Södertörnsledens genomförande

Wasberg, Meeri (S) besvaras av

anf.41 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M):

Fru talman! Meeri Wasberg har frågat mig vilket ansvar jag har för att viktiga infrastrukturprojekt som Södertörnsleden faktiskt blir genomförda och vilka åtgärder jag avser att vidta för att skynda på processen med att bygga Södertörnsleden. Jag vill börja med att betona att jag delar interpellantens syn på Södertörnsleden som en angelägen åtgärd för effektivare transporter och fungerande arbetspendling i södra Stockholms län. Jag har heller ingen önskan att genomförandet ska fördröjas. När jag läser interpellationen framstår det som angeläget att klargöra vilken roll jag och regeringen har i sammanhanget. För det första har regeringen möjlighet att lägga fram nya lagförslag till riksdagen. Det har vi gjort, och riksdagen har antagit våra förslag till ändringar i väglagen och i lagen om byggande av järnväg. Ändringarna, som syftar till att göra den fysiska planeringen av vägar och järnvägar enklare och effektivare, trädde i kraft vid årsskiftet. För det andra är det regeringen som lägger fram förslag till inriktning av de framtida insatserna för transportinfrastrukturen. Det har vi också gjort, senast i fjol då regeringen i infrastrukturpropositionen föreslog en höjd ambitionsnivå med nästan 20 procent och där vi satsar 522 miljarder kronor under nästa planperiod, 2014-2025. Riksdagen har också beslutat i enlighet med regeringens inriktning. Regeringen har därefter gett Trafikverket och länsplaneupprättarna i uppdrag att precisera inriktningen i form av åtgärdsplaner, alltså en ny nationell plan och nya länsplaner. För det tredje styr regeringen myndigheternas arbete, främst genom att utfärda en förordning med myndighetens instruktion. Men vi detaljstyr inte, och när det gäller enskilda förvaltningsärenden som fysisk planering har regeringen inga mandat att styra olika myndigheter. Trafikverkets planering av nya allmänna vägar styrs i första hand av väglagens regler, och regeringen har inget inflytande över en vägplan förrän den är fastställd och beslutet överklagas till regeringen. Så var fallet med delar av Södertörnsleden när väghållningsmyndigheten gjorde en hemställan till regeringen att upphäva fastställelsebesluten, vilken regeringen också beviljade. Trafikverket, eller rättare sagt väghållningsmyndigheten Trafikverket Region Stockholm, är därför i dag ensam ansvarig för den fortsatta planeringen av Södertörnsleden. Naturligtvis sker planeringen i samråd med andra myndigheter, berörda kommuner, enskilda sakägare och med allmänheten. Ett gediget och ansvarsfullt planeringsarbete kan även leda till en totalt sett snabbare handläggning av projektet i olika instanser. Jag har fullt förtroende för myndighetens förmåga att driva planeringen skyndsamt så att en väl fungerade Södertörnsled kan börja byggas så snart som möjligt.

anf.42 Meeri Wasberg (S):

Fru talman! Av artighet vill jag inleda med att tacka statsrådet för svaret, även om innehållet inte är så upplyftande vare sig för mig som interpellant eller för dem som bor och verkar på Södertörn. Stockholmsregionen är en viktig hörnsten i bygget av ett modernt och konkurrenskraftigt Sverige, och det är ofrånkomligen så att om Stockholm ska kunna växa som jobb- och tillväxtregion krävs det fungerande kommunikationer och infrastruktur. Jag noterar att statsrådet i sitt svar medger att Södertörnsleden är en angelägen åtgärd och att inte heller statsrådet uttrycker någon glädje över en försening av projektet. Södertörnsleden är en sedan länge, mycket länge, planerad tvärförbindelse i södra Stockholm. Den är en tvärförbindelse som inte enbart skapar möjlighet till effektivare transporter och en fungerande arbetspendling i hela regionen. Den är också en tvärförbindelse som är viktig för framväxten av nya bostäder och nya arbetsplatser. Dessutom skulle Södertörnsleden bidra till en bättre trafiksäkerhet och miljö. Bullret och de tunga transporterna utgör faktiskt ett miljöproblem för dem som i dag bor längs den här vägsträckan. Det finns med andra ord många skäl till att det är angeläget att den resterande delen av projektet verkligen kommer till stånd så fort som möjligt. Vi talar om en sträcka om totalt 22 kilometer, varav det nu, om jag har förstått det rätt, återstår 12 kilometer. Det är 12 kilometer som nu verkar låta vänta på sig. Jag måste säga att det är anmärkningsvärt att Trafikverket och sedan regeringen har väntat med besked om Södertörnsleden under närmare fem års tid för att nu komma fram till att planeringen behöver göras om. Stockholmsregionen och Södertörn tillhör Europas mest snabbväxande regioner. För att inte riskera den framtida tillväxten krävs det därför infrastrukturinvesteringar som gärna ligger före, och i vart fall kan sägas gå i takt med utvecklingen, inte vara som jästen efter degen. Näringslivet behöver ha vettiga förutsättningar för att kunna utvecklas, och infrastrukturinvesteringar är onekligen det. Det är viktigt både för stora och små företag. Vi har gång efter annan fått höra hur regeringen talar med stora bokstäver om arbetslinjen och hur så kallade satsningar på den ena skattesänkningen efter den andra ska ge fler jobb. Men när verkligheten gör sig påmind med sådant som vi alla kan se och ta på, och som vi vet betyder fler jobb på riktigt, då är det lite annat ljud i skällan. Jag har tidigare frågat vad infrastrukturministern avser att göra för att Södertörnsleden inte ska dras i ny långbänk. Då valde ministern att hänvisa till Trafikverket och Region Stockholm, vilket naturligtvis väckte frågor om ministerns syn på det egna ansvaret i den här frågan. Statsrådet svarar mycket riktigt att regeringen inte detaljstyr och att den helt riktigt inte heller har mandat när det gäller den fysiska planeringen att styra olika myndigheter. Men regeringen har ett inflytande när fastställd vägplan har överklagats. Statsrådet skriver i svaret, och vi kunde också höra det för en liten stund sedan, att "så var fallet med delar av Södertörnsleden, när väghållningsmyndigheten gjorde en hemställan till regeringen att upphäva fastställelsebesluten, vilket regeringen också beviljade". Det var alltså enklare för regeringen att upphäva en fastställd plan än att hantera en överklagan. Nu ska allt göras om, och om statsrådet får önska innebär det att genomförandet inte fördröjs. Svaret som jag i dag får kan väl på ett sätt sammanfattas som att statsrådet inte anser sig ha något ansvar och inte heller avser att vidta några åtgärder för att skynda på processen då regeringen genom att upphäva den överklagade fastställda planen redan har gjort mer än nog. Med tanke på statsrådets önskan undrar jag om statsrådet säkerställt att Trafikverket har de resurser de behöver för att inte Södertörnsleden ska försenas.

anf.43 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M):

Fru talman! Vi är nog överens om att Södertörnsleden är en oerhört viktig del av hela Stockholms läns transportlösning. Det gäller att knyta ihop hela regionen och kanske rent av få en sammanhängande ringled. Jag vet att det för kommunerna, inte bara Huddinge och Haninge, handlar om på vilket sätt man ska kunna planera arbetsområden och bostadsområden. Det är aldrig lyckligt när det blir förseningar i en process vilken det än gäller. Jag försökte säga så tydligt som möjligt, även om det kanske lät väldigt formalistiskt, att vi måste komma ihåg vilka roller var och en har. Eftersom vi inte har ministerstyre, även om jag ibland skulle önska att det vore så, är det inte tillåtet. Meeri Wasberg frågar om det kanske, underförstått, var enklare att upphäva fastställelsebesluten än att hantera själva överklagandet. Det var en bedömning från Trafikverkets sida att i och med att de skickade in en hemställan om att upphäva besluten föll själva överklagandedelen. Då fanns egentligen ingenting kvar att överklaga. Så som jag har tolkat det hela gjordes det i samband med hanteringen en bedömning av överklagandet och tidsfaktorn, och om man begärde att få tillbaka hela ärendet, vilket vi på bara några dagar från det att hemställan hade kommit in också beviljade, kunde man göra ett bättre omtag och inte riskera en mer utdragen process. Det finns en hel del i gången som ger anledning till eftertanke. Min uppfattning är att Trafikverket Region Stockholm har tagit tag i diskussionen, både med kommunerna och i det samråd som ska ske. Den ena delen i Meeri Wasbergs andra fråga gällde vilka åtgärder infrastrukturministern avser att vidta för att skynda på processen med att bygga Södertörnsleden. Jag skulle inte koppla frågan enbart till det objektet, men det kommer att vara en del av det hela. Det nya planeringssystemet som börjat gälla från och med i år har den fördelen att i stället för att ha tre olika stadier i en process, som kanske var och en kan överklagas och man därmed riskerar att det drar ut på tiden, är processen nu mer sammanhållen. Syftet med det är att förenkla samt att förkorta tiden. Det tror jag kan vara ett viktigt instrument även vad gäller Södertörnsleden.

anf.44 Meeri Wasberg (S):

Fru talman! Ja, vägar kostar pengar, både att planera, bygga och underhålla. Jag har funderat lite grann över regeringens prioriteringar på det här området. Det gäller inte bara antalet miljarder man lägger på infrastrukturen utan över huvud taget. Regeringen är beredd att låna till stora skattesänkningar när det gäller bolagsskatten, men att lägga på ett kol för att kunna göra satsningar som skapar fler jobb på både kort och lång sikt avstår man från. Jag kan inte säga att jag delar statsrådets uppfattning att det ibland vore önskvärt med ministerstyre, för det tycker jag inte. Däremot tycker jag att regeringen måste inse vilket ansvar och inflytande regeringen har i fråga om de förutsättningar som olika myndigheter har att verka inom, till exempel Trafikverket. Man kan fundera på om det i detta fall handlar om bristande resurser eller om brist på intresse från regeringens sida eller möjligtvis både och. Vi vet att regeringen valt att lite grann stöka om i myndighetsstrukturen. Även där kan man fundera på om det var en klok prioritering. Jag tror att vi är överens om att både stora och små företag behöver dessa olika investeringar för att kunna utvecklas. Att Södertörnsledens framtid nu är oklar och det första spadtaget dröjer tror jag riskerar att hämma den tillväxtpotential som finns i området. Det är svårt att bedöma hur många jobb det kan röra sig om. Saker och ting hänger ihop, och jag kan förstå att statsrådet vill ha fokus härifrån och framåt med förändrade förutsättningar vad gäller planeringssystemet. Men det hjälper inte Södertörnsleden med tanke på var man just nu befinner sig. Statsrådet har alldeles säkert läst Trafikverkets begäran utifrån det läge som då var, men jag och många med mig har uppfattat att regeringens egen hantering varit både tidsödande och ineffektiv - utom när begäran om upphävande kom. Då visade regeringen plötsligt en förvånansvärd snabbhet, det får vi medge. Det var snabbt marscherat. Som jag sade tidigare var det kanske just det faktum att det var enklare att upphäva den fastställda överklagandeplanen än att hantera överklagandet i sig som gjorde att Trafikverket kom med den förfrågan. Det kan i alla fall inte uteslutas. Jag beklagar att jag inte får så mycket mer svar än en, visserligen väldigt trevlig men dock, lektion i hur staten styrs. Jag kan inte heller låta bli att beklaga att saker och ting drar ut på tiden, inte minst med tanke på alla som bor och verkar på Södertorn. Självklart ska den fortsatta planeringen ske i samråd med andra myndigheter, allt annat vore befängt. Det är en självklarhet att all sådan planering ska ske i bred samverkan. Samtidigt känner jag en viss frustration över att statsrådet nöjer sig med att uttrycka en önskan om att Södertörnsledens genomförande inte ska bli försenat. Meningen var ju att spaden skulle sättas i jorden i år.

anf.45 Anti Avsan (M):

Fru talman! Jag ska börja med att säga att det är helt uppenbart att Meeri Wasberg inte vet vad det är för skillnad mellan regeringen som politiskt organ och regeringen som högsta förvaltningsmyndighet. Regeringen kan inte sitta och tycka politiskt på det ena eller andra sättet om den ska pröva någonting som faller inom dess funktion som myndighetsutövare. Det är tur att det är så. I annat fall hade vi inte levt i en rättsstat. Jag kan säga att jag inte beklagar att det blir ett omtag beträffande Södertörnsleden. Jag hade beklagat det om man hade följt allt som gäller för ett modernt projekt på trafikområdet, om man hade följt de krav som ställs i miljöbalken. Under ungefär fem års tid har det stått ganska klart att Södertörnsledens gamla trafiklösning inte är miljömässigt acceptabel. Den har inte stått i överensstämmelse med miljöbalkens regler. Det är kanske inte helt lätt för alla att förstå och förhålla sig till. Det som skedde var att man från statens sida pekade på detta. Länsstyrelsen förutsatte nämligen i ett yttrande att trafikleden skulle uppfylla ett antal olika krav i miljöhänseende. Efter att staten genom länsstyrelsen sagt det kunde det påpekas även från berörda kommuners sida. Jag tror att Södertörnsleden får en stor betydelse av det skälet att Stockholms stad kommer att börja bedriva hamnverksamhet i Norvikshamnen i Nynäshamn. Den kapacitet som finns på järnvägen från Nynäshamn är inte tillräcklig för att klara hela containertrafiken. Det är den som måste gå på Södertörnsleden, bland annat genom den kommun som jag bor i, Huddinge. När man ska tillgodose regionala behov är det självklart att man också ska ha ett regionalt perspektiv på frågan. Men samtidigt finns det skäl att bevaka de intressen som finns hos dem som är närmast berörda av den ganska omfattande trafik som enligt senare beräkningar kommer att gå på Södertörnsleden. Det gäller i första hand de boende i Huddinge kommun. Det är väldigt viktigt att det blir en miljömässigt acceptabel lösning. Jag vill påstå att väldigt många har tyckt att det är viktigare att leden byggs än att den står i överensstämmelse med gällande lagstiftning och att det blir en miljömässigt bra lösning. Jag kan bara säga att man kan jämföra med Förbifart Stockholm, med 21 kilometer väg och 17 kilometer tunnel. Nu nämnde Meeri Wasberg själv att det är 22 kilometer väg, och det är 0 meter tunnel, förutom Masmolänken, som tillkom efter ett ganska omfattande arbete som egentligen initierades från Huddinge kommuns sida. Det är viktigt och bra om man kommer framåt när det gäller olika trafiklösningar. Men det är precis lika viktigt att lösningarna uppfyller de krav som ställs i miljöbalken. Delar av Södertörnsledens sträckning berör områden av riksintresse enligt miljöbalken, men den kommer också att dras i områden där man beräknar att det ska förekomma en förhållandevis omfattande exploatering. Det är också så att det redan finns väldigt många boende där. Därför är det viktigt att miljökraven uppfylls.

anf.46 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M):

Fru talman! Med tanke på Meeri Wasbergs tidigare inlägg och hennes frågeställning om det är vettigt att låna till bolagsskattesänkningar i stället för att satsa på infrastruktur skulle vi här kunna föra en debatt om huruvida det är viktigare att stärka företagens möjligheter att verka och anställa i syfte att skapa arbeten eller om det, som Meeri Wasberg verkar anse, är viktigare att höja skatterna med 30 miljarder, vilket direkt hindrar arbete och jobb. Jag skulle snarare vilja säga till Meeri Wasberg att vi inte bara i ord utan också i handling har kunnat visa på att det går att förena stärkta förutsättningar för företag med historiska satsningar på infrastruktur. Södertörnsleden är en del i ett viktigt paket för hela Stockholmsregionen som också är finansierat. Det är inte alltid det har varit så historiskt. Frågan om det är klokt att göra förändringar av myndighetsstrukturer kan man alltid ställa sig. Vi hade tidigare ett vägverk och ett banverk. Men vi borde ha en gemensam syn. Hur kan vi se till att vi får mer infrastruktur för pengarna? Hur kan vi jobba med produktivitet och effektivitet? Det behöver man alltid göra. Som ett led i detta bildades Trafikverket för att hitta synergier från båda dessa tidigare myndigheter. När vi nu står inför så stora satsningar på underhåll och nya investeringar, och det är väldigt många objekt som kommer att vara i gång, kommer det naturligtvis också att leda till att fler kommer att överklaga. Något som även riksrevisorerna har tittat på är om vi har tillräcklig bemanning på departementet. Vi har nu sett till att vi både på Näringsdepartementet, som hanterar överklaganden, och på Miljödepartementet har människor i tillräcklig omfattning för att kunna hantera överklaganden, både på ett gott sätt och i ett betydligt tidigare skede än vad som annars skulle kunna vara fallet. Det är sådant som jag kan göra direkt för att ta ansvar. Jag skulle vilja komma tillbaka till en del av frågeställningarna i interpellationen. Vad har jag för ansvar som minister kopplat till de olika rollerna? Om vi utgår från att det trots allt är Trafikverket som myndighet som har ansvaret i den här delen har jag ändå det yttersta ansvaret. Det innebär att jag varje tertial rent strategiskt genomför en uppföljning med Trafikverket, i synnerhet när det gäller stora och viktiga objekt och projekt. Vi gör avstämningar och inte minst uppföljningar. Detta ska också redovisas en gång per år till riksdagen. Vi vet ännu inte, men det är min stora förhoppning att det nya planeringssystemet är ett sätt att mycket tydligare hålla ihop objekten och se till att de ligger i fas som de ska, att det är kvalitetssäkrat, att tillstånden finns, att processen har gått som den ska och att finansieringen också håller, vilket brukar vara en kritisk punkt ju längre bak i en planperiod man kommer. När det nu tyvärr blir ett omtag för Södertörnsleden har vi flera faktorer som pekar mot att det ändå blir en mer sammanhållen process i enlighet med det nya sättet och att vi har en beredskap. Som jag sade avslutningsvis i mitt inledningsanförande är förhoppningen att Södertörnsleden kan börja byggas så snart som möjligt.

anf.47 Meeri Wasberg (S):

Fru talman! Det finns många saker man skulle kunna säga. För att anknyta till min meddebattör kan jag säga att det är de senaste fem åren och vad man har gjort under den tiden som vi pratar om här. Jag är mycket glad över att regeringen i det fortsatta arbetet framöver med olika projekt har de här uppföljningarna och den täta dialogen. Om man hade haft det tidigare hade det möjligen gjort att man startat om processen mycket tidigare, vilket kanske hade gjort att man legat bättre i fas. Nu efter regeringens hantering har frågan självklart åter landat i Trafikverkets knä. Jag är övertygad om att de kommer att göra ett så gott arbete som de har fått förutsättningar för att göra. Men som sagt oroas jag av frågan om man har tillräckliga resurser för att kunna uppfylla både min och statsrådets önskan att detta inte ska fördröjas. Södertörnsleden är som sagt ett oerhört viktigt exempel på en infrastrukturinvestering som skulle kunna bidra till en ökad tillväxt i södra Stockholmsområdet. Det handlar om framväxten av både nya bostäder och nya arbetsplatser. När vi nu inte riktigt kan överblicka när det är dags att sätta spaden i jorden kan det innebära betydande problem för den tillväxtpotential som finns i regionen. Hur många jobb det handlar om är det nog ingen av oss som vågar gissa, men det rör sig om förlorade arbetstillfällen. Statsrådet talar om historiska satsningar på infrastruktur. Problemet är bara att somliga av de historiska satsningarna låter vänta på sig. Södertörnsleden har nu blivit en av de där satsningarna som låter vänta på sig. Jag har som sagt stort förtroende för Region Stockholm vid Trafikverket och deras förmåga att jobba med detta skyndsamt, men vi får se. Framtiden lär utvisa.

anf.48 Anti Avsan (M):

Fru talman! Meeri Wasberg illustrerar väldigt väl varför det blev som det blev. Man har hela tiden argumenterat om hur viktig leden är, och det är det enda som har stått i förgrunden. Trafikverket har suttit med den planering som man fick med sig från början och som har sett ut som den gjort. Samtidigt har kommunpolitiker från olika kommuner drivit på med argument om hur viktig vägen är. Apropå att hantera eventuella överklaganden, som Meeri Wasberg var inne på, antar jag att Trafikverket har gjort bedömningen att eventuella överklaganden skulle ha lett till framgång. Om man hade fortsatt på den inslagna linjen hade man i så fall fått börja om efter ytterligare fem år. Då hade det gått ungefär tio år i stället för fem. Hade man insett att man ska göra rätt och riktigt och också använt argumentationen som Meeri Wasberg har fört fram för att man ska göra rätt och riktigt, då hade vi kanske varit i ett helt annat läge i dag än vad vi faktiskt är. Jag tycker att det är väldigt bra att Trafikverket gick till regeringen och fick börja om. Det kommer att leda till att vi når slutmålet fortare än om man med en viss typ av envishet bara argumenterat för hur viktig leden är och drivit på Trafikverket, som inte riktigt vetat hur det ska agera med den gamla planeringen som inte håller måttet. Jag ser det enbart som positivt. Det är tyvärr för sent i förhållande till vad som hade kunnat gälla. Men det är bättre än att det försvinner ytterligare år.

anf.49 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M):

Fru talman! Man kan naturligtvis som Meeri Wasberg ställa frågan och kanske undra lite grann om resurserna finns för Södertörnsleden. Det som dock är viktigt är att Södertörnsleden är ett objekt som finns i plan. Det brukar vara den viktigaste förutsättningen. Den finns också med i en plan som är finansierad, och medel är avsatta för det. Även om det blir en försening i det här fallet finns det ändå avsatt pengar för att det ska vara resurser till Södertörnsleden. Även om det är så som Meeri Wasberg säger att historiska satsningar låter vänta på sig kommer jag ändå osökt att tänka på att det ibland är bättre sent än aldrig. Men det är inte optimalt. Det är lite grann det som Anti Avsan nu är inne på. Går det nu att kanske att göra rätt från början? Det är en god förutsättning för att den här gången komma i mål över huvud taget. Det är vad vi i grunden alla tycker är viktigt. Jag vet att kommunerna runt omkring också har satt i gång processen utifrån att titta på bostäder, arbetssituationen och infrastrukturen och koppla ihop det. Det handlar också om att inte glömma bort viktiga delar. Samtidigt som vi har önskan att ta oss fram och ta oss fram allt snabbare och allt säkrare måste det göras på ett miljöriktigt sätt. Det finns hänsyn som måste tas. Jag tycker inte att det är ett problem att människor överklagar. Men de ska ha rätt förutsättningar att överklaga. För alla som är engagerade måste man kunna hantera överklagandena. Därför tror jag att den nya planprocessen är ett sätt som i detta fall i det läge vi nu står i kan påskynda det hela. Men vi ska göra det rätt och riktigt. Den uppfattningen tror jag att vi allihop delar.