From, Isak (S) besvaras av
anf.134 Statsrådet Maria Arnholm (FP):
Fru talman! Isak From har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag och regeringen avser att vidta under 2013 för att unga inte ska hoppa av gymnasieskolan, bli arbetslösa, bostadslösa och framtidslösa. Han frågar också vad jag och regeringen vill göra för att unga vuxna ska känna framtidstro och faktiskt bli delaktiga i samhället.
Å ena sidan har Isak From rätt i att många unga lever i utsatthet. Det är en utmaning vi måste möta. Å andra sidan ska vi inte glömma bort att dagens generation med unga människor har möjligheter som ingen tidigare generation har haft.
Med det sagt pekar Isak From på en rad utmaningar. Vi kan börja i gymnasieskolan. Alltför många elever har under en alltför lång tid lämnat den utan att ha fullföljt sina studier. Av de ungdomar som började i den dåvarande gymnasieskolan 2009 hade endast 69 procent fått slutbetyg tre år senare. Bakom den andelen finns en betydande könsskillnad där pojkar lyckas sämre än flickor.
De bristande resultaten och avhoppen i den tidigare gymnasieskolan är ett viktigt skäl till att regeringen genomfört en stor omläggning av gymnasieskolan. Genom bland annat tydligare behörighetskrav, ny läroplan, nya examensmål och ämnesplaner, utökad rätt till särskilt stöd och förändringar av yrkesprogrammen bedömer jag och regeringen att fler elever kommer att fullfölja sina studier inom gymnasieskolan.
Men där är vi inte än. I juni 2012 tillsatte regeringen därför en utredning i syfte att utveckla arbetet med unga som varken arbetar eller studerar. Den särskilda utredaren har nu lämnat ett delbetänkande som innehåller förslag om att det kommunala informationsansvaret ska förtydligas i syfte att stärka kommunernas insatser för ungdomar under 20 år som inte genomför eller har fullföljt en gymnasieutbildning. Det delbetänkandet är nu på remiss.
För att skapa fler utbildningsvägar till jobb för unga föreslog regeringen också i budgetpropositionen för 2013 ett omfattande ungdomspaket på drygt 8 miljarder kronor. Det kompletterades med ytterligare utbildnings- och praktikplatser i den nyss presenterade vårändringsbudgeten. Det finns nu beslut om ökade resurser till lärlingsutbildningen samt fler utbildningsplatser inom yrkesinriktade kurser på gymnasial nivå inom den kommunala vuxenutbildningen, yrkeshögskolan, folkhögskolor, universitet och högskolor. Dessutom har resurserna för tidiga förmedlingsinsatser till ungdomar från första dagen i arbetslöshet förstärkts ytterligare under 2013. Det är svårt att ge bilden av att inget händer.
Den andra sidan av regeringens politik för fler jobb för unga är sänkta trösklar in på arbetsmarknaden. Det har vi nått genom att halvera socialavgiften för alla under 26 år och genom halverad restaurangmoms. Arbete inom restaurangnäringen är för många den första kontakten med arbetsmarknaden, och sänkningen av momsen förväntas leda till att fler ungdomar får jobb.
Därtill kan unga som har varit utan arbete under minst sex månader ta del av nystartsjobb. Under 2013 gör vi dessutom en ytterligare förstärkning av nystartsjobben. Stödet fördubblas för ungdomar som varit utan arbete i minst tolv månader. Det är svårt att ge bilden av att inget sker.
Isak From frågar också om bostadsbristen. Regeringen har vidtagit ett antal specifika åtgärder för att öka utbudet av bostäder för unga och studenter. Hösten 2012 fick Boverket i uppdrag att se över byggregelverket för student- och ungdomsbostäder i syfte att stimulera byggandet av sådana.
Regeringen har även infört ett stöd på totalt 50 miljoner kronor i syfte att främja innovativt byggande av bostäder för unga och ytterligare ett stöd på totalt 5 miljoner kronor för inventering av lämplig mark för studentbostäder. Det är svårt att ge bilden av att inget sker.
Slutligen vill jag understryka att jag delar frågeställarens uppfattning att ungas syn på samhället och demokratin i mycket avspeglar hur de blir behandlade under sin uppväxt. För att sätta tydligt fokus på ungas levnadsvillkor avser också regeringen att presentera en ungdomspolitisk proposition under mandatperioden. I arbetet med den - liksom i all den övriga ungdomspolitiken - är en dialog med unga central. Senast när den propositionen läggs fram för riksdagen kommer jag att återkomma till ytterligare insatser. Ingen är och ingen ska känna sig framtidslös.
anf.135 Isak From (S):
Fru talman! Tack, statsrådet, för ett långt och detaljerat svar! Jag har ställt den här interpellationen därför att jag över en längre tid sett många negativa konsekvenser där unga och yngre vuxna tappat tron på samhället. Jag ställde därför ungefär en sådan här interpellation för ett år sedan till statsrådets företrädare Nyamko Sabuni. I hennes svar och senare i debatten framgick det tydligt att den moderatledda regeringen i retoriken högt prioriterar ungdomsfrågorna och genomför allt som kan göras. Men i praktiken ser det annorlunda ut. Därför vill jag tacka Maria Arnholm för det väldigt långa svar hon gett där det framgår tydligt att hon tycker att regeringen har ett ansvar och att allt inte är bra. Moderata statsråd brukar konsekvent hänvisa till att alla brister är någon annans fel.
På det ungdomspolitiska området har regeringens politik sedan förra året inte gett några större effekter. Snarare fortsätter utvecklingen åt fel håll. Det är fortsatt många avhopp från gymnasieskolan. Det är fortsatt en skyhög ungdomsarbetslöshet. Det är fortsatt många unga vuxna som bor hemma på grund av den alltmer skriande bostadsbristen, inte minst på universitetsorterna.
Konsekvenserna därav ser vi genom att många ungdomar vänder samhället ryggen. Det är inte heller en obetydlig del som säger sig inte längre tro på demokratin och som frågar sig varför de ska rösta.
Det otydliga kommunala uppföljningsansvaret har länge varit en hämsko som regeringsföreträdarna själva pekat ut. Därför är det mycket underligt att det tar så lång tid. Vi välkomnar dock att ett arbete görs. Statsrådets svar pekar på att en proposition förbereds. Så lät det även förra året när jag debatterade med Nyamko Sabuni. Hon trodde då att en proposition kanske kunde läggas fram för riksdagen under våren eller hösten.
Nu är situationen för många unga ganska besvärlig om de inte får jobb, om de inte får bostad, om de väljer att hoppa av gymnasiet. Det krävs därför ganska många åtgärder i en sådan proposition, och det är kanske inte helt lätt för den borgerliga regeringen att lägga fram den. Är det kanske därför det tar sådan tid?
Färre jobb är lika med lägre skatteintäkter, sämre statsfinanser, ökade sociala klyftor. En viktig faktor för ungas framtidstro är möjligheten till egen bostad. Enligt Boverket har 160 kommuner brist på bostäder. Jag roade mig med att lyssna på den bostadspolitiska interpellationsdebatten med Stefan Attefall och konstaterar att regeringen har absolut ingenting att komma med på bostadsområdet. Det visar inte minst andelen studentbostäder som byggts det senaste året. Den kurvan går brant nedåt. Det krävs en rejäl upplyftning, och här måste regeringen ta ett samlat ansvar. Hur ska man kunna utbilda sig eller ta ett arbete om man inte kan bo på den ort där utbildningen eller arbetet finns?
anf.136 Statsrådet Maria Arnholm (FP):
Fru talman! Jag försökte ge ett så fylligt svar som tiden medgav eftersom jag liksom Isak From tycker att det här är ett angeläget område ur många olika aspekter. Det handlar om utbildning, sysselsättning, bostäder och många andra frågor.
Jag beklagar att den ungdomspolitiska propositionen inte kommer att hinna bli färdig under våren. Vi får väl trösta oss med att de många och viktiga frågorna redan hanteras inom utbildningspolitiken, sysselsättningspolitiken, bostadspolitiken. Jag lyssnade också på Stefan Attefall och delar inte riktigt interpellantens bedömning att ingenting sker. Stefan Attefall pekar liksom jag på ett antal åtgärder som vidtas.
Arbetet med den ungdomspolitiska propositionen har bland annat byggt på dialog med hundratals icke-organiserade ungdomar runt om i Sverige. Det har skett parallellt med att diskussioner förts med LSU, Ungdomsstyrelsen och andra organiserade ungdomar. Ur det har vuxit fram en bild som delvis pekar på de frågor som Isak From och jag diskuterar i dag, men där vägs också in sådant som kommunikationer, miljöfrågor och psykisk ohälsa. Det är alltså många saker som ska lyftas fram i den propositionen.
Jag vill gärna återkomma till det allvarliga faktum att så många inte fullföljer sina gymnasiestudier. Jag tror att det är en av de viktigaste orsakerna till den höga ungdomsarbetslösheten. Det finns en bristande koppling mellan gymnasieskolan och arbetsmarknaden. Den behöver bli bättre. Det finns brister i studie- och yrkesvägledningen, som behöver förbättras. Och det finns höga trösklar på arbetsmarknaden, vilket regeringen delvis gjort någonting åt.
Resultaten av den mycket omgripande gymnasiereform som genomfördes för två år sedan kommer tyvärr att dröja ett tag till. Jag hyser goda förhoppningar om att den ska lämna ett viktigt bidrag till att öka matchningen och kopplingen mellan gymnasieskolan och arbetsmarknaden.
Det kommunala informationsansvaret har funnits sedan 2005. Det fick verka några år, och sedan såg man i en studie 2011 att det inte fungerade så bra som man hade hoppats. Endast fyra av tio kommuner ansåg att de hade tillräckligt med kunskaper om hur det såg ut. Det är så vi brukar jobba i Sverige. Jag tycker att det är en bra modell. Nu har vi en utredare som redan lämnat ett delbetänkande. Det är på remiss och remisserna ska vara inne i juni 2013, alltså i år. Jag ser fram emot att vi ska kunna lägga fram förslag för att ytterligare förstärka informationsansvaret samt göra det lättare att söka upp ungdomarna och kunna erbjuda dem relevanta åtgärder.
anf.137 Isak From (S):
Fru talman! Statsrådet hänvisar i sitt svar till att man gjort om och gjort särskilda förändringar av yrkesprogrammen. Därför kan man förskräckas av söksiffrorna till yrkesprogrammen, som gått brant nedåt. Där tror jag inte att vi riktigt hittar lösningen, i alla fall inte såsom yrkesprogrammen är utformade i dag. I så fall måste man nog ro hem debatten med ungdomarna själva. Om de går ett yrkesprogram får de inte behörighet till högskolan. Många unga vill ha flera olika möjligheter, och därför väljer de inte yrkesprogrammen. Det är tråkigt att regeringen genom att gå den vägen fördärvat dessa program.
I sitt svar hänvisar statsrådet också till att man sätter in insatser för de unga som varit utan arbete i minst sex månader. En av de stora katastroferna är just att man har en straffperiod innan åtgärder sätts in. Därför kan jag som socialdemokrat känna att det är väldigt roligt att stå här eftersom vi gjort ett tydligt ställningstagande om insatser från dag ett och en garanti efter 90 dagar gällande jobb eller annan insats.
Den stora framtida faran är att unga kanske inte känner sig behövda i samhället. Det kan vara en av orsakerna till oroligheterna i Malmö och Göteborg under 2011. Ytterst kan det vara en fråga om bristande framtidstro och om tilltron till de politiska systemen och till samhället. Det är viktigt att vi politiker gör vårt yttersta för att tala om att en förändring är möjlig.
Det är bekymmersamt på många plan, och jag vet fortfarande inte riktigt om jag fått svar på frågan ifall ungdomsministern tänker göra någonting i år eller om hennes arbete i år är att jobba med den proposition som kanske kommer i år. Jag tror att situationen med den skyhöga ungdomsarbetslösheten riskerar att leda till negativa konsekvenser under lång tid framöver. Därför tycker jag inte att det är acceptabelt att man inte sätter in åtgärder redan nu.
anf.138 Statsrådet Maria Arnholm (FP):
Fru talman! Jag vill upprepa att av dem som började sin gymnasieutbildning 2009 var det bara 69 procent som tre år senare hade fullgjort utbildningen. Avhoppen från den svenska gymnasieskolan är ett problem som vi nu försöker lösa med en ny gymnasiereform. Statistiken över antalet sökande till yrkesprogrammen är inte riktigt så illa som Isak From gör gällande. Det har gällt vissa program, till exempel vård- och omsorgsprogrammet, och där har vi nu satt in speciella åtgärder.
Vi försöker även vara så tydliga som det bara är möjligt om att var och en som vill gå ett yrkesprogram men också säkerställa högskolebehörighet har rätt och möjlighet att göra det. Det är viktig information som vi alla kan hjälpas åt att sprida. Ytterligare ett skäl till att statistiken ser ut som den gör är att vi har infört ett fjärde år på tekniskt gymnasium, vilket har attraherat en hel del sökande.
Det finns två länder som både socialdemokrater och vi i alliansregeringen tittar lite avundsjukt på när det gäller arbetslöshet och sysselsättning bland ungdomar: Tyskland och Österrike. Dessa länder har historiskt sett under lång tid jobbat med välutvecklade yrkesutbildningar i flera olika steg, redan under högstadiet i vissa fall, från gymnasiet i andra fall, hela tiden i nära samarbete med näringslivet. Att försöka ta oss i Sverige till den positionen är en väg som regeringen nu har slagit in på. Man skulle kunna önska att Socialdemokraterna också hälsade detta med tillfredsställelse. Ska vi nå de siffror som länder i vår närhet har nått när det gäller ungdomsarbetslösheten är jag helt övertygad om att det är den vägen vi måste anträda, utveckla och förbättra.
Det är imponerande att garantera alla sysselsättning eller utbildning efter 90 dagar på ett papper, men det är ännu mer imponerande när man talar om hur det ska gå till. Jag kan inte låta bli att ställa samma fråga som min statsrådskollega Hillevi Engström just ställde: Hur ska ni klara av att erbjuda dessa arbetsmöjligheter när ni samtidigt höjer skatterna med 30 miljarder? Ni ska avskaffa de två tröskelsänkare som jag ändå tror har varit avgörande för att inte ungdomsarbetslösheten blivit ännu högre. Om man fördubblar arbetsgivaravgifterna för ungdomar under 26 år och höjer restaurangmomsen är det svårt att förstå hur det ska vara möjligt att infria löftet om sysselsättning eller utbildning efter 90 dagar för alla. Men det ser fint ut på papperet, Isak From.
anf.139 Isak From (S):
Fru talman! Vi har en grundläggande åsiktsskillnad när det gäller skatter. Vi tror att det är viktigt att ta in skatter. Med skatter kan man göra olika saker. Den borgerliga regeringen tror att det är viktigast att sänka skatter.
För att det ska komma nya jobb måste efterfrågan öka. För att företag ska anställa måste efterfrågan öka. Men för att få offentlig sektor att kunna anställa krävs både efterfrågan och resurser, och det får man genom skatter.
De gångna åren har vi fått tillbaka miljarder kronor från Arbetsförmedlingen. De har inte kunnat nyttja de pengarna; regelverket har varit för stelt. Arbetsförmedlingen har också upphandlat diffusa insatser för 5 miljarder. Dessutom vet man inte hur man ska följa upp om de har gjort någon verkan. Det är klart att det finns pengar i systemet som kan användas på ett mycket bättre sätt än vad som har skett.
Det ungdomspolitiska området är brett och spänner över alla politikområden. Därför är det inte helt lätt att behandla det i en kort interpellationsdebatt. Men helt klart är att vi ser konsekvenser i dag av att barn och unga mår dåligt, som statsrådet var inne på. Barn och unga skadar sig själva. Vi ser också att Sveriges andel självmord tyvärr inte minskar. Vi politiker måste då ställa oss frågor. Vad är det som har gått fel? Det är den övergripande politiken som har gått fel. Många ungdomar känner inte att de har en plats i samhället. Då krävs det insatser på alla områden, och det krävs insatser nu.
anf.140 Statsrådet Maria Arnholm (FP):
Fru talman! Att erbjuda framtidstro och möjligheter att växa och utvecklas, att erbjuda en skola eller utbildningsväg som eleven klarar och som leder till arbete och att hjälpa de pojkar som trillar efter att hinna i kapp, lära sig läsa, få en utbildning, få ett jobb och få en familj är oerhört angelägna frågor i regeringens hela politik. Jag har ett stort ansvar, men många av mina kolleger har också det. Jag har i den här debatten försökt redogöra för hur vi jobbar aktivt på alla dessa områden.
För att inte bli svaret skyldig: Vad vill jag göra redan i år? I vårpropositionen kom ytterligare 7 000 nya utbildningsplatser. Trots att vi gjorde en stor satsning på 8 miljarder redan i budgetpropositionen för året har vi i vårpropositionen lagt till extra mycket pengar. Även om mycket kräver långsiktiga förändringar är vi också beredda att tillföra pengar i det korta perspektivet.
Ungdomspolitiken innehåller ett antal olika förslag och utgångspunkter ur ett ungdomsperspektiv. Vi i den nuvarande regeringen jobbar vidare på den ungdomspolitik som tidigare regering lagt grunden för. Jag har hört få exempel på saker där Isak From tycker att vi har gjort fel. Nu ska vi inom en inte alltför avlägsen framtid lägga fram nya förslag på hur det ska utvecklas vidare. Jag ser med glädje fram emot att presentera dem och diskutera vidare med Isak From.