Gymnasieförordning (2010:2039)

Svensk författningssamling 2010:2039

t.o.m. SFS 2017:1108
SFS nr: 2010:2039
Departement/myndighet: Utbildningsdepartementet
Utfärdad: 2010-12-22
Ändrad: t.o.m. SFS 2017:1108
Ändringsregister: SFSR (Lagrummet)
Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se


1 kap. Inledande bestämmelser

Förordningens innehåll

1 § Förordningen innehåller följande kapitel:
- inledande bestämmelser (1 kap.),
- huvudmän (2 kap.),
- lärotider (3 kap.),
- utbildningens innehåll och omfattning (4 kap.),
- fjärrundervisning (4 a kap.),
- avvikelser inom de nationella programmen (5 kap.),
- introduktionsprogram (6 kap.),
- behörighet, urval och förfarandet vid antagning (7 kap.),
- betyg, gymnasieexamen och prövning (8 kap.),
- stödåtgärder (9 kap.),
- utbildning för döva och hörselskadade (10 kap.),
- utbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning) (11 kap.),
- elever (12 kap.),
- bidrag till huvudmän för fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor (13 kap.),
- utbildning för elever vid särskilda ungdomshem (13 a kap.), och
- övriga bestämmelser (14 kap. ). Förordning (2015:291).

Bestämmelser om vidareutbildningen i form av ett fjärde tekniskt år

2 § Bestämmelser om vidareutbildningen i form av ett fjärde tekniskt år finns i förordningen (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning. Förordning (2014:860).

Definitioner

3 § I förordningen avses med
- arbetsplatsförlagt lärande: lärande på ett program som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan,
- fullständigt program: betyg från kurser och ett gymnasiearbete eller gymnasiesärskolearbete i en omfattning om 2 500 gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng enligt en individuell studieplan,
- garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som eleverna ska erbjudas enligt 16 kap. 18 § eller 19 kap. 20 § skollagen (2010:800),
- gymnasial lärlingsutbildning: utbildning som börjar det första, andra eller tredje läsåret inom ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller det första, andra, tredje eller fjärde läsåret inom ett nationellt program i gymnasiesärskolan och som till mer än hälften genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan,
- gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna genomför inom ramen för examensmålen,
- gymnasiegemensamma ämnen: de ämnen som ska ingå i nationella program i gymnasieskolan i den omfattning som framgår av bilaga 3 till skollagen,
- gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs i gymnasieskolan eller gymnasiearbetet,
- gymnasiesärskolearbete: en uppgift om 100 gymnasiesärskolepoäng som eleverna genomför inom ramen för programmålen,
- gymnasiesärskolegemensamma ämnen: de ämnen som ska ingå i nationella program i gymnasiesärskolan i den omfattning som framgår av bilaga 5 till skollagen,
- gymnasiesärskolepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs i gymnasiesärskolan eller gymnasiesärskolearbetet,
- karaktärsämnen: de ämnen genom vilka ett program får sin karaktär,
- nationella programråd: de nationella programråd för gymnasial yrkesutbildning som Statens skolverk ska ansvara för enligt 10 § förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk,
- nya kurser: kurser som initieras av huvudmän eller av andra intressenter enligt 6 § och som Skolverket har meddelat föreskrifter om enligt 4 §,
- programfördjupning: sådana ämnen eller kurser som inom examensmålen eller programmålen kompletterar de gymnasiegemensamma eller de gymnasiesärskolegemensamma och programgemensamma ämnena och som Skolverket meddelat föreskrifter om enligt 4 kap. 5 §,
- programgemensamma ämnen: kurser i gymnasiegemensamma eller gymnasiesärskolegemensamma ämnen utöver den omfattning som anges i bilaga 3 respektive bilaga 5 till skollagen eller andra kurser och som ska läsas av alla elever på programmet,
- riksrekryterande utbildning: en utbildning i en gymnasieskola eller gymnasiesärskola med offentlig huvudman som sökande från hela landet ska tas emot till i första hand,
- studieväg: det program, och i förekommande fall den inriktning, den gymnasiala lärlingsutbildning eller den särskilda variant som eleven går på,
- särskild variant: en utbildning som enligt 5 kap. 1 § får avvika från vad som annars gäller för nationella program,
- yrkesutgång: en benämning för en viss yrkeskompetens som en kombination av kurser inom yrkesprogrammens programfördjupning leder till,
- yrkesämnen: yrkesinriktade karaktärsämnen. Förordning (2015:1048).

Läroplan

3 a § För gymnasieskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800).

Läroplanen finns i förordningen om läroplan för gymnasieskolan. Den kompletteras av examensmål för gymnasieskolans nationella program och av ämnesplaner. Förordning (2011:1045).

Ämnesplaner

4 § Enligt 16 kap. 21 § och 19 kap. 22 § skollagen (2010:800) ska det för varje ämne finnas en ämnesplan. Den ska ge läraren och eleverna utrymme att själva planera undervisningen.

Av ämnesplanen ska följande framgå:
- ämnets syfte,
- varje kurs som ingår i ämnet,
- det centrala innehållet för varje kurs,
- antalet gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng som varje kurs omfattar, och
- kunskapskraven för varje kurs.

Förutom när det gäller de gymnasiegemensamma ämnena får Statens skolverk meddela föreskrifter om ämnesplaner. Sådana föreskrifter får innebära att vissa kurser eller ämnen bara får anordnas på vissa utbildningar. Förordning (2012:402).

5 § Föreskrifter om ämnesplaner för yrkesämnen i gymnasieskolan ska meddelas efter samråd med ett nationellt programråd. Förordning (2012:402).

Ämnesområdesplaner

5 a § Enligt 19 kap. 22 § skollagen (2010:800) ska det för varje ämnesområde i gymnasiesärskolan finnas en ämnesområdesplan. Den ska ge utrymme för läraren och eleverna att själva planera undervisningen.

Av ämnesområdesplanen ska följande framgå
- ämnesområdets syfte,
- ämnesområdets centrala innehåll, och
- ämnesområdets kravnivåer.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om ämnesområdesplaner.Förordning (2012:402).

Nya kurser

6 § En ny kurs ska ge kunskaper i ett befintligt ämne eller i ett nytt ämne.

En huvudman eller annan intressent får ansöka hos Statens skolverk om en ny kurs.

Individuell studieplan

7 § En elevs individuella studieplan ska, när det är aktuellt, innehålla uppgifter om
- vilken studieväg eleven går på och om de val av kurser eller ämnesområden som eleven har gjort,
- huruvida eleven följer ett fullständigt eller utökat program,
- vilka kurser som ingår i elevens fullständiga program och, om eleven följer ett utökat program, vilka kurser som ligger utanför det fullständiga programmet,
- huruvida eleven följer ett individuellt anpassat program och i så fall vilka kurser som har bytts ut,
- huruvida eleven följer ett reducerat program och i vilken omfattning samt om möjligt vilka kurser som har tagits bort,
- elevens studier i grundskolans ämnen, och
- andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling och som är avsedda att ingå i utbildningen om eleven följer ett introduktionsprogram. Förordning (2012:402).

Lokala programråd

8 § För yrkesprogrammen i gymnasieskolan ska det finnas ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv. Förordning (2012:402).


2 kap. Huvudmän

Godkännande som enskild huvudman

1 § En ansökan om godkännande som enskild huvudman för en viss utbildning i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan ska ha kommit in till Statens skolinspektion senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen ska starta.

Första stycket gäller inte om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevers möjlighet att fullfölja sin utbildning. Förordning (2014:1028).

2 § När Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande enligt 1 § ska den kommun där utbildningen ska bedrivas ges tillfälle att yttra sig. Även de närliggande kommuner som kan antas bli berörda av ansökan ska ges tillfälle att yttra sig.

När en kommun yttrar sig bör den bifoga en konsekvensbeskrivning till sitt yttrande.

3 § Beslut i ett ärende som avses i 1 § första stycket ska om möjligt fattas före den 1 oktober kalenderåret innan utbildningen ska starta. Ett ärende enligt 1 § andra stycket ska prövas skyndsamt. Förordning (2014:1028).

3 a § När en enskild huvudman har godkänts för en utbildning ska utbildningen starta senast vid början av det läsår som inleds två år efter godkännandet. Förordning (2014:1028).

4 § Ansökan om godkännande som enskild huvudman för gymnasieskola eller gymnasiesärskola ska innehålla uppgift om
- vilket nationellt program och, i förekommande fall, vilken nationell inriktning huvudmannen vill anordna, och
- huruvida huvudmannen vill anordna en särskild variant, avvikelse i form av riksrekryterande utbildning, riksrekryterande idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkänd idrottsutbildning.

Någon särskild ansökan om att få anordna särskild variant, avvikelse i form av riksrekryterande utbildning, idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkänd idrottsutbildning ska inte ges in till Statens skolverk. Förordning (2012:402).

5 § Om huvudmannen ansöker om att anordna en särskild variant, avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning, idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkänd idrottsutbildning ska Statens skolinspektion skicka ansökan till Statens skolverk för bedömning av om utbildningen ska godkännas som en sådan utbildning.

Skolverket beslutar i fråga om godkännande av sådana utbildningar som avses i första stycket. Beslutet ska skickas till huvudmannen och Skolinspektionen.

6 § Efter Statens skolverks prövning enligt 5 § ska Statens skolinspektion pröva om huvudmannen ska godkännas. I de fall Skolverket har godkänt utbildningen som en särskild variant, avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning eller idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium och beslutat om ett belopp enligt 5 kap. 11 §, 18 § eller 25 § tredje stycket ska bidragets grundbelopp fastställas till det belopp som Skolverket har beslutat om.

Oberoende av om Skolverket godkänt utbildningen som särskild variant, avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning eller nationellt godkänd idrottsutbildning ska Skolinspektionen fatta beslut enligt 3 §, om ansökan avser en ny utbildning.

7 § Har upphävts genom förordning (2012:117).


3 kap. Lärotider

Läsår

1 § Läsåret ska omfatta 40 veckor och ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Utöver skol- och lovdagarna får det inom läsåret läggas ut högst fem studiedagar för personalen.

2 § Läsåret ska börja i augusti och sluta senast i juni. Huvudmannen får för en viss utbildning besluta om andra tider om utbildningsinslag förutsätter andra läsårstider. Dagarna för höst- och vårterminens början och slut beslutas av huvudmannen.

Huvudmannen ska vid beslut enligt första stycket beakta om det finns elever som påbörjar grundutbildning som är längre än 60 dagar enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.

Skolarbetets förläggning

3 § Elevernas skolarbete ska förläggas måndag-fredag och vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt. Skolarbetet ska också vara så jämnt fördelat över läsåret som möjligt.

När skolarbetet förläggs till en arbetsplats utanför skolan ska den arbetstid som gäller på arbetsplatsen tillämpas, om inte rektorn beslutar annat. För minderåriga elever som genomgår utbildning på en arbetsplats ska de föreskrifter som utfärdats av Arbetsmiljöverket om arbetstid för minderåriga gälla. Förordning (2011:994).

Schema

4 § För läsåret eller för kortare tid ska det finnas ett schema som innehåller uppgifter om samtliga undervisningspass och lärare.

Friluftsverksamhet

5 § Utöver ämnet idrott och hälsa ska det anordnas idrotts- och friluftsverksamhet som ska bedrivas under lärares ledning.


4 kap. Utbildningens innehåll och omfattning

Nationella program

1 § Ett nationellt program inom gymnasieskolan består av
- gymnasiegemensamma ämnen,
- programgemensamma ämnen,
- i förekommande fall för inriktningen gemensamma karaktärsämneskurser,
- programfördjupning,
- kurser inom det individuella valet, och
- gymnasiearbete.

Bestämmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 3 till skollagen (2010:800) och i bilaga 1 till denna förordning.

Om inte något annat följer av de bestämmelser som avses i andra stycket eller andra av regeringen meddelade föreskrifter, får Statens skolverk meddela föreskrifter om vilka ämnen och kurser som ska ingå i respektive program och i de nationella inriktningarna.

På humanistiska programmets inriktning språk får inom språk kurser i engelska, klassisk grekiska - språk och kultur, latin - språk och kultur, moderna språk, modersmål eller svenskt teckenspråk för hörande erbjudas. På naturvetenskapsprogrammets inriktning naturvetenskap och samhälle får som naturvetenskapligt ämne kurser i biologi, fysik eller kemi erbjudas.

1 a § Ett nationellt program inom gymnasiesärskolan består av
- gymnasiesärskolegemensamma ämnen,
- programgemensamma ämnen,
- programfördjupning,
- kurser inom det individuella valet, och
- gymnasiesärskolearbete.

Bestämmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 5 till skollagen (2010:800) och i bilaga 2 till denna förordning.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka ämnen och kurser som ska ingå i respektive program om inte något annat följer av de bestämmelser som avses i andra stycket eller andra av regeringen meddelade föreskrifter. Förordning (2012:402).

Nationella inriktningar

2 § De nationella inriktningarna i gymnasieskolan framgår av bilaga 1.

De nationella inriktningarna inom estetiska programmet, hantverksprogrammet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet får börja det första läsåret. Övriga inriktningar får börja det andra eller tredje läsåret.

Statens skolverk får besluta om en utbildning ska få finnas inom den nationella inriktningen övriga hantverk. Förordning (2012:402).

Gymnasial lärlingsutbildning och utbildningskontrakt

3 § I 16 kap. 11 § och 19 kap. 10 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om när gymnasial lärlingsutbildning får börja och inom vilka program sådan utbildning får förekomma.

I 16 kap. 11 a § skollagen finns bestämmelser om att utbildningskontrakt ska upprättas vid gymnasial lärlingsutbildning i gymnasieskolan och vad som ska anges i ett sådant kontrakt. Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utbildningskontraktets utformning och vilka frågor som ska regleras i kontraktet. Förordning (2014:70).

Gymnasiearbete och gymnasiesärskolearbete

4 § Rektorn ska för varje elev utse en lärare att vara ansvarig för gymnasiearbetet eller gymnasiesärskolearbetet. Förordning (2012:402).

Programfördjupning

5 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som får erbjudas som programfördjupning för varje program. Bland dessa kurser ska det för högskoleförberedande program i gymnasieskolan ingå sådana kurser som kan vara särskilt meriterande vid urval eller som på annat sätt kan vara av betydelse för högskolestudier. Kurserna ska rymmas inom respektive programs examensmål.

Innan Skolverket meddelar föreskrifter för högskoleförberedande program om kurser som kan vara särskilt meriterande vid urval eller som på annat sätt kan vara av betydelse för högskolestudier, ska Skolverket samråda med Universitets- och högskolerådet.

Innan Skolverket meddelar föreskrifter om programfördjupning för yrkesprogram i gymnasieskolan ska berörda nationella programråd höras.

När Skolverket meddelar föreskrifter om programfördjupning för nationella program i gymnasiesärskolan ska det ingå minst en kurs som syftar till att stödja eleverna att utifrån sina egna förutsättningar uppnå en så hög grad av självständighet som möjligt. Förordning (2012:745).

6 § Som programfördjupning ska huvudmannen erbjuda sådana kurser som Statens skolverk har meddelat föreskrifter om enligt 5 §. Huvudmannen beslutar vilka av dessa kurser som ska erbjudas som programfördjupning.

Individuellt val

7 § Huvudmannen för en gymnasieskola beslutar om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val.

Eleven har dock rätt att inom utrymmet för individuellt val läsa
1. en kurs i idrott och hälsa utöver vad som finns på studievägen,
2. minst en kurs i estetiska ämnen, och
3. de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet på grundnivå om eleven går på ett yrkesprogram.

Undantag från vad som föreskrivs i andra stycket 1 och 2 får göras om det finns synnerliga skäl.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som får ingå i de ämnen som avses i andra stycket 2.

För de elever som avses i 11 § respektive 15-20 §§ ska svenska som andraspråk eller modersmål erbjudas som individuellt val. Förordning (2012:402).

7 a § Huvudmannen för en gymnasiesärskola beslutar om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val.

Eleven har dock rätt att inom utrymmet för individuellt val läsa
1. minst en kurs i idrott och hälsa utöver vad som finns på studievägen, och
2. minst en kurs i hem- och konsumentkunskap.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om kurser enligt andra stycket. Förordning (2012:402).

Alternativa eller överlappande kurser

8 § En elev får inte som individuellt val, programfördjupning eller utökat program läsa en kurs som är alternativ till eller överlappar någon eller några av de kurser som ingår i studievägen i övrigt.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som är alternativa eller som överlappar varandra.

Språk i gymnasieskolan

9 § Om en elev ska läsa ett språk i gymnasieskolan och eleven har betyg i språket från grundskolan, ska undervisningen i gymnasieskolan utgå från grundskolans utbildningsnivå. En elev får också läsa nya språk i gymnasieskolan.

De elever som har tagits emot till en gymnasieutbildning med tillämpning av 16 kap. 32 § skollagen (2010:800) ska erbjudas undervisning i engelska på grundskolenivå.

10 § Franska, spanska och tyska ska erbjudas både som språk som utgår från grundskolans utbildningsnivå och som nytt språk. Huvudmannen ska sträva efter att erbjuda undervisning i fler språk än franska, spanska och tyska.

10 a § En huvudman får, utöver de moderna språk som alltid ska erbjudas enligt 10 §, erbjuda undervisning i ämnet svenskt teckenspråk för hörande som ersättning för undervisning i moderna språk.

I stället för svenska eller svenska som andraspråk respektive engelska får döva elever eller hörselskadade elever som är beroende av teckenspråk på program i gymnasieskolan läsa svenska för döva respektive engelska för döva som gymnasiegemensamma ämnen.

Beslut enligt andra stycket fattas av rektorn. Förordning (2014:860).

Svenska som andraspråk

11 § En elev som har ett annat språk än svenska som modersmål får läsa svenska som andraspråk som gymnasiegemensamt eller gymnasiesärskolegemensamt ämne i stället för svenska. Eleven får då läsa svenska som individuellt val. Förordning (2012:402).

Arbetsplatsförlagt lärande

12 § Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram i gymnasieskolan i minst 15 veckor. I gymnasiesärskolan ska arbetsplatsförlagt lärande förekomma på alla nationella program i minst 22 veckor. En elev som går gymnasial lärlingsutbildning ska i stället genomföra mer än hälften av denna utbildning som arbetsplatsförlagt lärande. Omfattningen ska då räknas från och med det läsår som eleven påbörjar den gymnasiala lärlingsutbildningen.

Varje vecka som genomförs på en arbetsplats ska för en elev i gymnasieskolan anses motsvara 23 timmars garanterad undervisningstid. Huvudmannen får besluta att arbetsplatsförlagt lärande ska finnas på högskoleförberedande program och får då också besluta om i vilken omfattning.

För en elev i gymnasiesärskolan ska varje vecka som genomförs på en arbetsplats anses motsvara 25 timmars garanterad undervisningstid.

Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet och att detta uppfyller de krav som finns för utbildningen. Rektorn beslutar om hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsåren ska göras. Förordning (2014:70).

13 § Om arbetsplatsförlagt lärande inte kan erbjudas på ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller ett nationellt program i gymnasiesärskolan, får utbildningen anordnas bara om
1. planerade platser för arbetsplatsförlagt lärande inte kan tillhandahållas på grund av omständigheter som huvudmannen inte kunnat råda över, eller
2. utbildningen av säkerhetsskäl inte kan förläggas till en arbetsplats utanför skolan.

Det arbetsplatsförlagda lärandet ska i de fall som avses i första stycket bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan. Innan huvudmannen för en gymnasieskola beslutar om detta ska huvudmannen samråda med det lokala programrådet.

Om utbildning har skolförlagts på grund av det som sägs i första stycket 1, ska huvudmannen vidta de åtgärder som behövs för att utbildningen så snart som möjligt ska förläggas till en arbetsplats. Förordning (2012:402).

14 § För en elev som deltar i arbetsplatsförlagt lärande ska det utses en handledare på arbetsplatsen. Som handledare får bara den anlitas som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och som även i övrigt bedöms vara lämplig.

Modersmålsundervisning

15 § I 15 kap. 19 § och 18 kap. 19 § skollagen (2010:800) finns grundläggande bestämmelser om huvudmannens skyldighet att erbjuda modersmålsundervisning för elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Huvudmannen är också skyldig att erbjuda elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska modersmålsundervisning, även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.

Enligt 7 § språklagen (2009:600) är de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning. Förordning (2012:402).

16 § Modersmålsundervisning får inte omfatta mer än ett språk för en elev.

En romsk elev som kommer från utlandet får dock få modersmålsundervisning i två språk om det finns särskilda skäl.

17 § Modersmålsundervisning får anordnas som
1. individuellt val,
2. utökat program, eller
3. som ersättning för undervisning i andra språk än svenska, svenska som andraspråk och engelska.

18 § Huvudmannen är skyldig att anordna modersmålsundervisning för en elev sammanlagt högst sju läsår under elevens skoltid. Eleven ska dock ges sådan undervisning under längre tid om eleven har särskilt behov av det.

Begränsningen till sju år gäller inte om undervisningen
1. ersätter undervisning i andra språk än svenska, svenska som andraspråk och engelska,
2. anordnas som individuellt val, eller
3. anordnas med ett nationellt minoritetsspråk eller ett nordiskt språk som modersmål.

19 § En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast om
1. minst fem elever som ska erbjudas undervisning i språket önskar sådan undervisning, och
2. det finns en lämplig lärare att tillgå.

Avser modersmålsundervisningen ett nationellt minoritetsspråk är huvudmannen skyldig att anordna modersmålsundervisning även om antalet elever är mindre än fem.

20 § En elev som får modersmålsundervisning får fortsätta att delta i undervisningen, även om språket skulle upphöra att vara dagligt umgängesspråk för eleven.

21 § I 9 kap. 9 § finns bestämmelser om studiehandledning på modersmålet.

Programmens omfattning

Undervisningstid

22 § Huvudmannen beslutar om antalet undervisningstimmar för varje kurs, varje ämnesområde, gymnasiearbetet och gymnasiesärskolearbetet samt om hur fördelningen av undervisningstiden över läsåren ska göras.

Huvudmannen ska redovisa hur eleven har fått sin garanterade undervisningstid. Förordning (2012:402).

Utökat program

23 § En elev får delta frivilligt i undervisning i en eller flera kurser som ligger utanför elevens fullständiga program, om eleven på ett tillfredsställande sätt kan antas genomföra såväl kurserna på den ordinarie studievägen som de frivilliga kurserna (utökat program). Beslutet fattas av rektorn.

En elev på ett yrkesprogram i gymnasieskolan har utan särskilt beslut rätt att som utökat program läsa de kurser som krävs för grundläggande behörighet till högskoleutbildning på grundnivå. Huvudmannen är dock bara skyldig att tillgodose detta om eleven senast vid utgången av det andra läsåret har anmält att han eller hon vill läsa de aktuella kurserna.

En elev som följer ett utökat program har rätt till garanterad undervisningstid utöver vad som föreskrivs i 16 kap. 18 § respektive 19 kap. 20 § skollagen (2010:800). Förordning (2012:402).


4 a kap. Fjärrundervisning

Allmänt om fjärrundervisning

1 § Fjärrundervisning får anordnas för elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan under de förutsättningar och med de begränsningar som följer av 2-4 §§.

Bestämmelserna i kapitlet hindrar dock inte att en lärare som är närvarande i klassrummet, som ett led i sin undervisning av eleverna, tar hjälp av en annan lärare som undervisar med hjälp av informations- och kommunikationsteknik och som är åtskild från eleverna i rum men inte i tid. Förordning (2015:291).

2 § Fjärrundervisning får anordnas i
1. moderna språk,
2. modersmål, och
3. teckenspråk.

Fjärrundervisning får också användas för att ge elever studiehandledning på modersmålet. Förordning (2015:291).

Förutsättningar för fjärrundervisning

3 § Fjärrundervisning får genomföras endast om
1. det inte finns någon lärare som uppfyller kraven enligt 2 kap. 13 § skollagen (2010:800) eller, när det gäller studiehandledning på modersmålet, annan lämplig person att tillgå inom en huvudmans skolenhet, eller
2. elevunderlaget är otillräckligt. Förordning (2015:291).

Handledare

4 § Vid fjärrundervisning ska det finnas en handledare närvarande i den lokal där eleverna befinner sig. Förordning (2015:291).

Avtal med staten

5 § Avtal med staten om uppgifter som avser fjärrundervisning får enbart slutas för undervisning i teckenspråk och samiska. Förordning (2015:291).


5 kap. Avvikelser inom de nationella programmen

Särskilda varianter

1 § En särskild variant är en utbildning inom ett nationellt program där hela eller delar av det sammantagna utrymmet för, i förekommande fall, en nationell inriktning och för programfördjupning på ett nationellt program avviker från vad som annars gäller. Avvikelsen ska omfatta minst 300 gymnasiepoäng eller 300 gymnasiesärskolepoäng. På högskoleförberedande program i gymnasieskolan får det även finnas särskilda varianter inom det estetiska området.

Utbildningen ska ha en tydlig egen identitet men i huvudsak rymmas inom examensmålet eller programmålet för ett program.

För en idrottsutbildning gäller i stället i 23-31 §§. Förordning (2012:402).

Förutsättningar för godkännande

2 § En särskild variant ska godkännas om villkoren i 1 § är uppfyllda och om
1. utbildningen är av god kvalitet,
2. det finns en lokal eller regional efterfrågan på de kunskaper och färdigheter som utbildningen ger,
3. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och
4. när det gäller gymnasieskolan uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfyller kraven i 7 § respektive 8 §. Förordning (2012:745).

Förutsättningar för godkännande av särskilda varianter inom det estetiska området i gymnasieskolan

3 § En särskild variant inom det estetiska området i gymnasieskolan ska godkännas om villkoren i 1 § är uppfyllda och om
1. utbildningen är av hög kvalitet,
2. utbildningen efterfrågas av elever med särskilda färdigheter inom det estetiska området,
3. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och
4. huvudmannen har ställt upp behörighetskrav och urvalsgrunder enligt 7 och 8 §§. Förordning (2012:402).

Ansökan

4 § En huvudman får ansöka om att en utbildning ska godkännas som särskild variant. Ansökan görs hos Statens skolverk senast den 31 januari kalenderåret före det år utbildningen på programmet planeras att starta. Enskilda huvudmän ska, enligt 2 kap. 1 och 4 §§, ge in ansökan till Statens skolinspektion.

5 § Ansökan ska innehålla
1. en beskrivning av utbildningens innehåll,
2. i förekommande fall, uppgift om tidigare elevers resultat på motsvarande utbildning,
3. uppgift om kostnaden för utbildningen,
4. i förekommande fall, uppgift om antalet elever som genomgått motsvarande utbildning,
5. i förekommande fall, en beskrivning av huvudmannens tidigare erfarenhet av att bedriva motsvarande utbildning,
6. i förekommande fall, en ansökan om nya kurser enligt 1 kap. 6 § eller uppgift om att huvudmannen har ansökt om nya kurser, och
7. uppgift om huruvida, och i så fall en beskrivning av hur, huvudmannen när det gäller gymnasieskolan avser att ställa upp särskilda förkunskapskrav enligt 7 § eller tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt 8 §.

Om ansökan avser en särskild variant inom det estetiska området i gymnasieskolan ska den alltid innehålla en beskrivning av hur huvudmannen avser att ställa upp särskilda förkunskapskrav enligt 7 § och tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt 8 §. Förordning (2015:585).

6 § När ansökan avser ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller ett nationellt program i gymnasiesärskolan ska den, förutom det som anges i 5 §, innehålla uppgift om
1. hur kravet på arbetsplatsförlagt lärande ska uppfyllas, och
2. vilket behov på arbetsmarknaden utbildningen är avsedd att fylla.

När det gäller gymnasieskolan ska dessutom ett yttrande från aktuellt lokalt programråd bifogas till ansökan. Förordning (2012:745).

Särskilda förkunskapskrav i gymnasieskolan

7 § För behörighet till en särskild variant i gymnasieskolan får krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant ämnesområde som är utmärkande för varianten.

För behörighet till en särskild variant inom det estetiska området i gymnasieskolan ska krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant ämnesområde som är utmärkande för varianten. Förordning (2015:585).

Urval

8 § Vid urval bland behöriga sökande till en särskild variant i gymnasieskolan får, förutom till betygen, hänsyn tas till ett prov för bedömning av den sökandes färdigheter eller kunskaper inom det ämne eller ämnesområde som den särskilda varianten är inriktad mot.

Vid urval bland behöriga sökande till en särskild variant inom det estetiska området i gymnasieskolan ska, förutom till betygen, hänsyn tas till ett prov för bedömning av den sökandes färdigheter eller kunskaper inom det ämne eller ämnesområde som den särskilda varianten är inriktad mot. Förordning (2015:585).

Handläggning och beslut

9 § Berörda nationella programråd ska höras om ansökan avser yrkesprogram i gymnasieskolan. Förordning (2012:402).

10 § Ett beslut om särskild variant ska gälla för fyra antagningsomgångar. Av beslutet ska det framgå vid vilken skolenhet varianten ska anordnas och i förekommande fall om särskilda behörighetskrav eller kompletterande urvalsgrunder får användas. Beslutet innebär att varianten bara får anordnas på den aktuella skolenheten av den huvudman som har fått sin ansökan godkänd.

Statens skolverk ska om möjligt fatta beslut senast den 1 september året innan utbildningen på programmet planeras att starta. Förordning (2012:117).

11 § Beslut av Statens skolverk enligt 16 kap. 51 § tredje stycket eller 19 kap. 44 § tredje stycket skollagen (2010:800) ska innehålla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ersättning. Beslut av Skolverket enligt 16 kap. 55 § andra stycket eller 19 kap. 48 § tredje stycket skollagen ska innehålla uppgift om det grundbelopp hemkommunen ska betala. Beloppen ska varje år räknas upp med det skolindex som har föreskrivits enligt förordningen (1993:167) om skolindex.

Om det kommer fram uppgifter som inte var kända när beslutet fattades eller det finns andra särskilda omständigheter, får Skolverket besluta om ett nytt belopp under beslutets giltighetstid. Förordning (2013:728).

Förutsättningar

12 § Riksrekrytering enligt 19 och 21 §§ ska beslutas för nationella program, nationella inriktningar, särskilda varianter och gymnasiala lärlingsutbildningar i gymnasieskolan om det finns
1. en nationell efterfrågan på de kunskaper och färdigheter som utbildningen ger,
2. ett nationellt intresse av att elever ska kunna rekryteras från hela landet, eller
3. ett nationellt intresse av att enskilda elevers behov av kunskaper och färdigheter kan tillgodoses.

Förutom det som anges i första stycket ska
1. utbildningen vara av god kvalitet,
2. kostnaden för utbildningen vara rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och
3. uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfylla kraven i 15 respektive 16 §. Förordning (2012:402).

12 a § Riksrekrytering enligt 19 § ska beslutas för nationella program, särskilda varianter och gymnasiala lärlingsutbildningar i gymnasiesärskolan om
1. utbildningen är möjlig att inrätta på endast en eller några orter i landet, eller
2. enskilda elevers behov av kunskaper och färdigheter annars inte kan tillgodoses.

Förutom det som anges i första stycket ska
1. utbildningen vara av god kvalitet, och
2. kostnaden för utbildningen vara rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan utbildning i gymnasiesärskolan. Förordning (2012:402).

Förutsättningar för egna examensmål och andra avvikelser

13 § Enligt 16 kap. 13 § och 19 kap. 12 § skollagen (2010:800) får Statens skolverk besluta att en utbildning får avvika från vad som annars gäller för nationella program i fråga om struktur, innehåll och examensmål eller programmål. Från den omfattning av de gymnasiegemensamma ämnena som framgår av bilaga 3 och av de gymnasiesärskolegemensamma ämnena som framgår av bilaga 5 till skollagen får dock inte någon avvikelse beslutas.

Eget examensmål eller programmål för en viss riksrekryterande utbildning ska beslutas om
1. utbildningen till sitt innehåll i allt väsentligt avviker från ett nationellt programs examensmål eller programmål, och
2. det finns synnerliga skäl för avvikelsen och utbildningen ryms inom gymnasieskolans eller gymnasiesärskolans kompetensområde. Förordning (2012:402).

Ansökan

14 § En offentlig huvudman får ansöka om att en utbildning ska vara riksrekryterande. Enskilda huvudmän får ansöka om motsvarande prövning för att få en avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning. Ansökan görs hos Statens skolverk senast den 31 januari året innan utbildningen på programmet planeras att starta. Enskilda huvudmän ska, enligt 2 kap. 1 och 4 §§, ge in ansökan till Statens skolinspektion.

Det ska framgå av ansökan vilket nationellt program den avser. Om ansökan gäller en utbildning i gymnasieskolan med eget examensmål, ska det också framgå om ansökan avser ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program.

När det gäller gymnasieskolan ska ansökan även innehålla uppgift om huruvida, och i så fall en beskrivning av hur, huvudmannen avser att ställa upp särskilda förkunskapskrav enligt 15 § eller tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt 16 §. Om ansökan avser en riksrekryterande estetisk spetsutbildning för det estetiska programmet i gymnasieskolan ska den dock alltid innehålla en beskrivning av hur huvudmannen avser att ställa upp särskilda förkunskapskrav enligt 15 § och tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt 16 §. Förordning (2015:585).

Särskilda förkunskapskrav i gymnasieskolan

15 § För behörighet till en riksrekryterande utbildning i gymnasieskolan får krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant ämnesområde som är utmärkande för utbildningen.

För behörighet till en riksrekryterande estetisk spetsutbildning för det estetiska programmet i gymnasieskolan ska krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant ämnesområde som är utmärkande för utbildningen. Förordning (2015:585).

Urval

16 § Vid urval bland behöriga sökande till en riksrekryterande utbildning i gymnasieskolan får, förutom till betygen, hänsyn tas till ett prov för bedömning av den sökandes färdigheter eller kunskaper inom det ämne eller ämnesområde som den riksrekryterande utbildningen är inriktad mot.

Vid urval bland behöriga sökande till en riksrekryterande estetisk spetsutbildning för det estetiska programmet i gymnasieskolan ska, förutom till betygen, hänsyn tas till ett prov för bedömning av den sökandes färdigheter eller kunskaper inom det ämne eller ämnesområde som den riksrekryterande utbildningen är inriktad mot. Förordning (2015:585).

Beslut

17 § Ett beslut om riksrekrytering eller motsvarande ska gälla för fyra antagningsomgångar. Av beslutet ska det framgå vid vilken skolenhet utbildningen ska anordnas och i förekommande fall om särskilda behörighetskrav eller kompletterande urvalsgrunder får användas. Beslutet innebär att utbildningen bara får anordnas på den aktuella skolenheten av den huvudman som har fått sin ansökan godkänd. Av beslutet ska det också framgå hur många platser utbildningen får omfatta.

Statens skolverks beslut ska om möjligt fattas senast den 1 september året innan utbildningen på programmet planeras att starta. Förordning (2012:117).

18 § Beslut av Statens skolverk enligt 16 kap. 51 § tredje stycket eller 19 kap. 44 § tredje stycket skollagen (2010:800) ska innehålla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ersättning. Beslut av Skolverket enligt 16 kap. 55 § andra stycket eller 19 kap. 48 § tredje stycket skollagen ska innehålla uppgift om det grundbelopp hemkommunen ska betala. Beloppen ska varje år räknas upp med det skolindex som har föreskrivits enligt förordningen (1993:167) om skolindex.

Om det kommer fram uppgifter som inte var kända när beslutet fattades eller det finns andra särskilda omständigheter, får Skolverket besluta om ett nytt belopp under beslutets giltighetstid. Förordning (2013:728).

Riksrekryterande yrkesutbildning i gymnasieskolan och riksrekryterande utbildning i gymnasiesärskolan

Förutsättningar

19 § Riksrekrytering för ett yrkesprogram i gymnasieskolan ska beslutas om förutsättningarna i 12 § finns och om kravet på arbetsplatsförlagt lärande kan uppfyllas.

Förutsättningen i 12 § första stycket 1 bör tillstyrkas av berört nationellt programråd.

Riksrekrytering för ett nationellt program i gymnasiesärskolan ska beslutas om förutsättningarna i 12 a § finns och om kravet på arbetsplatsförlagt lärande kan uppfyllas. Förordning (2012:402).

Ansökan

20 § Förutom det som anges i 14 § ska ansökan innehålla uppgift om hur kravet på arbetsplatsförlagt lärande ska tillgodoses.

Riksrekryterande estetisk spetsutbildning

Förutsättningar

21 § Riksrekryterande estetisk spetsutbildning ska beslutas för det estetiska programmet om förutsättningarna i 12 § finns och skolenheten har ett etablerat samarbete med en högskola som erbjuder utbildning som är relevant för gymnasieutbildningen.

Eget examensmål får inte finnas för utbildningen.

Ansökan

22 § Förutom det som anges i 14 § ska ansökan innehålla ett yttrande från en sådan högskola som anges i 21 § angående det nationella intresset för utbildningen.

Riksidrottsgymnasium

Förutsättningar

23 § En utbildning där ämnet specialidrott ingår får vara riksidrottsgymnasium om det finns ett nationellt intresse av att tillgodose elitidrottens krav och det ställs särskilda krav på gemensam träning. En sådan utbildning som en kommun anordnar ska vara riksrekryterande.

Ansökan

24 § En kommun eller en enskild huvudman får ansöka om att anordna idrottsutbildning vid ett riksidrottsgymnasium.

Beslut

25 § Statens skolverk får efter förslag från Sveriges Riksidrottsförbund besluta om var idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium får anordnas och om hur många platser dessa utbildningar får omfatta. Beslutet ska gälla för tre antagningsomgångar.

Skolverket ska om möjligt fatta beslut senast den 1 september året innan utbildningen på programmet planeras att starta.

Beslutet ska innehålla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ersättning för de olika program som huvudmannen erbjuder elever som går på en sådan utbildning. Förordning (2012:117).

Urval

26 § Den sökande som anses ha bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen ska ges företräde vid urval till utbildningen. Vid urval till programmen gäller 7 kap.

Nationellt godkänd idrottsutbildning

Förutsättningar

27 § En utbildning där ämnet specialidrott ingår får godkännas som en nationell idrottsutbildning om den har en tydlig elitidrottskaraktär och ett etablerat samarbete med ett specialidrottsförbund som är relevant för utbildningen.

Utbildningen ska tillstyrkas av specialidrottsförbundet.

Ansökan

28 § En kommun eller en enskild huvudman får ansöka om nationellt godkänd idrottsutbildning hos Statens skolverk. Enskilda huvudmän ska, enligt 2 kap. 1 och 4 §§, ge in ansökan till Statens skolinspektion.

Beslut

29 § Statens skolverk beslutar om var nationellt godkända idrottsutbildningar får anordnas och om hur många platser dessa utbildningar får omfatta.

Av beslutet ska det framgå vid vilken eller vilka skolenheter utbildningen ska anordnas. Beslutet ska gälla för fyra antagningsomgångar.

Statens skolverks beslut ska om möjligt fattas senast den 1 september året innan utbildningen på programmet planeras att starta. Förordning (2012:117).

Urval

30 § Den sökande som anses ha bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen ska ges företräde vid urval till utbildningen. Vid urval till programmen gäller 7 kap.

Specialidrott

31 § Ämnesplanen för specialidrott får bara tillämpas inom idrotts- utbildningar vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkända idrottsutbildningar. Specialidrott får ingå med 200 gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng i programfördjupningen och med 200 gymnasie- poäng eller gymnasiesärskolepoäng i det individuella valet. Dessutom får ämnet läsas som utökat program med högst 300 gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng. Förordning (2012:745).


6 kap. Introduktionsprogram

Urval till platser på programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion

1 § Om antalet platser är färre än antalet sökande på programinriktat individuellt val eller yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever, ska ett urval göras. I dessa fall gäller bestämmelserna om urval i 7 kap.

Urval ska göras sakligt och opartiskt. Inför ansökan ska huvudmannen informera de sökande om huruvida huvudmannen har beslutat att tillämpa 7 kap. 3 § eller 5 § och i så fall på vilket sätt.

Mottagande av ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram

2 § Enligt 17 kap. 11 § andra stycket skollagen (2010:800) får, om huvudmannen för utbildningen bedömer att det finns synnerliga skäl, ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram tas emot till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ.

För en elev som följer ett nationellt program ska samtliga relevanta stödåtgärder enligt 9 kap. ha övervägts innan huvudmannen får pröva om det finns synnerliga skäl.

Utbildningens innehåll m.m.

Preparandutbildning

3 § Preparandutbildningen ska innehålla de grundskoleämnen som en elev inte har godkända betyg i och som krävs för att eleven ska bli behörig till ett visst nationellt program.

Utbildningen får även innehålla ytterligare grundskoleämnen, dock inte sådana ämnen som eleven har godkända betyg i.

Dessutom får utbildningen innehålla kurser från nationella program och, i mindre omfattning, andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling.

Programinriktat individuellt val

4 § Programinriktat individuellt val ska innehålla de grundskoleämnen som en elev inte har godkända betyg i och som krävs för att eleven ska bli behörig till ett yrkesprogram samt kurser som ingår i ett nationellt yrkesprogram. Dessutom ska utbildningen innehålla arbetsplatsförlagt lärande enligt 4 kap. 12-14 §§. Arbetsplatsförlagt lärande behöver dock inte förekomma i den omfattning som anges där.

Yrkesintroduktion

5 § Yrkesintroduktion ska i huvudsak innehålla yrkesinriktad utbildning. Den får innehålla hela eller delar av kurser i karaktärsämnen och i gymnasiegemensamma ämnen som ingår i gymnasieskolans nationella yrkesprogram eller annan yrkesinriktad utbildning.

Utbildningen ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande enligt 4 kap. 12-14 §§ eller praktik. Arbetsplatsförlagt lärande behöver dock inte förekomma i den omfattning som anges där.

Hela utbildningen får skolförläggas om huvudmannen bedömer att detta uppenbart bäst gynnar eleven.

Yrkesintroduktion får också innehålla grundskoleämnen som eleven saknar godkända betyg i. Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får ingå i utbildningen.

Individuellt alternativ

6 § Individuellt alternativ ska utformas utifrån elevens behov och förutsättningar.

Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven saknar godkända betyg i och hela eller delar av kurser i karaktärsämnen och i gymnasiegemensamma ämnen.

Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får ingå i utbildningen.

Språkintroduktion

7 § Inför mottagandet av en elev till språkintroduktion ska huvudmannen i god tid göra en bedömning av elevens språkkunskaper. Huvudmannen ska fortlöpande bedöma elevens kunskapsutveckling i övriga ämnen för att eleven så snart som möjligt ska komma vidare i sin utbildning.

8 § Språkintroduktion ska innehålla undervisning i grundskoleämnena svenska eller svenska som andraspråk.

I övrigt ska språkintroduktion utformas utifrån den bedömning som ska göras enligt 7 § och innehålla de ämnen och kurser som eleven behöver för sin fortsatta utbildning. Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven inte har godkända betyg i och kurser i gymnasieämnen.

Språkintroduktion får kombineras med kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare och motsvarande utbildning vid folkhögskola enligt 24 kap. skollagen (2010:800). Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får ingå i utbildningen. Förordning (2016:457).

Interkommunal ersättning

9 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om sådan ersättning vid programinriktat individuellt val som avses i 17 kap. 24 § 2 skollagen (2010:800).


7 kap. Behörighet, urval och förfarandet vid antagning

Gymnasieskolan

Kompletterande behörighetskrav för vissa högskoleförberedande program

1 § Utöver vad som framgår av 16 kap. 29 och 31-33 §§ skollagen (2010:800) krävs för behörighet till vissa högskoleförberedande program godkända betyg från grundskolan eller motsvarande utbildning i
1. geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap för behörighet till ekonomiprogrammet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet, eller
2. biologi, fysik och kemi för behörighet till naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet.

Urval till nationella program

2 § De sökande tas emot i början på utbildningen på ett nationellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret. Om antalet platser är färre än antalet sökande som ska tas emot i första respektive andra hand, ska ett urval göras.

Urval, antagning och övrig fördelning av platser ska göras sakligt och opartiskt. Inför ansökan ska huvudmannen informera de sökande om huruvida huvudmannen har beslutat att tillämpa 3 § eller 5 § och i så fall på vilket sätt.

3 § Ett begränsat antal platser (fri kvot) ska avsättas för dem som
1. på grund av särskilda omständigheter bör ges företräde framför de övriga sökande, eller
2. kommer från skolenheter vilkas betyg eller omdömen inte utan vidare kan jämföras med betygen från grundskolan.

Antalet platser som ingår i den fria kvoten ska utökas om sådana utlandssvenska elever som avses i 29 kap. 7 § skollagen (2010:800) söker till en utbildning.

Huvudmannen beslutar om det antal platser som ska avsättas.

4 § Övriga platser ska fördelas mellan de sökande med betygen som grund. Företräde mellan de sökande bestäms efter ett meritvärde. Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Betygsvärdet för betygen bestäms enligt nedan:

Betyg           Betygsvärde
A               20
B               17,5
C               15
D               12,5
E               10
F               0
En sökande som gått förberedande dansarutbildning i grundskolan med jämkad timplan och därför fått färre än 16 betyg i sitt slutbetyg ska ändå få sitt meritvärde bestämt efter 16 betyg. Uppräkningen av meritvärdet ska göras i proportion till de betyg som eleven har fått.

För de sökande som fått betyg i moderna språk som språkval får meritvärdet beräknas på summan av betygsvärdena av detta betyg och de 16 bästa betygen i övrigt. Möjligheten att öka meritvärdet med värdet av ett betyg i moderna språk som språkval gäller även en sökande som gått förberedande dansarutbildning.

En sökande som efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande fått betyg i något av grundskolans ämnen efter prövning eller genom studier på ett introduktionsprogram får vid urvalet tillgodoräkna sig betygsvärdet av detta betyg. Förordning (2011:3).

5 § Om en utbildning kräver att den sökande har speciella färdigheter inom det estetiska området, får huvudmannen besluta att vid urvalet, förutom till betygen, hänsyn ska tas till ett färdighetsprov.

Förfarandet vid antagning till nationella program och fördelning av elever

6 § En sökande antas till en utbildning i gymnasieskolan vid början av ett nationellt program eller en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret. De sökande som tas in på ett program får då fördelas på undervisningsgrupper eller motsvarande med hänsyn till vad som är känt om deras kommande val av inriktning och yrkesutgång.

Inom de program som är indelade i nationella inriktningar, särskilda varianter eller gymnasiala lärlingsutbildningar som börjar det andra eller tredje läsåret fördelas eleverna inför det andra eller tredje läsåret på dessa studievägar.

6 a § Huvudmannen ska samråda med den juridiska eller fysiska person som tillhandahåller den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen innan en elev inom gymnasial lärlingsutbildning placeras på arbetsplatsen. Förordning (2012:117).

7 § Efter urval bland de sökande ska huvudmannen preliminärt besluta om antagning. Beslutet ska fattas i början av vårterminen närmast före utbildningens start. För de sökande som vid ansökningstillfället inte har slutfört grundskolan eller motsvarande utbildning ska höstterminsbetyget från den högsta årskursen då vara urvalsgrund.

Det slutliga beslutet om antagning ska om möjligt fattas före den 1 juli det år utbildningen börjar.

Antagning vid en senare tidpunkt

8 § Huvudmannen får besluta att anta en sökande vid senare tidpunkt än vid början av utbildningen om det finns plats på den aktuella studievägen och om den sökande är behörig och har de kunskaper och färdigheter som krävs för att tillgodogöra sig undervisningen. Huvudmannen får besluta att den sökande ska genomgå ett inträdesprov för att visa att han eller hon har de kunskaper och färdigheter som krävs.

Byte av studieväg

9 § Huvudmannen får besluta att eleven ska få byta studieväg efter det att eleven har fått yttra sig, om eleven uppfyller behörighetskraven för den önskade studievägen. Om eleven inte har fyllt 18 år och inte heller har ingått äktenskap, ska även elevens vårdnadshavare yttra sig.

Återantagning

10 § En elev som har slutat i gymnasieskolan innan eleven har slutfört utbildningen och som vill fortsätta på det program där eleven gick tidigare, får i mån av plats antas på nytt, om eleven uppfyller behörighetskraven för den önskade studievägen.

Gymnasiesärskolan

Urval till nationella program

11 § De sökande tas emot i början på utbildningen på ett nationellt program eller till en sådan särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret. Om antalet platser är färre än antalet sökande som ska tas emot i första respektive andra hand, ska ett urval göras. Urval, antagning och övrig fördelning av platser ska göras sakligt och opartiskt. Förordning (2012:402).

12 § Om antalet platser på ett nationellt program som anordnas av en offentlig huvudman är färre än antalet sökande, ska företräde ges till dem som har störst behov av utbildningen. Förordning (2012:402).

Förfarandet vid antagning till nationella program

13 § En sökande antas till en utbildning i gymnasiesärskolan vid början av ett nationellt program eller en sådan särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret.

Inom de program som är indelade i särskilda varianter eller gymnasiala lärlingsutbildningar som börjar det andra, tredje eller fjärde läsåret fördelas eleverna inför det andra, tredje eller fjärde läsåret på dessa studievägar.

Efter urval bland de sökande ska huvudmannen besluta om antagning. Förordning (2012:402).

Övriga bestämmelser

14 § Bestämmelserna som gäller för gymnasieskolan i 8-10 §§ ska gälla också för gymnasiesärskolan. Förordning (2012:402).


8 kap. Betyg, gymnasieexamen och prövning

Betyg

Beslut om betyg

1 § I 1 a-1 d §§ finns kompletterande bestämmelser till 3 kap. 16 § skollagen (2010:800) om vem som ska besluta om betyg. Förordning (2012:745).

1 a § Om fler än en lärare bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas och bara någon eller några av dessa är legitimerade, ska betyget beslutas av den eller de legitimerade lärarna. Förordning (2012:745).

1 b § Om ett betyg är beroende av två eller flera legitimerade lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av den eller de av dessa lärare som har behörighet att undervisa i det ämne som betyget avser.

Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera legitimerade lärare som är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser och dessa lärare inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn.

Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera legitimerade lärare som inte är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Förordning (2014:860).

1 c § Bestämmelserna i 3 kap. 16 § andra stycket skollagen (2010:800) samt 1 a och 1 b §§ i detta kapitel gäller inte för lärare som saknar legitimation och är anställda utan tidsbegränsning för att bedriva undervisning
1. i modersmål,
2. i ett yrkesämne, eller
3. som avses i 2 kap. 17 § skollagen.

Första stycket gäller bara i de fall läraren bedriver sådan undervisning som avses i samma stycke 1, 2 eller 3. Förordning (2012:745).

1 d § Om fler än en lärare bedriver sådan undervisning som avses i 1 c § vid den tidpunkt när betyg ska sättas och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Förordning (2012:745).

Betygssättning av gymnasiearbetet och gymnasiesärskolearbetet

1 e § Betyg på gymnasiearbetet och gymnasiesärskolearbetet ska beslutas av den ansvariga läraren efter att en medbedömare som har erfarenhet av det kunskapsområde som arbetet avser har yttrat sig.

När gymnasiearbetet eller gymnasiesärskolearbetet helt eller delvis har genomförts som arbetsplatsförlagt lärande ska handledaren vara medbedömare.

För en elev på ett yrkesprogram ska medbedömaren ha erfarenhet av det yrkesområde som gymnasiearbetet avser. Förordning (2014:860).

Kunskapskrav

2 § Kunskapskrav ska finnas för betygen A-E.

Kraven för betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som krävs för respektive betyg. Kunskapskravet för betyget D innebär att kraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Kravet för betyget B innebär att även kraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

3 §/Upphör att gälla U:2018-06-29/ I gymnasieskolan ska lärarna använda sig av nationella prov inför betygssättningen i den inledande kursen i de gymnasiegemensamma ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik samt i den högsta avslutande kursen på programmet och inriktningen i dessa ämnen med undantag för kursen svenska 2 eller svenska som andraspråk 2. Utöver de nationella prov som ska användas bör lärarna även i övrigt använda nationella prov för att bedömningsgrunderna ska bli så enhetliga som möjligt över landet.

Eleverna ska delta i alla delar av de nationella prov som lärarna ska använda sig av. Om det finns särskilda skäl, får rektorn besluta att en elev inte behöver delta i ett sådant prov eller i någon eller några delar av det.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om de nationella proven. Förordning (2014:97).

/Rubriken träder i kraft I:2018-06-29/

Nationella prov

3 §/Träder i kraft I:2018-06-29/ Syftet med nationella prov är att stödja betygssättningen. Förordning (2017:1108)

3 a §/Träder i kraft I:2018-01-01/ Nationella prov ska användas i de kurser som anges i 3 b §.

När nationella prov används ska eleverna delta i alla delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett nationellt prov eller i någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl. Förordning (2017:1108).

3 b §/Träder i kraft I:2018-01-01/ Nationella prov ska användas i den högsta avslutande kursen på programmet och, i förekommande fall, inriktningen, i ämnena engelska, matematik och svenska eller svenska som andraspråk med undantag för kursen svenska 2 eller svenska som andraspråk 2.

Proven får användas även i andra kurser än de som anges i första stycket.

Proven ska vara uppdelade i delprov som genomförs på vissa dagar eller under vissa perioder. Förordning (2017:1108)

3 c §/Träder i kraft I:2018-06-29/ Eleven ska skriva uppsatserna i de nationella proven i engelska och svenska eller svenska som andraspråk på dator eller annan digital enhet.

Rektorn får besluta att eleven inte behöver skriva uppsatserna i proven på dator eller annan digital enhet, om det finns särskilda skäl. Förordning (2017:1108).

3 d §/Träder i kraft I:2018-06-29/ Vid bedömningen av ett nationellt prov som genomförts på dator eller annan digital enhet ska elevens namn och övriga uppgifter om elevens identitet vara avidentifierade för den bedömande läraren. Förordning (2017:1108).

3 e §/Träder i kraft I:2018-01-01/ Statens skolverk får meddela föreskrifter om avidentifiering av nationella prov. Skolverket får även i övrigt meddela de föreskrifter som behövs om nationella prov. Förordning (2017:1108).

/Rubriken träder i kraft I:2018-06-29/

Nationella bedömningsstöd

3 f §/Träder i kraft I:2018-06-29/ Nationella bedömningsstöd ska stödja lärarnas bedömning av elevernas kunskaper. Förordning (2017:1108)

3 g §/Träder i kraft I:2018-01-01/ Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om nationella bedömningsstöd. Förordning (2017:1108).

Gymnasieexamen

4 § Enligt 16 kap. 26 § skollagen (2010:800) ska gymnasieexamen utfärdas om en elev i gymnasieskolan har fått betyg från en utbildning som omfattar 2 500 gymnasiepoäng på ett nationellt program och eleven har uppfyllt de övriga villkor som anges 16 kap. 27 och 28 §§ skollagen och i denna förordning.

Gymnasieexamen får inte utfärdas om en elev följer ett reducerat program.

Kompletterande krav för yrkesexamen

5 § Utöver vad som framgår av 16 kap. 26 och 27 §§ skollagen (2010:800), krävs för yrkesexamen att det i de godkända betygen om minst 2 250 gymnasiepoäng ingår godkända betyg på kurser inom de programgemensamma ämnena med 400 poäng.

Det som föreskrivs i första stycket gäller även för en utbildning med eget examensmål.

Kurser i yrkesexamen

6 § Av 16 kap. 27 § skollagen (2010:800) framgår hur många gymnasiepoäng med godkända betyg i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik en elev ska ha för att yrkesexamen ska utfärdas. I de aktuella ämnena ska följande kurser vara godkända:
1. svenska eller svenska som andraspråk kursen 1,
2. engelska kursen 5, och
3. matematik kursen 1 a.

Kurser i högskoleförberedande examen

7 § Av 16 kap. 28 § skollagen (2010:800) framgår hur många gymnasiepoäng med godkända betyg i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik en elev ska ha för att högskoleförberedande examen ska utfärdas. I de aktuella ämnena ska följande kurser vara godkända:
1. svenska eller svenska som andraspråk kurserna 1, 2 och 3,
2. engelska kurserna 5 och 6, och
3. matematik kursen 1 b eller 1 c.

Dokument

Betygskatalog

8 § Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Med beslut om betyg avses beslut
1. att sätta betyg efter varje avslutad kurs och på gymnasiearbete eller efter prövning, både när det gäller den som är elev i gymnasieskolan och när det gäller den som inte är det,
2. att sätta betyg efter varje avslutad kurs och på gymnasiesärskolearbete när det gäller den elev som är elev i gymnasiesärskolan,
3. att inte sätta betyg enligt 15 kap. 27 § eller 18 kap. 26 § skollagen (2010:800). Sådana beslut markeras i betygskatalogen med ett horisontellt streck.

Beslut om betyg ska genast kunna sammanställas för varje enskild elev. Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs. Förordning (2012:402).

Utdrag ut betygskatalogen

9 § Rektorn ansvarar för att eleverna informeras om rätten att få ett utdrag ur betygskatalogen. Om en elev övergår till en annan skolenhet eller avbryter studierna, ska eleven få ett utdrag ur betygskatalogen.

När en elev övergår till en annan skolenhet ska läraren lämna skriftlig information till den nya skolenheten om de kurser som eleven har påbörjat men inte slutfört.

Eleverna ska få ett utdrag ur betygskatalogen minst två gånger per läsår. Utdraget ska i förekommande fall innehålla uppgift om omfattningen av den frånvaro som eleven har haft utan giltigt skäl under terminen. Förordning (2011:994).

Betyg efter prövning

10 § För den som inte är elev i gymnasieskolan ska betyg efter prövning utfärdas separat.

Nytt slutbetyg från grundskolan

11 § En elev som genom studier i gymnasieskolan har fått betyg i ett av grundskolans ämnen har rätt att få ett nytt slutbetyg från grundskolan. Rektorn i gymnasieskolan utfärdar det nya slutbetyget.

Dokument efter nationella program i gymnasieskolan

Examensbevis och studiebevis

12 § En elev som uppfyller kraven för gymnasieexamen ska få ett examensbevis när eleven har avslutat ett nationellt program och har fått betyg på alla kurser och på det gymnasiearbete som ingår i elevens individuella studieplan. För den elev som efter en eller flera kurser eller gymnasiearbetet har fått beslut om betyg som innebär att betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800) eller annars inte uppfyller kraven för gymnasieexamen ska i stället studiebevis utfärdas.

Betygen på de kurser som enligt elevens individuella studieplan ingår i det fullständiga programmet och betygen på de kurser som enligt studieplanen ligger utanför elevens fullständiga program ska redovisas var för sig i beviset.

13 § Rektorn utfärdar examensbevis och studiebevis.

14 § Om en elev har två betyg från samma kurs eller från jämförbara kurser, ska det högsta av dessa betyg tas med i examens- eller studiebeviset.

15 § Har upphävts genom förordning (2013:359).

15 § Ett betyg på en inledande kurs i historia som omfattar 100 gymnasiepoäng får i examens- eller studiebeviset från ett nationellt program i gymnasieskolan omvandlas till samma betyg på en annan inledande kurs i historia och en kurs i historia som bygger på denna andra inledande kurs, förutsatt att de två sistnämnda kurserna tillsammans omfattar samma antal gymnasiepoäng som den kurs de ersätter. På samma sätt får ett betyg på en inledande kurs i samhällskunskap eller naturkunskap omvandlas till betyg på andra kurser i samma ämne.

Om ett betyg omvandlas enligt första stycket för att eleven har fått betyg från en utbildning som omfattar mer än 2 500 gymnasiepoäng, ska eleven anses ha slutfört ett utökat program. Förordning (2014:860).

16 § Examensbevis från ett nationellt program i gymnasieskolan får utfärdas endast en gång. Rektorn får dock besluta särskilt om sådan omvandling som avses i 15 §. Förordning (2014:860).

Examensbevis för den som är elev i gymnasieskolan

17 § Examensbevis ska utfärdas för den som är elev i gymnasieskolan när eleven har uppfyllt kraven för gymnasieexamen. Av examensbeviset ska det framgå
1. om beviset avser en yrkesexamen eller en högskoleförberedande examen,
2. vilken studieväg som examensbeviset avser,
3. om eleven har fått grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och beviset avser en yrkesexamen,
4. vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiepoäng som varje kurs omfattat och vilket betyg eleven fått på varje kurs,
5. att eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad det har innehållit,
6. om eleven har slutfört ett fullständigt eller utökat program, och
7. om eleven har haft ett längre studieuppehåll för studier utomlands och vilken karaktär och omfattning dessa studier har haft.

Studiebevis

18 § För den elev som inte uppfyllt kraven för gymnasieexamen ska ett studiebevis utfärdas. Av studiebeviset ska det framgå
1. om beviset avser en utbildning på ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program,
2. vilken studieväg som studiebeviset avser,
3. vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiepoäng som varje kurs omfattat och vilket betyg eleven fått på varje kurs eller om betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800),
4. om eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad det har innehållit,
5. om eleven har slutfört ett fullständigt, reducerat eller utökat program, och
6. om eleven har haft ett längre studieuppehåll för studier utomlands och vilken karaktär och omfattning dessa studier har haft.

Examensbevis för den som inte är elev i gymnasieskolan

19 § Examensbevis ska utfärdas för den som inte är elev i gymnasieskolan när han eller hon har uppfyllt kraven för gymnasieexamen. I beviset får endast sådana betyg ingå som är satta i gymnasieskolan. Av examensbeviset ska det framgå
1. om beviset avser en yrkesexamen eller en högskoleförberedande examen,
2. vilken studieväg som examensbeviset avser,
3. om eleven har fått grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och beviset avser en yrkesexamen,
4. vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiepoäng som varje kurs omfattat och vilket betyg eleven fått på varje kurs,
5. om betyg har satts efter prövning av den som inte är elev i gymnasieskolan,
6. att eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad det har innehållit,
7. om eleven har slutfört ett fullständigt eller utökat program, och
8. att beviset avser en person som inte är elev i gymnasieskolan.

Dokument efter introduktionsprogram

Skriftlig bedömning

20 § En elev som inom ramen för ett introduktionsprogram läst grundskoleämnen utan att få godkänt betyg ska få en skriftlig bedömning av sin kunskapsutveckling i varje sådant ämne.

Gymnasieintyg

21 § Efter avslutad utbildning på ett introduktionsprogram ska rektorn utfärda ett gymnasieintyg som visar vilken utbildning en elev har fått. Av intyget ska samtliga betyg som eleven har fått framgå.

Sammanställning

22 § En elev som avbryter sin utbildning på ett introduktionsprogram, inte fullföljer utbildningen enligt sin individuella studieplan eller övergår till ett nationellt program ska få en sammanställning av vilka delar av utbildningen eleven har fullföljt jämfört med sin individuella studieplan.

Gymnasiesärskolebevis

Gymnasiesärskolebevis efter nationellt program

22 a § Gymnasiesärskolebevis ska utfärdas för den som har avslutat ett nationellt program i gymnasiesärskolan. Av gymnasiesärskolebeviset ska det framgå
1. vilken studieväg som beviset avser,
2. vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiesärskolepoäng som varje kurs har omfattat och vilket betyg eleven har fått på varje kurs eller om betyg inte har kunnat sättas enligt 18 kap. 26 § skollagen (2010:800),
3. i förekommande fall vilka kurser från gymnasieskolan som beviset avser, hur många gymnasiepoäng som varje kurs har omfattat och vilket betyg eleven har fått på varje kurs eller om betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 § skollagen,
4. i förekommande fall vilka ämnesområden som beviset avser och deras omfattning,
5. om eleven har genomfört ett godkänt gymnasiesärskolearbete och vad det i så fall har innehållit,
6. om eleven har slutfört ett fullständigt, reducerat eller utökat program,
7. omfattningen av det arbetsplatsförlagda lärandet,
8. på vilken eller vilka arbetsplatser som eleven har genomfört arbetsplatsförlagt lärande och vilka arbetsuppgifter som eleven har utfört där, och
9. en bedömning av hur eleven har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen för det arbetsplatsförlagda lärandet och gymnasiesärskolearbetet, om eleven begär det. Förordning (2013:359).

Gymnasiesärskolebevis efter individuellt program

22 b § Gymnasiesärskolebevis ska utfärdas för den som har avslutat ett individuellt program i gymnasiesärskolan. Av gymnasiesärskolebeviset ska det framgå
1. att beviset avser ett individuellt program,
2. vilka ämnesområden som beviset avser och deras omfattning, och
3. i förekommande fall vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiesärskolepoäng som varje kurs har omfattat och vilket betyg eleven har fått på varje kurs eller om betyg inte har kunnat sättas enligt 18 kap. 26 § skollagen (2010:800).

Om eleven har genomfört praktik, ska omfattningen av praktiken också framgå av gymnasiesärskolebeviset. Vidare ska det framgå på vilken eller vilka arbetsplatser som praktiken har genomförts och vilka arbetsuppgifter som eleven har utfört där. Beviset ska även innehålla en bedömning av hur eleven har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen för praktiken, om eleven begär det. Förordning (2013:359).

Utfärdande av gymnasiesärskolebevis

22 c § Rektorn utfärdar gymnasiesärskolebevis.

Om en elev har två betyg från samma kurs eller från jämförbara kurser, ska det högsta av dessa betyg tas med i gymnasiesärskolebeviset. Förordning (2013:359).

Rätt att gå om en kurs

23 § En elev som har fått betyg på en gymnasiekurs innan eleven påbörjat sin gymnasieutbildning har rätt att gå om kursen och få ett nytt betyg på kursen i gymnasieskolan.

Rektorn fattar beslut efter det att eleven fått yttra sig. Om eleven inte har fyllt 18 år och inte heller har ingått äktenskap, ska även elevens vårdnadshavare yttra sig.

I 9 kap. 1 och 2 §§ finns bestämmelser om övriga fall när en elev har rätt att gå om en kurs.

Prövning

Prövning för den som är elev i gymnasieskolan

24 § En elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning vid den egna skolenheten i alla kurser och det gymnasiearbete som ingår i elevens individuella studieplan, om eleven inte tidigare har fått betyg på kursen eller gymnasiearbetet eller om eleven har fått betyget F.

Prövning för den som inte är elev i gymnasieskolan

25 § Den som inte är elev i gymnasieskolan men som vill ha betyg därifrån har rätt att genomgå prövning i alla kurser som får finnas på ett nationellt program utom de kurser som bara får anordnas på vissa utbildningar. Rätten gäller också gymnasiearbetet.

Prövning får göras endast vid en skolenhet som anordnar den aktuella kursen eller, när det gäller gymnasiearbetet, utbildning inom det kunskapsområde som gymnasiearbetet avser.

26 § Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om prövning.

Betyg för elever som inte följt undervisningen

27 § Utan att eleven genomgår prövning får en elev som inte följt undervisningen i en kurs av rektorn ges betyget E på kursen om
1. det av betyg, intyg eller liknande framgår att eleven genom studier i utlandet eller på annat sätt förvärvat sådana kunskaper som behövs för betyget E, och
2. kursen anordnas vid skolenheten.

Utformning av dokument

27 a § Om betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800), ska detta markeras med ett horisontellt streck i de dokument enligt detta kapitel som rör gymnasieskolan.

Om betyg inte har kunnat sättas enligt 18 kap. 26 § skollagen, ska detta markeras med ett horisontellt streck i gymnasiesärskolebeviset. Förordning (2013:359).

28 § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen av de dokument som har nämnts i detta kapitel. När det gäller föreskrifter som rör examensbevis ska Skolverket samråda med Universitets- och högskolerådet samt Myndigheten för yrkeshögskolan. Förordning (2012:745).


9 kap. Stödåtgärder

Rätt att gå om en kurs

1 § Om en elev inte har fått lägst betyget E på en kurs, har eleven rätt att gå om kursen en gång. Har eleven slutfört kursen två gånger och inte fått lägst betyget E får eleven gå om kursen ytterligare en gång, om det finns särskilda skäl.

En elev som inte har fått betyget E på gymnasiearbetet eller gymnasiesärskolearbetet har rätt att göra om arbetet en gång.

Om en elev har fått betyget F på en stor andel av kurserna under ett läsår får eleven, om det finns särskilda skäl, gå om också sådana kurser som eleven fått lägst betyget E på under läsåret. Förordning (2012:402).

2 § En elev som har bytt studieväg får, om det finns särskilda skäl, gå om sådana kurser som eleven tidigare fått lägst betyget E på.

3 § En elev som går om en kurs har rätt att få ett nytt betyg på kursen.

I 8 kap. 23 § finns en bestämmelse om att en elev som har fått betyg på en gymnasiekurs innan eleven påbörjat gymnasieutbildning har rätt att gå om kursen och få ett nytt betyg på kursen i gymnasieskolan.

Individuellt anpassat program

4 § En elevs utbildning i gymnasieskolan får avvika från vad som annars gäller för ett nationellt program genom att vissa kurser byts ut om
1. utbildningen kan hänföras till ett nationellt program,
2. kraven för examen från det aktuella programmet kan uppfyllas, och
3. beslutet fattas före utgången av det andra läsåret.

När det gäller villkoret i första stycket 2 får dock den inledande kursen i matematik bytas ut mot en annan inledande kurs i matematik.

Beslut om att byta ut en viss kurs får inte fattas efter det att eleven påbörjat kursen. Förordning (2012:402).

4 a § En elevs utbildning i gymnasiesärskolan får avvika från vad som annars gäller för ett nationellt program genom att vissa kurser byts ut, för att eleven ska kunna läsa
1. kurser enligt gymnasieskolans ämnesplaner,
2. ämnesområden i individuella program i gymnasiesärskolan, eller
3. kurser som inte finns i programstrukturen för det program som eleven är antagen till.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om att kurser får bytas ut av andra skäl än de som anges i första stycket. Förordning (2014:860).

Beslut om vissa stödåtgärder

5 § Rektorn fattar beslut enligt 1, 2, 4 och 4 a §§ efter det att eleven och berörda lärare har fått yttra sig. Om eleven inte har fyllt 18 år och inte heller har ingått äktenskap, ska även elevens vårdnadshavare yttra sig. Förordning (2013:359).

Reducerat program

6 § En elev i gymnasieskolan kan befrias från undervisning i en eller flera kurser eller gymnasiearbetet om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt.

En elev i gymnasiesärskolan kan befrias från undervisning i en eller flera kurser eller gymnasiesärskolearbetet om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt eller saknar förutsättningar att klara av ett fullständigt program.

Reducerat program beslutas inom ett åtgärdsprogram. Förordning (2012:402).

Förlängd undervisning i gymnasieskolan

7 § Huvudmannen får besluta att undervisningen på ett nationellt program för en elev i gymnasieskolan får fördelas över längre tid än tre år, om eleven har läst ett reducerat program eller om det med hänsyn till elevens förutsättningar i övrigt finns särskilda skäl för det. Förordning (2012:402).

Specialklasser

8 § Specialklasser får inrättas för elever som på grund av hörsel- eller synskada, rörelsehinder eller andra uttalade studiesvårigheter inte kan följa den vanliga undervisningen.

Studiehandledning på modersmålet

9 § En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det.

Om det finns särskilda skäl, får en elev som har rätt till modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet ges studiehandledning på det språket i stället för modersmålet.


10 kap. Utbildning för döva och hörselskadade

Utbildningens innehåll och organisation

1 § Örebro kommun får i sin gymnasieskola anordna utbildning för elever som
1. är döva och hörselskadade och är beroende av en teckenspråkig miljö,
2. är hörselskadade och trots användningen av tekniska hjälpmedel och andra stödinsatser inte kan följa reguljär undervisning i gymnasieskolan,
3. har en språkstörning och behöver insatser av samma slag som döva, eller
4. är dövblinda.

Utbildningarna kallas riksgymnasiet för döva (RGD) eller riksgymnasiet för hörselskadade (RGH). När det i denna förordning talas om döva elever avses även elever enligt första stycket 3 och 4.

2 § Utbildningen för döva och hörselskadade ska så långt det är möjligt integreras med motsvarande utbildning i gymnasieskolan.

3 § Nationella program, nationella inriktningar och särskilda varianter samt introduktionsprogram i form av programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion som är utformade för en grupp elever får anordnas särskilt som utbildning för döva och hörselskadade, om antalet elever är minst fyra.

4 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om nödvändiga avvikelser från läroplanen, examensmålen, ämnesplanerna och poängplanen för nationella program i gymnasieskolan i bilaga 3 till skollagen (2010:800) för utbildning som avses i detta kapitel.

5 § Teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne ska förekomma på alla nationella program som anordnas för döva elever.

Kurser i teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne får ersätta en eller flera kurser i studievägen för döva elever med undantag för kurser i svenska. Beslut fattas av rektorn.

I stället för svenska eller svenska som andraspråk respektive engelska får döva elever läsa svenska för döva respektive engelska för döva som gymnasiegemensamma ämnen. Förordning (2011:521).

6 § Kurser i teckenspråk som annat ämne än gymnasiegemensamt ämne får anordnas för hörselskadade elever, om de har behov av det och vill delta i de kurserna.

Kurser i teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne får ersätta en eller flera kurser i studievägen för hörselskadade elever med undantag för kurser i svenska. Beslut fattas av rektorn.

7 § För elever som behöver det bör utbildningstiden förlängas med ett år. Örebro kommun beslutar om en sådan förlängning.

Mottagande och urval

8 § Utbildningen ska vara öppen för sökande från hela landet.

9 § Om antalet platser är färre än antalet sökande ska ett urval göras. Vid urvalet ska, utan hänsyn till betyg, företräde ges till dem som har störst behov av utbildningen.

Interkommunal ersättning

10 § Om Örebro kommun har antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen på riksgymnasiet för döva (RGD) eller riksgymnasiet för hörselskadade (RGH), har kommunen rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun.

Särskild omvårdnad

11 § För elever som vill och har behov av det ska Örebro kommun anvisa kost och logi. Kommunen ska även ansvara för att eleverna har tillgång till den hjälp i övrigt som föranleds av deras funktionsnedsättning.

Övriga regler om gymnasieskolan

12 § De bestämmelser i denna förordning som gäller för gymnasieskolan i övrigt ska tillämpas även i fråga om utbildning för döva och hörselskadade, om inte något annat särskilt anges.


11 kap. Utbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-

anpassad utbildning)

Utbildningens innehåll och organisation

1 § Den Rh-anpassade utbildningen ska så långt det är möjligt integreras med motsvarande utbildning i gymnasieskolan.

2 § Nationella program, nationella inriktningar och särskilda varianter samt introduktionsprogram i form av programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion som är utformade för en grupp elever får anordnas särskilt som Rh-anpassad utbildning, om antalet elever är minst fyra.

3 § Inom den Rh-anpassade utbildningen får rektorn, efter det att berörd lärare och eleven har fått yttra sig, besluta om sådana individuella eller gruppvisa avvikelser som behövs för att medge den långsammare studietakt som är nödvändig för eleven.

4 § Om en elev på grund av sin funktionsnedsättning har stora svårigheter att tillgodogöra sig en viss del av utbildningen får rektorn, efter det berörd lärare och eleven har fått yttra sig, befria eleven från upp till hälften av utbildningen i en kurs enligt den reguljära ämnesplanen, utan att antalet gymnasiepoäng för kursen minskas (utbildning enligt specialinriktad ämnesplan).

En elev som följt en specialinriktad ämnesplan i en kurs ska i fråga om denna kurs anses ha genomgått den undervisning och verksamhet som ingår i ett fullständigt program.

Av betyget ska det framgå att undervisningen i kursen avsett en specialinriktad ämnesplan och vilket centralt innehåll undervisningen har omfattat.

Organisation, avgifter och interkommunal ersättning för särskilda omvårdnadsinsatser

5 § Sådana särskilda omvårdnadsinsatser som avses i 15 kap. 35 § skollagen (2010:800) regleras i avtal mellan staten och den kommun eller annan huvudman som ansvarar för omvårdnaden.

6 § Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela föreskrifter om avgifter för kost och logi för elever som bor i elevhem i anslutning till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning.

7 § Ersättning enligt 15 kap. 40 § skollagen (2010:800) för kostnader för boende, omvårdnad i boendet och habilitering ska motsvara en tredjedel av de genomsnittliga kostnaderna för insatserna per elev.

Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om sådan ersättning som avses i första stycket.

8 § En kommun som har antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen på en Rh-anpassad utbildning, har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun.

Övriga regler om gymnasieskolan

9 § De bestämmelser i denna förordning som gäller för gymnasieskolan i övrigt ska tillämpas även i fråga om Rh- anpassad utbildning, om inte något annat särskilt anges.


12 kap. Elever

Anmälningsskyldighet vid frånvaro

1 § Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i skolarbetet, ska det snarast anmälas.

Ledighet

2 § Rektorn får bevilja en elev ledighet från skolarbetet för enskilda angelägenheter. Rektorn får även bevilja en elev ledighet från skolarbetet om det är nödvändigt för att eleven ska kunna utföra uppgifter som har samband med en gymnasial lärlingsanställning. Eleven får också i mindre omfattning befrias från vissa undervisningspass eller från annat skolarbete av rektorn. Förordning (2014:420).

Avslutande av utbildningen

3 § En elev anses ha avslutat utbildningen om eleven inte kommer till den utbildning eleven har antagits till och inte heller anmäler giltig orsak att utebli inom tre dagar efter det att den första terminen har startat. Förordning (2014:860).

4 § Om en elev vill avsluta utbildningen utan att slutföra den, ska eleven anmäla det till rektorn. En elev som inte har fyllt 18 år och inte heller har ingått äktenskap ska visa att vårdnadshavaren samtycker till att eleven slutar i förtid. Förordning (2014:860).

4 a § Om en elev har påbörjat en utbildning och därefter utan anmälan enligt 4 § har uteblivit från utbildningen under mer än en månad i följd, utan att detta har berott på sjukdom eller beviljad ledighet, ska eleven anses ha avslutat utbildningen.

Rektorn får dock besluta att eleven inte ska anses ha avslutat utbildningen trots att förutsättningarna i första stycket finns, om det finns synnerliga skäl. Förordning (2015:291).

Barn till svenska medborgare i utlandet

5 § Ungdomar under 18 år som är bosatta i utlandet hos sina vårdnadshavare ska likställas med sökande från den kommun där den sökta gymnasieutbildningen anordnas, om minst en av vårdnadshavarna är svensk medborgare.

Nordiska sökande till gymnasieskolan

6 § För nordiska sökande gäller 7-10 §§. Med nordiska sökande avses i denna förordning sökande som är bosatta i Danmark eller Finland med självstyrande områden eller i Island eller Norge.

De självstyrande områdena är Färöarna, Grönland och Åland.

7 § En nordisk sökande får tas emot i gymnasieskolan endast om den sökande genom sin tidigare skolgång i ett annat nordiskt land har utbildning som i huvudsak motsvarar en svensk grundskoleutbildning och uppfyller behörighetskraven för den sökta utbildningen i 16 kap. 29-33 §§ skollagen (2010:800) med undantag för kravet på godkänt betyg i svenska.

I övrigt ska nordiska sökande likställas med sökande från den kommun där den sökta gymnasieutbildningen anordnas.

Ersättning för nordiska elever

8 § En kommun som i sin gymnasieskola har tagit emot fler nordiska sökande än det antal svenska elever bosatta i kommunen som samtidigt genomgår gymnasial utbildning i något annat nordiskt land har rätt till ersättning för det överskjutande antalet elever.

En kommun som i sin gymnasieskola tagit emot nordiska sökande på yrkesdansarutbildning enligt förordningen (2011:7) om dansarutbildning har rätt till ersättning för alla sökande. Förordning (2011:521).

9 § Ett landsting eller en enskild huvudman som har tagit emot nordiska sökande har rätt till ersättning.

10 § Ersättningens storlek i de fall som avses i 8 och 9 §§ beslutas av regeringen.

Ansökan om sådan ersättning görs hos Statens skolverk som beslutar om ersättningen i det enskilda fallet och betalar ut beloppen.

Övriga utländska sökande

11 § Om inte något annat följer av 5-7 §§ eller av andra föreskrifter som har meddelats av regeringen, får en sökande som inte är bosatt i Sverige tas emot i gymnasieskolan om
1. den sökande uppfyller behörighetskraven för utbildningen, och
2. det finns plats på den sökta utbildningen.

12 § Om en sådan sökande som avses i 11 § har tagits emot i gymnasieskolan, ska bestämmelserna i 15 kap. 17 § och 16 kap. 37-40 §§ skollagen (2010:800) om avgifter respektive elevens rätt att fullfölja utbildningen gälla så länge eleven har rätt att vistas i landet.

13 § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om mottagande i gymnasieskolan av sökande som inte är bosatta i landet.

Asylsökande barn m.fl.

14 § Barn som omfattas av 29 kap. 2 § andra stycket 1 skollagen (2010:800) ska erbjudas plats så snart det är lämpligt med hänsyn till deras personliga förhållanden. Det bör dock ske senast en månad efter ankomsten. Förordning (2012:117).


13 kap. Bidrag till huvudmän för fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor

Fastställande av bidrag per kalenderår

1 § Ett bidrag till enskilda huvudmän för gymnasieskola eller gymnasiesärskola ska beslutas per kalenderår.

Bidraget ska grunda sig på kommunens budget för det kommande kalenderåret och beslutas före kalenderårets början. I de fall bidraget ska beslutas enligt 16 kap. 55 § tredje stycket eller 19 kap. 48 § fjärde stycket skollagen (2010:800) får det dock beslutas senast den 15 februari det kalenderår som bidraget avser. För elever som påbörjar en utbildning under kalenderåret ska hemkommunen besluta om bidraget omgående.

För elever som påbörjar utbildning i augusti ska bidraget avse tiden från och med den 1 juli samma år. Förordning (2012:402).

Ändringar under löpande budgetår

2 § Om ytterligare resurser ges till hemkommunens gymnasieskola eller gymnasiesärskola under budgetåret, ska motsvarande tillskott ges till de enskilda huvudmännen.

Om hemkommunen minskar ersättningen till sin gymnasieskola eller gymnasiesärskola, får bidrag till enskilda huvudmän minskas i motsvarande mån genom att återstående utbetalningar under budgetåret sätts ner. Förordning (2012:402).

Grundbelopp

3 § I 16 kap. 53 §, 17 kap. 32 § och 19 kap. 46 § skollagen (2010:800) anges vilka kostnadsslag som ska ingå i det grundbelopp som lämnas i bidrag till en enskild huvudman för gymnasieskola eller gymnasiesärskola. Vid tilllämpning av dessa bestämmelser ska ersättning för
1. undervisning avse kostnader för skolans rektor och andra anställda med ledningsuppgifter, undervisande personal, stödåtgärder till elever, arbetslivsorientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader,
2. lärverktyg avse kostnader för läroböcker, litteratur, datorer, maskiner som används i undervisningen, skolbibliotek, studiebesök och liknande kostnader,
3. elevhälsa avse kostnader för sådan elevhälsa som avser medicinska, psykologiska eller psykosociala insatser,
4. måltider avse kostnader för livsmedel, personal, transporter och därmed sammanhängande administration och liknande kostnader,
5. administration avse administrativa kostnader som ska beräknas till tre procent av grundbeloppet,
6. mervärdesskatt avse ett schablonbelopp som uppgår till sex procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i förekommande fall tilläggsbelopp), och
7. lokalkostnader avse kostnader för hyra, drift, inventarier som inte är lärverktyg och kapital i form av ränta på lån och liknande, dock inte kostnader för amortering.

I stället för vad som anges i första stycket ska, i det fall utbildningen är en särskild variant eller avvikelse i form av riksrekryterande utbildning, bidragets grundbelopp bestämmas enligt 2 kap. 6 §. Förordning (2012:402).

Särskilt om ersättning för måltider

4 § Bidraget till en enskild huvudman för gymnasieskola eller gymnasiesärskola ska innefatta ersättning för skolmåltider, om hemkommunen erbjuder kostnadsfria skolmåltider.

En enskild huvudman för gymnasieskola eller gymnasiesärskola, vars bidrag från en elevs hemkommun innefattar ersättning för skolmåltider, får inte ta ut någon måltidsavgift från den elev som bidraget avser. Förordning (2012:402).

Särskilt om ersättning för lokalkostnader

5 § Ersättning för lokalkostnader enligt 3 § 7 ska motsvara hemkommunens genomsnittliga lokalkostnad per elev i motsvarande verksamhet.

Om det finns särskilda skäl, ska ersättningen för lokalkostnader i stället högst motsvara den enskilda huvudmannens faktiska kostnader om dessa kostnader är skäliga. Vid skälighetsprövningen ska hänsyn tas till intresset av att utbildning med enskild huvudman kan etableras. Förordning (2012:402).

Särskilt om ersättning för kapitalkostnader

6 § Hemkommunens normala avskrivningsprinciper ska tillämpas vid beräkningen av kostnader för inköp. Förordning (2012:402).

Tilläggsbelopp

7 § Med tilläggsbelopp enligt 16 kap. 54 §, 17 kap. 34 § och 19 kap. 47 § skollagen (2010:800) avses ersättning för
1. assistenthjälp, anpassning av lokaler eller andra extraordinära stödåtgärder, däribland sådana som riktas till elever med stora inlärningssvårigheter, och
2. modersmålsundervisning för elever som ska ges sådan undervisning. Förordning (2016:551).

Omfattningen av bidragsberättigad gymnasieutbildning

8 § Bidrag till en enskild huvudman för gymnasieskola enligt 16 kap. 52 § skollagen (2010:800) ska lämnas i en omfattning som minst motsvarar en fullständig gymnasieutbildning (2 500 gymnasiepoäng).

Om elevens hemkommun fördelar ytterligare resurser i en kommunal skola för elever som har rätt till utökat program för att uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning inom ett yrkesprogram, ska bidrag lämnas till den enskilda huvudmannen också för de kurser utöver 2 500 gymnasiepoäng som en elev läser för att uppnå sådan behörighet inom ett yrkesprogram. Förordning (2012:402).

Riksprislistan

9 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka belopp en kommun ska betala till en enskild huvudman per elev, program och inriktning när det gäller sådana grundbelopp som avses i 16 kap. 55 § tredje stycket och 19 kap. 48 § fjärde stycket skollagen. När Skolverket meddelar föreskrifter om grundbeloppens storlek ska dessa meddelas senast den 31 januari det kalenderår som föreskrifterna gäller för.

Skolverket får meddela föreskrifter om skyldighet för kommunerna och landstingen att lämna de uppgifter om verksamheten som behövs för sådana föreskrifter om grundbelopp som avses i första stycket.

När Skolverket meddelar föreskrifter om grundbeloppens storlek enligt riksprislistorna ska berörda kommuners budgeterade bidragsbelopp och berörda landstings budgeterade kostnader för program och i förekommande fall inriktning ligga till grund för bidragsbeloppen.

Statens skolverk får meddela föreskrifter när det gäller den ersättning som avses i 17 kap. 35 § andra stycket 2 skollagen (2010:800). Förordning (2012:402).

Jämförbara program i gymnasiesärskolan

9 a § Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka av de nationella program i gymnasiesärskolan som avses i 19 kap. 48 § första stycket skollagen (2010:800) som är jämförbara vid fördelning av resurser. Förordning (2012:402).

Redovisning av hur bidraget har beräknats

10 § En kommun som lämnar bidrag för en elev i en fristående skola ska för den enskilda huvudmannen kunna redovisa hur bidraget har beräknats.

Av redovisningen ska beloppen för lokalkostnader, administration och mervärdesskatt framgå. Om det inte finns särskilda skäl, ska redovisningen även innehålla belopp för övriga kostnadsslag var för sig.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om sådan redovisning. Förordning (2012:402).

Utbetalning av bidrag

11 § Om den enskilda huvudmannen och kommunen inte kommer överens om annat, ska bidraget betalas ut med en tolftedel varje månad. Förordning (2012:402).

Kommande verksamhet

12 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om skyldigheten för en enskild huvudman för gymnasieskola eller gymnasiesärskola att lämna uppgifter om kommande verksamhet. Förordning (2012:402).


13 a kap. Utbildning vid särskilda ungdomshem

Inledande föreskrifter

1 § I 24 kap. 9 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om utbildning för icke skolpliktiga unga som vistas i ett sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (särskilt ungdomshem).

För sådan utbildning ska relevanta bestämmelser i denna förordning tillämpas med de nödvändiga avvikelser som följer av att den unge vistas i ett sådant hem. Förordning (2015:291).

Huvudmannen

2 § Huvudmannen för ett särskilt ungdomshem ska fullgöra de uppgifter i fråga om utbildningen vid hemmet som annars huvudmannen för den skolform inom skolväsendet som utbildningen motsvarar har. Förordning (2015:291).

Förutsättningar för fjärrundervisning vid särskilda ungdomshem

3 § Fjärrundervisning får anordnas för elever som vistas i ett särskilt ungdomshem i samtliga ämnen och kurser i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan utom svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Fjärrundervisning får också användas för att ge elever studiehandledning på modersmålet.

Fjärrundervisning enligt första stycket får genomföras endast om
1. det inte finns någon lärare att tillgå på hemmet som uppfyller kraven enligt 2 kap. 13 § skollagen (2010:800) eller, när det gäller studiehandledning på modersmålet, annan lämplig person, eller
2. elevunderlaget är otillräckligt.

Vid fjärrundervisning ska det finnas en handledare närvarande i den lokal där eleverna befinner sig. Förordning (2015:291).

Bemyndigande

4 § Statens skolverk får, efter att ha inhämtat synpunkter från Statens institutionsstyrelse, meddela föreskrifter om verkställigheten av detta kapitel. Förordning (2015:291).


14 kap. Övriga bestämmelser

1 § Statens skolverks beslut enligt denna förordning får inte överklagas. Förordning (2012:402).

2 § I de fall en ansökan ska göras enligt denna förordning får den överföras elektroniskt till Statens skolinspektion respektive Statens skolverk.

Skolinspektionen respektive Skolverket får meddela föreskrifter om elektronisk överföring av en ansökan om godkännande och om elektronisk underskrift.

Skolinspektionen respektive Skolverket får meddela föreskrifter om de ansökningar som regleras i denna förordning. Förordning (2016:589).


15 kap. Ny beteckning 14 kap. genom förordning (2012:402).


Övergångsbestämmelser

2010:2039
1. Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2011. Bestämmelserna ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011. För utbildning som påbörjats före den 1 juli 2011 gäller äldre bestämmelser för utbildningen.
2. Genom förordningen upphävs gymnasieförordningen (1992:394) och förordningen (1994:741) om gymnasiesärskolan.
3. I de fall undervisning i grundskolans ämnen sker i gymnasieskolan får de kursplaner för ämnen i grundskolan som gäller före den 1 juli 2011 användas fram till den 1 juli 2013. Betyg ska då sättas med den betygsskala som gällde före den 1 juli 2011.
4. Statens skolverk får meddela föreskrifter om antagning till gymnasieskolan för sökande till gymnasieskolan från grundskolan eller specialskolan som har betyg både satta enligt den betygsskala som gällde före den 1 juli 2011 och satta enligt den betygsskala som gäller därefter. Förordning (2012:117).
5. En elev som har påbörjat sin utbildning före den 1 juli 2011 och som efter avbrott i studierna vill återuppta sin gymnasieutbildning efter den 1 juli 2011 och vars påbörjade utbildning inte längre erbjuds i gymnasieskolan, ska fullfölja utbildningen enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011. Detsamma gäller för en elev som återantas i gymnasieskolan eller som går om ett läsår, på samma program eller ett annat program efter programbyte.

För dessa elever får gymnasieexamen utfärdas om de uppfyller de villkor som ställs i skollagen (2010:800) och i denna förordning. I en sådan examen får betyg satta före den 1 juli 2011 ingå om de omfattas av de föreskrifter som har meddelats med stöd av punkt 6. Betygen ska i sådana fall omvandlas enligt följande.
- Mycket väl godkänt ska motsvara A,
- Väl godkänt ska motsvara C,
- Godkänt ska motsvara E, och
- Icke godkänt ska motsvara F.

I sådana fall ska i examensbeviset betyg anges med betygsstegen A-F och kurser anges enligt ämnesplaner. Förordning (2012:117).
6. Skolverket får meddela föreskrifter om i vilka fall kurser enligt de kursplaner som gäller före den 1 juli 2011 motsvaras av kurser enligt ämnesplaner och får ingå i en gymnasieexamen.
7. Om bestämmelsen i 5 inte kan tillämpas eller om det annars finns särskilda skäl, får rektorn besluta att dessa elever får fullfölja utbildningen enligt äldre bestämmelser. För dessa elever ska slutbetyg utfärdas. I slutbetyget får då betyg satta på kurser enligt ämnesplaner ingå. Slutbetyg får utfärdas senast den 1 juli 2015.

Om eleven fullföljer utbildningen enligt äldre bestämmelser, får det innebära att eleven byter till ett specialutformat program enligt 2 kap. 12 § gymnasieförordningen (1992:394).
8. I stället för vad som anges i 5 kap. 4 § ska ansökan om särskild variant inom det estetiska området avseende utbildning som planeras starta höstterminen 2011 göras senast den 31 januari 2011.
9. Skolverket får för 2011, med avvikelse från vad som anges i 14 kap. 9 § tredje stycket, meddela föreskrifter om grundbeloppens storlek enligt riksprislistan med berörda kommuners och landstings budgeterade bidragsbelopp för del av året som grund. Sådana föreskrifter får avse del av året.

I stället för vad som anges i 14 kap. 1 § första och andra styckena får bidragsbeslutet för kalenderåret 2011 fattas under kalenderåret och avse del av detta.
10. Den som har påbörjat utbildning före den 1 juli 2011 får genomgå prövning enligt gymnasieförordningen (1992:394) i dess lydelse den 1 januari 2010 enligt de kursplaner som gällde fram till den 30 juni 2011. Sådan prövning får göras senast den 30 juni 2016.
11. Skolverket får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för tillämpningen av 5-7.
12. Bestämmelserna i 13 kap. 1 och 9 §§ ska tillämpas även på utbildning som påbörjas före den 30 juni 2013. Förordning (2012:995).
13. Skolverket får för 2013, med avvikelse från vad som anges i 13 kap. 9 § tredje stycket, för sådana grundbelopp som avses i 19 kap. 48 § fjärde stycket skollagen (2010:800) i fråga om utbildningar som startar efter den 30 juni 2013, meddela föreskrifter om grundbeloppens storlek enligt riksprislistan med berörda kommuners och landstings budgeterade bidragsbelopp för del av året som grund. Sådana föreskrifter får, med avvikelse från vad som anges i 13 kap. 9 § första stycket, meddelas under kalenderåret 2013 och avse del av året.

I stället för vad som anges i 13 kap. 1 § första och andra styckena får bidragsbeslutet för sådana grundbelopp för kalenderåret 2013 fattas under kalenderåret och avse del av detta. Förordning (2013:31).

2011:2

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas första gången vid antagning till utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2013.

2011:3

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas första gången vid antagning till utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2014.

2011:521
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2011 i fråga om 13 kap. 29 § och i övrigt den 1 juli 2011. Bestämmelserna ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011.
2. För utbildning som påbörjats före den 1 juli 2011 gäller äldre bestämmelser för utbildningen.

2011:994

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2011 och ska i fråga om 4 kap. 3 § tillämpas på utbildning som påbörjats efter den 1 juli 2011.

2011:1045

Denna förordning träder i kraft den 1 november 2011 och ska tillämpas på utbildning som har påbörjats efter den 30 juni 2011. För utbildning som har påbörjats tidigare gäller äldre föreskrifter.

2012:117
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2012 i fråga om 2 kap. 7 § och 6 kap. 8 § samt rubriken närmast före 2 kap. 7 § och i övrigt den 1 maj 2012.
2. Vid tillämpningen av 6 kap. 8 § tredje stycket i sin nya lydelse ska svenskundervisning för invandrare och motsvarande utbildning enligt 13 kap. skollagen (1985:1100) jämställas med utbildning i svenska för invandrare och motsvarande utbildning vid folkhögskola enligt 24 kap. skollagen (2010:800).

2012:155

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2012 och tillämpas första gången på bidrag för kalenderåret 2013.

2012:402
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2012 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2013. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2013. Förordning (2014:860).
2. I stället för vad som anges i 5 kap. 4 § gymnasieförordningen (2010:2039) ska ansökan om särskild variant inom gymnasiesärskolan som planeras starta höstterminen 2013 göras senast den 30 september 2012. Statens skolverk ska i stället för vad som anges i 5 kap. 10 § gymnasieförordningen om möjligt fatta beslut i dessa ärenden senast den 1 november 2012.
3. I stället för vad som anges i 5 kap. 14 § gymnasieförordningen (2010:2039) ska ansökan om riksrekrytering inom gymnasiesärskolan som planeras starta höstterminen 2013 göras senast den 30 september 2012. Statens skolverk ska i stället för vad som anges i 5 kap. 17 § gymnasieförordningen om möjligt fatta beslut i dessa ärenden senast den 1 november 2012.
4. I stället för vad som anges i 5 kap. 25 och 29 §§ gymnasieförordningen (2010:2039) ska Statens skolverk om möjligt fatta beslut senast den 1 november 2012 avseende idrottsutbildning i gymnasiesärskolan som planeras starta höstterminen 2013.

2012:745
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013 i fråga om 4 kap. 5 §, 5 kap. 2, 5, 6 och 31 §§ och 8 kap. 28 § samt i övrigt den 1 december 2013.
2. Bestämmelserna i 5 kap. i sin nya lydelse tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2013. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som påbörjas före den 1 juli 2013.
3. En lärare som avses i 33 § andra stycket lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800) ska vid tillämpningen av 8 kap. 1 a och 1 b §§ denna förordning jämställas med en legitimerad lärare som är behörig att undervisa i det ämne som betyget avser, dock längst till och med den 30 juni 2015 eller, när det gäller betyg i gymnasiesärskolan, längst till och med den 30 juni 2018. Förordning (2013:826).
4. En lärare som avses i punkt 20 i övergångsbestämmelserna till förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare ska vid tillämpningen av 8 kap. 1 a och 1 b §§ denna förordning jämställas med en legitimerad lärare som är behörig att undervisa i det ämne som betyget avser. Förordning (2013:826).

2012:995
1. Denna förordning träder i kraft den 18 januari 2013.
2. Bestämmelserna i 5 kap. 14 § i sin nya lydelse tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2013. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som påbörjas före den 1 juli 2013.

2013:359
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2013.
2. Bestämmelserna tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2013. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2013.

2014:97
1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2014.
2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången på prov som genomförs efter den 30 juni 2014.

2014:860
1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2014.
2. Bestämmelserna i 8 kap. 15 och 16 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2011.
3. Bestämmelserna i 4 kap. 10 a §, 8 kap. 1 e § och 9 kap. 4 a § i den nya lydelsen tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter ikraftträdandet.
4. För utbildning som påbörjas före ikraftträdandet gäller 4 kap. 10 a §, 8 kap. 1 e § och 9 kap. 4 a § i den äldre lydelsen.

2015:143
1. Denna förordning träder i kraft den 15 april 2015.
2. Bilaga 1 i den nya lydelsen tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2015.
3. Bilaga 1 i den äldre lydelsen gäller för utbildning som påbörjats före den 1 juli 2015.

2015:585
1. Denna förordning träder i kraft den 17 november 2015.
2. Bestämmelserna i den nya lydelsen tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter ikraftträdandet.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som påbörjats före ikraftträdandet.

2017:1108

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018 i fråga om 8 kap. 3 a §, 3 b §, 3 e § och 3 g § och i övrigt den 29 juni 2018.


Bilaga 1

Nationella inriktningar på de nationella programmen i gymnasieskolan och programgemensamma ämnen för respektive program

Nationella program      Omfattning i            Nationella
                        gymnasiepoäng för de    inriktningar
                        programgemensamma
                        ämnena i ett program
Yrkesprogram
1. Barn- och
fritidsprogrammet       Hälsa           100     Fritid och hälsa
                        Naturkunskap    100     Pedagogiskt arbete
                        Pedagogik       400     Socialt arbete
                        Samhällskunskap 50
                        Svenska eller
                        svenska som
                        andraspråk      100
2. Bygg- och
anläggningsprogrammet   Bygg och                Anläggningsfordon
                        anläggning      400     Husbyggnad
                                                Mark och anläggning
                                                Måleri
                                                Plåtslageri
3. El- och
energiprogrammet        Dator- och              Automation
                        kommunikations-         Dator- och
                        teknik  100             kommunikationsteknik
                        Elektroteknik   100     Elteknik
                        Energiteknik    100     Energiteknik
                        Mekatronik      100
4. Fordons- och
transportprogrammet     Fordons- och            Godshantering
                        transport-              Karosseri och
                        branschen       200     lackering
                        Fordonsteknik   200     Lastbil och mobila
                                                maskiner
                                                Personbil
                                                Transport
5. Handels- och administrations-
programmet              Entreprenörskap 100     Administrativ service
                        Försäljning och
                        kundservice     100     Handel och service
                        Handel          100
                        Information och
                        kommunikation   100
6. Hantverksprogrammet  Entreprenörskap 100     Finsnickeri
                        Hantverk        200     Florist
                        Hantverks-              Frisör
                        kunskap 100             Textil design
                                                Övriga hantverk
7. Hotell- och
turismprogrammet        Aktiviteter och         Hotell och konferens
                        värdskap        100     Turism och resor
                        Engelska        100
                        Entreprenörskap 100
                        Konferens och
                        evenemang       100
                        Reception       100
                        Reseproduktion
                        och
                        marknadsföring  100
                        Service och
                        bemötande       100
8. Industritekniska
programmet              Industritekniska
                        processer       100     Driftsäkerhet och
                        Människan i             underhållsteknik
                        industrin       100     Processteknik
                        Produktions-            Produkt och
                        kunskap         100     maskinteknik
                        Produktions-            Svetsteknik
                        utrustning      100
9. Naturbruksprogrammet Biologi         100     Djur
                        Entreprenörskap 100     Lantbruk
                        Naturbruk       200     Skog
                                                Trädgård
10. Restaurang- och
livsmedelsprogrammet    Hygienkunskap   100     Bageri och konditori
                        Livsmedels- och         Färskvaror,
                        näringskunskap  100     delikatess och
                        Måltids- och            catering
                        branschkunskap  100     Kök och servering
                        Service och
                        bemötande       100
11. VVS- och
fastighetsprogrammet    Ellära          100     Fastighet
                        Systemkunskap   200     Kyl- och
                        Verktygs-               värmepumpsteknik
                        och material-           Ventilationsteknik
                        hantering       100     VVS
12. Vård- och
omsorgsprogrammet       Hälsa           100
                        Medicin         150
                        Människan       100
                        Psykiatri       100
                        Psykologi       50
                        Samhällskunskap 50
                        Special-
                        pedagogik       100
                        Svenska eller
                        svenska som
                        andraspråk      100
                        Vård och omsorg 350
Högskoleförberedande program

13. Ekonomiprogrammet   Företagsekonomi 100     Juridik
                        Juridik         100     Ekonomi
                        Moderna språk   100
                        Psykologi       50
14. Estetiska
programmet              Estetisk
                        kommunikation   100     Bild och formgivning
                        Konst och               Dans
                        kultur          50      Estetik och media
                                                Musik
                                                Teater
15. Humanistiska
programmet              Filosofi        50      Kultur
                        Moderna språk   200     Språk
                        Människans
                        språk           100
16. Naturvetenskaps-
programmet              Biologi         100     Naturvetenskap
                        Fysik           150     Naturvetenskap
                        Kemi            100     och samhälle
                        Moderna språk   100
17. Samhällsvetenskaps-
programmet              Filosofi        50      Beteendevetenskap
                        Moderna språk   200     Medier, information
                        Psykologi       50      och kommunikation
                                                Samhällsvetenskap
18. Teknikprogrammet    Fysik           150     Design och
                        Kemi            100     produktutveckling
                        Teknik          150     Informations- och
                                                medieteknik
                                                Produktionsteknik
                                                Samhällsbyggande
                                                och miljö
                                                Teknikvetenskap
Förordning (2015:143).


Bilaga 2

Programgemensamma ämnen i gymnasiesärskolan för respektive program

Nationella program      Omfattning i gymnasiesärskolepoäng för
                        de programgemensamma ämnena i ett
                        program
1. Programmet för       Administration                  100
administration, handel  Handel                          100
och varuhantering       Information och kommunikation   100
                        Inköp och logistik              100
                        Service och bemötande           100
2. Programmet för       Estetisk kommunikation          200
estetiska verksamheter  Konst och kultur                100
                        Medieproduktion                 100
                        Svenska                         100
3. Programmet för       Bygg och anläggning             100
fastighet, anläggning   Fastighetsskötsel               200
och byggnation          Service och bemötande           100
4. Programmet för       Fordonsbranschen                200
fordonsvård och         Fordonsteknik                   200
godshantering           Godshantering                   200
5. Programmet för       Form och design                 100
hantverk och produktion Hantverk och produktion         200
                        Material och verktyg            100
6. Programmet för       Bageri och konditorikunskap     100
hotell, restaurang och  Hotell                          100
bageri                  Livsmedel och näringskunskap    100
                        Måltids- och branschkunskap     200
                        Service och bemötande           100
7. Programmet för       Hälsa                           200
hälsa, vård och omsorg  Människan                       100
                        Service och bemötande           100
                        Vård och omsorg                 200
8. Programmet för       Engelska                        100
samhälle, natur och     Geografi                        100
språk                   Medieproduktion                 100
                        Naturkunskap                    100
                        Samhällskunskap                 100
                        Svenska                         100
9. Programmet för       Biologi - naturbruk             100
skog,mark och djur      Naturbruk                       200
                        Naturbruksteknik                100
Förordning (2012:402).


Bilaga 3

Timplan

Undervisningstid i timmar om 60 minuter för yrkesträning inom individuellt program i gymnasiesärskolan

Ämnen:

Svenska                         200
Matematik                       150
Samhällsorientering             170
Idrott och hälsa                280
Estetisk verksamhet             70
Yrkesträning och praktik        2 730
Totalt                          3 600