Hoff, Hans (S) besvaras av
anf.18 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M):
Herr talman! Hans Hoff har frågat mig om jag avser att införliva den holländska lagstiftningen om dem som arbetar inom åkerinäringen i svensk lag.
Vidare har Monica Green frågat näringsministern vad hon avser att göra så att inte F-skattesedlar missbrukas på den svenska arbetsmarknaden. Monica Green frågar också vad näringsministern avser att göra för att seriösa företagare ska kunna fortsätta verka i Sverige.
Interpellationen har överlämnats till mig för besvarande.
Ett starkt företagsklimat är avgörande för Sveriges framtida tillväxt och välstånd. Regeringen arbetar därför aktivt med att främja ett dynamiskt och innovativt näringsliv och har genomfört en rad insatser inom flera olika politikområden. För att klara vår uppgift att skapa bra ramvillkor för företag i Sverige med Europas bästa företagsklimat är det avgörande att vi har en bra kontakt med näringslivet.
Regeringen arbetar systematiskt med att utforma spelregler och ramvillkor så att start och utveckling av företag och entreprenörskap i allmänhet främjas. Vi arbetar med insatser inom flera områden, bland annat med att förenkla för företag, trygghetssystemen, kapitalförsörjning, skatter, entreprenörskapsfrämjande, konkurrens och innovationsfrämjande.
Även om frågor om arbets- och anställningsvillkor är arbetsmarknadsministerns ansvar och beskattningsfrågor är finansministerns ansvar kan jag ändå konstatera att det inte är aktuellt med någon särreglering för en specifik bransch.
I Sverige gäller att en arbetsgivare och en arbetstagare inte självständigt kan disponera över vem som är att anse som arbetstagare. Arbetstagarbegreppet är nämligen tvingande, just för att det inte ska vara möjligt att kringgå den skyddslagstiftning som gäller för arbetstagare. Det innebär att en person kan vara att anse som arbetstagare och komma i åtnjutande av de förmåner som avses i till exempel anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen även om det har upprättats ett avtal om att personen är egenföretagare.
Riksdagen har i ett tillkännagivande uppdragit åt regeringen att genomföra en förutsättningslös utvärdering av de förändringar av näringsverksamhetsbegreppet som genomfördes den 1 januari 2009 i syfte att göra det möjligt för fler att få F-skatt. Regeringen avser att genomföra en sådan utvärdering. Den ska gälla reformens effekter på skatteuppbörden, arbetsmarknaden, arbetstagarens ställning och företagandets villkor. Innan den utvärderingen är genomförd kan inte ställning tas till om reglerna för F-skatt behöver förändras.
Jag svarar som tidigare på liknande frågor att det förstås är oacceptabelt om seriösa förare och åkare får lida för att andra inte följer gällande regelverk. Detta gäller oavsett nationalitet eller ursprungsland. Regeringen har bland annat därför fattat beslut om att ge Rikspolisstyrelsen och Transportstyrelsen i uppdrag att se över regelefterlevnaden inom yrkestrafiken på väg och senast i mars nästa år återkomma med förslag på åtgärder för att underlätta och effektivisera myndigheternas tillsyn och kontroll av yrkestrafiken på väg. I uppdraget ingår även att lämna förslag till eventuella författningsändringar. Jag avser att skyndsamt bereda de förslag som myndigheterna kommer att presentera i redovisningen av regeringsuppdraget.
Att arbetstagare utnyttjar sin rätt till fri rörlighet inom EU är i grunden något positivt. Jag avser inte att vidta några särskilda åtgärder för att som i Nederländerna reglera vilka anställningsförhållanden som ska gälla mellan just åkare och förare.
Då Monica Green, som framställt en av interpellationerna, anmält att hon var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav tredje vice talmannen att Eva-Lena Jansson i stället fick delta i överläggningen.
anf.19 Hans Hoff (S):
Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret.
Jag har begärt den här debatten utifrån den mycket negativa och allvarliga utveckling vi i dag ser i den svenska åkerinäringen. I stället för att ha egna anställda använder åkerier utländska förare. De är inte formellt anställda trots att förhållandena är anställningslika. I stället är de utländska chaufförerna egenföretagare med F-skattsedel.
Vi kan få en bild av situationen av Rickard Gegö, som är regionchef för Sveriges Åkeriföretag i Halland. Han skrev i Hallands Nyheter för några veckor sedan att utländska chaufförer utnyttjas på ett utstuderat sätt. De har en lön från 6 500 kronor i månaden, vilket knappast kan anses vara skäligt.
Chaufförerna lever i sina lastbilar i månader, utan tillgång till dusch eller toalett. De har inte heller möjlighet att hålla sig varma i hytten på vintern när de ska sova, eftersom det också kostar pengar. Det är ovärdigt ett land som Sverige att transporter sker på detta sätt, sammanfattar Rickard Gegö situationen.
Det är helt lagligt att åkerier anlitar utländska chaufförer med F-skattsedel. Den omänskliga hanteringen av människor har omfattande sociala och ekonomiska konsekvenser. De betalar inte skatt eller sociala avgifter i Sverige eller i hemlandet, eftersom den låga lönen helt enkelt inte räcker till. Utländska förare tvingas att arbeta för svältlöner för att de svenska åkerierna vill öka sin vinst.
Hur stor är då omfattningen av denna verksamhet? Jag har fått hjälp av Svenska Transportarbetareförbundet i Halmstad med att räkna fram hur det ser ut i södra Sverige. I Hallands län körs i dag 262 lastbilar med utländska chaufförer med F-skattsedel. I Västra Götaland är det 185 lastbilar. I Skåne är det 115 och i Småland 69.
Några av företagen har ökat sin omsättning och antalet bilar kraftigt under de senaste åren. Ett företag har gått från att ha ett fåtal bilar, där de anställda hade löner och övriga villkor enligt kollektivavtal, till att i dag ha drygt 100 lastbilar med utländska chaufförer med F-skattsedel.
Är detta konstigt, herr talman? Nej, självklart inte. Förarnas villkor är så dåliga att de företag som använder sig av falska utländska egenföretagare konkurrerar ut seriösa företag som erbjuder avtalsenliga löner och villkor för sina anställda.
Ministern och regeringen är väl medvetna om situationen i svensk åkerinäring men verkar inte vill göra någonting alls åt situationen. I tidningen
Transportarbetaren
, juninumret, bagatelliserar Catharina Elmsäter-Svärd problemet till en fråga om regelefterlevnad, så även i det svar jag har fått i dag av ministern.
Jag pekar på den lagstiftning som man har infört i Holland för att komma åt problemet. Det handlar inte om F-skattsedeln, som ministern säger utreds. I Holland är det lag att chaufförerna ska vara anställda i det företag som de jobbar i. Det handlar om trafiktillstånd och egna fordon.
Människor behandlas illa. Seriösa företagare i Sverige konkurreras ut om de betalar lön efter avtal. Den holländska regeringen har agerat. När ska den svenska regeringen göra något åt denna situation?
anf.20 Eva-Lena Jansson (S):
Herr talman! Jag ska börja med att å Monica Greens vägnar tacka för svaret, men precis som Monica Green skulle ha sagt här i dag är det ett ganska tråkigt svar. Regeringen vill egentligen inte ta frågan på allvar, upplever några av oss.
Jag ska beskriva vad Monica Green har tagit upp i sin interpellation. Hon vänder sig faktiskt inte till infrastrukturministern utan till näringsminister Annie Lööf och pekar på att det råder en oseriös konkurrens som får negativa effekter för svensk åkerinäring. Monica Green har träffat åkeriägare i Skaraborg precis som jag har träffat åkeriföretagare i Örebro län, och deras bild är ganska dyster. De ser hur de nu utkonkurreras av utländska förare, som anlitas av utländska åkerier som överutnyttjar dem, men också av andra företag.
Egentligen konkurrerar man inte på lika villkor. Det som vi har talat om många gånger i den här kammaren handlar om den svenska modellen med kollektivavtal. Regeringen, som här företräds av Catharina Elmsäter-Svärd, har sagt att man står bakom den svenska modellen men undergräver den samtidigt hela tiden genom att inte agera eller agera genom att tillåta ett system där personer uppenbart, som det står i svaret, har ett anställningsförhållande men låtsas vara företagare och har en F-skattsedel. På det sättet kan de leva under, som Hans Hoff beskriver, ganska vedervärdiga förhållanden här i Sverige, och det tillåter regeringen. Man bara ser på.
I ministerns svar står det att man därför aktivt arbetar med att främja ett dynamiskt och innovativt näringsliv. Och man kan väl säga att det är innovativt att tillåta lönedumpning och slå ut svensk åkerinäring, men jag vet inte om det är speciellt produktivt. Min fråga är: Har inte regeringen någon som helst kontakt med svensk åkerinäring? Svensk åkerinäring påpekar dagligen det här problemet, och frågan är ju inte ny.
Jag ställde en liknande interpellation till Annie Lööf i mars, som också den besvarades av infrastrukturministern, och det har inte hänt speciellt mycket sedan dess. Man pekade på den utvärdering som skulle göras.
I interpellationssvaret har det kommit till ett svar om just F-skattsedlar: "Riksdagen har i ett tillkännagivande uppdragit åt regeringen att genomföra en förutsättningslös utvärdering av de förändringar av näringsverksamhetsbegreppet som genomfördes den 1 januari 2009 i syfte att göra det möjligt för fler att få F-skatt. Regeringen avser att genomföra en sådan utvärdering." Ja, vi tackar för att regeringen faktiskt följer vad riksdagen har gett till känna. Men när kommer utvärderingen att ske? Är den tillsatt? Hur är tidsplanen? Vad har regeringen för agenda? Kommer det att hända någonting före 2014?
Vidare svarar infrastrukturministern att hon avser att skyndsamt bereda de förslag som myndigheten kommer att presentera i redovisningen av regeringsuppdraget. Ja, det tackar vi också för, och vi vore tacksamma om det skulle kunna komma några som helst förslag. Men "skyndsamt" har jag hört tidigare i helt andra sammanhang. Det sade till exempel Maud Olofsson i en helt annan fråga som gällde företagare och graviditetspenning. Där har det fortfarande inte kommit fram något förslag. Det var två år sedan Maud Olofsson svarade på den frågan, så om två år är skyndsamt är jag lite bekymrad, herr talman. Och jag önskar lite mer precisa svar från infrastrukturministern.
anf.21 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M):
Herr talman! Självklart har regeringen kontakter via departement, men också jag som statsråd har kontakter med inte minst åkeriföretagen. Nästa vecka ska jag följa med en åkare en hel natt för att följa hans vardag eller snarare nattliga färd.
Vi ska vara rätt förstående för åkarnas situation över lag. De har haft en tuff situation, inte minst kopplat till lönsamheten, företagandet och transporterna, som har en förmåga att öka eller minska beroende på hur den ekonomiska situationen ser ut i landet men också i våra grannländer. Där gör åkerinäringen själv ett oerhört viktigt arbete för att lära känna sin bransch. Där har man olika nischer som i dag går bättre, till exempel inom distributionen, medan det på andra områden går betydligt sämre. Det är
en
viktig faktor. Och det är klart att man som åkare jagar sina kostnader.
Å andra sidan har vi bestämt oss för att vara med i den gemenskap som EU innebär och där det ska vara fri rörlighet och ges möjlighet för människor att jobba och verka i de olika länderna. Det tycker vi i grunden är bra.
Vad som nu har kommit till, och som den här riksdagen också har beslutat om, är nya lagar när det gäller just yrkestrafiken. Det innebär att det ska vara lättare att utbyta information mellan EU-länder. Det började gälla i somras.
Vi har också skärpt kraven på svensk sida så att också den som beställer transporter har ett ansvar. Det kan till och med vara förenat med straff om man beställer från företag som inte följer de regler som vi har när det gäller skatter och avgifter.
Jag blir lite fundersam när Hans Hoff säger så tydligt att de som i dag kommer från andra länder och är här och jobbar med F-skatt inte betalar skatter och avgifter i sitt eget land. Det är egentligen en förutsättning att de ska göra det. Det är åtminstone den regel som gäller. Det är också så att den som söker F-skatt, vilket man har möjlighet att göra i Sverige även om man inte bor här, inte får ha några skatteskulder. Att detta ska kunna hålla förutsätter naturligtvis att vi kan ha ett bra utbyte mellan länderna, och det tror jag att den skärpning av lagen som började gälla i somras ska vara ett led i.
Nej, Hans Hoff, jag bagatelliserar inte när jag säger att det är viktigt att vi har en regelefterlevnad. Det säger nämligen också åkeriföretagen. Egentligen har de inte pekat på att det är fel på lagstiftningen. Däremot är tillämpningen och hur vi följer den det stora problemet, till exempel vad polisen gör, vad de gör i sina kontroller och hur de fullföljer det hela.
Därför är det en poäng med det utredningsuppdrag som vi har givit till Transportstyrelsen och Rikspolisstyrelsen som har att titta på tillsyn och tillstånd för att tillsammans se vad man kan göra. De kom med en första rapport förra veckan som jag tycker är intressant. De utländska åkarna sticker nämligen inte på något sätt ut när det gäller regelefterlevnaden. Att samtliga aktörer håller sig till de regler som gäller är många gånger en förutsättning för en konkurrens på lika villkor.
När det gäller den holländska situationen är det till och med så att den holländska regeringen själv har valt att utvärdera den. Det skulle ha gjorts en utvärdering före sommaren. Den har dragit ut på tiden, och de har också haft val. Men det som jag hör från kolleger och via tjänstemän är att det inte är troligt att de kommer att ha kvar den här lagen, därför att den innebär egentligen en avart av krav på anställning av någon som de facto ska vara egenföretagare.
anf.22 Hans Hoff (S):
Herr talman! Först och främst skulle jag vilja kommentera det som ministern säger här om att åkeribranschen har en ekonomiskt tuff situation, att de jagar sina kostnader och att vi nu är med i EU. Jag utgår bara från att ministern inte tar detta som intäkt för att man ska bedriva den verksamhet som man gör i dag, där man lönedumpar och låter utländska chaufförer med F-skattsedel leva under vidriga förhållanden.
Herr talman! Som jag sade tidigare har dagens situation omfattande sociala och ekonomiska konsekvenser för förarna, för seriösa åkeriägare och för samhället i sin helhet.
Vissa förare som arbetar för svältlöner försöker skaffa sig andra inkomster för att klara sin överlevnad. Det kan till exempel handla om stölder av diesel. Ett annat sätt att tjäna pengar är försäljning av smuggelsprit. Uppställningsplatser för lastbilar har blivit langningscentraler för minderåriga.
Falska utländska egenföretagare leder till marknadsstörningar och illojal konkurrens inom branschen. Cabotage, som ska vara ett undantag från verksamheten, missbrukas å det grövsta och underbygger förutsättningarna för seriösa företagare i åkerinäringen. Problemet med cabotagereglerna har varit känt i många år, men ännu har man inte lyckats komma åt det. Frågan är om det finns något verkligt intresse att göra något åt detta över huvud taget.
Samhället går miste om omfattande skatteintäkter, och landet går miste om hundratals arbetstillfällen. I mitt förra inlägg nämnde jag hur många utländska förare med F-skattsedel det finns i Halland, Skåne, Småland och Västra Götaland. Sammantaget är det i dessa regioner 731 stycken, vilket innebär att 731 yrkesförare är utan arbete. Det innebär också att samhället går miste om över 34 miljoner kronor i månaden i arbetsgivaravgifter och löneskatt.
Jag förstod att det var lite oklart för ministern att det var så, men om ministern kollar det med Skatteverket kommer hon att få klara besked.
I Holland har regeringen agerat och infört en lag som kräver att förarna ska vara anställda i de företag de arbetar för. I Holland krävs också att bemanningsföretag som kontrakteras i transportnäringen har kollektivavtal och att underentreprenörerna har egna trafiktillstånd och egna fordon.
Enligt min och många andras mening vore det ett bra sätt att komma åt problemen också här i Sverige.
Ministern har hört att man är missnöjd med detta i Holland. Inför denna interpellationsdebatt har jag lyssnat noga på branschen, och jag har inte fått någon signal om att det skulle vara på det viset. Ministern har kanske hört detta, men lagstiftningen finns där. Det problem vi har i Sverige existerar inte i Holland eftersom man införde denna lag.
Vad har då regeringen för konkreta förslag för att komma till rätta med den oseriösa konkurrensen och lönedumpningen som sker på de svenska vägarna just precis nu när vi står här och diskuterar denna fråga? Vi har inte hört ett enda förslag från regeringen här i dag. Kanske kommer det i nästa inlägg från ministern. Jag hoppas det.
anf.23 Eva-Lena Jansson (S):
Herr talman! Jag ska upprepa de frågor Monica Green ställde i sin interpellation. Vad avser näringsministern att göra för att F-skattsedlar inte ska missbrukas på den svenska arbetsmarknaden? Vad avser näringsministern att göra för att seriösa företagare ska kunna fortsätta verka i Sverige?
I svaret till Monica Green pekar statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd på att man ska följa det beslut som riksdagen tog. Jag ställde frågan "när?" men fick inget svar, så jag hoppas att Catharina Elmsäter-Svärd kan konkretisera.
Regeringen avser att genomföra en sådan utvärdering, står det. När? Hur omfattande blir den? När tror man att det komma ett förslag?
I mars hade jag en debatt med Catharina Elmsäter-Svärd i just denna fråga. Då svarade statsrådet: "Vi bör naturligtvis upprätthålla den svenska modellen med ansvarstagande parter som i kollektivavtal kommer överens om rimliga villkor, och som vakar över efterlevnaden av dem, när det gäller chaufförer där svenska villkor ska gälla."
Ja, det är självklart. Men det är svårt att övervaka villkor när man inte har kontroll över huvud taget.
När ni skriver att arbetstagarbegreppet är tvingande och ändå ser att det kringgås borde ni som regering säga att ni vill göra något åt det om ni tror på den svenska modellen och på att svenska företagare ska ha anställd personal och inte använda sig av F-skattsedlar för att dumpa den svenska modellen och kringgå kollektivavtalen. Annars slås de seriösa företagen i Sverige som har anställda ut och tvingas in på helt fel väg. Vi får personer som bor i sina lastbilar och väntar på jobb för kanske 6 000 kronor i månaden.
Polisen säger att det pågår en modern slaveriverksamhet som är reglerad och uppstyrd via F-skattsedelsystemet.
Det är konstigt att regeringen inte tar frågan på allvar.
Det är lika konstigt att regeringen som säger sig vara för företagarna inte ser de problem som svensk åkerinäring pekar på och att man kräver att få en lagstiftning på plats för att komma till rätta med detta.
Jag har inget emot konkurrens, men det måste vara på lika villkor. Så är det inte. Fri rörlighet är jättebra, men kommer man till Sverige ska man jobba med svenska villkor och inte dumpa lönerna.
Jag kommer ihåg när Maud Olofsson stod i Almedalen 2006 och sade: Nu ska vi konkurrensutsätta svenska löntagare.
Med det menade hon att vi skulle ned på europeiska löner.
Det systemet vill jag inte ha i Sverige, men med nuvarande politik konkurreras svenska företag ut samtidigt som lönerna dumpas. Det råder vilda västern där vi ser att trafiklagar och arbetstidslagen inte följs och att människor lever under orimliga villkor.
Ingen av oss är nöjd med denna situation, men trots det gör regeringen inget.
I mars frågade jag statsrådet om den holländska lagstiftningen, och då var svaret att hon avvaktade vad den holländska regeringen skulle utreda. Då var hon kanske lite tveksam. Nu avfärdar statsrådet den holländska lagstiftningen som innebär att man ska vara anställd av det åkeri man kör för.
Vad är det som har hänt, statsrådet? Varför är du så tveksam? Jag hör att du säger att den holländska regeringen inte är riktigt klar med sin utredning, men varför kan vi inte pröva systemet här i Sverige tills vidare när vi nu ser att det råder vilda västern inom åkerinäringen?
anf.24 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M):
Herr talman! Inledningsvis i mitt svar nämnde jag den utredning om F-skatten som regeringen för närvarande bereder inom Regeringskansliet på uppdrag av riksdagen. Eva-Lena Jansson frågar vad den ska handla om. Det gäller reformens effekter på skatteuppbörden, arbetsmarknaden, arbetstagarens ställning och företagandets villkor. Innan den är redovisad kan jag inte tala om vad vi ska göra, för det är ju därför vi tittar på det.
Det är spännande att både Eva-Lena Jansson och Hans Hoff tar upp just Holland. I de diskussioner som pågår om EU-kommissionens förslag att utvidga cabotagemöjligheterna är nämligen Holland, enligt min kännedom, ett av de mest pådrivande länderna.
När Eva-Lena Jansson frågade mig i mars hade den holländska regeringen ännu inte fått sin utvärdering. De har fått den nu men inte kommit fram till vad de ska göra, utan det har förskjutits i tid. Vi följer givetvis frågan eftersom vi har nära kontakter med dem, men vi har förstått att de troligtvis inte kommer att ha kvar denna lagstiftning.
I Hans Hoffs interpellation fick jag frågan om jag har för avsikt att införa den lagstiftning som Holland har. När jag nu hör mina holländska kolleger säga att detta inte var det bästa blir frågan om jag ska se till att vi inför den lag som Holland möjligtvis själva kommer att avstå från. Jag måste först se vad de har för synpunkter och skäl att inte vilja fullfölja eller att vilja fullfölja.
Det har också varit diskussion om huruvida denna typ av lagstiftning följer EU-rätt, vilket kan vara viktigt att ha med sig.
Hans Hoff nämner också att cabotage har missbrukats och att det har varit känt i många år. För ett antal år sedan bestämde man att sätta en gräns för hur många dagar och körningar man får göra för att det ska vara liknande regler i hela EU. Sedan november förra året har man skärpt det så kallade beställaransvaret ytterligare. I svensk lagstiftning har vi vidareberett möjligheten för länder att utbyta information. Det sker alltså en successiv skärpning.
Både Eva-Lena Jansson och Hans Hoff nämnde konkurrenskraften kopplat till åkerinäringen. Nu talar jag inte om avarter och det som jag också ser när det gäller människors situation. Om vi håller oss till åkerinäringen, transporterna och konkurrensvillkoren är det en förutsättning att vi har ett regelverk som alla följer. Min poäng är att vi måste se till att det finns en regelefterlevnad, annars har vi sådana som följer regelverket och får stå tillbaka för dem som inte följer regelverket. Det är något som man säger också från svensk åkerinäring. Man tycker inte att det i grunden är fel på lagarna, men man vill se en bättre efterlevnad och att det vidtas åtgärder mot den som inte följer regelverket. Det arbetet håller vi på med tillsammans med branschen.
Vi ska få slutrapporten i mars, och jag kommer att skyndsamt se till att vi gör något åt detta.
anf.25 Hans Hoff (S):
Herr talman! Det går att göra något åt problemen om man vill. I Holland såg regeringen problemen. Man agerade och man införde en lagstiftning för att komma åt en sådan situation som vi i dag ser i Sverige. Det har regeringen i Holland gjort. Nu har Catharina Elmsäter-Svärd och den svenska regeringen hört att det kanske ska omprövas. Men man kommer ju att hålla fast vid att se till att situationen inte blir som den är i Sverige. I Holland har man sagt att det inte är acceptabelt att det fungerar som inom åkerinäringen i Sverige.
Agerar inte den svenska regeringen skyndsamt kommer varenda lastbil i Sverige att ha utländska underbetalda chaufförer. Den enkla anledningen till det är att ingen seriös företagare som betalar avtalsenliga löner som är gängse på den svenska arbetsmarknaden kommer att överleva. De priser som han eller hon offererar för transporterna ligger så mycket högre. Är det så regeringen vill att det ska blir?
Min fråga kvarstår: Vad ska regeringen göra för att komma åt den sociala dumpningen och den oseriösa konkurrensen i svensk åkerinäring? Jag har inte hört ett enda konkret förslag från regeringen. Lämna gärna ett besked, Catharina Elmsäter-Svärd, om vad ni tänker göra för att komma till rätta med detta inom den svenska åkerinäringen.
anf.26 Eva-Lena Jansson (S):
Herr talman! Det är lite tråkigt att behöva upprepa saker gång på gång och återkomma med kritik, men jag finner ingen anledning att inte göra det.
I mars hade jag en liknande debatt med Catharina Elmsäter-Svärd där hon hänvisade till en utredning som skulle vara klar senast i mars nästa år - den skulle alltså ta ett år. Jag vet att utredningar kan ske mycket snabbare. Om regeringen tycker att det här är viktigt kan man lägga ned resurser på utredningen och säkerställa att rapporten kommer snabbt. Man kan utreda läget; läget är ju känt sedan tidigare.
Nu får vi en situation där människor lever i Sverige och inte följer gällande cabotageregler och inte följer kollektivavtalsliknande villkor utan lever mer eller mindre som daglönare eller statare. Det är alltså människor som kommer till Sverige eftersom man inte kan hitta någon inkomst någon annanstans och lever under vedervärdiga förhållanden. De tvingas jobba på mycket sämre villkor än om de hade varit anställda och levt på svenskt kollektivavtal. Då hade de haft en ordentlig lön. Nu tjänar de kanske 6 000-7 000. De kan inte göra sina toalettbesök någon annanstans än i skogen. De tvingas bo i bilarna. De konkurrerar ut svenska chaufförer.
Som vi har sagt tidigare har vi ingenting emot att människor kommer till Sverige och jobbar; det är bra med fri rörlighet. Vad som inte är bra med social dumpning är att människor tvingas leva under sådana här villkor.
Vi vill ha en svensk åkeribransch som kan konkurrera i Europa. Man kan inte överleva i Sverige för att andra åkerier kommer hit och betalar underpriser på svensk arbetsmarknad. Om regeringen inte gör något åt detta är det vad man vill åstadkomma - man vill åstadkomma lönedumpning på svensk arbetsmarknad. Det är så man pressar priserna på arbete. Det är så man säkerställer att vi inte får den svenska modellen i Sverige. Jag är faktiskt bekymrad över regeringens agerande.
anf.27 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M):
Herr talman! En viktig förutsättning för att företag ska kunna verka är att det finns bra regelverk som alla håller sig till oavsett om man är svensk eller utländsk. Det är något som vi gemensamt borde vara överens om.
Det handlar också om hur världsbilden och den ekonomiska situationen ser ut i övrigt, i synnerhet inom transportsektorn. Där har konkurrensen varit tuff eftersom företag inte längre köper tjänster på samma sätt som förut. Det påverkar också.
Jag vet inte hur jag ska tolka sammanfattningen av debatten. Socialdemokraterna som säger sig vara för företagande är nu inne på att man vill särlagstifta för vissa branscher. Det är inte en tradition som vi har i Sverige. I grunden hindrar man egenföretagandet för att man vill ställa särkrav på vilka som ska få inneha F-skattsedel. Det tror jag vore dumt. Det vore ännu tråkigare om man vill särlagstifta för vissa branscher om att införa minimilöner och det i en sektor där man från socialdemokratisk sida tänker höja kostnaderna, inte minst för åkerinäringen genom att införa lastbilsskatter.
Eva-Lena Jansson säger: Utred snabbt. Vi vet redan. Varför ska vi utreda? Det är en kort sammanfattning av Eva-Lena Janssons fråga.
Vi vet inte hur regelefterlevnaden är, men det sägs mycket om det. Det finns en poäng i att Transportstyrelsen och rikspolisen gör en uppföljning av den undersökning om regelefterlevnad som man gjorde 2007. Då ser vi tendensen. Vi har redan fått en delrapport. Slutrapporten kommer i mars. Då kommer vi att ha en bild av hur det ser ut som vi i bästa fall kan vara överens om. Min mycket tydliga uppfattning är att regler som vi har ska tillämpas likvärdigt oavsett om det är en svensk eller utländsk åkare. Det är en förutsättning för att få konkurrens på lika villkor. Vi måste se hur bilden ser ut statistiskt, inte bara känslomässigt.