Regeringens proposition 2012/13:1

Statens budget är det viktigaste medlet för regeringen att genomföra sin ekonomiska politik och för riksdagen att utöva sin finansmakt. Budgetpropositionen är regeringens förslag till riksdagen om hur budgetpolitiken ska utformas. Regeringens budgetförslag, och riksdagens beslut om budgeten, omfattar fördelningen av medel till samtliga anslag på statens budget. Riksdagens beslut om fördelningen av medel till utgiftsområden och anslag avser endast det följande budgetåret, i detta fall 2013. För de därpå närmast följande åren föreslår regeringen en fördelning av utgifterna på utgiftsområden som en riktlinje för regeringens budgetarbete. Dessa beräkningar ska godkännas av riksdagen, vilket dock inte innebär ett formellt beslut om fördelning av medel. För dessa år redovisas i budgetens utgiftsområdesbilagor även en beräkning av anslagen. Budgetpropositionen ska innehålla all den information riksdagen behöver för att fatta beslut om budgeten.

När det gäller den fasta övre gräns som statens och pensionssystemets utgifter1 inte får överstiga, det s.k. utgiftstaket, fattar riksdagen emellertid beslut för det tredje tillkommande året. Utgiftstaket för 2013 beslutades av riksdagen redan hösten 2010 och utgör alltjämt en begränsning för regeringens budgetförslag och riksdagens beslut om fördelningen av utgifterna på utgiftsområden och anslag för 2013. Nivån på utgiftstaket för ett visst år ändras normalt inte efter riksdagens beslut, förutom till följd av tekniska justeringar. Dessa justeringar är nödvändiga för att neutralisera effekten av budgetförändringar som inte har samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet som på de takbegränsade utgifterna. Tekniska justeringar gör att utgiftstaket behåller den ursprungliga finansiella stramheten i förhållande till överskottsmålet under hela perioden.

Regeringen kan förändra politikens inriktning genom att föreslå att medel allokeras till nya ändamål eller att den tidigare aviserade fördelningen till befintliga ändamål ändras. Förändringar i skattesystemet är också ett sätt att ändra politikens inriktning.

Syftet med denna bilaga är att beskriva hur regeringens förslag till ny politik redovisas i budgetpropositionen. Begreppet ny politik avser i detta sammanhang förslag från regeringen som påverkar inkomsterna eller utgifterna i statens budget under de år som redovisas i budgetpropositionen. Ny politik kan avse införandet av helt nya skatter eller utgiftsprogram. Det kan även avse en förändring av befintliga inkomster eller utgifter, t.ex. ändrade regler för en viss skatt alternativt transferering eller en förändring av omfattningen av ett utgiftsprogram (dvs. ett förslag om ändrad anslagsnivå). I begreppet innefattas även en eventuell förlängning, förkortning eller förskjutning i tid av redan beslutade tillfälliga utgiftsprogram.

Nivån på budgetens inkomster och utgifter förändras normalt även av andra orsaker än ny politik. Exempelvis kan utgiftsnivån förändras av ändrade volymer i rättighetsbaserade transfereringar som föräldra- eller sjukförsäkringen. Vidare påverkas både inkomster och utgifter om de makroekonomiska förutsättningarna ändras. Exempelvis är löner och hushållens konsumtion viktiga skattebaser för inkomstrespektive mervärdesskatten. När det gäller budgetens utgifter är ersättningsnivåer i olika transfereringssystem samt pris- och löneomräkningen av de statliga myndigheternas förvaltningsanslag exempel på utgifter som påverkas av ändrade pris- och lönenivåer i samhället som helhet. Den här typen av förändringar definieras inte i detta sammanhang som ny politik.

PROP. 2012/13:1 BILAGA 2

2.Budgetpolitiska mål, statens budget och nationalräkenskaperna

På en övergripande nivå redovisar regeringen sin bedömning av hur de offentliga finanserna utvecklas i förhållande till de budgetpolitiska målen och vilka konsekvenser det får för utrymmet att genomföra ny politik.2

Det övergripande budgetpolitiska målet om ett överskott i den offentliga sektorns finansiella sparande på 1 procent av BNP över en konjunkturcykel, det s.k. överskottsmålet, är definierat i nationalräkenskapernas (NR) termer. Det finansiella sparandet är skillnaden mellan inkomster och utgifter enligt denna redovisning. NR bygger på en internationell standard för redovisning av bl.a. offentliga finanser och används inom ramen för EU:s stabilitets- och tillväxtpakt.

Statens budget är i första hand ett framåtblickande verktyg för riksdagens finansmakt samt för regeringen att utforma sin ekonomiska politik och styra statsförvaltningen. Budgeten är inte internationellt jämförbar och, till skillnad från NR, är den inte heller alltid jämförbar över tiden. Både avgränsningen och redovisningsprinciperna skiljer sig åt mellan NR och budgeten.

3.Redovisningen av regeringens förslag till ny politik

En av förutsättningarna vid utformningen av ny politik är att åtgärdernas samlade effekt på de offentliga finanserna bedöms vara förenlig med överskottsmålet. Överskottsmålet är i första hand ett framåtblickande mål. Till grund för avstämningen mot överskottsmålet behöver regeringen en tillförlitlig bedömning av de offentliga finansernas utveckling.

Regeringens bedömning av de offentliga finansernas utveckling redovisas på en övergripande nivå i avsnitt 10. En mer detaljerad beskrivning av prognosen för inkomsterna och utgifterna finns i avsnitten 7 och 8. Utvecklingen

av den kommunala sektorns finanser redovisas i avsnitt 9.

Utvecklingen av de offentliga finanserna stäms av mot de budgetpolitiska målen i avsnitt 4. Regeringen bedömer i det sammanhanget utrymmet för ny politik, det s.k. reformutrymmet. Bedömningen av reformutrymmet är styrande för regeringen när den formulerar sin politik.

Den förändring av budgetpolitiken som regeringen föreslår i denna proposition, dvs. förslaget till ny politik, redovisas i tabell 1.2 i avsnitt 1. Förslagen innebär att den offentliga sektorns finanser försvagas med 22,7 miljarder kronor 2013 och med något mer de kommande åren. Tabellen är uppställd så att politikens inriktning ska framgå på ett tydligt sätt. Tabell 1.2 återges här i sammandrag för att underlätta för läsaren.

Tabell 1.2 Reformer i budgetpropositionen för 2013, effekt på finansiellt sparande i offentlig sektor1

Miljarder kronor

Anm.: Beloppen är avrundade.

1 En positiv siffra innebär en försvagning av det finansiella sparandet

Tabell 10.1 i avsnitt 10.1 visar hur regeringens förslag till ny politik fördelar sig på inkomster och utgifter enligt redovisningen i NR. Informationen är den samma som i tabell 1.2 men den är uppställd på ett annat sätt. Tabell 10.1 återges här för att underlätta för läsaren.

Tabell 10.1 Föreslagna utgifts- och inkomstförändringar 2012–2016, effekt på offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor. Förändring i förhållande till 2012 års ekonomiska vårproposition.

1 Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar beskrivs närmare i avsnitt 8.2.1. Anslagsförändringar som motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket för staten ingår inte. Vidare ingår inte medel som i propositionen Höständringsbudget för 2012 föreslås tillföras transfereringsanslag. Av de 1,4 miljarder kronor som de takbegränsade utgifterna ökar med 2012 till följd av propositionen Höständringsbudget för 2012 består ca 1,0 miljarder kronor av medel som i föreslås tillföras regelstyrda transfereringssanslag (känsliga för förändringar i volym och makroekonomiska förutsättningar) utan att någon ny reform föreslås. Källa: Egna beräkningar.

Både tabell 1.2 och 10.1 redovisas i NR-termer eftersom överskottsmålet är definierat i denna struktur. Effekterna av den nya politik som regeringen föreslår kan därmed stämmas av mot det aktuella läget i de offentliga finanserna och det reformutrymme som regeringen har bedömt i avsnitt 4.

Om regeringens förslag till ny politik innehåller komponenter som redovisas enligt olika principer i budgeten och i NR behöver budgetförslaget justeras för att överensstämma med redovisningen i NR och därmed visa budgeteffekten på det finansiella sparandet. Justeringen framgår av tabell 10.1.

I tabell 10.1 redovisas budgeteffekterna av regeringens förslag till ny politik på en mycket övergripande nivå. En mer detaljerad genomgång av de förslag som påverkar budgetens utgiftssida finns dels i avsnitt 8, dels i respektive utgiftsområdesbilaga. Avsnitt 8.2.1 innehåller en kortfattad beskrivning av de förslag till ny politik som påverkar budgetens utgifter. Tabell 8.10 visar beräknade budgeteffekter av den nya

PROP. 2012/13:1 BILAGA 2

politiken per utgiftsområde och större anslagsförändringar under varje utgiftsområde.

I respektive utgiftsområdesbilaga finns detaljerad information för varje anslag inom utgiftsområdet. Riksdagen beslutar om anslag för olika ändamål inom respektive utgiftsområde och informationen i utgiftsområdesbilagorna ska fungera som stöd för dessa beslut. Tabell 8.10 återges här i sammandrag för att underlätta för läsaren

Tabell 8.10 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med budgetpropositionen samt höständringsbudgeten för 2012 i förhållande till 2012 års ekonomiska vårproposition. Endast större anslagsförändringar redovisas separat under respektive utgiftsområde.

1Av de 1,4 miljarder kronor som de takbegränsade utgifterna ökar med 2012 består ca 1,0 miljarder kronor av medel som i propositionen Höständringsbudget för 2012 föreslås tillföras regelstyrda transfereringssanslag (känsliga för förändringar i volym och makroekonomiska förutsättningar) utan att någon ny reform föreslås.

2Anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket se avsnitt

3Motsvarar de utgifter som till följd av reformer minskar budgeteringsmarginalen.

Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2012/13:1 BILAGA 2

Sista raden i tabell 8.10 visar budgeteffekten av regeringens nya politik för de utgifter som begränsas av utgiftstaket, de s.k. takbegränsade utgifterna. Budgeteffekten av regeringens nya politik på de takbegränsade utgifterna motsvaras av en lika stor minskning av den s.k. budgeteringsmarginalen.3 Denna förändring av de takbegränsade utgifterna utgör ingångsvärdet i budgettermer för härledningen av effekten av den nya politiken på utgifterna i NR-termer i tabell 10.1.

På motsvarande sätt redovisas underlaget till budgeteffekterna på inkomstsidan i tabell 10.1 i avsnitt 6.36, där regeringens förslag på skatteområdet redovisas i detalj. Effekterna på de offentliga finanserna sammanfattas i tabell 6.15, som återges här i sammandrag för att underlätta för läsaren.

Tabell 6.15 Offentligfinansiella effekter av ändrade skatteregler. Bruttoeffekt 2013, periodiserad nettoeffekt år 2013- 2016 samt varaktig effekt

Miljarder kronor

Anm: Beloppen är avrundade och summerar inte alltid.

Källa: Egna beräkningar.

4.Redovisningen av de samlade effekterna över tiden av regeringens politik

Förändringen av det finansiella sparandet mellan två år är ett grovt mått på den offentliga sektorns påverkan på efterfrågan i ekonomin. En del av den förändringen beror på den diskretionära finanspolitiken, dvs. effekten av regeringens politik. Vid bedömningen av reformutrymmet är det viktigt att ta hänsyn till den samlade effekten av regeringens åtgärder, dvs. i vilken utsträckning både tidigare beslutade och nu föreslagna åtgärder sammantaget påverkar förändringen av det finansiella sparandet över tiden. Regeringens bedömning redovisas i avsnitt 4.3 och den diskretionära finanspolitiken framgår av tabell 4.2, som återges här för att underlätta för läsaren.

Tabell 4.2 Indikatorer för impuls till efterfrågan

Årlig förändring, procent av BNP

1 Avser utgifts- och inkomstförändringar 2012–2016 i förhållande till tidigare år av beslutade, föreslagna och aviserade reformer (se tabell 10.2)

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

3 Budgeteringsmarginalen är skillnaden mellan utgiftstaket och de faktiska takbegränsade utgifterna. En förändring av de takbegränsade utgifterna motsvaras av en lika stor förändring av budgeteringsmarginalen med omvänt tecken. Det gäller dock efter att de budgetförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket exkluderats.

Underlaget till den diskretionära finanspolitiken i tabell 4.2 härleds i tabell 10.2 i avsnitt 10.1. Av tabellen framgår den samlade effekten över tiden av regeringens politik. Tabellen beskriver på ett övergripande sätt hur den offentliga sektorns utgifter, inkomster och finansiella sparande ett visst år förändras i förhållande till föregående år till följd av den politik riksdagen redan beslutat (efter regeringens förslag) och regeringen aviserat i tidigare propositioner samt regerings föreslag i denna proposition. Exempelvis

bedömer regeringen att den samlade politiken medför att det finansiella sparandet 2013 försvagas med 17,1 miljarder kronor jämfört med föregående år. Tabell 10.2 återges här för att underlätta för läsaren.

Tabell 10.2 Utgifts- och inkomstförändringar 2011–2016 i förhållande till föregående år av tidigare beslutade och aviserade samt föreslagna och aviserade reformer och finansieringar, effekt på offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor. Budgeteffekt i förhållande till föregående år.

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar inte alltid.

1 För utgiftsreformer innebär minustecken anslagsminskningar eller att temporära program upphör eller minskar i omfattning. För inkomstreformer innebär minustecken att skatteinkomsterna minskar. För den sammanlagda budgeteffekten av utgifts- och inkomstreformer innebär minustecken att de offentliga finanserna försvagas jämfört med året innan. Fullständigt periodiserad redovisning för skatter.

2 Se tabell 7.14. Förändrad kommunal utdebitering ingår i tabell 7.14 men ska inte ingå i tabell 10.2 eftersom den tabellen visar budgeteffekter av tidigare riksdagsbeslut och förslag från regeringen.

Källa: Egna beräkningar.

På samma sätt som till tabell 10.1 finns det underliggande information som mer i detalj beskriver förändringarna av utgifter och inkomster i tabell 10.2. När det gäller utgifterna beskrivs förändringen mellan år av de takbegränsade utgifterna till följd av reformer i avsnitt 8.1.3. Tabell 8.5 visar förändringar per utgiftsområde. Sista raden i tabell 8.5 ger ingångsvärdet för utgifterna i tabell 10.2. Tabell 8.5 återges här i sammandrag för att underlätta för läsaren.

PROP. 2012/13:1 BILAGA 2

Tabell 8.5 Utgiftsförändringar 2012–2016 i förhållande till föregående år till följd av tidigare beslutade, aviserade och nu föreslagna åtgärder och finansieringar

Miljarder kronor. Budgeteffekt i förhållande till föregående år. Minustecken innebär anslagsminskningar eller att temporära program

Anm.: Anslagsförändringar som motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket för staten ingår inte. Vidare ingår inte medel som i propositionen Höständringsbudget för 2012 (prop. 2012/13:2) föreslås tillföras regelstyrda transfereringsanslag (känsliga för förändringar i volym och makroekonomiska förutsättningar).

Källa: Egna beräkningar.

När det gäller inkomsterna redovisas effekterna över tiden av regeringens politik i detalj i tabell 7.14. Sista raden i tabell 7.14 ger ingångsvärdet för inkomsterna i tabell 10.2. Tabell 7.14 innehåller effekten av ändrad kommunal utdebitering, vilket är ett kommunalt beslut. Denna effekt ska inte ingå i tabell 10.2 eftersom den visar effekten på de offentliga finanserna av förslag från regeringen till riksdagen. Tabell 7.14 återges här i sammandrag för att underlätta för läsaren.

Tabell 7.14 Förändringar av totala skatteintäkter till följd av regeländringar, bruttoeffekter i förhållande till föregående år

Miljarder kronor

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar inte alltid.

Källa: Egna beräkningar.