Sök

Om en person som är misstänkt för ett brott inte behärskar svenska ska han eller hon ha rätt till tolk vid sammanträden i rätten och under förhör i samband med förundersökningen. Samma regler ska gälla om den misstänkte behöver tolk på grund av hörselnedsättning eller talsvårigheter. Den som behöver en tolk får i praktiken det redan i dag, men lagen ska ändras så att det blir tydligare att detta är obligatoriskt.

En rad andra ändringar i reglerna införs också:

• Domstolen eller den myndighet som utreder brottet ska vara skyldig att översätta sådana handlingar, eller delar av handlingar, som är viktiga för att den som är misstänkt för ett brott ska kunna ta till vara sin rätt. Översättningen kan vara muntlig om det är lämpligt.
• Den som döms för ett brott och har använt tolk i överläggningar med sin försvarare ska inte behöva betala för tolkningen, oavsett om det är en offentlig eller privat försvarare.
• Kompetenskravet skärps för tolkar och översättare som anlitas av domstolar och brottsutredande myndigheter.
• Om det är möjligt ska en auktoriserad tolk eller översättare anlitas.
• Även tolkar som inte är auktoriserade ska ha tystnadsplikt då de anlitas i samband med brottmål.

De nya reglerna gäller från den 1 oktober 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 31 minuter

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-17

Att skada eller förstöra en närstående persons egendom eller att bryta mot ett kontaktförbud ska från den 1 juli 2013 kunna bedömas som grov fridskränkning eller grov kvinnofridskränkning. De brottstyper som sedan tidigare kan utgöra fridskränkningsbrott är brott mot liv och hälsa, brott mot frihet och frid samt sexualbrott. Skadegörelsebrott riktar sig visserligen inte mot en persons liv, hälsa, frihet eller frid, men kan enligt riksdagen ändå innebära att brottsoffrets integritet kränks. Även överträdelse av kontaktförbud kan innebära en kränkning av integriteten.

Minimistraffet för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning höjs från sex till nio månaders fängelse. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 40 minuter

Justering

2013-05-16

Debatt

2013-05-29

Beslut

2013-05-29

En ny kameraövervakningslag införs från den 1 juli 2013. Huvudprinciperna i den nya lagen är desamma som enligt nuvarande regler. För att sätta upp kameror på allmänna platser som gator och torg krävs även i fortsättningen tillstånd. Den nya lagen ger dock större möjligheter till kameraövervakning utan krav på tillstånd på vissa platser, bland annat i butiker, tunnelbanan och parkeringshus.

För att förstärka integritetsskyddet ska personer som blivit filmade kunna få rätt till ersättning när lagen inte följs. Sekretesskyddet och kraven på säkerhet för inspelat material förstärks också.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

18

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

8, 54 minuter

Beredning

2013-04-16

Justering

2013-05-16

Debatt

2013-05-29

Beslut

2013-05-29

Det nya brottet kränkande fotografering införs i lagen från den 1 juli 2013. Det innebär att det blir förbjudet att i hemlighet fotografera eller filma någon som befinner sig i sin privata miljö eller på en annan plats som är avsedd att vara privat, på en toalett, i ett omklädningsrum eller liknande. För att en fotografering ska vara straffbar krävs också att den sker utan tillåtelse från den som blir fotograferad. Straffet blir böter eller fängelse i högst två år.

En fotografering ska inte räknas som brottslig om den är försvarlig med tanke på syfte och sammanhang. Det kan till exempel handla om en fotografering som utgör ett journalistiskt nyhetsarbete. Bestämmelsen ska inte heller gälla den som fotograferar någon inom ramen för en myndighets verksamhet. För att avgöra om en fotografering är försvarlig ska en helhetsbedömning göras i det enskilda fallet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

13, 60 minuter

Beredning

2013-03-12

Justering

2013-05-16

Debatt

2013-05-29

Beslut

2013-05-29

De internationella brottmålstribunalerna för före detta Jugoslavien och Rwanda ska avvecklas. FN:s säkerhetsråd har beslutat att arbetet med att avsluta verksamheterna ska göras av en gemensam internationell avvecklingsmekanism som tillfälligt ersätter tribunalerna.

De särskilda regler som gäller för Sveriges rättsliga samarbete med de båda tribunalerna ska också gälla i förhållande till avvecklingsmekanismen. Svenska domstolar och åklagare ska även få söka rättslig hjälp från tribunalerna, inklusive avvecklingsmekanismen, och från Internationella brottmålsdomstolen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-05-14

Debatt

2013-05-23

Beslut

2013-05-29

Sexualbrottslagstiftningen ändras på en rad punkter. Syftet är att förstärka skyddet för den sexuella integriteten och den sexuella självbestämmanderätten. Lagen anpassas också så att den följer Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp.

• Bestämmelsen om våldtäkt utvidgas. Begreppet "hjälplöst tillstånd" ersätts av det vidare begreppet "särskilt utsatt situation". Så ska även situationer där ett offer möter övergreppet med passivitet kunna räknas som våldtäkt.
• Allvarliga sexuella övergrepp mot barn ska i större utsträckning kunna bedömas som grova brott av domstolarna. För dessa brott höjs också minimistraffet från fängelse i sex månader till fängelse i ett år.
• Den som köper sexuella handlingar av barn eller utnyttjar barn för sexuell posering utomlands kan straffas för det i Sverige även om det är tillåtet i det andra landet. Det vill säga, kravet på så kallad dubbel straffbarhet avskaffas.
• Preskriptionstiden för utnyttjande av barn för sexuell posering förlängs genom att den börjar löpa först den dag barnet fyller eller skulle ha fyllt 18 år.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2013.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

25

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

53, 154 minuter

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-22

Beslut

2013-05-23

Urkundsbegreppet vidgas till att omfatta fler handlingar i elektronisk form. Det innebär att förfalskning av sådana handlingar kan bestraffas som urkundsförfalskning. Tidigare har främst handlingar i pappersform räknats som urkunder.

Straffbestämmelserna för så kallade sanningsbrott ska även gälla uppgifter som lämnas elektroniskt. Exempel på sanningsbrott är osann försäkran och osant intygande.

Syftet med lagändringarna är att få moderna regler som är anpassade till användningen av handlingar i elektronisk miljö. Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-22

Beslut

2013-05-23

Reglerna för behandling av personuppgifter inom brottsbekämpning justeras och kompletteras genom en ny lag. I och med den nya lagen genomförs de återstående delarna av EU:s rambeslut om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete, det så kallade dataskyddsrambeslutet. Enligt den nya lagen ska svenska myndigheter som tar emot personuppgifter från ett annat EU-land följa de villkor för användningen som uppgiftslämnaren har satt. På motsvarande sätt anger svenska myndigheter villkoren då man lämnar ut uppgifter till ett annat EU-land. Bestämmelserna gäller inte behandling av personuppgifter som rör nationell säkerhet.

Förutom EU gäller bestämmelserna också Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2013-04-18

Debatt

2013-05-02

Beslut

2013-05-15

Försöken med trafiknykterhetskontroller i hamnar förlängs till 30 juni 2016. Försöksverksamheten innebär att särskilda trafiknykterhetskontrollanter har rätt att stoppa fordon i hamnar och ta utandningsprover på förarna. Lagen om försöksverksamheten började första gången gälla i juli 2010. Skälet till förlängningen är att få mer kunskap om lagen bör bli permanent eller inte.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2013-03-26

Debatt

2013-04-10

Beslut

2013-04-10

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om unga som begår brott. Motionerna handlar bland annat om brottsförebyggande arbete, utredningen av brott där unga är inblandade och påföljder för unga som har begått brott.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

11

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

9, 59 minuter

Justering

2013-02-21

Debatt

2013-03-13

Beslut

2013-03-14

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om processrättsliga frågor. Motionerna handlar bland annat om användningen av så kallade hemliga tvångsmedel, till exempel telefonavlyssning och andra former av hemlig övervakning. Andra motioner tar upp effektiviteten i domstolarna, stöd till vittnen och nämndemännens villkor.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

16

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

9, 43 minuter

Justering

2013-02-19

Debatt

2013-03-13

Beslut

2013-03-14

Regeringen redogör i en skrivelse för användningen av hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid förundersökningar i brottmål under 2011. Skrivelsen omfattar inte hur dessa metoder har använts av Säkerhetspolisen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Justering

2013-02-14

Debatt

2013-03-07

Beslut

2013-03-13

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om straffrättsliga frågor. En orsak är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om brott, straffmätning och påföljder.

Behandlade dokument

98

Förslagspunkter

40

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

22, 89 minuter

Justering

2013-02-14

Debatt

2013-03-07

Beslut

2013-03-07

Regeringen vill korta ned tiden att överklaga domstolsbeslut i socialförsäkringsmål och mål om arbetslöshetsförsäkring från två månader till tre veckor. Riksdagen tror att det kommer att vara till nackdel för de försäkrade och sa därför nej till regeringens förslag. Riksdagen vill också att regeringen återkommer med en beskrivning av konsekvenserna av kortare överklagandetid.

Riksdagen sa ja till regeringens övriga förslag till ändringar i de processregler som styr handläggningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Syftet är att bidra till en modernare och mer ändamålsenlig förvaltningsprocess.

Tyngdpunkten i rättskipningen ska ligga i första instans. Ett antal ytterligare måltyper flyttas därför ned från kammarrätterna till förvaltningsrätterna. Det införs också tydligare grunder för att meddela prövningstillstånd i kammarrätten.

Flera av ändringarna ska skapa en mer flexibel och effektiv process. Kravet på att en ansöknings- eller överklagandehandling ska vara undertecknad tas bort. Ombud ska bara behöva styrka sin behörighet om rätten anser att det behövs. Det ska vara möjligt för en kammarrätt att kunna fortsätta handläggningen av ett mål även om en ledamot får förhinder. Det införs ett partiellt prövningstillstånd i kammarrätten och i Migrationsöverdomstolen. Möjligheterna till sådant prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen utökas.

Det införs nya forumregler för mål om arbetslöshetsförsäkring för att dessa i så stor utsträckning som möjligt ska handläggas av en förvaltningsrätt i närheten av den enskilde.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 37 minuter

Beredning

2013-01-24

Justering

2013-01-31

Debatt

2013-02-20

Beslut

2013-02-21

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om kriminalvård. Utskottet hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete i flera av frågorna. Motionerna rör bland annat så kallade verkställighetsplaner för dem som dömts, sysselsättning, utslussning och samverkan samt villkor för häktade.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

16

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

16, 81 minuter

Justering

2013-01-31

Debatt

2013-03-07

Beslut

2013-03-13

Regeringen redovisar i en skrivelse hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under tiden 1 juli 2011 - 30 juni 2012. Regeringen redogör också för den internationella terrorismens utveckling och för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2013-01-17

Debatt

2013-01-30

Beslut

2013-01-30

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tillfällig vapenamnesti. Den som har skjutvapen eller ammunition utan tillstånd ska kunna lämna in dessa till polisen under tiden mars - maj 2013 utan att riskera straff för det olagliga vapeninnehavet. För att straffrihet ska gälla måste vapnen eller ammunitionen lämnas in frivilligt. Inlämnaren får vara anonym och polisen får inte göra några efterforskningar kring vapeninnehavet. De vapen som lämnas in blir statens egendom. Huvudregeln är att de ska förstöras.

Syftet med vapenamnestin är att minska antalet illegala vapen i samhället. Tidsbegränsade vapenamnestier har tidigare genomförts 1993 och 2007.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

15

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

20, 73 minuter

Justering

2013-01-17

Debatt

2013-01-30

Beslut

2013-01-30

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 39,4 miljarder kronor till rättsväsendet för 2013. De största anslagen är polisorganisationen (drygt 20,5 miljarder kronor), Sveriges Domstolar (drygt 5,2 miljarder kronor) och Kriminalvården (knappt 7,8 miljarder kronor).

Riksdagen godkände också att Rikspolisstyrelsen och de 21 polismyndigheterna ombildas till en myndighet den 1 januari 2015. Syftet är att ge ledningen för myndigheten ett helhetsansvar för all polisverksamhet, med en tydlig kedja av ansvar från ledning ned till lokal nivå.

Riksdagen anser att myndigheterna inom rättsväsendet behöver göra mer för att brottsoffer ska få bättre bemötande och stöd. Brottsofferjourer, kvinnojourer och andra ideella föreningar och organisationer som arbetar med att stödja och hjälpa brottsutsatta gör ett ovärderligt arbete. Riksdagen anser att deras möjligheter att arbeta med frågorna bör stärkas ytterligare. Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att återkomma med en redovisning av vad myndigheterna gör. Ställningstagandet gjordes med anledning av motioner från Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Behandlade dokument

71

Förslagspunkter

72

Reservationer

50 

Anföranden och repliker

37, 170 minuter

Beredning

2012-11-06

Justering

2012-12-06

Debatt

2012-12-17

Beslut

2012-12-18

Socialtjänsten ska få lämna ut vissa sekretessbelagda uppgifter till polisen om unga personer under 21 år. Uppgifterna ska få lämnas ut om det finns risk för att personen kommer att begå brott och uppgifterna kan anses förhindra detta. Uppgifterna får inte lämnas ut om det är olämpligt med hänsyn till insatser som socialtjänsten planerar eller genomför för personen i fråga.

Under vissa omständigheter kan polisen tillfälligt omhänderta unga personer som kan antas vara under 18 år och som befinner sig i en situation där deras hälsa eller utveckling riskerar att skadas allvarligt. Bestämmelserna om när unga får omhändertas ska bli tydligare. Polisen ska göra sin bedömning utifrån om den unge riskerar att utsättas för brott, själv begå brott eller skadas genom något annat socialt nedbrytande beteende.

Lagändringarna gäller från den 1 januari 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 53 minuter

Beredning

2012-11-13

Justering

2012-11-20

Debatt

2012-11-28

Beslut

2012-11-28

Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen ska läggas till bland de myndigheter som får tillgång till signalspaning i sin försvarsunderrättelseverksamhet. Syftet är att Säkerhetspolisens och Rikskriminalpolisens lättare ska kunna få strategiska uppgifter om bland annat internationell terrorism och annan grov brottslighet som har koppling till andra länder och som kan hota viktiga svenska intressen. Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen ska följa samma regler som gäller för övrig signalspaning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

32, 107 minuter

Justering

2012-11-15

Debatt

2012-11-28

Beslut

2012-11-28