Löfstrand, Johan (S) besvaras av
anf.59 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C):
Herr talman! Johan Löfstrand har frågat mig vilka skärpta regler, ökade krav på märkning eller bättre tillsyn jag ämnar föreslå i Sverige för att säkra tilliten till våra egenproducerade livsmedel och därmed till jobben i livsmedelsbranschen.
Jag anser att all form av matfusk är oacceptabelt. Självklart ska vi konsumenter kunna lita på att den mat vi erbjuds är säker och rätt märkt. Den EU-gemensamma livsmedelslagstiftningen är mycket tydlig gällande företagens ansvar för de livsmedel som de producerar. Jag är också övertygad om att de flesta livsmedelsföretagen vill ta det ansvaret. God lönsamhet är inte möjlig utan kundernas tillit och efterfrågan.
Det vi varit utsatta för den senaste tiden tyder på att det förekommer oseriösa aktörer som köper en billigare råvara och säljer den som vore den en dyrare i avsikt att tjäna pengar. Europeiska unionens brottsbekämpande organ, Europol, och nationella myndigheter arbetar just nu med att utreda det som hänt i EU.
Ytterst är det livsmedelsföretagen som ansvarar för säkra och redliga livsmedel - och därmed för konsumentförtroendet. Den offentliga kontrollen tillkommer - utöver producentåtagandet - för att säkerställa att företagen uppfyller lagkraven. Mot rena bedrägerier kan det vara svårt att värja sig, men med en bättre egenkontroll hos företagen kommer situationen att förbättras.
Hästköttsskandalen har inneburit ett uppvaknande och visat att det finns utrymme för förbättringar. Därför lägger EU-kommissionen just nu fram en rad förslag om åtgärder för att stärka efterlevnaden av gällande regler. Till exempel föreslås nu att bedrägerikontroller ska ingå i medlemsländernas kontrollplaner framöver. Regeringen kommer noggrant att följa EU-kommissionens olika åtgärdsförslag. EU har redan en av världens hårdaste livsmedelslagstiftningar. Det är viktigt att nya regler verkligen bidrar till förbättring och inte blir dyra åtgärder med liten effekt.
De svenska kontrollmyndigheterna övervakar att livsmedelskedjans EU-regler verkligen följs av företagen. Efter att ha fått signaler om att kontrollen behöver bli mer likvärdig i hela landet görs till exempel utbildningssatsningar för landets livsmedelsinspektörer. Inom kort centraliseras också kontrollen av mindre livsmedelsanläggningar. Båda dessa åtgärder har påbörjats oberoende av den senaste tidens livsmedelsskandaler och är exempel på hur vi på hemmaplan ständigt jobbar med förbättringar.
Johan Löfstrand menar att det är viktigt att säkra konkurrenskraften. Jag håller med om att detta är viktigt. Svensk mat har stora möjligheter. Vi har en tradition av ett starkt säkerhetstänkande runt livsmedel i Sverige, vilket skyddar konsumenterna. Till exempel producerar vi kött fritt från salmonella och resistenta bakterier. Det är en konkurrensfördel. Kombinerat med en lång tradition av mathantverk, ypperliga råvaror och internationellt framgångsrika kockar får vi de bästa förutsättningar för att säkra den svenska konkurrenskraften inom livsmedelssektorn och för att vinna konsumenternas tillit.
För fem år sedan lanserade jag Visionen om Sverige - det nya matlandet
.
Det är en vision om att skapa tillväxt och nya jobb inom livsmedelssektorn. Genom satsningar på mat och livsmedelsproduktion ska nya jobb skapas på landsbygden. Vi satsar betydande resurser för att stärka den svenska livsmedelssektorn, och vi ser att antalet livsmedelsföretag har ökat i Sverige under en femårsperiod. Trots lågkonjunkturen har livsmedelsbranschen klarat sig relativt bra, och en majoritet av de svenska konsumenterna känner faktiskt tillit till våra egenproducerade livsmedel.
anf.60 Johan Löfstrand (S):
Herr talman! Tack för svaret!
Det här är en oerhört viktig fråga. Sverige, precis som livsmedelsindustrin, står inför stora utmaningar. Vi måste hitta arbetstillfällen, och vi måste förbättra sysselsättningen. Sverige har i dag över 400 000 arbetslösa. Då är det viktigt att vi stöttar den inhemska industrin. Det krävs stimulans för att skapa jobb såväl i den här sektorn som inom så många andra sektorer.
När vi diskuterar livsmedelsfrågor är de senaste köttskandalerna ett stort problem. De har skadat livsmedelsindustrin som helhet och de har också skadat den svenska livsmedelsindustrin. Här har vi stora problem.
Ett av de största problemen i dag är att vi har en för liten livsmedelsproduktion. Jag som socialdemokrat skulle vilja se att Sverige har en mer levande landsbygd med fler primärproducenter och att de produkter som finns förädlas i större grad.
Men för att göra detta krävs det en politik. För att vi ska uppnå detta handlar det om att våga. Jag tycker att regeringen i mångt och mycket inte lägger fram förslag som leder till verkstad.
Vi hade förra veckan en diskussion om eko och en ny proposition kring kontroll av ekoprodukter. Där var det flera av regeringsföreträdarna som framhöll att man inte såg några problem över huvud taget med att vi importerar så mycket mat, och man hade ingen vision om att försöka stimulera så att vi får en större både primärproduktion och livsmedelsproduktion.
Ministern lyfter gång på gång upp Matlandet Sverige som lösningen. Jag ser inte speciellt stora effekter av Matlandet Sverige. Lyssnar man runt om med bönder och livsmedelsförädlande företag är det inte många som är speciellt imponerade. Det blir lätt mycket svenska kockar och väldigt lite primär- och lokalproduktion, vilket vore det viktiga om vi ska komma upp i volym. Om vi ska skapa arbetstillfällen måste det handla om att vi ska ha nya företag, och dessa företag måste ha hjälp.
Vi socialdemokrater vill stärka konkurrenskraften. Vi vill införa ett metanreduceringsstöd som gör att man kan vara energiproducent också. Vi vill skapa social trygghet för de företagare som arbetar inom den här sektorn. Vi vill öka samarbetet mellan samhälle och näringsliv och på så sätt skapa en aktiv politik som främjar framtidstro. Vi vill genomföra en livsmedelsstrategi som har som mål att öka den svenska produktionen av livsmedel. Vi vill införa ursprungsmärkning. Vi vill öka den ekologiska produktionen.
Det här är ett antal av de förslag som vi lägger fram, men förslagen från regeringen är väldigt få. Det är snarare så att man tar bort sådana förslag som skulle kunna ge effekt. Man är emot ett metanreduceringsstöd. Regeringen vill inte gå före när det handlar om ursprungsmärkning. Och Moderaterna, men även andra regeringsföreträdare, verkar inte vilja ha vare sig mål, styrning eller stimulans för att nå en högre livsmedelsproduktion.
Vad vill ministern göra mer än det han har sagt i dag?
anf.61 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C):
Herr talman! Tack också för denna interpellation! Det är viktiga frågor, speciellt frågan hur vi ska öka produktionen av mat i vårt land.
Jag står för att vi ska öka produktionen i vårt land. Jag gör det, som jag har sagt i någon tidigare debatt, av flera skäl. Ett av skälen är att det ger jobb. Det ger jobb på den svenska landsbygden, både i primärledet och i det efterföljande förädlingsledet. Därtill utvecklar vi den biologiska mångfalden, tar till vara våra kulturlandskap och de mattraditioner som vi har och som jag tycker är viktiga också för framtiden.
Vad gör då regeringen? Ja, vi har lagt fram ett antal olika förslag, varav några finns i verkligheten i dag.
Vi har till exempel gjort betydande regelförenklingar på vårt område. Vi har tagit bort en massa kostnader, som i pengar räknat kanske inte har varit så väldigt stora. En sådan kostnad som jag vet att många djurägare tycker har varit olämplig, apropå att det är bara produktionsdjuren som omfattas av kostnaden, är djurkontrollavgiften. Vi har sänkt egenavgifterna. Vi har sänkt arbetsgivaravgifterna. Vi har infört en subventionering av de besiktningar som sker och ska ske vid våra slakterier.
Detta är några exempel, men de är nog så viktiga för våra svenska bönder.
Därtill har vi utvecklat visioner omkring Matlandet Sverige, som på kort tid har lett till att vi har fått ett ökat antal livsmedelsföretag i vårt land. Det är få andra branscher i vårt land som kan uppvisa positiva siffror på nya och än mer utvecklingsbara företag i vårt land, speciellt eftersom vi är och har varit inne i en synnerligen djup lågkonjunktur.
Vi kan konstatera att små verksamheter också har utvecklats. Det gäller turistföretagandet, som har en väldig betydelse för de stora ytorna i Sverige och den svenska landsbygden. Små verksamheter som tidigare kanske har varit hobbyverksamheter är i dag deltids- eller heltidsverksamheter. Det är inga jätteverksamheter, men de är nog så viktiga för den bygd där verksamheterna finns. Jag ser en oerhörd potential i den svenska landsbygden med ytterligare företagande runt både maten och de upplevelsenäringar som finns och som kan utvecklas för framtiden.
Jag hoppas därtill att vi ska få en reformerad jordbrukspolitik i Europeiska unionen som stärker konkurrenskraften för det svenska jordbruket, så att konkurrensförutsättningarna mot de kolleger och konkurrenter som den svenske jordbrukaren har i Europeiska unionen blir mer rättvisa än vad de är i dag. Där hoppas jag på Socialdemokraternas benägna bistånd i diskussioner och debatter och sedermera de beslut som vi kommer att behöva fatta i relativ närtid.
anf.62 Johan Löfstrand (S):
Herr talman! Ministern målar upp en vacker bild av hur den svenska landsbygden ser ut. Det finns en framtidstro, och det finns en vilja att utveckla. Men det finns också en väldigt stor bisterhet. Det finns en stor hopplöshet, och det är många som känner att de inte blir sedda.
Mobiltelefonin fungerar inte på landsbygden. Man känner att man inte får stöd i viktiga frågor kring att man kanske skulle vilja bredda sin verksamhet till att vara mer än bara en livsmedelsproducent. Man får kalla handen när man säger att man vill pyssla med vindkraft eller biogasproduktion. På område efter område säger regeringen nej.
Ministern målar upp en fin bild, och jag är ganska säker på att det parti som ministern företräder står bakom många av de fina orden och den fina vision som han beskriver. Tyvärr får man inte igenom ett dyft.
På område efter område är det ju Finansdepartementet och Moderaterna som sätter agendan. Man säger nej till metanreduceringsstöd. Man är mot att skapa övergångsregler när man ska införa kvotpliktssystemet, som kan stjälpa en väl fungerande etanolproduktion. På område efter område säger Finansdepartementet nej.
Den vision som målas upp nu är inte en vision för Alliansen, och framför allt inte för flertalet av partierna inom Alliansen. Moderaterna och ett antal andra regeringsföreträdare har jag lyssnat på ett flertal gånger, och de säger att det inte är ett dugg viktigt att öka produktionen. Det handlar om att vi ska ha en fri marknad, där alla aktörer ska få klara sig på egna meriter. Ministern har ju inte fått speciellt mycket pengar för att kunna förverkliga några av de idéer som man har lagt fram.
Den utvärdering som nu har gjorts kring Matlandet Sverige visar att det finns väldigt få konkreta resultat. Det mesta har inte lett till vare sig fler jobb eller speciellt mycket exportinkomster.
När ministern målar upp den vackra bilden och beskriver med fina ord hur landsbygden ska se ut undrar jag: När ska vi få en sammanställning kring hur problematiskt det faktiskt är? Jag tycker att det är viktigt att gå in i denna fråga med öppna ögon och se problemen. Vi har i dag problem med att skapa sysselsättning på landsbygden, och då måste vi skapa en politik för detta. Vi måste se till att stärka landsbygden, vi måste se till att utveckla landsbygden och vi måste ge landsbygden förutsättningar att klara sig på egen hand.
Det kan handla om allt från att förbättra mobiltelefontäckningen till att stimulera de företag som är aktiva i den här branschen.
Ministern säger att han är nöjd. Då är min fråga till ministern: När kommer vi att få se resultat, om nu regeringen har vidtagit ett antal åtgärder? När kommer vi att få se resultat i form av ökad produktion, förbättrad kvalitet och fler företag inom den här sektorn?
anf.63 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C):
Herr talman! Vi har från regeringens sida föreslagit riksdagen en mängd saker. Bland annat har vi sett till att ungefär 1 miljard kronor har lagts på en bredbandsutbyggnad.
Vi har anslagit medel förutom till Matlandet Sverige också till Skogsriket, som i kombination med Matlandet kan skapa jobb på den svenska landsbygden. Vi har gjort betydande satsningar på det riktigt finmaskiga vägnätet som Sverige är beroende av, alltså det enskilda vägnätet.
Vi ser hela landet. Vi vill ha verksamhet i hela landet. Har vi då fått detta? Ja. I den delöversyn som gjordes av ett konsultföretag och omfattade åren 2008-2011 vad beträffar Matlandet Sverige redovisas att antalet livsmedelsföretag har ökat i vårt land - detta under en inkörningsperiod för en vision som gäller till 2020. Jag ser detta som en stor framgång för de åtgärder som är vidtagna både i form av beslut och i form av ekonomiska insatser.
Men vi är inte färdiga. Det behövs ytterligare åtgärder och insatser. Det handlar om konkurrenskraft. Den svenska bonden måste ha en konkurrenskraft som är likvärdig med den som hans kolleger och konkurrenter har i andra delar av den gemensamma marknaden i Europa.
Självklart måste lönsamheten upp. Det måste gå att tjäna pengar på bondeföretagande. Där kan staten möjligen bidra med en del i form av att sänka kostnader. Den största kostnaden i de flesta verksamheter är faktiskt arbetskraftskostnaden. Vi har redan sänkt arbetsgivaravgiften. Vi har sänkt egenavgifterna. Enligt min uppfattning måste vi fortsätta på den vägen för att bli konkurrenskraftiga och för att få upp lönsamheten. För det tredje måste vi fortsätta att regelförenkla. På det område som jag har ansvaret för har vi lyckats sänka kostnaderna med, hör nu, 37 procent under några år. Jag är inte nöjd, för vi måste fortsätta även där så att den tid som en bonde har kan ägnas åt den produktion som en bonde har och vill ha i stället för åt en massa byråkrati som bara kostar tid och därmed pengar.
Jag är alltså glad över de insatser som är gjorda. Jag är glad över att regeringen har anammat de visioner som jag är lite pappa för - visionen om Matlandet Sverige och visionen om Skogsriket. Och jag skulle bli ännu gladare om också oppositionen i stället för att kritisera hjälpte till, så att vi når ytterligare framgång för jobbens och den svenska landsbygdens skull.
anf.64 Johan Löfstrand (S):
Herr talman! Ministern säger att Matlandet Sverige och ett antal andra satsningar har gett resultat och att man har utrett det hela. Den utvärdering som har gjorts är ju en ganska rejäl bibba. Jag har inte läst riktigt hela, kan jag väl erkänna, men jag fastnade vid de följande två meningarna: "På den övergripande nivån kan vi för det första konstatera att målen om tillväxt och sysselsättning på landsbygden inte är på väg att infrias. Både ekonomin och sysselsättningen på landsbygden utvecklas sämre än för Sverige i sin helhet." Sedan går det vidare i ungefär de ordalagen.
Detta är som sagt bara ett utdrag ur en väldigt tjock utvärdering, men allt kan inte vara frid och fröjd om den här textdelen finns med.
Jag säger inte att regeringen och ministern inte har gjort något. Det finns ett antal saker där man har lyft upp frågor som har gett resultat, men det jag menar är att med en alliansregering kommer vi inte att få en levande landsbygd. De motstående intressen som finns - å ena sidan den marknadsfundamentalism som råder inom Finansdepartementet och å andra sidan viljan att kanske stimulera en del småföretag på landsbygden - går inte ihop.
Min avslutande fråga är: Hur kommer ministern att agera för att få igenom de förslag som finns om att förbättra konkurrenskraften och stimulera eget företagande, att kanske skapa möjligheter till att få en livsmedelsproduktion som är bra mycket större än den är i dag.
anf.65 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C):
Herr talman! Tack för den här debatten, som ju egentligen skulle handla om vilka skärpta regler, ökade krav på märkning eller bättre tillsyn som jag ämnar föreslå för att säkra tilliten till de livsmedel som produceras i landet. Men jag ska svara på den senast framställda frågan och säga att vi har en jordbrukspolitik som nu är under reformering i Europeiska unionen. Beslut om denna väntar jag mig före utgången av det här halvåret.
Vi är alltså mitt uppe i en diskussion om hur de svenska förhållandena ska vara eftersom vi är en del av jordbrukspolitiken vad beträffar konkurrenskraft, lönsamhet och liknande. Jag har ett antal preferenser som jag ämnar driva för den svenska bondens del, så att vi ökar produktionen i vårt land. Jag är övertygad om att det ger jobb, såväl i primärproduktionen som i efterföljande led.
Därtill har jag tidigare i debatten sagt att jag står för att vi måste ytterligare minska kostnaderna genom att försöka driva ned arbetsgivaravgifter och egenavgifter eftersom det är en mycket stor kostnadspost både att ha anställda och att vara egenföretagare. Vi måste fortsätta regelförenkla så att bonden får ägna sig åt det som bonden är duktig på och vill ägna sig åt, nämligen sin produktion och inte den byråkrati som vi i mitt tycke har lite för mycket av i det här landet. Tack för den här debatten!