Doktorsexamina
50
42
20 %
31 %
Licentiatexamina
45
65
16 %
23 %
Professorer2
51
49
3 %
4 %
1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst
10 %.
2 Heltidsekvivalenter.
Under 1999 har konstnärligt utvecklingsarbete
bedrivits inom komposition, solistiskt orgelspel,
kör och körledning samt inom teaterområdet.
Omfattningen av forskningsmedel har ökat
vid universitetet från 411 miljoner kronor 1998
till 420 miljoner kronor 1999, varav 44 procent
avser universitetets anslag.
Resursfördelning 2001
Regeringen har vid beräkningen av anslaget
utgått från följande belopp. Inom posterna för de
olika vetenskapsområdena bör minst de belopp
som framgår av tabellen disponeras för
studiefinansiering inom forskarutbildningen.
Tabell 4.25:34 Resursfördelning för forskning och
forskarutbildning
Tusental kronor
VETENSKAPSOMRÅDE M.M.
2001
ANSLAG
2001
STUDIEFINANSIERING
Humanistisk-
samhällsvetenskapligt
16 898
2 475
Tekniskt
133 125
19 429
Konstnärligt utvecklingsarbete
874
Forskarskola
5 000
Ersättning för lokalhyror m.m.
43 693
Summa
199 590
21 904
I anslagsposten Humanistisk-samhällsvetenskap-
ligt vetenskapsområde ingår 5 000 000 kronor
som en förstärkning av humaniora. I
anslagsposten Tekniskt vetenskapsområde ingår
2 019 000 kronor för distansöverbryggande
medicinsk teknik. I anslagsposten Forskarskola
ingår 5 000 000 kronor för Forskarskola i
rymdteknik.
Planeringsförutsättningar
Som underlag för universitetets fortsatta
planering redovisas i tabellen över
examinationsmål under rubriken
Resultatinformation antalet avlagda examina
inom forskarutbildningen vid universitetet under
treårsperioden 1997 1999. Vidare redovisas
examinationsmål för forskarutbildningen för
fyraårsperioden 2001 2004. Som
planeringsförutsättning bör gälla att Luleå
tekniska universitet skall erhålla ytterligare
5 000 000 kronor 2002 för forskarskolan. För
2003 erhåller universitetet 2 000 000 kronor som
en förstärkning av humaniora, 3 000 000 kronor
för gruvteknisk forskning samt 5 000 000 kronor
till forskning inom ramen för samarbetet Kiruna
rymd- och miljöcampus.
Tabell 4.25:34 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
184 019
Pris- och löneomräkning
3 552
Ökat resursbehov
2 019
Överföring från anslaget 25:70
10 000
Förslag 2001
199 590
4.8.35 25:35 Karlstads universitet:
Grundutbildning
Tabell 4.25:35 Anslagsutvecklingen för grundutbildning
vid Karlstads universitet
Tusental kronor
1999
Utfall
276 653
Anslags-
sparande
20 829
2000
Anslag
314 527
Utgifts-
prognos
293 328
2001
Förslag
340 190
2002
Beräknat
362 0601
2003
Beräknat
377 5782
1 Motsvarar 354 467 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 361 605 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de
särskilda åtaganden som skall gälla för
universitetet. Av anslagssparandet har 439 000
kronor dragits in genom regeringsbeslut den 21
juni 2000.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Karlstads universitet har för budgetåret 1999
redovisat färre helårsstudenter och
helårsprestationer än vad som kan ersättas inom
beslutat s.k. takbelopp. För budgetåret avräknade
universitetet 6,3 miljoner kronor av tidigare
sparade helårsprestationer och redovisade ett
anslagssparande om 10,5 miljoner kronor.
För treårsperioden 1997 1999 har mål
fastställts för antalet examina vid Karlstads
universitet. Examinationsmål och utfall framgår
av tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000
finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande
högskoleutbildning, Examinationsmål.
Tabell 4.25:35 Examinationsmål för grundutbildningen
EXAMEN
MÅL
1997
-1999
UTFALL
1997
-1999
MÅL
2001
-2004
PLANERAT
2005
-2008
Magisterexamen
200
426
620
-
Grundskollärare 4 9*
370
196
-
-
Gymnasielärare*
250
177
-
-
* Regeringen avser att ange framtida mål i regleringsbrevet för 2001.
Avseende helårsstudenter har universitetets
utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 99
procent. Beträffande antalet helårsstudenter
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena har 90 procent av
uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per
lärosäte framgår av tabell i avsnittet
Grundläggande högskoleutbildning,
Utbildningsuppdraget.
I enlighet med de av regeringen angivna målen
har antalet helårsstudenter under åren 1997 1999
ökat i förhållande till perioden 1993/94 1995/96
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena,
grundskollärarutbildningen med inriktning mot
undervisning i årskurserna 4-9 samt
gymnasielärarutbildningen.
Målet att öka andelen studerande kvinnor
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar där kvinnor är underrepresenterade
har uppnåtts, men inte målet att öka andelen
män inom de lärarutbildningar där män är
underrepresenterade.
Målet att minska antalet helårsstudenter under
åren 1997 1999 i förhållande till perioden
1993/94 1995/96 har uppnåtts inom såväl den
barn- och ungdomspedagogiska utbildningen
som inom grundskollärarutbildningen med
inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7.
Det särskilda åtagandet att anordna
naturvetenskaplig och teknisk utbildning för
studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT-
svux) har fullgjorts till 95 procent. Övriga
särskilda åtaganden har fullgjorts.
Karlstads universitetet har vidare fullgjort
vårdhögskoleutbildning omfattande 531
helårsstudenter på uppdrag av Landstinget i
Värmland.
Karlstads universitet har redovisat vidtagna
åtgärder och satsningar med anledning av
universitetets handlingsprogram avseende
samverkan med det omgivande samhället.
Universitetet har vidare redovisat åtgärder som
vidtagits med anledning av
kvalitetsutvecklingsprogrammet.
Antalet lärarårsverken vid universitetet var
447 stycken 1999. Andelen lärare med
doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare)
var 38 procent 1999 mot 37 procent 1998. Av
universitetets lärare var 40 procent kvinnor och
av universitetets lärare med doktorsexamen var
23 procent kvinnor. Antalet professorer var 18
stycken 1999 mot 8 stycken 1998 (årsverken).
Resursfördelning 2001
Tabell 4.25:35 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
325 237
Särskilda åtaganden
- NT-svux
14 953
Summa
340 190
Planeringsförutsättningar
Som underlag för universitetets fortsatta
planering redovisas i tabellen över
examinationsmål under rubriken
Resultatinformation antalet avlagda examina
under treårsperioden 1997 1999. Vidare
redovisas examinationsmål för fyraårsperioden
2001 2004.
Tabell 4.25:35 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
314 527
Pris- och löneomräkning
6 554
Ökat resursbehov
19 109
Förslag 2001
340 190
4.8.36 25:36 Karlstads universitet:
Forskning och forskarutbildning
Tabell 4.25:36 Anslagsutvecklingen för forskning och
forskarutbildning vid Karlstads universitet
Tusental kronor
1999
Utfall
52 913
Anslags-
sparande
0
2000
Anslag
75 405
Utgifts-
prognos
75 405
2001
Förslag
97 246
2002
Beräknat
120 1701
2003
Beräknat
133 3032
1 Motsvarar 117 632 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 127 632 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas ersättning för forskning
och forskarutbildning.
Regeringens överväganden
De mål och resurser för verksamheten som
föreslås i denna proposition och riktlinjerna i
2000 års forskningspolitiska proposition (prop.
2000/01:3) bör gälla.
Resultatinformation
Karlstads universitet har rätt att benämnas
universitet fr.o.m. den 1 januari 1999. För
treårsperioden 1997 1999 har därför inga mål
fastställts för antalet examina inom
forskarutbildningen vid Karlstads universitet.
Tabell 4.25:36 Examinationsmål för forskarutbildningen
VETENSKAPSOMRÅDE
MÅL
1997-1999
UTFALL
1997-1999
MÅL
2001-2004
Humanistisk-
samhällsvetenskapligt
-
-
30
Tekniskt
-
-
20
Karlstads universitet hade enligt regleringsbrev
som rekryteringsmål att minst 18 procent av de
professorer som anställdes under treårsperioden
1997 1999 skulle vara kvinnor. Andelen kvinnor
bland professorerna som anställdes under
treårsperioden 1997 1999 var 20 procent.
Några resultat om forskningen och
forskarutbildningen vid Karlstads universitet
redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 4.25:36 Resultat, forskning och forskarutbildning
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
1998
1999
1998
1999
Nyantagna
forskarstuderande
-
84
-
58 %
Aktiva (ht)1
-
66
-
56 %
Doktorsexamina
-
2
-
0 %
Licentiatexamina
-
-
-
-
Professorer2
8
18
16 %
16%
1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst
10 %.
2 Heltidsekvivalenter.
Universitetet startade våren 1999
forskarutbildning i tolv ämnen.
Forskarutbildningen organiseras i två
forskarskolor.
Omfattningen av forskningsmedel har ökat
vid universitetet från 96 miljoner kronor 1998 till
119 miljoner kronor 1999, varav 45 procent avser
universitetets anslag.
Resursfördelning 2001
Regeringen har vid beräkningen av anslaget
utgått från följande belopp.
Tabell 4.25:36 Resursfördelning för forskning och
forskarutbildning
Tusental kronor
VETENSKAPSOMRÅDE M.M.
2001
ANSLAG
Humanistisk-
samhällsvetenskapligt
47 301
Tekniskt
39 753
Övriga forskningsmedel
10 192
Summa
97 246
I anslagsposten Humanistisk-samhällsvetenskap-
ligt vetenskapsområde ingår 10 193 000 kronor
som en förstärkning av forskning och
forskarutbildning. I anslagsposten Tekniskt
vetenskapsområde ingår 10 193 000 kronor för
förstärkning av forskning och forskarutbildning.
Planeringsförutsättningar
Som underlag för universitetets fortsatta
planering redovisas i tabellen över
examinationsmål under rubriken
Resultatinformation examinationsmål för
forskarutbildningen för fyraårsperioden 2001
2004. Som planeringsförutsättning bör gälla att
Karlstads universitet skall erhålla ytterligare
20 000 000 kronor 2002 och 10 000 000 kronor
2003 för forskning och forskarutbildning.
Tabell 4.25:36 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
75 405
Pris- och löneomräkning
1 841
Ökat resursbehov
20 000
Förslag 2001
97 246
4.8.37 25:37 Växjö universitet:
Grundutbildning
Tabell 4.25:37 Anslagsutvecklingen för grundutbildning
vid Växjö universitet
Tusental kronor
1999
Utfall
236 421
Anslags-
sparande
17 266
2000
Anslag
270 279
Utgifts-
prognos
254 351
2001
Förslag
295 088
2002
Beräknat
315 6951
2003
Beräknat
329 9822
1 Motsvarar 309 365 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 316 503 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och det
särskilda åtagande som skall gälla för
universitetet.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Växjö universitet har för budgetåret 1999
redovisat färre helårsstudenter och
helårsprestationer än vad som kan ersättas inom
beslutat s.k. takbelopp. För budgetåret avräknade
universitetet 4,9 miljoner kronor av tidigare
sparade helårsprestationer och redovisade ett
anslagssparande om 2,5 miljoner kronor.
För treårsperioden 1997 1999 har mål
fastställts för antalet examina vid Växjö
universitet. Examinationsmål och utfall framgår
av tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000
finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande
högskoleutbildning, Examinationsmål.
Tabell 4.25:37 Examinationsmål för grundutbildningen
EXAMEN
MÅL
1997
-1999
UTFALL
1997
-1999
MÅL
2001
-2004
PLANERAT
2005
-2008
Magisterexamen
300
428
780
-
Grundskollärare 4-9*
290
149
-
-
Gymnasielärare*
120
116
-
-
* Regeringen avser att ange framtida mål i regleringsbrevet för 2001.
Avseende helårsstudenter har universitetets
utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 109
procent. Beträffande antalet helårsstudenter
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena har 84 procent av
uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per
lärosäte framgår av tabell i avsnittet
Grundläggande högskoleutbildning,
Utbildningsuppdraget.
I enlighet med de av regeringen angivna målen
har antalet helårsstudenter under åren 1997 1999
ökat i förhållande till perioden 1993/94 1995/96
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena,
grundskollärarutbildningen med inriktning mot
undervisning i årskurserna 4-9 samt
gymnasielärarutbildningen.
Målet att öka andelen studerande män inom
de lärarutbildningar där män är under
representerade har uppnåtts, men inte målet att
öka andelen studerande kvinnor inom de
naturvetenskapliga och tekniska utbildningar där
kvinnor är underrepresenterade.
Målet att minska antalet helårsstudenter under
åren 1997 1999 i förhållande till perioden
1993/94 1995/96 har uppnåtts inom såväl den
barn- och ungdomspedagogiska utbildningen
som inom grundskollärarutbildningen med
inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7.
Det särskilda åtagandet att anordna
naturvetenskaplig och teknisk utbildning för
studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT-
svux) har fullgjorts till 92 procent.
Växjö universitetet har vidare fullgjort
vårdhögskoleutbildning omfattande 650
helårsstudenter på uppdrag av Landstinget
Kronoberg.
Högskoleverket har nyligen granskat och
bedömt lärosätenas arbete med jämställdhet,
studentinflytande samt social och etnisk
mångfald (Högskoleverkets rapportserie 2000:8
R). Växjö universitetet hör till de fem lärosäten
som av Högskoleverket bedömts ha den mest
genomgripande och välorganiserade
verksamheten vad gäller jämställdhet.
Växjö universitet har redovisat vidtagna
åtgärder och satsningar med anledning av
universitetets handlingsprogram avseende
samverkan med det omgivande samhället.
Universitetet har även redovisat ett uppdaterat
handlingsprogram. Universitetet har vidare
upprättat ett kvalitetsprogram som är avsett att
gälla för 2000.
Antalet lärarårsverken vid universitetet var
281 stycken 1999. Andelen lärare med
doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare)
var 35 procent 1999 mot 30 procent 1998. Av
universitetets lärare var 33 procent kvinnor och
av universitetets lärare med doktorsexamen var
27 procent kvinnor. Antalet professorer var 18
stycken 1999 mot 10 stycken 1998 (årsverken).
Resursfördelning 2001
Tabell 4.25:37 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
282 085
Särskilda åtaganden
- NT-svux
13 003
Summa
295 088
Planeringsförutsättningar
Som underlag för universitetets fortsatta
planering redovisas i tabellen över
examinationsmål under rubriken
Resultatinformation antalet avlagda examina
under treårsperioden 1997 1999. Vidare
redovisas examinationsmål för fyraårsperioden
2001 2004.
Tabell 4.25:37 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
270 279
Pris- och löneomräkning
5 700
Ökat resursbehov
19 109
Förslag 2001
295 088
4.8.38 25:38 Växjö universitet: Forskning
och forskarutbildning
Tabell 4.25:38 Anslagsutvecklingen för forskning och
forskarutbildning vid Växjö universitet
Tusental kronor
1999
Utfall
53 025
Anslags-
sparande
0
2000
Anslag
75 518
Utgifts-
prognos
75 518
2001
Förslag
97 361
2002
Beräknat
120 3091
2003
Beräknat
133 4632
1 Motsvarar 117 748 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 127 748 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas ersättning för forskning
och forskarutbildning.
Regeringens överväganden
De mål och resurser för verksamheten som
föreslås i denna proposition och riktlinjerna i
2000 års forskningspolitiska proposition (prop.
2000/01:3) bör gälla.
Resultatinformation
Växjö universitet har rätt att benämnas
universitet fr.o.m. den 1 januari 1999. För
treårsperioden 1997 1999 har därför inga mål
fastställts för antalet examina inom
forskarutbildningen vid Växjö universitet.
Tabell 4.25:38 Examinationsmål för forskarutbildningen
VETENSKAPSOMRÅDE
MÅL
1997-1999
UTFALL
1997-1999
MÅL
2001-2004
Humanistisk-
samhällsvetenskapligt
-
-
30
Växjö universitet hade enligt regleringsbrev som
rekryteringsmål att minst 21 procent av de
professorer som anställdes under treårsperioden
1997 1999 skulle vara kvinnor. Andelen kvinnor
bland professorerna som anställdes under
treårsperioden 1997 1999 var 18 procent.
Några resultat om forskningen och
forskarutbildningen vid Växjö universitet
redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 4.25:38 Resultat, forskning och forskarutbildning
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
1998
1999
1998
1999
Nyantagna
forskarstuderande
-
74
-
42 %
Aktiva (ht)1
-
74
-
42 %
Doktorsexamina
-
-
-
-
Licentiatexamina
-
1
-
0 %
Professorer2
7
18
10 %
16 %
1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst
10 %.
2 Heltidsekvivalenter.
Universitetet startade under 1999
forskarutbildning i 15 ämnen.
Omfattningen av forskningsmedel har
minskat vid universitetet från 65 miljoner kronor
1998 till 61 miljoner kronor 1999, varav 87
procent avser universitetets anslag.
Resursfördelning 2001
Regeringen har vid beräkningen av anslaget
utgått från följande belopp.
Tabell 4.25:38 Resursfördelning för forskning och
forskarutbildning
Tusental kronor
VETENSKAPSOMRÅDE M.M.
2001
ANSLAG
Humanistisk-
samhällsvetenskapligt
65 348
Övriga forskningsmedel
32 013
Summa
97 361
I anslagsposten Humanistisk-samhällsvetenskap-
ligt vetenskapsområde ingår 20 386 000 kronor
som en förstärkning av forskning och
forskarutbildning.
Planeringsförutsättningar
Som underlag för universitetets fortsatta
planering redovisas i tabellen över
examinationsmål under rubriken
Resultatinformation examinationsmål för
forskarutbildningen för fyraårsperioden 2001
2004. Som planeringsförutsättning bör gälla att
Växjö universitet skall erhålla ytterligare
20 000 000 kronor 2002 och 10 000 000 kronor
2003 för forskning och forskarutbildning.
Tabell 4.25:38 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
75 518
Pris- och löneomräkning
1 843
Ökat resursbehov
20 000
Förslag 2001
97 361
4.8.39 25:39 Örebro universitet:
Grundutbildning
Tabell 4.25:39 Anslagsutvecklingen för grundutbildning
vid Örebro universitet
Tusental kronor
1999
Utfall
289 597
Anslags-
sparande
11 233
2000
Anslag
323 509
Utgifts-
prognos
323 509
2001
Förslag
349 346
2002
Beräknat
370 9801
2003
Beräknat
386 4072
1 Motsvarar 363 623 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 370 761 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de
särskilda åtaganden som skall gälla för
universitetet.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Örebro universitet har för budgetåret 1999
redovisat helårsprestationer motsvarande 4,4
miljoner kronor mer än vad som kan ersättas
inom beslutat s.k. takbelopp.
För treårsperioden 1997 1999 har mål
fastställts för antalet examina vid Örebro
universitet. Examinationsmål och utfall framgår
av tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000
finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande
högskoleutbildning, Examinationsmål.
Tabell 4.25:39 Examinationsmål för grundutbildningen
EXAMEN
MÅL
1997
-1999
UTFALL
1997
-1999
MÅL
2001
-2004
PLANERAT
2005
-2008
Magisterexamen
300
186
480
-
Grundskollärare 4-9*
130
78
-
-
Gymnasielärare*
50
114
-
-
* Regeringen avser att ange framtida mål i regleringsbrevet för 2001.
Avseende helårsstudenter har universitetets
utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 95
procent. Beträffande antalet helårsstudenter
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena har 114 procent av
uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per
lärosäte framgår av tabell i avsnittet
Grundläggande högskoleutbildning,
Utbildningsuppdraget.
I enlighet med de av regeringen angivna målen
har antalet helårsstudenter under åren 1997 1999
ökat i förhållande till perioden 1993/94 1995/96
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena,
grundskollärarutbildningen med inriktning mot
undervisning i årskurserna 4-9 samt
gymnasielärarutbildningen.
Målet att öka andelen studerande kvinnor
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar där kvinnor är underrepresenterade
har uppnåtts liksom delvis målet att öka andelen
studerande män inom de lärar- och
vårdutbildningar där män är
underrepresenterade.
Målet att minska antalet helårsstudenter under
åren 1997 1999 i förhållande till perioden
1993/94 1995/96 har uppnåtts inom den barn-
och ungdomspedagogiska utbildningen, men
inte inom grundskollärarutbildningen med
inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7.
Det särskilda åtagandet att anordna
naturvetenskaplig och teknisk utbildning för
studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT-
svux) har fullgjorts till 80 procent. Övriga
särskilda åtaganden har fullgjorts.
Örebro universitet har vidare fullgjort
vårdhögskoleutbildning omfattande 1 164
helårsstudenter på uppdrag av Örebro läns
landsting.
Högskoleverket har nyligen granskat och
bedömt lärosätenas arbete med jämställdhet,
studentinflytande samt social och etnisk
mångfald (Högskoleverkets rapportserie 2000:8
R). Örebro universitetet hör till de fem
lärosäten som av Högskoleverket bedömts ha
den mest genomgripande och välorganiserade
verksamheten vad gäller social och etnisk
mångfald.
Örebro universitet har redovisat vidtagna
åtgärder och satsningar med anledning av
universitetets handlingsprogram avseende
samverkan med det omgivande samhället.
Universitetet har vidare upprättat ett
kvalitetsutvecklingsprogram som är avsett att
gälla för 2000.
Antalet lärarårsverken vid universitetet var
335 stycken 1999. Andelen lärare med
doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare)
var 39 procent 1999 mot 25 procent 1998. Av
universitetets lärare var 40 procent kvinnor och
av universitetets lärare med doktorsexamen var
25 procent kvinnor. Antalet professorer var 21
stycken 1999 mot 11 stycken 1998 (årsverken).
Resursfördelning 2001
Tabell 4.25:39 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
335 373
Särskilda åtaganden
- NT-svux
10 728
-lokalisering av verksamhet till Grythyttan
2 983
- nätverksadministration och utveckling av
skolledarutbildning
262
Summa
349 346
Planeringsförutsättningar
Som underlag för universitetets fortsatta
planering redovisas i tabellen över
examinationsmål under rubriken
Resultatinformation antalet avlagda examina
under treårsperioden 1997 1999. Vidare
redovisas examinationsmål för fyraårsperioden
2001 2004. Regeringen ser positivt på Örebro
universitets ambitioner att ge teckenspråkiga
studenter goda studieförutsättningar.
Tabell 4.25:39 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
323 509
Pris- och löneomräkning
6 728
Ökat resursbehov
19 109
Förslag 2001
349 346
4.8.40 25:40 Örebro universitet: Forskning
och forskarutbildning
Tabell 4.25:40 Anslagsutvecklingen för forskning och
forskarutbildning vid Örebro universitet
Tusental kronor
1999
Utfall
53 136
Anslags-
sparande
0
2000
Anslag
75 630
Utgifts-
prognos
75 630
2001
Förslag
97 476
2002
Beräknat
120 4391
2003
Beräknat
133 6052
1 Motsvarar 117 862 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 127 862 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas ersättning för forskning
och forskarutbildning.
Regeringens överväganden
De mål och resurser för verksamheten som
föreslås i denna proposition och riktlinjerna i
2000 års forskningspolitiska proposition (prop.
2000/01:3) bör gälla.
Resultatinformation
Örebro universitet har rätt att benämnas
universitet fr.o.m. den 1 januari 1999. För
treårsperioden 1997 1999 har därför inga mål
fastställts för antalet examina inom
forskarutbildningen vid Örebro universitet.
Tabell 4.25:40 Examinationsmål för forskarutbildningen
VETENSKAPSOMRÅDE
MÅL
1997-1999
UTFALL
1997-1999
MÅL
2001-2004
Humanistisk-
samhällsvetenskapligt
-
-
40
Örebro universitet hade enligt regleringsbrev
som rekryteringsmål att minst 21 procent av de
professorer som anställdes under treårsperioden
1997 1999 skulle vara kvinnor. Andelen kvinnor
bland professorerna som anställdes under
treårsperioden 1997 1999 var 8 procent.
Avvikelsen från rekryteringsmålet hänför
Örebro universitet till en utdragen
rekryteringsprocess för professorer.
Några resultat om forskningen och
forskarutbildningen vid Örebro universitet
redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 4.25:40 Resultat, forskning och forskarutbildning
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
1998
1999
1998
1999
Nyantagna
forskarstuderande
-
75
-
43 %
Aktiva (ht)1
-
75
-
43 %
Doktorsexamina
-
-
-
-
Licentiatexamina
-
-
-
-
Professorer2
11
21
21 %
12 %
1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst
10 %.
2 Heltidsekvivalenter.
Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid
universitetet från 92 miljoner kronor 1998 till
105 miljoner kronor 1999, varav 50 procent avser
universitetets anslag.
Resursfördelning 2001
Regeringen har vid beräkningen av anslaget
utgått från följande belopp.
Tabell 4.25:40 Resursfördelning för forskning och
forskarutbildning
Tusental kronor
VETENSKAPSOMRÅDE M.M.
2001
ANSLAG
Humanistisk-
samhällsvetenskapligt
63 378
Övriga forskningsmedel
34 098
Summa
97 476
I anslagsposten Humanistisk-samhällsvetenskap-
ligt vetenskapsområde ingår 20 386 000 kronor
som en förstärkning av forskning och
forskarutbildning.
Planeringsförutsättningar
Som underlag för universitetets fortsatta
planering redovisas i tabellen över
examinationsmål under rubriken
Resultatinformation examinationsmål för
forskarutbildningen för fyraårsperioden 2001
2004. Som planeringsförutsättning bör gälla att
Örebro universitet skall erhålla ytterligare
20 000 000 kronor 2002 och 10 000 000 kronor
2003 för forskning och forskarutbildning.
Tabell 4.25:40 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
75 630
Pris- och löneomräkning
1 846
Ökat resursbehov
20 000
Förslag 2001
97 476
4.8.41 25:41 Mitthögskolan:
Grundutbildning
Tabell 4.25:41 Anslagsutvecklingen för grundutbildningen
vid Mitthögskolan
Tusental kronor
1999
Utfall
401 016
Anslags-
sparande
10 826
2000
Anslag
453 409
Utgifts-
prognos
394 292
2001
Förslag
477 412
2002
Beräknat
509 0921
2003
Beräknat
527 6962
1 Motsvarar 498 696 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 505 834 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de
särskilda åtaganden som skall gälla för
högskolan. Mitthögskolans anslag har för 2001
engångsvis minskats med en halvårseffekt
motsvarande 200 helårsstudenter, d.v.s.
7 138 000 kronor. Av anslagssparandet har
8 867 000 kronor dragits in genom
regeringsbeslut den 21 juni 2000.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Mitthögskolan har för budgetåret 1999 redovisat
färre helårsstudenter och helårsprestationer än
vad som kan ersättas inom beslutat s.k.
takbelopp. För budgetåret avräknade högskolan
32,8 miljoner kronor av tidigare sparade
helårsprestationer och redovisade ett
anslagssparande om 2 miljoner kronor.
För treårsperioden 1997 1999 har mål
fastställts för antalet examina vid Mitthögskolan.
Examinationsmål och utfall framgår av tabellen
nedan. Examinationsmålen för 2000 finns
angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande
högskoleutbildning, Examinationsmål.
Tabell 4.25:41 Examinationsmål för grundutbildningen
EXAMEN
MÅL
1997
-1999
UTFALL
1997
-1999
MÅL
2001
-2004
PLANERAT
2005
-2008
Magisterexamen
600
382
600
-
Grundskollärare 4-9*
10
1
-
-
* Regeringen avser att ange framtida mål i regleringsbrevet för 2001.
Avseende helårsstudenter har högskolans
utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 91
procent. Beträffande antalet helårsstudenter
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena har 94 procent av
uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per
lärosäte framgår av tabell i avsnittet
Grundläggande högskoleutbildning,
Utbildningsuppdraget.
I enlighet med de av regeringen angivna målen
har antalet helårsstudenter under åren 1997 1999
ökat i förhållande till perioden 1993/94 1995/96
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena samt
grundskollärarutbildningen med inriktning mot
undervisning i årskurserna 4-9.
Målet att öka andelen studerande kvinnor
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar där kvinnor är underrepresenterade
har uppnåtts liksom delvis målet att öka andelen
studerande män inom de lärar- och
vårdutbildningar där män är
underrepresenterade.
Målet att minska antalet helårsstudenter under
åren 1997 1999 i förhållande till perioden
1993/94 1995/96 har uppnåtts inom såväl den
barn- och ungdomspedagogiska utbildningen
som grundskollärarutbildningen med inriktning
mot undervisning i årskurserna 1-7.
Det särskilda åtagandet att anordna
naturvetenskaplig och teknisk utbildning för
studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT-
svux) har fullgjorts till 76 procent. Övriga
särskilda åtaganden har fullgjorts.
Mitthögskolan har vidare fullgjort
vårdhögskoleutbildning omfattande 889
helårsstudenter på uppdrag av Jämtlands läns
landsting och Landstinget i Västernorrland.
Högskoleverket har nyligen granskat och
bedömt lärosätenas arbete med jämställdhet,
studentinflytande samt social och etnisk
mångfald (Högskoleverkets rapportserie 2000:8
R). Mitthögskolan hör till de fem lärosäten som
av Högskoleverket bedömts ha den mest
genomgripande och välorganiserade
verksamheten vad gäller studentinflytande.
Mitthögskolan har i enlighet med regeringens
uppdrag redovisat en strategi för samverkan med
det omgivande samhället tillsammans med ett
tydligare handlingsprogram. Högskolan har
vidare redovisat åtgärder som vidtagits med
anledning av kvalitetsutvecklingsprogrammet.
Antalet lärarårsverken vid högskolan var 461
stycken 1999. Andelen lärare med
doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare)
var 24 procent 1999 mot 21 procent 1998. Av
högskolans lärare var 35 procent kvinnor och av
högskolans lärare med doktorsexamen var 20
procent kvinnor. Antalet professorer var 7
stycken 1999 mot 5 stycken 1998 (årsverken).
Resursfördelning 2001
Tabell 4.25:41 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
451 342
Särskilda åtaganden
- NT-svux
23 405
- decentraliserad utbildning
2 665
Summa
477 412
Planeringsförutsättningar
Som underlag för högskolans fortsatta planering
redovisas i tabellen över examinationsmål under
rubriken Resultatinformation antalet avlagda
examina under treårsperioden 1997 1999. Vidare
redovisas examinationsmål för fyraårsperioden
2001 2004.
Tabell 4.25:41 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
453 409
Pris- och löneomräkning
9 150
Ökat resursbehov
21 991
Överföring till anslaget 16.25:79
- 7 138
Förslag 2001
477 412
4.8.42 25:42 Mitthögskolan: Forskning
Tabell 4.25:42 Anslagsutvecklingen för forskning vid
Mitthögskolan
Tusental kronor
1999
Utfall
52 628
Anslags-
sparande
0
2000
Anslag
75 118
Utgifts-
prognos
75 118
2001
Förslag
86 761
2002
Beräknat
98 9751
2003
Beräknat
106 3612
1 Motsvarar 96 954 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 101 954 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas ersättning för
forskning.
Regeringens överväganden
De mål och resurser för verksamheten som
föreslås i denna proposition och riktlinjerna i
2000 års forskningspolitiska proposition (prop.
2000/01:3) bör gälla.
Resultatinformation
Mitthögskolan hade enligt regleringsbrev som
rekryteringsmål att minst 18 procent av de
professorer som anställdes under treårsperioden
1997 1999 skulle vara kvinnor. Andelen kvinnor
bland professorerna som anställdes under
treårsperioden 1997 1999 var 14 procent.
Avvikelsen från rekryteringsmålet hänför
Mitthögskolan till svårigheter att finna
kompetenta kvinnliga sökanden inom tekniska
ämnesområden.
Omfattningen av forskningsmedel har ökat
vid högskolan från 110 miljoner kronor 1998 till
144 miljoner kronor 1999, varav 62 procent avser
högskolans anslag.
Resursfördelning 2001
Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut-
gått från följande belopp.
Tabell 4.25:42 Resursfördelning för forskning
Tusental kronor
VETENSKAPSOMRÅDE M.M.
ANSLAG 2001
Forskning
86 761
Summa
86 761
Planeringsförutsättningar
Som planeringsförutsättning bör gälla att
Mitthögskolan skall erhålla ytterligare 10 000 000
kronor 2002 och 5 000 000 kronor 2003 för
forskning.
Tabell 4.25:42 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
75 118
Pris- och löneomräkning
1 643
Ökat resursbehov
10 000
Förslag 2001
86 761
4.8.43 25:43 Högskolan i
Karlskrona/Ronneby:
Grundutbildning
Tabell 4.25:43 Anslagsutvecklingen för grundutbildning
vid Högskolan i Karlskrona/Ronneby
Tusental kronor
1999
Utfall
134 605
Anslags-
sparande
21 588
2000
Anslag
161 113
Utgifts-
prognos
161 113
2001
Förslag
187 386
2002
Beräknat
213 1281
2003
Beräknat
228 9512
1 Motsvarar 208 802 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 219 509 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och det
särskilda åtagande som skall gälla för högskolan.
Av anslagssparandet har 13 674 000 kronor
dragits in genom regeringsbeslut den 21 juni
2000.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Högskolan i Karlskrona/Ronneby har för
budgetåret 1999 redovisat helårsprestationer
motsvarande 1,8 miljoner kronor mer än vad
som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.
För treårsperioden 1997 1999 har mål
fastställts för antalet examina vid Högskolan i
Karlskrona/Ronneby. Examinationsmål och
utfall framgår av tabellen nedan.
Examinationsmålen för 2000 finns angivna i
tabeller i avsnittet Grundläggande
högskoleutbildning, Examinationsmål.
Tabell 4.25:43 Examinationsmål för grundutbildningen
EXAMEN
MÅL
1997
-1999
UTFALL
1997
-1999
MÅL
2001
-2004
PLANERAT
2005
-2008
Magisterexamen
100
206
430
-
Avseende helårsstudenter har högskolans
utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 103
procent. Beträffande antalet helårsstudenter
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena har 116 procent av
uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per
lärosäte framgår av tabell i avsnittet
Grundläggande högskoleutbildning,
Utbildningsuppdraget.
I enlighet med de av regeringen angivna målen
har antalet helårsstudenter under åren 1997 1999
ökat i förhållande till perioden 1993/94 1995/96
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena.
Målet att öka andelen studerande kvinnor
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar där kvinnor är underrepresenterade
har uppnåtts. Högskolan saknar
lärarutbildningar där män är
underrepresenterade.
Det särskilda åtagandet att anordna
naturvetenskaplig och teknisk utbildning för
studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT-
svux) har fullgjorts till 96 procent.
Högskolan i Karlskrona/Ronneby har vidare
fullgjort vårdhögskoleutbildning omfattande 461
helårsstudenter på uppdrag av Landstinget i
Blekinge.
Högskolan i Karlskrona/Ronneby har
redovisat vidtagna åtgärder och satsningar med
anledning av högskolans handlingsprogram
avseende samverkan med det omgivande
samhället. Högskolan har vidare redovisat
väsentliga förändringar i
kvalitetsutvecklingsprogrammet.
Antalet lärarårsverken vid högskolan var 157
stycken 1999. Andelen lärare med
doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare)
var 37 procent 1999 mot 44 procent 1998. Av
högskolans lärare var 32 procent kvinnor och av
högskolans lärare med doktorsexamen var 20
procent kvinnor. Antalet professorer var 17
stycken 1999 mot 6 stycken 1998 (årsverken).
Resursfördelning 2001
Tabell 4.25:43 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
172 758
Särskilda åtaganden
- NT-svux
14 628
Summa
187 386
Planeringsförutsättningar
Som underlag för högskolans fortsatta planering
redovisas i tabellen över examinationsmål under
rubriken Resultatinformation antalet avlagda
examina under treårsperioden 1997 1999. Vidare
redovisas examinationsmål för fyraårsperioden
2001 2004.
Tabell 4.25:43 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
161 113
Pris- och löneomräkning
3 661
Ökat resursbehov
22 612
Förslag 2001
187 386
4.8.44 25:44 Högskolan i
Karlskrona/Ronneby: Forskning och
forskarutbildning
Tabell 4.25:44 Anslagsutvecklingen för forskning och
forskarutbildning vid Högskolan i Karlskrona/Ronneby
Tusental kronor
1999
Utfall
21 381
Anslags-
sparande
0
2000
Anslag
23 580
Utgifts-
prognos
23 580
2001
Förslag
34 228
2002
Beräknat
45 3091
2003
Beräknat
51 4872
1 Motsvarar 44 421 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 49 421 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas ersättning för forskning
och forskarutbildning.
Regeringens överväganden
De mål och resurser för verksamheten som
föreslås i denna proposition och riktlinjerna i
2000 års forskningspolitiska proposition (prop.
2000/01:3) bör gälla.
Resultatinformation
Högskolan i Karlskrona/Ronneby tilldelades
vetenskapsområdet teknik fr.o.m. den 1 januari
1999. För treårsperioden 1997 1999 har därför
inga mål fastställts för antalet examina inom
forskarutbildningen vid Högskolan i
Karlskrona/Ronneby.
Tabell 4.25:44 Examinationsmål för forskarutbildningen
VETENSKAPSOMRÅDE
MÅL
1997-1999
UTFALL
1997-1999
MÅL
2001-2004
Tekniskt
-
-
19
Några resultat om forskningen och
forskarutbildningen vid Högskolan i
Karlskrona/Ronneby redovisas i nedanstående
tabell.
Tabell 4.25:44 Resultat, forskning och forskarutbildning
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
1998
1999
1998
1999
Nyantagna
forskarstuderande
-
16
-
0 %
Aktiva (ht)1
-
15
-
0 %
Doktorsexamina
-
-
-
-
Licentiatexamina
-
5
-
0 %
Professorer2
6
17
28 %
25 %
1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst
10 %.
2 Heltidsekvivalenter.
Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid
högskolan från 54 miljoner kronor 1998 till 68
miljoner kronor 1999, varav 42 procent avser
högskolans anslag.
Resursfördelning 2001
Regeringen har vid beräkningen av anslaget
utgått från följande belopp.
Tabell 4.25:44 Resursfördelning för forskning och
forskarutbildning
Tusental kronor
VETENSKAPSOMRÅDE M.M.
2001
ANSLAG
Tekniskt
26 529
Övriga forskningsmedel
7 699
Summa
34 228
I anslagsposten Tekniskt vetenskapsområde ingår
10 193 000 kronor som en förstärkning av
forskning och forskarutbildning.
Planeringsförutsättningar
Som underlag för högskolans fortsatta planering
redovisas i tabellen över examinationsmål under
rubriken Resultatinformation examinationsmål
för forskarutbildningen för fyraårsperioden
2001 2004. Som planeringsförutsättning bör
gälla att Högskolan i Karlskrona/Ronneby skall
erhålla ytterligare 10 000 000 kronor 2002 och
5 000 000 kronor 2003 för forskning och
forskarutbildning.
Tabell 4.25:44 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
23 580
Pris- och löneomräkning
648
Ökat resursbehov
10 000
Förslag 2001
34 228
4.8.45 25:45 Malmö högskola:
Grundutbildning
Tabell 4.25:45 Anslagsutvecklingen för grundutbildning
vid Malmö högskola
Tusental kronor
1999
Utfall
359 160
Anslags-
sparande
14 966
2000
Anslag
429 665
Utgifts-
prognos
429 665
2001
Förslag
479 430
2002
Beräknat
528 1301
2003
Beräknat
559 4422
1 Motsvarar 517 538 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 536 591 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de
särskilda åtaganden som skall gälla för
högskolan. Av anslagssparandet har 4 647 000
kronor dragits in genom regeringsbeslut den 21
juni 2000.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Malmö högskola har för budgetåret 1999
redovisat färre helårsstudenter och
helårsprestationer än vad som kan ersättas inom
beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid
utgången av budgetåret ett anslagssparande om
10,3 miljoner kronor.
För treårsperioden 1997 1999 har regeringen
inte fastställt några mål för antalet examina vid
Malmö högskola. Examinationsmålen för 2000
finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande
högskoleutbildning, Examinationsmål.
Tabell 4.25:45 Examinationsmål för grundutbildningen
EXAMEN
MÅL
1997
-1999
UTFALL
1997
-1999
MÅL
2001
-2004
PLANERAT
2005
-2008
Magisterexamen
-
-
140
-
Grundskollärare 4-9*
-
-
-
-
* Regeringen avser att ange framtida mål i regleringsbrevet för 2001.
Avseende helårsstudenter har högskolans
utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 97
procent. Beträffande antalet helårsstudenter
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena har 96 procent av
uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per
lärosäte framgår av tabell i avsnittet
Grundläggande högskoleutbildning,
Utbildningsuppdraget.
Det särskilda åtagandet att anordna
naturvetenskaplig och teknisk utbildning för
studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT-
svux) har fullgjorts till 54 procent. Övriga
särskilda åtaganden har fullgjorts.
Malmö högskola har vidare fullgjort
vårdhögskoleutbildning omfattande 608
helårsstudenter på uppdrag av Region Skåne.
Högskoleverket har nyligen granskat och
bedömt lärosätenas arbete med jämställdhet,
studentinflytande samt social och etnisk
mångfald (Högskoleverkets rapportserie 2000:8
R). Malmö högskola hör till de två lärosäten som
av Högskoleverket bedömts ha den mest
genomgripande och välorganiserade
verksamheten vad gäller social och etnisk
mångfald.
Malmö högskola har i enlighet med
regeringens uppdrag redovisat en strategi för
samverkan med det omgivande samhället
tillsammans med ett handlingsprogram
innehållande mindre justeringar i förhållande till
föregående års handlingsprogram. Högskolan
har vidare redovisat åtgärder som vidtagits i syfte
att utveckla kvaliteten.
Antalet lärarårsverken vid högskolan var 381
stycken 1999. Andelen lärare med
doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare)
var 32 procent 1999 mot 29 procent 1998. Av
högskolans lärare var 50 procent kvinnor och av
högskolans lärare med doktorsexamen var 43
procent kvinnor. Antalet professorer var 21
stycken 1999 mot 2,5 stycken 1998 (årsverken).
Resurser 2001
Tabell 4.25:45 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
434 795
Särskilda åtaganden
- NT-svux
6 501
- tandvårdscentralen
38 134
Summa
479 430
Planeringsförutsättningar
Som underlag för högskolans fortsatta planering
redovisas i tabellen över examinationsmål under
rubriken Resultatinformation antalet avlagda
examina under treårsperioden 1997 1999. Vidare
redovisas examinationsmål för fyraårsperioden
2001 2004.
Tabell 4.25:45 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
429 665
Pris- och löneomräkning
9 281
Ökat resursbehov
40 484
Förslag 2001
479 430
4.8.46 25:46 Malmö högskola: Forskning
och forskarutbildning
Tabell 4.25:46 Anslagsutvecklingen för forskning och
forskarutbildning vid Malmö högskola
Tusental kronor
1999
Utfall
50 915
Anslags-
sparande
0
2000
Anslag
51 388
Utgifts-
prognos
51 388
2001
Förslag
54 380
2002
Beräknat
55 4931
2003
Beräknat
59 8242
1 Motsvarar 54 380 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 57 380 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas ersättning för forskning
och forskarutbildning.
Regeringens överväganden
De mål och resurser för verksamheten som
föreslås i denna proposition och riktlinjerna i
2000 års forskningspolitiska proposition (prop.
2000/01:3) bör gälla.
Resultatinformation
Malmö högskola tilldelades vetenskapsområdet
medicin fr.o.m. den 1 januari 1999. För
treårsperioden 1997 1999 har därför inga mål
fastställts för antalet examina inom
forskarutbildningen vid Malmö högskola.
Tabell 4.25:46 Examinationsmål för forskarutbildningen
VETENSKAPSOMRÅDE
MÅL
1997-1999
UTFALL
1997-1999
MÅL
2001-2004
Medicinskt
-
-
25
Några resultat om forskningen och
forskarutbildningen vid Malmö högskola
redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 4.25:46 Resultat, forskning och forskarutbildning
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
1998
1999
1998
1999
Nyantagna
forskarstuderande
-
9
-
56 %
Aktiva (ht)1
-
30
-
67 %
Doktorsexamina
-
3
-
0 %
Licentiatexamina
-
1
-
0 %
Professorer2
2,5
21
40 %
19 %
1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst
10 %.
2 Heltidsekvivalenter.
Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid
högskolan från 25 miljoner kronor 1998 till 88
miljoner kronor 1999, varav 64 procent avser
högskolans anslag.
Resursfördelning 2001
Regeringen har vid beräkningen av anslaget
utgått från följande belopp.
Tabell 4.25:46 Resursfördelning för forskning och
forskarutbildning
Tusental kronor
VETENSKAPSOMRÅDE M.M.
2001
ANSLAG
Medicinskt
32 379
Övriga forskningsmedel
22 001
Summa
54 380
I anslagsposten Övriga forskningsmedel ingår
2 000 000 kronor som en förstärkning av
forskning.
Planeringsförutsättningar
Som underlag för högskolans fortsatta planering
redovisas i tabellen över examinationsmål under
rubriken Resultatinformation examinationsmål
för forskarutbildningen för fyraårsperioden
2001 2004. Som planeringsförutsättning bör
gälla att Malmö högskola skall erhålla ytterligare
3 000 000 kronor 2003 för forskning.
Tabell 4.25:46 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
51 388
Pris- och löneomräkning
992
Överföring från anslaget 25:70
2 000
Förslag 2001
54 380
4.8.47 25:47 Högskolan i Kalmar:
Grundutbildning
Tabell 4.25:47 Anslagsutvecklingen för grundutbildning
vid Högskolan i Kalmar
Tusental kronor
1999
Utfall
205 064
Anslags-
sparande
21 393
2000
Anslag
246 915
Utgifts-
prognos
249 517
2001
Förslag
274 773
2002
Beräknat
295 0291
2003
Beräknat
308 9092
1 Motsvarar 289 050 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 296 188 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de
särskilda åtaganden som skall gälla för
högskolan. Av anslagssparandet har 9 577 000
kronor dragits in genom regeringsbeslut den 21
juni 2000.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Högskolan i Kalmar har för budgetåret 1999
redovisat färre helårsstudenter och
helårsprestationer än vad som kan ersättas inom
beslutat s.k. takbelopp. För budgetåret avräknade
högskolan 1,7 miljoner kronor av tidigare
sparade helårsprestationer och redovisade ett
anslagssparande om 11,8 miljoner kronor.
För treårsperioden 1997 1999 har mål
fastställts för antalet examina vid Högskolan i
Kalmar. Examinationsmål och utfall framgår av
tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000
finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande
högskoleutbildning, Examinationsmål.
Tabell 4.25:47 Examinationsmål för grundutbildningen
EXAMEN
MÅL
1997
-1999
UTFALL
1997
-1999
MÅL
2001
-2004
PLANERAT
2005
-2008
Magisterexamen
100
121
220
-
Grundskollärare 4 9*
30
5
-
-
Gymnasielärare*
10
1
-
-
* Regeringen avser att ange framtida mål i regleringsbrevet för 2001.
Avseende helårsstudenter har högskolans
utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 97
procent. Beträffande antalet helårsstudenter
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena har 88 procent av
uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per
lärosäte framgår av tabell i avsnittet
Grundläggande högskoleutbildning,
Utbildningsuppdraget.
I enlighet med de av regeringen angivna målen
har antalet helårsstudenter under åren 1997 1999
ökat i förhållande till perioden 1993/94 1995/96
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena,
grundskollärarutbildningen med inriktning mot
undervisning i årskurserna 4-9 samt
gymnasielärarutbildningen.
Målet att öka andelen studerande kvinnor
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar där kvinnor är underrepresenterade
har uppnåtts, men inte målet att öka andelen
män inom de lärarutbildningar där män är
underrepresenterade med undantag för
gymnasielärarutbildningen.
Målet att minska antalet helårsstudenter under
åren 1997 1999 i förhållande till perioden
1993/94 1995/96 har uppnåtts inom såväl den
barn- och ungdomspedagogiska utbildningen
som inom grundskollärarutbildningen med
inriktning mot undervisning i årskurserna 1-7.
Det särskilda åtagandet att anordna
naturvetenskaplig och teknisk utbildning för
studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT-
svux) har fullgjorts till 76 procent. Övriga
särskilda åtaganden har i stort fullgjorts.
Högskolan i Kalmar har vidare fullgjort
vårdhögskoleutbildning omfattande 378
helårsstudenter på uppdrag av Landstinget i
Kalmar län samt anordnat utbildning i
biomedicinsk laboratorievetenskap omfattande
44 helårsstudenter på uppdrag av Landstinget i
Blekinge.
Högskolan i Kalmar har redovisat vidtagna
åtgärder och satsningar med anledning av
lärosätets handlingsprogram avseende samverkan
med det omgivande samhället. Högskolan har
inte redovisat några väsentliga förändringar av
kvalitetsutvecklingsprogrammet.
Antalet lärarårsverken vid högskolan var 245
år 1999. Andelen lärare med doktorsexamen
(exklusive gäst- och timlärare) var 33 procent
1999 mot 29 procent 1998. Av högskolans lärare
var 35 procent kvinnor och av högskolans lärare
med doktorsexamen var 26 procent kvinnor.
Antalet professorer var 8 stycken 1999 mot 6
stycken 1998 (årsverken), 2 av dessa var kvinnor.
Resursfördelning 2001
Tabell 4.25:47 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
256 743
Särskilda åtaganden
- NT-svux
7 151
- fortbildning av journalister
7 379
- utrustning till sjöbefälsutbildningen
3 500
Summa
274 773
Medel för utrustning till sjöbefälsutbildningen
ges som ett särskilt åtagande.
Planeringsförutsättningar
Som underlag för högskolans fortsatta planering
redovisas i tabellen över examinationsmål under
rubriken Resultatinformation antalet avlagda
examina under treårsperioden 1997 1999. Vidare
redovisas examinationsmål för fyraårsperioden
2001 2004.
Tabell 4.25:47 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
246 915
Pris- och löneomräkning
7 116
Ökat resursbehov
17 242
Överföring från anslaget 25:70
3 500
Förslag 2001
274 773
4.8.48 25:48 Högskolan i Kalmar:
Forskning och forskarutbildning
Tabell 4.25:48 Anslagsutvecklingen för forskning och
forskarutbildning vid Högskolan i Kalmar
Tusental kronor
1999
Utfall
0
Anslags-
sparande
0
2000
Anslag
23 509
Utgifts-
prognos
23 509
2001
Förslag
34 156
2002
Beräknat
45 2801
2003
Beräknat
51 4942
1 Motsvarar 44 349 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 49 349 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas ersättning för forskning
och forskarutbildning.
Regeringens överväganden
De mål och resurser för verksamheten som
föreslås i denna proposition och riktlinjerna i
2000 års forskningspolitiska proposition (prop.
2000/01:3) bör gälla.
Resultatinformation
Högskolan i Kalmar tilldelades
vetenskapsområdet naturvetenskap fr.o.m. den 1
januari 1999. För treårsperioden 1997 1999 har
därför inga mål fastställts för antalet examina
inom forskarutbildningen vid Högskolan i
Kalmar.
Tabell 4.25:48 Examinationsmål för forskarutbildningen
VETENSKAPSOMRÅDE
MÅL
1997-1999
UTFALL
1997-1999
MÅL
2001-2004
Naturvetenskapligt
-
-
6
Några resultat om forskningen och
forskarutbildningen vid Högskolan i Kalmar
redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 4.25:48 Resultat, forskning och forskarutbildning
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
1998
1999
1998
1999
Nyantagna
forskarstuderande
-
6
-
50 %
Aktiva (ht)1
-
6
-
50 %
Doktorsexamina
-
-
-
-
Licentiatexamina
-
-
-
-
Professorer2
6
8
17 %
25 %
1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst
10 %.
2 Heltidsekvivalenter.
Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid
högskolan från 41 miljoner kronor 1998 till 52
miljoner kronor 1999, varav 41 procent avser
högskolans anslag.
Resursfördelning 2001
Regeringen har vid beräkningen av anslaget
utgått från följande belopp.
Tabell 4.25:48 Resursfördelning för forskning och
forskarutbildning
Tusental kronor
VETENSKAPSOMRÅDE M.M.
2001
ANSLAG
Naturvetenskapligt
27 578
Övriga forskningsmedel
6 678
Summa
34 156
I anslagsposten Naturvetenskapligt vetenskaps-
område ingår 10 193 000 kronor som en
förstärkning av forskning och forskarutbildning.
Planeringsförutsättningar
Som underlag för högskolans fortsatta planering
redovisas i tabellen över examinationsmål under
rubriken Resultatinformation examinationsmål
för forskarutbildningen för fyraårsperioden
2001 2004. Som planeringsförutsättning bör
gälla att Högskolan i Kalmar skall erhålla
ytterligare 10 000 000 kronor 2002 och 5 000 000
kronor 2003 för forskning och
forskarutbildning.
Tabell 4.25:48 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
23 509
Pris- och löneomräkning
647
Ökat resursbehov
10 000
Förslag 2001
34 156
4.8.49 25:49 Mälardalens högskola:
Grundutbildning
Tabell 4.25:49 Anslagsutvecklingen för grundutbildning
vid Mälardalens högskola
Tusental kronor
1999
Utfall
295 865
Anslags-
sparande
5 334
2000
Anslag
314 951
Utgifts-
prognos
314 951
2001
Förslag
347 694
2002
Beräknat
380 1291
2003
Beräknat
401 2732
1 Motsvarar 372 677 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 385 169 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de
särskilda åtaganden som skall gälla för
högskolan.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Mälardalens högskola har för budgetåret 1999
redovisat färre helårsstudenter och
helårsprestationer än vad som kan ersättas inom
beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid
utgången av budgetåret 2,6 miljoner kronor av
tidigare sparade helårsprestationer för att nå
takbeloppet.
För treårsperioden 1997 1999 har mål
fastställts för antalet examina vid Mälardalens
högskola. Examinationsmål och utfall framgår av
tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000
finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande
högskoleutbildning, Examinationsmål.
Tabell 4.25:49 Examinationsmål för grundutbildningen
EXAMEN
MÅL
1997
-1999
UTFALL
1997
-1999
MÅL
2001
-2004
PLANERAT
2005
-2008
Magisterexamen
150
139
410
-
Avseende helårsstudenter har högskolans
utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 103
procent. Beträffande antalet helårsstudenter
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena har 96 procent av
uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per
lärosäte framgår av tabell i avsnittet
Grundläggande högskoleutbildning,
Utbildningsuppdraget.
I enlighet med de av regeringen angivna målen
har antalet helårsstudenter under åren 1997 1999
ökat i förhållande till perioden 1993/94 1995/96
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena.
Målet att öka andelen studerande kvinnor på
naturvetenskapliga och tekniska utbildningar där
kvinnor är underrepresenterade har uppnåtts,
men inte målet att öka andelen studerande män
inom de vårdutbildningar där män är
underrepresenterade.
Det särskilda åtagandet att anordna
naturvetenskaplig och teknisk utbildning för
studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT-
svux) har fullgjorts till 104 procent. Övriga
särskilda åtaganden har fullgjorts.
Mälardalens högskola har vidare fullgjort
vårdhögskoleutbildning omfattande 1 050
helårsstudenter på uppdrag av Landstinget
Sörmland samt Landstinget Västmanland.
Mälardalens högskola har i enlighet med
regeringens uppdrag redovisat en strategi för
samverkan med det omgivande samhället
tillsammans med ett handlingsprogram.
Högskolan har vidare redovisat åtgärder som
vidtagits med anledning av
kvalitetsutvecklingsprogrammet.
Antalet lärarårsverken vid högskolan var 399
stycken 1999. Andelen lärare med
doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare)
var 29 procent 1999 mot 30 procent 1998. Av
högskolans lärare var 39 procent kvinnor och av
högskolans lärare med doktorsexamen var 26
procent kvinnor. Antalet professorer var 10
stycken 1999 mot en 1998, 2 av dessa är kvinnor.
Resursfördelning 2001
Tabell 4.25:49 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
323 479
Särskilda åtaganden
- NT-svux
21 129
- Idélab
3 086
Summa
347 694
Planeringsförutsättningar
Som underlag för högskolans fortsatta planering
redovisas i tabellen över examinationsmål under
rubriken Resultatinformation antalet avlagda
examina under treårsperioden 1997 1999. Vidare
redovisas examinationsmål för fyraårsperioden
2001 2004.
Tabell 4.25:49 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
314 951
Pris- och löneomräkning
6 741
Ökat resursbehov
26 002
Förslag 2001
347 694
4.8.50 25:50 Mälardalens högskola:
Forskning och forskarutbildning1
Tabell 4.25:50 Anslagsutvecklingen för forskning och
forskarutbildning vid Mälardalens högskola
Tusental kronor
2001
Förslag,
nytt2
2 000
2002
Beräknat
2 0003
2003
Beräknat
14 5004
1 Nytt anslag
2Resterande medel för forskning vid Mälardalens högskola beräknas budgetåret
2001, 2002 och 2003 under anslaget 25:71 Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor.
3 Motsvarar 2 000 tkr i 2001 års prisnivå.
4 Motsvarar 14 500 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas ersättning för forskning
och forskarutbildning.
Regeringens överväganden
De mål och resurser för verksamheten som
föreslås i denna proposition och riktlinjerna i
2000 års forskningspolitiska proposition (prop.
2000/01:3) bör gälla.
Resultatinformation
Regeringen har tilldelat Mälardalens högskola
vetenskapsområdet teknik fr.o.m. den 1 januari
2001. Av den anledningen saknas ännu mål för
antalet examina inom forskarutbildningen vid
Mälardalens högskola.
Omfattningen av forskningsmedel har ökat
vid högskolan från 37 miljoner kronor år 1998
till 53 miljoner kronor år 1999, varav 40 procent
avser högskolans anslag. Ökningen har
möjliggjort satsningar för att etablera starka
forskningsmiljöer som Mälardalen Real-Time
Research Center.
Resursfördelning 2001
Regeringen har vid beräkningen av anslaget
utgått från följande belopp.
Tabell 4.25:50 Resursfördelning för forskning och
forskarutbildning
Tusental kronor
VETENSKAPSOMRÅDE M.M.
2001
ANSLAG
Tekniskt
17 363
Övriga forskningsmedel
6 583
Summa
23 946
I anslagsposten Tekniskt vetenskapsområde ingår
2 000 000 kronor som en förstärkning av
forskning och forskarutbildning.
Planeringsförutsättningar
Som planeringsförutsättning bör gälla att
Mälardalens högskola skall erhålla ytterligare
12 500 000 kronor 2003 för forskning och
forskarutbildning.
Tabell 4.25:50 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000 (Nytt anslag)
0
Pris- och löneomräkning
0
Överföring från anslaget 25:70
2 000
Förslag 2001
2 000
4.8.51 25:51 Danshögskolan:
Grundutbildning
Tabell 4.25:51 Anslagsutvecklingen för Danshögskolan
Tusental kronor
1999
Utfall
22 730
Anslags-
sparande
0
2000
Anslag
22 942
Utgifts-
prognos
22 942
2001
Förslag
24 404
2002
Beräknat
24 9201
2003
Beräknat
25 4712
1 Motsvarar 24 404 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 24 404 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag som skall
gälla för högskolan.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Danshögskolan har för budgetåret 1999
redovisat helårsprestationer motsvarande 2,4
miljoner kronor utöver vad som kan ersättas
inom beslutat s.k. takbelopp.
Högskoleverket har nyligen granskat och
bedömt lärosätenas arbete med jämställdhet,
studentinflytande samt social och etnisk
mångfald (Högskoleverkets rapportserie 2000:8
R). Enligt rapporten framstår Danshögskolan
som den främsta när det gäller aspekterna
jämställdhet och studentinflytande.
Danshögskolan har redovisat vidtagna
åtgärder och satsningar med anledning av
högskolans handlingsprogram avseende
samverkan med det omgivande samhället.
Högskolan har vidare redovisat åtgärder som
vidtagits med anledning av
kvalitetsutvecklingsprogrammet.
Antalet lärarårsverken vid högskolan var 25
stycken 1999, varav 20 utfördes av kvinnor.
Antalet professorer var 2 stycken 1999 liksom
1998 (årsverken).
Under 1999 har merparten av medel för
konstnärligt utvecklingsarbete använts till att
bekosta professurer i koreografi och
danspedagogik. Medel har även fördelats till
olika projekt i syfte att stärka dansens ställning
som konstart i samhället.
Resursfördelning 2001
Tabell 4.25:51 Resursfördelning
Tusental kronor
Takbelopp
23 256
Lokalkostnader
1 019
Bidrag till styrelsearvoden
129
Summa
24 404
Från och med 2001 tilldelas högskolan 1 019 000
kronor för ökade lokalkostnader.
Planeringsförutsättningar
Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har
beräknats under anslaget 25:71 Forskning och
konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
högskolor och uppgår till 2 972 800 kronor.
Tabell 4.25:51 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
22 942
Pris- och löneomräkning
443
Överföring från anslaget 25:70
1 019
Förslag 2001
24 404
4.8.52 25:52 Dramatiska institutet:
Grundutbildning
Tabell 4.25:52 Anslagsutvecklingen för Dramatiska
institutet
Tusental kronor
1999
Utfall
54 675
Anslags-
sparande
0
2000
Anslag
56 200
Utgifts-
prognos
56 200
2001
Förslag
61 784
2002
Beräknat
67 2531
2003
Beräknat
70 8552
1 Motsvarar 65 926 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 67 997 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och det
särskilda åtagande som skall gälla för Dramatiska
institutet.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Dramatiska institutet har för budgetåret 1999
redovisat helårsprestationer motsvarande 6,6
miljoner kronor mer än vad som kan ersättas
inom beslutat s.k. takbelopp.
Det särskilda åtagandet har fullgjorts.
Antalet lärarårsverken vid Dramatiska
institutet var 22 stycken 1999, varav 7 utfördes av
kvinnor. Antalet professorer var 4 stycken 1999
jämfört med 2 stycken 1998 (årsverken).
Dramatiska institutet har redovisat vidtagna
åtgärder och satsningar med anledning av
Dramatiska institutets handlingsprogram
avseende samverkan med det omgivande
samhället. Dramatiska institutet har vidare
redovisat åtgärder som vidtagits med anledning
av kvalitetsutvecklingsprogrammet.
Under 1999 har medlen för konstnärligt
utvecklingsarbete framför allt använts för löner
till Dramatiska institutets två ordinarie
professurer.
Resursfördelning 2001
Tabell 4.25:52 Resursfördelning
Tusental kronor
Takbelopp
60 262
Lokalkostnader
1 393
Bidrag till styrelsearvoden
129
Summa
61 784
Från och med 2001 tilldelas Dramatiska
institutet 1 393 000 kronor för ökade
lokalkostnader samt medel för 10
helårsstudenter och helårsprestationer inom
utbildningsområdet media.
Planeringsförutsättningar
Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har
beräknats under anslaget 25:71 Forskning och
konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
högskolor och uppgår till 2 905 500 kronor.
Tabell 4.25:52 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
56 200
Pris- och löneomräkning
2 120
Överföring från anslaget 25:70
3 464
Förslag 2001
61 784
4.8.53 25:53 Högskolan i Borås:
Grundutbildning
Tabell 4.25:53 Anslagsutvecklingen för Högskolan i Borås
Tusental kronor
1999
Utfall
167 212
Anslags-
sparande
7 836
2000
Anslag
192 351
Utgifts-
prognos
192 351
2001
Förslag
224 312
2002
Beräknat
243 5051
2003
Beräknat
260 4172
1 Motsvarar 238 588 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 249 726 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och det
särskilda åtagande som skall gälla för högskolan.
Av anslagssparandet har 7 836 000 kronor dragits
in genom regeringsbeslut den 21 juni 2000.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Högskolan i Borås har för budgetåret 1999
redovisat helårsprestationer motsvarande 9,1
miljoner kronor mer än vad som kan ersättas
inom beslutat s.k. takbelopp.
För treårsperioden 1997 1999 har mål
fastställts för antalet examina vid Högskolan i
Borås. Examinationsmål och utfall framgår av
tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000
finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande
högskoleutbildning, Examinationsmål.
Tabell 4.25:53 Examinationsmål
EXAMEN
MÅL
1997
-1999
UTFALL
1997
-1999
MÅL
2001
-2004
PLANERAT
2005
-2008
Magisterexamen
200
522
740
-
Avseende helårsstudenter har högskolans
utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 105
procent. Beträffande antalet helårsstudenter
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena har 92 procent av
uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per
lärosäte framgår av tabell i avsnittet
Grundläggande högskoleutbildning,
Utbildningsuppdraget.
I enlighet med de av regeringen angivna målen
har antalet helårsstudenter under åren 1997 1999
ökat i förhållande till perioden 1993/94 1995/96
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningarna.
Målet att öka andelen studerande kvinnor
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningarna där kvinnor är
underrepresenterade har uppnåtts, men inte
målet att öka andelen studerande män inom de
lärarutbildningar där män är
underrepresenterade.
Målet att minska antalet helårsstudenter under
åren 1997 1999 i förhållande till perioden
1993/94 1995/96 har uppnåtts inom den barn-
och ungdomspedagogiska utbildningen.
Det särskilda åtagandet att anordna
naturvetenskaplig och teknisk utbildning för
studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT-
svux) har fullgjorts till 93 procent.
Högskolan i Borås har vidare fullgjort
vårdhögskoleutbildning omfattande 610
helårsstudenter på uppdrag av Västra Götalands
läns landsting.
Högskolan i Borås har i enlighet med
regeringens uppdrag redovisat en strategi för
samverkan med det omgivande samhället
tillsammans med ett tydligare handlingsprogram.
Högskolan har vidare redovisat åtgärder som
vidtagits med anledning av
kvalitetsutvecklingsprogrammet.
Antalet lärarårsverken vid högskolan var 244
stycken 1999. Andelen lärare med
doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare)
var 22 procent 1999 mot 26 procent 1998. Av
högskolans lärare var 54 procent kvinnor och av
högskolans lärare med doktorsexamen var 34
procent kvinnor.
Antalet professorer var 3 stycken 1999 liksom
1998 (årsverken). Omfattningen av
forskningsmedel har ökat vid högskolan från 15
miljoner kronor 1998 till 25 miljoner kronor
1999, varav 37 procent avser högskolans anslag.
.
Resursfördelning 2001
Tabell 4.25:53 Resursfördelning
Tusental kronor
Takbelopp
201 134
Forskning
3 674
Särskilda åtaganden
- NT-svux
19 504
Summa
224 312
För 2001 har tillfälligt 3 674 000 kronor avseende
forskningsmedel till högskolan placerats på
anslaget för grundutbildning.
Planeringsförutsättningar
Som underlag för högskolans fortsatta planering
redovisas i tabellen över examinationsmål under
rubriken Resultatinformation antalet avlagda
examina under treårsperioden 1997 1999. Vidare
redovisas examinationsmål för fyraårsperioden
2001 2004. Resterande resurser för forskning
har beräknats under anslaget 25:71 Forskning
och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
högskolor och uppgår till 9 531 000 kronor. Som
planeringsförutsättning bör gälla att Högskolan i
Borås skall erhålla ytterligare 4 000 000 kronor
2003 för forskning.
Tabell 4.25:53 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
192 351
Pris- och löneomräkning
4 336
Ökat resursbehov
23 952
Överföring från anslaget 25:70
3 379
Överföring från anslaget 26:9
294
Förslag 2001
224 312
4.8.54 25:54 Högskolan Dalarna:
Grundutbildning
Tabell 4.25:54 Anslagsutvecklingen för Högskolan Dalarna
Tusental kronor
1999
Utfall
186 722
Anslags-
sparande
27 619
2000
Anslag
229 635
Utgifts-
prognos
223 478
2001
Förslag
255 661
2002
Beräknat
275 5201
2003
Beräknat
292 1022
1 Motsvarar 269 937 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 280 078 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de
särskilda åtaganden som skall gälla för
högskolan. Av anslagssparandet har 9 940 000
kronor dragits in genom regeringsbeslut den 21
juni 2000.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Högskolan Dalarna har för budgetåret 1999
redovisat färre helårsstudenter och
helårsprestationer än vad som kan ersättas inom
beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid
utgången av budgetåret ett anslagssparande om
15,4 miljoner kronor.
För treårsperioden 1997 1999 har mål
fastställts för antalet examina vid Högskolan
Dalarna. Examinationsmål och utfall framgår av
tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000
finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande
högskoleutbildning, Examinationsmål.
Tabell 4.25:54 Examinationsmål
EXAMEN
MÅL
1997
-1999
UTFALL
1997-
1999
MÅL
2001
-2004
PLANERAT
2005
-2008
Magisterexamen
60
18
170
-
Grundskollärare 4 9*
90
19
-
-
* Regeringen avser att ange framtida mål i regleringsbrevet för 2001.
Avseende helårsstudenter har högskolans
utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 97
procent. Beträffande antalet helårsstudenter
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena har 88 procent av
uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per
lärosäte framgår av tabell i avsnittet
Grundläggande högskoleutbildning,
Utbildningsuppdraget.
I enlighet med de av regeringen angivna målen
har antalet helårsstudenter under åren 1997 1999
ökat i förhållande till perioden 1993/94 1995/96
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena samt
grundskollärarexamen med inriktning mot
undervisning i årskurserna 4-9.
Målet att öka andelen studerande kvinnor
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar där kvinnor är underrepresenterade
har uppnåtts, liksom målet att öka andelen
studerande män inom de lärarutbildningar där
män är underrepresenterade.
Målet att minska antalet helårsstudenter under
åren 1997 1999 i förhållande till perioden
1993/94 1995/96 har uppnåtts inom
grundskollärarexamen med inriktning mot
undervisning i årskurserna 1-7.
Det särskilda åtagandet att anordna
naturvetenskaplig och teknisk utbildning för
studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT-
svux) har fullgjorts till 113 procent.
Högskolan Dalarna har vidare fullgjort
vårdhögskoleutbildning omfattande 517
helårsstudenter på uppdrag av Landstinget
Dalarna.
Högskolan Dalarna har redovisat vidtagna
åtgärder och satsningar med anledning av
högskolans handlingsprogram avseende
samverkan med det omgivande samhället.
Högskolan har vidare redovisat åtgärder som
vidtagits med anledning av
kvalitetsutvecklingsprogrammet.
Antalet lärarårsverken vid högskolan var 263
stycken 1999. Andelen lärare med
doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare)
var 24 procent 1999 mot 22 procent 1998. Av
högskolans lärare var 44 procent kvinnor och av
högskolans lärare med doktorsexamen var 25
procent kvinnor. Antalet professorer var 8
stycken 1999 liksom 1998 (årsverken).
Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid
högskolan från 60 miljoner kronor 1998 till 64
miljoner kronor 1999, varav 39 procent avser
högskolans anslag. Ökningen har möjliggjort
satsningar på forskning om materialförädling,
intelligenta transportsystem, lärande, bärkraftigt
samhälle samt vårdvetenskap.
Resursfördelning 2001
Tabell 4.25:54 Resursfördelning
Tusental kronor
Takbelopp
240 083
Forskning
2 000
Särskilda åtaganden
- NT-svux
13 578
Summa
255 661
För 2001 har tillfälligt 2 000 000 kronor avseende
forskningsmedel till högskolan placerats på
anslaget för grundutbildning.
Planeringsförutsättningar
Som underlag för högskolans fortsatta planering
redovisas i tabellen över examinationsmål under
rubriken Resultatinformation antalet avlagda
examina under treårsperioden 1997 1999. Vidare
redovisas examinationsmål för fyraårsperioden
2001 2004. Resterande resurser för forskning
har beräknats under anslaget 25:71 Forskning
och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
högskolor och uppgår till 26 041 000 kronor.
Som planeringsförutsättning bör gälla att
Högskolan Dalarna skall erhålla ytterligare
3 000 000 kronor 2003 för forskning.
Tabell 4.25:54 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
229 635
Pris- och löneomräkning
4 916
Ökat resursbehov
19 110
Överföring från anslaget 25:70
2 000
Förslag 2001
255 661
4.8.55 25:55 Högskolan på Gotland:
Grundutbildning
Tabell 4.25:55 Anslagsutvecklingen för Högskolan på
Gotland
Tusental kronor
1999
Utfall
48 990
Anslags-
sparande
12 422
2000
Anslag
69 957
Utgifts-
prognos
66 321
2001
Förslag
86 301
2002
Beräknat
99 2601
2003
Beräknat
110 2342
1 Motsvarar 97 342 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 105 863 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de
särskilda åtaganden som skall gälla för
högskolan. Av anslagssparandet har 10 194 000
kronor dragits in genom regeringsbeslut den 21
juni 2000.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Högskolan på Gotland har för budgetåret 1999
redovisat färre helårsstudenter och
helårsprestationer än vad som kan ersättas inom
beslutat s.k. takbelopp. För budgetåret avräknade
högskolan 3,1 miljoner kronor av tidigare
sparade helårsprestationer och redovisade ett
anslagssparande om 4,6 miljoner kronor.
För treårsperioden 1997 1999 har regeringen
inte fastställt några mål för antalet examina vid
Högskolan på Gotland. Examinationsmål för
2000 har inte heller fastställts.
Avseende helårsstudenter har högskolans
utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 88
procent. Beträffande antalet helårsstudenter
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena har 84 procent av
uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per
lärosäte framgår av tabell i avsnittet
Grundläggande högskoleutbildning,
Utbildningsuppdraget.
I enlighet med de av regeringen angivna målen
har antalet helårsstudenter under åren 1997 1999
ökat i förhållande till perioden 1993/94 1995/96
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena.
Målet att öka andelen studerande kvinnor på
de naturvetenskapliga och tekniska utbildningar
där kvinnor är underrepresenterade har uppnåtts.
Det särskilda åtagandet att anordna
naturvetenskaplig och teknisk utbildning för
studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT-
svux) har fullgjorts till 36 procent. Övriga
särskilda åtaganden har fullgjorts.
Högskoleverket har nyligen granskat och
bedömt lärosätenas arbete med jämställdhet,
studentinflytande samt social och etnisk
mångfald (Högskoleverkets rapportserie 2000:8
R). Högskolan på Gotland hör till de fem
lärosäten som av Högskoleverket bedömts ha
den mest genomgripande och välorganiserade
verksamheten vad gäller studentinflytande.
Högskolan på Gotland har redovisat vidtagna
åtgärder och satsningar med anledning av
högskolans handlingsprogram avseende
samverkan med det omgivande samhället.
Högskolan har inte redovisat några väsentliga
åtgärder som vidtagits med anledning av
kvalitetsutvecklingsprogrammet.
Antalet lärarårsverken vid högskolan var 18
stycken 1999. Andelen lärare med
doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare)
var 86 procent 1999 mot 90 procent 1998. Av
högskolans lärare var 22 procent kvinnor och av
högskolans lärare med doktorsexamen var 14
procent kvinnor.
Professorer saknas vid Högskolan på Gotland.
Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid
högskolan från 6,4 miljoner kronor 1998 till 11,5
miljoner kronor 1999, varav 17 procent avser
högskolans anslag.
Resursfördelning 2001
Tabell 4.25:55 Resursfördelning
Tusental kronor
Takbelopp
67 315
Forskning
2 000
Särskilda åtaganden
- NT-svux
4 551
-uppbyggnadskostnader samt kompensation för
merkostnader med anledning av att
verksamheten är inrättad som en
beställarorganisation
12 435
Summa
86 301
För 2001 har tillfälligt 2 000 000 kronor avseende
forskningsmedel till högskolan placerats på
anslaget för grundutbildning.
Planeringsförutsättningar
Resterande resurser för forskning har beräknats
under anslaget 25:71 Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår
till 2 061 100 kronor. Som
planeringsförutsättning bör gälla att Högskolan
på Gotland skall erhålla ytterligare 3 000 000
kronor 2003 för forskning.
Tabell 4.25:55 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
69 957
Pris- och löneomräkning
1 664
Ökat resursbehov
12 680
Överföring från anslaget 25:70
2 000
Förslag 2001
86 301
4.8.56 25:56 Högskolan i Gävle:
Grundutbildning
Tabell 4.25:56 Anslagsutvecklingen för Högskolan i Gävle
Tusental kronor
1999
Utfall
192 828
Anslags-
sparande
38 300
2000
Anslag
220 567
Utgifts-
prognos
224 713
2001
Förslag
246 202
2002
Beräknat
265 9271
2003
Beräknat
282 3422
1 Motsvarar 260 478 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 270 616 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de
särskilda åtaganden som skall gälla för
högskolan. Av anslagssparandet har 19 765 000
kronor dragits in genom regeringsbeslut den 21
juni 2000.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Högskolan i Gävle har för budgetåret 1999
redovisat färre helårsstudenter och
helårsprestationer än vad som kan ersättas inom
beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid
utgången av budgetåret ett anslagssparande om
7,9 miljoner kronor.
För treårsperioden 1997 1999 har mål
fastställts för antalet examina vid Högskolan i
Gävle. Examinationsmål och utfall framgår av
tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000
finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande
högskoleutbildning, Examinationsmål.
Tabell 4.25:56 Examinationsmål
EXAMEN
MÅL
1997
-1999
UTFALL
1997
-1999
MÅL
2001
-2004
PLANERAT
2005
-2008
Magisterexamen
120
43
140
-
Grundskollärare 4-9*
15
0
-
-
* Regeringen avser att ange framtida mål i regleringsbrevet för 2001.
Avseende helårsstudenter har högskolans
utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 112
procent. Beträffande antalet helårsstudenter
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena har 90 procent av
uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per
lärosäte framgår av tabell i avsnittet
Grundläggande högskoleutbildning,
Utbildningsuppdraget.
I enlighet med de av regeringen angivna målen
har antalet helårsstudenter under åren 1997 1999
ökat i förhållande till perioden 1993/94 1995/96
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena samt
grundskollärarutbildning med inriktning mot
undervisning i årskurserna 4-9.
Målet att öka andelen studerande kvinnor
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar där kvinnor är underrepresenterade
har uppnåtts liksom målet att öka andelen
studerande män inom de lärarutbildningar där
män är underrepresenterade.
Målet att minska antalet helårsstudenter under
åren 1997 1999 i förhållande till perioden
1993/94 1995/96 har uppnåtts inom såväl den
barn- och ungdomspedagogiska utbildningen
som grundskollärarutbildning med inriktning
mot undervisning i årskurserna 1-7.
Det särskilda åtagandet att anordna
naturvetenskaplig och teknisk utbildning för
studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT-
svux) har fullgjorts till 106 procent. Övriga
särskilda åtaganden har också fullgjorts.
Högskolan i Gävle har vidare fullgjort
vårdhögskoleutbildning omfattande 645
helårsstudenter på uppdrag av Landstinget
Gävleborg.
Högskolan i Gävle har redovisat vidtagna
åtgärder och satsningar med anledning av
högskolans handlingsprogram avseende
samverkan med det omgivande samhället.
Högskolan har vidare redovisat åtgärder som
vidtagits med anledning av
kvalitetsutvecklingsprogrammet.
Antalet lärarårsverken vid högskolan var 246
stycken 1999. Andelen lärare med
doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare)
var 34 procent 1999 mot 29 procent 1998. Av
högskolans lärare var 49 procent kvinnor och av
högskolans lärare med doktorsexamen var 37
procent kvinnor.
Vid Högskolan i Gävle fanns under 1999 en
adjungerad professor. Omfattningen av
forskningsmedel har ökat vid högskolan från 25
miljoner kronor 1998 till 34 miljoner kronor
1999, varav 44 procent avser högskolans anslag.
Resursfördelning 2001
Tabell 4.25:56 Resursfördelning
Tusental kronor
Takbelopp
221 335
Forskning
2 000
Särskilda åtaganden
- NT-svux
22 867
Summa
246 202
För 2001 har tillfälligt 2 000 000 kronor avseende
forskningsmedel till högskolan placerats på
anslaget för grundutbildning.
Planeringsförutsättningar
Som underlag för högskolans fortsatta planering
redovisas i tabellen över examinationsmål under
rubriken Resultatinformation antalet avlagda
examina under treårsperioden 1997 1999. Vidare
redovisas examinationsmål för fyraårsperioden
2001 2004. Resterande resurser för forskning
har beräknats under anslaget 25:71 Forskning
och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
högskolor och uppgår till 28 643 900 kronor.
Som planeringsförutsättning bör gälla att
Högskolan i Gävle skall erhålla ytterligare
3 000 000 kronor 2003 för forskning.
Tabell 4.25:56 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
220 567
Pris- och löneomräkning
4 735
Ökat resursbehov
18 900
Överföring från anslaget 25:70
2 000
Förslag 2001
246 202
4.8.57 25:57 Högskolan i Halmstad:
Grundutbildning
Tabell 4.25:57 Anslagsutvecklingen för Högskolan i
Halmstad
Tusental kronor
1999
Utfall
136 227
Anslags-
sparande
7 302
2000
Anslag
156 075
Utgifts-
prognos
156 075
2001
Förslag
180 680
2002
Beräknat
199 0491
2003
Beräknat
214 0072
1 Motsvarar 194 957 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 205 095 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och det
särskilda åtagande som skall gälla för högskolan.
Av anslagssparandet har 7 302 000 kronor dragits
in genom regeringsbeslut den 21 juni 2000.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Högskolan i Halmstad har för budgetåret 1999
redovisat helårsprestationer motsvarande 11,2
miljoner kronor mer än vad som kan ersättas
inom beslutat s.k. takbelopp.
För treårsperioden 1997 1999 har mål
fastställts för antalet examina vid Högskolan i
Halmstad. Examinationsmål och utfall framgår
av tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000
finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande
högskoleutbildning, Examinationsmål.
Tabell 4.25:57 Examinationsmål
EXAMEN
MÅL
1997
-1999
UTFALL
1997
-1999
MÅL
2001
-2004
PLANERAT
2005
-2008
Magisterexamen
200
210
390
-
Grundskollärare 4-9*
-
-
-
-
* Regeringen avser att ange framtida mål i regleringsbrevet för 2001.
Avseende helårsstudenter har högskolans
utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 124
procent. Beträffande antalet helårsstudenter
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena har 90 procent av
uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per
lärosäte framgår av tabell i avsnittet
Grundläggande högskoleutbildning,
Utbildningsuppdraget.
I enlighet med de av regeringen angivna målen
har antalet helårsstudenter under åren 1997 1999
ökat i förhållande till perioden 1993/94 1995/96
inom de naturvetenskapliga- och tekniska
utbildningsområdena.
Målet att öka andelen studerande kvinnor på
de naturvetenskapliga och tekniska utbildningar
där kvinnor är underrepresenterade har uppnåtts,
liksom målet att öka andelen studerande män
inom de lärar- och vårdutbildningar där män är
underrepresenterade.
Det särskilda åtagandet att anordna
naturvetenskaplig och teknisk utbildning för
studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT-
svux) har fullgjorts till 87 procent.
Högskolan i Halmstad har vidare fullgjort
vårdhögskoleutbildning omfattande 383
helårsstudenter på uppdrag av Landstinget
Halland.
Högskolan i Halmstad har i enlighet med
regeringens uppdrag redovisat en strategi för
samverkan med det omgivande samhället
tillsammans med ett handlingsprogram
innehållande mindre justeringar i förhållande till
föregående års handlingsprogram. Högskolan
har vidare redovisat väsentliga förändringar i
kvalitetsutvecklingsprogrammet.
Antalet lärarårsverken vid högskolan var 218
stycken 1999. Andelen lärare med
doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare)
var 37 procent 1999 mot 36 procent 1998. Av
högskolans lärare var 36 procent kvinnor och av
högskolans lärare med doktorsexamen var 33
procent kvinnor.
Antalet professorer var 6 stycken 1999 mot 2
stycken 1998 (årsverken). Omfattningen av
forskningsmedel har ökat vid högskolan från 45
miljoner kronor 1998 till 50 miljoner kronor
1999, varav 43 procent avser högskolans anslag.
Resursfördelning 2001
Tabell 4.25:57 Resursfördelning
Tusental kronor
Takbelopp
168 928
Forskning
2 000
Särskilda åtaganden
- NT-svux
9 752
Summa
180 680
För 2001 har tillfälligt 2 000 000 kronor avseende
forskningsmedel till högskolan placerats på
anslaget för grundutbildning.
Planeringsförutsättningar
Som underlag för högskolans fortsatta planering
redovisas i tabellen över examensmål under
rubriken Resultatinformation antalet avlagda
examina under treårsperioden 1997 1999. Vidare
redovisas examinationsmål för fyraårsperioden
2001 2004. Resterande resurser för forskning
har beräknats under anslaget 25:71 Forskning
och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
högskolor och uppgår till 21 924 900 kronor.
Som planeringsförutsättning bör gälla att
Högskolan i Halmstad skall erhålla ytterligare
3 000 000 kronor 2003 för forskning.
Tabell 4.25:57 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
156 075
Pris- och löneomräkning
3 496
Ökat resursbehov
19 109
Överföring från anslaget 25:70
2 000
Förslag 2001
180 680
4.8.58 25:58 Högskolan Kristianstad:
Grundutbildning
Tabell 4.25:58 Anslagsutvecklingen för Högskolan
Kristianstad
Tusental kronor
1999
Utfall
155 330
Anslags-
sparande
21 910
2000
Anslag
171 620
Utgifts-
prognos
174 670
2001
Förslag
198 585
2002
Beräknat
217 3201
2003
Beräknat
232 6732
1 Motsvarar 212 862 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 223 000 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och det
särskilda åtagande som skall gälla för högskolan.
Av anslagssparandet har 16 558 000 kronor
dragits in genom regeringsbeslut den 21 juni
2000.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Högskolan Kristianstad har för budgetåret 1999
redovisat fler helårsstudenter och
helårsprestationer än vad som kan ersättas inom
beslutat s.k. takbelopp. Beroende på tidigare års
resultat redovisade högskolan vid utgången av
budgetåret ändå ett anslagssparande om 5,3
miljoner kronor.
För treårsperioden 1997 1999 har mål
fastställts för antalet examina vid Högskolan
Kristianstad. Examinationsmål och utfall framgår
av tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000
finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande
högskoleutbildning, Examinationsmål.
Tabell 4.25:58 Examinationsmål
EXAMEN
MÅL
1997
-1999
UTFALL
1997
-1999
MÅL
2001
-2004
PLANERAT
2005
-2008
Magisterexamen
50
15
240
-
Grundskollärare 4-9*
-
-
-
-
* Regeringen avser att ange framtida mål i regleringsbrevet för 2001.
Avseende helårsstudenter har högskolans
utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 110
procent. Beträffande antalet helårsstudenter
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena har 92 procent av
uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per
lärosäte framgår av tabell i avsnittet
Grundläggande högskoleutbildning,
Utbildningsuppdraget.
I enlighet med de av regeringen angivna målen
har antalet helårsstudenter under åren 1997 1999
ökat i förhållande till perioden 1993/94 1995/96
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena samt
grundskollärarutbildningen med inriktning mot
undervisning i årskurserna 4-9.
Målet att öka andelen studerande kvinnor
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar där kvinnor är underrepresenterade
har uppnåtts, men inte målet att öka andelen
studerande män inom de lärarutbildningar där
män är underrepresenterade.
Målet att minska antalet helårsstudenter under
åren 1997 1999 i förhållande till perioden
1993/94 1995/96 har uppnåtts inom såväl den
barn- och ungdomspedagogiska utbildningen
som grundskollärarutbildningen med inriktning
mot undervisning i årskurserna 1-7.
Det särskilda åtagandet att anordna
naturvetenskaplig och teknisk utbildning för
studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT-
svux) har fullgjorts till 60 procent.
Högskolan Kristianstad har vidare fullgjort
vårdhögskoleutbildning omfattande 600
helårsstudenter på uppdrag av Region Skåne.
Högskolan Kristianstad har redovisat vidtagna
åtgärder och satsningar med anledning av
högskolans handlingsprogram avseende
samverkan med det omgivande samhället.
Högskolan har inte fastställt något övergripande
kvalitetsutvecklingsprogram under år 1999. En
nyinrättad utbildnings- och forskningsnämnd
har dock ansvar för riktlinjer och
kvalitetsuppföljning inom grundutbildning och
forskning.
Antalet lärarårsverken vid högskolan var 234
stycken 1999. Andelen lärare med
doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare)
var 30 procent 1999 mot 28 procent 1998. Av
högskolans lärare var 51 procent kvinnor och av
högskolans lärare med doktorsexamen var 31
procent kvinnor.
Antalet professorer var 3 stycken 1999 mot
ingen 1998 (årsverken). Omfattningen av
forskningsmedel har ökat något vid högskolan
från 18,6 miljoner kronor 1998 till 18,8 miljoner
kronor 1999, varav 73 procent avser högskolans
anslag.
Resursfördelning 2001
Tabell 4.25:58 Resursfördelning
Tusental kronor
Takbelopp
188 459
Forskning
2 000
Särskilda åtaganden
- NT-svux
8 126
Summa
198 585
För 2001 har tillfälligt 2 000 000 kronor avseende
forskningsmedel till högskolan placerats på
anslaget för grundutbildning.
Planeringsförutsättningar
Som underlag för högskolans fortsatta planering
redovisas i tabellen över examinationsmål under
rubriken Resultatinformation antalet avlagda
examina under treårsperioden 1997 1999. Vidare
redovisas examinationsmål för fyraårsperioden
2001 2004. Resterande resurser för forskning
har beräknats under anslaget 25:71 Forskning
och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
högskolor och uppgår till 14 163 500 kronor.
Som planeringsförutsättning bör gälla att
Högskolan i Kristianstad skall erhålla ytterligare
3 000 000 kronor 2003 för forskning.
Tabell 4.25:58 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
171 620
Pris- och löneomräkning
3 853
Ökat resursbehov
21 112
Överföring från anslaget 25:70
2 000
Förslag 2001
198 585
4.8.59 25:59 Högskolan i Skövde:
Grundutbildning
Tabell 4.25:59 Anslagsutvecklingen för Högskolan i
Skövde
Tusental kronor
1999
Utfall
126 093
Anslags-
sparande
22 781
2000
Anslag
158 076
Utgifts-
prognos
140 135
2001
Förslag
183 721
2002
Beräknat
202 2261
2003
Beräknat
218 3522
1 Motsvarar 197 997 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 209 135 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och det
särskilda åtagande som skall gälla för högskolan.
Av anslagssparandet har 13 814 000 kronor
dragits in genom regeringsbeslut den 21 juni
2000.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Högskolan i Skövde har för budgetåret 1999
redovisat färre helårsstudenter och
helårsprestationer än vad som kan ersättas inom
beslutat s.k. takbelopp. För budgetåret avräknade
högskolan 4,8 miljoner kronor av tidigare
sparade helårsprestationer och redovisade ett
anslagssparande om 9,1 miljoner kronor.
För treårsperioden 1997 1999 har mål
fastställts för antalet examina vid Högskolan i
Skövde. Examinationsmål och utfall framgår av
tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000
finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande
högskoleutbildning, Examinationsmål.
Tabell 4.25:59 Examinationsmål
EXAMEN
MÅL
1997
-1999
UTFALL
1997
-1999
MÅL
2001
-2004
PLANERAT
2005-2008
Magisterexamen
50
60
130
-
Avseende helårsstudenter har högskolans
utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 91
procent. Beträffande antalet helårsstudenter
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena har 94 procent av
uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per
lärosäte framgår av tabell i avsnittet
Grundläggande högskoleutbildning,
Utbildningsuppdraget.
I enlighet med de av regeringen angivna målen
har antalet helårsstudenter under åren 1997 1999
ökat i förhållande till perioden 1993/94 1995/96
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena.
Målet att öka andelen studerande kvinnor
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar där kvinnor är underrepresenterade
har uppnåtts.
Det särskilda åtagandet att anordna
naturvetenskaplig och teknisk utbildning för
studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT-
svux) har fullgjorts till 79 procent.
Högskolan i Skövde har vidare fullgjort
vårdhögskoleutbildning omfattande 603
helårsstudenter på uppdrag av Västra Götalands
läns landsting.
Högskolan i Skövde har i enlighet med
regeringens uppdrag redovisat en strategi för
samverkan med det omgivande samhället
tillsammans med ett tydligare handlingsprogram.
Högskolan har vidare redovisat åtgärder som
vidtagits med anledning av
kvalitetsutvecklingsprogrammet.
Antalet lärarårsverken vid högskolan var 161
stycken 1999. Andelen lärare med
doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare)
var 37 procent 1999 mot 55 procent 1998. Den
drastiska minskningen berodde på att vård- och
omsorgsutbildning med låg andel lärare med
doktorsexamen inlemmades i högskolans
verksamhet under 1999. Av högskolans lärare var
37 procent kvinnor och av högskolans lärare med
doktorsexamen var 14 procent kvinnor.
Antalet professorer var 5 stycken 1999 liksom
1998 (årsverken). Omfattningen av
forskningsmedel har minskat vid högskolan från
23 miljoner kronor 1998 till 18 miljoner kronor
1999, varav 71 procent avser högskolans anslag.
Minskningen bedöms av högskolan som tillfällig.
Högskolan i Skövde har identifierat tre
profilområden: datavetenskap, mekatronik och
databiologi.
Resursfördelning 2001
Tabell 4.25:59 Resursfördelning
Tusental kronor
Takbelopp
167 068
Forskning
3 000
Särskilda åtaganden
- NT-svux
13 653
Summa
183 721
För 2001 har tillfälligt 3 000 000 kronor avseende
forskningsmedel till högskolan placerats på
anslaget för grundutbildning.
Planeringsförutsättningar
Som underlag för högskolans fortsatta planering
redovisas i tabellen över examinationsmål under
rubriken Resultatinformation antalet avlagda
examina under treårsperioden 1997 1999. Vidare
redovisas examinationsmål för fyraårsperioden
2001 2004. Resterande resurser för forskning
har beräknats under anslaget 25:71 Forskning
och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
högskolor och uppgår till 13 447 400 kronor.
Som planeringsförutsättning bör gälla att
Högskolan i Skövde skall erhålla ytterligare
4 000 000 kronor 2003 för forskning.
Tabell 4.25:59 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
158 076
Pris- och löneomräkning
3 535
Ökat resursbehov
19 110
Överföring från anslaget 25:70
3 000
Förslag 2001
183 721
4.8.60 25:60 Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla:
Grundutbildning
Tabell 4.25:60 Anslagsutvecklingen för Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla
Tusental kronor
1999
Utfall
113 502
Anslags-
sparande
7 625
2000
Anslag
139 532
Utgifts-
prognos
129 347
2001
Förslag
163 603
2002
Beräknat
181 6651
2003
Beräknat
196 2792
1 Motsvarar 177 879 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 188 017 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och det
särskilda åtagande som skall gälla för högskolan.
Av anslagssparandet har 7 625 000 kronor dragits
in genom regeringsbeslut den 21 juni 2000.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har för
budgetåret 1999 redovisat färre helårsstudenter
och helårsprestationer än vad som kan ersättas
inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid
utgången av budgetåret 2,5 miljoner kronor av
tidigare sparade helårsprestationer för att nå
takbeloppet.
För treårsperioden 1997 1999 har regeringen
inte fastställt några mål för antalet examina vid
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.
Examinationsmål för 2000 har inte heller
fastställts.
Avseende helårsstudenter har högskolans
utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 109
procent. Beträffande antalet helårsstudenter
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena har 86 procent av
uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per
lärosäte framgår av tabell i avsnittet
Grundläggande högskoleutbildning,
Utbildningsuppdraget.
I enlighet med de av regeringen angivna målen
har antalet helårsstudenter under åren 1997 1999
ökat i förhållande till perioden 1993/94 1995/96
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena.
Målet att öka andelen studerande kvinnor
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar där kvinnor är underrepresenterade
har uppnåtts, men inte målet att öka andelen
studerande män inom lärarutbildningen där män
är underrepresenterade.
Det särskilda åtagandet att anordna
naturvetenskaplig och teknisk utbildning för
studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT-
svux) har fullgjorts till 70 procent.
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har i
enlighet med regeringens uppdrag redovisat en
strategi för samverkan med det omgivande
samhället tillsammans med ett handlingsprogram
innehållande mindre justeringar i förhållande till
föregående års handlingsprogram. Högskolan
har vidare redovisat åtgärder som vidtagits med
anledning av kvalitetsutvecklingsprogrammet.
Antalet lärarårsverken vid högskolan var 131
stycken 1999. Andelen lärare med
doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare)
var 21 procent 1999 mot 20 procent 1998. Av
högskolans lärare var 33 procent kvinnor och av
högskolans lärare med doktorsexamen var 39
procent kvinnor.
Professorer saknas vid Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla. Omfattningen av
forskningsmedel har ökat vid högskolan från 21
miljoner kronor 1998 till 26 miljoner kronor
1999, varav 33 procent avser högskolans anslag.
Resursfördelning 2001
Tabell 4.25:60 Resursfördelning
Tusental kronor
Takbelopp
152 826
Forskning
2 000
Särskilda åtaganden
- NT-svux
8 777
Summa
163 603
För 2001 har tillfälligt 2 000 000 kronor avseende
forskningsmedel till högskolan placerats på
anslaget för grundutbildning.
Planeringsförutsättningar
Resterande resurser för forskning har beräknats
under anslaget 25:71 Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår
till 8 760 300 kronor. Som
planeringsförutsättning bör gälla att Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla skall erhålla ytterligare
3 000 000 kronor 2003 för forskning.
Tabell 4.25:60 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
139 532
Pris- och löneomräkning
3 171
Ökat resursbehov
18 900
Överföring från anslaget 25:70
2 000
Förslag 2001
163 603
4.8.61 25:61 Idrottshögskolan i
Stockholm: Grundutbildning
Tabell 4.25:61 Anslagsutvecklingen för Idrottshögskolan i
Stockholm
Tusental kronor
1999
Utfall
34 884
Anslags-
sparande
0
2000
Anslag
35 208
Utgifts-
prognos
35 208
2001
Förslag
35 888
2002
Beräknat
36 6461
2003
Beräknat
37 9782
1 Motsvarar 35 888 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 36 388 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag som skall
gälla för högskolan.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Idrottshögskolan i Stockholm har för budgetåret
1999 redovisat helårsprestationer motsvarande
0,5 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas
inom beslutat s.k. takbelopp.
För treårsperioden 1997 1999 har regeringen
inte fastställt några mål för antalet examina vid
Idrottshögskolan i Stockholm. Examinationsmål
för 2000 har inte heller fastställts.
Idrottshögskolan i Stockholm har i enlighet
med regeringens uppdrag redovisat en strategi
för samverkan med det omgivande samhället
tillsammans med ett preliminärt
handlingsprogram. Högskolan har vidare
redovisat väsentliga förändringar av
kvalitetsutvecklingsprogrammet och åtgärder
som vidtagits för att utveckla kvalitetsarbetet.
Antalet lärarårsverken vid högskolan var 40
stycken 1999. Andelen lärare med
doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare)
var 36 procent 1999 liksom 1998. Av högskolans
lärare var 35 procent kvinnor och av högskolans
lärare med doktorsexamen var 19 procent
kvinnor.
Antalet professorer var en 1999 liksom 1998
(årsverken). Omfattningen av forskningsmedel
har ökat vid Idrottshögskolan från 4,9 miljoner
kronor 1998 till 7,4 miljoner kronor 1999, varav
73 procent avser högskolans anslag. Ökningen
har möjliggjort satsningar på profilområdena
humanbiologi och beteendevetenskap samt
finansiering av en professur i rörelselära.
Dessutom har nätverkssamarbetet med andra
universitet och högskolor i Stockholm stärkts.
Resursfördelning 2001
Tabell 4.25:61 Resursfördelning
Tusental kronor
Takbelopp
35 759
Bidrag till styrelsearvoden
129
Summa
35 888
Planeringsförutsättningar
Resurser för forskning har beräknats under
anslaget 25:71 Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår
till 5 549 300 kronor. Som
planeringsförutsättning bör gälla att
Idrottshögskolan i Stockholm skall erhålla
ytterligare 500 000 kronor 2003 för forskning.
Tabell 4.25:61 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
35 208
Pris- och löneomräkning
680
Förslag 2001
35 888
4.8.62 25:62 Konstfack: Grundutbildning
Tabell 4.25:62 Anslagsutvecklingen för Konstfack
Tusental kronor
1999
Utfall
98 599
Anslags-
sparande
0
2000
Anslag
99 516
Utgifts-
prognos
99 516
2001
Förslag
102 912
2002
Beräknat
105 9061
2003
Beräknat
108 6522
1 Motsvarar 103 824 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 104 280 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag som skall
gälla för Konstfack.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Konstfack har för budgetåret 1999 redovisat
helårsprestationer motsvarande 1,3 miljoner
kronor mer än vad som kan ersättas inom
beslutat s.k. takbelopp.
Konstfack har under 1999 fortsatt med en
satsning från 1997 under rubriken
Designsatsning som särskilt åtagande. Medlen
har under 1999 huvudsakligen använts för
projekten Belysning i staden och Karlbergs
station.
Konstfack har i enlighet med regeringens
uppdrag redovisat en strategi för samverkan med
det omgivande samhället tillsammans med ett
tydligare handlingsprogram. Konstfack har
vidare redovisat åtgärder som vidtagits med
anledning av kvalitetsutvecklingsprogrammet.
Antalet lärarårsverken vid högskolan var 85
stycken 1999, av dessa utgjordes 41 procent av
kvinnor. Antalet professorer var 10 stycken 1999
liksom år 1998 (årsverken).
Under 1999 har medel för konstnärligt
utvecklingsarbete bland annat använts till
projekten Möte med ett annat öga:
designidentitet med exempel ur svensk
designhistoria samt Att arbeta estetiskt.
Resursfördelning 2001
Tabell 4.25:62 Resursfördelning
Tusental kronor
Takbelopp
101 764
Lokalkostnader
1 019
Bidrag till styrelsearvoden
129
Summa
102 912
Från och med 2001 tilldelas Konstfack 1 019 000
kronor för ökade lokalkostnader.
Planeringsförutsättningar
Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har
beräknats under anslaget 25:71 Forskning och
konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
högskolor och uppgår till 3 732 200 kronor.
Tabell 4.25:62 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
99 516
Pris- och löneomräkning
1 921
Överföring från anslaget 25:70
1 475
Förslag 2001
102 912
4.8.63 25:63 Kungl. Konsthögskolan:
Grundutbildning
Tabell 4.25:63 Anslagsutvecklingen för Kungl.
Konsthögskolan
Tusental kronor
1999
Utall
46 461
Anslags-
sparande
0
2000
Anslag
46 893
Utgifts-
prognos
46 893
2001
Förslag
48 817
2002
Beräknat
49 7821
2003
Beräknat
50 8392
1 Motsvarar 48 817 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 48 817 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och det
särskilda åtagande som skall gälla för högskolan.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Kungl. Konsthögskolan har för budgetåret 1999
redovisat helårsprestationer motsvarande 0,8
miljoner kronor mer än vad som kan ersättas
inom beslutat s.k. takbelopp.
Det särskilda åtagandet har fullgjorts.
Kungl. Konsthögskolan har redovisat vidtagna
åtgärder och satsningar med anledning av
högskolans handlingsprogram avseende
samverkan med det omgivande samhället.
Högskolan har vidare redovisat åtgärder som
vidtagits för att utveckla kvalitetsarbetet.
Antalet lärarårsverken vid högskolan var 30
stycken 1999, av dessa utgjordes 40 procent av
kvinnor. Antalet professorer var 10 stycken 1999
mot 9 stycken 1998 (årsverken), av dessa
utgjordes 2 av kvinnor.
Under år 1999 har medlen för konstnärligt
utvecklingsarbete använts till bland annat åtta
projekt.
Resursfördelning 2001
Tabell 4.25:63 Resursfördelning
Tusental kronor
Takbelopp
47 634
Lokalkostnader
1 019
Bidrag till styrelsearvoden
129
Särskilda åtaganden
- tre stipendier till studenter vid
arkitekturskolan
35
Summa
48 817
Från och med 2001 tilldelas högskolan 1 019 000
kronor för ökade lokalkostnader.
Planeringsförutsättningar
Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har
beräknats under anslaget 25:71 Forskning och
konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
högskolor och uppgår till 1 996 900 kronor.
Tabell 4.25:63 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
46 893
Pris- och löneomräkning
905
Överföring från anslaget 25:70
1 019
Förslag 2001
48 817
4.8.64 25:64 Kungl. Musikhögskolan i
Stockholm: Grundutbildning
Tabell 4.25:64 Anslagsutvecklingen för Kungl.
Musikhögskolan i Stockholm
Tusental kronor
1999
Utfall
87 506
Anslags-
sparande
2
2000
Anslag
88 319
Utgifts-
prognos
88 319
2001
Förslag
93 235
2002
Beräknat
96 8631
2003
Beräknat
99 8552
1 Motsvarar 94 831 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 95 629 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de
särskilda åtaganden som skall gälla för
högskolan.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm har för
budgetåret 1999 redovisat färre helårsstudenter
och helårsprestationer än vad som kan ersättas
inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid
utgången av budgetåret 0,5 miljoner kronor av
tidigare sparade helårsprestationer för att nå
takbeloppet.
Samtliga särskilda åtaganden har fullgjorts.
Kungl. Musikhögskolan har i enlighet med
regeringens uppdrag redovisat en strategi för
samverkan med det omgivande samhället
tillsammans med ett tydligare handlingsprogram.
Högskolan har inte redovisat några åtgärder som
vidtagits med anledning av
kvalitetsutvecklingsprogrammet.
Under 1999 har medlen för konstnärligt
utvecklingsarbete bland annat använts till
verksamheten vid Centrum för musikpedagogisk
forskning som bedriver forskning och
utvecklingsarbete kring relationen mellan musik
och lärande.
Antalet lärarårsverken vid högskolan var 119
år 1999, av dessa utgjordes 26 procent av
kvinnor. Antalet professorer var 14 stycken 1999
mot 15 stycken 1998 (årsverken). En av
professorerna var kvinna.
Resursfördelning 2001
Tabell 4.25:64 Resursfördelning
Tusental kronor
Takbelopp
87 691
Lokalkostnader
2 413
Bidrag till styrelsearvoden
129
Särskilda åtaganden
- dirigentutbildning och
elektronmusikdirigentutbildning samt medel för
ombesörjandet av utbetalning av bidrag till
Svenska Artisters och Musikers
Intresseorgansation (SAMI)
3 002
Summa
93 235
Från och med 2001 tilldelas högskolan 2 413 000
kronor för ökade lokalkostnader.
Planeringsförutsättningar
Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har
beräknats under anslaget 25:71 Forskning och
konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
högskolor och uppgår till 3 790 900 kronor.
Tabell 4.25:64 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
88 319
Pris- och löneomräkning
1 720
Ökat resursbehov
783
Överföring från anslaget 25:70
2 413
Förslag 2001
93 235
4.8.65 25:65 Lärarhögskolan i Stockholm:
Grundutbildning
Tabell 4.25:65 Anslagsutvecklingen för Lärarhögskolan i
Stockholm
Tusental kronor
1999
Utfall
283 396
Anslags-
sparande
1 331
2000
Anslag
305 055
Utgifts-
prognos
263 145
2001
Förslag
337 852
2002
Beräknat
354 9411
2003
Beräknat
370 9612
1 Motsvarar 347 817 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 355 800 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag och de
särskilda åtaganden som skall gälla för
högskolan. Av anslagssparandet har 1 331 000
kronor dragits in genom regeringsbeslut den 21
juni 2000.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Lärarhögskolan i Stockholm har för budgetåret
1999 redovisat färre helårsstudenter och
helårsprestationer än vad som kan ersättas inom
beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid
utgången av budgetåret 15,9 miljoner kronor av
tidigare sparade helårsprestationer för att nå
takbeloppet.
För treårsperioden 1997 1999 har mål
fastställts för antalet examina vid Lärarhögskolan
i Stockholm. Examinationsmål och utfall framgår
av tabellen nedan. Examinationsmålen för 2000
finns angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande
högskoleutbildning, Examinationsmål.
Tabell 4.25:65 Examinationsmål
EXAMEN
MÅL
1997
-1999
UTFALL
1997
-1999
MÅL
2001
-2004
PLANERAT
2005
-2008
Magisterexamen
200
129
180
-
Grundskollärare 4-9*
810
547
-
-
Gymnasielärare*
780
598
-
-
* Regeringen avser att ange framtida mål i regleringsbrevet för 2001.
Avseende helårsstudenter har högskolans
utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 96
procent. Beträffande antalet helårsstudenter
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena har 74 procent av
uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per
lärosäte framgår av tabell i avsnittet
Grundläggande högskoleutbildning,
Utbildningsuppdraget.
De av regeringen angivna målen att öka antalet
helårsstudenter under åren 1997 1999 i
förhållande till perioden 1993/94 1995/96 har
varken uppnåtts inom
grundskollärararutbildningen med inriktning
mot undervisning i årskurserna 4-9 eller
gymnasielärarutbildningen.
Målet att öka andelen studerande män inom
de lärarutbildningar där män är
underrepresenterade har uppnåtts.
Målet att minska antalet helårsstudenter under
åren 1997 1999 i förhållande till perioden
1993/94 1995/96 har uppnåtts inom såväl den
barn- och ungdomspedagogiska utbildningen
som grundskollärarutbildningen med inriktning
mot undervisning i årskurserna 1-7.
Det särskilda åtagandet att anordna
naturvetenskaplig och teknisk utbildning för
studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT-
svux) har fullgjorts till 83 procent. Övriga
särskilda åtaganden har fullgjorts.
Lärarhögskolan i Stockholm har redovisat
vidtagna åtgärder och satsningar med anledning
av högskolans handlingsprogram avseende
samverkan med det omgivande samhället.
Högskolan har inte redovisat några åtgärder som
vidtagits med anledning av kvalitetsutvecklings-
programmet.
Antalet lärarårsverken vid högskolan var 255
stycken 1999. Andelen lärare med
doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare)
var 23 procent 1999 mot 21 procent 1998. Av
högskolans lärare var 67 procent kvinnor och av
högskolans lärare med doktorsexamen var 55
procent kvinnor.
Antalet professorer var 17 stycken 1999 mot
16 stycken 1998 (årsverken). Omfattningen av
forskningsmedel har minskat vid Lärarhögskolan
i Stockholm från 46 miljoner kronor 1998 till 40
miljoner kronor 1999, varav 36 procent avser
högskolans anslag.
Resursfördelning 2001
Tabell 4.25:65 Resursfördelning
Tusental kronor
Takbelopp
313 805
Forskning
2 000
Särskilda åtaganden
- NT-svux
6 826
- utveckling av lärarutbildning för döva och
hörselskadade
1 811
- rekryteringsinsatser för lärarstudenter med
utländsk bakgrund och annat modersmål än
svenska
620
- medel inför en samlad lokalisering
12 790
Summa
337 852
För 2001 har tillfälligt 2 000 000 kronor avseende
forskningsmedel till högskolan placerats på
anslaget för grundutbildning.
Planeringsförutsättningar
Som underlag för högskolans fortsatta planering
redovisas i tabellen över examinationsmål under
rubriken Resultatinformation antalet avlagda
examina under treårsperioden 1997 1999. Vidare
redovisas examinationsmål för fyraårsperioden
2001 2004. Resterande resurser för forskning
har beräknats under anslaget 25:71 Forskning
och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
högskolor och uppgår till 14 887 600 kronor.
Som planeringsförutsättning bör gälla att
Lärarhögskolan i Stockholm skall erhålla
ytterligare 3 000 000 kronor 2003 för forskning.
Tabell 4.25:65 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
305 055
Pris- och löneomräkning
6 639
Ökat resursbehov
24 158
Överföring från anslaget 25:70
2 000
Förslag 2001
337 852
4.8.66 25:66 Operahögskolan i Stockholm:
Grundutbildning
Tabell 4.25:66 Anslagsutvecklingen för Operahögskolan i
Stockholm
Tusental kronor
1999
Utfall
13 477
Anslags-
sparande
251
2000
Anslag
13 856
Utgifts-
prognos
14 107
2001
Förslag
15 142
2002
Beräknat
15 4641
2003
Beräknat
15 8062
1 Motsvarar 15 142 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 15 142 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag som skall
gälla för högskolan.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Operahögskolan i Stockholm har för budgetåret
1999 redovisat färre helårsstudenter och
helårsprestationer än vad som kan ersättas inom
beslutat s.k. takbelopp. För budgetåret avräknade
högskolan 0,2 miljoner kronor av tidigare
sparade helårsprestationer och redovisade ett
anslagssparande om 0,3 miljoner kronor.
Antalet lärarårsverken vid Operahögskolan
var 19 stycken 1999. Av dessa utfördes 11 av
kvinnor. Antalet professorer var 2 stycken 1999
liksom för 1998 (årsverken).
Operahögskolan i Stockholm har redovisat
vidtagna åtgärder och satsningar med anledning
av högskolans handlingsprogram avseende
samverkan med det omgivande samhället.
Högskolan har vidare redovisat åtgärder som
vidtagits med anledning av
kvalitetsutvecklingsprogrammet.
Under 1999 har medlen för konstnärligt
utvecklingsarbete bl.a. använts till de båda kam-
maroperorna Trassel på tråden och Solitario samt
operan Christina.
Resursfördelning 2001
Tabell 4.25:66 Resursfördelning
Tusental kronor
Takbelopp
13 994
Lokalkostnader
1 019
Bidag till styrelsearvoden
129
Summa
15 142
Från och med 2001 tilldelas högskolan 1 019 000
kronor för ökade lokalkostnader.
Planeringsförutsättningar
Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har
beräknats under anslaget 25:71 Forskning och
konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
högskolor och uppgår till 2 399 600 kronor.
Tabell 4.25:66 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
13 856
Pris- och löneomräkning
267
Överföring från anslaget 25:70
1 019
Förslag 2001
15 142
4.8.67 25:67 Södertörns högskola:
Grundutbildning
Tabell 4.25:67 Anslagsutvecklingen för Södertörns
högskola
Tusental kronor
1999
Utfall
158 231
Anslags-
sparande
1 688
2000
Anslag
172 114
Utgifts-
prognos
173 802
2001
Förslag
211 604
2002
Beräknat
239 9261
2003
Beräknat
260 5092
1 Motsvarar 235 101 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 249 849 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag som skall
gälla för högskolan.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Södertörns högskola har för budgetåret 1999
redovisat färre helårsstudenter och
helårsprestationer än vad som kan ersättas inom
beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid
utgången av budgetåret ett anslagssparande om
1,7 miljoner kronor.
För treårsperioden 1997 1999 har regeringen
inte fastställt några mål för antalet examina vid
Södertörns högskola. Examinationsmål för 2000
har inte heller fastställts.
Tabell 4.25:67 Examinationsmål för grundutbildningen
EXAMEN
MÅL
1997
-1999
UTFALL
1997
-1999
MÅL
2001
-2004
PLANERAT
2005
-2008
Magisterexamen
-
-
210
-
Avseende helårsstudenter har högskolans
utbildningsuppdrag för 1999 fullgjorts till 119
procent. Beträffande antalet helårsstudenter
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena har 120 procent av
uppdraget fullgjorts. Uppdraget och utfallet per
lärosäte framgår av tabell i avsnittet
Grundläggande högskoleutbildning,
Utbildningsuppdraget.
Målet att öka andelen studerande kvinnor
inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar där kvinnor är underrepresenterade
har uppnåtts, men inte målet att öka andelen
studerande män på de utbildningar där män är
underrepresenterade.
Högskoleverket har nyligen granskat och
bedömt lärosätenas arbete med jämställdhet,
studentinflytande samt social och etnisk
mångfald (Högskoleverkets rapportserie 2000:8
R). Södertörns högskola hör till de två lärosäten
som av Högskoleverket bedömts ha den mest
genomgripande och välorganiserade
verksamheten vad gäller social och etnisk
mångfald.
Södertörns högskola har redovisat en
preliminär strategi för samverkan med det
omgivande samhället tillsammans med ett
preliminärt handlingsprogram. Högskolan har
vidare redovisat väsentliga förändringar i
kvalitetsutvecklingsprogrammet.
Antalet lärarårsverken vid högskolan var 144
stycken 1999. Andelen lärare med
doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare)
var 78 procent 1999 liksom 1998. Av högskolans
lärare var 40 procent kvinnor och av högskolans
lärare med doktorsexamen var 40 procent
kvinnor. Antalet professorer var 11 stycken
1999, ingen av dessa var kvinnor (årsverken).
Omfattningen av forskningsmedel har ökat vid
högskolan från 118 miljoner kronor 1998 till 133
miljoner kronor 1999, varav 9 procent avser
högskolans anslag.
Revisionens iakttagelser
Södertörns högskola fick för budgetåret 1999 en
revisionsberättelse med invändning på grund av
att väsentlig information för förståelsen av
högskolans ekonomiska resultat saknas i
årsredovisningen samt övrig redovisning
uppvisar brister. Med anledning av dessa
iakttagelser bedömer Riksrevisionsverket (RRV)
att högskolans årsredovisning inte till väsentliga
delar uppfyller kravet på att fungera som ett
tillförlitligt underlag för uppföljning och beslut
enligt 7 § förordningen (1996:882) om
myndigheters årsredovisning m.m. Av
revisionsrapporten framgår att högskolans
interna styrning och kontroll inte bedöms vara
tillfredsställande. Enligt RRV:s mening behöver
högskolan vidta ytterligare åtgärder för att
förbättra ekonomistyrningen. Med tanke på att
Södertörns högskola även tidigare år fått kritik
för den ekonomiska hanteringen och
återrapporteringen av densamma har regeringen
uppmanat högskolan att inkomma med
budgetprognoser för de kommande åren. Av
denna framgår att verksamheten planerats med
ett ackumulerat underskott motsvarande
154 000 000 kronor fram t.o.m. budgetåret 2002.
Regeringen kommer att under hösten 2000
engångsvis utbetala medel motsvarande
100 000 000 kronor för att ge högskolan
planeringsförutsättningar för att hantera det
beräknade underskottet. Regeringen betonar
Södertörns högskolas ansvar att för framtiden
hålla ekonomin i balans. Regeringen förutsätter
också att Södertörns högskola, med anledning av
RRV:s revisionsberättelse, vidtar sådana åtgärder
att den interna styrningen och kontrollen, enligt
vedertagna kriterier, kan bedömas vara
tillfredsställande så att liknande fel och brister
inte uppkommer i framtiden.
Resursfördelning 2001
Tabell 4.25:67 Resursfördelning
Tusental kronor
Takbelopp
206 518
Forskning
2 000
Uppbyggnadskostnader
3 086
Summa
211 604
För 2001 har tillfälligt 2 000 000 kronor avseende
forskningsmedel till högskolan placerats på
anslaget för grundutbildning.
Planeringsförutsättningar
Som underlag för högskolans fortsatta planering
redovisas i tabellen över examinationsmål under
rubriken Resultatinformation examinationsmål
för fyraårsperioden 2001 2004. Resterande
resurser för forskning har beräknats under
anslaget 25:71 Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor och uppgår
till 12 559 200 kronor. Som
planeringsförutsättning bör gälla att Södertörns
högskola skall erhålla ytterligare 3 000 000
kronor 2003 för forskning.
Tabell 4.25:67 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
172 114
Pris- och löneomräkning
4 172
Ökat resursbehov
33 318
Överföring från anslaget 25:70
2 000
Förslag 2001
211 604
4.8.68 25:68 Teaterhögskolan i
Stockholm: Grundutbildning
Tabell 4.25:68 Anslagsutvecklingen för Teaterhögskolan i
Stockholm
Tusental kronor
1999
Utfall
22 332
Anslags-
sparande
0
2000
Anslag
22 540
Utgifts-
prognos
22 540
2001
Förslag
23 994
2002
Beräknat
24 4921
2003
Beräknat
25 0272
1 Motsvarar 23 994 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 23 994 tkr i 2001 års prisnivå.
Under anslaget beräknas all ersättning som är
förenad med det utbildningsuppdrag som skall
gälla för högskolan.
Regeringens överväganden
Resultatinformation
Teaterhögskolan i Stockholm har för budgetåret
1999 redovisat helårsprestationer motsvarande
0,45 miljoner kronor mer än vad som kan
ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.
Högskoleverket har nyligen granskat och
bedömt lärosätenas arbete med jämställdhet,
studentinflytande samt social och etnisk
mångfald (Högskoleverkets rapportserie 2000:8
R). Teaterhögskolan i Stockholm hör till de
konstnärliga högskolor som av Högskoleverket
bedömts ha den mest genomgripande och
välorganiserade verksamheten vad gäller social
och etnisk mångfald.
Teaterhögskolan i Stockholm har redovisat
riktlinjer för fortsatt ökad samverkan med det
omgivande samhället. Högskolan har vidare
redovisat åtgärder som vidtagits för att utveckla
kvalitetsarbetet.
Antalet lärarårsverken vid högskolan var 20
stycken 1999. Av dessa utfördes 9 av kvinnor. En
professor var verksam vid Teaterhögskolan 1999
liksom för 1998 (årsverken).
Under 1999 har medlen för det konstnärliga
utvecklingsarbetet bl.a. använts till ett treårigt
projekt, Skådespelarens vägar. Nästan hälften av
anslaget för konstnärligt utvecklingsarbete har
liksom tidigare år använts för att finansiera en
professur i konstnärlig gestaltning.
Resursfördelning 2001
Tabell 4.25:68 Resursfördelning
Tusental kronor
Takbelopp
22 846
Lokalkostnader
1 019
Bidrag till styrelsearvoden
129
Summa
23 994
Från och med 2001 tilldelas högskolan 1 019 000
kronor för ökade lokalkostnader.
Planeringsförutsättningar
Resurser för konstnärligt utvecklingsarbete har
beräknats under anslaget 25:71 Forskning och
konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
högskolor och uppgår till 2 573 400 kronor.
Tabell 4.25:68 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
22 540
Pris- och löneomräkning
435
Överföring från anslaget 25:70
1 019
Förslag 2001
23 994
4.8.69 25:69 Enskilda och kommunala
högskoleutbildningar m.m.
Tabell 4.25:69 Anslagsutveckling för anslaget Enskilda och
kommunala högskoleutbildningar m.m.
Tusental kronor
1999
Utfall
1 473 850
Anslags-
sparande
30 690
2000
Anslag
1 544 1461
Utgifts-
prognos
1 570 989
2001
Förslag
1 845 764
2002
Beräknat
1 944 3622
2003
Beräknat
2 023 5093
1 Varav 487 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska
vårpropositionen 2000.
2 Motsvarar 1 900 809 tkr i 2001 års prisnivå.
3 Motsvarar 1 933 832 tkr i 2001 års prisnivå.
Av anslagssparandet har 847 000 kronor dragits
in genom regeringsbeslut den 21 juni 2000.
Under detta anslag beräknas medel bl.a. med
anledning av avtal som staten ingått med enskilda
utbildningsanordnare samt statsbidrag till
kommuner och landsting.
Regeringens överväganden
Regeringen har vid beräkningen av anslaget
utgått från följande belopp.
Tabell 4.25:69 Fördelning på anslagsposter för enskilda
och kommunala högskoleutbildningar
Tusental kronor
ANSLAGSPOST
BELOPP
1. Chalmers tekniska högskola AB
- Grundutbildning
- Forskning och forskarutbildning
578 572
362 881
2. Handelshögskolan i Stockholm
48 506
3. Stiftelsen Högskolan i Jönköping
- Grundutbildning
- Forskning och forskarutbildning
234 910
26 736
4. Teologiska Högskolan, Stockholm
3 553
5. Nybygget kristen samverkan för Örebro
Missionsskola
1 388
6. Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen för
Johannelunds teologiska högskola
1 128
7. Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska
Institut
9 176
8. Ericastiftelsen
5 643
9. Stiftelsen Stora Sköndal
10 309
10. Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan
1 512
11. Momsmerkostnader för Chalmers tekniska
högskola AB och Stiftelsen Högskolan i
Jönköping
284 066
12. Kommunala högskoleutbildningar
- Utbildning för vårdyrken
- Ingesunds Musikhögskola
250 748
22 079
13. För regeringens fördelning
4 556
Summa
1 845 764
Anslagsposterna beräknas i de flesta fall som det
högsta belopp som kan betalas ut motsvarande
takbeloppet för statliga universitet och
högskolor. Ersättning utgår för helårsstudenter
och helårsprestationer samt i vissa fall för
forskning och forskarutbildning.
Enskilda utbildningsanordnare
1. Chalmers tekniska högskola AB
Ersättningen till Chalmers tekniska högskola AB
regleras i ett särskilt ramavtal, som bolaget och
Stiftelsen Chalmers tekniska högskola har träffat
med staten från den 1 juli 1994. Närmare
uppgifter om ersättning regleras för ett eller flera
år i ett särskilt avtal mellan staten och bolaget om
utbildnings- och forskningsuppdrag.
De examina som Stiftelsen Chalmers tekniska
högskola har fått tillstånd att utfärda för bolaget
anges i förordningen (1993:956) om tillstånd att
utfärda vissa examina.
Grundutbildning
Chalmers tekniska högskola AB har för
budgetåret 1999 redovisat färre helårsstudenter
och helårsprestationer än vad som kan ersättas
inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid
utgången av budgetåret ett anslagssparande om
47,5 miljoner kronor.
I avtalet om utbildnings- och
forskningsuppdrag har för treårsperioden 1997
1999 mål fastställts för antalet examina vid
Chalmers tekniska högskola AB.
Examinationsmål och utfall framgår av tabellen
nedan. Examinationsmålen för 2000 finns
angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande
högskoleutbildning, Examinationsmål.
Tabell 4.25:69 Examinationsmål för grundutbildning vid
Chalmers tekniska högskola AB
EXAMEN
MÅL1
1997
-1999
UTFALL
1997
-1999
MÅL2
2001
-2004
PLANERAT2
2005
-2008
Civilingenjörsexamen
2 400
2 561
3 570
3 700
1 Enligt avtal mellan staten och Chalmers tekniska högskola AB.
2 Preliminärt enligt avtal mellan staten och Chalmers tekniska högskola AB.
Avseende helårsstudenter har högskolans
åtagande för 1999 fullgjorts till 95 procent.
Uppdrag respektive åtaganden och utfall per
lärosäte framgår av tabell i avsnittet
Grundläggande högskoleutbildning,
Utbildningsuppdraget.
Det särskilda åtagandet att anordna
naturvetenskaplig och teknisk utbildning för
studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT-
svux) har fullgjorts till 71 procent.
Antalet lärarårsverken vid högskolan var 606
stycken 1999. Andelen lärare med
doktorsexamen (exklusive gäst- och timlärare)
var 81 procent 1999. Av högskolans lärare var 13
procent kvinnor och av högskolans lärare med
doktorsexamen var 13 procent kvinnor.
Forskning och forskarutbildning
I avtalet om utbildnings- och forskningsuppdrag
har för treårsperioden 1997 1999 mål fastställts
för antalet examina i forskarutbildningen enligt
tabellen nedan. Chalmers tekniska högskola AB
har inte uppnått examinationsmålen för
forskarutbildningen inom tekniskt
vetenskapsområde.
Tabell 4.25:69 Examinationsmål för forskarutbildningen
VETENSKAPSOMRÅDE
MÅL*
1997
-1999
UTFALL
1997
-1999
MÅL*
2001
-2004
Tekniskt
418
378
590
* Enligt avtal mellan staten och Chalmers tekniska högskola AB.
Chalmers tekniska högskola AB har i avtalet om
utbildnings- och forskningsuppdrag åtagit sig att
under treårsperioden 1997 1999 utöka andelen
kvinnor bland nyrekryterade professorer till
minst 6 procent. Andelen kvinnor bland
professorerna som anställdes under
treårsperioden 1997 1999 var 14 procent.
Några resultat om forskningen och
forskarutbildningen vid Chalmers tekniska
högskola AB redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 4.25:69 Resultat, forskning och forskarutbildning
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
1998
1999
1998
1999
Nyantagna
forskarstuderande
235
260
29 %
23 %
Aktiva (ht)1
916
1 015
24 %
23 %
Doktorsexamina
98
104
21 %
15 %
Licentiatexamina
111
133
23 %
23 %
Professorer2
165
179
5 %
7 %
1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst
10 procent.
2 Heltidsekvivalenter.
Resurser för 2001
Det högsta belopp som bör kunna utgå till
Chalmers tekniska högskola AB för budgetåret
2001 beräknas för
- grundutbildning till 578 572 000 kronor,
varav 551 392 000 kronor utgörs av
takbeloppet och 25 680 000 kronor avser
naturvetenskaplig och teknisk utbildning
för studerande med särskilt
vuxenstudiestöd och 1 500 000 kronor avser
medel för utrustning till
sjöbefälsutbildningen som ges som särskilt
åtagande,
- forskning och forskarutbildning till
362 881 000 kronor. För 2001 har
högskolan erhållit 1 051 000 kronor
avseende en överflyttad s.k.
jämställdhetsprofessur samt 5 000 000
kronor för Forskarskola i
materialvetenskap.
Planeringsförutsättningar
Som underlag för högskolebolagets fortsatta
planering redovisas i tabellerna över
examinationsmål under rubrikerna
Grundutbildning samt Forskning och
forskarutbildning antalet avlagda examina inom
grundutbildningen respektive
forskarutbildningen under treårsperioden 1997
1999 samt examinationsmål för fyraårsperioden
2001 2004. För examinationsmål för
grundutbildningen anges även regeringens
beräkning av examinationsmål för
fyraårsperioden 2005 2008 enligt avtal mellan
staten och Chalmers tekniska högskola AB. Som
planeringsförutsättning bör gälla att Chalmers
tekniska högskola AB skall erhålla ersättning
med 5 000 000 kronor 2002 och 5 000 000
kronor 2003 till forskarskolan.
2. Handelshögskolan i Stockholm
De examina som Handelshögskolan i Stockholm
har rätt att utfärda regleras i förordningen
(1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina.
Avtalet mellan staten och Handelshögskolan i
Stockholm, som godkändes av regeringen i juni
1993 och som gäller fr.o.m. den 1 juli 1994 t.o.m.
den 30 juni 2009, innebär att det högsta belopp
som kan utgå är 50 miljoner kronor per år (inkl.
bibliotek, studiestöd i forskarutbildningen och
ersättning per avlagd doktorsexamen).
Enligt avtalet skall årlig korrigering av
bidraget ske med hänsyn till förändringar i
basbeloppet sedan föregående år.
Med hänsyn till förändringarna i basbeloppet
beräknar regeringen det maximala bidrag som
kan utgå till Handelshögskolan i Stockholm
budgetåret 2001 till 48 506 000 kronor.
3. Stiftelsen Högskolan i Jönköping
Ersättningen till Stiftelsen Högskolan i
Jönköping regleras i ett särskilt ramavtal, som
stiftelsen har träffat med staten från den 1 juli
1994. Närmare uppgifter om ersättning regleras
för ett eller flera år i ett särskilt avtal mellan
staten och bolaget om utbildnings- och
forskningsuppdrag.
De examina som Stiftelsen Högskolan i
Jönköping har fått tillstånd att utfärda för
Internationella Handelshögskolan i Jönköping
AB, Högskolan för lärarutbildning och
kommunikation i Jönköping AB och
Ingenjörshögskolan i Jönköping AB anges i
förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda
vissa examina.
Grundutbildning
Stiftelsen Högskolan i Jönköping har för
budgetåret 1999 redovisat helårsprestationer
motsvarande 2 miljoner kronor mer än vad som
kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.
I avtalet om utbildnings- och
forskningsuppdrag har för treårsperioden 1997
1999 mål fastställts för antalet examina vid
Stiftelsen Högskolan i Jönköping.
Examinationsmål och utfall framgår av tabellen
nedan. Examinationsmålen för 2000 finns
angivna i tabeller i avsnittet Grundläggande
högskoleutbildning, Examinationsmål.
Tabell 4.25:69 Examinationsmål för grundutbildningen vid
Stiftelsen Högskolan i Jönköping
EXAMEN
MÅL1
1997
-1999
UTFALL
1997
-1999
MÅL2
2001
-2004
PLANERAT2
2005
-2008
Magisterexamen
400
286
660
-
Grundskollärare 4 93
30
14
-
-
1 Enligt avtal mellan staten och Stiftelsen Högskolan i Jönköping.
2 Preliminärt enligt avtal mellan staten och Högskolan i Jönköping.
3 Regeringen avser att ange framtida mål i regleringsbrevet för 2001.
Avseende helårsstudenter har högskolans
åtagande för 1999 fullgjorts till 103 procent.
Beträffande antalet helårsstudenter inom de
naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena har 101 procent av
åtagandet fullgjorts. Uppdrag respektive
åtaganden och utfall per lärosäte framgår av
tabell i avsnittet Grundläggande
högskoleutbildning, Utbildningsuppdraget.
Det särskilda åtagandet att anordna
naturvetenskaplig och teknisk utbildning för
studerande med särskilt vuxenstudiestöd (NT-
svux) har fullgjorts till 95 procent.
Antalet lärarårsverken vid Stiftelsen
Högskolan i Jönköping var 156 stycken 1999.
Andelen lärare med doktorsexamen (exklusive
gäst- och timlärare) var 35 procent 1999. Av
högskolans lärare var 30 procent kvinnor och av
högskolans lärare med doktorsexamen var 15
procent kvinnor.
Forskning och forskarutbildning
I avtalet om utbildnings- och forskningsuppdrag
har för treårsperioden 1997 1999 mål fastställts
för antalet examina i forskarutbildningen enligt
tabellen nedan. Stiftelsen Högskolan i Jönköping
har uppnått examinationsmålen för
forskarutbildningen inom delar av humanistisk-
samhällsvetenskapligt vetenskapsområde.
Tabell 4.25:69 Examinationsmål för forskarutbildningen
VETENSKAPSOMRÅDE
MÅL*
1997-1999
UTFALL
1997-1999
MÅL*
2001-2004
vissa ämnen inom
humanistisk-samhälls-
vetenskapligt veten-
skapsområde
4
5
22
* Enligt avtal mellan staten och Stiftelsen Högskolan i Jönköping.
Stiftelsen Högskolan i Jönköping har i avtalet
om utbildnings- och forskningsuppdrag åtagit
sig att under treårsperioden 1997 1999 utöka
andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer
till minst 20 procent. Andelen kvinnor bland
professorerna som anställdes under
treårsperioden 1997 1999 var 12 procent.
Några resultat om forskningen och
forskarutbildningen vid Stiftelsen Högskolan i
Jönköping redovisas i nedanstående tabell.
Tabell 4.25:69 Resultat, forskning och forskarutbildning
ANTAL
ANTAL
ANDEL KVINNOR
1998
1999
1998
1999
Nyantagna
forskarstuderande
12
10
42%
50 %
Aktiva (ht)1
38
39
29 %
38 %
Doktorsexamina
1
4
0 %
0 %
Licentiatexamina
-
1
-
100 %
Professorer2
11
15
0 %
0 %
1 Som aktiva räknas de forskarstuderande som har en aktivitetsgrad på minst
10 procent.
2 Heltidsekvivalenter.
Resurser för 2001
Det högsta belopp som bör kunna utgå till
Stiftelsen Högskolan i Jönköping för budgetåret
2001 beräknas för
- grundutbildning till 234 910 000 kronor,
varav 224 627 000 kronor utgörs av
takbeloppet och 10 283 000 kronor avser
naturvetenskaplig och teknisk utbildning
för studerande med särskilt
vuxenstudiestöd,
- forskning och forskarutbildning till
26 736 000 kronor. För 2001 har högskolan
erhållit 2 000 000 kronor som en
förstärkning av forskningen.
Planeringsförutsättningar
Som underlag för stiftelsens fortsatta planering
redovisas i tabellerna över examinationsmål
under rubrikerna Grundutbildning samt
Forskning och forskarutbildning antalet avlagda
examina inom grundutbildningen respektive
forskarutbildningen under treårsperioden 1997
1999 samt examinationsmål för fyraårsperioden
2001 2004. För vissa examinationsmål för
grundutbildningen anges även regeringens
beräkning av examinationsmål för
fyraårsperioden 2005 2008 enligt avtal mellan
staten och Stiftelsen Högskolan i Jönköping.
Som planeringsförutsättning bör gälla att
Stiftelsen Högskolan i Jönköping skall erhålla
ersättning med 3 000 000 kronor 2003 för
forskning.
4. Teologiska Högskolan, Stockholm
Teologiska Högskolan, Stockholm har enligt
förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda
vissa examina fått tillstånd att utfärda
högskoleexamen med inriktning på teologisk
utbildning och teologie kandidatexamen, 140
poäng.
Det avtal mellan staten och Teologiska
Högskolan, Stockholm som godkändes av
regeringen i oktober 1993 och som började att
gälla den 1 juli 1993, innebär att det högsta
belopp som kan utgå per år till Teologiska
Högskolan, Stockholm är 1 720 000 kronor i
1993 års prisnivå. Enligt avtalet skall omräkning
av bidraget ske enligt samma principer som gäller
för statliga lärosäten.
Utöver detta erhåller Teologiska Högskolan,
Stockholm fr.o.m. den 1 juli 2000 medel
motsvarande 50 helårsstudenter och
helårsprestationer för utbildning i mänskliga
rättigheter och demokratifrågor samt medel
motsvarande 10 helårsstudenter och
helårsprestationer för utbildning i teologi.
Det högsta belopp som kan utgå till
Teologiska Högskolan, Stockholm budgetåret
2001 beräknas till 3 553 000 kronor.
5. Nybygget kristen samverkan för Örebro
Missionsskola
Nybygget kristen samverkan har för Örebro
Missionsskola enligt förordningen (1993:956)
om tillstånd att utfärda vissa examina fått
tillstånd att utfärda högskoleexamen, teologisk
utbildning.
Det avtal mellan staten och dåvarande
huvudmannen för Örebro Missionsskola,
Örebromissionen som godkändes av regeringen i
oktober 1993 och som började att gälla den 1 juli
1993 innebär att det högsta belopp som kan utgå
till huvudmannen är 1 075 000 kronor per år i
1993 års prisnivå. Enligt avtalet skall omräkning
av bidraget ske enligt samma principer som gäller
för statliga lärosäten.
Utöver detta erhåller Nybygget kristen
samverkan för Örebro Missionsskola fr.o.m. den
1 juli 2000 medel för utbildning i teologi
motsvarande 8 helårsstudenter och
helårsprestationer.
Det högsta belopp som kan utgå till Nybygget
kristen samverkan för Örebro Missionsskola
budgetåret 2001 beräknas till 1 388 000 kronor.
6. Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen för
Johannelunds teologiska högskola
Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen har för
Johannelunds teologiska högskola enligt
förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda
vissa examina fått tillstånd att utfärda
högskoleexamen, teologisk utbildning.
Det avtal mellan staten och Evangeliska
Fosterlands-Stiftelsen, som godkändes av
regeringen i oktober 1993 och som började att
gälla den 1 juli 1993, innebär att det högsta
belopp som kan utgå per år till Evangeliska
Fosterlands-Stiftelsen för Johannelunds
teologiska högskola är 860 000 kronor i 1993 års
prisnivå. Enligt avtalet skall omräkning av
bidraget ske enligt samma principer som gäller
för statliga lärosäten.
Utöver detta erhåller Evangeliska Fosterlands-
Stiftelsen för Johannelunds teologiska högskola
fr.o.m. den 1 juli 2000 medel för utbildning i
teologi motsvarande 7 helårsstudenter och
helårsprestationer.
Det högsta belopp som kan utgå till
Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen för
Johannelunds teologiska högskola beräknas
budgetåret 2001 till 1 128 000 kronor.
7. Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut
Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut
har enligt förordningen (1993:956) om tillstånd
att utfärda vissa examina fått tillstånd att utfärda
högskoleexamen, musikpedagogisk utbildning,
80 och 120 poäng.
Från och med den 1 juli 2001 förstärks
statsbidraget till Stiftelsen Stockholms
Musikpedagogiska Institut med 1 500 000
kronor.
Det högsta belopp som kan utgå till Stiftelsen
Stockholms Musikpedagogiska Institut beräknas
budgetåret 2001 till 9 176 000 kronor. Bidraget
motsvarar en ersättning för cirka 85
helårsstudenter och helårsprestationer.
Utbildningen skall vara avgiftsfri för
studenterna.
8. Ericastiftelsen
Ericastiftelsen har enligt förordningen
(1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina
rätt att utfärda psykoterapeutexamen.
Det högsta belopp som kan utgå till
Ericastiftelsen beräknas budgetåret 2001 till
5 643 000 kronor. Vid anslagsberäkningen har en
teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen
har genomförts för att kompensera för ändring i
sättet att beräkna premier för de statliga
avtalsförsäkringarna.
9. Stiftelsen Stora Sköndal
Stiftelsen Stora Sköndal och Ersta
Diakonisällskap sammanförde den 1 januari 1998
sina utbildningsanstalter Sköndalsinstitutet och
Ersta högskola till en läroanstalt benämnd Ersta
Sköndal högskola och samarbetar i en gemensam
organisation. Huvudmannaskapet är emellertid
oförändrat. Stiftelsen Stora Sköndal och Ersta
Diakonisällskap är huvudmän för sina respektive
utbildningar.
Stiftelsen Stora Sköndal har för Ersta Sköndal
högskola fått tillstånd att utfärda
socionomexamen, magisterexamen i socialt
arbete och högskoleexamen, kyrkomusikalisk
utbildning enligt förordningen (1993:956) om
tillstånd att utfärda vissa examina.
Ersta Diakonisällskap har för Ersta Sköndal
högskola enligt samma förordning fått tillstånd
att utfärda sjuksköterskeexamen,
kandidatexamen i omvårdnadsvetenskap och
högskoleexamen, teologisk utbildning 80 poäng.
Ersta Diakonisällskap erhåller för Ersta
Sköndal högskola statsbidrag för utbildning till
sjuksköterskeexamen via statsbidrag till
Stockholms läns landsting under anslagsposten
12. Kommunala högskoleutbildningar, se nedan.
I anslaget beräknas medel motsvarande 22
helårsstudenter och helårsprestationer i
kyrkomusikalisk utbildning. Dessa medel står till
Stiftelsen Stora Sköndals förfogande förutsatt att
utbildningen bedrivs och att övriga finansiärer
bidrar med sina delar av utbildningens
finansiering.
Vidare beräknas medel för samordnad
sjuksköterske- och socionomutbildning på
äldreområdet motsvarande 50 helårsstudenter
och helårsprestationer, för socionomutbildning
motsvarande 180 helårsstudenter och
helårsprestationer samt fr.o.m. 1 juli 2001 för
magisterutbildning i socialt arbete motsvarande
30 helårsstudenter och helårsprestationer.
Utbildningarna skall vara avgiftsfria för
studenterna.
Det högsta belopp som kan utgå till Stiftelsen
Stora Sköndal för Ersta Sköndal högskola
beräknas budgetåret 2001 till 10 309 000 kronor.
10. Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan
Enligt propositionen En förnyad lärarutbildning
(prop. 1999/2000:135) bedömer regeringen att
pedagogisk profilering i lärarutbildningen kan
ske inom ramen för den föreslagna strukturen
för utbildningen. I avvaktan på riksdagens
ställningstagande till regeringens förslag anvisas
Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan engångsvis
1,5 miljoner kronor för en påbyggnadsutbildning
i waldorfpedagogik. Det högsta belopp som kan
utgå till Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan är
1 512 000 kronor under budgetåret 2001. för
högst 50 heltidsstudenter under hösten 2001.
11. Momsmerkostnader för Chalmers tekniska
högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping
Under anslaget har beräknats
mervärdesskattekostnader för Chalmers tekniska
högskola AB och Stiftelsen Högskolan i
Jönköping i enlighet med de ramavtal som
ingåtts mellan staten och respektive högskola.
Enligt avtalen skall staten ersätta högskolorna
för de mervärdesskattekostnader, som
uppkommer i den grundläggande
högskoleutbildningen och forskningen vid
Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen
Högskolan i Jönköping. Syftet är att garantera
konkurrensneutralitet gentemot statliga
högskolor och universitet.
Budgetåret 1999 anvisade staten 78 miljoner
kronor avseende ersättning för
mervärdesskattekostnader. Det sammanlagda
belopp som skall utbetalas för budgetåret 1999
uppgår till cirka 215,7 miljoner kronor.
Budgetåret 2000 anvisades 78,7 miljoner kronor.
Enligt prognoser kommer de samlade utgifterna
för mervärdesskattekostnader för 2000 att uppgå
till cirka 265,3 miljoner kronor. För att finansiera
kostnaderna avseende budgetåret 2000 kommer
regeringen att lägga fram förslag i en
tilläggsbudget om finansiering av
mervärdesskattekostnaderna för budgetåret
2000.
I den ekonomiska vårpropositionen (prop.
1998/99:100, bet. 1998/99:FiU27, rskr.
1998/99:249) aviserades att utgiftsområde 16
tillförs ytterligare 200 miljoner kronor fr.o.m.
budgetåret 2001 för att finansiera
mervärdesskattekostnaderna. För budgetåret
2001 prognostiseras sammanlagt minst 284
miljoner kronor som ersättning för
mervärdesskattekostnader för Chalmers tekniska
högskola AB och Stiftelsen Högskolan i
Jönköping. Med anledning av utvecklingen av
mervärdesskattekostnaderna kommer regeringen
att återkomma med förslag på finansiering av
kostnaderna avseende budgetåret 2000 i en
tilläggsbudget.
12. Kommunala högskoleutbildningar
12.1. Utbildning för vårdyrken
Anslagsposten avser statsbidrag för
grundläggande vårdhögskoleutbildning för vilka
landsting eller kommuner är huvudmän. Vilka
examina som får utfärdas av universitet och
högskolor respektive landsting fastställs av
Högskoleverket.
Från och med den 1 januari 2000 har alla
landsting, förutom Landstinget i Jönköpings län,
genom avtal uppdragit åt statlig högskola att
bedriva utbildningen (se vidare avsnittet
Vårdutbildningar). Regeringen föreslår att
beräkningen av respektive landstings bidrag
baseras på helårsstudenter, dvs. det begrepp som
används för den statliga högskolan och på vilket
gällande avtal om vårdhögskoleutbildning
baseras. Därmed underlättas redovisningen,
samtidigt som tillförlitligheten i
återrapporteringen förbättras. Beräkningen kan
då göras på tidigare års uppnådda prestation.
Bidrag per landsting eller kommun kan därmed
presenteras i budgetpropositionen.
Högskoleverket gör på regeringens uppdrag en
årlig sammanställning av antalet helårsstudenter
inom vårdområdet, på vilken nedanstående
belopp är beräknat. För beräkning av kommande
års bidrag, föreslår regeringen såväl bidrag per
landsting som högsta antal bidragsberättigade
helårsstudenter.
För budgetåret 2001 bör följande bidrag
fastställas per landsting eller kommun, samt
följande högsta antal bidragsberättigade
helårsstudenter.
Tabell 4.25:69 Bidrag per landsting/kommun budgetåret
2001
LANDSTING/KOMMUN
Kr
Stockholms läns landsting
39 271 590
Landstinget i Uppsala län
13 475 146
Landstinget Sörmland
5 570 475
Landstinget i Östergötland
13 419 085
Landstinget i Jönköpings län
14 363 976
Landstinget Kronoberg
6 293 158
Landstinget i Kalmar län
4 167 918
Landstinget i Blekinge
4 639 854
Region Skåne
28 909 387
Landstinget Halland
4 237 230
Västra Götalands läns landsting
41 758 682
Landstinget i Värmland
6 001 638
Örebro läns landsting
12 988 940
Landstinget Västmanland
4 654 124
Landstinget Dalarna
6 320 679
Landstinget Gävleborg
6 890 468
Landstinget Västernorrland
7 668 194
Jämtlands läns landsting
3 945 710
Västerbottens läns landsting
16 656 381
Norrbottens läns landsting
8 973 917
Gotlands kommun
542 268
12.2. Ingesunds Musikhögskola
Enligt Högskoleverkets författningssamling,
HSVFS 2000:2, har Värmlands läns landsting för
Ingesunds Musikhögskola rätt att utfärda
musiklärarexamen.
Det högsta belopp som kan utgå till Ingesunds
Musikhögskola beräknas budgetåret 2001 till
22 079 000 kronor.
Tabell 4.25:69 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
1 543 659
Pris- och löneomräkning
12 251
Ökat resursbehov
281 803
Överföring från anslaget 25:70
7 595
Överföring från anslaget 26:9
456
Förslag 2001
1 845 764
4.8.70 25:70 Särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m.
Tabell 4.25:70 Anslagsutveckling för anslaget Särskilda
utgifter inom universitet och högskolor m.m.
Tusental kronor
1999
Utfall
440 964
Anslags-
sparande
455 389
2000
Anslag
451 2931
Utgifts-
prognos
573 000
2001
Förslag
362 066
2002
Beräknat
403 9552
2003
Beräknat
961 4323
1 Varav anslaget minskats med 60 000 tkr på tilläggsbudget i samband med
den ekonomiska vårpropositionen 2000.
2 Motsvarar 394 966 tkr i 2001 års prisnivå.
3 Motsvarar 918 932 tkr i 2001 års prisnivå.
Av anslagssparandet har 221 305 000 kronor
dragits in genom regeringsbeslut den 21 juni
2000.
Detta anslag avser verksamhet inom
högskoleområdet för vilken medel inte har ställts
till förfogande under annat anslag. Anslaget avser
även bidrag till Svenska studenthemmet i Paris
samt bidrag till Sveriges Förenade Studentkårer.
Regeringens överväganden
Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått
från följande belopp. Jämfört med föregående
budgetår är den största förändringen för 2001 att
28 miljoner kronor har förts till 25:79
Distansutbildningsmyndigheten samt att
ytterligare 310 miljoner kronor fördelats mot
bakgrund av den forskningspolitiska
propositionen (2000/01:3).
Tabell 4.25:70 Fördelning på anslagsposter för anslaget
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.
Tusental kronor
ANSLAGSPOST
BELOPP
1. Svenska studenthemmet i Paris
1 296
2. Bidrag till Sveriges Förenade Studentkårer
195
3. Utveckling av lärarutbildning
32 192
4. Teknik- och naturvetenskapscentrum
12 500
5. Insatser inom naturvetenskap och teknik m.m.
5 000
6. Jämställdhet
12 180
7. Bidrag till svenskundervisning m.m.
6 975
8. Övrig forskning
3 058
9. Statliga ålderspensionsavgifter
52 281
10. Tempus
2 000
11. Rekryteringsinsatser m.m.
70 000
12. Forskarskola i teleinformatik
15 000
13. Forskningsförstärkning vid Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla
2 000
14. För regeringens fördelning
147 389
Summa
362 066
3. Utveckling av lärarutbildning
För forskningsanknytning av lärarutbildningen
har beräknats 32 192 000 kronor. Medlen skall
under 2001 fördelas av Högskoleverket för att
avsluta den satsning på forskningsanknytning
som tidigare hanterats av verket i avvaktan på att
den framtida fördelningen av medel till
forskningsprogram bör skötas av
Vetenskapsrådet, se avsnittet Förstärkt forskning
på lärarutbildningens område.
4. Teknik- och naturvetenskapscentrum
För teknik- och naturvetenskapscentrum har
beräknats 12 500 000 kronor (prop. 1996/97:1,
bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100).
Sedan 1997 har regeringen satsat på ett statligt
stöd till teknik- och naturvetenskapscentrum.
Stödet utgör en del i regeringens satsning för att
stimulera intresset för studier i naturvetenskap
och teknik. Högskoleverket har av regeringen
fått uppdraget att efter ett ansökningsförfarande
besluta om fördelning av statsbidraget efter
samråd med Statens skolverk och Statens
kulturråd.
Verksamheten vid dessa centrum syftar till att
på ett stimulerande sätt behandla
naturvetenskapliga fenomen och teknik och på så
sätt öka intresset för naturvetenskap och teknik
hos främst barn och ungdomar. Genom
interaktiva metoder kompletterar och berikar
centrumen den ordinarie undervisningen i teknik
och naturvetenskap och fyller ett tomrum mellan
skolsal, museiutställning och autentiska natur-
och kulturmiljöer. Verksamheten har emellertid
ingen direkt koppling till högskolesektorn. Mot
bakgrund av detta och att allt fler centrum
uppfyller kriterierna för medelstilldelning så att
statsbidraget för varje enskilt centrum minskar,
har regeringen för avsikt att göra en översyn av
statsbidraget till teknik- och
naturvetenskapscentrum för att under våren
2001 återkomma med förslag på den framtida
utformningen av statsbidrag till dessa centrum.
6. Jämställdhet
För insatser som följer av propositionen
Jämställdhet mellan kvinnor och män inom
utbildningsområdet (prop. 1994/95:164, bet.
1994/95:UbU18, rskr. 1994/95:405) ingår medel
för nya professurer och för doktorandtjänster.
7. Bidrag till svenskundervisning
Regeringen beräknar fortsatt finansiering för att
främja undervisningen om Sverige och svenska
förhållanden i utlandet. Medlen avser främst att
stödja yngre disputerade forskares vistelse vid ett
utländskt lärosäte under minst ett år. Medlen
disponeras av Svenska Institutet.
8. Övrig forskning
Medel för forskning inom IT-området m.m. har
förts till denna anslagspost (prop. 1997/98:1, utg.
omr. 16, avsnitt 5.2.7).
9. Statliga ålderspensionsavgifter
Resurser för ökade utgifter för utbildningsbidrag
för forskarstuderande med anledning av ålders-
pensionsreformen finns beräknade under
anslagsposten.
10. Tempus
Regeringen har t.o.m. 1999 finansierat
verksamheten inom Tempusprogrammet genom
särskilda medel till Högskoleverket. Svensk
medfinansiering inom Tempusprogrammet är en
viktig del för att programverksamheten skall
kunna genomföras på ett kvalitets- och
kostnadseffektivt sätt. Från och med 2000 får
ansökarländerna till EU inte längre del av EU-
medel för programmet, varför åtaganden för
medfinansiering, information m.m. gradvis
minskar under perioden 2000 2002. Regeringen
bedömer att det svenska Tempuskontoret under
2001 måste fullfölja åtaganden gjorda under det
tidigare programmet motsvarande 2 000 000
kronor, medan planeringsförutsättningen för
2002 är att anslaget sänks till 1 000 000 kronor.
12. Forskarskola i teleinformatik
Högskolan i Karlskrona/Ronneby, Kungl.
Tekniska högskolan och Mitthögskolan föreslås
sammantaget disponera 15 miljoner för
finansiering av en forskarskola i teleinformatik.
14. För regeringens fördelning
Från anslagsposten förs medel motsvarande
7 007 000 kronor engångsvis till
Distansutbildningsmyndigheten att användas i
enlighet med de ändamål som anges under
anslaget 25:79 Distansutbildningsmyndigheten. I
anslagsposten ingår 5 000 000 kronor avseende
Science Center.
Tabell 4.25:70 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
451 293
Pris- och löneomräkning
22 092
Överföring av forskningsmedel till anslaget
400 000
Överföring till anslaget 25:71
-4 379
Överföring till anslaget 25:74
-27 000
Överföring till anslaget 25:77
-5 000
Överföring till anslaget 25:78
-1 000
Överföring till anslaget 25:79
-28 836
Överföring till lärosäten
-276 104
Överföring till politikområde 26
-174 000
Övrigt
5 000
Förslag 2001
362 066
4.8.71 25:71 Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa
högskolor m.m.
Tabell 4.25:71 Anslagsutveckling för anslaget Forskning
och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor m.m.
Tusental kronor
1999
Utfall
198 838
Anslags-
sparande
0
2000
Anslag
192 178
Utgifts-
prognos
176 834
2001
Förslag
199 887
2002
Beräknat
204 3561
2003
Beräknat
209 0292
1 Motsvarar 199 887 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 199 887 tkr i 2001 års prisnivå.
Under detta anslag beräknas all ersättning
inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader
för inredning och utrustning som är förenad
med forskning vid högskolor som inte har
vetenskapsområden samt konstnärligt
utvecklingsarbete vid de konstnärliga
högskolorna i Stockholm.
Regeringens överväganden
De mål och resurser för verksamheten som
föreslås i denna proposition och riktlinjerna i
2000 års forskningspolitiska proposition (prop.
2000/01:3) bör gälla.
Regeringen har vid beräkningen av anslaget
utgått från följande belopp.
Tabell 4.25:71 Fördelning på anslagsposter för anslaget
Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
högskolor m.m.
Tusental kronor
ANSLAGSPOST
BELOPP
Mälardalens högskola
21 946
Danshögskolan
2 973
Dramatiska institutet
2 906
Högskolan i Borås
9 531
Högskolan Dalarna
26 041
Högskolan på Gotland
2 061
Högskolan i Gävle
28 644
Högskolan i Halmstad
21 925
Högskolan Kristianstad
14 164
Högskolan i Skövde
13 447
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
8 760
Idrottshögskolan i Stockholm
5 549
Konstfack
3 732
Kungl. Konsthögskolan
1 997
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
3 791
Lärarhögskolan i Stockholm
14 888
Operahögskolan i Stockholm
2 400
Södertörns högskola
12 559
Teaterhögskolan i Stockholm
2 573
Summa
199 887
Medel för konstnärligt utvecklingsarbete
beräknas även under anslagen till Lunds
universitet, Göteborgs universitet, Umeå
universitet och Luleå tekniska universitet. Medel
för forskning vid vissa högskolor finns även
under respektive anslag för grundutbildning.
Resultatbedömning
Högskolornas betydande externa
forskningsresurser vittnar om en hög
vetenskaplig kvalitet. I de forskningsstrategier
som högskolorna framställt framkommer även
deras vikt för regional utveckling. Beträffande
det konstnärliga utvecklingsarbetet kan det
konstateras att detta är en mycket väsentlig del
av de konstnärliga högskolornas verksamhet och
höjer grundutbildningens kvalitet.
Resursfördelning för 2001
Resurserna för forskning vid högskolorna
uppgår budgetåret 2001 till 199 887 000 kronor.
Tabell 4.25.71 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
192 178
Pris- och löneomräkning
3 330
Överföring från anslaget 25:70
4 379
Förslag 2001
199 887
4.8.72 25:72 Ersättningar för klinisk
utbildning och forskning
Tabell 4.25:72 Anslagsutveckling för anslaget Ersättning
för klinisk utbildning och forskning
Tusental kronor
1999
Utfall
1 056 161
Anslags-
sparande
0
2000
Anslag
1 600 913
Utgifts-
prognos
1 600 913
2001
Förslag
1 631 811
2002
Beräknat
1 689 3231
2003
Beräknat
1 740 0292
1 Motsvarar 1 631 811 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 1 631 811 tkr i 2001 års prisnivå.
Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting
enligt avtal om samarbete om läkarutbildning
och forskning m.m. samt om samarbete om
tandläkarutbildning och forskning m.m. Sedan
avtalen ingicks har mål- och resultatstyrning
samt ett nytt resurstilldelningssystem införts för
den statliga högskolan vilket gör väsentliga delar
av avtalen obsoleta. Regeringen tillkallade i juni
1997 en utredare med uppdrag att biträda
Utbildningsdepartementet med att genomföra
en översyn och omförhandling av avtalen. Vid
diskussioner med en förhandlingsdelegation
utsedd av berörda landsting framkom att
landstingen inte var beredda att sluta nya avtal,
om detta inte samtidigt skulle innebära att
statens anslag till landstingen höjdes. Då
regeringen inte såg någon anledning eller
möjlighet att tillföra pengar beslutade regeringen
i december 1998 att säga upp avtalen. Avtalen har
en uppsägningstid om fem år.
Regeringens överväganden
Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått
från följande belopp.
Tabell 4.25:72 Medicinsk utbildning och forskning
Tusental kronor
Uppsala universitet
192 237
Lunds universitet
309 208
Göteborgs universitet
320 204
Umeå universitet
156 504
Linköpings universitet
120 772
Karolinska institutet
446 240
Tabell 4.25:72 Odontologisk utbildning och forskning
Tusental kronor
Göteborgs universitet
49 248
Umeå universitet
37 399
Tabell 4.25:72 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
1 600 913
Pris- och löneomräkning
30 898
Förslag 2001
1 631 811
4.8.73 25:73 Universitets och högskolors
premier för de statliga
avtalsförsäkringarna
Tabell 4.25:73 Anslagsutveckling för anslaget Universitets
och högskolors premier för de statliga avtalsförsäkringarna
Tusental kronor
2000
Anslag
1 557 530
Utgifts-
prognos
870 000
2001
Förslag
1 164 969
2002
Beräknat
1 191 9591
2003
Beräknat
1 219 8462
1 Motsvarar 1 164 969 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 1 164 969 tkr i 2001 års prisnivå.
Under detta anslag beräknas ersättning för
premier för statliga avtalsförsäkringar. Av
anslagssparandet har 408 985 000 kronor dragits
in genom regeringsbeslut den 16 december 1999.
Regeringens överväganden
Regeringen har beräknat ramanslaget till
1 164 969 000 kronor.
Tabell 4.25:73 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
1 557 530
Pris- och löneomräkning
16 424
Minskat resursbehov
-408 985
Förslag 2001
1 164 969
4.8.74 25:74 Högskoleverket
Tabell 4.25:74 Anslagsutvecklingen för Högskoleverket
Tusental kronor
1999
Utfall
132 824
Anslags-
sparande
38 260
2000
Anslag
131 775
Utgifts-
prognos
137 500
2001
Förslag
168 899
2002
Beräknat
172 2781
2003
Beräknat
179 0862
1 Motsvarar 168 899 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 171 899 tkr i 2001 års prisnivå.
Högskoleverkets uppgift är att genom
uppföljning och utvärdering bidra till att
förbättra och förnya den högre utbildningen och
forskningen vid universitet och högskolor.
Högskoleverket svarar också för tillsynen över
högskolans verksamhet i syfte att öka
rättssäkerheten i högskolan. Verket har också
som uppgift att på uppdrag av regeringen
genomföra utredningar och utvärderingar som
grund för regeringens ställningstagande i olika
frågor. Verket har dessutom ansvar för statistik
om verksamheten vid universitet och högskolor.
Av anslagssparandet har 32 386 000 kronor
dragits in genom regeringsbeslut den 21 juni
2000.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 4.25:74 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
INTÄKTER
KOSTNADER
RESULTAT
Utfall 1999
16 245
16 377
- 132
Prognos 2000
14 900
17 300
-2 400
Budget 2001
14 900
17 300
-2 400
Högskoleverket har rätt att ta ut avgift för att
tillhandahålla högskoleprovet. Avgiftens storlek
regleras av regeringen i högskoleförordningen
(1993:100).
Regeringens överväganden
I propositionen Ett högskoleverk (prop.
1994/95:165, bet. 1994/95:UbU17, rskr.
1994/95:386) klargjorde regeringen sina avsikter
med myndigheten. En viktig uppgift bedömdes
vara att tillgodose behovet av utvärderingar,
uppföljningar och analyser som underlag för
statsmakternas beslut. Vidare framhölls
betydelsen av att på nationell nivå bevaka och
främja allmänhetens och enskilda individers
intressen och rättssäkerhet. En särskild uppgift
blev att i det decentraliserade
utbildningssystemet granska och utvärdera
kvaliteten i högskolornas verksamhet.
Riksdagens revisorer har som en del av
granskningen av högskolan skrivit rapporten
Högskoleverkets granskande och främjande roll
(Rapport 1999/2000:3). Revisorernas slutsats är
att det finns behov av ett klargörande från
regeringens sida på förväntningarna på
Högskoleverket och att verket behöver en
tydligare profil.
Genom propositionen Studentinflytande och
kvalitetsutveckling i högskolan (prop.
1999/2000:28, bet. 1999/2000:UbU12, rskr.
1999/2000:1434) får Högskoleverket en
tydligare roll som den myndighet som ansvarar
för att granska och främja kvaliteten vid den
svenska högskolan. I propositionen framhåller
regeringen att kvalitetsarbetet behöver förnyas,
fördjupas och intensifieras i betydande grad på
alla nivåer och utifrån olika perspektiv för att
möta nya krav. Högskolorna skall själva ha
huvudansvaret för att kvaliteten stärks, bl.a.
genom självvärdering av kvalitetsarbetet, men
Högskoleverkets uppgift som den myndighet
som skall granska och främja kvaliteten i
högskolornas verksamhet lyfts särskilt fram i
denna proposition.
Högskoleverket kommer att få en nyckelroll i
arbetet med att granska och stärka kvaliteten i
det svenska högskolesystemet. Därmed införs ett
av de mest ambitiösa
kvalitetsutvärderingssystemen i Europa. Det är
enligt regeringens mening viktigt att
Högskoleverket får en resursförstärkning för att
uppgiften skall få hög trovärdighet hos de
självständiga högskolorna och i en internationell
omvärld.
För att Högskoleverket skall kunna fullgöra
sina nya uppgifter föreslår regeringen att
ytterligare 32 000 000 kronor skall tillföras
anslaget. Av dessa medel avser 2 000 000 kronor
en förstärkning av de medel som fördelas av
Rådet för högskoleutbildning för förnyelse av
forskarutbildningen.
För att verksamheten skall kunna få det fulla
genomslag som riksdagen har fattat beslut om
blir det nödvändigt att vissa andra av verkets
nuvarande arbetsuppgifter begränsas i
omfattning. Detta gäller bl.a. vissa verksamheter
under verksamhetsgrenarna Nationella
utvärderingar och Beskrivning och analys av
högskolan. Här måste dock beaktas att
Högskoleverket har ett nationellt ansvar för
statistiken för högskoleväsendet. Det är viktigt
att denna verksamhet kan bedrivas så att det
finns en kontinuitet i de statistiska uppgifterna
om högskolan. Regeringen vill också peka på
möjligheten till ökad avgiftsfinansiering av bl.a.
konferenser och kurser.
Flera av verkets övriga uppgifter styrs av
särskilda lagar eller bestämmelser och regeringen
bedömer inte att några besparingar är möjliga
inom dessa verksamheter. Detta gäller också
verksamhetsgrenen Rättssäkerheten inom
högskolan. Från och med 2001 övergår ansvaret
för det svenska universitetsdatornätet Sunet samt
databasen om forskning, Safari, från
Högskoleverket till den nya myndigheten
Vetenskapsrådet. Anslaget för Sunet redovisas
fr.o.m. budgetåret 2001 under anslaget 26:08
Sunet.
Tabell 4.25:74 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
131 775
Pris- och löneomräkning
7 858
Överföring till anslaget 25:9
-500
Överföring från anslaget 25:69
5 000
Överföring från anslaget 25:70
27 000
Överföring till anslaget 25:78
-2 234
Förslag 2001
168 899
4.8.75 25:75 Verket för högskoleservice
Tabell 4.25:75 Anslagsutvecklingen Verket för
högskoleservice
Tusental kronor
1999
Utfall
13 067
Anslags-
sparande
- 305
2000
Anslag
12 171
Utgifts-
prognos
12 321
2001
Förslag
12 790
2002
Beräknat
13 033
1
2003
Beräknat
13 304
2
1 Motsvarar 12 790 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 12 790 tkr i 2001 års prisnivå.
Verket för högskoleservice (VHS) ansvarar för
den samordnade antagningen till grundläggande
högskoleutbildning. Utöver detta biträder VHS
universitet, högskolor och andra myndigheter
vid upphandling.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Under 1999 har VHS genomfört upphandlingar
motsvarande 187 miljoner kronor. VHS har
under 1999 genomfört 20 upphandlingar över
EU:s tröskelvärde, vilket är 29 upphandlingar
färre än under 1998. Omsättningen för dessa
upphandlingar är 90 miljoner kronor.
Upphandling som VHS utfört på uppdrag av
universitet och högskolor uppgår till 163
miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor mer
än 1998. Upphandling åt övriga myndigheter
uppgår till 24 miljoner kronor 1999. För 1998 var
motsvarande belopp 83 miljoner kronor.
Minskningen av upphandlingsomsättningen
mellan 1998 och 1999 är en följd av att VHS haft
personalbrist och tvingats tacka nej till uppdrag.
En stor del av VHS kunder vill säkerställa att de
själva genomför korrekta upphandlingar. Därför
köper de utbildning i upphandling av VHS.
Uppdrag från universitet och högskolor i
anslutning till nybyggnation är en viktig
plattform för VHS. VHS har börjat bredda
verksamheten genom att söka nya kunder
utanför den traditionella marknaden och under
första halvåret 2000 har detta gett resultat.
Verksamheten utvecklas positivt.
Tabell 4.25:75 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(Intäkt -
kostnad)
Utfall 1999
Antagning
41 953
48 649
- 6 696
Upphandling
10 156
11 039
- 883
Prognos 2000
Antagning
44 500
51 200
- 6 700
Upphandling
11 000
10 500
500
Budget 2001
Antagning
45 000
52 700
- 7 700
Upphandling
12 000
11 500
500
Regeringens överväganden
Antalet sökande till högskolan via VHS under
1999 var 170 500 personer, vilket är en liten
nedgång från 1998 då 172 000 sökte. Däremot
har antalet antagna ökat med 4 500 till totalt
62 400 mellan 1998 och 1999.
Hanteringskostnaden per ansökan har ökat med
6,5 procent per sökande till 311 kronor, medan
kostnaden per antagen minskat med 2,2 procent
till 849 kronor. Det förstnämnda är en följd av
att myndigheten är dimensionerad för 175 000
sökande +-10 procent per år och till
övervägande del har fasta kostnader.
Antalet överklagade antagningsbeslut har
minskat från 460 till 222 mellan 1997 och 1999.
Detta förklaras av en bättre kontroll av
produktionsflödet och en snabbare
kommunikation med de sökande.
Grunden för VHS antagningstjänster regleras
i avtalen med universiteten och högskolorna.
Regeringen bedömer att uppdragen har utförts i
enlighet med avtalen.
Av den årliga kvalitetsmätningen på de
tjänster VHS tillhandahåller inom samordnad
antagning framgår att de tre kundgrupperna
(studenter, universitet och högskolor samt SYO-
konsulenter) är mer nöjda med kvaliteten under
1999 än 1998. I första hand har åtgärder på
telefonisidan, Internet och ökad snabbhet i
handläggningen bidragit till den positiva
utvecklingen.
Regeringen har den 21 juni 2000 uppdragit åt
VHS att i samarbete med universiteten och
högskolorna utveckla ett nytt flexibelt
antagningssystem för såväl central som lokal
antagning (U1999/4153/ST). Det nya systemet
skall ersätta nuvarande centrala och lokala system
och avses träda i kraft inför antagningen till
hösten 2004. Utvecklingskostnaderna skall
rymmas inom VHS och universitetens och
högskolornas befintliga medel.
Tabell 4.25:75 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
12 171
Pris- och löneomräkning
619
Förslag 2001
12 790
4.8.76 25:76 Centrala
studiestödsnämnden
Tabell 4.25:76 Anslagsutvecklingen Centrala
studiestödsnämnden
Tusental kronor
1999
Utfall
341 226
Anslags-
sparande
31 959
2000
Anslag
363 250
1
Utgifts-
prognos
374 493
2001
Förslag
351 995
2002
Beräknat
359 115
2
2003
Beräknat
366 839
3
1 Varav 20 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska
vårpropositionen 2000.
2 Motsvarar 351 995 tkr i 2001 års prisnivå.
3 Motsvarar 351 995 tkr i 2001 års prisnivå.
Anslaget belastas av utgifter för beviljning av
studiestöd, och beviljning av lån för
hemutrustning för flyktingar. Anslaget
finansierar också delvis Centrala
studiestödsnämndens (CSN:s) studiesociala
insatser som t.ex. det s.k. CSN-kortet.
En jämförelse mellan anvisade medel och
utfall för budgetår 1999 visar att anslaget har
underskridits med nästan 32 miljoner kronor.
Anledningen till detta är att den
resursförstärkning som riksdagen beslutade på
tilläggsbudget i december 1999 (prop
1999/2000:1, bet. 1999/2000:FiU11, rskr.
1999/2000:35) utbetalades först i januari 2000
och på grund av bokföringstekniska
omständigheter inte kunde minska
myndighetens resultat för 1999. Av
anslagssparandet från 1999 får CSN behålla 11,2
miljoner kronor. Återstående 20,7 miljoner
kronor har dragits in enligt regeringens beslut.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 4.25.76 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig-
rättslig
verksamhet
Intäkter till
inkomsttitel
(Som inte får
disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt -
kostnad)
Utfall 1999
83 049
208 100
212 300
-4 700
Prognos 2000
0
263 000
233 000
30 000
Budget 2001
0
267 000
237 000
30 000
Återbetalningsverksamheten skall täckas av
intäkter från avgifter. Kostnaderna för
budgetåret 2001 beräknas till 233 miljoner
kronor och intäkterna till 263 miljoner kronor.
Av intäkterna förväntas 233 miljoner kronor att
inflyta kassamässigt. Detta beror på att en del
låntagare inte erlägger sina avgifter. Det
bokföringsmässiga överskottet i den
avgiftsbelagda verksamheten, som uppstår
genom dessa obetalda avgifter, ligger som en
utestående fordran. Kostnadsökningen beror i
huvudsak på att ett nytt återbetalningssystem
tagits i drift samt att ett tredje
återbetalningssystem planeras i samband med att
det nya studiemedelssystemet införs den 1 juli
2001.
Justitieombudsmannen (JO) har under
perioden februari maj 2000 genomfört en
inspektion av CSN:s huvudkontor och
Stockholmskontor.
Regeringens överväganden
CSN:s årsredovisning för 1999 visar att
myndigheten har lyckats uppfylla de för
myndigheten fastställda målen bättre än under
1998 med avseende på beviljningsverksamheten.
Däremot har telefontillgängligheten varit sämre i
jämförelse med föregående budgetår. Satsningen
på nya platser inom högskolan och
vuxenutbildningen medförde ingen ökad
belastning på beviljningsverksamheten under
1999. Trots att antalet återbetalningsskyldiga
personer ökar har antalet anståndsärenden
minskat med 12 000 jämfört med föregående
budgetår.
Servicenivån, som redovisas enligt vissa
nyckeltal, kan för 1999 anges som följer:
Tabell 4.25.76 Nyckeltal för CSN:s verksamhet
Verksamhet
1997
1998
1999
Ärendeutveckling
1 147 014
1 186 454
1 199 916
Behandlingstid högst 3
veckor - studiemedel
66,0%
70,8%
73,4%
Behandlingstid 3 veckor -
utlandsstudier
42,2%
50,5%
53,0%
Behandlingstid 3 veckor -
särskilt utbildningsbidrag
44,3%
47%
64,2%
Behandlingstid 3 veckor -
SVUX
95,6%
96,1%
98,0%
Behandlingstid 3 veckor -
SVUXA
43,5%
45,0%
52,2%
Antal besvarade
telefonsamtal
68,8%
85,9%
77,5%
Myndigheten har under budgetåret slutfört
2000 anpassningen av datorsystemen och i
samband med detta utvecklat ett nytt
återbetalningssystem. Under nuvarande och
nästa budgetår kommer CSN att behöva
utveckla ett nytt datasystem för handläggning av
det nya studiemedelssystemet som träder i kraft
den 1 juli 2001. Detta arbete beräknas vara
mycket omfattande och kräver stora insatser av
handläggande personal. Det finns därför risk för
att servicenivån inte förbättras under
innevarande år. Med anledning av bl.a. detta har
CSN:s anslag förstärkts med 20 miljoner kronor
på tilläggsbudget i samband med 2000 års
ekonomiska vårproposition. Riksdagen beslöt
samtidigt att de avgiftsintäkter som tas ut för
uppläggning av lån och som tidigare redovisats
mot inkomsttitel 2552 får disponeras av CSN.
Myndigheten har under flera år fått
budgetförstärkning genom tilläggsanslag. En
arbetsgrupp har tillsatts av
Utbildningsdepartementet för att se över
principerna för resurstilldelningen till CSN.
Ca 1,4 miljoner kronor avdelas till
administrationskostnader i anslutning till nya
former för hantering av stöd till studier av
kortare omfattning (Se anslag 25:7 Bidrag till
vissa organisationer m.m. under Uo 15
Studiestöd).
Tabell 4.25:76 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
363 250
Minskat resursbehov
(engångsvis förstärkning 2000)
-16 000
Pris- och löneomräkning
4 745
Förslag 2001
351 995
4.8.77 25:77 Överklagandemyndighet
Tabell 4.25:77 Anslagsutvecklingen
Överklagandemyndighet
Tusental kronor
1999
Utfall
0
Anslags-
sparande
2000
Anslag
0
Utgifts-
prognos
2001
Förslag
5 000
2002
Beräknat
5 116
1
2003
Beräknat
5 236
2
1 Motsvarar 5 000 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 5 000 tkr i 2001 års prisnivå.
Enligt studiestödslagen (1999:1395), som träder i
kraft den 1 juli 2001, skall beslut om tilldelning
och återkrav av studiemedel kunna överklagas
hos en särskild överklagandenämnd. Nämnden
skall bestå av en ordförande, som är eller har
varit ordinarie domare, och i övrigt av jurister
och personer med insikt i studerandes
förhållanden samt sakkunskap om
utbildningsväsendet. Samtliga ledamöter utses av
regeringen.
Regeringens överväganden
Överklagandenämnden avses inrättas i början av
2001 så att verksamheten kan byggas upp
successivt under första halvåret. Det gäller bl.a.
administrativa rutiner, kontaktvägar med
berörda myndigheter och organisationer,
utbildningsinsatser m.m. Vid tiden för det nya
studiestödets ikraftträdande måste en erforderlig
kunskapsbas och effektiva handläggningsrutiner
finnas vid myndigheten. Uppdraget att förbereda
inrättandet av myndigheten och att lägga fram
förslag till instruktion har givits till en särskild
sakkunnig.
För 2001 beräknas medelsbehovet för
kansliets verksamhet och för arvoden och
ersättningar till nämndens ledamöter uppgå till 5
miljoner kronor.
Tabell 4.25:77 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
0
Ökat resursbehov
5 000
Förslag 2001
5 000
4.8.78 25:78 Internationella
programkontoret för
utbildningsområdet 1
Tabell 4.25:78 Anslagsutvecklingen för Internationella
programkontoret för utbildningsområdet
Tusental kronor
1999
Utfall
10 236
Anslags-
sparande
1 541
2000
Anslag
18 663
2
Utgifts-
prognos
17 609
2001
Förslag
39 711
2002
Beräknat
40 516
3
2003
Beräknat
41 389
3
1. Svenska EU-programkontoret för utbildning och kompetensutveckling ändrade
namn till Internationella programkontoret för utbildningsområdet den 1 januari
2000, se förordning (1999:1222) med instruktion för Internationella
programkontoret för utbildningsområdet. Anslagsrubriken ändras.
2. Varav 1 500 tkr på tilläggsbudget i samband med ekonomiska
vårpropositionen 2000.
3. Motsvarar 39 711 tkr i 2001 års prisnivå.
Internationella programkontoret för
utbildningsområdet (programkontoret) ansvarar
för;
Sokrates, EU:s program för utbildning,
Leonardo da Vinci, EU:s program för
yrkesutbildning,
Tempus, EU:s samarbetsprogram med
Central- och Östeuropa för högre
utbildning,
Linnaeus-Palme, utbytesprogram för
samarbete mellan utvecklingsländer och
svenska universitet och högskolor,
Interpraktik, stipendier för praktik i
utlandet för arbetslösa ungdomar,
IAESTE, internationell
praktikplatsförmedling för blivande
civilingenjörer och naturvetare,
EU:s utbytesprogram inom högre
utbildning med Latinamerika, Alfa och
medelhavsområdet, Med-Campus samt
med Nordamerika, EG/USA och
EG/Kanada,
Ett år i Frankrike/Spanien/Tyskland,
utbytesprogram för gymnasiestuderande,
Resurs Centrum för vägledning,
Cedefop, studiebesök och dokumentation
inom yrkesutbildning i EU,
Nordplus-Junior, Nordiska ministerrådets
utbytesprogram för gymnasiestudier,
samt för internationella stipendier och
bidrag för internationalisering av skolan.
En jämförelse mellan budget och utfall för
1999 visar ett överskott på 1 541 000 kronor.
Härav har regeringen beslutat om indragning av
184 000 kronor.
Revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverket har lämnat en
revisionspromemoria där programkontoret
kritiseras för att inte ha skilt på anslag från
Utbildningsdepartementet och
Näringsdepartementet i årsredovisningen.
Regeringen uppmärksammar kritiken från
Riksrevisionsverket och förutsätter att
programkontoret ser till att de olika anslagen går
att särskilja i kommande redovisningar.
Regeringens överväganden
Verksamheten vid programkontoret har
genomgått stora förändringar då Mål 4 och EU-
programmen Adapt och Employment flyttades
till Arbetsmarknadsverket från den 1 januari
2000 och med dem närmare hälften av
programkontorets personal.
Programkontoret har dessutom från den 1
januari 2000 tillförts internationella program från
Högskoleverket, varav de största är Sokrates-
Erasmus och Tempus. Detta innebär att
programkontoret ansvarar för nästan hela
Sokratesprogrammet och har en verksamhet som
spänner från grundskola till högskola och
vuxenutbildning. Vidare ansvarar
programkontoret från den 1 juli 2000 för vissa
internationella stipendier som tidigare Statens
skolverk ansvarat för.
De två största EU-programmen som
programkontoret ansvarar för, är Sokrates och
Leonardo da Vinci, vilka nu går in i en andra fas,
som kommer att sträcka sig från 2000 till 2006. I
den andra programfasen har flera aktiviteter, som
tidigare hanterades av Europeiska kommissionen
och de centrala europeiska tekniska kontoren,
decentraliserats till de nationella
programkontoren. En förstärkning av
programkontorets budget krävs för att kunna
hantera denna ökade belastning.
Regeringens bedömning är att den samlade
programadministrationen med inriktning mot
transnationellt samarbete inom hela
utbildningsområdet fungerar bra. Anslaget
föreslås öka med 17 852 000 kronor, vilket är
överföringar från Statens skolverk och
Högskoleverket, och med 5 miljoner kronor för
att täcka administrationen av den andra
programfasen. Tidigare års tillfälliga
anslagsförstärkning upphör fr.o.m. 2001.
Tabell 4.25:78 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
18 663
Pris- och löneomräkning
196
Minskat resursbehov
-2 000
Överföring från anslaget 25:1
1 018
Överföring från anslaget 25:2
15 600
Överföring från anslaget 25:15
1 000
Överföring från anslaget 25:70
1 000
Överföring från anslaget 25:74
2 234
Överföring från anslaget 25:80
500
Överföring från anslaget 25:81
500
Överföring från anslaget 26:9
1 000
Förslag 2001
39 711
4.8.79 25:79 Distansutbildnings-
myndigheten
Tabell 4.25:79 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1999
Utfall
0
Anslags-
sparande
2000
Anslag
0
Utgifts-
prognos
2001
Förslag
60 843
2002
Beräknat
29 354
1
2003
Beräknat
29 942
2
1 Motsvarar 28 836 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 28 836 tkr i 2001 års prisnivå.
Distansutbildningsmyndigheten (Distum) har
som uppgift att främja utökningen av antalet
utbildningsplatser för IT-stödd distansutbildning
inom högskoleområdet och inom
folkbildningen samt utveckla verksamheten.
Medel för distansutbildning som i
budgetpropositionen för 2000 (1999/2000:1
utgiftsområde 16) fanns anvisade under anslaget
B53 redovisas nu under detta anslag.
Regeringens överväganden
Distum inrättades den 1 juli 1999. Distum
genomför i samverkan med Sveriges
riksorganisation för distansutbildning (SVERD)
en kartläggning av pågående forskning inom IT-
stödd distansutbildning. Avsikten är att
identifiera var i landet, av vilka och med vilken
inriktning kunskapsutveckling bedrivs.
Under våren 1999 tog
organisationskommittén för Distum beslut om
fördelning av projektbidrag för utveckling av IT-
bunden distansutbildning inom högskolor och
folkbildnings-organisationer för åren 1999 och
2000. Vid urvalet av projekt lades särskild vikt
vid regionalpolitisk utveckling. Under hösten
1999 ingicks avtal med projektansvarig högskola
eller universitet, folkhögskola eller
studieförbund avseende samtliga projekt.
Under budgetåret 2000 har flera nya projekt
startats på initiativ av Distum. Det största av
dessa projekt är det s.k. SAMS-projektet i vilket
sex olika universitet och högskolor medverkar.
Dessa är Umeå Universitet, Luleå Tekniska
Universitet, Mitthögskolan, Karlstads
Universitet, Linköpings Universitet och Sveriges
Lantbruksuniversitet. Vidare medverkar flera
Norrlands-kommuner och län. SAMS-projektet
är framtaget för att erbjuda Norrlands inland ett
bra utbud av kurser som anses strategiskt viktiga
för främst stödområde 1. Drygt hälften av
kurserna har samhällsvetenskaplig/humanistisk
inriktning och knappt hälften har
naturvetenskaplig och IT-inriktning. Antalet
sökande var 2 400 till 280 platser.
På uppdrag av regeringen skall 200 platser avse
utbildning med anledning av förändringarna
inom försvarsmakten såvitt gäller Sollefteå.
En av de centrala uppgifterna för myndigheten
är att skapa en nationell informationscentral, en
portal, för IT-stödd distansutbildning. Genom
denna portal, som nu finns, kan Distum i
samverkan med andra organisationer erbjuda
olika tjänster.
På folkbildningsområdet har Distum
tillsammans med Folkbildningsrådet satsat på
utveckling av lärcentra i folkbildningen,
forskning kring lärande med IT-stöd, pedagogisk
vidareutveckling av Folkbildningsnätet och
internationellt erfarenhetsutbyte.
För budgetåren 1999 och 2000 har Distum
tilldelats 50 miljoner kronor under utgiftsom-
råde 19 Regional utjämning och utveckling, A1
Regionalpolitiska åtgärder, anslagsposten 24
Program för regional näringspolitik och särskilda
regionalpolitiska åtgärder för att genomföra
utvecklingsprojekt med IT-stödd
distansutbildning inom högskolan. 15 miljoner
kronor av anslaget var avsedda för 1999.
Distum erhöll också 50 miljoner kronor för
budgetåren 1999 och 2000 från Stiftelsen för
kunskaps- och kompetensutveckling avseende
IT-stödd distansutbildning inom folkbildningen.
Under utgiftsområde 16, anslaget B53
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
m.m., fick myndigheten för 2000 disponera 14,1
miljoner kronor motsvarande sammanlagt 700
högskoleplatser där distansutbildning tillämpas
fr.o.m. höstterminen 2000.
Högskoleutbildningen måste göras ännu mer
tillgänglig i hela landet. För närvarande finns
alldeles för få högskoleplatser på distans. För att
få till stånd en väsentlig volymökning för
distansutbildning inom högskolan och göra
denna utbildningsform till ett realistiskt
utbildningsalternativ anser regeringen att ett
åtgärdsprogram skall inledas enligt följande
riktlinjer.
Distansutbildning är dyr i början, då metoder
ska utvecklas och lärare utbildas. En förändrad
organisation och omfattande planering behövs.
De utvecklingsresurser som kan ställas till
förfogande är avgörande för utvecklingen. Det
ännu relativt lilla antalet experter som finns inom
området måste kunna utnyttjas så rationellt som
möjligt. Tillgången på lärare som hittills har
skaffat sig kunskaper att undervisa med IT-stödd
distanspedagogik är begränsad. En särskild
resurstilldelning för utvecklingsinsatser behövs
för att inom rimlig tid nå resultat.
En nationell prioritering och samordning av
utvecklingsresurser är nödvändig. Detta bör vara
huvuduppgiften för myndighetens verksamhet i
framtiden.
Myndighetens uppgift att fördela platser bör
däremot upphöra fr.o.m. budgetåret 2002.
Istället bör en bredare bas skapas för
utbildningen inom högskolan som helhet med
utgångspunkt i de mål regeringen beslutar om.
För att kunna vara ett utbildningsalternativ för
ett större antal studerande behövs en viss
samordning och planering även av
utbildningsutbudet. Regeringen avser att senare
ge Distum en sådan funktion.
Detta innebär att Distum tillsammans med
högskolorna skall utröna vilka högskolor som
kan delta i utvecklingen och genomförandet av
olika utbildningar. I vissa fall kan det krävas att
Distum tar initiativ till att utbildningar ska
komma till stånd. Regeringen ger sedan på
grundval av förslag från myndigheterna direktiv
om att platser och medel skall avsättas från
platsresurserna för högskolan.
För budgetåret 2001 bör Distum disponera
67,8 miljoner kronor för utvecklingsarbete och
distansutbildning inom högskolan och
folkbildningen.
Av beloppet anvisas för högskolan 35,9
miljoner kronor under förevarande anslag och 7
miljoner kronor under anslaget 25:70 Särskilda
utgifter inom universitet och högskolor, m.m. 14,1
miljoner kronor av medlen för högskolan avses
vara en engångsanvisning. Det är även möjligt för
Distum att samverka med högskolor när det
gäller finansieringen. Volymen på den IT-
baserade distansutbildningen skall vara
oförändrad, dvs. motsvarande 700 platser.
För utveckling av distansmetoder inom
folkbildningen anvisas under förevarande anslag
25 miljoner kronor för budgetåret 2001.
Tabell 4.25:79 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
0
Ökat resursbehov
60 843
Förslag 2001
60 843
4.8.80 25:80 Kostnader för Sveriges
medlemskap i Unesco m.m.
4.25:80 Anslagsutvecklingen för Kostnader för Sveriges
medlemskap i Unesco m.m.
Tusental kronor
1999
Utfall
33 078
Anslags-
sparande
6 927
2000
Anslag
37 629
Utgifts-
prognos
38 646
2001
Förslag
37 129
2002
Beräknat
37 129
2003
Beräknat
37 129
Den stora delen av anslaget avser
medlemsavgiften till Unesco. En mindre del
avser medlemsavgifter till Konventionen om
världens natur- och kulturarv och det
Internationella centret för konservering i Rom
(ICCROM). Sveriges avgift till Unesco som
utgör närmare 90 procent av anslaget betalas,
dels i euro, dels i dollar. Det innebär att anslaget
påverkas av valutakursförändringar. Vidare har
avgiften till Unesco kunnat reduceras om
inbetalning skett tidigt på året. Förutom
avgifterna till Unesco, konventionerna och
centret ingår även medel för kostnader för
Svenska unescorådet.
En jämförelse mellan budget och utfall för
1999 visar ett överskott på 6 927 000 kronor.
Härav har regeringen beslutat om indragning av
5 910 000 kronor.
Regeringens överväganden
För budgetåret 2001 beräknas anslaget till
37 629 000 kronor. Anslaget har inte pris- och
löneomräknats. Årsavgiften till Unesco för år
2000 och 2001 fastställdes vid Unescos
generalkonferens hösten 1999. För år 2002
beslutas årsavgiften först vid generalkonferensen
år 2001. Av anslaget föreslås 500 000 kronor
överföras till anslag 25:78 Internationella
programkontoret för utbildningsområdet.
Tabell 4.25:80 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
37 629
Pris- och löneomräkning
0
Överföring till anslaget 25:78
- 500
Förslag 2001
37 129
4.8.81 25:81 Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets
verksamhetsområde
Tabell 4:25:81 Anslagsutvecklingen för Utvecklingsarbete
inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde
Tusental kronor
1999
Utfall
22 561
Anslags-
sparande
15 508
2000
Anslag
22 805
Utgifts-
prognos
21 868
2001
Förslag
17 432
2002
Beräknat
10 846
1
2003
Beräknat
17 955
2
1 Motsvarar 10 632 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 17 232 tkr i 2001 års prisnivå.
De utgifter som belaster anslaget avser
utveckling av system som skall leda till
effektiviseringar och kostnadsminskningar i
myndigheternas verksamhet eller av system som
ger ökad tillgång till information nationellt och
internationellt samt viss övergripande statistik
inom utbildningsområdet. Anslaget kan även tas
i anspråk för vissa andra
myndighetsövergripande verksamheter av
tillfällig art. I nu gällande ansvarsfördelning för
officiell statistik inom
Utbildningsdepartementets område finansieras
den officiella skolstatistiken via anslag till
Skolverket och högskolestatistiken via anslag till
Högskoleverket. Den statistik som gäller
utbildningsväsendet som helhet finansieras via
anslag till Statistitiska Centralbyrån (SCB). Från
detta anslag finansieras särskilda
översiktspublikationer och gemensam
utbildningsstatistik samt annan internationell
jämförande statistik. Fr o m 1998 delfinansieras
SCB:s verksamhet med långsiktiga prognoser
och analyser vad gäller utbildning och
arbetsmarknad från detta anslag. SCB gjorde
under 1999 en undersökning av invandrares
utbildning, vilken finansierats från detta anslag.
Under budgetåret 1999 har bland annat 10
miljoner kronor avsatts för vidareutveckling av
antagningssystemet som Verket för
högskoleservice ansvarar för. Vidare har medel
avsatts för ett gemensamt nordiskt projekt som
gäller fortsatt utveckling av det nordiska
universitetsdatanätet.
En jämförelse mellan budget och utfall 1999
visar ett anslagssparande om 15,5 miljoner
kronor. Av detta anslagssparande har 10,93
miljoner kronor dragits in. Prognosen för
anslagsbelastningen innevarande budgetår har
beräknats till knappt 22 miljoner kronor.
Huvuddelen av anslaget är anvisat till
verksamheter av tillfällig art och där behoven
uppstår löpande under året. Det innebär att
anslagsbelastningen varierar kraftigt från ett
budgetår till ett annat.
Regeringens övervägande
Från detta anslag kommer också under 2001
tillfälliga insatser, såsom svenska insatser under
det europeiska språkåret, att finansieras. För
budgetåret 2001 beräknas medel för årliga
undersökningar om invandrares utbildning och
för internationella jämförelser på
utbildningsområdet. Vidare beräknas medel för
fortsatt utveckling av det nordiska
universitetsdatanätet samt för utveckling av
antagningssystemet vid Verket för
högskoleservice. Förslaget innebär att medel för
barnomsorgsundersökningar överförs till
anslaget 25:2 Utveckling av skolväsende och
barnomsorg från och med 2001. Som ett led i
finansieringen av övergång till registerbaserad
folk- och bostadsräkning räknas anslaget ned
med 1 miljoner kronor för år 2001.
Tabell 4.25:81 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
22 805
Pris- och löneomoräkning
327
Överföring till anslag 25:2
Överföring till anslag 25:78
- 4 200
- 500
Överföring till anslag 1:7
- 1 000
Förslag 2001
17 432
Anslag under utg.omr.16
Politikområde 11 Storstadspolitik
11:1 Förstärkning av utbildning i
storstadsregionerna
Tabell 4.11:1 Anslagsutvecklingen för Förstärkning av
utbildning i storstadsregionen
Tusental kronor
1999
Utfall
35 500
Anslags-
sparande
74 500
2000
Anslag
265 000
Utgifts-
prognos
70 000
2001
Förslag
220 000
2002
Beräknat
185 000
2003
Beräknat
0
Från och med budgetåret 1999 har medel
anvisats under ett nytt ramanslag för särskilda
utbildningsinsatser i storstadsregionerna.
Under anslaget beräknas medel för
- förskola i socialt utsatta bostadsområden
- språkutveckling i skolan
- praktikanskaffning för vuxna invandrare.
Anslagssparandet uppgår till 74,5 miljoner
kronor från 1999. Lokala utvecklingsavtal tas
fram i en process som bygger på lokal
samverkan. De lokala processerna har tagit
längre tid än vad som tidigare beräknades. Även
för 2000 bedöms ett överskott uppstå av samma
anledning.
Regeringens överväganden
150 miljoner kronor om året har avsatts under
tre år (1 juli 1999 1 juli 2002) för utbyggd
förskoleverksamhet. Ytterligare 75 miljoner
kronor har anvisats för andra halvåret år 2002.
För att kommunerna skall få del av dessa medel
skall 3 5-åringar i de berörda bostadsområdena
erbjudas avgiftsfri förskola under minst tre
timmar om dagen med en särskild inriktning på
barns språkutveckling.
Vidare har medel fördelats för språkutveckling
i skolan. 50 miljoner kronor per år har avsatts
under en treårsperiod (1 juli 1999 - 1 juli 2002).
Medlen skall användas för åtgärder som syftar till
att främja språkutvecklingen i svenska hos
invandrarelever.
Dessutom har 45 miljoner kronor avsatts för
år 2000 för insatser där vuxna stödjer elever med
t.ex. läxläsning och till projekt inom förskola och
skola som syftar till att bryta segregationen
mellan svenska ungdomar och ungdomar med
utländsk bakgrund.
Slutligen har medel fördelats för att underlätta
varvning mellan praktik och studier för
arbetslösa invandrare och sfi-studerande. 20
miljoner kronor per helår under en treårsperiod
har avsatts för ändamålet (1 juli 1999 - 1 juli
2002).
Regeringen beräknar medelsbehovet för år
2001 till 220 miljoner kronor, för år 2002 till 185
miljoner. Anslaget har inte pris- och
löneomräknats.
Medel för ett stegvis införande av en maxtaxa
inom barnomsorgen och allmän förskola, som
för åren 2001 och 2002 som en budgetteknisk
åtgärd tidigare beräknats under detta anslag,
föreslås nu beräknas under ett nytt anslag, 25:10
Maxtaxa i barnomsorgen m.m.
Tabell 4.11.1 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
265 000
Avgår engångsanvisning
- 45 000
Förslag 2001
220 000
5 Forskningspoliti
5.1 Omfattning
Politikområdet omfattar anslag till nationell
och internationell forskning, till nationella
forskningsbibliotek och arkiv samt till
nationell kontaktverksamhet i förhållande till
EU:s forskningssamarbete. Inom området
finns de tre forskningsråden Vetenskapsrådet,
Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap samt Forskningsrådet för
miljö, areella näringar och samhällsbyggande.
Även Verket för innovationssystem hör till
forskningspolitikområdet. Andra myndigheter
inom området är Kungl. biblioteket,
Polarforskningssekretariatet och Rådet för
forsknings- och utvecklingssamarbete inom
EU, samt Statens ljud- och bildarkiv.
5.2 Utgiftsutveckling
Tabell 5.2 Utgiftsutvecklingen inom politikområdet
Tusental kronor
Utfall
1999
Anslag
2000 1
Utgifts-
prognos
2000
Förslag
anslag
2001
Beräknat
anslag
2002
Beräknat
anslag
2003
Anslag inom Uo 16
26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och
forskningsinformation
Nytt anslag
1 777 101
1 996 428
2 301 706
26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning
Nytt anslag
100 722
90 591
92 589
26:3 Rymdforskning
128 086
142 075
142 435
144 817
147 468
150 482
26:4 Institutet för rymdfysik
41 607
41 145
43 521
41 710
42 575
43 505
26:5 Kungl. biblioteket
227 784
200 811
220 750
228 004
232 515
237 457
26:6 Polarforskningssekretariatet
32 910
22 836
23 181
23 170
23 607
24 094
26:7 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete
inom EU
10 918
11 994
12 340
12 154
12 398
12 664
26:8 Sunet
36 995
75 692
86 000
128 592
37 555
38 320
26:9 Särskilda utgifter för forskningsändamål
151 455
123 904
127 000
116 931
118 618
129 364
Äldreanslag
Utfall
1999
Anslag
2000 1
Utgifts-
prognos
2000
Förslag
anslag
2001
Beräknat
anslag
2002
Beräknat
anslag
2003
16 D1 Forskningsrådsnämnden: Forskning och
forskningsinformation
87 736
81 353
93 645
16 D2 Forskningsrådsnämnden: Förvaltning
21 828
25 008
26 175
16 D3 Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning
212 294
208 467
211 866
16 D4 Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet: Förvaltning
12 099
14 655
15 400
16 D5 Medicinska forskningsrådet: Forskning
358 586
339 342
349 589
16 D6 Medicinska forskningsrådet: Förvaltning
12 397
11 822
12 089
16 D7 Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning
746 563
747 544
754 800
16 D8 Naturvetenskapliga forskningsrådet:
Förvaltning
21 408
21 891
22 700
16 D9 Teknikvetenskapliga forskningsrådet:
Forskning
243 506
243 647
253 641
16 D10 Teknikvetenskapliga forskningsrådet:
Förvaltning
10 211
8 784
11 855
16 D17 Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning
39 807
64 726
77 432
1999 16 D13 Statens psykologisk-pedagogiska
bibliotek
8 690
0
0
1995/96 08 D20 Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål
2 802
0
0
1995/96 08 D21 Vissa bidrag till
forskningsverksamhet
49 000
0
0
Totalt Utgiftsområde 16
2 456 682
2 385 696
2 484 419
2 573 201
2 701 755
3 030 181
Anslag inom andra utgiftsområden1
Utgiftsområde 9
26:1 Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap: Administration
Nytt anslag
24 212
21 661
22 140
26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap: Forskning
Nytt anslag
237 443
259 037
274 694
Utgiftsområde 17
26:1 Statens ljud- och bildarkiv
35 092
35 821
36 604
Utgiftsområde 20
26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Förvaltningskostnader
Nytt anslag
43 744
39 551
40 416
26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning
Nytt anslag
165 585
173 718
187 673
Utgiftsområde 23
26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning och kollektiv forskning
240 263
244 593
245 453
26:2 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
1 149
1 170
1 194
Utgiftsområde 24
26:1 Verket för innovationssystem: Förvaltning
Nytt anslag
111 927
104 046
106 321
26: 2 Verket för innovationssystem: Forskning och
utveckling
Nytt anslag
1 005 949
969 197
974 864
Politikområde 26
-
-
-
4 438 565
4 550 549
4 919 540
1 M.a.a. ny organisationsstruktur av myndigheter inom politikområde
Forskningspolitik redovisas i denna tabell endast förslag avseende år 2001 samt
beräknat anslag
för åren 2002-2003.
5.3 Mål
5.3.1 Mål för 2001
Regeringens förslag. Målet för forsknings-
politiken är att Sverige skall vara en ledande
forskningsnation, där forskning bedrivs med
hög vetenskaplig kvalitet.
Regeringen forskningspolitik presenteras i den
forskningspolitiska propositionen Forskning
och förnyelse (prop. 2000/2001:3) för
perioden 2001 - 2003. Forskningen skall hålla
hög vetenskaplig kvalitet och
forskningsinsatserna skall rymma både bredd
och specialisering. Forskning är en viktig
tillväxtfaktor av strategisk betydelse för
näringslivet, samtidigt som betydelsefulla
forskningsresultat och nya kunskaper bidrar
till samhällets sociala, kulturella och
demokratiska utveckling.
5.3.2 Tidigare mål
Riksdagen beslutade efter förslag från
regeringen i den förra forskningspolitiska
propositionen (prop. 1996/97:5, bet.
1996/97:UbU3, rskr. 99) om övergripande mål
för forskningen. I budgetpropositionen för år
2000 (prop. 1999/2000:1) uttrycktes dessa mål
i samlad form som att forskningen skall bidra
med ny väsentlig kunskap till förmån för hälsa,
kultur, välfärd, miljö, ekonomisk utveckling,
sysselsättning och omställning mot en hållbar
utveckling.
De övergripande målen ligger till grund för
de effektmål och verksamhetsmål som
formulerats i myndigheternas regleringsbrev
för budgetåren 1999 och 2000. Dessa mål
redovisas i avsnitt 5.6.
5.4 Politikens inriktning
Forskningen bidrar med nya kunskaper
Forskningen utgör själva grunden för
kunskapsutvecklingen i samhället. Forskning
är en förnyande kraft genom att den bidrar till
ökade insikter om den värld vi lever i, ger nya
kunskaper att använda inom olika
samhällsområden och utgör grunden för en
utbildning av hög kvalitet. Forskningens
betydelse ökar dessutom till följd av såväl
samhällets som vetenskapens egen snabba
utveckling och globalisering. Genom att såväl
nya forskningsresultat som dess tillämpningar
väcker nya frågor, leder kunskapsutvecklingen
i sig till behov av ytterligare forskning och ger
upphov till nya forskningsfält.
Forskning utgör i dag, tillsammans med
utbildning en viktig tillväxtfaktor. Det är de
kunskapsintensiva verksamheterna som växer
snabbast. Men även traditionella industri-
branscher och den offentliga sektorn
genomgår dramatiska förändringar och blir
alltmer beroende av nya kunskaper och
välutbildad arbetskraft för att utvecklas. Ett
viktigt inslag i politiken är också främjandet av
olika former av samverkan mellan universitet,
högskolor, forskningsinstitut, näringsliv och
samhälle. Näringslivet, som verkar i ett
utpräglat internationellt sammanhang, behöver
ofta tillgång till hög kompetens, goda
forskningsmiljöer och nya resultat från
forskningsfronten för att kunna öka sin
konkurrenskraft och utveckla nya produkter.
Det innebär att företag inom de expansiva och
kunskapsintensiva framtidsbranscherna ofta
söker sig till länder med högkvalitativ
forskning och välutbildad arbetskraft.
Sverige skall vara en ledande forskningsnation
Regeringens politik syftar till att förnya
Sverige och bryta väg för kunskapssamhället.
Det innebär bl. a. att regeringens politik
omfattar betydande satsningar på forskning.
Sverige avsätter, inklusive näringslivets
omfattande insatser, närmare fyra procent av
BNP till forskning och utvecklingsarbete
(FoU), vilket är mer än vad något annat land i
världen gör. Svensk forskning håller i dag
generellt sett en hög kvalitet och är
världsledande inom flera viktiga områden.
Genom att ny kunskap är grunden för en god
och hållbar samhällsutveckling och en viktig
konkurrensfördel, måste strävan vara att
upprätthålla och förstärka Sveriges ställning
som ledande kunskaps- och forskningsnation.
Staten har särskilt ansvar för grundforskningen
Staten har ett övergripande ansvar för att det
svenska samhället utvecklar och tar tillvara ny
kunskap. Staten har ett särskilt ansvar för att
garantera forskningens frihet och att stödja
vital grundforskning och forskarutbildning.
Genom att grundforskning och forskar-
utbildning är grunden för annan
kunskapsutveckling och kunskapsförmedling
är de av största betydelse för samhällets,
inklusive näringslivets, behov av kunskap och
kompetens. Den nyfikenhetsstyrda
grundforskningen har genom åren bidragit
med många banbrytande vetenskapliga
upptäckter. Det höga ekonomiska risktagandet
gör att modern grundforskning knappast kan
bedrivas i rimlig omfattning utan offentlig
finansiering. Under perioden 2000-2003 ökar
de statliga anslagen till grundforskning och
forskarutbildning med närmare 1,3 miljarder
kronor.
Svensk forskning måste prioritera och
kraftsamla
För att Sverige skall befästa sin ställning som
ledande forskningsnation krävs det mer av
kraftsamling inom svensk forskning. Svensk
forskning måste bli bättre på att prioritera och
profilera sig inom angelägna
forskningsområden, satsa på unga
forskartalanger, fortsätta öka andelen kvinnor
på alla nivåer inom forskarvärlden och bygga
upp konkurrenskraftiga och dynamiska
forskningsmiljöer. För att utveckla kvaliteten i
svensk forskning är det också angeläget att
uppmuntra såväl nationell som internationell
rörlighet i forskarvärlden.
För att stärka svensk forskning måste det
internationella samarbetet utvecklas, samtidigt
som de svenska universiteten och högskolorna
också måste bli bättre på att samarbeta med
varandra. Lärosätena måste även samverka med
det omgivande samhället och informera om sin
verksamhet. Denna samverkan är viktig för alla
parter, eftersom den gör det möjligt för
universiteten och högskolorna att veta vilka
idéer och frågeställningar som finns i det
omgivande samhället, samtidigt som det
omgivande samhället kan ta del av
forskningsresultaten.
Nya forskningsområden utvecklas med ny
myndighetsorganisation
Den riktigt banbrytande vetenskapliga
utvecklingen sker ofta på helt nya
vetenskapliga områden, i gränslandet mellan
olika vetenskapliga discipliner. Svensk
forskning står nu inför ett stort
generationsskifte vilket under några år ger
lärosätena och forskningsråden osedvanligt
stora möjligheter att ompröva användningen
av de befintliga forskningsresurserna. Men för
att ytterligare främja kraftsamling och ökat
gränsöverskridande mellan olika vetenskapliga
discipliner, och för att underlätta för forskarna
att själva prioritera, fattade riksdagen i juni
2000 vid behandlingen av proposition
Forskning för framtiden - en ny organisation
för forskningsfinansiering (1999/2000:81)
beslut om en ny myndighetsorganisation för
forskningsfinansiering som träder i kraft den 1
januari 2001. Det nya systemet kan på ett
bättre sätt än tidigare stödja utvecklingen av
kreativa forskningsmiljöer och ge utrymme för
nya frågeställningar och nya kunskapsbehov.
Vetenskapsrådet får ansvar för att stödja
grundläggande forskning inom alla vetenskaps-
områden. Inom Vetenskapsrådet inrättas tre
ämnesråd - ett för humaniora och
samhällsvetenskap, ett för natur- och
teknikvetenskap och ett för medicin. Till
Vetenskapsrådet knyts också
Forskningsforum med uppgift att verka för
ökad dialog och samverkan mellan forskare,
forskningsfinansiärer, allmänheten och andra
som direkt eller indirekt berörs av
forskningen. Dessutom inrättas ett särskilt
forskningsråd för arbetsliv och socialvetenskap
och ett forskningsråd för miljö, areella näringar
och samhällsbyggande. Dessutom skapas en
mer effektiv och slagkraftig organisation för
den behovsstyrda forskningen till stöd för det
svenska innovationssystemet och för en hållbar
utveckling och tillväxt genom att Verket för
innovationssystem inrättas. Regeringen
föreslår i denna proposition att de nya myndig-
heterna tillförs 91 miljoner kronor för 2001
av de medel som riksdagen tidigare beslutat
om, utöver de anslag som följer med vid
omorganisationen.
Satsning görs på unga forskare
För att klara det förestående generationsskiftet
inom svensk forskning och den ökande efter-
frågan på forskarutbildad personal, behövs
satsningar på forskarutbildning men också sär-
skilda satsningar på unga forskare. Regeringen
föreslår därför att 110 miljoner kronor fördelas
av tidigare beslutade nya medel till en satsning
på unga forskare under perioden. Det är också
angeläget att en ökad forskarrörlighet mellan
olika lärosäten/forskningsutförare uppmuntras
och att andelen kvinnor i forskarkåren ökar.
Satsning görs på prioriterade områden
Det är angeläget att svensk forskning utvecklar
spetskompetens inom viktiga forskningsfält.
Av de, av riksdagen redan anvisade resurserna,
för perioden 2001-2003 föreslår regeringen
medel till forskning och forskarutbildning
(inkl. forskarskolor) inom bioteknik och
biovetenskap om 120 miljoner kronor,
informationsteknik och IT-forskning om 120
miljoner kronor, materialvetenskap och
materialteknik om 35 miljoner kronor, vård-
och omsorgsforskning om 35 miljoner kronor
samt forskning om miljö och hållbar
utveckling om 20 miljoner kronor.
De vetenskapliga landvinningarna inom
naturvetenskap, teknik och medicin, samt de
snabba samhällsförändringarna och den
ökande globaliseringen, ökar behovet av
humanistisk och samhällsvetenskaplig forsk-
ning. På en lång rad områden är också
humanisternas och samhällsvetarnas kunskaper
oundgängliga i tvär- och mångvetenskapliga
forskningsprojekt som kretsar kring
exempelvis mötet mellan människan och
tekniken. Regeringen bedömer att det framför
allt är den humanistiska forskningen som
behöver förstärkas. Regeringen fördelar av
riksdagen anvisade resurser för perioden 2001-
2003, nya medel till forskning och
forskarutbildning (inkl. forskarskolor) inom
humaniora och samhällsvetenskap om
128 miljoner kronor, samt forskning och
utvecklingsarbete inom det konstnärliga
området om 20 miljoner kronor.
Ett annat angeläget forskningsområde är
utbildningsvetenskaplig forskning. I
propositionen En förnyad lärarutbildning
(prop. 1999/2000:135) som lades i maj 2000
har regeringen föreslagit omfattande satsningar
på forskning kring kunskapsutveckling,
utbildning och lärande. Anslagen till denna
forskning föreslås höjas med sammanlagt 114
miljoner kronor (inkl. forskarskolor) under
perioden 2001-2003.
Av ovan nämnda medel för
forskningsinsatser inom prioriterade områden
under perioden 2001-2003 anvisas
Vetenskapsrådet 70 miljoner kronor för
biovetenskap och bioteknik, 50 miljoner
kronor för informationsteknik och IT-
forskning, 20 miljoner kronor för
materialvetenskap och materialteknik, 10
miljoner kronor som särskild småämnesresurs
inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning, 20 miljoner kronor för konst, 90
miljoner kronor för utbildningsvetenskap,
samt 20 miljoner kronor till vård och
omsorgsforskning. Forskningsrådet för
arbetsliv och socialvetenskap anvisas
15 miljoner kronor för framför allt
samhällsvetenskaplig forskning.
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsplanering anvisas 20 miljoner kronor
för forskning inom miljö och hållbar
utveckling. Verket för innovationssystem
anvisas 20 miljoner kronor för tillämpade
projekt inom biovetenskap och bioteknik och
20 miljoner kronor för tillämpade projekt
inom IT.
För att utveckla forskningens infrastruktur
höjs anslagen till vetenskaplig utrustning,
högpresterande datorsystem, bibliotek och
arkiv med sammanlagt 90 miljoner kronor
under perioden.
Forskningsfrågorna viktiga under Sveriges
ordförandeskap i EU våren 2001
Under det svenska ordförandeskapet i
Europeiska Unionen våren 2001 kommer
utbildnings- och forskningsfrågorna att spela
en viktig roll. Vid Europeiska rådets extra
möte i Lissabon i mars 2000 om
sysselsättningen formulerades det strategiska
målet för EU:s arbete under den närmaste
tioårsperioden att bli världens mest
konkurrenskraftiga och dynamiska,
kunskapsbaserade ekonomi med möjlighet till
hållbar ekonomisk tillväxt, med fler och bättre
arbetstillfällen och en högre grad av social
sammanhållning . Forskning är, liksom
utbildning, ett centralt område för insatser
som syftar till att nå detta mål. Uppföljningen
av slutsatserna från Lissabon, och
förberedelserna inför Europeiska rådets mötet
om sysselsättningen i Stockholm i mars 2001,
blir därför en viktig uppgift inom
forskningsområdet under ordförandeskapet.
Under våren 2001 får Sverige
förhoppningsvis även möjlighet att som
ordförandeland inleda det ansvarsfulla arbetet
med att lotsa EU:s sjätte ramprogram för
forskning och utveckling i hamn. Detta är
avhängigt att kommissionen presenterar ett
förslag till nytt ramprogram under vintern.
För att markera att satsningar på både
utbildning och forskning är väsentliga för
utvecklingen av ett kunskapens Europa
kommer EU:s utbildnings- och
forskningsministrar för första gången sedan
1994 att ha ett gemensamt informellt möte,
vilket äger rum i Uppsala den 1-3 mars 2001.
Under det svenska ordförandeskapet kommer
även uppmärksamhet att ägnas åt etiska
aspekter i bioteknisk och biomedicinsk
forskning samt samverkan mellan högskolor
och näringsliv.
5.5 Insatser
5.5.1 Statliga insatser inom
politikområdet
Regeringen har i den forskningspolitiska
propositionen Forskning och förnyelse (prop.
2000/2001:3) redovisat sina framtida insatser
inom forskningspolitiken.
Merparten av anslagen inom politikområdet
utnyttjas för att stödja grundläggande
forskning vid främst högskolor och
universitet. Denna forskning utgör en bas för
mer tillämpad forskning och senare
utvecklingsarbete.
De forskningsprojekt och forskartjänster
som finansieras av forskningsråden, FRN och
Rymdstyrelsen har en nyckelroll i det svenska
forskningssystemet så till vida att projekt och
forskare har valts ut i nationell konkurrens och
genomgått en vetenskaplig prövning där den
internationella forskningsfronten utgör
referenspunkten. De forskningsfinansierande
myndigheterna gör också särskilda insatser
avsedda att främja t.ex. förnyelse och
jämställdhet inom forskningen och stödjer
forskarnas tillgång till dyrbar vetenskaplig
utrustning genom särskilda bidrag.
De statliga forskningsfinansiärer som har ett
sektorsansvar för forskning som stödjer
kunskapsbehoven inom en viss sektor,
Socialvetenskapliga forskningsrådet, Skogs-
och jordbrukets forskningsråd,
Kommunikationsforskningsberedningen,
Byggforskningsrådet och Rådet för
arbetslivsforskning samt delar av NUTEK.
Dessa myndigheter kommer, som tidigare
redovisats, att upphöra vid årsskiftet
2000/2001 och ersättas av Forskningsrådet för
arbetsliv och socialvetenskap, Forskningsrådet
för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande och Verket för
innovationssystem, och ingå i politikområde
Forskningspolitik.
Statens insatser inom politikområdet ger
svenska forskare tillträde till främst europeiskt
forskningssamarbete och europeiska
forskningsanläggningar genom att finansiera
Sveriges medlemsavgifter för detta
forskningssamarbete.
Svenska forskares deltagande i
forskningssamarbetet inom EU främjas genom
den rådgivning och information som
tillhandahålls via EU/FoU-Rådet.
Via Polarforskningssekretariatet finansieras
vetenskapliga expeditioner till polartrakterna,
ofta i internationell samverkan.
De statliga insatserna inom politikområdet
via Kungl. biblioteket (KB) och Arkivet för
ljud och bild (fr.o.m. 1 januari 2001 Statens
ljud- och bildarkiv) gör det möjligt att samla
in, bevara och för forskning tillhandahålla det
svenska kulturarvet i form av tryckt material,
ljud och bild. Kungl. biblioteket främjar också
informationsförsörjningen till svensk
forskning genom att förvalta och utveckla dels
den nationella elektroniska samkatalogen
LIBRIS, dels det s.k. ansvarsbibliotekssystemet
där utvalda universitetsbibliotek har ett särskilt
ansvar för informationsförsörjningen inom ett
visst ämnesområde. KB i sig fungerar
dessutom som ett humanistiskt
forskningsbibliotek.
5.5.2 Insatser utanför politikområdet
Anslagen inom politikområde
Forskningspolitik svarade budgetåret 2000 för
drygt 10 procent av de totala statliga anslagen
till FoU och knappt 3 procent av den totala
offentliga och privata forskningsfinansieringen
i Sverige. Möjligheterna att uppfylla målet om
att Sverige skall vara en ledande
forskningsnation är därmed i hög grad
avhängigt insatser inom andra politikområden
och insatser av andra än statliga aktörer.
Huvuddelen av de statliga anslagen till
grundforskning fördelas direkt till högskolor
och universitet via anslag inom politikområde
utbildning. Anslagen inom politikområde
Utbildningspolitik utnyttjas dock i högre
utsträckning för forskarutbildning och är inte
underkastade den vetenskapliga prövning och
prioritering ur ett nationellt och internationellt
perspektiv som gäller för de medel som
fördelas via politikområde Forskningspolitik.
Mer tillämpad och probleminriktad
forskning och utveckling finansieras av vissa
statliga myndigheter inom sina respektive
ansvarsområden, t.ex. Försvarsmakten,
Vägverket och Naturvårdsverket.
Sedan mitten av 1990-talet finansieras
svensk forskning även av de s.k. forsknings-
stiftelserna, vilka totalt fördelar drygt
2 miljarder kronor per år till både
grundläggande och tillämpad forskning som
bedömts vara av strategisk betydelse för
Sveriges konkurrenskraft.
Slutligen finansieras och utförs FoU av
betydande omfattning vid forskningsinstitut
och privata företag. Den privata
forskningsfinansieringen är stor. Även
kommuner och landsting finansierar viss FoU.
Måluppfyllelsen inom politikområde
Forskningspolitik är i hög grad beroende av
utvecklingen inom högskolor och universitet,
vilka har en nyckelroll i det svenska
forskningssystemet genom att vara utförare
både av den grundläggande forskning som
finansieras via de statliga forskningsråden och
av den mer tillämpade forskning som är direkt
relevant för t.ex. företag.
5.6 Resultatbedömning
I kapitlet redovisas forskningsråd och
myndigheter från utgiftsområde 16, men även
en kort redovisning från andra utgiftsområden
som har myndigheter eller verksamhet som
fr.o.m. år 2001 ingår i politikområdet
Forskningspolitik. Närings- och
teknikutvecklingsverkets (NUTEK)
resultatbedömning för 1999 redovisas under
politikområde Näringspolitik.
5.6.1 Resultat
Forskningsråden, Forskningsrådsnämnden
och Rymdstyrelsen
I regleringsbrevet för budgetåret 2000 har
angivits gemensamma effektmål för
Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet (HSFR), Medicinska
forskningsrådet (MFR), Naturvetenskapliga
forskningsrådet (NFR), Teknikvetenskapliga
forskningsrådet (TFR) och
Forskningsrådsnämnden (FRN) samt den del
av verksamheten vid Rymdstyrelsen som
finansieras av anslag inom politikområdet.
De effektmål som angivits är att
forskningen skall vara av högsta vetenskapliga
kvalitet. Forskningen skall också utgöra en bas
för kompetensuppbyggnad,
kunskapsöverföring och tillämpningar i
samhället och därigenom främja kulturell,
social och ekonomisk utveckling. Vidare skall
forskningen bidra till samhällets omställning
mot en hållbar utveckling, en hög
utbildningsnivå, ett vetenskapligt
förhållningssätt och kritiskt tänkande.
Slutligen skall forskningen stödja det
internationella samarbetet och bidra till
lösningar av globala problem.
Mot bakgrund av ovanstående effektmål har
i regleringsbrevet för budgetåret 2000 som
verksamhetsmål angivits att myndigheterna
skall:
- upprätthålla omfattning och kvalitet i
genomförande av internationella utvärderingar
av svensk forskning
- prioritera förnyelse av forskningen
- ägna hög uppmärksamhet åt forskningens
samhällsrelevans
- främja tvärvetenskaplig forskning
- ägna hög uppmärksamhet åt
jämställdhetsfrågor och främja ett
genusperspektiv i forskningen
- bidra till att sprida information om forskning
och forskningsresultat
- ägna hög uppmärksamhet åt det
internationella forskningssamarbetet och se till
att de medel Sverige ställer till förfogande
utnyttjas maximalt.
Nedan följer en resultatbedömning som
strukturerats i förhållande till ovan angivna
verksamhetsmål.
Vetenskaplig kvalitet och utvärdering av
forskning
Rådens huvudsakliga uppgifter är att granska
och prioritera forskningsansökningar samt att
identifiera nya forskningsområden.
Granskningen sker i prioriteringskommittéer
sammansatta av väl meriterade forskare. Det är
ofta i detta arbete som råden identifierar nya
och växande forskningsinriktningar. Enstaka
ansökningar granskas dessutom av externa
bedömare som väljs inom det internationella
forskarsamhället. Prioriteringskommittéernas
arbete med granskning av
forskningsansökningar utvärderas regelbundet
av råden och arbetet anpassas till utvecklingen
inom forskningen. Rådens bedömningar
kvalitetssäkras dessutom genom regelbundna
externa utvärderingar där internationellt
sammansatta expertgrupper inbjuds för att
granska olika forskningsområden.
Utvärderingar genomförs regelbundet så att
varje delområde granskas med intervall på ca
10 år. Utvärderingarna är ett viktigt hjälpmedel
såväl för de forskare vars projekt utvärderas
som för råden i deras arbete med att prioritera
framtida forskningsinsatser. Genom att
utvärderingarna i regel utförs av utländska
forskare är de också viktiga för att jämföra den
svenska forskningens inriktning och kvalitet
med den internationella forskningsfronten.
Rådens forskartjänster tillsätts alltid efter
samråd med externa bedömare.
HSFR har sedan mitten av 1980-talet efter
NFR:s modell genomfört regelbundna
utvärderingar av olika forskningsinriktningar
inom rådets ansvarsområde. Under 1999
genomfördes utvärderingar av
litteraturvetenskap och av nordiska språk.
Samma år påbörjades en utvärdering av
statsvetenskap som slutförs under år 2000.
För att stimulera internationaliseringen av
humanistisk och samhällsvetenskaplig
forskning publiceras dessa rapporter på
engelska på samma sätt som sker med
utvärderingar från MFR, NFR eller TFR.
MFR slutförde under år 1999 en utvärdering
av odontologisk forskning som under
årtionden varit bland de ledande i världen.
Denna bedömning kvarstår men
expertgruppen såg även vissa svårigheter i
samband med neddragningar av forskningen
som skett då grundutbildningen minskat.
Expertpanelen rekommenderade bland annat
att karriärmöjligheterna för yngre forskare
förbättras och såg detta som det viktigaste
instrumentet för förnyelse av odontologin.
Under år 1999 påbörjade MFR en utvärdering
av psykiatrisk forskning som slutförs under år
2000. NFR genomförde under 1999 två
utvärderingar, en inom neurobiologi och en
inom strukturbiologi. Båda utvärderingarna
fick vetenskapligt goda omdömen.
Expertgruppen för neurobiologin pekade på
att andelen forskare på mellannivå är
jämförelsevis få i Sverige. Inom
strukturbiologin pekade expertgruppen på
behovet av ytterligare utrustning i samband
med att mer avancerade tekniker möjliggör
strukturstudier på allt högre detaljnivå. Denna
utrustning kräver stora investeringar och det
blir en uppgift för Vetenskapsrådet att väga
behov mot kostnad avseende speciellt dyrbara
anläggningar. Rymdstyrelsen genomförde
1997 i samarbete med NFR en utvärdering av
svensk rymdfysik. Detta samarbete är en
naturlig följd av att båda myndigheterna
finansierar grundläggande rymdforskning och
att Rymdstyrelsen tillsammans med NFR
utför år 2000 en utvärdering av astronomisk
forskning. Rymdforskningen inom NFR och
Rymdstyrelsen har många beröringspunkter
och gemensamma utvärderingar är ett utmärkt
sätt att koordinera forskningstödet från de två
myndigheterna. TFR genomförde under 1999
en utvärdering av den datavetenskapliga
forskning som stöds via TFR. Expertgruppen
pekade på det höga söktrycket och behovet av
att ytterligare medel tillförs detta
expanderande område.
I bedömningarna inom MFR och NFR
ingår citeringsanalyser och
publiceringsstatistik som några av flera
faktorer för att korrelera projekten i
internationell jämförelse. TFR har varit mera
återhållsamma med detta eftersom
teknikvetenskaperna genom sitt
tvärvetenskapliga arbetssätt och avsaknaden av
publiceringstradition avseende speciella
tidskrifter ger en större osäkerhet i analysen än
inom medicin och naturvetenskaperna.
Rymdstyrelsen har sett publiceringsanalys som
svårtolkade underlag och föredrar
granskningar via forskningskommittén
tillsammans med utlåtanden av externa
bedömare. Under granskningen 1999 har
Rymdstyrelsen även använt utlåtanden från
experter utsedda av forskningsråden vilket
avspeglar beröringspunkterna med natur- och
teknikvetenskaperna. Härmed underlättas
samarbete mellan forskningsfinansiärerna som
är till gagn även för Rymdstyrelsens mera
tillämpade projekt.
Citeringsanalyser gjorda av MFR och NFR
har visat att Sverige i förhållande till
folkmängden ligger väl framme inom medicin,
biologi, kemi och fysik. Mätt på antalet
citeringar per artikel ligger forskningen inom
fysik och kemi ca 20 procent över ett
internationellt genomsnitt. MFR har dock
visat att flera medicinska områden relativ sett
gått tillbaka under 90-talet.
Rådsforskningen har genomgående en hög
kvalitet och Sverige ligger inom flera områden
vid den internationella forskningsfronten.
Flera utvärderingar har pekat på behoven av
stöd för yngre forskare och regeringen vill
understryka att detta är ett viktigt instrument
för förnyelse inom forskningen. Även om
forskningen inom speciellt medicin och
naturvetenskap redan har en stark
internationell anknytning bör råden arbeta för
att denna ska stärkas ytterligare inom alla
vetenskaperna. Detta inkluderar även
användningen av utländska forskare som
sakkunniga vid prioriteringen av rådens
projektstöd. Regeringen vill också understryka
att rådens arbete vad gäller tvärvetenskap och
jämställdhet är angelägna delar av
kvalitetsarbetet.
Förnyelse inom forskningen
Myndigheterna har under flera år drivit ett
förändringsarbete med ambitionen att
prioritera förnyelse av forskningen. Råden har
här haft olika metoder men alla har kunnat visa
på en ökande andel yngre forskare och nya
forskningsprojekt. HSFR har sett
projektgranskningen som sitt främsta
instrument för förnyelse inom forskningen.
Beviljningsgraden för nya sökande har stadigt
ökat under 1990-talet men faktiskt sjunkit
sedan 1998. Men siffrorna är osäkra p.g.a. ett
litet material. Fler insatser för förnyelsen av
forskningen behöver sannolikt göras om
tydliga resultat ska åstadkommas. Andelen
kvinnliga forskare med stöd från forskningsråd
har normalt varit hög speciellt inom humaniora
men en viss minskning har märkts under år
2000. MFR har under flera år särskilt
prioriterat stödet till unga forskare och andelen
forskare under 40 år med stöd från MFR har
ökat. Andelen kvinnor bland forskarna under
40 år har ökat från 30 procent 1997 till drygt
35 procent. NFR:s insatser för förnyelse har
skett genom anslag till forskarrekrytering och
stödet till tjänster för unga forskare motsvarar
ca 10 procent av ansökningsomgången. NFR
har under 1998-1999 även inrättat tre
professurer inom områden som i rådets
analyser identifierats som viktiga för
naturvetenskaplig förnyelse. Genom
tillsättning av rådsprofessurer åstadkoms en
snabb utbyggnad av ett forskningområde
medan tjänster till unga forskare ger en
långsiktig kompetensuppbyggnad.
Rymdstyrelsen stöder få men stora projekt
som ofta är långsiktiga. TFR:s stöd till
förnyelse har främst givits genom rådets
program för ramanslag till strategiska
forskningsområden. TFR har också identifierat
områden som i internationell jämförelse varit
små i jämförelse med områdets betydelse för
utbildningen. Rekryteringsstödet till unga
forskare har i sådana fall varit ett viktigt
instrument.
Tvärvetenskaplig forskning
Det blir allt tydligare att många komplexa
samhälls- och forskningsproblem bara kan
lösas genom samverkan mellan kunskaper och
metoder som utvecklats inom olika
vetenskapliga discipliner. Det är ofta
vetenskapligt arbete i gränslanden och
skärningspunkterna mellan olika discipliner
som öppnar nya perspektiv och möjliggör
oanade tillämpningar. Tvär- och
mångvetenskaplig forskning bidrar också till
att förnya forskningen och ge den en
nödvändig dynamik. Det finns många
etablerade forskningsfält som utvecklats i
kontakytorna mellan olika
vetenskapsområden. Viktiga exempel är
bioteknik, socialmedicin, språkteknologi och
medicinsk etik; områden som i dag får
omfattande finansiering via forskningsråden
och andra forskningsfinansiärer.
FRN har haft ett särskilt ansvar för
tvärvetenskaplig forskning genom sitt uppdrag
att främja forskning inom samhällsrelevanta
områden och därvid beakta behovet av tvär-
och mångvetenskap. FRN:s
forskningsfinansiering är koncentrerad till ett
antal temaområden som ofta kretsar kring
aktuella och framtida samhällsproblem och
förutsätter ett tvär- eller mångvetenskapligt
arbetssätt. Ofta kräver de frågeställningar som
uppstår att vetenskaplig kompetens byggs upp
inom forskningsområden som ännu inte
hunnit konsolidera sig organisatoriskt och
vetenskapligt.
En viktig förutsättning för att främja
tvärvetenskap via forskningsråden är att rådens
beredningsorganisation är uppbyggd så att
forskningsprojekt med en tvärvetenskaplig
inriktning kan ges en rättvisande bedömning.
Härvidlag är situationen tillfredsställande så till
vida att alla forskningsråden på olika sätt har
anpassat sina beredningsorganisationer för att
hantera tvärvetenskapliga projekt. Detta har
skett genom att anpassa sammansättning och
ansvarsfördelning på beredningskommittéerna,
genom att skapa särskilda kommittéer för
beredning av tvärvetenskapliga projekt eller
genom att låta tvärvetenskapliga projekt
behandlas i särskild ordning inom den
ordinarie beredningsorganisationen.
Myndigheterna främjar också tvärvetenskap
genom att initiera särskilda tvärvetenskapliga
forskningsprogram eller insatsområden, ibland
i samverkan med andra forskningsfinansiärer.
Ett exempel på sådana insatser är det program
för att öka samverkan mellan matematiken och
natur-/teknikvetenskaperna som drivs i
samverkan mellan NFR, TFR och Knut och
Alice Wallenbergs stiftelse.
Den av regeringen tillsatta samverkansgrupp
som skall främja samverkan mellan
forskningsråden vad gäller bl.a. tvärvetenskap
har under 1999 fortsatt sitt arbete. En av
samverkansgruppen särskilt utsedd
arbetsgrupp har under år 1999 färdigställt den
rapport om förutsättningar och problem kring
tvärvetenskaplig forskning som påbörjades
under 1998. Rapporten har behandlats vid ett
nationellt seminarium och har också
diskuterats vid möten med landets
universitetsledningar.
Jämställdhet och genusforskning
Jämställdheten har beaktats vid bedömning av
projektansökningar, och yngre kvinnliga
sökandes projekt har särskilt
uppmärksammats. Vid likvärdighet i
vetenskaplig kvalitet eftersträvas företräde för
kvinnliga sökanden. Utöver denna ordning
tillämpar FRN riktade medelsanvisningar för
att stimulera ansökningar från
underrepresenterat kön inom vissa
programområden. Detta till trots har andelen
kvinnliga sökande och bidragsmottagare
sjunkit sedan 1998, från 41 procent till 34
procent kvinnliga bidragsmottagare.
I MFR:s nya styrelse är nästan 50 procent av
ledamöterna och suppleanterna kvinnor, och i
rådets prioriteringskommittéer ingår 34
kvinnor av de 84 ledamöterna. Antalet
kvinnliga bedömare har ökat avsevärt de
senaste fem åren, från omkring 10 procent
1994/1995. Även antalet kvinnliga
bidragssökanden och mottagare har ökat under
de senaste tre åren, även om den faktiska
andelen kvinnliga bidragsmottagare ökar
långsamt på grund av den låga andelen nya
bidrag (10 procent). Andelen kvinnliga
bidragsmottagare var 23 procent 1999.
Andelen kvinnliga sökande till
rådsfinansierade tjänster är lågt, med undantag
av forskarassistenttjänsterna där 50 procent av
de nytillsatta tjänsterna gick till kvinnor.
Under de senaste åren har HSFR medvetet
sökt öka andelen kvinnor som får bidrag, och
att ge sådant stöd som underlättar för kvinnor
att inleda och fortsätta en forskarkarriär. Vid
lika meriter ges företräde för kvinnliga
forskare. 1999 var 31,5 procent av de beviljade
forskningsanslagen utbetald till kvinnor, vilket
är en ökning från 1998 då andelen var 27,5
procent.
En viktig faktor i jämställdhetsarbetet är att
det finns en jämn fördelning av kvinnor och
män i rådens egen organisation, och alla råden
har ökat andelen kvinnor i sina
beredningsgrupper. Andelen kvinnor i HSFR:s
organisation har ökat kraftigt under de senaste
åren, till 38 procent 1999, från 21 procent
1994/95.
Andelen kvinnor som söker projektanslag
från TFR är mycket låg, men har ökat från
3 procent 1993 till 10 procent 1999. Tendensen
visar att beviljandegraden för kvinnor har stigit
under den tiden för att nu ligga på samma nivå
som männens. TFR har under året finansierat
fem postdoktorala stipendier för kvinnor och
två repatrieringsbidrag.
Rymdstyrelsen är uppmärksam på att det
kvinnliga antalet forskare är relativt litet och
bör öka och har beaktat detta vid sin
programplanering för 1999.
FRN är sedan 1990 ålagd att stödja kvinno-
och jämställdhetsforskning inom ramen för
och nämndens temaområde för
genusforskning fördelade 10 mkr 1999.
Särskild tonvikt har lagts vid att stödja yngre
forskare som bedriver forskning utifrån ett
genusperspektiv. På grund av det stora antalet
sökanden har projektutlysningarna
koncentrerats på två inriktningar varav det ena,
genus, religion och moral har lockat till sig
ett antal ansökningar från forskare med
invandrarbakgrund.
FRN:s kommitté för genusforskning har
under 1999 genomfört en konferens kring
könsperspektiv i medicinsk forskning i
samarbete med MFR och Nationella
sekretariatet för genusforskning i Göteborg.
FRN har också genomfört ett
arbetssymposium för genusforskare kring
frågan vad är genusforskningens kärna? .
FRN, NFR och TFR stödjer tillsammans
projektet Genus, teknik och naturvetenskap -
en forskningsöversikt.
FRN har förstärkt genusaspekterna i de
utlysta programtexterna inom flera av sina
temaområden.
Forskningsrådens samverkansgrupp bidrar
till ett vidgat intresse för genusperspektiv inom
olika vetenskapliga fält.
MFR har under 1999 skärpt kravet på
sammansättning av studiepopulationer vad
gäller köns- och åldersammansättning.
Forskningsrådens samverkansgrupp för
genusforskningens integrering har gett i
uppdrag åt forskningsråden att identifiera
genusforskningsaspekter i sitt forskningsstöd.
För MFR:s del visar det sig att projekten lika
ofta fokuserar sig på sjukdomar som drabbar
kvinnor som på sjukdomar som drabbar män.
NFR gör inom ramen för
samverkanskommittén en genomgång av
ansökningarna inom biologi, där
genusperspektivet främst är aktuellt för att
klarlägga genusaspekter på forskningsobjekt
eller forskningens genomförande.
Genusforskningen har stor relevans för
många av de discipliner som ligger inom
HSFR:s ansvarsområde. Inom
samhällsvetenskapen bidrar till exempel
genusforskningen till demokrati- och
samhällsutvecklingen. En särskild satsning
utgör de forskartjänster som HSFR har haft
sedan mitten på 1980-talet. I slutet av 1999
hade rådet fyra tjänster tillsatta i
jämställdhetsforskning, och ytterligare en
tjänst är under tillsättande.
Forskningens samhällsrelevans och
nyttiggörande
Flera av de forskningsfinansierande
myndigheterna inom politikområdet
finansierar huvudsakligen grundläggande
forskning. Denna bidrar med nya kunskaper
om människan och hennes omvärld, samtidigt
som den också utgör en nödvändig
kunskapsbas för mer tillämpningsnära
forskning och utvecklingsarbete. Nya - och
ofta oanade - tekniker och metoder har många
gånger sitt ursprung i genombrott som gjorts
inom den grundläggande forskningen. Steget
mellan forskning och tillämpningar är dock
olika långt inom olika vetenskapsområden.
Rymdforskningen, bioteknikområdet och
forskningen inom materialteknik är exempel
på områden där steget mellan forskning och
tillämpningar kan vara förhållandevis kort.
Den grundläggande forskningen utgör även en
viktig bas för högre utbildning inom olika
yrkeskategorier. Oavsett i vilken bemärkelse
forskningen kan vara nyttig bör det inte råda
någon motsättning mellan samhällsrelevans
och vetenskaplig kvalitet; forskning kan bara
bli nyttig om den också håller god vetenskaplig
kvalitet.
FRN skall enligt sin instruktion främst
stödja forskning som är angelägen från
samhällets synpunkt. De forskningsområden
som får stöd via FRN är vanligen
problemdrivna och rör frågor av central
betydelse för samhällsutvecklingen, som t.ex.
genusforskning, forskning för en hållbar
utveckling, folkhälsofrågor, forskning om
globaliseringsproesser m.m.
Samhällsrelevansen är en viktig aspekt som vid
FRN vägs in vid alla beslut om nya
forskningsområden och vid alla bedömningar
av forskningsansökningar. Rymdstyrelsens
ansvarsområde omfattar både grundläggande
rymdforskning och utvecklingsarbete, vilket
tydliggör den grundläggande forskningens
betydelse för det tekniska utvecklingsarbetet
och ger ett bättre underlag för bedömningar av
olika forskningsprojekts relevans. Vid de
övriga forskningsråden sker insatser för att
främja forskningens samhällsrelevans och
nyttiggörande främst genom att särskilda
riktlinjer för relevansbedömning av
forskningsprojekt tillämpas vid prioriteringen
av forskningsansökningar. MFR ställer också
krav på att forskningsansökningar på ett
tydligt sätt skall redovisa forskningens nytta
och stimulerar överföring av resultat från
grundforskningen till klinisk verksamhet. TFR
har en särskild beredningsgrupp för
samhällsrelevans som skall ge vägledning till
rådet vid prioritering av forskningsstöd och
använder sig av särskilda anslagsformer - ett
program för industridoktorander och stöd till
adjungerade industriforskare - som syftar till
att förbättra kontakterna mellan
högskoleforskare och näringslivet. Dessutom
gör samtliga myndigheter insatser för att på
olika sätt sprida information om forskning och
forskningsresultat, vilket ökar möjligheterna
för forskningen att komma till nytta i
samhället.
Forskningsinformation
Populärvetenskap har stor betydelse för att
sprida vetenskapens frågeställningar, metoder
och resultat utanför kretsen av forskare. Att
popularisera forskning är ett viktigt uppdrag
för forskningsråden och samtliga
forskningsråd bedriver sådan verksamhet.
Forskningsråden samarbetar i flera
populärvetenskapliga arrangemang, såsom
Vetenskapsfestivaler, Vetenskapens vecka samt
Bok- och biblioteksmässan.
FRN har som en särskild uppgift att på
nationell nivå främja kontakter mellan forskare
och allmänhet, bl.a. genom att stimulera
forskares medverkan i samhällsdebatten.
FRN:s informationsverksamhet är bred både
när det gäller målgrupper och former för
informationsöverföring. Under 1999 bildade
FRN en särskild kommitté för utveckling av
forskningskommunikation, med uppgift att
utveckla området, bistå med expertkunskaper
samt bedöma ansökningar och delta i
uppföljning och resultatspridning. En särskild
kommitté för utveckling av
forskningskommunikation till barn och
ungdom inrättades också. FRN delar årligen ut
projektmedel, under 1999 satsades ca 1 miljon
kronor på projektet Miljön har en historia ,
riktad till högstadiet och gymnasiet.
Uppbyggnaden av nyhetsbrevet Vetskap
avslutades 1998 och under 1999 har FRN
fortsatt arbetet med att utveckla nyhetsbrevet
med dess kringtjänster. En
läsvärdesundersökning av Vetskap, som
genomfördes 1999, visade bl.a. att
nyhetsbrevet är uppskattat och fyller sin
funktion som informationskälla, medan
webbplatsen och dess tjänster behöver
utvecklas och marknadsföras ytterligare.
HSFR har sedan 1996 successivt utvidgat
informationsverksamheten. 1997 fastställdes
en övergripande informationsstrategi. Som en
del av denna har HSFR inrättat ett särskilt
utskott för informationsfrågor. Sedan 1998
finns en projektanställd informatör.
Informationsaktiviteterna är
populärvetenskapliga, riktade till den breda
allmänheten samt riktade till
vetenskapssamhället. Tidskriften Tvärsnitt har
under 1999 marknadsförts i en kampanj, för att
nå nya målgrupper och öka antalet
prenumeranter. I rådets monografiserie
Brytpunkt utgavs fyra skrifter under 1999.
Under hösten 1999 förbereddes utlysningen av
ett journaliststipendium, med syfte att ge en
journalist möjlighet att fördjupa sig inom ett
valfritt ämne inom
humaniora/samhällsvetenskap. Sedan 1997 har
HSFR en hemsida, vars besökarantal ökar.
Sedan en omläggning under våren 1999 har
hemsidan ca 600 besökare per vecka.
MFR har en informationsplan med policy,
strategi och verksamhetsplan, som uppdateras
årligen. MFR har även en rådgivande
kommitté för informationsfrågor som består
av forskare och aktiva inom sjukvården samt
mediarepresentanter. Fortbildning av
journalister anser rådet vara angeläget. I slutet
av 1999 arrangerades ett journalistseminarium
om smärta. Journalistikstudenter ges möjlighet
att söka stipendier för examensarbete inom
MFR:s verksamhetsområde och under 1999
beviljades fyra sådana stipendier. 1998
undersöktes hur olika målgrupper tar emot
och använder information från MFR.
Undersökningen visade bl.a. att arbetet med
att marknadsföra MFR:s material bör öka,
vilket har inletts under 1999. Under 1999 har
antalet prenumeranter av rådets tidning, MFR
informerar, ökat. MFR:s webbtjänst på
Internet startades 1996 och har sedan dess
ständigt utvecklats. MFR:s hemsida har i snitt
haft 7 000 besökare per månad under 1999.
Webbtjänsten för skolan har utvecklats under
året och har i snitt haft 700 besökare per
månad under 1999. Sedan 1995 arbetar tre
informatörer vid MFR:s informationsenhet.
NFR inledde 1997 i samarbete med KK-
stiftelsen ett treårigt projekt med s.k.
forskningsattachéer, som arbetar med att skapa
varaktiga kontakter mellan forskargrupper och
olika avnämare. I slutet av 1999 hade rådet fyra
forskningsattachéer. NFR ger fr.o.m. 1998 ut
en tidskrift, Carpe Scientiam, som 1999 utkom
med fyra nummer. Informationsbladet NFR
meddelar kom ut med sju nummer under 1999.
Hösten 1996 startade NFR:s budkavle, som
uppmanar innehavaren att popularisera och
uppmärksamma naturvetenskaplig forskning.
1999 fanns budkavlen vid Lunds universitet,
för att 2000 vandra vidare till Uppsala.
TFR kräver en populärvetenskaplig
sammanfattning i samband med ansökningar
om forskningsstöd. De bästa av dessa
sammanfattningar används sedan i TFR:s
informationsspridning. Under 1999 startade
nyhetsbrevet Tekniksidan, som kom ut med
tre nummer under det första året. Målgrupper
är främst journalister och skolor. Forskare har
kunnat söka stöd för populärvetenskaplig
information och under 1999 beviljades tre
ansökningar. Sedan 1998 finns en
informationssekreterare anställd vid TFR:s
kansli. Rådet har en hemsida som är under
ständig utveckling.
Rymdstyrelsen förnyade sina webbsidor
under 1998 då sidorna utökades bl.a. med
länkar till forskares hemsidor, där projekt som
Rymdstyrelsen stödjer presenteras.
Webbplatsens målgrupper är allmänhet,
ungdomar, media och forskare och
informationen finns på svenska och engelska.
Antalet besökare på hemsidan har fördubblats
från början av 1999 till slutet av året. Antalet
besökare är ca 500 per månad. Rymdstyrelsen
medverkar med nyhetsartiklar på
rymdområdet i tidskriften Teknik och
Vetenskap samt ger ekonomiskt stöd till
Forskning och Framsteg. Rymdstyrelsen
deltog under Populärvetenskapens vecka 1999
med två föreläsningar. Myndigheten beslutade
under 1999 att rekrytera en person som skall
ansvara för myndighetsinformationen.
Internationellt forskningssamarbete
De svenska resurserna för FoU motsvarar
någon procent av världens totala FoUresurser
och svenska forskares produktion av
vetenskapliga artiklar motsvarar strax under 2
procent av världens totala artikelproduktion.
Detta innebär att svensk forskning bara kan
svara för en liten del av de stora genombrotten
inom forskningen och att den svenska
forskningen för att bevara sin internationella
position måste vara i ständig kontakt med den
internationella vetenskapliga utvecklingen.
Inom framför allt rymdområdet, men även
inom medicin, naturvetenskap och teknik, är
den svenska forskningen redan i hög grad
internationell. Forskarna har informella
internationella nätverk och deltar i
internationella konferenser, publicering sker
vanligen i internationella tidskrifter och
konkret forskningssamarbete vid
internationella forskningsanläggningar eller
inom ramen för gemensamma
forskningsprojekt, t.ex. inom EU:s
ramprogram, förekommer i stor utsträckning.
Det blir också allt vanligare att svenska
forskare tjänstgör utomlands under kortare
eller längre perioder.
De forskningsfinansierande myndigheterna
skall i sitt arbete ägna stor uppmärksamhet åt
det internationella samarbetet och alla
forskningsråden stödjer också på olika sätt
internationellt samarbete. De vanligaste stöd-
formerna är bidrag till anordnande av
internationella konferenser och seminarier,
bidrag till resor och ökade levnads-
omkostnader vid utlandsvistelse samt
stipendier för doktorandstudier utomlands.
Forskningsråden fördelar också på regeringens
uppdrag särskilda medel till gästprofessurer för
kvinnor och postdoktorstipendier för
kvinnliga forskare. Dessa stipendier används
för att stimulera nydisputerade kvinnliga
forskare att vistas vid en utländsk institution
och för att möjliggöra för svenska institutioner
att bjuda in framstående kvinnliga forskare
från utlandet. Genom HSFR:s medlemskap i
European University Institute i Florens, kan
också svenska forskarstuderande förlägga delar
av sin utbildning till detta institut. Under år
1999 har rådens olika stödformer inneburit att
drygt 400 forskare och doktorander beviljats
bidrag för vistelse utomlands, inklusive
utländska forskare som kommit till Sverige.
Huvuddelen av myndigheternas resurser för
internationellt forskningssamarbete utnyttjas
för att finansiera Sveriges medverkan i
formaliserat samarbete inom internationella
forskningsorganisationer. Dessa
organisationers verksamhet avser till största
delen naturvetenskap och teknik och
motiveras av forskningens komplexitet och av
behovet av mycket dyrbar vetenskaplig
utrustning. Genom deltagandet i dessa
organisationer får svenska forskare möjlighet
att delta i avancerad forskning inom främst
fysik och astronomi, men även inom biologi,
kemi och teknik. Sverige är för närvarande
medlem i bl.a. följande organisationer:
Europeiska kärnforskningsorganisationen
(CERN) som bedriver grundforskning
inom högenergifysik.
Europeiska sydobservatoriet (ESO) som
driver astronomiska observatorier i Chile.
Europeiska synkrotronljuskällan (ESRF)
som ger fysiker, kemister och biologer
möjlighet till grundläggande
materialforskning.
Europeiska molekylärbiologiska
forskningslaboratoriet (EMBL) som ger
möjlighet till deltagande i främst
molekylärbiologisk forskning.
Det europeiska rymdorganet (ESA) som
bl.a. driver vetenskapliga program inom
rymdområdet.
Internationella institutet för tillämpad
systemanalys (IIASA), där FRN är svensk
medlemsorganisation.
Medlemskapen i ovanstående och andra inter-
nationella forskningsorganisationer tar i
anspråk betydande delar av anslagen till Na-
turvetenskapliga forskningsrådet och
Rymdstyrelsen. Under 1999 var NFR:s
kostnader för deltagande i de europeiska
forskningsanläggningarna 163 miljoner kronor
och nästan 80 miljoner kronor av
Rymdstyrelsens anslag utnyttjades för
forskning inom ESA. Det svenska utnyttjandet
av anläggningarna räknat som andelen svenskar
av de personer som vistats vid anläggningarna
under året motsvarar i de flesta fall minst
Sveriges andel av kostnaderna.
Forskningsråden har själva ansvaret för att
väga det vetenskapliga värdet av medlemskapet
i internationella organisationer mot alternativet
att satsa mer resurser på nationellt forsk-
ningsstöd. Myndigheterna lämnar förslag till
regeringen beträffande medlemskapen och
mot bakgrund av bl.a. dessa bedömningar har
regeringen beslutat att Sverige tills vidare
fortsätter sitt medlemskap i samtliga
internationella forskningsorganisationer som
landet var medlem i år 1998.
Nationella forskningsbibliotek och arkiv
Utbildningsdepartementet ansvarar för de
två myndigheter som ombesörjer
tillvaratagandet av pliktexemplar i enlighet
med lagen (1993:1992) om pliktexemplar av
dokument, nämligen Kungl. biblioteket
(KB) och Arkivet för ljud och bild - ALB
(fr.o.m. 1 januari 2001 Statens ljud- och
bildarkiv. Anslag till ALB återfinns inom
utgiftsområde 17.
I Bibliotekslagen (1996:1596) anges målen
för biblioteksverksamheten. Lagen syftar till
att garantera avgiftsfria boklån samt ett väl
fungerande nätverk som binder ihop
forskningsbibliotek, högskolebibliotek,
länsbibliotek, lånecentraler samt folk- och
skolbibliotek. Vid varje högskola finns ett
bibliotek
Inom biblioteks- och arkivsektorn pågår en
snabb utveckling till följd att den nya tekniken,
framför allt IT och Internetanvändningen.
Den nya tekniken ställer höga krav på
personal. Den traditionella bibliotekarien har
fått en ny roll som pedagog.
Forskningsbiblioteken erbjuder både
traditionell vägledning till det tryckta
materialet men också kompetent vägledning
och tillgång till den digitala informationen.
Forskningsbiblioteken måste arbeta parallellt
med olika rutiner för olika och varierande
leverans- och distributionssystem både av
tryckt material och digitalt.
Universiteten och högskolorna har särskilt
återrapporterat vilka åtgärder och satsningar de
har vidtagit för sitt bibliotek.
Utbildningsdepartementet avser att fortsatt
följa lärosätenas arbete med sina bibliotek.
Den enskilt största och viktigaste satsningen
kollektivt för de svenska universiteten och
högskolorna har varit att nationellt avtala om
prenumeration av digitala tidskrifter. Kungl.
biblioteket har under två år delfinansierat
lärosätenas kostnader för digitala tidskrifter i
ett inledande skede. Avtalen innebär att
högskolorna får tillgång till såväl digitaliserad
som pappersbaserad information. Den
digitaliserade versionen ger bättre tillgång till
olika vetenskapliga publikationer samt minskar
förvärvs- och hanteringskostnader inom
högskolan. Lärare, forskare och studenter vid
de yngre lärosätena får tillgång till samma
information som kollegorna vid de etablerade
universiteten. Informationen administreras av
biblioteken och blir tillgänglig via de interna
nätverken.
KB fyller en viktig roll i den nationella
bibliotekspolitiken och i svenskt
biblioteksväsende. LIBRIS är ett nationellt
biblioteksdatabassystem som avgiftsfritt
tillhandahåller information, skulle ha
uppgraderats 1999. Denna uppgradering har
dock blivit försenad. Under året har KB
fortsatt uppdraget att skapa en nationell
samkatalog för hela biblioteksväsendet och
tillsammans med Bibliotekstjänst AB (BTJ)
arbetat fram användargränssnitt för sökningar i
både LIBRIS och BTJ:s katalog BURK. Den
virtuella katalogen skall omfatta så många
bibliotek som möjligt och ta hänsyn till olika
biblioteks förutsättningar och behov.
Efterfrågan på KB:s tjänster ökar och antalet
besökare uppgår till ca 800 personer per dag.
KB har helt återtagit besöksfrekvensen sedan
återinvigningen år 1997. Antalet hemlån och
fjärrutlån har ökat med 40 respektive 20
procent sedan föregående år. KB har vuxit i sin
nya kostym.
Det ökade utbudet av ljud och rörliga bilder
i Sverige under de senaste två decennierna
avspeglar sig i omfattningen av Arkivet för ljud
och bilds verksamhet. Under de senaste fem
åren har levererade pliktexemplar ökat med 36
procent Detta beror bl.a. på att en rad nya
satellitkanaler har etablerats, och att video- och
fonogramutbudet ökar. ALB ägnar och
kommer fortsättningsvis ägna stor
uppmärksamhet åt att erbjuda tillfredsställande
sökmöjligheter för de nya programkanalerna.
Radio- och TV-bolagens utökade användning
av elektronisk dokumentation och
programinformation innebär att även ALB
måste etablera nya system och rutiner för
insamlande, lagring och återsökning av
information.
ALB:s huvuduppgift, att säkra det
långsiktiga bevarandet av ljud och rörliga
bilder, blir alltmer problematisk. I allt större
utsträckning uppträder åldringssymptom på
ALB:s tidiga pliktexemplar, vilket kräver
tidskrävande specialistarbete för omkopiering
till nya digitala bärare.
ALB:s samlingar är enligt lagen (1960:729)
om upphovsrätt till litterära och konstnärliga
verk normalt endast tillgängliga för
forskningsändamål. De flesta användarna är
verksamma vid universitet och högskolor.
Myndigheten firade sitt tjugoårsjubileum i
oktober 1999 och byter den 1 januari 2001
namn till Statens ljud- och bildarkiv. Anslaget
redovisas under utgiftsområde 17.
Polarforskningssekretariatet
Polarforskningssekretariatet har till uppgift att
samordna polarforskning och expeditioner till
polarregionerna. Samtidigt skall sekretariatet
koordinera de svenska verksamheterna med
utländska expeditioner. Sekretariatet är också
svensk tillståndsmyndighet för vistelser vid
Antarktis. Polarforskning kräver långsiktig
planering och sekretariatet planerar stora
expeditioner parallellt med utförandet av årliga
program.
Sekretariatet har under år 2000 genomfört
flera program. Inom ramen för det svenska
arktisforskningsprogrammet fortsätter
samarbetet med National Science Foundation i
projektet AMANDA. Projektet som bygger
på ett antal neutrinodetektorer nedsänkts i
inlandsisen, har pågått i sju år. Under säsongen
1999/2000 genomfördes en svensk expedition
till Dronning Maudes land i Antarktis inriktad
mot glaciologi och meteorologi för studier av
massbalansen i isen samt studier av mängden
aerosoler i luften över ismassorna. Vid
Antarktis och på Grönland finns inlandsisar
som fungerar som arkiv om tidigare klimat och
atmosfärssammansättning. I ett annat
geologiskt projekt i Antarktis mättes rörelser
såväl i som av den Antarktiska kontinenten.
Under 1994 genomfördes en
Arktisexpedition österut till den ryska kusten
vid Norra Ishavet som 1999 följdes av en
expedition västerut till den arktiska kusten och
övärlden i norra Kanada. Under sommaren
2000 genomfördes en geologisk expedition till
norra Sibirien. Denna var inriktad mot
geologiska undersökningar av berggrunden vid
Kaninhalvön. Under sommaren genomfördes
även en kulturvetenskaplig expedition till
Svalbard där Andreé-expeditionens sista läger
1897 på Vitön undersöktes. En annan grupp
studerade Svalbards gruvhistoria.
Sekretariatet planerar nu tre stora Arktiska
expeditioner med isbrytaren Oden för åren
2001-2003. Den första inriktas mot
atmosfärsstudier längs iskanten norr om
Svalbard och österut mot den ryska delen av
Norra Ishavet. Planering pågår även för en
Antarktisexpedition för sydsommaren
2001/2002 då Sverige har det logistiska
ansvaret för nordiska expeditioner till
Antarktis.
EU/FoU-rådet
Myndighetens instruktion reviderades i början
av år 2000 eftersom tidigare instruktion delvis
utgick från förhållanden som gällde före
Sveriges medlemskap i EU. I samband med
detta ändrades även myndighetens benämning
till Rådet för forsknings- och
utvecklingssamarbete inom EU. Rådet skall
genom nätverksbyggande, informations- och
rådgivningsverksamhet främja svenskt
deltagande i EU:s ramprogram för forskning
och utveckling samt bistå regeringen med
statistik och analys av svenskt deltagande i
ramprogrammen. Rådets verksamhet har
svarat väl mot de uppsatta målen.
Rådets arbete följer ramprogrammets olika
faser, där efterfrågan på information och
rådgivning dominerar i början av ett nytt
ramprogram. Eftersom det femte
ramprogrammet inleddes under 1999 har dessa
insatser präglat rådets arbete under året. Rådets
funktion som National Contact Point (NCP)
och övertagandet av forskningskontoret i
Bryssel har givit utökade möjligheter till
kontakter med bl.a. kommissionen och andra
medlemsländer, vilket har underlättat
tillgången till informationsutbyte och
förbättrat rådgivningsverksamheten. Rådets
hemsida har varit välbesökt och antalet
enskilda konsultationer ökade under 1999.
Rådets kursverksamhet fördubblades jämfört
med 1998 och en ny kurs har tagits fram till
stöd för sökanden till delprogrammet som
främjar småföretagens deltagande i EU-
forskningen. Riktade insatser har även gjorts
mot kommuner och universitet och högskolor.
Bland industriforskningsinstituten har en
särskild EU-grupp bildats som rådet deltar i.
Under 1999 genomfördes en slutlig
sammanställning av det svenska deltagandet i
det fjärde ramprogrammet. En analys av
tillgängligheten av forskningsresultat från
EU:s ramprogram har även genomförts
tillsammans med fem andra svenska
forskningsfinansiärer. En studie som syftar till
att utröna orsakerna till svenska småföretags
låga deltagande i ramprogrammet har påbörjats
och kommer att presenteras under år 2000.
Det svenska ordförandeskapet och
förhandlingarna om det sjätte ramprogrammet,
som förväntas inledas under hösten 2000,
kommer att öka regeringens efterfrågan på
underlag i strategiska frågor. Rådets arbete
med analys och utvärdering kommer successivt
att behöva öka under det kommande
budgetåret.
Forskningsfinansierande myndigheter
under andra utgiftsområden
Socialvetenskapliga forskningsrådet
Socialvetenskapliga forskningsrådets (SFR)
forskningsanslag har successivt förstärkts
under hela 1990-talet. Under 1999 påbörjades
en treårig successiv nivåhöjning med 10
miljoner kronor per år för äldreforskningen.
De tillämpningsområden som tidigare under
flera år fått mest forskningsstöd är
folkhälsoområdet och allmän socialpolitik och
socialförsäkring. När det gäller den successiva
utbyggnaden av äldreforskningen blev det
under 1999 en viss eftersläpning p.g.a. större
behov av förberedelser, utvärderingar än vad
som förutsågs när medel anslogs. Detta
innebar dock inte några negativa effekter i de
forskningsutförande organen i samhället.
Förstärkning av den demografiska forskningen
skedde under året genom tillsättande av en
professur på området. SFR konstaterade vid en
utvärdering 1998 av programstöd som
stödform att dessa fungerade mycket bra.
Under 1999 igångsattes tio olika etc
programstöd inom allmän socialpolitik,
epidemiologi samt alkohol- och
drogforskning.
Många projekt som erhållit stöd från SFR
bygger på samarbete mellan forskare från olika
discipliner och från olika fakulteter. De
forskarnätverk som rådet stött innefattar
forskare från olika discipliner. SFR har lagt
stor vikt vid att ge framstående och lovande
forskare goda villkor för att bedriva forskning
inom SFR:s ansvarsområden.
SFR vidtog flera åtgärder för att utveckla
fler kanaler, t ex massmedia (pressfrukost,
journaliststipendier), för att sprida information
om forskning och forskningsresultat till
verksamhetsföreträdare och andra.
SFR:s satsning på yngre forskare innebar
bl.a. finansiering av forskarassistenttjänster och
projektstöd avsedda att finansiera
forskarstuderandes avhandlingsarbete. Bland
dem som arbetade i de projekt som beviljades
stöd rådde bra balans såväl mellan yngre och
äldre forskare som mellan kvinnor och män.
Något fler män än kvinnor söker och får
forskningsstöd genom SFR, så även 1999.
Genom rådets sammansättning och förfarande
vid bedömningen av ansökningar säkras, så
långt det är möjligt, att de projekt som beviljas
forskningsstöd från SFR bidrar till bättre
kunskap om både kvinnors och mäns situation.
Rådet för arbetslivsforskning
Rådet för arbetslivsforsknings (RALF)
rapportering avseende målet att uppnå hög
relevans och kvalitet i den forskning och
utveckling som finansieras av myndigheten
visar att RALF väl har uppnått detta mål.
Ett allt komplexare arbetsliv ställer ökade
krav på att de forskningsinsatser som sker
inom arbetslivsområdet bedrivs i projekt där
mer än ett ämne eller en forskningsdisciplin är
företrädda. Rådet redovisar en fortsatt ökning
av den totala andelen mångvetenskapliga
projekt från 42 procent år 1998 till 44,4
procent år 1999.
Under år 1999 har bidrag beviljats till 291
FoU-projekt inom områdena arbetsmiljö,
arbetsorganisation, arbetsmarknad och
programövergripande projekt. Av dessa var
114 projekt inom arbetsorganisationsområdet.
I allt större utsträckning har medel beviljats till
områdena arbetsorganisation och
arbetsmarknad. Största antalet beviljade
projekt finns nu inom området
arbetsorganisation.
Rådet har också beslutat om stöd till
forskningsmiljöer runt programmet Genus,
teknik och arbete på tema T vid Linköpings
universitet. Satsningen kommer att leda till att
forskning som lägger ett genusperspektiv på
teknik, vilket hittills varit ett underförsörjt
område för rådet, får ett finansiellt tillskott.
I regleringsbrevet för år 1997 fick RALF i
uppdrag att senast den 1 december 2000
redovisa en forskningsöversikt och utvärdering
av såväl svenska som internationella
forskningsresultat inom området elkänslighet
och hälsorisker av elektriska och magnetiska
fält. Under 1999 har rådet lämnat in den tredje
delrapporten. Samtliga tre delrapporter är
därmed inlämnade till regeringen. Uppdraget
skall slut rapporteras senast den 1 december år
2000.
Skogs- och jordbrukets forskningsråd
Skogs- och jordbrukets forskningsråds (SJFR)
huvuduppgift har varit att främja och stödja i
första hand grundläggande och långsiktig
forskning som gagnar ett hållbart nyttjande av
biologiska naturresurser med särskild
inriktning på de areella näringarna. Rådet har
haft i uppdrag att bl.a. verka för ett vidgat
internationellt samarbete och att sprida
information om forskning och
forskningsresultat till samhället och berörda
näringar.
Regeringen uppdrog under år 1998 åt SJFR
att utvärdera den svenska
jordbruksforskningen samt att utveckla en
forskningsstrategi för denna. En delrapport har
inkommit till regeringen och uppdraget skall
slutredovisas i september 2000.
När det gäller andelen kvinnor som har
erhållit forskningsmedel är utfallet
tillfredsställande då beviljningsandelen för
kvinnor var 33 procent medan den för männen
utgjorde 37 procent. Totalt sett är andelen
kvinnor som söker forskningsmedel
fortfarande mindre än andelen män även om
en ökning har skett.. Representationen av
kvinnor är dock olika för olika
forskningsområden där t.ex. skogsforskning
har få kvinnliga sökande. Andelen kvinnor i
beredningsutskotten ökar kontinuerligt
Den internationella verksamheten vid SJFR
har under senare år blivit alltmer omfattande
och fördjupat. Framför allt har EU-samarbetet
och det nordiska samarbetet ökat.
Under året har bl.a. forskningsprogrammet
ekologisk jordbruks- och trädgårdsproduktion
utvärderats och har därvid fått relativt goda
omdömen. En del av den kritik som riktats
mot programmet har varit att tre år är för kort
tid för ett forskningsprogram av detta slag.
Kommunikationsforskningsberedningen
Kommunikationsforskningsberedningen
(KFB) har uppnått sitt mål att den
kunskapsuppbyggande forskningen bör utgöra
40 procent av anslaget. Andelen kvinnliga
doktorander har ökat betydligt liksom andelen
kvinnliga projektledare. Målet att sprida
forskningsresultat och se till att dessa kommer
till användning har uppfyllts genom en mycket
bred informationsverksamhet. Ett verktyg som
utvecklats för detta är hemsidan på internet.
För att stödja den svenska forskningens
internationella anknytning har KFB engagerat
sig starkt i EU:s 5:e ramprogram.
Forskningssamarbete inom EU
Det svenska deltagande i EU:s ramprogram för
forskning och teknisk utveckling har vuxit sig
stark över åren. I det fjärde ramprogrammet
(1994-1998) återfanns svenskt deltagande i ca
en fjärdedel av projekten. EU:s finansiering till
dessa projekt uppgick till ca 22 procent av det
fjärde ramprogrammets budget om totalt
113 miljarder kronor.
En bred diskussion om frågor som rör det
europeiska forskningssamarbetet har inletts
under år 2000. Den ansvarige kommissionären
Philippe Busquin presenterade förslaget Mot
ett europeiskt område för
forskningsverksamhet . Syftet är att få till
stånd en debatt om det europeiska
forskningssamarbetet som sträcker sig utöver
ramprogrammet och som eftersträvar en
helhetssyn på Europas samlade
forskningsresurser. Målet är att ge europeisk
forskning större genomslagskraft. Detta skall
uppnås genom utökad samverkan och synergi
inom ramprogrammet, mellan ramprogrammet
och övriga europeiska forskningssatsningar
och mellan nationella forskningsinsatser.
Tanken på en bredare europeisk
forskningssamverkan och de konkreta förslag
om hur detta skall uppnås fick stort stöd av
stats- och regeringscheferna vid toppmötet i
mars år 2000 där forskningens viktiga roll för
att skapa ekonomisk tillväxt och sysselsättning
poängterades i mötets slutsatser. En första
avrapportering kring dessa frågor kommer att
äga rum under det svenska ordförandeskapet.
Regeringen avser därför att ägna stor
uppmärksamhet åt dessa frågor framöver. I
höst väntas Kommissionens första idèpapper
om det sjätte ramprogrammets innehåll och
uppläggning. Kommissionens fullständiga
förslag väntas under våren 2001 och blir
därmed en huvudfråga på forskningens
dagordning under det svenska
ordförandeskapet. I avvaktan på
Kommissionens förslag till ett sjätte
ramprogram anser regeringen att det är viktigt
att ramprogrammet ges en struktur som
möjliggör kraftsamling av olika
forskningsinsatser. Regeringen vill gärna se en
förstärkning av grundforskningens ställning i
ramprogrammet. Särskild uppmärksamhet bör
även riktas åt åtgärder för innovation och samt
forskares och forskarstuderandes rörlighet
även riktas åt åtgärder för och småföretag samt
forskares och forskarstuderandes rörlighet.
Stiftelsen för internationalisering av högre
utbildning och forskning (STINT) har avsatt
totalt 74 miljoner kronor för medfinansiering
av svenska universitet och högskolors och
instituts deltagande i det femte
ramprogrammet. Medlen avses täcka
organisationernas behov av medfinansiering
under två år men kan nyttjas utöver två-
årsperioden. Förutom STINT:s stöd har ett
tiotal myndigheter avsatt egna medel för att
underlätta för forskare inom deras respektive
verksamhetsområde att deltaga i EU:s
ramprogram. Sverige framstår som relativt
unikt vad gäller att i så stor utsträckning
avsätta särskilda nationella medel för
medfinansiering. Eftersom det svenska
deltagandet i ramprogrammen väl följer
svenska profilområden bör det finnas fortsatt
utrymme och intresse från nationella
forskningsfinansiärer att bevilja
medfinansiering av svenska forskares
deltagande i ramprogrammen. Regeringen har
också i tidigare propositioner (prop 1996/97:5
och prop 1998/99:94) ansett att EU-
forskningen bör integreras i den nationella
hanteringen av forskningsfrågor. Det bör
finnas goda förutsättningar för de nya
myndigheterna för forskningsfinansiering att
finna såväl överensstämmelse mellan den egna
verksamheten och EU:s ramprogram som
möjligheter till samfinansiering.
Nordiskt samarbete
Under år 2000 startar två nya tidsbegränsade
forskningsprogram, ett om språkteknologi och
ett om kön och våld. Samtidigt avslutas i och
med utgången av år 2000
forskningsprogrammet Norden och Europa
ger därmed utrymme för två mindre
forskningsprogram från år 2001. Sammanlagt
beräknas fem forskningsprogram och ett
nätverk vara i gång under år 2001.
Nordiskt Forskningspolitiskt Råd (FPR)
har ett överordnat tvärsektoriellt ansvar för att
ge råd till Nordiska ministerrådet i långsiktiga
och övergripande forskningspolitiska frågor.
Vid sidan av det normaliserade nordiska
samarbetet har Det nordiska samarbetet sker
främst genom de nordiska forskningsrådens
samarbetsnämnder, inom teknik och
naturvetenskap, medicin, humaniora och
samhällsvetenskap. TFR upptogs under 1999
som fullvärdig medlem av den nordiska
samarbetsnämnden för de naturvetenskapliga
forskningsråden, Nos-N. Syftet med
samarbetesnämnderna är dels att förstärka
kontakten mellan de nordiska
forskningsråden, dels att bidra till en ökad
visibilitet och attraktionskraft för nordisk
forskning. Sverige deltar också i Nordic
Optical Telescope, som är ett optiskt teleskop
på Kanarieöarna, finansierat av de
naturvetenskapliga forskningsråden i
Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.
Den svenska andelen av observationstiden har
svarat väl mot bidragsdelen, som är ungefär
30 procent. Teleskopet har blivit
internationellt uppmärksammat för sin höga
bildkvalitet.
OECD
Arbetet som initierades vid ministermötet
inom OECD:s kommitté för forsknings- och
teknikpolitik i juni 1999 fortsätter. Vid mötet
konstaterades att särskild uppmärksamhet bör
ägnas åt kunskapsförsörjning som bidrar till en
hållbar utveckling och till att hantera
livsmedelsproduktion och energiförsörjning.
Nationella regelverk måste följas upp och
utvecklas så att utnyttjandet av
forskningsresultat underlättas.
I oktober, 2000 planeras en ny OECD-
konferens, denna gång gemensamt med
Tyskland som värdland. Mötets tema handlar
om Benchmarkning Industry-Science
relationships.
5.6.2 Analys och slutsatser
Arbetet inom de forskningsråd och
myndigheter som redovisats har fungerat väl
under 1999 och måluppfyllelsen har i stort sett
varit god. RRV:s revisonsberättelser visar att
forskningsrådens och myndigheternas
årsredovisningar i allt väsentligt bedömdes vara
rättvisande.
Inga problem har noterats när det gäller
myndigheternas arbetsgivarpolitik eller
kompetensförsörjning. Deras organisationer
och arbetsformer har fungerat väl.
När det gäller förnyelsen inom forskningen
har regeringen tidigare betonat angelägenheten
av ett kraftfullt förnyelsearbete. FRN och
råden enades om att successivt öka andelen
eget projektstöd till unga forskare. Detta har i
stor utsträckning också förverkligats och
andelen nya projekt har ökat. Arbetet måste
dock intensifieras ytterligare och
Vetenskapsrådet kommer genom sin
ämnesövergripande funktion få möjligheten att
skapa tydliga strategier för alla
vetenskapsområden.
Regeringens bedömning är att
myndigheterna har ägnat hög uppmärksamhet
åt behovet av att främja tvärvetenskaplig
forskning. Forskningsrådens
beredningsorganisationer har anpassats till
behovet av tvärvetenskap och konkreta
insatser i form av särskilda forskningsprogram
har genomförts, i flera fall genom samverkan
mellan olika forskningsfinansiärer. Samtidigt
står det klart att om svensk forskning skall
kunna hantera de ökade behov av
tvärvetenskaplig forskning som såväl
samhällsutvecklingen som den vetenskapliga
utvecklingen i allt snabbare takt driver fram,
krävs förändringsvilja och medvetna insatser
inom hela forskningssystemet och inte bara
hos forskningsfinansiärerna. Framför allt blir
det viktigt att forskningsråden kan samverka
med lärosätena i arbetet med att ge
tvärvetenskapen goda villkor. I takt med att
behovet av tvär- och mångvetenskaplig
forskning ökar blir det också allt viktigare att
uppmärksamma och diskutera vilka särskilda
villkor och förutsättningar som kan behöva
skapas för att frambringa tvärvetenskaplig
forskning av högsta vetenskapliga kvalitet.
Regeringen gör bedömningen att råden
arbetat långsiktigt med att uppnå
jämställdhetsmålen. Samtliga råd har arbetat
aktivt för att uppnå en jämn könsfördelning i
sin organisation inklusive arbets- och
beredningsgrupper. Samtliga råd har vid lika
projektansökningar gett företräde för
underrepresenterat kön, och fullföljt rådens
samverkansgrupp för genusforskningsfrågors
uppdrag om genusaspekter i
projektansökningar. Regeringen anser det
mycket angeläget att Vetenskapsrådet
fortsätter det långsiktiga arbetet med
jämställdhet och genusforskning.
Regeringen bedömer att de
forskningsfinansierande myndigheterna inom
politikområdet nu har integrerat kriterier för
att bedöma samhällsrelevansen i sina
beredningsorganisationer och har förmågan att
väga in relevanskriterier vid prioriteringen av
forskningsprojekt. Därmed blir det möjligt att
på ett systematiskt sätt pröva och väga
samhällsrelevansen i olika
forskningsansökningar och vid en likvärdig
vetenskaplig kvalitet hos två olika projekt
prioritera det projekt som bedöms ha den
största potentialen för samhällsnyttiga resultat.
Samtidigt är det angeläget att statens stöd till
grundläggande forskning först och främst
fördelas utifrån kvalitetskriterier och med
respekt för det faktum att de framtida
tillämpningarna av forskningens resultat ofta
kan vara både oanade och avlägsna i tiden.
Regeringen bedömer att
informationsverksamheten vid myndigheterna
fungerar väl. Medvetenheten om
informationsinsatsernas betydelse har ökat och
råden har utvecklat organisatoriska former för
att hantera informationsverksamheten. En
ökad samverkan mellan forskningsråden är
dock önskvärd, särskild på det
populärvetenskapliga området. Den nya
organisationen för forskningsfinansiering som
träder i kraft vid årsskiftet bör öka
möjligheterna till samverkan och på så sätt nå
fler och nya målgrupper. Internet är en viktig
informationskanal för såväl
myndighetsinformation som mer populära
presentationer. Forskningsråden bör sträva
efter att ständigt utveckla och uppdatera sina
webbplatser, samt undersöka möjligheter till
samverkan. Det är också angeläget att råden
utvärderar genomförda informationsinsatser
samt gör en mer övergripande översyn av
informationsverksamheten inför
genomförandet av den nya
myndighetsorganisationen.
5.7 Revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverket har inte haft några
invändningar i revisionsberättelsen för år 1999
avseende myndigheterna inom politikområdet.
5.8 Budgetförslag
5.8.1 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning
och forskningsinformation1
Tabell 5.26:1 Anslagsutvecklingen för Vetenskapsrådet:
Forskning och forskningsinformation
Tusental kronor
1999
Utfall
Nytt anslag
Anslags-
sparande
2000
Anslag
Nytt anslag
Utgifts-
prognos
2001
Förslag
1 777 101
2
2002
Beräknat
1 996 428
3
2003
Beräknat
2 301 706
4
1 Nytt anslag
2 Se Tabell 5.26:1 Beräkning av anslaget för 2001
3Motsvarar 1 957 346 tkr i 2001 års prisnivå.
4 Motsvarar 2 209 346 tkr i 2001 års prisnivå.
Vetenskapsrådet är ett forskningsråd med
uppgift att stödja grundläggande forskning av
högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga
vetenskapsområden. Vetenskapsrådet inleder
sin verksamhet den 1 januari 2001 och övertar
då de ansvarsområden som idag handhas av
Forskningsrådsnämnen, Humanistisk-sam-
hällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska
forskningsrådet, Naturvetenskapliga forsk-
ningsrådet samt Teknikvetenskapliga
forskningsrådet, vilka avvecklas.
Anslaget avser stöd till forskning, bidrag till
dyrbar vetenskaplig utrustning, kostnader för
Sveriges medlemskap i internationellt
forskningssamarbetet samt kostnader för
forskningsinformation.
Vetenskapsrådet har tillförts nya medel om
sammanlagt 76 miljoner kronor för lärande
och utbildning 20 miljoner kronor, och medel
för biträdande lektorer 5 miljoner kronor,
högpresterande datorer 15 miljoner kronor,
vetenskaplig utrustning 21 miljoner kronor
samt en allmän ökning av anslaget om 5
miljoner kronor, vårdforskning 5 miljoner
kronor och forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete 5 miljoner kronor.
Anslaget har tillförts 4 miljoner kronor från
utgiftsområde 9 för longitudinella studier.
Från anslaget har förts 5 miljoner kronor till
Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap under utgiftsområde 9, för
ungdomsforskning. Dessutom har 5 miljoner
kronor förts till Vetenskapsrådets
försvaltningsanslag för utökade
förvalningskostnader för den nya
organisationen.
I enlighet med riksdagens beslut med
anledning av prop 1994/95:164, Jämställdhet
mellan kvinnor och män inom
utbildningsområdet överförs medel för två
professurer till Chalmers tekniska högskola
samt högskolan i Borås.
Vetenskapsrådet har i
forskningspropositionen Forskning och
förnyelse (prop. 2000/2001:3) givits ansvar för
administration, drift och redovisning av
universitetsdatanätet Sunet. Medel till Sunet
redovisas under anslaget 26:8.
Tabell 5.26:1 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
0
2000 års forskningsanslag för FRN, HSFR, MFR,
NFR, TFR inkl. PLO
1 651 625
2000 år anslag för dyrbar vetenskaplig
utrustning inkl PLO
87 726
Nya forskningsresurser i enlighet med
forskningspropositionen överfört från anslaget
25:70 Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m.
76 000
Medel överfört från Uo 09 26:2 Forskningsrådet
för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning, för
longitudinella studier
4 000
Medel överfört till Uo 09 26:2Forskningsrådet för
arbetsliv och socialvetenskap: Forskning, för
ungdomsforskning
-5 000
Medel överfört till Uo 20 26:2 Forskningsrådet för
miljö, areella näringar och samhällsbyggande:
Forskning, för miljöforskning
- 10 5000
Omfört till 26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning
-5 000
Medel för professurer till 25:53 Högskolan i
Borås och 25:69 Chalmers tekniska högskola AB
- 750
Medel överfört till anslaget 26:9 Särskilda
utgifter för forskningsändamål
-21 000
Förslag 2001
1 777 101
Tabell 5.26:1 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser för Vetenskapsrådet
Tusental kronor
1999
utfall
2000
prognos
2001
beräknat
2002
beräknat
2003 2006
beräknat
26:1 Vetenskapsrådet1
Utestående förpliktelser vid årets början
1 374 920
1 892 006
2 150 000
2 428 000
Nya förpliktelser
1 335 856
1 149 267
1 422 000
Infriade förpliktelser2
818 770
891 273
1 144 000
1 700 000
728 000
Utestående förpliktelser vid årets slut
1 892 006
2 150 000
2 428 000
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam
3 075 000
2 049 000
2 810 000
1 Anslaget är nytt. Uppgifterna för 1999 och 2000 bygger på förpliktelser knutna
till de gamla anslagen D1 Forskningsrådsnämnden: forskning och
forskningsinformation, D3 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:
Forskning, D5 Medicinska forskningsrådet: Forskning, D7 Naturvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning, D9 Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning
samt D17 Dyrbar vetenskaplig utrustning.
2 Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelse
r
Grundläggande forskning bedrivs vanligen i
projektform, där projekten har en varaktighet
på minst tre år. Även stödet till dyrbar
vetenskaplig utrustning är långsiktigt, genom
att staten åtar sig att under ett antal år betala
ansvarigt lärosätes kostnader för räntor och
amorteringar för den aktuella utrustningen.
Vetenskapsrådet bör därför i likhet med
dagens forskningsråd ges möjlighet att fatta
beslut om stöd till forskning och vetenskaplig
utrustning som innebär åtaganden under
kommande budgetår. Regeringen föreslår att
riksdagen skall bemyndiga regeringen att låta
Vetenskapsrådet fatta beslut om forskning
som, inklusive tidigare åtaganden av nuvarande
forskningsråd, innebär utgifter på högst
2 810 miljoner kronor efter år 2001.
5.8.2 26:2 Vetenskapsrådet:
Förvaltning1
Tabell 5.26:2 Anslagsutvecklingen för Vetenskapsrådet
Tusentals kronor
1999
Utfall
Nytt anslag
Anslags-
sparande
2000
Anslag
Nytt anslag
Utgifts-
prognos
2001
Förslag
100 722
2002
Beräknat
90 591
2
2003
Beräknat
92 589
3
1 Nytt anslg
2 Motsvarar 88 722 tkr i 2001 års prisnivå.
3 Motsvarar 88 722 tkr i 2001 års prisnivå.
Vetenskapsrådet övertar de medel för
förvaltning som idag handhas av
Forskningsrådsnämnden, Humanistisk-
samhällsvetenskapliga forskningsrådet,
Medicinska forskningsrådet,
Naturvetenskapliga forskningsrådet samt
Teknikvetenskapliga forskningsrådet, vilka
avvecklas. Det nya anslaget förstärks med 5
miljoner kronor för att möta rådets alla nya
uppgifter. 500 000 kronor överförs från
Högskoleverket för administrativa kostnader
för forskningsinformationssystemet Safari,
som övertas av rådet. Dessutom tillförs
Vetenskapsrådet för år 2001 engångsvis 12
miljoner kronor för omställningskostnader i
samband med övergången till den nya
organisationen.
Tabell 5.26:2 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
2000 års förvaltningsanslag för FRN, HSFR, MFR,
NFR, TFR:s förvaltning, inkl. PLO
83 222
Förstärkning av anslaget
5 000
Omställningskostnader för år 2001
12 000
Från Högskoleverket 25:74 för Safari
500
Förslag för år 2001
100 722
5.8.3 26:3 Rymdforskning
Tabell 5.26:3 Anslagsutvecklingen för Rymdforskning
Tusental kronor
1999
Utfall
128 086
Anslags-
sparande
360
2000
Anslag
142 075
Utgifts-
prognos
142 435
2001
Förslag
144 817
2002
Beräknat
147 468
1
2003
Beräknat
150 482
2
1 Motsvarar 144 817 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 144 817 tkr i 2001 års prisnivå.
Anslaget avser grundforskning inom
rymdområdet och disponeras av
Rymdstyrelsen. Huvuddelen av anslaget
används för internationellt
forskningssamarbete inom ramen för
European Space Agency (ESA).
En jämförelse mellan budget och utfall år
1999 visar ett anslagssparande på 360 000 kr.
Prognosen för anslagsbelastningen under
innevarande budgetår visar inget
anslagssparande.
Regeringens överväganden
Regeringens bedömning av verksamhetens
resultat framgår av resultatbedömningen i
inledningen på kapitlet.
Rymdstyrelsen har i sitt budgetunderlag för
åren 2001-2003 föreslagit en uppräkning av
anslaget med 3 miljoner kronor att utnyttjas
för forskartjänster och för tvärvetenskapliga
satsningar inom rymdområdet. De föreslagna
insatserna är enligt regeringens mening i och
för sig är angelägna och överensstämmer med
de övergripande prioriteringarna för
forskningspolitiken. Regeringen gör dock
bedömningen att satsningar av denna
omfattning bör ske inom ramen för det
nuvarande anslaget genom omprioriteringar.
Regeringens förslag för budgetåret 2001
innebär därför oförändrat anslag med
undantag för en pris- och löneomräkning på
2 742 000 kronor.
Tabell 5.26:3 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
142 075
Pris- och löneomräkning
2 742
Förslag 2001
144 817
5.8.4 26:4 Institutet för rymdfysik
Tabell 5.26:4 Anslagsutvecklingen för Institutet för
rymdfysik
Tusental kronor
1999
Utfall
41 607
Anslags-
sparande
4 7191
2000
Anslag
41 145
Utgifts-
prognos
43 521
2001
Förslag
41 710
2002
Beräknat
42 575
2
2003
Beräknat
43 505
3
1 Varav 3 577 tkr dragits in i ett regeringsbeslut 000621
2 Motsvarar 41 710 tkr i 2001 års prisnivå.
3 Motsvarar 41 710 tkr i 2001 års prisnivå.
Institutet för rymdfysik (IRF) har i uppgift att
bedriva och främja forskning, utbildning,
utvecklingsarbete samt mät- och
registreringsverksamhet inom framförallt
området rymdfysik.
Institutet medverkar vid forskarutbildning
som anordnas vid universiteten i Uppsala och
Umeå.
En jämförelse mellan budget och utfall år
1999 visar ett anslagssparande på
4 719 000 kronor. Under år 2000 har
3 577 000 kronor av anslagssparandet dragits
in. Prognosen för anslagsbelastningen under
innevarande budgetår visar ett anslagssparande
om 2 900 000 kronor.
Tabell 5.26:4 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
41 145
Pris- och löneomräkning
565
Förslag 2001
41 710
Regeringens överväganden
Regeringens bedömning av verksamhetens
resultat framgår av inledningen till
politikområdet.
Regeringen avser att samla Institutet för
rymdfysik, samt institutioner under Luleå
tekniska universitet och Umeå universitet
inom det nybildade Kiruna rymd- och
miljöcampus. Organisationsfrågor med
anknytning till detta samarbete beskrivs i
forskningspropositionen 2000/2001:3.
Anslaget för Institutet för rymdfysik har
pris- och löneomräknats med 565 000 kronor.
5.8.5 26:5 Kungl. biblioteket
Tabell 5.26:5 Anslagsutvecklingen för Kungl. biblioteket
Tusental kronor
1999
Utfall
227 784
Anslags-
sparande
- 4 035
2000
Anslag
200 811
Utgifts-
prognos
220 750
2001
Förslag
228 004
2002
Beräknat
232 515
1
2003
Beräknat
237 457
2
1 Motsvarar 228 004 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Motsvarar 228 004 tkr i 2001 års prisnivå.
Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges
nationalbibliotek. KB samlar in, bevarar och
tillhandahåller det svenska trycket och
förvärvar även viss utländsk litteratur. KB
främjar informationsförsörjningen till svensk
forskning genom bl.a. det nationella
datasystemet LIBRIS och svarar också för
utveckling och förvaltning av systemet med
ansvarsbibliotek.
En jämförelse mellan budget och utfall år
1999 visar ett utnyttjande av anslagskrediten på
4 miljoner kronor. Prognosen för
anslagsutvecklingen under innevarande
budgetår visar ett underskott på 23 miljoner
kronor. Regeringen kommer därför i
tilläggsbudget för innevarande år föreslagit en
omfördelning av medel inom utgiftsområdet
för att KB skall kunna klara de uppgifter som
regeringen ålagt biblioteket.
Regeringens överväganden
KB har efter ombyggnaden av sitt hus i
Humlegården återtagit sin drift i full skala.
Samtidigt har regeringen påfört en mängd
uppgifter av nationell karaktär. Ett av dem är
den nationella databasbibliotekssystemet
Libris. Libris är nu utan avgift allmänt
tillgängligt via Internet och har öppnat sig mot
landets samlade bibliotek. Libris är en
utomordentligt viktig resurs för all högre
utbildning och forskning. Regeringen anser
det angeläget att KB får fullfölja de åtaganden
och projekt som regeringen pålagt
myndigheten i form av både nationell karaktär
och drift av verksamhet
Tabell 5.26:5 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
200 811
Pris- och löneomräkning
2 193
Överföring till anslaget
25 000
Förslag 2001
228 004
5.8.6 26:6 Polarforskningssekretariatet
Tabell 5.26:6 Anslagsutveckling för
Polarforskningssekretariatet
Tusental kronor
1999
Utfall
32 910
Anslags-
sparande
9 175 1
2000
Anslag
22 836
Utgifts-
prognos
23 181
2001
Förslag
23 170
2002
Beräknat
23 607
2
2003
Beräknat
24 094
3
1 Varav 8 495 tkr dragits in i ett särskilt beslut 000621.
2 Motsvarar 23 170 tkr i 2001 års prisnivå.
3 Motsvarar 23 170 tkr i 2001 års prisnivå.
Polarforskningssekretariatet främjar svensk
polarforskning genom att planera och
genomföra vetenskapliga expeditioner till
Arktis och Antarktis. Sekretariatet svarar även
för prövning av tillstånd för vistelse i Antarktis
och utövar tillsyn över svensk verksamhet i
Antarktis.
En jämförelse mellan budget och utfall år
1999 visar ett anslagssparande om nästan
9,2 miljoner kronor. Under år 2000 har
8,5 miljoner kronor av anslagssparandet från
budgetåret 1999 dragits in. Prognosen för
anslagsutvecklingen under innevarande
budgetår visar inget anslagssparande.
Regeringens överväganden
Regeringens bedömning av verksamhetens
resultat framgår av resultatbedömningen i
inledningen på kapitlet.
De polarexpeditioner som
Polarforskningssekretariatet genomför utgör
ca 90 procent av kostnaderna för verksamheten
vid sekretariatet. Regeringens förslag för
budgetåret 2001 innebär oförändrat anslag
med undantag för en pris- och löneomräkning
på 334 000 kronor.
Tabell 5.26:6 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
22 836
Pris- och löneomräkning
334
Förslag 2001
23 170
5.8.7 26:7 Rådet för forsknings- och
utvecklingssamarbete inom EU
Tabell 5.26:7 Anslagsutvecklingen för Rådet för
forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU
Tusental kronor
1999
Utfall
10 918
Anslags-
sparande
2 450 1
2000
Anslag
11 994
Utgifts-
prognos
12 340
2001
Förslag
12 154
2002
Beräknat
12 398
2
2003
Beräknat
12 664
3
1 Varav 2 103 tkr dragits in i ett särskilt beslut 000621.
2 Motsvarar 12 154 tkr i 2001 års prisnivå.
3 Motsvarar 12 154 tkr i 2001 års prisnivå.
Rådet för forsknings- och
utvecklingssamarbete inom EU (EU/FoU-
rådet) främjar svenskt deltagande i EU-
programmen för forskning och utveckling
samt svarar för statistik och utvärderingar av
det svenska deltagandet. EU/FoU-rådet är
också nationellt kontaktorgan för samarbetet
inom EU-programmen för forskning och
utveckling.
En jämförelse mellan budget och utfall år
1999 visar ett anslagssparande om nästan 2,5
miljoner kronor. Under år 2000 har
2 103 000 kronor av anslagssparandet från
budgetåret 1999 dragits in. Prognosen för
anslagsutvecklingen under innevarande
budgetår visar inget anslagssparande.
Regeringens överväganden
Regeringens bedömning av verksamhetens
resultat framgår av resultatbedömningen i
inledningen på kapitlet.
Regeringen utsåg under slutet av år 1998
EU/FoU-Rådet att vara s.k. National Contact
Point (NCP) för EU:s femte ramprogram för
forskning. Rådet ingår i ett av Europeiska
Kommissionen initierat nätverk med NCP:s i
alla EU:s medlemsländer. Uppdraget som
NCP innebär att rådet har ett övergripande
ansvar för informations- och
rådgivningsverksamhet vad gäller alla
delprogram inom det femte ramprogrammet
(ansvaret delas dock med NUTEK vad gäller
ett delprogram). NCP-verksamheten har
inneburit utvidgad verksamhet för rådet
eftersom informationsinsatser som tidigare
genomfördes av andra myndigheter nu i ökad
utsträckning kommit att falla på rådet.
Anslaget har pris- och löneomräknats med
160 000 kronor. Regeringen bedömer att de
ökade kostnaderna för NCP-verksamheten
inte längre ryms inom anslaget och beräknar
därför att medel för sådana kostnader under
anslaget 26:9 Särskilda utgifter för
forskningsändamål.
Tabell 5.26:7 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
11 994
Pris- och löneomräkning
160
Förslag 2001
12 154
5.8.8 26:8 Sunet
Tabell 5.26:8 Anslagsutvecklingen för Sunet
Tusental kronor
1999
Utfall
36 995
Anslags-
sparande
73 6181
2000
Anslag
75 692
Utgifts-
prognos
86 000
2001
Förslag
128 592
2002
Beräknat
37 555
1
2003
Beräknat
38 320
2
1 Varav 45 618 tkr dragits in i ett särskilt beslut 000621.
2 Motsvarar 36 882 tkr i 2001 års prisnivå.
3 Motsvarar 36 882 tkr i 2001 års prisnivå.
Det svenska universitetsdatanätet Swedish
University Computer Netork (Sunet) har
sedan dess tillkomst i början av 1980-talet
ständigt expanderats för att främja
datakommunikation och
informationshantering mellan och inom
framförallt universitet och högskolor men även
folkbibliotek och länsmuseer.
Sunet:s måluppfyllelse har varit god när det
gäller att förbättra kapaciteten, säkerheten och
användbarheten. Även när det gäller att införa
bättre kvalitetssäkring har måluppfyllelsen
varit god. Det nya 155 Mbit/nätet har kunnat
tas i drift.
En jämförelse mellan budget och utfall år
1999 visar ett anslagssparande om ca 73
miljoner kronor. Under år 2000 har 45 618 000
kronor av anslagssparandet från budgetåret
1999 dragits in. Prognosen för
anslagsutvecklingen under innevarande
budgetår visar ett anslagssparande om ca
17 miljoner kronor.
Tabell 5.26:8 Budget för avgiftsfinansierad verksamhet
Tusental kronor
UPPDRAGSVERKSAMHET
INTÄKTER
KOSTNADER
RESULTAT
Utfall 1999
80 272
117 937
-37 665
Prognos 2000
62 000
156 200
-94 200
Budget 2001
80 200
205 000
-124 800
Regeringens överväganden
Regeringen har i forskningspropositionen
2000/2001:3 föreslagit att administrationen,
redovisningen och driften av Sunet skall övergå
från Högskoleverket till Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet kommer därför att ges
dispositionsrätten till anslaget. Regeringen
anser det angeläget att det finns en fortsatt väl
fungerande elektronisk informationshantering
vid svenska universitet och högskolor.
Regeringen gav år 1998 Sunet tillstånd att ta ut
en avgift för att finansiera verksamheten. För
år 2000 uppgår den till ca 62 miljoner kronor.
Regeringen anser att den planerade utveckling
som Högskoleverket redovisat för Sunet bör
äga rum. En fortsatt årlig avgiftsfinansiering på
ca 80 miljoner kronor för perioden bedöms
därför som rimlig.
Tabell 5.26:8 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
75 692
Pris- och löneomräkning
2 435
Minskat/ökat resursbehov
50 465
Förslag 2001
128 592
5.8.9 26:9 Särskilda utgifter för
forskningsändamål
Tabell 5.26:9 Anslagsutvecklingen för Särskilda utgifter
för forskningsändamål
Tusental kronor
1999
Utfall
151 455
Anslags-
sparande
101 4301
2000
Anslag
123 904
Utgifts-
prognos
127 000
2001
Förslag
116 931
2002
Beräknat
118 618
2
2003
Beräknat
129 364
3
1 Varav 76 178 tkr dragits in i ett särskilt beslut 000621.
2 Motsvarar 116 449 tkr i 2001 års prisnivå.
3 Motsvarar 124 449 tkr i 2001 års prisnivå.
Anslaget avser bidrag till
forskningsverksamhet och vissa särskilda
utgifter inom forskningsområdet.
Regeringen avser att utnyttja anslaget för att
finansiera bl.a. följande verksamheter:
1. Bidrag till Kungl. vetenskapsakademien
2. Bidrag till Svenska institutet i Rom
3. Bidrag till Svenska Institutet i Aten
4. Bidrag till Svenska forskningsinstitutet i
5. Istanbul
6. Bidrag till Nämnden för svensk-
amerikanskt forskarutbyte
(Fulbrightkommissionen)
7. Bidrag till Institutet för framtidsstudier
8. Bidrag till IMEGO AB
9. Bidrag till EISCAT
10. Till regeringens förfogande
Kungl. vetenskapsakademien har till uppgift att
främja vetenskaperna, företrädesvis matematik
och naturvetenskap.
Medelhavsinstituten i Rom, Aten och
Istanbul är enligt sina stadgar primärt
vetenskapliga institutioner med forskning och
undervisning som huvuduppgifter. De skall
främja svensk forskning inom främst de
klassiska vetenskaperna, men även inom andra
områden.
Fulbrightkommissionen delar ut stipendier
till svenska forskarstuderande,
universitetslärare och forskare för studier,
föreläsningar eller forskning i USA och till
samma grupper av amerikaner som kommer
till Sverige.
Institutet för framtidsstudier är en stiftelse
med uppgift att bedriva framtidsstudier,
långsiktig analys och därmed
sammanhängande verksamhet för att stimulera
diskussionen om framtida hot och möjligheter
i samhällsutvecklingen.
IMEGO AB är ett helägt statligt aktiebolag
som inrymmer verksamheten vid ett tekniskt
forskningsinstitut i Göteborg med inriktning
mot mikroelektronikforskning.
European Incoherent Scatter Facility
(EISCAT) är ett stort radarsystem som
utnyttjas för bl.a. jonosfärstudier.
Huvudkontoret ligger i Kiruna och Sverige
finansierar utgifter för tull och mervärdesskatt
på varor och tjänster som används för
verksamheten I Sverige.
Anslagsposten 9 avser utgifter för särskilda
insatser inom forskningsområdet. Från
anslagsposten finansieras bl.a. tjänster för
forskning med ett genusperspektiv. Medel för
dessa tjänster tillförs respektive högskolas
anslag allt eftersom tjänsterna tillsätts.
En jämförelse mellan budget och utfall år
1999 visar ett anslagssparande om 98,3
miljoner kronor. Under år 2000 har ca 76
miljoner kronor av anslagssparandet från
budgetåret 1999 dragits in. Prognosen för
anslagsutvecklingen under innevarande
budgetår visar ett anslagssparande om ca 19
miljoner kronor.
Regeringens överväganden
Institutet för framtidsstudier har under år 2000
inlett ett nytt forskningsprogram - Människan
i framtiden. Programmet omfattar tre olika
forskningsteman som rör teknikutvecklingens
påverkan på människa och samhälle,
demokratifrågor och välfärdsstatens utveckling
samt demografiska utmaningar i Sverige och
övriga västvärlden. Regeringen bedömer att
det nystartade forskningsprogrammet har en
hög samhällsrelevans och på ett värdefullt sätt
kan bidra till att utveckla den
samhällsvetenskapliga forskningen om
framtidsfrågor. Institutet bör ges ekonomiska
förutsättningar att bygga upp en forskningsbas
av nödvändig storlek kring det nya
forskningsprogrammet. Institutet har trots
omfattande rationaliseringar och
effektiviseringar av verksamheten under
budgetåret 1999 inte tillräckliga resurser för
forskning inom ramen för det nuvarande
anslaget. Regeringens förslag för budgetåret
2001 innebär att bidraget till institutets
verksamhet ökas med 3 miljoner kronor.
Regeringen avser att för budgetåret 2001
pris- och löneomräkna bidragen till de s.k.
medelhavsinstituten - Svenska institutet i
Rom, Svenska institutet i Aten och Svenska
forskningsinstitutet i Istanbul - samt bidraget
till nämnden för svensk-amerikanskt
forskarutbyte, Fulbrightkommissionen
Regeringen beräknade för år 2000 ett
driftbidrag till IMEGO AB om 15 miljoner
kronor. Regeringen beräknar nu ett driftbidrag
om sammanlagt 20 miljoner kronor till
IMEGO AB. Regeringen avser att under
budgetåret 2003 utvärdera verksamheten
avseende bolagets forskningsverksamhet och
kontakter med näringslivet samt graden av
extern finansiering.
EISCAT:s behov av varor och tjänster som
är inköpta i Sverige och belastas med svensk
moms har minskat och regeringen avser därför
att fördela 770 000 kronor mindre för denna
anslagspost under budgetåret 2001.
Under anslagsposten 9. Till regeringens
disposition finns medel avsatta för bl.a.
forsknings- och utvecklingsanalyser, tidigare
beslut om särskilda tjänster i genusforskning,
forskarskola i telematik, kostnader för NCP-
verksamhet för EU-Fou-rådet och kostnader
för forskningsändamål under Sveriges
ordförandeår i EU år 2001, subvention av
databaslicenser. Från anslaget har omfördelats
1 miljon kronor till anslaget 25:78
Internationella programkontoret för
utbildningsområdet.
Sedan tidigare finns i de långsiktiga
beräkningarna av anslaget en minskning av
anslaget.
Regeringen planerar att fördela anslaget
enligt följande:
Tabell 5.26:9 Fördelning av anslaget för 2001
Tusental kronor
1. Bidrag till Kungl. Vetenskapsakademien, o
30 468
2. Bidrag till Svenska institutet i Rom, o
8 120
3. Bidrag till Svenska institutet i Aten, o
2 734
4. Bidrag till Svenska forskningsinstitutet i
Istanbul, o
1 925
5. Bidrag till Nämnden för svensk-amerikanskt
forskarutbyte, Fulbrightkommissionen, o
2 834
6. Bidrag till institutet för framtidsstudier, o
16 875
7. Bidrag till Imego AB, ram
20 000
8. Bidrag till EISCAT, o
700
9. Till regeringens disposition, ram
33 275
Totalt för anslaget
116 931
Tabell 5.26:9 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
123 904
Beräknat anslag 2001
80 183
Pris och löneomräkning
1 548
Överfört från anslaget 25:70 Särskilda utgifter
inom universitet och högskolor m.m. i enlighet med
forskningspropositionen (2000/2001:3)
16 000
Medel från anslaget 26:1 Vetenskapsrådet
21 000
Överföring till anslag 25:78 Internationella
programkontoret för utbildningsområdet
-1 000
Överföring till anslag 25:18 Uppsala universitet:
Forskningoch forskarutbildning för professors-
tjänst
-800
Förslag 2001
116 931
Bilaga 1
Nya
anslagsbenä
mningar
Bilaga 1
Nya anslagsbenämningar
Bilaga: Nya anslagsbenämningar
Av tabellen nedan framgår benämningen på
anslagen åren 2000 och 2001. Syftet med tabellen
är att underlätta övergången till de nya
benämningar som följer av att politikområden
införts.
Tabell 1.1
Anslags
beäm-
ning
2000
Ny
anslags
benäm-
ning
2001
A1
25:1
Statens skolverk
A2
25:2
Utveckling av skolväsende och barnomsorg
A3
25:3
Forskning inom skolväsendet
A4
25:4
Program för IT i skolan
A5
11:1
Förstärkning av utbildning i storstadsregionen
A6
25:5
Statens institut för handikappfrågor i skolan
A7
25:6
Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp
A8
25:7
Specialskolemyndigheten och resurscenter
A9
25:8
Särskilda insatser på skolområdet
A10
25:9
Sameskolstyrelsen
A11
25.12
Bidrag till viss verksamhet motsvarande grundskola och gymnasieskola
A12
25:13
Bidrag till svensk undervisning i utlandet
A13
25:14
Statens skolor för vuxna
A14
25.15
Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildningen
A15
25:16
Särskilda utbildningsinsatser förvuxna
A16
25:77
Internationella programkontoret för utbildningsområdet
B1
25:17
Uppsala universitet. Grundutbildning
B2
25.18
Uppsala universitet. Forskning och forskarutbildning
B3
25:19
Lunds universitet. Grundutbildning
B4
25:20
Lunds universitet. Forskning och forskarutbildning
B5
25:21
Göteborgs universitet. Grundutbildning
B6
25:22
Göteborgs universitet. Forskning och forskarutbildning
B7
25:23
Stockholms universitet. Grundutbildning
B8
25:24
Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning
B9
25:25
Umeå universitet. Grundutbildning
B10
25:26
Umeå universitet. Forskning och forskarutbildning
B11
25:27
Linköpings universitet. Grundutbildning
B12
25:28
Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning
B13
25:29
Karolinska institutet. Grundutbildning
B14
25:30
Karolinska institutet. Forskning och forskarutbildning
B15
25:31
Kungl. Tekniska högskolan. Grundutbildning
B16
25:32
Kungl. Tekniska högskolan. Forskning och forskarutbildning
B17
25:33
Luleå tekniska universitet: Grundutbildning
B18
25:34
Luleå tekniska universitet. Forskning och forskarutbildning
B19
25:35
Karlstads universitet: Grundutbildning
B20
25:36
Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning
B21
25:37
Växjö universitet. Grundutbildning
B22
25:38
Växjö universitet: Forskning och fors-karutbildning
B23
25:39
Örebro universitet. Grundutbildning
B24
25:40
Överbro universitet. Forskning och forskarutbildning
B25
25:41
Mitthögskolan: Grundutbildning
B26
25:42
Mitthögskolan. Forskning
B27
25:43
Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning
B28
25:44
Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Forskning och forskarutbildning
B29
25.45
Malmö högskola: Grundutbildning
B30
25.46
Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning
B31
25:47
Högskolan i Kalmar. Grundutbildning
B32
25.48
Högskolan i Kalmar. Forskning och forskarutbildning
B33
25:51
Danshögskolan: Grundutbildning
B34
25:52
Dramatiska institutet. Grundutbildning
B35
25:53
Högskolan i Borås. Grundutbildning
B36
25:54
Högskolan Dalarna. Grundutbildning
B37
25:55
Högskolan på Gotland: Grundutbildning
B38
25.56
Högskolan i Gävle. Grundutbildning
B39
25.57
Högskolan i Halmstad. Grundutbildning
B40
25.58
Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning
B41
25:59
Högskolan i Skövde. Grundutbildning
B42
25.60
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla. Grundutbildning
B43
25:61
Idrottshögskolan i Stockholm
B44
25:62
Konstfack. Grundutbildning
B45
25:63
Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning
B46
25.64
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning
B47
25.65
Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning
B48
25:49
Mälardalens högskola. Grundutbildning
B49
25:66
Operahögskolan i i Stockholm
B50
25:67
Södertörns högskola; Grundutbildning
B51
25,68
Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning
B52
25:69
Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m.
B53
25:70
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.
B54
25:71
Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor
B55
26:8
Sunet
B56
25.72
Ersättningar för klinisk utbildning och forskning
B57
25:73
Universitets och högskolor premier för de statlliga avtalsförsäkringar
C1
25:74
Högskoleverket
C2
25:75
Verket för högskoleservice
C3
25:76
Centrala studiestödsnämnden
D1
-
Forskningsrådsnänmden: Forskning och forskarinformation
D2
-
Forskningsrådsnämnden: Förvaltning
D3
-
Humanistik-samhällsvetenskapliga: forskningsrådet: Forskning
D4
-
Humanistisk-samhällsvetenskaplliga: Förvaltning
D5
-
Medicinska forskningsrådet: Forskning
D6
-
Medicinska forskningsrådet: Förvaltning
D7
-
Naturvetenskapliga forskningsrådet:Forskning
D8
-
Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning
D9
-
Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning
D10
-
Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning
D11
26:3
Rymdforskning
D12
26:5
Kungl. Biblioteket
D13
26:4
Institutet för rymdfysik
D14
26:6
Polarforskningssekretariatet
D15
26:7
Rådet för forsknings- och utvecklingsarbete mellan Sverige och EU
D16
26:9
Särskilda utgifter för forskningsändamål
E1
25;80
Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.
E2
25:81
Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde
25:10
Maxtaxa i barnomsorgen m.m.
25:11
Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem
25:50
Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning
25:77
Överklagandemyndigheten
25:79
Distansutbildningsmyndigheten
26:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
26:2
Vetenskapsrådet: Förvaltning
Lagen omtryckt 1997:1212.
Senaste lydelse 1999:180.
Lagen omtryckt 1997:1212.
Senaste lydelse 1997:797.
Senaste lydelse 1995:818.
Senaste lydelse 1995:818.
Nytt anslag uppförs
Nytt anslag uppförs
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
2
19
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
26
25
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
28
27
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
20
29
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
32
31
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
24
15
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
36
35
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
98
99
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
204
205
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
232
233
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
238
239