Kakabaveh, Amineh (V) besvaras av
anf.22 Statsrådet Stefan Attefall (KD):
Herr talman! Amineh Kakabaveh har frågat mig dels vilka åtgärder jag avser att vidta för att begränsa vinstutdelningen i de allmännyttiga bostadsföretagen, dels vad jag avser att göra för att säkerställa att vinsterna stannar i bolagen och kan användas för att producera nya bostäder.
Som Amineh Kakabaveh mycket riktigt påpekar regleras frågan om värdeöverföringar från allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag i den lag som trädde i kraft den 1 januari 2011. Möjligheterna till aktieutdelning är begränsade, men det finns vissa undantag, till exempel om överskottet används för sådana åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar som främjar integration och social sammanhållning eller som tillgodoser bostadsbehovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar. I proposition 2009/10:185 gavs några exempel på detta.
Samtidigt konstaterade regeringen att exemplen inte var avsedda att vara uttömmande utan att det är angeläget att kommunerna har utrymme att utgå från lokala behov. I stora företag med god ekonomi kan det bli aktuellt med vad som kan uppfattas som stora belopp, men ofta finns det då också stora behov.
Amineh Kakabaveh har gett exempel på en del av de åtgärder som de aktuella kommunerna har sagt sig att de ska använda pengarna till. Jag har inte för avsikt att uttala mig om huruvida dessa kommuner gör rätt eller fel, utan här måste det dels växa fram en praxis, dels måste tiden gå för att det ska vara möjligt att göra en analys och bedömning av hur den nya lagstiftningen fungerat i sina olika delar.
Länsstyrelserna och Boverket ska löpande följa de allmännyttiga och kommunala bostadsföretagens utveckling och roll på bostadsmarknaden. I det ingår också att redovisa de uppgifter om värdeöverföringar som enligt 6 § lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag varje år ska lämnas till länsstyrelsen.
För 2011 har enligt Boverket 62 procent av bostadsbolagen inte gjort någon värdeöverföring, 33 procent av bostadsbolagen har gjort värdeöverföringar med tillåtet belopp och för 5 procent av bostadsbolagen överstiger värdeöverföringarna tillåtet belopp. För räkenskapsåret 2010 var det 18 procent av bostadsbolagen som lämnade otillåtna utdelningar.
Eftersom lagen trädde i kraft så sent som den 1 januari 2011 är det angeläget att först vinna erfarenheter av hur de nya reglerna för värdeöverföringsbegränsning, med de olika möjligheterna till undantag, fungerar i praktiken. Jag har därför i dagsläget inte för avsikt att vidta några åtgärder.
anf.23 Amineh Kakabaveh (V):
Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Bakgrunden till att jag ställde den här interpellationen var den oro som har väckts på flera håll, bland annat från Hyresgästföreningen.
För räkenskapsåret 2011 har kommunfullmäktige i Stockholm beslutat om värdeöverföringar på ca 1,3 miljarder kronor från de tre allmännyttiga bostadsbolagen: Svenska Bostäder, Stockholmshem och Familjbostäder. Bolagens sammanlagda vinst uppgick detta år till ca 849 miljoner kronor. Det innebär att de tre bolagen år 2011 har delat ut ca 450 miljoner kronor mer än vad de har gjort i vinst för det året.
Enligt 5 § 1 lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag kan kommunerna ta ut vinster från bolagen om dessa överföringar används för åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar som till exempel främjar integration och social sammanhållning.
Problemet är att skrivningarna i propositionen är mycket otydliga när det gäller åtgärder som faller inom ramen för kommunernas bostadsförsörjningsansvar och som främjar integration och social sammanhållning. Denna otydlighet leder till att många kommuner tycker att det är rimligt att lyfta vinster för att använda pengarna till rena infrastrukturprojekt, som att bygga livsmedelsbutiker eller spårvägsterminaler eller klippa häckar och gräs.
Är det då verkligen fråga om social sammanhållning och att främja integration? Detta är rimligen åtgärder som inte kan betecknas som bostadsförsörjningsfrågor eller vara till för att främja integration och social sammanhållning. De stora överföringarna leder till att bolagen inte kommer att kunna genomföra angelägna upprustningar och nybyggnationer.
I dag hörde vi igen på P1 att de flesta kommuner i landet som man har frågat har behov av att bygga bostäder, inte minst med tanke på att en kvarts miljon ungdomar behöver en bostad. Enligt Boverkets egen prognos behövs det 44 000 nya bostäder varje år. Enligt P1 i morse planerar man att bygga 25 000 lägenheter.
Man borde bygga bostäder för dessa 1,6 miljarder. Om man bygger lägenheter på 62 kvadratmeter skulle man med de 1,6 miljarderna i värdeöverföringarna kunna bygga 900 lägenheter på 62 kvadratmeter. Det är intressant att höra vad bostadsministern tycker om detta.
Ministern säger också att det i stora bolag kan bli fråga om stora belopp. Javisst, men då finns det också stora behov - eller hur - med tanke på behoven av bostäder för ungdomar och andra människor. Därför måste man se till att pengarna används på rätt sätt och inte i de syften som man hittills har haft, det vill säga klippning av häckar och annat underhåll, som också är viktigt - men inte för de här pengarna.
anf.24 Statsrådet Stefan Attefall (KD):
Herr talman! Vi har en ny lagstiftning - det är det första. Man måste alltid låta det gå en viss tid och också se ett antal domar innan man kan dra säkra slutsatser.
Vi ser exempelvis att det man har gjort i Stockholms stad har överklagats av bland annat Amineh Kakabaveh partikolleger. Men det har avslagits av förvaltningsrätten, det vill säga rätten har godkänt Stockholms stads lösning av överföringarna.
Den proposition som beslutades av riksdagen har fått en bred förankring i riksdagen. Amineh Kakabaveh tycker att propositionen och beslutet inte är helt tydliga. Nej, avsikten är att inte vara alltför detaljerad utan låta det vara mycket av en kommunal bedömning. Men gör man överföringar utöver det som är en normal avkastning på det kapital som kommunen har satt in i bolaget, då måste det vara till särskilda ändamål. Det ska vara särskilda bostadspolitiska ändamål, bostadsförsörjningsändamål.
Jag tycker att det är en ganska rimlig ordning. Framför allt måste man låta praxis utvecklas.
Men jag tror att det ligger något intressant tänkande i Amineh Kakabavehs resonemang. Det bygger på att vi ska styra kommunerna mycket mer. Det måste ligga i hela tankesättet bakom Amineh Kakabavehs kritik.
Då kan man fråga sig: Ska vi styra kommunerna? Har kommunerna ansvar för bostadsförsörjningen? Har kommunerna en viktig roll? Ska de ta den rollen eller ska ta staten ta över den rollen? Det är en stor, principiell fråga. Det skulle vara intressant att höra om Amineh Kakabaveh har någon synpunkt på detta.
Det andra är att vi kan se på kommunerna. Vi pratade om Stockholms kommun, men även i kommuner som Gävle, som styrs av Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet, och Norrköping, som styrs av Socialdemokraterna med stöd av Vänsterpartiet, gör man sådana överföringar som Amineh Kakabaveh kritiserar.
Kanske kan det vara lämpligt att åka hem till sina partikamrater och prata med dem i stället för att försöka få mig som minister att lugga kommunpolitikerna därför att de fattar beslut utifrån sin lokala politiska situation.
anf.25 Amineh Kakabaveh (V):
Herr talman! Tack, statsrådet!
Det är intressant att höra en minister stå här i talarstolen och säga att det ska vara otydligt i lagen. Det är inte så himla bådande. Vi har en lagstiftning, och den ska inte tolkas på annat sätt utan ska tolkas rätt. Det är faktiskt ett ansvar för ministern och hans departement att se till att lagen tolkas rätt. Vi vet att det finns indikatorer. Det finns tydliga exempel på att lagen tolkas affärsmässigt. De allmännyttiga bostadsbolagen kan inte göra annat än vad lagen säger.
Visst kan jag prata med mina kamrater i de kommuner som är rödgrönt styrda. Men om vi har en lag som gäller kommer de också att göra precis enligt lagen. Bostadsbolagen säger att de inte kan. Om de privata bostadsbolagen gör på ett sätt, då gör de på samma sätt.
Problemet ligger inte, Stefan Attefall, hos mina kamrater som styr i de rödgröna kommunerna, utan problemet ligger faktiskt i regeringens beslut. Det är inte så bred förankring, utan regeringen är i minoritet. Ni har fått stöd av bland annat Sverigedemokraterna för att genomföra denna lag. Vänsterpartiet har hela tiden varit emot.
Vi föreslår nu att lagen ska utvärderas. Lagen har ställt till en hel del när det gäller demokratin. De pengar som jag pratar om, värdeöverföringarna, är skattemedel från medborgarna i kommunerna. Det är egentligen det som är odemokratiskt. De pengarna används till helt andra syften än vad de borde gå till, till exempel behovet av upprustning i miljonprogramsområdena och behovet av nya bostäder.
Här står ministern och säger att det är sant att det är otydligt och att det ska vara så. När man har tömt alla konton hos bostadsbolagen, då ska man agera. Men då är det för sent. Det är i dag ett skriande behov av att bygga nytt och rusta upp.
När det gäller social sammanhållning och integration vet vi att det finns stora problem i det svenska samhället i många storstäder. Varför skulle man inte använda pengarna för att ge medborgarna - barn, äldre och ungdomar - möjligheter till ett bättre samliv i de här kommunerna i stället för att använda pengarna till annat?
När regeringen inte vill bidra med statligt stöd kommer byggandet självfallet att bli lidande. Där är det problem. Problemet är naturligtvis inte mina kamrater i kommunerna, för de tycker att detta är fruktansvärt, att lagen tolkas på alla möjliga sätt.
Jag undrar: Tycker verkligen ministern att det är en bostadsförsörjningsfråga eller en åtgärd som främjar integration och social sammanhållning att klippa häckar och gräs och att bygga spårvägsterminaler eller riva campingstugor? Är det verkligen social sammanhållning?
Var regeringens avsikt med den nya lagen verkligen att bolagen ska kunna tömmas och bolagens vinster användas till sådana ändamål och åtgärder? Tycker ministern också att det är rimligt att bostadsbolagen och deras hyresgäster ska finansiera detta? Eller ska det helt enkelt bestämmas kollektivt i kommunen?
anf.26 Statsrådet Stefan Attefall (KD):
Herr talman! Jag ska upprepa detta tydligt. Lagen är skriven så att man kan få ta ut en avkastning på det insatta kapitalet från det kommunala bostadsbolaget. Detta är begränsat. Undantag från denna regel finns i två fall. Det ena är att om man har gjort stora reavinster under året får man, under vissa begränsningar, göra extraöverföringar till kommuner från reavinster som har uppstått vid försäljningsintäkter. Det andra är om det går till vissa specifika bostadsförsörjningsändamål.
Lagen har blivit mycket tydligare och bättre jämfört med den lag som gällde tidigare då Amineh Kakabavehs Vänsterparti var med och styrde Sverige.
Vi ser också att antalet kommuner som inte följer regelverket har minskat, från 18 procent 2010 till 5 procent nu. Det är inte bra, men det går åt rätt håll.
Vi har en ny lagstiftning. Det är inte exakt skrivet hur man ska göra tolkningar i fråga om bostadsförsörjningsändamål. Det är det som jag menar med att lagen inte är perfekt och helt tydlig där. Det skrev man också i den proposition som fick ett brett stöd i denna kammare, bland annat av Vänsterpartiets tilltänkta samarbetsparti Socialdemokraterna.
Denna lag finns nu. Då kan man fråga sig: Om några bryter mot denna lag, borde vi då ha sanktioner mot dessa kommuner?
Riksdagen har hittills valt att inte ha den typen av sanktioner. Man vill inte utfärda ett bötesbelopp till kommuner som utifrån demokratiskt fattade beslut väljer si eller så. Den traditionen har vi haft. Man kan diskutera om det ska vara så eller inte.
Men innan man kräver en lagändring för alla kommuner i Sverige som skapar rättsligt och principiellt ganska nya och intressanta frågeställningar tycker jag faktiskt att Vänsterpartiet kan åka hem till sina kommunpolitiker och se till att man i de kommuner där man styr inte bryter mot dessa lagar och mot den tolkning som exempelvis Boverket gör av lagstiftningen. Då kan man börja i exempelvis Gävle och Norrköping och den typen av kommuner där det pågår rättsliga diskussioner om huruvida man har gjort rätt eller inte. Där har man definitivt varit mycket mindre tydlig än vad exempelvis det borgerligt styrda Stockholm har varit som till och med har fått klartecken i Förvaltningsrätten att man följer lagen.
Vi måste ha lite ordning och reda i denna diskussion, och vi måste också bestämma oss för om vi ska låta kommunerna ha självstyrelse i dessa frågor. Ska vi låta det vara en demokratisk debatt i Norrköping, Linköping, Gävle och Stockholm om hur man använder sina kommunala bostadsbolag?
Jag ska ta upp en annan intressant principiell fråga. Man säger att varje uttag av avkastning från ett kommunalt bostadsbolag på något sätt skulle vara fel, omoraliskt och ett slag mot hyresgästerna. Då måste man föra samma principiella resonemang med de kommunala energibolagen som man också tar vinster från och som kanske drabbar kommuninvånare i form av högre energipriser.
Den nya hyressättningsmodell som vi har bygger på att man ska betala en skälig hyra för sin lägenhet utifrån det bruksvärde som gäller efter förhandlingar mellan Hyresgästföreningen och fastighetsägarna. Sedan ska företagen drivas så rationellt som möjligt.
Kan man sedan göra stora och viktiga sociala insatser utöver den reglerade avkastningen på kapital som har satts in i bolaget, kan det finnas lägen då man kan få ta ut vinster som har uppstått i bolagen. Jag tycker att den öppning som finns i lagstiftningen är rimlig. Jag föreslår därför att Amineh Kakabaveh för sitt resonemang med sina tilltänkta samarbetspartier i en eventuell kommande regeringsbildning som hon önskar i framtiden innan hon tar till alltför stora brösttoner. Framför allt ska man se till att lagstiftningen följs av de kommuner där Amineh Kakabavehs partikamrater är med och styr.
anf.27 Amineh Kakabaveh (V):
Herr talman! Det är inte konstigt att man i denna talarstol hela tiden vill lämna ifrån sig ansvaret och på ett arrogant sätt lägga det på andra människor.
Jag sade detta i precis den ordningen. Ministern ska själv ta reda på vad det är han talar om.
Det handlar egentligen om att det finns en lagstiftning som ministern själv säger är otydlig. Han inser själv att den är otydlig. Den tolkas på olika sätt.
När det finns en lagstiftning ska samma ordning råda i alla kommuner. Jag ska betona att det inte är de kommuner där mina partikamrater styr som har de värsta problemen, utan det är de kommuner som styrs av moderater och dina partikamrater. Det gäller till exempel Stockholm. I många delar av landet finns inte ens hyresrätter kvar. Man värnar om hyresrätten i sina tal. Men i verkligheten är det helt annorlunda.
Jag tycker att ministern ska ta ansvar och ta till sig den kritik som framför allt Hyresgästföreningen men även många andra har fört fram, och den är befogad. Det handlar inte om social sammanhållning och integration, utan det handlar i stället helt enkelt om att klippa gräs och häckar och riva campingplatser.
Varför kan man inte inse det? Varför lägger du ansvaret på mina partikamrater i andra delar av landet? Vi talar faktiskt om saker som händer här och nu.
Jag upprepar att Boverket menar att vi för dessa 1,6 miljarder skulle kunna bygga 900 nya lägenheter om vardera 62 kvadratmeter. Så säger statens eget verk. Vad säger bostadsministern om detta?
anf.28 Statsrådet Stefan Attefall (KD):
Herr talman! Vi kan konstatera att vi har en ny lag sedan 2011. Vi har fått ett tydligare regelverk till kommunerna än tidigare när det gäller kommunala bostadsaktiebolag. Vi ser att det finns ett utrymme, utöver en skälig avkastning på insatt kapital, att också använda medel för bostadsförsörjningsändamål.
Exakt hur lagen ska tolkas i varje detalj ser vi nu när vi tittar på rättsliga utfall. Bland annat har Förvaltningsrätten sagt att det som Stockholms kommun har gjort har varit okej därför att man har preciserat bostadssociala ändamål när det gäller de pengar som man har utdelat.
Vi ser också hur andra kommuner har gjort så att säga sådana syftningar men inte följt upp detta i praktiken. De kanske får svårare att klara sig genom en rättslig prövning.
Jag tror inte att vi ska ha sanktioner i form av straff och viten till kommuner som inte exakt följer detta. I stället tror jag att vi ska ha en livlig kommunal debatt. Vi ska uppmärksamma de kommuner som inte följer lagens intentioner, och vi ska se till att medborgarna får kännedom om detta. Vi ska se till att alla aktörer i en kommun debatterar frågan och därmed ställer sina politiker till svars för varför de inte följer lagstiftningen. Det tror jag är en rimlig ordning.
Om Amineh Kakabaveh vill ändra på den ordningen är hon välkommen att motionera i riksdagen så att vi får pröva detta i sedvanlig ordning.
Det finns ett konstigt synsätt där man betraktar en vinst som har uppstått i ett kommunalt bostadsbolag som någonting annat än en vinst som har uppstått i ett kommunalt energibolag. I båda fallen ska man se till att man har rätt pris för rätt produkt. Oavsett om det handlar om energi eller boende ska det vara rätt pris för det som man får, och bolagen ska drivas så bra som möjligt. Vi ska också se till att kommunerna tar sitt bostadsförsörjningsansvar. Ett instrument för detta kan just vara att i vissa lägen få använda vinster som har uppstått i kommunala bostadsaktiebolag. Men det ska ske i reglerade former. Jag tror att vi kommer att få se att det kommer att fungera allt bättre med tiden.