Totalförsvar
6
Förslag till statsbudget för 2001
Totalförsvar
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 11
2 Utgiftsområde 6 15
2.1 Omfattning 15
3 Försvarspolitik 17
3.1 Omfattning 17
3.2 Utgiftsutveckling 18
3.3 Mål .19
3.4 Politikens inriktning 19
3.5 Beredskapskredit för totalförsvaret 20
3.6 IT-system 20
3.7 Insatser 21
3.8 Resultatbedömning 22
3.9 Det militära försvaret 23
3.9.1 Omfattning 23
3.9.2 Utgiftsutvecklingen 23
3.9.3 Resultatbedömning 23
3.9.4 Inriktning 37
3.9.5 Revisionens iakttagelser 53
3.9.6 Budgetförslag 53
3.9.6.1 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m. 53
3.9.6.2 6:2 Fredsfrämjande truppinsatser 54
3.9.6.3 6:3 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling 54
3.10 Det civila försvaret 57
3.10.1 Omfattning 57
3.10.2 Utgiftsutvecklingen 57
3.10.3 Mål 58
3.10.4 Resultatbedömning 58
3.10.4.1 Modell för resultatbedömning 58
3.10.4.2 Resultat 58
3.10.4.3 Analys och slutsatser 68
3.10.5 Inriktning för 2001 73
3.10.6 Revisionens iakttagelser 75
3.10.7 Budgetförslag 75
3.10.7.1 6:4 Funktionen Civil ledning 76
3.10.7.2 6:5 Funktionen Försörjning med industrivaror 77
3.10.7.3 6:6 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst 78
3.10.7.4 6:7 Funktionen Psykologiskt försvar 80
3.10.7.5 6:8 Funktionen Ordning och säkerhet 81
3.10.7.6 6:9 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. 82
3.10.7.7 6:10 Funktionen Telekommunikationer m.m. 83
3.10.7.8 6:11 Funktionen Postbefordran 85
3.10.7.9 6:12 Funktionen Transporter 86
3.10.7.10 6:13 Funktionen Energiförsörjning 87
3.11 Totalförsvarsgemensamma verksamheter 89
3.11.1 Resultatbedömning 89
3.11.2 Inriktning 92
3.11.3 Revisionens iakttagelser 93
3.11.4 Budgetförslag 93
3.11.4.1 Försvarets materielverk 93
3.11.4.2 6:14 Totalförsvarets pliktverk 95
3.11.4.3 6:15 Försvarshögskolan 95
3.11.4.4 6:16 Försvarets radioanstalt 96
3.11.4.5 6:17 Totalförsvarets forsknings- institut 96
3.11.4.6 6:18 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret
97
3.11.4.7 6:19 Nämnder m.m. 98
4 Politikområde Skydd mot olyckor 99
4.1 Omfattning 99
4.2 Utgiftsutveckling 100
4.3 Mål 100
4.4 Politikens inriktning 100
4.5 Utveckling av IT-system 101
4.6 Insatser 101
4.6.1 Insatser inom politikområdet 101
4.6.2 Insatser utom politikområdet 103
4.7 Resultatbedömning 103
4.7.1 Analys och slutsatser 105
4.8 Revisionens iakttagelser 106
4.9 Budgetförslag 106
4.9.1 7:1 Kustbevakningen 106
4.9.2 7:2 Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot jordskred och
andra naturolyckor m.m. 108
4.9.3 7:3 Statens räddningsverk: Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst
m.m. 109
4.9.4 7:4 Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor 110
4.9.5 7:5 Brandfarliga och explosiva varor 112
5 Kustbevakningens övriga verksamheter 115
5.1 Inledning 115
5.2 Inriktning 115
5.3 Insatser 115
5.4 Resultatbedömning 116
5.5 Analys och slutsatser 116
Bilaga 1 Sammanfattning av genomförd verksamhet inom
materielområdet
under 1999
Bilaga 2 Objeksramar
Bilaga 3 Förkortningar
Bilaga 4 Nya anslagsbeteckningar
Tabellförteckning
Anslagsbelopp 13
Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet 15
Tabell 3.1 Utgiftsutveckling 18
Tabell 3.2 Anslagsutveckling 53
Tabell 3.3 Beräkning av anslaget för 2001 54
Tabell 3.4 Anslagsutveckling 54
Tabell 3.5 Beräkning av anslaget för 2001 54
Tabell 3.6 Anslagsutveckling 54
Tabell 3.7 Investeringsplan 55
Tabell 3.8 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser 55
Tabell 3.9 Beräkning av anslaget för 2001 56
Tabell 3.10 Anslagsutveckling 76
Tabell 3.11 Investeringsplan 76
Tabell 3.12 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 76
Tabell 3.13 Beräkning av anslaget för 2001 77
Tabell 3.14 Anslagsutveckling 77
Tabell 3.15 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 78
Tabell 3.16 Beräkning av anslaget för 2001 78
Tabell 3.17 Anslagsutveckling 78
Tabell 3.18 Investeringsplan 79
Tabell 3.19 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 80
Tabell 3.20 Beräkning av anslaget för 2001 80
Tabell 3.21 Anslagsutveckling 80
Tabell 3.22 Beräkning av anslaget för 2001 81
Tabell 3.23 Anslagsutveckling 81
Tabell 3.24 Beräkning av anslaget för 2001 81
Tabell 3.25 Anslagsutveckling 82
Tabell 3.26 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 82
Tabell 3.27 Beräkning av anslaget för 2001 83
Tabell 3.28 Anslagsutveckling 83
Tabell 3.29 Investeringsplan 84
Tabell 3.30 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 84
Tabell 3.31 Beräkning av anslaget för 2001 85
Tabell 3.32 Anslagsberäkning 85
Tabell 3.33 Beräkning av anslaget för 2001 86
Tabell 3.34 Anslagsutveckling 86
Tabell 3.35 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 86
Tabell 3.36 Beräkning av anslaget för 2001 87
Tabell 3.37 Anslagsutveckling 87
Tabell 3.38 Beräkning av anslaget för 2001 88
Tabell 3.39 Uppdragsverksamhet 94
Tabell 3.40 Investeringsplan 94
Tabell 3.41 Anslagsutveckling 95
Tabell 3.42 Uppdragsverksamhet 95
Tabell 3.43 Beräkning av anslaget för 2001 95
Tabell 3.44 Anslagsutveckling 95
Tabell 3.45 Uppdragsverksamhet 96
Tabell 3.46 Beräkning av anslaget för 2001 96
Tabell 3.47 Anslagsutveckling 96
Tabell 3.48 Beräkning av anslaget för 2001 96
Tabell 3.49 Anslagsberäkning 96
Tabell 3.50 Uppdragsverksamhet 97
Tabell 3.51 Beräkning av anslaget för 2001 97
Tabell 3.52 Anslagsutveckling 97
Tabell 3.53 Beräkning av anslaget för 2001 97
Tabell 3.54 Anslagsutveckling 98
Tabell 3.55 Beräkning av anslaget för 2001 98
Tabell 4.1 Utgiftsutvecklingen 100
Tabell 4.2 Anslagsutveckling 106
Tabell 4.3 Uppdragsverksamhet 107
Tabell 4.4 Investeringsplan 107
Tabell 4.5 Beräkning av anslaget för 2001 108
Tabell 4.6 Anslagsutveckling 108
Tabell 4.7 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 109
Tabell 4.8 Beräkning av anslaget för 2001 109
Tabell 4.9 Anslagsutveckling 109
Tabell 4.10 Beräkning av anslaget för 2001 110
Tabell 4.11 Anslagsutveckling 110
Tabell 4.12 Uppdragsverksamhet 110
Tabell 4.13 Investeringsplan 111
Tabell 4.14 Beräkning av anslaget för 2001 112
Tabell 4.15 Anslagsutveckling 112
Tabell 4.16 Offentligrättslig verksamhet 112
Tabell 4.17 Uppdragsverksamhet 112
Tabell 4.18 Beräkning av anslaget för 2001 113
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. för 2001 bemyndigar regeringen att utnyttja
en kredit om 40 000 000 000 kronor i
Riksgäldskontoret om krig, krigsfara eller
andra utomordentliga förhållanden
föreligger (avsnitt 3.5),
2. godkänner förslaget till inriktning för
förbandsverksamhet (avsnitt 3.9.4),
3. godkänner förslaget till inriktning för
incidentinsatser (avsnitt 3.9.4),
4. godkänner förslaget till inriktning för stöd
till samhället (avsnitt 3.9.4),
5. godkänner förslaget beträffande beredskap
(avsnitt 3.9.4),
6. godkänner förslaget till inriktning för
materiel, anläggningar samt för forskning
och teknikutveckling (avsnitt 3.9.4),
7. godkänner att det nationella flygtekniska
forskningsprogrammet skall fortsätta under
perioden 2001 - 2003 och att det statliga
bidraget till finansieringen av programmet
skall vara högst 90 000 000 kronor under
preioden (avsnitt 3.9.4),
8. godkänner förslaget till investeringsplan för
Försvarsmakten för perioden 2001 - 2003
(avsnitt 3.9.6.3),
9. bemyndigar regeringen att i fråga om
ramanslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling medge
beställningar av materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling så att
behovet av anslagsmedel efter budgetåret
2001 för dessa och tidigare beställningar
tillsammans uppgår till högst 77 936 125
000 kronor (avsnitt 3.9.6.3),
10. godkänner förslaget till investeringsplan för
Överstyrelsen för civil beredskap, såvitt
avser Funktionen Civil ledning, för
perioden 2001 - 2003 (avsnitt 3.10.7.1),
11. bemyndigar regeringen att under 2001, i
fråga om ramanslaget 6:4 Funktionen Civil
ledning, genomföra beställningar av
kommunaltekniska anläggningar,
telesäkerhetsåtgärder, skyddade
ledningsplatser och signalskydd så att
behovet av anslagsmedel efter 2001 för
dessa och tidigare beställningar uppgår till
högst 55 000 000 kronor (avsnitt 3.10.7.1),
12. bemyndigar regeringen att för 2001 låta
Överstyrelsen för civil beredskap disponera
en låneram i Riksgäldskontoret för
beredskapsinvesteringar till ett sammanlagt
belopp om 325 000 000 kronor (avsnitt
3.10.7.2),
13. bemyndigar regeringen att under 2001, i
fråga om ramanslaget 6:5 Funktionen
Försörjning med industrivaror, godkänna
avtal om nya beredskapsåtgärder så att
behovet av anslagsmedel efter 2001 för
dessa och tidigare beställningar uppgår till
högst 27 000 000 kronor (avsnitt 3.10.7.2),
14. bemyndigar regeringen att för 2001 låta
Statens räddningsverk disponera en låneram
i Riksgäldskontoret för
beredskapsinvesteringar till ett sammanlagt
belopp om 720 000 000 kronor (avsnitt
3.10.7.3),
15. bemyndigar regeringen att under 2001, i
fråga om ramanslaget 6:6 Funktionen
Befolkningsskydd och räddningstjänst, medge
beställningar av skyddsrum och
ledningsplatser m.m. så att behovet av
anslagsmedel efter 2001 för dessa och
tidigare beställningar uppgår till högst 195
000 000 kronor (avsnitt 3.10.7.3),
16. bemyndigar regeringen att under 2001, i
fråga om ramanslaget 6:9 Funktionen
Hälso- och sjukvård m.m., godkänna avtal
och beställningar, såvitt avser
beredskapsåtgärder, så att behovet av
anslagsmedel efter 2001 för dessa och
tidigare avtal och beställningar uppgår till
högst 12 000 000 kronor (avsnitt 3.10.7.6),
17. bemyndigar regeringen att för 2001 låta
Socialstyrelsen disponera en låneram i
Riksgäldskontoret för
beredskapsinvesteringar till ett sammanlagt
belopp om 220 000 000 kronor (avsnitt
3.10.7.6),
18. fastställer avgiftsuttaget för
teleberedskapsavgiften, såvitt avser
Funktionen Telekommunikationer m.m.,
till sammanlagt högst 100 000 000 kronor
under 2001 (avsnitt 3.10.7.7),
19. godkänner förslaget till investeringsplan för
Post- och telestyrelsen, såvitt avser
Funktionen Telekommunikationer m.m.,
för perioden 2001 - 2003 (avsnitt 3.10.7.7),
20. bemyndigar regeringen att under 2001, i
fråga om ramanslaget 6:10 Funktionen
Telekommunikationer m.m., godkänna avtal
och beställningar, såvitt avser tjänster,
utrustning och anläggningar för
beredskapsåtgärder, så att behovet av
anslagsmedel efter 2001 för dessa och
tidigare avtal och beställningar uppgår till
högst 150 000 000 kronor (avsnitt 3.10.7.7),
21. godkänner att målet för Funktionen
Postbefordran är att verksamheten skall
bedrivas så att totalförsvarets behov av
postal kommunikation skall kunna
tillgodoses under höjd beredskap och skall
bedrivas så att de resurser och den
beredskap som skapas skall kunna utnyttjas
vid svåra påfrestningar på samhället i fred
(avsnitt 3.10.7.8),
22. bemyndigar regeringen att under 2001, i
fråga om ramanslaget 6:12 Funktionen
Transporter, godkänna avtal och
beställningar, såvitt avser tjänster,
utrustning och anläggningar för
beredskapsåtgärder, så att behovet av
anslagsmedel efter 2001 för dessa och
tidigare avtal och beställningar uppgår till
högst 25 000 000 kronor (avsnitt 3.10.7.9),
23. fastställer avgiftsuttaget för
elberedskapsavgiften, såvitt avser
Funktionen Energiförsörjning, till
sammanlagt högst 200 000 000 kronor
under 2001 (avsnitt 3.10.7.10),
24. bemyndigar regeringen att, genom en kredit
i Riksgäldskontoret om högst
23 000 000 000 kronor, tillgodose
Försvarets materielverks behov av
rörelskapital för budgetåret 2001 (avsnitt
3.11.4.1),
25. godkänner förslaget till investeringsplan för
Försvarets materielverk för perioden 2001-
2003 (avsnitt 3.11.4.1),
26. godkänner det föreslagna målet för
politikområdet Skydd mot olyckor (avsnitt
4.3),
27. godkänner förslaget till investeringsplan för
Kustbevakningen för perioden 2001 - 2004
(avsnitt 4.9.1),
28. godkänner att de tidigare beslutade målen
för Kustbevakningens verksamhet inom
utgiftsområdet upphör att gälla fr.o.m. 2001
(avsnitt 4.9.1),
29. bemyndigar regeringen att under 2001, i
fråga om ramanslaget 7:2 Statens
räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot
jordskred och andra naturolyckor m.m.,
besluta om bidrag så att behovet av
anslagsmedel efter 2001 exklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 15 000
000 kronor (avsnitt 4.9.2),
30. godkänner förslaget till investeringsplan för
Statens räddningsverk, såvitt avser
Samhällets skydd mot olyckor, för perioden
2001 - 2003 (avsnitt 4.9.4),
31. för budgetåret 2001 anvisar anslag under
utgiftsområde 6 Totalförsvar enligt följande
uppställning
Anslagsbelopp
Tusental kronor
Anslag
Anslagstyp
Anslagsbelopp
Försvarspolitik
6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m.
ramanslag
18 266 092
6:2
Fredsfrämjande truppinsatser
ramanslag
1 000 762
6:3
Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling
ramanslag
23 314 833
6:4
Funktionen Civil ledning
ramanslag
488 507
6:5
Funktionen Försörjning med industrivaror
ramanslag
40 000
6:6
Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst
ramanslag
593 809
6:7
Funktionen Psykologiskt försvar
ramanslag
20 000
6:8
Funktionen Ordning och säkerhet
ramanslag
22 841
6:9
Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.
ramanslag
101 936
6:10
Funktionen Telekommunikationer m.m.
ramanslag
199 000
6:11
Funktionen Postbefordran
ramanslag
3 000
6:12
Funktionen Transporter
ramanslag
163 000
6:13
Funktionen Energiförsörjning
ramanslag
220 569
6:14
Totalförsvarets pliktverk
ramanslag
253 140
6:15
Försvarshögskolan
ramanslag
31 445
6:16
Försvarets radioanstalt
ramanslag
441 333
6:17
Totalförsvarets forskningsinstitut
ramanslag
184 893
6:18
Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret
obetecknat anslag
88 265
6:19
Nämnder m.m.
ramanslag
12 019
Skydd mot olyckor
7:1
Kustbevakningen
ramanslag
473 764
7:2
Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot jordskred
och andra naturolyckor m.m.
ramanslag
25 000
7:3
Statens räddningsverk: Ersättning för verksamhet vid
räddningstjänst m.m.
ramanslag
13 431
7:4
Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor
ramanslag
555 449
7:5
Brandfarliga och explosiva varor
ramanslag
17 017
Summa
46 530 105
2 Utgiftsområde 6
2.1 Omfattning
Utgiftsområde 6 Totalförsvar omfattar i
enlighet med vad som anges i föreliggande pro-
position (volym 1, avsnitt 7.5) politikområdet
Försvarspolitik respektive politikområdet
Skydd mot olyckor. Politikområdet Försvars-
politik består av det militära försvaret och det
civila försvaret. Politikområdet Skydd mot
olyckor omfattar förebyggande, konsekvens-
begränsande och skadeavhjälpande åtgärder
avseende olyckor. Politikområdet Skydd mot
olyckor begränsas till att omfatta verksamheter
som bedrivs av myndigheter inom utgifts-
område 6 Totalförsvar. Kustbevakningens
verksamhet kommer från och med 2001 att
tillhöra flera politikområden men myndig-
heten har sitt anslag under utgiftsområde 6
Totalförsvar och politikområdet Skydd mot
olyckor. I kapitel 5 finns en redovisning av
Kustbevakningens verksamheter utanför
politikområdet Skydd mot olyckor.
Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet
Miljoner kronor (löpande priser)
Utfall
1999
Anslag
2000 1
Utgifts-
prognos
2000
Förslag
anslag
2001
Beräknat
anslag
2002
Beräknat
anslag
2003
Politikområde Försvarspolitik
43 399
45 633
44 623
45 445
44 3743
43 3513
Politikområde Skydd mot olyckor
8812
1 028
1 077
1 085
1 134
1 162
Totalt för utgiftsområde 6 Totalförsvar
44 280
46 661
45 700
46 530
45 508
44 513
1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.
2 Inklusive det dåvarande anslaget B5 Sprängämnesinspektionen under
utgiftsområde 24 Näringsliv.
3 Inklusive omställningsbidrag.
Utgiftsprognosen uppgår för 2000 till 45 700
miljoner kronor och är därmed 961 miljoner
kronor lägre än vad som anvisades i
statsbudgeten. En bidragande orsak är vissa
osäkerheter om den planerade verksamheten
vad gäller beställningar, leveranser och
fakturering av materiel. Till följd av detta har
ett nytt begränsningsbelopp om 45 700
miljoner kronor kunnat fastställas för
utgiftsområdet
3 Försvarspolitik
3.1
3.1 Omfattning
Riksdagen har genom lagen (1992:1403) om
totalförsvar och höjd beredskap definierat
totalförsvar som verksamhet som behövs för
att förbereda Sverige för krig. Under högsta
beredskap är totalförsvar all
samhällsverksamhet som då skall bedrivas.
Totalförsvar avser således en verksamhet och
inte en organisation. Med totalförsvarsresurser
avses alla de resurser som finns för
totalförsvarsverksamhet.
Försvarspolitiken omfattar planering,
förberedelser och utnyttjande av
totalförsvarsresurser för att lösa de av
riksdagen angivna målen samt att på andra sätt
stödja svensk säkerhetspolitik.
Försvarspolitiken omfattar det militära
försvaret och det civila försvaret.
Totalförsvarsgemensamma verksamheter
redovisas särskilt.
De anslag som ingår i politikområdet
framgår av tabell 3.1
3.2 Utgiftsutveckling
Tabell 3.1 Utgiftsutveckling
Miljoner kronor
Utfall
1999
Anslag
2000 1
Utgifts-
prognos
2000
Förslag
anslag
2001
Beräknat
anslag
2002
Beräknat
anslag
2003
6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m.
18 410
19 544
19 300
18 266
16 772
17 669
6:2 Fredsfrämjande truppinsatser
675
900
980
1 001
905
925
6:3 Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling
21 048
22 341
21 084
23 315
20 306
20 291
Omställningsbidrag3
3 000
1 000
6:4 Funktionen Civil ledning
509
439
592
488
536
549
6:5 Funktionen Försörjning med industrivaror
82
57
100
40
115
118
6:6 Funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst
796
696
690
594
832
852
6:7 Funktionen Psykologiskt försvar
19
19
24
20
22
23
6:8 Funktionen Ordning och säkerhet
38
22
27
23
33
34
6:9 Funktionen Hälso- och sjukvård
186
81
166
102
171
175
6:10 Funktionen Telekommunikationer m.m.
250
195
195
199
203
207
6:11 Funktionen Postbefordran
14
11
7
3
8
8
6:12 Funktionen Transporter
192
143
159
163
203
207
6:13 Funktionen Energiförsörjning
199
211
301
221
238
243
6:14 Totalförsvarets pliktverk
239
238
245
253
259
264
6:15 Försvarshögskolan
24
28
28
31
32
33
6:16 Försvarets radioanstalt
428
440
443
441
450
460
6:17 Totalförsvarets forskningsinstitut
1782
1682
1822
185
189
193
6:18 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom
totalförsvaret
102
88
88
88
88
88
6:19 Nämnder m.m.
10
12
12
12
12
12
Totalt för politikområdet Försvarspolitik
43 399
45 633
44 623
45 445
44 374
43 351
1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.
2 Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska försöksanstalten.
3 Riksdagen har beslutat (prop. 1998/99:74, bet. 1998/99:FöU5, rskr.
1998/99:224, bet. 1998/99:UFöU1, rskr. 1998/99:222, prop. 1998/99:100, bet.
1998/99:FiU27,
rskr. 1998/99:249) om ett omställningsbidrag om 3 resp. 1 miljard kronor för
2002 och 2003.
3.3 Mål
Försvarspolitiken skall bidra till att bevara vårt
lands fred och självständighet. Vi skall kunna
möta militära hot som direkt berör Sverige.
Internationellt skall vi bidra till fred och
säkerhet i omvärlden genom gemensamma
fredsfrämjande och humanitära insatser både i
och utom Europa.
Totalförsvarsresurserna skall kunna
användas för följande huvudändamål:
- försvara Sverige mot väpnat angrepp,
- hävda vår territoriella integritet,
- bidra till fred och säkerhet i omvärlden
och
- stärka det svenska samhället vid svåra
påfrestningar i fred.
3.4 Politikens inriktning
Det svenska totalförsvaret genomgår en
omfattande reformering och effektivisering.
Inriktningen är att utveckla det svenska
försvaret från invasionsförsvar till ett flexibelt
insatsförsvar med förmåga till anpassning. Det
svenska försvaret skall kännetecknas av ständig
utveckling och förnyelse, hög teknologisk
nivå, ekonomisk effektivitet och folkförsvar.
Under 2001 kommer utvecklingsarbetet att
följas upp och drivas vidare. Regeringen avser
att återkomma till riksdagen under hösten
2001 med en försvarspolitisk proposition.
Hoten mot vårt land har förändrats. Både
den säkerhetspolitiska utvecklingen och den
övriga samhällsutvecklingen ligger bakom det
reformbehov som uppstod i slutet av 1990-
talet.
Samtidigt som invasionshotet ter sig
avlägset för de närmaste 10 åren, förutsatt att
vårt land har en grundläggande
försvarsförmåga, så har andra hot mot vårt
samhälle fått ökad aktualitet. Exempel på
denna typ av hot är NBC-hotet (nukleära,
biologiska och kemiska vapen) samt hotet mot
informationssamhället.
Det nya insatsförsvaret ger Sverige en
förmåga att försvara landet utifrån dagens
säkerhetspolitiska förutsättningar. Den nya
strukturen skapar dessutom förutsättningar för
att utveckla och förändra försvarets resurser
över tiden. Därigenom skapas både flexibilitet
och förmåga till anpassning. Försvarsreformen
syftar samtidigt till att utveckla samhällets
förmåga att möta hot inom det vidgade
säkerhetsbegreppets ram.
Regeringen avser att våren 2002 lämna en
proposition till riksdagen om frågor rörande
civilt försvar och beredskapen mot svåra
påfrestningar på samhället i fred. I
propositionen kommer att lämnas förslag med
anledning av resultatet av dels utredningen om
principer för en bättre helhetssyn vid
planeringen av civilt försvar och beredskapen
mot svåra påfrestningar på samhället i fred
(dir. 1999:63), dels den genomgång som f.n.
utförs av departementen avseende behov av
åtgärder och författningsreglering inom de
områden som kan bli berörda vid svåra
påfrestningar på samhället i fred.
Regeringens årliga redovisning till riksdagen
av beredskapen mot svåra påfrestningar på
samhället i fred kommer att lämnas i en
särskild skrivelse i slutet av 2000.
De europeiska ländernas gemensamma
förmåga att förhindra eller dämpa väpnade
konflikter och mänskligt lidande är en viktig
del i den nya säkerhetspolitiska situationen på
vår kontinent. För Sverige är ett brett
deltagande i det europeiska samarbetet och
vårt bidrag till gemensam säkerhetsfrämjande
verksamhet och krishantering av central
betydelse.
Sverige skall fullt ut delta i den europeiska
krishanteringen. Vårt deltagande i
internationella insatser och arbetet med att
utforma och förstärka EU:s
krishanteringsförmåga såväl militärt som civilt
kommer att ställa stora krav på oss, inte minst
när vi innehar ordförandeskapet i EU. Mot
denna bakgrund skall vår förmåga att delta i
både militära och civila fredsfrämjande och
humanitära operationer fortsätta att utvecklas.
Det säkerhetsfrämjande arbetet är en viktig
del i arbetet för att öka säkerheten i norra
Europa. Det nordiska samarbetet utgör
grunden i detta arbete. Därutöver är
kontakterna med staterna kring Östersjön
samt EU-länderna och USA prioriterade.
Försvarsreformen innebär att vi får ett
försvar som både är anpassat till dagens
säkerhetspolitiska förhållanden och har en
beredskap att följa utvecklingen mot
förändrade hot i framtiden.
3.5 Beredskapskredit för
totalförsvaret
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
för 2001 utnyttja en kredit om 40 000 000 000
kronor i Riksgäldskontoret. Krediten skall
kunna utnyttjas om krig, krigsfara eller andra
utomordentliga förhållanden föreligger.
Skälen för regeringens förslag: Riksdagen
bemyndigade regeringen att utnyttja en kredit
i Riksgäldskontoret om 40 000 000 000 kronor
för budgetåret 2000 om krig, krigsfara eller
andra utomordentliga förhållanden föreligger.
Regeringen anser att ett motsvarande
bemyndigande, avseende samma belopp, bör
lämnas för budgetåret 2001.
Beredskapskrediten skall säkerställa att en
nödvändig beredskapshöjning inte förhindras
eller fördröjs därför att regeringen inte
disponerar erforderliga betalningsmedel.
Krediten är beräknad att täcka de utgifter som
motsvarar en månads beredskapshöjande
verksamhet. Krediten är beräknad att utnyttjas
i ungefär lika delar mellan militärt och civilt
försvar.
Om beredskapskrediten utnyttjas, avser
regeringen att återkomma till riksdagen med
redovisning av behovet av medel för den
fortsatta verksamheten.
3.6 IT-system
Utveckling
Utveckling av IT-system, såväl fristående som
delkomponenter vid bl.a. anskaffning av krigs-
materiel, utgör totalt en stor utgiftspost i
statsbudgeten. Utöver vad som separat anges
under respektive verksamhet vill regeringen
särskilt framhålla betydelsen av en effektiv
projektplanering och styrning i samband med
IT-utveckling inom politikområdet.
Planeringen bör utformas så att det blir möjligt
att följa upp att leveranser sker i rätt tid och
med ett innehåll som svarar mot att
budgeterad kostnadsram inte överskrids eller
riskerar att överskridas.
All anskaffning och utveckling av olika IT-
system skall medföra en klart definierad
verksamhetsnytta och vara kostnadseffektiv
för staten. Detta innebär att samråd mellan
myndigheterna bör ske vid anskaffning och
utveckling så att möjliga samordningseffekter
kan utnyttjas.
Regeringen ämnar i regleringsbrev ställa
återrapporteringskrav på myndigheterna i
enlighet med vad som nu har sagts.
I sammanhanget vill regeringen informera
om att regeringen uppdrog till Statskontoret
den 31 augusti 2000 att granska arbetet vid
ÖCB och Räddningsverket vad gäller
utvecklingen av IT-stöd för
ledningsinformation och riskhantering,
systemen Elvira och Riskera. Statskontoret
skall särskilt granska i vilken mån systemen
utvecklas med en likartad funktionalitet och
hur utvecklingsarbetet styrs och samordnas
mellan myndigheterna. Uppdraget skall
redovisas senast den 19 januari 2001.
Informationsteknikområdet kännetecknas
av korta livscykler och en dynamisk utveckling
av produkter på den kommersiella marknaden.
En viktig förutsättning för att kunna dra nytta
av den civila tekniken är därför att Försvars-
makten tillsammans med Försvarets materiel-
verk och försvarsindustrin kan ha en planering
som möjliggör att denna dynamik kan
tillvaratas. Utvecklingen av Försvarsmaktens
ledningsorganisation pekar på behovet av att
utveckla ledningssystemets tekniska delar efter
en modell som medger stegvis utbyggnad av
önskad funktionalitet. Det medför att utveck-
lingen kan ske i korta steg med tillvaratagande
av bl.a. den civila utvecklingens produkter.
Enligt regeringens bedömning bör dock
särskild utveckling genomföras för sådana
produkter som med nödvändighet behöver
vara militärt unika eller på produkter där
särskilda krav på IT-säkerhet krävs.
Informationsoperationer
Informationsoperationer kan definieras som
de samordnade åtgärder i fred, kris och krig
som vidtas till stöd för egna politiska och
militära mål. Detta kan genomföras genom att
påverka eller utnyttja motståndares eller annan
utländsk aktörs information eller
informationssystem. Avsikten är att påverka
förmågan till rationellt beslutsfattande
samtidigt som man skyddar egen information
eller egna informationssystem.
Regeringen har tagit ytterligare steg rörande
skydd av informationssamhället genom att
förstärka regeringens arbetsgrupp för skydd
mot informationskrigföring m.m. (Ag IW).
Denna arbetsgrupp som med sina rapporter
bidragit till att uppmärksamma frågorna och
lämnat förslag till åtgärder, har nu ombildats
till regeringens arbetsgrupp för skydd mot
informationsoperationer (Ag IO) samt
utökats med representanter för ytterligare
departement och civila myndigheter. När det
gäller arbetsgruppens förslag till en mer samlad
statlig ansvarsfördelning, avvaktar regeringen
den fördjupade analys som utredningen om
principer för en bättre helhetssyn vid
planeringen för civilt försvar och beredskapen
mot svåra påfrestningar på samhället i fred (dir.
1999:63) avser att lämna i maj 2001.
Informationsteknikfrågor med
internationell anknytning kommer allt mer i
fokus. Sverige har en god kompetens inom IT-
området. Det är därför angeläget att Sverige
även fortsättningsvis spelar en aktiv roll i det
internationella arbetet inom
informationssäkerhet, t.ex. avseende
utvecklandet av samarbetsformer mellan
länder och regler för att i realtid kunna spåra
angrepp mot informationssystem.
3.7 Insatser
Omstruktureringen av grundorganisationen
enligt 1996 års försvarsbeslut har fullföljts.
Nettominskningen av antalet yrkesofficerare
överensstämmer med vad som planerats.
Avgångarna bland den yngre personalen har
dock varit större än planerat varför
medelåldern höjts något. Bland den civila
personalen har avgångarna varit motsvarande
50 årsarbetare större än planerat. Även bland
de civilanställda har medelåldern höjts och är
nu 48 år.
Följande viktigare övningar har genomförts:
- slutövningar med förband,
- samövningar med olika civila
ledningsnivåer,
- internationell övningsverksamhet inom
ramen för PFF, bl.a. Viking som var
den första simulerade och distribuerade
övningen med Partnership for Peace
Simulation Network (PSN) som bas.
Materieltillförseln under året har i allt
väsentligt bestått av leveranser av tidigare
beställd materiel till den krigsorganisation som
fastställdes i 1996 års försvarsbeslut. Bland
annat har moderna stridsfordon, fartyg och
flygplan levererats. De mest prioriterade
förbanden i insatsorganisationen har
härigenom fått ett viktigt tillskott av modern
materiel. Pågående tillförsel av ny materiel har
bidragit till att uppfylla de krav på förmåga
som regeringen ställt.
Av de materielsystem som levererats till
Försvarsmakten under året kan bl.a. följande
nämnas:
- stridsvagn 121 och 122, stridsfordon
90, pansarbandvagn 501 (pågående),
- tre ubåtar av Gotlandsklass,
- JAS 39 Gripen flygplan (pågående),
- det sista serieflygplanet till FSR 890
(flygburen spaningsradar).
Försvarsmakten har under året
vidmakthållit främst sådana materielsystem
som skall bibehållas efter 2006.
Nya beställningar som gjorts under året har
antalsmässigt anpassats till i första hand behov
för grundutbildning och internationella
insatser. Försvarsmakten har därmed börjat
förändra materielförsörjningen till att omfatta
serieanskaffning av mängdmateriel i mindre
mängder.
Tyngdpunkten i 1999 års forsknings- och
teknikutvecklingsverksamhet har varit:
- spaningsförmåga mot luft och
markmål innefattande främst
radarteknik, IR-teknik och
obemannade plattformar,
- ledningsförmåga på operativ och
taktisk nivå genom studier av IT-
systemteknik, sambandsteknik och
fusioneringsteknik,
- duellförmåga på det framtida slagfältet
och förmåga till väpnad strid, främst
med studier i telekrigsteknik, signatur-
anpassningsteknik,
undervattensteknik, vapenteknik,
människa-system interaktion samt
ballistiskt skydd.
En mekaniserad bataljon m.m. om ca 800
man har ställts till förfogande som ett svenskt
bidrag till den internationella fredsstyrkan
KFOR i Kosovo. Försvarsmakten har under
1999 dessutom deltagit i avvecklingen av FN:s
preventiva mission Unpredep i f.d.
jugoslaviska republiken Makedonien och har
ställt väpnad trupp till förfogande i den
multinationella fredsstyrkan SFOR i Bosnien-
Hercegovina.
Sårbarheten inom infrastrukturområdet har
minskat tack vare de åtgärder som vidtagits
under 1999.
För att minska telenätens sårbarhet pågår ett
arbete med att etablera teleoperatörer i
färdigställda berganläggningar. Analyser av
möjligheterna till intrång i teleoperatörernas
styr- och övervakningsnät har genomförts hos
teleföretag. Genomförda analyser har givit
underlag för berörda teleoperatörer att vidta
åtgärder för att minska sårbarheten.
För att öka förmågan att kunna prioritera
transmissionsresurser vid stora skador i näten
har övningar genomförts för att kunna göra
hopkopplingar mellan Telias och Banverkets
nät samt mellan Telias och försvarets telenät
(FTN). Utöver detta har analyser genomförts
avseende konsekvenser och kostnader för ett
införande av möjligheten att prioritera trafiken
i fyra stora teleoperatörers nät. Ett
prioritetssystem syftar till att trygga
teleförbindelsen för samhällsviktiga organ i en
krissituation.
Säkerheten vad gäller elförsörjning har ökat
genom att personal har utbildats för drift av
separata delsystem s.k. ö-drift. Vidare har
inventering av åtgärder för ö-drift i Syd- och
Västsverige samt inläggning av regionnät i
simuleringsutrustning genomförts. Kunskapen
och därmed förutsättningarna för att
genomföra ö-drift har till följd av detta ökat.
För att förbättra förmågan till
reparationsberedskap vad gäller elförsörjning
har 256 civilpliktiga utbildats under året.
Förutsättningarna för ökat skydd vid
elanläggningar har förstärkts bl.a. genom att
försök med teknisk bevakningsutrustning har
genomförts.
Vitala samhällsfunktioner med behov av
kontinuerlig elförsörjning kan inte garanteras
en säker försörjning utan måste själva vidta
reservåtgärder. Mot bakgrund av detta har
bidrag till beredskapsåtgärder utbetalats för
anskaffning av reservaggregat hos berörda
aktörer samt att skyddsåtgärder vidtas vid vissa
känsliga objekt.
En kartläggning som Överstyrelsen för civil
beredskap (ÖCB) genomfört visar att ett stort
antal myndigheter bedriver verksamhet för att
höja IT-säkerheten och för att förbättra
skyddet mot informationsoperationer.
I syfte att stärka ledningsförmågan på
regional och lokal nivå har bl.a.
ledningsstödssystemen Elvira inom
funktionen Civil ledning samt SWEDE för
funktionen Hälso- och sjukvård utvecklats.
Vidare har även kommunikationsutrustning till
mobila akutsjukvårdsresurser anskaffats.
De övningar och beredskapsåtgärder som
genomfördes inför övergången till 2000 har
medfört att ledningsförmågan och även IT-
säkerheten har höjts hos centrala myndigheter
och på regional och lokal nivå. Genom de
övningar och utbildningar som genomförts
samt de stöd och råd som lämnats inför 2000-
skiftet av bl.a. ÖCB och Styrelsen för
psykologiskt försvar har möjlighet till en
förbättrad krisledningsförmåga och
informationsberedskap skapats.
3.8 Resultatbedömning
Regeringen bedömer att genomförd
verksamhet, trots vissa brister inom framför
allt förbandsverksamheten, väsentligt har
bidragit till Försvarsmaktens förmåga att
uppfylla de krav som regeringen har ställt.
Regeringen bedömer vidare att Försvars-
maktens samlade operativa förmåga i
nuvarande säkerhetspolitiska läge är godtagbar.
Utifrån de planeringsförutsättningar som
regeringen angav i bl.a. regleringsbrevet för
1999 anser regeringen att myndigheterna inom
det civila försvaret genomfört verksamheterna
på ett bra sätt. Jämfört med bedömningen som
redovisades i 1999 års budgetproposition kan
inga väsentliga förändringar av funktionernas
förmåga konstateras. Funktionsansvariga
myndigheter anger att förmågan i huvudsak
kommer att vara godtagbar vid utgången av
försvarsbeslutsperioden. Regeringen finner
ingen anledning att göra någon annan
bedömning.
Genom att funktionerna är så beroende av
varandras förmåga och då beroendet av
fungerande elförsörjning,
telekommunikationer och IT är mycket stort
anser dock regeringen att det finns stora
osäkerheter beträffande bedömningen av
funktionernas samlade förmåga. Det är inte
möjligt att säkerställa en helt störningsfri
elförsörjning. Samtidigt ökar elberoendet i
samhället, bl.a. till följd av ett ökat beroende av
fungerande telekommunikationer och IT-
system. Samhällsviktig verksamhet som
oundgängligen måste fungera måste därför
tillförsäkras tillgång till el för situationer då
den ordinarie elförsörjningen inte fungerar.
3.9 Det militära försvaret
3.9.1 Omfattning
Det militära försvaret omfattar den
verksamhet som bedrivs av Försvarsmakten.
Verksamheten stöds av delar av de
totalförsvarsgemensamma verksamheterna.
Dessa redovisas i avsnitt 3.11.
3.9.2 Utgiftsutvecklingen
Utfallet för 1999 innebar sammantaget att
utgifterna för det militära försvaret översteg
tillgängligt belopp med ca 185 miljoner
kronor. För anslagen 6:1 Förbandsverksamhet
och beredskap m.m. och 6:2 Fredsfrämjande
truppinsatser uppgick det samlade
anslagssparandet till ca 705 miljoner kronor,
och för anslaget 6:3 Materiel, anläggningar
samt forskning och teknikutveckling
utnyttjades en anslagskredit om ca 890
miljoner kronor. Ytterligare kommentarer till
1999 års utfall lämnas i avsnitt 3.9.6 nedan.
Regeringen bedömer att utgifterna inom det
militära försvaret kommer att uppgå till 41 363
miljoner kronor under 2000.
Riksdagen har tidigare beslutat att den
ekonomiska ramen för utgiftsområde 6
Totalförsvar skall minskas med 4 000 miljoner
kronor från och med 2002 (prop. 1998/99:74,
bet. 1998/99:FöU5, rskr. 1998/99:224). Vid
samma tillfälle beslutade riksdagen att
inriktningen skall vara att ett
omställningsbidrag om 3 000 miljoner kronor
2002 och 1 000 miljoner kronor 2003 skall
anslås för att underlätta omställningen inom
försvarsområdet.
I tabell 3.1 Utgiftsutveckling är hela
reduceringen fördelad på anslagen 6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m. och
6:3 Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling.
3.9.3 Resultatbedömning
Vid bedömningen av Försvarsmaktens resultat
för 1999 har följande bedömningsgrunder
tillämpats:
- God: Resurserna (kapaciteten)
motsvarar eller överstiger behovet och
uppgifterna kan lösas,
- Godtagbar: Brister och störningar
nedsätter handlingsförmågan men
uppgifterna kan i huvudsak lösas,
- Icke godtagbar: Svåra brister vilka leder
till att uppgifterna inte kan lösas.
Resultatbedömningen redovisas uppdelad i
verksamhetsgrenarna Förbandsverksamhet,
Incidentinsatser, Stöd till samhället,
Beredskap, Internationella insatser och
Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling.
Därefter följer regeringens bedömning av
Försvarsmaktens operativa förmåga i olika
avseenden och av Försvarsmaktens samlade
operativa förmåga.
Förbandsverksamhet
Resultatbedömningen avseende verksamheten
inom de olika stridskrafterna inleds med en
kort beskrivning av vilka större förband som
ingick under 1999. Därefter följer en
redovisning av viktig genomförd verksamhet
och mot bakgrund av denna redovisning
regeringens bedömning av läget inom de olika
stridskrafterna. Regeringen gör vidare en
bedömning av den verksamhet som har
genomförts under första halvåret 2000.
Sammantaget bedömer regeringen att
förbandsverksamheten väsentligt har bidragit
till att uppfylla Försvarsmaktens förmåga att
lösa uppgifter enligt den inriktning som
riksdagen har beslutat.
Operativa lednings- och underhållsförband
Operativa lednings- och underhållsförband har
under 1999 bl.a. innefattat Högkvarteret, tre
militärområdesstaber med stabs- och
sambandsförband m.m. samt tre
underhållsregementen.
Högkvarteret och militärområdesstaberna
har genomfört fem mindre stabsövningar med
gott resultat. Miltärområdesstabernas
ledningsförmåga har under året bibehållits.
Underhållsregementena har med mindre
delar deltagit i ordinarie övningsverksamhet.
Krigsplanläggning, krigsförberedelsearbete och
krigsförbandsvärdering har genomförts med
låg ambitionsnivå eftersom verksamheten skall
omorganiseras i närtid. Övning av underhålls-
och sjukvårdssystem och kompletta
funktionskedjor har genomförts i begränsad
omfattning. Underhållsförbandens förmåga att
klara ställda uppgifter har enligt
Försvarsmakten sjunkit.
Underhållsregementena har påbörjat
omförrådsställning till central- och
arsenalsförråd samt fortsatt avvecklingen av
materiel. Fyra nyinvesteringar i arsenal- och
centralförråd har genomförts.
Regeringen bedömer att läget inom de
operativa lednings- och underhållsförbanden i
nuvarande omvärldsläge sammantaget är
godtagbart, om än med vissa brister.
Försvarsmakten har under första halvåret 2000
förberett övergången till den nya
ledningsorganisation som infördes från och
med 1 juli 2000. Inrättandet av Operativa
insatsledningen m.m. medför därmed
förändrade förutsättningar för
sammansättningen, utbildningen och övningen
av de operativa lednings- och
underhållsförbanden. För att uppnå en god
ledningsförmåga och åtgärda nuvarande brister
är det enligt regeringens mening angeläget att
successivt öka övningsverksamheten efter
hand som den nya lednings- och
underhållsorganisationen utvecklas.
Arméstridskrafter
I nedanstående redovisning har
arméstridskrafterna delats upp på
fördelningsförband, försvarsområdesförband
och armébrigadförband.
I fördelningsförbanden har under 1999
ingått bl.a. tre fördelningsstaber, tre
artilleriregementsstaber med
fördelningsartilleribataljoner samt
jägarförband, luftvärnsförband och fältsjukhus.
Vid fördelningsförbanden har
kvalitetsmålen enligt Försvarsmakten i
huvudsak uppnåtts, främst beroende på att
slutövningar har kunnat genomföras under
1999. Luftvärnsförbanden har enligt
Försvarsmakten genomfört övningen Focus
tillsammans med flygvapnet med gott resultat.
Under 1999 har bl.a. två reducerade
fördelningsstabsbataljoner, tre reducerade
luftvärnsbataljoner, förbindelsebataljoner, ett
reducerat fördelningsunderrättelsekompani,
tre reducerade haubitsbataljoner samt
jägarbataljoner utbildats och tillförts
krigsorganisationen.
Serieleverans av artillerilokaliseringsradar
Arthur har påbörjats under 1999. Renovering
och modifiering av luftvärnsrobotsystem 70
och 77 har fortsatt. Anskaffning och leverans
av krigsbro 5 har till största delen slutförts. Två
UAV-system (Unmanned Aerial Vehicle) typ
Ugglan har levererats och det sista systemet av
typen avses levereras under 2000. Till
sambandssystemet TS 9000 har huvuddelen av
materielen levererats men viss systemmateriel
återstår att levereras.
I försvarsområdesförbanden har under 1999
ingått bl.a. tretton försvarsområdesstaber,
förband för stads- och gränsstrid, luftvärns-
och ingenjörsförband samt hemvärn.
Vissa staber har medverkat i internationell
övningsverksamhet, övningar tillsammans med
övriga delar av Försvarsmakten samt
ledningsövningar tillsammans med de civila
delarna av totalförsvaret.
Inga förbandsenheter har utbildats och
tillförts krigsorganisationen.
Krigsplaceringsbara totalförsvarspliktiga har
krigsplacerats individvis.
Hemvärnets personalstyrka uppgår till ca
70 000. Målet med 125 000 hemvärnsmän har
därmed inte uppnåtts. Den förbättrade
rekryteringen har inte fått förväntat genomslag
på grund av ökande avgångar. Förbandens
utrustning har förstärkts med bl.a. sambands-
och sjukvårdsutrustning samt vapenmateriel.
Den personliga utrustningen har förbättrats
ytterligare. Befälsutbildning och
introduktionsutbildning har prioriterats före
förbandsutbildning. Hemvärnet tillsammans
med förband under grundutbildning har med
framgång utnyttjats som stöd till samhället vid
skogsbrandsbekämpning, översvämningar och
eftersökning av försvunna personer.
Hemvärnsverksamheten har under första
halvåret genomförts enligt uppgjord planering.
Försvarsmakten bedömer dock att
nyrekryteringen inte kommer att täcka
avgångarna under innevarande år, varför
hemvärnets numerär kommer att minska
ytterligare i förhållande till föregående år.
Riksdagen har beslutat om
insatsorganisationens inriktning där hemvärnet
ingår (prop. 1999/2000:30, bet.
1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168).
Utskottet anförde dock i sitt betänkande att de
s.k. nationella skyddsstyrkornas närmare
uppgifter, utformning, ledning och beredskap
ännu är oklara. Utskottet förutsätter att
regeringen återkommer med ett fördjupat
underlag i dessa frågor senast i samband med
nästa försvarsbeslut. Regeringen har därför
uppdragit åt Försvarsmakten att senast den 1
mars 2001 lämna en redovisning i ämnet till
regeringen. Regeringen kan därefter komma
att föreslå riksdagen förändringar av bl.a.
hemvärnets numerär.
I armébrigadförbanden har under 1999
ingått fyra infanteribrigader, tre
norrlandsbrigader samt sex mekaniserade
brigader.
Vid armébrigadförbanden har anbefallda
kvalitetsmål för ledningsförbanden i huvudsak
nåtts under 1999 enligt Försvarsmakten. För
övriga förband inom brigaderna har endast
målen för grupp, pluton och för vissa
kompanier nåtts. Endast ett förband har nått
målen för utbildning i bataljon. Brister finns
vid alla förband vad avser
mörkerstridsförmåga. På grund av det
reducerade antalet inkallade
totalförsvarspliktiga har en omfattande
befälsutbildning kunnat genomföras på
respektive förbands nya materiel.
Under 1999 har bl.a. en mekaniserad
bataljon 121/302, två reducerade mekaniserade
bataljoner 122/90, två
brigadledningskompanier, reducerade
norrlandsmekaniserade kompanier och
mekaniserade luftvärnskompanier samt en
reducerad haubitsbataljon utbildats och
tillförts krigsorganisationen.
Infanteribrigaderna har genomfört
grundutbildning och befälsutbildning avseende
förband utrustade med pansarbandvagn 501.
Norrlandsbrigaderna har i viss utsträckning
samordnat sin övningsverksamhet för att
samöva i bataljons ram. Förbanden har dock
endast uppnått kompanimålen.
Vid de mekaniserade brigaderna finns vissa
brister. Vissa stridsvagnskompanier har brister
i skjututbildningen på grund av sen leverans av
s.k. insticksvapen till stridsvagn 121 och 122
vilka används under mängdträning.
Försök med utbildning med internationell
inriktning har enligt Försvarsmakten skett vid
en mekaniserad brigad med gott resultat.
Flertalet av beställda stridsvagnar 121 (160
st) och drygt hälften av beställda stridsvagnar
122 (ca 70 st) är levererade. Leverans av
stridsfordon 90 (330 av 500), pansarbandvagn
501 och brobandvagn 971 har fortsatt under
1999. Anskaffning av IRV-sikte till
robotsystem 56 för grundutbildning har
genomförts. Studier av splitterskyddat
bataljonsartilleri, granatkastarsystemet Amos,
har påbörjats.
Under första halvåret 2000 har
arméstridskrafternas grundutbildning
utbildningsåret 1999/2000 slutförts. Uppsatta
mål för kompani har i huvudsak uppnåtts,
främst beroende på att övningarna Snöyra och
Syd 2000 har genomförts. Målen för bataljon
har inte uppnåtts, främst på grund av för få
övningstillfällen i bataljon.
Sammantaget bedömer regeringen att läget
inom arméstridskrafterna, trots bristande
måluppfyllnad, är godtagbart. Modern materiel
tillförs förbanden. Övningsverksamheten har
till övervägande del bedrivits på lägre
förbandsnivåer (upp t.o.m. kompani) vilket är
en viktig orsak till att personalens kompetens
under 1999 endast har kunnat höjas i
begränsad omfattning.
Marinstridskrafter
I nedanstående redovisning har
marinstridskrafterna delats upp på lednings-
och underhållsförband, stridsfartygsförband
och kustförsvarsförband.
I lednings- och underhållsförbanden har
under 1999 bl.a. ingått fyra marinkommandon,
en rörlig marin ledningsgrupp, fem
underhållsbataljoner samt fartyget HMS
Orion.
Vid de marina lednings- och underhålls-
förbanden har krigsförbandens förmåga enligt
Försvarsmakten i stort bibehållits. Förmågan
avseende stöd till samhället, medverkan i inter-
nationell verksamhet och rörlig underhålls-
tjänst har utvecklats under året.
Vid de marina ledningsförbanden har de
tekniska förberedelserna för den nya
ledningsorganisationen fortsatt. Vad gäller
underhållsförbanden har förmågan till
rörlighet utvecklats vidare genom
metodutveckling i samband med övningar och
genom tekniska förbättringar.
I stridsfartygsförbanden har under 1999 bl.a.
ingått två ytstridsflottiljer (innehållande bl.a.
sex korvetter, sex robotbåtar och tolv
patrullbåtar), tre minkrigsavdelningar
(innehållande elva minröjningsfartyg och två
minfartyg), fyra minsvepningsförband och en
ubåtsflottilj (innehållande bl.a. nio ubåtar,
varav två i materielberedskap, samt ett
ubåtsräddningsfartyg).
Vid stridsfartygsförbanden har
krigsförbandens förmåga enligt
Försvarsmakten i stort bibehållits. Förmågan
till ubåtsjakt och minering har dock minskat
medan förmågan till minröjning har ökat.
Ytstridsförbandens förmåga till samverkan
med civila myndigheter har bibehållits genom
deltagande i sjöräddning och
sjöräddningsövningar. Utbildningsnivån för
internationell tjänst har utvecklats främst
beroende på ett flertal genomförda
internationella övningar och
utbildningstillfällen. Inom funktionen
luftförsvar finns begränsningar avseende
förmåga till samtidigt bekämpande av flera
snabbgående mål. Utbildningsnivån inom
ubåtsjakt har på grund av för få övningar
inneburit att endast begränsad förmåga att
verka inom samlad stridsgrupp och
ubåtsjaktstyrka har uppnåtts.
Halvtidsmoderniseringen har påbörjats av
korvetter av Stockholmsklass.
Förmågan vid minkrigsförbanden har
avseende luftförsvar, minering och ubåtsskydd
minskat något. Förmågan till minröjning har
däremot utvecklats bl.a. eftersom förbanden
deltagit med personal och fartygsenheter i ett
tiotal internationella övningar och operationer.
Särskilt operationen i Lettland kan nämnas där
personal och fartyg från elva nationer deltog
under svensk ledning. Under året har ett
begagnat lednings- och lagfartyg till
minröjningsförbanden anskaffats.
Ubåtsförbanden har uppnått en
grundläggande förmåga till väpnad strid. God
förmåga har uppnåtts avseende internationella
övningar, marina specialföretag samt särskilda
spanings- och underrättelseföretag. Två
besättningar till ubåtar av Gotlandsklass har
övergått från provtursverksamhet till
förbandsutbildning i samband med leverans av
ubåtarna till Försvarsmakten.
I kustförsvarsförbanden har under 1999 bl.a.
ingått fyra marinregementen, två
kustartilleribrigadledningar, sex
amfibiebataljoner, tre kustartilleribataljoner
(12/80), ett tungt kust-robotbatteri samt sex
kustförsvarsbataljoner.
Vid kustförsvarsförbanden har officerarnas
förmåga att föra förband i fält bibehållits,
främst genom deltagande i
befälsutbildningskurser och brigadövning samt
marinens samövning. Brister finns enligt
Försvarsmakten i mörkerstridsförmåga och
skydd mot NBC-stridsmedel. Genom
utformningen av årets förbandsövningar har
förmågan till medverkan i internationella
övningar och insatser fortsatt att utvecklas.
Delleveranser har genomförts avseende
modifiering av eldrörsluftvärn,
eldledningssimulator samt ledningsmateriel till
brigadledning. Trossbåtarna har slutlevererats
och stridsbåtar har levererats enligt plan.
Avvecklingen av det fasta kustartilleriet har
inletts.
Regeringen bedömer sammantaget att de
marina förbandens förmåga att klara ställda
krav är godtagbar. Försvarsmakten har även
tidigare år anmält att marinstridskrafternas
förmåga till minering och ubåtsjakt har
minskat och regeringen avser därför att genom
uppdrag i det kommande regleringsbrevet för
2001 särskilt följa upp dessa frågor.
Flygstridskrafter
Inom flygstridskrafterna har under 1999 bl.a.
följande förband ingått: tre
flygkommandostaber, sex stridslednings- och
luftbevakningsbataljoner, 16 basbataljoner, två
JAS 39 Gripendivisioner, åtta JA 37 divisioner
(varav en i lägre beredskap), två AJS 37
divisioner, fyra centrala transportflygdivisioner
och fyra regionala transportflygdivisioner.
De befintliga systemen vid lednings- och
underhållsförbanden har bibehållits under
1999. De 16 basbataljonerna har vidmakt-
hållits, varav en med lägre beredskap. Försvars-
makten har beslutat om en ny organisation för
basbataljonerna som är anpassad till JAS 39-
förbanden. Denna nya basorganisation prövas
vid övningar under innevarande år. Under
1999 har två divisioner JAS 39 Gripen krigs-
organiserats. Flygtidsproduktionen har inte
nått uppsatta kvalitetsmål fullt ut.
Ombeväpningstakten har därför blivit något
lägre än planerat. Övriga stridsflygförband har
i allt väsentligt bibehållit sin förmåga.
Studierna rörande deltagande i internationella
insatser med AJS-systemet har intensifierats
och samverkan med bl.a. tyska förband har ägt
rum. Transportflygförbanden har vidmakt-
hållit sin förmåga.
Utbildningen och teknikutvecklingen
avseende JAS 39 Gripen har fortsatt. De två
krigsorganiserade divisionerna har deltagit i
bl.a. flottiljövningar. Ett flygplan JAS 39
Gripen havererade under 1999. Föraren
räddade sig med fallskärm. Statens
haverikommissions utredning är ännu inte
klar, men Försvarsmakten bedömer att
haveriet inte kommer att påverka den pågående
ombeväpningen till Gripensystemet. På
materielsidan konstaterar regeringen att
integreringen av robot 99 är genomförd.
Roboten bedöms av Försvarsmakten vara
operativ 2001. Den 1 september 2000 hade 85
flygplan JAS 39 Gripen och 5 flygplan JAS 39
B Gripen, dvs. den tvåsitsiga versionen,
levererats till Försvarsmakten.
När det gäller SK 60-verksamheten kan
konstateras att flygtjänsten har genomförts i
begränsad omfattning på grund av problem
med flygplanets motor. Dessa problem har
också fört med sig att den grundläggande
flygutbildningen av militära flygförare
försenas.
Sammantaget har verksamheten inom
flygvapenförbanden påverkats negativt av
bristen på tekniker och flygstridsledare
(tidigare benämnda radarjaktledare).
Flygtidsproduktionen har fått dimensioneras
efter tillgången på tekniker.
När det gäller teknikerbristen kan
regeringen konstatera att avgångarna bromsats
upp sedan Försvarsmakten vidtagit vissa
löneåtgärder för denna personalkategori. På
vissa platser har tekniker börjat återvända till
Försvarsmakten. Myndigheten har också
vidtagit åtgärder baserade på resultatet av sin
interna teknikerutredning, bl.a. har
karriärmöjligheterna förbättrats.
Bristerna på flygstridsledare härrör från
tidigare problem med utbildningssimulatorn
som innebar att all flygstridsledarutbildning
fick ställas in under två år på 1990-talet.
Simulatorproblemen är numera lösta.
Härutöver har flygstridsledare lämnat
Försvarsmakten för att gå t.ex. till
försvarsindustrin eller civila
flygledarbefattningar. Regeringen noterar att
Försvarsmakten aktivt försöker minska bristen
genom olika åtgärder. En första åtgärd är att
lönevägen försöka stoppa avgångarna och
återrekrytera redan avgången personal.
Härutöver kommer rekryteringsbasen att
breddas och utbildningskapaciteten vid
Stridslednings- och luftbevakningsskolan i
Uppsala att utökas. Vidare skall
utvecklingsmöjligheterna förbättras.
Försvarsmakten bedömer att åtgärderna bör ge
effekt inom två till tre år.
Det tredje problemområdet inom
flygvapenförbanden är pilotavgångarna. Under
1999 lämnade ett 30-tal flygförare vid
stridsflygförbanden Försvarsmakten för att gå
över till den civila arbetsmarknaden.
Ytterligare 30 - 40 flygförare aviserade att de
avsåg att lämna Försvarsmakten. Myndigheten
har dock vidtagit en rad åtgärder för att
motverka dessa avgångar, bl.a. har ett nytt
flygföraravtal slutits med de fackliga
organisationerna. Regeringen konstaterar att
de åtgärder Försvarsmakten vidtagit har lett till
att ett stort antal flygförare återkallat sina
anmälningar om att lämna försvaret.
Regeringen vill också erinra om det initiativ
Försvarsdepartementet tog våren 1999 till en
nordisk arbetsgrupp för att belysa pilotfrågor
inom de nordiska försvarsmakterna. I sin
rapport i oktober 1999 redovisade gruppen
förslag på åtgärder för att minska avgångarna
från försvarsmakterna till civilflyget.
Regeringen noterar att Försvarsmakten har
börjat vidta de åtgärder som arbetsgruppen
föreslagit. Ett exempel är att öka
flygtidstilldelningen för att på så sätt göra
yrket mer attraktivt. Regeringen konstaterar
sammanfattningsvis att även om det föreligger
en brist på flygförare vid några förband,
äventyrar detta i nuläget inte möjligheterna att
nå verksamhetsmålen.
Under 2000 har förbandsverksamheten i
stort sett följt den uppgjorda planeringen. En
s.k. verifieringsövning avseende den nya
basorganisationen har genomförts med
godtagbart resultat. I den övningen deltog
även JAS 39 Gripenförband.
Jaktflygdivisionerna har deltagit i de
planerade övningarna med bra resultat. För
AJS 37-förbanden har spaningsberedskapen
inneburit att den ianspråktagna flygtiden
överskrider den planerade, vilket kan leda till
att den tillgängliga flygtiden under resterande
del av innevarande år får minskas. Det
eftersläpande flygtidsuttaget på SK 60 har i
huvudsak kunnat återtas.
Anpassningen av Blekinge flygflottilj, F 17,
till Gripensystemet har inletts med bl.a.
omskolning av teknisk personal.
I delårsrapporten har Försvarsmakten också
redovisat frågor om tillgången på piloter och
tekniker inom såväl flyg- som
helikopterförbanden. Myndigheten
konstaterar att huvuddelen av de
flygvapenpiloter som har haft möjlighet att
teckna det nya flygföraravtalet också har gjort
det. Försvarsmakten bedömer att avtalet är
sådant att behovet av yngre piloter är tryggat
för de närmaste åren.
På teknikersidan har en rad åtgärder
genomförts på lokal nivå. Det gäller bl.a.
inventering av äldre värnpliktsomgångar för
rekrytering, aktivare rekrytering såsom
kontakt och samverkan med gymnasieskolor
och anställning av civila tekniker för
flygtidsproduktion. Försvarsmakten bedömer
att resultatet av åtgärderna kan utvärderas
tidigast 2001.
Sammantaget anser regeringen att bristerna
på tekniker och flygstridsledare och i viss mån
piloter innebär problem för
flygvapenförbanden. Samtidigt konstaterar
regeringen att Försvarsmakten har vidtagit
åtgärder och att vissa resultat av dessa åtgärder
redan föreligger. Regeringen avser att följa
utvecklingen.
Sammanfattningsvis bedömer regeringen att
läget inom flygstridskrafterna är godtagbart.
Helikopterförband
Inom helikopterförbanden har under 1999 bl.a.
följande förband ingått: en rörlig
helikopterledning, en arméflygbataljon, två
pansarvärnshelikopterkompanier, två marina
helikopterdivisioner och sex
flygräddningsgrupper.
När det gäller helikopterförbanden vill
regeringen inledningsvis erinra om att
verksamheten under de senaste åren har
genomgått omfattande förändringar. Från att
ha varit helikopterverksamhet inom de f.d. tre
försvarsgrenarna har det formats en
försvarsmaktsgemensam
helikopterverksamhet. Försvars-makten har
haft svårigheter att anpassa verksamheten till
dessa nya förutsättningar. År 1999 kunde
verksamheten genomföras inom den
förändrade grundorganisatoriska strukturen
med Försvarsmaktens helikopterflottilj och
fyra helikopterbataljoner.
Regeringen kan konstatera att
helikopterförbandens förmåga inte har kunnat
förbättras under 1999. Detta beror främst på
en låg flygtidstilldelning, brister i
materieltillgängligheten och otillräcklig
värnpliktstilldelning. De åtgärder som
Försvarsmakten vidtog under året har ännu
inte givit tillräcklig effekt. Inte heller har
vidareutvecklingen mot operativt rörliga
helikopterförband kunnat genomföras eller
förmågan till rörlig basorganisation kunnat
ökas i tillräcklig grad. Brister i sistnämnda
avseende finns främst inom de sjöoperativa
helikopterdivisionerna. Den internationella
verksamheten har under året varit omfattande,
med bl.a. förbandsbesök utomlands och
deltagande i PFF-övningar. Detta har höjt
personalens förmåga att delta i internationella
insatser. Integreringen av ledningen av
helikopterförbanden i de befintliga taktiska
ledningssystemen har fortsatt.
De markoperativa helikopterförbanden har
genomfört en omfattande övningsverksamhet
och deltagit i de flesta av arméstridskrafternas
större förbandsövningar. Genom att hyra in
civila mekaniker har flygtidsproduktionen,
trots ett besvärligt teknikerläge, kunnat
genomföras. De sjöoperativa
helikopterförbanden har endast i mindre
omfattning deltagit i marinstridskrafternas
förbandsövningar. Besättningarnas flygtrim
ligger nu på en lägsta godtagbar nivå. För de
luftoperativa helikopterförbanden har den
tidigare inledda besättningsutbildningen börjat
ge resultat genom ett tillskott på färdigutbildad
personal. Vidare har ett åtgärdsprogram satts
igång för att höja tillgängligheten på helikopter
10. Åtgärderna avser bl.a. beräkning och
uppföljning av helikopterunderhållet. Ett
mindre åtgärdsprogram har redan genomförts
avseende helikopter 4.
Erfarenheterna av den nya organisationen
med Försvarsmaktens helikopterflottilj med
fyra helikopterbataljoner är i huvudsak goda
enligt Försvarsmakten. Myndigheten
framhåller dock att organisationen är
personalsvag, särskilt inom stabsområdet.
Tillgängligheten på helikoptrar och bristen på
teknisk personal har enligt myndigheten
inneburit ett lägre flygtidsuttag än planerat.
Förbanden har dock deltagit i nationella och
internationella övningar med bra resultat.
För att försöka komma till rätta med
problemen inom helikopterförbanden har
Försvarsmakten förändrat rekryteringen av
personal. Arbetet inriktas på att rekrytera
tekniker och förare. År 1999 tillämpades
direktrekrytering till helikopterflottiljen för
första gången och resultatet blev över
förväntan. Försvarsmakten redovisar vidare att
det under 2000 - 2004 behöver vidtas särskilda
åtgärder för att undvika kompetensbrister
orsakade av personalavgångar i samband med
de pågående omorganisationerna.
Regeringen konstaterar att det inom
helikopterförbanden, liksom inom
flygstridskrafterna, finns problem som orsakas
av avgångar bland förare och tekniker.
Dessutom förekommer mer eller mindre
allvarliga materielbrister, främst avseende
helikoptrarnas tillgänglighet. Försvarsmakten
har vidtagit åtgärder för att komma till rätta
med problemen och vad avser t.ex.
personalbristerna inom de luftoperativa
helikopterförbanden har detta börjat ge
resultat. Regeringen noterar vidare att
helikoptrarnas tillgänglighet börjar förbättras.
Ett åtgärdsprogram avseende helikopter 4 är
genomfört och ett större program avseende
helikopter 10 har inletts.
Problemen är störst inom de sjöoperativa
förbanden. Regeringen avser att följa
utvecklingen i detta avseende och uppdrog
därför i mars i år åt Försvarsmakten att redan i
delårsrapporten i augusti 2000 redovisa vilka
åtgärder som har vidtagits och vilka som
planeras för att komma till rätta med
problemen.
Av Försvarsmaktens redovisning i
delårsrapporten framgår bl.a. följande.
Myndigheten konstaterar att de sjöoperativa
helikopterbataljonerna inte har haft resurser
och kraft att förbättra förmågan inom
huvuduppgifterna. Verksamheten har i stället
fått inriktas på att förhindra att förmågan
försämras ytterligare. För att stabilisera och så
långt möjligt förbättra läget har bataljonerna
nu genomfört en mycket detaljerad planering
så att samtliga resurser kan utnyttjas optimalt.
De utbildningar som genomförs har setts över
och utbildningsvolymerna har ökats. Vidare
har elevrekryteringen ökats.
Flygtidsproduktionen har tydligare inriktats
mot kärnverksamheten för att på sikt kunna
förbättra förmågan.
Det är angeläget att Försvarsmakten fortsatt
vidtar åtgärder när det gäller de sjöoperativa
helikopterförbandens förmåga. Regeringen
avser att följa utvecklingen på detta område
även i fortsättningen.
Under 2000 har utbildningen inom
helikopterverksamheten enligt
Försvarsmakten fortsatt med gott resultat med
grundläggande helikopterutbildning och en
flyginstruktörskurs.
Inom de markoperativa förbanden har
utveckling av kompetenser och funktioner för
den nya markoperativa helikopterbataljonen
prioriterats före förbandsutbildning och
deltagande i arméstridskrafternas
förbandsövningar. Bland annat brister i
tillgängligheten på helikopter 4 har påverkat
flygtidsproduktionen och förbandsutbild-
ningen avseende de sjöoperativa förbanden
negativt. För förbanden har upprätthållandet
av beredskapsbesättningarnas flygstatus,
deltagandet i internationella övningar samt
ubåtsjakt och ytmålsspaning prioriterats.
Denna verksamhet har enligt Försvarsmakten
givit godtagbart resultat. Vid de luftoperativa
helikopterförbanden har en låg tillgänglighet
inom helikopter 10-systemet medfört kraftiga
störningar i flygtidsproduktionen. I augusti i år
havererade en helikopter 10 i samband med
fjällräddning varvid hela besättningen om tre
personer omkom.
När det gäller tillgången på piloter inom
helikopterförbanden konstaterar
Försvarsmakten i delårsrapporten att det inte
har förekommit några avgångar genom
uppsägning inom helikopterförbanden sedan
det nya flygföraravtalet blev klart i september
1999. Myndigheten avser därför inte att vidta
några ytterligare åtgärder i denna del.
I fråga om tekniker för helikopterförbanden
anmäler Försvarsmakten i delårsrapporten,
utöver vad som refererats under
Flygstridskrafter, att den intensifierade
rekryteringen 1999 gav bra resultat. Särskilda
rekryteringsinsatser kommer att fortsätta med
bl.a. rekrytering från nedläggningsförband och
omskolning av armétekniker till flyg- och
helikoptertekniker.
Sammantaget bedömer regeringen att läget
inom helikopterförbanden är godtagbart.
Regeringen väger därvid in att Försvarsmakten
har vidtagit en rad åtgärder, vilka delvis redan
har givit resultat.
Övrigt
Anställd personal
Under 1999 har ca 900 yrkesofficerare lämnat
sina anställningar och ca 400 har nyanställts.
Detta innebär att antalet yrkesofficerare i
Försvarsmakten, vid Försvarets materielverk
och vid Försvarshögskolan m.fl. närstående
myndigheter har minskat från ca 14 800 till ca
14 300. Minskningen överensstämmer med
den som Försvarsmakten planerat.
Yrkesofficerarnas åldersstruktur har fortsatt
att försämras under 1999 varvid genom-
snittsåldern ökat från 40 till 41 år. Detta har
skett trots att äldre yrkesofficerare i betydande
omfattning utnyttjat den möjlighet att gå i
förtida pension som Försvarsmakten erbjuder
dem som är anställda med fullmakt och som
fyllt 55 år. Den försämrade åldersstrukturen är
enligt regeringens mening en följd av att
Försvarsmakten under flera år utnyttjat
rekryteringsbegränsningar som en metod för
att snabbt minska den anställda personalens
numerär och av att de relativt omfattande
spontana avgångarna har sin tyngdpunkt i
åldersgruppen 27 - 37 år.
Antalet tjänstlediga yrkesofficerare har ökat
från ca 700 årsarbetare 1998 till ca 900 under
1999. Regeringen bedömer att de viktigaste
skälen till ökningen är den relativa osäkerhet
som rått beträffande Försvarsmaktens
långsiktiga utveckling och att yrkesofficerarnas
allmänna kompetens varit efterfrågad på
arbetsmarknaden. Tyngdpunkten bland de
tjänst-lediga är i åldrarna under 40 år.
Regeringen bedömer att
tjänstledighetssituationen kommer att leda till
en fortsatt försämrad åldersstruktur eftersom
huvuddelen av de tjänstlediga sannolikt lämnar
sina anställningar när tjänstledigheterna
upphör.
Regeringen konstaterar att minskningen vad
avser yrkesofficerarnas numerär följer den
planerade men också att det finns anledning
för Försvarsmakten att fortsätta vidta sådana
åtgärder som syftar till att förbättra yrkes-
officerarnas åldersstruktur. Tillgången till unga
yrkesofficerare påverkar kortsiktigt produk-
tionen i kärnverksamheten och möjligheterna
att bemanna de internationella insatserna. I ett
längre perspektiv påverkar tillgången hela
personalförsörjningen.
Under 1999 har antalet kvinnliga yrkes-
officerare (årsarbetare) ökat från 286 till 293.
Ökningen är således marginell. Trots den vikt
som regeringen lagt vid att Försvarsmakten
skall öka andelen kvinnliga yrkesofficerare
uppgår denna endast till 2,2 procent.
Regeringen konstaterar därmed att de åtgärder
som Försvarsmakten vidtagit ännu inte gett
önskvärd effekt. Inte heller ökar andelen
kvinnliga elever vid militärhögskolorna. Rege-
ringen är angelägen om att Försvarsmakten
intensifierar sitt arbete med att öka andelen
kvinnliga yrkesofficerare och avser att
återkomma till frågan i regleringsbrevet för
2001.
Cirka 650 civilanställda har lämnat sina
anställningar och ca 70 har nyrekryterats. Även
bland den civilanställda personalen tenderar
antalet tjänstlediga att öka om än
ökningstakten är lägre än yrkesofficerarnas.
Under 1999 har antalet civilanställda i
Försvarsmakten minskat från ca 9 300 till ca
8 800 årsarbetare. Minskningen överstiger den
planerade med ca 50 årsarbetare.
Avgångarna bland den civilanställda
personalen har en jämnare åldersfördelning än
den har hos yrkesofficerarna. Trots detta har
åldersstrukturen fortsatt att försämras något
under 1999 varvid genomsnittsåldern ökat från
47 till 48 år. Regeringen konstaterar därför att
det även för den civilanställda personalen finns
anledning för Försvarsmakten att fortsätta
vidta sådana åtgärder som förbättrar
åldersstrukturen.
Vid utgången av 1999 fanns ca 17 600
reservofficerare. Av dessa hade ca 8 000
tecknat nya tjänstgöringsavtal. Övriga
reservofficerare är endera i ett sådant åldersläge
att någon tjänstgöring inte längre är aktuell
eller så har de valt att inte förnya sina avtal.
Reservofficerarnas möjligheter till
tjänstgöring har även under 1999 varit
begränsade. Detta beror främst på att
fortsättningsutbildningen varit av ringa
omfattning och på att övertaligheten bland
yrkesofficerarna är så stor att det inte varit
ekonomiskt försvarbart att anställa mer än ca
60 reservofficerare i grundorganisationen.
Försvarsmakten bedömer att antalet kan ökas
till ca 100 under 2000.
Av Försvarsmaktens delårsrapport för första
halvåret 2000 framgår att personalreduktionen
i allt väsentligt fortgår enligt myndighetens
plan för omstruktureringen. Försvarsmakten
anser dock att avgångarna inom vissa yrkes-
officersgrupper är större än vad som är
önskvärt. Regeringen delar denna bedömning.
Försvarsmakten måste därför särskilt följa
utvecklingen beträffande avgångarna bland
yrkesofficerare i åldrarna under 40 år, bland
andra, särskilt konkurrensutsatta yrkesofficers-
grupper och bland yrkesofficerare med lång
eller kostsam utbildning. Exempel på de tre
senare grupperna är officerare med teknisk
kompetens, sambands- och ledningskompe-
tens eller som genomgått Försvarshögskolans
chefsprogram.
Sammantaget anser regeringen att Försvars-
makten under 1999 och inledningen av 2000
skapat förutsättningar för att fullfölja den
personella omstrukturering som är nödvändig
mot bakgrund av de beslut beträffande
Försvarsmaktens uppgifter, resurser och orga-
nisation som riksdagen fattat under 1999 och
2000.
Totalförsvarspliktig personal
Under 1999 har 18 711 totalförsvarspliktiga
som fullgör värnplikt ryckt in för
grundutbildning och 16 005 har fullgjort
grundutbildningen under 1999. Andelen som
inte fullföljer grundutbildningen efter
inryckningen är fortfarande hög, ca 13
procent. Av delårsrapporten framgår att
andelen som inte fullföljer sin grundutbildning
tenderar att minska. På halvårsbasis har
andelen minskat från ca 13 till ca 10 procent.
Försvarsmakten har i samverkan med
Totalförsvarets pliktverk genomfört åtgärder
för att minska avgångarna. Exempelvis har
informations- och besöksdagar före påbörjad
grundutbildning genomförts. Det är enligt
regeringens mening för tidigt att dra några
erfarenheter av arbetet.
Försvarsmakten har fortsatt sitt arbete med
att utveckla och förbättra de
totalförsvarspliktigas möjlighet att få arbete
och studieplats efter fullgjord grundutbildning.
Försvarsmaktens rekryteringscentrum har
arrangerat helgkurser för kvinnor som går i
gymnasiets årskurs 2. Syftet har varit att ge
möjlighet för unga kvinnor att stifta
bekantskap med Försvarsmakten och väcka
intresse för att fullgöra värnplikt. Under 1999
har ca 650 kvinnor deltagit.
Miljöarbete
Regeringen konstaterar att Försvarsmaktens
miljöarbete har fortsatt i linje med den
inriktning regeringen gett. Huvuddelen av
förbandens miljöhandläggare har genomgått en
gemensam utbildning om fördjupade
miljöplaner. Utbildningen har inneburit att
förbanden tillförts miljökompetens och att
miljöengagemanget vid förbanden ökat.
Samtliga underhållsregementen har också
vidtagit åtgärder för att kunna certifieras enligt
miljöledningsstandarden ISO 14001 avseende
hantering av miljöfarligt avfall.
Åtgärderna för att minska utsläppen genom
förbränning av fossila bränslen har fortsatt.
Exempel på åtgärder är att samordna
godstransporter och att byta ut eldningsolja
mot biobränsle. I ökad utsträckning ansluts
också förbanden till befintliga fjärrvärmenät.
När det gäller att minska spridningen av
skadliga ämnen har de flesta förband infört
källsortering och en säkrare hantering av farligt
avfall. Vidare har återvinningsstationer
anskaffats. Efterbehandling av förorenad mark
genomförs i enlighet med den av myndigheten
fastlagda planen. Utvecklingen av blyfri
ammunition har fortsatt. Försvarsmakten
bedömer att viss serietillverkning kan komma
igång hösten 2000.
Inom det internationella försvarsmiljö-
samarbetet har Försvarsmakten medverkat i
olika Natokommittéer. I det nordiska
försvarsmaktssamarbetet arbetar en grupp med
miljöfrågor vid större övningar. På regeringens
uppdrag har Försvarsmakten genomfört
försvarsmiljöprojekt i Estland, Lettland och
Litauen. Projekten, som finansierats inom
ramen för den s.k. Östersjömiljarden,
avslutades 1999. Myndigheten har vidare på
regeringens uppdrag inlett ett miljösamarbete
med den ryska försvarsmakten.
Regeringen anser att det miljöarbete som
Försvarsmakten har genomfört lägger en god
grund för dels utövandet av myndighetens
sektorsansvar, dels införandet av ett
miljöledningssystem i hela organisationen
2001.
Försvarsmaktens omstrukturering
När det gäller omstruktureringsarbetet med
anledning av 1996 års försvarsbeslut
konstaterar regeringen att avvecklingen av
krigsförband i allt väsentligt är slutförd. Några
förband återstår inom de operativa lednings-
och underhållsförbanden och inom
kustförsvarsförbanden. Även avvecklingen av
mark, anläggningar och lokaler är i allt
väsentligt genomförd. Avvecklingarna avser
bl.a. lokaler, kasernområden och
närövningsområden.
Ammunition och minröjning
Försvarsmakten har på uppdrag av regeringen i
delårsrapporten 2000 redovisat utvecklingen
inom ammunitions- och minröjningsområdet.
Av rapporten framgår att en omfattande
verksamhet bedrivs och att den svenska
förmågan fortsatt har utvecklats.
Totalförsvarets ammunitions- och
minröjningscentrum (SWEDEC) arrangerade
en ammunitions- och minröjningskonferens i
början av juni 2000. Bland annat utarbetades
där ett förslag till inriktning av svensk
ammunitionsröjningsverksamhet.
SWEDEC har förutom svensk militär
personal även utbildat civil personal från olika
humanitära organisationer. Därtill kommer en
omfattande utbildningsverksamhet för lokala
insatser i mindrabbade länder.
När det gäller materiel- och
metodutveckling för ammunition och
minröjning pågår ett vittgående studie- och
utvecklingsarbete. Vidare beslutade regeringen
den 13 juli 2000 att ingå en internationell
överenskommelse inom minröjningsområdet
för att ytterligare främja utvecklingen inom
området. Verksamheten inom
överenskommelsen, International Test and
Evaluation Program (ITEP), skall syfta till att
skapa förutsättningar för att de stater och
organisationer som ingår i samarbetet skall
kunna utväxla resultat från nationella försök
med utvärderingar av ammunitions- och
minröjningsutrustningar. Sverige har genom
det arbete som bedrivs inom Försvarsmakten
(SWEDEC), Försvarets materielverk, Statens
räddningsverk och Försvarets
forskningsanstalt goda möjligheter att ge
värdefulla bidrag till samarbetet.
Incidentinsatser
Sveriges sjöterritorium har under året
övervakats från marina ledningscentraler med
radarstationer, andra sensorer och från fartyg
till sjöss. Ubåtsskyddsförband har upprätthållit
beredskap för att kunna ingripa inom ramen
för marinstridskrafternas ordinarie
förbandsverksamhet.
En kränkning av svenskt territorium har
skett med främmande ytfartyg. Ingen
rapporterad händelse utgör enligt
Försvarsmakten tillräcklig grund för att
konstatera att främmande
undervattensverksamhet pågått på svenskt
sjöterritorium.
Sveriges luftrum har övervakats från
luftförsvarscentraler med radarstationer och
från flygplan.
Tretton kränkningar av svenskt luftrum har
konstaterats. Samtliga har utgjorts av Nato-
flyg. Svenska jaktflygplan har medverkat vid
identifiering av kränkande flygplan. I övrigt
har identifiering skett genom vår
luftbevakningsorganisation.
Konstaterade incidenter i luften har nedgått
med sex stycken jämfört med 1998 och ligger
på samma nivå som 1997.
En rapport har inkommit om att utländsk
militär personal i uniform och utländska
militära fordon har uppehållit sig på svenskt
territorium utan tillstånd.
Vid ett tillfälle under 1999 kränkte en
svensk militär flygenhet utländskt territorium.
Sammantaget bedömer regeringen att
insatser mot incidenter har genomförts i
enlighet med ställda krav.
Stöd till samhället
Försvarsmakten har deltagit med insatser i
räddningstjänst och annan stödverksamhet vid
ett flertal tillfällen under 1999. Exempel på
viktiga insatser 1999 är vid skogsbränderna i
Storstockholmsområdet där myndigheten
bidrog med ledningsresurser, helikoptrar och
marktrupp. Försvarsmakten bedömer att
räddningstjänsten inte hade kunnat klara den
brand som härjade i Tyrestaområdet utan de
militära insatserna. Ett annat exempel på en
betydande insats är evakueringen av den
brinnande norska färjan Princesse Ragnhild.
Exempel på viktiga insatser 2000 är de som
gjordes vid översvämningarna i Norrland i
somras.
Totalt genomförde Försvarsmakten under
året 1 237 insatser med helikopter för
räddningstjänst och sjuktransporter enligt
nödhelikoptersystemet och undsatte därvid
117 människor. År 1998 var siffrorna 1 001
insatser och 166 undsatta människor. Till detta
kommer att Försvarsmakten under året
utförde ca 400 ambulanshelikopteruppdrag för
Västerbottens läns landsting i enlighet med
avtalet om sjuktransporter med helikopter.
För att utveckla sin förmåga att lämna stöd
till samhället har Försvarsmakten genomfört
övningar tillsammans med andra myndigheter.
Myndigheten har också regelbundna
samverkansmöten med Kustbevakningen och
Rikspolisstyrelsen för att utveckla samarbetet.
Enligt regeringens mening har
Försvarsmakten en stor betydelse när det
gäller stöd till samhällets räddningstjänst vid
framförallt större olyckor och till sjukvården.
De exempel på insatser som refererats ovan
visar hur myndighetens resurser kan nyttig-
göras vid allvarliga olyckor eller händelser i
samhället i fred. Uppgiften att kunna lämna
stöd till samhället skall dock inte vara
dimensionerande när det gäller Försvars-
maktens utformning eller omfattning. En
viktig del av stödet till samhället utgörs av
insatser med helikopter. Regeringen
konstaterar att myndigheten har gjort ett stort
antal insatser och att detta lett till att ett
betydande antal människor har kunnat und-
sättas. Regeringen noterar också att systemet
med nödhelikopter fungerar allt bättre och att
det utgör en betydelsefull transportmöjlighet
för sjukvårdshuvudmannen i många
situationer.
Beredskap
Grundberedskap
Beredskapen har generellt upprätthållits på
samma nivå som under 1998 vilket enligt
regeringen uppfyller ställda krav i nuvarande
omvärldsläge.
Vissa förband har under året haft lägre
beredskapskrav enligt ett hemligt
regeringsbeslut i juni 1998 om insatsberedskap
som grundas på riksdagens beslut (prop.
1997/98:84, bet. 1997/98:FöU11, rskr.
1997/98:268).
Mobiliseringsberedskapen har
differentierats och ett nytt beredskapssystem
prövas. Systemet innebär att förbanden indelas
i olika beredskapsgrupper. Full effekt av detta
system bedöms kunna uppnås tidigast åren
närmast efter 2001. Regeringen har uppdragit
åt Försvarsmakten att lämna förslag till hur
beredskapssystemet skall kunna utvecklas för
att kunna tillämpas mer flexibelt. Uppdraget
skall redovisas i budgetunderlaget för 2002.
Milostaberna har genomfört planerade
ledningsövningar varav en större inom Södra
militärområdet. Övningarna har enligt
Försvarsmakten gett både övade staber och
civila myndigheter ökad ledningsförmåga.
Milostaberna har genomfört beredskaps-
kontroller med hög måluppfyllnad vid övade
förband. Beredskapskontroll av Mellersta
militärområdets ubåtsjakt- och ubåtsskydds-
förband har genomförts.
Beredskap för stöd till samhället
Regeringen konstaterar att Försvarsmaktens
beredskap för insatser till stöd för samhället i
övrigt efter hand har förbättrats. Samverkan
mellan de militära förbanden och kommuner-
na har ökat. De omfattande räddningstjänst-
insatserna under 1999 har också medfört att
kunnandet och beredskapen för ytterligare
insatser som stöd till samhället har förbättrats.
Under 1999 genomfördes ett fullskaleprov
med Tp 84-förbandet med s.k. storskalig
släckningsutrustning avsedd för skogsbrand-
släckning med gott resultat enligt Försvars-
makten.
Beredskap för internationella insatser
Under 1999 har snabbinsatsstyrkan Swerap
vidareutvecklats till en komplett mekaniserad
bataljon (från en till två mekaniserade
skyttekompanier samt stabs- och
understödskompani, ingenjörskompani och
trosskompani). Omfattande förberedelser
såsom rekrytering, utbildning samt tillförsel av
materiel har gjorts inför insatsen i Kosovo.
Försvarsmakten har under 1999 deltagit
med förband, materiel eller ett större antal
stabsofficerare i nio övningar som arrangerats
antingen inom ramen för Partnerskap för fred
(PFF), eller som övningar i PFF:s anda. En av
dessa var Viking 99 som Försvarsmakten
planerade och genomförde. Viking 99 var den
första datorstödda simuleringsövningen med
Partnership for Peace Simulation Network
(PSN) som bas vilken möjliggjorde för
deltagande aktörer att samarbeta utan att
fysiskt befinna sig på samma plats. Mer än 500
personer från 24 länder och från mer än tio
olika civila organisationer deltog med speldelar
i fem länder.
Försvarsmakten har deltagit i en
teknologidemonstration av PSN i samband
med Natos toppmöte i Washington i april
1999. Genomförandet skedde i form av en
datorstödd ledningsövning med simulerade
förband. Övningshögkvarteret var grupperat i
Washington och övriga övningsenheter fanns i
Ungern, Nederländerna och Sverige.
Ett omfattande stöd har under 1999 lämnats
i samband med uppbyggandet av de baltiska
staternas försvarsmakter. Försvarsmakten har
deltagit med instruktörer samt överfört
materiel inom de multilaterala projekten
Baltbat, Baltron och Baltdefcol. Bilateralt har
Försvarsmakten utbildat ett antal baltiska
officerare i Sverige, genom såväl grundläggan-
de utbildning som vidareutbildning samt gett
stöd inför överföring av materiel. Försvars-
makten har vidare röjt minor i baltiska
farvatten.
Ammunitions- och
landminröjningsförmågan håller fortfarande
enligt Försvarsmakten en relativt hög
internationell standard och fortsatt utveckling
pågår.
Under första halvåret 2000 har Försvars-
makten deltagit med förband, materiel eller
stabsofficerare i ett antal övningar som
arrangerats antingen inom ramen för PFF,
eller som övningar i PFF:s anda. Försvars-
makten har bl.a. förberett den svenska
flygövningen i PFF:s anda - Baltic Link - som
ägde rum i Ronneby i augusti. Elva länder
deltog i övningen.
Stödet till de baltiska staternas försvars-
makter har fortsatt under 2000.
Incidentberedskap
Incidentberedskap har upprätthållits med
resurser ur grundorganisationen i enlighet med
ställda krav.
Sammantaget bedömer regeringen att
Försvarsmakten har upprätthållit beredskap
enligt ställda krav.
Internationella insatser
Sverige har under 1999 deltagit i tre
fredsfrämjande truppinsatser; FN:s preventiva
mission Unpredep (United Nations
Preventive Deployment Force) i f.d.
jugoslaviska republiken Makedonien,
FYROM, samt de båda Nato-ledda
multinationella fredsstyrkorna SFOR
(Stabilization Force) i Bosnien-Hercegovina
och KFOR (Kosovo Force) i Kosovo.
Unpredep
En preventiv närvaro av FN-trupp har funnits i
Makedonien sedan januari 1993. Unpredep har
haft till huvuduppgift att övervaka och
rapportera om händelser längs Makedoniens
gränser - i första hand mot
Förbundsrepubliken Jugoslavien samt
Albanien - som skulle kunna äventyra landets
säkerhet, samt att genom sin närvaro vid
gränsen avskräcka från hot och förhindra
sammanstötningar. Unpredeps truppstyrka var
fördelad på en nordisk och en amerikansk
bataljon, samt en mindre indonesisk
ingenjörsenhet.
Aktiviteten vid gränsen mellan Makedonien
och Jugoslavien ökade med Kosovokrisens
eskalation. Parallellt med fredsförhandlingarna
i Rambouillet skedde en massiv tillförsel av
utländsk militär till Makedonien. Efter det att
FN:s säkerhetsråd den 28 februari 1999 inte
kunnat enas om ett förlängt bemyndigande
avslutades insatsen. Avvecklingen av insatsen
genomfördes skyndsamt och i april 1999
lämnade de sista svenskarna Makedonien.
Sverige har deltagit med trupp inom ramen för
det nordiska samarbetet från januari 1993 till
missionens upphörande. Sverige hade vid
missionens upphörande det operativa ansvaret
för den nordiska bataljonens uppgifter. Det
svenska truppbidraget var 112 personer.
SFOR
Nato har i enlighet med beslut av FN:s
säkerhetsråd lett en multinationell fredsstyrka i
Bosnien-Hercegovina sedan december 1995.
Sverige har deltagit i den nordisk-polska
brigaden inom denna styrka. Enligt
fredsavtalet för Bosnien-Hercegovina är
SFOR:s uppgift dels att genomföra militära
uppgifter i syfte att avskräcka de före detta
krigförande parterna från att ta till militära
medel, dels att understödja genomförandet av
avtalet i sin helhet. Detta sker t.ex. genom stöd
till OHR (Office of the High Representative)
för att genomföra de civila delarna av avtalet,
stöd till OSSE (Organisationen för säkerhet
och samarbete i Europa) för att genomföra val
samt stöd till UNHCR (United Nations High
Commissioner for Refugees) för att
genomföra återflyttning.
FN:s säkerhetsråd har i resolution 1305 den
21 juni 2000 gett ett förlängt bemyndigande
till Nato samt mandat för den multinationella
fredsstyrkan SFOR till den 21 juni 2001.
Den svenska kontingenten har under
huvuddelen av 1999 uppgått till ca 500
personer indelade i en skyttebataljon, ett
sjukvårdskompani samt stabs- och
underhållsenheter. I den svenska kontingenten
har även enheter för ammunitions- och
minröjning ingått. Inom Nato och SFOR
pågick under första halvåret 1999 planering för
en reducering och omstrukturering av
fredsstyrkan. Den nordisk-polska brigaden
avsågs härvid utgå. Regeringen beslutade
därför under hösten 1999 först om uppsägning
av den överenskommelse som reglerade
samarbetet inom den nordisk-polska brigaden,
sedan om avveckling av hittillsvarande bataljon
och slutligen om formerna för ett förnyat
svenskt bidrag. Sverige deltar nu med en styrka
om ca 40 personer vars främsta uppgift är civil-
militär samverkan (Cimic).
KFOR
FN:s säkerhetsråd har i resolution 1244 den
10 juni 1999 gett ett bemyndigande till Nato
samt mandat för en multinationell fredsstyrka i
Kosovo med stöd av kapitel VII i FN-stadgan
till den 9 juni 2000. Närvaron av en
multinationell fredsstyrka kommer att
fortsätta, om inte Säkerhetsrådet beslutar
annorlunda. En internationell fredsstyrka
(KFOR) etablerades den 11 juni 1999 i
Kosovo. Styrkan leds av Nato.
Efter riksdagens medgivande beslutade
regeringen att ställa en väpnad styrka till
förfogande som ett svenskt bidrag till en
internationell fredsstyrka i Kosovo. Styrkan,
som omfattade en mekaniserad bataljon med
bataljonsstab, stabs- och understödskompani,
två mekaniserade skyttekompanier,
ingenjörkompani, trosskompani samt ett
mindre antal övriga enheter, totalt ca 850
personer, kunde nedtransporteras i september
1999 och tog operativt områdesansvar den 25
oktober 1999. Den svenska bataljonen är insatt
i den brittiska brigadens område. Bataljonens
uppgifter har bl.a. varit att övervaka gränsen till
Serbien, genomföra patrullering, upprätta
vägspärrar, bevaka fasta anläggningar,
eskortera personer samt lösa humanitära
uppgifter och samverka med FN:s civilpoliser
för att upprätthålla säkerheten för
civilbefolkningen.
Det svenska truppbidraget innefattar två
enheter för utbildning i minkännedom (Mine
Awareness Teams). Dessa har utbildat mer än
3 500 elever ur internationella organisationer
som FN, OSSE, Internationella Röda kors-
kommittén m.fl. hjälporganisationer.
Den svenska KFOR-styrkan har under 2000
minskats från ca 850 till 800 personer. Antalet
skytteenheter har utökats samtidigt som
stödfunktionerna har reducerats. Minskningen
av styrkan har kunnat göras utan att försämra
bataljonens operativa förmåga.
Första halvåret har präglats av intensiv
operativ verksamhet där förbandet har ställts
inför mycket svåra uppgifter där bl.a.
verkanseld har behövt användas.
Unifil
Föranlett av det israeliska tillbakadragandet
från södra Libanon och efter förfrågan från
FN förstärker Sverige under tiden juli t.o.m.
december 2000 FN:s insats i området (Unifil)
med en ammunitions- och minröjningspluton
med stödpersonal.
Förbandet har röjt oexploderad ammunition
samt påbörjat minklarering i tidigare
Israelkontrollerat område.
Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling
Materiel
I bilaga 1 redovisas sammanfattningsvis
verksamhet som genomförts inom
materielområdet under 1999. Dessutom
redovisas översiktligt innehåll och genomförd
verksamhet inom objektsramarna i bilaga 2.
Under det första halvåret 2000 avslutades
det inledande arbetet med att identifiera den
förrådsställda materiel som
insatsorganisationen kommer att behöva.
Därutöver slutfördes avvecklingen av den
materiel som utgjort överskott med anledning
av försvarsbeslutet 1996.
Vissa överskottsförnödenheter har
avvecklats genom gåva till humanitära ändamål,
till statliga myndigheter och genom bilateralt
bistånd. Den största mottagaren av
överskottsförnödenheter för det humanitära
biståndet under 1999 var Turkiet genom
svenska biståndsorganisationer.
Säkerhetsfrämjande materielsamarbete med
Estland, Lettland och Litauen har påbörjats
och under det första halvåret 2000 har de
baltiska staterna varit de största enskilda
mottagarna av övertalig materiel, främst
personlig utrustning och annan
mängdmateriel.
Anläggningar
Inom området anläggningar har följande
åtgärder genomförts under 1999. Ombyggnad
av utrymme för marin taktisk ledning och
ombyggnad av långvågssändare vid Ostkustens
marinkommando har slutförts. En anläggning
för försvarets telenät (FTN) har färdigställts
inom Södra militärområdet. Ombyggnad av en
äldre anläggning till en prototypanläggning för
en framtida utbyggnad av nytt taktiskt
radiosystem (TARAS) har genomförts.
Mindre flygfältsunderhållsarbeten har
genomförts. Verksamheten inom området har
bedrivits på en låg nivå i avvaktan på
riksdagens beslut våren 2000 om
Försvarsmaktens framtida organisation och
struktur.
Forskning och teknikutveckling
Under 1999 har forskning och teknikutveck-
ling bl.a. inriktats mot områdena spanings-
förmåga mot luft - och markmål, lednings-
förmåga på operativ och taktisk nivå, duell-
förmåga på det framtida slagfältet och förmåga
till väpnad strid, användning och skydd mot
fjärrstridsmedel samt ammunitions- och
minröjningsförmåga. Kunskapsuppbyggnad
har påbörjats i syfte att kunna utveckla nya IT-
säkerhetsförband. NBC-studier har samord-
nats med övriga studier på området inom
totalförsvaret. Försvarsmakten och Över-
styrelsen för civil beredskap har på regeringens
uppdrag lämnat en gemensam redovisning
inom NBC-området. Teknikstudier av
generell karaktär i syfte att öka Försvars-
maktens anpassningsförmåga har genomförts.
Riktade satsningar inom telekrigsteknik och
signaturanpassningsteknik har påbörjats.
Internationellt materielsamarbete
För att underlätta en omstrukturering av den
europeiska försvarsindustrin och göra den mer
konkurrenskraftig har försvarsministrarna i
Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien,
Sverige och Tyskland den 6 juli 1998
undertecknat en avsiktsförklaring om ökat
försvarsmaterielsamarbete. Med stöd av
avsiktsförklaringen har företrädare för de sex
länderna förhandlat om ett ramavtal
innehållande konkreta åtgärder. Ramavtalet
undertecknades av alla parter den 27 juli 2000 i
Storbritannien.
Vid försvarsministermötet i Luxemburg
förra året enades WEAG-länderna om ett
förfarande som gör det möjligt för
observatörsländerna, däribland Sverige, att bli
fullvärdiga medlemmar i WEAG. Beslutet
möjliggör också fullt medlemskap för de nya
Nato-länderna Polen, Tjeckien och Ungern.
WEAG-ländernas beslut har öppnat en
möjlighet för Sverige att fullt ut delta i
samarbetet. Denna utveckling ligger i linje med
inriktningen i 1996 års försvarsbeslut att
Sverige bör eftersträva att gå med i WEAG.
Regeringen har därför ansökt om svenskt
medlemskap i WEAG. Regeringens bedöm-
ning är att medlemskapsfrågan för kandidat-
länderna kommer att behandlas vid det
ordinarie ministermötet i november i år. Ett
positivt ställningstagande för Sverige skulle
möjliggöra medlemskap från årsskiftet.
Under året har nya bilaterala samarbetsavtal
på försvarsmaterielområdet ingåtts med
Brasilien och Sydafrika. Vidare har ett generellt
säkerhetsskyddsavtal ingåtts med Tjeckien
avseende sådan information som omfattas av
försvarssekretess.
Inom det nordiska
försvarsmaterielsamarbetet har verksamheten
under det senaste året ökat betydligt. Det
gäller såväl det nordiska samarbetet som
Sveriges bilaterala samarbete med de enskilda
nordiska länderna. Sverige har bl.a. beslutat
fortsätta samarbetet inom det nordiska
ubåtsprojektet Viking. Den gemensamma
upphandlingen av standardhelikoptrar
fortsätter med en utvärdering av inkomna
offerter. Beslut i frågan kan väntas mot
innevarande års slut.
Den exportstödjande verksamheten har
under året koncentrerats till stöd för JAS 39
Gripen, flygburet radarvarningssystem,
stridsledningssystem, olika styrda
vapensystem, fartyg och pansrade fordon.
Stödet har bedrivits samordnat och aktivt från
såväl Regeringskansliet som myndigheterna.
En översyn av det nuvarande exportstödet har
resulterat i ett mer effektivt stöd som tar
hänsyn till industrins omstrukturering och det
ökade internationella
försvarsmaterielsamarbetet.
Verksamheten inom samrådsforumen för
exportstöd till industrin, s.k. Koordinations-
och referensgrupperna (KRG), förändras nu
från att omfatta en specifik produkt till ett
bredare produktområde. Detta kan underlätta
samordningen av stödet för olika produkter på
samma marknad. Dessa samrådsfora leds av
Regeringskansliet, med deltagare från berörda
myndigheter och industrier.
Regeringens bedömning
Regeringen bedömer att verksamheten i
huvudsak har genomförts i enlighet med plan
och att den väsentligt har bidragit till att
uppfylla Försvarsmaktens förmåga att lösa
uppgifter i enlighet med vad riksdagen beslutat
om. Enligt regeringens bedömning genomförs
avvecklingen av materiel och förnödenheter
skyndsamt. Den planeras vara slutförd i
december 2004.
Inom ramen för denna tidsplan ligger även
den upphandling av tjänster avseende
materielavveckling som Försvarets
materielverk genomför på uppdrag av
Försvarsmakten. Det är för tidigt att redovisa
de kostnader och intäkter som upphandlingen
kommer att föranleda.
Bedömning av Försvarsmaktens operativa
förmåga i olika avseenden
Försvarsmakten har i årsredovisningen för
1999 gjort följande bedömning av Försvars-
maktens operativa förmåga i olika avseenden.
Förmågan att försvara mot väpnat angrepp
bedöms vara godtagbar. Brister finns dock vad
avser skydd mot NBC-stridsmedel,
informationskrigföring och förmågan mot
kryssningsmissiler.
Förmågan att hävda svensk territoriell
integritet är godtagbar. Begränsningar
föreligger dock alltjämt avseende förmågan att
ingripa mot främmande
undervattensverksamhet.
Förmågan att bidra till fred och säkerhet i
omvärlden är godtagbar. Materiella brister
påverkar dock förmågan att genomföra
fredsframtvingande insatser.
Förmågan att stärka det svenska samhället
vid svåra påfrestningar i fred är god. Förmågan
har under året förbättrats främst genom ökad
samverkan med andra myndigheter. Som
exempel kan nämnas en överenskommelse om
stöd vid kärnenergiolyckor mellan Försvars-
makten och Statens strålskyddsinstitut.
Förmågan till anpassning bedöms vara
godtagbar. Förmågan att genomföra strid i
högre förband har dock successivt minskat de
senaste åren. Det är av avgörande betydelse att
denna förmåga förbättras eftersom hela
anpassningsprincipen kan riskeras, om kom-
petensen för väpnad strid försämras.
Regeringen gör ingen annan bedömning
avseende Försvarsmaktens operativa förmåga i
olika avseenden än den som Försvarsmakten
gjort.
Det omfattande omstruktureringsarbetet
har enligt Försvarsmakten inneburit att arbetet
med anpassningsplaneringen har
nedprioriterats, varför denna fortfarande är
behäftad med osäkerheter. Försvarsmakten
bedömer att en realiserbarhetsprövad kris- och
anpassningsplanering tidigast kan föreligga
2001 eller 2002.
Regeringen anser att det är angeläget att
anpassningsplaneringen förbättras. Regeringen
har därför den 15 juni 2000 uppdragit åt
Försvarsmakten att i budgetunderlaget för
2002 redovisa sin planering för anpassning på
både kort och lång sikt.
Försvarsmakten har hemställt att kraven på
operativ förmåga utökas så att sjö- och
flygstridskrafter skall kunna delta i
fredsfrämjande insatser i Europa och dess
närhet. Regeringen avser inte att nu lämna
förslag till ändring av kravet på
Försvarsmaktens operativa förmåga i olika
avseenden. Frågan kommer att behandlas inför
nästa försvarsbeslut. Regeringen återkommer
vid behov till riksdagen i denna fråga.
Bedömning av Försvarsmaktens samlade
operativa förmåga
Försvarsmakten har i sin årsredovisning för
1999 bedömt att den samlade operativa
förmågan i nuvarande säkerhetspolitiska läge är
godtagbar.
De större samövningar som genomförts
mellan förband från olika militärområden har
enligt Försvarsmakten resulterat i att
yrkesofficerarnas truppföringsförmåga ökat
något i jämförelse med tidigare år. Totalt sett
är dock förmågan fortfarande på en för låg nivå
i förhållande till de krav som ställs på
Försvarsmakten.
Regeringen gör ingen annan bedömning av
Försvarsmaktens samlade operativa förmåga än
den som Försvarsmakten har gjort. Regeringen
bedömer att det är synnerligen angeläget att i
första hand övnings- och
utbildningsverksamheten kan öka såväl i
intensitet som i högre förbandsnivåer. Att
utveckla personalens kompetens är därför den
enskilt mest angelägna åtgärden för att
förbättra Försvarsmaktens förmåga i
respektive uppgift.
3.9.4 Inriktning
I prop. 1999/2000:30 Det nya försvaret
lämnade regeringen inga förslag till riksdagen
när det gäller inriktningen av Försvarsmaktens
verksamhetsgrenar.
I föreliggande proposition lämnar
regeringen därför förslag och redovisar
bedömningar för Försvarsmaktens olika
verksamhetsgrenar.
Förbandsverksamhet
Regeringens förslag: Inriktningen för
förbandsverksamheten skall vara följande.
Verksamhet som leder till att yrkesofficerarnas
kompetens att leda militära enheter kan ökas
skall prioriteras. Övningar skall genomföras i
en sådan omfattning och med sådana
förbandstyper att de bidrar till att öka denna
kompetens och förbandens förmåga att strida i
höga förbandsnivåer.
Skälen för regeringens förslag: Förmågan till
väpnad strid i sammansatta och integrerade
förband utgör grunden för Försvarsmaktens
verksamhet och utformning i fred. Regeringen
bedömer att den pågående reformeringen av
utbildningssystemet, bl.a. genom att utbild-
ningen av krigsförband samordnas över landet,
bidrar till att Försvarsmakten kan uppnå de
kvalitativa målen. Från och med 2001 bör
fördelningen av totalförsvarspliktiga medge att
övningsverksamheten successivt utvecklas till
brigads och flottiljs ram. Därefter bör
övningsverksamheten årligen bedrivas via
brigad-, flottilj- och divisionsnivån till nivån
sammansatta operativa insatsstyrkor.
Arméstridskrafter
Förändringar under 2000
Under 2000 påbörjas avvecklingen av ett stort
antal krigsförband, däribland tre
fördelningsstaber med stabsförband, tio
divisionsluftvärnsbataljoner (rb70/90), tretton
försvarsområdesstaber, två gränsjägarstaber,
fyra infanteri-brigader, tre norrlandsbrigader
och sex mekaniserade brigader.
Inriktning för 2001
Riksdagen har (prop. 1999/2000:30, bet.
1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168)
beslutat att insatsorganisationens
arméstridskrafter skall utvecklas och utformas
enligt följande under perioden 2001- 2003:
- en divisionsstab med tillhörande
förband, bland dem en NBC-
insatsstyrka och två jägarbataljoner,
- sex brigadledningar, sexton
mekaniserade bataljoner, fyra
luftvärnsbataljoner, fyra
haubitsbataljoner, fyra
pionjärbataljoner, fyra
underhållsbataljoner, sex
stadsskyttebataljoner och en luftburen
bataljon,
- nationella skyddsstyrkor, inkluderande
bl.a. tolv markstridsbataljoner och
hemvärn.
Regeringen avser att återkomma till
riksdagen hösten 2001 med en närmare
redovisning av de nya förbandstypernas
organisation, tidpunkt för organisering samt
vilka operativa behov de är avsedda att
tillgodose.
Regeringen vill erinra om att materiel
kommer att bibehållas, så länge
Försvarsmakten bedömer det vara
kostnadseffektivt, för att säkerställa förmågan
till anpassning. Tillväxtpotential finns för bl.a.
nedanstående förband:
- två fördelningskanonbataljoner,
- två fördelningsluftvärnsbataljoner
rb 70,
- en divisionsstab med stabsbataljon,
- ett fördelningspansarvärnskompani
rb 55,
- femton
försvarsområdesluftvärnskompanier,
- åtta insatsbataljoner,
- två brigadluftvärnsbataljoner rb 70,
- två brigadartilleribataljoner 77 A,
- två pansarvärnsrobotkompanier,
- två spaningskompanier,
- två pionjärbataljoner och
- två underhållsbataljoner.
Inom arméstridskrafterna är det enligt
regeringen angeläget att övningsverksamheten
ökar. En ambitionsökning bör inplaneras
successivt från 2001. Övnings- och
utbildningsverksamheten bör öka såväl till
intensitet som i högre förbandsnivåer för att
officerarnas kompetens skall kunna ökas. Efter
2001 bör övningsverksamheten för förbanden
inriktas mot att kunna lösa huvuduppgifterna
för bataljon. Enligt regeringens mening bör
övning i högre förband (brigad) genomföras
minst en gång per år. De större övningarna bör
genomföras i skilda delar av landet under olika
miljöförhållanden.
Vid förbandsutbildning av
arméstridskrafterna skall allsidigt sammansatta
förband som kan verka både nationellt och
internationellt prioriteras.
Hemvärnsförbandens utbildning skall så
långt det är möjligt genomföras integrerat med
övriga förbands utbildning och övningar.
På materielsidan tillförs arméförbanden
under 2001 bl.a. artillerilokaliseringsradarn
Arthur och snabbpejlsystem till televapen.
Leveranserna av stridsvagn 122 och
stridsfordon 90 fortsätter.
Marinstridskrafter
Förändringar under 2000
Huvuddelen av lednings- och underhålls-
förbanden har avvecklats och omstruktureras
till två marinbaser och två marina underhålls-
förband. De två ytstridsflottiljerna bibehålls.
Minkrigsavdelningen har omstruktureras till
en minkrigsflottilj och kommer främst att
innehålla två röjstyrkor och ett minfartyg. Ett
minfartyg har överförts till att bli lag- och
ledningsfartyg för andra ytstridsflottiljen.
Ubåtsflottiljen bibehålls och innehåller
förutom ubåtar en dykeri- och
räddningsdivision. Marinregementena, tre
amfibiebataljoner, kustartilleribataljonerna
(12/80), det tunga kustrobotbatteriet samt
kustförsvarsbataljonerna har avvecklats. Delar
överförs till de nationella skyddsstyrkorna. De
två kustartilleribrigadledningarna har
omstruktureras till en amfibiebrigadledning.
Inriktning för 2001
Regeringen anser att det är angeläget att
marinstridskrafternas övningsverksamhet ökar.
Utbildnings- och övningsverksamheten
skall inriktas mot att förbanden skall utvecklas
mot en hög operativ rörlighet samt förmåga att
uppträda från tillfällig basering. Dessutom
skall utbildningen av marinstridskrafterna
inriktas mot att utveckla förmågan till marin
närvaro och att tidigt kunna hävda territoriell
integritet. Regeringen anser att det är angeläget
att minröjningsoperationerna och utbildning
av de baltiska marinstridskrafterna i baltiska
farvatten fortsätter.
Inriktningen för marinstridskrafterna i
övrigt för 2001 och översiktligt för 2002 - 2003
innebär bl.a. följande. Robotbåtarna avvecklas
ur insatsorganisationen 2001. Patrullbåtarna
avvecklas successivt då de ersätts av korvetter
av Visbyklass. Minsvepningsflottiljerna
kommer under 2001 att omstruktureras till att
bli mindre förband med minspaningsuppgifter.
Dessa förband och bevakningsflottiljerna
kommer att ingå i de nationella
skyddsstyrkorna. Antalet ubåtar reduceras
successivt till fem stycken; tre ubåtar av
Gotlandsklass samt två ubåtar av
Västergötlandsklass.
På materielsidan vill regeringen informera
om följande planerad verksamhet under 2001.
Den första korvetten av Visbyklass levereras.
Vidare kommer fortsatta leveranser av torped
62 och stridsbåt 90 att genomföras. Därutöver
planeras leverans av förserieexemplar av
spanings- och eldledningsradarn ARTE 740
och svävare till kustförsvaret samt ett lag- och
understödsfartyg till minröjningsflottiljen.
Korvetterna av Stockholmsklass och
minröjningsfartyg av Landsortsklass genomgår
halvtids-modernisering och
halvtidsmodernisering av minfartyget
Carlskrona påbörjas. Dessutom fortsätter
utveckling av luftoberoende ubåtsmaskineri
samt utveckling inom det nordiska
ubåtsprojektet Viking.
Regeringen vill vidare erinra om att materiel
kommer att behållas, så länge Försvarsmakten
bedömer det vara kostnadseffektivt, för att
säkerställa förmågan till anpassning. Följande
tillväxtförmåga finns:
- minröjningsförbanden kan tillväxa
med ett fartyg av typ Landsort,
- två ubåtar av typ Västergötland behålls
för tillväxt,
- tung kustrobot utnyttjas för tillväxt för
korvettförband,
- materiel för två kustartilleribataljoner
och
- materiel för en amfibiebataljon.
Flygstridskrafter
Förändringar under 2000
Under 2000 påbörjas avvecklingen de tre
flygkommandostaberna med stabsförband.
Inriktning för 2001
Utbildnings- och övningverksamheten skall
inriktas mot att förbanden kan verka i
operativt samordnade insatser.
Förbandsutbildningen av flygstridskrafterna
skall enligt regeringen vidare inriktas mot att
tidigt kunna hävda territoriell integritet.
Utbildningen av JAS 39 Gripenförband skall
prioriteras och särskild vikt läggas vid att
uppträda och nyttja systemets kapacitet i alla
de tre rollerna jakt, attack och spaning.
Regeringen anser vidare att det är angeläget
att flygstridskrafternas övningsverksamhet
ökar. Större övningar med flygstridskrafterna
bör således genomföras såväl 2001 som åren
därefter. Regeringen vill vidare framhålla
angelägenheten i att flygtidsproduktionen
prioriteras så att bristerna inom
stridsflygförbanden kan åtgärdas. Det är också
viktigt att fullfölja de planerade och redan
inledda åtgärderna för att komma till rätta med
bristerna på tekniker, flygstridsledare och
piloter. Regeringen avser att följa
Försvarsmaktens åtgärder i dessa avseenden
med särskild uppmärksamhet. Regeringen
återkommer till frågor om pilotutbildningen
till riksdagen senare under hösten 2000.
Inriktningen av flygstridskrafterna i övrigt
för 2001 och översiktligt för 2002 - 2003
innebär i huvudsak följande. Den första
radarflyggruppen (FSR 890) skall organiseras
2001. Antalet stridslednings- och
luftbevakningsbataljoner minskas från
nuvarande sex till tre.
Basbataljonsorganisationen förändras och en
ny rörlig struktur som är anpassad till JAS 39
Gripensystemet skall gälla från och med 2001.
De nuvarande 16 basbataljonerna ersätts med
åtta nya flygbasbataljoner. Organiseringen av
JAS 39 Gripendivisioner skall fortsätta så att
åtta divisioner är organiserade 2003. JA 37
divisionerna skall successivt avvecklas ur
insatsorganisationen. Den sista JA 37
divisionen avvecklas därvid 2002. Två JA 37
divisioner skall tills vidare bibehållas inom
grundorganisationen för att säkerställa
ombeväpning och pilotutbildning. En AJS 37
division skall bibehållas till och med 2003 för
att säkerställa spaningsförmågan intill dess
Gripendivisionerna har erforderlig
spaningskapacitet. Transportflygförbanden
vidmakthålls.
På materielsidan tillförs flygförbanden
under 2001 det flygburna radarsystemet FSR
890 och ytterligare JAS 39 Gripenflygplan.
Leveranserna av de nya
stridsledningscentralerna (StriC) fortsätter,
liksom av det taktiska radiosystemet
(TARAS).
Regeringen vill erinra om att
Försvarsmakten, så länge myndigheten
bedömer det vara kostnadseffektivt, avser att
bibehålla viss materiel för att säkerställa
förmågan till anpassning. Tillväxtpotential
finns sålunda för bl.a. nedanstående.
- två stridsledningscentralskompanier,
- ytterligare flygbasförband,
- två stridslednings- och
luftbevakningsanläggningar och
- JA 37- och AJS 37-systemen.
Tillväxtpotentialen minskar dock
allteftersom ombeväpningen till JAS 39
Gripen genomförs.
Även om det för JAS 39 Gripen-förbanden
inte finns någon särskild materiel avdelad för
anpassning, kommer det sedan de beställda
flygplanen har levererats att vara möjligt att
öka antalet JAS 39 Gripen-divisioner från åtta
till tolv. För transportflygförbanden finns
ingen särskild materiel avdelad för anpassning.
Helikopterförband
Det är enligt regeringen angeläget att
förbandsutbildningen ges hög prioritet och att
övningsverksamheten ökas så att förbandens
förmåga generellt förbättras. Detta gäller i
synnerhet de sjöoperativa förbanden. Försvars-
makten har planerat och inlett åtgärder för att
komma till rätta med problemen inom
helikopterförbanden. En del åtgärder har också
redan givit positiva resultat. Det är enligt
regeringen viktigt att åtgärderna fullföljs.
I övrigt bör helikopterförbanden ges
följande huvudsakliga inriktning för 2001 och
översiktligt för 2002-2003. Den rörliga
helikopterledningen och arméflygbataljonen
avvecklas 2001. Två helikopterbataljoner, varav
en med markoperativ inriktning och en med
sjöoperativ inriktning, vidmakthålls. I dessa
bataljoner ingår s.k. SAR-grupper
(räddningstjänst).
På materielsidan fortsätter den inledda
anskaffningen av nya helikoptrar i samverkan
med de övriga nordiska staterna.
Det finns inte någon särskild materiel
avdelad för anpassning för
helikopterförbanden.
Verksamheten i Karlskrona
Regeringens bedömning: Den marina
bassäkerhetsutbildningen bör den 1 juli 2001
omlokaliseras till Kungsholmen i Karlskrona.
Ledningen för Örlogsskolorna bör
omlokaliseras till Karlskrona.
Skälen för regeringens bedömning: Genom
sitt beslut i mars 2000 gav riksdagen som sin
mening regeringen till känna dels att
verksamheten vid Örlogsskolorna i Karlskrona
bör flyttas till Kungsholmen, dels att rege-
ringen bör uppdra åt Försvarsmakten att
överväga att förlägga lämplig del av den
planerade bassäkerhetsutbildningen till Kungs-
holmen (bet. 1999/2000:FöU2, rskr.
1999/2000:168). När det gällde Örlogs-
skolorna på Kungsholmen anförde Försvars-
utskottet att det vid skolorna skall bedrivas en
utökad verksamhet jämfört med idag.
Regeringen har inhämtat underlag från
Försvarsmakten i båda frågorna. Försvars-
makten har utarbetat sitt underlag tillsammans
med bl.a. Riksantikvarieämbetet och läns-
styrelsen i Blekinge län.
Kungsholmen utanför Karlskrona har under
mer än 300 år använts för militär verksamhet.
Kungsholmen ingår tillsammans med bl.a.
delar av Karlskrona stad i det område som
enligt UNESCO:s beslut i december 1998 har
förts upp på den s.k. världsarvslistan som
Karlskrona örlogsstad. Regeringen noterar att
Riksantikvarieämbetet i utredningsarbetet har
ställt sig positivt till fortsatt militär verksamhet
på Kungsholmen, men också att ämbetet anser
att tillkommande verksamheter och nyttjande
måste underordnas de kulturhistoriska värdena
hos försvarsanläggningen. Länsstyrelsen i
Blekinge län har anfört liknande synpunkter.
Regeringen har ingen annan uppfattning.
Regeringen underströk i prop. 1999/2000:30
vikten av att det skulle finns två likvärdiga
baser för sjöstridskrafterna, den ena i Berga
och den andra i Karlskrona. Regeringen anser
att fördelningen av fartyg m.m. mellan
Sydkustens marinbas i Karlskrona och
Ostkustens marinbas i Berga i allt väsentligt är
ändamålsenlig och lämplig. Det finns
emellertid enligt regeringen skäl att stärka de
sammantagna marina grundorganisatoriska
resurserna i Karlskronaregionen.
Örlogsskolorna bedriver för närvarande
verksamhet i Haninge/Berga och Karlskrona.
Den 1 juli 2000 inordnades Sjöstridsskolan i
Karlskronadelen av Örlogsskolorna. Den del
av Örlogsskolorna som är lokaliserad till
Karlskrona omfattar drygt 90
officersbefattningar, inkluderande de
befattningar som tillkom när Sjöstridsskolan
inordnades i Örlogsskolorna. Inom ramen för
den pågående omstruktureringen av
Försvarsmakten skall det totala antalet
yrkesofficerare inom myndigheten minskas.
Det framtida antalet yrkesofficerare vid
Örlogsskolorna i Karlskrona beräknas mot
denna bakgrund uppgå till ungefär 80
officerare.
Försvarsmaktens organisatoriska planering
av Örlogsskolorna innebär att det skall finnas
en chef med stab (huvuddelen lokaliserad till
Berga), en linjeavdelning ( merparten i
Karlskrona), Vapen- och
ledningssystemsskolan (Berga),
Sjösäkerhetsskolan (ledningen och två
utbildningsenheter i Berga samt två
utbildningsenheter i Karlskrona),
Fartygsbefälsskolan (Karlskrona) samt
Sjömansskolan (Karlskrona).
Utbildningsverksamheten vid
Örlogsskolorna bedrivs enligt följande.
- Rekrytutbildning för ungefär 1200
värnpliktiga. Verksamheten genomförs
huvudsakligen i Karlskrona.
- Yrkesutbildning för ungefär 650
värnpliktiga. Verksamheten är delad
mellan Berga och Karlskrona.
- Utbildning inom marinens
yrkesofficersprogram för ungefär 210
elever. Verksamheten genomförs
huvudsakligen i Karlskrona.
- Utbildning inom flottans taktiska
program för ungefär 70 elever.
Verksamheten är delad mellan Berga
och Karlskrona.
- Ej programbunden officersutbildning
för ungefär 500 elever. Verksamheten
är delad mellan Berga och Karlskrona.
- Utbildning för Försvarsmakten i övrigt
och för civila myndigheter och skolor
för ungefär 500 elever. Verksamheten
är delad mellan Berga och Karlskrona.
Regeringen bedömer att verksamheten vid
Karlskronadelen av Örlogsskolorna är så
omfattande att den av utrymmesskäl svårligen
skulle inrymmas på Kungsholmen.
Kostnaderna för att göra erforderliga om- och
tillbyggnader, och anpassa dessa byggnationer
till den kulturhistoriska miljön, skulle också bli
så höga att det inte vore ekonomiskt
försvarbart att omlokalisera hela
verksamheten. Till detta kommer att
omlokalisering av vissa fasta anläggningar som
dyktank och skyddstjänstanläggningen av
skilda skäl vore olämplig. Regeringen
konstaterar därför att det inte är möjligt att
omlokalisera hela verksamheten till
Kungsholmen. Regeringen konstaterar också
att en omlokalisering av hela eller delar av
Örlogsskolorna skulle leda till försämrad
rationalitet i utbildningen och fördyrad
verksamhet för Försvarsmakten.
I och med att Karlskrona
kustartilleriregemente (KA 2) läggs ned den 31
oktober i år, upphör den militära
utbildningsverksamheten på Kungsholmen.
Regeringen anser emellertid att militär
verksamhet även fortsättningsvis bör bedrivas
på Kungsholmen. Regeringen har därför
prövat om det är möjligt att omlokalisera delar
av Örlogsskolorna dit. Regeringen har prövat
följande alternativ.
- Marinens kadettutbildning. Kadetterna
förläggs för närvarande hos externa
hyresvärdar. De skulle kunna förläggas
till Kungsholmen, tillsammans med
linjeavdelningen. Alternativet innebär
att ett elevhotell för ungefär 160
kadetter måste byggas. Vidare behövs
bl.a. klassrum, grupprum och
idrottslokaler. För linjeavdelningen
behövs tjänsterum och personalrum.
Sammantaget beräknas
nettoinvesteringarna till ungefär 70
miljoner kronor. Försvarsmaktens
driftskostnader beräknas öka med
ungefär 18,5 miljoner kronor per år.
- Flottans rekrytutbildning.
Rekrytutbildningen är en del av
Sjömansskolan. Varje år rekrytutbildas
ungefär 1 200 totalförsvarspliktiga,
med inryckningsomgångar om 80-330
värnpliktiga. För dessa värnpliktiga
behövs bl.a. logement, fritidslokaler,
klassrum och en samlingssal.
Härutöver flyttas Sjömansskolan med
två kompaniledningar till
Kungsholmen. För skolan behövs bl.a.
tjänsterum och personalutrymmen.
Den del av Sjömansskolan som innebär
yrkesutbildning förblir i Karlskrona.
Sammantaget beräknas i detta
alternativ nettoinvesteringarna till
drygt 26 miljoner kronor för bl.a.
kontors- och undervisningslokaler.
Försvarsmaktens driftskostnader
beräknas öka med ungefär 15 miljoner
kronor per år.
Härutöver har regeringen prövat
möjligheterna att förlägga Försvarsmaktens
bassäkerhetsutbildning till Kungsholmen.
Regeringen anser därvid att det är olämpligt att
lokalisera utbildningen av flygstridskrafternas
och arméstridskrafternas bassäkerhetsförband,
dvs. utbildning av flygbasjägare och militär-
poliser, till Kungsholmen. De utbildningarna
ställer särskilda krav på utbildningsterräng och
utbildningsförutsättningar som inte kan
uppfyllas på Kungsholmen.
Den marina bassäkerhetsutbildningen
bedrivs sedan 1995 vid Berga. Försvarsmakten
planerar att flytta utbildningen till Vaxholms
amfibieregemente i Vaxholm. Denna
bassäkerhetsutbildning omfattar ungefär 80
värnpliktiga per år. I och med att den är
volymmässigt begränsad är det enligt
regeringens mening olämpligt att dela den på
två olika utbildningsställen. Regeringen
bedömer dock att det skulle vara möjligt att
lokalisera hela den marina
bassäkerhetsutbildningen till Kungsholmen.
En sådan omlokalisering beräknas medföra ett
nettoinvesteringsbehov om ungefär sex
miljoner kronor avseende bl.a. en hundgård.
Försvarsmaktens driftskostnader beräknas öka
med ungefär 6,5 miljoner kronor per år.
För att åstadkomma en maximal beläggning
på Kungsholmen har regeringen även prövat
en kombination av de här redovisade
alternativen. Det är således enligt regeringens
mening rent utrymmesmässigt möjligt att
förlägga såväl kadettutbildningen som
bassäkerhetsutbildningen till Kungsholmen.
Sammantaget beräknas i ett sådant alternativ
nettoinvesteringarna till knappt 70 miljoner
kronor. Försvarsmaktens driftskostnader
beräknas öka med ungefär 20 miljoner kronor
per år.
Regeringen anser att det av kostnadsskäl är
mindre lämpligt att omlokalisera
kadettutbildningen. Det skulle krävas
omfattande investeringar vilket leder till
väsentligt ökade hyreskostnader. När det gäller
rekrytutbildningen anser regeringen att även
detta alternativ leder till betydande fördyringar
av verksamheten, samtidigt som verksamheten
blir mycket störningskänslig. Även alternativet
att lokalisera den marina
bassäkerhetsutbildningen till Kungsholmen
medför vissa fördyringar. I detta alternativ ser
regeringen emellertid fördelar i och med att
den infrastruktur som redan finns på
Kungsholmen för amfibieutbildningen kan
utnyttjas. Visserligen uteblir
samordningsvinsterna mellan
bassäkerhetsförbanden och amfibieförbanden
avseende bl.a. utveckling av utbildningen. Men
regeringen anser ändock att fördelarna är
sådana att verksamheten bör omlokaliseras.
Regeringen har då vägt in även de goda
utbildningsbetingelserna i Karlskronaområdet.
Alternativet ger en relativt jämn beläggning på
Kungsholmen med ungefär tolv befäl och 80 -
100 värnpliktiga. Genom att
bassäkerhetsutbildningen förläggs till
Kungsholmen vidmakthålls
förbandsutbildningen där. Omlokaliseringen
bör genomföras den 1 januari 2002.
En del i att stärka de grundorganisatoriska
marina resurserna i Karlskronaregionen är
således att omlokalisera den marina
bassäkerhetsutbildningen till Kungsholmen.
Regeringen anser emellertid att ytterligare
åtgärder kan vidtas. Chefen för
Örlogsskolorna och huvuddelen av
Örlogsskolornas stab är lokaliserad till Berga.
Regeringen anser att det finns skäl att
ytterligare stärka Örlogsskolornas ställning i
Karlskronaregionen. Detta kan på ett
ändamålsenligt sätt åstadkommas genom att
skolledningen omlokaliseras till Karlskrona.
Vid omlokaliseringen bör vissa
rationaliseringseffekter kunna uppnås varför
det i praktiken blir aktuellt att flytta ungefär
fem tjänster. Även om det inledningsvis kan
uppstå vissa pendlingskostnader för personalen
och mer långsiktigt kanske ett något ökat
resande bedömer regeringen att en
omlokalisering får måttliga ekonomiska
konsekvenser för Försvarsmakten.
Omlokaliseringen bör genomföras den 1 juli
2001.
Genom att omlokalisera ledningen för
Örlogsskolorna ges en större tyngd åt
försvarsverksamheten i regionen samtidigt
som utbildningsrationaliteten och
effektiviteten vid skolorna sammantaget
bibehålls. Regeringen bedömer också att en
omlokalisering blir värdefull från
karriärsynpunkt för Sydkustens marinbas och
marinens övriga enheter i Karlskronaregionen.
Regeringen avser således att uppdra åt
Försvarsmakten att genomföra de två
omlokaliseringarna från Stockholmsområdet
till Karlskrona.
Övriga frågor inom verksamhetsgrenen
förbandsverksamhet
Anställd personal
Riksdagen har vid flera tillfällen ställt krav på
förslag på ett sammanhållet, reformerat
personalförsörjningssystem. Regeringen har
därför, och som en del av förberedelserna inför
2001 års försvarsbeslut, beslutat om direktiv
till en personalförsörjningsutredning vars
uppgift är att redovisa en samlad syn på
Försvarsmaktens personalförsörjning. Utred-
ningens direktiv beslutades den 4 november
1999. Utredningen skall belysa förutsätt-
ningarna för och lämna förslag till hur
Försvarsmakten skall kunna rekrytera,
utveckla och avveckla personal på ett väl avvägt
sätt och över tiden. Utredningen skall även
behandla behovet av jämställdhet och kulturell
mångfald, åldersstrukturproblemen, anpass-
ningsprincipens påverkan på personalförsörj-
ningen och hur kraven på Försvarsmaktens
deltagande i internationell verksamhet skall
kunna tillgodoses. Reservofficerssystemet och
reservofficerarnas tjänstgöringsförhållanden i
fredstid skall särskilt uppmärksammas. Utred-
ningen skall ha slutfört sitt arbete senast den
28 februari 2001 (dir. 1999:84, 2000:12 och
2000:46). Utredningen har antagit namnet
Personalförsörjningsutredningen.
Under 1999 har Riksrevisionsverket genom-
fört en uppföljning av den granskning av
formerna för lönebildning m.m. inom
Försvarsmakten som verket redovisade våren
1998 (RRV 1998:20). I sin rapport efter
uppföljningen är Riksrevisionsverket fortsatt
kritiskt till Försvarsmakten (RRV 2000:10).
Bland annat anser Riksrevisionsverket att
alltför få förändringar i lönebildningen har
skett sedan föregående granskning för att
arbetsgivarrollen skulle kunna sägas ha stärkts
på några avgörande punkter. Vidare kritiserar
Riksrevisionsverket omfattningen av och
kostnaderna för lönetilläggen inom Försvars-
makten. Enligt Riksrevisionsverket borde
Försvarsmakten stärka sin roll som arbets-
givare bl.a. genom att ta initiativ till att
ompröva och strama upp tillämpningen av
gällande avtal.
Försvarsmakten har yttrat sig över
Riksrevisionsverkets rapport. Av yttrandet
framgår att Försvarsmakten i allt väsentligt
delar Riksrevisionsverkets iakttagelser.
Försvarsmakten ifrågasätter dock
Riksrevisionsverkets fokusering på
skillnaderna mellan yrkesofficerares och
civilanställdas lönenivåer och lönetillägg. Av
Försvarsmaktens yttrande framgår vidare att
myndigheten anser att en rad åtgärder vidtagits
sedan den förra rapporten. Försvarsmakten
anger också att fler åtgärder kommer att vidtas
i enlighet med Riksrevisionsverkets
rekommendationer.
Arbetstagarorganisationerna har beretts
möjlighet att yttra sig över såväl
Riksrevisionsverkets rapport som
Försvarsmaktens yttrande. Officersförbundet
och SACO har valt att göra det. Yttrandena
finns tillgängliga i Försvarsdepartementets akt
(dnr Fö2000/816/MIL).
Officersförbundet är genomgående kritiskt
till Riksrevisionsverkets rapport. Officers-
förbundet ifrågasätter den kritik som riktas
mot lönetilläggen och framhåller att dessa i
huvudsak har finansierats med pengar som
avdelats i centrala avtal. Officersförbundet
menar därmed att yrkesofficerarna avstått från
generella löneökningar till förmån för riktade
ersättningar i form av lönetillägg. Officersför-
bundet ifrågasätter också de åtgärder som
Försvarsmakten avser vidta mot bakgrund av
Riksrevisionsverkets rapport.
SACO delar Riksrevisionsverkets
bedömning att arbetsgivarrollen och
lönebildningen påverkas av den pågående
omstruktureringen. SACO framför vidare att
detta kan vara ett av skälen till att en del av de i
förra rapporten efterfrågade åtgärderna ej har
genomförts. I flera avseenden är SACO
kritiskt till rapporten. SACO anser t.ex. att
neddragningarna inom Försvarsmakten snarast
bör leda till en ökande och inte minskande
löneökningstakt. Vidare framför SACO att
Riksrevisionsverket dragit felaktiga slutsatser
beträffande Försvarsmaktens höga
övertidsuttag och beträffande de
arbetstidförsök som bedrivits.
Regeringskansliet (Försvarsdepartementet)
har inhämtat ett fördjupat underlag beträf-
fande de åtgärder som Försvarsmakten avser
vidta för att skapa ett ändamålsenligt löne-
bildningssystem som är anpassat till de
verksamhetsintressen som föreligger i den
omstrukturerade Försvarsmakten. Av under-
laget framgår att myndigheten anser det
nödvändigt att under 2001 påbörja relativt
omfattande åtgärder syftande till att förändra
formerna för lönesättning och att begränsa
antalet olika lönetillägg. Regeringen anser att
det åtgärdsprogram som Försvarsmakten
presenterat kan rätta till de brister som
Riksrevisionsverket påtalat och skapa balans
mellan myndighetens verksamhetsintresse och
de lönerelaterade personalkostnaderna. Rege-
ringen delar Försvarsmaktens syn på att många
av lönetilläggen tidigare haft en stark
verksamhetsanknytning men att detta för-
hållande i flera fall inte längre föreligger till
följd av de förändringar som Försvarsmakten
genomgår. Regeringen bedömer vidare att den
förändring beträffande lönebildningen m.m.
som Försvarsmakten planerar kan komma att
underlättas av det centrala samarbetsavtal som
Arbetsgivarverket slutit med arbetstagar-
organisationerna och som underställts
regeringen för godkännande.
Enligt regeringens uppfattning finns det ett
starkt samband mellan Försvarsmaktens
arbetsgivarroll, lönebildning m.m. och
myndighetens personalförsörjning. Regeringen
har därför den 21 juni 2000 genom
tilläggsdirektiv gett
Personalförsörjningsutredningen i uppdrag att
belysa olika möjligheter att utveckla och stärka
Försvarsmaktens arbetsgivarroll (dir. 2000:46).
Regeringen genomförde 1997 en
utvärdering av den reformerade
arbetsgivarpolitiken, men där konstaterades att
det hade gått alltför kort tid för att kunna dra
mera långtgående slutsatser. Regeringen avser
därför att göra en ny utvärdering av
arbetsgivarreformen, där bl.a. en samlad
bedömning av effekten av reformen avseende
lönebildningen och personalförsörjningen
inom statsförvaltningen görs. Direktiv till
utvärderingen förbereds f.n. inom
Regeringskansliet (Justitiedepartementet).
I samband med att Försvarsmakten lämnade
sitt budgetunderlag för 2001 framkom att
myndigheten i underlaget inför den
säkerhetspolitiska kontrollstationen 1999
överskattat möjligheterna att minska den
anställda personalens numerär. Diskrepansen
var så stor (drygt 2 000 fler årsarbetare 2004)
att regeringen inte ansåg sig kunna använda
budgetunderlaget för mer långsiktiga
avvägningar beträffande de personella
resurserna. För att få en oberoende granskning
av behovet av anställd personal har regeringen
därför i ovannämnda tilläggsdirektiv gett
Personalförsörjningsutredningen i uppgift att
göra en genomlysning av Försvarsmaktens
behov av yrkesofficerare såväl totalt som på
olika kompetensnivåer. Hänsyn skall tas till de
yrkesofficerare som tjänstgör i närstående
myndigheter till Försvarsmakten
(Försvarshögskolan, Försvarets materielverk,
m.fl.).
Inom Försvarsmakten pågår en studie som
syftar till att belysa hur reservofficerssystemet
påverkas av den omstrukturering som
Försvarsmakten genomgår. Studiens resultat
ingår i det underlag som Personalförsörjning-
utredningen fortlöpande får från Försvars-
makten. Av myndighetens delårsrapport för
det första halvåret 2000 framgår att
Försvarsmakten anser att "Det fundamentala
förhållandet att reservofficerarna är en
förutsättning för att Försvarsmakten skall
kunna lösa sina uppgifter kvarstår." Av den
information som regeringen i övrigt tagit del
av framgår att Försvarsmaktens ståndpunkt
grundas på en analys av behovet av
reservofficerare för tjänstgöring i grund-
organisationen, för tjänstgöring i internationell
verksamhet, för Försvarsmaktens anpassnings-
förmåga, för bemanningen av de nationella
insatsstyrkorna, för folkförankringen och för
det allmänna kompetenstillskott som reserv-
officerarnas kombination av militär och civil
kompetens (den så kallade dubbla kompe-
tensen) ger. Regeringen avser återkomma
beträffande reservofficerssystemets utveckling
i samband med redovisningen av det sam-
manhållna, reformerade personalförsörjnings-
system som riksdagen ställt krav på.
På uppdrag av regeringen har
Försvarsmakten analyserat kostnaderna för
den militära skolverksamheten. Av analysen
framgår att de besparingar som angetts i
utredningsbetänkandet
Försvarsmaktsgemensam utbildning för
framtida krav (SOU 1998:42) inte till fullo
bedöms kunna infrias. Enligt Försvarsmaktens
uppfattning beror detta på Försvarsmaktens
utökade uppgifter och på att den generella
kvalitetshöjningen av officersutbildningen
fördyrat den militära skolverksamheten.
Regeringen anser att det finns ett starkt
samband mellan personalförsörjning i termer
av kompetensförsörjning och utformningen av
det militära utbildningssystemet. Mot denna
bakgrund anser regeringen också att det först
bör klarläggas vilka kompetenser som skall
utvecklas inom det militära utbildnings-
systemet innan den kostnadsanalys som gjorts
utnyttjas för avvägningar beträffande ambi-
tionsnivåer. Mot denna bakgrund har rege-
ringen i ovannämnda tilläggsdirektiv uppdragit
åt Personalförsörjningsutredningen att beakta
Försvarsmaktens kostnadsanalys när det nya
utbildningssystemet utvärderas.
På uppdrag av regeringen har
Försvarsmakten utrett hur militärhögskolorna
bör dimensioneras, organiseras och lokaliseras.
Av det underlag som Försvarsmakten
presenterade den 30 juni 2000 framgår att
Försvarsmakten förordar en nedläggning av
militärhögskolan i Östersund och en utökning
av kapaciteten på Karlberg och i Halmstad.
Det främsta skälet till Försvarsmaktens
ställningstagande är att myndigheten anser att
militärhögskolornas behov av lärare bättre kan
tillgodoses med två större än med tre mindre
enheter och att militärhögskolorna på Karlberg
och i Halmstad i så fall har bäst
förutsättningar. Försvarsmakten bedömer att
förslaget inte innebär någon ekonomisk
besparing av betydelse eftersom
investeringskostnaderna i stort motsvarar
kostnaden för en fortsatt drift av en tredje
militärhögskola. Försvarsmakten bedömer
vidare att det tar ca 18 månader att skapa en
tillräcklig utbildningskapacitet vid de två
kvarvarande skolorna och föreslår därför att
nedläggningstidpunkten för militärhögskolan i
Östersund bör vara den 1 juli 2002.
Regeringen anser det vara väsentligt att den
militära skolorganisationen dimensioneras och
organiseras med stöd av den utvärdering av det
nya utbildningssystemet och den
genomlysning av yrkesofficersbehovet som
Personalförsörjningsutredningen kommer att
göra. Således bör utredningens betänkande
avvaktas innan ställning tas till eventuella
förändringar av den militära
skolorganisationen. Enligt regeringens mening
bör även frågan om Försvarshögskolans
framtida lokalbehov beaktas i detta
sammanhang.
Sammanfattningsvis konstaterar regeringen
att de personella konsekvenserna av den
omstrukturering som inletts är betydande och
att alla problemområden inte kunnat förutses.
Med den bredd som
Personalförsörjningsutredningen har att
bedriva sitt arbete bedömer dock regeringen
att det försvarsbeslut som riksdagen skall fatta
2001 kommer att kunna grundas på ett
personalförsörjningssystem som ger
Försvarsmakten de personella resurser som de
av riksdagen fastlagda uppgifterna kräver.
Mot bakgrund av vad som redovisats
tidigare beträffande antalet kvinnliga
yrkesofficerare anser dock regeringen att
Försvarsmakten redan under 2001 måste öka
ansträngningarna för att successivt, och i högre
takt än hitintills, öka andelen kvinnliga
yrkesofficerare.
Totalförsvarspliktig personal
Under 2001 skall Försvarsmakten inrikta
utbildningen av totalförsvarspliktiga som
fullgör värnplikt mot 15 000. Även
värnpliktsutbildning omfattande 3 månader för
rekrytering till hemvärnet bör fortsätta under
2001. Arbetet med att minska avgångarna
under grundutbildningen skall fortsätta och
arbetet med att öka intresset bland kvinnor att
fullgöra värnplikt skall likaså fortsätta.
Pliktutredningen har i mars månad i år
lämnat betänkandet Totalförsvarsplikten
(SOU 2000:21). Utredningen har bl.a. berört
frågor om inskrivning och mönstring, påföljd
vid brott mot totalförsvarsplikten och
motivationshöjande åtgärder. Betänkandet
remissbehandlas för närvarande.
Regeringen konstaterar att den fortsatta
inriktningen av utbildningen av
totalförsvarspliktig personal är beroende av
den fortsatta beredningen av Pliktutredningens
betänkande samt de slutsatser som görs inom
ramen för ovannämnda
Personalförsörjningsutredning.
Grundorganisationen
Den 30 mars 2000 och den 15 juni 2000
uppdrog regeringen åt Försvarsmakten att
genomföra de förändringar av
Försvarsmaktens grundorganisation som
riksdagen beslutat om (prop. 1999/2000:30,
bet. 1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168,
prop. 1999/2000:97, bet. 1999/2000:FöU7,
rskr. 1999/2000:250, bet. 1999/2000:FöU8,
rskr. 1999/2000:251). Inriktningen är att
förändringarna skall vara genomförda senast
den 31 december 2001.
Specialflyget
På regeringens uppdrag har Försvarsmakten
den 30 juni 2000 redovisat förutsättningarna
att integrera de flygburna signal- respektive
radarspaningsflygförbanden, dvs. den s.k.
specialflygverksamheten, med verksamheten
vid F 16. Försvarsmakten förordar att
specialflyget fortsatt lokaliseras till Malmen.
Som skäl för sitt ställningstagande anför
myndigheten att en omlokalisering skulle
kräva omfattande investeringar vid F 16 och att
det skulle vara risk för att nyckelpersonal inte
skulle flytta med till Uppsala varför en allvarlig
kompetenssvacka skulle uppstå. Regeringen
har ingen annan uppfattning än
Försvarsmakten.
Miljöarbete
Regeringens bedömning: Utgångspunkten för
miljöarbetet bör vara sektorsansvaret för
ekologisk hållbarhet. Inom ramen för detta
ansvar bör Försvarsmakten under 2001 införa
ett miljöledningssystem i hela organisationen.
Skälen för regeringens bedömning:
Utgångspunkten för Försvarsmaktens
miljöarbete skall enligt regeringen vara
sektorsansvaret för ekologisk hållbarhet.
Under 2001 bör Försvarsmakten fördjupa
arbetet med detta sektorsansvar. Det är
angeläget att arbetet får genomslag i form av
ett alltmer ensat miljöarbete inom sektorn,
som ligger i linje med det av riksdagen
fastlagda övergripande miljömålsarbetet.
En annan huvuduppgift för Försvarsmakten
när det gäller miljöarbetet är att under 2001
införa ett miljöledningssystem enligt
standarden ISO 14001 i hela organisationen.
Härutöver anser regeringen att miljöarbetet
i övrigt bör utvecklas vidare. Miljöutbildningen
bör sålunda fortsätta. Arbetet med strategiska
miljöbedömningar bör fördjupas och
konkretiseras under året. Avvecklingen av
användningen av ämnen som bryter ned
ozonskiktet bör fortsätta, liksom arbetet med
att begränsa effekterna av skott- och flygbuller.
Även arbetet med att begränsa utsläppen till
luft, mark och vatten från skadliga ämnen och
fossila bränslen bör fortsätta. Regeringen vill
också peka på betydelsen för miljön av att de
fastställda riktlinjerna för miljöanpassad
försörjning av försvarsmateriel successivt
börjar tillämpas.
Inom ramen för Försvarets
forskningsanstalts forskning inom
verksamhetsgrenen Förvars- och
säkerhetspolitik redovisade
Forskningsanstalten i juni 2000 rapporten
Avmaterialisering inom försvaret. Syftet med
rapporten är att diskutera begreppet
avmaterialisering inom försvaret, dvs. en
minskad resursanvändning, och att utveckla
metoder för att kunna analysera försvarets
totala resursanvändning. Rapporten är
huvudsakligen inriktad på återanvändning och
återvinning i samband med att vapensystem
avvecklas. Rapporten har remissbehandlats.
Regeringen anser att rapporten pekar på
väsentliga aspekter när det gäller utvecklingen
mot ett ekologiskt hållbart samhälle.
Regeringen anser att rapporten kan ligga till
grund för Försvarsmakten i sitt fortsatta
miljöarbete.
Den miljösanering av fastigheter som
Försvarsmakten har skyldighet att genomföra
enligt miljöskyddslagen (1969:387) av
fastigheter som avvecklas bör genomföras i en
sådan takt som resurserna medger. Saneringen
av sådana fastigheter som kan antas ha ett inte
obetydligt marknadsvärde bör enligt
regeringen därvid prioriteras.
I det internationella arbetet bör
miljösamarbetet med de övriga nordiska
försvarsmakterna vidareutvecklas. Härutöver
bör samverkan med bl.a. amerikanska
myndigheter och den ryska försvarsmakten
fortsätta i enlighet med regeringens särskilda
beslut.
Stöd till de baltiska staterna
Regeringen anförde i prop. 1999/2000:30 Det
nya försvaret följande:
"Det är viktigt att fortsatt utveckla det breda
praktiska samarbetet i Östersjöområdet. De
nordiska ländernas tilltagande samarbete
sinsemellan och med främst de baltiska
länderna ger ett väsentligt bidrag till
säkerheten i regionen. Som en del av de
säkerhetsfrämjande insatserna är det av stor
vikt att Sverige bidrar till den långsiktiga
utvecklingen av grundläggande
totalförsvarsfunktioner under demokratisk
kontroll i de baltiska staterna. Insatsernas
tyngdpunkt bör ligga på rådgivning,
kunskapsöverföring och utbildningsstöd."
Stödet till de baltiska staterna skall
kännetecknas av långsiktighet och uthållighet
och ha sin tyngdpunkt i rådgivning,
kunskapsöverföring och utbildningsstöd, inom
ramen för demokratisk styrning i respektive
stat och med den huvudsakliga inriktningen
mot folkligt förankrade existensförsvar. Även
materielstöd är viktigt. Det bör finnas en
beredskap att lämna stöd vad gäller respektive
försvarsmakts utveckling såväl i stort som i
dess enskilda delar. Det är en fördel om stödet
så långt möjligt kan få karaktären av fleråriga
systempaket. Försvarsmakten bör mot denna
bakgrund enligt regeringens uppfattning
översiktligt följa utvecklingen av respektive
stats försvarsmakt samt det internationella
stöd som lämnas i sammanhanget, och föreslå
regeringen beslut om lämpliga åtgärder från
svensk sida, i förekommande fall i samverkan
med andra länder.
Utbildning i NBC-skydd
Det är enligt regeringens uppfattning angeläget
att ambitionerna höjs när det gäller
Försvarsmaktens NBC-skyddsutbildning. In-
riktningen bör vara att förmågan att hantera
NBC-hot skall kunna ökas såväl när det gäller
att försvara Sverige mot väpnat angrepp och att
stärka det svenska samhället vid svåra
påfrestningar i fred som när det gäller att bidra
till fred och säkerhet i omvärlden. Vid
internationella insatser där NBC-hot ej är
uteslutet bör strävan vara att öka förbandens
NBC-skyddsnivå med det framtida målet att
utrustningen skall vara nationellt och
internationellt interoperabel.
Frivillig försvarsverksamhet
Frivilligutbildningen bör inriktas mot att
vidmakthålla utbildningen för de frivilliga
försvarsorganisationerna på en sådan nivå att
kvaliteten i utbildningen leder till godtagbar
kunskap och förmåga i krigsuppgifter samt
leder till en god rekrytering i förhållande till
insatsorganisationens behov. Försvarsmakten
bör stödja och bistå frivilligorganisationerna så
att deras verksamhet bidrar till att vidmakthålla
försvarsviljan, ge försvarsverksamheten en
bred förankring samt så att de resurser som
avdelas för frivilligverksamhet kan nyttjas
effektivt.
Incidentinsatser
Regeringens förslag: Inriktningen för
incidentinsatser skall vara följande.
Försvarsmakten skall genomföra
incidentinsatser, dvs. upptäcka, ingripa och
avvisa varje form av kränkning av svenskt
territorium för att hävda rikets territoriella
integritet i luften, till sjöss och på marken, med
de förband och enheter som har beredskap för
detta ändamål.
Skälen för regeringens förslag: Försvars-
makten skall genomföra incidentinsatser, dvs.
upptäcka, ingripa och avvisa varje form av
kränkning av svenskt territorium för att hävda
rikets territoriella integritet i luften, till sjöss
och på marken, med de förband och enheter
som har beredskap för detta ändamål.
Stöd till samhället
Regeringens förslag: Inriktningen för stöd till
samhället skall vara följande. Vid sidan om sin
skyldighet att medverka i räddningstjänst
enligt räddningstjänstlagen (1986:1102), skall
Försvarsmakten bidra till att stärka det svenska
samhället vid svåra påfrestningar på samhället i
fred och därvid kunna samverka med andra
myndigheter och kunna ställa resurser till
förfogande.
Skälen för regeringens förslag: En viktig
uppgift för Försvarsmakten är att kunna lämna
stöd till samhället i skilda situationer.
Försvarsmakten skall sålunda kunna bistå
ansvariga myndigheter med insatser för stöd
vid räddningstjänst enligt räddningstjänstlagen
(1986:1102) och för att stärka det svenska
samhället vid svåra påfrestningar på samhället i
fred. Det är enligt regeringens mening ange-
läget att Försvarsmakten, inom ramen för
kraven på förmåga för de övriga försvars-
uppgifterna, vidmakthåller och utvecklar möj-
ligheterna att lämna stöd vid sådana
situationer.
Regeringen anser vidare att Försvarsmakten
bör ägna fortsatt stor uppmärksamhet åt stödet
vid svåra påfrestningar på samhället i fred.
Myndigheterna bör därför tillsammans med de
berörda myndigheterna fördjupa planeringen
för militära stödinsatser vid det tiotal exempel
på svåra påfrestningar som prioriterats av
statsmakterna.
Den vidgade synen på hot och risker kan
innebära att Försvarsmaktens förmåga behöver
tas i anspråk även vid andra händelser än de
som faller inom ramen för
räddningstjänstlagen eller utgör svåra
påfrestningar på samhället i fred. I detta
avseende bör, om inte annat föreskrivs i
särskild ordning, stöd enligt regeringens
mening kunna lämnas i situationer där ansvarig
myndighets ordinarie resurser inte räcker till.
Ett exempel på lämplig samverkansform
härvidlag är Försvarsmaktens avtal med
Sjöfartsverket om helikopterberedskap på fem
orter i Sverige. Regeringen vill i sammanhanget
understryka att Försvarsmakten vid en insats,
oavsett slaget av insats, skall biträda den
ansvariga myndigheten. Ansvaret för att begära
stöd skall således ligga på den andra
myndigheten.
Avslutningsvis vill regeringen erinra om att
polisen, tullen och Kustbevakningen den 1 juli
2000 har fått tydligare möjligheter att använda
Försvarsmaktens resurser för transporter för
att kunna utföra sina uppgifter genom en
ändring i förordningen (1986:1111) om militär
medverkan i civil verksamhet.
Beredskap
Regeringens förslag: Försvarsmakten skall
upprätthålla beredskap enligt de tidsramar som
regeringen beslutar.
Regeringens bedömning: Försvarsmakten bör
kunna delta i fredsfrämjande insatser med
förbandsenheter med snabbinsatsförmåga från
såväl armé- marin- som flygstridskrafterna i
enlighet med fastställda partnerskapsmål inom
ramen för PFF:s planerings- och
översynsprocess. Detta är särskilt viktigt i
samband med Sveriges ordförandeskap i EU.
Skälen för regeringens förslag och
bedömning
Grundberedskap
Övergången från ett invasionsförsvar till ett
insatsförsvar med anpassningsförmåga ger
bättre möjligheter att flexibelt utnyttja
Försvarsmaktens resurser. Förband och
enheter blir tillgängliga utan en omfattande
repetitionsutbildning och det blir möjligt att
sätta samman dessa till operativa insatsstyrkor
efter aktuella behov. Försvarsmaktens
beredskapssystem skall anpassas till dessa nya
förutsättningar. Regeringen har därför beslutat
att Försvarsmakten skall lämna förslag till hur
beredskapssystemet skall utvecklas för att
kunna tillämpas mer flexibelt. Uppdraget skall
redovisas i budgetunderlaget för 2002.
Vilken beredskap som Försvarsmakten skall
upprätthålla framgår av ett hemligt
regeringsbeslut den 30 mars 2000
(Fö2000/856/MIL).
Beredskap för internationella insatser
Regeringen anser att utvecklingen av Försvars-
maktens förmåga att delta i internationella
insatser bör utgå ifrån PFF:s planerings- och
översynsprocess (PARP).
Regeringen har i juni 2000 beslutat att anta
ett antal partnerskapsmål inom ramen för
PARP. Partnerskapsmålen omfattar perioden
2001-2006 och har utarbetats i dialog mellan
Sverige och Nato.
De partnerskapsmål som regeringen beslutat
att anta omfattar följande förbandstyper med
tillhörande förmåga:
- Ledningsresurs från 2001,
- Stabspersonal för civil-militär
samverkan (Cimic) från 2002,
- Två mekaniserade infanteribataljoner
från 2001,
- Militärpoliskompani från 2003,
- Ingenjörkompani med ammunitions-
och minröjningsförmåga från 2002,
- Marint minröjningsförband från 2001,
- Spaningsflygförband AJS 37 Viggen
från 2001(ersätts av JAS 39 Gripen från
2004),
- Transportflygförband från 2001.
Förbanden har 30 respektive 90 dagars
beredskap.
Regeringen anser att de förbandstyper och
den förmåga som utvecklas inom ramen för
PARP skall vara utgångspunkten för Sveriges
anmälan till andra internationella
förbandsregister.
Att partnerskapsmålen är knutna till vissa
förbandstyper utesluter inte att den kunskap
och de erfarenheter som förvärvas genom
deltagandet i PARP-processen också används i
utvecklingen av andra förbandstyper. De nu
antagna partnerskapsmålen innebär dock en
särskild prioritering och en kvalitativ
utveckling av de förband som redovisats ovan.
I december 1999 enades EU:s
medlemsländer om ett övergripande mål
(Headline Goal) för att kunna hantera hela
spektrat av Petersbergsinsatser. Detta mål
bestod i att 2003 ha styrkor tillgängliga upp till
60 000 man jämte relevanta marin- och
flygstridskrafter. Styrkorna skall kunna vara
insatta i ett konfliktområde inom 60 dagar och
vara självförsörjande under ett år. Under
hösten 2000 kommer en kapacitetskonferens
att hållas där medlemsländerna anmäler sina
bidrag till det övergripande målet. Denna
process kommer sedan att fortsätta under det
svenska ordförandeskapet våren 2001.
Incidentberedskap
Försvarsmakten skall kunna upptäcka,
identifiera, avvisa och dokumentera
kränkningar av territoriet i enlighet med
förordningen (1982:756) om Försvarsmaktens
ingripande vid kränkningar av Sveriges
territorium i fred och neutralitet, m.m.
(IKFN-förordningen).
Internationella insatser
Regeringens bedömning: Inriktningen för
internationella insatser bör vara följande.
Försvarsmakten skall delta med en bataljon i
en multinationell fredsstyrka i Kosovo och
fortsatt ställa resurser till SFOR:s förfogande i
Bosnien-Hercegovina.
Skälen för regeringens bedömning:
Regeringen bedömer att läget på västra Balkan
är fortsatt instabilt och kräver ett fortsatt
internationellt engagemang där Sverige bör
delta.
FN:s mandat för en multinationell
fredsstyrka i Kosovo gällde till den 9 juni 2000.
Närvaron av en multinationell fredsstyrka
kommer att fortsätta om inte Säkerhetsrådet
beslutar annorlunda. Den svenska KFOR-
styrkan har under 2000 minskats från ca 850
till 800 personer. Antalet skytteenheter har
utökats samtidigt som stödfunktionerna har
reducerats. Minskningen av styrkan har kunnat
göras utan att försämra bataljonens operativa
förmåga. Regeringen anser att Sverige bör
ställa motsvarande resurser till KFOR:s
förfogande i Kosovo under 2001.
Mandatet för SFOR-insatsen i Bosnien-
Hercegovina har förlängts till den 21 juni 2001.
SFOR:s nuvarande uppgifter är mer inriktade
på återuppbyggnad av det civila samhället än
tidigare. Regeringen anser att det nuvarande
svenska truppbidraget omfattande ca 40
personer för bl.a. civil-militär samverkan
(Cimic) är ändamålsenligt. Under 2001 bör
Sverige ställa motsvarande resurser till SFOR:s
förfogande i Bosnien-Hercegovina.
Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling
Regeringens förslag: Inriktningen för materiel,
anläggningar samt för forskning och
teknikutveckling skall vara följande.
Anskaffning av organisationsbestämmande
materiel och förnödenheter samt materiel och
förnödenheter som omedelbart måste vara
tillgängliga för beredskapsändamål skall
prioriteras. Därutöver skall anskaffning av
materiel till de förband som skall kunna
användas vid internationella insatser och som
Sverige anmält inom ramen för PARP
prioriteras. Materielsystem som inte behövs
skall avvecklas så fort som möjligt.
Försvarsmakten skall fortsätta att planera
materielanskaffningen mot ett ökat inslag av
demonstratorer och simulatorer.
Försvarsmaktens materielförsörjning och
materielavveckling skall ske på ett
miljöanpassat sätt.
Inhemsk fortifikatorisk kompetens skall
upprätthållas.
Inom Försvarsmaktens forsknings- och
teknikutveckling skall följande områden
prioriteras: ledningsförmåga på operativ och
taktisk nivå med tillhörande IT-systemteknik,
underrättelsesystem, förmåga till väpnad strid,
informationsoperationer samt skydd mot
NBC-stridsmedel. Försvarsmaktens forskning
och teknikutveckling skall vidare stödja
utvecklingen av nya förbandstyper som IT-
säkerhetsförband och NBC-insatsstyrka.
Beträffande forskning och teknikutveckling
för internationella insatser skall förmåga till
ammunitions- och minröjningsförmåga
prioriteras.
Skälen för regeringens förslag
Materiel
Försvarsmaktens långsiktiga
materielförsörjning skall utgå från den
inriktning som riksdagen beslutat om under
våren 2000 (prop. 1999/2000:30, bet.
1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168).
Regeringen vill särskilt framhålla följande
utgångspunkter för 2001. Anskaffning av
organisationsbestämmande materiel och
förnödenheter samt materiel och
förnödenheter som omedelbart måste vara
tillgängliga för beredskapsändamål skall
prioriteras. Därutöver bör anskaffning av
materiel till de förband som skall kunna
användas vid internationella insatser och som
Sverige anmält inom ramen för PARP
prioriteras. Materielsystem som inte bedöms
fylla en funktion i det ominriktade militära
försvaret bör avvecklas så fort som möjligt.
Regeringen anser att en fortsatt satsning på
informations- och ledningssystem, forskning
och teknikutveckling samt anskaffning av
demonstratorer och simulatorer är nödvändig.
Denna bedöms också ge svensk
försvarsindustri stora möjligheter att inta en
framträdande roll inom dessa områden samt
bidra till upprätthållande av viktiga
kompetensområden. Försvarsmaktens
materielförsörjning och materielavveckling
skall ske på ett miljöanpassat sätt.
Försvarsministern informerade den 13 juni
2000 riksdagen muntligen om bl.a. regeringens
inriktning och åtgärder avseende den
västeuropeiska försvarsmaterielgruppen
Western Europeen Armament Group
(WEAG), om genomförandet av den
gemensamma avsikts-förklaringen inom ramen
för det s.k. LoI-samarbetet (Letter of Intent),
om regeringens intresse av att fortsätta nära
samarbete med USA och Sveriges medverkan i
utvecklingen av en europeisk radarjaktrobot.
Regeringen vill därutöver informera
riksdagen om följande frågor.
Regeringen beskrev i prop. 1999/2000:30
Det nya försvaret konsekvenserna för
försvarsindustrin av den planerade
omstruktureringen av Försvarsmakten med
tillhörande förändringar i
materielanskaffningen. Den redo-visade
strategin för att åstadkomma deltagande i
internationell samutveckling med syftet att
bidra till att upprätthålla viktiga
kompetensområden tillämpas nu inför en
internationell samutveckling av radarjaktrobot
med lång räckvidd avsedd som beväpning till
flygplanet JAS 39 Gripen. Regeringen
meddelade i prop. 1999/2000:30 sin avsikt att
informera riksdagen om utvecklingen inom
robotområdet. Det är regeringens bedömning
att det inte är möjligt att långsiktigt skapa en
tillräcklig tillgång till strategisk
robotkompetens inom landet enbart genom de
robotprojekt som Försvarsmakten har behov
av. För att säkerställa en långsiktig tillgång till
kompetens inom detta område, som är belagt
med mycket hög sekretess såväl nationellt som
internationellt, krävs att svensk
försvarsindustri deltar på ett tillfredsställande
sätt i internationella robotprojekt. Strävan vid
ett svenskt deltagande i internationella
robotprojekt bör vara att det skapas ett
ömsesidigt beroende där svensk industri
besitter strategisk kompetens inom vissa
nischer. Det är därför väsentligt att bibehålla
en utvecklande och producerande
robotindustri inom landet och att den
omstrukturerade svenska robotindustrin, inom
vissa nischer blir konkurrenskraftig.
Under året har Försvarets materielverk
genomfört förhandlingar och dialoger med
försvarsindustrin avseende villkor och förut-
sättningar för att inom givna ekonomiska
ramar långsiktigt kunna skapa tillgång till
viktig robotkompetens inom landet. Resultatet
av dessa förhandlingar och dialoger är att den
svenska utvecklande och producerande robot-
industrin, och därmed en väsentlig del av den
inhemska tillgången till robotkompetens,
endast kan bibehållas på sikt om det skapas en
helhetslösning med en tillräcklig miniminivå av
robotprojekt till 2010. Grunden för denna
helhetslösning består av att Försvarsmakten
beställer en begränsad anskaffning av nuvaran-
de luftvärnsrobotsystem 23 Bamse, genomför
realiserbarhetsstudie och utveckling av DGA
Bamse (DGA är en förkortning för digital
gruppantenn). Studien syftar till att undersöka
möjligheterna att integrera sjö- och markmåls-
funktion i samma system. En utveckling och
anskaffning av DGA Bamse förutsätter att
industrin etablerar ett internationellt sam-
arbetsprojekt.
Vidare förutsätts att Försvarsmakten
beställer IR-jaktroboten IRIS-T samt att
Sverige deltar i utvecklingen av det europeiska
radarjaktrobotprojektet Meteor. Regeringen
konstaterar att denna helhetslösning innebär
ett långsiktigt ekonomiskt åtagande för staten
där det inte finns utrymme för ambitions-
minskningar om den svenska tillgången till
viktig robotkompetens skall kunna bibehållas.
Regeringen finner det angeläget att bibehålla
viktig robotkompetens i Sverige och har därför
under våren 2000 bemyndigat Försvarets
materielverk att förhandla om ett svenskt
deltagande i Meteorprojektet samt beslutat att
Försvarsmakten får beställa serieförberedelser
och en begränsad anskaffning av luftvärns-
robotsystem 23 Bamse. Regeringen avser att
pröva lämpligheten att styra robotanskaff-
ningen genom en gemensam objektsram.
Regeringen redovisade i prop. 1999/2000:30
Det nya försvaret sin bedömning av inom vilka
teknikområden som Sverige behöver ha
tillgång till strategiska kompetenser.
Försvarsutskottet framhöll i bet.
1999/2000:FöU2 att utskottet inte har något
att erinra mot rege-ringens bedömning.
Regeringen avser nu att gå vidare med att ta
fram en strategi för hur tillgång till strategiska
kompetenser skall säkerställas. Som ett led i
detta arbete har regeringen beslutat uppdra åt
Försvarets materielverk att i samråd med
Försvarsmakten, Överstyrelsen för civil
beredskap, Flygtekniska försöksanstalten och
Försvarets forskningsanstalt utarbeta förslag
till en sådan strategi. Regeringen återkommer
till riksdagen i frågan.
Regeringen informerade riksdagen i prop.
1999/2000:30 om avsikten att besluta om
direktiv till utredning att se över den militära
materielförsörjningsprocessen. Regeringen
beslutade om direktiv till en särskild utredare
att kartlägga nuläge och förändringsfaktorer
vad gäller materielförsörjningen för det
militära försvaret samt föreslå utvecklings- och
effektiviseringsåtgärder (dir. 2000:13).
Utredaren skall i en första etapp kartlägga och
analysera dels den nuvarande
materielförsörjningen, dels sådana
förändringsfaktorer som bedöms ha betydelse
för materielförsörjningens fortsatta utveckling.
Denna etapp har redovisats den 15 juni 2000
(SOU 2000:54, Det militära försvarets
materielförsörjning).
Utredaren skall i en andra etapp föreslå
utvecklings- och effektiviseringsåtgärder vad
avser materielförsörjningen. Därvid skall
utredaren bland annat överväga hur
materielförsörj-ningen kan göras mer flexibel
och anpassningsbar till förändrade
säkerhetspolitiska, försvarspolitiska,
organisatoriska och tekniska förutsättningar
och behov. Vidare skall utredaren överväga hur
det internationella samarbetet inom området
kan stärkas samt hur resursfördelningen i
princip bör göras mellan olika faser av
materielförsörjningen. Etapp två skall
redovisas senast den 28 februari 2001.
Regeringen redovisade i prop. 1998/99:74
och prop. 1999/2000:30 sin avsikt att besluta
om en översyn av forskning och utveckling
inom totalförsvaret. Regeringen beslutade i
mars 2000 om direktiv för en sådan översyn
(dir. 2000:14). Enligt direktiven skall en
särskild utredare analysera och lämna förslag
till hur nationell och internationell forskning
och utveckling skall kunna nyttiggöras som
användbar kunskap och praktiska
tillämpningar för behov inom totalförsvaret.
Arbetet skall bedrivas med utgångspunkt från
de senare årens utveckling i omvärlden,
ominriktningen av totalförsvaret samt
principen om anpassning. Utredaren har den 4
september 2000 redovisat delbetänkandet
Forskning och utveckling för totalförsvaret -
kartläggning och probleminventering (SOU
2000:84) och skall enligt direktiven redovisa
sitt slutbetänkande senast den 28 februari
2001.
Regeringen informerade riksdagen i prop.
1999/2000:30 om regeringens inriktning för
hur förnödenhetsavvecklingen bör genomföras
och om regeringens avsikt att se över gällande
reglering på området och lägga fast en
inriktning för det förestående
avvecklingsarbetet. Utskottet delade i allt
väsentligt regeringens överväganden (bet.
1999/2000:FöU2). Regeringen har därefter
beslutat förordningen (2000:278) om gåvor
och överföringar av överskottsmateriel hos
Försvarsmakten. Förordningen trädde i kraft
den 1 juli 2000. Därigenom kan de frivilliga
försvarsorganisationerna och svenska
myndigheter få materiellt tillskott samtidigt
som stöd till internationella humanitära
insatser möjliggörs. Stödet till Estland,
Lettland och Litauen genom överlåtelser av
överskottsförnödenheter som inte klassas som
krigsmateriel kommer fortsättningsvis att
hanteras som en integrerad del av
årsprogrammen för länderna.
Dessutom vill regeringen informera om
under 2001 planerade leveranser till
Försvarsmakten av större materielsystem.
Bland annat planeras leveranser av materiel,
vapen, underhållsutrustning m.m. till
stridsvagn 121/122 Leopard, stridsfordon 90,
stridsfartyg, ubåtar, torpeder, JAS 39 Gripen,
flygburen spaningsradar FSR 890 och till
stridsledningscentraler. Därutöver genomförs
vidmakthållande av befintlig materiel som skall
bibehållas på sikt samt avveckling av en stor
mängd utgående materiel.
Internationellt materielsamarbete
Den 27 juli 2000 undertecknade
försvarsministrarna i Frankrike, Italien,
Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland
ett ramavtal om åtgärder för att underlätta
omstrukturering och drift av den europeiska
flygindustrin. Avtalet har förhandlats fram
med stöd av avsiktsförklaringen (Letter of
Intent) som de sex försvarsministrarna
undertecknade den 6 juli 1998. Regeringen
avser att hösten 2000 förelägga riksdagen
avtalet för godkännande.
USA ligger långt framme på många
teknikområden av väsentlig betydelse för både
Sverige och övriga Europa. Vårt samarbete
med USA kommer därför även i
fortsättningen att vara en viktigt förutsättning
för vår teknologi- och materielförsörjning.
Samtidigt är fortsatt tillgång till den europeiska
marknaden av stor betydelse för den
amerikanska försvarsindustrin. Det finns
därför ett ömsesidigt intresse för både Europa
och USA att söka lämpliga framtida sam-
arbetsformer som tillgodoser dessa intressen.
För att underlätta teknologiöverföring och
främja ökad handel har en särskild överens-
kommelse träffats mellan USA och
Storbritannien tidigare i år. Bilaterala
diskussioner i samma syfte har också inletts
mellan USA och ett antal länder, däribland
Sverige.
Anläggningar
Inriktningen för området anläggningar skall
vara sådan att den får en sådan flexibilitet att
den kan utgöra en integrerad del av Försvars-
maktens förmåga att kunna anpassas mot nya
hot och risker i framtiden. Verksamheten
inom området bör utgå från den framtida
insatsorganisationens utformning. Den lång-
siktiga fortifikatoriska kompetensen skall
säkerställas. Ett antal skyddade ledningsplatser
avsedda att öka handlingsfriheten vid val av
uppehållsplats för vissa totalförsvarsfunktioner
bör bibehållas i ett sådant skick att platserna
kan användas vid behov.
För 2001 planeras att fullfölja redan fattade
beslut om bl.a. omsättning av delar av
försvarets telenät (FTN) och utbyggnad av
taktiskt radiosystem.
Forskning och teknikutveckling
Regeringen anförde i prop. 1999/2000:30 att
för att säkerställa tillgång till strategisk
kompetens på lång sikt bör de icke
objektbundna satsningarna på forskning och
teknikutveckling inom respektive område ligga
kvar på dagens nivå. Regeringen bedömde
också att innehållet i Försvarsmaktens
forsknings- och teknikutvecklingsplan var väl
avvägt mot Försvarsmaktens uppgifter och
ominriktning. Regeringen gör ingen annan
bedömning.
Försvarsmaktens forskning och
teknikutveckling skall generera kunskap,
kompetens och teknik för att dels utveckla
förmågan att lösa nuvarande uppgifter, dels
kunna möta framtida hot och risker.
Verksamheten har därigenom stor betydelse
för anpassningsprincipen. Resurserna skall
främst utnyttjas inom områden som är
specifika för Försvarsmaktens behov och där
inhemsk kompetens är av stor betydelse för
Försvarsmaktens anpassningsförmåga.
Särskilt viktiga områden som
ledningsförmåga på operativ och taktisk nivå
med tillhörande IT-system,
underrättelsesystem, förmåga till väpnad strid,
skydd mot NBC-stridsmedel samt
informationsoperationer skall prioriteras.
Försvarsmaktens forskning och
teknikutveckling skall vidare stödja
utvecklingen av nya förbandstyper som IT-
säkerhetsförband och NBC-insatsstyrka.
Beträffande forskning och teknikutveckling
för internationella insatser skall förmåga till
ammunitions- och minröjningsförmåga
prioriteras. Utvecklingen av samverkansformer
mellan utförare inom forskning och
teknikutveckling, användare och industri bör
fortsätta.
Det nationella flygtekniska
forskningsprogrammet
Regeringens förslag: Det nationella flygtekniska
forskningprogrammet skall fortsätta under
perioden 2001 - 2003. Det statliga bidraget till
finansieringen av programmet skall vara högst
90 000 000 kronor under perioden.
Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har
tidigare beslutat om det nationella flygtekniska
forskningsprogrammet 1993 (prop.
1992/93:170, bet. 1992/93:FöU13, rskr.
1992/93:393), 1996 (prop. 1996/97:5, bet.
1996/97:UbU3, rskr. 1996/97:99, prop.
1996/97:1, bet. 1996/97:FöU1, rskr.
1996/97:109) och 1999 (prop. 1999/2000:1, bet
1999/2000:FöU1, rskr. 1999/2000:74).
Riksdagsbesluten omfattar tillsammans
perioden 1993/94-2000. Statens totala bidrag
till finansieringen av programmet har hittills
legat på 30 miljoner kronor per år och omfattar
totalt 225 miljoner kronor för perioden.
Flygindustrin har bidragit med lika mycket.
Målet för programmet är att genom stimulans
till forskningarbete bidra till att svensk
flygindustris kompetens och konkurrenskraft
utvecklas. Programmet omfattar sådan
flygteknisk forskning som är av gemensamt
civilt och militärt intresse. Projekten inom
programmet genomförs i samverkan mellan
flygindustri, universitet och högskola samt
försvarets forskningsorgan. Programmet leds i
samverkan mellan industrin och staten.
Regeringen har inför det nu aktuella
samlade forskningspolitiska beslutet låtit
utvärdera programmet. I
utvärderingsrapporten (NUTEK R 2000:8)
lämnas förslag om programmets framtida
omfattning, avgränsning, inriktning och
styrning. Rapporten har remissbehandlats.
Rapporten och remissyttrandena finns
tillgängliga i Försvarsdepartementets akt (dnr
Fö2000/1158/MIL).
Regeringen bedömer att programmet har
bedrivits på ett effektivt sätt och att resultaten
hittills av programmet är positiva.
Flygindustrin stöder förslagen i
utvärderingsrapporten om en fortsättning av
programmet. Programmets betydelse från
försvars- och näringspolitiska utgångspunkter
motiverar enligt regeringen att programmet
fortsätts.
Regeringen beräknar för perioden 2001 -
2003 ett totalt statligt bidrag till finansieringen
av programmet om 90 miljoner kronor, varav
60 miljoner kronor under utgiftsområde 6
Totalförsvar och 30 miljoner kronor under
utgiftsområde 24 Näringsliv. För 2001
beräknar regeringen dels 20 miljoner kronor
under politikområde 6 Försvarspolitik, anslag
6:3 Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling, dels 10 miljoner kronor
under politikområde 26 Forskningspolitik,
anslag 26:2 Verket för innovationssystem:
Forskning och utveckling.
Regeringen avser att uppdra åt en särskild
förhandlare att förhandla med flygindustrin
om programmets omfattning, avgränsning,
inriktning och styrning under perioden 2001-
2003.
Det bör enligt regeringens uppfattning vara
en uppgift för Försvarsmakten och den nya
myndighet som skall inrättas den 1 januari
2001, Verket för innovationssystem, att
tillsammans och för staten ta ställning till
programmets eventuella fortsättning efter
2003.
3.9.5 Revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverket har inte lämnat någon
invändning mot Försvarsmaktens
årsredovisning för 1999.
3.9.6 Budgetförslag
3.9.6.1 6:1 Förbandsverksamhet och
beredskap m.m.
Tabell 3.2 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
18 410 015
Anslags-
sparande
606 268
2000
Anslag
19 543 954
1
Utgifts-
prognos
19 300 000
2001
Förslag
18 266 092
2002
Beräknat
16 771 852
2
2003
Beräknat
17 668 576
3
1 Inklusive en minskning med 700 000 tkr på tilläggsbudget i samband med
den ekonomiska vårpropositionen.
2 Motsvarar 16 430 236 tkr i 2001 års prisläge.
3 Motsvarar 16 938 236 tkr i 2001 års prisläge.
Anslaget finansierar verksamheterna
förbandsverksamhet, incidentinsatser, stöd till
samhället samt beredskap. Under anslaget
beräknas dessutom belopp för de frivilliga
försvarsorganisationernas
utbildningsverksamhet, liksom för deras
verksamhet i de baltiska länderna samt Polen
och Ryssland. Regeringen avser att ställa ett
mindre belopp till regeringens disposition
inom anslaget för sådan verksamhet som ej kan
förutses då budgetpropositionen beslutas. Det
rör bl.a. verksamhet inom ramen för PFF samt
stöd till Estland, Lettland och Litauen inom
försvarsområdet.
Anslagssparandet från 1999 är en följd av att
Försvarsmakten under 1999 inledde
omstruktureringsarbetet mot det nya
försvaret. Arbetet fick till följd att viss
verksamhet bedrevs på en låg nivå eller
försköts till kommande år.
Anslaget har i budgetpropositionen för 2000
justerats för att kompensera för ökade
kostnader för premier för de statliga
avtalsförsäkringarna. En ytterligare ändring
görs nu med anledning av att justeringen inte
på ett korrekt sätt tog hänsyn till de
verksamheter som är både anslags- och
avgiftsfinansierade.
Tabell 3.3 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
19 543 954
Pris- och löneomräkning
420 403
Överföring inom UO6
-736 000
Kompensation för
ålderspensionsavgifter för
totalförsvars-
pliktiga
238 970
Övriga1
-1 154 811
Justering av premiekompensation
-46 424
Förslag 2001
18 266 092
1 Bl.a. besparing i enlighet med prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska
åtgärder, m.m.
3.9.6.2 6:2 Fredsfrämjande truppinsatser
Tabell 3.4 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
675 448
Anslags-
sparande
99 552
2000
Anslag
900 083
Utgifts-
prognos
980 000
2001
Förslag
1 000 762
2002
Beräknat
904 483
1
2003
Beräknat
924 466
1
1 Motsvarar 885 762 tkr i 2001 års prisnivå.
Anslaget finansierar den fredsfrämjande
verksamhet med trupp utomlands som
Försvarsmakten genomför efter beslut av
regeringen. Inriktningen för 2001 är att nu
pågående missioner i Kosovo och Bosnien
skall fortsätta.
Anslagssparandet från 1999 beräknas till
största delen användas under 2000 för
verksamheten i de missioner Försvarsmakten
deltar i.
I budgetpropositionen för 2000 justerades
anslag för att kompensera för ökade kostnader
för premier för de statliga avtalsförsäkringarna.
En ytterligare ändring görs nu med anledning
av att justeringen inte på ett korrekt sätt tog
hänsyn till de verksamheter som är både
anslags- och avgiftsfinansierade.
Tabell 3.5 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
900 083
Pris- och löneomräkning
5 679
Överföring inom UO6
60 000
Justering av premiekompensation
35 000
Förslag 2001
1 000 762
3.9.6.3 6:3 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling
Tabell 3.6 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
21 048 023
Anslags-
kredit
889 195
2000
Anslag
23 040 782
1
Utgifts-
prognos
21 082 550
2001
Förslag
23 314 833
2002
Beräknat
20 305 439
2
2003
Beräknat
20 290 930
3
1 Varav 700 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska
vårpropositionen 2000.
2 Motsvarar 19 759 826 tkr i 2001 års prisnivå.
3 Motsvarar 19 251 826 tkr i 2001 års prisnivå.
Anslaget finansierar utveckling, anskaffning,
vidmakthållande och avveckling av materiel,
anskaffning, vidmakthållande och avveckling
av anslagsfinansierade anläggningar samt
forskning och teknikutveckling. Anslaget
används också för finansiering av det nationella
flygtekniska forskningsprogrammet.
Anslagsutfallet för 1999 medförde att en
anslagskredit om 889 miljoner kronor
utnyttjades, uteslutande inom
materielområdet. I början av 1999 förelåg en
risk att den beslutade anslagskrediten för året
inte skulle vara tillräcklig. Omfattande
förhandlingar med försvarsindustrin om
förskjutna och minskade materielleveranser
fick dock till följd att utnyttjandet av krediten
kunde begränsas.
Investeringsplan
Regeringens förslag: Förslaget till investeringsplan för Försvarsmakten för
perioden 2001- 2003
godkänns (tabell 3.7).
Tabell 3.7 Investeringsplan
Tusental kronor
Prognos
2000
Budget
2001
Beräknat
2002
Beräknat
2003
Materiel
20 182 550
22 149 092
19 188 640
19 073 474
Anläggningar
230 000
233 148
203 054
202 909
Forskning och
teknikutveckling
870 000
932 593
913 745
1 014 547
Summa investeringar
21 282 550
23 314 833
20 305 439
20 290 930
Anslag
21 282 550
23 314 833
20 305 439
20 290 930
Summa finansiering
21 282 550
23 314 833
20 305 439
20 290 930
Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att i fråga om ramanslaget 6:3
Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling medge beställningar av materiel, anläggningar
samt forskning och
teknikutveckling så att behovet av anslagsmedel efter budgetåret 2001 för dessa
och tidigare
beställningar tillsammans uppgår till högst 77 936 125 000 kronor.
Tabell 3.8 Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser
Tusental kronor
1999
utfall
2000
prognos
2001
beräknat
2002
beräknat
2003
beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början
80 186 056
73 886 400
77 891 186
Nya förpliktelser
15 969 523
25 370 052
24 735 121
Infriade förpliktelser*
-22 269 179
-22 735 000
-24 690 182
-22 475 232
-55 460 892
Utestående förpliktelser vid årets slut
73 886 400
76 521 452
77 936 125
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam
90 051 400
76 521 452
77 936 125
* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser
Anslaget har i budgetpropositionen för 2000
justerats för att kompensera för ökade
kostnader för premier för de statliga
avtalsförsäkringarna. En ytterligare ändring
görs nu med anledning av att justeringen inte
på ett korrekt sätt tog hänsyn till de
verksamheter som är både anslags- och
avgiftsfinansierade.
Tabell 3.9 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
22 340 782
Pris- och löneomräkning
399 815
Överföring inom UO6
587 637
Justering av premiekompensation
-13 401
Förslag 2001
23 314 833
3.10 Det civila försvaret
3.10.1 Omfattning
Det civila försvaret omfattar all
samhällsverksamhet som skall bedrivas i krig. I
fred är civilt försvar verksamhet som
genomförs för att höja samhällets förmåga att
motstå ett väpnat angrepp. Det civila försvaret
är därmed inte en organisation utan
verksamhet som ett flertal aktörer genomför i
syfte att komplettera det fredstida samhällets
förmåga.
För att möjliggöra styrning av de fredstida
beredskapsförberedelserna är civilt försvar
uppdelat i 18 funktioner, dvs. samhällssektorer
som är särskilt viktiga i en krigssituation. För
varje funktion finns en central myndighet som
har ansvar för att bl.a. samordna verksamheten
inom funktionen. Inom respektive funktion
ingår ofta ett antal myndigheter. För att få en
bild av funktionens förmåga måste därför
verksamhet som bedrivs inom flera
myndigheters ansvarsområden vägas samman.
Det är den funktionsansvariga myndigheten
som skall utvärdera funktionens samlade
förmåga.
Det civila försvaret omfattar funktionen
Civil ledning, funktionen Försörjning med
industrivaror, funktionen Befolkningsskydd
och räddningstjänst, funktionen Psykologiskt
försvar, funktionen Ordning och säkerhet,
funktionen Hälso- och sjukvård m.m., funk-
tionen Telekommunikationer m.m.,
funktionen Postbefordran, funktionen
Transporter samt funktionen
Energiförsörjning. Dessa funk-tioner tilldelas
medel för beredskapsändamål inom
utgiftsområde 6 Totalförsvar.
Därutöver ingår funktionen Utrikeshandel,
funktionen Socialförsäkringar, funktionen
Finansiella tjänster, funktionen Skatte- och
uppbördsväsende, funktionen Livsmedels-
försörjning, funktionen Arbetskraft, funk-
tionen Flyktingverksamhet och funktionen
Landskaps- och fastighetsinformation. Dessa
funktioner tilldelas dock inte medel inom
utgiftsområde 6 Totalförsvar. Det civila för-
svaret stöds i vissa fall av delar av de total-
försvarsgemensamma verksamheterna som
redovisas i avsnitt 3.11.
3.10.2 Utgiftsutvecklingen
Den civila ekonomiska planeringsramen
uppgick för 1999 till 2 489 miljoner kronor. I
beloppet ingår medel som utbetalas till
kommunerna för beredskapsåtgärder enligt
lagen (1994:1720) om civilt försvar (ca 166
miljoner kronor).
Under 1999 ändrades inriktningen för det
civila försvaret. Investeringar syftande till
invasionsförsvarets behov minskade avsevärt.
Således ställdes 100 miljoner kronor till
regeringens disposition och 100 miljoner
kronor drogs in som en besparing från årets
tilldelade medel. Utöver detta överfördes 115
miljoner kronor från den civila ramen till
verksamhet inom framför allt
Kustbevakningens och Statens räddningsverks
fredstida verksamhet.
I budgetpropositionen för 2000 föreslog
regeringen att 511 miljoner kronor skulle
överföras från den civila ekonomiska
planeringsramen i huvudsak till
Försvarsmakten. Därmed uppgår den
ekonomiska ramen under 2000 till 1 868
miljoner kronor. Regeringen bedömer att
utgifterna för det civila försvaret kommer att
uppgå till 2 261 miljoner kronor.
Mellanskillnaden skall finansieras via
anslagssparande från tidigare år.
Vid utgången av 1999 redovisade
funktionerna ett samlat anslagssparande om
785 miljoner kronor. Av beloppet får
myndigheterna efter regeringens beslut
disponera 522 miljoner kronor under 2000 och
138 miljoner kronor har dragits in som en
besparing. Resterande anslagssparande om 125
miljoner kronor skall efter regeringens beslut
få disponeras 2001.
Anslagstilldelning och verksamhet har för
försörjningsfunktionerna inte varit i nivå
under försvarsbeslutsperioden. Under
försvarsbeslutsperioden har stora
anslagssparanden inom nämnda funktioner
uppkommit. Riksdagen har därför kunnat
anvisa lägre belopp än vad som verksamheten
krävt, då regeringen beslutat att
anslagssparanden fått användas. Vid ingången
av försvarsbesluts-perioden 2002-2004 skall
dock anslag och verksamhet vara i balans.
Större anslagssparanden beräknas därför inte
uppkomma efter 2001.
3.10.3 Mål
Målet för verksamheten inom det civila
försvaret och för utformningen av resurserna
är enligt prop. 1998/99:74 att
- värna civilbefolkningen, trygga en
livsnödvändig försörjning, säkerställa
de viktigaste samhällsfunktionerna och
bidra till Försvarsmaktens förmåga vid
ett väpnat angrepp och krig i vår
omvärld,
- bidra till fred och säkerhet i omvärlden
och
- stärka samhällets förmåga att
förebygga och hantera svåra
påfrestningar på samhället i fred.
I 1996 års försvarsbeslut angav regeringen
mål för de olika funktionerna (prop.
1996/97:4, bet. 1996/97:UFöU1, rskr.
1996/97:36). Respektive funktionsmål är en
nedbrytning av de ovan angivna målen för
civilt försvar. Enligt funktionsmålen skall
åtgärder vidtas så att verksamhet i tillräcklig
omfattning kan upprätthållas i krig. Målen
anger vidare att de resurser och den beredskap
som skapas inom funktionen skall också kunna
utnyttjas vid svåra påfrestningar på samhället i
fred och för internationella fredsfrämjande och
humanitära insatser. I redovisningen per
funktion som anges nedan redovisas inte
denna del av funktionsmålen.
3.10.4 Resultatbedömning
3.10.4.1 Modell för resultatbedömning
Utifrån målsättningen i 1996 års
totalförsvarsbeslut har ambitionsnivån för
funktionerna fastställts - funktionsmål.
Bedömningen av beredskapsläget för en
funktion sker utifrån förmågan att inom
funktionen kunna lösa sina uppgifter i en
preciserad situation. Redovisade prestationer
för respektive funktion skall därmed successivt
leda till att förmågan förbättras från år till år.
- God: Resurserna (kapaciteten)
motsvarar eller överstiger behovet och
uppgifterna kan lösas,
- Godtagbar: Brister och störningar
nedsätter handlingsförmågan men
uppgifterna kan i huvudsak lösas,
- Icke godtagbar: Svåra brister vilka leder
till att uppgifterna inte kan lösas.
Bedömning av funktionens förmåga sker för
ett nuvarande och för ett tänkt förändrat
omvärldsläge. Påfrestningar i nuvarande
omvärldsläge innebär att funktionerna skall ha
en förmåga att möta ett väpnat angrepp som
antas ske med begränsade styrkor. Angreppet
kan ske mot begränsade geografiska mål eller
mot några vitala samhällsfunktioner och med
högt risktagande från angriparens sida.
Totalförsvaret får en mycket kort förvarning
och någon uthållighet utöver det som finns i
fredssamhället förutsätts inte.
Angreppshot med iståndsatta styrkor i ett
förändrat omvärldsläge innebär också att
uppgifterna enligt 1996 års försvarsbeslut skall
kunna lösas men förutsätter ett angrepp som är
av större omfattning kvantitativt och
eventuellt kvalitativt jämfört med ett angrepp i
nuvarande omvärldsläge. I planeringen mot
detta slag av angrepp ingår en ettårig
anpassningsperiod. Det omställda samhället
skall ha en uthållighet som antas vara någon
månad.
3.10.4.2 Resultat
Överstyrelsens för civil beredskap
bedömning och redovisning vad gäller
gemen-
samma frågor för civilt försvar
Robusta system för överföring av
signalskyddad information är väsentligt för det
civila försvaret. Överstyrelsen för civil
beredskap (ÖCB) har tillsammans med
Försvarsmakten och Post- och telestyrelsen
deltagit i utvecklingen av en GSM-
kryptotelefon. Överstyrelsen bedömer att
förmågan att överföra signalskyddad text, tal
och bild trots vissa brister är godtagbar mellan
aktörerna i det civila försvaret. Dock menar
ÖCB att förmågan att signalskydda
datakommunikation inte är godtagbar.
I syfte att höja datasystemsäkerheten hos
myndigheter inom det civila försvaret har
ÖCB fortsatt med att genomföra analyser av
säkerhetsnivån i samhällsviktiga datasystem.
Myndigheten bedömer att IT-säkerheten inom
det civila försvaret inte är tillfredsställande,
men att den efterhand blir bättre i takt med att
beredskapsmyndigheterna vidtar åtgärder med
anledning av de brister som upptäckts i
analyserna.
Materiel för NBC-skydd har anskaffats
enligt plan och planerad utbildning har
genomförts. Ytterligare förbättring av
funktionernas kunskapsnivå avseende NBC
samt en förbättrad förmåga att samverka och
samordna förberedelserna att möta ett till
karaktären förändrat NBC-hot är fortsatt
angeläget. Som stöd för detta NBC-arbete
utgör nuvarande samverkansformer mellan
myndigheter med uppgifter inom NBC-
området en bra grund och dessa bör kunna
utvecklas ytterligare, menar ÖCB.
Överstyrelsen skall samordna den inter-
nationella förtroendeskapande verksamheten
inom det civila försvaret. Överstyrelsen har
under 1999 deltagit i multilateralt för-
troendeskapande arbete bl.a. inom ramen för
Partnerskap för fred. Inom det bilaterala
samarbetet har ett omfattande nätverk av
kontakter etablerats med länderna i
Östersjöområdet. Seminarier och utbildningar
har genomförts där personer från centrala,
regionala och lokala myndigheter från olika
länder träffas och utbyter praktiska erfaren-
heter. Överstyrelsen har vidare deltagit i
övningar där civil-militära samverkansfrågor
står i fokus, som t.ex. VIKING 99.
Överstyrelsen menar att beredskapen och
kompetensen hos de funktionsansvariga
myndigheterna har stärkts.
Funktionsansvariga myndigheters
bedömning av funktionernas förmågor
Inledning
Bedömningen som ÖCB redovisar är att
funktionernas samlade faktiska förmåga i
nuvarande omvärldsläge var godtagbar vid
utgången av 1999. Samtliga funktioner anger
dock att detta förutsätter att det finns
fungerande energiförsörjning och
telekommunikationer, dvs. dessa faktorer är
gränssättande för funktionens faktiska
förmåga.
Huvuddelen av funktionerna bedöms ha en
godtagbar förmåga vid ett väpnat angrepp i ett
förändrat omvärldsläge. Detta förutsätter dock
att funktionerna har utarbetat genomförbara
planer för att under en period av ett år kunna
höja förmågan. Några funktioner som t.ex.
Telekommunikationer m.m. och Civil ledning
bedöms ha en icke godtagbar förmåga även
efter en sådan anpassningsperiod. Detta beror
på att de beredskapsåtgärder som här måste
vidtas för att höja förmågan inte hinns med
under ett år.
Myndigheternas bedömning vid utgången
av 1999 vad gäller förmågan i nuvarande och
ett förändrat omvärldsläge redovisas enligt
följande:
Funktionens förmåga vid
Funktion
Påfrestningar
i nuvarande
omvärldsläge
Angreppshot
i ett förändrat
omvärldsläge
med
Funktions-
ansvarig
myndighet
Ansva-
rigt
departe-
ment
iståndsatta
styrkor
Civil
ledning
Icke
godtagbar
Icke
godtagbar
Överstyrelsen
för civil
Fö
beredskap
Försörj-
ning med
Godtagbar
Icke
godtagbar
Överstyrelsen
för civil
Fö
industri-
varor
beredskap
Befolk-
nings-
skydd och
Icke
godtagbar
Icke
godtagbar
Statens
räddningsverk
Fö
rädd-
nings-
tjänst
Psyko-
logiskt
försvar
Godtagbar
Godtagbar
Styrelsen för
psykologiskt
försvar
Fö
Ordning
och
säkerhet
Godtagbar
Godtagbar
Rikspolis-
styrelsen
Ju
Hälso-
och
sjukvård
m.m.
Godtagbar
Godtagbar
Socialstyrelsen
S
Tele-
kommu-
nikatio-
ner
Icke
godtagbar
Icke
godtagbar
Post- och
telestyrelsen
N
Post-
befordran
Godtagbar
Godtagbar
Post- och
telestyrelsen
N
Funktionens förmåga vid
Funktion
Påfrestningar
i nuvarande
omvärldsläge
Angreppshot
i ett förändrat
omvärldsläge
med
Funktions-
ansvarig
myndighet
Ansva-
rigt
departe-
ment
iståndsatta
styrkor
Trans-
porter
Godtagbar
Godtagbar
Överstyrelsen
för civil
beredskap
N
Energi-
försörj-
ning
Godtagbar
Godtagbar
Statens energi-
myndighet
N
Utrikes-
handel
Godtagbar
Icke
godtagbar
Kommers-
kollegium
UD
Social-
försäk-
ring
Godtagbar
Godtagbar
Riksförsäk-
ringsverket
S
Finansiel-
la tjänster
Godtagbar
Godtagbar
Finansinspek-
tionen
Fi
Skatte-
och
uppbörds-
Godtagbar
Godtagbar
Riksskatte-
verket
Fi
väsende
Livs-
medels
försörj-
ning
Godtagbar
Godtagbar
Jordbruks-
verket
Jo
Nedan utvecklas ytterligare myndigheternas
bedömningar vad gäller de tio funktioner som
tilldelas medel inom politikområdet.
Civil ledning
Vid utgången av 1998 bedömde ÖCB att
funktionen hade en icke godtagbar förmåga i
både nuvarande och ett förändrat
omvärldsläge.
Verksamheten inom funktionen Civil
ledning skall bedrivas så att ledning kan utövas
under höjd beredskap. Ledning skall härvid
kunna utövas från fredsarbetsplats samt i
förekommande fall även från särskild
krigsuppehållsplats.
För att ledning skall kunna ske från
fredsarbetsplats med hög säkerhet vid höjd
beredskap har en förstärkning av
ledningsförmågan skett vid ytterligare fyra
länsstyrelser genom de åtgärder som ÖCB
vidtagit. Det innebär att 16 länsstyrelser hade
skyddad ledningsplats vid utgången av 1999.
Förstärkningsåtgärder kom-mer att vara
genomförda vid 17 av 21 länsstyrelser vid
utgången av 2000. Vidtagna åtgärder förändrar
inte den sammantagna förmågan inom
funktionen förrän samtliga ledningsplatser på
regional nivå har åtgärdats. Däremot har
förmågan förbättrats i de län där
ledningsplatser har färdigställts.
Robusta system för kommunikation vid
höjd beredskap är en förutsättning för att
ledning skall kunna utövas. Överstyrelsen har
under 1999 fortsatt den tekniska utvecklingen
av ledningsstödssystemet Elvira (Effektiv
ledning från vision till realitet). Den
ursprungliga budgeten som ÖCB redovisat
avseende Elvira inkluderade inte kostnader för
drift och förvaltning. I årsredovisningen har
ÖCB angett att den totala kostnaden för
perioden 1994/95 till och med 1999 har varit
92,6 miljoner kronor. Vidare framgår det av
årsredovisningen att utvecklingen av Elvira för
1999 blev dyrare än beräknat. Under senare
delen av 1999 inledde ÖCB införandet av
Elvira i de fyra kärnkraftslänen Uppsala,
Kalmar, Skåne och Halland. Beroende på vissa
programmeringsfel var inte Elvira i drift under
våren 2000 så som ÖCB hade planerat.
Kommunikationsdelen av systemet slutade att
fungera efter en tids användning. Upptäckta fel
rättades och verifierades efter hand fram till
den slutliga leveransen den 6 juni 2000.
Överstyrelsen framhåller i en skrivelse den 14
augusti 2000 att systemet nu fungerar och att
inga särskilda åtgärder längre behöver vidtas
för att säkerställa driften. Elvira har införts
även i Gävleborgs, Jämtlands och
Västerbottens län. Arbetet med att införa
Elvira i resterande län och kommuner
fortsätter enligt plan under 2000 och 2001.
Ledningsförmågan kommer därmed att höjas
gradvis, menar myndigheten.
Beredskapen inom funktionen Civil ledning
vad avser besluts- och ledningsförmågan vid
inträffade NBC-händelser bygger på de
resurser som byggts upp för att möta ett
väpnat angrepp enligt 1992 och 1996 års
försvarsbeslut. Detta innebär bl.a. att de
regionala ledningsplatser som finns och som
byggs i prioriterade områden har särskilt
skydd. Kompletterande utbildning av andra
utöver nyckelpersonal är f.n. planerad att
genomföras under en anpassningsperiod om
ett år.
Länsstyrelserna har en viktig roll vad gäller
de regionala nätverken. I flera fall har de
utvecklat ett aktivt säkerhetssamarbete med
kommuner, myndigheter och näringsliv i sin
region. Länsstyrelsernas egna förberedelser
inför IT-omställningen 2000 har medfört att
deras beredskap och ledningsförmåga har
förbättrats då länsstyrelserna har gått igenom
viktiga system och beredskapsplaner för sin
verksamhet. Överstyrelsen hade inför skiftet
till 2000 till uppgift att stödja länsstyrelsernas
förberedelser och att vid själva årsskiftet
samordna den regionala lägesrapporteringen
till regeringen. Ett stort antal nätverk och
samarbetsmönster skapades för att lösa
problemen inför 2000-skiftet.
Överstyrelsen har i en rapport den 14 juni
2000 till regeringen redovisat att inom den
verksamhet som länsstyrelserna bedriver på
området civilt försvar kan i framtiden
nedprioriteringar av väsentliga uppgifter
komma att ske om inte trenden med personella
neddragningar bryts. Överstyrelsen anser att
utvecklingen med nya sårbarheter och hot
medför att det sammantaget ställs ökade krav
på sakområdet. Överstyrelsen anser att
länsstyrelserna, för att kunna tillgodose dessa
krav samtidigt som de personella resurserna
minskar, måste ha en organisatorisk flexibilitet
och kompetensutveckla sin personal.
Överstyrelsen kommer att fortsätta att följa
utvecklingen inom verksamhetsområdet.
Överstyrelsen bedriver ett projekt med ett
långsiktigt stöd till länsstyrelserna i syfte att
förbättra kommunernas beredskap, det s.k.
KUB-projektet. En ledningsanalys har
genomförts som en första etapp, vilket har lett
till revidering och uppdatering av lednings-
och informationsplaner i kommunerna.
Gränssättande för funktionens förmåga är
väl fungerande elförsörjning,
telekommunikationer, säkra datasystem samt
skyddade ledningsplatser. Under 1999 har 98
avtal tecknats med kommunerna för bidrag till
reservanordningar för kommunalteknisk
försörjning. Därmed har totalt 75 procent av
landets kommuner fått bidrag. Dessa åtgärder
har lett till att sårbarheten i den
kommunaltekniska försörjningen har minskat,
främst då det gäller reservel.
Civilbefälhavarna har genomfört
verksamhet inom funktionen i form av
operativ planering, utbildning och övning
under året. Detta har medfört att förmågan
inom funktionen och i den civila
ledningsorganisationen i allt väsentligt kunnat
bibehållas.
Verksamheterna övning och utbildning har
under året präglats av att bidra till en högre
beredskap inför skiftet till 2000 vilket också
uppnåtts. Under 1999 har vidare arbetet med
utbyggnaden av ledningsplatserna hos
länsstyrelserna fortsatt. Den operativa
planeringen har varit begränsad till följd av
omställningsarbetet inom Försvarsmakten och
koncentrerats till arbete med den pågående
omställningen av ledningsorganisationen.
Under senare delen av året har vissa
förberedelser vidtagits för kommande
nedläggning i enlighet med riksdagens beslut
(prop. 1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2,
rskr. 1999/2000:168).
Vid utgången av 1999 bedömdes att
funktionen hade en icke godtagbar förmåga i
både nuvarande och ett förändrat
omvärldsläge.
Försörjning med industrivaror
Vid utgången av 1998 bedömdes att
funktionen hade en godtagbar förmåga i
nuvarande omvärldsläge men icke godtagbar
förmåga i ett förändrat omvärldsläge.
Syftet med funktionen Försörjning med
industrivaror är att verksamheten skall
bedrivas så att produktion av varor och tjänster
möjliggörs under en anpassningsperiod inför
ett angreppshot med iståndsatta styrkor.
Grunden för funktionens verksamhet utgörs
av de resurser näringslivet förfogar över i fred
samt de beredskapsförberedelser som
genomförs för att komplettera dessa resurser.
Den säkerhetspolitiskt positiva utvecklingen
gör att förutsättningarna för funktionen
fortsätter att förändras. Överstyrelsen har
under 1999 arbetat med att förändra
verksamheten inom försörjningsberedskapen.
Utförsäljningen av beredskapslagrade rå- och
insatsvaror har fortsatt under 1999 i syfte att
uppnå målet att minska beredskapslagrens
bokförda värde med 300 miljoner kronor
senast vid utgången av innevarande
försvarsbeslutsperiod. Överstyrelsen utför
även inom ramen för uppdragsverksamheten
utförsäljning av varor ur Social-styrelsens
beredskapslager.
Gränssättande för funktionens förmåga är,
utöver väl fungerande elförsörjning och
telekommunikationer samt säkra datasystem,
den internationella integrationen, som bl.a.
genom medlemskapet i EU har gått långt då
det gäller det svenska näringslivet och
industrin. Inom flera branscher är beroendet
av import av rå- och insatsvaror,
specialkomponenter och reservdelar mycket
stort. Tillverkning i Sverige sker ofta endast i
smala, specialiserade segment.
Samtidigt som specialiseringen ökar och
ledtiderna minskar, ökar sårbarheten hos
samhällsviktiga företag. Allt fler storföretag
effektiviserar verksamheten bl.a. med virtuella
marknadsplatser, och elektronisk handel på
Internet. Beroende av IT ökar i och med att
företagen söker minska sin sårbarhet bl.a.
genom ökad satsning på omvärlds- och
marknadsanalyser. Medlemskapet i EU kan
emellertid medföra förbättrade förutsättningar
för funktionen genom den gemensamma
marknaden. Utvecklingen och den förändrade
inriktningen av funktionens verksamhet
medför att ÖCB även framöver behöver
intensifiera arbetet med att bygga upp nätverk
med viktiga företag och organisationer i syfte
att tidigt få signaler om förändringar på
marknaden så att olika beredskapsåtgärder
hinner vidtas.
Antalet beredskapsavtal har minskats från
100 till 40. Ett 20-tal nya samarbetsavtal har
tecknats och ÖCB har vidare lagt ner ett
omfattande arbete på reducering av antalet s.k.
K-företag. I och med att beredskapsavtal
avslutas eller omvandlas samt att
beredskapslager säljs ut ökar dock sårbarheten
inom funktionen. Utveckling av metoder för
omvärldsbevakning, där samarbetsavtalen är en
viktig del, ökar emellertid förmågan att anpassa
beredskapen till en förändrad hotbild, menar
ÖCB. Under 1999 har ÖCB inriktat arbetet
främst på kemi-, elektronik- och
verkstadsområdena.
Kontakten med näringslivet är viktig för
funktionens förmåga. Överstyrelsen har
genomfört kurser tillsammans med Svenska
Arbetsgivareföreningen i syfte att aktörerna
inom funktionen skall ha en god kunskap om
försörjningsfrågor.
Ett stort antal risk management-analyser har
genomförts i syfte att identifiera sårbarheten
hos för samhället viktiga företag. Analyserna är
betydelsefulla för försörjningsberedskapen i
samband med anpassningsproduktion. För att
underlätta samordningen av beredskapsarbetet
inom försörjningsområdet på regional nivå har
funktionen bl.a. ansvarat för en konferens,
vilken genomfördes tillsammans med
Energimyndigheten, Statens jordbruksverk
och Transportenheten vid ÖCB.
Internationella samarbetsavtal har anpassats
till den nya inriktningen, bl.a. de bilaterala
avtalen med Finland och Norge. De har
bidragit till positiva effekter inom funktionen
för erfarenhetsutbyte angående
beredskapsåtgärder.
Överstyrelsen genomförde 1999 en
konferens i Stockholm inom ramen för
Partnerskap för fred och Industrial Planning
Committee som lyder under EAPC (Euro
Atlantic Partnership Council).
Vid utgången av 1999 bedömde ÖCB att
funktionen hade en godtagbar förmåga i
nuvarande omvärldsläge men en icke
godtagbar förmåga i ett förändrat
omvärldsläge.
Befolkningsskydd och räddningstjänst
Vid utgången av 1998 bedömdes att
funktionen hade en icke godtagbar förmåga
både i nuvarande och i ett förändrat
omvärldsläge.
Verksamheten inom funktionen
Befolkningsskydd och räddningstjänst skall
bedrivas så att skador till följd av
krigshandlingar förhindras eller begränsas i
första hand vad gäller människor och i andra
hand vad gäller egendom och miljö.
Planeringen inom funktionen har för 1999
bedrivits så att åtgärder som bedöms kunna
uppskjutas till ett anpassningsperiod om ett år
har identifierats och inplanerats.
Vad avser ledning och samband finns vid
1999 års utgång 108 räddningscentraler som
täcker behovet hos 147 kommuner. Det totala
behovet av räddningscentraler bedöms av
Räddningsverket uppgå till 210-220
anläggningar. Lednings- och
sambandsutredningar har genomförts i 36
kommuner och kommunalförbund. Samtliga
kommuner har idag tillgång till fungerande
sambandssystem. Teknikutvecklingen
inklusive framtagandet av nya standarder gör
dock att det finns ett stort behov av att
modernisera systemen.
Sammanlagt finns nu ca 4 500
totalförsvarspliktiga räddningsmän
färdigutbildade för placering i kommunal
krigsräddningstjänst varav 1 207 utbildats
under 1999. Det totala behovet uppgår enligt
1996 års försvarsbeslut till 15 000
totalförsvarspliktiga räddningsmän.
Räddningsverket har emellertid inte uppfyllt
det angivna målet enligt prop. 1998/99:74 att
utbilda 1 400 totalförsvarspliktiga för
räddningstjänst under 1999. Anledningen till
detta är att om Totalförsvarets pliktverk
(TPV) skall hinna mönstra tillräckligt antal
totalförsvarspliktiga räddningsmän krävs att
Räddningsverket gör sina beställningar två år i
förväg vilket hittills enligt Räddningsverket
varit svårt utifrån de förutsättningar som
gäller.
Totalt finns nu ca 2 700 färdigutbildade
beredskapsmän för krigsplacering i kommunal
krigsräddningstjänst varav 1 506 utbildats
under 1999. Målet att utbilda 1 600 bered-
skapsmän har inte uppnåtts. Anledningen är
även här att beställningarna varit något sena
vilket medfört att TPV inte hunnit mönstra
tillräckligt antal totalförsvarspliktiga bered-
skapsmän. Räddningsverket bedömer att
kvaliteten på civilpliktsutbildningen kan höjas
ytterligare för att vara ett mer attraktivt val vid
mönstringen.
Anskaffning av räddningstjänstmateriel
genomförs enligt fastlagd plan i enlighet med
1996 års försvarsbeslut vilket innebär att
Räddningsverket fördelar
räddningstjänstmateriel som överlämnas till
kommunerna för att de i krig skall kunna
hantera ett visst antal typskador. Angivande av
typskador är en metod att beskriva olika
situationer som räddningstjänsten skall kunna
hantera. Antalet typskador har dock reviderats
till ett lägre antal i den mål- och riskanalys som
slutfördes 1998. Brister noteras dels för
materiel för att hantera oexploderad
ammunition, dels för materiel för skydd mot
kemiska stridsmedel. Viss övertalig materiel
avvecklas och avvecklingen förväntas kunna
slutföras under 2000. Utvärdering av
kommunernas hantering av den statliga
utrustningen har genomförts av
Räddningsverket i 26 kommuner. Inga stora
brister har upptäckts. Räddningsverket
bedömer att kommunerna vårdar och förvarar
den statligt ägda utrustningen på ett bra sätt.
Arbetet med att införa ett nytt system för
skyddade utrymmen har fortsatt med
inventering och registrering av lokaler i ett
mindre antal kommuner. Arbetet har dock
nedprioriterats. Under 1999 har 22 300 nya
platser färdigställts. Kostnaden för skyddsrum
och skyddade utrymmen har uppgått till 207
miljoner kronor varav
skyddsrumsbyggnationen har uppgått till 135
miljoner kronor. Enligt den nya mål- och
riskanalysen uppgick bristen på
skyddsrumsplatser till ca 35 000 platser. Totalt
finns ca 7,2 miljoner platser.
Ett nytt manöversystem för varning utom-
hus har installerats i fem län. Upphandling för
resterande län pågår. Installationen förväntas
vara klar 2003. Avtal har tecknats med Telia
om underhåll och avveckling av det gamla
manöversystemet.
Vid utgången av 1999 bedömde
Räddningsverket att funktionen hade en icke
godtagbar förmåga i både nuvarande och ett
förändrat omvärldsläge.
Psykologiskt försvar
Vid utgången av 1998 bedömde Styrelsen för
psykologiskt försvar (SPF) att funktionen
hade en godtagbar förmåga i både nuvarande
och ett förändrat omvärldsläge.
Syftet med verksamheten inom funktionen
Psykologiskt försvar är att en snabb och
korrekt nyhetsförmedling och en konkret och
fullständig myndighetsinformation säkerställs
genom en god och anpassningsbar
informationsberedskap.
Förmågan inom funktionen Psykologiskt
försvar är beroende av att
informationsberedskapen är god inom
centrala, regionala och lokala myndigheter,
bl.a. när det gäller förekomst av befattning som
informationsansvarig, upprättande och
vidmakthållande av planer för
informationsberedskap samt
övningsverksamhet. Även beredskapsläget
inom medieområdet och hos frivilliga
försvarsorganisationer är av stor vikt för att
SPF skall kunna verka för att funktionsmålen
uppnås.
Under 1999 har SPF genomfört översyner
och uppdateringar av befintliga planer och
åtgärdslistor avseende myndighetens egen
organisationsberedskap.
Styrelsen har genomfört studier avseende
hur olika medborgargruppers rätt till
information tillgodoses, hur medborgarna
skaffar sig information och kunskap, hur
informations- och kommunikationssystem kan
utnyttjas i fientliga avsikter. Studier har också
genomförts där Styrelsen har följt svensk
opinionsutveckling av betydelse för det
psykologiska försvaret samt studier där
inriktningen har varit att följa företeelser i
samhället som kan undergräva medborgarnas
förtroende för samhällsordningen, landets
ledning, samhällsorgan och medier.
Myndigheten har deltagit i arbetet inför
skiftet till 2000 genom att ha medverkat i olika
referensgrupper samt genom beredskapsdagar,
konferenser och seminarier på lokal, regional
och central nivå.
Styrelsen har analyserat beredskapen inom
mediaområdet och utfört studier om
sårbarheter i digital radio och TV, samt
påbörjat arbetet med en datorstyrd interaktiv
multimedieutbildning avseende hantering av
informa-tion vid krissituationer.
Myndigheten anger att den tillsammans med
andra totalförsvarsmyndigheter medverkat till
en förbättring av allmänhetens kunskaper om
totalförsvaret, varvid SPF särskilt inriktat sig
på information till ungdomar genom
deltagande i ungdomsprojekt samt genomfört
utbildningar med elever från gymnasiet.
Vid utgången av 1999 bedömde SPF att
funktionen hade en godtagbar förmåga i både
nuvarande och ett förändrat omvärldsläge.
Ordning och säkerhet
Vid utgången av 1998 bedömde
Rikspolisstyrelsen (RPS) att funktionen hade
en godtagbar förmåga i både nuvarande och ett
förändrat omvärldsläge.
Funktionen syftar till att under höjd
beredskap snabbt kunna ge skydd åt
totalförsvarsviktiga anläggningar, kunna
upprätthålla allmän ordning och säkerhet i
samhället och kunna lämna allmänheten skydd
och hjälp.
Under 1999 har flera funktions- och
ledningsövningar genomförts. Behovet av
skyddade ledningsplatser inom funktionen har
fortsatt att kartläggas och beredskapsplan-
läggningen har inspekterats vid två
polismyndigheter.
Inom den särskilda beredskapspolis-
organisationen har 638 civilpliktiga utbildats.
Totalförsvarets pliktverk beviljade uppskov för
20 procent av de civilpliktiga. Det har enligt
RPS påverkat antalet utbildade på ett olyckligt
sätt. Trots det bedömer RPS att utbild-
ningsnivån är tillräcklig för att nå det mål om 1
500 utbildade civilpliktiga till den särskilda
beredskapspolisorganisationen vid utgången av
2001 som anges i propositionen 1998/99:74.
Själva utbildningen har bedrivits med goda
resultat, väl motsvarande de krav som ställts.
Ledningsförmågan har stärkts genom att
vissa polismyndigheter anslutits till försvarets
telenät. Beredskapsförmågan påverkas av de
begränsade möjligheterna till ledning från
skyddade ledningsplatser. Polismyndigheterna
bedöms ha tillgång till skyddade
ledningsplatser hösten 2001. Bland övriga
gränssättande faktorer nämner RPS att flera
myndigheter ännu inte har tillgång till
avbrottsfri el- och teleförsörjning och att ca
3 000 poliser saknar militär grundutbildning.
Vid utgången av 1999 bedömde RPS att
funktionen hade en godtagbar förmåga i både
nuvarande och ett förändrat omvärldsläge.
Hälso- och sjukvård m.m.
Vid utgången av 1998 bedömde Socialstyrelsen
(SoS) att funktionen hade en godtagbar
förmåga i både nuvarande och ett förändrat
omvärldsläge.
Funktionen syftar till att hälso- och
sjukvård, socialtjänst, miljö- och hälsoskydd
samt smittskydd skall bedrivas så att under
höjd beredskap varje skadad eller sjuk ges
medicinskt acceptabel behandling och vård, de
grundläggande livsbetingelserna tryggas samt
att smittspridning och uppkomst av epidemier
så långt möjligt förebyggs och att verkningarna
av radioaktivt nedfall begränsas.
Funktionen bygger i huvudsak på de
resurser som landstingen och kommunerna
förfogar över i fred samt de
beredskapsförberedelser som Socialstyrelsen
vidtar för att komplettera dessa resurser. Vid
angreppshot i nuvarande omvärldsläge skall
skadade och sjuka ges behandling och vård
med fredskatastrofbered-skapsresurser.
Socialtjänsten skall liksom miljö- och
hälsoskyddet kunna fungera omedelbart med
fredsorganisationens resurser. För
angreppshotet skall genomgående finnas
fredstida uthållighet. Vid angreppshot på lång
sikt skall funktionen kunna anpassa verk-
samheten till ändrade krav på kapacitet,
uthållighet och omställningsförmåga.
Faktorer som påverkat funktionens förmåga
är således den omstrukturering som hälso- och
sjukvården genomgår med bl.a. minskade
vårdplatser. Andra faktorer som påverkar
området är NBC-hot, förändringar i
ledningsstrukturen på såväl civil som militär
sida, personalens kompetens samt beroendet
av fungerande infrastruktur som elförsörjning,
telekommunikationer och IT.
Socialstyrelsen har under 1999, utifrån de
nya planeringsförutsättningarna, arbetat med
att avveckla huvuddelen av beredskapslagren
enligt en särskild avvecklingsplan.
Avvecklingen är förenad med kostnader såväl
för transporter som för försäljning och
destruktion. De ändrade förutsättningarna har
också medfört att en för funktionen nödvändig
uppbyggnad av kunskapscentra har påbörjats
inom områden som katastrofmedicin och
strålningsmedicin vid katastrofer. Vidare
inrättas ett högrisk-laboratorium för hantering
av extremt smittsamma sjukdomar.
Uppbyggnad av resurser för diagnos, vård och
transport av patienter med höggradigt
smittsamma sjukdomar har också fortsatt.
Insatser på området ledning och samband
innebär att förutsättningar har skapats för ett
nationellt IT-baserat ledningssystem för akuta
sjukvårdsinsatser, vilket betyder en ökad
ledningsförmåga för funktionen Hälso- och
sjukvård. Förutsättningar har vidare skapats
för en ny regional planering inom hälso- och
sjukvården avseende väpnat angrepp. Vidtagna
åtgärder för den tekniska funktionssäkerheten
innebär en kontinuerligt ökad förbättring av
sjukhusens reservkraft-, reservvatten- och
reservvärmeförsörjning.
Centrala utbildningar med drygt 400
deltagare har genomförts inom områden där
personal med specialkompetens behövs.
Uppdrag har getts till Försvarets
forskningsanstalt att analysera behovet av
förändringar i hälso- och sjukvårdens planering
med anledning av statsmakternas beslut om
beredskap mot svåra påfrestningar på samhället
i fred. Bidrag har lämnats till
sjukvårdshuvudmännen för utbildning inom
beredskapsområdet (37 800 utbildningsdagar
har genomförts) samt till
frivilligorganisationerna för olika
utbildningsinsatser. Planeringsinriktningen
"Kärntekniska olyckor och katastrofer med
radioaktivt utsläpp -Medicinskt
omhändertagande" har färdigställts. En
handbok för beredskapsåtgärder inom miljö-
och hälsoskydd har även utarbetats. Åtgärder
har vidtagits för att Socialstyrelsen även under
störda förhållanden skall kunna bedriva
totalförsvarsviktig verksamhet från
fredsarbetsplatsen.
Vid utgången av 1999 bedömde
Socialstyrelsen att funktionen hade en
godtagbar förmåga i både nuvarande och ett
förändrat omvärldsläge.
Telekommunikationer m.m.
Vid utgången av 1998 bedömde Post- och
telestyrelsen (PTS) att funktionen hade en icke
godtagbar förmåga i både nuvarande och ett
förändrat omvärldsläge.
Syftet är att verksamheten inom funktionen
Telekommunikationer m.m. skall bedrivas så
att totalförsvarets behov av teletjänster under
höjd beredskap tillgodoses. Funktionen
Telekommunikationer m.m. är prioriterad
enligt inriktningen i 1996 års försvarsbeslut.
Nedtoningen av invasionshotet medför att
särskilda satsningar på skydd av
telekommunikationer i Norrbotten och
Gotland inte längre är lika angelägna. Det finns
dock andra skäl till att satsa på att förbättra
transmissionsmöjligheterna till dessa områden.
Dels ger den kommersiella utvecklingen inte
full tillräcklig säkerhet, dels medför
centralisering av tjänster, stödsystem och
driftledningar till södra halvan av landet ett
ökat behov av säker transmission till dessa
områden.
Affärsverket Svenska kraftnät har påbörjat
optofiberkabelläggning till vissa orter i
Norrland. När denna slutförts under 2000
kommer alternativ transmissionsväg att finnas
till mellersta Norrland.
Under 1998 påbörjades arbetet med
etablering av operatörer i färdigställda
berganläggningar. Detta arbete beräknas pågå
ytterligare något år. En ny berganläggning
färdigställdes i början av 2000. Vid utgången av
2001 beräknas alla nuvarande större
samhällsviktiga teleoperatörers driftledningar
ha utrymme i fullträffskyddade anläggningar
dit de kan flytta vid höjd beredskap. Ungefär
hälften av de tre GSM-operatörernas växlar
kommer att vara fullträffsäkert placerade.
Med de nätåtgärder som påbörjats och som
kommer att slutföras under de närmaste åren
är sårbarheten i transmissionsnäten på väg att
minska i storstäderna.
Under 1999 har slutleverans av drygt 1 600
mobila reservkraftverk skett till olika
operatörer. Leveransen har minskat
sårbarheten vid långa elavbrott.
Berörda teleoperatörer har utrett
konsekvenserna och kostnaderna för ett
införande av ett system som medger
prioritering i deras nät.
En analys av möjligheterna till intrång i
teleoperatörernas styr- och övervakningsnät
har genomförts hos ett teleföretag. Analysen
har tillsammans med den som genomfördes
under 1998 givit underlag för berörda
teleoperatörer att vidta åtgärder för att minska
sårbarheten. Åtgärden har effekt även i
fredstid.
Övningar har genomförts avseende
förmågan att snabbt kunna göra
hopkopplingar mellan Telias och Banverkets
nät samt mellan Telias och försvarets telenät
(FTN). Övningarna har verifierat förmågan att
genomföra hopkopplingar.
Vidare har PTS under året inom sitt
sektorsansvar arbetat med att följa
anpassningsarbetet inför 2000 och regelbundet
bedömt eventuella risker för allvarliga
samhällsstörningar inom teleområdet. Post-
och Telestyrelsen uttalade redan i slutet av
1998 att 2000-problemet inte medförde någon
ökad risk för störningar inom området.
Vid utgången av 1999 bedömde PTS att
funktionens förmåga att motstå väpnat
angrepp i nuvarande omvärldsläge ej var
godtagbar.
Postbefordran
Vid utgången av 1998 bedömde PTS att
funktionen hade en godtagbar förmåga i både
nuvarande och ett förändrat omvärldsläge.
Genom utvecklingen på IT-området
kommer betydelsen av postfunktionen för
samhällsviktiga funktioner och totalförsvaret
att minska. Funktionen är inte gränssättande
för totalförsvarets förmåga i de hotsituationer
som är aktuella under lång tid framöver.
Konsekvensen av ett avlägset invasionshot är
att behovet av att vidmakthålla en särskild
fältpostorganisation och driftvärn inom Posten
inte längre är angeläget.
Gränssättande för funktionens förmåga är
dels att betalningstjänsten vid postkontoren är
beroende av säkra teleförbindelser och därför
är sårbar för elavbrott, dels att Postens flyg och
landsvägstransporter är känsliga för störningar.
Under 1999 har Postens driftvärn övats med
resultatet att förmågan att förhindra och
försvåra sabotage har vidmakthållits. Totalt har
590 personer deltagit under sammanlagt 5 000
timmar. Vidare har nyinvestering i
reservkraftaggregat i samband med
ombyggnad av postterminalen Stockholm-
Årsta genomförts med resultatet att
sårbarheten vid ett eventuellt elbortfall
minskat. Post- och telestyrelsen och Posten
har delat på investeringskostnaderna och
Posten ansvarar för drift och underhåll.
Förmågan att organisera fältpost har
vidmakthållits genom utbildning och övning.
Vid utgången av 1999 bedömde PTS att
funktionens förmåga i nuvarande och i ett
förändrat omvärldsläge var godtagbar.
Transporter
Vid utgången av 1999 bedömde ÖCB att
funktionen hade en godtagbar förmåga vid
påfrestningar i nuvarande omvärldsläge och vid
angreppshot i ett förändrat omvärldsläge.
Verksamheten inom Funktionen Tran-
sporter (transportsamordning, järnvägs-
transporter och banhållning, väghållning,
landsvägstransporter, flygtransporter, sjötrans-
porter) skall bedrivas så att under höjd
beredskap Försvarsmaktens samt totalförsva-
rets behov i övrigt kan tillgodoses.
IT-säkerhetsanalyser med den s.k. ÖCB-
metoden har genomförts vid vissa viktigare
transportföretag. Studier har påbörjats av
tänkta omfattande störningar i kritiska delar av
transportsystemet. Funktionen Transporter
representerar Sverige i de tre civila
transportkommittéerna inom Nato.
Utbildningar och övningar har genomförts
av personal på krigsviktiga befattningar när det
gäller järnvägstransporter och banhållning.
Funktions-, lednings-, fältövningar och en
signalskyddsövning har bl.a. genomförts. Inom
driftvärnet har 700 personer genomgått totalt
ca 2 100 utbildningsdagar och vid Banskolan
har 16 civilpliktiga utbildats till banreparatörer.
Banverket har påbörjat övertagande av
reservbromaterial från Försvarsmakten. Vidare
har anskaffning av reservelverk till SJ:s
verkstäder fortsatt.
Inom landsvägstransporter har bl.a.
övningar genomförts. Överstyrelsen har riktat
insatser mot vägtrafikombuden, bl.a. i
samband med skiftet till 2000. Planläggningen
av transportföretag har anpassats till nya
förutsättningar.
Inom väghållningen har investeringar
genomförts vad gäller broar och
kringutrustning till reservbroar. Reservkraft
har installerats vid flera regioner. Driftvärnet
har vidmakthållit sin krigsduglighet, bl.a.
genom en befälskurs och nio regionala
driftvärnsutbildningar. Tio sårbarhetsanalyser
av datasystem har genomförts.
Anskaffning av test- och verktygsutrustning
har skett och reservkraft har installerats vid
flygplatser och vid Luftfartsverket. Vid civila
flygplatser har skyddade ledningscentraler
gjorts operativa. Det innebär att flygplatserna
kan utnyttja ledningscentralerna för
samordning och ledning vid
beredskapshöjningar. Anskaffning av NBC-
skyddsutrustning har skett och program- och
hårdvara har anskaffats för att stärka IT-skydd.
Förstudier avseende helikopterutrustning för
mörkerseende har påbörjats.
Utbyggnad har skett av verkstadsflygplatsen
i Mora. Samverkansövningar har genomförts i
fråga om lednings-, flyg-, helikopter- och
marksystem. Cirka 420 totalförsvarspliktiga
har utbildats till flygplatsbrandmän.
Utbildning och övning har skett av driftvärnet.
Övningar med SAS Sverige AB har
genomförts vid två tillfällen. Den ena övningen
genomfördes i samverkan med SWEDINT
och flygtransport av den svenska KFOR
bataljonen.
Genom bemanning av en
transportflygledarbefattning i UN Air
Coordination Centre (UNACC) har
värdefulla erfarenheter vunnits på det
internationella området, vilka bl. a. kan
utnyttjas i samarbete med Försvarsmakten vid
uppbyggnad av internationella
transportledningsstaber.
Signalskyddsövningar har ägt rum med
samtlig sambandspersonal på Sjöfartsverkets
(SjöV) huvudkontor och regionala
lotssamverkanskurser har genomförts med
SjöV:s krigsorganisation. Vidare har SjöV
deltagit i funktionsövningar och i möte med
Nato:s Planning Board for Ocean Shipping.
Ett arbete har påbörjats som bl.a. syftar till att
analysera utvecklingen inom den svenska
handelsflottan.
Vid utgången av 1999 bedömdes att
respektive delfunktion och därmed funktionen
sammantaget hade en godtagbar förmåga i
både nuvarande och ett förändrat
omvärldsläge.
Energiförsörjning
Vid utgången av 1998 bedömde Statens
energimyndighet att funktionen sammantaget
hade en godtagbar förmåga i både nuvarande
och ett förändrat omvärldsläge.
Syftet med funktionen Energiförsörjning är
att verksamheten inom funktionen skall
bedrivas så att under höjd beredskap
totalförsvarets och det övriga samhällets behov
av elkraft och annan energi kan tillgodoses.
Åtgärderna inom funktionen skall säkerställa
Sveriges åtaganden om försörjningsberedskap
inom energiområdet som följer av avtalet om
det Internationella energiprogrammet (IEP)
och medlemskapet i EU.
Förmågan inom funktionen är beroende av
att anläggningar för elproduktion, överföring
och distribution samt anläggningar för
driftövervakning kan hållas intakta och att
resurser finns för bevakning vid och
reparationer av elförsörjningens objekt.
Förmågan inom funktionen är vidare beroende
av fjärrvärmesystemens förmåga att producera
värme vid elbortfall, reservkraft hos
abonnenterna och för drivmedelsdistribution.
I fråga om funktionssamordning har under
året bl.a. arbete med att skapa förutsättningar
för att tidigt kunna föra in beredskapsåtgärder
i främst kraftvärmeverk under ny- och
ombyggnad konkretiserats för att bl.a.
möjliggöra ö-drift, dvs. drift av
elförsörjningssystemet i separata delsystem
liksom dödnätsstart och produktion av el utan
värmedistribution i fjärrvärmenäten. Arbetet
med samordning av beredskapsarbetet inom
funktionen Energiförsörjning har vidare
innefattat konferenser bl.a. för den regionala
nivån med personal från länsstyrelser,
försvarsområden, civilbefälhavare m.fl. och den
årliga försörjningskonferensen för den
regionala nivån som anordnats tillsammans
med ÖCB och Jordbruksverket och som
främst behandlade aktuella försörjningsfrågor
kopplade till utvecklingen inom totalförsvaret.
Energimyndigheten har även medverkat i
andra myndigheters utbildningar och övningar.
Övergången till 2000 passerade utan några
störningar på områdena olja, gas och bensin.
Inte heller fjärrvärmeanläggningarna
påverkades. För elsystemet är erfarenheten
densamma. Produktionssystem, stamnät och
regionala elnät klarade övergången utan
störningar. Uppmärksamheten kring
millennieskiftet har vidare medfört att
datorrelaterade system fått en grundlig
genomgång vilket stärkt beredskapen.
Verksamheten inom delfunktionen Bränsle-
och drivmedel har bedrivits för att säkerställa
att under höjd beredskap totalförsvarets och
det övriga samhällets behov av drivmedel och
bränsle skall kunna tillgodoses. Arbetet med
att minska sårbarheten i värmeförsörjningen
vid långvariga elavbrott har drivits vidare och
förstudier för olika alternativa lösningar har
genomförts bl.a. för att med mobil reservkraft
strömförsörja cirkulationspumpar för
fjärrvärme i bostadsfastigheter. Arbetet avses
fortsätta och resultatet beräknas kunna
redovisas och spridas till Sveriges kommuner
under hösten 2000.
Samarbetet inom ramen för EU och IEA
fortgår vad beträffar åtaganden om
försörjningsberedskap, bl.a. innefattande
beredskapslagring av olja.
Insatser har bedrivits vad gäller
beredskapslagring av oljeprodukter för att
tillgodose totalförsvarets behov och för att
produkter skall finnas tillgängliga för
prioriterade användare i händelse av krig.
Under året har bl.a. anskaffning och
installation av reservkraftsomkopplare, som
möjliggör omkoppling från elnätet till
reservkraft, vid konsumentanläggningar
slutförts och ett centralt register tagits fram.
Verksamhet inom delfunktionen
Elförsörjning har bedrivits för att säkerställa
att under höjd beredskap totalförsvarets och
övriga samhällets behov av elkraft skall kunna
tillgodoses. Insatser har genomförts för att
organisationen för att administrera
beredskapsåtgärderna på central och regional
nivå skall vara fullt etablerad. En
organisationsöversyn av den regionala
planeringsorganisationen har genomförts. Den
nationella ledningens krigsorganisation har
bemannats med nyckelpersonal och
introduktionsutbildning har genomförts med
norra elregionens krigsorganisation.
Ledningsplatser för den nationella ledningen är
förberedda och fyller de krav som ställs för
ledning vid höjd beredskap och ledningsplatser
för den regionala organisationen är
utsedda.Vidtagna åtgärder har medfört att
krigsorganisationen har behållit sin förmåga att
planera, leda och samordna elförsörjningen vid
höjd beredskap.
Ett företagsregister har tagits fram och
arbete med en handbok för
beredskapsplanering vid elföretag har
påbörjats. Insatserna kommer även att
underlätta företagens planering av åtgärder vid
svåra störningar i fredstid. En utredning har
påbörjats om möjligheter till reparation på
plats av tunga komponenter till
produktionsanläggningar. Viss strategisk
ledningsmateriel och reparationsutrustning har
upphandlats, vilket förstärker möjligheterna att
genomföra reparationer på ett effektivt sätt.
Den är också avsedd att kunna användas vid
svåra driftstörningar i fredstid. Likaså pågår
arbete med framtagning av hjälpmedel som
skall försvåra sabotage vid elförsörjningens
anläggningar och med insatser för att
upprätthålla och återupprätta en fungerande
elförsörjning till prioriterade användare i
samband med svåra störningar i
elförsörjningen. En översyn av
elförsörjningens förmåga att möta ett NBC-
hot har påbörjats.
Insatser har genomförts för förutsättningar
för övergång till och upprätthållande av ö-drift.
Ett antal ö-driftsprojekt har startats och
sambandsövningar har genomförts. De åtgär-
der som vidtagits i de olika ö-driftprojekten
minskar elförsörjningens sårbarhet. Beräk-
ningshjälpmedel, simuleringsverktyg och prov-
metoder har utvecklats som möjliggör
identifikation och verifikation av anläggningars
prestanda, vilket förbättrar möjligheterna till
ö-drift. För att säkra tillgång till gasturbiner
och kondensanläggningar för bl.a. ö-drift har
särskilda avtal slutits med anläggningsägarna.
Den avreglerade elmarknaden har medfört att
den elproduktion vid elföretagen som anses
olönsam prioriteras ner vilket försämrat
möjligheterna till ö-drift. Samarbete med
branschorganisationerna om samverkan vid
svåra driftstörningar inom elförsörjningen i
fred har inletts. Under året har den nordiska
beredskaps- och säkerhetsverksamheten fort-
gått avseende möjligheter till harmonisering
och samordning av verksamheter.
Vid utgången av 1999 bedömde Statens
energimyndighet att funktionen sammantaget
hade en godtagbar förmåga i både nuvarande
och ett förändrat omvärldsläge.
3.10.4.3 Analys och slutsatser
Regeringens bedömning av funktionernas
förmågor
Civil ledning
Regeringen bedömer att den verksamhet som
har bedrivits inom funktionen Civil ledning
har genomförts på ett godtagbart sätt.
Förmågan inom funktionen Civil ledning är
beroende av att det hos centrala myndigheter,
länsstyrelser och kommuner finns utbildad och
övad personal samt tillgång till tekniskt
ledningsstöd. Då det gäller tillgång till
skyddade ledningsplatser och robusta system
för kommunikation är förmågan ännu ej
godtagbar, även om den har förbättrats inom
dessa områden under det senaste året.
Funktionen har emellertid en godtagbar
förmåga då det gäller utbildad och övad
personal. Det innebär dock att den
sammantagna förmågan ännu ej är godtagbar
inom funktionen. Regeringen bedömer mot
bakgrund av ÖCB:s redovisningar att en
förbättring av funktionens förmåga har
uppnåtts, men vissa brister finns vad gäller
ledningsplatser och tekniska ledningssystem
samt samhällsviktiga datasystem.
I avsnitt 3.6 har regeringen framhållit
betydelsen av en effektiv projektplanering och
styrning i samband med IT-utvecklingen inom
politikområdet. När det gäller
ledningssystemet Elvira är det således av stor
vikt att den fortsatta planeringen, som bl.a.
avser nya versioner av systemet, utformas så att
det blir möjligt att följa upp att leverans sker i
rätt tid och med ett innehåll som svarar mot
uppställda mål samt att budgeterad
kostnadsram inte överskrids eller riskerar att
överskridas. Regeringen konstaterar att
utvecklingen av Elvira för 1999 blev försenad
och dyrare än beräknat.
Regeringen gör också bedömningen att det
är viktigt att länsstyrelserna har förmåga att
identifiera, förebygga och möta nya
sårbarheter och hot. Det är därför
fortsättningsvis viktigt att följa utvecklingen
inom dessa områden.
Regeringen bedömer att förberedelserna vad
gäller IT-omställningen inför 2000 har medfört
positiva effekter på ÖCB:s, länsstyrelsernas
och kommunernas lednings- och
beredskapsförmåga som är viktiga att tillvarata.
Därtill har utbyggnaden av ledningsplatser
samt länsstyrelsernas och kommunernas
deltagande i KUB-projektet medfört en ökad
förmåga att möta olika situationer.
Regeringen har i propositionen Förändrad
omvärld omdanat försvar anfört att med
utgångspunkt i en grundförmåga skall en
anpassning och därmed uppbyggnad av
förmågan inom det civila försvaret ske inom en
period på fem till tio år (prop. 1998/99:74).
Mot bakgrund av den i propositionen angivna
anpassningsperioden bör ytterligare priorite-
ringar göras av vilka åtgärder som är
nödvändiga för att funktionen skall uppvisa en
godtagbar förmåga vid försvarsbesluts-
periodens slut. Detta gäller främst vilka
investeringar som måste genomföras för att
funktionen skall ha en godtagbar grund-
förmåga. Regeringen anser att de investeringar
som avser det fysiska skyddet kan anstå till en
anpassningsperiod. När det gäller överföring
av signalskyddad information bör en analys
göras av vad som kan anstå till en anpass-
ningsperiod. Det är emellertid av vikt att led-
ningsplatserna vid länsstyrelserna färdigställs
samt att bidrag till den kommunaltekniska
försörjningen fortsätter att betalas ut.
Försörjning med industrivaror
Mot bakgrund av ÖCB:s redovisningar
bedömer regeringen att verksamheten inom
funktionen under 1999 bedrivits så att målen
för året har uppnåtts. Vid påfrestningar i
nuvarande omvärldsläge har funktionen en
godtagbar förmåga. Förmågan består av
industriell kapacitet, kompetens och materiel
som t.ex. elektronikkomponenter för service
och underhåll för vissa prioriterade system
samt den handlingsberedskap som byggts upp
bl.a. genom övningar med
Försörjningskommissionen.
Vid ett angreppshot i ett förändrat
omvärldsläge med iståndsatta styrkor är
förmågan ej godtagbar i förhållande till
totalförsvarsbeslutets mål för 2001. Brister
finns vad gäller IT-, elektronik-, kemi-, plast-
och verkstadsområdena. Dessa områden är i
stor utsträckning beroende av den inter-
nationella marknaden. Funktionen har försökt
minimera konsekvenser av detta genom att
utveckla olika metoder för omvärldsbevakning
och marknadsanalyser. Regeringen bedömer
att det leder till att sannolikheten ökar för att
funktionen skall kunna anpassa beredskapen
till en förändrad hotbild.
Sedan 1970-talet har det funnits en
rådsorganisation knuten till först
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar, därefter
till ÖCB. Råd med representanter för bl.a.
näringslivet har funnits för olika
industriområden för att bistå myndigheten vid
beredskapsplaneringen. Rådsorganisationen
har bl.a. behandlats i prop. 1976/77:74 och i
prop. 1984/85:166 och finns reglerad i ÖCB:s
instruktion. Regeringen anser att myndigheten
själv i fortsättningen bör fatta beslut om
förändringar i rådsorganisationen och kommer
att göra ändringar i instruktionen i enlighet
med detta.
Befolkningsskydd och räddningstjänst
Regeringen bedömer utifrån myndighetens
redovisning att funktionens förmåga har ökat.
I förhållande till önskvärd förmåga 2001 är
förmågan dock fortfarande icke godtagbar.
Funktionens förmåga per den 31 december
1999 bedöms vid angreppshot i nuvarande
omvärldsläge som icke godtagbar vad avser
personal- och materieltillgång. Regeringen
delar således Räddningsverkets bedömning.
Vid angreppshot i ett förändrat omvärlds-
läge med iståndsatta styrkor bedöms förmågan
som icke godtagbar. Förmågan förbättras
successivt och inriktningen har ändrats så att
2007 skall en grundförmåga ha uppnåtts och
full förmåga uppnås efter en femårig an-
passningsperiod. Brister redovisas inom rädd-
ningstjänstens förmåga att hantera situationer
med kemiska stridsmedel och oexploderad
ammunition. Befolkningsskyddets förmåga är
godtagbar med en mindre brist på skydds-
rumsplatser i vissa storstadsområden.
Psykologiskt försvar
Funktionen Psykologiskt försvar hade enligt
SPF vid utgången av 1999 en godtagbar
förmåga såväl i nuvarande omvärldsläge som
vid ett förändrat omvärldsläge. Regeringen gör
ingen annan bedömning.
Regeringen bedömer att de åtgärder som
vidtagits för att förbättra funktionens förmåga
har genomförts på ett godtagbart sätt och att
den av SPF redovisade inriktningen av forsk-
ning och studier, informationsberedskap och
information om säkerhetspolitik och total-
försvar under 2001 kan anses vara tillfreds-
ställande. Regeringen anser att en högre
ambitionsnivå för funktionen under 2001 bör
anstå intill det att funktionsgenomgång m.m.
är genomförd.
Ordning och säkerhet
Vid utgången av 1999 bedömde RPS att
funktionen hade en godtagbar
beredskapsförmåga i nuvarande omvärldsläge
och vid angreppshot med iståndsatta styrkor i
ett förändrat omvärldsläge med ett års
anpassning. Regeringen delar den
bedömningen.
Vid utgången av 1999 fanns 1 028 särskilda
beredskapspoliser. Polisväsendet har
därigenom fått en bra resursförstärkning vid
höjd beredskap. Regeringen bedömer att RPS
kommer att klara det i prop. 1998/99:74
angivna målet att utbilda 1 500 civilpliktiga till
den särskilda beredskapspolisorganisationen
vid utgången av 2001.
Regeringen har i prop. 1998/99:74
Förändrad omvärld - omdanat försvar bedömt
att en ominriktning av den särskilda bered-
skapspolisorganisationen är motiverad. Orga-
nisationen bör inriktas mot uppgifter då
samhället utsatts eller riskerar att utsättas för
särskilt svåra och påfrestande situationer från
ordnings- och säkerhetssynpunkt. Ett sådant
arbete har påbörjats. En ändring i för-
ordningen (1986:616) om beredskapspolisen
har inneburit att polisen också har möjlighet
att tillföra enskilda beredskapspolismän som
ingått avtal med RPS om sådan tjänstgöring till
polismyndigheterna även i fred. Inom RPS
utvecklas ett system för sådana avtal. Vid RPS
studeras vidare frågan om förutsättningarna att
använda beredskapspolis i fredsbevarande
insatser.
Rikspolisstyrelsen har bedömt att personal-
och utbildningsläget, ledningsförmåga från
skyddat utrymme och förmågan vid längre el-
och telebortfall inte är godtagbar. Regeringen
avser att särskilt följa effekterna av de åtgärder
som vidtas för att förbättra läget inom dessa
områden.
Hälso- och sjukvård
Under 1999 har verksamheten bedrivits så att
fastställd ambitionsnivå i huvudsak har
uppnåtts. Vidtagna beredskapsåtgärder har
medfört en viss förbättring av funktionens
förmåga i förhållande till 1998. Vid
påfrestningar i nuvarande omvärldsläge har
funktionen en godtagbar förmåga. Förmågan
består av de fredstida resurserna och
uthålligheten är därvid den fredstida. Vid
angreppshot i ett förändrat omvärldsläge med
iståndsatta styrkor är förmågan godtagbar i
förhållande till totalförsvarsbeslutets mål för
2001 och de gränssättande faktorerna.
Regeringen gör ingen annan bedöming.
Det förändrade säkerhetspolitiska läget och
omstruktureringen inom totalförsvaret kom-
mer att påverka landstingens arbete med
planläggningen för väpnat angrepp. Denna
planläggning ligger till grund även vid
katastrofer och svåra påfrestningar på
samhället och kan därför få konsekvenser även
i fred. Strukturförändringar inom hälso- och
sjukvården fortsätter med ytterligare minskade
vårdmarginaler som följd. Till detta kommer
att nya verksamhetsformer, som bolagisering
och privatisering, införs inom vården, varvid
det blir av stor vikt att säkerställa tillgången till
såväl personal som lokaler och utrustning i
händelse av en katastrof eller vid höjd
beredskap. Den ekonomiska utvecklingen
inom landstingen riskerar också att påverka
katastrofberedskapen och den nödvändiga
beredskapsplanläggningen. Socialstyrelsen har
påpekat att vissa av redovisade brister inte
faller inom funktionsansvarig myndighets
mandat att åtgärda, t.ex. de minskade
marginalerna för extraordinära situationer
inom fredssjukvården.
Socialstyrelsen har redovisat vilka åtgärder
som bedöms vara nödvändiga att genomföra
för att funktionen skall ha en god förmåga vid
utgången av försvarsbeslutsperioden.
Åtgärderna omfattar bl.a. lednings- och
informationssystem, omstrukturering av
beredskapslager, kompetensförsörjning,
uppbyggnad av kunskapscentra, teknisk
funktionssäkerhet samt omvärldsanalyser vad
avser krig och svåra påfrestningar på samhället
i fred. Regeringen delar myndighetens
bedömning att de föreslagna åtgärderna är
lämpliga att genomföra.
Telekommunikationer m.m.
Post- och telestyrelsen har bedömt att
funktionens förmåga att motstå väpnat
angrepp i nuvarande omvärldsläge ej var
godtagbar. Funktionens förmåga i ett
förändrat omvärldsläge anses inte heller vara
godtagbar. Denna uppfattning delas av
regeringen samtidigt som regeringen gör
bedömningen att med nuvarande ekonomiska
förutsättningar kommer
telekommunikationernas säkerhet att vara i
huvudsak godtagbar inom några år. Det bör
dock beaktas att utvecklingen inom området
går mycket fort och skyddet kan behöva
anpassas därefter.
Utvecklingen av Internet medför ökad risk
för obehöriga att ta sig in i dåligt skyddade
datasystem. Det finns idag inte tillräckligt
skydd mot kvalificerade intrång. Brandväggar
och lösenord ger bara ett tidsbegränsat skydd.
Sabotage och IT-angrepp i form av intrång och
manipulationer mot vitala telefunktioner kan
vara effektiva åtgärder för att skapa kaos och
försvåra ledning. Det är nödvändigt att följa
upp hur IT-relaterade hot utvecklas.
High Power Microwave (HPM) anses vara
ett tänkbart terroristvapen som dolt kan göra
stor skada på viktiga elektroniska system utan
att skada personal. Dessa elektromagnetiska
vapen är under utveckling.
Gränssättande för funktionens förmåga är
långvariga avbrott i elförsörjningen vilka kan
medföra att telekommunikationerna slutar att
fungera inom mindre eller större områden. Ett
annat allvarligt hot mot telekommunikationer
är väpnat angrepp från luften med
precisionsstyrda robotar och bomber
(fjärrstridsmedel) mot mål med många
funktioner som transmissionsnoder,
tjänstenoder, televäxlar och driftledningar med
stödsystem. Intrång (IT-attacker) i vitala
informationssystem och manipulationer av
vitala telefunktioner är ett potentiellt mycket
allvarligt hot mot teleinfrastrukturen. Det
finns i dag inte tillräckligt bra medel för att
skydda datasystemen mot kvalificerade
intrång. Skador i nät, centralisering av
nätfunktioner och elektromagnetiska vapen
utgör också dessa hot mot
telekommunikationerna.
Postbefordran
Vid utgången av 1999 bedömde PTS att
funktionens förmåga i nuvarande och i ett
förändrat omvärldsläge var godtagbar. Denna
uppfattning delas av regeringen.
Transporter
Överstyrelsen anger som funktionsansvarig
myndighet att funktionen Transporter, i
förhållande till önskvärd förmåga vid utgång av
2001, har en godtagbar förmåga vid utgången
av 1999. Regeringen finner ingen anledning att
göra någon annan bedömning.
Avregleringen som sker inom
järnvägstrafiken har medfört att andra
trafikoperatörer än SJ redan är verksamma på
flera linjer i landet samtidigt som SJ går mot
bolagisering i större utsträckning. Även andra
ägandelösningar finns, exempelvis
Arlandabanans trafik som drivs av ett
konsortium med lång tids trafikeringsrätt. I en
del fall förekommer även inslag av utländskt
ägande. De tekniska systemen inom järnvägen
blir allt mer avancerade, vilket ökar effektivitet
men också sårbarheten.
Beroendet av el, tele och data, framförallt
inom varudistributionen ökar.
Godsterminalerna har inte reservkraft för att
verksamhet skall kunna fortgå vid elavbrott.
Flera åkeriföretag har under senare år fått
utländskt ägande. Ökad konkurrens för
utländska åkare som utför transporter på
Sverige kan på sikt medföra att
svenskregistrerade företag blir färre. Detta
medför viss osäkerhet om vilka resurser som
finns att tillgå i landet vid höjd beredskap.
Trenden inom flyg- och
helikopterbranschen är en fortsatt
internationalisering och konsolidering av
resurser. Detta har ställt ökade krav på
omvärldsbevakning och vidmakthållande av
nära kontakter med marknaden för att
möjliggöra en dialog med aktörerna om
erforderliga beredskapsåtgärder för att
säkerställa förmågan i nuvarande omvärldsläge
och bibehålla handlingsfriheten för ett hot i ett
förändrat omvärldsläge
Den under 1997 och 1998 tilltagande
utflaggningen av svenska fartyg har tydligt
avtagit. Tillgången på lämpligt svenskflaggat
tonnage är emellertid fortfarande begränsad.
Även specialiseringen av den svenska
handelsflottan begränsar i praktiken nyttjandet
av tillgängligt tonnage vid kriser. Så kallade
TAP-avtal, vilka möjliggör att tillfälligt anställa
utländsk personal, kan på sikt medföra
svårigheter att bemanna svenska fartyg vid
höjd beredskap, kriser och krig.
För funktionen Transporter innebär
Försvarsmaktens omdaning från
invasionsförsvar till insatsförsvar att behovet
av stöd från civila transportresurser vid
mobilisering och kraftsamling kan komma att
förändras. Regeringen avser att till ÖCB ge i
uppdrag att senast den 1 mars 2001 i
planeringsunderlaget redovisa behovet av stöd
avseende transportresurser. Regeringen
bedömer att en rad förändringar i omvärlden
påverkar beredskapsförmågan för funktionen.
Energiförsörjning
Enligt myndigheterna har de åtgärder som
vidtagits under 1999 i syfte att förbättra
funktionens förmåga genomförts på ett
godtagbart sätt. Den pågående och planenliga
uppbyggnaden av verksamheten medför för-
bättringar av samordningsförmågan under
störda förhållanden. Den fredstida förmågan
till funktionssamordning är tillfredställande.
Det informations- och erfarenhetsutbyte som
skett mellan delfunktionerna och andra aktörer
inom energisektorn har förbättrat förmågan att
samverka. I samband med förberedelserna som
genomfördes inom energiförsörjningen inför
millennieskiftet kartlades, analyserades och
åtgärdades ett stort antal system inom
energisektorn. Informationsinsatser genom-
fördes och till nyårsnatten vidtogs erforderliga
ledningsförberedelser. Under rådande om-
världsläge gör regeringen bedömningen att
samordningsförmågan är godtagbar.
När det gäller energiförsörjningen
bedömmer myndigheterna att förmågan att
möta en oljekris i fred är god. Oljelagringen
och övriga beredskapsåtgärder uppfyller de
internationella kraven enligt EU:s och IEA:s
regler.Vidare har den befintliga
distributionsorganisationen kapacitet att
förflytta erforderliga mängder drivmedel till
prioriterade stationer som är försedda med
reservkraftsuttag för drift vid elavbrott. De
förbrukningsdämpande åtgärder som finns
förberedda uppfyller de krav som ställs.
Förmågan inom delfunktionen bränsle- och
drivmedelsförsörjning vid påfrestningar i
nuvarande omvärldsläge kan därmed anses vara
godtagbar. Delfunktionens förmåga vid
angreppshot med iståndsatta styrkor i ett
förändrat omvärldsläge bedöms som
sammantaget godtagbar i förhållande till
önskvärd förmåga 2001. Vid höjd beredskap
medför dock avsaknaden av en övad
beredskapsorganisation vissa begränsningar.
Regeringen gör ingen annan bedömning än
myndigheterna då det gäller beredskapen på
oljeområdet.
I fråga om elområdet bedömer
myndigheterna vad beträffar påfrestningar i
nuvarande omvärldsläge att det sammantaget
finns en godtagbar förmåga relaterat till 1996
års försvarsbeslut att producera och distribuera
el. Bristen på bevakningsresurser vid
elförsörjningens skyddsobjekt är dock inte
godtagbar. Elförsörjningens beroende av tele-
och radiokommunikationer är gränssättande
för delfunktionen. Vad beträffar angreppshot i
ett förändrat omvärldsläge gör berörda
bedömningen att det sammantaget finns en
godtagbar förmåga att lösa de viktigaste
uppgifterna i förhållande till önskvärd förmåga
2001. Regeringen gör ingen annan bedömning.
Det är dock inte möjligt att säkerställa en helt
störningsfri elförsörjning. Samtidigt ökar
elberoendet i samhället, bl.a. till följd av ett
ökat beroende av fungerande
telekommunikationer och IT-system.
Samhällsviktig verksamhet som oundgängligen
måste fungera måste därför tillförsäkras
tillgång till el för situationer då den ordinarie
elförsörjningen inte fungerar.
Ansvarig myndighet bedömer att förmågan
inom funktionen är godtagbar. Regeringen
anser för sin del att det finns osäkerheter i
bedömningen. Regeringen vill betona att nivån
på elberedskapen har utslagsgivande betydelse
för det civila försvarets förmåga. Så gott som
alla viktiga samhällsfunktioner är starkt
beroende av en något så när stabil eltillförsel.
Samtidigt är det uppenbart att sårbarheten hos
elsystemet är betydande. Sammantaget innebär
dessa två förhållanden att
beredskapsåtgärderna på elberedskapsområdet
måste ges den allra högsta prioritet. Det gäller
åtgärder såväl på produktions- och
distributionsområdena som hos användarna.
Sammanfattning
Bedömningen av det civila försvarets förmåga
utgår från en bas- eller grundförmåga som
finns i samhället för fredstida händelser. Med
denna fredstida samhällsförmåga som grund
görs sedan en bedömning vad gäller de
kompletterande statliga åtgärdernas effekt på
samhällets förmåga att motstå ett krig.
Bedömningen måste därmed göras av
samhällets grundförmåga och de
kompletteringar som i huvudsak finansieras via
statliga medel, men som genomförs av
myndigheter, kommuner, landsting, företag
etc. Ju sämre förmåga samhället har att klara
fredstida påfrestningar, desto fler åtgärder
måste vidtas för att tillgodose kraven i krig.
De resurser som skapas för krigets krav skall
även kunna utnyttjas vid svåra fredstida
situationer. Mot bakgrund av den relativt långa
anpassningsperioden med neddragning av
beredskapsåtgärder som följd, måste emellertid
samhällets grundförmåga för att klara extrema
fredstida situationer stärkas allt mer. I skr.
1998/99:33 redovisade regeringen de 11
områden där det bör finnas en särskild god
beredskap när det gäller svåra påfrestningar på
samhället i fred.
Utifrån de planeringsförutsättningar som
regeringen angav i bl.a. regleringsbrevet för
1999 anser regeringen att myndigheterna inom
det civila försvaret genomfört verksamheterna
på ett bra sätt. Funktionerna är så beroende av
varandras förmåga och då beroendet av
fungerande elförsörjning,
telekommunikationer och IT är mycket stort
anser dock regeringen att det finns stora
osäkerheter beträffande bedömningen av
funktionernas samlade förmåga. Funktionerna
måste intensifiera arbetet med att analysera
och komma till klarhet över hur detta
beroende verkligen påverkar funktionernas
förmåga i nuvarande och ett förändrat
omvärldsläge. Regeringen bedömer att de s.k.
gränssättande verksamheterna även har stora
effekter på samhällets förmåga att klara olika
fredstida påfrestningar.
Mot bakgrund av förutsättningarna om en
anpassningsperiod om 1 år, 5 år och 10 år
uppdrog regeringen den 16 december 1999 åt
ÖCB att i samverkan med samtliga
funktionsansvariga myndigheter utveckla en
målmodell. Syftet med målmodellen är att
finna en lämplig struktur för arbetet med
funktionsmål för kommande försvarsbeslut.
Överstyrelsen har den 16 maj 2000 redovisat
ett förslag till målmodell som kan sägas bestå
av tre delar. Del ett avser en grundförmåga
som inkluderar förmåga att kunna genomföra
beredskapshöjande åtgärder inom ett år. Del
två och tre i modellen avser den förmåga som
måste finnas hos myndigheten för att de
beredskapshöjande åtgärder som skall
genomföras inom 5 och 10 år verkligen kan
ske.
Regeringen anser att den redovisade
modellen bör kunna medge att en uppföljning
av funktionernas förmåga i olika tidsperspektiv
kan ske på ett tydligare sätt än vad som är fallet
i nuläget. Regeringen bedömer att den
redovisade modellen kommer att utgöra en bra
grund för funktionsmyndigheterna så att de, i
enlighet med regeringens beslut den 16
december 1999, kommer att redovisa tydliga
förslag till funktionsmål för kommande
försvarsbeslutsperiod.
3.10.5 Inriktning för 2001
Den nya inriktningen för totalförsvaret
innebär att hotet om ett större väpnat angrepp
tonas ned medan andra former av hot lyfts
fram, t.ex. IT-relaterade hot (prop. 1998/99:74
och prop. 1999/2000:30). Regeringen har
uppdragit åt en särskild utredare att föreslå
formerna för ett bättre planeringssystem vad
gäller civilt försvar och svåra påfrestningar på
samhället i fred (dir. 1999:63 och 2000:49).
Mot bakgrund av hotet mot IT-system skall
utredaren bl.a. arbeta med frågan om en
tvärsektoriell samordning för IT-säkerhet och
skydd mot informationskrigföring.
Regeringen beslutade den 25 november
1999 att uppdra till PTS att utreda
förutsättningarna för att inrätta en särskild
funktion för IT-incidenthantering. En IT-
incidenthanteringsfunktion syftar till att
motverka angrepp på informations- och
kommunikationstekniska system och
infrastrukturer. Post- och telestyrelsen skall
bl.a. föreslå lämplig ansvarsfördelning mellan
aktörerna, klarlägga behov av samarbete och
kanaler för informationsförmedling m.m. för
en sektorsövergripande funktion för IT-
incidenthantering. Uppdraget skall redovisas
den 1 december 2000.
En kartläggning som ÖCB genomfört visar
att ett stort antal myndigheter bedriver
verksamhet för att höja IT-säkerheten och för
att förbättra skyddet mot
informationsoperationer. Regeringen anser att
myndigheternas arbete med detta bör
intensifieras och att det är en uppgift för varje
myndighet att förbättra säkerheten så att den
verksamhet som myndigheten är ålagd att
genomföra kan ske utan störningar.
Ett allt större teknikberoende ökar
samhällets sårbarhet, vilket gör att åtgärder
även i fortsättningen måste genomföras för att
säkerställa en fungerande elförsörjning,
telekommunikationer samt ledning. Dessa
områden är gränssättande för samtliga
funktioners förmåga i händelse av krig men
även för samhällets beredskap att hantera en
fredstida svår påfrestning.
Regeringen anser att bl.a. den förlängda
anpassningsperioden gör att neddragningar
kan ske inom vissa funktioner inom det civila
försvaret. Funktionerna inom det civila
försvaret har mot bakgrund av den förändrade
hotbilden och förlängda anpassningsperioden
också påbörjat ominriktningen av
verksamheten som t.ex. utförsäljning av lager i
en allt högre takt, neddragning av
civilpliktsutbildning och minskat byggande av
skyddsrum. Förändringsarbetet skall enligt
regeringen fortsätta enligt den inriktning som
regeringen redovisat i propositionerna
Förändrad omvärld - omdanat försvar
(prop.1998/99:74) samt Det nya försvaret
(prop.1999/2000:30). Mot bakgrund av detta
anser regeringen att resterande beredskapslager
som finns inom funktionen Försörjning med
industrivaror skall säljas ut, om marknaden och
målet för funktionen så medger. Funktioner
som arbetar med s.k. gränssättande
verksamhet, dvs. telekommunikation och
energiförsörjning, samt verksamhet kopplat till
de IT-relaterade hoten bör emellertid
prioriteras i än högre grad.
Mot bakgrund av de i prop. 1998/99:74
angivna anpassningsperioderna, den
förändrade hotbilden samt
omvärldsförändringar, bl.a. nya
handelsmönster och produktionsförändringar,
uppdrog regeringen den 16 december 1999 åt
ÖCB samt övriga funktionsansvariga
myndigheter med försörjningsuppgifter att
utarbeta former för användandet av nya
metoder för att trygga försörjningsförmågan,
användandet av reglerande åtgärder i
krissituationer samt analysera hur
försörjningsberedskapen påverkats av
förändrade nationella och internationella
förhållanden. Uppdragen skall redovisas senast
den 1 mars 2001.
Inom funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst har befolkningsskyddet
nedprioriterats men det är fortfarande viktigt
att ha ett väl fungerande varningssystem. Även
den enskilda människans förmåga bör stärkas
så att allmänheten har en förmåga att agera
rationellt vid störningar i samhället. Det är
vidare väsentligt att räddningstjänsten har en
god ledningsförmåga som vid behov kan
förstärkas med personal och materiel.
Regeringen har den 31 maj 2000 uppdragit
åt ÖCB att genomföra en
funktionsgenomgång av funktionen
Psykologiskt försvar. Uppdraget skall också
utgöra ett underlag till utredningen om
principer för en bättre helhetssyn vid
planeringen för civilt försvar och beredskapen
mot svåra påfrestningar på samhället i fred (dir.
1999:63). Uppdraget skall slutredovisas den 15
december 2000.
Regeringen uppdrog den 19 augusti 1999 åt
ÖCB att genomföra en uppföljning av 1996 års
funktionsgenomgång av funktionen
Telekommunikationer m.m.. Överstyrelsen
skulle enligt regeringens direktiv utreda hur
arbetet med att minska sårbarheten i
funktionen fortskrider. Överstyrelsen skulle
därvid utvärdera nuvarande inriktning och
uppläggning. Uppdraget redovisades till
regeringen den 4 juli 2000. Inom
Regeringskansliet har en beredning av de
förslag som ÖCB presenterat påbörjats.
Forskning
Överstyrelsen skall bl.a. samordna frågor om
gemensam försvarsforskning och på
regeringens uppdrag har ÖCB redovisat en
kunskaps- och forskningsstrategi för det civila
försvaret. Strävan är att få till stånd breda
fleråriga ramforskningsprogram som täcker
stora och för det civila försvaret viktiga
områden. Projekten bereds i dialog med den
eller de forskare som har kontaktats för
uppgiften samt andra intressenter inom det
civila försvaret.
Ett flertal funktionsansvariga myndigheter
inom det civila försvaret har även initierat olika
forskningsprojekt vilket ÖCB redovisat i en
samlad rapport till regeringen. Det rör bl.a.
områden som NBC-stridmedel, IT-hot,
ledningsfrågor och krishantering.
Syftet med forskning som bedrivs för det
civila försvaret är enligt ÖCB
kunskapsuppbyggnad dels som ett underlag
för beslut om en långsiktig inriktning, dels
som ett inslag i olika utbildningar för personal
inom olika funktioner.
Det internationella forskningssamarbetet
som ÖCB initierat avser för närvarande
forskning kring krishantering i ett nationellt
och internationellt perspektiv. Syftet är både
att förbättra den nationella
krishanteringsförmågan och att bidra till en
ökad krishanteringskompetens i vårt
närområde. Forskargrupper har etablerats i
Estland, Lettland, Polen och Ryssland.
Forskningsinriktningen inom det civila
försvaret har utvecklats till att omfatta
betydligt mer än det som av tradition kan anses
utgöra totalförsvarsforskning. Inom ÖCB har
ett arbete påbörjats som syftar till att
myndigheternas redovisning utvecklas så att
sambandet tydligt framgår mellan beställd
forskning och regeringens inriktning av det
civila försvaret. Regeringen anser att detta
arbete bör intensifieras.
Totalförsvarspliktiga uttagna med civilplikt
På regeringens uppdrag redovisade ÖCB den
25 februari 2000 det civila försvarets behov av
totalförsvarspliktiga uttagna med civilplikt
med grundutbildning som är längre än 60
dagar. Redovisningen innebär förslag om en
reducering från dagens årliga utbildningsvolym
om 2 100 totalförsvarspliktiga till en
utbildningsvolym efter 2001 omfattande 900
totalförsvarspliktiga. Regeringen har uppdragit
åt ÖCB att fördjupa analysen avseende
behovet av civilpliktiga avseende funktionen
Energiförsörjning. Uppdraget skall redovisas
senast den 1 oktober 2000. Regeringen avser
att behandla denna fråga i kommande
försvarspolitiska propositioner hösten 2001.
3.10.6 Revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverkets årliga revision avser den
verksamhet som den enskilda myndigheten
bedriver för de anslagsmedel som tilldelats
verksamheten. För funktionerna inom det
civila försvaret innebär detta att granskningen
avser funktionsansvariga myndigheters egen
verksamhet och inte all verksamhet som
bedrivs inom funktionen.
Myndigheter som i huvudsak bedriver
beredskapsverksamhet och där
Försvarsdepartementet har huvudansvaret är
Överstyrelsen för civil beredskap,
Civilbefälhavarna, Styrelsen för psykologiskt
försvar och Statens räddningsverk. För övriga
myndigheter inom civilt försvar utgör
beredskapsverksamheten endast en del av
myndighetens totala verksamhet. Detta
innebär att revisionens iakttagelser som
redovisas här endast avser den
beredskapsverksamhet som övriga
myndigheter genomfört.
Vad gäller beredskapsverksamhet har
revisionen, med undantag för Statens
räddningsverk, inte haft några invändningar i
revisionsberättelsen för 1999.
Riksrevisionsverket har meddelat följande
invändningar i revisionsrapport för
Räddningsverket: Den interna styrningen och
kontrollen vad avser redovisning av
beredskapstillgångar och de låneskulder som
uppkommer i samband med denna hantering
har inte fungerat tillfredsställande. Vidare
anser RRV att resultatredovisningen inte ger
en rättvisande återrapportering av
verksamhetens kostnader då endast direkta
kostnader redovisas i kommentarer till
verksamhetsmål och att samtliga kostnader
inte fördelats.
Mot bakgrund av ovan nämnda invändning
redogör regeringen under politikområdet
Skydd mot olyckor för de åtgärder
Räddningsverket redovisat samt ger
regeringens syn på myndighetens åtgärder
(avsnitt 4.8).
3.10.7 Budgetförslag
Som regeringen anförde i avsnitt 3.10.2
beräknas inte några större anslagssparanden
inom det civila försvaret uppkomma efter
2001. Regeringen avser dock besluta att vissa
myndigheter inom funktionerna under 2001
får disponera delar av det anslagssparande från
1999 som under 2000 fått användas först efter
beslut av regeringen.
3.10.7.1 6:4 Funktionen Civil ledning
Tabell 3.10 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
508 528
Anslags-
sparande
196 825
2000
Anslag
438 683
Utgifts-
prognos
591 819
2001
Förslag
488 507
2002
Beräknat
536 092
1
2003
Beräknat
549 465
1
1 Motsvarar 522 342 tkr i 2001 års prisnivå.
Inom funktionen Civil ledning har
Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB),
länsstyrelserna och kommunstyrelserna
uppgifter. Anslaget finansierar från och med
2001 verksamhet som bedrivs av ÖCB som
funktionsansvarig myndighet. Även ÖCB:s
samordningsansvar vad gäller övergripande
frågor för det civila försvaret finansieras av
anslaget samt kvarstående
avvecklingskostnader för civilbefälhavarna.
Investeringsplan
Regeringens förslag: Förslaget till investeringsplan för Överstyrelsen för civil
beredskap, såvitt avser
Funktionen Civil ledning, för perioden 2001- 2003 godkänns (tabell 3.11).
Tabell 3.11 Investeringsplan
Miljoner kronor
Total kostnad
Anskaffat
t.o.m. 1999
Prognos
2000
Budget
2001
Beräknat
2002
Beräknat
2003
Skyddade ledningsplatser
252
212
15
26
Telesäkerhetsåtgärder
164
119
13
12
10
10
Elvira
239
99
35
35
35
35
Summa investeringar
655
430
63
73
45
45
Anslag
655
430
63
73
45
45
Summa finansiering
655
430
63
73
45
45
Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2001, i fråga om
ramanslaget 6:4 Funktionen
Civil ledning, genomföra beställningar av kommunaltekniska anläggningar,
telesäkerhetsåtgärder,
skyddade ledningsplatser och signalskydd så att behovet av anslagsmedel efter
2001 för dessa och
tidigare beställningar uppgår till högst 55 000 000 kronor.
Tabell 3.12 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser
Tusental kronor
1999
utfall
2000
prognos
2001
beräknat
2002
beräknat
2003
beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början
100 160
72 690
105 500
Nya förpliktelser
66 370
74 000
37 000
Infriade förpliktelser*
-93 840
-41 190
-91 500
-37 500
-13 500
Utestående förpliktelser vid årets slut
72 690
105 500
51 000
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam
124 000
132 000
55 000
* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.
Regeringens överväganden
Under avsnitt 3.10.4.3 redovisas regeringens
bedömning avseende funktionens förmåga vid
utgången av 1999.
Regeringen beslutade den 21 juni 2000 att
ÖCB skall utveckla och från och med den
1 januari 2001 förlägga en teknisk enhet i
Sollefteå. Bakgrunden är regeringens
utvecklingsprogram för kommuner med
särskilda omställningsproblem främst på grund
av strukturomvandlingen inom
Försvarsmakten. Enheten är en utveckling av
delar inom funktionen Civil ledning och skall
uppfylla ett behov som finns hos
ledningsorganen inom det civila försvaret. Det
är av vikt att ledningsorganens förmåga stärks
och att den infrastruktur som bär upp
samhällsviktig verksamhet görs mindre sårbar.
Enheten skall bildas med inledningsvis ca 60
årsarbetskrafter med inriktning mot drift och
förvaltning av tekniska system hos
funktionsansvariga myndigheter, länsstyrelser
och kommuner. Medel för denna enhet har
beräknats under anslaget. Den 15 augusti 2000
redovisade ÖCB ett förslag på enhetens
utformning. Förslaget bereds för närvarande
inom Regeringskansliet.
De tre myndigheterna Civilbefälhavarna
skall avvecklas den 31 december 2000 (prop.
1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2, rskr.
1999/2000:168). Regeringen har den 29 juni
2000 uppdragit åt ÖCB och Socialstyrelsen att
inom respektive myndighet, från och med den
1 januari 2001, inrätta en central stödresurs
som i första hand skall stödja den regionala
nivån inom det civila försvaret.
Regeringen avser att tilldela medel även
2001 för de frivilliga försvarsorganisationernas
verksamhet i Estland, Lettland, Litauen, Polen
och Ryssland.
Anslaget har i budgetpropositionen för 2000
justerats för att kompensera för ökade
kostnader för premier för de statliga
avtalsförsäkringarna. En ytterligare ändring
görs nu med anledning av att justeringen inte
på ett korrekt sätt tog hänsyn till de
verksamheter som är både anslags- och
avgiftsfinansierade.
Tabell 3.13 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
438 683
Pris- och löneomräkning
6 249
Överföring inom UO6
44 300
Justering av premiekompensation
-725
Förslag 2001
488 507
3.10.7.2 6:5 Funktionen Försörjning med
industrivaror
Tabell 3.14 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
82 279
Anslags-
sparande
93 380
2000
Anslag
57 151
Utgifts-
prognos
99 806
2001
Förslag
40 000
2002
Beräknat
115 123
1
2003
Beräknat
117 535
1
1 Motsvarar 112 937 tkr i 2001 års prisnivå.
Anslaget finansierar den verksamhet som den
funktionsansvariga myndigheten ÖCB
genomför inom funktionen. Inom funktionen
har även länsstyrelserna uppgifter.
Beredskapsinvesteringar
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
för 2001 låta Överstyrelsen för civil beredskap
disponera en låneram i Riksgäldskontoret för
beredskapsinvesteringar till ett sammanlagt
belopp om 325 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Från och med
1998 övergick ÖCB till att lånefinansiera
beredskapsinvesteringar. Låneramen för 2001
skall täcka tidigare gjorda
beredskapsinvesteringar.
Mot bakgrund av den positiva
säkerhetspolitiska utvecklingen har ÖCB
föreslagit att resterande beredskapslager skall
säljas ut under förutsättning att marknaden så
medger. Regeringen anser att ÖCB bör
fortsätta utförsäljningen av befintliga
beredskapslager med målsättningen att
resterande lager skall vara utsålda vid utgången
av 2002, förutsatt att marknaden medger detta.
Den realisationsvinst som uppstår vid
utförsäljning av beredskapslager redovisas mot
inkomsttitel 2625. Under 1999 levererades
27 miljoner kronor in till statskassan för
försäljningen. Som resultat av övergången till
lånefinansiering av beredskapslagren
inlevererade ÖCB 535 miljoner kronor till
statskassan
Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2001, i fråga om
ramanslaget 6:5 Funktionen
Försörjning med industrivaror, godkänna avtal om nya beredskapsåtgärder så att
behovet av
anslagsmedel efter 2001 för dessa och tidigare beställningar uppgår till högst
27 000 000 kronor.
Tabell 3.15 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser
Tusental kronor
1999
utfall
2000
prognos
2001
beräknat
2002
beräknat
2003
beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början
8 300
13 410
35 990
Nya förpliktelser
8 900
30 300
5 300
Infriade förpliktelser*
-3 790
-7 720
-15 900
-17 800
-7 590
Utestående förpliktelser vid årets slut
13 410
35 990
25 390
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam
69 000
36 000
27 000
* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser
Regeringens överväganden
Under avsnitt 3.10.4.3 redovisas regeringens
bedömning avseende funktionens förmåga vid
utgången av 1999.
Överstyrelsen har redovisat vilka åtgärder
som bedöms vara nödvändiga att genomföra
för att funktionen så långt som möjligt skall ha
en god förmåga vid utgången av försvars-
beslutsperioden. Åtgärderna omfattar bl.a.
intensifiering av omförhandling av tidigare
tecknade beredskapsavtal, ökade insatser på
omvärldsanalyser samt metod- och modell-
utveckling, branschanalyser med satsning på
kemi-, IT- och verkstadsbranscherna samt en
fortsatt analys av EU-medlemskapets betydel-
se för försörjningsberedskapen.
Regeringen bedömer att de åtgärder som
ÖCB avser att vidta utgör en rimlig avvägning
med hänsyn till den förändrade hotbilden.
Tabell 3.16 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
57 151
Pris- och löneomräkning
819
Överföring inom UO6
-17 970
Förslag 2001
40 000
3.10.7.3 6:6 Funktionen Befolkningsskydd
och räddningstjänst
Tabell 3.17 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
796 484
Anslags-
sparande
134 421
2000
Anslag
696 608
1
Utgifts-
prognos
689 520
2001
Förslag
593 809
2002
Beräknat
831 976
2
2003
Beräknat
852 031
2
1 Varav 4 931 tkr i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2000.
2 Motsvarar 811 823 tkr i 2001 års prisnivå.
Statens räddningsverk är funktionsansvarig
myndighet. Anslaget finansierar åtgärder för
tillhandahållande och iordningställande av
skyddsrum och skyddade utrymmen,
tillhandahållande av andningsskydd, åtgärder
för varning, utrymning och inkvartering,
information om självskydd m.m. Anslaget
finansierar även åtgärder inom
räddningstjänsten, främst avseende förmågan
inom den kommunala räddningstjänsten under
höjd beredskap. Viktiga åtgärder inom detta
område är byggande av räddningscentraler,
utbildning av totalförsvarspliktiga
räddningsmän samt anskaffning av materiel för
höjd beredskap.
Anslagssparandet har främst uppkommit på
grund av att myndigheten övergått till
lånefinansiering av beredskapslager och
varningsmateriel samt vissa förseningar i
utbetalningar till frivilligorganisationer. Under
2000 har 90 103 000 kronor av
anslagssparandet förts bort som en indragning.
Beredskapsinvesteringar
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2001 låta Statens
räddningsverk disponera en
låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar till ett sammanlagt
belopp om 720 000 000
kronor.
Skälen för regeringens förslag: Från och med 1998 övergick Räddningsverket till
att lånefinansiera
beredskapsinvesteringar. Låneramen för 2001 skall täcka tidigare gjorda
beredskapsinvesteringar
Investeringsplan
Tabell 3.18 Investeringsplan
Miljoner kronor
Total kostnad
Anskaffat
t.o.m. 1999
Prognos
2000
Budget
2001
Beräknat
2002
Beräknat
2003
Räddningsmateriel
1 109
886
70
61
46
45
Varningsutrustning
183
69
38
28
28
18
Balder redovisningssystem
7
4
2
1
Summa investeringar
1 299
959
110
90
74
63
Lån
982
643
110
90
74
63
Anslag
317
316
Summa finansiering
1 299
959
110
90
74
63
Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2001, i fråga om
ramanslaget 6:6 Funktionen
Befolkningsskydd och räddningstjänst, medge beställningar av skyddsrum och
ledningsplatser m.m. så
att behovet av anslagsmedel efter 2001 för dessa och tidigare beställningar
uppgår till högst
195 000 000 kronor.
Tabell 3.19 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser
Tusental kronor
1999
utfall
2000
prognos
2001
beräknat
2002
beräknat
2003
beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början
446 669
301 639
186 439
Nya förpliktelser
225 000
140 000
160 000
Infriade förpliktelser1
-321 300
-255 200
-203 200
-100 000
-43 239
Utestående förpliktelser vid årets slut
301 6392
186 439
143 239
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam
540 000
490 000
195 000
1 Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.
2 Utestånde förpliktelser avviker med 48 730 tkr pga. ej ianspråktagna
bemyndiganden
Regeringens överväganden
Under avsnitt 3.10.4.3 redovisas regeringens
bedömning avseende funktionens förmåga vid
utgången av 1999.
Räddningsverket skall fortsätta att fullfölja
den beslutade mer begränsade inriktningen för
befolkningsskyddet men även fortsättningsvis
arbeta med att stärka den kommunala
räddningstjänstens förmåga.
Räddningstjänsten behöver stärkas vad gäller
räddningscentraler samt personal- och
materieltillgång. Det är även av vikt att stärka
allmänhetens förmåga att handla rationellt vid
olyckor och vid andra störningar genom
självskyddskurser. Räddningsverket skall även
tillse att samhället har ett fungerande
varningssystem.
Med hänsyn till omvärldsläget är det möjligt
att begränsa åtgärderna inom funktionen och
prioritera fredsverksamheten (anslaget 7:4 i
politikområdet Skydd mot olyckor) inom
räddningstjänstområdet. Regeringen avser att
utreda det framtida behovet av
befolkningsskydd.
Anslaget har i budgetpropositionen för 2000
justerats för att kompensera för ökade
kostnader för premier för de statliga
avtalsförsäkringarna. En ytterligare ändring
görs nu med anledning av att justeringen inte
på ett korrekt sätt tog hänsyn till de
verksamheter som är både anslags- och
avgiftsfinansierade.
Tabell 3.20 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
696 608
Pris- och löneomräkning
8 597
Kompensation för
ålderspensionsavgifter för
totalförsvars-
pliktiga
30
Överföring inom UO6
-110 805
Justering av premiekompensation
-621
Förslag 2001
593 809
3.10.7.4 6:7 Funktionen Psykologiskt försvar
Tabell 3.21 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
19 173
Anslags-
sparande
7 199
2000
Anslag
18 523
Utgifts-
prognos
24 210
2001
Förslag
20 000
2002
Beräknat
22 466
1
2003
Beräknat
22 943
1
1 Motsvarar 22 030 tkr i 2001 års prisnivå.
Styrelsen för psykologiskt försvar är
funktionsansvarig myndighet. Anslaget
finansierar den verksamhet som SPF
genomför, såsom att bedriva verksamhet inom
forskning, beredskapsplanläggning och
utbildning samt information om
säkerhetspolitik och totalförsvar.
Regeringens överväganden
Under avsnitt 3.10.4.3 redovisas regeringens
bedömning avseende funktionens förmåga vid
utgången av 1999.
Regeringen har den 31 maj 2000 uppdragit
åt ÖCB att genomföra en
funktionsgenomgång av funktionen
Psykologiskt försvar. Uppdraget skall också
utgöra ett underlag till utredningen om
principer för en bättre helhetssyn vid
planeringen för civilt försvar och beredskapen
mot svåra påfrestningar på samhället i fred (dir.
1999:63). Uppdraget skall slutredovisas den
15 december 2000. I avvaktan på denna
rapportering bedömer regeringen att
ambitionsnivån för funktionen ej bör höjas
utan kvarstå på en nivå motsvarande den som
gällt för 2000. Dock skall uppgifter tillkomma
som SPF övertar i samband med
Civilbefälhavarnas avveckling.
Styrelsen för psykologiskt försvar skall
stödja beredskapsplanering hos radio och TV-
företag. Allmänheten skall kunna nås med
konkret och korrekt myndighetsinformation.
Utöver befintligt VMA-system (viktigt
meddelande till allmänheten), anser regeringen
att SPF bör fortsätta projektarbetet med RDS-
varningar via lokalradiostationer.
Tabell 3.22 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
18 523
Pris- och löneomräkning
271
Överföring inom UO6
1 206
Förslag 2001
20 000
3.10.7.5 6:8 Funktionen Ordning och
säkerhet
Tabell 3.23 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
37 745
Anslags-
sparande
15 940
2000
Anslag
22 276
Utgifts-
prognos
26 972
2001
Förslag
22 841
2002
Beräknat
33 385
1
2003
Beräknat
34 057
1
1 Motsvarar 32 791 tkr i 2001 års prisnivå.
Rikspolisstyrelsen är funktionsansvarig
myndighet. Anslaget finansierar utbildning
och utrustning av den särskilda
beredskapspolisen.
Regeringens överväganden
Under avsnitt 3.10.4.3 redovisas regeringens
bedömning avseende funktionens förmåga vid
utgången av 1999.
Rikspolisstyrelsen har bedömt att bl.a.
personal- och utbildningsläget och förmågan
vid längre el- och telebortfall inte är godtagbar.
Regeringen avser att särskilt följa effekterna av
de åtgärder som vidtas för att förbättra läget
inom dessa områden.
Anslaget har i budgetpropositionen för 2000
justerats för att kompensera för ökade
kostnader för premier för de statliga
avtalsförsäkringarna. En ytterligare ändring
görs nu med anledning av att justeringen inte
på ett korrekt sätt tog hänsyn till de
verksamheter som är både anslags- och
avgiftsfinansierade.
Tabell 3.24 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
22 276
Pris- och löneomräkning
-110
Kompensation för
ålderspensionsavgifter för
totalförsvars-
pliktiga
1 000
Överföring inom UO6
834
Justering av premiekompensation
-1 159
Förslag 2001
22 841
3.10.7.6 6:9 Funktionen Hälso- och sjukvård
m.m.
Tabell 3.25 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
186 158
Anslags-
sparande
127 618
2000
Anslag
80 725
Utgifts-
prognos
166 175
2001
Förslag
101 936
2002
Beräknat
170 844
1
2003
Beräknat
174 997
1
1 Motsvarar 166 636 tkr i 2001 års prisnivå.
Socialstyrelsen är funktionsansvarig
myndighet. Anslaget finansierar den
verksamhet som myndigheten genomför inom
funktionen.
Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2001, i fråga om
ramanslaget 6:9 Funktionen
Hälso- och sjukvård m.m., godkänna avtal och beställningar, såvitt avser
beredskapsåtgärder, så att
behovet av anslagsmedel efter 2001 för dessa och tidigare avtal och
beställningar uppgår till högst
12 000 000 kronor.
Tabell 3.26 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser
Tusental kronor
1999
utfall
2000
prognos
2001
beräknat
2002
beräknat
2003
beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början
14 900
5 300
15 200
Nya förpliktelser
5 300
15 000
10 000
Infriade förpliktelser*
-14 900
-5 100
-15 200
-5 000
-5 000
Utestående förpliktelser vid årets slut
5 300
15 200
10 000
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam
25 000
25 000
12 000
* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser
Beredskapsinvesteringar
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att för 2001 låta Socialstyrelsen
disponera en låneram i
Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar till ett sammanlagt belopp om 220
000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Från och med
1999 övergick Socialstyrelsen till att
lånefinansiera beredskapsinvesteringar.
Låneramen för 2001 skall täcka tidigare gjorda
beredskapsinvesteringar.
Inkomster från utförsäljning av
beredskapslager har redovisats mot
inkomsttitel 2625.
Regeringens överväganden
Under avsnitt 3.10.4.3 redovisas regeringens
bedömning avseende funktionens förmåga vid
utgången av 1999.
Socialstyrelsen har redovisat vilka åtgärder
som bedöms vara nödvändiga att genomföra
för att funktionen så långt som möjligt skall ha
en god förmåga vid utgången av
försvarsbeslutsperioden. Åtgärderna omfattar
bl.a. lednings- och informationssystem,
omstrukturering av beredskapslager,
kompetensförsörj-ning, uppbyggnad av
kunskapscentra, teknisk funktionssäkerhet
samt omvärldsanalyser vad avser svåra
påfrestningar på samhället i fred.
Regeringen bedömer mot bakgrund av 1996
års försvarsbeslut att de åtgärder som
Socialstyrelsen avser att vidta är lämpliga med
hänsyn till den förändrade hotbilden.
Anslaget har i budgetpropositionen för 2000
justerats för att kompensera för ökade
kostnader för premier för de statliga
avtalsförsäkringarna. En ytterligare ändring
görs nu med anledning av att justeringen inte
på ett korrekt sätt tog hänsyn till de
verksamheter som är både anslags- och
avgiftsfinansierade.
Tabell 3.27 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
80 725
Pris- och löneomräkning
-404
Överföring inom UO6
22 079
Justering av premiekompensation
-464
Förslag 2001
101 936
3.10.7.7 6:10 Funktionen
Telekommunikationer m.m.
Tabell 3.28 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
249 851
Anslags-
sparande
14 239
2000
Anslag
195 000
Utgifts-
prognos
195 000
2001
Förslag
199 000
2002
Beräknat
202 572
1
2003
Beräknat
206 630
1
1 Motsvarar 199 000 tkr i 2001 års prisnivå.
Post- och telestyrelsen är funktionsansvarig
myndighet för funktionen
Telekommunikationer m.m.. Anslaget
finansierar upphandling för att tillgodose
samhällets behov av uthålliga
telekommunikationer i krig och vad gäller
fredstida hot.
När operatörerna själva vidtar åtgärder i sina
nät kan PTS upphandla kompletterande
beredskapsåtgärder. Detta minskar statens
kostnader totalt sett, men i gengäld belastas
inte alltid anslaget det år uppgiften budgeteras
varvid ett anslagssparande uppstår.
Anslaget skall även kunna användas till
åtgärder för skydd mot
informationsoperationer
Teleberedskapsavgift
Regeringens förslag: Avgiftsuttaget för teleberedskapsavgiften, såvitt avser
Funktionen
Telekommunikationer m.m., fastställs till sammanlagt högst 100 000 000 kronor
under 2001.
Skälen för regeringens förslag: En avgift tas
ut av teleoperatörerna i enlighet med
teleförordningen (1997:339) för finansiering
av åtgärder mot allvarliga fredstida hot och
påfrestningar på telekommunikationsområdet
Investeringsplan
Regeringens förslag: Förslaget till investeringsplan för Post- och
telestyrelsen, såvitt avser Funktionen
Telekommunikationer m.m., för perioden 2001-2003 godkänns (tabell 3.29).
Tabell 3.29 Investeringsplan
Miljoner kronor
Total kostnad
Anskaffat
t.o.m. 1999
Prognos
2000
Budget
2001
Beräknat
2002
Beräknat
2003
Fullträffskyddade
teleanläggningar
193
87
46
40
10
10
Nätåtgärder
483
132
109
42
100
100
Prioriteringssystem
165
35
70
30
30
Informationssäkerhet och
skydd av IIP-nät
90
30
30
30
Reservkraft
76
25
1
10
20
20
Summa investeringar
1 007
244
191
192
190
190
Anslag
1 007
244
191
192
190
190
Summa finansiering
1 007
244
191
192
190
190
Bemyndiganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2001, i fråga om
ramanslaget 6:10 Funktionen
Telekommunikationer m.m., godkänna avtal och beställningar, såvitt avser
tjänster, utrustning och
anläggningar för beredskapsåtgärder, så att behovet av anslagsmedel efter 2001
för dessa och tidigare
avtal och beställningar uppgår till högst 150 000 000 kronor.
Tabell 3.30 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser
Tusental kronor
1999
utfall
2000
prognos
2001
beräknat
2002
beräknat
2003
beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början
302 5631
89 155
150 000
Nya förpliktelser
18 856
149 223
150 000
Infriade förpliktelser
-230 114
-88 378
-150 000
-90 000
-60 000
Utestående förpliktelser vid årets slut
89 155
150 000
150 000
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam
130 000
150 000
150 000
1 Infriade förpliktelser avviker med 2 150 tkr från beställt belopp pga.
förändring i betalningsutfallet
Regeringens överväganden
Under avsnitt 3.10.4.3 redovisas regeringens
bedömning avseende funktionens förmåga vid
utgången av 1999.
Post- och telestyrelsen har redovisat vilka
åtgärder som bedöms nödvändiga för att höja
telefunktionens förmåga att motstå såväl
väpnat angrepp som svåra påfrestningar på
samhället i fred. Myndigheten planerar
införandet av ett system som möjliggör
prioritet i fasta och mobila nät för
samhällsviktiga funktioner. Vidare planeras
intrångsanalyser och skyddsåtgärder mot
intrång samt skyddsåtgärder för nät som bär
Internettrafik. En fullträffskyddad
teleanläggning i berg kommer att färdigställas
och fortsatt förstärkning av nätstrukturen
kring fullträffskyddade anläggningar i
storstäderna kommer att ske. En fortsatt
satsning måste ske för att öka flexibilitet och
skydd i transmissionsnät som långsiktigt är en
förutsättning för säkerhet åt alla slag av
telekommunikationer. Två till fyra
funktionsövningar kommer att genomföras.
Med den planering som PTS redovisat
bedömer regeringen att
telekommunikationernas förmåga är godtagbar
vid försvarsbeslutsperioden slut.
Tabell 3.31 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
195 000
Pris- och löneomräkning
-975
Överföring inom UO6
4 975
Förslag 2001
199 000
3.10.7.8 6:11 Funktionen Postbefordran
Tabell 3.32 Anslagsberäkning
Tusental kronor
1999
Utfall
13 808
Anslags-
sparande
1 547
2000
Anslag
11 000
Utgifts-
prognos
7 200
2001
Förslag
3 000
2002
Beräknat
8 118
1
2003
Beräknat
8 281
1
1 Motsvarar 7 975 tkr i 2001 års prisnivå.
Post- och telestyrelsen är funktionsansvarig
myndighet för funktionen Postbefordran.
Anslaget finansierar upphandling av tjänster,
utrustning och anläggningar för att trygga
samhällets behov av uthållig postbefordran
under höjd beredskap.
Anslagssparandet beror på att Posten AB
(Posten) under hösten 1999 beslöt att lägga
ned driftvärnet per den 31 december 1999. Det
anslagssparande på ca 4 000 000 kr som
beräknas vid utgången av 2000 beror också på
nedläggningen av driftvärnet.
Anslagsförbrukningen för 2000 inkluderar
avvecklingskostnader för denna nedläggning.
Regeringens överväganden
Regeringens förslag: Målet för Funktionen
Postbefordran är att verksamheten skall
bedrivas så att totalförsvarets behov av postal
kommunikation skall kunna tillgodoses under
höjd beredskap. Verksamheten skall bedrivas
så att de resurser och den beredskap som
skapas skall kunna utnyttjas vid svåra
påfrestningar på samhället i fred.
Skälen för regeringens förslag: Under avsnitt
3.10.4.3 redovisas regeringens bedömning
avseende funktionens förmåga vid utgången av
1999.
Post- och telestyrelsen bör fortsättningsvis
vara funktionsansvarig myndighet för
funktionen Postbefordran.
Postgiroverksamheten ingår enligt 1996 års
försvarsbeslut i funktionen. Postgirot Bank
Aktiebolag, som driver Postgiroverksamheten,
är emellertid ett bankaktiebolag och står
därmed under Finansinspektionens tillsyn.
Postgiroverksamheten bör därför endast
omfattas av funktionen Finansiella tjänster (jfr.
prop. 1996/97:4, s. 263) för vilken
Finansinspektionen är funktionsansvarig
myndighet under höjd beredskap. Mot
bakgrund av detta har målet för funktionen
ändrats.
Post- och telestyrelsen har, på regeringens
uppdrag, redovisat ett förslag till framtida
inriktning inom funktionen Postbefordran.
Myndigheten skulle därvid särskilt belysa
verksamheten fältpost. Post- och telestyrelsen
framhåller att konsekvensen av ett avlägset
invasionshot är att behovet av att vidmakthålla
ett driftvärn inom Posten inte längre är
angeläget. Posten beslutade att avveckla sin
driftvärnsorganisation per den 31 december
1999. Det förslag, avseende fältpost, som PTS
utarbetat tillsammans med Försvarsmakten
och Posten innebär att nuvarande fältpost-
organisation avvecklas. Ett nytt system för
post- och penningförsörjning i fält, som
bygger på samhällets ordinarie post- och
betalningsväsende, utvecklas inom Försvars-
maktens underhållsorganisation.
Regeringen anser att befordran av post så
långt som möjligt bör fungera normalt även
om landet drabbas av långa elavbrott,
störningar av transporter eller skador på
sorteringsanläggningar i samband med väpnat
angrepp. Kompetens avseende hantering av
svåra störningar på postfunktionen måste
finnas inom PTS och hos Posten. En
begränsad planeringsfunktion för
totalförsvarsåtgärder bör härutöver finnas kvar
vid Posten. Post- och telestyrelsen bör även
fortsättningsvis genom upphandling av
åtgärder säkra samhällets behov av postal
kommunikation under höjd beredskap och vid
svåra påfrestningar på samhället i fred.
Försvarsmakten bör själv ansvara för ett
system för post i fält för sina nationella och
internationella förband med stöd av samhällets
ordinarie postdistribution. Till följd av denna
förändrade inriktning för funktionen
tillsammans med nedläggningen av fältpost
och Postens driftvärn kan det årliga
resursbehovet för funktionen reduceras med ca
4 miljoner kronor till ca 8 miljoner kronor.
Tabell 3.33 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
11 000
Pris- och löneomräkning
-55
Överföring inom UO6
-7 945
Förslag 2001
3 000
3.10.7.9 6:12 Funktionen Transporter
Tabell 3.34 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
191 484
Anslags-
sparande
21 508
2000
Anslag
143 023
Utgifts-
prognos
159 288
2001
Förslag
163 000
2002
Beräknat
203 307
1
2003
Beräknat
207 357
1
1 Motsvarar 199 815 tkr i 2001 års prisnivå.
Överstyrelsen för civil beredskap är
funktionsansvarig myndighet. Anslaget
finansierar delfunktionerna Väghållning
(Vägverket), Järnvägstransporter och
Banhållning (Banverket), Sjötransporter
(Sjöfartsverket), Flygtransporter
(Luftfartsverket) och Landsvägstransporter
och Transportsamordning (ÖCB). Dessutom
ingår transporter av farligt gods på väg och
järnväg för vilket Statens räddningsverk
ansvarar.
Anslagssparandet från 1999 beror bl.a. på
beställning av materiel inom funktionen som
betalats först 2000.
Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2001, i fråga om
ramanslaget 6:12 Funktionen
Transporter, godkänna avtal och beställningar, såvitt avser tjänster, utrustning
och anläggningar för
beredskapsåtgärder, så att behovet av anslagsmedel efter 2001 för dessa och
tidigare avtal och
beställningar uppgår till högst 25 000 000 kronor.
Tabell 3.35 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser
Tusental kronor
1999
utfall
2000
prognos
2001
beräknat
2002
beräknat
2003
beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början
10 000
5 000
5 000
Nya förpliktelser
5 000
5 000
25 000
Infriade förpliktelser*
-10 000
-5 000
-5 000
-12 500
-12 500
Utestående förpliktelser vid årets slut
5 000
5 000
25 000
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam
115 000
85 000
25 000
* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser
Regeringens överväganden
För Funktionen Transporter innebär Försvars-
maktens omdaning från invasionsförsvar till
insatsförsvar att behovet av stöd från civila
transportresurser kan komma att förändras.
Regeringen avser att till ÖCB ge i uppdrag att
senast den 1 mars 2001 i planeringsunderlaget
redovisa behovet av stöd avseende
transportresurserna.
Överstyrelsen har getts i uppdrag att i
samråd med Vägverket samt länsstyrelser och
Civilbefälhavarkanslier utreda och redovisat
konsekvenser av att överföra delfunktionen
Landsvägstransporter till Vägverket. I lämnad
utredning redovisas förslag att överföra
delfunktionen landsvägstransporter till
Vägverket. Regeringen anser att det finns goda
argument för den föreslagna förändringen och
bedömer att förslaget bör genomföras. Frågan
bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
För respektive delfunktion återstår att
arbeta vidare med att utveckla förmågan från
godtagbar till god.
Tabell 3.36 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
143 023
Pris- och löneomräkning
-815
Överföring inom UO6
20 792
Förslag 2001
163 000
3.10.7.10 6:13 Funktionen Energiförsörjning
Tabell 3.37 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
198 740
Anslags-
sparande
181 899
2000
Anslag
211 000
Utgifts-
prognos
301 400
2001
Förslag
220 569
2002
Beräknat
238 290
1
2003
Beräknat
243 202
1
1 Motsvarar 233 950 tkr i 2001 års prisnivå.
Funktionen Energiförsörjning är indelad i två
delfunktioner. Statens energimyndighet är
funktionsansvarig myndighet och ansvarar
även för delfunktionen Bränsle- och
drivmedelsförsörjning. Affärsverket svenska
kraftnät ansvarar för delfunktionen
Elförsörjning.
Anslaget används för beredskapsinsatser
inom energiområdet som syftar till att inför
höjd beredskap dels vidmakthålla och utveckla
handlingsberedskapen för att möta störningar i
energiförsörjningen, dels minska känsligheten
för störningar inom elförsörjningsområdet.
Anslaget används främst för ersättningar som
beslutas enligt elberedskapslagen (1997:288)
och för myndighetsutövning enligt nämnda
lag. Huvudprincipen är att elföretagen är
skyldiga att mot ersättning vidta
beredskapsåtgärder som beslutas med stöd av
elberedskapslagen. Vidare bekostar anslaget
beredskapsinsatser för dammsäkerhet.
Elberedskapsavgift
Regeringens förslag: Avgiftsuttaget för
elberedskapsavgiften, såvitt avser Funktionen
Energiförsörjning, fastställs till sammanlagt
högst 200 000 000 kronor under 2001.
Skälen för regeringens förslag: En avgift tas
ut enligt elberedskapslagen (1997:288) för att
finansiera beredskapsåtgärder som beslutas
med stöd av nämnda lag.
Regeringens överväganden
Under avsnitt 3.10.4.3 redovisas regeringens
bedömning avseende funktionens förmåga vid
utgången av 1999.
Samhällets elberoende och elsystemets
karaktär motiverar fortlöpande aktiva insatser
för att minska sårbarheten. Mot bakgrund av
de överväganden som redovisats av regeringen
i budgetpropositionen för 1999 (prop.
1998/99:1 utg.omr. 6, Totalförsvar,
Funktionen Energiförsörjning) och i
regeringens Förändrad omvärld omdanat
försvar (prop. 1998/99:74, bet. 1998/99:FöU1,
rskr. 1998/99:222) uppdrog regeringen därför i
april 1999 åt ÖCB att genomföra en
funktionsgenomgång av delfunktionen
Elförsörjning. Uppdraget skulle genomföras i
samverkan med Affärsverket svenska kraftnät,
övriga berörda myndigheter och med
företrädare för företagen inom elförsörjningen.
Uppdraget redovisades i december 1999.
Den av ÖCB genomförda
funktionsgenomgången av delfunktionen
Elförsörjning har resulterat i förslag vad gäller
beredskapsverksamhetens inriktning,
organisation, m.m. Vad beträffar ÖCB:s
förslag om översyn av funktionsindelningen
inom det civila försvaret har regeringen
beslutat att överlämna frågan till utredningen
(Fö 1999:04) om principer för en bättre
helhetssyn vid planeringen för civilt försvar
och beredskapen mot svåra påfrestningar på
samhället i fred. Vad gäller ÖCB:s förslag
rörande beredskapsverksamhetens inriktning
avser regeringen bl.a. tillse att en helhetssyn
utvecklas som omfattar beredskapsåtgärder
såväl på den eloperativa sidan som på
användarsidan och att åtgärder bör vägas mot
varandra vad gäller kostnader och effekt.
Vidare kommer de ömsesidiga
beroendeförhållandena som finns mellan
elförsörjningen och telekommunikationerna
vid elavbrott att analyseras närmare.
Möjligheten för investeringar i teknisk
utrustning bör undersökas i syfte att kunna
förbättra att i en krissituation styra knappa
eltillgångar till prioriterade användare.
Utvecklingen på gasturbinsidan bör följas som
en del av bevakningen av tillgång till
reservkraft i syfte att skapa bättre
förutsättningar för ö-drift i en krissituation.
Möjligheterna att bergförlägga eller på annat
sätt effektivt skydda strategisk och
svårreparerad utrustning i stam- och
regionnäten bör studeras. Regeringen avser
bl.a. ställa högre krav på de civila
totalförsvarsfunktionernas analyser av den
egna funktionens elberoende och att väl
fungerande rutiner skapas för att insamla,
sammanställa och vidarerapportera sådana
uppgifter.
Som redovisats ovan överväger regeringen
för närvarande ett antal åtgärder för att minska
sårbarheten inom elförsörjningen, bl.a. utifrån
de konkreta förslag som ÖCB lämnat i sin
rapport i december 1999 från genomgången av
delfunktionen Elförsörjning. Resultatet av
dessa överväganden kommer att redovisas för
riksdagen i ett senare sammanhang.
De flesta totalförsvarsfunktioner är starkt
beroende av en fungerande elförsörjning för
funktionens förmåga att klara sin uppgift.
ÖCB redogör i sitt planeringsunderlag 2001
för det civila försvarets förmåga bedömningar
och föreslår, i enlighet med bl.a. intentionerna i
regeringens prop. 1999/2000:30 Det nya
försvaret, att planeringen inom det civila
försvaret inriktas mot att säkra viktiga
infrastrukturområden. Infrastrukturfunktioner
som t.ex. energiförsörjning prioriteras och
ÖCB föreslår att ökade ekonomiska resurser
avsätts för att minska sårbarheten inom
funktionen. Regeringen delar ÖCB:s
bedömning och har därför i förhållande till
2000 beräknat större ekonomiska resurser för
funktionen Energiförsörjning.
Tabell 3.38 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
211 000
Pris- och löneomräkning
-1 055
Överföring inom UO6
10 624
Förslag 2001
220 569
3.11 Totalförsvarsgemensamma
verksamheter
Omfattning
Verksamheterna har till huvudsaklig uppgift
att stödja övriga verksamheter inom politik-
området Försvarspolitik. De totalförsvars-
gemensamma verksamheterna omfattar
materielförsörjning, personalförsörjning, kom-
petensutveckling, forskning och utveckling
samt signalspaning m.m. Verksamheterna
finansieras till största delen genom avgifter
men även till del av anslag över statsbudgeten.
De totalförsvarsgemensamma
verksamheterna omfattar Försvarets
materielverk, anslaget 6:14 Totalförsvarets
pliktverk, anslaget 6:15 Försvarshögskolan,
anslaget 6:16 Försvarets radioanstalt, anslaget
6:17 Totalförsvarets forskningsinstitut,
anslaget 6:18 Stöd till frivilliga
försvarsorganisationer inom totalförsvaret
samt anslaget 6:19 Vissa mindre nämnder.
3.11.1 Resultatbedömning
Materielförsörjning
Materielförsörjningen stöds av Försvarets
materielverk. För att effektivisera
verksamheten har Materielverket under 1999
bedrivit ett förändringsarbete, det s.k. Athena-
projektet. Resultatet är en ny
processorienterad organisation som inrättats
fr.o.m. den 1 januari 2000. Den nya
organisationsstrukturen kommer att medföra
en personalreduktion om 450 personer. En
årlig kostnadsminskning om 230 miljoner
kronor beräknas kunna uppnås fr.o.m. 2001.
Vidare har Försvarets materielverk genomfört
ett omfattande arbete med 2000-säkringen av
Försvarets materielverk och Försvarsmaktens
system, vilket inneburit att övrig utveckling av
interna informationssystem m.m. inte kunnat
genomföras enligt planerna.
Försvarets materielverks planerings- och
beslutsstöd till totalförsvarsmyndigheter har
främst genomförts som stöd till Försvars-
maktens materielplanering, varvid underlag har
lämnats till Försvarsmakten vid tre tillfällen.
Omförhandlingar med industrin har
genomförts för att frigöra medel för angelägna
investeringar.
Följande har prioriterats vad avser
anskaffning och utveckling av materiel:
Kryptotelefon 710, Stridsfordon 90, JAS 39
Gripen, Ubåt Gotland och Generell Teknisk
Plattform. Omsättningen för Materielverket
har minskat avsevärt till följd av att antalet
beställningar minskat, men hålls uppe av
leveranser inom ett fåtal stora projekt där
serieleveranser pågår (bl.a. JAS 39 Gripen,
Stridsvagn 121/122 och Stridsfordon 90).
Materielverkets milstolpseffektivitet, dvs.
andelen milstolpar som uppfylls inom
överenskommen tid i förhållande till antalet
planerade milstolpar, förbättrades markant
under 1999. Denna utveckling har dock
temporärt brutits under första halvåret 2000,
vilket bl.a. är ett resultat av att Försvarets
materielverk inte hunnit offerera i den takt
som beställningarna inkommit från
Försvarsmakten. Orsaken kan bl.a. härledas till
den omarbetade materielplanen och
rekryteringssvårigheter inom Försvarets
materielverk.
Andelen omförhandlade kundbeställningar
hos Materielverket har minskat något (från 31
procent till 29 procent) men är på en fortsatt
hög nivå. Dessa orsakas bl.a. av
omprioriteringar i materielplanen och ändrat
innehåll i kundbeställningarna.
Personalförsörjning
Personalförsörjningen avseende
totalförsvarspliktig personal stöds av
Totalförsvarets pliktverk. Under 1999
mönstrade och antagningsprövade 48 872
personer, varav 504 kvinnor. Av dessa skrevs
19 308 in till värnplikt och 2 194 till civilplikt.
Övriga skrevs in till utbildningsreserven, var
inte tjänstgöringsskyldiga eller, i samband med
kvinnors antagningsprövning, samtyckte inte
till inskrivning.
Av de totalförsvarspliktiga som skrivs in till
grundutbildning påbörjar 70 procent sin
grundutbildning under följande år. Totalt
24 001 registerkontroller har genomförts i
anslutning till inskrivningen för att hindra
olämplig personal att fullgöra grundutbildning
och 329 kontroller har medfört ändrade
inskrivningsbeslut.
Antalet kvinnor som antagningsprövades
under 1999 har minskat med 110 jämfört med
1998. Även antalet kvinnor som efter
antagningsprövningen skrevs in till
grundutbildning har från 1998 till 1999
minskat från 341 till 242. Antalet
intresseanmälningar av kvinnor för att
genomgå antagningsprövning var större än
tidigare år samtidigt som antalet återtagna
intresseanmälningar också var större än
tidigare år.
Totalförsvarets pliktverk har skrivit in färre
totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt än
vad Försvarsmakten har beställt. Regeringen
beslutade våren 1999 att värnpliktsvolymen för
2000 och 2001 skall reduceras till ca 15 000
totalförsvarspliktiga med anledning av
övergången till ny insatsorganisation och
förändringar i grundorganisationen. Försvars-
makten har däremot inte ändrat sina
beställningar hos Totalförsvarets pliktverk,
som därför medvetet har planerat för en låg
uppfyllnad av Försvarsmaktens beställningar.
Inom det civila försvaret uppgår differensen
till fyra procent vilket beror på för sena
beställningar av utbildningsanordnarna hos
Totalförsvarets pliktverk.
Antalet ändrade inskrivningsbeslut har inte
minskat. Anledningen är förändringarna inom
både det civila och det militära försvaret, vilka
påverkar utbildningsvolymerna av
totalförsvarspliktiga. Andelen avgångar under
grund-utbildning har inte minskat generellt
men Totalförsvarets pliktverk har vid några
garnisoner genomfört riktade åtgärder mot
både totalförsvarspliktiga och befäl. Vid dessa
garnisoner har avgångarna minskat med ca 50
procent.
Totalförsvarets pliktverk har uppfyllt
beställningarna avseende antalet
totalförsvarspliktiga för repetionsutbildning.
På grund av en låg verksamhetsvolym och
höga fasta kostnader redovisar
verksamhetsgrenen en förlust och en kraftigt
ökad timkostnad.
Som framgår av förra årets
budgetproposition (prop. 1999/2000:1,
utgiftsområde 6, avsnitt 6.7) avbröts
utvecklingen av den del av Totalförsvarets
pliktverks informationssystem som skall stödja
krigsplacering och övrig personalredovisning
inom det militära försvaret.
Kompetensutveckling inom totalförsvaret
Kompetensutveckling inom totalförsvaret och
chefsutveckling såväl civilt som militärt stöds
av Försvarshögskolan.
Utbildningsverksamheten inom
Försvarshögskolan består av tre skilda delar:
- Högre chefsutbildning för
totalförsvaret,
- Militär chefs- och specialistutbildning
och
- Civil chefs- och specialistutbildning .
Utbildningen är helt avgiftsfinansierad och
Försvarsmakten är den största beställaren.
Skolans utbildning har utvecklats både till
omfång och innehåll där olika former av
internationell krishantering mot bakgrund av
omvärldsutvecklingen har blivit en viktig
komponent.
Fackprogram har introducerats för att
kunna möta Försvarsmaktens behov av
specialutbildningar för kompetensutveckling
av officerare. Försvarshögskolan pekar dock på
vissa problem med beläggningen. För en
framtida kvantitativt mindre Försvarsmakt är
det av största vikt att finna en balans mellan
behovet av specialkompetens och
kostnadseffektiviteten i att bedriva småskalig
specialistutbildning. Denna avvägning är
avgörande för dimensionering av högre
specialistutbildningar inom totalförsvaret.
Integreringen av forskning och utbildning
har fördjupats för att kvalitetssäkra de
utbildningar som Försvarshögskolan
arrangerar. Skolans anslagsfinansierade
verksamhet omfattar grundforskning som skall
bygga upp vetenskaplig grund för
undervisningen, forskning inom
säkerhetspolitik och militärhistoria samt
informationskrigsföring. Inom
grundforskningen har Försvarshögskolan
eftersträvat fasta forskningsresurser, dvs.
professurer och rekryteringstjänster vid alla
institutioner, för att möjliggöra utveckling av
nya forskningsprojekt och handledning av
doktorander. Tre professorer har anställts i
syfte att stärka skolans vetenskapliga grund.
Samtliga institutioner har därmed antingen en
professor eller en adjungerad professor som
kan leda institutionens vetenskapliga forskning
och utveckling.
Signalspaning m.m.
Försvarets radioanstalt har bidragit med
underrättelser om förhållanden i vår omvärld
som kan påverka vårt land i politiskt,
säkerhetspolitiskt eller militärt avseende.
Försvarets radioanstalt har också bidragit med
underrättelser till stöd för svenskt
utrikespolitiskt agerande.
De säkerhetspolitiska förändringarna under
1990-talet har inneburit att Försvarets
radioanstalts ekonomiska resurser under de
senaste åren har kunnat reduceras.
Myndigheten har anpassat sig till detta och
rationaliserat verksamheten genom att lägga
ned fasta stationer och investera i
automatiserad utrustning. Försvarets
radioanstalt har vidare genomfört en
genomgripande omorganisation under 1999.
Genom omorganisationen samordnas militär
och icke-militär signalspaning på ett effektivare
sätt och möjliggör en bättre beredskap för att
följa upp nya hot och risker.
Forskning och utveckling
De genomgripande förändringar som planeras
för totalförsvaret har i hög grad präglat
forsknings- och utbildningsverksamheten
under 1999. Försvarets forskningsanstalt har
tillsammans med det militära försvaret tagit
fram forsknings- och teknologiplaner och även
förslag till demonstratorer. Samverkan med
universitet och högskolor har vidareutvecklats
och därtill har det internationella samarbetet
vuxit.
Under 1999 utvärderades
Forskningsanstaltens avdelning för vapen och
skydd samt institutionen för kärnvapen och
strålningsvetenskap av internationella
expertgrupper. Utvärderingen visar att den
vetenskapliga kvaliteten är hög och inom vissa
områden i världsklass. Emellertid
konstaterades att vissa organisatoriska
förbättringar kan göras och institutionernas
strategier kan utvecklas.
Arbetet med att öka synergieffekterna av
den militära forskningen har fortsatt och
Forskningsanstalten har ökat sitt kontaktnät
utanför totalförsvaret. Flygtekniska
försöksanstalten har i första hand genom ett
ökat internationellt samarbete tagit tillvara de
synergieffekter som kan uppnås inom
området. Samarbetet har bl.a. syftat till att
uppnå ett rationellt utnyttjande av
provningsanläggningar.
1999 var det femte året av uppdragsstyrning
av Forskningsanstalten och dess
planeringsprocess har givit förbättrade
möjligheter till dialog med Försvarsmakten.
Den affärsmässiga relationen har ytterligare
utvecklats genom införandet av
milstolpsförfarande med betalning vid
leverans.
När det gäller säkerställandet av egen
kompetens för framtida behov har
Forskningsanstalten uttryckt vissa farhågor
angående personalavgångar och rekrytering,
där bl.a. löneutvecklingen har viss betydelse
för myndighetens förmåga att attrahera
kompetent personal. Myndigheten har vidtagit
ett antal åtgärder för att öka beredskapen för
framtida behov, både personellt och
forskningsmässigt.
Flygtekniska försöksanstalten har under
1999 på regeringens uppdrag låtit genomföra
en oberoende utvärdering av
verksamhetsgrenen Aerodynamik. Resultatet
av utvärderingen gav Försöksanstalten ett
mycket gott betyg inom området. Ett par
påpekanden gjordes dock, nämligen att
kompetens bör överföras till yngre
medarbetare och att det bör göras
nyinvesteringar för att modernisera den
utrustning som används i
experimentverksamheten.
Flygtekniska försöksanstalten redovisar att
dess timtaxor varit låga under hela 1990-talet
och att inga förändringar gjordes under 1999.
Myndighetens konkurrenskraft ligger till stor
del i den höga effektiviteten, vilket bl.a. beror
på den låga personaltätheten. Under 1990-talet
har Försöksanstaltens rationaliseringar främst
skett genom personalreduceringar på den
administrativa sidan. Under 1999 har detta
medfört besparingar på 3 - 5 procent.
Nämnder m.m.
Till området hör verksamheter som bedrivs av
Överklagandenämnden för totalförsvaret,
Totalförsvarets chefsnämnd och vissa mindre
nämnder. Nämnderna har redovisat att
verksamheten genomförts enligt uppställda
mål och riktlinjer. Regeringen ger bidrag till
Svenska Röda Korset och Centralförbundet
Folk och Försvar. Dessa har redovisat en
verksamhet under 1999 som motsvarar syftet
med statsbidraget.
Frivillig försvarsverksamhet
Berörda myndigheter redovisar att
verksamheten avseende den frivilliga
försvarsverksamheten har påverkats av
förändringarna i totalförsvaret. Till exempel
har rekryteringen minskat.
Internationell verksamhet
Myndigheternas internationella engagemang
och samarbete tenderar att bli en alltmer
integrerad del av den ordinarie verksamheten.
För vissa av myndigheterna är detta en
förutsättning för att kunna uppnå en
behovsanpassad verksamhet. Merparten av
samarbetet sker inom ramen för bilaterala
respektive multilaterala avtal.
Det internationella engagemanget har i
första hand varit av stor betydelse för materiel-
och forskningsområdet men även inom ramen
för utbildningsrelaterade frågor tenderar det
internationella samarbetet att bli allt mer
betydelsefullt.
Miljöarbete
Flertalet totalförsvarsgemensamma
myndigheter har redovisat goda resultat i
arbetet med införandet av
miljöledningssystem. Myndigheterna har inom
ramen för detta arbete redovisat olika åtgärder
som vidtagits för att öka miljömedvetenheten
hos den egna personalen.
Jämställdhetsarbete
De totalförsvarsgemensamma myndigheterna
har genom olika åtgärder arbetat för att främja
jämställdhet på de egna arbetsplatserna.
Därutöver har Totalförsvarets pliktverk arbetat
aktivt för att få fler kvinnor att fullgöra
grundutbildning. Totalförsvarets pliktverk har
i Östergötlands län genomfört försök för att
öka rekryteringen av kvinnor. En ökning av
inkomna intresseanmälningar kunde noteras
där. En motsvarande ökning märktes dock
även i andra län där dessa åtgärder inte
vidtagits.
Totalförsvarets pliktverk strävar efter att i
minsta möjliga mån ändra kvinnors
inskrivningsbeslut för att få fler kvinnor att
fullgöra grundutbildning.
Försvarsmaktens bedömning
Av Försvarsmaktens bedömningar av
respektive totalförsvarsgemensam myndighets
levererade tjänster och produkter framgår att
dessa myndigheter i allt väsentligt uppfyllt de
kvalitetskrav och behov som Försvarsmakten
har haft. Försvarsmakten har dock framhållit
att olika organisationsstrukturer samt
planerings- och ekonomisystem hos vissa
myndigheter har negativt påverkat
effektiviteten i arbetet. Detta avser berörda
myndigheter nu åtgärda genom att bl.a.
omarbeta ingångna samarbets- och ramavtal.
Regeringens bedömning
Regeringens sammantagna bedömning är att
de totalförsvarsgemensamma myndigheternas
verksamhet och produktion som helhet
bedrivits enligt de krav som regeringen har
ställt. Samtidigt konstaterar regeringen att
myndigheterna i hög grad påverkats av den
förändringsprocess som nu pågår inom
försvaret, vilket i några fall lett till begränsad
måluppfyllnad. De anpassningsåtgärder som
myndigheterna i detta avseende redovisat,
bedömer regeringen vara ändamålsenliga.
Regeringen bedömer att nämndernas
verksamhet och den frivilliga
försvarsverksamheten bedrivs med gott
resultat.
3.11.2 Inriktning
Ominriktningen av försvaret påverkar
inriktningen av den totalförsvarsgemensamma
verksamheten. Nya och förändrade uppgifter
inom politikområdet påverkar i hög
utsträckning även verksamhetsområdet.
Myndigheterna har redan inlett en anpassning
till de förändrade omvärldsförutsättningarna.
Ominriktningen kommer under en längre tid
påverka utformningen av myndigheternas
verksamhet.
Internationaliseringen av politikområdet
och den ökande betydelsen av internationellt
samarbete ställer ökade krav på de
totalförsvarsgemensamma verksamheterna i
form av kompetens inom olika områden. Ett
aktivt deltagande i olika internationella fora är
således av stor betydelse.
Försvarsmaktens omställning ställer
förändrade krav på
materielförsörjningsprocessen, som för
närvarande är föremål för utredning.
Försvarsmaktens omställning innebär bl.a. att
materielinvesteringarna måste inriktas mot
system som klarar informations- och
ledningskrigföring.
Personalförsörjningsområdet måste
anpassas mot ändrade utbildningsvolymer av
totalförsvarspliktiga samt Försvarsmaktens
minskade behov av personalredovisning m.m.
En ytterligare faktor som påverkar
verksamhetsområdet är Pliktutredningens
förslag (SOU 2000:21 Totalförsvarsplikten)
om ett förändrat mönstrings- och
inskrivningssystem. Pliktutredningens
betänkande remissbehandlas för närvarande.
Den framtida Försvarsmakten kommer att
vara mycket kompetensintensiv vilket starkt
påverkar utformningen och inriktningen av
utbildning och forskning. För att tillmötesgå
de framtida behoven är det av stor vikt att
arbetet med att kvalitetssäkra utbildningarna
och stärka den vetenskapliga grunden
fortsätter. Mot denna bakgrund ser
Försvarshögskolan bl.a. över skolans framtida
lokalbehov.
Riksdagen har beslutat att Försvarets
forskningsanstalt och Flygtekniska
försöksanstalten skall läggas ned den 31
december 2000 samt att en ny myndighet för
försvarsforskning skall inrättas den 1 januari
2001 (prop. 1999/2000:97, bet.
1999/2000:FöU6, rskr. 1999/2000:223). En
särskild utredare (Fö 2000:04) förbereder
inrättandet av den nya myndigheten.
Regeringen har den 24 augusti 2000 beslutat
att inrätta den nya myndigheten samt att
myndighetens namn skall vara Totalförsvarets
forskningsinstitut. Den säkerhetspolitiska
utvecklingen och det ökade internationella
samarbetet har inneburit förändringar för
inriktningen av försvarsforskningen. Inom
ramen för målet att anpassa verksamheten till
förändrade förutsättningar är det av särskild
betydelse att den nya myndigheten verkar för
att synergieffekter mellan civil och militär
forskning samt nationell och internationell
forskning tillvaratas. Den nya myndighetens
framtida inriktning och utformning kommer i
flera avseenden att påverkas av resultatet från
utredningarna om forskning och utveckling
inom totalförsvaret (dir. 2000:14) respektive
materielförsörjning för det militära försvaret
(dir. 2000:13).
Regeringen anser att de frivilliga
försvarsorganisationerna genom sitt starka
engagemang och sin breda kompetens inom
skilda områden i samhället utgör en viktig
resurs för landets försvar. Stödet skall även
fortsättningsvis lämnas till de frivilliga
försvarsorganisationerna så att deras
verksamhet främjar försvarsviljan och ger
försvarsverksamheten en bred folklig
förankring. Den närmare inriktningen av de
frivilliga försvarsorganisationerna är beroende
av de resultat som utredningen om den
frivilliga försvarsverksamhetens framtida
inriktning och uppgifter inom totalförsvaret
redovisar (dir. 1999:95). Utredningen skall
lämna sitt betänkande den 28 februari 2001.
Regeringen anser att de olika nämnderna
skall fortsätta sin verksamhet enligt gällande
riktlinjer samt att statsbidraget till Svenska
Röda Korset och Centralförbundet Folk och
Försvar skall bestå.
3.11.3 Revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverket har lämnat invändning
mot Totalförsvarets pliktverks årsredovisning
med anledning av myndighetens
avskrivningstid för immateriella tillgångar.
Enligt 19 § bokföringsförordningen
(1979:1212) skall avskrivning ske med skäligt
belopp dock minst en femtedel, om ej på
grund av särskilda omständigheter avskrivning
med en mindre del får anses överensstämma
med god redovisningssed. Riksrevisionsverket
anser inte att Totalförsvarets pliktverks
tillämpade avskrivningstid för investeringar i
informationssystemet PLIS uppfyller detta.
Riksrevisionsverket belyser i sin invändning
en viktig princip i bokföringsförordningen.
Regeringen anser i likhet med
Riksrevisionsverket att den av Totalförsvarets
pliktverks redovisade avskrivningstiden om 12
år inte kan överensstämma med god
redovisningsed. En avskrivningstid om 5 år
kommer dock att innebära ökade kostnader
för Totalförsvarets pliktverk, vilket kommer
att påverka myndighetens verksamhet menligt.
Även om det inte kan anses föreligga sådana
särskilda omständigheter som avses i 19 §
bokföringsförordningen, har regeringen funnit
att informationssystemet bör vara avskrivet vid
utgången av 2007 och beslutat i enlighet med
detta.
3.11.4 Budgetförslag
3.11.4.1 Försvarets materielverk
Försvarets materielverk är en avgiftsfinansierad
myndighet med uppgift att anskaffa,
vidmakthålla och avveckla materiel på uppdrag
av främst Försvarsmakten. Vidare biträder
Försvarets materielverk Försvarsmakten i fråga
om långsiktig materielförsörjningsplanering
samt materielsystemkunskap.
För de enskilda uppdragen utformar
Försvarets materielverk offerter utifrån
Försvarsmaktens fastställda materielplan.
Försvarsmakten lägger sedan kundbeställ-
ningar på Försvarets materielverk. Kund-
beställningarna utgör ett åtagande för
Försvarets materielverk gentemot kunden och
är grunden för uppföljningen av Försvarets
materielverks resultat och måluppfyllnad.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att,
genom en kredit i Riksgäldskontoret om högst
23 000 000 000 kronor, tillgodose Försvarets
materielverks behov av rörelsekapital för
budgetåret 2001.
Skälen för regeringens förslag: Materielverket
behöver ett rörelsekapital för att finansiera
förskott till industrin och övrigt behov av
rörelsekapital. Regeringen föreslår, mot
bakgrund av hittills utnyttjat kreditutrymme
och av det bedömda framtida kreditbehovet att
krediten i Riksgäldskontoret sänks från
30 000 000 000 kronor till högst
23 000 000 000 kronor.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 3.39 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverk-
samhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 1999
(varav
tjänsteexport)
19 729 000
(7 800)
19 819 000
(7 100)
-90 000
(700)
Prognos 2000
(varav
tjänsteexport)
20 285 000
(15 000)
20 285 000
(14 000)
0
(1 000)
Budget 2001
(varav
tjänsteexport)
22 342 000
(30 000)
22 342 000
(29 000)
0
(1 000)
Försvarets materielverk får disponera
intäkterna från den avgiftsbelagda
verksamheten. Det negativa resultatet under
1999 på ca 90 miljoner kronor beror i
huvudsak på engångskostnader i samband med
omstruktureringen och övergången till en ny
organisation
Investeringsplan
Regeringens förslag: Förslaget till investeringsplan för Försvarets materielverk
för perioden 2001 - 2003
godkänns (tabell 3.40).
Tabell 3.40 Investeringsplan
Miljoner kronor
Prognos
2000
Budget
2001
Beräknat
2002
Beräknat
2003
Investeringar > 1 miljon kronor,
varav
- Provplatser
- IT-utveckling
- övrigt
122
48
62
12
141
33
80
28
113
33
74
6
96
33
49
14
Investeringar < 1 miljon kronor
14
17
18
18
Summa investeringar
136
158
131
114
Lån i Riksgäldskontoret
136
158
131
114
Summa finansiering
136
158
131
114
3.11.4.2 6:14 Totalförsvarets pliktverk
Tabell 3.41 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
239 435
Anslags-
sparande
5 395
2000
Anslag
237 834
Utgifts-
prognos
237 834
2001
Förslag
253 140
2002
Beräknat
258 467
1
2003
Beräknat
264 163
1
1 Motsvarar 253 140 tkr i 2001 års prisnivå.
Anslaget disponeras av Totalförsvarets
pliktverk för mönstring, antagningsprövning,
inskrivning och stöd under grundutbildning
samt enskilda ärenden.
Vidare finansierar anslaget Pliktverkets
verksamhet med att ge myndigheter och andra
som har bemanningsansvar inom totalförsvaret
stöd och service avseende bemanning med
totalförsvarspliktiga som skrivs in för civil-
eller värnplikt och i fråga om redovisning av
annan personal inom totalförsvaret samt lämna
stöd och service till utbildningsanordnarna i
fråga om totalförsvarspliktigas tjänstgöring.
Dessa verksamheter finansieras även till del av
avgiftsinkomster.
Anslagssparandet beräknas bli förbrukat
under 2000.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 3.42 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverk-
samhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 1999
75 691
73 575
2 116
Prognos 2000
59 200
67 200
-8 000
Budget 2001
55 000
56 000
-1 000
Huvuddelen av den avgiftsbelagda
verksamheten avser tjänster Totalförsvarets
pliktverk lämnar till Försvarsmakten även om
tjänsterna till andra uppdragsgivare har ökat. I
och med den pågående förändringen av
totalförsvaret kommer efterfrågan på den
avgiftsbelagda verksamheten att minska.
Totalförsvarets pliktverk får disponera
intäkterna från den avgiftsbelagda
verksamheten.
Tabell 3.43 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
237 834
Pris- och löneomräkning
3 711
Justering av premiekompensation
11 595
Förslag 2001
253 140
I budgetpropositionen för 2000 justerades
anslag för att kompensera för ökade kostnader
för premier för de statliga avtalsförsäkringarna.
En ytterligare ändring görs nu med anledning
av att justeringen inte på ett korrekt sätt tog
hänsyn till att Pliktverket är både anslags- och
avgiftsfinansierad.
3.11.4.3 6:15 Försvarshögskolan
Tabell 3.44 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
24 463
Anslags-
sparande
5 595
2000
Anslag
27 602
Utgifts-
prognos
28 084
2001
Förslag
31 445
2002
Beräknat
32 024
1
2003
Beräknat
32 676
1
1 Motsvarar 31 445 tkr i 2001 års prisnivå.
Anslaget disponeras av Försvarshögskolan för
forskning och utveckling m.m. Dessutom
finansieras verksamheten inom Delegationen
för militärhistorisk forskning från anslaget.
Försvarshögskolan skall genom utbildning
och forskning stödja totalförsvarets
kompetensuppbyggnad samt chefsutveckling
av både civil och militär personal. Det ökande
inter-nationella engagemanget inom
totalförsvaret skall återspeglas i
Försvarshögskolans verksamhet.
Verksamheten finansieras huvudsakligen
genom avgifter.
Av anslaget har regeringen beräknat
18 miljoner kronor för uppbyggnad av
Försvarshögskolans vetenskapliga grund. Det
skall motsvara en professur och en
rekryteringstjänst inom vart och ett skolans
kärnämnen.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 3.45 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverk-
samhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 1999
267 075
252 269
14 806
Prognos 2000
291 700
291 700
0
Budget 2001
299 100
299 100
0
Försvarshögskolan får disponera intäkterna
från den avgiftsfinansierade verksamheten. Det
redovisade överskottet för 1999 kan i allt
väsentligt härledas till ökade beställningar.
Tabell 3.46 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
27 602
Pris- och löneomräkning
1 463
Justering av premiekompensation
2 380
Förslag 2001
31 445
Anslaget har i budgetpropositionen för 2000
justerats för att kompensera för ökade
kostnader för premier för de statliga
avtalsförsäkringarna. En ytterligare ändring
görs nu med anledning av att justeringen inte
på ett korrekt sätt tog hänsyn till att
Försvarshögskolan är både anslags- och
avgiftsfinansierad.
3.11.4.4 6:16 Försvarets radioanstalt
Tabell 3.47 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
428 114
Anslags-
sparande
3 664
2000
Anslag
439 684
1
Utgifts-
prognos
439 684
2001
Förslag
441 333
2002
Beräknat
450 284
2
2003
Beräknat
460 011
2
1 Varav 11 190 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska
vårpropositionen 2000.
2 Motsvarar 441 333 tkr i 2001 års prisnivå.
Anslaget finansierar den verksamhet med
signalspaning som Försvarets radioanstalt
bedriver. Anslaget finansierar också utveckling
av teknisk materiel och metoder som behövs
för denna verksamhet.
Verksamheten bedrivs enligt den inriktning
som regeringen, Försvarsmakten och övriga
uppdragsgivare anger.
I budgetpropositionen för 2000 justerades
anslag för att kompensera för ökade kostnader
för premier för de statliga avtalsförsäkringarna.
En ytterligare ändring görs nu med anledning
av att justeringen inte på ett korrekt sätt tog
hänsyn till att Försvarets radioanstalt är både
anslags- och avgiftsfinansierad. I
tilläggsbudgeten i samband med den
ekonomiska vårpropositionen för 2000
tillfördes anslaget 11,2 miljoner kronor med
anledning av detta.
Tabell 3.48 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
439 684
Pris- och löneomräkning
6 169
Övrigt
-4 520
Förslag 2001
441 333
3.11.4.5 6:17 Totalförsvarets forsknings-
institut
Tabell 3.49 Anslagsberäkning
Tusental kronor
1999
Utfall
177 394
1
Anslags-
kredit
361
1
2000
Anslag
168 026
1
Utgifts-
prognos
181 996
1
2001
Förslag
184 893
2002
Beräknat
188 731
2
2003
Beräknat
192 859
2
1 Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska försöksanstalten.
2 Motsvarar 184 893 tkr i 2001 års prisnivå.
Anslaget finansierar försvars- och
säkerhetspolitisk forskning för regeringens
behov, skyddsforskning mot NBC-
stridsmedel samt flygteknisk forskning.
Vidare finansierar anslaget (och till viss del
avgiftsinkomster) Totalförsvarets
forskningsinstituts verksamhet med att
tillgodose totalförsvaret med forskning,
metod- och teknikutveckling samt
utredningsverksamhet. Kompetensen skall
också nyttiggöras utanför totalförsvaret, samt
stödja svensk industri och export av
försvarsmateriel.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 3.50 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverk-
samhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt -
kostnad)
Utfall 19991
(varav
tjänsteexport)
752 909
(30 375)
740 407
(27 005)
12 502
(3 370)
Prognos 20001
(varav
tjänsteexport)
789 570
(23 000)
787 334
(21 000)
2 236
(2 000)
Budget 2001
(varav
tjänsteexport)
768 785
(23 000)
768 785
(21 000)
0
(2 000)
1 Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska försöksanstalten.
Totalförsvarets forskningsinstitut får
disponera intäkterna från den
avgiftsfinansierade verksamheten.
I budgetpropositionen för 2000 justerades
anslag för att kompensera för ökade kostnader
för premier för de statliga avtalsförsäkringarna.
En ytterligare ändring görs nu med anledning
av att justeringen inte på ett korrekt sätt tog
hänsyn till att Totalförsvarets
forskningsinstitut är både anslags- och
avgiftsfinansierad.
Tabell 3.51 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
168 0261
Pris- och löneomräkning
2 414
Justering av premiekompensation
14 453
Förslag 2001
184 893
1 Anslagen Försvarets forskningsanstalt och Flygtekniska försöksanstalten.
3.11.4.6 6:18 Stöd till frivilliga
försvarsorganisationer inom
totalförsvaret
Tabell 3.52 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
102 395
2000
Anslag
88 265
1
Utgifts-
prognos
88 262
2001
Förslag
88 265
2002
Beräknat
88 265
2
2003
Beräknat
88 265
2
1 Inklusive en minskning med 4 931 tkr på tilläggsbudget i samband med
den ekonomiska vårpropositionen 2000.
2 Motsvarar 88 265 tkr i 2001 års prisnivå.
Anslaget finansierar utgifter för stöd till den
verksamhet som anges i förordningen
(1994:524) om frivillig försvarsverksamhet. De
frivilliga försvarsorganisationerna, som anges i
bilaga till förordningen, får bidrag för den del
av deras verksamhet som främjar totalförsvaret
och som omfattar ledning och administration,
försvarsupplysning, rekrytering,
funktionärsutbildning för den egna
organisationen samt ungdomsverksamhet.
De frivilliga försvarsorganisationerna får
härutöver uppdragsmedel från anslagen 6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m., 6:4
Funktionen Civil ledning, 6:6 Funktionen
Befolkningsskydd och räddningstjänst samt
6:9 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.
Arbetsmarknadsstyrelsen tilldelas belopp för
frivilligverksamhet under anslaget 6:6
Funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst.
Tabell 3.53 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
88 265
Förslag 2001
88 265
3.11.4.7 6:19 Nämnder m.m.
Tabell 3.54 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
9 683
Anslags-
sparande
2 337
2000
Anslag
12 359
Utgifts-
prognos
12 250
2001
Förslag
12 019
2002
Beräknat
12 255
1
2003
Beräknat
12 514
1
1 Motsvarar 12 019 tkr i 2001 års prisnivå.
Anslaget finansierar den verksamhet som
Överklagandenämnden för totalförsvaret,
Totalförsvarets chefsnämnd samt vissa andra,
mindre, nämnder bedriver samt bidrag till
Svenska Röda Korset och till Centralförbundet
Folk och Försvar.
Tabell 3.55 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
12 359
Pris- och löneomräkning
344
Överföring inom UO6
-684
Förslag 2001
12 019
4 Politikområde Skydd mot olyckor
4.1 Omfattning
Politikområdet omfattar förebyggande,
konsekvensbegränsande och skadeavhjälpande
åtgärder avseende olyckor. Med olyckor menas
såväl av människa vållade olyckor som
naturolyckor där skada kan förorsakas på
människa eller egendom eller i miljö.
Politikområdet begränsas till att omfatta
verksamheter som bedrivs av myndigheter
inom sjätte utgiftsområdet. Liknande
verksamheter med motsvarande målsättning
och till del baserade på samma lagstiftning
bedrivs dock även av ett antal statliga
myndigheter inom andra politikområden samt
av kommunerna.
Statens räddningsverk bedriver olycks- och
skadeförebyggande arbete enligt räddnings-
tjänstlagen (1986:1102), ansvarar för
landsvägstransporter av farligt gods enligt
lagen (1982:821) om transport av farligt gods
och samordnar övriga ansvariga myndigheters
verksamhet inom detta område samt ansvarar i
vissa fall för sanering av radiakutsläpp m.m.
Räddningsverket har även tillsynsansvar enligt
lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga
och begränsa följderna av allvarliga
kemikalieolyckor (Sevesolagstiftningen).
Sprängämnesinspektionen har på central
nivå ansvar för frågor enligt lagen (1988:868)
om brandfarliga och explosiva varor och
arbetar för att förebygga att människor,
egendom eller miljö kommer till skada vid
hantering av brandfarliga och explosiva varor.
Kustbevakningens verksamhet inom
politikområdet omfattar miljöräddningstjänst
till sjöss för vilken myndigheten enligt
räddningstjänstlagstiftningen är ansvarig,
sjöräddning samt eftersökning med flyg.
Kustbevakningen medverkar även i sjöfarts-
verkets tillsynsverksamhet inom sjösäkerhets-
området, bl.a. avseende transport av farligt
gods.
Myndighetens verksamhet kommer från
och med 2001 att tillhöra andra politik-
områden men myndigheten har sitt anslag
under utgiftsområde 6 Totalförsvar och
politikområdet Skydd mot olyckor.
I kapitel 5 finns en redovisning av
Kustbevakningens verksamheter utanför
politikområdet Skydd mot olyckor.
olitikområdet omfattar även ersättning till
kommuner för åtgärder som vidtas för att
förebygga jordskred och andra naturolyckor.
Vidare kan ersättning lämnas för uppkomna
merkostnader vid genomförda räddnings-
tjänstinsatser m.m. Denna ersättning kan
lämnas såväl till statliga myndigheter som till
kommuner.
De anslag som ingår i politikområdet
framgår av tabell 4.1
4.2
4.2 Utgiftsutveckling
Tabell 4.1 Utgiftsutvecklingen
Miljoner kronor
Utfall
1999
Anslag
2000 1
Utgifts-
prognos
2000
Förslag
anslag
2001
Beräknat
anslag
2002
Beräknat
anslag
2003
7:1 Kustbevakningen 2
416
440
461
474
505
520
7:2 Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder
mot jordskred och andra naturolyckor m.m.
21
25
30
25
25
25
7:3 Statens räddningsverk: Ersättning för
verksamhet vid räddningstjänst m.m.
10
20
17
13
20
20
7:4 Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot
olyckor
418
527
552
555
567
579
7:5 Brandfarliga och explosiva varor
16
16
17
17
17
18
Totalt för politikområde Skydd mot olyckor
881
1 028
1 077
1 084
1 134
1 162
1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.
2 Anslagsnivån avser samtliga Kustbevakningens verksamheter.
4.3 Mål
Regeringens förslag: Målet för den verksamhet
som bedrivs inom politikområdet Skydd mot
olyckor skall vara att skydda människors liv,
säkerhet och hälsa mot olyckor samt att
förhindra eller begränsa skador på egendom
och miljö.
Skälen för regeringen förslag: I enlighet med
vad som anges i föreliggande proposition
(volym 1, avsnitt 7.5) föreslår regeringen mål
för politikområdet Skydd mot olyckor.
4.4 Politikens inriktning
Regeringen anser att det skadeförebyggande
arbetet fortsatt bör prioriteras. Det är mer
kostnadseffektivt att förebygga olyckor än att
behöva vidta konsekvensbegränsande åtgärder
till följd av inträffade olyckor som t.ex.
räddningstjänstinsatser. Den
tillsynsverksamhet avseende
Sevesolagstiftningen, transport av farligt gods
m.m. samt hantering av brandfarliga och
explosiva varor har därvid särskilt stor
betydelse. Vidare anser regeringen att
Räddningsverket skall fortsätta att utveckla
arbetet med brandsyner samt fortsätta
uppbyggnaden av brandstatistik. Även arbetet
när det gäller att stärka den enskilda
människans förmåga att agera rationellt i
samband med vardagsolyckor bör prioriteras.
En förbättrad sådan förmåga har också
betydelse vid större olyckstillbud och kan
minska konsekvenserna av inträffade olyckor.
I den konkurrenspolitiska propositionen
Konkurrenspolitik för förnyelse och mångfald
anförde regeringen att en väsentlig minskning
av regleringen inom sotningsväsendet borde
eftersträvas (prop. 1999/2000:140).
Regeringen har för avsikt att under 2001
återkomma till riksdagen i frågan.
Information och utbildning av lokala
myndigheter är andra viktiga områden med
förebyggande effekt. Därför bör
Sprängämnesinspektionen fortsätta att bygga
upp sitt IT-stöd i syfte att ge en lättillgänglig
rättsinformation till berörda myndigheter,
företag och organisationer.
Myndigheternas nationella och
internationella samverkan bör fortsatt hållas på
en hög nivå. Härigenom uppnås en
kunskapsuppbyggnad och
informationshantering som är nödvändig för
att uppnå en effektiv myndighetsutövning
samt förmåga till operativt samarbete vid
större olyckor.
På det internationella området anser
regeringen vidare att myndigheterna inom
politikområdet bör hålla en hög förmåga att
bistå regeringen, särskilt inför det svenska
ordförandeskapet i EU. I slutsatserna från
mötet med EU:s stats- och regeringschefer i
juni 2000 i Feira har angetts att ett ökat
samarbete skall ske inom civil krishantering.
Den civila krishanteringsförmågan skall
utvecklas och här kan framförallt Räddnings-
verket komma att få en betydande roll.
Regeringen uppdrog den 29 juni 2000 åt
Statskontoret att utreda frågan om hur en
sammanslagning av Sprängämnesinspektionen
lokaliserad till Karlskoga med
Räddningsverket i Karlstad skulle kunna
genomföras, samt konsekvenserna av en sådan
sammanslagning. Uppdraget skall redovisas
senast den 1 oktober 2000.
Mot bakgrund av vad regeringen anfört i
den försvarspolitiska propositionen Det nya
försvaret i frågan om utnyttjande av militära
resurser till stöd för andra myndigheter och
vad sedan riksdagen som sin mening gav
regeringen tillkänna (prop. 1999/2000:30, bet.
1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168) har
regeringen den 20 juli 2000 uppdragit åt
Polisen, Försvarsmakten, Kustbevakningen,
Tullverket, Länsstyrelsen i Gotlands län och
Sjöfartsverket att belysa behovet av och
möjligheterna till att samordna sina resurser
vid hantering av allvarliga olyckor och särskilda
samhälleliga kristillstånd på Gotland.
Uppdraget skall redovisas senast
den 31 mars 2001.
Enligt regeringen bör resultatstyrningen
inom politikområdet vidareutvecklas för att
med större säkerhet kunna verifiera att
genomförd verksamhet verkligen haft avsedda
effekter.
4.5 Utveckling av IT-system
Utveckling av IT-system, såväl fristående som
delkomponenter, utgör totalt en stor
utgiftspost i statsbudgeten. Utöver vad som
separat anges under respektive verksamhet vill
regeringen särskilt framhålla betydelsen av en
effektiv projektplanering och styrning i
samband med IT-utveckling inom
politikområdet. Planeringen bör utformas så
att det blir möjligt att följa upp att leveranser
sker i rätt tid och med ett innehåll som svarar
mot att budgeterad kostnadsram inte
överskrids eller riskerar att överskridas.
All anskaffning och utveckling av olika IT-
system skall medföra en klart definierad
verksamhetsnytta och vara kostnadseffektiv
för staten. Detta innebär att samråd mellan
myndigheterna bör ske vid anskaffning och
utveckling så att möjliga samordningseffekter
kan utnyttjas.
Regeringen ämnar i regleringsbrev ställa
återrapporteringskrav på myndigheterna i
enlighet med vad som nu har sagts.
Som redan nämnts i avsnitt 3.6 uppdrog
regeringen åt Statskontoret den
31 augusti 2000 att granska arbetet vid ÖCB
och Räddningsverket vad gäller utvecklingen
av IT-stöd för ledningsinformation och
riskhantering, systemen Elvira och Riskera.
Statskontoret skall särskilt granska i vilken
mån systemen utvecklas med en likartad
funktionalitet och hur utvecklingsarbetet styrs
och samordnas mellan myndigheterna.
Uppdraget skall redovisas senast den
19 januari 2001.
4.6 Insatser
4.6.1 Insatser inom politikområdet
Lagstiftningsarbete
Genom riksdagens beslut den 26 maj 1999
tillträdde Sverige konventionen om
gränsöverskridande effekter av industriolyckor
av den 17 mars 1992 (prop. 1998/99:64, bet.
1998/99:FöU6, rskr. 1998/99:219). Samtidigt
antog riksdagen lagen (1999:381) om åtgärder
för att förebygga och begränsa följderna av
allvarliga kemikalieolyckor. Genom lagen
genomförs rådets direktiv 96/82/EG av den
9 december 1996 om åtgärder för att förebygga
och begränsa följderna av allvarliga
olyckshändelser där farliga ämnen ingår och
konventionen om gränsöverskridande effekter
av industriolyckor.
I enlighet med 22 kap. 4 och 6 §§ i
miljöbalken skall Räddningsverket, när det
behövs, föra talan i miljödomstolsmål för att
tillvarata miljöintressen och allmänna
intressen. Detta är en ny uppgift för
myndigheten som förbättrar dess möjligheter
att påverka samhällsplaneringen vad avser
olycksrisker och dess eventuella
miljökonsekvenser.
Chefen för Försvarsdepartementet
tillkallade med stöd av regeringens
bemyndigande den 18 november 1999 en
särskild utredare med uppgift att lämna förslag
till en reformerad räddningstjänstlagstiftning
(dir. 1999:94). Utredaren skall redovisa sitt
resultat senast den 1 juni 2001.
Inom ramen för EU:s rådgivande kommitté
för insatser mot utsläpp av olja och andra
skadliga ämnen till sjöss (ACPH) har under
1999 tagits fram ett nytt regelverk, en
gemenskapsram för samarbete om oavsiktlig
eller avsiktlig förorening av havet.
Inom FN:s sjöfartsorgan (International
Maritime Organization, IMO) hölls under
2000 en diplomatkonferens för att
slutförhandla och underteckna ett
tilläggsprotokoll till den Internationella
konventionen om beredskap för, insatser vid
och samarbete vid föroreningar genom olja,
1990 (OPRC). Protokollet utvidgar
konventionen så att den även kommer att
omfatta andra skadliga ämnen än olja.
För närvarande bereds inom
Regeringskansliet oljeutsläppsutredningens
betänkande Att komma åt oljeutsläpp (SOU
1998:158).
Utbildningsverksamhet
Såväl Räddningsverket som Sprängämnes-
inspektionen har bedrivit en omfattande
utbildningsverksamhet. Räddningsverket har
även utarbetat en handlingsplan för att
effektivisera utbildningsverksamheten.
Regeringen uppdrog den 18 oktober 1999 åt
Räddningsverket att i samarbete med Svenska
kommunförbundet, kommuner och berörda
fackliga organisationer pröva behovet av
förändrad utbildning av den kommunala
räddningstjänstens personal. Efter
redovisningen i september 2000 kommer
arbetet med utbildningsfrågan fortsatt att
behandlas inom ramen för arbetet med en
reformerad räddningstjänstlagstiftning. Det
nya utbildningssystemet syftar bl.a. till ett
flexiblare utbildningssystem anpassat efter
kommunens behov om att förbättra
förutsättningarna för att de utbildade i högre
grad skall återspegla samhällets
sammansättning när det gäller ursprungsland
och kön.
Räddningsverket har i samråd med
Kustbevakningen lämnat ett förslag till ökad
utbildning avseende oljebekämpning till sjöss
och i strandzon.
Tillsynsverksamhet
Räddningsverket har under 1998 - 1999
genomfört tillsynsbesök vid samtliga
länsstyrelser. Vidare har de myndigheter som
har tillsynsansvar för transporter av farligt
gods arbetat med att förbättra tillsynsarbetet.
Arbete har även bedrivits för att samordna de
berörda myndigheternas föreskrifter inom
ramen för Sevesolagstiftningen.
Det totala antalet tillsyner som
Sprängämnesinspektionen genomfört har
minskat något jämfört med föregående år.
Minskningen beror delvis på att en
omprioritering gjorts till förmån för besök ute
på fältet i samband med tillståndsbesök, vilket
är mer tidskrävande.
Andra olycksförebyggande åtgärder
Räddningsverket har anskaffat materiel till
samtliga sju regionala miljöskyddsförråd som
skall förstärka kommunernas resurser för
bekämpning av kemikalieolyckor. Förråden är
placerade så att insatstiden skall vara mindre än
2,5 timmar för större delen av landet, dvs.
samma förmåga som Kustbevakningen
upprätthåller för olje- och
kemikaliebekämpningen till sjöss. Utbildning
har genomförts av den personal som skall se
till att miljöskyddsförråden vidmakthålls.
Vidare har Räddningsverket examinerat ett
stort antal säkerhetsrådgivare för transport av
farligt gods. Införandet av säkerhetsrådgivare
förväntas öka kunskapen om transport av
farligt gods och ge säkrare transporter.
Utbildnings- och informationsinsatser har
inriktats på att informera om kravet på
säkerhetsrådgivare.
Skadebegränsande åtgärder (operativ
räddningstjänst)
Sverige har under 1999 varit förskonat från
olyckor som varit mer omfattande till sin
karaktär. Räddningsverket har assisterat den
kommunala räddningstjänsten vid ett tiotal
oljesaneringsoperationer. Kustbevakningen har
genomfört ett trettiotal oljeskyddsoperationer.
Kustbevakningens enheter har vidare
genomfört drygt 360 sjöräddningsuppdrag.
Internationell verksamhet
Räddningsverket har under 1999 genomfört
internationella hjälpinsatser exempelvis i
Kosovo, Turkiet och Östtimor. Utöver detta
har insatser som påbörjats i Polen och
Centralamerika fullföljts. Beredskapen för att
kunna genomföra sådana insatser har
förbättrats genom att tiden vid mobilisering av
insatsstyrkan har minskat.
Räddningsverket har fått i uppdrag av
regeringen att inom ramen för ordinarie
verksamhet efter regeringsbeslut kunna ställa
en insatsstyrka på 15 till 20 personer till
förfogande för insats vid indikering och
sanering av samt skydd mot kemiska vapen till
Organization for the Prohibition of Chemical
Weapons (OPCW:s) förfogande. Styrkan skall
kunna avresa med kort varsel. Beredskapen hos
denna styrka har förbättrats under 1999.
Räddningsverket har också personal utlånad
till minröjningscentret Geneva International
Centre for Humanitarian Demining
(GICHD). Verksamheten är en stödresurs till
FN och skall bl.a systematisera och samordna
forskningsresultat på minröjningsområdet.
Samarbetet med de baltiska länderna
fortsatte i enlighet med det program som
fastställts gemensamt av respektive länders
räddningstjänstmyndigheter. Samarbetet med
Ryssland fortsätter.
Kustbevakningen har inom området
miljöräddningstjänst till sjöss deltagit i det
arbete som bedrivs inom IMO, inom ramen
för Arktiska rådet, i EU:s rådgivande
kommitté på området samt i det mer operativt
inriktade arbetet inom tre regionala överens-
kommelser som reglerar frågor om bekämp-
ning av utsläpp till sjöss samt gemensam
flygövervakning, nämligen Köpenhamnsavtalet
(Norden), Helsingfors-konventionen (Öster-
sjön) och Bonnöverenskommelsen (Nord-
sjön). Vidare har Kustbevakningen ett
omfattande samarbete med de baltiska länder-
na.
4.6.2 Insatser utom politikområdet
Viktiga verksamheter utom politikområdet
sådant detta definierats i avsnitt 4.1 men som
har motsvarande målsättning och delvis baseras
på samma lagstiftning omfattar ett antal
statliga myndigheter inom andra
utgiftsområden samt kommunerna. Dessa
insatser redovisas under de politikområden där
respektive myndighet bedriver sin
huvudsakliga verksamhet. Nedan följer en
kortfattad beskrivning av huvudsakligen
berörda myndigheter och verksamheter.
Den mest omfattande verksamheten utanför
politikområdet genomförs av kommunerna
inom ramen för den kommunala
räddningstjänsten.
Polisen har enligt
räddningtjänstlagstiftningen ansvaret för
fjällräddning och efterspaning av försvunna
personer. Sjöfartsverket och Luftfartsverket
ansvarar för sjö- respektive flygräddningen.
Statens haverikommission utreder svårare
olyckor och olyckstillbud. Sveriges
Meteorologiska och Hydrologiska Institut
(SMHI) svarar för flödes- och
driftinformation. Länsstyrelserna har, bl.a.
med bistånd av Statens strålskyddsinstitut,
huvudansvar för insats vid utsläpp av
radioaktiva ämnen.
När det gäller transport av farligt gods har
polismyndigheten tillsynsansvaret för
vägtransporter. Länsstyrelserna styr genom
lokala trafikföreskrifter vägvalet för
transporter på väg. Banverket/Järnvägs-
inspektionen, Sjöfartsverket och
Luftfartsverket har tillsynsansvar för
respektive transportlag. Vidare utövar
tullmyndigheten och Sprängämnes-
inspektionen viss tillsyn.
Banverket/Järnvägsinspektionen, Vägverket,
Sjöfartsverket och Luftfartsverket har ansvar
för förebyggande av trafikolyckor.
Länsstyrelserna och kommunerna har
tillsynsansvar enligt Sevesolagstiftningen.
Arbetarskyddsverket och Kemikalieinspek-
tionen bedriver också olycksförebyggande
verksamheter.
Boverket, Sveriges geologiska undersökning
och Statens geotekniska institut svarar för
utredningar och tillståndsgivning som kan
hänföras till fysisk planering.
4.7 Resultatbedömning
Här redovisas resultatbedömningen avseende
den verksamhet som Räddningsverket,
Sprängämnesinspektionen och
Kustbevakningen bedrivit inom
politikområdet Skydd mot olyckor samt för
myndighetsförvaltningen.
Regelarbete
Regelarbetets andel av Sprängämnesinspek-
tionens totala verksamhet har minskat något
samtidigt som relativt sett mindre resurser
lagts på egna föreskriftsprojekt till förmån för
arbetet med andra myndigheters regelverk.
Även om föreskriftsarbetet minskat i
omfattning bedömer regeringen att
ambitionsnivån att utarbeta regler och bidra till
utformningen av standarder på området har
uppnåtts. Det har inte meddelats eller anmälts
att myndigheten underlåtit att utfärda regler, ej
heller har framkommit några särskilda brister i
hanteringen av det internationella regelarbetet.
Utbildningsverksamhet
Utbildningsverksamheten vid
Räddningsverket har under 1999 varit mer
omfattande än tidigare. Det totala antalet
utbildningsdagar har ökat med 28 procent
jämfört med 1998.
Sprängämnesinspektionen har prioriterat
den externa utbildningen. Efterfrågan uppges
dock fortfarande vara större än vad
myndigheten kan tillgodose. Resultatet av
informationskampanjen har redovisats av
myndigheten den 15 juni 2000 och preliminärt
bedömts som lyckad med positiva effekter på
allmänhetens användning av nöjesfyrverkerier.
Andra olycksförebyggande åtgärder
Insamlandet av erfarenheter till
Räddningsverkets informationsbank (RIB)
sker nu på ett mer heltäckande sätt och i
organiserad samverkan med internationella
organisationer. Informationsbanken är i form
av en CD-rom som innehåller underlag för att
utgöra ett beslutsstöd för kommuner och
myndigheter vid räddningstjänst eller annan
olyckshantering. Nätverket för
informationsinsamling täcker för närvarande
24 länder. Antalet RIB-abonnemang har ökat
från 500 1997 till 868 1999. Bedömningen är
att 95 procent av de kommunala
räddningtjänsterna använder RIB.
Arbetet med att stärka den enskilda
människans förmåga har prioriterats för att
minska vardagsolyckorna samt för att få den
enskilde att agera på rätt sätt även vid större
olyckstillbud och för att kunna minska
konsekvenserna av dessa. Räddningsverket har
under 1998 bildat ett externt nätverk med
representanter för organisationer och
myndigheter som har anknytning till
politikområdet Skydd mot olyckor. Nätverket
omfattar 16 myndigheter och organisationer.
Syftet är att tillvarata erfarenheter och
samordna utbildnings- och informations-
insatser.
Examination av 400 säkerhetsrådgivare
inom området transport av farligt gods har
genomförts. Utbildnings- och
informationsinsatser har inriktats på att
informera om kravet på säkerhetsrådgivare.
Införandet av säkerhetsrådgivare förväntas öka
kunskapen om transporter av farligt gods och
ge säkrare transporter. De 400 utbildade täcker
cirka en femtedel av behoven.
Skadebegränsande åtgärder (operativ
räddningstjänst)
Syftet med miljöräddningstjänsten till sjöss är
att tidigt kunna bekämpa utsläpp för att på så
sätt minimera såväl kostnader för sanering som
skador på den marina miljön. Härutöver skall
Kustbevakningen ha en hög beredskap för
sjöräddning.
Kustbevakningen har ständig beredskap.
Övervakningen har bedrivits dygnet runt
genom ständig närvaro till sjöss av ett 20-tal
fartygsenheter samt övervakningsflygplan.
Kustbevakningen skall vid akut fara för
oljeutsläpp eller efter larm om inträffat
oljeutsläpp till sjöss i enlighet med målen
kunnat påbörja preventiva åtgärder och
bekämp-ningsåtgärder inom fyra respektive
åtta timmar. Vid kemikalieolyckor skall
Kustbevakningen kunna påbörja insats inom
fyra timmar efter larm. Inga kemikalieutsläpp
upptäcktes under 1999.
Kustbevakningen svarade för drygt en
tredjedel av det totala antalet
sjöräddningsinsatser som genomfördes i
svenska vatten under 1999. Myndigheten
svarade därmed för den största delen av statliga
myndigheters insatser. Denna siffra motsvarar
tidigare års fördelning.
Åtgärder efter en olycka (återställning och
återföring av erfarenheter)
Sprängämnesinspektionen redovisar en
kostnad för verksamhetsgrenen olyckor och
utredningar på drygt en miljon kronor.
Verksamheten har totalt sett krävt mindre
resurser än föregående år. Antalet olyckor
tycks generellt ha minskat men det finns ett
mörkertal och en fördröjningseffekt i
rapporteringskedjan.
Övrigt
Kustbevakningen och Försvarsmakten har på
regeringens uppdrag gemensamt utrett
möjligheterna till ökad resurssamverkan
mellan myndigheterna. En delredovisning
överlämnades till regeringen den 19 maj 1999
och uppdraget slutredovisades den
15 november 1999. Samordningsmöjligheter
inom områdena infrastruktur, lednings-
resurser, materiel och teknik, verksamhets-
planering samt personal och utbildning har
genomlysts. Myndigheterna kommer
successivt att inom de områden där
samordningsmöjligheter påvisats vidta åtgärder
för att genomföra dessa. I anslutning till detta
och mot bakgrund av vad regeringen anfört i
den försvarspolitiska propositionen Det nya
försvaret (prop. 1999/2000:30) om bättre
samordning av informations- och
underrättelseverksamheten inom
sjöövervakningen beslutade regeringen den
18 maj 2000 att ge Kustbevakningen ansvaret
att samordna de civila behoven av
sjöövervakning och sjöinformation samt
förmedla denna information till berörda
myndigheter
Räddningsverket och Kustbevakningen har
under de senaste två åren arbetat med att
införa ett miljöledningssystem. Den
1 mars 2000 överlämnade Kustbevakningen
även en miljöutredning till regeringen.
Ekonomiskt resultat
Verksamhetsnivån har under budgetåret 2000
motsvarat drygt en miljard kronor. Inför
budgetåret 2000 gjordes en omföring inom
utgiftsområde 6 om 112 miljoner kronor. Från
den civila ramen fördes 20 miljoner kronor till
Kustbevakningen och 92 miljoner kronor till
Räddningsverkets fredstida verksamhet.
Vid utgången av 1999 uppvisade anslagen
inom politikområdet ett samlat
anslagssparande om knappt 96 miljoner
kronor.
Under 1999 har ca 20,7 miljoner kronor
utbetalats till kommuner för skred- och
översvämningsförebyggande åtgärder.
Vidare har staten betalat ut ca 7,4 miljoner
kronor i ersättning för kostnader i samband
med större kommunala räddningsinsatser samt
för kostnader som uppkommit i samband med
oljeutsläpp eller andra skadliga ämnen i vatten.
Ersättningen avser främst olyckor av typen
skogsbrand, brand i torvmosse, översvämning,
industribrand, jordskred och farligt gods.
Några fall där kommuner överklagat
Räddningsverkets beslut om ersättning prövas
för närvarande i förvaltningsdomstol.
4.7.1 Analys och slutsatser
Kustbevakningen
Miljöräddningstjänsten till sjöss syftar till att
kunna vidta utsläppsbekämpande åtgärder så
tidigt som möjligt. Förutom att minimera de
miljömässiga konsekvenserna är det mer
kostnadseffektivt att bekämpa utsläpp till sjöss
än att sanera föroreningar i land. Korta
insatstider kräver dock en hög beredskap.
Denna beredskap används även vid
sjöräddningsinsatser.
Under 1999 har i förekommande fall utsläpp
förhindrats genom åtgärder ombord eller tagits
omhand till sjöss. Beredskapen för
sjöräddningsinsatser har varit hög. Regeringen
bedömer att målsättningarna har uppfyllts.
Den verksamhet som myndigheten hittills
bedrivit har dock haft utgångspunkt i den
hittillsvarande målstrukturen. Redovisningen
av verksamheten och en bedömning av graden
av måluppfyllelse kommer därför att behöva
vidareutvecklas. Därför är frågan under fortsatt
beredning inom Regeringskansliet.
Huvuddelen av myndighetens uppgifter
styrs helt eller delvis av internationella
åtaganden. Regeringen har under 2000 liksom
föregående år prioriterat den yttre
gränskontrollen och fiskerikontrollen.
Förutom de krav EU-medlemskapet och den
kommande operativa Schengenanslutningen
ställer bedöms behovet av sjötrafikövervakning
och sjösäkerhetstillsyn öka.
Statens räddningsverk
Regeringen anser att målsättningarna för den
verksamhet som Räddningsverket bedriver
inom politikområdet Skydd mot olyckor har
uppfyllts.
Regeringen har emellertid uppmärksammat
att det under 1999 och 2000 framkommit en
del problem när det gäller myndighetens
hantering av den internationella hjälp-
verksamheten och tjänsteexporten. Regeringen
avser att under 2001 följa upp myndighetens
vidtagna åtgärder.
Försvarsmakten har betydande tillgångar
som kan utnyttjas vid större
räddningstjänstinsatser. De stora materiel- och
personalomstruktureringarna som pågår inom
Försvarsmakten kan därför få vissa
konsekvenser för samhällets förmåga i sådana
situationer. Regeringen beslutade den
31 maj 2000 att Försvarsmakten skall kunna
överföra bandvagnar till Räddningsverket.
Regeringen framhåller i propositionen Det
nya försvaret att Försvarsmaktens överskotts-
förnödenheter bl.a bör utnyttjas för
humanitära insatser (prop. 1999/2000:30).
Regeringen har uppdragit åt Räddningsverket
att i samråd med Sida och i samverkan med
Försvarsmakten redovisa behovet av att hos
Räddningsverket lagerhålla Försvarsmaktens
förnödenheter som blivit övertaliga till följd av
Försvarsmaktens omstrukturering.
Förnödenheterna skall kunna användas vid
framtida katastrofinsatser. Försvarsmakten
skall ej finansiera eventuella lagerkostnader för
detta ändamål.
Vad gäller RDS-mottagare (Radio Data
System) för inomhusvarning av allmänheten
kring kärnkraftverken anser regeringen att det
är angeläget att i första hand prioritera inköp
av nya RDS-mottagare för utdelning i Barse
bäcksområdet mot bakgrund av den pågående
avvecklingen av telefonvarningssystemet.
Sprängämnesinspektionen
Regeringen anser att Sprängämnesinspek-
tionens verksamhet under 1999 bedrivits enligt
de krav som ställts. Myndigheten visar en god
förmåga att omprioritera verksamheten efter
de behov som finns. Exempelvis har flera stora
satsningar gjorts med anledning av skiftet till
2000. Medverkan i Pyroteknikutredningen,
utbildning och information av övriga
tillsynsmyndigheter har också getts hög
prioritet under året. Arbetet med föreskrifter
har kunnat ges något lägre prioritet.
Verksamhetens totala kostnader under 1999
har ökat jämfört med 1998. Detta beror bland
annat på omfattande satsningar och
förberedelser inför skiftet till 2000.
4.8 Revisionens iakttagelser
Räddningsverket har fått en revisionsrapport
med invändning. Riksrevisionsverket (RRV)
har meddelat följande invändningar.
Den interna styrningen och kontrollen vad
avser redovisning av beredskapstillgångar och
de låneskulder som uppkommer i samband
med denna hantering har inte fungerat
tillfredsställande. Riksrevisionsverket anser
vidare att resultatredovisningen inte ger en
rättvisande återrapportering av verksamhetens
kostnader då endast direkta kostnader
redovisas i kommentarer till verksamhetsmål
och att samtliga kostnader inte fördelats.
Räddningsverket har den 3 maj 2000 lämnat
en redogörelse till Regeringskansliet med
anledning av RRV:s rapport.
Räddningsverket har genomfört en översyn
av rutiner och redovisning vid upprättandet av
årsbokslut och årsredovisning. Ansvar för
uppgifter har förtydligats och rutiner för
avstämning av redovisning och underliggande
materiel har setts över. Myndigheten har inför
2000 infört en ny redovisningsmodell för
kostnader. Principer för fördelning av
gemensamma kostnader och intäkter kommer
därmed att ses över och förändras så att en
överensstämmelse på alla nivåer kan anges i
årsredovisningen.
Regeringen har emellertid med anledning av
revisionsrapporten samt av RRV tidigare
påtalade brister i den ekonomiadministrativa
hanteringen och bristerna i redovisning och
rutiner för den internationella verksamheten,
den 29 juni 2000 uppdragit åt RRV att granska
och identifiera väsentliga hinder för effektivt
resursutnyttjande inom Räddningsverket.
Styrning och uppföljning är därvid av särskilt
intresse. Resursutnyttjande skall belysas mot
bakgrund av de mål, prioriteringar och
uppgifter som statsmakterna lagt fast. Vidare
skall RRV utarbeta förslag till åtgärder för ett
effektivt resursutnyttjande. Även bristerna i
den internationella verksamheten skall
granskas.
Av bl.a. delårsrapporten framgår att
Räddningsverket vidtagit åtgärder vad avser
bokföring av lånet för
beredskapsinvesteringarna, rutiner för
redovisning av indirekta kostnader samt
redovisningsprinciper vad avser
manöversystem för varningssirener.
Regeringen anser att det är viktigt att även
fortsättningsvis följa hur Räddningsverket
hanterar den ekonomi-administrativa
verksamheten i myndigheten.
4.9 Budgetförslag
4.9.1 7:1 Kustbevakningen
Tabell 4.2 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
416 488
Anslags-
sparande
34 182 3
2000
Anslag
439 996
Utgifts-
prognos
461 000
2001
Förslag
473 764
2002
Beräknat
504 638
1
2003
Beräknat
519 937
2
1Motsvarar 494 334 tkr i 2001 års prisnivå.
2Motsvarar 498 395 tkr i 2001 års prisnivå.
3Av dessa har 12 000 tkr förts bort som en indragning.
Anslaget finansierar Kustbevakningens
verksamhet med att utföra sjöövervakning och
annan kontroll- och tillsynsverksamhet samt
miljöräddningstjänst till sjöss.
Kustbevakningen disponerar under 2000
även 2,5 miljoner kronor under anslaget
7:3 Statens räddningsverk: Ersättning för
verksamhet vid räddningstjänst.
Kustbevakningen bedriver verksamhet inom
politikområdena Skydd mot olyckor, Rätts-
väsende, Skatt, tull och exekutionsväsende,
Livsmedelspolitik, Transportpolitik samt
Miljöpolitik. En redovisning av verksam-
heterna finns i kapitel 5.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Offentligrättslig verksamhet
För 1999 har ca 1,9 miljoner kronor redovisats
mot inkomsttitel 2713
Vattenföroreningsavgifter m.m. Intäkterna
avser oljeskadeersättning som påförs
fartygsägare eller försäkringsgivare för
oljeskador. Det är svårt att prognostisera
kommande intäkter. För att få ut avgiften
krävs ofta att skadevållaren förs inför domstol.
Det kan därför dröja flera år innan statens
fordran säkrats.
Mot inkomsttiteln redovisas även vatten-
föroreningsavgifter som redovisas av Tull-
verket för Kustbevakningens räkning.
Uppdragsverksamhet
Tabell 4.3 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(Intäkt -
kostnad)
Utfall 1999
3 100
16 400
-13 300
(varav tjänsteexport)
-
-
-
Prognos 2000
4 000
10 000
-6 000
(varav tjänsteexport)
-
-
-
Budget 2001
5 000
5 000
0
(varav tjänsteexport)
-
-
-
Myndigheten får disponera intäkterna.
Kustbevakningen utför uppdrags- och
serviceverksamhet åt samverkande
myndigheter samt andra uppdragsgivare och
avnämare. Från och med 2001 avser regeringen
att föreskriva att uppdragsverksamheten skall
bedrivas med full kostnadstäckning.
Investeringsplan
Regeringens förslag: Förslaget till investeringsplan för Kustbevakningen för
perioden 2001-2004
godkänns(tabell 4.4).
Tabell 4.4 Investeringsplan
Miljoner kronor
Total kostnad
Anskaffat
t.o.m. 1999
Prognos
2000
Budget
2001
Beräknat
2002
Beräknat
2003
Beräknat
2004
KBV 201-202
256
-
-
125
131
-
-
Flygplan
135
-
-
-
10
65
60
Övriga investeringar
192
41
40
34
21
28
27
Summa investeringar
583
41
40
159
162
93
87
Lån
583
41
40
159
162
93
87
Summa finansiering
583
41
40
159
162
93
87
Regeringens överväganden
Regeringens förslag: Följande mål för
Kustbevakningens verksamhet upphör att gälla
från och med 2001:
1. Kustbevakningen skall inom svenskt
sjöterritorium och svensk ekonomisk zon
bedriva övervakningsverksamhet och kontroll i
syfte att begränsa brottsligheten och så att
säkerheten till sjöss liksom respekten för lagar
och andra föreskrifter ökar.
2. Kustbevakningens person- och
varukontroll till sjöss vid den svenska delen av
EU:s yttre gräns skall hållas på en hög nivå
genom en effektiv patrullering. Det skall finnas
förmåga att ingripa mot varje misstänkt
överträdelse av gällande bestämmelser.
3. Kustbevakningen skall bedriva kontroll av
fisket till sjöss samt en samordnad landnings-
och kvalitetskontroll i syfte att säkerställa att
artrelaterade fiskekvoter inte överskrids.
Kontrollen skall vidare ha en preventiv verkan
mot brott mot andra fiskeribestämmelser.
4. Kustbevakningen skall medverka i
internationellt samarbete för att utveckla
gränskontroll, brottsbekämpning till sjöss,
miljöskydd till sjöss och annan sjöövervakning.
Därvid skall särskilt beaktas behov och
möjligheter avseende länderna kring
Östersjön.
5. Kustbevakningen skall bedriva
miljöräddningstjänst till sjöss så att
konsekvenserna till följd av olyckor och
utsläpp till sjöss kan begränsas.
6. Kustbevakningen skall även ha en hög
beredskap för sjöräddningstjänst och bidra till
att säkerheten till sjöss ökar, människor kan
räddas och följderna av personskador
begränsas.
Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har
tidigare beslutat om de effektmål för
Kustbevakningen som anges här ovan vid
punkterna 1-6 (prop. 1996/1997:4, bet.
1996/1997:FöU1, rskr. 1996/1997:109, prop.
1999/2000:1, bet. 1999/2000:FöU1, rskr.
1999/2000:74). Indelningen av statlig
verksamhet i politikområden är ett led i
utvecklingen den ekonomiska styrningen. För
politikområdena föreslår regeringen effektmål
(se vidare volym 1, avsnitt 7.5 och 10.4).
Effektmål för Kustbevakningen bör i
fortsättningen beslutas av regeringen. De
effektmål för myndigheten som riksdagen
tidigare beslutat om bör därför upphöra att
gälla.
Regeringen anser att Kustbevakningens
verksamhet under 1999 bedrivits enligt de krav
som ställts.
Regeringen uppdrog den 9 september 1999
åt Statskontoret att genomföra en granskning
av Kustbevakningen i syfte att identifiera
effektiviserings- och besparingsmöjligheter.
Statskontoret redovisade uppdraget den
25 februari 2000. Slutsatsen är att
Kustbevakningen är en flexibel och effektiv
myndighet. Statskontoret påpekade bl.a.
behovet av att öka rekryteringstakten av
kustbevakningsaspiranter samt av att se över
kommande investeringsbehov. Statskontoret
gav i sin rapport även förslag på vissa
effektiviserings- och besparingsmöjligheter
som kan få genomslag på sikt.
För att myndighetens verksamhet bättre
skall avpassas till tilldelad ekonomisk ram och
mot bakgrund av de slutsatser Statskontoret
dragit i sin utvärdering har regeringen initierat
ett antal åtgärder.
För att bl.a. lösa de problem
linjeorganisationen har med stora vakanser och
en regressiv åldersstruktur har regeringen
beräknat ytterligare 30 miljoner kronor från
och med 2001. Regeringen avser att från och
med budgetåret 2001 föreskriva att
uppdragsverksamheten skall bedrivas med full
kostnadstäckning. I avvaktan på att frågan om
en delvis gemensam grundutbildning för tull,
polis och kustbevakning bereds inom
Regeringskansliet har regeringen genom
ändring av regleringsbrevet den 13 juli 2000
gett Kustbevakningen ett uppdrag som berör
frågan om hur myndighetens
aspirantutbildningsprogram skall finansieras.
Tabell 4.5 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
439 996
Pris- och löneomräkning
6 373
Överföring inom UO6
27 395
Förslag 2001
473 764
4.9.2 7:2 Statens räddningsverk:
Förebyggande åtgärder mot
jordskred och andra naturolyckor
m.m.
Tabell 4.6 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
20 703
Anslags-
sparande
10 8542
2000
Anslag
25 000
Utgifts-
prognos
30 000
2001
Förslag
25 000
2002
Beräknat
25 000
1
2003
Beräknat
25 000
1
1 Motsvarar 25 000 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Under 2000 kommer 5 miljoner kronor av anslagssparandet att användas
och resterande del kommer att användas under 2001.
Från anslaget, som disponeras av Statens
räddningsverk, utbetalas ersättning till
kommuner för åtgärder som vidtas för att
förebygga jordskred och andra naturolyckor.
Kommunerna kan ansöka om statsbidrag
för åtgärder man utfört eller har för avsikt att
genomföra. Ansökan ställs till
Räddningsverket tillsammans med erforderligt
tekniskt underlag. Grundprincipen är att
utbetalningen sker när åtgärderna, för vilka
bidrag beviljats, är genomförda och
slutbesiktigade. För att stimulera kommunerna
att utföra förebyggande åtgärder kan
50 procent av bidraget för planerade men ännu
inte utförda åtgärder betalas ut efter att slutligt
beslut har fattats. Resterande del utbetalas när
åtgärderna har utförts och är slutbesiktigade.
Pengarna betalas ut efter en modell som är
utformad så att efter att kommunens projekt
godkänts av Räddningsverket har kommunen
tre år på sig att genomföra åtgärderna. Det
slutliga bidraget betalas inte ut förrän projektet
är slutbesiktigat vilket medför ständiga
förskjutningar i utbetalningar och att
anslagssparanden därmed uppkommer.
Kommunen kan få ersättning för minst
50 procent av kostnaderna och i enskilda fall
upp till 90 procent. För att ersättning skall
kunna lämnas måste en riskvärdering ha gjorts
i kommunen (prop. 1985/86:150, bet.
1985/86:FöU11, rskr. 1985/86:345, bet.
1985/86:FiU29, rskr. 1985/86:346).
Bemyndigande om ekonomiska
förpliktelser
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
under 2001, i fråga om ramanslaget 7:2 Statens
räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot
jordskred och andra naturolyckor m.m., besluta
om bidrag så att behovet av anslagsmedel efter
2001 exklusive tidigare åtaganden innebär
utgifter på högst 15 000 000 kronor.
Tabell 4.7 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser
Tusental kronor
2001
beräknat
2002
beräknat
2003
beräknat
Nya förpliktelser
15 000
-
-
Infriade förpliktelser1
-
-10 000
-5 000
Utestående förpliktelser
vid årets slut
15 000
-
-
Erhållen/föreslagen
bemyndiganderam
15 000
-
-
1 Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.
Räddningsverket har inte kunnat redovisa när
förpliktelser som ingåtts före 2001 beräknas
betalas, varför bidrag som beslutats före 2001
exkluderas i förslaget till bemyndigande.
Utgifterna under anslaget 7:2 Statens
räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot
jordskred och andra naturolyckor beräknas
därför de kommande åren överstiga de belopp
för infriade förpliktelser som redovisats i tabell
4.7. De bidrag som beslutats före 2001 och
som inte utbetalats uppgår enligt
Räddningsverket till 23 357 000 kronor.
Regeringen har nu beräknat nämnda anslag till
25 000 000 kronor per år under perioden 2001
- 2003.
Tabell 4.8 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
25 000
Förslag 2001
25 000
4.9.3 7:3 Statens räddningsverk:
Ersättning för verksamhet vid
räddningstjänst m.m.
Tabell 4.9 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
9 726
Anslags-
sparande
18 2382
2000
Anslag
20 000
Utgifts-
prognos
16 600
2001
Förslag
13 431
2002
Beräknat
20 000
1
2003
Beräknat
20 000
1
1 Motsvarar 20 000 tkr i 2001 års prisnivå.
2 Under 2000 ställdes 17 639 000 kronor till regeringens disposition
Under anslaget, som disponeras av Statens
räddningsverk, utbetalas vissa ersättningar till
följd av uppkomna kostnader vid genomförda
räddningsinsatser, oljebekämpningsinsatser
m.m. till sjöss samt för utredning av vissa
allvarliga olyckor. Det statliga finansierings-
ansvaret är styrt av räddningstjänstlagen
(1986:1102).
Under 1999 har staten betalat ut
5,3 miljoner kronor i ersättning för kostnader i
samband med större kommunala räddnings-
insatser. Åtta kommuner har erhållit ersättning
under året. Ersättningen fördelar sig på
olyckstyperna skogsbrand, brand i torvmosse,
översvämning, industribrand, jordskred och
olyckor med farligt gods. Flera av besluten har
resulterat i överklaganden och i vissa fall har
kompletterande utbetalningar beviljats. Dessa
ärenden har aktualiserat frågan om vad som
skall betecknas som räddningstjänst och
därmed vara ersättningsberättigat. Frågan är nu
föremål för domstolsprövning.
Ersättning utbetalas även till kommunerna,
samt genom överlåten dispositionsrätt till
Kustbevakningen, för kostnader som
uppkommit i samband med oljeutsläpp eller
utsläpp av andra skadliga ämnen i vatten.
Under 1999 har 2,1 miljoner kronor utbetalats
i detta syfte samt 1,2 miljoner kronor till
Statens haverikommission för utredning av
allvarliga olyckor.
Regeringens överväganden
Regeringen anser att Räddningsverket genom
sina fleråriga utvecklingsplaner på ett gott sätt
utvecklat samarbetet med de baltiska staterna
och att det finns anledning att vidareutveckla
detta samarbete. Regeringen har därför
beräknat högst 1 000 000 kronor per år för att
kunna bistå de baltiska staterna i händelse av
en allvarlig olycka. Avsikten är att i likhet med
nordiskt samarbete skall Sverige och Estland,
Lettland och Litauen ömsesidigt kunna bistå
varandra med räddningstjänstinsatser till lands
i samband med allvarliga olyckor. Detta
samarbete skall regleras i s.k. operativa avtal
mellan respektive länder
Tabell 4.10 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
20 000
Överföring inom UO6
-6 569
Förslag 2001
13 431
4.9.4 7:4 Statens räddningsverk:
Samhällets skydd mot olyckor
Tabell 4.11 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
417 761
Anslags-
sparande
27 246
2000
Anslag
526 489
Utgifts-
prognos
553 200
2001
Förslag
555 449
2002
Beräknat
566 745
1
2003
Beräknat
578 963
1
1 Motsvarar 555 449 tkr i 2001 års prisnivå.
Anslaget, som disponeras av Statens
räddningsverk, finansierar verksamhet inom
räddningstjänstområdet inklusive olycks- och
skadeförebyggande åtgärder samt beredskap
för och indirekta kostnader i samband med
internationella insatser.
Anslaget finansierar även ersättning till
länsstyrelserna för tillkommande uppgifter
med anledning av lagen (1999:381) om
åtgärder för att förebygga och begränsa
följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
Anslagssparandet från 1999 har uppkommit
på grund av försenade forskningsuppdrag och
utvecklingsprojekt. Anslagssparandet kommer
till största delen att användas till att genomföra
de försenade forskningsuppdragen och
utvecklingsprojekten samt för att täcka delar
av den förlust som uppkom under 1998 inom
den internationella verksamheten.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 4.12 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(Intäkt -
kostnad)
Utfall 1999
202 3951
205 995
-3 600
(varav tjänsteexport)
1 586
6 500
-4 914
Prognos 2000
172 124
172 391
-267
(varav tjänsteexport)
2 800
2 700
100
Budget 2001
75 573
74 590
983
(varav tjänsteexport)
3 000
2 500
500
1 Inklusive internationell hjälpverksamhet som ett eget resultatområde under
2000.
Regeringens förslag: Förslaget till investeringsplan för Statens räddningsverk,
såvitt avser Samhällets
skydd mot olyckor, för perioden 2001 - 2003 godkänns(tabell 4.13).
Tabell 4.13 Investeringsplan
Tusentals kronor
Total kostnad
Anskaffat
t.o.m. 1999
Prognos
2000
Budget
2001
Beräknat
2002
Beräknat
2003
Övriga förvaltningsinvesteringar
579 184
365 4221
61 427
50 316
51 399
50 620
RDS mottagare
13 500
-
-
-
13 500
-
Internationell beredskap
-
11 3602
12 000
12 000
12 000
12 000
Manöversystem
13 415
7 4152
5 000
1 000
-
-
Summa investeringar
606 099
384 197
78 427
63 316
76 899
62 620
Lån
606 099
384 197
66 427
51 316
64 899
50 620
Anslag
-
-
12 000
12 000
12 000
12 000
Summa finansiering
606 099
384 197
78 427
63 316
76 899
62 620
1Ackumulerad anskaffning t.o.m. 1999 inklusive internationell beredskap och
manöversystem
2Anskaffat under 1999
Revisionens iakttagelser
Räddningsverket har fått en revisionsrapport
med invändning. Denna fråga behandlas av
regeringen under avsnitt 3.10.6.
Regeringens överväganden
Under 1999 omorganiserades myndigheten och i
samband med denna omorganisation gjordes
även en översyn av former och kapacitet för
myndighetens verksamhets- och
ekonomistyrning samt förvaltningsmässiga
hantering av verksamheten i övrigt. Det finns
under 2001 anledning för regeringen att följa upp
hur dessa åtgärder påverkat Räddningsverkets
verksamhets- och ekonomistyrning.
Riskhanteringsarbetet har prioriterats och
bedöms av Räddningsverket vara framgångsrikt.
Regeringen anser att detta arbete är ett viktigt
steg i arbetet med att minska olyckstalen och
skadorna av inträffade olyckor genom planering
och analys av olika risker i samhället. Detta
utvecklingsarbete bör fortsätta och utvecklas
vidare.
Räddningsverket skall enligt
22 kap. 4 och 6 §§ miljöbalken handlägga
ärenden från miljödomstolarna. Detta är en ny
uppgift för myndigheten som förbättrar dess
möjligheter att påverka samhällsplaneringen vad
avser olycksrisker och olyckors eventuella
miljökonsekvenser. Räddningsverket bedömer
att arbetet kommer att öka väsentligt i
omfattning. Regeringen har vid beräkningen av
anslaget tagit hänsyn till detta.
Kravet på säkerhetstänkande har ökat i
samhället och det krävs en rad förbättringar
inom området främst vad avser de viktiga
förebyggande åtgärderna. Ytterligare satsningar
bör göras på utvecklingen av brandsyn och
tillsynsverksamhet.
Genomförandet av den nya lagstiftningen vad
avser allvarliga kemikalieolyckor samt
tillsynsansvaret i fråga om transport av farligt
gods kräver ökade resurser. Det är även viktigt
att Räddningsverket prioriterar att samordna
åtgärderna med övriga myndigheter och
organisationer som berörs av införandet av
säkerhetsrådgivare för transporter av farligt gods.
Regeringen anser att Räddningsverkets
verksamhet bidrar till att förbättra den enskilda
människans förmåga att agera på rätt sätt vid
olyckor. Räddningsverket skall i samverkan med
övriga berörda myndigheter och organisationer
arbeta för att ytterligare öka den enskildes
engagemang i samhällets säkerhetstänkande.
Regeringen anser inte att Räddningsverket
inom resultatområdet tjänsteexport uppfyllt de
angivna målen. Tjänsteexport skall bedrivas med
krav på lönsamhet men uppvisar ett ackumulerat
underskott på 4,2 miljoner kronor.
Räddningsverket har vidtagit åtgärder med
anledning av det redovisade underskottet. Det
framstår som något oklart vad som skall ingå i
resultatområdet tjänsteexport varför regeringen
avser att förtydliga detta i regleringsbrevet för
2001.
Med hänsyn till omvärldsläget är det möjligt
att begränsa åtgärderna inom anslaget
6:6 Funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst och prioritera
fredsverksamheten inom
räddningstjänstområdet. Belopp, som tidigare
beräknats under anslaget 6:6 Funktionen
Befolkningsskydd och räddningstjänst för att
finansiera verksamhet inom områdena
riskhantering inklusive miljöprövning,
brandförebyggande åtgärder, allmänhetens
säkerhet och kemikaliehantering m.m., beräknas
för budgetåret 2001 istället under anslaget
7:4 Samhällets skydd mot olyckor.
Tabell 4.14 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
526 489
Pris- och löneomräkning
11 460
Överföring inom UO6
17 500
Förslag 2001
555 449
4.9.5 7:5 Brandfarliga och explosiva varor
Tabell 4.15 Anslagsutveckling
Tusental kronor
1999
Utfall
15 932
Anslags-
sparande
5 200
2000
Anslag
16 441
Utgifts-
prognos
16 500
2001
Förslag
17 017
2002
Beräknat
17 382
1
2003
Beräknat
17 769
1
1 Motsvarar 17 017 tkr i 2001 års prisnivå.
Anslaget finansierar verksamhet som avser
förebyggande åtgärder inom området
brandfarliga och explosiva varor.
Anslaget heter t.o.m. budgetåret 2000
Sprängämnesinspektionen. Syftet med den
ändrade benämningen är att ge regeringen
handlingsfrihet när det gäller frågan om en
eventuell sammanslagning av
Sprängämnesinspektionen och Statens
räddningsverk (se nedan).
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 4.16 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(Som inte får disponeras)
Utfall 1999
17 794
Prognos 2000
15 150
Budget 2001
15 150
Avgifter som tas ut med stöd av lagen (1988:868)
om brandfarliga och explosiva varor redovisas
mot inkomsttitel 2552 Övriga offentligrättsliga
avgifter.
Tabell 4.17 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Utfall 1999
1 677
Prognos 2000
1 650
Budget 2001
1 620
Ansvarig myndighet utför uppdrags- och
serviceverksamhet åt andra myndigheter,
uppdragsgivare och avnämare. Myndigheten får
disponera intäkterna för denna verksamhet.
Regeringens överväganden
Regeringen överväger att i en proposition föreslå
riksdagen att omlokalisera Sprängämnesinspek-
tionen till Karlskoga. I samband härmed
övervägs även frågan om en sammanslagning av
myndigheten och Statens räddningsverk.
Regeringen har den 29 juni 2000 uppdragit åt
Statskontoret att utreda frågan om hur
sammanslagningen skulle kunna genomföras
samt konsekvenserna av denna. Statskontoret
skall rapportera uppdraget till regeringen senast
den 1 oktober 2000.
En eventuell sammanslagning av
myndigheterna skall inte påverka verksamhetens
inriktning och ändamålet med anslaget utan har
endast betydelse för frågan om ansvarig
myndighet.
Tabell 4.18 Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor
Anslag 2000
16 441
Pris- och löneomräkning
576
Förslag 2001
17 017
5 Kustbevakningens övriga verksamheter
5.1 Inledning
I detta avsnitt redovisas Kustbevakningens
verksamheter utöver de som tas upp i avsnitt 4
Politikområdet Skydd mot olyckor.
I Kustbevakningens uppgifter ingår att utföra
sjöövervakning och annan kontroll- och
tillsynsverksamhet till sjöss. Detta innebär att
Kustbevakningen svarar för tillträdeskontroll,
polisiär verksamhet och tullverksamhet till sjöss,
sjötrafikövervakning, viss sjösäkerhetstillsyn
samt utför fiskerikontroll såväl till sjöss som vid
landning i hamn. Kustbevakningen har också
ansvar för miljöräddningstjänsten till sjöss.
Verksamheten omfattar dessutom sjöräddning,
för vilken myndigheten har en ständig
beredskap, eftersökning med flyg samt
miljöövervakning. Arbetet utförs i nära
samverkan med andra sektorsansvariga
myndigheter. Kustbevakningen har uppdraget
att samordna de civila behoven av
sjöövervakning och sjöinformation samt
förmedla denna till berörda myndigheter.
Verksamheterna bedrivs på svenskt
territorialvatten samt i olika grad inom svensk
ekonomisk zon och på internationellt vatten.
5.2 Inriktning
Kustbevakningens verksamhet skall bedrivas så
att säkerheten till sjöss liksom respekten för lagar
och andra föreskrifter ökar. Verksamheten skall
bidra till att den negativa miljöpåverkan från
sjöfarten minskar.
Förutom att tillförsäkra den enskilde rätts-
trygghet och rättssäkerhet, skall myndigheten
förebygga och förhindra brott samt se till att den
som har begått brott identifieras och lagförs.
Kustbevakningen skall härvid ansvara för person-
och varukontrollen till sjöss och då speciellt vid
den svenska delen av EU:s yttre gräns. Genom
en effektiv patrullering skall myndigheten
upprätthålla en hög kontrollnivå. I varu-
kontrollen skall insatser mot narkotika,
storskalig illegal införsel av alkohol och tobak
prioriteras. Härvid skall man arbeta för att nå
målet för den svenska narkotikapolitiken genom
att stoppa införseln av narkotika med hjälp av
olika kontrollåtgärder. En nära samverkan
mellan polis, tull, kustbevakning och åklagare är
en förutsättning för en effektiv bekämpning av
narkotikabrott.
EG:s krav på fiskerikontroll skall säkerställas
samt brott mot andra fiskeribestämmelser
förebyggas och upptäckas.
Kustbevakningen skall utveckla förmågan att
analysera och identifiera de faktorer som skall
vara styrande för kontrollverksamhetens
utformning.
Kustbevakningen skall även vidarutveckla
samarbetet med sina utländska motsvarigheter.
5.3 Insatser
Kustbevakningen har, såsom ansvarig för
gränskontrollen till sjöss, i samverkan med
övriga gränskontrollmyndigheter genomfört ett
omfattande förberedelsearbete inför Sveriges
operativa inträde i Schengensamarbetet. Såväl på
central som regional nivå har stora resurser tagits
i anspråk för förberedelsearbetet, bl.a. genom
deltagande i utarbetandet av den nationella
handlingsplanen. En viktig del i detta arbete har
varit att utveckla rutiner så att Kustbevakningen
skall kunna ansvara för den administrativa
kontrollen av handelsfartyg. Förbättrade rutiner
och system för samverkan med polisen har också
införts.
En annan väsentlig del av myndighetens arbete
har varit att inom ramen för gränsbevaknings-
samarbetet Baltic Sea Regional Border Control
Cooperation Conference (BSBRCCC) och
Östersjörådets Task force for Combating
Organized Crime in the Baltic Sea Region
utveckla samarbetet med övriga
gränskontrollmyndigheter i Östersjöregionen.
Kustbevakningen ingår som del av den nya
miljöbrottsorganisationen bl.a. genom
deltagande i det nyligen inrättade
Miljöbrottsrådet. Kustbevakningstjänstemän har
under våren 2000 genomgått särskild
miljöutbildning för att kunna hantera
miljöbrottsärenden. Ett effektivt arbete
förutsätter att myndigheterna samordnar sitt
arbete såväl i konkreta ärenden som i strategiska
frågor. Mot bakgrund av förslagen i
Oljeutsläppsutredningens betänkande Att
komma åt oljeutsläpp (SOU 1998:158), som för
närvarande bereds i Regeringskansliet, har
riksåklagaren, polisen och Kustbevakningen
inlett ett fördjupat samarbete.
Kustbevakningen utför kontroll av fisket till
sjöss samt en samordnad landnings- och
kvalitetskontroll i svenska hamnar.
Fiskerikontrollen skall primärt säkerställa att
fiskekvoter inte överskrids. Övervakning mot
överträdelser av fångstbestämmelser genom
landningskontroller, och då speciellt landning av
osorterad pelagisk fisk, prioriteras därför.
Sjötrafikövervakning är riktad mot såväl
handelssjöfarten som fritidsbåtstrafiken på
svenskt territorialvatten och i viss utsträckning
på internationellt vatten.
Miljöövervakning till sjöss är inriktad på tidig
upptäckt av oljeutsläpp och algblomning samt
tillsyn av djur- och naturskyddsområden.
Samverkan sker bl.a. med Naturvårdsverket och
Sjöfartsverket. Under de senaste åren har även
här en djupare samverkan med polis och åklagare
kommit till stånd.
5.4 Resultatbedömning
Kustbevakningen har i enlighet med regeringens
prioriteringar lagt särskild vikt vid kontroller av
personer och varor vid EU:s yttre gräns.
Myndigheten genomförde under 1999 knappt
14 000 kontroller med en sådan inriktning.
Under de senaste två åren har Kustbevakningen
mot bakgrund av regeringens prioriteringar ökat
antalet kontroller inom detta området. Inom
ramen för BSBRCCC och Östersjörådets Task
Force har Kustbevakningen under 1999 vidare
lett ett antal operationer och aktiviteter inom
gränskontrollverksamheten. Till detta kommer
att Kustbevakningen vid sidan om de beskrivna
strukturerna bidrar till de baltiska staternas
uppbyggnad av en fungerande gränskontroll.
Kustbevakningen genomförde under 1999 ca
17 000 kontroller av yrkesfisket. Av dessa
resulterade ca en procent i att någon form av
förseelse rapporterades.
Under 1999 har Kustbevakningen genomfört
ca 10 000 kontroller inom ramen för
sjösäkerhetstillsynen. Av dessa har ca 15 procent
resulterat i vidare åtgärder. Verksamheten
innefattar tillsyn av fartyg avseende bemanning,
lastning av förpackat farligt gods, lastsäkring av
lastbärare, kontroll av giltiga certifikat och
deklarationer, kontroll av fartygets djupgående
och kontroll av antalet passagerare. Under året
har tillsyn avseende hantering av förpackat farligt
gods prioriterats. Behovet av tillsyn inom detta
område skall bl.a. ses mot bakgrund av de
allvarliga konsekvenser brister i detta hänseende
kan ge upphov till.
Under 1999 har Kustbevakningen upptäckt
drygt 320 oljeutsläpp. Inga kemikalieutsläpp har
upptäckts. Under en lång rad av år ökade antalet
upptäckta oljeutsläpp. De senaste åren har dock
antalet upptäckta utsläpp till sjöss minskat.
Minskningen bedömer Kustbevakningen vara ett
resultat av det arbete myndigheten och
Sjöfartsverket bedrivit. Antalet utsläpp ligger
dock fortfarande på en oacceptabelt hög nivå.
5.5 Analys och slutsatser
Kustbevakningen bedriver en mångfacetterad
verksamhet inom ett antal olika områden.
Huvuddelen av myndighetens uppgifter styrs
helt eller delvis av internationella åtaganden.
Regeringen har under 2000 likt föregående år
prioriterat den yttre gränskontrollen och
fiskerikontrollen. Förutom de krav EU-
medlemskapet och den kommande operativa
Schengenanslutningen ställer bedöms behovet av
sjötrafikövervakning och sjösäkerhetstillsyn öka.
Regeringen anser att såväl den nationella som
den internationella samverkan bör hållas på en
fortsatt hög nivå. Regeringen anser härvid att det
är viktigt att samarbetet mellan Kustbevkaningen
och bl.a. Tullverket utvecklas. Samarbetet är
nödvändigt för att säkerställa en effektiv och
ändamålsenlig gränskontroll. Härigenom uppnås
en kunskapsuppbyggnad och
informationshantering som är nödvändig för att
uppnå en effektiv myndighetsutövning liksom en
ökad förmåga till operativ samverkan. Detta är
inte minst viktigt med anledning av behovet att
bekämpa gränsöverskridande brottslighet.
Fiskerikontrollen har sedan Sveriges inträde i
EU successivt förbättrats. Det är väsentligt att
kontrollen även framledes kan bibehållas på
dagens nivå och vidareutvecklas. Arbetet med att
ta fram system och rutiner för att ytterligare
effektivisera fiskerikontrollen till sjöss och i
hamnar och för att uppnå mer kostnadseffektiva
lösningar bör därför fortsatt ges hög prioritet.
Regeringen anser vidare att
sjösäkerhetsarbetet samt ansträngningarna för att
hålla sjöfartens negativa miljöpåverkan på en så
låg nivå som möjligt även fortsättningsvis skall
vara hög.
Slutligen vill regeringen understryka att den
verksamhet som myndigheten bedrivit har haft
sin utgångspunkt i den hittillsvarande
målstrukturen. Redovisningen av verksamheten
och analys av uppnådd måluppfyllelse kommer
därför att behöva vidareutvecklas under de
kommande åren.
Bilaga 1
Sammanfattning av
genomförd verksamhet
inom materielområdet
under 1999
Under 1999 har bland annat följande större materielsystem tillförts
Försvarsmakten.
- Artillerilokaliseringsradar Arthur (pågående),
- Krigsbro 5 (pågående),
- UAV-system av typ Ugglan (slutlevererad),
- Telesystem 9000 (pågående),
- Personlig fältutrustning och materiel för mörkerstrid (pågående),
- Stridsvagn 121 och 122 med stödutrustning (pågående),
- Brobandvagn 971, pansarbandvagn 501(samtliga pågående),
- Stridsfordon 90 med stödutrusning (pågående),
- IRV-sikten till robotsystem 56 (slutlevererad),
- Materiel till marina lednings- och informationssystem (pågående),
- Vinschar samt prototyp till nytt navigationssystem till helikopter 4
(slutlevererad),
- Ubåtar av Gotlandsklass (slutlevererad),
- Lednings- och lagfartyg (slutlevererad),
- Strids- och transportbåtar (pågående),
- Bevakningsbåt (pågående),
- Serieflygplan till FSR 890 med stödutrustning (pågående),
- Utbildningssimulator för flygstridsledare (slutlevererad),
- JAS 39 Gripen flygplan med stödutrustning (pågående),
- Sambandsmateriel, pansarvärnsrobot- och sjuktransportinredning för
SISU-vagnar,
transportsystem omfattande bl.a. containertruck, sidlastare, rangerutrustning
och rullflak till
förband avsedda för internationella insatser (pågående).
Under 1999 har därutöver studie- och utvecklingsverksamhet bedrivits inom bl.a.
följande områden.
- Vägminröjsystem (pågående),
- Krigsbro 6 (pågående),
- Materiel till televapenförband (pågående),
- Splitterskyddat granatkastarsystem Amos (pågående),
- Måldetekterande artillerigranat Bonus (pågående),
- Luftoberoende maskineri till ubåtssytem (pågående),
- Övningsstörsändare till marina ledning- och underhållsförband (slutlevererad),
- Spanings- och eldledningsradar Arte 740 (pågående),
- Korvett av Visbyklass (pågående),
- Torped 62 (pågående),
- Försvarets telenät (FTN) (pågående),
- Informationssystem för operativ och taktisk ledning (pågående).
Under 1999 har Försvarsmakten efter prövning hos regeringen respektive
Regeringskansliet fått
beställa följande materielsystem.
- Utveckling av nytt lätt bärbart pansarskott (NLAW),
- Anskaffning av bärgningsbandvagn till stridsvagn 121/122 (pågående),
- Anskaffning av fjärrstyrd målmateriel,
- Anskaffning av artilleridemonstrator,
- Fortsatt utveckling av luftvärnsrobotsystem 23 Bamse,
- Anskaffning av normlastbilar samt normpersonbilar,
- Anskaffning av två korvetter av Visbyklass inklusive stödutrustning,
- Halvtidmodernisering av korvett av Stockholmklass,
- Fortsatt utveckling av det nordiska ubåtsprojektet (Viking),
- Anskaffning av ett begagnat lagfartyg,
- Halvtidsmodernisering av ubåt av Västergötlandsklass,
- Utveckling av Arte 740 (pågående),
- Anskaffning av svävare,
- Anskaffning av varnar- och motverkanssystem till JAS 39 Gripen (pågående),
- Anskaffning av taktiskt radiosystem till luftstridskrafterna samt studie för
anpassning av
systemet till internationell standard (Taras).
Under första halvåret 2000 har Försvarsmakten efter prövning hos regeringen
respektive
Regeringskansliet fått beställa följande materielsystem.
- Anskaffning av artillerigranat Bonus,
- Anskaffning av luftvärnsrobotsystem 23 Bamse,
- Anskaffning av underrättelse- och eldledningsenhet (UndE 23) till
luftvärnsrobotsystem
77/97 Hawk,
- Anskaffning av tilläggspaket för internationella insatser till stridsfordon 90
(pågående),
- Anskaffning av hjulgående splitterskyddade persontransportfordon (Pasi),
- Halvtidsmodernisering av minröjningsfartyg av Landsortsklass,
- Fortsatt utveckling av luftoberoende maskineri till ubåtssystem,
- Serieanskaffning Arte 740 (pågående),
- Anskaffning av spaningskapsel till JAS 39 Gripen (pågående).
Bilaga 2
Objektsramar
I syfte att förbättra styrning och uppföljning av materielförsörjningen har
regeringen infört
objektsramar för större materielinvesteringar. En objektsram innebär inte en
anslagstilldelning utan är
ett sätt för regeringen att styra och följa upp större materielinvesteringar. En
objektsram skall bestå av
ett väldefinierat materielinnehåll, en ekonomisk ram samt en tidsplan. Dessa tre
komponenter skall
tillsammans utgöra ramen. Det är regeringen som fastställer objektsramen och
beslutar om
anskaffningar inom varje objektsram. Objektsramarna skall årligen redovisas av
Försvarsmakten till
regeringen. Regeringen informerar årligen riksdagen om utvecklingen inom
respektive objektsram.
Nedan lämnas en redogörelse för de nu aktuella materielprojekten som regeringen
beslutat skall styras
och följas upp med objektsramar. Redogörelsen omfattar även regeringens
bedömning av
utvecklingen inom objektsramarna samt resultatbedömning för de objektsramar som
Försvarsmakten
lämnat årsredovisning för.
Försvarsmakten har lämnat årsredovisning för de under 1999 fastställda
objektsramarna JAS 39
Gripen och Arte 740.
Den ekonomiska planeringsramen som redovisas för varje objektsram består av den
verksamhet
som genomförts t.o.m. år 1999 i löpande priser och den verksamhet som avses bli
genomförd fr.o.m.
år 2000 t.o.m. objektsramens sluttidpunkt i 2000 års prisläge. Om inget annat
sägs under respektive
objektsram så skall varje objektsram innehålla:
- reserver,
- Försvarets materielverks omkostnader,
- räntekostnader för förskott till industrin.
JAS 39 Gripen
Objektsramen skall omfatta tiden fr.o.m. år 1997 t.o.m. år 2009.
Den ekonomiska planeringsramen skall uppgå till högst 77 260 miljoner kronor.
Objektsramen skall ha följande materiella innehåll och redovisas av
Försvarsmakten i följande
underenheter:
- utvecklingsarbete JAS 39 B,
- utvecklingsarbete delserie 3,
- anpassningsprogram avionik och sensorer,
- anpassningsprogram flygprestanda,
- anpassningsprogram framtida vapen,
- anskaffning av 110 flygplan JAS 39 A och B i delserie 2,
- anskaffning av 64 flygplan JAS 39 A och B i delserie 3,
- anskaffning av underhållssystem,
- anskaffning av sensor- och motmedelssystem,
- anskaffning av kommunikationsutrustning för delserierna 1, 2 och 3,
- anskaffning av planerings- och utvärderingssystem,
- anskaffning av flygutbildningssystem,
- anskaffning av spaningskapsel,
- anskaffning av ammunition till automatkanon,
- anskaffning av jaktvapen,
- anskaffning av attackvapen,
- vidareutveckling och retromodifiering av flygplan ur delserie 1, 2 och 3,
- vidareutveckling av JAS 39B till JAS 39D,
- ränta på Försvarets materielverks rörelsekapital,
- gemensamma kostnader.
JAS 39 Gripen-systemet anskaffas för att Försvarsmakten skall kunna ha
grundberedskap och
beredskap att på kort sikt kunna möta insatser av fjärrstridsmedel och
begränsade luftrörliga styrkor
samt på medellång sikt kunna utveckla förmåga att möta mer omfattande militära
operationer. Vidare
skall systemet bidra till Försvarsmaktens förmåga att upptäcka och ingripa mot
kränkningar av
territoriet. Systemet är flexibelt genom att i samma flygplantyp uppnå förmåga
att lösa jakt-, attack-
och spaningsuppgifter. Det ersätter äldre system i dessa roller. Systemet skall
utvecklas och successivt
anpassas så att det kan bidraga till Försvarsmaktens förmåga mer än 30 år fram i
tiden.
Resultatbedömning
Försvarsmakten redovisar i huvudsak följande i årsredovisning avseende
objektsram för JAS 39
Gripen.
Till och med den 31 december 1999 har 25 790 miljoner kronor i löpande priser
utbetalats.
Försvarsmakten redovisar för 2001 behov av 5 955 miljoner kronor för beställda
och planerade
leveranser inom objektsram JAS 39 Gripen.
Utvecklingsarbetet för den tvåsitsiga JAS 39 B avslutades i huvudsak i maj 1998.
Under 1999 har
dock kvarstående utvecklingsåtgärder på räddningssystem, luftsystem och radar
genomförts. Enligt en
överenskommelse mellan Försvarets materielverk och industrin skall resterande
delar av dessa åtgärder
vara färdiga senast under 2000.
Vidareutveckling av flygplan ingående i delserie 1, delserie 2 och
utvecklingsarbete för flygplan i
delserie 3 löper väl. Utvecklingsarbetet införs successivt i serieproduktion av
flygplan eller som
modifieringar i levererade flygplan. Alla flygplan kommer att modifieras till en
grundnivå som
säkerställer en rationell och kostnadseffektiv drift. Däremot kommer inte
flygplanen ingående i
delserie 1 och 2 att modifieras till samma status som flygplan i delserie 3.
Försvarsmakten anmäler
vissa ökade kostnader för vidareutvecklingsprogrammen beroende på försenade
delprogram bland
annat systemdator, färgindikator och ny elektronikenhet.
Den första etappen med flygplan ur delserie 2 är slutlevererad och avslutad
under året till ett lägre
pris än riktpriset. Under året har omförhandling avseende beställningen av
delserie 2 och 3
genomförts med industrin för att skapa utrymme för andra prioriterade delsystem
till JAS 39 Gripen.
Detta har medfört att prisformen ändrats till fast kontraktspris för kommande
etapp 2 och 3 av
flygplan inom delserie 2 samt att leveranstakten sänkts från 18 till 17 flygplan
per år för delserie 2 och
från 17 till 16 flygplan per år för delserie 3. Under året har 17 flygplan JAS
39 delserie 2, varav två
tvåsitsiga JAS 39 B, levererats. Totalt har 80 flygplan levererats t.o.m. 31
december 1999. Flygplanen i
delserie 2 beräknas vara slutlevererade under första kvartalet 2003.
Slutleverans av flygplanen i delserie
3 beräknas vara genomförd 2007.
Inom anpassningsprogrammet avionik och sensorer har studier genomförts syftande
till att ta fram
en demonstrator av radar med aktivt elektriskt styrd antenn (AESA). Därutöver
pågår ett
försöksprogram avseende sensorfusion och avancerad programvara inom
telekrigområdet (MIDAS).
Utvecklingen inom anpassningsprogram avionik och sensorer fortgår enligt
planerna. Inom området
anpassning av framtida vapen fortlöper samarbetet med Tyskland, Italien,
Grekland, Norge och
Kanada avseende utveckling av IR-jaktroboten IRIS-T enligt plan.
Grundintegrationsarbetet av
radarjaktrobot Amraam på JAS 39 Gripen har under året slutförts med gott
resultat.
Under året har utveckling och anskaffning av begränsat antal sensor- och
motmedelssystem
beställts. Sensor- och motmedelssystemen i JAS 39 Gripen kommer att till stora
delar vara identiska
med de system som ingår i exportversionen av Gripen. Systemen beräknas levereras
under åren 2004-
2005. Till flygplan i delserie 1 och 2 pågår leverans av taktisk radio. För
delserie 3 planeras anskaffning
av ett nytt kommunikationssystem benämnt Communication Data Link (CDL 39).
Flygplanen i
delserie 1 och 2 kommer successivt att utrustas med samma kommunikationssystem
som flygplanen i
delserie 3.
Leverans av planerings- och utvärderingssystem (PLA/UTA) pågår till samtliga JAS
39 Gripen-
förband. Ett nytt integrerat planerings- och utvärderingssystem kallat Mission
Support System (MSS)
planeras enligt Försvarsmaktens redovisning att på sikt ersätta PLA/UTA. Under
året har Försvarets
materielverk erhållit studieuppdrag för att realisera MSS. De hittills
levererade
flygutbildningssimulatorerna har under 1999 kunnat användas för omskolning av
piloter till JAS 39
Gripen-systemet med gott resultat.
Försvarsmaktens uppfattning är att JAS 39 Gripen-systemet utvecklas enligt den
planerade
inriktningen och har förutsättningar att möta framtida krav. Erfarenheterna
hittills visar att systemet
uppfyller ställda förväntningar och krav. Enligt Försvarsmakten är programmets
tekniska säkerhet god
och förbättras fortlöpande. Det finns dock vissa besvärande tekniska problem som
för närvarande
medför restriktioner i utnyttjandet av flygsystemets fulla kapacitet. Åtgärder
är vidtagna inom
industrin för att komma tillrätta med problemen.
Försvarets materielverks bedömning är att även om vissa problemområden
föreligger kommer den
planerade verksamheten inom JAS-ramen att kunna genomföras.
Regeringens samlade bedömning är att JAS 39 Gripen-systemet fortsätter att
utvecklas enligt den
planerade inriktningen. Erfarenheterna hittills visar att systemet väl uppfyller
ställda krav och
förväntningar. Programmet som helhet bedöms ha uppnått en god ekonomisk och
teknisk säkerhet.
Regeringen bedömer att den fortsatta inriktningen av planeringen medger sådana
utvecklingsmöjligheter att JAS 39 Gripen-systemet kan möta de krav som framtiden
ställer.
Regeringen anser det däremot angeläget att industrin och Försvarets materielverk
snarast vidtar
åtgärder för att successivt komma tillrätta med de problem som innebär
begränsningar i utnyttjandet
av flygsystemet. Regeringen avser särskilt uppmärksamma denna fråga under 2001.
Spanings- och eldledningsradar (Arte 740)
Objektsramen omfattar fortsättningsvis tiden fr.o.m. år 1996 t. o. m. år 2009.
Den ekonomiska
planeringsramen skall uppgå till högst 600 miljoner kronor. Objektsramen skall
ha följande materiella
innehåll och redovisas av Försvarsmakten i följande underenheter:
- studier,
- utvecklingsarbete,
- anskaffning av serieförberedelser och referensanläggning,
- anskaffning av sex anläggningar.
Arte 740 anskaffas för att Försvarsmakten skall kunna ha grundberedskap och
beredskap att på kort
sikt kunna möta kränkningar av vårt territorium samt hot och begränsade insatser
med
fjärrstridsmedel. Systemet skall bidra till att utveckla kustförsvarsförbandens
förmåga såväl vad avser
ytspaning som spaning och invisning mot luftmål. Det ersätter äldre system i
båda dessa roller. Arte
740 kommer att tillgodose kraven på såväl spaning och invisning mot luftmål som
ytspaning och
eldledning mot sjömål. Arte 740 är en bepansrad fordonsmonterad radarstation.
Arte 740 organiseras i
amfibiebrigad och kan utnyttjas över hela landet. Systemet avses bli utnyttjat
för spaning och invisning
mot luftmål, underrättelseeldledning av alla typer av luftvärnsenheter, spaning
mot sjömål, eldledning
mot sjö- och markmål samt förbandsledning.
Resultatbedömning
Försvarsmakten redovisar i huvudsak följande i årsredovisning avseende
objektsram för Arte 740.
Till och med den 31 december 1999 har 28 miljoner kronor i löpande priser
utbetalats.
Försvarsmakten redovisar för 2001 behov av 134 miljoner kronor för beställda och
planerade
leveranser inom objektsram Arte 740.
Under året har studier, utvecklingsarbete samt prov och försök med
prototypfordon genomförts.
Därutöver har studier av underrättelseenhet 23 genomförts. Försvarsmaktens
uppfattning är att Arte
740 systemet utvecklas enligt planerad inriktning.
Regeringens samlade bedömning är att genomförd studiefas av Arte 740 samt
pågående prov och
försök med prototypfordonet visar att systemet utvecklas enligt den planerade
inriktningen.
Programmet som helhet bedöms ha en god ekonomisk och teknisk säkerhet.
Erfarenheterna visar att
systemet kommer att uppfylla ställda krav.
Stridsvagn 121/122 Leopard
Objektsramen skall omfatta tiden fr.o.m. år 1994 t.o.m. år 2008. Den ekonomiska
planeringsramen
skall uppgå till högst 11 261 miljoner kronor. Objektsramen skall ha följande
materiella innehåll och
redovisas av Försvarsmakten i följande underenheter:
- anskaffning och modifiering av 160 stridsvagnar av typmodell 121 inklusive
simulatorer m.m,
- anskaffning av 120 stridsvagnar av typmodell 122 inklusive ledningssystem,
simulatorer m.m,
- anskaffning av systemmateriel,
- anskaffning av 10 bärgningsvagnar av typmodell 120,
- anskaffning av minröjningsutrustning,
- anskaffning av minskydd för internationella insatser.
Stridsvagnssystemet anskaffas för att Försvarsmakten skall ha beredskap att på
kort sikt kunna
möta insatser av begränsade luftrörliga insatsstyrkor och på medellång sikt möta
mer omfattande
militära landoperationer. Systemet är väsentligt för förbättring av
markstridskrafternas mekanisering
och förmåga till eldkraft, skydd och rörlighet vid insatser i denna operativa
förmåga.
Till och med den 31 december 1999 har 5 144 miljoner kronor i löpande priser
utbetalats.
Försvarsmakten redovisar för 2001 behov av 1 767 miljoner kronor för beställda
och planerade
leveranser inom objektsramen.
Regeringens bedömning är att systemet utvecklas enligt den planerade
inriktningen. Programmet
som helhet bedöms ha uppnått en god ekonomisk och teknisk säkerhet. Till och med
den 1 september
2000 har samtliga 160 stridsvagnar av modell 121 och 80 stridsvagnar av modell
122 levererats till
Försvarsmakten. Erfarenheterna hittills visar att stridsvagnssystemet kommer att
uppfylla ställda krav.
Måldetekterande artillerigranat (Bonus)
Objektsramen skall omfatta tiden fr.o.m. år 1994 t.o.m. år 2006. Den ekonomiska
planeringsramen
skall uppgå till högst 1 215 miljoner kronor. Objektsramen skall ha följande
materiella innehåll och
redovisas av Försvarsmakten i följande underenheter:
- utvecklingsarbete,
- anskaffning av serieförberedelser,
- anskaffning av granater.
Den måldetekterande artillerigranaten Bonus anskaffas för att utveckla
Försvarsmaktens förmåga
att möta insatser av begränsade luftrörliga insatsstyrkor. Systemet innebär en
väsentlig höjning av
markstridskrafternas förmåga att med indirekt eld från artilleripjäser bekämpa
stridsfordon på långa
avstånd och kompletterar därmed våra direktriktade pansarvärnssystem.
Utvecklingen startade 1990
och sker sedan 1993 gemensamt med Frankrike.
Till och med den 31 december 1999 har 443 miljoner kronor i löpande priser
utbetalats.
Försvarsmakten redovisar för 2001 behov av 46 miljoner kronor för beställda och
planerade leveranser
inom objektsramen.
Regeringens bedömning är att utvecklingsfasen av systemet utvisat att
granatsystemet uppfyller
ställda krav. Samarbetet med Frankrike utvecklas väl.
Stridsfordon 90
Objektsramen skall omfatta tiden fr.o.m. år 1994 t.o.m. år 2007. Den ekonomiska
planeringsramen
skall uppgå till högst 11 818 miljoner kronor. Objektsramen skall ha följande
materiella innehåll och
redovisas av Försvarsmakten i följande underenheter:
- anskaffning av 509 stridsfordon typmodell 90 i olika versioner inklusive
systemmateriel m.m.,
- anskaffning av utbildningsmateriel,
- integrering av robot 55 och robot 56,
- modifiering av luftvärnskanon vagn 90 och stridsledningsvagn 90,
- anskaffning av minröjningsutrustning,
- anskaffning av tilläggsskydd för vagnar avsedda för internationell verksamhet.
Stridsfordon 90 anskaffas för att Försvarsmakten skall kunna ha beredskap att på
kort sikt möta
insatser av begränsade luftrörliga insatsstyrkor. Systemet medför i grundversion
ökad förmåga till
transport och strid för infanteriförband. Därutöver finns versioner med
speciella komponenter och
beväpning för främst ledning, indirekt eld och luftvärn.
Till och med 31 december 1999 har 6 450 miljoner kronor i löpande priser
utbetalats.
Försvarsmakten redovisar för 2001 behov av 1 467 miljoner kronor för beställda
och planerade
leveranser inom objektsramen.
Regeringens bedömning är att systemet utvecklats enligt den planerade
inriktningen. Programmet
som helhet bedöms ha uppnått en god ekonomisk och teknisk säkerhet.
Erfarenheterna hittills visar
att stridsfordonssystemet väl uppfyller ställda krav.
Splitterskyddad 120 mm granatkastare (Amos)
Objektsramen skall omfatta tiden fr.o.m. år 1998 t.o.m. år 2008. Den ekonomiska
planeringsramen
skall uppgå till högst 1 618 miljoner kronor. Objektsramen skall ha följande
materiella innehåll och
redovisas av Försvarsmakten i följande underenheter:
- studier och utveckling,
- anskaffning av 44 bandgående pansarvagnar för granatkastare,
- anskaffning av 24 granatkastartorn för hjulgående splitterskyddade fordon,
- anskaffning av reservdelar,
- anskaffning av utbytesenheter,
- anskaffning av dokumentation,
- anskaffning av maskeringssystem,
- anskaffning av utbildningsanordningar.
Splitterskyddad granatkastare anskaffas för att utveckla Försvarsmaktens förmåga
att möta insatser
av begränsade luftrörliga insatsstyrkor. Systemet medför förmåga till indirekt
eld från ett fordon som
har både splitterskydd och högre rörlighet när den ersätter dagens 12 cm
granat-kastare. Som
granatkastarfordon kommer de bandgående stridsfordon 90 att användas för de
förband som har dessa
och hjulgående splitterskyddade fordon anskaffas för övriga förband.
Till och med den 31 december 1999 har 0,7 miljoner kronor i löpande priser
miljoner kronor
utbetalats. Försvarsmakten redovisar för 2001 behov av 20 miljoner kronor för
beställda och planerade
leveranser inom objektsramen.
Regeringens bedömning är att utvecklingsfasen av systemet hittills utvisat att
systemet uppfyller
ställda krav.
Korvett av Visbyklass
Objektsramen skall omfatta tiden fr.o.m. år 1995 t.o.m. år 2009. Den ekonomiska
planeringsramen
skall uppgå till högst 8 374 miljoner kronor. Objektsramen skall ha följande
materiella innehåll och
redovisas av Försvarsmakten i följande underenheter:
- studier, projektering och utveckling av ytstridsfartyg,
- utveckling och projektering av ubåtsjaktraketer,
- anskaffning av sex fartyg,
- anskaffning av sambandsintegration,
- anskaffning av referensanläggning,
- anskaffning av motmedel,
- anskaffning av utbildningsanläggning,
- anskaffning av kastarsystem,
- anskaffning av övrig vapenmateriel,
- anskaffning av bas- och underhållssystem,
- anskaffning av reservdelar,
- anskaffning av minjaktsmateriel till fartyg 1-4,
- anskaffning av minjaktsmateriel till fartyg 5-6,
- anskaffning av ubåtsjaktraketer,
- anskaffning av integrering av robotsystem 15 MK II till ledningssystemet,
- vidareutveckling av hangar för lätt helikopter på fartyg 1-4,
- vidareutveckling av IR sensorer till fartyg 1-4,
- vidareutveckling av utrustning för kommunikationsspaningsfartyg 1-4,
- vidareutveckling av simulator.
Korvetter av Visbyklass anskaffas för att utveckla Försvarsmaktens förmåga att i
grund-beredskap
upptäcka och ingripa mot kränkningar av territoriet. Systemet har flexibilitet
att i svår elektronisk
miljö genomföra uppgifterna ubåtsjakt, minröjning och sjömålsbekämpning samt kan
utföra spanings-
, bevaknings- och övervakningsuppgifter i samtliga konfliktnivåer.
Till och med den 31 december 1999 har 552 miljoner kronor i löpande priser
utbetalats.
Försvarsmakten redovisar för 2001 behov av 994 miljoner kronor för beställda och
planerade
leveranser inom objektsramen.
Regeringens bedömning är att utvecklingsfasen av systemet hittills utvisat att
systemet uppfyller
ställda krav. Första fartyget bedöms kunna levereras 2001.
Torpeder
Objektsramen skall omfatta tiden fr.o.m. år 1993 t.o.m. år 2005. Den ekonomiska
planeringsramen
skall uppgå till högst 1 279 miljoner kronor. Objektsramen skall ha följande
materiella innehåll och
redovisas av Försvarsmakten i följande underenheter:
- utveckling av torped 62,
- anskaffning av torped 62,
- anskaffning av systemmateriel för torped 62,
- anskaffning av aktiv målsökare för torped 62,
- anskaffning av bärgningssystem för torpeder,
- vidareutveckling av torped 45,
- vidareutveckling av zonrör till tunga och lätta torpeder.
Torpeder anskaffas för att utveckla Försvarsmaktens förmåga att ingripa mot
kränkningar av
territoriet genom förmåga att från ubåtar och ytstridsfartyg bekämpa sjömål.
Till och med den 31 december 1999 har 433 miljoner kronor i löpande priser
utbetalats.
Försvarsmakten redovisar för 2001 behov av 151 miljoner kronor för beställda och
planerade
leveranser inom objektsramen.
Regeringens bedömning är att utveckling och påbörjad anskaffning av torped 62
hittills utvisat att
torpedsystemet kommer att uppfylla ställda krav. De första tunga torpederna
levereras 2000.
Flygburet radarsystem (FSR 890)
Objektsramen skall omfatta tiden fr.o.m. år 1985 t.o.m. år 2005. Den ekonomiska
planeringsramen
skall uppgå till högst 3 305 miljoner kronor. Objektsramen skall ha följande
materiella innehåll och
redovisas av Försvarsmakten i följande underenheter:
- utveckling av radarsystem,
- anskaffning av sex radarsystem,
- integration och verifiering,
- utprovning,
- anskaffning av sex flygplan typmodell Saab 340,
- anskaffning av underhållssystem.
FSR 890 anskaffas för att Försvarsmakten i grundberedskap skall ha förmåga att
snabbt kunna öka
förmågan att upptäcka, analysera och ingripa mot kränkningar av territoriet samt
för att möta insatser
med fjärrstridsmedel. Systemet medför väsentlig höjning av förmågan att samla
stridsledningsresurser
vid taktiskt och operativt viktiga situationer och med förbättringar därutöver
vad avser
låghöjdstäckning och förmåga att upptäcka små mål. Det ersätter äldre system i
flera roller och skall
utgöra en integrerad del av luft- och sjöbevakningen i fred och i krig.
Till och med den 31 december 1999 har 2 668 miljoner kronor i löpande priser
utbetalats.
Försvarsmakten redovisar för budgetåret 2001 behov av 107 miljoner kronor för
beställda och
planerade leveranser inom objektsramen.
Regeringens bedömning är att det flygburna radarspaningssystemet uppfyller
ställda krav.
Programmet som helhet bedöms ha uppnått en god ekonomisk och teknisk säkerhet.
Försvarsmaktens IT-system
Objektsramen för IT system skall omfatta tiden fr.o.m. år 2000 t.o.m. år 2004.
Den ekonomiska
planeringsramen skall för den verksamhet som avses bli genomförd fr.o.m. år 2000
t.o.m. år 2004
totalt uppgå till 1 104 miljoner kronor. Anskaffningen skall redovisas av
Försvarsmakten efter samråd
med Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) i följande underenheter:
- utveckling av systemarkitektur, systemdesign och demonstratorer för framtida
ledningssystem,
- utveckling av system för att redovisa krigsförband,
- vidareutveckling av operativa och taktiska informationssystem,
- anskaffning av mjukvarusystem för att sammanhålla gränssnitt mellan
operativsystem,
kommunikationssystem och funktionssystem.
Generellt gäller för materielanskaffning inom Försvarsmakten att IT-system i
ökande grad utgör
väsentliga delar i materielsystemen. I ramen ingår inte informationsteknik som
utgör integrerade delar
i materielsystem såsom kommunikation, stridsteknisk ledning och programvaror i
vapensystem.
Försvarsmakten redovisar för budgetåret 2001 behov av 214 miljoner kronor för
beställda och
planerade leveranser inom objektsramen.
Regeringen bedömer att objektsramen för IT-system medför förbättrad möjlighet
att styra, följa
upp och vid behov förändra pågående utveckling och anskaffning verksamheten inom
ramen.
Bilaga 3
Förkortningar
Förkortningar och benämningar
Följande förkortningar och benämningar av internationella truppinsatser,
övningar och samarbetsorgan
samt militära vapensystem m.m. används i Försvarsdepartementets del av
Budgetproposition för 2001.
Principer för förkortningar:
Om förkortningen uttalas bokstav för bokstav används versaler (PFF). Det samma
gäller för
förkortningar som uttalas som ett ord och som har en eller två stavelser (PLIS).
I de fall förkortningen uttalas som ett ord och har tre eller fler stavelser
används versal
begynnelsebokstav (Minurso). Under förutsättning att förkortningen är allmänt
känd kan denna
princip även användas för förkortningar med två stavelser och som uttalas som
ett ord (Nato).
Inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde är förkortningarna på
internationella övningar
och insatser samt vapensystem att betrakta som allmänt kända. Därför skrivs
sådana förkortningar
med versal begynnelsebokstav även om de endast har två stavelser (Baltbat).
Förkortningar och benämningar
Förkortningar och benämningar
Förklaring
ACPH
EU:s rådgivande kommitté för insatser mot utsläpp av olja och andra skadliga
ämnen till sjöss.
AJS 37
Attack, Jakt- och Spaningsflygplan 37 Viggen.
Amos
Splitterskyddad granatkastare som ger möjlighet till indirekt eld från fordon.
ARTE 740
Spanings- och eldledningsradar.
Baltbat
Baltic Battalion . En sambaltisk fredsbevarande bataljon för internationella
insatser. Verksamheten stöds
av Sverige
Baltdefcol
Baltic Defence College . En sambaltisk försvarshögskola. Första kursen
påbörjades i augusti 1999.
Verksamheten stöds av Sverige
Baltron
Baltic Naval Squadron . En sambaltisk marin styrka i första hand bestående av
förband med
minröjningsförmåga. Verksamheten stöds av Sverige
Bamse
Allväders luftvärnsrobotsystem med medellång räckvidd.
Bonus
Måldetekterande artillerigranat som ger möjlighet att med indirekt eld bekämpa
stridsfordon på långa
avstånd.
BSL4
Bio Safety Level 4 .
CB
Civilbefälhavaren.
CFF
Centralförbundet Folk och Försvar.
Cimic
Civil Military Cooperation . Civil och militär samverkan
DGA
Digital gruppantenn.
EAPC
Euro Atlantic Partnership Council . EAPC utgör ett ramverk i politiska och
säkerhetsrelaterade frågor för
Partnerskap för fred-samarbetet mellan Nato- och partnerländerna
EAPR
Euro-Atlantiska Partnerskapsrådet . EAPR utgör en ram för Partnerskap för
fred-samarbetet och är ett
forum för konsultationer mellan Nato - och partnerländerna
Elvira
Effektiv Ledning från Vision till Realitet . Tekniskt ledningssystem för det
civila försvaret
EREA
European Research Establishments in Aeronautics . Forum för samverkan mellan
europeiska
forskningsinstitut med målsättning att stärka teknologibasen för den europeiska
flygindustrin
FFA
Flygtekniska Försöksanstalten.
Find-gruppen
Försvarsindustrigruppen.
FM
Försvarsmakten.
FOA
Försvarets Forskningsanstalt.
FRA
Försvarets Radioanstalt.
FSR-890
Flygburet Spaningsradarsystem.
FTN
Försvarets Telenät.
Garteur
Group for Aeronautical Research and Technology in Europe . Forum för samarbete
på regeringsnivå mellan
Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Nederländerna, Spanien och Sverige med
målsättning att stärka
samarbetet inom flygteknisk forskning
GICHD
Geneva International Centre for Humanitarian Demining . Internationellt
minröjningscenter
GSM
Digital mobiltelefoni.
HNS
Hazardous and Noxious Substances . Skadliga och giftiga ämnen
IEA
International Energy Agency . Internationellt samarbete inom energiområdet där
de flesta OECD-länderna
deltar
IEP
International Energy Programme Internationellt energiprogram förvaltat av IEA
IKFN
Ingripande vid Kränkningar av Sveriges territorium i Fred och Neutralitet.
IMO
International Maritime Organisation . FN:s sjöfartsorgan
ISO 14001
Internationell kvalitetssäkerhetsnorm för varor och tjänster.
ITEP
International Test and Evaluation Program . Internationellt program för utbyte
och samarbete inom
området för ammunition och minröjningsutrustning
JA 37
Jakt- och Attackflygplan 37 Viggen.
JAS 39
Jakt-, Attack- och Spaningsflygplan 39 Gripen.
JAS 39B
Jakt-, Attack- och Spaningsflygplan 39 Gripen. Tvåsitsig version
KFOR
Kosovo Force . Natoledd multinationell fredsstyrka i Kosovo
KUB-projektet
Kommunens Beredskap . Modell för statens stöd till kommunerna
NBC-beredskap
Beredskap för försvar mot anfall med nukleära, biologiska och kemiska vapen.
NBC-vapen
Nukleära, biologiska och kemiska vapen.
NLAW
New Light Anti-tank Weapon. Bärbart, takslående pansarvärnsvapen
NUTEK
Närings- och Teknikutvecklingsverket.
OHR
The Office of the High Representative .
OPCW
Organization for the Prohibition of Chemical Weapons .
OPIL
Operativ Insatsledning.
OPRC
Internationell konvention om beredskap för, insatser och samarbete vid
föroreningar genom olja.
OSSE
Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa .
PARP
Planning and Review Process . Partnerskap för fred-ländernas
försvarsplaneringsprocess för krishantering
och interoperabilitet
PFF
Partnerskap För Fred . Forum för samarbete mellan Nato-medlemmar och vissa icke
Nato-medlemmar
PLIS
Totalförsvarets Pliktverks Informationssystem.
PSN
PfP Simulation Network . Datorstödd ledningsövning med simulerade förband.
Genomfördes vid Nato:s
toppmöte i Washington 1999
PTS
Post och Telestyrelsen.
RIB
Räddningsverkets Informationsbank.
RRV
Riksrevisionsverket.
SACO
Sveriges Akademikers Centralorganisation.
SAF
Svenska Arbetsgivareföreningen.
Sam Marin
Nationell marin övning.
SAR
Search and Rescue.
Sead
Signalsökande robot.
SFOR
Stabilization Force . Natoledd multinationell fredsstyrka i Bosnien-Hercegovina
SGI
Sveriges Geologiska Institut.
SGU
Sveriges Geologiska Undersökningar.
SJ
Statens Järnvägar.
Sjö V
Sjöfartsverket.
SK 60
Skolflygplan 60.
SMHI
Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut.
Sothern Cross
Nationell övning med inriktning på internationell verksamhet. Armé-, marin -,
flyg- och helikopterförband
samt civila myndigheter i Blekinge deltog
Styrelsen för psykologiskt försvar
Styrelsen för Psykologiskt Försvar.
SRK
Svenska Röda Korset.
SSI
Statens Strålskyddsinstitut.
Stril C
Stridsledningscentral.
Stril S
Stridslednings- och luftbevakningsskolan.
SWEDEC
Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum.
SWEDINT
Swedish International command . Sveriges internationella kommando
Swerap
Swedish rapid reaction force . Den svenska snabbinsatsstyrkan för
internationella truppinsatser
SÄI
Sprängämnesinspektionen.
TARAS
Taktiskt Radiosystem.
TP 84
Transportflygplan Hercules.
TPV
Totalförsvarets Pliktverk.
TS 9000
Telesystem 9000.
UAV-system
Unmanned Aerial Vehicle . Obemannad luftfarkost
UNACC
United Nations Air Coordination Centre .
UNESCO
United Nations Educational, Scientific And Cultural Organisation . FN:s organ
för utbildning, forskning,
kultur och kommunikation
UNHCR
United Nations High Commissioner for Refuges FN:s flyktingorgan
Unifil
United Nations Interim Force in Lebanon . FN:s fredsbevarande styrka i Libanon
Unpredep
United Nations Preventive Deployment Force . FN:s preventiva mission i f.d
jugoslaviska republiken
Makedonien
WEAG
Western European Armaments Group . Västeropeiska försvarsmaterielgruppen
WEAO
Western European Armaments Organisation .
ÖCB
Överstyrelsen för Civil Beredskap.
ö-drift
Fortsatt drift av elsystemet i separata delsystem i händelse av att stamnätet
sätts ur funktion.
Östersjömiljarden
En av riksdagen 1996 beslutad satsning för att stärka samarbete och utveckling
i Östersjöområdet.
Bilaga 4
Nya anslagsbeteckningar
Nya anslagsbeteckningar
Av tabellen nedan framgår beteckningar på anslagen 2000 och 2001. Syftet med
tabellen är att
underlätta övergången till de nya beteckningar som följer av att politikområden
införts.
Anslagsbeteckningar 2000 och 2001
Nummer
2000
Nummer
2001
Anslagets namn
Försvarspolitik
A1
6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m.
A2
6:2
Fredsfrämjande truppinsatser
A3
6:3
Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling
B1
6:4
Funktionen Civil ledning
B2
6:5
Funktionen Försörjning med industrivaror
B3
6:6
Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst
B4
6:7
Funktionen Psykologiskt försvar
B5
6:8
Funktionen Ordning och säkerhet
B6
6:9
Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.
B7
6:10
Funktionen Telekommunikationer m.m.
B8
6:11
Funktionen Postbefordran
B9
6:12
Funktionen Transporter
B10
6:13
Funktionen Energiförsörjning
D1
6:14
Totalförsvarets pliktverk
D2
6:15
Försvarshögskolan
D3
6:16
Försvarets radioanstalt
D4 och D5
6:17
Totalförsvarets forskningsinstitut
D6
6:18
Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret
C2
6:19
Nämnder m.m.
Skydd mot olyckor
C1
7:1
Kustbevakningen
C3
7:2
Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra
naturolyckor m.m.
C4
7:3
Statens räddningsverk: Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.
C5
7:4
Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor
C6
7:5
Brandfarliga och explosiva varor
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
2
13
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
98
97
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
112
113
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
122
123
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
130
131
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
136
137
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
PROP. 2000/2001:1 UTGIFTSOMRÅDE 6
138
139