Johansson, Lars (S) besvaras av
anf.15 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M):
Herr talman! Lars Johansson har frågat finansministern dels om han gjort det ställningstagandet att det är möjligt att lokalt folkomrösta om en statlig angelägenhet som trängselskatten i Göteborg, dels vad det skulle det få för konsekvenser för det västsvenska infrastrukturpaketet om en majoritet i Göteborg skulle säga nej till trängselskatt.
Interpellationen har överlämnats till mig.
Jag kan inledningsvis konstatera att trängselskatten i Göteborg har beslutats av Sveriges riksdag och är reglerad i svensk lag. Jag kan också konstatera att en ändring i svensk lag endast kan ske genom beslut av riksdagen.
Fullmäktige i Göteborgs kommun kan besluta om att genomföra en folkomröstning som ett led i beredningen av ett ärende i vilket kommunen har beslutanderätt.
På frågan om det är möjligt för Göteborgs kommun att folkomrösta om trängselskatten i Göteborg är svaret att det beror på vad kommunens invånare har att ta ställning till vid folkomröstningen. Fullmäktige kan genom en folkomröstning inhämta invånarnas synpunkter i fråga om trängselskatten. På så sätt kan folkomröstningen ge politikerna på lokal nivå ledning i frågan om fullmäktige bör ta upp frågan om trängselskatt med regeringen och därigenom försöka förmå regeringen att till riksdagen föreslå en ändring av lagstiftningen. Göteborgs kommun kan däremot inte fatta beslut om att avskaffa eller ändra ett beslut som fattats av riksdagen.
En folkomröstning om trängselskatten i Göteborg har således ingen direkt inverkan på lagstiftningen om trängselskatt. Regeringen förutsätter också att ingångna avtal följs och att de stora satsningar som ingår i avtalet därmed kan genomföras. Om regionen ändrar uppfattning i frågan om trängselskatt är min utgångspunkt att det då rimligen åligger regionen att skjuta till nödvändiga medel för att hantera de omfattande underskott som skulle uppstå i finansieringen av de aktuella projekten. I annat fall saknas finansiering för objekten inom de beslutade tolvåriga ekonomiska ramarna för infrastruktur, vilket gör att de ej kan byggstartas.
anf.16 Lars Johansson (S):
Herr talman! Tack så mycket för svaret från statsrådet. Svaret stämmer till stora delar överens med vad jag själv tycker, vilket inte alltid är fallet när man får svar från statsråd på frågor.
Dock är resonemanget passerat på en punkt, detta att man kan genomföra en folkomröstning som en del i beredningen av ett ärende. Vi ska komma ihåg att överenskommelsen, som framgår av svaret, mellan Göteborgs kommun, Västra Götalandsregionen, kommunerna runt Göteborg, Hallands läns landsting och staten redan är undertecknad. Det var det som föranledde riksdagen att fatta beslut om trängselskatt våren 2010 på förslag av regeringen och också på förslag av Göteborgs kommun.
Frågan har beretts tidigare, och då kunde man möjligen ha diskuterat om det skulle vara en folkomröstning. Folkomröstningsfrågan har därefter också varit uppe i fullmäktige i Göteborg. Fullmäktige fattade då beslut 2011 om att man inte skulle ha någon folkomröstning eftersom man hade ingått en överenskommelse med staten om det stora infrastrukturpaketet, där trängselskatten ingår som en väsentlig del i finansieringen med hela 14 miljarder kronor. I den delen menar jag att svaret är lite undanglidande. Det är ingen beredning längre; frågan är avgjord.
Det framgår tydligt att situationen är just nu den att ingångna avtal ska följas. Då blir frågan politiskt väldigt intressant. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet i Göteborgs kommunstyrelse har varit med och tagit del av förhandlingarna med staten och sagt: Nej, frågan är färdigberedd. Här föreligger inga förutsättningar för att folkomrösta om trängselskatten då den redan är införd.
Men ett annat parti i kommunstyrelsen i Göteborg, Moderata samlingspartiet, har nyligen lagt fram förslag om att man ska genomföra en folkomröstning. Det är väldigt märkligt, för Moderaterna i Göteborg har ju själva varit med och förhandlat och tidigare fattat beslut om att man ska genomföra paketet. De har också sagt, så sent som 2011, att man inte ska ha en folkomröstning om trängselskatten. Nu plötsligt säger de att nu ska vi ha en folkomröstning.
Jag skulle vilja ställa en fråga till Catharina Elmsäter-Svärd som jag tycker är ganska väsentlig. Det är nämligen så att den moderata gruppledaren i Göteborg, Jonas Ransgård, har till Göteborgs-Posten sagt att han har haft kontakt med regeringen inför sitt ställningstagande om att kräva en folkomröstning om trängselskatten. Stämmer det verkligen? Det är den ena frågan. Den andra blir då: Vad har ni då resonerat om? Har regeringen verkligen tyckt att det är bra att Moderaterna kräver en folkomröstning om trängselskatten i Göteborg?
anf.17 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M):
Herr talman! Lars Johansson vet att jag som statsråd är ute i hela landet och träffar många kommunala företrädare, även företrädare i Göteborg, oavsett om de har moderat stämpel eller socialdemokratisk stämpel. Jag tycker att det är viktigt att ha de här kontakterna. Däremot är jag väldigt noga med att inte komma överens om olika saker som det inte finns någon öppenhet i. Men samtal förs ju alltid om det mesta, för jag tycker att det är viktigt att följa vad som händer och sker.
Det är helt riktigt att det finns ett avtal, och det är viktigt att alla som ingår avtal har för avsikt att följa dem. Om någon part skulle önska något annat måste den i så fall ta upp det med de andra parterna. Sådant är naturligtvis alltid möjligt. Vad jag har varit tydlig med är att det alltid får konsekvenser. Därför ska man vara beredd, oavsett vilket avtal det gäller, på att någon kan ha en annan uppfattning eller möjlig tanke om att göra någonting annat. När det gäller det västsvenska paketet gäller avtalet i dag tills något annat är sagt, och det finns inget annat sagt ännu.
Jag tycker att man ska följa med lite i vad som har hänt även sedan avtalet om västsvenska paketet beslutades. Det har gjorts en skärpning i kommunallagen som trädde i kraft den 1 januari 2011 om möjligheten att genomföra just ett folkinitiativ. Det räcker egentligen med att 10 procent av de röstberättigade skriver på en lista, något som har gjorts i Göteborg, förvisso via en tidning men ändå. Då finns det en möjlighet att väcka ärendet i fullmäktige. Det är det som har blivit en skärpning, en möjlighet eller kanske ett hot - jag vet inte hur man ska se det - som vi har att förhålla oss till.
En uppfattning som jag är tydlig med i mitt svar, och som det är bra att Lars Johansson delar, är att man måste vara medveten om vem det är som fattar vilka beslut. Och när det gäller just trängselskatten, som i lag är beslutad av riksdagen, är det i så fall riksdagen som ska göra en förändring av lagen. Den rätten äger inte fullmäktige i Göteborg eller i Stockholm, som också har trängselskatt.
Eftersom det numera har möjliggjorts det som kallas folkinitiativ eller folkomröstning bör fullmäktige, om det är under en sexmånadersperiod innan ärendet ska behandlas, få avgöra om man ska ha folkinitiativet folkomröstning eller inte. Det är naturligtvis viktigt att man då också funderar på hur frågeställningen ska se ut, så att de som har att ta ställning i en folkomröstning känner att den är relevant.
Sedan är det inte ovanligt utan snarare vanligt att folkomröstningar är just rådgivande. Det ska ju finnas en möjlighet för lokala församlingar att samla in synpunkter på olika sätt, där folkinitiativ och folkomröstning är ett. Göteborg måste i så fall ta ställning till om man har för avsikt att förmå regeringen att göra någonting annat när det gäller trängselskatten.
Jag har uppfattat att många tycker att det västsvenska paketet är väldigt efterlängtat och väldigt nödvändigt och att det inte finns någon ambition att avbryta någonting, som till exempel första spadtaget för Marieholmstunneln nästa vecka, utan att avtalet ska gälla.
Jag tycker inte att man ska göra den här frågan större än den är, för jag får inga andra signaler från något parti eller någon av de parter som har beslutat om västsvenska paketet än att man vill att det fortsatt ska vara kvar.
anf.18 Lars Johansson (S):
Herr talman! Jag fick inget svar från statsrådet om man hade haft samtal med Jonas Ransgård eller inte och heller inte vad man hade samtalat om inför det ställningstagande som Moderaterna har gjort. Jag hoppas att Catharina Elmsäter-Svärd kan svara på den frågan i sitt nästa inlägg.
Jag kan ha respekt för att partier som har varit emot från början, som Sverigedemokraterna och Vägvalet, vill ha en folkomröstning där de hoppas att få en majoritet som säger nej till trängselskatten.
Frågan gällde dock Moderata samlingspartiet som har varit med hela resan. Ni sitter dessutom i regeringen och i Västra Götalandsregionen. Ni är ordförande i Göteborgsregionens kommunalförbund, är vice ordförande i kommunstyrelsen och sitter med i kommunstyrelsen. Ni har all information och har som sagt varit med hela vägen. Ni har sagt att dessa projekt är viktiga i det särskilda västsvenska paketet. Det gäller Marieholmstunneln, som statsrådet nyss nämnde, liksom andra viktiga investeringar som ska göras, till exempel tågtunneln Västlänken.
Här har ni varit med, och därför blir frågan konstig. När ni har skrivit på, tagit i hand och är överens om att detta ska gälla vänder ni plötsligt och säger: Nu ska vi folkomrösta.
Vi andra har upplevt det som självklart att vi kan lita på det näst största partiet i Göteborg, men det kan vi inte längre. Vad blir nästa fråga där ni gör en överenskommelse men upplever frågan som så besvärlig internt att ni vill ha en folkomröstning?
Vi ska vara aktsamma om folkomröstningsinstitutet. Även om det finns möjlighet om 10 procent av göteborgarna har skrivit på, som statsrådet sade, har 90 procent inte gjort det. Då måste man ta ställning till om man ska ge möjlighet till folkomröstning eller inte. Då kommer frågan till de politiska partierna.
Det är därför frågeställningen är viktig i detta sammanhang: Varför har ni fattat ett sådant beslut? Är det delar av paketet som ni i efterhand har fått ångest över och som ni inte vill vara med om? Eller tycker ni att det är bättre att höja kommunalskatten för att finansiera detta? Från moderat håll i Göteborg har det uttalats att om det blir ett nej i folkomröstningen får man höja kommunalskatten, sälja egendom eller på annat sätt vara med och finansiera det hela.
Nu är det ingen lek med ord längre eftersom 2,7 miljarder läggs på detta i år. Det sitter hundratals människor och projekterar för de olika insatser som ska göras i Göteborg, och det läggs ut beställningar på en lång rad företag. Under åren fram till 2027 ska 30 000 årsarbetare jobba i Västsvenska paketet. Det handlar alltså om en mycket stor insats.
Anledningen till att riksdagen fattade beslut om trängselskatt var för att det inte gäller bara göteborgare utan alla boende i Sverige.
Vi har också krävt att utländska fordon ska omfattas. Kommer det en proposition från regeringen om att utländska fordon ska omfattas av trängselskatten från och med den 1 januari 2014?
Kommer det en förändring av förseningsavgiften till 100 kronor i stället för 500 kronor, som är ett ganska trubbigt instrument i dag?
Kommer kommunen själv att kunna besluta var de olika betalstationerna ska finnas inom ett begränsat geografiskt område, så som en statlig utredning lade fram förslag på i början av året? Den 23 mars gick remisstiden ut för denna utredning.
Jag hoppas att statsrådet kan svara mig och ge ett löfte om att det kommer en proposition i höst där dessa frågor klarats ut.
anf.19 Gunnar Andrén (FP):
Herr talman! Utan att lägga mig i diskussionen i Göteborgs stadsfullmäktige ska jag ta upp det viktigaste och gratulera alla västsvenskar och göteborgare till att ha fått ett ordentligt västsvenskt paket som underlättar trafiken genom och runt Göteborg. Det är en stor framgång för hela Sverige. Vi som älskar att komma till Göteborg tycker att det är mycket bra. Så småningom kan vi också komma bort från en järnvägsstation som är en säck och inte modern.
Herr talman! Jag har deltagit i ganska många debatter om trängselskatten och kan konstatera att det finns ett antal som älskar trängselskatten. Dock är de som betalar trängselskatt ganska reserverade till den.
När trängselskatten ingår i ett stort paket är det viktigt att klara ut, precis som vi har gjort i denna region, att det är olika delar som gör att den är en nödvändighet. Den har gått från att vara en ren miljöskatt för att minska trafiken till att också bli en viktig finansieringskälla för andra trafikinvesteringar. Det måste vi erkänna, och det kommer att vara så.
Vi har flera sådana här skatter. Öresundsbron finansieras inte av skattebetalarna utan genom avgifter för dem som passerar. Förbifart Stockholm kommer att finansieras på samma sätt. Den nya bron i Sundsvall är finansierad genom att kommunen har tagit en stor del av investeringen. Samma sak gäller i Motala. Min uppfattning är att detta kommer att fortsätta runt om i Sverige. För att vi ska klara att förbättra trafikförhållandena, inte minst ur miljösynpunkt, är det viktigt att det finns olika finansieringsmöjligheter.
När det gäller den göteborgska så kallade folkomröstningen är det riktigt som statsrådet och Lars Johansson säger, nämligen att rättsverkan av en sådan omröstning är synnerligen oklar. Det har varit en lång rad folkomröstningar i Stockholm och kommunerna runt om, och oavsett utfallet har de inte haft någon rättsverkan. Regeringen och riksdagen har beslutat vad som ska gälla avseende trängselskatt efter framställan av Stockholms kommun, och samma sak i Göteborg, efter framställan av Göteborgs kommun.
Skulle Stockholmsregionen frånträda dessa avtal bortfaller alla bidrag från staten. De 17 miljarder i Västsvenska paketet som staten går in med står alla skattebetalare i Sverige för. Jag skulle kunna ta hand om dessa 17 miljarder här i Stockholmsområdet och hitta nya investeringar, men jag är glad att staten har ingått ett avtal som gör att vi kan placera 17 miljarder i Göteborg. Det är en mycket god sak för Sverige att vi gör det bättre för miljön och bättre för trafiken genom stora delar av Göteborg.
anf.20 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M):
Herr talman! Först tänkte jag: Det kan inte vara möjligt att jag ska behöva ställa frågan till Lars Johansson om det är hans uppfattning att förändringen i kommunallagen om möjlighet till folkinitiativ var en dålig förändring. Jag väljer dock att inte ställa denna fråga eftersom det var ganska stor enighet om att denna förändring skulle göras.
När folkomröstning förs på tal i en kommun måste man försäkra sig om att de som ska rösta vet vad det faktiskt innebär och vad det ger för möjlighet till förändring. Då är det rätt tydligt att folkomröstningen oftast är rådgivande, men man använder det som ett underlag om man vill något annat.
När det gäller just trängselskatten kan inte en folkomröstning i Stockholm eller Göteborg ta bort trängselskatten. Det måste beslutas av riksdagen eftersom riksdagen i lag har infört trängselskatt. Det är den ena delen.
Det är viktigt att avtal som är ingångna hålls, oavsett om det gjordes före kommunallagens skärpning eller efteråt. Det är en viktig förutsättning.
Det finns de som ibland tycker att staten inte håller sina avtal som det är tänkt. Staten ska vara duktig på att hålla ingångna avtal, precis som alla andra.
Det västsvenska paketet är en fråga som diskuterats under oerhört lång tid, inte minst innehållet i dess olika delar. Det har skett utifrån trängselproblematik, miljöperspektiv, framkomlighetsskäl och trafiksäkerhetsskäl. När man har en paketlösning finns där alltid delar som inte alla gillar fullt ut, men det fina är att man till slut kommer överens om någonting. Här handlar det bland annat om Göteborgs stads möjligheter att i arbetet med K2020 fördubbla kollektivtrafiken, hitta bra lösningar över den älv som delar staden - det händer på många ställen att en älv delar en stad eller en region - och därmed försöka vara framsynt i sitt tänkande.
Oavsett vilka samtal jag haft och oavsett med vem och från vilket parti finns ingen som i dag på något sätt har framställt, varken formellt eller informellt, att man har för avsikt att bryta det avtal som ingåtts. Då måste det avtal som i dag finns gälla fram till dess att någon annan förutsättning finns. Annars kommer vi, herr talman, att tala utifrån hypotetiska antaganden.
När det gäller det som Gunnar Andrén var inne på är det alldeles riktigt att trängselskatten en gång i tiden i första hand infördes som en miljöstyrningsåtgärd, men den har kommit att bli ett viktigt instrument även för finansiering. Detta ska ses i sammanhanget att man många gånger kan göra investeringar genom låneupptag och även göra investeringar betydligt tidigare än man annars kunde ha gjort. Det kan de facto innebära att när en väg byggs kan den användas för kollektivtrafik eller för att minska trängseln, vilket kommer fler till godo.
Lars Johanssons fråga, som är en viktig ingrediens och fanns med inte minst i diskussionen om det västsvenska paketet, gällde de utländska fordonen. Där har gjorts en utredning, och ja, det är den absoluta målsättningen. Jag skulle i stort sett kunna lova att från och med januari 2014 ska det gälla också för alla utländska fordon. Det kommer även att bli en förändring i den som jag tycker feldimensionerade förseningsavgiften - den är inte rimlig och kommer att ändras.
anf.21 Lars Johansson (S):
Herr talman! Det var bra besked i slutet av inlägget. Jag hoppas att det även gäller de andra delar som jag tog upp tidigare, avgiften och att kommunen får bestämma var de olika stationerna ska vara i fortsättningen.
Jag blir lite fundersam när jag lyssnar på Catharina Elmsäter-Svärd. Menar statsrådet verkligen att man kan hålla en rådgivande folkomröstning men att den inte är viktig eftersom det är riksdagen som fattar beslutet? Vi får nog inte leka med folkomröstningsinstitutet på det sättet.
Här har det skett beredningar, man har fattat beslut, tagit i hand. Att därefter ha en folkomröstning skapar stor osäkerhet. Dessutom är det bara ett av de ingående partierna, bara en av de ingående parterna, som sagt att det ska hållas en folkomröstning. Man struntar i vad alla andra tycker. Man bortser från det. Alla andra gör en annan bedömning. Undantaget är alltså Sverigedemokraterna och Vägvalet. Det är i det sällskapet som den moderata gruppledningen i Göteborg satt sig. Det har man gjort trots att man politiskt varit överens om att detta är en jätteviktig infrastruktursatsning för Västsverige, faktiskt för hela Sverige. Göteborg är ett centrum för transporter för hela landet och för vår exportindustri. Hur infrastrukturen utvecklas i Göteborg har därför stor betydelse.
Det handlar alltså inte bara om att genomföra en folkomröstning. Om man gör det måste man inse att ifall det blir ett nej blir det också stopp för hela paketet. Det finns ingen som har någon annan finansiering. Det är det som ligger i vågskålen, och därför tycker jag att statsrådet borde vara mycket tydligare i sitt avståndstagande till att genomföra en folkomröstning om något som riksdagen redan har fattat beslut om.
anf.22 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M):
Herr talman! Jag skulle närmast vilja be Lars Johansson ta med sig det skriftliga svar som jag lämnat och som jag också läste upp. Det är viktigt att komma ihåg vem som har makt och befogenhet att besluta om vad och på vilken nivå. Vi kan konstatera att möjligheten till folkinitiativ har förstärkts. Man kan samla in namn, och när en namnlista med ett visst antal röstberättigade personer inkommit måste fullmäktige i en kommun ta ställning till om det ska hållas en folkomröstning eller inte, detta oavsett fråga.
När det gäller just trängselskatten, som Lars Johansson frågar om, har den beslutats av riksdagen. Därför menar jag att Göteborgs kommun inte kan fatta beslut om att avskaffa eller ändra ett beslut som har fattats av riksdagen. Det var poängen i mitt svar. Om man har en folkomröstning om just trängselskatten blir det ett sätt att inhämta synpunkter i en beredning - om kommunen med utgångspunkt från folkomröstningens resultat skulle ha för avsikt att uppvakta regeringen för att regeringen ska förmå riksdagen att ändra ett beslut som är fattat och som gäller trängselskatten i Göteborg. Man måste hålla isär nivåerna på vilka besluten fattas.
Min absoluta uppfattning är att det vore bra om det västsvenska paketet kunde fortsätta precis så som det är tänkt, med den planering som är tänkt och på det sätt som avtalet är ingånget. Till dess att någonting annat beslutas är det avtalet som gäller. Blir det en förändring kommer det att kosta. Antingen blir det inget paket alls eller så blir det en kostnad som den part som tänker kliva av avtalet har att ta ansvar för. Det ska man vara medveten om i diskussionerna inför eller under en folkomröstning.