Adolfsson Elgestam, Carina (S) besvaras av
anf.1 Statsrådet Ulf Kristersson (M):
Herr talman! Carina Adolfsson Elgestam har frågat mig om jag avser att vidta några förändringar gällande andra sjuklöneveckan.
Parlamentariska socialförsäkringsutredningen, där alla partier är representerade, har i uppdrag att se över de nuvarande reglerna om sjuklön och analysera om de är ändamålsenliga. I uppdraget ingår att se över sjuklöneperiodens längd. I detta sammanhang ska särskilt småföretagarnas situation uppmärksammas.
Utredningen ska även belysa sjuklönereglernas konsekvenser för arbetsgivarens drivkrafter att anställa, främja en god arbetsmiljö, förebygga sjukfrånvaro och främja återgång i arbete. I detta sammanhang är det viktigt att kartlägga hur arbetsgivarens ansvar för anställdas sjukfrånvaro hanteras också i andra länder.
Parlamentariska socialförsäkringsutredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 januari 2015. Jag ser fram emot utredningens betänkande.
anf.2 Carina Adolfsson Elgestam (S):
Herr talman! Det är inte utan att man känner en viss besvikelse utifrån det svar som ministern har avlämnat här i kammaren med anledning av min fråga om regeringen är beredd att vidta åtgärder genom att ta bort andra sjuklöneveckan.
Det som kanske gör att man känner sig ännu mer oroad är att ministern i sitt svar uttalar att han "ser fram emot" när utredningen ska bli klar den 31 januari 2015. Jag ser möjligtvis fram emot att vi har en annan regering när den utredningen ska avlämnas.
Utredningen ska inte avlämnas förrän den 31 januari 2015. Därefter blir det sedvanlig remissrunda. Då har det gått ytterligare minst tre månader och förmodligen ytterligare lite tid. Därefter ska man fundera över om man ska ta bort andra sjuklöneveckan.
Då kan man känna en viss oro med tanke på hur det ser ut i Sverige, Europa och världen just nu, med kris. Det är kris inte bara i övriga Europa, utan jag vågar nog påstå att det är kris även i Sverige, med tanke på att det är mer än 400 000 personer som går arbetslösa.
När man funderar över det och att jobben är den viktigaste frågan bör man titta i sin verktygslåda och se vilka åtgärder man kan vidta så att fler kan få möjlighet att få ett jobb.
Det är kopplat till sjuklönerna. Åtminstone när jag är ute och träffar företag, framför allt småföretag, är det sjuklönefrågan tillsammans med kompetensfrågan som man lyfter fram som den viktigaste frågan för att man ska våga anställa. Det är inte alls ovanligt att en företagare säger: Jag kan inte förstå varför jag ska betala för en av mina anställda, som har varit på skidsemester och nu har brutit benet. Jag förstår inte det, säger företagaren. Jag har en viss sympati för att man ser det så. Att vi sedan har system som är uppbyggda utifrån solidaritet tar för lång tid att ta upp här i kammaren.
Det finns också arbetsgivare som säger: Kommer någon hit till mig på anställningsintervju och är fotbollsspelare eller på annat sätt aktiv inom idrottsrörelsen - det är oerhört positivt att vi rör på oss och har fritidsintressen - anställer jag inte den personen, eftersom det finns en risk att jag ska få stå för sjuklön när personen är sjukskriven.
Det är bara några exempel. Rent allmänt kan man också lägga till att många arbetstagare känner psykisk stress eftersom de är lojala med sin arbetsgivare och känner: Nej, jag ska inte vara hemma och belasta min arbetsgivare med de här utgifterna, utan jag går till jobbet. Man går alltså till jobbet fast man är sjuk.
När man lägger samman allt detta - vad som är bra för arbetsgivarna, så att de vågar anställa, vad som är bra för dem som är anställda, utifrån att om man är sjuk så är man sjuk och ska våga vara hemma utan att känna press genom att det blir dyrt för arbetsgivaren, och att det finns möjlighet till lägre arbetslöshet - borde ministern fundera en gång till om man inte borde ta beslut om borttagande av andra sjuklöneveckan lite tidigare.
anf.3 Statsrådet Ulf Kristersson (M):
Herr talman! För det första: Vi har utredningar för att utreda saker noggrant. Det är liksom själva idén bakom. Att man ska kortsluta utredningar, strunta i att de har ett mandat att undersöka saker och i all hast ta fram underlag för beslut tycker jag är en mycket onormal ordning, och den tänker jag inte medverka till.
För det andra: Direktiven är tydliga - se över för- och nackdelar med olika lösningar vad gäller arbetsgivarens sjuklöneansvar. Det är utan tvekan så att detta är en rätt pragmatisk fråga.
Vi har i Sverige haft både en, två och tre veckor. Det finns för- och nackdelar med både kort och lång arbetsgivarperiod.
Tittar man traditionellt eller i litteraturen kan man säga att fördelen med en lång arbetsgivarperiod är att man får en tydlig koppling mellan den enskilde, hans sjukdomstillstånd och hans arbetssituation och arbetsgivarens ansvar. Många länder betraktar det som otroligt angeläget. Det mest kända under de senaste åren är Nederländerna. Fördelen med en kort period är naturligtvis att man inte riskerar att belasta en arbetsgivare med den sortens sjukdomar och skador som i grund och botten inte har med jobbet att göra.
Den svenska erfarenheten har varit att det under de år som vi fokuserade mycket på korttidsfrånvaro var angeläget att göra en tydlig koppling mellan arbetsplatsen och den korta sjukfrånvaron. Min hypotes är att detta står sig ganska väl fortfarande. Men jag är helt öppen för en diskussion. Därför tycker jag att det är angeläget att utredningen diskuterar för- och nackdelar med detta.
Jag vill ställa en motfråga, för jag blir lite förbluffad och förundrad över att just andra sjuklöneveckan ska bort. Varför just den andra? Varför inte den första sjuklöneveckan, som för de allra flesta företagare är oändligt mycket viktigare? Och varför inte båda sjuklöneveckorna? Varför ta bort den sjuklönevecka som minst antal arbetsgivare i praktiken drabbas av, eftersom de flesta sjukfall är kortare än två veckor?
Jag är bara lite undrande över detta principiella val av just andra sjuklöneveckan, om det nu inte bara är en symbolisk åtgärd man är ute efter.
anf.4 Carina Adolfsson Elgestam (S):
Herr talman! Jag är särskilt glad att ministern ställer den sista frågan och ska informera ministern om att vi inte för en politik som handlar om symboler utan för en politik som gynnar Sverige.
Vårt förslag om att ta bort andra sjuklöneveckan handlar om finansieringen, och det vet ministern mycket väl. I vårt förslag har vi borttagandet av andra sjuklöneveckan fullt ut finansierat. För företagen blir det en nettovinst. Vi ska alltså inte kontra med en höjning av arbetsgivaravgiften. Detta har vi i vårt budgetalternativ.
Jag tror att var och en förstår att när man ska göra en reform som detta faktiskt handlar om får man ta steg utifrån att saker och ting ska finansieras. Därför börjar vi med andra sjuklöneveckan.
Det är intressant när ministern säger att vi har utredningar för att de behöver arbeta. Jag tycker att det är viktigt att man har utredningar och gör konsekvensanalyser. Denna alliansregering kanske inte är så känd för att alltid ha gjort konsekvensanalyser. Man kan titta på förändringarna och försämringarna av a-kassan. Då var det inte tal om att det skulle vara någon lång utredning. Då var det bara dunk, dunk, dunk - här ska förändras. Det körde man igenom på ett halvår.
Men i detta fall skulle det kunna skapas många jobb. För vi är väl ändå överens om, ministern, att det är viktigt för Sverige att vi kan få till fler jobb? Då är man inte beredd att till exempel ge utredningen direktiv om att komma med ett delbetänkande så att man kan skynda på ett sådant här beslut om viljan finns. Politik är nämligen att vilja.
Om jag tittar på läget här i riksdagen kan jag inte låta bli att fundera över hur det ser ut i fråga om majoritetsförhållanden. Vi socialdemokrater är nämligen inte ensamma om att vara för att vi ska ta bort andra sjuklöneveckan. Det finns även andra partier som är det, till exempel Kristdemokraterna. Näringsutskottets ordförande Mats Odell är mycket tydlig och skräder inte orden när han säger att det vore korkat att inte ta bort den eftersom så många undersökningar visar att just sjuklöneansvaret är det största hindret som avhåller småföretagare från att nyanställa.
Jag vet inte om det finns någon form av splittring i regeringen i denna fråga. Men jag kan konstatera att i den debatt som vi hade här i kammaren den 25 april då Mats Odell och representanter från de andra allianspartierna deltog uttryckte Folkpartiet, precis som Centerpartiet, en vilja att ta bort den andra sjuklöneveckan.
Om man börjar räkna antal mandat här i riksdagen, om vi skulle rösta om denna fråga i dag, finns det en majoritet för att ta bort den andra sjuklöneveckan.
Om jag var minister och hade ansvar för denna fråga skulle jag nog fundera hemma på min kammare om det inte vore lönt att i budgetförslaget i september föra fram ett sådant förslag.
anf.5 Statsrådet Ulf Kristersson (M):
Herr talman! Jag uppfattar inte att det i mitt uppdrag som ansvarig för frågorna ingår att göra opinionsmätningar i Sveriges riksdag.
Som jag påpekade finns det för- och nackdelar med en kortare och med en längre sjuklöneperiod. Sverige har en tradition av att ha prövat olika varianter. Det vore ganska förmätet att säga att det ena är rätt och det andra är fel. Man kan säkert laga efter läge, och man kan säkert se att olika tider kräver olika lösningar. Jag är inte alls säker på att vi har den optimala lösningen här och nu. Därför är jag inte alls bestämd motståndare till detta. Jag tycker bara att man ska vara ärlig nog och säga att det har väsentliga för- och nackdelar.
I ett läge där många länder snarare är måna om att göra en tydligare koppling mellan arbetsplatsen, arbetsgivarens ansvar och sjukfallen säger Socialdemokraterna nu entydigt att man ska minska detta ansvar och särkoppla arbetsplatsen från sjukfrånvaron. Jag tycker att det är en rätt stor principiell fråga, och jag tycker att den är värd att undersöka. Man ska veta konsekvenserna av en sådan sak innan man landar i en slutsats. Därför nöjer jag mig med att Socialförsäkringsutredningen ska arbeta med detta tillsammans med andra rätt stora principiella frågor som handlar om samspelen mellan olika delar av den svenska socialförsäkringen. Jag är inte alls lika tvärsäker som interpellanten på att detta är den slutliga lösningen på ett antal problem för företagsamheten i relation till sjukförsäkringen.
Att vi ändå ställer frågan om just andra sjuklöneveckan beror på att om man är så säker på att detta är den väsentligaste förändringen skulle jag i alla fall argumentera för att det är den första sjuklöneveckan som man skulle inrikta sig på eftersom den har mycket större betydelse för precis det problem som interpellanten är ute efter. Jag får lite grann en känsla av att eftersom ett avskaffande av den uppfattas som för dyrt och man inte kan finansiera det väljer man det mindre väsentliga för att det är lite enklare här och nu.
anf.6 Carina Adolfsson Elgestam (S):
Herr talman! Jag tycker att det är lite oroväckande om alliansregeringen sitter i Rosenbad och uppfattar att riksdagen ägnar sig åt opinionsundersökningar.
Den 20 september ska finansministern komma hit till kammaren med statens budgetförslag. Utifrån det kommer vi socialdemokrater att fortsätta att hävda att den andra sjuklöneveckan ska tas bort.
Återigen vill jag säga att vi har finansierat detta fullt ut. Vi har till exempel inte lagt fram några förslag om att ta bort eller sänka bolagsskatten och låna pengar till det, vilket regeringen gör, utan våra förslag är fullt ut finansierade.
Om ministern och alliansregeringen tittar på mandatfördelningen här i riksdagen när vi ska rösta om detta förslag finns det en risk att man faktiskt blir nedröstad. Vi kan leka lite grann med siffrorna. Socialdemokraterna har 112 röster. Miljöpartiet, som förmodligen kommer att stödja ett sådant förslag även om man vill gå längre redan nu, har 25 röster. Folkpartiet har 24 röster, Centern har 23 röster och Kristdemokraterna har 19 röster. Det betyder att Moderaterna med sina 107 röster skulle bli överkörda. Då borde det finnas ett intresse från regeringens sida att fundera över framtiden och lägga fram någon typ av förslag som genererar att fler människor får anställningar i vårt land och att vi kan få ned arbetslösheten. Vi tror att detta är ett av de verktyg som man kan använda för att få fler jobb. Och politik är att vilja, men det verkar inte som om regeringen vill.
anf.7 Statsrådet Ulf Kristersson (M):
Herr talman! Jag konstaterar för tredje gången att jag ser för- och nackdelar med en längre eller en kortare sjuklöneperiod och att jag i dagsläget inte är reda att föreslå några förändringar vare sig i utökande eller förkortande riktning.