Ekonomisk trygghet
vid ålderdom
11
Förslag till statsbudget för 2001
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 5
2 Lagförslag 7
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer 7
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:000) om ändring i lagen
(1994:308) om bostadstillägg till pensionärer 8
3 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 9
3.1 Omfattning 9
3.2 Utgiftsutveckling 9
3.3 Mål 10
3.4 Politikens inriktning 10
3.5 Insatser 10
3.5.1 Statliga insatser inom politikområdet 10
3.5.2 Statliga insatser utanför politikområdet 13
3.6 Resultatbedömning 14
3.6.1 Resultat 14
3.6.2 Analys och slutsatser 15
3.7 Förslag till vissa regeländringar 16
3.7.1 Bostadstillägg och särskilt bostadstillägg till pensionärer 16
3.7.2 Förlängning av möjligheterna för kommunerna att betala ut
kompletterande bostadstillägg 16
3.8 Budgetförslag 17
3.8.1 20:1 Ålderspensioner 17
3.8.2 20:2 Efterlevandepensioner till vuxna 17
3.8.3 20:3 Bostadstillägg till pensionärer 18
3.8.4 20:4 Delpension 19
Tabellförteckning
Anslagsbelopp 5
3.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet 9
3.2 Kunskap om pensionssystemet 12
3.3 Skatteavvikelser 13
3.4 Anslagsutveckling 20:1 Ålderspensioner 17
3.5 Anslagsutveckling 20:2 Efterlevandepensioner till vuxna 17
3.6 Anslagsutveckling 20:3 Bostadstillägg till pensionärer 18
3.7 Anslagsutveckling 20:4 Delpension 19
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner det föreslagna målet för
politikområdet Ekonomisk äldrepolitik
(avsnitt 3.3) samt att det tidigare målet för
utgiftsområdet (avsnitt 3.6) upphör att
gälla,
2. antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer,
3. antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (2000:000) om ändring i lagen
(1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer,
4. för budgetåret 2001 anvisar anslagen under
utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid
ålderdom enligt följande uppställning:
Anslagsbelopp
Tusental kronor
Anslag
Anslagstyp
20:1
Ålderspensioner
ramanslag
10 197 000
20:2
Efterlevandepensioner till vuxna
ramanslag
13 141 000
20:3
Bostadstillägg till pensionärer
ramanslag
10 264 000
20:4
Delpension
ramanslag
177 600
Summa
33 779 600
2 Lagförslag
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1994:308) om bostadstillägg till pen-
sionärer och punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 §
Bostadstillägg lämnas med 90 pro-
cent av bostadskostnaden per månad
av den del som överstiger 100 kronor
men inte 4 000 kronor.
Bostadstillägg lämnas med 90 pro-
cent av bostadskostnaden per månad
av den del som inte överstiger 4 500
kronor.
För pensionär boende i tvåbäddsrum i särskild boendeform lämnas inte bo-
stadstillägg för bostadskostnad som överstiger 2 000 kronor per månad. I fråga
om makar tillämpas dock första stycket.
4. Under åren 1995 2000 får en
kommun med egna medel lämna
kompletterande bostadstillägg utöver
vad som anges i 4 §. För sådant bo-
stadstillägg gäller i övrigt vad som
anges i denna lag.
4. Under åren 1995 2002 får en
kommun med egna medel lämna
kompletterande bostadstillägg utöver
vad som anges i 4 §. För sådant bo-
stadstillägg gäller i övrigt vad som
anges i denna lag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser gäller fort-
farande för tid före ikraftträdandet.
2.2
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:000) om
ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer
dels att 7 § i stället för dess lydelse enligt lagen (2000:000) om ändring i
nämnda lag skall ha följande lydelse,
dels att övergångsbestämmelserna till lagen (2000:000) om ändring i
nämnda lag skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 1999/2000:138
Föreslagen lydelse
7 §
Rätten till särskilt bostadstillägg prövas utan ansökan. Särskilt bostadstillägg
lämnas med skillnadsbeloppet, om den pensionsberättigades inkomster efter
avdrag för skälig bostadskostnad understiger en skälig levnadsnivå, allt räknat
per månad.
Vid tillämpning av första stycket beaktas följande inkomster, nämligen
1. folkpension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och tilläggs-
pension enligt 6 kap. 2 § 2 lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,
2. pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott och
tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring eller sådan tilläggspension
enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension som anges i 3 § lagen om pen-
sionstillskott, allt till den del pensionen föranleder minskning av
pensionstill-
skott, det sammanlagda beloppet dock minskat med 25 procent av prisbasbe-
loppet när fråga är om förtidspension,
3. särskilt pensionstillägg enligt lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg
till ålderspension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn,
4. vårdbidrag enligt lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag,
5. bostadstillägg enligt denna lag,
6. hälften av den inkomst som medräknas vid bestämmande av årsinkomst
enligt 5 §.
En skälig levnadsnivå enligt första
stycket skall alltid anses utgöra lägst
1,234 gånger prisbasbeloppet för den
som är ogift och lägst 1,024 gånger
prisbasbeloppet för den som är gift.
Inkomsterna enligt andra stycket
1 och 2 skall sammanlagda alltid an-
ses utgöra lägst 1,529 gånger prisbas-
beloppet för den som är ogift och
lägst 1,354 gånger prisbasbeloppet
för den som är gift.
Som skälig bostadskostnad enligt
första stycket skall anses en bostads-
kostnad som uppgår till högst 5 200
kronor.
En skälig levnadsnivå enligt första
stycket skall alltid anses utgöra lägst
1,294 gånger prisbasbeloppet för den
som är ogift och lägst 1,084 gånger
prisbasbeloppet för den som är gift.
Inkomsterna enligt andra stycket
1, 2 och 4 skall sammanlagda alltid
anses utgöra lägst 1,529 gånger pris-
basbeloppet för den som är ogift och
lägst 1,354 gånger prisbasbeloppet
för den som är gift.
Som skälig bostadskostnad enligt
första stycket skall anses en bostads-
kostnad som uppgår till högst 5 700
kronor.
Denna lag träder i kraft den
1 januari 2001.
Denna lag träder i kraft den
1 januari 2001. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande för tid före ikraft-
trädandet.
3 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
3.1 Omfattning
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid
ålderdom omfattar politikområdet Ekonomisk
äldrepolitik.
I politikområdet ingår samtliga anslag inom
utgiftsområdet. Anslagen innefattar folkpension
till ålderspensionärer som inte har rätt till
tilläggspension, folkpension och tilläggspension i
form av efterlevandepension, pensionstillskott
såväl till ålderspension som till efterlevandepen-
sion, bostadstillägg till pensionärer samt delpen-
sion.
3.2 Utgiftsutveckling
Karaktären på politikomådet gör att det inte sker
några dramatiska förändringar från det ena året
till det andra. Såvitt avser utgifternas storlek är
politikområdet således förhållandevis stabilt. Det
som i första hand är utgiftsstyrande för politik-
området är prisbasbeloppets utveckling och an-
talet pensionärer.
För 2000 uppgår anvisade medel till 33,6
miljarder kronor. Därav svarar ålderspension för
10,8 miljarder kronor, efterlevandepension till
vuxna för 12,9 miljarder kronor samt bostads-
tillägg till pensionärer för 9,7 miljarder kronor.
Utfallet för 1999 blev ca 14 miljoner kronor
högre än anvisade medel samma år.
En faktor, som verkar i utgiftsminskande rikt-
ning för politikområdet, är att andelen pensionä-
rer med ATP ökar och att färre pensionärer där-
med är berättigade till pensionstillskott. De
höjda genomsnittliga ATP-nivåerna har dock
den omvända effekten på efterlevandepensio-
nerna till vuxna vilket innebär att utgifterna för
detta anslag förväntas öka framöver.
I denna proposition föreslås vissa förbätt-
ringar av bostadsstödet vilka beräknas medföra
ökade utgifter för politikområdet med 0,9
miljarder kronor 2001 och 0,8 miljarder åren
2002 och 2003.
Det skall också nämnas att politikområdet
kommer att påföras ökade utgifter 2003 på grund
av att en beskattad garantipension för såväl
ålderspension som efterlevandepension det året
ersätter nuvarande folkpension, pensionstillskott
och det särskilda grundavdraget för pensionärer.
Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet
Miljoner kronor
Utfall
1999
Anslag
2000 1
Utgifts-
prognos
2000
Förslag
anslag
2001
Beräknat
anslag
2002
Beräknat
anslag
2003
20:1 Ålderspensioner
11 552
10 826
10 900
10 197
9 573
26 336
20:2 Efterlevandepensioner till vuxna
12 659
12 885
12 879
13 141
13 481
14 834
20:3 Bostadstillägg till pensionärer
9 940
9 682
9 638
10 264
9 967
9 667
20:4 Delpension
299
226
198
178
129
67
Totalt för utgiftsområde 11
34 450
33 619
33 615
33 780
33 150
50 904
1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.
3.3 Mål
Regeringens förslag: Personer med låg eller ingen
inkomstrelaterad pension skall garanteras ett
värdesäkrat grundskydd.
Målet som angavs i budgetpropositionen för
2000 var att ge ekonomiskt stöd till äldre och
efterlevande. Resultatbedömningen i avsnitt 3.6
baseras på detta mål.
3.4 Politikens inriktning
Den ekonomiska äldrepolitiken ska tillsammans
med god hälso- och sjukvård och omsorg för
äldre ge ett tryggt och värdigt åldrande. Männi-
skor ska inte behöva känna oro inför sin pen-
sionering. För regeringen är pensionärernas eko-
nomiska standard prioriterad. Under 1990-talet
har alla grupper bidragit till att sanera statens
finanser, däribland pensionärerna. De sämst
ställda pensionärerna har dock skyddats genom
återkommande höjningar av pensionstillskottet
samt genom det särskilda bostadstillägget. I takt
med att samhällsekonomin förbättrats har rege-
ringen därefter kunnat återställa och förbättra de
ekonomiska villkoren för stora grupper, även för
alla pensionärer. I föreliggande budget prioriterar
regeringen återigen de sämst ställda pensionä-
rerna.
Sverige har nu ett reformerat ålderspensions-
system. Detta är en styrka för oss som land. Vi
vet att kommande generationer också kommer
att få pension samtidigt som det är anpassat till
vad ekonomin och demografin tillåter. Rege-
ringens ambition är att genom omfattande in-
formationsinsatser ge allt fler människor bättre
kunskaper om hur pensionssystemet fungerar
och därmed bättre möjligheter att planera för sin
pensionering redan tidigt i livet. Det nya ålders-
pensionssystemet bygger på livsinkomsten men
har ett grundskydd som ger god ekonomisk
trygghet för alla.
3.5 Insatser
3.5.1 Statliga insatser inom
politikområdet
Nytt reformerat ålderspensionssystem
I juni 1998 fattade riksdagen beslut om att införa
ett nytt system för ålderspensionering (prop.
1997/98:151 och prop. 1997/98:152, bet.
1997/98:SfU13 och SfU14, rskr. 1997/98:315
och 320). Den nya pensionen införs successivt
fr.o.m. 1999 och de första utbetalningarna av in-
komstrelaterad pension sker 2001. Första utbe-
talningarna av garantipension från det nya sys-
temet sker 2003. Grundläggande för det nya
ålderspensionssystemet är den s.k. livsinkomst-
principen; storleken på pensionen från det all-
männa avgörs av hur mycket pengar man tjänar
under hela livet och inte enbart under de femton
bästa åren, som var fallet i det gamla systemet.
Samtidigt finns i systemet ett grundskydd i form
av garantipension. Det nya systemet som rönt
stort internationellt intresse har flera
egenskaper som gör att det till skillnad från det
gamla ATP-systemet har förutsättningar att vara
långsiktigt stabilt och hållbart.
I juni 1999 kom de fem partierna bakom pen-
sionsöverenskommelsen överens i fem av de
återstående frågorna i pensionsöverenskom-
melsen. Dessa är den automatiska balanseringen
av pensionssystemet, överföringen av medel från
AP-fonden till statsbudgeten (s.k. finansiell
infasning), rätt att kvarstå i arbete upp till 67 år,
avgiftsväxlingen och AP-fondens organisation
och placeringsregler.
Förslaget till balanseringen presenterades i de-
partementspromemorian Automatisk balanse-
ring av ålderspensionssystemet (Ds 1999:43).
Förslaget syftar till att säkerställa pensionssys-
temets långsiktiga finansiella stabilitet. Detta
sker genom att det för varje år beräknas den
maximala pensionsskuld som kan finansieras vid
den givna avgiftsprocentsatsen för inkomstpen-
sion (16 procent) utan risk för varaktiga under-
skott. Balanseringen aktiveras om systemets fak-
tiska pensionsskuld skulle komma att överstiga
summan av den maximala skulden och till-
gångarna i buffertfonden. En proposition om
automatisk balansering är planerad till hösten
2000.
I departementspromemorian Höjd ålder för
avgångsskyldighet till 67 år (Ds 1999:39) pre-
senteras ett förslag som innebär att åldern för av-
gångsskyldighet höjs. Enligt förslaget skall de
avtal som har en avgångsskyldighet mellan 65
och 67 års ålder ändras så att åldersgränsen i
stället blir 67 år. Någon överenskommelse om
förändring av aktuella avtal har ännu inte kom-
mit till stånd. Med anledning härav har rege-
ringen för avsikt att lagstifta i frågan.
Under våren 2000 beslutade riksdagen om s.k.
finansiell infasning vilket innebär att 155 miljar-
der kronor överförs från AP-fonden till stats-
budgeten den 1 januari 2001, se regeringens pro-
position AP-fonden i det reformerade systemet
(prop. 1999/2000:46). Överföringarna från AP-
fonden uppgår därmed, inklusive tidigare över-
fört belopp, till 245 miljarder kronor. Skälet till
medelsöverföringen är bl.a. att betalnings-
ansvaret för förtidspensioner och efterlevande-
pensioner i och med pensionsreformen förts
över från AP-fonden till statsbudgeten. En ny
bedömning av ålderspensionssystemets finan-
siella ställning kommer att göras 2004. Om det
då bedöms rimligt skall ytterligare medel föras
från fonden till statsbudgeten den 1 januari 2005.
I nämnda proposition redogörs också för regler
för AP-fondernas organisation och placerings-
regler. De nuvarande första-femte fondernas till-
gångar delas upp på fyra lika stora, av varandra
oberoende, AP-fonder med lika placeringsregler.
Målet för placeringsreglerna för de nya första-
fjärde AP-fonderna är att få maximal avkastning
vid en låg risknivå.
Följsamhetsindexering av ATP
I propositionen Anpassningar i ålderspensions-
systemet inför år 2001, m.m. (prop.
1999/2000:138) föreslår regeringen att ålders-
pension i form av ATP ska följsamhetsindexeras
fr.o.m. årsskiftet 2001/2002. De prognoser som
har gjorts tyder på en positiv reallöneutveckling
under åren 1999 2001. Det är därför sannolikt
att följsamhetsindexeringen leder till en viss real
uppskrivning av pensionen. En sådan utveckling
påverkar politikområdet såtillvida att behovet av
pensionstillskott och bostadstillägg kan bli
mindre. För en närmare beskrivning av följsam-
hetsindexeringen hänvisas till bilagan Ålderspen-
sionssystemet vid sidan av statsbudgeten.
Garantipension för personer födda år 1937 eller
tidigare
Den 30 maj 2000 överlämnades propositionen
Garantipension för personer födda år 1937 eller
tidigare (prop. 1999/2000:127), till riksdagen. De
föreslagna reglerna innebär att grundskyddet
inom ålderspensioneringen, som i dag utgörs av
folkpension, pensionstillskott och särskilt
grundavdrag vid beskattning, skall ersättas med
en garantipension. Garantipensionen är kon-
struerad på ett sådant sätt att flertalet av berörda
pensionärer kommer att få en högre nettopen-
sion. Garantipensionen skall beskattas enligt
samma regler som gäller för ålderspensionärer
födda 1938 eller senare.
Information om det reformerade
ålderspensionssystemet
I det nya pensionssystemet har den enskilde
stora möjligheter att påverka sin framtida pen-
sion. Detta beror bl.a. på den s.k. livsinkomst-
principen. Även inom ramen för premiepen-
sionssystemet finns det möjlighet att påverka sin
framtida pension. Kunskaper om det nya syste-
met är en förutsättning för att den enskilde skall
kunna göra ett medvetet val om pensionen.
Eftersom systemet är baserat på livsinkomstprin-
cipen borde ökade kunskaper leda till att den en-
skilde väljer att arbeta mer och i högre åldrar.
Förutom att detta ger den enskilde högre pen-
sion är det gynnsamt för samhällsekonomin i
stort. Vidare torde en ökad kunskap om syste-
met ha förutsättningar att minska förekomsten
av svart arbete.
För att uppnå nämnda effekter anser rege-
ringen det vara en angelägen uppgift att öka all-
mänhetens kunskaper om pensionssystemet. I
tabellen 3.2 nedan redovisas kunskapsutveck-
lingen för åren 1998 2000. I dag är andelen som
upplever sig känna till det nya pensionssystemet
mycket eller ganska väl 37 procent av den vuxna
befolkningen mellan 18 och 62 år. För ett år
sedan var den andelen 33 procent och för två år
sedan 18 procent. Kunskapen om det nya syste-
met synes således öka stadigt.
Riksförsäkringsverket och de allmänna för-
säkringskassorna har tillsammans med Premie-
pensionsmyndigheten, PPM, ansvaret för infor-
mationen kring pensionssystemet. Riksförsäk-
ringsverket har beräknat utgifterna för informa-
tion under åren 2000 2003 till ca 110 miljoner
kronor.
Tabell 3.2 Kunskap om pensionssystemet
Kunskap om pensionssystemet
1998
1999
2000
Mycket/ganska väl
18%
33%
37%
Ganska dåligt
50%
50%
46%
Känner inte alls till
12%
10%
10%
Känner inte till nytt system
19%
8%
7%
Prisbasbeloppet minskas inte vid beräkning av
pensionsförmåner
Som ett led i budgetsaneringsprogrammet
minskades prisbasbeloppet från och med 1993
med 2 procent vid beräkning av pensionsför-
måner. Från och med 1999 skall inte någon mot-
svarande minskning göras. Därigenom har det
reala värdet av ålderspensionerna förstärkts. I be-
sparingssyfte har under 1990-talet dock även
andra åtgärder vidtagits som har inneburit att
hela förändringen av konsumentprisindex inte
fått fullt genomslag på pensionerna. Pensionärer
med de lägsta inkomsterna har emellertid som
kompensation för detta erhållit förbättringar i
form av bl.a. högre pensionstillskott och bo-
stadstillägg.
Förbättringar av bostadsstödet
År 1999 höjdes ersättningsnivån till 90 procent
av bostadskostnader mellan 100 kronor och
4 000 kronor. För en enskild pensionär med-
förde 1999 års höjning att ersättningen från
BTP-systemet maximalt steg med 195 kronor
per månad. I denna proposition föreslår rege-
ringen ytterligare förbättringar av bostadsstödet,
se vidare under avsnitt 3.7.1.
Översyn av schablonberäkning av
bostadskostnader
År 1999 gav regeringen Riksförsäkringsverket i
uppdrag att göra en översyn av reglerna avseende
schablonberäkning av bostadstillägg till pensio-
närer. I uppdraget ingick att undersöka rimlighet
och ändamålsenlighet.
Riksförsäkringsverket redovisade sitt uppdrag
den 10 mars 2000. Verket anser att det även fort-
sättningsvis finns behov av schablonberäknade
bostadskostnader. Det skulle bli administrativt
mycket betungande för försäkringskassorna och
även för pensionärerna om faktiska bostads-
kostnader skulle uppges, styrkas och kontrolleras
i varje enskilt fall. RFV avser dock att utreda
vidare om det är motiverat att ha det antal scha-
bloner som nu finns.
RFV anser vidare bl.a. att uppvärmningsscha-
blonen i framtiden bör beräknas annorlunda än
hittills. Schablonen baseras i dag på elpriser. Den
bör enligt verkets mening i stället beräknas uti-
från underlag som bygger på officiell statistik
över såväl elpriser som oljepriser.
Pensionstillskottet och det särskilda
bostadstillägget har höjts med 1,4 procentenheter
Regeringen konstaterade i propositionen Vissa
ändringar i läkemedelsförmånen m.m. (prop.
1998/99:106) att samhällets kostnader för läke-
medel ökar i en takt som inte är acceptabel. För
att motverka detta höjdes gränsen för högkost-
nadsskyddet på läkemedel. För den enskilda
konsumenten innebar detta en höjning av läke-
medelsutgifterna med högst 42 kronor per
månad. Regeringens uppfattning var dock att
pensionärer med de lägsta pensionerna borde
skyddas från den nämnda utgiftsökningen. Med
anledning av detta höjdes pensionstillskottet och
det särskilda bostadstillägget till pensionärerna
med 1,4 procentenheter. Det särskilda grund-
avdraget till folkpensionärer anpassades till änd-
ringen av pensionstillskottet. Höjningen var en-
ligt beslutet tillfällig och skulle upphöra den
30 november 2000. I proposition Anpassningar i
ålderspensionssystemet inför 2001, m.m. (prop.
1999/2000:138) konstaterades emellertid att de
skäl som låg bakom höjningen kvarstod. Med
anledning av detta har regeringen i samma pro-
position föreslagit att höjningen skall perma-
nentas.
Förmåner som angränsar till det reformerade
ålderspensionssystemet
Under våren 2000 beslutade riksdagen om nya
regler för efterlevandepension enligt propositio-
nen Efterlevandepensioner och efterlevandestöd
till barn (1999/2000:91). De nya reglerna innebär
att ett efterlevandepensionsunderlag som an-
knyts till det reformerade ålderspensionssyste-
met skall användas vid beräkning av inkomst-
grundade efterlevandepensioner. Vidare skall
tiden för omställningspension förlängas från sex
månader till tio månader alternativt till 22 måna-
der om den avlidne efterlämnar barn mellan 12
och 18 år. I propositionen aviseras vidare om en
ytterligare förlängning av omställningspensionen
till 12 respektive 24 månader 2005. Förmånen
särskild efterlevandepension skall avvecklas.
Riksförsäkringsverket har under berednings-
arbetet meddelat att tiden fram till 2003 krävs för
nödvändiga systemanpassningar. De nya reglerna
om efterlevandepension träder med anledning
härav i kraft den 1 januari 2003.
I april 1999 presenterade BTP-utredningen
sitt betänkande Inkomstprövning av bostads-
tillägg till pensionärer (SOU 1999:52). Utred-
ningen lämnar bland annat förslag till hur in-
komst skall beräknas och hur inkomst skall
reducera bostadstillägget. Proposition om nytt
system för bostadsstöd är planerad till våren
2001.
3.5.2 Statliga insatser utanför
politikområdet
Skatteavvikelser
Samhällets stöd inom utgiftsområde 11 redovisas
i huvudsak som anslag på statsbudgetens utgifts-
sida. Vid sidan av detta finns dock även stöd på
statsbudgetens inkomstsida i form av olika sär-
regler i skattelagstiftningen. Dessa stöd brukar
betecknas som saldopåverkande skatteavvikelser.
De kan t.ex. syfta till att påverka hushållens och
företagens inkomster eller priser. Skatteför-
månerna kan vara motiverade av fördelningspo-
litiska eller andra skäl. Om en sådan förmån på
budgetens inkomstsida slopas leder detta till en
budgetförstärkning för den offentliga sektorn.
En brist i den traditionella redovisningen av
anslag är att den inte beaktar den samtidiga före-
komsten av skattepliktiga och icke skattepliktiga
transfereringar på budgetens utgiftssida. Bland-
ningen av skattepliktiga och icke skattepliktiga
transfereringar medför att kostnaden för dessa
stöd inte är direkt jämförbara.
I tabell 3.3 anges bl.a. hur mycket bostads-
tilläggen till pensionärer skulle behöva höjas för
att hushållens disponibla inkomster inte ska på-
verkas av en skattebeläggning. Skattebefrielsen
för olika offentliga transfereringar brukar be-
tecknas som icke saldopåverkande skatteav-
vikelser.
Tabell 3.3 Skatteavvikelser
Miljarder kronor
Namn på skatteavvikelsen
Skatteavvikelse
brutto 1999
Skatteavvikelse
brutto 2000
Skatteavvikelse
netto 1999
Skatteavvikelse
netto 2000
Saldopåverkande avvikelser
Pensionskostnader för arbetstagare
8,24
8,02
4,64
4,57
Avdrag för pensionspremier
0,15
0,18
0,08
0,10
Avsättning för pensionalstiftelser
Avkastningsskatt
13,79
16.63
9,66
11,64
S:a saldopåverkande avvikelser
22,18
24,83
14,38
16,31
Icke saldopåverkande avvikelser
Bostadstillägg till pensionärer (BTP)
5,85
5,75
0,00
0,00
Särskilt grundavdrag för pensionärer
15.87
15.52
0,00
0,00
S:a icke saldopåverkande avvikelser
21,72
21,27
0,00
0,00
Saldopåverkande avvikelser
Enligt inkomstskattelagen skall arbetsgivarens
kostnader inte tas upp till beskattning hos ar-
betstagaren om kostnaderna avser tryggande av
pension genom avsättning eller pensionsförsäk-
ring inom vissa ramar. Eftersom avsättningen ut-
gör ersättning för utfört arbete ligger ersätt-
ningen till grund för särskild löneskatt. Skatte-
avvikelsen vad gäller inkomstskatten beror på
skillnaden i marginalskatter vid avsättning och
utbetalning av pension.
Avdrag får göras för erlagda pensionspremier.
Avdragen är begränsade beloppsmässigt och får i
normalfallet ej överstiga ett halvt prisbasbelopp
eller 10 procent av inkomsten. Om marginal-
skatten vid utbetalningen av pensionen är lägre
än vid inbetalningen av premien uppstår en av-
vikelse. Skatteavvikelsen avser inkomstskatt.
Arbetsgivare har rätt att göra avdrag för medel
som avsatts till personalstiftelse för tryggande av
pensionsutfästelse. Visst undantag finns för
fåmansföretag med mindre än 30 årsarbetskraf-
ter. Stiftelsen är mer förmånligt beskattad än nä-
ringsidkaren. Skatteavvikelsen avser inkomst-
skatt.
Avkastningen på medel reserverade för pen-
sionsändamål beskattas lägre än annan avkast-
ning på kapital. Avvikelsen uppkommer dels i
näringsverksamhet, genom bolagens egna reser-
veringar och fonderingar i försäkringsbolag, dels
i kapital genom det individuella pensions-
sparandet. Skattesatsen är satt till 15 procent på
en schablonberäknad avkastning.
Icke saldopåverkande avvikelser
Ersättning i form av bostadstillägg till pensionä-
rer är skattefri. Skatteavvikelsen avser inkomst-
skatt.
Grundavdraget för skattskyldiga med folk-
pension (ålderspension, förtidspension, änke-
pension m.m.) avviker från det grundavdrag som
aktiva skattskyldiga är berättigade till. Det sär-
skilda grundavdraget är lika med folkpensionens
grundbelopp plus pensionstillskott och reduceras
med ökad pensionsinkomst. Avdraget kan dock
aldrig vara lägre än det avdrag som förvärvsaktiva
skattskyldiga erhåller. Avvikelsen avser inkomst-
skatt. Det särskilda grundavdraget avskaffas i och
med att en beskattad garantipension införs år
2003.
3.6 Resultatbedömning
Målet för politikområdet som angavs i budget-
propositionen för 2000 var att ge ekonomiskt
stöd till äldre och efterlevande.
3.6.1 Resultat
Vid saneringen av statens finanser gjordes om-
fattande besparingar som även drabbade pensio-
närerna. Besparingarna bestod av såväl generella
åtgärder på pensionsområdet genom en begrän-
sad uppräkning av prisbasbeloppet som mer
selektiva förändringar i form av försämrade reg-
ler för bostadstilläggen till pensionärer m.m. För
att inte besparingarna skulle slå mot de sämst
ställda pensionärerna har dock riktade förbätt-
ringar genomförts i form av förbättrat särskilt
bostadstillägg och höjt pensionstillskott. Där-
efter har förbättringar gjorts i form av förbättrat
bostadstillägg och höjd pension.
Mot bakgrund av besparingarna i början av
1990-talet (prop. 1994/95:25, 1993/94:196,
1994/95:50 och 1994/95:70) gav riksdagen rege-
ringen i uppdrag att analysera levnadsnivån för
pensionärerna (bet. 1994/95:FiU1, rskr
1994/95:145, mom. 46 om bostadstillägg till pen-
sionärer).
I mom. 44 i samma betänkande begär riks-
dagen en analys av effekterna av förändringarna i
basbeloppsberäkningen. Med anledning av bl.a.
riksdagsuppdragen har tre undersökningar av-
seende ålderspensionärernas ekonomiska situa-
tion genomförts under 1990-talet. De två första,
De äldres ekonomiska standard år 1993 (Ds
1993:93) och Pensionärerna och den ekonomiska
krisen (Välfärdsprojektets skriftserie nr 1),
analyserade pensionärernas ekonomi avseende
inkomster, förmögenhet och skatter. I den tredje
undersökningen Sämre för mig Bättre för oss
(Ds 1999:5) har hänsyn också kunnat tas till de
kommunala avgifterna. Regeringen redovisade
vissa delar av promemorian i budgetproposi-
tionen för 2000. Av den senare promemorian
framgår att pensionärerna som kollektiv ökade
sin inkomststandard i förhållande till andra
grupper under 1990-talet. Detta förhållande
beror bland annat på att nyblivna pensionärer i
genomsnitt har högre ATP-poäng, och därmed
högre inkomster, än de som redan finns i eller
lämnar gruppen. En ytterligare omständighet
som orsakat att pensionärskollektivet ökat sina
inkomster relativt sett är att personer i yrkes-
verksam ålder drabbades hårdare än pensionärer-
na av saneringsprogrammet under 1990-talet.
Även om pensionärerna i förhållande till andra
grupper sålunda ökade sin inkomststandard un-
der 1990-talet, innebar självfallet det omfattande
saneringsprogrammet som genomfördes eko-
nomiska påfrestningar också för många pensio-
närer. Promemorian Sämre för mig Bättre för
oss, slår emellertid fast att de sämst ställda pen-
sionärerna klarat sig relativt bra. Den främsta
förklaringen till detta är, enligt promemorian,
konstruktionen av det särskilda bostadstillägget
(SBTP). Denna förmån riktar sig till pensionärer
med höga boendekostnader och låga inkomster.
Under senare delen av 1990-talet genomfördes
vidare en rad förbättringsåtgärder för pensio-
närerna. Exempel på sådana åtgärder är beslutet
att inte minska prisbasbeloppet vid beräkning av
pensionsförmåner och höjningen av ersättnings-
graden för BTP i två steg till det 1999 gällande 90
procent. Som tidigare har nämnts höjdes även
nivån på pensionstillskottet med 1,4 procent-
enheter i juni 1999. Dessa åtgärder resulterade i
stärkt köpkraft för många pensionärer. Eftersom
kvinnor är överrepresenterade i den grupp av
pensionärer som har det sämst ställt har åtgär-
derna i första hand kommit kvinnor till godo.
Vad gäller begränsningen i uppräkningen av
prisbasbeloppet har detta främst haft betydelse
för pensionerna, som direkt styrs av basbeloppet.
Därutöver påverkar prisbasbeloppet bl.a. in-
tjänande av pensionspoäng, vissa skatteregler,
studiemedel samt begränsningsregler inom
socialförsäkringen. Den klart dominerande
effekten har dock prisbasbeloppet på pensioner-
na och det var också effekterna på dessa som
nästan uteslutande utgjorde besparingen.
Begränsningen av prisbasbeloppet har i och
med den höjda pensionen för 1999 och den
numer fulla uppräkningen av basbeloppet fått en
minskad betydelse. Fortfarande kvarstår dock en
mindre effekt av den tidigare begränsningen av
prisbasbeloppet innebärande att basbeloppet är
ca 2 procent lägre än vad som annars skulle ha
varit fallet. En ytterligare redovisning av utveck-
lingen av prisbasbeloppet samt dess påverkan på
pensionerna finns redovisad i budgetpropositio-
nerna för åren 1998 och 1999 (prop. 1997/98:1
resp. 1998/99:1).
Här bör vidare nämnas att prisbasbeloppet i
och med det reformerade ålderspensionssyste-
met får en mer begränsad roll. För inkomstrela-
terade pensioner gäller fr.o.m. 2002 att dessa
kommer att följsamhetsindexeras. Pensionerna
följer därmed med automatik lönetillväxten. Som
nämns i bilagan Ålderspensionssystemet vid
sidan av statsbudgeten innebär detta med stor
säkerhet att ATP kommer att räknas upp realt
2002, vilket ytterligare minskar effekten av den
tidigare reduceringen av basbeloppet. Pensio-
närer utan ATP får dock inte del av detta. För
pensionärer med låg ATP föreslås däremot i
denna proposition stora satsningar på bostads-
stödet.
I och med de tre rapporterna och redovis-
ningen i senare års budgetpropositioner är riks-
dagens uppdrag utfört.
Resultatet av de statliga insatser som gjorts
inom politikomådet är att det mål som sattes upp
för 1999 har uppfyllts.
3.6.2 Analys och slutsatser
Genom fempartiöverenskommelsen i juni 1999
har Sverige fått ett ekonomiskt och politiskt sta-
bilt pensionssystem. Därigenom kan pensio-
nerna för framtida ålderspensionärer tryggas och
allmänhetens förtroende för pensionssystemet
upprätthållas.
När ekonomin nu har vänt och statens finan-
ser är i balans har ett prioriterat område för rege-
ringen varit att ytterligare förbättra villkoren för
vissa pensionärsgrupper.
Trots de åtgärder som sålunda har vidtagits (se
ovan) är regeringen medveten om att det alltjämt
finns pensionärsgrupper som har en besvärlig
ekonomisk situation. Det finns därför skäl för att
föreslå ytterligare åtgärder som i första hand skall
ta sikte på de pensionärer som har det sämst
ställt. I denna grupp återfinns i hög utsträckning
kvinnor. Undersökningar har också visat att det i
första hand är pensionärer som har höga boen-
dekostnader som finns representerade i gruppen
som har det sämst ställt. Genom att förbättra
villkoren för bostadsstöd uppnås således ett till-
fredsställande resultat för de aktuella pensionärs-
grupperna. En höjning av den övre boendekost-
nadsgränsen för bostadstillägg och särskilt
bostadstillägg är därför en högt prioriterad regel-
ändring för politikområdet. Vidare bör det s.k.
golvet på 100 kronor slopas.
Konstruktionen i SBTP-systemet med en ga-
ranterad skälig levnadsnivå var, som tidigare
nämnts, till nytta för pensionärer med små mar-
ginaler under saneringsåren på 1990-talet. Den
skäliga levnadsnivån är i dag 3 770 kronor per
månad för en ensamstående pensionär och 3 123
kronor för en som är gift. En prioriterad åtgärd
för regeringen är nu att gränsen för den skäliga
levnadsnivån höjs.
I vårbudgeten 2000 beslutade riksdagen om att
utgiftsområdet skall tillföras 30 miljoner kronor
för att göra inkomstprövningen av änkepensio-
nerna generösare och enklare. Den närmade ut-
formningen skall beredas i samband med arbetet
om ett nytt system för bostadsstöd till pensio-
närer. I denna beredning skall även beaktas möj-
ligheterna att höja åldersgränsen för när ett barn
skall anses vara självförsörjande från 18 år till 20
år. Härutöver föreslår regeringen att ytterligare
30 miljoner kronor avsätts för åtgärder inom
SBTP-systemet. Regeringen avser att lämna för-
slag i ovan nämnda frågor under 2001.
3.7 Förslag till vissa regeländringar
3.7.1 Bostadstillägg och särskilt
bostadstillägg till pensionärer
Regeringens förslag: Boendekostnader upp till
4 500 kronor per månad skall berättiga till bo-
stadstillägg till pensionärer.
Gränsen för skälig boendekostnad vid beräk-
ning av särskilt bostadstillägg till pensionärer
skall höjas från 5 200 kronor till 5 700 kronor per
månad. Samtidigt skall gränsen för skälig lev-
nadsnivå höjas med 6 procentenheter från 123,4
procent till 129,4 procent av prisbasbeloppet för
den som är ensamstående och från 102,4 procent
till 108,4 procent av prisbasbeloppet för den som
är gift.
Skälen för regeringens förslag: Bostadstillägget
till pensionärer (BTP) infördes 1995 och ersatte
då det kommunala bostadstillägget. Den högsta
bostadskostnaden som då ersattes av BTP, det
s.k. BTP-taket, var 4 000 kronor per månad.
Någon höjning av taket för BTP har därefter inte
skett. Detta har för pensionärer med höga boen-
dekostnader inneburit att någon ersättning i
form av BTP inte har utgetts för boendekost-
nadshöjningar till den del boendekostnaden
överstigit 4 000 kronor per månad. Detta har för
pensionärer med höga boendekostnader medfört
att BTP täckt en allt mindre del av boende-
kostnaden.
Regeringen konstaterar att det finns grupper
inom pensionärskollektivet som har en besvärlig
ekonomisk situation. Genom att förbättra villko-
ren för bostadsstödet träffar man dessa grupper
på ett tillfredsställande sätt. Regeringen föreslår
därför att den undre gränsen i BTP-systemet på
100 kronor slopas och att den övre gränsen höjs
från 4 000 kronor till 4 500 kronor per månad.
För de allra flesta pensionärer med bostadstillägg
innebär förändringarna höjd ersättning med
mellan 1 080 kronor och 6 480 kronor per år.
Utöver det ordinarie bostadstillägget finns ett
särskilt bostadstillägg till pensionärer (SBTP).
Denna förmån är utformad så att pensionären är
garanterad skälig levnadsnivå efter betald boen-
dekostnad upp till en viss nivå. För närvarande
uppgår denna gräns till 5 200 kronor per månad.
Regeringen föreslår av samma skäl som angetts
ovan att taket i SBTP-systemet höjs till 5 700
kronor per månad samt att gränsen för skälig
levnadsnivå höjs med 6 procentenheter från
123,4 procent av prisbasbeloppet till 129,4 pro-
cent för den som är ensamstående och från 102,4
procent av prisbasbeloppet till 108,4 procent för
den som är gift. För en pensionär med SBTP
innebär förändringen höjd ersättning med mellan
2 400 kronor och 8 400 kronor per år.
Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari
2001 och beräknas kosta 863 miljoner kronor
budgetåret 2001, 845 miljoner kronor 2002 och
827 miljoner kronor 2003.
3.7.2 Förlängning av möjligheterna för
kommunerna att betala ut
kompletterande bostadstillägg
Regeringens förslag: Kommunerna skall ges fort-
satt möjlighet att betala ut kompletterande bo-
stadstillägg till det statliga bostadstilläget under
åren 2001 och 2002.
Skälen för regeringens förslag: År 1995 förstat-
ligades bostadsstödet till pensionärer. Det re-
formerade systemet medförde omfördelningar
mellan pensionärerna. Med anledning härav in-
fördes vissa övergångsbestämmelser. Över-
gångsbestämmelserna innebär bland annat att en
kommun med egna medel får betala ut komp-
letterande stöd till pensionärer utöver det bo-
stadstillägg som anges i lagen om bostadstillägg
till pensionärer.
Enligt nuvarande regler skall kommunernas
möjlighet att betala ut det kommunala bostads-
tillägget (KBT) upphöra 2001. Ett skäl till detta
var att det tidigare gjordes bedömningen att nya
regler för såväl garantipension som bostadsstöd
till pensionärer skulle träda i kraft 2001. KBT
skulle därmed upphöra vid en tidpunkt då det
skulle ske andra ändringar i regelverken. På
grund av att ikraftträdandet av dessa regelverk
har skjutits upp föreslår regeringen en förläng-
ning av kommunernas möjligheter att betala ut
kompletterande bostadstillägg under åren 2001
och 2002.
3.8 Budgetförslag
3.8.1 20:1 Ålderspensioner
Tabell 3.4 Anslagsutveckling 20:1 Ålderspensioner
Tusental kronor
1999
Utfall
11 551 975
Anslags-
sparande
101 937
2000
Anslag
10 826 000
Utgifts-
prognos
10 900 000
2001
Förslag
10 197 000
2002
Beräknat
9 573 000
2003
Beräknat
26 336 000
Anslaget omfattar ålderspension från folkpen-
sioneringen för de pensionärer som inte har
ATP, pensionstillskott till ålderspension, barn-
tillägg till ålderspension och hustrutillägg samt
särskilt pensionstillägg för långvarig vård av sjukt
och handikappat barn. Folkpension till ATP-
pensionärer finansieras fr.o.m. 1999 från AP-
fonden.
Utgiftsstyrande faktorer för anslaget är i
första hand prisbasbeloppets utveckling, befolk-
ningsutvecklingen samt utvecklingen av den
genomsnittliga pensionsnivån i ATP-systemet.
Utgifterna för anslaget uppgick budgetåret
1999 till 11 552 miljoner kronor. Anslagsbe-
loppet var 11 574 miljoner kronor. Anslaget be-
räknas för budgetåret 2000 överskridas med 74
miljoner kronor. Kvarvarande anslagssparande
uppgår därmed till ca 28 miljoner kronor.
År 1999 uppgick folkpensionen för en ensam-
stående pensionär till 96 procent av prisbasbe-
loppet och för en gift ålderspensionär till 78,5
procent. Ålderspensionärer med låg eller ingen
ATP har rätt till pensionstillskott. Pensionstill-
skottet reduceras med ATP-beloppet krona för
krona. Pensionstillskottet till ålderspensione-
ringen höjdes den 1 juni 1999 med 1,4 procent-
enheter till 56,9 procent av prisbasbeloppet.
I proposition Garantipension för personer
födda år 1937 eller tidigare (prop.
1999/2000:127) föreslår regeringen att den bo-
sättningsbaserade folkpensionen, pensionstill-
skottet och det särskilda grundavdraget skall er-
sättas av en garantipension. Bruttoutgifterna
totalt för sådan s.k. övergångsvis garantipension
beräknas uppgå till 26 miljarder 2003. Folkpen-
sionen finansieras i dag delvis med skattemedel,
delvis med avgifter. Från och med 2003 kommer
den bosättningsbaserade folkpensionen helt att
utbetalas i form av garantipension och finansieras
med allmänna skattemedel. Detta förhållande
leder till ökade utgifter på anslaget. Utgifterna
för AP-fonden minskar i motsvarande omfatt-
ning.
Antalet ålderspensionärer har ökat något de
senaste åren. Detta beror bland annat på en ök-
ning av antalet personer med förtida uttag. An-
talet ålderspensionärer utan ATP minskar dock
stadigt på grund av ATP-systemets tillväxt. År
1999 var detta antal ungefär 247 000. För åren
2001 och 2003 beräknas antalet till 220 000
respektive 195 000. Samtidigt minskar antalet
pensionärer med pensionstillskott. Trenden att
de nyblivna pensionärerna i genomsnitt har
högre ATP jämfört med de äldre generationerna
beräknas fortsätta. Detta innebär således att allt
färre personer kommer att helt sakna ATP eller
ha en så låg sådan pension att pensionstillskott
kan vara aktuellt.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 10 197 000 000 kronor anvisas under
anslaget 20:1 Ålderspensioner för 2001. För 2002
och 2003 beräknas anslaget till 9 573 000 000
respektive 26 336 000 000 kronor.
3.8.2 20:2 Efterlevandepensioner till
vuxna
Tabell 3.5 Anslagsutveckling 20:2 Efterlevandepensioner
till vuxna
Tusental kronor
1999
Utfall
12 659 299
Anslags-
sparande
104 451
2000
Anslag
12 885 000
1
Utgifts-
prognos
12 879 000
2001
Förslag
13 141 000
2002
Beräknat
13 481 000
2003
Beräknat
14 834 000
1 I tilläggsbudget har 103 000 tkr överförts till 20:4 Delpension.
Anslaget omfattar folkpension och pensions-
tillskott i form av omställningspension, förlängd
omställningspension, särskild efterlevandepen-
sion och änkepension. Från och med budgetåret
1999 ingår även tilläggspension i form av efter-
levandepension som en del av anslaget.
De utgiftsstyrande faktorerna för anslaget är
främst prisbasbeloppsutvecklingen samt antalet
kvinnor som är berättigade till änkepension. An-
slaget har tidigare finansierats med allmänna
skattemedel. Från och med budgetåret 1999 sker
finansieringen med en ny efterlevandepensions-
avgift.
Utgifterna för anslaget uppgick 1999 till
12 659 miljoner kronor. Anslaget var uppfört
med 12 736 miljoner kronor. På grund av över-
skridande på anslaget 20:4 Delpension minskades
anslaget för 1999 med 103 miljoner kronor. An-
slaget beräknas för 2000 underskridas med
6 miljoner kronor, vilket innebär att anslags-
sparandet ökar till 110 miljoner kronor.
År 1999 utgavs omställningspension, förlängd
omställningspension samt hel särskild efter-
levandepension och oreducerad änkepension
med 90 procent av prisbasbeloppet. Den som har
låg eller ingen ATP kan dessutom få pensions-
tillskott. Från och med den 1 juni 1999 uppgår
pensionstillskottet till 62,9 procent av prisbas-
beloppet.
Under våren 2000 har beslutats om nya regler
för efterlevandepensioneringen i enlighet med
propositionen Efterlevandepensioner och efter-
levandestöd till barn (prop. 1999/2000:91). Reg-
lerna för efterlevandepensioneringen anpassas
därmed till det nya ålderspensionssystemet. De
nya reglerna innehåller såväl ett grundskydd i
form av garantipension som en inkomstbaserad
del (se vidare avsnitt 3.5). Reglerna föreslås träda
i kraft 2003 och beräknas öka utgifterna för 2003
med maximalt 800 miljoner kronor.
Under 1999 var det i medeltal 392 500 änkor
som uppbar änkepension från ATP. Detta antal
ökade sakta fram till och med 1998 men har nu
vänt. Under 1999 minskades antalet med drygt
1 000 personer. Denna trend antas fortsätta
också de närmaste åren. Medelbeloppet för folk-
pensionsförmånen minskar beroende på över-
gångsreglerna och inkomstprövningen. Medel-
beloppet påverkas också av regeländringar inom
BTP-systemet. Höjningen av BTP 1999 med-
förde därför att medelbeloppet inte minskade så
kraftigt detta år. För pensionstillskott till änke-
pension finns ungefär samma utvecklings-
mönster som för folkpensionsförmånen. Be-
hovet av pensionstillskott minskar således
stadigt. De totala utgifterna för anslaget för-
väntas emellertid öka bl.a. beroende på de höjda
genomsnittliga ATP-nivåerna.
Regeringen föreslår mot bakgrund av ovan-
stående att 13 141 000 000 kronor anvisas under
anslaget 20:2 Efterlevandepensioner till vuxna för
2001. För 2002 och 2003 beräknas anslaget till
13 481 000 000 respektive 14 834 000 000
kronor.
3.8.3 20:3 Bostadstillägg till pensionärer
Tabell 3.6 Anslagsutveckling 20:3 Bostadstillägg till pen-
sionärer
Tusental kronor
1999
Utfall
9 939 637
Anslags-
sparande
410 063
2000
Anslag
9 682 000
Utgifts-
prognos
9 638 000
2001
Förslag
10 264 000
2002
Beräknat
9 967 000
2003
Beräknat
9 667 000
Anslaget omfattar bostadstillägg till pensionärer
(BTP) och särskilt bostadstillägg till pensionärer
(SBTP). Anslaget finansieras med allmänna
skattemedel. De utgiftsstyrande faktorerna för
anslaget är främst prisbasbeloppsutvecklingen,
boendekostnadsutvecklingen och utvecklingen
av medelpensionen i ATP-systemet.
Utgifterna för anslaget uppgick 1999 till 9 940
miljoner kronor. Anslagsbeloppet uppgick för
samma år till 9 867 miljoner kronor. Över-
skridandet beror i huvudsak på att ersättnings-
graden för BTP höjdes 1999. Anslaget beräknas
för 2000 underskridas med 44 miljoner kronor
vilket medför att anslagssparandet ökar med
samma belopp. Anslagssparandet uppgår därefter
till 454 miljoner kronor.
År 1999 kunde BTP utges med maximalt 90
procent av bostadskostnaden mellan 100 kronor
och 4 000 kronor per månad. Bostadstillägget är
inkomstprövat och reduceras med 40 procent av
årsinkomsten upp till ett och ett halvt prisbas-
belopp och med 45 procent av inkomsten där-
över. Det särskilda bostadstillägget betalas ut
som en utfyllnad om inkomsten efter det att bo-
stadskostnaden är betald understiger nivån för
vad som kan anses som skäligt. Särskilt bostads-
tillägg betalas upp till en viss skälig levnadsnivå.
År 1998 var denna nivå 122 procent av prisbas-
beloppet för en ensamstående och 101 procent av
prisbasbeloppet för en gift pensionär. Beloppet
för den skäliga levnadsnivån höjdes i juni 1999
med 1,4 procentenheter i samband med höj-
ningen av pensionstillskottet. I denna propo-
sition föreslår regeringen ytterligare förbätt-
ringar av bostadsstödet (se vidare under avsnitt
3.8.1).
Antalet BTP-tagare har minskat på senare år.
Den största nedgången har skett bland ålders-
pensionärer men även antalet förtidspensionärer
med BTP har minskat något. Utvecklingen kan
förklaras med att pensionsinkomsterna i regel är
högre bland nyblivna pensionärer jämfört med
de personer som sedan tidigare lyfter ålders- eller
förtidspension. Den dominerande trenden är att
antalet BTP-tagare minskar också framöver.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-
ringen att 10 264 000 000 kronor anvisas under
anslaget 20:3 Bostadstillägg till pensionärer för
2001. För 2002 och 2003 beräknas medelsbe-
hovet till 9 967 000 000 respektive 9 667 000 000
kronor.
3.8.4 20:4 Delpension
Tabell 3.7 Anslagsutveckling 20:4 Delpension
Tusental kronor
1999
Utfall
299 124
Anslags-
sparande
-24 010
2000
Anslag
225 800
1
Utgifts-
prognos
197 500
2001
Förslag
177 600
2
2002
Beräknat
128 900
2
2003
Beräknat
67 000
2
1 Varav 103 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpro-
positionen 2000.
2 Anslagsbeloppen belastas med statlig ålderspensionsavgift med 16 169 tkr
för 2001, med 11 729 tkr för 2002 och med 6 096 tkr för 2003.
Anslaget omfattar delpension och är ett nytt an-
slag under detta utgiftsområde fr.o.m. budgetåret
1999. Delpensionsavgiften har avskaffats fr.o.m.
1999 och numera finansieras anslaget med
allmänna skattemedel. Eftersom delpension ger
pensionsrätter i det reformerade ålderspensions-
systemet skall anslaget belastas med statliga
ålderspensionsavgifter.
För budgetåret 1999 uppgick kostnaderna till
299,1 miljoner kronor. Anslagsbeloppet uppgick
till 259,4 miljoner kronor samma år. Orsaken till
överskridandet berodde på fel i de databaser som
Riksförsäkringsverket använt och som legat till
grund för regeringens bedömning av anslags-
beloppet. Regeringen har finansierat över-
skridandet dels genom utnyttjande av anslags-
sparande och möjlig anslagskredit, dels genom
att minska anslaget 20:2 Efterlevandepensioner
till vuxna. Anslaget för 2000 på 225,8 miljoner
kronor beräknas underskridas med ca 28
miljoner kronor.
Delpensionsförsäkringen har haft som syfte
att möjliggöra en successiv övergång från för-
värvsarbete till livet som pensionär. Den 1 juli
1994 ändrades reglerna inom delpensionsförsäk-
ringen. Detta innebar att omfattningen av den
arbetstidsminskning som kompenserades genom
delpension minskades till tio timmar och att för-
säkringens kompensationsgrad sänktes från 65
procent till 55 procent. Med denna regeländring
inleddes en nedåtgående tendens av den totala
utbetalningen av delpension. De två senaste åren
har dock denna tendens successivt planats ut.
Ålderspensionssystemet i sig ger i framtiden
stort utrymme för uttag av partiell ålderspension
i kombination med fortsatt förvärvsarbete såväl
före som efter 65 års ålder. Delpensionssystemet
kommer därför successivt att avvecklas och nya
delpensioner kommer inte att beviljas efter år
2000.
Regeringen föreslår mot bakgrund av vad som
redovisats ovan att 177 600 000 kronor anvisas
under anslaget 20:4 Delpension för 2001. För
2002 och 2003 beräknas anslaget till 128 900 000
respektive 67 000 000 kronor.
Bilaga
Nya anslagsbenämningar
Bilaga
Nya anslagsbenämninga
Av tabellen nedan framgår benämningen på
anslagen åren 2000 och 2001. Syftet med tabellen
är att underlätta övergången till de nya
benämningar som följer av att politikområden
införts.
Tabell 1.1 Anslagsbenämningar 2000 och 2001
Benämning 2000
Benämning 2001
Anslagets namn
A1
20:1
Ålderspensioner
A2
20:2
Efterlevandepensioner till vuxna
A3
20:3
Bostadstillägg till pensionärer
A4
20:4
Delpension
Senaste lydelse 1998:1769.
Senaste lydelse 1998:1769.
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 11
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 11
2
5
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 11
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 11
8
7
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 11
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 11
20
19
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 11
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 11
2
21