From, Isak (S) besvaras av
anf.124 Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M):
Fru talman! Isak From har frågat mig vilka åtgärder för omställning till nya jobb som jag avser att vidta för att möta den mycket höga arbetslösheten i Vilhelmina.
Den globala finans- och skuldkrisen är nu inne på sitt femte år. Den svaga internationella konjunkturutvecklingen påverkar Sverige genom lägre tillväxt och högre arbetslöshet. Regeringen satsade därför 23 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2013 i syfte att stimulera ekonomin och stärka tillväxtförutsättningarna. I paketet ingår satsningar på utbildning, infrastruktur, forskning och ungas jobbchanser. Det handlar om reformer för att öka möjligheterna att driva företag, stärka svensk konkurrenskraft och stimulera till fler jobb.
I vårpropositionen presenterar regeringen ytterligare satsningar inom utbildning, praktik, infrastruktur och regional utveckling för att dämpa krisens effekter och motverka att den höga arbetslösheten biter sig fast. Det innebär bland annat 12 400 extra praktik- och utbildningsplatser - årsarbetsplatser - under 2013 och 2014. Totalt satsar regeringen ca 3 miljarder kronor för de kommande två åren, varav den större delen i år.
Det ingår också i Arbetsförmedlingens uppdrag och ansvar att använda tilldelade resurser för att hjälpa personer som blivit arbetslösa vid nedläggningar. Arbetsförmedlingen har också möjlighet att fördela de medel myndigheten förfogar över så effektivt och bra som möjligt utifrån det arbetsmarknadsläge som råder. I och med Arbetsförmedlingens nationella organisation finns möjligheten att omfördela från regioner och orter med ett relativt bättre arbetsmarknadsläge till delar av landet där läget är mer bekymmersamt, till exempel i Vilhelmina.
Arbetslinjen är därmed underbyggd av en aktiv arbetsmarknadspolitik som jag ständigt vill fortsätta att utveckla. Det handlar om att rusta Sverige genom investeringar i infrastruktur och forskning, förbättra företagens villkor samt ytterligare arbetsmarknadspolitiska insatser.
anf.125 Isak From (S):
Fru talman! Tack, arbetsmarknadsministern!
Det är roligt att stå här i kammaren och höra att arbetsmarknadsministern vill något. Jag har ställt interpellationen med utgångspunkt i den mycket höga arbetslösheten i Västerbotten och framför allt i Vilhelmina, som är särskilt utsatt.
I spåren av konjunkturnedgångar och trender försvinner och flyttar jobb. Företag flyttar, företag lägger ned och företag utlokaliserar. Det är ingen nyhet, utan det har hänt tidigare. Men tidigare har också funnits idéer och åtgärder för hur omställningen ska mötas. Rörligheten på arbetsmarknaden fortsätter. Så är det naturligtvis också i Västerbotten. Det finns risk att fler förlorar sina jobb, men många med rätt utbildning eller många som får chansen till omställning får också nytt jobb.
Kompetenskraven på dagens och morgondagens arbetsmarknad höjs. En annan faktor är att den fria etableringsrätten för myndigheter gör att små inlandskommuner tappar statliga jobb. Det har varit negativt också för Vilhelmina, som har tappat drygt 100 statliga jobb de senaste åren.
Jag tycker ändå att regeringens acceptans av den mycket höga arbetslösheten förskräcker. Är det därför som insatser för kompetenshöjande åtgärder är så begränsade? Jag har vid ett par interpellationsdebatter med näringsministern det senaste halvåret frågat om olika åtgärder för att få nya företag och nya jobb, och jag har fått det tydliga svaret, som arbetsmarknadsministern delvis hänvisar till, att nya företag och nya jobb skapas framför allt med hjälp av sänkt skatt, sänkt skatt och sänkt skatt.
Mycket av de satsningar som arbetsmarknadsministern hänvisar till från höstens budgetproposition handlar om sänkt bolagsskatt. Man kan undra hur och när jobben kommer till Vilhelmina tack vare den sänkta bolagsskatten. Har arbetsmarknadsministern någon idé? Är det inte snarare så att de stora skattesänkningarna i stället gynnar banker, det vill säga storfinansen? Det är väl bekant att det finns lite av storfinans i Vilhelmina.
Långtidsarbetslösheten tycks ha bromsat in något, men den är fortfarande mycket hög. Arbetsförmedlingen menar att den i bästa fall är på väg att plana ut något. Vi har fortfarande en arbetsmarknad med en stor konkurrens om jobben. Den slår hårt mot vissa av de arbetssökande. Regeringens straffperiod för unga låser fast dem i konstant utanförskap. Det gör inte saken lättare i Vilhelmina eller i Västerbottens inland.
Antalet arbetslösa i Västerbotten var i februari 11 225, eller 8,6 procent av den registrerade arbetskraften. Ungdomar 18-24 år stod för 42 procent av alla nyinskrivningar.
Med anledning av den mycket höga arbetslösheten, som riskerar att höjas ytterligare, är det rimligt att ställa sig undrande till de dyra och dåliga åtgärder som regeringen har vidtagit hittills, med coacher och upphandling av diffusa jobbsökarkurser, som på intet sätt har förbättrat situationen. Vilka nya insatser tycker arbetsmarknadsministern att man bör vidta för att möta arbetslösheten i Vilhelmina?
anf.126 Johan Johansson (M):
Fru talman! Isak From efterfrågar idéer för att möta den utmaning som Vilhelmina står inför. Sannerligen står Vilhelmina och många andra av Norrbottens och Västerbottens inlandskommuner inför utmaningar.
Att bo, leva och jobba i hela landet är viktigt. Om man inför en vägslitageavgift som gör att det blir dyrare att producera alla varor som behövs till en ort som Vilhelmina, och gör det dyrare att producera allt som produceras i Vilhelmina som ska till en annan ort, gynnar det jobben? Ger det fler jobb till Vilhelminas unga om man inför fördubblade arbetsgivaravgifter för unga? Höjer man kraftigt krogmomsen, kanske till och med fördubblar den, hur påverkar det besöksnäringen i en besöksnäringstät kommun?
Arbetsmarknadsministern har gått igenom en del av de saker som sker i vårpropositionen. Även i höstpropositionen finns det en hel del åtgärder att för att göra landet lite rundare, för att man ska kunna verka och leva i hela landet. En regering ska fokusera på att skapa generellt goda förutsättningar för arbete och tillväxt oavsett var du bor i landet. Det tycker jag att regeringen gör.
Regeringen ska göra sitt, och det ska även kommunerna göra - någonting jag tänker återkomma till i mitt nästa anförande.
anf.127 Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M):
Fru talman! Regeringen satsar på det som bygger Sverige starkt, på en stark sysselsättning och på bra villkor för företagen. Vi kan se efter valet 2006, när Sverige stod på en högkonjunktur, att vi har lyckats minska utanförskapet och lyckats öka sysselsättningen ganska markant.
Krisen har slagit även mot Sverige och även mot Vilhelmina och mot Västerbotten. När jag tittar på Arbetsförmedlingens statistik för mars månad 2013 kan jag ändå se att det anmäldes 1 532 lediga platser. Det var en ökning med 16 procent jämfört med mars 2012. Många jobb som anmäls är inom utbildning, vård och omsorg, finanssektorn och företagstjänster, det vill säga bemanningsbranschen. Det är en markant ökning.
Antalet kvarstående platser hos Arbetsförmedlingen är också fortsatt stort, och det betyder att det inte finns tillräckligt många lämpliga sökande till de lediga jobben. Det är då en viktig utmaning att befolkningen får möjligheter till vidareutbildning och studier så att man kan stärka sin omställningsförmåga.
I mars fick 1 372 personer i Västerbotten ett arbete, och det var en ökning med nära 14 procent sedan förra året. Det finns alltså ljusglimtar i tillvaron, och det är viktigt att vi lyfter fram dem.
Ett län som Västerbotten drabbas hårt när en stor industri varslar, och i år har varslen i Västerbotten varit på en nivå knappt under 400. Vi vet ännu inte hur många av de personerna som blir uppsagda, och vi vet inte vilken form av arbetslöshet det kan leda till.
Då är det viktigt att vi har en arbetsförmedling som möter varje person efter hans eller hennes individuella behov, att man gör det möjligt för ungdomar att få flyttbidrag för att kunna flytta till de lediga jobben eller pendlingsstöd, att det blir billigare för arbetsgivare att anställa, att vi höjer utbildningsnivån genom satsningar i skolan, att vi har kraftiga subventioner inom ROT- och RUT-sektorn, att vi har en halverad restaurangmoms och regelförenklingar.
Då måste jag ställa frågan: Hur tror interpellanten att det blir en bättre arbetsmarknad om man gör precis tvärtom, som Socialdemokraterna föreslår, det vill säga höjer ersättningar och bidrag, höjer skatter för vanliga människor och höjer skatter och avgifter för företagen? Hur ska då fler företag vilja investera i Vilhelmina och i Västerbotten? Kommer inte det sannolikt, Johan Johansson, att leda till att jobb slås ut och fler blir arbetslösa i Västerbotten och Vilhelmina? Förklara gärna hur den ekvationen går ihop, att när det blir dyrare att anställa blir det fler jobb! Den har jag ännu inte riktigt begripit.
anf.128 Isak From (S):
Fru talman! Tack, Johan Johansson, för inspelet i debatten! Du får gärna svara arbetsmarknadsministern - jag tror säkert att du har idéer även om jag inte delar dem.
Arbetsmarknadsministern säger att situationen har förbättrats ganska markant. Jag tror att det är enbart den borgerliga regeringen som i dag lever i tron att situationen har förbättrats.
Jag var inne på det tidigare att när jag började förbereda mig för den här debatten kom det ganska snart fram att Vilhelmina dessutom har tappat 107 statliga jobb. Totalt i Västerbottens inland har det försvunnit 314 statliga jobb. De har till stor del försvunnit därför att regeringen har infört fri etableringsrätt för myndigheter. Och det blir ju inte lättare att locka företag och företagare när nödvändig, grundläggande infrastruktur för samhällsservice försvinner.
Det krävs framtidstro, och det krävs framtidstro för att våga satsa. Så är det naturligtvis i Vilhelmina också.
Ja, jag hoppas att besöksnäringen kan bidra. Det tror jag också att den kan göra. Jag tror inte att den halverade restaurangmomsen kommer att göra någon nytta i Klimpfjäll just nu, för just nu är det andra frågor som är av betydelse för att besöksnäringen ska kunna utvecklas i fjällkommunerna. Det handlar om infrastruktur, både den fysiska och den digitala. Under de stora turistsäsongerna kan du nämligen inte ringa eller använda mobil it, för marknaden anser inte att det är lönt att bygga ut kommunikationen i de delarna av landet. Så är det i borgerlighetens Sverige.
När kommer regeringens satsningar på matland och skogsland, som man har trumpetat ut väldigt storslaget, att ge resultat? De skulle kunna ge resultat i Vilhelmina, men hittills har vi inte sett det.
Kommer regeringens nya mineralstrategi att möjliggöra en öppning av Stekenjokkgruvan?
Tror regeringen på sina strategier? Då behöver man satsa mer på utbildning, på kompetenshöjande åtgärder, på nya bostäder och på ny infrastruktur.
I de tidigare debatterna fick vi i och för sig ett positivt inspel från arbetsmarknadsministern om att Arbetsförmedlingens roll bör ses över. I dag har Arbetsförmedlingens verksamhet mer och mer inriktats på att disciplinera de arbetslösa.
Trots att vi i dag tyvärr totalt har drygt 400 000 människor som letar efter arbete har många arbetsgivare svårt att hitta personal. På grund av upphandling och dyra åtgärder har matchningen på arbetsmarknaden försämrats markant de senaste åren. I arbetslöshetens Sverige - och så är det definitivt i Västerbotten - råder det brist på många yrken: maskinförare, förskollärare, kranförare, betongarbetare, sjuksköterskor. I Västerbotten är det också extremt svårt att få tag på många kompetenser inom vård och omsorg.
Många av dem som nyss har blivit arbetslösa i Vilhelmina saknar grundläggande gymnasiebehörighet. Man är också till åren kommen. Vi kan inte kräva att en 55-56-åring dessutom ska gå på högskolan och läsa upp sin kompetens, utan det krävs arbetsmarknadspolitik.
anf.129 Johan Johansson (M):
Fru talman! Jag vill inte se Vilhelmina, eller någon annan inlandskommun i en liknande situation, som ett offer. Det framställdes nästan så i interpellantens första inlägg.
Vilhelmina har potential som inte utnyttjas till fullo. Nyföretagandet är gott, men alla frön kommer inte riktigt upp till ytan. Tittar man på Svenskt Näringslivs rankning och går in och tittar på data- och it-kommunikationen rankas Vilhelmina på plats 37 i riket. Det är absolut ingen siffra att skämmas för. Men tittar man på näringslivsklimatet ser man att Vilhelmina ligger långt ifrån landets bästa - snarare bland de 5-10 procent sämsta.
Den socialdemokratiska kommunledningens attityder till företagande var i fjol näst lägst i hela riket. Jag skulle nog vilja uppmana kommunledningen i Vilhelmina, och andra kommuner i liknande situationer, att stärka det lokala näringslivsklimatet.
Hur bedriver man service i företag? Finns det osund kommunal konkurrens? Hur stärker vi politikernas och tjänstemännens förståelse för företagarna? Det är oerhört viktigt i sådana här små kommuner.
Idéer ska kunna förverkligas i en kommun som Vilhelmina. Man ska inte behöva flytta till en annan ort för att kunna förverkliga idéer om företagande.
Ett gott näringslivsklimat handlar om jobben. Det handlar om att stärka de företag som finns på orten så att jobben blir tryggare och fler. Det handlar också om att få fler företag att etablera sig.
anf.130 Hanif Bali (M):
Fru talman! Jag vill inte störa Isak Froms raggning av en nominering från Vilhelminas arbetarekommun eller någonting sådant. Det vore mycket olyckligt att försöka göra det. Däremot vill jag ifrågasätta den lösning som Socialdemokraterna framför som en generallösning på alla problem i denna värld. Det är nämligen så att arbetsmarknadsutbildningar är lösningen på alla problem på denna jord. Har du huvudvärk, ta en arbetsmarknadsutbildning! Finns det arbetslöshet ska vi ha en arbetsmarknadsutbildning. Det låter som om inte världens mest utbyggda reguljära utbildningssystem finns i det här landet, som om vi inte har gratis högskolor, som om vi inte har komvux och som vi inte har yrkesvux. Det låter som om det inte existerar, utan det handlar alltid om den här lilla särlösningen med arbetsmarknadsutbildningar.
Jag undrar vilken arbetsmarknadsutbildning i detta land som genererar ingenjörer, som det skriks efter, eller sjuksköterskor. Den finns inte. Hur tror ni att ska kunna lösa de problem som finns med missmatchningen genom arbetsmarknadsutbildningar? Det är jätteintressant. Socialdemokraterna har varit jätteduktiga på att säga att det finns jobb och att finns det människor som är arbetslösa, men de matchas inte ihop. Och lösningen på det ska vara några Amskurser och datakörkort.
Hur naiv syn på verkligheten får man ha? Varför inte erkänna att det som krävs är att Arbetsförmedlingen jobbar aktivt, gynnar det lokala näringslivsklimatet och ser till att jobbmarknader växer fram? Ur det växer det fram en servicesektor som kan ge jobb till människor som kanske inte har den där ingenjörsutbildningen eller sjuksköterskeutbildningen.
Det är ett sätt att lösa problemen, men nej, enligt den socialdemokratiska modellen ska man göra det som IFAU utdömde som den mest ineffektiva arbetsmarknadsmetoden som vi någonsin haft i detta land, nämligen pumpa in miljarder i arbetsmarknadsutbildningar och hoppas att det kommer ut något bra på andra sidan. Men det fungerar inte så. Vi har redan provat det år efter år. Det fungerade inte i Vilhelmina då. Varför ska det fungera i Vilhelmina nu?
Socialdemokraterna vägrar att svara på hur de har tänkt nå de fantastiska siffror de målar upp. Hur har de tänkt vända på urbaniseringen, som är en global företeelse? Socialdemokraterna har, som enda, unika, politiska rörelse i denna värld, lyckats hitta lösningen på detta, och det är arbetsmarknadsutbildningar. Kan någon någonsin ge ett realistiskt svar på vilken modell man ska använda? Den modell som regeringen framför handlar om grundläggande, goda ekonomiska förutsättningar för företag att växa, expandera och anställa. Om det är fel, vad är då den socialdemokratiska modellen förutom era arbetsmarknadsutbildningar?
anf.131 Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M):
Fru talman! Jag vill rätta mig. Jag använde fel namn i mitt förra inlägg.
Isak From ställer en mängd olika frågor om Matlandet Sverige, om Skogslandet Sverige, om mineralstrategi och gruvor och om bostäder och infrastruktur. Det är jag tacksam för även om jag inte kommer att gå in på de detaljerna. Regeringen har en kraftfull politik på alla dessa områden och mer därtill, inte minst på utbildningsområdet.
Det arbetskraftsbehov som finns i Västerbotten gäller många jobb som kräver utbildning. Det finns till exempel en brist på sjuksköterskor inom vården. Därför satsar regeringen på fler utbildningsplatser i höstbudgeten för 2013. Det handlar om ytterligare utbildningsplatser på ingenjörsutbildningar och sjuksköterskeutbildningar för att tillgodose de behov av kvalificerad arbetskraft som finns på arbetsmarknaden.
Vi har gjort kraftfulla satsningar på utbildningsområdet. Det är också viktigt att personer utbildar sig till de lediga jobb som finns och som växer fram.
Sedan finns det människor som kanske inte är så intresserade av lite mer omfattande utbildningar utan vill jobba direkt. Då försöker regeringen stimulera fram jobb inom den privata tjänstesektorn. Det är där vi kan se att jobben har vuxit fram under senare år. Vi kan se jobbeffekterna av halveringen av kostnaden för att till exempel få tjänster utförda i sitt hem. Det handlar om ROT-tjänster och RUT-tjänster. Vi ser att jobb växer fram inom restaurangnäringen och cateringnäringen där vi har halverat momsen från 25 procent, vilket är mycket högt.
Vi har också satsat på investerarstöd för att stimulera nyföretagande, på stöd till de större bolagen genom att sänka bolagsskatterna så att jobb blir kvar och kan utvecklas i Sverige och på en mängd andra åtgärder.
Vad blir Socialdemokraternas besked till väljarna? Jag vill att Isak From försöker förklara detta, för jag tycker att det är obegripligt. Hur ska jobben växa fram om företagen i Vilhelmina får betydligt ökade kostnader mot vad de har i dag? Hur ska det kunna växa fram fler jobb om socialavgifterna blir dubbelt så höga för att anställa och behålla ungdomar på orten? Den ekvationen går inte ihop, Isak From.
Sedan vill jag också säga att vi har satsningar på arbetsmarknadsutbildning och praktik och en aktiv arbetsmarknadspolitik. Arbetsmarknadsutbildningarna är av kortare karaktär och ska vara det. De ska också fylla de behov som finns på arbetsmarknaden, och de finns även för arbetssökande i Västerbotten och Vilhelmina. Men de måste också anpassas till de jobb som finns i Västerbotten och Vilhelmina.
Jag tycker också att vi måste inspirera våra ungdomar att utbilda sig, öka sin utbildningsnivå och flytta dit där de lediga jobben finns för att kanske kunna återvända när arbetsmarknaden ser mer stabil och lovande ut. Vi ser att det är problem i till exempel Vilhelmina med att en större andel män med lägre utbildning finns kvar på orten, medan många flickor och yngre kvinnor utbildar sig vidare och kanske kommer tillbaka som sjuksköterskor, poliser eller brandmän. Vi måste också få in utbildningsperspektivet. Det är särskilt viktigt på orter där man kanske inte riktigt har haft den traditionen. Det har funnits jobb, och därför har det inte krävts att man har utbildat sig på en annan ort.
Satsningar på utbildning är utan tvekan den viktigaste arbetsmarknadspolitiska åtgärden. Det är viktigt att våra ungdomar klarar av grundskolan och gymnasiet och sedan får möjlighet att utbilda sig med ett generöst system med fri högskola och goda finansieringsmöjligheter genom det allmänna systemet hos CSN.
anf.132 Isak From (S):
Fru talman! Jag tror inte att det kommer att lösa något som helst problem för de arbetslösa i Vilhelmina, Västerbotten eller hela Sverige om vi käbblar här i kammaren.
Hanif Bali har utan tvekan fastnat för sin regerings huvudlinje, nämligen att det mesta är Socialdemokraternas fel. I övrigt väljer jag att inte kommentera hans inlägg.
Det är ganska naturligt att våra socialdemokratiska argument inte biter på en regering som är tämligen nöjd med det man genomför. Men vi har ändå facit. Det är en hög arbetslöshet. Arbetslöshetssiffrorna förskräcker, framför allt när det gäller ungdomsarbetslösheten.
I Vilhelmina är både kommunala och regionala politiker av alla färger överens om att det behövs utbildningsplatser och arbetsmarknadsutbildningar för uppsagda arbetare och tjänstemän. De kan naturligtvis vara av olika karaktär. Det är en viss skillnad på om du har jobbat på ett företag i 30 år och inte har någon gymnasiekompetens och om du har gått ut gymnasieskolan med godkända betyg. I det senare fallet har du en betydligt bättre situation och kanske bara behöver någon mindre komplettering.
Jerry Jonsson som är facklig representant på SCA:s såg i Vilhelmina har varit med och uppvaktat länsstyrelsen för att få hjälp med ersättningsjobb. Han och hans arbetskamrater är naturligtvis glada om det kommer något erbjudande och om det kommer rejäla satsningar till Arbetsförmedlingen i Vilhelmina.
Jag tror att de kommer att avgöra om regeringens politik har lyckats eller misslyckats.
anf.133 Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M):
Fru talman! Jag vill tacka Isak From och de övriga som har deltagit i debatten, och jag vill understryka hur viktigt det är att Arbetsförmedlingen såväl i Vilhelmina som i Västerbotten och övriga delar av Sverige ger de arbetssökande ett individuellt stöd och den hjälp som de har rätt att förvänta sig. Det är också viktigt att man erbjuder arbetsmarknadsutbildning där man tycker att det är relevant och motiverat och till exempel kan ge en utbildning som passar för de jobb som finns i till exempel Vilhelmina inom vård- och omsorgsyrkena i äldreomsorgen där jag vet att det finns arbetskraftsbehov.
Tack för debatten! Vi lär väl återkomma inom en snar framtid.