Frågestund

anf.33 Veronica Palm (S):

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till bostadsministern. Varselvågen väller in över Sverige. Så sent som i morse fick vi besked om nedläggning av Pilkingtons fabrik i Halmstad med 230 anställda. Samtidigt uppger varannan företagare i landet till Svenskt Näringsliv att de har svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. En dynamisk arbetsmarknad förutsätter en fungerande bostadsmarknad, och så är det inte i dag. Bostadsbristen ökar, produktionen av nya bostäder sjunker och Sverige har under lång tid legat lägre än våra jämförbara länder. Rekryteringsgapet i Sverige är enormt. Då undrar jag: För att folk ska kunna flytta dit jobben finns, vad har bostadsministern för råd till den företagare som i dag har svårt att rekrytera arbetskraft?

anf.34 Statsrådet Stefan Attefall (KD):

Fru talman! Det är en bekymmersam situation som vi ser just nu runt om i Sverige när framför allt svensk exportindustri får problem och tvingas varsla människor. Det beror på att efterfrågan på svenska varor avtar. Det är också så att vi har en finansiell oro runt om i världen som också påverkar bostadsbranschen. Vi vet att de som ska investera i att bygga bostäder, de som ska köpa sin bostadsrätt, de som ska investera och låna ut pengar tvekar mer i dag än tidigare. Att det går lite upp och ned är en sak som vi får leva med. Men vi måste samtidigt skapa långsiktigt bättre förutsättningar för ett högre totalt bostadsbyggande, och vi har ett omfattande arbete på gång för detta. Det snabbaste vi kan göra just nu för att råda bot på situationen är att få en bättre fungerande uthyrning av privatägda bostäder, så kallad andrahandsuthyrning, och där har vi nu ett lagförslag i riksdagen. Nu är det riksdagen som har att svara upp till om man beredd att vända på alla stenar, som alla partier säger, och pröva även den metoden för att snabbt hjälpa till med en del av problemlösningen.

anf.35 Veronica Palm (S):

Fru talman! Med all respekt sagt svarade inte statsrådet på den fråga jag ställde. Vi har i dag en situation där svenska företag går på knäna och inte kan rekrytera rätt arbetskraft med rätt kompetens och där folk inte kan flytta till jobben. Det beror naturligtvis på många saker, på en passiv arbetsmarknadspolitik, brist på utbildning och matchning, men det beror också på en bostadspolitik som inte håller måttet. Då kan man, som bostadsministern gör, luta sig tillbaka och säga att lösningen är att unga människor bor i andra hand hemma hos snälla människor. Det är inte en lösning för Sveriges näringsliv. Eller så kan man säga att det är ett gemensamt ansvar. I ett litet land som Sverige behöver vi ta ett gemensamt ansvar för att sluta rekryteringsgapet och ge förutsättningar för jobb och tillväxt i vårt land. Min fråga kvarstår: Vad är bostadsministerns råd till den företagare som i dag, efter sex år av borgerlig regering, inte kan rekrytera rätt arbetskraft?

anf.36 Statsrådet Stefan Attefall (KD):

Fru talman! Mitt första råd till svenska företag som vill ha maximal effekt på bostadsmarknaden är att stödja regeringens omfattande arbete för att förkorta ledtiderna i hela byggprocessen från idé till att huset står färdigt. De är för långa i Sverige och har varit så under kanske 10-20 års tid. Det andra rådet är att ligga på de partier som i dag inte vill ställa upp på att genomföra också de åtgärder som kan ge effekt på kort sikt, exempelvis att hjälpa till att få en bättre fungerande uthyrning av privatägd bostad, så kallad andrahandsuthyrning. Detta är en del av lösningen. Samtidigt måste kommuner och stat göra allt de kan för att skynda på alla processer för att få fram fler bostäder. Det är genom att jobba på alla fronter med både kortsiktiga och långsiktiga metoder som vi kan hjälpa till att mildra problemen. Men det finns inga quick fix-lösningar om man inte är beredd att vända på alla stenar. Därför hoppas jag att Veronica Palm och Socialdemokraterna medverkar till de lösningar som finns på riksdagens bord just nu.

anf.37 Kew Nordqvist (MP):

Fru talman! Jag har en fråga till miljöminister Lena Ek som gäller nationella mål för återföring av växtnäring. Som före detta bonde vet jag vikten av att det som lämnar åkern ska tillbaka till åkern. Trots att avloppets innehåll av växtnäringsämnet kväve förefaller vara minst lika viktigt att återföra som fosfor, och då ur såväl ekonomiskt som resurs-, klimat- och energimässigt perspektiv, begränsade regeringen Naturvårdsverkets uppdrag om hållbar återföring till just fosfor. Detta påpekade också ett tiotal forskare i en debattartikel i somras. Jag frågar därför miljöministern, precis som forskarna, varför och på vilken grund regeringen begränsade Naturvårdsverkets uppdrag till att enbart handla om fosfor.

anf.38 Miljöminister Lena Ek (C):

Fru talman! Jag tackar för frågan och för möjligheten att diskutera kretslopp i riksdagens kammare. Det är ju oerhört viktigt. Det är sant, det finns många olika ämnen som vi bör få in i ett mycket bättre kretslopp, och vi jobbar väldigt mycket med det. Miljömålsberedningen har tuffa miljömål. Vi har också sett till att transparensen blir större och tydligare genom att jobba med etappmål för de olika miljömålen. Där ingår också återföring av fosfor liksom naturligtvis att sluta kretsloppet och att förbättra Östersjöns miljö. Anledningen till att Naturvårdsverket nu har ett uppdrag om återföring av fosfor är att det möjligen är den fråga där vi kan gå före och hitta en arbetsmetod som gör att vi kan komma snabbare fram med andra ämnen som också måste finnas i kretsloppet.

anf.39 Kew Nordqvist (MP):

Fru talman! Jag tror liksom en rad organisationer och experter att en breddning av miljömålet till att innefatta fler växtnäringsämnen, förslagsvis kväve, kalium och svavel men även mullämnen, skulle vara en bra väg framåt. Därför borde Naturvårdsverket få en komplettering av sitt regeringsuppdrag så att de kan utreda och ge förslag på ett miljömål utifrån ett bredare perspektiv. Min andra fråga blir då: Är ministern beredd att ge Naturvårdsverket ett sådant breddat uppdrag?

anf.40 Miljöminister Lena Ek (C):

Fru talman! Alla de ämnen som nämns här - fosfor, kväve, kalium, svavel och mullämnen - har betydelse för kvaliteten i matjorden, för biodiversiteten och för Östersjöns status. Därför är det oerhört viktigt att jobba med hela paletten här. När det gäller en del av dem har vi redan åtgärder på plats. Och jag skulle vilja nämna svavel, där vi har tagit ett stort steg framåt genom att jobba oerhört hårt med att få svaveldirektivet på plats för sjöfarten. Det gäller både i Västerhavet och i Östersjön. Det ser jag som en viktig framgång när det gäller miljökvaliteten. Växtnäringsfrågorna jobbar vi med just nu i Regeringskansliet. Det handlar inte bara om att sluta kretsloppet här utan också om att titta på avfall, slam och avlopp. Några uppdrag är redan lämnade till HaV, andra ber jag att få återkomma till, gärna i diskussioner.

anf.41 Bengt-Anders Johansson (M):

Fru talman! Min fråga riktar sig också till miljöministern. Åren 2010 och 2011 genomförde Sverige förvaltningsbeskattningen av den svenska vargstammen. Därefter var det tre organisationer som i en skrivelse till kommissionen hade synpunkter på detta, och kommissionen valde att påbörja ett överträdelseärende. Det värsta som skulle kunna hända är att Sverige skulle fråntas möjligheten att själv förvalta sin vargstam, vilket skulle leda till att vargstammen skulle komma till korta. Naturvårdsverket har nyligen presenterat två olika nivåer på hur en gynnsam bevarandestatus i Sverige ska kunna uppnås, en på 180 och en på 380 vargar. Regeringen har valt att sikta in sig på den lägre nivån, väl medveten om att kommissionen granskar varje steg vi tar mot att själva kunna förvalta vår vargstam. Min fråga till miljöministern är: Vad är det för skäl som talar för att kommissionen inte fortsätter driva detta till ett domstolsförfarande?

anf.42 Miljöminister Lena Ek (C):

Fru talman! Sverige gjorde misstaget när vi gick med i Europeiska unionen att inte följa de regler som finns i art- och habitatdirektivet och lämna förvaltningsplaner för våra fem stora rovdjur: varg, björn, lo, järv och kungsörn. Detta har gjort att Sverige har varit i diskussion med kommissionen under decennier. Jag är glad att vi nu har en förvaltningsplan inlämnad och att vi är i slutfasen av diskussionen om hur den ska hanteras. Det handlar givetvis om att se till att vi i Sverige har en gynnsam bevarandestatus för alla våra stora rovdjur, men vi börjar med varg eftersom det är där vi har mest konflikter i samhället. Jag bedömer därför att det är viktigast att ta det först. Vi kommer dock att diskutera förvaltningsplaner även för de andra fyra stora rovdjuren.

anf.43 Bengt-Anders Johansson (M):

Fru talman! Det har varit en ganska utdragen process, och jag påstår att den svenska förvaltningen har försvårats på ett mycket påtagligt sätt. När bedömer miljöministern att kommissionen drar undan detta från att gå till domstol med hänvisning till att Sverige har uppfyllt alla de krav som kommissionen har ställt?

anf.44 Miljöminister Lena Ek (C):

Fru talman! I en förvaltningsplan ska man ha vetenskapligt grundat några olika nivåer. Framför allt handlar det om att i slutet sammanfatta det hela med vad som är gynnsam bevarandestatus för population, till exempel varg. Nu har vi äntligen fått fram vetenskapligt underlag från ett trettiotal forskare som har sammanfattats i Skandulv, överlämnats till Naturvårdverket och lämnats in till kommissionen. Där anges att för den svenska vargstammen ligger gynnsam bevarandestatus i spannet mellan 380 och 180. Var man ska ligga beror på den genetiska statusen i vargpopulationen. Jag har för avsikt att se till att vi jobbar så systematiskt med genetikfrågan så att vi kan sikta mot det lägre talet i detta spann. Det gynnar också de människor som bor i vargbygder. Jag bedömer att vi är i slutfasen av diskussionen med kommissionen, men det är fortfarande några svåra frågor kvar. Jag hoppas att vi ska klara ut dem de närmaste månaderna.

anf.45 Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S):

Fru talman! Min fråga går till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth. Under detta år bestämde sig regeringen för att satsa på Kulturarvslyftet som skulle ge arbetstillfällen för drygt 4 000 personer under en treårsperiod. För 2012 skulle det bli 1 200 arbeten för personer som hade varit sjukskrivna. Det senaste vi har hört är att det är 67 personer som har kommit ut i sysselsättning, och vi är nu i mitten av november. Det är alltså en och en halv månad kvar, och det är i så fall många man ska lyckas få ut den sista månaden. Arbetsförmedlingen skriver nu ned prognosen till ungefär 200 personer. Vi är kritiska till Kulturarvslyftet och säger att man måste titta på ett annat förslag, vilket vi också har. Regeringen väljer dock att även för nästa år lägga resurser på Kulturarvslyftet. Är det inte dags att tänka om, kulturministern, om ni verkligen vill att det ska komma ut personer i arbete inom kulturområdet?

anf.46 Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M):

Fru talman! Vi tycker inte att det är dags att revidera planerna, och vi har nog olika siffror. För dem som inte vet kan jag förklara att Kulturarvslyftet är en gemensam satsning från Kulturdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet som sträcker sig över tre år. Det handlar om 800 miljoner kronor, och syftet är att ge människor som står långt bort från arbetsmarknaden möjlighet att komma in och göra en viktig insats för kulturarvet. Enligt de senaste siffrorna vi har fått är det drygt 400 personer som har ansökt. Det återstår en dryg månad, men vi tror att vi kanske inte kommer att nå målet på 1 000 personer i år. Satsningen sträcker sig dock över tre år, och jag har goda förhoppningar att vi kommer att kunna göra detta till en framgång för de människor som söker arbete och för våra kulturarvsinstitutioner.

anf.47 Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S):

Fru talman! Även om det är 400 som har ansökt måste man titta på siffran för hur många som faktiskt har kommit ut i jobb. Det har förekommit massiv kritik mot Kulturarvslyftets upplägg. De institutioner som ska ta emot dessa personer säger att de inte har råd eftersom det kostar så mycket att man måste avskeda någon annan i personalen för att kunna plocka in någon från Kulturarvslyftet. Vi socialdemokrater har lyssnat på denna kritik och lägger fram ett helt annat förslag i vår budget för 2013, just för att se till att det skapas fler jobb och att människor kommer ut i sysselsättning i stället för att som regeringen lägga fram förslag som inte genererar det man vill uppnå. Det är väl bättre att satsa på sådant som man vet genererar arbetstillfällen och gör att människor kommer i arbete. Varför ändrar sig inte regeringen och kulturministern och satsar på sådant som faktiskt ger möjlighet för människor att komma ut i arbete på kulturområdet?

anf.48 Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M):

Fru talman! Den här satsningen går inte att döma ut. Jag tillbringade gårdagen på Riksantikvarieämbetet i Malmö som har till uppgift att förmedla professionella handledare och sprida kunskap om Kulturarvslyftet. Jag fick flera goda exempel på mycket lyckade satsningar runt om i landet. Det är en treårig satsning, och många ansökningar sträcker sig över flera år. Jag medger att det har tagit längre tid, men det beror också på att det är fler institutioner som har chans att söka. Det är kommuner, museer och hela frivilligsektorn, som tidigare inte har arbetat på detta sätt. Jag önskade att jag kunde säga att vi kommer att uppfylla målet på drygt 1 000 personer i år, men det kan jag inte. Vi är nu uppe i drygt 400 personer, men det är inget misslyckande. Varje arbete är viktigt för de personer som nu får en chans att komma in, få arbetsgemenskap och riktig lön och som dessutom får göra en stor insats för kulturarvet.

anf.49 Matilda Ernkrans (S):

Fru talman! Min fråga går till miljöminister Lena Ek. Varslen duggar tätt över vårt land. Bara i mitt hemlän Örebro län har vi de senaste dagarna fått besked att på Meritor i Lindesberg varslas 200 personer, på Atlas Copco i Örebro 160 personer och på Ericsson i Kumla 106 personer. Detta är mycket oroande, inte minst för de människor som varslas. Jag och de varslade skulle välkomna om regeringen tog initiativ till korttidsjobb som behåller fler människor i arbete och ger utbildning. Eller varför satsar man inte på ett klimatinnovationsprogram för de nya hållbara jobben? Miljöministern borde ju vara intresserad av hur vi skapar de nya hållbara jobben och styr Sverige i en mer utsläppssnål riktning. Mina frågor till miljöministern blir därför: När kommer de nya hållbara jobben? Blir det några korttidsjobb och klimatinnovationsprogram?

anf.50 Miljöminister Lena Ek (C):

Fru talman! Vi lider alla med de människor som blir varslade. Det är ingen lätt situation för den enskilde, för familjen och för bygden. Sverige är ett litet exportberoende land som påverkas väldigt mycket av det som händer i omvärlden. Tittar vi på den europeiska nivån är det tur att vi har en stabil ekonomi i vårt land. För att stabilisera situationen kan man göra åtgärder på olika plan: långsiktiga budgetsatsningar som skapar jobb och konkurrenskraft, arbetsmarknadsåtgärder för att hjälpa den enskilde och åtgärder för att stabilisera och hjälpa företagen. Den stora infrastruktursatsningen, främst på järnväg, betyder mycket. Den historiska satsningen på forskning och energiforskning ger framtida jobb. De stora satsningarna, över 8 miljarder först och sedan 2 miljarder, till Arbetsförmedlingen ska hjälpa den enskilda.

anf.51 Matilda Ernkrans (S):

Fru talman! Av ministerns svar kan jag konstatera att det finns en tydlig skillnad mellan regeringens politik och den politik som vi socialdemokrater företräder. Vi tror nämligen på lokal utvecklingskraft. Inte minst i det här läget med varsel som drar över landet vill vi understödja lokala klimatinnovationer för att skapa de nya jobben och den nya framtidstron för människor. Det vill inte regeringen. Det tycker jag är synd. Det ges inte heller några besked om korttidsjobb, vilket faktiskt skulle rädda en del människor kvar i arbete och utbildning. Alldeles nyss sade en annan minister att alla arbeten är viktiga. Det är synd att miljöministern inte kan ge dessa besked. Jag formulerar om min fråga: När menar ministern att detta, med regeringens politik som har gett oss massarbetslöshet och som nu toppas av varsel, kommer att brytas och bli nya jobb och sänkt arbetslöshet?

anf.52 Miljöminister Lena Ek (C):

Fru talman! Det finns några väldigt tydliga skillnader mellan regeringens politik och Socialdemokraternas budgetförslag. I vår budget har vi gigantiska satsningar på infrastruktur och forskning som bygger framtidens konkurrenskraft. En annan stor skillnad är att vi förra året satsade mer än 8 miljarder på att förstärka möjligheten att skapa jobb och på arbetsförmedlingsinsatser och program. I år lägger vi ytterligare 2 miljarder där. Vi har satsat enorma pengar och gjort stora reformer för att hjälpa ungdomar som är en särskilt känslig grupp in på arbetsmarknaden. Det syftar naturligtvis till att stabilisera situationen. Om vi tittar på EU ska vi nog vara glada över regeringens politik. Vi har stabilare ekonomi och lägre arbetslöshet än övriga Europa. Vi satsar på företag, konkurrenskraft och ungdomar. Socialdemokraterna föreslår att det ska bli dubbelt så dyrt att anställa unga, man vill fördubbla momsen för restauranger - där många invandrare jobbar - och man vill försämra RUT och ROT där man kan göra väsentliga klimatinsatser lokalt. Det är stora skillnader. (Applåder)

anf.53 Hans Wallmark (M):

Fru talman! Jag vänder mig till utrikesminister Carl Bildt. För något år sedan kom den så kallade Stoltenbergrapporten som jag tror att utrikesministern var med och initierade tillsammans med sina kolleger i de övriga nordiska länderna. Stoltenbergrapporten var en provkarta på hur man kunde fördjupa det nordiska samarbetet. Bland annat föreslogs att man kunde fördjupa det inom ambassadområdet och när det gäller luftövervakning av Island. För några dagar sedan hölls Nordiska rådets sejour i Helsingfors. Vad jag förstår var det ett framgångsrikt möte både på den parlamentariska sidan och på ministersidan. Man har tagit ytterligare steg när det gäller ambassadsamarbetet mellan de nordiska länderna, precis i enlighet med Stoltenbergrapporten, och man har nu gett en signal om att luftövervakning av Island skulle kunna vara möjlig i ett nordiskt koncept. Det kanske inte finns någon direkt hotbild mot Island, men det är ett sätt att synliggöra och manifestera nordisk vilja till ett fördjupat samarbete på det försvarspolitiska och säkerhetspolitiska området. Jag skulle önska att utrikesministern för kammaren kunde kasta lite mer ljus över frågan om luftövervakning av Island.

anf.54 Utrikesminister Carl Bildt (M):

Fru talman! Det är alldeles riktigt som frågeställaren säger att vi hade ett mycket bra möte i Helsingfors mellan de nordiska utrikesministrarna och mellan parlamentarikerna. Det handlade om att fördjupa samarbetet i Norden på det utrikespolitiska och säkerhetspolitiska området. För ett bra tag sedan fick vi en begäran från Island om att medverka i luftövervakning tillsammans med Finland och Norge, även om Norge ju har en Natofunktion som vi inte har. Vi gav en positiv signal till detta tillsammans med Finlands regering. Det gjorde vi efter att ha diskuterat frågan bland annat i utrikesnämnden här i Stockholm. Vi kommer att återkomma till riksdagen mer i detalj med en riksdagsskrivelse i början av nästa år om det nordiska försvarssamarbetet i stort och vad vi vill göra där. I det sammanhanget ska vi också på lämpligt sätt bereda riksdagen möjlighet att mer konkret ta ställning till detta. Det omfattas av en mycket bred parlamentarisk enighet i såväl Sverige som Finland och de övriga nordiska länderna.

anf.55 Hans Wallmark (M):

Fru talman! Det är glädjande och bra att utrikesministern berättar hur vi i riksdagen kommer att bli involverade i processen. Jag tror att det vore välkommet för riksdagen att också diskutera försvars- och säkerhetspolitik utifrån en regeringsskrivelse. Jag välkomnar det. Jag tycker att det är en bra och tydlig signal i enlighet med Stoltenbergrapporten. Jag tycker också att det är utmärkt att utrikesministern tillsammans med sina nordiska kolleger bockar av en del av de övriga förslag som kom från Norges tidigare utrikesminister bland annat när det gäller ett fördjupat ambassadsamarbete.

anf.56 Utrikesminister Carl Bildt (M):

Fru talman! Här föreligger, som sagt, en lång rad andra förslag. Just på försvarsområdet har det skett en del. Därför tycker vi att det är angeläget att informera riksdagen mer i detalj och ge riksdagen möjlighet att ta ställning. Det sker parallellt med det arbete som sker inom Försvarsberedningen. Jag vet från mer informella samtal med olika ledamöter att den nordiska aspekten är väldigt betydelsefull för dem också.

anf.57 Erik Almqvist (SD):

Fru talman! Jag har en fråga som jag tror får betraktas som allmänpolitisk så jag vänder mig till miljöministern. Sverige betalar i dag en EU-avgift på över 30 miljarder kronor om året. Vi betalar alltså mest per capita netto i hela unionen. Det är medel som går till att EU ska få muskler att förvalta den demokrati som vi har valt att outsourca från Sverige till EU. Trots att vi redan betalar mest i Europa föreslås att avgiften ska höjas med ytterligare 10 miljarder om året; vi ska alltså komma upp i 40 miljarder om året. Regeringen har hittills uttalat sig kritiskt. EU-ministern talade om budgeten i ord som "helt åt skogen". Statsministern sade att den är orealistisk. Det är en linje som jag hoppas inte bara stannar vid prat utan att man kommer att omsätta den i praktiken. Därför är min fråga till miljöministern: Kan regeringen redan nu garantera att man inte kommer att gå med på några avgiftshöjningar för Sveriges del?

anf.58 Miljöminister Lena Ek (C):

Fru talman! Tack för frågan. Det är väldigt länge sedan Sverige var ett isolerat land där man fattade politiska beslut inom landets gränser och inte behövde bry sig om omvärlden. Jag kan nämna ett antal områden där Sverige har enorm nytta av och sparar pengar på EU-samarbetet. Det största och första är naturligtvis fred i Europa. Vi har haft 50 år av fred i en världsdel som har varit krigshärjad nästan konstant så länge någon kan minnas och det finns uppteckningar. Jag kan nämna demokratiarbetet. I de nya medlemsländerna, Spanien, Portugal, Grekland och hela Östeuropa, har människor lidit fruktansvärt av att inte kunna förverkliga sina livsdrömmar. Jag kan nämna miljöfrågor. Vi förhandlar tufft när det gäller EU:s budget. EU hjälper och stärker varje medborgare i Sverige.

anf.59 Erik Almqvist (SD):

Fru talman! Jag vet inte om miljöministern missförstod min fråga. Min fråga gällde alltså inte huruvida miljöministern anser att EU har en bra eller dålig verksamhet eller huruvida vi ska vara kvar i unionen. Min fråga gällde om regeringen kan garantera att man inte kommer att gå med på de aviserade avgiftshöjningarna från EU. Utgångspunkten är hittills att man ska försöka förhandla bort dem. Om man vill ha högre avgift förstår jag miljöministerns argumentation, att man försvarar vad pengarna används till. Om det är som statsministern och EU-ministern säger, nämligen att man inte vill ha någon höjning, bör man kunna ge en sådan garanti. Både Storbritannien och Danmark, som inte vill ha några avgiftshöjningar, har varit tydliga och sagt att om man inte får igenom sina krav kommer man att använda sin vetorätt. Det är en möjlighet som också Sverige har. Vi har all möjlighet i världen att ge garantier. Det är helt upp till oss om vi ska gå med på en avgiftshöjning. Eftersom man talar om att man inte vill ha det, kan man då garantera att man kommer att stå för det i slutändan eller kommer det att stanna vid att vara ett spel för gallerierna i svenska medier?

anf.60 Miljöminister Lena Ek (C):

Fru talman! Det var mycket länge sedan Sverige var ett isolerat land som kunde fatta beslut inom sina egna gränser. Vi lever i en global värld; det tror jag att de flesta vet. Vi är beroende av våra grannar. Vi är beroende av fred och demokratiutveckling i våra grannländer. Vi är beroende av att kunna ta gemensamma tag när det gäller gränsöverskridande miljöföroreningar. Vi är beroende av att kunna ta gemensamma tag när det gäller konflikthärdar både nära och långt från vår egen hembygd. Det samarbetet är värdefullt. Det sparar tid och pengar och ger livskvalitet åt människor i hela Europa. Icke desto mindre är den svenska förhandlingsståndpunkten när det gäller den långtidsbudget som nu förhandlas i EU att vi ska ha så låg avgiftsökning som möjligt, helst ett nollalternativ, och att det ska vara så effektivt som möjligt. Det finns mycket att göra där. Men jag tycker att det vore på sin plats att ni i Sverigedemokraterna redogjorde för var ni ska ta pengarna för att klara av de uppgifter som EU gör och som inte vi gör. De politiska alternativen är viktiga att redovisa. (Applåder)

anf.61 Jabar Amin (MP):

Fru talman! Min fråga riktar jag till utrikesminister Carl Bildt. Enligt uppgift sitter det sedan lång tid tillbaka över 8 000 kurdiska politiska fångar i de turkiska fängelserna. Det är journalister, fackliga företrädare, advokater, politiker och flera andra kategorier. Inte ens under militärkuppen 1980 greps så många på en gång. Nu hungerstrejkar sedan två månader tillbaka många av dem, bland annat för att de ska kunna försvara sig på sitt eget modersmål. Men det får de inte. Min fråga till utrikesministern är om han avser att agera gentemot Turkiet för att folk ska kunna försvara sig på sitt eget modersmål, speciellt folk som inte ens kan något annat än sitt modersmål. Det är faktiskt en universell rättighet.

anf.62 Utrikesminister Carl Bildt (M):

Fru talman! Detta rör förhållanden i turkiska domstolar, och det rör sig om rättegångar som sker under terroristlagar och som vi tycker är alltför omfattande. Men om det är så att man inte behärskar det turkiska språket har man möjlighet att försvara sig på i detta fall huvudsakligen kurdiska redan i dag. Det är inte det som är problemet. Däremot vill man ha rätten att kunna försvara sig på kurdiska även om man till fullo behärskar turkiska. Det är det som är frågeställningen. Det ligger nu ett förslag på det turkiska parlamentets bord om att detta ska göras, och vi hoppas att detta förslag kommer att behandlas så snabbt som möjligt. Därmed bortfaller i alla fall varje aspekt av just den frågan, och det hoppas jag också kommer att bli fallet.

anf.63 Jabar Amin (MP):

Fru talman! Jag och flera andra riksdagsledamöter var i Turkiet för ungefär två år sedan och bevittnade en stor rättegång där de inte fick tala på sitt eget modersmål. Det gällde även de som inte kunde något annat. Det är alltså inte riktigt som utrikesministern säger. Detta handlar om massgripanden av tusentals personer. 8 000 politiska fångar sitter i fängelse i Turkiet. Jag vill veta om Sverige avser att agera gentemot detta. Detta är ett land som ansöker om att bli medlem i EU och har tusentals personer i sina fängelser på grund av dessa personers politiska övertygelse. Anser utrikesministern att det är rimligt? Anser utrikesministern att det är någonting som man ska kritisera den turkiska regeringen för?

anf.64 Utrikesminister Carl Bildt (M):

Fru talman! Jag är inte säker på att jag håller med om beskrivningen av att dessa personer sitter där på grund av sina politiska övertygelser. De sitter där på grund av terroristlagar. Vi kan diskutera hur pass vida de är i sina definitioner av terrorism. Men det är oftast detta som det handlar om. För två år sedan var situationen annorlunda på de två konkreta punkter som jag nämnde. Det är bland annat det som konflikten just nu handlar om. Men det ligger, som sagt, just nu ett förslag på det turkiska parlamentets bord. Det ingick redan i valmanifestet från det regerande AKP-partiet men har bromsats av olika skäl. Nu ligger det där, och jag hoppas att det blir en snabbehandling så att åtminstone den frågan kan lösas. Vi har från Europeiska unionens sida uttryckt vikten av att så också sker.

anf.65 Karin Nilsson (C):

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till bostadsministern. Jag undrar om ministern anser att Boverkets byggregler med de föreslagna förändringarna är tillräckliga för att vara styrande mot EU:s mål om att samtliga byggnader inom EU ska vara nära-nollbyggnader till 2020. Med tanke på att fastigheterna står för 40 procent av energiförbrukningen borde det, precis som för transportsektorn, finnas utrymme för påtagliga besparingar. Jag har vid flera tillfällen besökt Växjö och följt byggandet där, och man har tydliga uttalade mål. Dessutom bygger man plushus som ska generera mer energi tillbaka än vad de faktiskt förbrukar. Anser ministern att 90 kilowattimmar per kvadratmeter är nära noll, och hur ser han på Växjö kommun som vill gå steget längre?

anf.66 Statsrådet Stefan Attefall (KD):

Fru talman! Vi har nyligen gått till riksdagen med en skrivelse om dessa frågor och sagt just att vi nyligen har skärpt byggreglerna i Sverige när det gäller energikraven. Reglerna innebär krav på en sänkning av energiförbrukningen ned till 90 kilowattimmar per kvadratmeter i den region som exempelvis Stockholm ingår i. Vi har dessutom sedan ett år tillbaka använt metoden att vi går på de faktiskt uppnådda värdena, medan man i många andra länder jobbar med teoretiska värden. Det innebär att man måste ha en större säkerhetsmarginal för att veta att man inte bara i teorin utan också i praktiken uppnår det som anges i byggnormerna. Sedan vet vi att man med många olika byggtekniker kan bygga energisnålare hus. Då ska man självklart göra det. Vi vet också att om man sätter denna lägstanivå, tröskeln, som detta handlar om och som Boverkets byggnormer handlar om, ännu lägre kan man skapa problem exempelvis för småhusindustrin som fortfarande har problem. Man måste också titta på hur uppvärmningen av husen ser ut. Man säger att ungefär en tredjedel av energiförbrukningen i Sverige sker i våra småhus. Men det är bara 7 procent av de klimatpåverkande utsläppen som förbrukas i våra småhus. Vi måste därför titta på uppvärmningsformerna.

anf.67 Karin Nilsson (C):

Fru talman! Jag tackar för svaret. Men hus kommer att stå mycket länge, och flera remissinstanser, bland andra företrädare för byggbranschen och Energimyndigheten, ansåg att kraven borde skärpas mer än vad som har föreslagits i regeringens skrivelse om nära-nollenergibyggnader. Detta visar, om inte annat, att det finns fler, precis som Växjö, som har högre ambitioner vad gäller byggföretag, kommuner och fastighetsägare och som vill gå före och tillämpa högre krav. Därför frågar jag bostadsministern om inte kommuner som Växjö, som arbetar för att leva upp till begreppet Europas grönaste stad och som ställer högre miljökrav på all sin kommunala verksamhet, ska få möjlighet att ställa långtgående krav när det gäller byggande av bostäder och andra fastigheter.

anf.68 Statsrådet Stefan Attefall (KD):

Fru talman! De regler som vi har i dag är framräknade av Boverket för att vara det samhällsekonomiskt rimliga golvet som ingen får gå under. Sedan får alla bygga mycket mer ambitiöst och energisnålare än så. När det gäller nya hus ser vi ut att kunna uppfylla de energimål som vi har. Den stora utmaningen ligger på de befintliga bestånden som behöver renoveras. Där ligger den svåra utmaningen. Men vi har också sagt att vi ska se över dessa normer 2015. Det innebär att man fortlöpande ska se hur högt golvet ska ligga. Men, som sagt, vi har olika typer av hus. När man bygger punkthus är det lättare att uppfylla normerna än när man bygger exempelvis ett mindre småhus. Vi måste ha ett golv som täcker alla typer av hus, och det ska vi höja i takt med att tekniken utvecklas och i takt med att man också kan ha samhällsekonomiska beräkningar som visar att det är lönsamt. Men alla är välkomna att bygga energisnålare så långt man kan med tanke på tekniska och ekonomiska möjligheter, och vi har världens högsta koldioxidskatter som ett viktigt ekonomiskt styrmedel i sammanhanget.

anf.69 Yilmaz Kerimo (S):

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Erik Ullenhag. Många människor flyr från sina hemländer på grund av krig och förtryck. Många av dem söker skydd här i Sverige. Det är bra att vi tar emot dem, och då ska det också vara en human mottagning. Men EBO-systemet - eget boende - innebär att de flesta hamnar på bara ett visst ställe. Då bor de hos anhöriga, och de bor med många barn i bara ett rum. Många sover på madrasser i samma rum. I Södertälje kan det ibland vara tio personer som sover i samma rum. Detta skapar problem för dessa kommuner. Statsrådet har vetat om problemet, men ingenting har hänt. Min fråga till statsrådet är om han är beredd att vidta några åtgärder för att mottagningen ska bli solidarisk så att alla kommuner tar sitt ansvar. Jag undrar också om han är beredd att kompensera kommuner som Södertälje som redan har tagit emot för många flyktingar.

anf.70 Statsrådet Erik Ullenhag (FP):

Fru talman! Jag tror att det är en överdrift när frågeställaren säger att ingenting händer på integrationsområdet. Om ni läser den budget som ligger på riksdagens bord finns det där rader av åtgärder som vi vidtar för att se till att fler människor snabbare ska kunna komma i arbete och för att se till att skapa en situation där fler människor snabbare ska lära sig svenska språket. Det är de två nycklarna in i det svenska samhället. Sedan tar frågeställaren upp en fråga som ofta finns med i diskussionen på integrationsområdet, nämligen om det är en bra idé att avskaffa det system som vi har med eget boende. Detta system innebär att om man är asylsökande och kan ordna ett eget boende under den tid som man väntar på besked om att få stanna i Sverige eller inte har jag denna möjlighet. Jag tillhör dem som tror att det är bättre med mer av eget ansvar. Jag tror att det är en dum idé att avskaffa systemet med eget boende. Det skulle skapa sämre integration, och det skulle skapa sämre möjligheter. Om man som exempel tar en kommun som Södertälje, som frågeställaren utgår från, tror jag att rätt många av de syrier som nu kommer skulle välja att bosätta sig i där även om vi avskaffade EBO. Det som då skulle hända är att Södertälje kommun inte skulle få några pengar av staten, den enskilde skulle inte få någon ersättning när han eller hon befinner sig i Sverige, och det skulle skapa större sociala problem och större integrationsutmaningar.

anf.71 Yilmaz Kerimo (S):

Fru talman! Jag har inte riktigt fått ett svar på mina frågor från statsrådets sida, eller exempel på konkreta åtgärder. De hamnar fortfarande i Södertälje, precis som du säger. Ingenting görs, och de blir bara fler och fler. Från januari till oktober har vi tusen personer som väntar hos anhöriga i Södertälje. Ibland är det tio personer som sover på madrasser. Då blir det problem med integrationen. Det blir problem med barnens hälsa, det blir problem med arbete och det blir problem för kommunen. De kommer nämligen inte heller i gång efter två år. Om ni inte vill avskaffa EBO måste ni kompensera dessa kommuner, för det kostar mycket. De kommer inte i gång i arbetslivet efter två år, som du påstår. Är du beredd att kompensera dessa kommuner?

anf.72 Statsrådet Erik Ullenhag (FP):

Fru talman! Jag kan berätta några saker vi nu gör. Vi har sett till att den som inte har jobb efter två år kommer att fortsätta att vara ett statligt ansvar, som i jobb- och utvecklingsgarantin. Det betyder mycket för en kommun som Södertälje, för det innebär att man inte får försörjningsstöd, det vill säga socialbidrag, som sin huvudsakliga försörjningskälla. Det är en förändring jag tror är väldigt viktig även för individen. Det är nämligen inte bra att hamna i ett socialbidragsberoende. Det är inte ett bra sätt att få kontakt med arbetsmarknaden. Vi kommer nu att förändra lagstiftningen - jag hoppas på Socialdemokraternas stöd i den frågan - och tydliggöra arbetslinjen. Är du inne i det som är etableringsreformen ska du vara beredd att flytta till ett lämpligt arbete på annan ort, ifall det finns ett lämpligt arbete, för att avlasta en kommun som Södertälje. Länsstyrelsen, som är en statlig myndighet, har uppdrag i Stockholm och ägnar sig åt att försöka få fler Stockholmskommuner att ta ansvar för att det ska bli så att man kanske kan bo någon annanstans och jobba i Södertälje - pendla in - ifall det är så att man har jobbet i Södertälje. Min poäng är dock att man ibland förenklar, och det ligger också i frågeställningen - avskaffa bara EBO så löser sig frågan! Vad är det vi kan göra? Vi kan dra in bidraget för folk, men vi kan inte förbjuda människor att bosätta sig på ett visst ställe. Jag är rädd att det skulle öka Södertäljes integrationsproblem om man gjorde som frågeställaren antyder. (Applåder)

anf.73 Isak From (S):

Fru talman! Min fråga går till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth. Statsministern nämnde i sin regeringsförklaring att Skapande skola är till för alla barn. Man säger också i regeringsförklaringen att Skapande skola är regeringens viktigaste kulturpolitiska reform. Enligt Statens kulturråds senaste rapport framkommer dock att endast 48 procent av barnen som är berättigade att nås av Skapande skola faktiskt nås av regeringens reform. Regeringen hävdar alltså att satsningen är viktig och till för alla barn. Samtidigt pekar rapporter på att målgruppen inte nås. Man kan rent av säga att täckningsgraden är väldigt låg. Om man jämför med tågen kan man säga att 52 procent av tågen inte går. 52 procent av dem som borde nås av Skapande skola nås nämligen inte i dag. Vad avser kulturministern att göra åt detta?

anf.74 Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M):

Fru talman! Det är riktigt att Skapande skola är en av våra absolut viktigaste reformer. Det är också en helt ny reform. Den har funnits i snart fyra år och går ut på att professionella kulturskapare arbetar tillsammans med lärarna i skolan. Det gäller grundskolan. Reformen har byggts ut successivt, och det har inte bara inneburit att skolorna nu har fått ett kontaktnät regionalt och lokalt med professionella kulturskapare utan också att de tvingats sätta upp planer för hur skolorna ska arbeta med att integrera kultur i undervisningen. Det var inte självklart i början. Om vi ser till det positiva - vi börjar där - har i stort sett samtliga av landets kommuner - jag tror att det är 99 procent - någon gång sökt Skapande skola-pengar hos Kulturrådet. Det har blivit en vana. Sedan är det så att skolorna kanske inte alltid, varje år, låter samtliga elever delta i Skapande skola. Det finns dock många andra kulturverksamheter skolorna också har, vid sidan om.

anf.75 Isak From (S):

Fru talman! Tack, kulturministern! Det kulturministern säger är naturligtvis helt rätt, men kulturministern svarar ändå inte på min fråga: När nås alla barn av reformen? När regeringen skapade Skapande skola tog man dessutom pengar från andra kulturaktörer för att kunna skapa Skapande skola. Det innebar bland annat att Rikskonserter fick lägga ned. Rikskonserter var en kulturaktör som spred kultur runt om i hela landet. Samma rapport från Statens kulturråd pekar också på att de som inte blir beviljade pengar till Skapande skola väljer att inte satsa andra pengar på kultur i skolan. Det innebär att det blir mindre kultur i skolan och i förlängningen färre arbetstillfällen för dem som jobbar med kultur i skolan. I detta hänseende är alltså Skapande skola ett misslyckande. Nu är det lite grann upp till bevis. När nås alla barn av Skapande skola?

anf.76 Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M):

Fru talman! Nu får vi hålla isär saker och ting lite grann, Isak From. Nedläggningen av Rikskonserter är en helt annan fråga. Rikskonserter har till stor del spelat ut sin roll. De pengarna har gått till att stärka musiklivet. De har inte gått till Skapande skola. Skapande skola är till den största delen helt nya pengar. Med den budget som nu ligger som förslag till riksdagen bygger vi också om Skapande skola till att omfatta även förskolan. Håll alltså gärna isär detta. Det är riktigt att alla elever inte nås. Det är ett arbete vi hela tiden har. Det handlar om att ha en dialog med skolorna för att alla skolor ska söka de pengar som faktiskt finns. Inte desto mindre har vi varit tydliga med att de kommuner som i någon mån drar ned på kultur för barn och unga i sin ordinarie verksamhet inte får Skapande skola-pengar. Skapande skola ska nämligen innebära att barn får mer kultur, inte mindre. (Applåder)

anf.77 Robert Halef (KD):

Fru talman! Min fråga går till utrikesministern. Inbördeskriget i Syrien blir alltmer brutalt för varje dag som går. Det uppror som från början var ett rop på demokrati har utvecklats till ett regelrätt religiöst inbördeskrig mellan regimen, som är shiamuslimer och alawiter, och den till största delen sunnimuslimska oppositionen. Landets 2,5 miljoner kristna har hamnat i kläm mellan dessa båda krafter som gör maktanspråk. Kyrkor bombas, senast i veckan den syrisk-ortodoxa kyrkan i staden Deir al-Zour. Staden Homs har nu helt tömts på sin kristna minoritetsbefolkning. Många kristna syrier förföljs av islamistiska terrororganisationer i skuggan av inbördeskriget, och tusentals är på flykt både inom och utom Syriens gränser. Min fråga till utrikesministern är: På vilket sätt avser utrikesministern att lyfta fram behovet av skydd för Syriens kristna minoritet?

anf.78 Utrikesminister Carl Bildt (M):

Fru talman! Tragedin i Syrien fördjupas varje dag. Det handlar om att skydda mosaiken i det Syrien som har varit under århundraden och årtusenden och därmed också skydda varje enskild individ - kristen, alawit, kurd, sunnimuslim eller någonting annat. Mosaiken är viktig. Vad kan vi göra? Vi kan stoppa striderna och få en demokratisk övergång. Vad gör vi? Från EU:s sida träffar vi i början av nästa vecka Arabförbundet och dess medlare Lakhdar Brahimi för att se vad vi kan ge ytterligare kraft i den delen. Vi har ett möte som pågår just nu i Doha för att försöka ge ny styrka och ny samling samt även bredd, icke-sekteristiskt, i den syriska oppositionen. Förhoppningen är att dessa åtgärder ska leda till bättre förutsättningar för en politisk process. Kan jag garantera framgång? Nej. Kan jag säga att vi gör allt vad vi kan? Ja.

anf.79 Robert Halef (KD):

Fru talman! Tack för svaret, utrikesministern! Min andra fråga handlar om behandlingen av syriska flyktingar i Grekland och Turkiet. Syriska flyktingar som har tagit sig till Sverige via Grekland och Turkiet vittnar om omfattande övergrepp från den grekiska och turkiska polisens sida. De påstådda övergreppen är i synnerhet allvarliga om man betänker att många syriska flyktingar var traumatiserade till följd av inbördeskriget redan innan de nådde Grekland och Turkiet - länder de trodde skulle utgöra en fristad från hemskheterna i krigets Syrien. Min fråga till utrikesministern är: På vilket sätt kommer Sverige i bilaterala relationer med Grekland och Turkiet, liksom inom Europeiska unionen, att lyfta fram de anklagelser om övergrepp mot syriska flyktingar som nu riktas mot grekisk och turkisk polis?

anf.80 Utrikesminister Carl Bildt (M):

Fru talman! Turkiet har hittills tagit emot en bra bit över 100 000 flyktingar. Vi bidrar genom att försöka hjälpa till med det arbetet. Det är inte utan problem, och det är inte utan spänningar i det turkiska samhället. Sedan vet vi att det av skäl som ligger längre tillbaka i tiden finns betydande problem i Grekland, som självfallet också har förstärkts av de ekonomiska svårigheter som landet går igenom. Jag kommer senare i dag att träffa den ansvariga EU-kommissionären Cecilia Malmström för att diskutera bland annat dessa frågor. Vi kommer självfallet att ta upp också detta.

anf.81 Sven Britton (S):

Fru talman! Min fråga går till utrikesministern. Den 17 oktober kapades Estelle Ship to Gaza på internationellt vatten av 120 tungt beväpnade israeliska marinsoldater. Kommandobryggan slogs sönder. Den finska flaggan klipptes ned och upp hissades den israeliska, likaledes blåvita. Vi bogserades till Ashdod, Tel Avivs hamnstad, där vi kroppsvisiterades, korsförhördes och fängslades och deporterades efter tre dagar till våra respektive hemländer, åtta olika. Estelle ligger kvar i israelisk hamn med dess last av bland annat fotbollar, rullstolar och barnböcker. De är alla gåvor av frivilliga i olika länder. Vi vill att den lasten ska komma till Gazas folk, och vi vill att Estelle ska återställas i det skick som hon var när hon kapades så att vi kan få ge henne som skolsegelsfartyg till Gazas folk. Vill utrikesministern hjälpa oss med detta?

anf.82 Utrikesminister Carl Bildt (M):

Fru talman! Tack för frågan. Vi hade som frågeställaren känner till rätt omfattande konsulära insatser för att försök hjälpa i första hand de svenska medborgarna och också ett samarbete med framför allt finska och norska myndigheter. Det gick vad det lider lite bättre. Vi har framfört till de israeliska myndigheterna synpunkter på att vi inte hade det konsulära tillträde i början som vi tyckte att vi hade rätt att kräva. När det sedan gäller fartyget är fartyget finskflaggat, och vi har inget svenskt konsulärt ansvar för fartyget. Där är jag övertygad om att de finska myndigheterna har uppmärksamheten på detta. Vi har också framfört att vi tycker att humanitär last ska kunna framföras och komma till Gaza. Det handlade om bland annat 41 ton cement, har jag förstått, vilket är föremål för en del diskussioner. Jag hoppas att det ska kunna bli sådana arrangemang att det kommer fram. Nu har från Ship to Gazas sida ställts krav på att man inte får ta dessa saker av fartyget just nu.

anf.83 Sven Britton (S):

Fru talman! Jag håller med om att detta är ett finskflaggat fartyg. Men vi har ett nordiskt samarbete i frågan. Det är väl rimligt att ett fartyg som bemäktigas på ett så självsvåldigt sätt också återställs i det skick som hon har varit. Det tycker säkert utrikesministern också. På fartyget finns våra personliga tillhörigheter som datorer, mobiltelefoner och annat som tillhör hela besättningen och som också inte är återlämnat. Jag hoppas att utrikesministern fortsätter att försöka kräva att både fartyget och dess last och våra personliga tillhörigheter kommer åter till dess rätta ägare.

anf.84 Utrikesminister Carl Bildt (M):

Fru talman! Jag håller alldeles med om detta. Framför allt när det gäller de personliga tillhörigheterna ligger detta inom ramen för vad som är naturligt. När det gäller fartyget har vi förvisso ett nordiskt samarbete. Men det är framför allt Finland som har möjligheten att agera i det sammanhanget. Vi har också framfört om det som är humanitärt och ska in till Gaza att det väl är bra om det förs in via Ashdod och kommer till Gaza, men det ska komma till Gaza. Sedan finns det bestämmelser för hur detta ska ske. Det lämpliga är väl att det överlämnas till FN:s flyktingorganisation UNWRA, som är den som svarar för huvuddelen av den försörjning som vi har i Gaza. Det arbetar vi för.

anf.85 Ulf Nilsson (FP):

Fru talman! Jag ska rikta en fråga till integrationsminister Erik Ullenhag. Regeringens framtidskommission presenterade häromdagen en rapport som bland annat visar att somaliska flyktingar mycket snabbare kommer in i arbete i USA, Storbritannien och Kanada. Jag själv var förra veckan med socialförsäkringsutskottet i Kanada. Vi besökte bland annat en somalisk serviceorganisation där etablerade invandrare i Kanada hjälpte sina kommande landsmän med nätverk, vägar att orientera sig om var arbetsförmedling och språkutbildning fanns men även nätverk med barnpassning, översättningshjälp och så vidare. Förutom detta gick hela tiden som en röd tråd att så snabbt som möjligt lära sig det nya landets språk. Nu har statsrådet fått Framtidskommissionens rapport. Jag vill helt enkelt fråga vad han bedömer att vi skulle kunna lära oss av Kanada och andra länder som är rätt bra på integration.

anf.86 Statsrådet Erik Ullenhag (FP):

Fru talman! Framtidskommissionen presenterade en rapport där man jämförde situationen för somalier i Kanada, Storbritannien och USA med situationen för somalier i Sverige. Det finns en avgörande skillnaden mellan dessa länder och Sverige som vi bör påminna om. Somalier har varit kortare tid i Sverige än i USA och Kanada. Det tar alltid tid för nya flyktinggrupper att komma in i ett nytt samhälle. Det är en av huvudförklaringarna till att det är betydligt bättre sysselsättningsutfall i USA eller Kanada. Med det sagt bör man understryka att det finns man kan lära av länder som har haft invandring under längre tid. Den viktigaste lärdomen jag tog från USA och Kanada är att ha ett mycket tydligare jobbperspektiv än det som vi nu arbetar med. Man måste ställa frågan vad man kan bidra med första dagen i Sverige i stället för att fastna i ett bidragsberoende. En annan viktig frågeställning är precis den Ulf Nilsson nämner. Den är: Hur blir vi bättre på att få in det civila samhället? Där gör vi en del genom etableringsreformen och de etableringslotsar som vi försöker att engagera från det civila samhället. Men vi kan nog göra ännu mer.

anf.87 Ulf Nilsson (FP):

Fru talman! Jag tackar för svaret. Jag tror också att statsrådet instämmer i att ett viktigt inslag i integrationspolitik är att man måste erkänna att olika grupper som kommer måste kunna behandlas olika beroende på förutsättningar och bakgrund. Jag hoppas att vi i fortsättningen tar ännu större hänsyn till det. Min enkla följdfråga blir om vi snart kan förvänta oss en del nya förslag till spännande vägar för att förbättra integrationen i Sverige.

anf.88 Statsrådet Erik Ullenhag (FP):

Fru talman! Den somaliska gruppen som nu kommer till Sverige är framför allt barn som återförenas med mamma eller pappa eller mammor och pappor som återförenas med sina barn. Vi har haft splittrade familjer. Vi ska vara tydliga med att den gruppen som snitt har en ganska låg utbildning. Ungefär 50 procent av dem som nu är inskrivna i åtgärder inom etableringsreformen eller hos Arbetsförmedlingen har mindre än nio års skolgång. Det innebär att vi behöver anpassa integrationsåtgärderna efter det. Från regeringens sida har vi ett par förslag på riksdagens bord inför nästa år som handlar om att få fram 6 000 praktikplatser för nyanlända. Det handlar om att få fram ett praktiskt basår för dem som inte gått i skolan för att få verktyget in i det svenska samhället. Jag tror nämligen att kommer du med lägre skolutbildning är det ingen bra idé att sätta sig i skolbänken 40 timmar i veckan. Vi behöver få en situation där du kan sitta vid ett fikabord och lära dig språket samtidigt som du lär dig svenska för invandrare. När vi talar om den somaliska gruppen vill jag allra sist säga att även den är blandad. Det finns i dag en bild av att ingen av alla somalier som kommer har gått i skolan. Men rätt många av dem har en högre utbildning. Det får vi heller inte slarva bort. Då drabbas de av en bild av att ingen av dem har gått i skolan. Så ser verkligheten inte ut.

anf.89 Cecilia Dalman Eek (S):

Fru talman! Jag har en fråga till miljöminister Lena Ek. Det gäller vårt viktigaste livsmedel. Vi är vana vid att kunna öppna kranen och kunna släcka törsten med gott vatten. Samhällsekonomiskt och för människors hälsa är det helt avgörande att dricksvattnet är säkert och hälsosamt både för oss och för alla kommande generationer. När ett samhällsområde anses vara av så stor vikt att det är avgörande för hela landet kan länsstyrelserna klassa det som ett riksintresse. Trots att dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel har det hittills inte vara generellt möjligt att ge dricksvattentäkter status som riksintresse. Någonstans i miljöministerns bokhyllor står Miljöprocessutredningen och Naturvårdsverkets utredning om skydd för dricksvattentäkter. Båda föreslår att både yt- och grundvattentäkter ska kunna bli riksintressen. Min fråga till miljöministern är: Hur arbetar regeringen med att förändra lagstiftningen i enlighet med de förslag som utredningarna har framfört?

anf.90 Miljöminister Lena Ek (C):

Fru talman! Jag tackar för frågan. Jag tror att vi kommer att diskutera vatten oerhört mycket de kommande åren. Det gäller havsvatten, strömmande vatten, grundvatten, dricksvattentäkter och också hur vi hanterar förorenat vatten eller gråvatten. Anledningarna till det är många. Det är att hoten mot grundvatten och dricksvatten är så stora. Jag talar om kemikalieutsläpp, övergödning, försurning och naturligtvis också klimatfrågorna. Det finns ett antal uppdrag som nu ligger på Havsmyndigheten. Det finns uppdrag som tangerar detta som ligger på Naturvårdsverket. Vi förhandlar också i EU-sammanhang om väldigt många av de stora och viktiga vattenfrågorna. Jag hopas att jag kan återkomma till riksdagen med ett antal förslag som rör just vatten inom ett år.

anf.91 Maria Abrahamsson (M):

Fru talman! Min fråga riktar sig till utrikesministern. Jag har precis varit i Israel på studieresa för att lära mig mer om Mellanösternkonflikten. Jag är medveten om att Palestina och Israel har var sin stor del i den här konflikten, men jag blev ändå djupt rörd av det jag såg i form av lidande hos det palestinska folket. Jag såg förbud mot att beträda gator och förbud mot att driva näring. Jag såg den israeliska säkerhetsapparatens helveteskontroller, för att inte tala om muren som skiljer palestinierna åt. Jag kan inte komma till någon annan slutsats än att Israels agerande inte står i proportion vare sig till den säkerhet man självklart har rätt till eller till det lidande som det orsakar det palestinska folket. Jag skulle vilja höra utrikesministerns kommentar till detta på en minut.

anf.92 Utrikesminister Carl Bildt (M):

Fru talman! Jag är djupt hedrad av tron att jag ska kunna kommentera allt detta på en minut. Jag kan bara konstatera att ockupationspolitiken måste upphöra. Det är viktigt för palestinierna, men det är minst lika viktigt för Israel. Den moraliska kvaliteten eroderas av ockupationspolitikens nödvändiga brutalitet i ett land som bedriver ockupationspolitik i decennium efter decennium. Så är det. Det ligger i palestiniernas intresse, det ligger i Israels intresse och det ligger i hela världssamfundets intresse. Detta är en av de frågeställningar som står högst upp på Europeiska unionens dagordning. Jag kan i korthet säga att Sverige tillhör dem som har varit absolut drivande när det gäller att formulera den gemensamma och, enligt min mening, rätt starka politik som Europeiska unionen har för att också kunna uppnå detta.