Sök

Det införs två nya förmåner i socialförsäkringen, det är omvårdnadsbidrag till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning samt merkostnadsersättning till barn och vuxna med funktionsnedsättning. Merkostnadsersättningen ersätter kostnader som beror på funktionsnedsättningen. När det gäller barn som har funktionsnedsättning betalas ersättningen ut till föräldrarna. De nuvarande förmånerna vårdbidrag och handikappersättning avskaffas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i stort. Riksdagen beslutade samtidigt om en ändring i regeringens förslag på så sätt att blinda och gravt hörselskadade alltid ska ha rätt till merkostnadsersättning på en viss nivå.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

7, 47 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-11

Debatt

2018-06-12

Beslut

2018-06-13

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om samhällsomvandlingen av Kiruna och Malmberget. Riksrevisionen konstaterar bland annat att regeringen inte har gett riksdagen en fullständig bild av investeringen och dess konsekvenser. Regeringen borde därför tydligt redovisa ansvarsförhållanden och risker i omvandlingen för riksdagen.

Regeringen instämmer i merparten av revisionens iakttagelser och kommer bland annat att förbättra återrapporteringen till riksdagen under den fortsatta omvandlingen av Kiruna och Malmberget.

Riksdagen välkomnar att regeringen kommer att förbättra återrapporteringen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-11

Debatt

2018-06-12

Beslut

2018-06-13

Regeringen har i en skrivelse svarat på Riksrevisionens synpunkter i rapporten om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag. Med samhällsuppdrag menas att bolaget har ett uppdrag som inte handlar om ekonomisk avkastning, utan istället ska uppdraget ge andra effekter. Bolagets samhällsuppdrag är något som är beslutat av riksdagen.

Regeringen menar att den delvis instämmer när det gäller rekommendationen att skynda på genomförandet av processen med uppdragsmål. Detta för att så många bolag med samhällsuppdrag som möjligt kan ges uppdragsmål inom överskådlig tid. Regeringen håller också i huvudsak med Riksrevisionen när det gäller att regeringen bör utveckla den årliga skrivelsen till riksdagen.

Riksdagen konstaterar att det pågår arbete med uppdragsmål för de statliga bolag som har samhällsuppdrag och noterar att regeringen avser att förbättra återrapporteringen till riksdagen när det gäller dessa uppdrag. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt sa riksdagen nej till förslag i följdmotion som lagts med anledning av ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

22, 53 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-11

Debatt

2018-06-12

Beslut

2018-06-13

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2018/19. Det gäller dels skrivelsen 2017/18:246 En politik för engagemang - långsiktighet och oberoende för civilsamhället, dels proposition 2017/18:261 Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service och dels skrivelsen 2017/18:264 Kultur i hela landet. Det gäller också eventuella följdmotioner och nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka in till kulturutskottet under resten av riksmötet 2017/18.

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-19

Regeringen har föreslagit att en ny kamerabevakningslag införs. Riksdagen är positiv till regeringens förslag i stort och sa ja till det. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2018. Den nya kamerabevakningslagen innebär bland annat att

• kravet på tillstånd begränsas till myndigheter och vissa andra som utför uppgifter av allmänt intresse
• det blir lättare för Polismyndigheten och kommuner att få tillstånd till kamerabevakning på offentliga platser
• Polismyndigheten och Säkerhetspolisen får utökade möjligheter att tillfälligt använda kamerabevakning utan tillstånd när det finns risk för allvarlig brottslighet
• det blir lättare att få tillstånd till kamerabevakning bland annat på tåg och stationer samt inom hälso- och sjukvården.

Samtidigt riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att avskaffa kravet på tillstånd för polisens och andra brottsbekämpande myndigheters kamerabevakning genom att myndigheternas kamerabevakning helt undantas från den nya kamerabevakningslagen.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

14

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

12, 48 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-12

Debatt

2018-06-13

Beslut

2018-06-13

Det blir obligatoriskt för myndigheter och enheter att acceptera elektroniska fakturor som utfärdas till följd av offentlig upphandling. De upphandlade leverantörerna blir skyldiga att utforma de elektroniska fakturorna enligt en ny europeisk gemensam standard om inte någon annan standard för elektronisk fakturering har avtalats.

Kravet på elektroniska fakturor ska inte tillämpas i de fall det skulle innebära risk för att sekretessbelagda eller säkerhetskänsliga uppgifter röjs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på tvingande EU-regler.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-12

Debatt

2018-06-13

Beslut

2018-06-14

En ekonomisk förening som är ett så kallat arbetskooperativ ska kunna betala tillbaka en medlems insats med ett högre belopp än vad insatsen var från början. Därmed kan en medlem få del av en värdeökning som skett i föreningen när hon eller han lämnar den.

Bestämmelserna omfattar alla ekonomiska föreningar som kännetecknas av att medlemmarna är anställda av föreningen eller på något liknande sätt deltar med en egen arbetsinsats i föreningens verksamhet. Det kan till exempel handla om personalkooperativ, sociala arbetskooperativ och konsultbyråer.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-05

Bordläggning

2018-06-11

Debatt

2018-06-12

Beslut

2018-06-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om den nationella läkemedelslistan, ett nytt personregister för läkemedel. Registret ska föras av E-hälsomyndigheten. Den nationella läkemedelslistan ersätter de existerande registren receptregistret och läkemedelsförteckningen och ska i stort få innehålla samma uppgifter som dessa. Förslaget innehåller också vissa integritetshöjande åtgärder som sökbegränsningar, samtycke och spärrning. Hälso- och sjukvårdspersonal, expedierande personal på apotek och patienten ska ha ändamålsenlig åtkomst till uppgifterna i registret.

Ett övergripande mål med registret är att skapa en samlad källa av en patients förskrivna läkemedel och andra varor samtidigt som patientens behov av integritetsskydd tillgodoses.

En ny lag om den nationella läkemedelslistan och andra lagändringar börjar gälla den 1 juni 2020. Krav på hälso- och sjukvårdens aktörer och uppgiftsskyldighet för dessa börjar gälla den 1 juni 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-05

Bordläggning

2018-06-08

Debatt

2018-06-11

Beslut

2018-06-13

Det ska bli möjligt för apoteken att byta ut läkemedel utanför den så kallade läkemedelsförmånen till en tillgänglig variant inom förmånen. Läkemedel inom förmånen har ett reglerat pris och ingår i högkostnadsskyddet. I dag gäller reglerna för apotekens byte av läkemedel till ett likvärdigt billigare alternativ bara läkemedel som ingår i förmånen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär också att apoteken även ska byta ut kostnadsfria smittskyddsläkemedel när det finns ett utbytbart alternativ. Även det ska vara kostnadsfritt och patienten får inte säga nej till bytet. Dessutom ska andra än läkare kunna skriva ut kostnadsfria smittskyddsläkemedel, exempelvis barnmorskor.

Ändringarna börjar gälla den 2 juni 2020. Bestämmelserna om att reglerade priser även ska gälla kostnadsfria smittskyddsläkemedel och att andra än läkare ska kunna skriva ut sådana läkemedel kostnadsfritt börjar gälla den 1 oktober 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-05

Bordläggning

2018-06-08

Debatt

2018-06-11

Beslut

2018-06-13

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2018/19. Det gäller proposition 2017/18:156 Ny lag om tobak och liknande produkter och följdmotionerna 2017/18:4013-2017/18:4017. Även eventuella nya ärenden som kan komma att skickas till socialutskottet under resten av riksmötet 2017/18 föreslås skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-05

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-14

Det blir tillåtet att utföra assisterad befruktning utanför kroppen med enbart donerade könsceller. Det vill säga att ingen av föräldrarna har en genetisk koppling till det blivande barnet, i dag måste minst en av föräldrarna ha det. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Dessutom genomförs fler ändringar kopplat till assisterad befruktning och föräldraskap, bland annat:

• Befruktning utanför kroppen med donerade könsceller ska få utföras vid andra vårdinrättningar än universitetssjukhus.
• En man som föder barn efter ändrad könstillhörighet ska ses som far till barnet och en kvinna som bidrar med spermier ska ses som mor.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

15

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

40, 112 minuter

Justering

2018-06-05

Bordläggning

2018-06-08

Debatt

2018-06-11

Beslut

2018-06-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om några ändringar i plan- och bygglagen. Beslutet innebär att det inte längre kommer att behövas bygglov för att montera solcellspaneler eller solfångare på en byggnad som ligger inom ett detaljplanerat område. Solcellspanelerna eller solfångarna måste följa byggnadens form och åtgärderna måste också följa den gällande detaljplanen.

Även fortsättningsvis krävs bygglov för solenergianläggningar på byggnader eller inom områden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Bygglov krävs även för sådana åtgärder inom och i anslutning till områden som är av riksintresse för totalförsvaret.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 37 minuter

Justering

2018-06-05

Bordläggning

2018-06-08

Debatt

2018-06-11

Beslut

2018-06-13

Två nya lagar om paketresor och resegaranti ska stärka skyddet för resenärer och bidra till en välfungerande resemarknad. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nya paketreselagen innebär bland annat att fler resenärer kommer att omfattas av skyddsregler och att kraven på att resenären ska få förhandsinformation om paketresan förstärks. Resenären får också rätt att avbeställa paketresan innan den har påbörjats och kraven blir hårdare på arrangören att se till att paketresan fullgörs. Den nya resegarantilagen kompletterar paketreselagen och innebär bland annat att resenärers skydd stärks om en researrangör går i konkurs.

Förslagen om de två nya lagarna innebär att svensk lagstiftning anpassas till bindande EU-regler. Lagarna börjar gälla den 1 augusti 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-05

Bordläggning

2018-06-08

Debatt

2018-06-11

Beslut

2018-06-13

Den avgift som en kommun tar ut i samband med bygglovsärenden ska reduceras när handläggningstiden drar ut för mycket på tiden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En person som ansöker om bygglov eller ett förhandsbesked har rätt att få besked inom tio veckor efter att en fullständig ansökan har lämnats in till kommunen. Om det är nödvändigt på grund av att en större utredning krävs kan kommunen förlänga denna tid ytterligare tio veckor. När en person anmäler åtgärder som inte kräver bygglov ska anmälaren få beslut i ärendet inom fyra veckor, eller inom åtta veckor om frågan är av större vikt eller principiell betydelse. Byggnadsnämnden i en kommun får ta ut avgifter för dessa beslut. Detta enligt nuvarande regler.

Nu införs ett system med avgiftsreducering. Systemet innebär att byggnadsnämnderna måste minska avgifterna om handläggningstiderna drar ut så mycket på tiden att tidsfristerna inte hålls. Avgiften ska reduceras med en femtedel varje vecka som tidsfristerna överskrids. Syftet är att uppnå en effektiv byggprocess.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Justering

2018-05-29

Bordläggning

2018-06-05

Debatt

2018-06-07

Beslut

2018-06-07

Inför ett adoptionsbeslut ska det tas särskild hänsyn till barnets behov av adoption och barnet ska få större delaktighet i adoptionsprocessen. Dessutom ska sambor kunna adoptera under samma förutsättningar som gifta par. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dag är det endast gifta par och registrerade partners som får adoptera gemensamt eller adoptera den andras barn. Sambor får alltså inte göra det. Många barn växer i dag upp med föräldrar som är sambor och det viktiga för ett barn är att föräldrarna kan erbjuda en stabil och trygg uppväxtmiljö. Då ska det inte spela någon roll om föräldrarna är gifta, sambor eller registrerade partners.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

10

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

15, 64 minuter

Justering

2018-06-05

Bordläggning

2018-06-08

Debatt

2018-06-11

Beslut

2018-06-13

Regeringen vill att det ska finnas en möjlighet för vissa unga och arbetslösa att ta körkort med hjälp av ett statligt lån, för att på så vis öka deras möjligheter att få jobb. Körkortslånet ska skötas av CSN, Centrala studiestödsnämnden. För att det ska vara möjligt för CSN att kontrollera att utbetalda lån verkligen används till körkortsutbildningen föreslår regeringen bland annat att trafikskolor ska kunna bli skyldiga att lämna uppgifter om elever i ärenden om körkortslån. Vidare föreslås ändringar för att skydda personuppgifter hos CSN i ärenden om körkortslån. Ändringarna innebär att CSN inte ska kunna lämna ut uppgifter om låntagare om personerna lider skada eller men av det.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag men nej till de två följdmotioner som har lagts i ärendet. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

18, 46 minuter

Justering

2018-05-31

Bordläggning

2018-06-11

Debatt

2018-06-12

Beslut

2018-06-13

Alla som bedriver någon typ av verksamhet på den svenska spelmarknaden ska ha en licens. Det ska gälla för spel i Sverige och spel över internet som riktar sig mot den svenska marknaden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nuvarande regleringen togs fram då allt spel var fysiskt och är inte anpassad till de senaste årens utveckling med spel över internet. Genom att göra om reglerna ökar möjligheten att kunna kontrollera spelandet och förebygga negativa konsekvenser.

Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

10

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

13, 75 minuter

Justering

2018-05-29

Bordläggning

2018-06-05

Debatt

2018-06-07

Beslut

2018-06-07

En större del av verksamheten inom äldreomsorgen och inom förskolan ska kunna ges på minoritetsspråk. Kommuner ska också informera om vilka möjligheter som finns i samband med att den äldre eller vårdnadshavaren söker en plats. Kraven gäller framförallt minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska men det införs också stärkta möjligheter att få äldreomsorg på jiddisch och romani chib. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Dessutom blir det nu lagkrav på att kommuner och landsting ska sätta upp mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Fler myndigheter ska kunna kontaktas skriftligen på minoritetsspråk och deras informationsskyldigheter gentemot Sveriges minoriteter tydliggörs. Syftet med förändringarna är att stärka det grundläggande skyddet för de nationella minoriteternas språk och kultur.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

7, 49 minuter

Justering

2018-05-31

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-19

Leverantörer av samhällsviktiga, digitala tjänster får nya krav när det gäller informationssäkerhet. Det införs bland annat krav på att leverantörerna systematiskt ska arbeta med informationssäkerhet och att de ska rapportera incidenter som kan påverka kontinuiteten i tjänsterna. Den nya lagen omfattar bland annat de som levererar digitala tjänster till sjukvården, banker, energi- och transportsektorn.

Regeringen ansvarar för att utse en tillsynsmyndighet som ska säkerställa att de nya lagkraven följs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på EU-regler och syftet är att uppnå en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverk och informationssystem inom EU.

Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2018.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

6, 34 minuter

Justering

2018-05-31

Bordläggning

2018-06-08

Debatt

2018-06-11

Beslut

2018-06-13

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att införa en reglering av vinsterna i välfärden. Regeringens förslag handlar om att begränsa vinstuttaget för att på så vis stärka förtroende för privata aktörer och tilltron till välfärdssystemet i stort. Regeringen vill bland annat göra det genom att införa ett krav på tillstånd för alla som vill ha offentlig finansiering. Till exempel när en kommun ingår ett avtal med en privat skola.

Riksdagen tycker att problemet har en annan karaktär än vad regeringen beskriver. Förslaget är, enligt riksdagen, ett avsteg från den välfärdsmodell med möjlighet till valfrihet som har byggts upp i Sverige under en lång tid.

Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att återkomma till riksdagen med ett förslag om att inrätta nationella kvalitetskrav för de verksamheter som bedrivs inom välfärdsområdet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

54, 204 minuter

Justering

2018-05-29

Bordläggning

2018-06-01

Debatt

2018-06-04

Beslut

2018-06-07