Vinstkrav och konkurrens på marknaderna har styrt
utvecklingen inom arbetslivet mot en alltmer kapitalintensiv
och automatiserad produktion. Under den tidiga
industrialismen dominerade de fysiska
arbetsmiljöproblemen i form av tunga och fysiskt utmattande
arbeten, dålig luft och buller. Med den nya teknikens intåg
har de psykiska arbetsmiljöproblemen kommit i förgrunden
såväl i traditionell produktion, som inom offentlig
förvaltning och i den privata tjänstesektorn. Den psykiska
arbetsmiljön påverkas av flera faktorer som
arbetsorganisation, löneform, skiftarbete och krympande
arbetsmarknad.
Grundbultar för det tillväxtekonomiska samhällets
arbetsorganisation är Frederick Taylors arbetsstudiemetodik,
det löpande bandet och MTM-metoden. Denna
arbetsorganisation driver upp arbetstakten så att högsta
möjliga produktivitet och lönsamhet uppnås. Arbetets mål är
att skapa medel till konsumtion. Detta medför att den
psykiska pressen är hård. Nu i lågkonjunktur har arbetstakten
skruvats upp ytterligare vilket också medfört att färre
människor arbetar mer med allt större övertidsuttag.
För att förbättra arbetsmiljön och skapa tillfredsställelse i
arbetet krävs förändringar. Miljöpartiet vill att man skall dela
på arbetet genom en arbetstidsförkortning. Genom att arbeta
färre timmar skapas fler arbetstillfällen i lågkonjunktur.
Minskar man också övertidsuttaget bl.a. genom en högre
skatt på marginalen, minskas också stressen och människor
mår bättre. Man får mer tid över till familj och vänner. Såväl
arbetstidsförkortning som minskad övertid har således en
social dimension som hjälper till att minska den psykiska
ohälsan.
Försök med arbetstidsförkortning har visat sig ge färre
sjukdagar och mindre stress. Skiftarbete, som i vissa yrken
tyvärr är nödvändigt, stör den naturliga dygnsrytmen och kan
medföra negativa effekter såväl på familjeliv och sociala
relationer som för politiskt och fackligt arbete. Genom en
arbetstidsförkortning skapas positiva former för skiftarbete.
En arbetstidsförkortning medför alltså minskade utgifter för
samhället genom bättre hälsa och därmed minskad
sjukfrånvaro.
En annan orsak till stress och otrivsel kan det ökande
ensamarbetet vara. Strukturrationaliseringar har medfört att
ensamt övervakningsarbete ersätter tidigare lagarbete.
Datorisering och den digitala tekniken bildar
informationssamhället med ensamarbeten som resultat. Här
bör man ta hänsyn till den mänskliga aspekten genom att
t.ex. använda sig av arbetsrotation.
I ett hårdnande ekonomiskt klimat ökar risken för s.k.
mobbning på arbetsplatser. Det är viktigt att upptäcka och
avvärja mobbning i tid. Särskilt utsatta är kvinnor, ungdomar
och invandrare. Känsloengagemanget är ofta så lågt hos dem
som mobbar att dem inte är medvetna om sitt handlande och
offrets lidande.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att en sänkning av arbetstiden är nödvändig för att minska
psykisk ohälsa och därigenom spara utgifter för statskassan
i form av minskad sjukskrivningstid,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ensamarbete,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att det inom personalvården på arbetsplatser finns resurser
för att upptäcka och avvärja mobbning.

Stockholm den 19 januari 1995

Barbro Johansson (mp)

Birger Schlaug (mp)

Per Lager (mp)

Eva Goe s (mp)