Svensson, Suzanne (S) besvaras av
anf.81 Näringsminister Annie Lööf (C):
Herr talman! Suzanne Svensson har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att stimulera omställning till fler jobb och företag i Blekinge. Peter Persson har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att stimulera omställning till fler jobb och företag i Jönköpings län samt vad jag avser att göra för att motverka och minimera risken för nya varsel.
Jag väljer att besvara båda interpellationerna i ett sammanhang.
Låt mig först understryka att jag känner väldigt starkt med alla dem som drabbas av besked om varsel, oavsett var i landet det sker. Förhoppningsvis leder inte alla varsel till uppsägningar.
Regeringen bedriver sedan 2006 en mycket aktiv politik för att stärka entreprenörskap, innovation och tillväxt i hela landet. Inom dessa områden har regeringen tagit - och tar löpande - en stor mängd initiativ för en samlad näringspolitik i syfte att stärka den lokala och regionala konkurrenskraften och stimulera omställning i hela landet.
Den bästa kunskapen om vad som behövs för att utveckla Blekinge och Jönköpings län finns dock i dessa regioner. Därför ligger också huvudansvaret för de regionala tillväxtresurserna där, och regeringen tillför årligen resurser för att utveckla insatser inom till exempel näringslivsutveckling och kompetensförsörjning.
Här kan även insatser för omställning och strukturomvandling vara viktiga delar. Det är viktigt att det är de unika förutsättningarna och styrkorna i respektive län som ligger till grund för det regionala tillväxtarbetet. Detta är det bästa sättet att främja omställningen i varseldrabbade län och för att stärka tillväxten i alla delar av landet.
För att den svenska ekonomin även fortsättningsvis ska ha goda förutsättningar att möta utmaningar till följd av en globaliserad ekonomi satsar regeringen på en rad reformer i förslaget till budget för 2013 för att Sverige ska ha välutbildad arbetskraft och för att fler människor ska komma ut i en meningsfull sysselsättning.
Det handlar om reformer för att öka möjligheterna att driva företag och stärka svensk konkurrenskraft, bland annat genom att vi föreslår en sänkning av bolagsskatten och införande av ett investeraravdrag. Regeringen har också nyligen presenterat såväl en forsknings- och innovationsproposition som en infrastrukturproposition. Även dessa insatser stimulerar jobb och företagande runt om i Sverige.
Slutligen bedriver regeringen även ett strategiskt arbete för att säkra kompetensförsörjningen i alla delar av landet. Ett led i det är etableringen av regionala kompetensplattformar för utbildnings-planering och matchning på kort och lång sikt. Kompetensplattformarna bidrar till att minska risken för flaskhalsar i de många företag som går fortsatt bra samtidigt som tillgängligheten till utbildad arbetskraft ökar när konjunkturen väl vänder. Regeringen avser att förstärka de regionala kompetensplattformarna som viktiga verktyg för kompetensförsörjning och näringslivsutveckling i hela landet.
Därmed hoppas jag att det framgått att regeringen bedriver en aktiv politik för att skapa förutsättningar för omställning och nya företag såväl i Blekinge och Jönköping som i övriga delar av landet.
anf.82 Suzanne Svensson (S):
Herr talman! Jag skulle vilja börja med att göra en rättelse som jag vill tas till protokollet, eftersom de tekniska hjälpmedlen spelade mig ett spratt när jag lämnade in interpellationen. Det var alltså inte den slutgiltiga interpellationen. Därför skulle jag vilja stryka hela tredje stycket som börjar med "gång på gång" och slutar med "eller gjort något åt problemen", eftersom detta inte stämmer med verkligheten.
Jag vill tacka för minister Lööfs svar. Runt nyår gick ett medelstort företag inom trävarubranschen i konkurs. Eftersom ministern själv kommer från sydöstra Sverige har hon kanske också hört att det har varit överetableringar i denna bransch. Därför såg jag inte heller de signaler som det kanske egentligen handlade om. Det var förmodligen så att det redan då var åtstramningar på exportmarknaden.
Det är en tragedi för varje person som förlorar sitt arbete, men i det här fallet sögs en del upp av bemanningsföretag. I april var jag tillsammans med Peter Jeppsson på besök hos Volvo i Olofström. Där kunde man med viss stolthet berätta att det var fler som arbetade på Volvo än före krisen 2008. Dock använde man sig av bemanningsföretag, men man anställde också själva. Det gick bra för Volvo, och man såg med tillförsikt på framtiden. Detta var alltså i april i år.
I dag har Volvo skickat hem de människor som kom från bemanningsföretagen och man lägger varsel helt enkelt. Det har förändrat sig väldigt snabbt.
Herr talman! I maj juni fick jag höra att det inom byggbranschen började bli glest i orderböckerna. Redan i augusti i år hade man inte fulla orderböcker i länet. Så håller det på.
Efter sommaren har varsel lagts inom olika branscher. Vad som är mycket oroväckande är att det är de stora företagen, som står för stabilitet i näringslivet, som kommer med sina varsel. Det är Södra i Karlshamn, alltså pappersbruket. Det är Dynapac i Karlskrona. Jag kan fortsätta räkna upp dem för detta gäller hela länet.
Det är inte bara de stora företagen som drabbas utan givetvis de små och medelstora också. Som en konsekvens - det finns ju konsekvenser överallt - minskar transporterna och det blir arbetslöshet.
Blekinge har de näst högsta arbetslöshetssiffrorna i landet och låg i september på 11,2 procent, att jämföra med riket som låg på 8,4 procent. Då vet vi inte vad alla de här varslen kommer att betyda om man verkställer dem. Totalt i år har det till september månad lagts 947 varsel i Blekinge och många fler är på gång. Det är redan en fördubbling gentemot förra året.
Ministern pratade tidigare i dag om matchning från första dagen. Med den höga arbetslöshet som råder har ungdomarna inte en chans på arbetsmarknaden, och Blekinge har länge haft den högsta ungdomsarbetslösheten i Sverige. Många ungdomar flyttar utomlands för att få jobb.
Herr talman! I sin regeringsförklaring sade statsminister Reinfeldt att i andra länder vaknar människor med oro, men i Sverige har vi framtidstro. Vi vet att arbetslösheten skapar otrygghet och vad den gör med människor när varsel läggs och luften surrar av vilket företag som står näst på tur och hur många som kommer att varslas.
Man ser om sitt hus eftersom man inte vet om det är jag nästa gång. Man köper kanske inte det man har planerat att köpa, man går inte ut och äter den där lunchen och så vidare. Följden blir att det är rätt tomt på stadens gator och i affärer. De anställda och ägarna frågar vad de ska göra.
Herr talman! År 2008 slog krisen till mot bilindustrin och deras underleverantörer. Det fick följdeffekter för det omkringliggande samhället. Då bad vi från Blekinge om snabba insatser och stöd från regeringen för en omställning. De insatserna kom sent och var av den arten att det nästan blev skrattretande. Det var elva nya arbetsplatser till den kommun som var värst drabbad.
Nu undrar jag vad man kommer att göra för att förhindra att detta sker igen.
anf.83 Peter Persson (S):
Herr talman! Tack, Annie Lööf, för svaret på min interpellation!
Det skulle bli så bra. Den fulla sysselsättningen skulle återerövras vid den moderatledda regeringens tillträde 2006. Vi hade då, i den kvardröjande it-krisen, en arbetslöshet på 6 procent. I dag, efter sex års träning, har vi en nationell arbetslöshet på 8 procent.
Jag vill påstå att regeringen försatt en unik möjlighet. Man ärvde starka statsfinanser, en kontroll över ekonomin och en möjlighet att bedriva en verklig näringspolitik. Det handlar om att bygga bostäder i tillväxtområden. Det handlar om att utbilda människor för de nya jobb som skapas. Det handlar om att stärka infrastruktur för att vidga arbetsmarknadsregioner och transporter i en vidare mening.
I dag vet vi att regeringens enda näringspolitiska instrument heter skattesänkningar. Det må vara bolagsskatt eller inkomstskatt, momentet är "sänk skatten".
Jag vill påstå att det har gjort möjligheterna färre och vårt land svagare i utvecklingskraft, detta i en situation då det kommer en ny varselvåg mot Jönköpings län och vårt land. Det är inte en slump att flera andra län har varit representerade här. De säger ungefär samma sak som jag gör, nämligen att när man talar med företrädare för företag och fackliga organisationer i mitt hemlän får man höra: Först kom det till husindustrin, sedan kom det till sågverken. Nu är det inne i den egentliga industrin. Den vanliga diskussionen vi har, säger företrädare för de tre IF Metall-avdelningarna, handlar om varsel och nya varsel.
Det är en fördubbling av antalet varsel på ett år, och vi har i Jönköpings län i dag en arbetslöshet på 12 297 personer. I en situation där vi hade haft möjligheter att investera i de motorer som hade gjort vårt län starkare har regeringen faktiskt inte, och jag refererar till tidigare debatter som jag har haft med bland annat Annie Lööf, orkat göra någonting för vår utvecklingskraft.
Jag undrar nu, Annie Lööf, i den mycket besvärliga situation vi står och där oron för nya varsel och arbetslöshet växer sig starkare: Vad avser du att vidta för åtgärder för att stimulera omställning och därmed möjlighet att erövra nya arbetstillfällen i vårt län? Vad avser du att vidta för åtgärder för att motverka och minimera det växande antal varsel som för närvarande utvecklas?
anf.84 Patrik Björck (S):
Herr talman! Tack, näringsministern, för svaret på interpellanternas frågor! Den här interpellationsdebatten har ju pågått i några varv, och vi har varit några stycken som har efterfrågat konkreta förslag på åtgärder.
Jag sade i ett tidigare inlägg till näringsministern att det finns en stor oro ute bland folk som drabbas av varsel och folk som går ut i arbetslöshet, naturligtvis även bland ägarna och de som driver de företag som drabbas hårt. Här är det oerhört viktigt att från näringsministerns sida faktiskt börja ta den här utmaningen på allvar och försöka återupprätta ett förlorat förtroende, för det är faktiskt just det som skapar oro när det blåser och när det finns en finanskris.
Det är många gånger man möts av det i debatten: Har ni socialdemokrater glömt att det är finanskris och att det finns en oro i Europa? Nej, det har vi absolut inte gjort. Vi vet att det är så. Men när det här ovädret drabbar oss är det naturligtvis viktigt att det finns en regering som kan skapa förtroende och som kan lägga fram konkreta förslag, inte en som bara pratar och pratar.
Där någonstans, herr talman, kan jag efter att ha lyssnat på den här debatten under eftermiddagen konstatera att det fortfarande är så att näringsministern saknar svar på de mycket berättigade frågorna. Alla vi ledamöter här i riksdagen ska ju åka hem till våra valkretsar. Vi ska ut till företagen, ut på företagsbesök, ut och träffa de arbetslösa människorna. De frågar naturligtvis: Vad hittar ni på? Vad finns det? Vad har ni för förslag att komma med?
Då kan vi naturligtvis, precis som Carina Adolfsson Elgestam och andra tidigare har gjort, räkna upp alla konstruktiva förslag som vi socialdemokrater har. Men folk vet ju att vi inte har majoritet här i kammaren. För att dämpa den verkliga oron måste de förslagen komma från regeringen, som ändå har makt att driva igenom dem.
Vi, precis som ministern också har sagt, sträcker gärna ut en hand. Vi är med och medverkar till och har lagt fram förslag om hur vi kan gå vidare, till exempel plocka ut förslag om korttidsarbete från utredningar. Det är förslag som diskuterades redan för fyra år sedan men som nu återigen begravs i en utredning. Fyra år gamla förslag ska utredas igen. Det går inte att ta dem på allvar och göra en överenskommelse fastän det skulle finnas en politisk majoritet, herr talman, för sådana förslag i kammaren. Det är den typen av besked som näringsministern skulle kunna ge i dag och medverka till att stilla den stora oro som finns.
En annan sak som skapar mycket oro är om man känner att regeringens företrädare inte håller sig till sanningen. Nu har näringsministern i flera inlägg sagt att Socialdemokraterna har för avsikt att vid årsskiftet höja bolagsskatten. Tricksandet och fixandet med siffror kan möjligen ge kortsiktiga politiska poäng, men till slut kommer det i kapp. De som har läst våra förslag i budgeten vet att dagens bolagsskatt på 26,3 procent i våra förslag blir 24 procent. Hur man kan få det till en höjning av skatten är fantastiskt spännande tricksande. Det är att göra en Joe Labero; man fintar lite med ena handen och plockar upp en kanin ur en mössa med den andra handen. Men det kommer i kapp näringsministern. Det är sådant som skapar oro och som gör att näringsministern inte har något förtroende i debatten.
anf.85 Näringsminister Annie Lööf (C):
Herr talman! Låt mig inleda med att svara på Patrik Björcks påhopp på slutet. Lite sans i debatten, säger Patrik Björck. Jag ska förklara hur bolagsskatten blir en kraftig höjning. Den 1 januari 2013 blir den svenska bolagsskatten 22 procent. Socialdemokraternas förslag är att den svenska bolagsskatten den 1 januari 2013 blir 24 procent, det vill säga en differens på 2 procentenheter. Där har vi en tydlig skattehöjning utifrån ett näringslivsperspektiv. Därmed försämrar man konkurrenskraften för det svenska näringslivet i förhållande till övriga länder.
Patrik Björck säger också att vi begraver förslaget om korttidsarbeten i år av utredningar. Det stämmer inte heller. Utredningen är precis tillsatt. Vi kör ett snabbspår för att vi vill få fram förslag på möjligheten till att få korttidsarbeten vid tider av allvarliga varsel och andra oerhört svåra situationer. Det är något som utredningen tittar på med kort tidshorisont.
När man hör Suzanne Svensson, Peter Persson och Patrik Björck i talarstolen känns det som att Socialdemokraterna de facto har levt i en bubbla de senaste åren. Man har missat finanskrisen, skuldkrisen och man har missat den globala nedgången av efterfrågan.
Jag ska åka med några svenska företag till Indien nästa vecka för att förbättra handelsrelationer och förstärka exportmöjligheter. I Indien har man också märkt en kraftig försämring vad gäller tillväxten. Ekonomier som Kina och Indien bromsar för fullt. Det har givetvis påverkan på svensk ekonomi.
Peter Persson säger att regeringens enda åtgärd är sänkt skatt. Delvis handlar det om sänkta skatter eftersom vi tror att till exempel sänkta arbetsgivaravgifter kommer att leda till fler jobb. Vi tror att sänkt bolagsskatt och avdrag för RUT och ROT stimulerar jobb och företag i tjänstesektorn. Men vi gör inte bara skattesänkningar. Vi gör historiska satsningar på infrastruktur, drift och underhåll, nya vägar och järnvägar samt bredband. Vi gör historiska satsningar på forskning och ökar den med 30 procent jämfört med hur det var under Socialdemokraternas tid. Vi gör också stora satsningar på innovation. Det är 2 miljarder fördelat på fyra år med allt från test av demoanläggningar till industriforskningsinstitut. Vi gör en stor satsning på skola och utbildningsplatser.
De delarna är de konkreta besked som de tre interpellanterna efterfrågar. Vilka konkreta besked har Annie Lööf, har man frågat, gång på gång. Ja, förutom den satsning vi gör på Arbetsförmedlingen, där pengarna ska användas mer flexibelt, stöd och hjälp från dag ett, bättre matchning, mer arbetsmarknadsutbildning, gör vi också satsningar på exempelvis 9 000 fler platser på yrkeshögskolan de kommande fyra åren. Vi tillsätter totalt sett 18 000 fler platser i hela utbildningssystemet under nästa år och 50 000 platser under de kommande fyra åren. Förutom detta lägger vi årligen ut regionala tillväxtresurser till Blekinge såväl som Jönköping. För Blekinges del får man 38 miljoner i regionala tillväxtåtgärder och för Jönköpings del 23 miljoner. Det är arbetet med de regionala kompetensplattformarna som regeringen har initierat ute i länen för att ha möjlighet att jobba med kompetensförsörjning och matchning på kort och lång sikt. Det är hantverket ute i regionerna som är viktigt. Vi kan bistå med pengar för åtgärder, vilket vi gör varje år, men det är också viktigt att arbetet med kompetensplattformarna får luft under vingarna och att fler jobb skapas.
anf.86 Suzanne Svensson (S):
Herr talman! Inom utbildningssektorn sker neddragningar i Blekinge. Enligt Kapacitetsutredningen behöver infrastrukturen inte byggas ut eftersom tillgänglighet inte ingick i uppdraget. Där missade man faktiskt en del av arbetsmarknadsförstoringen i sydost.
Flera som jag har talat med tar upp Arbetsförmedlingens roll. Man uppfattar Arbetsförmedlingen som en passiv part, och man tycker att det vore bra om Arbetsförmedlingen kunde ta kontakt med olika intressenter när varsel läggs. Det är inte kommunernas roll att vara spindeln i nätet. Det är så det har sett ut, och det ser ut så i dag också.
År 2008 bildade regionen tillsammans med kommunerna, deras utbildnings- och arbetsmarknadsenheter, sparbankerna, fackföreningarna och Arbetsförmedlingen mötesplatser för att få rådgivning och hjälp att skriva om lån så att människor inte skulle behöva lämna sina hem. Det är inte alls så att vi har levt i en bubbla, som ministern sade.
Det var inte Arbetsförmedlingen som tog initiativet, och det har det inte varit denna gång heller, utan det är kommunerna som mobiliserar. Jag undrar om ministern tycker att det är så det ska fungera.
Paradoxalt nog ropar forsknings- och tillverkningsindustrin efter utbildad arbetskraft samtidigt som många är arbetslösa. Något som tidigare har varit framgångsrikt har varit olika utbildningsinsatser baserade på de problem som finns. Det kan vara fråga om fler utbildningsplatser, precis som ministern sade, inom kommunens vuxenutbildning, yrkesutbildning och yrkeshögskolan samt traditionella högskoleplatser. Jag hoppas att det är bekant att alliansregeringen drar ned på högskoleplatserna i länet. Utbildningarna kör på nästa år, men sedan finns en plan att dra ned på antalet platser. Det är kanske dags att göra ett omtag inom utbildningssektorn om man menar något med att hela Sverige ska leva.
Man borde också titta på utnyttjandet av infrastruktur och satsa på att bygga ut den till och från våra hamnar. Företagen behöver hitta nya marknader, precis som ministern sade. För att underlätta borde man kanske titta på väst-östliga transporter. Österut finns en stor marknad som väntar. Allt går nedåt, men Kina har 7,3 procents tillväxt - även om den siffran är dålig i deras ögon.
Det finns en rad åtgärder som behöver och kan vidtas så att statsministern i nästa års regeringsförklaring kan säga att trots en konjunkturnedgång står Sverige starkt rustat och ser med tillförsikt an på framtiden - om bara viljan finns hos regeringen.
Är minister Lööf beredd att ta upp samtal med sina kolleger i regeringen för att se över vilka möjligheter som finns inom utbildning, infrastruktursatsningar och offentlig verksamhet? Inom den offentliga verksamheten behöver man renovera, miljösäkra, bygga om fastigheter och bygga bostäder för att behålla kompetensen inom byggsektorn, som också är hotad. Vi i Blekinge och i den sydöstra regionen vill göra insatser i tid. Lösningen kan inte vara att våra ungdomar ska flytta utomlands för att få arbete eller att företagen läggs ned. Det är med kunskap och arbete vi bygger Sverige starkt.
anf.87 Peter Persson (S):
Herr talman! Annie Lööf pratar politik. Men gör hon politik? Vill hon göra politik? På fråga 1 vill jag säga att när jag sist studerade hennes göranden hade hon på tio månader åstadkommit en proposition,
Några frågor om patentbesvärsrätten
. På fråga 2, om hon vill göra politik, är jag djupt tveksam. Jag tror att hon har denna syn: Låt marknaden lösa allt. Minska samhällets omfattning, och marknaden löser allt.
Jag hörde henne inte svara på någon av mina frågor om oron i Jönköpings län, det ökade antalet varsel, arbetslöshet, de motorer som skapar full sysselsättning och infrastruktur i Jönköpings län. Det är bortglömt i Annie Lööfs allmänna tal. Järnvägen ska stanna i Borås respektive Linköping. Det ligger ingenting i de centrala logistiska funktioner som företrädare för kommuner och regioner har drivit i Jönköpings län. Hon berör inte forsknings- och utvecklingsarbete och berör inte den djupa oron i nyckelbranscher i vårt län, som trähus, sågverk och den mångfasetterade tillverkningsindustrin inom fackförbundet IF Metalls verksamhetsområde.
Det som är motorer för att skapa full sysselsättning känner Annie Lööf tvekan inför eller är emot, nämligen satsningar på näringspolitik i branschprogram i samordnade insatser. Hon sitter i en regering som har dragit ned kraftfullt på all utbildning. Man puttar in lite grann nu, men i förhållande till utgångsläget är det en kraftfull demontering av all utbildningspolitik, och inte minst av det som är nyckeln i omställningen, nämligen trygghet för enskilda människor.
De 1 807 som har varslats i Jönköpings län hoppas jag inte kommer att göra sällskap med de 12 297 som är arbetslösa. Förutom arbetslöshetens sociala plåga kommer de snart nog att få erfara den ekonomiska oron och plågan i en förstörd arbetslöshetsförsäkring. När de oförskyllt blir arbetslösa när industrier minskar eller läggs ned kommer de med Annie Lööfs vokabulär att omvandlas till bidragstagare, fast de inte önskar någonting annat än att arbeta.
Det hade funnits en möjlighet att ge dem chansen att arbeta med en annan, en aktivare näringspolitik och ett större intresse för politik där samhället måste ha ett större utrymme och där full sysselsättning kräver handling, inte bara slagord.
anf.88 Patrik Björck (S):
Herr talman! Det är mycket i Annie Lööfs svar som gör en förvånad, om man ska uttrycka sig milt.
När det gäller utredningen om korttidsarbete var det så att de samordningsmän som Annie Lööfs föregångare tillsatte för fyra år sedan föreslog detta tillsammans med näringsliv och fackliga organisationer. Sedan har Näringsdepartementet haft fyra år på sig att titta på förslaget. Man har stuckit huvudet i sanden och hoppats att det nog aldrig mer kommer någon kris. Nu när varslen och krisen börjar komma stoppar man in det här väl kända förslaget i en ny utredning, i stället för att aktivt agera. Det är bara fakta.
Sedan blir det riktigt surrealistisk teater, herr talman, när vi diskuterar vad som är sänkt och höjd bolagsskatt. Annie Lööf säger att bolagsskatten är 22 procent den 1 januari. Jämfört med det skulle en skattesats på 24 procent vara en höjning.
När de olika partier som ingår i denna kammare lägger fram sina olika budgetförslag utgår man naturligtvis från dagens verklighet, och inte någon eventuell verklighet som finns längre fram. De beslut som tas i de olika budgetarna utgår från den skattesats som gäller i dag. Det finns partier som föreslår höjningar utifrån dagens 26,3 procent. Det finns partier som föreslår sänkningar utifrån 26,3 procent. Vårt förslag är då en bolagsskattesats på 24 procent. Hur man än räknar, herr talman, är det en sänkning av skatten jämfört med 26,3 procent. Att försöka påstå någonting annat utan att bli ifrågasatt är inte möjligt. Om näringsministern inte ser det och inte förstår det har hon en resa att göra.
Bortsett från det där siffertricksandet finns det verksamma medel att ta itu med för att hantera den pågående krisen - de behöver inte utredas.
anf.89 Carina Adolfsson Elgestam (S):
Herr talman! Näringsminister Annie Lööf står här i kammaren och påstår att vi socialdemokrater levt i en bubbla. Man kan fundera över vem det är som lever i en bubbla i förhållande till att vi tyvärr inte har innehaft makten i denna kammare eller i Rosenbad sedan 2006. Det är faktiskt näringsministern och Centerpartiet tillsammans med de andra borgerliga partierna som har ansvaret.
Det är ni som har ansvaret nu i denna tid när vi har en strukturomvandling som vi inte har sett kanske på flera årtionden. Och det är verkligen skarpt läge.
Det näringsministern då håller på med här i kammaren är ett räknetricksande om vår socialdemokratiska politik. Tyvärr är den inte verklighet i landet, för om den vore det skulle vi ha helt andra förslag och skulle det se helt annorlunda ut.
Om vi nu tar det fantastiska förslaget om sänkning av bolagsskatten vågar jag påstå att i Blekinge och Jönköping, eller i Kronoberg där jag bor, har inte de varslade företagen den minsta nytta av en sänkning av bolagsskatten. Det finns i så fall en hel del andra saker som skulle vara betydligt viktigare.
I debatten med mig tidigare i dag sade ministern att det var bara lite som vi satsade angående exportfrämjande i vårt budgetalternativ. När vi säger att vi gör en satsning - mer än regeringen - på exportfrämjande åtgärder på 25 miljoner tycker näringsministern här i kammaren att det är alldeles för lite - det är ingenting.
Det skulle i alla fall räcka minst till att anställa 25 personer på Exportrådet som skulle kunna jobba mot olika marknader, delvis kanske några i Europa men inte minst de som finns i ett nationellt och globalt perspektiv. Det skulle kanske kunna gynna våra små och medelstora företag, inte minst de småföretag som har möjlighet att växa men kanske inte riktigt vågar ta steget.
Att då kalla 25 miljoner ingenting tycker jag är att vara lite nonchalant, utifrån vad det kostar att anställa en människa och vilken betydelse de insatser har som Exportrådet gör här i Sverige på plats i varje län. Det skulle för övrigt räcka till att anställa en person till i varje län. Det tycker jag inte heller att man kan säga är ingenting.
Att stå här och påstå detta om oss socialdemokrater, som inte har någon makt eller majoritet här i kammaren, är lite väl magstarkt. Det vore betydligt bättre att näringsministern tillsammans med sina kolleger i regeringen satte sig ned och presenterade konkreta förslag: Det här, det här och det här ska vi göra för att fler företag ska kunna växa och kanske för att fler företag inte ska behöva lägga varsel. Det skulle vara betydligt mer smakligt.
Sedan säger ministern att man satsar på regionala kompetensplattformar och att de är kopplade till utbildning. Det låter jättebra. Det ministern inte säger är att de också är kopplade till projekt, att man ska samarbeta för att få ökade medel. Då kan det tänkas att man får avslag i vissa fall.
anf.90 Helena Lindahl (C):
Herr talman! Jag har suttit och lyssnat på debatten en stund och blir lite beklämd, speciellt när Peter Persson går upp och gör en kort odyssé över Socialdemokraternas drömvärld, som jag uppfattar det. Jag tycker inte att den beskrivning han ger är riktigt rättvis.
Precis som någon var inne på anklagas Alliansen ständigt för att vi, när vi kom till makten 2006, kom till dukat bord och att det sedan bara blivit värre och gått utför med allting. Däremot nämner man sällan att vi haft en global finanskris som kommit emellan. Det förtäljs inte i Socialdemokraternas historiebeskrivning, i alla fall inte särskilt ofta, och det tycker jag är synd.
Det finns en orsak till skattesänkningarna, Peter Persson. Regeringens och Anders Borgs hantering av ekonomin har hyllats och hyllas över hela Europa, men inte av Socialdemokraterna.
Vad gör regeringen åt alla varsel? Ja, Annie Lööf har ett otal gånger kommit med konkreta förslag i kammaren. Det är synd att jag ska behöva stå och upprepa dem ytterligare en gång, men eftersom det inte är tydligt kanske jag ändå får lov att göra det.
Carina Adolfsson Elgestam säger: Lägg förslag så det inte behöver läggas varsel. Hur ska vi kunna komma ifrån att inte lägga varsel? Ska vi starta en ny fabrik eller vad är det Carina Adolfsson Elgestam menar?
Som Annie Lööf sade tidigare påverkar sänkt bolagsskatt både mindre företag och storföretag, som på grund av sänkt bolagsskatt förhoppningsvis stannar kvar i Sverige. Vi storsatsar på vägar och järnvägar. Det ger jobb. Regionala medel för kompetenssatsningar delas ut. Vi satsar även fortsättningsvis på sänkt restaurangmoms, sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar, fler platser på yrkeshögskolor, lärlingsvux - ja, listan på satsningar som regeringen nu gör kan göras lång.
Jag kommer från Västerbotten, och vi är besvikna över att inte heller vi fick de infrastrukturpengar som vi hade hoppats få, precis som Jönköping och en del andra ställen, trots att regeringen har storsatsat. Det görs en historiskt stor satsning på vägar och järnvägar i den kommande infrastrukturbudgeten.
Vi behöver mer pengar. Hur får vi det om vi ska bygga i Jönköping med omnejd? Centerpartiet föreslår att vi kanske ska sälja en del statliga företag och på det sättet få in mer pengar. Det vore konkreta pengar, inga lån, utan pengar som vi kanske kunde investera också i Jönköping. Möjligen skulle Socialdemokraterna kunna haka på där. Det vore intressant.
Socialdemokraterna vill i stället höja och fördubbla arbetsgivaravgiften för unga. Många har redan nämnt det, men jag kan inte låta bli att upprepa det, nämligen att Socialdemokraterna enbart ska kompensera offentlig sektor, inte näringsliv. Ändå försöker Stefan Löfven göra stort nummer av att Socialdemokraterna är det nya näringslivspartiet. Hur går det ihop? Socialdemokraterna säger också att regeringen är för vidlyftig i sina satsningar i kommande budget, men i dag är det alldeles för lite! Jag förstår faktiskt inte hur det går ihop.
anf.91 Näringsminister Annie Lööf (C):
Herr talman! Det känns ibland när man lyssnar på Socialdemokraterna i interpellationsdebatter som att de har kvar det gamla argumentationsunderlaget från Juholts tid medan deras partiledare har en argumentation som är mer näringslivsvänlig och mer jobbvänlig. Samtidigt tycker de att regeringens satsningar är alltför vidlyftiga och oansvariga. Är det några som spretar i kommunikationen så är det socialdemokrater. Den argumentation man har är att när det passar ska man gasa, men när regeringen gasar då ska man bromsa. Det är inte lätt att göra Socialdemokraterna nöjda.
Viktigt för regeringen är att konstatera att utan företag, utan tillverkningsindustri, som är så viktig i mitt hemlän, utan besöksnäring, utan tjänstesektor stannar Sverige. Utan företag skapas inga jobb. Utan företag och jobb skapas inga skatteintäkter så att vi kan ha en bra välfärd. Därför är näringspolitiken A och O när det gäller att skapa jobb och tillväxt i Sverige.
Nu är det dags att dra ut hörselpropparna, för under fem timmar har jag tagit upp konkreta förslag som regeringen lägger fram och som träder i kraft den 1 januari 2013 ifall riksdagen fattar beslut om det i december. Det är storsatsningar på utbildning, infrastruktur, forskning, näringsliv och på sänkta kostnader.
Utöver det gör vi också andra saker inom näringspolitiken, och där är nyckelordet samverkan. Vi har strategiska innovationsområden. Det innebär att näringslivet och det offentliga jobbar gemensamt med akademin för att stärka olika innovationsområden eller branscher. Vi har infört en modell där vi premierar samverkan mellan akademin och näringslivet, vilket exempelvis Blekinge Tekniska Högskola och Högskolan i Jönköping är mycket glada för.
Dessutom gör vi stora satsningar vad gäller kompetensplattformarna, främst ute i regionerna. I Blekinge tittar man nu på ett teknikcollege, Yrkeshögskolan tittar på att etablera ett vård- och omsorgscollege. Det är sådant som kan vara viktigt för just Blekinge län.
Interpellanten frågade om näringsministern är beredd att föra samtal med sina regeringskolleger. Vi har suttit i budgetförhandlingar hela sommaren. Vi för kontinuerliga samtal för att stärka svensk konkurrenskraft och skapa fler jobb. Vi har samtal om fortsatta satsningar på skola, infrastruktur, forskning och också näringen.
En fråga som är relevant oavsett vad Socialdemokraterna i denna kammare säger är: Vad har vi för alternativ? Vi har en tuff investeringsbudget som vi lägger fram. Mot detta står ett ganska handfallet socialdemokratiskt alternativ. 25 miljoner för exportstöd är mycket pengar, men i jämförelse med de 30 miljarder som Socialdemokraterna drar in genom höjda kostnader för det svenska näringslivet är den satsningen tämligen liten. Det är viktigt att presentera helheten i budgetförslagen.
I tider av oro och lågkonjunktur och med varsel som duggar tätt, från trähusindustrin i Eksjö som jag besökte i fredags till den viktiga fordonsindustrin, är det inte höjda kostnader med 30 miljarder eller fördubblade arbetsgivaravgifter för unga som är svaret, men det är Socialdemokraternas recept.
anf.92 Suzanne Svensson (S):
Herr talman! Man kan naturligtvis räkna som man vill. Det ministern inte säger beträffande infrastrukturen är att vi socialdemokrater satsat lite mer än vad ministern och hennes kamrater gjort.
Kompetensplattformar är bra, men precis som Carina Adolfsson Elgestam sade behövs samverkan, kunskap, behovsanalyser. Man behöver ha översikt. Och i slutändan krävs trots allt en viss ekonomi.
Det sades att vi inte bryr oss om näringen. Varför står vi då här med dessa interpellationer? Jo, det är för att vi bryr oss om människorna som jobbar i företagen. Det är mest exportföretagen som tar stryk. I Blekinge har vi BBI, Blekinge Business Incubator, och de är väldigt duktiga. De har något som heter Krigskassa, ett initiativ taget av äldre företagare som minns hur det var att vara nyföretagare.
Det finns en global finanskris - självklart vet vi det. Det är därför vi står här. Det handlar om vad man väljer att lägga resurserna på och hur vi tror att man ska hålla Sverige på fötter. Det tycker jag är oerhört viktigt att kunna diskutera.
anf.93 Peter Persson (S):
Herr talman! Min interpellation handlade om varselvågen in mot Jönköpings län, mitt och Annie Lööfs hemlän. Jag noterar skrivelser från enskilda kommuner, regionförbund och landsting om önskemål, infrastruktur och utbildning som över huvud taget inte hörsammats av regeringen. Regeringen har inte passat på tillfället när den haft en unik möjlighet att bygga vårt län och landet starkare genom näringspolitik, ity den enda riktningen man har i näringspolitik är skattesänkningar.
Vi vet att när det gäller inkomstskattesänkningarna och sänkningen av bolagsskatten - där väl jubelkören mest hörs ifrån bankpalatsen - är effektiviteten minst sagt diskutabel, vilket visats av ett antal olika utredningsinstitut. Jag tror att det handlar om en annan sak. Bristen på näringspolitik och resurser beror på att Annie Lööf och andra i den moderatledda regeringen har en dagordning som man inte alltid låter kammaren få veta.
Det handlar om att reducera omfattningen av samhället, att sänka skatterna och minska det offentliga åtagandet. Då skapar man ett systemskifte. Det går också ut över näringspolitiken. Varje kväll när jag går hem till Norrmalm, ett stenkast från Stureplan, tänker jag på detta och det gamla fina Centerpartiet.
anf.94 Carina Adolfsson Elgestam (S):
Herr talman! Vi lever i en tid med en global konkurrens som är oerhört tuff. Samtidigt pågår det en strukturomvandling inom industrin. Det är främst de län som har stor industrisysselsättning som drabbas hårdast just nu. För alla dem behövs det en tydlig näringspolitik på nationell nivå.
Precis som jag sade i min interpellationsdebatt är det bra att regionen själv leder sitt arbete med regionalpolitiken och näringspolitiken när det är det normala läget. Men vi är inte i ett normalt läge just nu.
Den globala finanskrisen har vi klarat ut och har bakom oss. Det är något helt annat vi ser nu. Det är en minskning i orderböckerna som industrin har anat inte bara de sista månaderna, men det är nu det börjar falla ut. Det är främst det vi ser i Europa som påverkar. Just därför måste det till mer handlingskraft i näringslivspolitiken än den vi ser i dag.
Näringsministern säger: Vi satsar på utbildning. Det är klart att vi behöver utbildning i bristyrken i det här läget. Det gäller inte minst för alla de företag som söker personal så att de kan få rätt personal. Men det som ni bland annat gör, och som näringsministern inte har sagt, är att ni inför RUT-avdrag för läxhjälp. Det kanske startas ett och annat företag av detta. Men det kommer inte att bära landet.
Jag kommer till sist till träindustrin. Tänk om vi kunde få en politik för ökat byggande. Då skulle många fler komma i arbete.
anf.95 Näringsminister Annie Lööf (C):
Herr talman! Först och främst vill jag tacka för de många timmar som vi i dag har stått här i kammaren och diskuterat den stora samhällsutmaning vi ändå har med lågkonjunktur och jobbutmaningen. Varslen duggar tätt inte bara i Blekinge, Jönköping och Kronoberg utan även i Värmland, Västernorrland och Jämtland. Därför är det så viktigt med de nationella resurser som vi har fördelat regionalt genom samverkan med olika aktörer och att vi ser till att de används på bästa möjliga sätt.
Vi har i dag diskuterat Värmlandsmodellen, som är vida känd för samverkan mellan fack och arbetsgivare, regionförbund, länsstyrelse och utbildningssystem för att se till att matchning och kompetensförsörjning ska skötas på bästa sätt. Jag kan ta exemplet med Kronoberg. I kompetensplattformarna har man pekat ut tre viktiga områden - data och it, tillverkning och industri, och vård och omsorg - där man ser bristyrken och där man vill matcha.
Vi kommer att fortsätta diskussionen och vägen framåt. Det som är viktigt att komma ihåg är att jobben inte skapas genom konstgjord andning, plusjobb eller andra subventioner. Jobb skapas genom att det finns företag som klarar av den globala konkurrensen och kan skapa jobb. Där är sänkta kostnader viktigt för att skapa jobben.
Det är också viktigt att ha ett robust infrastruktursystem, utbildningssystem och kompetensförsörjning. Där gör regeringen också stora satsningar. Min förhoppning är att fler jobb ska skapas och att fler företag ska växa fram.
Nyföretagandet ökade med 75 000 företag 2010-2011. Jag vill givetvis att den utvecklingen ska fortsätta. Vi behöver fler företag och fler jobb, eftersom människor behöver jobb och en lön att kunna betala sina räkningar med.