EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

Bryssel den 24 maj 2006

KOM(2006) 245 slutlig.

2004/0154 (COD)

Ändrat förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området för transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet och om ändring av rådets förordning (EG) nr 2236/95

Ändring till följd av överenskommelsen den 17 maj 2006 om budgetramen 2007-2013

(framlagt av kommissionen enligt artikel 250.2 i EG-fördraget)

SV

SV

MOTIVERING

1.BAKGRUND

Motiv och syfte

Förslaget är en översyn av kommissionens ursprungliga förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området för transeuropeiska nät för transport och energi och om ändring av rådets förordning (EG) nr 2236/95; detta ursprungliga förslag hade lämnats till de båda institutionerna för medbeslutande (ref.: 2004/0154(COD)). Europaparlamentet har genomfört sin första behandling och antagit en lagstiftningsresolution den 26 oktober 2005. Inga ytterligare steg i medbeslutandeförfarandet har tagits sedan dess.

Förslaget har budgetkonsekvenser och omfattas av gemenskapens budgetplan för perioden 2007–2013, som det slöts ett interinstitutionellt avtal om i april 2006. De budgetmedel som tas upp i kommissionens ursprungliga förslag (och som grundas på en ingående behovsprövning) överskrider kraftigt de belopp som fastställts för transeuropeiska nät för transport och energi i budgetplanen för 2007–2013. Översynen av det ursprungliga förslaget om en budgetförordning för de transeuropeiska näten motiveras därför av att man varit tvungen att anpassa förordningen till de budgetresurser som bekräftats i april 2006.

De resurser som fastställs i den budgetplanen uppgår endast till 40 % av det belopp som ursprungligen föreslagits för transportsektorn, och 45 % av det belopp som ursprungligen föreslagits för energisektorn. Därför måste stödtilldelningsvillkoren ses över (i synnerhet följande: villkoren för projekturval och andelen projekt som antas). Utöver detta har kommentarer från Europaparlamentets första behandling tagits upp i denna översyn. Slutligen har ett antal redaktionella förbättringar införts.

Allmän bakgrund

I fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fastställs det att gemenskapen kan stödja projekt av gemensamt intresse som identifieras i de olika transeuropeiska näten (artikel 155). På denna grund har förordning (EG) nr 2236/95 (ändrad genom förordningarna (EG) nr 1655/1999 av den 19 juli 1999, (EG) nr 788/2004 av den 21 april 2004, (EG) nr 807/2004 av den 21 april 2004 och (EG) nr 1159/2005 av den 6 juli 2005) styrt gemenskapens finansiering av stöd till projekt för transeuropeiska nät sedan 1995. Inom transportsektorn (som fått största delen av medlen) har cirka 5,5 miljarder euro tilldelats infrastrukturprojekt och intelligenta transportsystem (som Galileo) fram till 2005. Dessa projekt har bidragit till, eller kommer när de väl är i drift att bidra till, att göra EU:s transportsystem effektivare, underlätta den inre marknadens funktion och befolkningens rörelsefrihet, och garantera rörlighet på hållbara villkor.

Inom budgeten för transeuropeiska nät (TEN) ges gemenskapsstöd till projekt som förbereds, finansieras och genomförs av medlemsstaternas myndigheter, internationella organisationer (som Europeiska rymdorganisationen ESA) eller offentliga eller privata organ/företag. Privata företag som genomför transeuropeiska nätprojekt agerar ofta under medlemsstaternas överinseende eller med offentlig finansiering. Inom energisektorn i allmänhet, och i vissa fall även i transportsektorn, förbereds, finansieras och genomförs projekt som får stöd ur TEN-

SV

2

SV

budgeten ofta av privatföretag. Gemenskapsstödet kan bidra till förundersökningsfasen (upp till 50 % av kostnaderna) för att minska riskerna i den tidiga projektfasen, eller gå till genomförandet av projektet. Allt större uppmärksamhet ägnas numera åt former och instrument för gemenskapsstöd som främjar privatfinansiering.

Trots att gemenskapsstödet är lågt i jämförelse med kostnaderna för de berörda projekten (kostnaderna för att slutföra det transeuropeiska transportnätet har uppskattats till cirka 600 miljarder euro fram till 2020) är bidragen från TEN-budgeten av avgörande betydelse för många projekts existens (exempelvis Galileo) och har varit en förutsättning för att vissa genomförandetidsfrister har kunnat hållas, för att olika investerare har kunnat sammanföras och för att stränga tekniska normer har kunnat respekteras. Budgetmedlen, som är otillräckliga i förhållande till de totala behoven, har alltid syftat till att garantera största möjliga europeiska mervärde för hela nätet.

För att gemenskapen skulle ha kunnat stimulera de investeringar som krävs för att uppnå genomförandemålet, särskilt för transportnäten, hade hela den summa budgetmedel som angivits i det ursprungliga förslaget (20,35 miljarder euro för transport och 0,34 miljarder för energi) behövts. De drastiska nedskärningarna (till 8,013 miljarder euro för transport och 0,155 miljarder euro för energi) ökar medlemsstaternas ansvar för investeringsinsatserna, om man ändå vill försöka garantera att genomförandemålen uppnås så som de angivits i de riktlinjer för de båda nätens utveckling som Europaparlamentet och rådet antagit. Samtidigt innebär nedskärningarna att det blir ännu viktigare att privata investerare aktivt deltar i TEN- finansieringen, i utbyte mot förväntade fördelar genom ökad tillgänglighet till företags- och konsumentcentra, samt avlägsna regioner. I genomförandet av den nedskurna budgeten kommer kommissionen att tillämpa de lämpligaste utvärderingsmetoderna och se till att de begränsade gemenskapsmedlen skapar största möjliga mervärde för gemenskapens transeuropeiska nätverk.

Gällande bestämmelser

Rådets förordning (EG) nr 2236/95 av den 18 september 1995 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området för transeuropeiska nät, ändrad genom förordningarna (EG) nr 1655/1999 av den 19 juli 1999, (EG) nr 788/2004 av den 21 april 2004, (EG) nr 807/2004 av den 21 april 2004 och (EG) nr 1159/2005 av den 6 juli 2005.

Den föreslagna förordningen garanterar i princip att gemenskapens stöd till projekt av gemensamt intresse inom de transeuropeiska transport- och energinäten fortsätter under perioden 2007–2013. De viktigaste principerna för TEN-stödet (f.n. enligt förordning 2236/95) kommer att vara oförändrade under den föreslagna förordningen. De ändringar som införts berör tre huvudområden: 1) fastställande av budgetresurser, 2) översyn av finansieringsvillkoren utgående från a) en bedömning av prioriteringarna för TEN- utvecklingen och -finansieringen under de senaste tio åren, samt av gällande tekniska normer, b) tillgången till budgetmedel och c) det allmänt vedertagna behovet av att förstärka TEN- finansieringens genomslagskraft när det gäller att mobilisera offentliga och privata investeringar och 3) anpassning till de rättsliga och administrativa ramarnas utveckling, bland annat i fråga om förvaltning av gemenskapsbudgeten.

Även om de tillgängliga budgetresurserna för perioden 2007–2013 ligger långt under de beräknade behoven, ökar de möjligheterna till TEN-finansiering kraftigt jämfört med föregående period. På transportområdet innebär ökningen från 4,4 till 8,1 miljarder euro en faktisk fördubbling av resurserna, med tanke på att Galileoprojektet (som slukat cirka 15 % av

SV

3

SV

alla tillgängliga medel under perioden 2000–2006) kommer att ha en egen budgetpost i fortsättningen. För att så effektivt som möjligt förvalta resurserna för TEN-transport tänker kommissionen inrätta ett genomförandekontor. Detta har tillstyrkts av den föreskrivande kommittén för genomförandeorgan den 16 november 2005.

Förenlighet med Eurpeiska unionens politik och mål på andra områden

Förslaget är i linje med unionens övriga strategier och mål, särskilt på följande områden:

1)Den inre marknadens funktion: Den fria rörligheten för varor, tjänster och arbetskraft skall underlättas genom sammanlänkning av nationella nät, dvs. där det saknas länkar vid gränser, och genom att driftskompatibilitet garanteras genom att tekniska hinder undanröjs. Längs de stora europeiska lederna skall det garanteras att kapacitetsbehoven ständigt tillgodoses, både genom att flaskhalsar avlägsnas och genom storskalig användning av intelligenta system för att förbättra infrastrukturen.

2)Hållbar utveckling: Näten skall bidra till minskningen av koldioxidutsläppen och utsläppen av giftiga partiklar genom att den löpande utvecklingen av de stora europeiska lederna främjas (prioriterade projekt på transport- och energiområdet), t.ex. genom att man bekämpar trafikstockningar, uppmuntrar en koncentration av de internationella trafikflödena, bidrar till renare städer och därmed förbättrar allmänhetens livskvalitet och genom att förbindelser mellan olika transportmedel inrättas för att främja utvecklingen av intermodala transportlösningar och begränsa utsläppen från vägtransporter över långa avstånd.

3)Regionalpolitik: Tillgängligheten, inte minst till regioner med strukturella handikapp eller som är belägna i avlägsna områden och vars ekonomiska integration måste drivas på, skall förbättras genom effektiva infrastrukturförbindelser.

4)Utvidgning och grannskapspolitik: Energi- och transportförbindelserna (särskilt för järnväg och vattenburen transport) skall ges större kapacitet över och bortom EU:s nuvarande gränser för att underlätta utvecklingen av europeiska korridorer som grundval för effektiva tjänster och störningsfria handelsflöden.

På det övergripande planet bidrar förslaget till att Lissabonstrategins mål uppnås (utöver de mål som nämnts ovan, t.ex. främjandet av innovativ teknik för trafikstyrning) och det är helt i linje med målen för en sund och effektiv förvaltning av gemenskapens budget.

2.SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS

Samråd med berörda parter

Förslaget berör direkt gemenskapens riktlinjer för utveckling av de transeuropeiska näten för transport respektive energi. Under 2003 genomfördes en konsekvensbedömning och samråd med berörda parter inom transportsektorn, som en förberedelse för översynen av riktlinjerna (antagna 2004: Europaparlamentets och rådets beslut nr 884/2004/EG om ändring av beslut nr 1692/96/EG om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet). Resultaten offentliggjordes i dokumentet SEK (2003) 1060. För energisektorn offentliggjordes resultaten av en omfattande konsekvensbedömning i dokumentet SEK (2003) 1369. Båda bedömningarna visade behovet av tillräckligt stort ekonomiskt stöd från gemenskapsbudgeten om man vill främja nationella (offentliga och privata) investeringar och

SV

4

SV

se till att de båda näten färdigställs enligt tidsplanen. Något särskilt samråd med berörda parter eller någon konsekvensbedömning behövs därför inte för detta ändrade förslag till budgetförordning för TEN.

Extern experthjälp

Berörda fackområden/berörd sakkunskap

Behoven av investeringar i infrastruktur, särskilt på transportområdet, har bedömts för hela EU med hjälp av flera omfattande studier, bland annat en med titeln ”Scenarier, trafikprognoser och analys av korridorerna i det transeuropeiska nätet” (Scenarios, traffic forecasts and analysis of corridors of the trans-European network), som genomfördes mellan 2003 och 2004 åt Europeiska kommissionen. Resultaten av denna studie och andra analyser som kommissionen har genomfört i nära samarbete med medlemsstaterna har gjort det möjligt att uppskatta investeringsbehoven i det transeuropeiska transportnätet fram till 2020 och i de 30 prioriterade projekten i detta nät, så som de fastställs i riktlinjebeslutet (beslut nr 884/2004/EG om ändring av beslut nr 1692/1996/EG). Denna analys har givit kommissionen möjlighet att samtidigt bedöma behovet av resurser från gemenskapsbudgetens post för TEN- transport, så som det angavs i det ursprungliga förslaget till budgetförordning för TEN.

Metoder

Etablerade metoder för trafikprognoser och frågor till medlemsstaterna via de berörda TEN- kommittéerna.

Viktigare organisationer och experter som rådfrågats

Konsultfirmor med sakkunskap på området och experter från medlemsstaternas regeringar.

Sammanfattning av avgivna och tillämpade rekommendationer

Inga potentiellt allvarliga risker med oåterkalleliga konsekvenser har nämnts.

Tillräckligt gemenskapsstöd är en förutsättning för att man skall kunna mobilisera de investeringar som behövs för att garantera att de berörda transeuropeiska näten slutförs enligt tidsplan.

Offentliggörande av experternas rekommendationer

De sakkunnigas slutsatser har tagits med i de rapporter som kommissionen offentliggjort och man har även tagit hänsyn till dem i förslagen till gemenskapsriktlinjer och budgetförordningen för TEN.

Konsekvensanalys

Eftersom förslaget direkt berör gemenskapens riktlinjer för utveckling av de transeuropeiska näten på transport- och energiområdet och eftersom konsekvensbedömningar har genomförts inom ramen för riktlinjerna, har det inte behövts någon särskild konsekvensbedömning.

Allmänt sett skall det upprepas att gemenskapens finansiella stöd till projekt av gemensamt intresse gör det möjligt att slutföra de viktigaste prioriteringarna för de transeuropeiska energi- och transportnäten snabbare och mer effektivt än vad som blir möjligt utan detta stöd.

SV

5

SV

Detta medför stora fördelar för gemenskapens transport- och energisystem som helhet, och bidrar följaktligen också till tillväxt, till att skapa sysselsättning (tillfälliga arbetstillfällen under konstruktionsfasen och fasta arbetstillfällen på längre sikt), ökad välfärd för befolkningen (exempelvis tillföljd av kortare restider) samt miljövinster (minskade utsläpp).

3.RÄTTSLIGA ASPEKTER

Sammanfattning av den föreslagna åtgärden

Förslaget, som reviderar kommissionens ursprungliga förslag från juli 2004, omfattar allmänna bestämmelser för gemenskapens finansiella stöd inom området transeuropeiska transport- och energinät under perioden 2007–2013. Utgående från budgetplanen för denna period, som överenskoms i april 2006, fastställs budgetmedlen för stöd till projekt av gemensamt intresse i dessa båda infrastruktursektorer.

Dessutom fastställs villkoren för gemenskapens stöd, utgående från tillgängliga budgetmedel, de politiska prioriteringarna för TEN:s utveckling och finansiering, samt de rättsliga och administrativa ramarna för förvaltningen av gemenskapens budget. Bland annat fastställs följande i förslaget: villkoren för projekturval, de olika formerna av gemenskapsstöd (inbegripet två nya former: delaktighet i ett garanti-instrument och bidrag till gemensamma företag i enlighet med artikel 171 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen), maximinivåerna för gemenskapens stöd (ökade anslag för särskilda projektkategorier av hög prioritet för att öka genomslagskraften i fråga om att mobilisera investeringar från olika offentliga och privata källor). Bestämmelserna om stödtilldelning och genomförande av kommissionens beslut i frågan klargörs (inbegripet åtgärder som skall vidtas om det uppstår problem), liksom de berörda medlemsstaternas roll. Dessutom definieras de potentiella stödmottagarna inom TEN-området på ett bättre sätt, liksom även andra viktiga villkor som omfattas av den berörda förordningen. De föreslagna villkoren och bestämmelserna stöder målet att starkare koncentrera gemenskapens stöd till de högsta prioriteringarna för nätverksutvecklingen.

Rättslig grund

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, artikel 155.

Subsidiaritetsprincipen

Subsidiaritetsprincipen är tillämplig i den mån förslaget inte omfattas av gemenskapens exklusiva behörighet.

Medlemsstaterna kan av följande skäl själva inte i tillräcklig utsträckning uppnå målen för förslaget:

Gemenskapens finansiella stöd inom ramen för TEN-budgeten skall gå till de högsta prioriteringarna för dessa nät, dvs. prioriteringar som fastställts ur ett gemenskapsövergripande perspektiv och som ingår i gemenskapens riktlinjer för utveckling av dessa nät. Dessa prioriteringar (som slutförandet av prioriterade projekt och undanröjandet av flaskhalsar kring dessa, genomförandet av projektsektioner över nationsgränserna, projekt som bidrar till att optimera befintlig infrastruktur – inte minst genom utveckling och genomförande av innovativ administrativ teknik för de olika transportsätten, främjandet av en

SV

6

SV

omfördelning av transportmedel till förmån för de mer miljövänliga sätten, samt projekt som bidrar till ökad säkerhet, tjänstekvalitet och driftskompatibilitet i näten) går utöver de prioriteringar som fastställts på nationell nivå. Att genomföra dessa prioriteringar skapar ett europeiskt mervärde som överstiger nyttan av de nationella prioriteringarna. För att genomföra dessa prioriteringar så snabbt och effektivt som möjligt är det viktigt att gemenskapen stimulerar till nationella investeringsinsatser i tillräcklig utsträckning, genom att tilldela stöd.

Trots samordnade insatser skulle medlemsstaterna ensamma inte kunna uppnå alla de fördelar som insatser på gemenskapsnivå kan medföra.

Åtgärder på gemenskapsnivå kommer att göra det lättare att uppnå målen för förslaget av följande skäl:

Behovet av gemenskapsinsatser för att stimulera finansieringen av projekt av gemensamt intresse på TEN-området är ett direkt resultat av gemenskapens ansvar för utvecklingen av dessa nät, som till sin natur är gemenskapsövergripande.

Gemenskapens stöd till TEN-projekt förväntas bidra till positiva effekter på den ekonomiska tillväxten (den inre marknadens funktion förenklas, och det bidrar till skapandet av tillfälliga och permanenta arbetstillfällen), välfärden och miljön.

Medlemsstaterna är även fortsättningsvis ansvariga för förberedelser, finansiering och genomförande av projekt på deras territorium, i överensstämmelse med den nationella lagstiftningen. Unionen stimulerar medlemsstaternas investeringar i infrastruktur för att garantera att EU:s prioriteringar beaktas på nationell nivå.

Förslaget är därför förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl:

De föreslagna åtgärderna skall stimulera och styra de nationella investeringarna i infrastruktur så att de ger stora fördelar för gemenskapen som helhet. Samtidigt skall beslutsprocessen för planering, finansiering och genomförande av infrastrukturprojekt av gemensamt intresse fortfarande omfattas av respektive lands lagar och förfaranden.

Kommissionen och de nationella regeringarna har delat ansvar för förvaltningen av stödet till TEN-projekten.

Val av regleringsform

Föreslagna instrument: förordning.

Övriga regleringsformer skulle vara olämpliga av följande skäl:

Förslaget avser en översyn av en befintlig förordning.

SV

7

SV

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget omfattas av gemenskapens budgetplan för perioden 2007–2013.

5.YTTERLIGARE UPPLYSNINGAR

FörenklingarÅtgärden innebär en förenkling av administrativa förfaranden för myndigheter (EU:s eller nationella) och för privata aktörer.

Förslaget bidrar till att klargöra och förenkla förfaranden för stödtilldelning och lätta på den administrativa bördan.

SV

8

SV

2004/0154 (COD)

Ändrat förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området för transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet och om ändring av rådets förordning (EG) nr 2236/95

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 156 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag1,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande2,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande3,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget4, ochconsidérant ce qui suit:

(1)Vid Europeiska rådets möte i Barcelona den 15 och 16 mars 2006 betonades i rådets slutsatser att effektiva och samordnade energi och transportnät är en förutsättning för att unionens inre marknad skall fungera och för ett bättre utnyttjande av befintliga nät och inrättandet av de felande länkar som gör det möjligt att öka nätens effektivitet och konkurrenskraft och garantera en tillräcklig kvalitetsnivå, samtidigt som man minskar flaskhalsarna och bidrar till ökad hållbarhet på sikt. Dessa behov är i linje med den strategi som stats- och regeringscheferna antog vid toppmötet i Lissabon, och som regelbundet har upprepats sedan dess.

(2)Europeiska rådet godkände vid sitt möte den 12–13 december 2003 en europeisk aktion för tillväxt och uppmanade kommissionen att vid behov styra utgifterna mot investeringar i fysiskt kapital, bland annat i de transeuropeiska nätens infrastruktur, vars prioriterade projekt är avgörande för att stärka sammanhållningen på den inre marknaden.

(3)De förseningar som har uppstått i samband med genomförandet av prestationsstarka transeuropeiska förbindelser, särskilt de gränsöverskridande sträckorna, särskilt

över gränserna, kan allvarligt skada konkurrenskraften i gemenskapen,

1

2

3

4

EUT C , s. . EUT C , s. . EUT C , s. . ….

SV

9

SV

medlemsstaterna och de avlägsna regionerna som inte eller inte längre kan dra fördel av den stora gemensamma marknaden.

(4)I Europaparlamentets och rådets beslut nr 1692/96/EG om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet5 uppskattas kostnaderna mellan i dag och 2020 för att slutföra det transeuropeiska transportnätet till 600 miljarder euro. Bara för de prioriterade projekten enligt bilaga III till det beslutet krävs investeringar på närmare 140 160 miljarder euro mellan 2007 och 2013.

(4a) I överensstämmelse med Naïades-meddelandet6 och med tanke på att vattenvägarna är ett hållbart transportmedel, bör de prioriterade projekten för inlandssjöfart på samma sätt som de gränsöverskridande etapperna, åtnjuta en finansieringsnivå som ger incitament.

(4b) I sin resolution av den 8 juni 2005 om de politiska utmaningarna och den utvidgade unionens budgetmedel för 2007–2013 betonade Europaparlamentet betydelsen av transportnäten för den inre marknadens fullbordande och för utvecklandet av bättre relationer med kandidatländerna, länderna i förkandidatskedet och de länder som hör till "vänkretsen". Dessutom uttryckte parlamentet sin vilja att undersöka nyskapande finansieringsinstrument, som lånegarantier, europeiska koncessioner, europeiska lån och en räntefond.

(5)Om man vill uppnå nämnda mål är det både enligt rådet och parlamentet nödvändigt att stärka och anpassa finansieringsinstrumenten genom att öka gemenskapens andel av finansieringen och möjliggöra en högre samfinansieringsnivå på framför allt gränsöverskridande projekt, projekt med transitfunktion och projekt för övervinnande av naturliga hinder.

(6)De medle som avsatts för de transeuropeiska transport- och energinäten (nedan TEN-T och TEN-E) i den fleråriga budgetplanen 2007–2013 är det inte möjligt att tt tillgodose alla behov i samband med genomförandet av de prioriteringar som fastställs i beslut nr 1692/1996/EG (TEN-T) och[beslut.../.../EG] (TEN-E). Därför bör dessa resurser, som kompletterar de offentliga och privata nationella finansieringarna, koncentreras på vissa projektkategorier som ger särskilt stort mervärde för hela nätet, till exempel gränsöverskridande etapper och projekt som syftar till att undanröja flaskhalsar; därigenom kan infrastrukturens kontinuitet garanteras för TEN-T och TEN-E.

(7)I Europaparlamentets och rådets [beslut .../.../EG] om riktlinjer för de transeuropeiska

energinäten och upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut 96/391/EG och nr 1229/2003/EG78 fastställs målen, prioriteringarna och projekten av gemenskapsintresse för slutförandet och utvecklingen av dessa nät, inbegripet de prioriterade projekten, och samtidigt ges lämplig prioritering åt de projekt som anses vara av europeiskt intresse. Bara för de prioriterade projekten krävs investeringar i

5EGT L 228, 23.9.1995, s. 1. Beslutet senast ändrat genom beslut nr 884/2004/EG (EUT L 167, 30.4.2004, s. 1).

6KOM(2006) 6.

7EUT L…

8EUT L 176, 12.7.2003, s. 11.

SV

10

SV

storleksordningen 28 miljarder euro fram till 2013 för att samtliga medlemsstater fullt ut skall kunna ta del av den inre marknaden och för att man skall kunna komplettera förbindelserna med grannländerna, andra medlemsstater eller tredjeländer. I detta belopp ingår investeringar i tredjeland på cirka 8 miljarder euro.

Målen, prioriterade åtgärder och projekt av gemensamt intresse när det gäller nätets och även de prioriterade projektens komplettering och vidareutveckling framgår av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1229/2003/EG av den 26 juni 2003 om en serie riktlinjer för transeuropeiska energinät och om upphävande av beslut nr 1254/96/EG. Bara för de prioriterade projekten krävs investeringar i storleksordningen 28 miljarder euro fram till 2013 för att samtliga medlemsstater fullt ut skall kunna ta del av den inre marknaden och för att man skall kunna komplettera förbindelserna med grannländerna. I detta belopp ingår investeringar i tredjeland på cirka 8 miljarder euro.

(8)Vid sitt möte den 12–13 december 2003 uppmanade Europeiska rådet kommissionen att fortsätta att undersöka behovet av ett nytt instrument för särskilda gemenskapsgarantier för att täcka de specifika risker som uppstår efter byggnadsverksamheten inom ramen för projekt avseende transeuropeiska transportnät. När det gäller energi uppmanades kommissionen av rådet att vid behov styra utgifterna mot investeringar i fysiskt kapital för att stimulera tillväxten.

Rådets förordning (EG) nr 2236/95 av den 18 september 1995 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området för transeuropeiska nät9, ändrad genom förordningarna nr 1655/99/EG och nr 807/2004/EG, innebär redan ett stort steg framåt, eftersom prioriterade projekt enligt den förordningen beviljas en högre finansieringsnivå, närmare bestämt upp till 20%10. Det finns dock fortfarande en rad genomföranderegler kvar som kan förenklas och förses med en budgetram med begränsade resurser. För att öka gemenskapsmedlens hävstångseffekt och kunna genomföra de godkända prioriterade projekten är det därför nödvändigt att komplettera medlemsstaternas finansiering från den offentliga och den privata sektorn genom att öka gemenskapens stöd både i fråga om belopp och stödnivå.

Med tanke på att det transeuropeiska nätets olika beståndsdelar – transport och energi

– har utvecklats olika och har olika egenskaper, och mot bakgrund av behovet av en effektiv hantering, krävs det flera specifika förordningar för de olika områden som hittills bara omfattas av förordning (EG) nr 2236/95.

Genom denna förordning införs ett system med allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området för transeuropeiska transport- och energinät. Bortsett från att systemet måste ligga i linje med gemenskapens regelverk, inte minst på miljöområdet, måste det också bidra till att stärka den inre marknaden och stimulera konkurrenskraft och tillväxt i gemenskapen.

Eftersom målen för de transeuropeiska transport- och energinäten inte i tillräcklig

9EGT L 228, 23.9.1995, s. 1. Förordningen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 807/2004 (EUT L 143, 30.4.2004, s. 46).

10Denna nivå gäller för alla prioriterade energiprojekt. Inom transport berörs emellertid bara gränsöverskridande avsnitt och projekt för övervinnande av naturliga hinder.

SV

11

SV

utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av behovet att samordna de nationella insatserna, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(9)Systemet bör utformas så att gemenskapens finansiella stöd inom ramen för budgeten för de transeuropeiska näten inriktas på projekt eller projektdelar som ger högsta möjliga europeiska mervärde och som uppmuntrar aktörerna att påskynda genomförandet av de prioriterade projekten i besluten nr 1692/96/EG och nr [.../.../EG]1229/2003/EG. Det bör också vara möjligt att med hjälp av systemet finansiera de övriga europeiska infrastrukturprojekt av gemensamt intresse som pekas ut i nämnda beslut.

(10)Syftet med gemenskapens finansiella stöd bör vara att bidra till utarbetandet av projekt för investeringar i de transeuropeiska transport- och energinäten, att sörja för ett tydligt ekonomiskt åtagande, att mobilisera de institutionella investerarna och att uppmuntra bildandet av finansieringspartnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn. Inom energisektorn bör det finansiella stödet i första hand vara avsett att undanröja de finansieringshinder som kan uppstå under ett projekts förberedelse- och utarbetandefas, före själva byggnadsverksamheten, och bör inriktas på de prioriterade projektens gränsöverskridande avsnitt och på förbindelserna med grannländerna.

(10a) I sitt meddelande till Europaparlamentet och rådet av den 4 juli 2005 om utbyggnad av det europeiska järnvägssignalsystemet ERTMS11 betonade kommissionen hur viktigt det är att så snabbt och samordnat som möjligt gå över till detta system för att garantera det transeuropeiska nätets kompatibilitet. För detta behövs ett riktat och tidsbegränsat gemenskapsstöd som både omfattar infrastrukturelementen och den fordonsbaserade utrustningen.

(11)I vissa projekt kan medlemsstaten eller –staterna låta sig representeras av internationella organisationer. Kommissionen har anförtrott genomförandet av vissa projekt till gemensamma företag enligt artikel 171 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Dessa särskilda projekt innebär att konceptet stödmottagare enligt denna förordning måste utvidgas.

(12)Gemenskapens finansiella stöd bör beviljas i olika former, närmare bestämt som bidrag utan återbetalning (för förstudier och byggnadsarbeten), räntesubventioner, lånegarantier och deltagande i riskkapital, och det bör också täcka de särskilda risker som uppstår efter byggnadsverksamheten. Alla former av gemenskapsstöd bör tilldelas i enlighet med bestämmelserna i rådets förordning (EG, Euratom) nr

1605/2002 av den 25 juli 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget12 och dess genomförandevillkor, utom i de fall där den föreliggande förordningen uttryckligen avviker från dessa bestämmelser.

Gemenskapens finansiella stöd bör beviljas i olika former, närmare bestämt som bidrag utan återbetalning, räntesubventioner, lånegarantier och deltagande i

11

12

SV

KOM(2005) 298.

EGT L 248, 16.9.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom EGT L

12

SV

riskkapital, och det bör också täcka de särskilda risker som uppstår efter byggnadsverksamheten.

(13)Gemenskapen bör kunna göra fleråriga åtaganden när det gäller ekonomiskt stöd från gemenskapen till storskaliga projekt som det tar många år att förverkliga; det bör skiljas mellan enskilda projekt, bemyndiganden för fleråriga program och åtagandebemyndiganden som godkänns årligen. För att kunna mobilisera offentliga och privata investerare, och för att minska den osäkerhet som är förknippad med genomförandet av sådana projekt, måste åtagandet binda gemenskapen tillräckligt länge och vara tillräckligt tydligt och lockande.

(13a) Man bör utnyttja beprövade metoder för att på institutionell väg eller genom avtal uppmuntra offentlig-privata investeringar, men även rättsliga garantier som är förenliga med konkurrenslagstiftningen och den inre marknaden; samtidigt bör bästa praxis spridas mellan medlemsstaterna.

(14)Särskilt viktig är en effektiv samordning av alla gemenskapsinsatser som har betydelse för de transeuropeiska näten, i synnerhet bidrag från struktur- och sammanhållningsfonderna och från Europeiska investeringsbanken.

(15)I denna förordning bör det fastställas, för hela programmets genomförandeperiod, en finansieringsram som utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 3337 i det interinstitutionella avtalet av den 6 17 maj 19992006] mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet13.

(16)Eftersom målen för de transeuropeiska transport- och energinäten inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av behovet att samordna de nationella insatserna, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(17)Med tanke på erfarenheterna av genomförandet av förordning nr 2236/95, och mot bakgrund av kommissionens befogenheter enligt den här förordningen, bör De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra den här förordningen bör antas i

enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens14 genomförandebefogenheter.

(18)Med tanke på att det transeuropeiska nätets olika beståndsdelar – transport och energi

– har utvecklats olika och har olika egenskaper, och mot bakgrund av behovet av en effektiv hantering, krävs det flera specifika förordningar för de olika områden som hittills bara omfattas av förordning (EG) nr 2236/95.

(19)Genom denna förordning bör det införas allmänna bestämmelser för gemenskapens ekonomiska stöd till de transeuropeiska transport- och energinäten införas; dessa bestämmelser bör vara förenliga med gemenskapens lagstiftning och politik bland

13

14

EUT L.

EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

SV

13

SV

annat konkurrens-, miljöskydds- och hälsoområdet, liksom lagstiftningen och politiken om hållbar utveckling och offentlig upphandling; de skall samtidigt bidra till att gemenskapens politik i fråga om driftskompatibilitet kan genomföras effektivt.

Genom denna förordning införs ett system med allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området för transeuropeiska transport- och energinät. Bortsett från att systemet måste ligga i linje med gemenskapens regelverk, inte minst på miljöområdet, måste det också bidra till att stärka den inre marknaden och stimulera konkurrenskraft och tillväxt i gemenskapen.

Med tanke på erfarenheterna av genomförandet av förordning nr 2236/95, och mot bakgrund av kommissionens befogenheter enligt den här förordningen, bör de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra den här förordningen antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter15.

(20)Med tanke på det ovan anförda och med hänsyn till de särskilda bestämmelser på transport- och energiområdet som antas genom den här förordningen, och med hänsyn till de särskilda bestämmelser om positionsbestämnings- och navigeringssystem via satellit som antas genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr … av den

...16, bör förordning (EG) nr 2236/95 ändras så att dess räckvidd begränsas till att bara gälla telekommunikationsområdet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Syfte

I denna förordning anges de villkor och förfaranden som gäller för gemenskapens ekonomiska stöd till projekt av gemensamt intresse på området för transeuropeiska transport- och energinät, i enlighet med artikel 155.1 i fördraget.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

1)projekt av gemensamt intresse: ett projekt, eller en projektdel, av gemensamt intresse

för gemenskapen, som fastställs i enlighet med beslut nr 1692/96/EG för

15EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

16EUT L. Se förordning om positionsbestämnings- och navigeringssystem via satellit (Galileo) i Europeiska unionens officiella tidning.

SV

14

SV

transportområdet och i enlighet med [beslut.../.../EG] nr 1229/2003/EG för energiområdet,

2)prioriterat projekt: ett projekt av gemensamt intresse på en trafikled eller ett projekt som gemenskapen prioriterar i enlighet med bilaga III till beslut nr 1692/96/EG för transportområdet och i enlighet med [beslut.../.../EG] beslut nr 1229/2003/EG för energiområdet,

3)projektdel: all verksamhet som är ekonomiskt, tekniskt eller tidsmässigt oberoende och som bidrar till projektets genomförande,

3a) gränsöverskridande sträcka: gränsöverskridande sträckor enligt artikel 19b i beslut nr 1692/96/EG, som också omfattar gränsöverskridande sträckor som via ett tredjeland garanterar ett prioriterat projekts kontinuitet mellan två medlemsstater,

4)flaskhalsar: hinder för hastighet eller kapacitet som gör det omöjligt att garantera transportflödenas kontinuitet, särskilt inom ramen för prioriterade projekt,

5)stödmottagare: en eller flera medlemsstater, internationella organisationer, gemensamma företag enligt artikel 171 i fördraget bestående av företag eller offentliga eller privata organ som har fullt ansvar för ett projekt och har för avsikt att investera egna medel eller medel som ställs till förfogande av tredje part i syfte att genomföra projektet,

ett offentligt eller privat organ som ansvarar för projektledningen och som vill investera egna eller tredje parts medel för att förverkliga projektet,

6)studier: de studier som krävs för en projektbeskrivning, inklusive förstudier, genomförbarhetsstudier, utvärderingar och valideringsstudier samt annat tekniskt stöd, bland annat de studier som föregår bygg- och anläggningsarbetena och som behövs för en fullständig beskrivning av projektet och för finansieringsbeslut, exempelvis rekognosering på plats och förberedelse av finansieringsarrangemang,

7)bygg- och anläggningsarbeten: inköp och leverans av olika komponenter, system och tjänster samt byggnadsverksamhet i samband med projektet, inklusive slutbesiktning, godkännande och idrifttagande,

8)risker som uppstår efter byggnadsverksamheten: de risker som på grund av särskilda faktorer uppstår under de första åren efter avslutad byggnadsverksamhet och som leder till lägre driftsintäkter än förväntat,

9)projektkostnader: den totala kostnaden för de studier ocheller bygg- och anläggningsarbeten som är direkt kopplade till och nödvändiga för projektets genomförande och som faktiskt har bekostats av stödmottagaren,

10)stödberättigande kostnad: den del av projektkostnaden som kommissionen lägger till grund för beräkningen av gemenskapens finansiella stöd.

SV

15

SV

Kapitel 2

Projekt som kan få stöd, former och villkor för det finansiella stödet och kumulering av stöd

 

Artikel 3

 

Projekt som kan få stöd och ansökningar om gemenskapens finansiella stöd

1.

Endast projekt av gemensamt intresse, fastställda i enlighet med besluten

nr 1692/96/EG och nr [.../.../EG]1229/2003/EG, kan få finansiellt stöd från gemenskapen i enlighet med denna förordning.

Ett villkor för att dessa projekt kan komma i fråga för gemenskapens finansiella stöd är också att de respekterar gemenskapens lagstiftning och genomförandet av dess politik.

Ett projekt kan bara få stöd, om det följer gemenskapsreglerna för bland annat konkurrens, miljöskydd och offentlig upphandling, och om det uppfyller gemenskapens bestämmelser om kompatibilitet mellan näten, särskilt järnvägsnäten.

3.2 På transportområdet kan projekt dessutom bara få stöd, om den person som ansöker om gemenskapsstödet och, i förekommande fall, den eller de berörda medlemsstaterna, åtar sig att medfinansiera det föreslagna projektet genom att bidra till gemenskapens finansiella stöd, i förekommande fall med hjälp av privata medel.

På transportområdet kan projekt dessutom bara få stöd, om varje berörd medlemsstat åtar sig att medfinansiera det föreslagna projektet genom att bidra till gemenskapens finansiella stöd, i förekommande fall med hjälp av privata medel.

Projekt på transportområdet som berör gränsöverskridande avsnitt eller delar av sådana kan få gemenskapsstöd om de berörda medlemsstaterna har ett bilateralt avtal om fullständigt genomförande av det gränsöverskridande projektet på deras respektive territorium.

Artikel 4

Inlämning av ansökan om finansiellt stöd

Det är medlemsstater, internationella organisationer, gemensamma företag eller, med den eller de berörda medlemsstaternas godkännande, offentliga eller privata företag eller organ som till kommissionen skall lämna in ansökan om gemenskapens finansiella stöd.

Det är de berörda medlemsstaterna som skall lämna in ansökan om gemenskapens finansiella stöd till kommissionen. Med de berörda medlemsstaternas godkännande kan ansökningar avseende energiområdet också lämnas in av de företag eller offentliga organ som är direkt berörda.

SV

16

SV

Artikel 5

Urval av projekt

1.Gemenskapens finansiella stöd skall tilldelas projekt av gemensamt intresse beroende

på i vilken utsträckning

de

bidrar till de mål och prioriteringar som fastställs i besluten

nr 1692/1996/EG och nr [

.../

.../EG].

2.På transportområdet skall särskilt följande projekt och program beaktas:

a)Projekt som läggs fram av minst två medlemsstater gemensamt, särskilt gränsöverskridande avsnitt projekt.

b)Projekt som berör flaskhalsar i prioriterade projekt.

c)Projekt som bidrar till nätets kontinuitet och en optimering av dess kapacitet.

d)Prioriterade projekt som bidrar till en integrering av den inre marknaden i en utvidgad gemenskap och till återställandet av jämvikten mellan olika transportsätt, med företräde för de miljövänligaste projekten, särskilt projekt som gäller långväga godstransporter. Alla ansökningar om finansiering av järnvägslinjer för höghastighetståg skall därför åtföljas av en detaljerad analys som visar vilken kapacitet som frigörs på det konventionella nätet och som kan utnyttjas för frakt till följd av att persontrafik flyttas till höghastighetståg.

e)Projekt som bidrar till förbättrade tjänster på det transeuropeiska nätet, projekt som – genom infrastrukturstöd – bland annat främjar användarnas säkerhet och skydd samt projekt som sörjer för kompatibilitet mellan de nationella näten.

f)Projekt som har att göra med utvecklingen av EU:s system för trafikledning av järnvägen, ERTMS (European Rail Traffic Management System, europeiska järnvägstrafikledningssystemet) eller system för flygledning eller trafikledning på inre vattenvägar eller utmed kusterna, och som garanterar driftskompatibilitet mellan de nationella näten.

Program för spridning av system för ledning av järnvägstrafiken i alla dess beståndsdelar samt program för spridning av trafikledningssystem för luft- och sjöfart som säkerställer kompatibilitet.

3.På energiområdet skall särskilt projekt beaktas som bidrar till

a)nätets kontinuitet och ökad kapacitet,

b)en integrering av den inre energimarknaden, särskilt gränsöverskridande avsnitt,

c)trygg energiförsörjning, bland annat sammanlänkningar mded tredjeländer,

d)sammankoppling av förnybara energikällor och/eller

e)de sammankopplade nätens säkerhet, tillförlitlighet och kompatibilitet.

SV

17

SV

Artikel 6

Stödformer

Gemenskapens finansiella stöd skall täcka studier och bygg- och anläggningsarbeten samt de risker som uppstår efter byggnadsverksamheten.

Artikel 6

Former och villkor för det finansiella stödet

1. Gemenskapen kan bevilja finansiellt stöd till studier och bygg- och anläggningsarbeten rörande projekt enligt artikel 3.1 i någon av följande former:

a)Stöd till studier och byggarbeten.

b)Räntesubventioner på lån från Europeiska investeringsbanken (EIB) eller andra offentliga eller privata finansieringsorgan.

c)Lånegarantier för de risker som uppstår efter byggnadsverksamheten.

d)Deltagande i riskkapital.

e)Vid behov en kombination av gemenskapsstöd enligt a–d så att de budgetmedel som har anslagits får största möjliga stimulanseffekt.

f)Bidrag till den verksamhet som utförs av gemensamma företag

2.

Gemenskapens finansiella stöd får inte överstiga följande nivåer:

a)50 % av de samlade stödberättigande kostnaderna för studier, oberoende av projektet i fråga.

b)Bygg- och anläggningsarbeten:

i)Prioriterade transportprojekt: för prioriterade projekt inom transportområdet:

högst 20 % av de stödberättigande kostnaderna,

högst 30 % av de stödberättigande byggkostnaderna för gränsöverskridande avsnitt av dessa projekt och prioriterade projekt som avser inre vattenvägar, under förutsättning att deras genomförandefas inleds före 2010 och de berörda medlemsstaterna har givit kommissionen tillräckliga garantier för projektets ekonomiska överlevnadsförmåga och genomförandetidsplan, Prioriterade energiprojekt:

ii)högst 20 % av de stödberättigande kostnaderna för bygg- och anläggningsarbeten.

iii)Andra transportprojekt: högst 10 % av de stödberättigande byggkostnaderna för prioriterade transport- eller energiprojekt,

SV

18

SV

c)vad gäller EU:s system för trafikstyrning på järnväg, ERTMS:

i)högst 50 % av de stödberättigande kostnaderna för studier och byggarbeten för fasta element,

ii)för fordonsbaserad utrustning:

högst 50 % av kostnaderna för utveckling och konstruktion av prototyper för installation av ERTMS på befintlig rullande materiel, förutsatt att prototyperna är certifierade i minst två medlemsstater,

högst 50 % av byggkostnaderna i samband med seriemässig installation av ERTMS på ny och befintlig rullande materiel, varvid kommissionen emellertid har rätt att fastställa ett högsta stödbelopp per vagnset

d)vad gäller genomförandet av ett gemensamt europeiskt luftrum, bland annat projektet SESAR (Single European Sky Air traffic management Research) kan stödet högst uppgå till 50 % av de stödberättigande kostnaderna fur studier och byggarbeten.

2.

Gemenskapens finansiella stöd får inte överstiga följande nivåer:

a)50 % av de samlade stödberättigande kostnaderna för studier, oberoende av projektet i

fråga.

b)Bygg- och anläggningsarbeten:

i)högst 30 % av de samlade stödberättigande kostnaderna för bygg- och anläggningsarbeten. Undantagna är projektens gränsöverskridande avsnitt, som kan beviljas en finansieringsnivå på upp till 50 % av de samlade stödberättigande kostnaderna för bygg- och anläggningsarbeten, under förutsättning att de påbörjas före 2010 och att de berörda medlemsstaterna inför kommissionen har lagt fram en plan med alla garantier som krävs för medlemsstaternas finansieringsbidrag och för tidsplanen för projektets genomförande. Nivån kommer att anpassas efter den nytta som detta innebär för andra medlemsstater. ii)

ii)högst 20 % av de samlade stödberättigande kostnaderna för bygg- och anläggningsarbeten. iii)

iii)högst 15 % av de samlade stödberättigande kostnaderna för bygg- och anläggningsarbeten. Undantagna är projekt som syftar till spridningen av kompatibilitets- och säkerhetssystem, som kan beviljas en finansieringsnivå på upp till 50 % av de samlade stödberättigande kostnaderna för bygg- och anläggningsarbeten, anpassad efter den nytta som detta innebär för andra medlemsstater. iv)

Andra energiprojekt: högst 10 % av de samlade stödberättigande kostnaderna.

3. Kommissionen skall i enlighet med förfarandet i artikel 17.2 fastställa vilka villkor, tidsplaner och belopp som skall gälla för instrumenten enligt punkt 1 b–d.

SV

19

SV

Artikel 7

Kumulering av gemenskapens finansiella stöd

1.Finansiella stöd till studier och bygg- och anläggningsarbeten skall vara kumulerbara.

2.Bidrag från EIB skall inte hindra att finansiellt stöd beviljas i enlighet med denna förordning.

1.Finansiellt stöd från gemenskapen inom ramen för denna förordning får inte beviljas för de delar av projekt som får stöd ur andra finansieringskällor som belastar gemenskapens budget.

2.Bidrag från EIB skall inte hindra att finansiellt stöd beviljas i enlighet med denna förordning.

Artikel 8

Förenlighet och Samordning med gemenskapens politik

1. De projekt av gemensamt intresse som finansieras enligt denna förordning skall vara förenliga med bestämmelserna i fördraget, med de rättsakter som har antagits till följd av dessa och med gemenskapens politik i fråga om bland annat miljöskydd, hållbar utveckling, kompatibilitet, konkurrens och offentlig upphandling.

Kommissionen skall säkerställa samordning av och samstämmighet mellan de projekt som genomförs samfinansieras i enlighet med denna förordning och de åtgärder som vidtas med bidrag från gemenskapens budget, EIB och gemenskapens övriga finansieringsorgan.

Kapitel 3

Programplanering, genomförande, kontroll

Artikel 9

Genomförande

Kommissionen skall ansvara för genomförandet av denna förordning.

Kommissionen skall fastställa närmare genomförandebestämmelser för projekt av gemensamt intresse i sina beslut om beviljande av finansiellt stöd.

Artikel 9

Flerårigt program och årsprogram

1.Kommissionen skall i enlighet med förfarandet i artikel 15.2 utarbeta ett flerårigt program och ett årsprogram.

2.I det fleråriga programmet skall kommissionen fastställa dels kriterierna för beviljande av stöd till prioriterade projekt som ERTMS och SESAR, dels det totala stödbeloppet för perioden 2007-2013. Stödbeloppet skall ligga mellan 65 och 85 % av de budgetmedel som avses i artikel 18.

SV

20

SV

3. I årsprogrammet skall kommissionen fastställa kriterierna för beviljande av stöd till de projekt av gemensamt intresse som inte omfattas av det fleråriga programmet. De medel som inte används för det fleråriga TEN-T-programmet skall varje år användas för att finansiera de program av gemensamt intresse som omfattas av årsprogrammet.

 

Artikel 10

 

Beviljande av gemenskapens finansiella stöd

1.

Kommissionen beslutar om stödbelopp för de behöriga projekt eller delar av

projekt som valts ut, och fastställer villkor och förfaranden för deras genomförande.

2. Kommissionen skall meddela stödmottagarna och de berörda medlemsstaterna sitt beslut om beviljande av stöd.

För varje projekt av gemensamt intresse som väljs ut för det fleråriga programmet skall kommissionen fatta ett enda beslut om beviljande av stöd i enlighet med artikel 17.2. Kommissionen skall grunda budgetåtagandet för varje årligt delbelopp på sitt beslut med hänsyn till hur långt projektet har kommit och med hänsyn till beräknade behov och tillgängliga medel.

För vart och ett av de projekt av gemensamt intresse som inte omfattas av punkt 1 skall kommissionen fatta ett beslut om beviljande av stöd och om budgetåtagande.

Kommissionen skall meddela de berörda medlemsstaterna sitt beslut om beviljande av stöd med tillhörande villkor och underrätta stödmottagarna om detta.

Artikel 11

Finansiella bestämmelser

1. Budgetåtaganden för projekt som omfattas av det fleråriga programmet kan delas upp på årliga belopp. Kommissionen betalar ut de olika årliga andelarna under beaktande av hur långt projektet eller faserna av det projekt som får stöd har kommit, dess förutsedda behov och tillgången på budgetmedel.

Stödmottagaren skall få meddelande om det preliminära tidsschemat för utbetalningen av de olika årliga andelarna.

2. Gemenskapens finansiella stöd skall endast täcka de stödberättigande projektkostnaderna som får stöd av stödmottagaren eller stödmottagarna, eller av tredje parter som fått i uppdrag att genomföra dessa.

Bland annat sådana kostnader som uppstått innan ansökan om finansiellt stöd lämnats in skall inte vara stödberättigande. Mervärdesskatt är ingen stödberättigande kostnad.

3. Betalning äger rum genom utbetalning av en förhandsutbetalning , i förekommande fall uppdelad i flera delar, ett antal delutbetalningar, och en slututbetalning.

Betalningsvillkoren fastställs emellertid med beaktande av bland annat av att infrastrukturprojekt genomförs under en period på flera år.

SV 21 SV

Förhandsutbetalningen, eller i förekommande fall den första delutbetalningen av denna, betalas ut när det finansiella stödet tilldelas.

Delutbetalningarna görs på begäran om utbetalning, förutsatt att bestämmelserna i artikel 13 i denna förordning respekteras.

Kommissionen skall betala ut slutbeloppet efter att ha godkänt den slutrapport om projektet som har lagts fram av stödmottagaren och bestyrkts av den berörda medlemsstaten. Slutrapporten redogör i detalj för alla faktiska kostnader.

1. Gemenskapsstödet får bara täcka sådana utgifter som är kopplade till genomförandet av projektet och som bestrids av mottagarna av stödet eller av tredje man som ansvarar för att projektet genomförs.

2. Utgifter som uppkommer före den dag då kommissionen får ansökan om stöd är inte stödberättigande.

3. Kommissionens beslut om beviljande av stöd enligt artikel 12 skall räknas som utgiftsåtagande.

4. Normalt skall stödet betalas ut i form av ett förskott, olika delbelopp och ett slutbelopp. Förskottet, som normalt inte får överstiga 50 % av det första årliga delbeloppet, skall betalas ut så snart ansökan om stöd har bifallits. Delbeloppen skall betalas ut på begäran, med beaktande av hur långt projektet eller studien har kommit, och vid behov med hänsyn till reviderade finansieringsplaner enligt noggranna och tydliga principer.

5. Vid betalningarna skall hänsyn tas till det faktum att genomförandet av infrastrukturprojekt sträcker sig över flera år och att det därför är viktigt att finansieringen också sträcker sig över flera år.

6. Kommissionen skall betala ut slutbeloppet efter att ha godkänt den slutrapport om projektet eller studien som har lagts fram av stödmottagaren och bestyrkts av medlemsstaten och där alla faktiska kostnader specificeras.

Artikel 12

Medlemsstaternas ansvar

1.Medlemsstaterna skall inom sitt ansvarsområde göra vad som krävs för genomförandet av de projekt av gemensamt intresse som i enlighet med denna förordning har beviljats finansiellt stöd från gemenskapen.

2.Medlemsstaterna skall i nära samarbete med kommissionen göra en teknisk uppföljning och en finansiell kontroll av projekten samt intyga att kostnaderna för projektet eller en projektdel verkligen har uppkommit och är stödberättigande. Stödmottagarna får kräva att kommissionen medverkar vid kontroller på plats.

3.Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om vilka åtgärder som vidtagits i enlighet med punkt 2 och redogöra för vilka kontroll-, lednings- och uppföljningsmetoder som har tagits fram för att se till att projekten genomförs på rätt sätt.

SV

22

SV

Artikel 12(a)

Förenlighet med gemenskapens lagstiftning och politik

Projekt, eller delar av projekt, av gemensamt intresse som finansieras inom ramen för denna förordning skall genomföras i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen och EU:s politik, bland annat inom områdena konkurrens, miljöskydd, hälsa, hållbar utveckling, offentlig upphandling och driftskompatibilitet.

 

Artikel 13

 

Hävning, minskning, avbrytande och indragning av stöd

1.

Efter att på lämpligt sätt ha undersökt ärendet och ha givit stödmottagaren och, i

förekommande fall den eller de berörda medlemsstaterna möjlighet att yttra sig inom en fastställd tidsfrist skall kommissionen

a)utom i särskilt motiverade fall häva det finansiella stöd som tilldelats de projekt eller delar av projekt inom projekt av gemensamt intresse vars genomförande inte har påbörjats inom två år efter det begynnelsedatum som anges i stödvillkoren,

b)avbryta, minska eller dra in det finansiella stödet i följande fall:

i)om en del av eller hela stödet inte längre verkar vara berättigat,

ii)om oegentligheter har förekommit i samband med genomförandet av projektet eller en del av projektet, med avseende på bestämmelserna i gemenskapens lagstiftning eller gemenskapens politik,

iii)om något av de stödvillkor som fastställts missaktats, i synnerhet om betydande ändringar som påverkar hur projektet genomförs eller villkoren för dess genomförande har företagits utan kommissionens godkännande,

c)med beaktande av alla relevanta faktorer begära återbetalning av det finansiella stödet om genomförandet av den del av projektet som omfattas av stödet inte har slutförts tio år efter tilldelningen av stödet.

2.

Kommissionen skall kräva tillbaka hela det utbetalda stödet eller delar av detta

a)om detta är nödvändigt, till exempel till följd av att det finansiella stödet har strukits, dragits in, minskats eller återkrävts,

b)om kumulering av gemenskapsstöd hhar förekommit.

1. Utom i de fall där kommissionen ges en tillfredsställande motivering skall kommissionen häva gemenskapens finansiella stöd till sådana projekt av gemensamt intresse som inte har påbörjats inom två år från och med den dag då de skulle ha inletts enligt beslutet om beviljande av stöd.

SV

23

SV

2.Om det vid genomförandet av ett projekt finns anledning att anta att en del av eller hela det beviljade stödet inte är berättigat, skall kommissionen på lämpligt sätt undersöka ärendet och framförallt uppmana medlemsstaten eller stödmottagaren att inkomma med sina synpunkter inom en viss tid.

3.Efter den undersökning som avses i punkt 2 kan kommissionen minska, avbryta eller dra in stödet till projektet i fråga, om undersökningen visar att någon oegentlighet förekommit eller att något av de villkor som anges i beslutet om beviljande av stöd inte är uppfyllt, och särskilt att det förekommit betydande ändringar som påverkar projektets art eller sättet att genomföra det, utan att kommissionen fått tillfälle att godkänna detta.

4.Varje icke godkänd kumulation skall leda till att oriktigt utbetalda belopp återkrävs.

5.Om ett projekt inte är slutfört inom tio år efter det att det har beviljats gemenskapens finansiella stöd, får kommissionen återkräva det utbetalda stödet, med beaktande av proportionalitetsprincipen och med hänsyn till alla relevanta faktorer.

6.Varje belopp som återkrävs på grund av att det har utbetalats utan grund skall återbetalas till kommissionen.

Artikel 14

Skydd av gemenskapens ekonomiska intressen

1.Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) får göra kontroller och inspektioner på plats i enlighet med rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/9617.

2.När det gäller de gemenskapsåtgärder som finansieras genom den här förordningen

skall med begreppet oegentlighet enligt artikel 1.2 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/9518 avses varje överträdelse av en bestämmelse i gemenskapsrätten eller åsidosättande av villkoren för gemenskapens finansiella stöd en avtalsenlig skyldighet som är följden av ett rättssubjekts handling eller underlåtenhet och som genom en otillbörlig utgift har lett till eller skulle kunna leda till skada för gemenskapernas allmänna budget eller för de budgetar som dessa rättssubjekt förvaltar.

3.Villkoren för gemenskapens finansiella stöd Beslut i enlighet med den här förordningen skall bland annat innehålla bestämmelser om uppföljning och finansiell kontroll som genomförs av kommissionen – eller av en företrädare som bemyndigats av kommissionen – och revisioner som genomförs av revisionsrätten, vid behov på plats.

4.Den berörda medlemsstaten och kommissionen skall omedelbart sinsemellan översända alla lämpliga upplysningar som avser resultaten av de utförda kontrollerna.

17

18

EGT L 292, 15.11.1996, s. 2. EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.

SV

24

SV

Kapitel 4

Slutbestämmelser

Artikel 15

Kommitté

1.Kommissionen skall biträdas av en kommitté.

2.När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

3.Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

4.Europeiska investeringsbanken skall utse en företrädare utan rösträtt för kommittén.

Artikel 16

Utvärdering

1.Kommissionen och medlemsstaterna kan med stödmottagarnas hjälp göra en utvärdering av hur projekten av gemensamt intresse och programmen har genomförts och utvärdera vilken inverkan de har haft för att kunna bedöma om de uppsatta målen, bland annat i fråga om miljöskydd, har uppnåtts.

2.Kommissionen kan kräva att den stödmottagande medlemsstaten tillhandahåller en särskild utvärdering av de projekt av gemensamt intresse som får stöd inom ramen för denna förordning, eller att medlemsstaten vid behov förser kommissionen med de uppgifter och det bistånd som krävs för en sådan utvärdering.

Artikel 17

Information och offentlighet

1.Kommissionen skall vart tredje år inför Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén lägga fram en rapport om den verksamhet som har genomförts inom ramen för denna förordning. Rapporten skall innehålla en utvärdering av de resultat som uppnåtts genom gemenskapens stöd på olika områden, jämfört med de ursprungliga målen, samt ett kapitel om det löpande fleråriga programmets innehåll och genomförande. Rapporten skall även innehålla uppgifter om varje projekts finansieringskällor.

2.De berörda medlemsstaterna, och vid behov stödmottagarna, skall se till att stöd som beviljas enligt denna förordning offentliggörs på lämpligt sätt, så att allmänheten får kännedom om gemenskapens roll när det gäller genomförandet av projekten av gemensamt intresse.

SV

25

SV

Artikel 18

Budgetmedel

1 Det finansiella referensbeloppet i dagens prisnivå för genomförandet av denna förordning under perioden 2007–2013 skall vara 20 690 8 168 miljoner euro, varav 10 350 8 013 miljoner euro skall gå till transportprojekt och 340 155 miljoner euro till energiprojekt.

2 De årliga anslagen kommer att beviljas av budgetmyndigheten inom ramen för den fleråriga budgetplanen.

Artikel 19

Tekniskt och administrativt stöd

Gemenskapens finansiella stöd till projekt som avses i artikel 3 kan även täcka utgifter för förberedelser, uppföljning, kontroll, revision och utvärdering som är direkt nödvändig för administrationen av de transeuropeiska näten och för förverkligandet av programmålen. I detta igår bland annat undersökningar, möten, information och publikationer, kostnader kopplade till informationsnät för informationsutbyte samt alla andra utgifter för administrativt och tekniskt stöd som kommissionen kan utnyttja för administrationen av de transeuropeiska näten. Det kan även täcka utgifter för tekniskt och administrativt stöd som behövs för övergången mellan genomföranet av de transeuropeiska näten eligt denna förordning och de åtgärder som vidtagits inom ramen för förordning (EG) nr 2236/95. Vid behov kan anslag läggas till budgeten efter 2013 för att täcka dessa utgifter och på så sätt möjliggöra genomförandet av åtgärder som inte kunnat slutföras till 31.12.13.

Artikel 20 Översynsklausul

Kommissionen skall före utgången av 2010 inför Europaparlamentet och rådet lägga fram en övergripande rapport om erfarenheterna av de förfaranden för beviljande av gemenskapens finansiella stöd som föreskrivs i denna förordning.

Europaparlamentet och rådet skall enligt förfarandet i artikel 156 första stycket i fördraget undersöka om och under vilka förhållanden de åtgärder som avses i denna förordning kommer att fortsätta eller förändras efter utgången av den period som anges i artikel 18.

Artikel 21

Ändring av förordning (EG) nr 2236/95

Förordning (EG) nr 2236/95 ändras på följande sätt:

1)Rubriken skall ersättas med följande:

”Rådets förordning (EG) nr 2236/95 av den 18 september 1995 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området för transeuropeiska telekommunikationsnät”.

2)Punkt 1 skall ersättas med följande:

SV

26

SV

”Artikel 1

Definition och tillämpningsområde

I denna förordning anges de villkor och förfaranden som gäller för gemenskapens stöd till projekt av gemensamt intresse på området för transeuropeiska telekommunikationsnät, i enlighet med artikel 155.1 i fördraget.”

3)I artikel 4 skall punkt 3 utgå.

4)Artikel 5.3 skall ersättas med följande:

« 3. Stödnivån för gemenskapens finansiella stöd fastställs i artikel 6.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr ...*

*EUT L..., ..., s...”.

5)Artikel 5a skall utgå.

6)I artikel 9.1 a skall den fjärde strecksatsen utgå.

7)Punkt 10 skall ersättas med följande:

”Artikel 10 Beviljande av finansiellt stöd

I enlighet med artikel 274 i fördraget skall kommissionen besluta om att bevilja finansiellt stöd enligt denna förordning på grundval av sin bedömning av ansökningarna enligt urvalskriterierna.”.

8)Artikel 11.7 skall ersättas med följande:

« 7. Kommissionen skall i enlighet med förfarandet i artikel 17.3 fastställa en ram för hur, när och med vilka belopp räntesubventioner, subventioner till garantipremier och stöd i form av deltagande i riskkapital för investeringsfonder eller jämförbara finansföretag, som huvudsakligen är inriktade på att tillhandahålla riskkapital för projekt som rör transeuropeiska nät, skall utbetalas.”

9)Artikel 14 skall utgå.

10)I artikel 15.3 första meningen skall hänvisningen till artiklarna 5 och 6 ersättas med en hänvisning till artikel 5.1 och 5.2 och till artikel 6.

11)Artikel 16.1 skall ersättas med följande:

«1. De åtgärder som vidtagits enligt denna förordning skall redovisas i en årlig rapport som kommissionen skall överlämna till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. Rapporten skall innehålla en utvärdering av de resultat som uppnåtts genom gemenskapens insats på olika områden, jämfört med de ursprungliga målen.”

12)Bilagan skall utgå.

SV

27

SV

Artikel 22

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i

Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 januari 2007.

Förordning (EG) nr 2236/95 i den version som gällde den 31 december 2006 skall fortsätta att gälla för sådana transport- och energiprojekt som redan har inletts den dag då den här förordningen skall börja tillämpas.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den […]

På Europaparlamentets vägnar

På rådets vägnar

Ordförande

Ordförande

 

[…

SV

28

SV

FICHE FINANCIÈRE LÉGISLATIVE

Domaine(s) politique(s): Promotion de la compétitivité, de la sécurité et de la soutenabilité en matière environnementale des réseaux transeuropéens.

Activité(s): Réseau Transeuropéen de Transport et d’Energie

DÉNOMINATION DE LACTION: SOUTIEN FINANCIER POUR DES PROJETS DINTERET COMMUN DANS LE RESEAU TRANSEUROPEEN DE TRANSPORT ET DENERGIE

1.LIGNE(S) BUDGÉTAIRE(S) + INTITULÉ(S)

06.0301 : Soutien financier aux projets d’intérêt commun du réseau transeuropéen de transport

060303 : Soutien financier aux projets d’intérêt commun du réseau transeuropéen de transport

06.01.04.04 : Soutien financier aux projets d'intérêt commun du réseau transeuropéen de transport — Dépenses pour la gestion administrative

06.03.02 : Soutien financier aux projets d’intérêt commun du réseaux transeuropéen de l’énergie

060304 : Soutien financier aux projets d’intérêt commun du réseaux transeuropéen de l’énergie

06.01.04.05 : Soutien financier aux projets d'intérêt commun du réseau transeuropéen de l'énergie — Dépenses pour la gestion administrative

06010431 : Agence exécutive RTE

2.DONNÉES CHIFFRÉES GLOBALES

2.1Enveloppe totale de l’action (partie B): millions d'euros en CE

29.690 8.074,8 millions d’€ en crédits d’engagement.

La décision de l’autorité législative est prise sans préjudice des décisions budgétaires prises dans le cadre de la procédure annuelle.

2.2Période d’application:

2007-2013

SV

29

SV

2.3Estimation globale pluriannuelle des dépenses:

a)

Échéancier crédits d'engagement/crédits

de paiement

(intervention financière)

 

 

(cf. point 6.1.1)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Millions d'euros (à la 3e décimale)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2007

2008

2009

2010

 

2011

 

2012

2013

2014

2015

Total

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Crédits

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

d'engageme

908,8

1781,2

2344

2874,5

 

3544,5

 

4240,5

4931,5

 

 

20625

 

nt

838,6

958,7

1.037,8

1.070,9

 

1.250,9

1.365,9

1.551,9

0,0

0,0

8.074,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Crédits de

359 ,9

982,3

1741,2

2385,6

 

2982,5

 

3621,2

4304,8

2764

1483,6

20625

 

paiement

10,0(*)

882,6

940,2

1.017,1

 

1.137,0

 

1.221,7

1.397,7

773,1

695,3

8.074,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(*) A mobiliser par transfert de la ligne '06.0301 : Soutien financier aux projets d’intérêt commun du réseau transeuropéen de transport', au cas où des paiements s'avèrent déjà nécessaires en 2007

b)

Assistance technique

et administrative

(ATA)

et dépenses

d’appui

(DDA)

 

 

 

(cf. point 6.1.2)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2007

2008

 

2009

2010

 

2011

 

2012

2013

2014

2015

Total

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CE

 

6,2

6,8

 

8

10,5

 

10,5

 

11,5

11,5

 

 

65

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14,4

13,3

 

13,2

13,1

 

13,1

 

13,1

13,1

0,0

0,0

93,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CP

 

6,2

6,8

 

8

10,5

 

10,5

 

11,5

11,5

 

 

65

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14,4

13,3

 

13,2

13,1

 

13,1

 

13,1

13,1

0,0

0,0

93,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sous-total

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Total

 

a+b

 

2007

2008

 

2009

2010

 

2011

 

2012

2013

2014

2015

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CE

 

915

1788

 

2352

2885

 

3555

 

4252

4943

 

 

20690

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

853,0

972,0

 

1.051,0

1.084,0

 

1.264,0

 

1.379,0

1.565,0

0,0

0,0

8.168,0

 

CP

 

366,1

989,1

 

1749,2

2396,1

 

2993

 

3632,7

4316,3

2764

1483,6

20690

 

 

 

 

 

 

 

 

 

24,4

895,9

 

953,4

1.030,2

 

1.150,1

 

1.234,8

1.410,8

773,1

695,3

8.168,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

c)Incidence financière globale des ressources humaines et autres dépenses de fonctionnement

(cf. points 7.2 et 7.3)

 

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Total

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SV 30 SV

CE/CP

10,973

10,973

10,973

10,973

10,973

10,973

10,973

 

 

76,811

 

 

 

 

8,4

3,4

3,4

3,4

3,4

3,4

3,4

0,0

0,0

28,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TOTAL

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Total

a+b+c

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CE

926,0

1799,0

2363,0

2896,0

3566,0

4263,0

4954,0

 

 

20766,8

 

861,4

975,4

1.054,4

1.087,4

1.276,4

1.382,4

1.568,4

0,0

0,0

8196,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CP

377,1

1000,1

1760,2

2407,1

3004,0

3643,7

4327,3

2764,6

1483,6

20766,8

 

32,9

899,3

956,8

1.033,6

1.153,5

1.238,1

1.414,2

773,1

695,3

8196,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2.4Compatibilité avec la programmation financière et le cadre financière

[X]Proposition compatible avec l’accord interinstitutionnel sur le cadre financier la Communication de la Commission concernant 2007-2013 du 10 février 2004 (COM (2004) 101).

2.5Incidence financière sur les recettes

[X]Aucune implication financière (concerne des aspects techniques relatifs à la mise en œuvre d'une mesure).

3.

CARACTÉRISTIQUES BUDGÉTAIRES

 

 

 

 

 

 

 

 

Nature de la dépense

Nouvelle

Participation

Participation

Rubrique PF

 

 

 

 

AELE

pays candidats

 

 

 

 

 

 

 

 

DNO

 

CD

NON

NON

NON

N° 1A

 

 

 

 

 

 

 

4. BASE JURIDIQUE

L’article 156 du traité.

Le règlement (CE) n° 2236/95 du Conseil du 18 septembre 1995 déterminant les règles générales pour l'octroi d'un concours financier communautaire dans le domaine des réseaux transeuropéens, modifié par le règlement (CE) nº 1655/1999 du Parlement européen et du Conseil du 19 juillet 1999 modifié par le règlement (CE) n° 788/2004 du 21 avril 2004, le règlement n° (CE) n° 807/2004 du 21 avril 2004, et le règlement (CE) n° 1159/2005 du 6 juillet 2005.

La décision n° 1692/96/CE du Parlement européen et du Conseil du 23 juillet 1996 sur les orientations pour le développement du réseau transeuropéen de transport, telle qu’elle a été modifiée par la décision n° 884/2004/CE, et son rectificatif (JO L 201 du 7.6.2004.

SV

31

SV

(La décision n° 1346/2001/CE du Parlement européen et du Conseil du 22 mai 2001 modifiant la décision n° 1692/96/CE en ce qui concerne les ports maritimes, les ports de navigation intérieure et les terminaux intermodaux ainsi que le projet n° 8 de l’annexe III et amendée par la décision n° 884/2004/CE du 29 avril 2004).

La décision n° 1229/2003/CE du Parlement européen et du Conseil du 26 juin 2003 établissant un ensemble d'orientations relatif aux réseaux transeuropéens dans le secteur de l'énergie, et abrogeant la décision no 1254/96/CE

La décision 96/391/CE du Conseil du 28 mars 1996 déterminant un ensemble d’actions en vue d’établir un contexte plus favorable au développement des réseaux transeuropéens dans le secteur de l’énergie.

La [décision .../.../CE] du Parlement européen et du Conseil établissant des orientations relatives aux réseaux transeuropéens d'énergie et abrogeant la décision 96/391/CE et la décision n° 1229/2003/CE

L'enveloppe financière du programme peut également couvrir les dépenses afférentes aux actions de préparation, de suivi, de contrôle, d'audit et d'évaluation, directement nécessaires à la gestion du programme et à la réalisation de ses objectifs, notamment, des études, des réunions, des actions d'information et de publication, (des dépenses liées aux réseaux informatiques visant l'échange d'informations), ainsi que toute autre dépense d'assistance administrative et technique à laquelle peut recourir la Commission pour la gestion du programme.

SV

32

SV

FICHE FINANCIÈRE LÉGISLATIVE

Domaine(s) politique(s): Promotion de la compétitivité, de la sécurité et de la soutenabilité en matière environnementale des réseaux transeuropéens.

Activité(s): Réseau Transeuropéen de Transport et d’Energie

DÉNOMINATION DE LACTION: SOUTIEN FINANCIER POUR DES PROJETS DINTERET COMMUN DANS LE RESEAU TRANSEUROPEEN DE TRANSPORT ET DENERGIE

1.LIGNE(S) BUDGÉTAIRE(S) + INTITULÉ(S)

06.0301 : Soutien financier aux projets d’intérêt commun du réseau transeuropéen de transport

060303 : Soutien financier aux projets d’intérêt commun du réseau transeuropéen de transport

06.01.04.04 : Soutien financier aux projets d'intérêt commun du réseau transeuropéen de transport — Dépenses pour la gestion administrative

06.03.02 : Soutien financier aux projets d’intérêt commun du réseaux transeuropéen de l’énergie

060304 : Soutien financier aux projets d’intérêt commun du réseaux transeuropéen de l’énergie

06.01.04.05 : Soutien financier aux projets d'intérêt commun du réseau transeuropéen de l'énergie — Dépenses pour la gestion administrative

06010431 : Agence exécutive RTE

2.DONNÉES CHIFFRÉES GLOBALES

2.1Enveloppe totale de l’action (partie B): millions d'euros en CE

29.690 8.074,8 millions d’€ en crédits d’engagement.

La décision de l’autorité législative est prise sans préjudice des décisions budgétaires prises dans le cadre de la procédure annuelle.

2.2Période d’application:

2007-2013

SV

33

SV

2.3Estimation globale pluriannuelle des dépenses:

a)

Échéancier crédits d'engagement/crédits

de paiement

(intervention financière)

 

 

(cf. point 6.1.1)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Millions d'euros (à la 3e décimale)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2007

2008

2009

2010

 

2011

 

2012

2013

2014

2015

Total

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Crédits

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

d'engageme

908,8

1781,2

2344

2874,5

 

3544,5

 

4240,5

4931,5

 

 

20625

 

nt

838,6

958,7

1.037,8

1.070,9

 

1.250,9

1.365,9

1.551,9

0,0

0,0

8.074,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Crédits de

359 ,9

982,3

1741,2

2385,6

 

2982,5

 

3621,2

4304,8

2764

1483,6

20625

 

paiement

10,0(*)

882,6

940,2

1.017,1

 

1.137,0

 

1.221,7

1.397,7

773,1

695,3

8.074,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(*) A mobiliser par transfert de la ligne '06.0301 : Soutien financier aux projets d’intérêt commun du réseau transeuropéen de transport', au cas où des paiements s'avèrent déjà nécessaires en 2007

b)

Assistance technique

et administrative

(ATA)

et dépenses

d’appui

(DDA)

 

 

 

(cf. point 6.1.2)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2007

2008

 

2009

2010

 

2011

 

2012

2013

2014

2015

Total

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CE

 

6,2

6,8

 

8

10,5

 

10,5

 

11,5

11,5

 

 

65

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14,4

13,3

 

13,2

13,1

 

13,1

 

13,1

13,1

0,0

0,0

93,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CP

 

6,2

6,8

 

8

10,5

 

10,5

 

11,5

11,5

 

 

65

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14,4

13,3

 

13,2

13,1

 

13,1

 

13,1

13,1

0,0

0,0

93,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sous-total

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Total

 

a+b

 

2007

2008

 

2009

2010

 

2011

 

2012

2013

2014

2015

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CE

 

915

1788

 

2352

2885

 

3555

 

4252

4943

 

 

20690

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

853,0

972,0

 

1.051,0

1.084,0

 

1.264,0

 

1.379,0

1.565,0

0,0

0,0

8.168,0

 

CP

 

366,1

989,1

 

1749,2

2396,1

 

2993

 

3632,7

4316,3

2764

1483,6

20690

 

 

 

 

 

 

 

 

 

24,4

895,9

 

953,4

1.030,2

 

1.150,1

 

1.234,8

1.410,8

773,1

695,3

8.168,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

c)Incidence financière globale des ressources humaines et autres dépenses de fonctionnement

(cf. points 7.2 et 7.3)

 

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Total

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SV 34 SV

CE/CP

10,973

10,973

10,973

10,973

10,973

10,973

10,973

 

 

76,811

 

 

 

 

8,4

3,4

3,4

3,4

3,4

3,4

3,4

0,0

0,0

28,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TOTAL

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Total

a+b+c

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CE

926,0

1799,0

2363,0

2896,0

3566,0

4263,0

4954,0

 

 

20766,8

 

861,4

975,4

1.054,4

1.087,4

1.276,4

1.382,4

1.568,4

0,0

0,0

8196,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CP

377,1

1000,1

1760,2

2407,1

3004,0

3643,7

4327,3

2764,6

1483,6

20766,8

 

32,9

899,3

956,8

1.033,6

1.153,5

1.238,1

1.414,2

773,1

695,3

8196,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2.4Compatibilité avec la programmation financière et le cadre financière

[X]Proposition compatible avec l’accord interinstitutionnel sur le cadre financier la Communication de la Commission concernant 2007-2013 du 10 février 2004 (COM (2004) 101).

2.5Incidence financière sur les recettes

[X]Aucune implication financière (concerne des aspects techniques relatifs à la mise en œuvre d'une mesure).

3.

CARACTÉRISTIQUES BUDGÉTAIRES

 

 

 

 

 

 

 

 

Nature de la dépense

Nouvelle

Participation

Participation

Rubrique PF

 

 

 

 

AELE

pays candidats

 

 

 

 

 

 

 

 

DNO

 

CD

NON

NON

NON

N° 1A

 

 

 

 

 

 

 

4. BASE JURIDIQUE

L’article 156 du traité.

Le règlement (CE) n° 2236/95 du Conseil du 18 septembre 1995 déterminant les règles générales pour l'octroi d'un concours financier communautaire dans le domaine des réseaux transeuropéens, modifié par le règlement (CE) nº 1655/1999 du Parlement européen et du Conseil du 19 juillet 1999 modifié par le règlement (CE) n° 788/2004 du 21 avril 2004, le règlement n° (CE) n° 807/2004 du 21 avril 2004, et le règlement (CE) n° 1159/2005 du 6 juillet 2005.

La décision n° 1692/96/CE du Parlement européen et du Conseil du 23 juillet 1996 sur les orientations pour le développement du réseau transeuropéen de transport, telle qu’elle a été modifiée par la décision n° 884/2004/CE, et son rectificatif (JO L 201 du 7.6.2004.

SV

35

SV

(La décision n° 1346/2001/CE du Parlement européen et du Conseil du 22 mai 2001 modifiant la décision n° 1692/96/CE en ce qui concerne les ports maritimes, les ports de navigation intérieure et les terminaux intermodaux ainsi que le projet n° 8 de l’annexe III et amendée par la décision n° 884/2004/CE du 29 avril 2004).

La décision n° 1229/2003/CE du Parlement européen et du Conseil du 26 juin 2003 établissant un ensemble d'orientations relatif aux réseaux transeuropéens dans le secteur de l'énergie, et abrogeant la décision no 1254/96/CE

La décision 96/391/CE du Conseil du 28 mars 1996 déterminant un ensemble d’actions en vue d’établir un contexte plus favorable au développement des réseaux transeuropéens dans le secteur de l’énergie.

La [décision .../.../CE] du Parlement européen et du Conseil établissant des orientations relatives aux réseaux transeuropéens d'énergie et abrogeant la décision 96/391/CE et la décision n° 1229/2003/CE

L'enveloppe financière du programme peut également couvrir les dépenses afférentes aux actions de préparation, de suivi, de contrôle, d'audit et d'évaluation, directement nécessaires à la gestion du programme et à la réalisation de ses objectifs, notamment, des études, des réunions, des actions d'information et de publication, (des dépenses liées aux réseaux informatiques visant l'échange d'informations), ainsi que toute autre dépense d'assistance administrative et technique à laquelle peut recourir la Commission pour la gestion du programme.

SV

36

SV

FICHE FINANCIÈRE LÉGISLATIVE : POINTS SPÉCIFIQUES POUR LE RÉSEAU TRANSEUROPÉENS DE TRANSPORT

DÉNOMINATION DE LACTION: SOUTIEN FINANCIER POUR DES PROJETS DINTERET COMMUN DANS LE RESEAU TRANSEUROPEEN DE TRANSPORT

1.LIGNE(S) BUDGÉTAIRE(S) + INTITULÉ(S) voir ci-dessus

2.DONNÉES CHIFFRÉES GLOBALES

2.1.Enveloppe totale de l’action (partie B): millions d'euros en CE

20,350 7.925,4 millions d’€ en crédits d’engagement.

2.2.Période d’application:

2007-2013

2.3.Estimation globale pluriannuelle des dépenses:

a)

Échéancier crédits d'engagement/crédits

de paiement

(intervention financière)

 

 

(cf. point 6.1.1)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Millions d'euros (à la 3e décimale)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2007

2008

2009

2010

 

 

2011

 

2012

2013

2014

2015

Total

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Crédits

 

817,4

937,5

1016,6

1.049,7

 

1.229,7

1.344,7

1.529,7

 

 

7.925,4

 

d'engagement

889,0

1761,5

2294,5.

2825,0

 

3485,0.

 

4182,0.

4853,0.

0,0

0,0

20290,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Crédits

de

10,0(*)

861,4

919,0

995,92

 

1.115,8

 

1.200,5

1.376,2

758,1

688,4

7.925,4

 

paiement

 

354,0

968,5

1712,5

 

345,0

 

 

2930,0.

 

3565,0.

4240,0.

2715,0

1460,0

20290,0.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(*) A mobiliser par transfert de la ligne '06.0301 : Soutien financier aux projets d’intérêt commun du réseau transeuropéen de transport', au cas où des paiements s'avèrent déjà nécessaires en 2007

b)

Assistance technique

et administrative

(ATA)

et

dépenses

d’appui

(DDA)

 

 

(cf. point 6.1.2)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2007

2008

 

2009

2010

 

2011

 

2012

 

2013

2014

2015

Total

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SV

37

SV

CE

13,617

12,469

12,397

12,289

12,289

12,289

12,289

 

 

87,6

 

6,0

6,5

7,5

10,0

10,0

10,0

10,0

 

 

60,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CP

13,617

12,469

12,397

12,289

12,289

12,289

12,289

 

 

87,6

 

6,0

6,5

7,5

10,0

10,0

10,0

10,0

 

 

60,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sous-total

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Total

a+b

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CE

831,0

950,0

1.029,0

1.062,0

1.242,0

1.357,0

1.542,0

 

 

8.013,0

 

895

1768

.2302

2835

3495

4192

4863

0,0

0,0

20350

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CP

23,6

873,9

931,4

1.008,2

1.128,1

1.212,8

1.388,5

758,1

688,4

8.013,0

 

360

975

1720

2355

2940

3575

4250

2715

1460

20350

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

c)Incidence financière globale des ressources humaines et autres dépenses de fonctionnement

(cf. points 7.2 et 7.3)

 

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Total

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CE/CP

7,922

2,838

2,838

2,838

2,838

2,838

2,838

 

 

24,95

 

10,4

10,4

10,4

10,4

10,4

10,4

10,4

 

 

72,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TOTAL

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Total

a+b+c

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CE

838,9

952,8

1.031,8

1.064,8

1.244,8

1.359,8

1.544,8

 

 

8.038,0

 

905,4

1778,4

2312,4.

2845,4.

3505,4.

4202,4.

4873,4.

0,0

0,0

20422,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CP3

31,5

876,8

934,3

1.011,0

1.130,9

1.215,6

1.391,3

758,1

688,4

8.038,0

 

370,4

985,4

1730,4

2365,4.

2950,4.

3585,4

4260,4.

2715,0

1460,0

20422,8.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3.CARACTÉRISTIQUES BUDGÉTAIRES voir ci-dessus

4.BASE JURIDIQUE voir ci-dessus

SV

38

SV

5.DESCRIPTION ET JUSTIFICATION

5.1.Nécessité d'une intervention communautaire19

La nécessité de l'intervention communautaire se justifie par l'obligation de contribuer à l'établissement et au développement du réseau transeuropéen de transport, considéré comme une politique essentielle pour le bon fonctionnement du marché intérieur et pour la cohésion économique et sociale (articles 154 à 156). Cette contribution prend la forme du cofinancement des projets d'intérêt commun identifiés dans les orientations communautaires pour le développement du réseau transeuropéen de transport (décision n° 1692/96/CE du Parlement européen et du

Conseil du 23 juillet 1996, telle qu’elle a été modifiée par la décision n° 884/2004/CE du 29 avril 2004 et son rectificatif (JO L 201 du 7.6.2004)

5.1.1. Objectifs poursuivis

La Commission dans son Livre blanc sur la politique commune des transports20 avait cependant tiré la sonnette d’alarme sur les retards dans la réalisation de ce réseau. Notamment, malgré les engagements pris par les États au Conseil européen d’Essen en décembre 1994 de réaliser d’ici 2010 quatorze grands projets d’infrastructure, à la fin 2003, seulement trois de ces projets avaient été terminés : en particulier, moins du quart des investissements nécessaires pour les liaisons transnationales de ces projets ont été trouvés. Si cette situation ne devait pas évoluer, pour achever l’ensemble du réseau transeuropéen de transport tel que révisé en 2004, il faudrait encore plus de 20 ans, compte tenu du fait que les ressources publiques, des États, de la Communauté ou des régions, allouées à ces projets restent très en deça des besoins.

Avec l’arrivée des dix nouveaux États membres au sein de l’Union, le trafic entre États membres va quasiment doubler d’ici 202021sur des infrastructures parfois obsolètes ou dont la capacité est déjà aujourd’hui très en deçà des besoins. Le manque de connexions transeuropéennes performantes pour faire face à cette demande risque ainsi d’handicaper sérieusement la compétitivité de l’Union et des États et les régions périphériques qui ne pourront pas – ou ne pourront plus - profiter pleinement des effets bénéfiques du grand marché unique. Pour faire face à ces défis, la Commission a présenté – en octobre 2003 – une proposition de révision des orientations relatives au réseau transeuropéen de transport, et en particulier une mise à jour de la liste des projets prioritaires – désormais au nombre de 30 - couvrant l’Union élargie. Celle-ci a été adoptée par le Parlement et le Conseil le 21 avril 2004. dernier.

Si la Communauté est dotée des compétences en matière de planification des réseaux transeuropéens, celles-ci ne sont cependant pas accompagnées du volet financier adéquat pour soutenir la réalisation ces réseaux. Les financements communautaires présentent pourtant des avantages significatifs par rapport aux financements nationaux. Ils offriront une stabilité dans le financement que beaucoup des budgets nationaux, soumis aux aléas de la conjoncture et des changements d’arbitrages, n’offrent pas; ils jouent un effet de levier incitant les États membres à investir dans des projets à forte valeur ajoutée européenne mais également pour les inciter à se coordonner entre eux. Ils contribuent à la mise en œuvre de la politique des

19Pour plus d'informations, voir le document d'orientation séparé.

20COM(2001) 370 : « La politique européenne des transports à l’horizon 2010 : l’heure des choix ».

21Trafic total : +70% du trafic fret pour EU-15 et +100% pour EUR-10.

SV

39

SV

transports, notamment en stimulant la combinaison optimale de l’investissement dans des infrastructures nouvelles ou aménagées avec l’utilisation efficace de l’infrastructure existante et en donnant une attention spécifique aux modes « soutenables » , ce qui devrait permettre, en particulier en privilégiant les modes plus « soutenables », notamment les connexions ferroviaires transfrontalières22 en particulier, d’éliminer des goulets d’étranglement, d’encourager des solutions de transport multi-modal et de mieux relier les régions périphériques aux régions centrales de l’Union. et ils Les financements communautaires pourraient également servir de catalyseur pour le montage de partenariats public-privé.

Malgré tous ces avantages, les ressources allouées aux réseaux transeuropéens sur la période 2000-2006, soit 4 425 4.170 M€ destinés au transport (y compris 255 M€ pour des projets dans les nouveaux États membres) - ont été largement insuffisantes par rapport aux coûts de réalisation du réseau. Ceci représente une moyenne d’environs à peine 600 M€ par an sur la période, ce qui reste très insuffisant par rapport aux besoins financiers identifiés pour le réseau transeuropéen de transport et par rapport aux demandes de soutien formulées par les Etats membres qui représentent plusieurs fois cette enveloppe estimées conjointement par les États membres et la Commission

Les besoins financiers des 30 projets prioritaires, approuvés par le Parlement européen et le Conseil dans le cadre au sens de l’annexe III de la décision sur les orientations communautaires relatives aux réseaux transeuropéens de transport, identifiés par le Conseil et le Parlement représentent à eux seuls 225 milliards d’€ dont la plus grande partie des coûts sera supportée entre 2007 et 2013, ce qui représente environ 140 milliards d’€.

D’une façon générale, les objectifs poursuivis sontont pour but :

-d’améliorer l’écoulement du trafic au bénéfice des usagers et des entreprises ;

-d'accélérer la réalisation par les États membres des projets d’intérêt commun du réseau transeuropéen de transport, et en particulier des sections projets transfrontalièreers des projets prioritaires du réseau transeuropéen de transport, afin qu’au moins 75% des projets prioritaires aient été complétés en 2013, y compris pour ce qui est des sections internationales ;

-de surmonter les obstacles financiers pouvant se poser dans la phase de mise en œuvre de ces projets et d'assurer de meilleurs montages financiers des projets, en minimisant le recours aux fonds publics, grâce à la souplesse des modalités d'intervention ;

-de stimuler la participation de capitaux privés au financement des projets ainsi que le partenariat entre secteurs public et privé;

-de contribuer, grâce à Pour l’Union dans son ensemble l’achèvement de ces projets, à une réduction significative permettra de réduire des émissions de CO2. Selon une étude réalisée

22Plus de 65% du budget RTE est alloué aux projets ferroviaires, 20% aux systèmes de transport intelligents (ITS) et innovants, tels que les systèmes d’interopérabilité dans le domaine ferroviaire ou de la navigation aérienne. Un accent particulier est également mis sur le développement de grands projets transfrontaliers à vocation fret qui bénéficient d’une assurance des financements.

SV

40

SV

àla demande de la Commission en 2003 et 200423, l’achèvement de ces projets devrait

permettre de réduire les émissions de CO2 de 4% ; , ainsi que la pollution atmosphérique, en particulier dans les zones sensibles de montagne, devrait également être diminuée de façon significative. La congestion routière devrait être réduite, quant à elle, de 14%; et ils feront gagner des les gains de temps en résultant pour dans les transports entre régions ont été estimées dans cette même étude à l’équivalent de valant 8 milliards € par an. Ils contribueront à stabiliser la répartition modale et pourront même l’inverser en faveur des modes de transports les plus respectueux de l’environnement sur certains axes internationaux.

Des études plus récentes confirment, malgré certaines évolutions relatives aux hypothèses sur lesquelles se basent les estimations (concernant les taux de croissance économique et de trafic en particulier) des réductions significatives des émissions et de la pollution atmosphérique causées par le transport – notamment grâce à une nouvelle impulsion qui sera donnée à la mise en œuvre de technologies innovantes (y compris les systèmes de transport intelligents dans le domaine du RTE-T). Par ailleurs, en contribuant

àdévelopper les échanges entre Etats membres, et en améliorant l’accessibilité, ces projets devraient accroître le potentiel de croissance de 0,2 à 0,3% du PIB, ce qui correspondrait à la création ou au maintien d’un million d’emplois permanents.

5.1.2. Dispositions prises relevant de l’évaluation ex ante

Voir les conclusions de l'évaluation des incidences élargie : SEC(2003) 1369

Cette évaluation arrive à la conclusion que la nécessité d'une action conjointement avec le support pour les procédures d'autorisation et l’accélération des investissements demandent une coordination accrue du côté de la Commission, ainsi que de l'action du côté de la demande.

La création d'un contexte plus favorable pour l'investissement dans les réseaux d'énergie est une pierre angulaire essentielle puisque la construction de nouveaux projets de lignes de transmission exige l'attention non seulement de tous les participants de marchés de l'énergie mais également des autorités gouvernementales et locales. Dans ce contexte, la Commission européenne promouvra la coopération entre les États membres en vue d'améliorer des procédures d'autorisation pour les projets sur les réseaux transeuropéens d'énergie et va soutenir des projets techniques de coopération entre les opérateurs responsables de la gestion, contrôle des réseaux transeuropéens d'énergie. Comme première priorité la sélection des projets vraiment importants à partir d'une grande liste de projets éligibles doit être adressée. Ces projets doivent répondre aux deux critères suivants : ils sont des interconnexions transfrontalières ou ils ont un impact significatif sur la capacité de transmission transfrontalière. Pour cet objectif il est nécessaire d'établir un instrument approprié, par exemple un forum, pour la décision d'attribuer aux différents projets prioritaires le niveau le plus élevé de la priorité, par une déclaration d'intérêt européen. Il est souligné que cette déclaration est la conséquence de définir des axes prioritaires au niveau le plus élevé (annexe 1 de la décision) dans les orientations récemment adoptées et la liste étendue de projets à un niveau inférieur (annexe 3 de la décision).

23Étude entitulée “Scenarios, Traffic Forecasts and Analysis of Corridors on the Trans-European network” (TEN-STAC), réalisée à la demande de la Commission.

SV

41

SV

Pour établir un contexte plus favorable il est également essentiel d'assurer que le règlement se développera d'une manière harmonisée et cohérente de sorte qu'il n'introduira pas des distorsions du marché au niveau national. Ces risques peuvent être évités si le dialogue et la coopération de haut niveau entre les régulateurs sont établis. La coordination entre les régulateurs et TSOs est cruciale d'améliorer la cohérence du marché. La coordination appropriée employée par la nécessité de la Commission pour être dynamique et le problème orienté et non statique et formel. La compétence de tous les secteurs impliqués doit devenir entendue et les experts correspondants invité. La participation à la fois des États membres concernés et de la Commission, chacune dans sa propre série de compétence, est indispensable pour réaliser les projets transfrontaliers de projets prioritaires particulièrement. En particulier, la Commission peut désigner un coordinateur pour un axe prioritaire donné ou pour un projet prioritaire individuel.

La troisième composante dans l'effort pour progresser dans la réalisation de l'infrastructure exigée est donnée par à l'échelle européenne la planification coordonnée qui établira les outils pour développer des études et des simulations couvrant le réseau européen entier. L'action a deux phases, consultations et exécutions. L'échange des résultats et de la compétence au cours de la consultation avec les États membres, y compris les parties concernées clés, constitue un aspect important dans la première phase. L'objectif est de se mettre d'accord sur un plan détaillé pour la construction de réseau ainsi que l'investissement correspondant. La deuxième, c'est-à-dire phase d'exécution peut être décrite par un système de predictor-corrector, où le rapport du TSOs annuellement sur leur stratégie d'investissement et les autorités de régulation donnent le feedback concernant la production existante et prévue, la transmission et la répartition. Ce feedback peut incorporer des mesures visant à corriger la ligne de conduite quand les obstacles ou les retards se produisent.

De cette façon les caractéristiques positives se fondant sur la viabilité économique du secteur de l'énergie et la force des marchés libéralisés sont intégrées. L'option de coordination minimale n'a pas été trouvée appropriée pour maîtriser les défis.

À plusieurs occasions les insuffisances possibles de poursuivre simplement la politique actuelle TEN-E, c'est-à-dire l'option de coordination équilibrée, ont été élucidées. L'on a pourrait faire valoir que l'option proposée de la coordination accrue est fondamentalement l'adaptation appropriée de la politique actuelle TEN-E. Nous pouvons approuver cette vue comme évolution peut-être naturelle.

Pour ce qui concerne l'option d'approche réglementaire européenne, on peut résumer les arguments en disant que le moment n'est pas encore venu pour les mesures réglementaires vraiment radicales. Il y a beaucoup d'inquiétudes exprimées en ce qui concerne les conséquences pour l'industrie, l'emploi et la société en général. Encore il est fait valoir que certaines mesures appropriées sont incorporées dans TEN-E les actions politiques futures.

En bref, l'option appelée la 'coordination accrue' vise à incorporer les éléments forts à la fois de la force du marché et de la surveillance réglementaire dans la politique future TEN-E. Cela 'a augmenté la coordination et implique deux nouveaux instruments, à savoir la déclaration de l'intérêt européen pour la sélection des projets importants et le coordinateur désigné de commission pour un axe donné ou du projet pour finaliser la nouvelle infrastructure. Cette nouvelle politique devrait être mise en application en

SV

42

SV

développant des actions dynamiques conjointement avec les dispositions variables à titre indicatif et la coordination, adaptées aux défis et aux besoins spécifiques et très différents.

La troisième composante dans la stratégie visant la réalisation de l'infrastructure exigée est donnée par la planification consolidée européenne avec les phases de consultation et d'exécution respectivement.

5.2.Actions envisagées et modalités de l'intervention budgétaire

Population visée

Administrations nationales et régionales de transport, sociétés et consortia réalisateurs des projets, instituts et fondations techniques, groupes économiques d’intérêt européen, usagers des infrastructures de transport. Selon le nouveau Règlement, les demandes de concours sont présentées à la Commission par le ou les Etats membres directement concernés.

Choix des modalités d’intervention

Comme déjà indiqué, laLa Commission considère que le soutien maximal aux projets du réseau transeuropéen appartenant à la catégorie des projets ferroviaires transfrontaliers, notamment ceux situés sur les projets prioritaires, devant franchir des barrières naturelles ou bien les projets visant à l’élimination de goulets d’étranglement devrait être augmenté dans une fourchette allant jusqu’à 3050 % du coût total afin de déclencher un effet multiplicateur et notamment d’attirer des investisseurs privés.

La modalité d’intervention pour les projets spécifiques dépend en premier lieu de la situation et du degré de maturité de chaque projet.

Les études de faisabilité sont appropriées pour garantir que les projets sont bien définis depuis leur conception jusqu’à leur lancement.

Les autres types d’intervention, c’est-à-dire des bonifications d’intérêt, contributions aux primes de garantie d’emprunt et au capital à risque, sont retenus de façon à s’assurer que le type de financement retenu est le plus approprié pour le développement du projet considéré. Ceci est valable également pour les subventions dans les cas où elles permettent par le biais de l’additionnalité, l’accélération des projets, rendue impossible jusqu’alors par manque de fonds et par l’insuffisance de rentabilité financière pour des projets économiquement viables. Dans le but d’élargir le choix des instruments d’intervention, lLa mise en œuvre d’un instrument de garantie fonds de garantie permettra également de couvrir des risques postérieurs à la construction dans le cas de montages de type partenariat public-privéPPP. Cet instrument sera conçu en coopération avec la BEI et devra

être approvisionné par le budget RTE et la BEI à parts égales jusqu’à un maximum de 500 millions € chacun.

Des informations précises sont fournies par le demandeur de l’aide (et bénéficiaire éventuel, à savoir uns ou des États membres, des organisations internationales, des entreprises communes au sens de l’articles 171 du traité CE, des organismes

SV

43

SV

SV

publics, privés ou publics/privés ou promoteurs selon les indications citées à travers dans les formulaires de demande de soutien financier pour des études et pour des travaux projets éligibles, c'est-à-dire les coûts éligibles estimés. Dans ce cadre, chaque demandeur doit Le plan de financement est aussi élaborer é un plan de financement, par les Etats Membres ou promoteurs en utilisant le tableau "Ventilation des coûts et plan de financement". qui se trouve dans le formulaire de demande de soutien financier. Ils doivent aussi déclarer avoir vérifié la possibilité d'utilisation d'autres sources de financement, notamment privées.

Seuls des projets identifies comme projet d’intérêt commun dans Lles orientations communautaires pour le développement du RTE-T (décision n°

1692/96/CE, modifiée par la décision n° 884/2004) sont éligibles. De plus, selon ces orientations, une priorité appropriée doit être donnée aux 30 projets prioritaires établis dans l’annexe III de ces dernières. comprennent une série de projets d’intérêt commun et parmi ces projets on dénombre 30 projets prioritaires qui bénéficieront en priorité du financement à travers le budget RTE-T (entre 65 et 85% du total).

La sélection des projets bénéficiant d’un cofinancement RTE-T se fera sur la base des informations envoyées par les Etats membres, une première appréciation de ces informations permet d’estimer qu’un certain nombre de ces projets répondent aux objectifs liés aux réseaux transeuropéens Transport.La sélection des projets qui pourront bénéficier d’un concours financier communautaire se fait sur base de leur degré de contribution aux objectifs et priorités établis dans les orientations communautaires pour le développement du RTE-T ainsi que dans le Livre blanc « La politique européenne des transports à l’horizon 2010 : l’heure des choix ».

Dans ce contexte, une attention particulière est portée à : des projets prioritaires ainsi qu’aux tronçons transfrontaliers de ces projets, des projets contribuant à la continuité du réseau et l’optimisation de sa capacité, des projets contribuant à l’amélioration de la qualité de service offerte sur le réseau, favorisant la sécurité et la sûreté des usagers et assurant l’interopérabilité ainsi qu’aux projets liés au déploiement du système européen de gestion du trafic ferroviaire (ERTMS) et des systèmes de gestion de trafic aérien, fluvial et côtier qui garantissent l’interopérabilité.

Selon le règlement RTE actuel, les demandes de concours financier sont présentées à la Commission par les Etats membres ou les promoteurs. Celles-ci font alors l’objet d’un examen approfondi afin de vérifier la conformité de la dotation de chaque projet, y compris les projets transfrontaliers. A cet égard, il est tenu compte, en accord avec le règlement, des points suivants :

a)Degré de contribution du projet spécifique aux objectifs énoncés dans le traité, ainsi qu’aux objectifs et priorités couvertes par les orientations communautaires pour le développement du RTE ;

b)Viabilité économique/financière potentielle ;

c)Maturité du projet (y compris exécution budgétaire antérieure) ;

44

SV

d)Effet de stimulation de l’intervention communautaire sur les financements “publics/privés”;

e)Effets socio-économiques directs et indirects, notamment sur l’emploi ;

f)Impact sur l’environnement ;

g)garantie du respect du droit communautaire ;

h)calendrier d’exécution et information sur l’enveloppe financière et la participation prévue d’entités publiques ou autres ;

i)bénéfices retirés par les autres Etats membres.

5.3.Modalités de mise en œuvre

Gestion directe par la Commission uniquement avec du personnel statutaire ou externe – la possibilté d’avoir recours à une agence exécutive est cependant prise en compte dans la proposition de Règlement.

6.INCIDENCE FINANCIÈRE

6.1.Incidence financière totale sur la partie B (pour toute la période de programmation)

6.1.1.Intervention financière

Crédits d'engagement en millions d'euros (à la 3e décimale)

Ventilation

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Total

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Programme

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

RTE

760,75

1502,8

1956,7

2409,75

2970,75

3563,2

4133,55

 

 

17297,5

pluriannuel

694,8

796,9

864,1

892,3

1.045,3

1.143,0

1.300,3

0

0

6.736,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Autres projets

 

265,2

345,3

425,25

524,25

628,8

729,45

 

 

3052,5

d’intérêt

134,25

 

 

commun

122,6

140,6

152,5

157,5

184,5

201,7

229,5

0

0

1.188,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Total

895

1768

2302

2835

3495

4192

4863

 

 

20350

 

817,4

937,5

1.016,6

1.049,7

1.229,7

1.344,7

1.529,7

0

0

7.925,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6.1.2.Assistance technique et administrative (ATA), dépenses d'appui (DDA) et dépenses TI (crédits d’engagement)en M€

2007

2008

2009

2010

2011

2012-2013 Total

1) Assistance technique et administrative (ATA):

a) Bureaux d’assistance technique (BAT)

SV

45

SV

b) Autre assistance

 

 

 

 

 

 

 

technique et administrative:

 

 

 

 

 

 

 

- intra-muros:

 

 

 

 

 

 

 

- extra-muros:

1,0

1,0

1,0

1,0

1,0

2,0

 

dont pour la construction et

 

 

 

 

 

 

 

 

la maintenance de systèmes

 

 

 

 

 

 

 

de gestion informatisés:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sous-total 1

1,0

1,0

1,0

1,0

1,0

2,0

 

2) Dépenses d’appui (DDA):

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a) Études

 

 

 

 

 

 

 

3,5

2,3

2,3

2,3

2,3

4,6

 

 

 

 

4,5

5,0

6,0

8,5

8,5

17

 

b) Réunion d’experts

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

c) Information et

0,5

0,5

0,5

0,5

0,5

1

 

publications

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

d) Agence RTE-T

8,617

8,669

8,597

8,489

8,489

16,978

 

Sous-total 2

 

 

 

 

 

 

 

12,617

11,469

11,397

11,289

11,289

22,578

 

 

 

 

5,0

5,5

6,5

9,0

9,0

18,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TOTAL

13,617

12,469

12,397

12,289

12,289

24,578

 

 

 

 

6,0

6,5

7,5

10,0

10,0

20,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6.2.Calcul des coûts par mesure envisagée en partie B (pour toute la période de programmation)24

Crédits d'engagement en millions d'euros (à la 3e décimale)

Ventilation

Type

Nombre

de

Coût unitaire

Coût total

 

 

de

réalisations/

moyen

(total

pour

 

réalisations

outputs

 

 

 

/outputs

(total

pour

 

années

1…n)

 

(projets,

 

 

 

 

dossiers …)

années 1…n)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

2

 

3

4=(2X3)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

24

Pour plus d'informations, voir le document d'orientation séparé.

 

 

 

 

SV

 

46

SV

Etudes et travaux pour la Etudes réalisation des projets RTE-T techniques,

environneme ntales, économiques, financières

Travaux

40

160

5,57 223

48,14 7702,4

COÛT TOTAL

200

7.925,4

(Si nécessaire, expliquer le mode de calcul.)

7.INCIDENCE SUR LES EFFECTIFS ET LES DÉPENSES ADMINISTRATIVES

7.1.Incidence sur les ressources humaines

Les besoins en ressources humaines et administratives seront couverts à l’intérieure de la dotation allouée à la DG gestionnaire dans le cadre de la procédure d’allocation annuelle.

L'allocation de postes dépendra d'une part de l'organisation interne de la prochaine Commission et d'autre part d'une éventuelle réallocation de postes entre services suite aux nouvelles perspectives financières.

 

 

 

 

 

Effectifs à affecter à la gestion de

 

 

 

 

 

 

 

 

 

l’action

par

utilisation

des

 

 

 

Description des tâches découlant

Situation actuelle

 

ressources

existantes

et/ou

 

 

 

de l’action

(jusqu'à fin 2007)

 

supplémentaires

 

 

Total

 

 

Types d’emplois

 

 

Nombre

 

Nombre

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

d’emplois

 

d’emplois

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

permanents

 

temporaires

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fonctionnaires

 

A

27

 

 

 

27

 

 

(Si nécessaire, une description

 

 

 

 

 

 

 

 

 

plus complète des tâches peut

ou

agents

 

B

11

 

 

 

11

 

 

être annexée.)

temporaires

 

C

20

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Autres

ressources

 

 

 

 

 

 

 

 

 

humaines

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Total

 

 

 

58

 

 

 

58 70

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SV

47

SV

Situation

future

Effectifs à affecter à la gestion de

 

 

 

 

l’action

par

 

utilisation

des

 

Description

des

tâches

Types d’emplois

 

ressources

 

existantes

et/ou

 

découlant de l’action

 

Variation

 

par

supplémentaires

 

Total

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

rapport

 

à

 

la

Nombre

 

 

Nombre

 

 

 

 

 

situation actuelle

 

d’emplois

 

 

d’emplois

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

permanents

 

 

temporaires

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

37 (+ 10)

 

 

 

 

37

(Si nécessaire,

une

description

 

 

 

 

 

29 (+ 18)

 

 

 

 

(+ 10)

plus complète des tâches peut

 

 

 

 

 

 

 

 

 

29

être annexée.)

 

 

Fonctionnaires

 

A

27 (+ 7)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(+ 18)

 

 

 

ou

agents

 

B

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

temporaires

 

 

C

 

 

 

 

 

27

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(+ 7)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Autres

ressources

 

 

 

 

 

 

 

 

 

humaines

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Total

 

 

 

 

93 (+ 35)

 

 

 

 

93 (+

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

35)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

26 (*)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(*)70 personnes en 2007 puis diminution progressive à 26 personnes une fois l'agence RTE-T totalement opérationnelle.

7.2.Incidence financière globale des ressources humaines

 

Type de ressources humaines

 

Montants

en

 

Mode de calcul *

 

 

 

euros

 

 

 

 

Fonctionnaires

 

10.044.000

 

 

108.000 € en moyenne par

 

Agents temporaires

 

 

 

 

fonctionnaire et par an

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Autres ressources humaines

 

 

 

 

 

 

(indiquer la ligne budgétaire)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Total

 

10.044.000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Type de ressources humaines en 2007 (70 pers)

 

Montants

en

 

Mode de calcul *

 

euros

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SV

48

 

 

 

 

SV

Fonctionnaires

7.560.000

 

 

108.000 € en moyenne par

Agents temporaires

 

 

 

 

fonctionnaire et par an

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Autres ressources humaines

 

 

 

 

 

(indiquer la ligne budgétaire)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Total

7.560.000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Les montants correspondent aux dépenses totales pour 12 mois.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Type de ressources humaines a partir de 2007

 

Montants

en

 

Mode de calcul *

 

euros

 

(26 pers)

 

 

 

 

Fonctionnaires

2.808.000

 

 

108.000 € en moyenne par

Agents temporaires

 

 

 

 

fonctionnaire et par an

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Autres ressources humaines

 

 

 

 

 

(indiquer la ligne budgétaire)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Total

2.808.000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Les montants correspondent aux dépenses totales pour 12 mois.

7.3.Autres dépenses de fonctionnement découlant de l’action

 

Ligne budgétaire

 

Montants

en

 

Mode de calcul

 

 

 

(n° et intitulé)

 

euros

 

 

 

 

 

 

 

Enveloppe globale (Titre A7)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

A0701 – Missions

 

200.000

 

 

200 missions par an et 1.000 €

 

A07030

– Réunions

 

 

 

 

par mission

 

 

 

 

 

 

 

 

4

réunions

du

 

 

A07031

– Comités obligatoires (1)

 

162.000

 

 

 

 

 

 

 

comité réglementaire obligatoire

 

A07032

– Comités non obligatoires (1)

 

 

 

 

RTE-T par an à 27 et 1.500 € par

 

 

 

 

 

personne

 

 

 

 

A07040

– Conférences

 

 

 

 

 

 

 

 

 

A0705 – Études et consultations

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Autres dépenses (indiquer lesquelles)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Systèmes d’information (A-5001/A-4300)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Autres dépenses - partie A (indiquer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

lesquelles)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SV 49 SV

 

Total

 

362.000

 

 

 

 

 

 

 

 

Les montants correspondent aux dépenses totales de l’action pour 12 mois.

 

(1) Préciser le type de comité ainsi que le groupe auquel il appartient.

 

 

 

 

 

 

I.

Total annuel (7.2 + 7.3)

10.406.000 euros

 

 

II.

Durée de l’action

7 années

 

 

III.

Coût total de l’action (I x II)

72.842.000 euros

 

 

 

 

 

 

 

En 2007

Ligne budgétaire

Montants

en

Mode de calcul

 

(n° et intitulé)

euros

 

 

 

 

Enveloppe globale (Titre A7)

 

 

 

 

 

A0701 – Missions

200.000

 

200 missions par an et 1.000 €

A07030 – Réunions

 

 

par mission

 

 

 

 

4

réunions

du

A07031 – Comités obligatoires (1)

162.000

 

 

comité réglementaire obligatoire

A07032 – Comités non obligatoires (1)

 

 

RTE-T par an à 27 et 1.500 € par

 

 

personne

 

 

A07040 – Conférences

 

 

 

 

 

A0705 – Études et consultations

 

 

 

 

 

Autres dépenses (indiquer lesquelles)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Systèmes d’information (A-5001/A-4300)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Autres dépenses - partie A (indiquer

 

 

 

 

 

lesquelles)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Total

362.000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

A partir de 2007

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ligne budgétaire

Montants

en

Mode de calcul

 

(n° et intitulé)

euros

 

 

 

 

SV

50

SV

Enveloppe globale (Titre A7)

 

 

A0701 – Missions

30.000

30 missions par an et 1.000 € par

A07030

– Réunions

 

mission

 

 

A07031

– Comités obligatoires (1)

 

 

A07032

– Comités non obligatoires (1)

 

 

A07040

– Conférences

 

 

A0705 – Études et consultations

 

 

Autres dépenses (indiquer lesquelles)

 

 

 

 

 

Systèmes d’information (A-5001/A-4300)

 

 

 

 

 

Autres dépenses - partie A (indiquer

 

 

lesquelles)

 

 

 

 

 

 

Total

 

30.000

 

 

 

 

 

Les montants correspondent aux dépenses totales de l’action pour 12 mois.

(1) Préciser le type de comité ainsi que le groupe auquel il appartient.

I.

Total annuel (en 2007) (7.2 + 7.3)

7.922.000 euros

II.

Durée de l’action

1 an

III.

Coût total de l’action (I x II)

7.922.000 euros

 

 

 

 

 

 

I.

Total annuel (a partir de 2007) (7.2 + 7.3)

2.838.000 euros

II.

Durée de l’action

6 années

III.

Coût total de l’action (I x II)

17.028.000 euros

 

 

 

8.SUIVI ET ÉVALUATION

8.1.Système de suivi

Le règlement prévoit la nécessité d'un suivi et l'évaluation de chaque action. Il est ainsi prévu que les décisions de la Commission incluent, le cas échéant, des indicateurs physiques établis en accord avec les États membres.

SV

51

SV

D'autre part, selon les termes des décisions standard de la Commission, les bénéficiaires doivent fournir annuellement des informations sur le déroulement des actions (Project Status Report) qui alimentent les analyses permettant l'évaluation conjointe avec les États membres sur les modalités de réalisation des projets.

Les études, pour lesquelles des indicateurs ne peuvent pas être élaborés, seront évaluées conjointement avec les États membres, en fonction des objectifs poursuivis.

8.2.Modalités et périodicité de l’évaluation prévue

Indicateurs d’impact selon les objectifs poursuivis

L’impact et les résultats vis-à-vis les objectifs spécifiques seront évalués autant que possible selon les effets dérivés :

-augmentation des capacités et de l’efficacité des infrastructures RTE-T;

-sécurité des transports (passagers, cargos dangereux etc.) et réduction du nombre d’accidents ;

-évolution d’indicateurs socio-économiques par rapport aux prévisions ex-ante;

-réduction de la congestion;

-réduction de pollution ;

-évaluation qualitative chez les utilisateurs des réseaux ;

-bénéfices retirés par d’autres États membres;

-avantages économiques engendrés par l’intervention communautaire (y compris justification des choix d’instruments financiers, en l’occurrence bonifications d’intérêt, subventions directes, primes de garantie, etc.).

Ces indicateurs seront chiffrés selon les types d’action évalués et après discussion avec les États membres.

Évaluation ponctuelle: pour un nombre limité d’actions, il est possible de lancer des évaluations de projets ou d’un ensemble de projets.

Par ailleurs, une évaluation à mi-parcours sera réalisée avant fin 2010 pour adapter le programme si nécessaire. Une évaluation générale des résultats de l'activité RTE-Énergie sera réalisée à la fin du programme.

Cette évaluation visera à mesurer les résultats des actions financées dans le cadre des RTE- transport et à voir dans quelle mesure ces actions ont contribué par leur impact à atteindre ou à s’approcher des objectifs politiques de l’Union. Elle permettra également l’adaptation future des orientations RTE-transport.

SV

52

SV

9.MESURES ANTI-FRAUDE

Les dispositions anti-fraude sont établies par le règlement modifié qui prévoit des dispositions renforcées par rapport au règlement en vigueur et définit que les États membres et la Commission, chacun dans son domaine de compétence, prennent les mesures nécessaires pour vérifier l’exécution des projets, prévenir et sanctionner les irrégularités et récupérer les fonds perdus suite à une irrégularité.

1. Afin de garantir l’opportunité, la légalité et la régularité des dépenses couvertes dans le cadre des projets financés au titre du présent règlement, les États membres et la Commission, chacun dans son domaine de compétence, prennent les mesures nécessaires pour:

– vérifier régulièrement que les projets et les études bénéficiant d’un soutien financier communautaire ont été exécutés correctement ;

– prévenir et sanctionner les irrégularités, récupérer les fonds perdus à la suite d’une irrégularité, y compris les intérêts y afférents.

2. L’ État membre effectue les contrôles nécessaires y inclus les contrôles sur place afin de vérifier et certifier la régularité et l’exactitude des demandes de paiements établies. L’ État membre peut demander la participation de la Commission lors des contrôles sur place.

L’Office de Lutte Anti-Fraude de la Commission (OLAF) peut également procéder à des contrôles et vérifications sur place en application du règlement (Euratom, CE) n° 2185/96 du Conseil.

Pour les actions communautaires financées par le présent règlement, la notion d’irrégularité visée à l’article 1, paragraphe 2, du règlement (CE, Euratom) n° 2988/95 s’entend comme toute violation d'une disposition du droit communautaire ou toute méconnaissance d'une obligation contractuelle résultant d'un acte ou d'une omission par une entité juridique qui a ou aurait pour effet de porter préjudice au budget général de l'Union européenne ou à des budgets gérés par celles-ci par une dépense indue.

Les décisions prises au titre du présent règlement prévoient notamment un suivi et un contrôle financier de la Commission (ou tout représentant autorisé par elle) et des audits de la Cour des comptes, le cas échéant sur place.

L’ État membre concerné et la Commission se transmettent immédiatement toutes les informations appropriées concernant les résultats des contrôles effectués.

3.L’ État membre est responsable du remboursement des sommes indûment payées.

Plus spécifiquement, la Commission a mis en place une série de mesures, destinées à réduire le risque de fraude, parmi lesquelles on peut citer :

la mise en place de procédures financières et contractuelles dérivées des dispositions du règlement financier et de ses modalités d’application ; ces procédures permettent d’assurer une application homogène des règles ;

la vérification de la réalité de la prestation sur la base de rapports techniques détaillés ainsi que la vérification systématique des décomptes financiers avant

SV

53

SV

paiement en tenant compte des obligations contractuelles ainsi que des principes d’économie et de bonne gestion financière ;

la réalisation d’audits financiers sur place, soit selon un programme basé sur l’analyse de risques, soit en cas de doute sur un contractant ;

la revue de l’adéquation du système de contrôle interne par la capacité d’audit interne, sur base d’une analyse des risques.

SV

54

SV

FICHE FINANCIÈRE LÉGISLATIVE : POINTS SPÉCIFIQUES POUR LE RÉSEAU TRANSEUROPÉENS D’ÉNERGIE

DÉNOMINATION DE LACTION: PROGRAMME RTE - ENERGIE

1.LIGNE(S) BUDGÉTAIRE(S) + INTITULÉ(S)

2.DONNÉES CHIFFRÉES GLOBALES

2.1.Enveloppe totale de l’action (partie B): 340 149,4 Mio € en CE

2.2.Période d’application: 2007-2013

2.3.Estimation globale pluriannuelle des dépenses:

a) Echéancier crédits d'engagement/crédits de paiement (intervention financière) (cf. point 6.1.1)

Mio € (à la 3ème décimale)

 

Année

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Total

 

2007

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Crédits d'engagement

19,8

19,7

49,5

49,5

59,5

58,5

78,5

 

 

335

 

21,2

21,2

21,2

21,2

21,2

21,2

22,2

0,0

0,0

149,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Crédits de paiement

5,9

13,8

28,7

40,6

52,5

56,2

64,8

49,0

23,6

355,0

 

0,0

21,2

21,2

21,2

21,2

21,2

21,5

15,0

6,9

149,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

b) Assistance technique et administrative (ATA) et dépenses d’appui (DDA) (cf. point 6.1.2)

 

CE

0,2

 

0,3

0,5

0,5

0,5

1,5

 

1,5

 

 

 

 

5,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,8

 

0,8

0,8

0,8

0,8

0,8

 

0,8

 

 

 

 

5,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CP

0,2

 

0,3

0,5

0,5

0,5

1,5

 

1,5

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,8

 

0,8

0,8

0,8

0,8

0,8

 

0,8

 

 

 

 

5,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sous-total a+b

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CE

 

20

 

20

50

 

50

 

60

 

60

 

80

 

 

 

340,0

 

 

 

 

22,0

 

22,0

22,0

 

22,0

 

22,0

 

22,0

23,0

 

 

 

155,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SV

 

 

 

 

55

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SV

CP

6,1

14,1

29,2

41,1

53,0

57,7

66,3

49,0

23,6

340,0

 

0,8

22,0

22,0

22,0

22,0

22,0

22,3

15,0

6,9

155,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

c) Incidence financière globale des ressources humaines et autres dépenses de fonctionnement (cf. points 7.2 et 7.3)

CE/CP

0,5

 

0,5

 

0,5

 

 

0,5

 

 

0,5

0,5

 

0,5

 

 

 

 

3,7

 

 

0,573

 

0,573

 

0,573

 

0,573

 

 

0,573

0,573

 

0,573

 

 

 

 

4,011

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TOTAL a+b+c

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CE

22,5

 

22,5

 

22,5

 

22,5

 

22,5

 

22,5

23,5

 

 

 

 

158,7

 

 

 

20,6

 

20,6

 

50,6

 

50,6

 

60,6

 

60,6

80,6

 

 

 

 

344,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CP

1,3

 

22,5

 

22,5

 

22,5

 

22,5

 

22,5

22,8

 

15,0

6,9

158,7

 

 

 

6,7

 

14,7

 

29,7

 

41,6

 

53,6

 

58,3

66,9

 

49,0

23,6

344,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3.CARACTÉRISTIQUES BUDGÉTAIRES voir ci-dessus

4.BASE JURIDIQUE voir ci-dessus

5.DESCRIPTION ET JUSTIFICATION

5.1.Nécessité d'une intervention communautaire

5.1.1. Objectifs poursuivis

La Communauté favorise l'interconnexion, l'interopérabilité et le développement des réseaux transeuropéens d'énergie, ainsi que l'accès à ces réseaux, en conformité avec le droit communautaire en vigueur, dans le but de:

a)favoriser la réalisation effective du marché intérieur en général et du marché intérieur de l'énergie en particulier, tout en encourageant la production, la distribution et l'utilisation rationnelles de ressources énergétiques ainsi que la valorisation et la connexion des ressources renouvelables, en vue de réduire le coût de l'énergie pour les consommateurs et de contribuer à la diversification des sources d'énergie;

b)faciliter le développement et le désenclavement des régions moins favorisées et insulaires de la Communauté et contribuer ainsi au renforcement de la cohésion économique et sociale;

c)renforcer la sécurité d'approvisionnement énergétique, y compris par le renforcement des relations, dans le secteur de l'énergie, avec les pays tiers dans leur intérêt mutuel, notamment

SV

56

SV

dans le cadre du traité sur la Charte de l'énergie ainsi que des accords de coopération conclus par la Communauté.

Une attention particulière sera portée aux projets qui contribuent à:

l’intégration du marché intérieur de l’énergie, et notamment les sections transfrontalières,

la sécurité d’approvisionnement énergétique, et notamment les interconnexions avec les pays tiers,

la connexion des sources d’énergie renouvelables, et/ou

la sûreté, la fiabilité et l’interopérabilité des réseaux interconnectés.

5.1.2. Dispositions prises relevant de l’évaluation ex ante

See the conclusions of the Extended Impact Assessment : SEC(2003) 1369

This assessment comes to the conclusion that the need for action in conjunction with matched support for authorisation procedures and accelerating investments call for increased co- ordination from side of the Commission, as well as action on the demand side.

The creation of a more favourable context for investment in energy networks is an essential cornerstone as the construction of new transmission projects requires attention of not only all energy markets participants but also of governmental and local authorities. In this context, the European Commission will promote cooperation between Member States with a view to enhancing authorisation procedures for projects on Trans-European energy networks and will promote technical cooperation projects between the operators responsible for the management, monitoring and control of the Trans-European energy networks. As a first priority the selection of truly important projects from a large list of eligible projects needs to be addressed. These projects have to satisfy the following two criteria: they are cross-border interconnections or they have significant impact on cross-border transmission capacity. For this objective there is a need to set up an appropriate instrument, e.g. a forum, for the decision to attribute to individual priority projects the highest level of priority, through a Declaration of European Interest. It is emphasised that this declaration is the consequence of defining priority axes on the highest level (Annex 1 of decision) in the recently adopted guidelines and the extensive list of projects on a lower level (Annex 3 of decision).

For establishing a more favourable context it is also essential to ensure that regulation will develop in a harmonised and consistent way so that it will not introduce market distortions at national level. These risks can be avoided if high-level dialogue and co-operation between regulators are established. Co-ordination between regulators and TSOs are crucial to enhance the coherence of the market. The appropriate co-ordination employed by the Commission need to be dynamic and problem oriented and not static and formal. Expertise from all sectors involved needs to get heard and the corresponding experts invited. Involvement of both the Member States concerned and the Commission, each within its own range of competence, is indispensable for carrying out the priority projects especially cross-border projects. In particular, the Commission may designate a Coordinator for a given priority axis or for an individual priority project.

SV

57

SV

The third component in the endeavour for progressing in the completion of needed infrastructure is given by the co-ordinated European-wide planning which will establish the tools for developing studies and simulations covering the entire European network. The action has two phases, consultation and execution. The exchange of findings and expertise in the process of consultation with Member States, including key stakeholders, constitutes an important aspect in the first phase. The objective is to agree on a detailed plan for network construction together with the corresponding investment. The second, i.e. execution phase can be described by a predictor-corrector scheme, where the TSO’s report annually on their investment strategy and the regulatory authorities give feedback concerning existing and planned generation, transmission and distribution. This feedback can incorporate measures for correcting the course of action when obstacles or delays occur.

In this fashion the positive features building on the economic viability of the energy sector and the strength of the liberalised markets are integrated. The minimum co-ordination option was otherwise not found appropriate for mastering the challenges.

At several occasions the possible insufficiencies of simply continuing the current TEN-E policy, i.e. the balanced co-ordination option, have been elucidated. One might argue that the proposed option of increased co-ordination is basically the relevant adaptation of the current TEN-E policy. We can agree to this view as a possibly natural evolution.

Concerning the European Regulatory Approach option, one can summarise the arguments by saying that the time is not yet ripe for really drastic regulatory measures. There are many concerns expressed with regard to the consequences for industry, employment and society in general. Again it is argued that certain appropriate measures are incorporated in the future TEN-E policy actions.

Put briefly, the option called ‘increased co-ordination’ aims at incorporating strong elements of both the market strength and the regulatory supervision in the future TEN-E policy. This ‘increased co-ordination’ entails two new instruments, namely the Declaration of European Interest for the selection of important projects and the Commission-designated co-ordinator for a given axis or project for finalising new infrastructure. This new policy should be put into effect by developing dynamic actions in conjunction with variable arrangements for guidance and co-ordination, tailored to specific and quite different challenges and needs.

The third component in the strategy aiming at the completion of needed infrastructure is given by the European consolidated planning with consultation and execution phases respectively.

5.1.3. Dispositions prises à la suite de l’évaluation ex post

L’évaluation intérimaire du programme en cours a confirmé l’utilité du programme RTE Énergie en concluant que la Communauté doit financer les actions préparatoires ainsi que les investissements des travaux pour les projets prioritaires.

5.2.Actions envisagées et modalités de l'intervention budgétaire

la/les population(s) visée(s) (spécifier les bénéficiaires en termes quantitatifs si possible)

Toute l’Union européenne

SV

58

SV

les objectifs spécifiques fixés pour la période de programmation (en termes mesurables)

Mobiliser 20 milliards d’investissements privés dans l’union européenne pour la réalisation des projets prioritaires dans les réseaux transeuropéens de l’énergie.

les mesures concrètes à prendre pour la mise en œuvre de l'action Programme pluriannuel et annuel

les réalisations immédiates

Cofinancement des actions préparatoires et des travaux

les effets/l'impact attendu(s) sur la réalisation de l'objectif général

Cofinancement des études et autres actions préparatoires des projets jusqu’à 50% du coût éligible

Cofinancement des travaux pour la réalisation des projets :

Jusqu’à 20% du coût éligible pour les projets prioritaire

Jusqu’à 10% du coût éligible pour les autres projets d’intérêt commun

Participation à des instruments financiers

des bonifications d’intérêt sur les prêts accordés par la Banque européenne d’investissement ou d’autres organismes financiers publics ou privés ;

des subventions aux primes de garanties et

d’une aide sous forme de participation aux fonds de garantie d’investissement ou des dispositifs financiers comparables.

5.3.Modalités de mise en œuvre

Gestion directe par les services de la Commission avec du personnel statutaire ou externe

6.INCIDENCE FINANCIÈRE

6.1.Incidence financière totale sur la partie B (pour toute la période de programmation)

6.1.1. Intervention financière 155 149,4 CE en Mio € (à la 3ème décimale)

 

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Total

Ventilation

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Action 1

21,2

21,2

21,2

21,2

21,2

21,2

22,2

149,4

335

 

 

19,8

19,7

49,5

49,5

59,5

58,5

78,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SV

59

SV

Action 2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Etc.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TOTAL

 

21,2

21,2

21,2

21,2

 

21,2

21,2

22,2

149,4

335

 

 

 

 

19,8

19,7

49,5

49,5

 

59,5

58,5

78,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6.1.2. Assistance technique et administrative (ATA), dépenses d'appui (DDA) et

dépenses TI (crédits d’engagement)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

 

Total

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1)

Assistance

0.2

0.3

0.5

0.5

0.5

1.5

1.5

 

5

 

 

 

technique et

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

administrativ

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

e (ATA):

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a)

Bureaux

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

d’assistance

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

technique

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(BAT)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

b) Autre

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

assistance

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

technique

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

et

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

administrati

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ve: - intra-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

muros: -

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

extra-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

muros:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

dont pour

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

la

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

constructi

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

on et la

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

maintenan

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ce de

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

systèmes

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

de gestion

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

informatis

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

és:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sous-total 1

0.2

0.3

0.5

0.5

0.5

1.5

1.5

 

5

 

 

 

2)

Dépenses

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

d’appui

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(DDA):

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a) Études

0,8

0,8

0,8

0,8

0,8

0,8

0,8

 

5 ,6

 

 

 

b)

Réunion

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

d’experts

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SV

60

SV

c) Information et

publications Sous-total 2

TOTAL

0,8

0,8

0,8

0,8

0,8

0,8

0,8

5 ,6

 

0.2

0.3

0.5

0.5

0.5

1.5

1.5

5

6.2.Calcul des coûts par mesure envisagée en partie B (pour toute la période de programmation)25

CE en Mio € (à la 3ème décimale)

Ventilation

Type

Nombre

de

Coût unitaire

Coût total

 

de réalisations

réalisations/

 

moyen

 

 

/outputs

outputs

 

 

(total pour années

 

(projets,

 

 

 

1…n)

 

dossiers …)

(total

pour

 

 

 

 

années 1…n)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

2

 

3

4=(2X3)

 

 

 

 

 

 

Action 1

Etudes

30 60

 

0.5 0.6

15 36

Action 2

Projets

28 60

 

4,8 5

134,4 300

 

 

 

 

 

 

 

 

 

COÛT TOTAL

149,4 335

 

25

Pour plus d'informations, voir le document d'orientation séparé.

 

 

SV

 

61

SV

7.INCIDENCE SUR LES EFFECTIFS ET LES DÉPENSES ADMINISTRATIVES

7.1.Incidence sur les ressources humaines

Les effectifs actuels pour la gestion des réseaux transeuropéens d’Énergie sont de 2,5 personnes.

 

 

 

Effectifs à affecter à la gestion de l’action

 

Description des tâches découlant de

 

 

 

par utilisation des ressources existantes

 

 

 

 

 

l’action

 

 

 

 

 

et/ou supplémentaires

 

 

 

 

Types d’emplois

 

 

 

Total

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nombre d’emplois

 

Nombre d’emplois

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

permanents

 

temporaires

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fonctionnaires ou

A

3

 

 

 

3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

agents

B

 

 

 

 

 

 

Si nécessaire,

une description

plus

 

 

 

 

 

 

 

complète des

tâches peut

être

temporaires

 

 

 

 

 

 

 

C

1

 

 

 

1

annexée.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Autres ressources

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

humaines

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Total

 

4

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Les besoins en ressources humaines et administratives seront couverts à l’intérieure de la dotation allouée à la DG gestionnaire dans le cadre de la procédure d’allocation annuelle.

L'allocation de postes dépendra d'une part de l'organisation interne de la prochaine Commission et d'autre part d'une éventuelle réallocation de postes entre services suite aux nouvelles perspectives financières.

7.2.Incidence financière globale des ressources humaines

Type de ressources humaines

Montants €

Mode de calcul *

 

 

 

Fonctionnaires

432.000

4*108.000 €

Agents temporaires

 

 

 

 

 

Autres ressources humaines

 

 

(indiquer la ligne budgétaire)

 

 

 

 

 

Total

432.000 €

 

 

 

 

Les montants correspondent aux dépenses totales pour 12 mois.

7.3.Autres dépenses de fonctionnement découlant de l’action

 

Ligne budgétaire

Montants €

Mode de calcul

 

 

(n° et intitulé)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SV

62

 

SV

Enveloppe globale (Titre A7)

 

 

A0701 – Missions

10.000 10.285

10 missions / an

A07030

– Réunions

 

 

A07031

– Comités obligatoires (1)

81.000

2 réunions/an x 27 experts x

A07032

– Comités non obligatoires (1)

 

1500 €

 

 

A07040

– Conférences

 

 

A0705 – Etudes et consultations

 

 

… Autres dépenses (indiquer lesquelles)

 

 

 

 

 

 

Systèmes d’information (A-5001/A-4300)

50.000

PMS: systeme de gestion

 

de projets

 

 

 

 

 

 

Autres dépenses - partie A (indiquer lesquelles)

 

 

 

 

 

 

Total

 

141.285 91.000

 

 

 

 

 

Les montants correspondent aux dépenses totales de l’action pour 12 mois.

(1) Préciser le type de comité ainsi que le groupe auquel il appartient.

I.

Total annuel (7.2 + 7.3)

523.000 € 573.285 €

II.

Durée de l’action

7 années

III.

Coût total de l’action (I x II)

3.661.000 € 4.012.996€

 

 

 

(Dans l’estimation des ressources humaines et administratives nécessaires pour l’action, les DG/services devront tenir compte des décisions arrêtées par la Commission lors du débat d’orientation et de l’approbation de l’avant-projet de budget (APB). Ceci signifie que les DG devront indiquer que les ressources humaines peuvent être couvertes à l’intérieur de la pré- allocation indicative prévue lors de l’adoption de l’APB.

Dans des cas exceptionnels où les actions visées n’étaient pas prévisibles lors de la préparation de l’APB, la Commission devra être saisie afin de décider si et comment (à travers une modification de la pré-allocation indicative, une opération ad hoc de redéploiement, un budget rectificatif et supplémentaire ou une lettre rectificative au projet de budget) la mise en œuvre de l’action proposée peut être acceptée.)

8.SUIVI ET ÉVALUATION

8.1.Système de suivi

Au cours de la période 2007-2013, l’activité “RTE-énergie” fera l’objet d’un monitorage annuel qui n’est ni une évaluation ni un audit mais vise essentiellement à donner une analyse indépendante et rapide de la mise en place du programme afin de pouvoir en corriger les éventuelles dérives ou faiblesses.

SV

63

SV

Il s’agira d’une analyse factuelle qui, en début de période 2007-2013, se concentrera sur les actions lancées et qui, au fur et à mesure de l’avancement des années, portera aussi sur les résultats et les impacts. Une partie de l’analyse sera consacrée à la valeur ajoutée européenne.

Les experts en charge du monitorage étudieront les volets suivants :

efficacité et transparence de la conduite du programme (notamment appels à proposition, information des soumissionnaires, procédure d’évaluation et de sélection des offres, aspects contractuels) et de la coordination interne à la Commission ;

cohérence des projets sélectionnés avec les objectifs du programme et avec les autres objectifs politiques de l’Union européenne;

répartition géographique équilibrée des organisations et des entreprises retenues dans les appels d’offres, compte tenu des besoins identifiés par les orientations RTE- énergie.

Les rapports de monitorage seront adressés au Secrétariat général, à la DG BUDG, à la DG AUDIT et, le cas échéant, aux autres services intéressés de la Commission.

8.2Modalités et périodicité de l’évaluation prévue

Une évaluation à mi-parcours sera réalisée avant fin 2010 pour adapter le programme si nécessaire.

Une évaluation générale des résultats de l'activité RTE-Énergie sera réalisée à la fin du programme, ainsi que le prévoit le règlement.

Cette évaluation visera à mesurer les résultats des actions financées dans le cadre des RTE- énergie et à voir dans quelle mesure ces actions ont contribué par leur impact à atteindre ou à s’approcher des objectifs politiques des RTE-énergie. Elle permettra également l’adaptation future des orientations en fonction de l’évolution technologique et des changements de la structure de production et de consommation d’énergie en Europe et chez ses voisins concernés par les RTE-énergie.

Les rapports d’évaluation seront adressés au Secrétariat général, à la DG BUDG et le cas échéant, aux autres services intéressés de la Commission. Ils seront également soumis aux autres Institutions communautaires.

9.MESURES ANTI-FRAUDE

voir point 9 des dispositifs pour les Réseaux transeuropéens de transport

SV

64

SV