Åström, Karin (S) besvaras av
anf.143 Näringsminister Annie Lööf (C):
Fru talman! Karin Åström har frågat mig vilka åtgärder som jag avser att vidta för att underlätta såväl expansion av befintliga företag som etablering av nya företag i glesbygdskommuner, exempelvis Arvidsjaur och Arjeplog.
Till att börja med vill jag understryka att företagsamhet är ett mycket viktigt mål för regeringens samlade politik. Regeringen har vidtagit en mängd generella åtgärder för att förbättra företagsklimatet i Sverige. Skatterna har sänkts för företagare, och kostnaderna för att anställa har minskat. En rad åtgärder har vidtagits för att regler, processer och förfaranden ska vara bättre anpassade till företagens villkor och verklighet - ett arbete som har medfört att företagens administrativa kostnader har minskat.
I syfte att stärka tillgången till kapital, ta till vara tillväxtpotentialen och stärka den internationella konkurrenskraften för företag i norra Sveriges inland har regeringen inrättat finansieringsbolaget Inlandsinnovation AB. Bolaget har under 2012 investerat och lånat ut över 300 miljoner kronor till företag i norra Sveriges inland.
Den bästa kunskapen om vad som behövs för att utveckla Norrbotten finns i den egna regionen. Därför ligger också huvudansvaret för de regionala tillväxtresurserna i länet, och regeringen tillför årligen resurser för att utveckla insatser inom till exempel näringslivsutveckling och kompetensförsörjning.
Under hösten presenterade regeringen en nationell innovationsstrategi för att främja Sveriges innovationskraft. Den lyfter fram betydelsen av att ta till vara potentialen i varje regions förutsättningar. Även i Norrbotten har en regional innovationsstrategi nyligen tagits fram av det regionala partnerskapet för att arbeta med frågor som att tillvarata den innovativa kraften i både etablerade och nya företag samt arbeta med öppen innovation och distansoberoende innovationssystem.
Regeringen fortsätter kontinuerligt arbetet med att förbättra företagsklimatet för alla branscher och sektorer i alla delar av landet.
anf.144 Karin Åström (S):
Fru talman! Jag tackar för svaret, men det bekräftar egentligen bara att statsrådet och jag har mycket olika verklighetsbilder. Jag ska ge några exempel.
Statsrådet beskriver hur regeringen vidtar en mängd åtgärder för att förbättra företagsklimatet och företagsamheten i Sverige. Det handlar exempelvis om att sänka skatter, om att sänka kostnader för att anställa för att fler ska få jobb, om satsningar på innovationer etcetera. Ministern tar som sagt upp många åtgärder i svaret.
Men verkligheten där ute redovisar någonting helt annat än det regeringen försöker nå. Antalet arbetslösa har ökat. Vi är nu uppe i ca 420 000 personer och ca 8-9 procents arbetslöshet. I går läste jag ett reportage om att enligt Svenskt Näringsliv visar mätningar av företagsklimatet i Sverige bara sämre och sämre resultat. Rösterna från företagen som inte får tag på yrkeskompetens bara stiger och ökar.
Extra kännbart är det för företagen ute i glesbygden. Jag ska ta ett exempel från verkliga livet som i allra högsta grad handlar om ett företags expansion och innovation och att ordna fler jobb. Det är från Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner. Det är ett par av landets minsta kommuner sett till befolkningsantal, men ytmässigt är de stora som Skåne, Blekinge, Småland och Halland tillsammans.
Dessa två kommuner är, som tidigare är känt i denna kammare, kända för biltestverksamhet. Biltestföretag har byggt upp sina anläggningar mitt ute i skogen och på de stora vidderna. Skogen ägs till 75 procent av det statliga bolaget Sveaskog i Arvidsjaur. En biltestanläggning har exempelvis fått ett taxerat värde sin anläggning där ute i skogen på ca 80 miljoner.
Om man som entreprenör lyckas med satsningen och vill expandera, det vill säga köpa till ytterligare skogsmark av Sveaskog för att bygga en större anläggning och kunna anställa fler är det numera helt omöjligt beroende på att det plötsligt är en betydligt högre prisbild för den lilla tomtmark med skog man vill köpa för att kunna göra detta.
Numera klassar Sveaskog de områden som företag vill köpa som industrimark i stället för skogsmark, som det faktiskt är. Då utgår man från det taxerade värdet, och därmed rusar priset upp i höjden. Detta har fått oerhört trista effekter för de entreprenörer som finns där ute. De känner sig hårt straffade när de vill expandera. När det går bra för dem straffas de som vill expandera. När man plötsligt ändrar om skogsmark till industrimark blir det helt omöjligt att klara av en sådan investering.
Allt fler företagsledningar som opererar i de här trakterna börjar ifrågasätta expansion och utbyggnad. De känner sig helt enkelt lurade eftersom detta inte var något som framkom för ett antal år sedan när man en gång valde att satsa på och investera i att bygga anläggningar mitt ute i skogen.
Det här gäller inte bara biltestverksamhet utan också turistnäringen som växer där och bygger sin verksamhet på snö, vinter och kyla.
Jag vill ställa frågan: Vilka åtgärder skulle statsrådet kunna tänka sig att vidta för att förbättra situationen för de här företagen, som inte kan växa som statsrådet vill?
anf.145 Helena Lindahl (C):
Fru talman! Jag tänkte gå in på biltestanläggningarna och Sveaskog. Jag besökte nämligen för inte så länge sedan Arvidsjaur och fick höra talas om den här problematiken. Enskilda som vill utvidga sin biltestanläggning och kanske behöver köpa skogsmark från Sveaskog har fått informationen att priset har varit mångt mycket högre än marknadspriset. Det tyckte inte vi heller lät okej, så därför ringde min kollega Per Åsling, som är finanspolitisk talesperson för Centerpartiet, till Sveaskogs vd. Denne ställde sig frågande till det och lovade att han skulle undersöka det och återkomma. Då lovar jag att jag även kommer att kontakta dig, Karin, så att du får svaret. Jag tycker också att det är ett problem.
Som sagt bereds frågan, och vd:n för Sveaskog har lovat undersöka saken och återkomma. Jag har nöjt mig med det svaret så länge och hoppas att det ska ordna sig.
anf.146 Johan Johansson (M):
Fru talman! Regeringen har ett stort ansvar för att det ska finnas generellt goda förutsättningar för näringsliv och näringslivsutveckling i hela landet. Om en regering eller ett regeringsalternativ pratar om att införa kilometerskatt på lastbilar, fördubbla arbetsgivaravgifter för unga och höja bolagsskatter är det ingenting som underlättar företagandet i kommuner som Arvidsjaur och Arjeplog.
Kommunerna, oavsett var de finns, och kanske särskilt i mitt hemlän Norrbotten där vi inte har världens bästa näringslivsklimat, har ett stort ansvar för att utveckla det lokala näringslivet. Jag tror att mycket kan göras bland annat genom att införa valfrihetssystem, som skulle underlätta många av problemen.
anf.147 Näringsminister Annie Lööf (C):
Fru talman! Interpellationen handlade om: Hur skapar vi mesta möjliga tillväxt i glesbygdskommuner? Det pågår en hel del spännande, och det går ganska bra för Norrbottens län, trots allt. Det finns ingen anledning för Karin Åström att klä sitt hemlän i säck och aska. Det bidrar definitivt inte till regional utvecklingskraft.
Låt oss titta på den statistik som finns över Norrbottens län. Under 2011 ökade antalet nystartade företag i Norrbotten med 6 procent jämfört med året innan. Det är en större ökning än vad riket hade som helhet. Under 2012 minskade antalet konkurser med 7 procent jämfört med 2011. Det ska jämföras med riket i helhet där konkurserna under samma period ökade lika mycket. Trenden i Norrbottens län är fortsatt positiv vad gäller nyanställningar. Mycket ska vi tacka det vi diskuterade tidigare under kvällen, gruv- och mineralindustrin.
Norrbottens län och invånarna i Norrbotten styr väldigt mycket sin egen utveckling. Genom det regionala tillväxtanslaget får Norrbottens län stora möjligheter att utforma vad man vill satsa på. Länet har tagit fram en egen innovationsstrategi bara för någon månad sedan för hur man ska arbeta för att stärka regionen. Jag kan konstatera att den regionala bnp:n för Norrbotten är riktigt hög, i klass med våra storstadsområden.
Regeringen gör mycket för att förbättra företagens villkor, inte minst i Norrlands inland. Bland annat har det betydelse att vi sänker kostnaderna och halverar arbetsgivaravgiften för unga. Vi sänkte bolagsskatten, och vi har sänkt arbetsgivaravgifterna generellt. Vi jobbar också med regelförenkling. Allt detta vill Socialdemokraterna vrida tillbaka. Man kräver nu av regeringen att införa månadsuppgiftslämning, muppen, som är en kraftig regelbörda för företagen, menar jag som näringsminister.
Man vill fördubbla arbetsgivaravgiften för unga. Man vill fördubbla restaurangmomsen, som är viktig för många av besöksnäringsföretagen i Norrbotten. Man vill öka bolagsskatten med 8 miljarder från innevarande år. Man vill kapa de förslag vi har lagt för att stimulera tjänstesektorn, såsom RUT och vård- och välfärdsföretag. Förutom att mota Socialdemokraternas hämsko på svenskt näringsliv har vi satsat på inlandsinnovation och stärkt riskkapitalförutsättningarna för Norrlands inland. 2 fräscha miljarder har gått till bland annat Arvidsjaur och Arjeplog.
Tillväxtverket har utsett Kiruna som en av pilotdestinationer för att utveckla sin turism. Vi har en rekordstor infrastruktursatsning där bland annat Norrbotten har fått ta del av 3 ½ miljard, riktat just till gruv- och mineralindustrin. Jag tror att många andra län i landet är ganska avundsjuka på den stora satsningen.
Dessutom har vi tidigare genomfört en förändrad strandskyddslagstiftning. Det var Socialdemokraterna emot. Vi vill bygga attraktiva boendemiljöer runt om i vårt land, kanske också vid de sjöar som Arvidsjaur och Arjeplog har - stora kommuner, stora sjöar, få invånare. Vi måste bygga attraktivt.
Dessutom satsar vi på tillgänglighet och service. Arjeplog är en av 13 kommuner i Sverige som har fått ett nationellt uppdrag att utveckla servicen i sin kommun och fått pengar för detta. Jag ser fram emot att ta del av resultatet av pilotsatsningen i Kiruna på turism och i Arvidsjaur på service.
anf.148 Karin Åström (S):
Fru talman! Vi är väldigt glada över den tillväxt som sker i vårt län. Det har som sagt i grunden gått väldigt bra. Vi har gått fram i valen hela vägen de senaste åren. Vi leder i varenda kommun i Norrbotten och i landstingen. Vi driver en socialdemokratisk näringspolitik i Norrbotten på lokal och regional nivå. Men icke för icke vill jag understryka att den bästa kunskapen om vad som behövs för att utvecklas finns i den egna regionen. Så är det. Men regionen och företagen är beroende av vad som sker på nationell nivå. I det fall som jag beskrev är det vårt eget statliga bolag Sveaskog som sätter krokben på de företag som ministern säger sig värna.
Jag tar ett exempel till, och det kommer från turistbranschen. Som ministern vet har det blivit mer och mer exotiskt att sälja snö, is och kyla till framför allt utländska turister. Det är oerhört populärt och ett område som växer. Turistbolagen har kunnat hyra sina vattendrag under vintern som då har varit isbelagda och erbjuda turistiska aktiviteter. Det är små turistbolag som vi talar om här. Arrendepriset, eller hyrespriset, från till exempel Sveaskog har alltid tidigare utgått från kpi, vilket har varit en helt rimligt nivå i de här obygderna. Nu är det förändrat också, och priset för att hyra de frusna vattendragen från Sveaskog är enligt uppgift hundratusentals kronor högre än tidigare, vilket gör att den här branschen kommer att få stryka rejält på foten. De givna spelreglerna har varit kända sedan tidigare för de här entreprenörerna. De har förändrats så kraftigt att det är svårt för dessa företag att klara sin verksamhet, och än mindre kan de satsa ytterligare för att kunna expandera och anställa fler. Så säger turistnäringen där uppe. Det har med det här förfaringssättet blivit en enormt stor puckel för företagen samtidigt som vi vet att konkurrensen när det gäller biltestverksamhet ökar från Finland och särskilt från Kina som ligger på.
Jag kan tycka att det är oerhört märkligt att vi har ett hundraprocentigt statligt ägt bolag som opererar på ett sådant sätt att det slår undan benen på små, känsliga branscher som har hittat en egen nisch ute i glesbygden. Det är framgångsrika entreprenörer som har valt att satsa och leva vidare i de områden som ministern faktiskt alltid säger sig värna.
Jag vill väcka de här frågeställningarna för ministern eftersom de är viktiga, inte minst vad gäller exempelvis Arvidsjaurs kommun, där 75 procent av all skog innehas av Sveaskog och där man 2010 gjorde förändringar i de ägardirektiv för Sveaskog som möjliggör den här höga prissättningen av skogsmark och arrendekostnader för bland annat fruset vatten.
Min fråga är: Vilka åtgärder skulle ministern kunna tänkas vidta för att få till stånd en annan tingens ordning?
anf.149 Helena Lindahl (C):
Fru talman! Jag tänkte börja med att konstatera att Göran Persson fortfarande är ordförande i Sveaskog. Det går ju att lyfta på luren och ringa till honom.
Sedan vill jag säga att det finns några andra viktiga aspekter som är värda att nämnas i sammanhanget. För etablering och expansion av befintliga företag i glesbygdskommuner vet nog de flesta att både skolor och vård är viktigt. Jag tänkte ta upp några exempel från Norr- och Västerbotten. Där läggs många landsbygdsskolor ned. Även akutvårdsplatser dras in, liksom ambulanser. Det är klart att det också har stor betydelse för företagandet och för inflyttningen till glesbygdskommunerna.
I Dorotea i Västerbottens kommun har invånarna nu ockuperat vårdcentralen i över ett år, därför att man tycker att det är orättvist och man orkar inte med ytterligare nedläggningar. Nu drar man ned på akutvårdsplatserna, och ambulansen är borta.
Hur tror ni att man ska kunna locka turister till exempelvis skidanläggningen i Borgafjäll om man antingen får åka 15 mil till Vilhelmina, lika långt till Lycksele eller 25 mil till Umeå om man bryter benet efter kl. 17? Tror ni att det är en bra grund för att driva företag i Norrlands inland? Jag skulle inte tro det.
Alla de här bitarna är väsentliga, och de styrs av regionala och lokala politiker. Vad jag vet domineras landstinget av Socialdemokraterna i både Västerbotten och Norrbotten och så också i många kommuner i de här länen. Jag skulle föreslå Karin Åström att även kontakta sina kolleger på lokalt och regionalt plan i den här frågan.
anf.150 Johan Johansson (M):
Fru talman! Både statsrådet och Karin Åström har naturligtvis rätt i att det går bra för norrbottniska företag. Vi måste också ha i åtanke att vi sitter längst ut på hävstången när det gäller utvecklingen som sker i Asien.
Karin Åström säger att Socialdemokraterna styr landstinget och alla 14 kommuner i Norrbotten. Det är naturligtvis sant. Norrbottniska företag går bra, men många norrbottniska kommuner går väldigt dåligt. Jag tror att det skulle vara bra om näringslivsklimatet i Norrbotten kunde utvecklas. Jag tror att det skulle vara bra om valfrihetssystem skulle komma till stånd. Skulle det finnas valfrihetssystem inom hemtjänsten och skolan i till exempel Överkalix, Karin Åströms egen hemkommun, skulle många problem som finns mellan Övertorneå, Kalix och Gällivare faktiskt kunna lösas. Nu håller man det inom kommungränserna, men kommunmedborgarna ser inte kommungränserna. Däremot behöver de välfärdstjänsterna och de företag som kan skapas.
anf.151 Näringsminister Annie Lööf (C):
Fru talman! Om det är statligt ägda bolag som Sveaskog Karin Åström vill debattera skulle jag föreslå att interpellationen riktas till finansmarknadsministern som är ansvarig för statligt ägda bolag eller, som Helena Lindahl mycket riktigt påpekade, att man ställer frågor direkt till bolaget, där ju Göran Persson, tidigare ordförande för Socialdemokraterna, är ordförande.
Den bästa kunskapen om vad som ska göras i glesbygdskommuner och i län finns där, på plats. Därför fördelar regeringen regionala tillväxtanslag ut till regionerna varje år. Norrbotten får 140 miljoner varje år till att främja innovationsinsatser, företagsetableringar, omställningskontor och annan form av entreprenörskap i länen. Företagen är, precis som Karin Åström påpekade, beroende av vad som sker på nationell nivå.
Det är därför som jag frågar Karin Åström: Vill företagen inom besöksnäringen verkligen ha en dubbelt så hög arbetsgivaravgift för de unga som de har anställt på kaféet i Luleå? Vill man ha en dubbel restaurangmoms om man driver en restauranganläggning i Kiruna? Har verkligen de stora skogsindustriföretagen i Norrbotten sagt att de gärna vill ha 8 miljarder i höjd bolagsskatt, för då kommer de att kunna skapa fler jobb? Eller har vårdföretagen, om de nu finns i det röda Norrbotten, sagt att de gärna vill ha kraftiga begränsningar och ett kommunalt veto om de ska ha friskolor eller inte i kommunerna?
Jag tycker att interpellanten själv ska ställa sig dessa frågor. För mig som näringsminister är det viktigt att också lyfta fram de ickejobbsatsningar som Socialdemokraterna benämner som jobbsatsningar.
Avslutningsvis vill jag påtala att för glesbygdskommuner är jobb och företagande nyckeln, och då behövs sänkta kostnader för att driva företag och att anställa, tillgång till kapitalförsörjning, här i så fall genom Inlandsinnovation eller Norrlandsfonden till exempel, bra kommunikationer, bland annat med den bredbandsmiljard som regeringen satsar och tillgång till service som vi underlättar genom att vi har fördubblat anslaget till kommersiell service sedan 2006.
Men glesbygdskommuner behöver också välfärdsverksamheter. Karin Åström påpekade att både landstingen och kommunerna styrs med röd majoritet, och det är anmärkningsvärt att man drar ned både på vårdcentraler och ambulanser och liknande i de län som Socialdemokraterna styr.
anf.152 Karin Åström (S):
Fru talman! Jag tycker att det är trevligt med fler debattörer, men min avsikt med den här interpellationen var framför allt att uppmärksamma ministern på det specifika området och det specifika problemet för just den här typen av företag som är nya inom sitt område och har hittat en nisch som kan utvecklas hur mycket som helst.
Jag vet att finansmarknadsministern är ansvarig för de statliga bolagen, men regeringen fattar ju beslut i kollektiv, bland annat om ägardirektiven. Jag tycker då, eftersom det här är ett problem för de extremt små företag som finns ute i glesbygden, att det i rimlighetens namn är ministerns ansvar att verka för att förutsättningarna kan vara någorlunda lika de förutsättningar som rådde när de en gång gjorde investeringar för att bygga och utveckla. Det är ett stort problem i de här fallen, och min mening med den här interpellationen var att uppmärksamma de här specifika problemen. Jag hoppas att statsrådet kan ta upp den här frågan och verka för att vi får en annan tingens ordning när det gäller ägardirektiven för Sveaskog.
Sedan ska sägas att det faktiskt är ministerns regering som har tillsatt Göran Persson som ordförande i Sveaskog. Han gör nog ett gott arbete där, men ägardirektiven styr ju.
anf.153 Näringsminister Annie Lööf (C):
Fru talman! Jag vill tacka Karin Åström för debatten både vad gäller mineralfrågor och hur vi utvecklar glesbygdskommunerna.
Jag har lyssnat på det som Karin Åström har sagt men kan konstatera att jag inte fick svar på hur det kommer sig att man från Socialdemokraternas sida går fram med sådana offensiva förslag som att dubblera kostnader och skatter för företagande. Jag tror inte att det är rätt väg att gå för att stimulera tillväxt i kommuner som till exempel Arvidsjaur och Arjeplog.