Regeringens proposition 2012/13:1

miska åtaganden som följer av EU- budgeten för budgetåret 2013 (avsnitt 3),

utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen enligt följande uppställning:

2.1Omfattning

Utgifterna inom utgiftsområde 27 utgörs av Sveriges betalningar till Europeiska kommissionen avseende EU-budgeten.

Europeiska unionens allmänna budget upprättas med stöd av artikel 310 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF- fördraget) inom en flerårig budgetram för perioden 2007–2013. EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera, varför det är utgiftsnivån som styr behovet av inkomster. Eftersom merparten av EU-budgetens inkomster utgörs av avgifter från medlemsländerna styr EU-budgetens utgiftsnivå i stor utsträckning utgiftsnivån inom utgiftsområde 27. Avgifterna från medlemsländerna benämns egna medel och regleras, enligt artikel 311 i EUF-fördraget, av rådets beslut nr 436/2007/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska unionens egna medel (egna medelsbeslutet). Europeiska kommissionens uttag av egna medel är begränsat till högst 1,24 procent av EU:s bruttonationalinkomst (BNI). Det finns tre typer av egna medel:

-traditionella egna medel: inkomster från den gemensamma tulltaxan och sockeravgifter inom den gemensamma jordbrukspolitiken,

-en mervärdesskattebaserad avgift och

-en avgift baserad på medlemsländernas

BNI.

I regelverket för egna medel finns dessutom ett antal särskilda bestämmelser och begränsningsregler. Tre av dessa har betydande konsekvenser för den svenska EU-avgiften.

För det första finns en särskild budgetreduktion för Storbritannien. Reduktionen finansieras av övriga medlemsländer, varför Sveriges andel av finansieringen utgör en särskild del av Sveriges EU-avgift. Sverige har dock, tillsammans med Österrike, Tyskland och Nederländerna, ett särskilt undantag och får en reduktion på 75 procent av den ordinarie finansieringsandelen. Detta undantag finansieras av övriga medlemsländer, exklusive Storbritannien.

För det andra har Sverige (och Nederländerna) för åren 2007–2013 en särskild reduktion av den BNI-baserade avgiften. Sveriges reduktion uppgår till 150 miljoner euro per år i 2004 års priser.

För det tredje har vissa medlemsländer för åren 2007–2013 en nedsatt mervärdesskattebaserad avgift. Sveriges mervärdesskattebaserade avgift motsvarar 0,1 procent av mervärdesskattebasen1, vilket innebär en nedsättning om 0,2 procentenheter jämfört med ordinarie uttag på 0,3 procent av mervärdesskattebasen.

1 Den nationella skattebasen korrigeras för avvikelser från och variationer inom EU:s sjätte mervärdesskattedirektiv så att en enhetlig skattesats erhålls.

2.2Utgiftsutveckling

I tabell 2.1 redovisas utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 27. För 2011 uppgick utfallet till 30 596 miljoner kronor (se avsnitt 2.4.2 för en mer detaljerad beskrivning). För budgetåret 2012 beräknas utgifterna bli 1,0 miljarder kronor högre än vad som budgeterats. Det beror framförallt på retroaktiva justeringar för Storbritanniens budgetreduktion avseende åren 2008–2011. Vidare har beräkningarna ändrats till följd av reviderad prognos av egna medel.

För 2013 beräknas utgifterna uppgå till 33 494 miljoner kronor. År 2013 är det sista året i den gällande budgetramen. Avgiften för åren därefter är beroende av resultatet av den nu pågående förhandlingen av budgetramen för 2014– 2020. Kommissionen presenterade den 29 juni 2011 ett förslag till ny flerårig budgetram för 2014–2020. Den 7 juli 2012 presenterade kommissionen en uppdatering av förslaget. Utgiftsprognosen för 2014, 2015 och 2016 baseras på 95 procent av kommissionens förslag till betalningsanslag för perioden. Prognosen baseras också på ett oförändrat inkomstsystem och att Sverige får behålla de rabatter som finns i dag.

2.3Mål

Riksdagen har beslutat ett mål för den svenska budgetpolitiken i EU (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67). Enligt beslutet ska Sverige verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU samt för att belastningen på statsbudgeten ska hanteras i linje med de principer för finansiering av EU-medlemskapet som riksdagen har fastslagit. Målet innebär även att Sverige ska verka för en kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel.

2.4Resultatredovisning

2.4.1Utfall för EU-budgeten 2011

Utgifterna på EU-budgeten delas in i betalningsbemyndiganden (betalningar) och åtagandebemyndiganden (åtaganden). Ett åtagande som görs i EU-budgeten kan leda till betalningar såväl det aktuella budgetåret som kommande år, medan betalningarna motsvarar faktiska utgifter.

Regeringen bemyndigades att ikläda staten högst det utgiftsåtagande som följer av den fastställda EU-budgeten för 2011 avseende åtagandebemyndiganden. Åtagandena uppgick 2011 till totalt 144 572 miljoner euro. Åtagandena resulterade i betalningar om 62 836 miljoner euro Därutöver gjordes under 2011 betalningar avseende åtaganden gjorda före 2011 om totalt 66 559 miljoner euro. Vid utgången av 2011 fanns sammanlagt kvarvarande utestående åtaganden på totalt 207 443 miljoner euro.

2.4.2Utfall för Sveriges avgift till EU 2011

Utfallet för den svenska EU-avgiften 2011 blev 30 596 miljoner kronor, vilket är 41 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget.

Tabell 2.2 Anslagna medel samt utfall för 2011

Miljoner kronor

År 2011 uppgick värdet av Sveriges särskilda reduktioner till 5 501 miljoner kronor (se tabell 2.3).

Tabell 2.3 Värdet av Sveriges budgetreduktioner 2011

Miljoner kronor

2.4.3EU-budgeten för 2012

Europaparlamentet fastställde den 30 november 2011 EU:s årsbudget för 2012. Den beslutade totala årsbudgeten för 2012 uppgår till 147,2 miljarder euro i åtagandeanslag och 129,1 miljarder euro i betalningsanslag. Det motsvarar en ökning på ca två procent i förhållande till budgeten för 2011, vilket innebär en något lägre ökningstakt än som var väntat.

2.4.4Analys och slutsatser

Utfallet för EU-budgeten 2011 innebar att betalningarna ökade i förhållande till 2010. Be- talningarna var drygt 5 miljarder euro högre än 2010.

Den totala implementeringen av åtaganden för 2011 uppgick till 99,7 procent av den budgeterade nivån, vilket är i nivå med 2010. Implementeringen av betalningar uppgick till 99,2 procent av de budgeterade medlen, vilket är en ökning jämfört med 2010 då implementeringen uppgick till 97,7 procent. Överskottet av betalningar efter överföringar från 2010 minskade något och uppgick till 1,5 miljarder euro. Det innebär dock att problemen med överbudgetering kvarstår.

Nivån på den beslutade budgeten för 2012 är något lägre än kommissionens förslag som innebar en åtagandenivå på 147,4 miljarder euro och en betalningsnivå på 132,7 miljarder euro. Detta bedöms som acceptabelt. Med hänsyn tagen till den nivå på betalningar som beslutades finns det risk för ändringsbudgetar under 2012.

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 27

Sammanfattningsvis bedöms resultaten inom området ligga i linje med målet för Sveriges budgetpolitik i EU. Det finns dock skäl för regeringen att även fortsättningsvis driva en restriktiv linje och försöka minska överbudgeteringen.

2.5Revisionens iakttagelser

De underlag som ligger till grund för Sveriges betalningar av medlemsavgiften till EU granskas av Riksrevisionen i samband med granskningen av myndigheternas årsredovisningar och årsredovisningen för staten. Riksrevisionens granskning för 2011 har inte föranlett några iakttagelser gällande medlemsavgiften.

Resultatet från den årliga granskning som Eu- ropeiska revisionsrätten gör finns ännu inte tillgängligt för 2011. En redogörelse för revisionsrättens iakttagelser avseende 2010 finns i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2011 (skr. 2011/12:101 s. 262).

2.6Politikens inriktning

Den svenska EU-budgetpolitikens grundläggande mål ligger fast. Regeringen avser att verka för en reformering och modernisering av utgiftssidan med omprioriteringar mellan utgiftsrubrikerna och en minskning av den totala ugiftsvolymen. I den mån tillräckliga reformer inte uppnås på EU-budgetens utgiftssida, krävs även fortsättningsvis korrigeringar, rabatter etc. på inkomstsidan.

Europeiska kommissionen presenterade den 7 juli 2012 en uppdatering av tidigare lämnat förslag till ny flerårig budgetram för 2014–2020. I förhållande till tidigare förslag har budgetramen utökats till följd av utvidgningen med Kroatien. Sammantaget innebär kommissionens förslag en kraftig ökning av utgifterna jämfört med innevarande budgetram. Nya satsningar görs samtidigt som nedprioriteringar uteblir. Jämfört med budgetramen för 2007–2013 ökar åtagandena med ca åtta procent.

Kommissionens förslag innebär vidare att nuvarande rabattarrangemang avskaffas och ersätts av ett system med klumpsummerabatter för Sverige, Nederländerna, Tyskland och Storbritannien. För Sverige innebär det att värdet av nuvarande rabatter minskar med ca fyra miljarder kronor per år.

PROP. 2012/13:1 UTGIFTSOMRÅDE 27

Kommissionens förslag innebär att Sveriges avgift till EU ökar med ca 10 miljarder kronor per år. Detta anser regeringen är oroväckande. Regeringen motsätter sig en ökad avgift. Det är viktigt att värdet på befintliga rabatter kvarstår och om kommissions förslag till åtagandenivå kvarstår kommer regeringen kräva ökade rabatter för att säkerställa en oförändrad avgift.

Regeringen är vidare kritisk till kommissionens förslag att lägga flera instrument som finansieras av medlemsstaterna utanför budgetramens utgiftstak. Det strider mot sunda budgeteringsprinciper och försämrar budgetens överskådlighet.

Europiska rådet väntas under hösten 2012 behandla den fleråriga budgetramen. Effektivitet och återhållsamhet utgör viktiga element för Sverige i den fortsatta behandlingen av budgetramen. Vägledande för Sverige är principerna om subsidiaritet, europeiskt mervärde, proportionalitet och sund ekonomisk förvaltning.

Vad gäller EU:s årsbudget innebär kommissionens budgetförslag för 2013 en ökning med två procent för åtaganden och en ökning med knappt sju procent för betalningar i förhållande till budgeten för 2012. Den högre nivån för betalningar förklaras främst av ökningar inom budgeten för forskning och innovation och inom sammanhållningspolitiken. Ökningen förklaras också av att det är sista året inom nuvarande budgetram och således många åtaganden som faller ut till betalning.

För regeringen är restriktivitet en utgångspunkt för den fortsatta behandlingen av budgetförslaget för 2013. Detta innebär bl.a. att betalningsanslagen bör läggas på rimliga nivåer och att tillräckliga marginaler upprätthålls mellan budgeten och taken i den fleråriga budgetramen.

2.7Budgetförslag

2.7.11:1 Avgiften till Europeiska unionen

Tabell 2.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

1Inklusive tilläggsbudget till statsbudgeten 2012 (prop. 2011/12:99, bet. 2011/12:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Anslaget används för betalning av Sveriges avgift till Europeiska unionens allmänna budget. An- slaget får även användas för att finansiera eventuella krav från Europeiska kommissionen på dröjsmålsränta på grund av försenade inbetalningar av egna medel.

Sveriges avgift till EU-budgeten beräknas för 2013 uppgå till 33 494 miljoner kronor vilket är ca 1,1 miljarder kronor högre än beräkningen i 2012 års ekonomiska vårproposition. Förändringen beror framförallt på kommissionens förslag till årsbudget för 2013 men även på nya makroekonomiska antaganden. Inom ramen för den kommande forsknings- och innovationspropositionen gör regeringen ett antal satsningar på viktig forskningsinfrastruktur. ITER är en internationellt finansierad anläggning i Frankrike för forskning kring fusion. Projektet finansieras till största delen över EU-budgeten. Kostnaderna för projektet har ökat över budgeterade medel och kommer leda till ökade utgifter på EU-budgeten och därmed till en ökad EU-avgift för Sverige under 2013. För att finansiera detta föreslår regeringen att anslaget ökas med 230 miljoner kronor för 2013.

Den svenska EU-avgiften består av sex delposter. Prognosen för EU-avgiften består därför av beräknat utfall för respektive delpost (se tabell 2.5).

Inkomster från den gemensamma tulltaxan utgör egna medel för Europeiska unionen och betalas in efter faktisk uppbörd. Medlemsländerna får behålla 25 procent av uppbörden för att täcka sina administrativa kostnader. Beloppen i tabell 2.5 avser inbetalningarna till Europeiska kommissionen, dvs. efter avdrag för administrativa kostnader. Tulluppbörden redovisas under

inkomsttitel 1511 Tullmedel. Regeringen beräknar att tullavgiften för 2013 kommer att uppgå till 4 912 miljoner kronor.

Avgifterna på sockerproduktion tas ut i enlighet med den gemensamma jordbrukspolitiken och betalas enligt faktisk uppbörd. Medlemsländerna får behålla 25 procent av uppbörden för att täcka sina administrativa kostnader. Uppbörden av dessa avgifter redovisas mot inkomsttitel 1512 Sockeravgifter. Regeringen beräknar att sockeravgifterna för 2013 kommer att uppgå till 23 miljoner kronor.

Den mervärdesskattebaserade avgiften beräknas som en andel av medlemslandets mervärdes-

skattebas. Sverige betalar en mervärdesskattebaserad avgift på 0,1 procent av mervärdesskattebasen. Den mervärdesskattebaserade avgiften för 2013 beräknas uppgå till 1 643 miljoner kronor.

Europeiska kommissionens samlade uttag av BNI-baserad avgift beräknas som en restpost, dvs. uttaget beräknas så att det ska täcka EU- budgetens återstående finansieringsbehov efter att samtliga länders traditionella egna medel och mervärdesskattebaserade avgifter dragits av från den budgeterade utgiftsnivån. Respektive medlemslands andel fastställs som landets andel av EU:s BNI. Den BNI-baserade avgiften beräknas för 2013 uppgå till 26 604 miljoner kronor.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av den fastställda EU-budgeten för 2013 till följd av åtagandebemyndiganden.

Skälen för regeringens förslag: Medlemsländernas avgifter används för att finansiera EU- budgetens betalningar under innevarande år. De åtaganden som staten ingår på området avser EU-budgetens åtagandebemyndiganden för innevarande år, vilka kan resultera i betalningar innevarande eller kommande år.

I Europeiska kommissionens budgetförslag för 2013 föreslås att åtagandebemyndiganden om 150 932 miljarder euro ska ställas till förfogande för 2013. Sveriges totala andel beräknas uppgå till 2,9 procent, vilket motsvarar ca 4 377 miljoner euro. Budgetförslaget behandlas för närvarande av unionens budgetmyndighet.