Nya jobb i Storuman och Tärnaby

From, Isak (S) besvaras av

anf.121 Näringsminister Annie Lööf (C):

Fru talman! Isak From har frågat mig vad jag avser att göra för att undanröja hindren för nya jobb och utveckling av Tärnaby och Björkvattsdalen. Isak From motiverar uteslutande sin fråga med att redogöra för den planerade Rönnbäcksgruvan i Storuman. Företaget som planerar nickelbrytning i Rönnbäcken innehar tre bearbetningskoncessioner, vilka samtliga har överklagats och som för närvarande bereds inom Regeringskansliet för prövning av regeringen. Jag delar Isak Froms uppfattning att tillståndsprocessen har tagit lång tid, vilket är beklagligt. Jag vill dock understryka att anledningen till att behandlingen av ärendena har dragit ut på tiden är att två av koncessionerna har varit föremål för rättsprövning i Högsta förvaltningsdomstolen - inte att prövningsinstanserna har tagit omotiverat lång tid på sig att handlägga ärendena. Den tredje koncessionen överklagades till regeringen i slutet av december 2012, och regeringen handlägger prövningen av de tre koncessionerna samlat och skyndsamt. Med anledning av den pågående prövningsprocessen kan jag inte kommentera det enskilda ärendet ytterligare. Gruvnäringen har uttryckt önskemål om att handläggningstiderna för att meddela miljötillstånd bör kortas. Miljöprövning görs av mark- och miljödomstolen och normalt efter att koncession har meddelats av bergmästaren. Att förkorta handläggningstiderna för miljötillstånd är en högt prioriterad fråga för regeringen. Regeringen har därför genomfört ett flertal åtgärder för att förenkla och samordna miljöprövningen och korta handläggningstiderna. Länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer och mark- och miljödomstolarna har också tillförts extra resurser. En viktig utgångspunkt för miljöprövningen är att prövningen inte ska vara mer komplicerad än vad som krävs med hänsyn till skyddet för miljön och människors hälsa.

anf.122 Isak From (S):

Fru talman! Tack, näringsminister Annie Lööf, för svaret trots att det tog ministern två månader att svara på interpellationen. Men jag förstår att näringsministern kanske har varit upptagen med annat. Jag har ställt den här interpellationen med utgångspunkt i möjligheten till jobb i Västerbottens fjällkommuner, med bäring på möjliga och troliga gruvetableringar. Nu har långa ledtider och en absurd juridisk process gjort att gruvetableringen blivit till en eventuell gruvetablering i Tärnaby. Jag ställde interpellationen till näringsministern för att ge Sveriges näringsminister möjlighet att svara på om det finns några andra idéer för att få jobb, nya företag och arbetstillfällen i Storuman. Hade jag velat enskilt ha ett svar hade jag ställt interpellationen till miljöministern. Nu tycker jag ändå att näringsministerns svar ser ut som miljöministerns svar. Jag hade för några veckor sedan möjlighet att debattera med Peter Norman om det faktum att Vattenfall med regeringens godkännande lägger ned Inlandskraft och det faktum att det verkar som att Vattenfall tvingas varsla flera hundra i Sverige, något som också kan drabba Storuman, som är en stor vattenkraftsproducerande kommun. Vattenfalls Inlandskrafts arbete genererade drygt 2 000 nya jobb och involverade drygt 200 företag i 20 kommuner i Norrlands inland. Vi har tidigare här i kammaren i dag debatterat med it-minister Anna-Karin Hatt om den usla mobilkapaciteten i landet, bland annat i fjällvärlden. Vi har lyft fram exempel på att det under påskhelgen och de stora turisthelgerna är omöjligt att kommunicera med mobilteknik i fjälldalarnas turistanläggningar i Borgafjäll, Kittelfjäll, Tärnaby, Hemavan, Ammarnäs och så vidare. För att det ska kunna skapas nya jobb och för att företagare inom besöksnäringen ska vilja etablera sig i de här delarna av landet krävs det en politik också på det området. Återigen kan jag konstatera att jobb och näringspolitik inte är regeringens skarpaste kniv i lådan. Fru talman! Min interpellation har i huvudsak bäring på om gruvnäring enligt regeringens mening är möjlig i Tärnaby eller någon annanstans inom renbetesområdet. Vi har flera olika ansökningar på gång, bland annat i Stekenjokk i Vilhelmina kommun, där Boliden tidigare har haft brytning. Nu verkar det som att även en nyöppning av en tidigare befintlig gruva i Vilhelmina är problemfylld av ansöknings- och överklagningsskäl. Gruvföretaget IGE Resources ville starta en nickelgruva nära Tärnaby i Västerbotten. Det kunde ha blivit det största företaget i länet. Gruvföretaget hade och har fortfarande stora planer och tänker satsa många miljoner kronor på en nickelgruva. Nickel är en efterfrågad produkt, inte minst inom stålindustrin, och är viktig även i Sverige. Projektet har gång på gång stoppats av överklagningar. Jag kan inte tänka mig att det var lagstiftarens uppfattning att man skulle kunna överklaga in absurdum hur länge som helst. Nu har överklagningarna om bearbetningskoncessionerna hamnat på regeringens bord, och då är det rimligt att regeringen kan svara - inte att det handläggs så skyndsamt som möjligt - på vilka stötestenarna är. När kommer det besked?

anf.123 Johan Johansson (M):

Fru talman! Långa miljöprövningar och rättsprocesser har naturligtvis påverkat det här projektet högst väsentligt. Men det finns mycket annat som har påverkat det. Jag tror bestämt att diskussionen om en höjd mineralavgift, eller en så kallad gruvskatt, har haft stor betydelse. Vänsterpartiet var tidigt ute med 10 procent, och Miljöpartiet hakade på. Ledande socialdemokrater från norra Sverige hakade på. Det togs upp på DN Debatt, i Norrbottens-Kuriren och så vidare. När diskussionen stod som högst skickade IGE Resources ut ett pressmeddelande att de väljer bort att investera 10 miljarder i Tärnaby mot två gruvprojekt i Afrika. Självfallet har den annalkande gruvskatten haft betydelse, då den gör att IGE Resources investeringskalkyl förändras radikalt. Gruvor med svag lönsamhet kommer att avvecklas. Nya gruvor blir svåra att finansiera, som den vid Tärnaby. Det enda en företagsledning kan kontrollera är kostnadsbilden. Intäkterna bestäms av en nyckfull världsmarknad. Det måste man ha i minnet när man tänker på allt detta. Det handlar inte bara om rättsprocesser, miljöprövningar och så vidare, som jag i och för sig tycker borde kunna kortas väsentligt. Med en gruvskatt riskerar många av gruvprojekten att aldrig bli av. De förespråkare som finns utsätter faktiskt gruvnäringen och de boende i gruvkommunerna för den oro som detta medför. Nu finns det många gruvprojekt. Isak From har nämnt Stekenjokk. Jag kan nämna Kallak, Laver och en del andra gruvprojekt som är på gång. Jag tror att det är viktigt att vi har generellt goda förutsättningar för allt näringsliv, oavsett om det är besöksnäring, gruvnäring eller fordonstillverkning. Vi kan inte ha särskilda villkor för någon särskild bransch, för då snedvrider vi vår näringslivsstruktur.

anf.124 Näringsminister Annie Lööf (C):

Fru talman! Låt mig inledningsvis slå fast något självklart för en centerpartistisk näringsminister: Jobb och näringspolitik är grunden för Sveriges utveckling, för att jobb ska skapas och för att vi ska ha råd att finansiera en god bredbandstillgång, god service och god välfärd. Det är därför denna regering har satsat på att sänka arbetsgivaravgiften, sänka skatter och jobba med att korta handläggningstider. Det är därför Socialdemokraternas krav på fler jobb ekar väldigt tomt när man vill fördubbla arbetsgivaravgifter, öka bolagsskatten med 8 miljarder, försämra möjligheterna för tjänsteföretag och vårdföretag runt om i hela landet. Kom inte och tala om för mig som centerpartistisk näringsminister hur man skapar jobb och tillväxt runt om i hela landet! Sedan 2006 har denna regering fördubblat anslagen till kommersiell service, för att bara ta ett tydligt exempel. Vi har också nästan fördubblat anslagen till enskilda vägar sedan tiden då Socialdemokraterna satt vid makten. Dessutom har vi bara i höstas lagt en bredbandsmiljard för att se till att skapa god tillgång till bredband. Det är viktiga förutsättningar för att skapa jobb och tillväxt runt om i vårt land. Låt mig gå in på den andra frågan, som interpellationen egentligen handlar om, nämligen en "absurd juridisk process", som Isak From kallar det. Vill Isak From plocka bort möjligheten till överklaganden för de olika sakägarna i frågan? Vill Isak From att vi inte ska ha en rättsprocess i detta land, där ministern i stället ska ge utslag i en interpellationsdebatt och inte genom att pröva de olika intressena, som vi ska göra enligt lagstiftningen? Jag tycker inte att det är seriöst att kräva svar här i kammaren en kväll i april, utan det ska givetvis prövas enligt den praxis och den lagstiftning som vi har. Som näringsminister har jag det samlade ansvaret för gruv- och mineralfrågor i regeringen, och när interpellationen explicit handlade om Rönnbäcksgruvan var det självklart för mig att svara vad regeringen gör för att korta handläggningstiderna. Vi har lagt extra resurser på mark- och miljödomstolarna och på miljöprövningsdelegationerna. Vi har skapat en bättre transparens i tillståndsprocesserna. Dessutom har Isak Froms eget hemlän Västerbotten fått ett särskilt uppdrag att se till att jobba just med processerna vad gäller gruvverksamheten. Det uppdraget fick de i höstas. På många olika fronter arbetar regeringen nu effektivt för att korta handläggningstiderna. Jag får frågan från Isak From: Vilka är stötestenarna? Jag tycker att det borde vara ganska självklart för en politiker som Isak From, som är väl insatt i detta, att det är olika riksintressen som står mot varandra. Det är till exempel rennäring och miljöintressen, men det är också riksintresset av mineralutvinning. Detta kräver noggranna överväganden, och det är det som är stötestenen i detta. Det är därför det finns möjlighet till överklagande, och det är därför vi i regeringen ska pröva detta samlat. Den sista koncessionen kom in för bara några månader sedan, i december, och vi kommer att pröva detta så skyndsamt som möjligt.

anf.125 Isak From (S):

Fru talman! Jag måste säga att Johan Johansson gör ett löjligt inlägg, men jag tackar ändå för det, för jag kommer att använda det för att visa på Moderaternas oseriositet i den här frågan. Här plockar man in något som Socialdemokraterna över huvud taget inte står för. Någon extra bolagsskatt eller extra mineralskatt har Socialdemokraterna inte föreslagit. Det kan hända att andra partier har gjort det, men det får stå för dem. Frågan handlar om något som har pågått i sex sju år, nämligen hur man ska kunna starta en gruvetablering som dessutom redan är inlyst en gång genom vattenregleringen. Det är ju i huvudsak inom vattenregleringsområdena. Överklagande instanser, bland annat rennäringsföretagen, har också fått ersättning för dessa intrång en gång redan. Det är möjligt att de ska få det en gång till, och det är också mycket möjligt att gruvbolaget ska betala betydande summor till rennäringsföretagen så småningom. Men först och främst måste man ha en handläggning och en möjlighet till prövning. Vad jag menar med en absurd juridisk process är det faktum att man överklagar överklagandet in absurdum hur länge som helst. Det finns inget stopp på överklagandet. Om man har beslutat sig för att sätta stopp för mineralbrytning kan man med den juridiska processen i dag faktiskt göra det. Det är detta som har gjort att IGE Resources tyvärr har valt att satsa på mineralfyndigheter i Kongo, där man har betydligt sämre minerallagstiftning än i Sverige. Vi har förmodligen världens bästa miljölagstiftning på området. Just därför är det också så viktigt att vi kan fortsätta att bryta mineraler även inom renbetesområdet. Nästa gång kanske man hittar mineraler i Nordmaling. Inom renskötselområdet i Nordmaling har vi samma processer i dag. Jag menar också att detta är ett kulturellt betingat beteende. Man har traditionellt ingen erfarenhet av gruväring i området. I Skelleftefälten och i Skellefte älvdal har man haft mineralutvinning i 100 år, och där funkar det mycket väl att ha rennäring, gruvnäring, skogsnäring och annan näring sida vid sida. Men man måste också samtala med varandra, och jag ser fram emot det arbete som Västerbotten ska göra för att om möjligt hitta utvägar här. Efter många, många år fick Dragon Mining till slut miljötillstånd för en underjordsbrytning där man hade haft dagbrottsbrytning ovan jord. Nu riskerar kommande miljöprocesser också att dra ut på tiden. Det är klart att Sveriges riksdag och regering har ett ansvar här. Det är beklagligt när nu regeringen har presenterat en mineralstrategi att man inte har överlämnat den till riksdagen, så att riksdagen kan fastslå en mineralstrategi för Sverige som alla partier kan ställa sig bakom. Det kanske näringsministern kan svara på. Är det här bara Centerpartiets mineralstrategi, eller är det regeringens mineralstrategi? Och skulle vi inte om möjligt ha kunnat ha en svensk mineralstrategi? Det som pågår just nu är väldigt olyckligt, för det sliter upp stora sår, och ju längre processen pågår, desto större blir såren i bygderna.

anf.126 Johan Johansson (M):

Fru talman! Isak From får gärna använda mig som exempel framöver. Jag glömde i mitt första anförande att säga att en stor majoritet av de socialdemokratiska kommunalråden i Västerbotten i Sveriges Radios enkät sade att de förordar en mineralskatt. När vi behandlade NU14 Mineralpolitik hade Socialdemokraterna i riksdagen ett eget alternativ, där de förordade höjda avgifter för mineralnäringen. Det bör alltså inte vara någon direkt nyhet. Dock ställde sig Socialdemokraterna inte på samma förslag som Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Interpellationen handlar om nya jobb i Storuman och Tärnaby. Gruvnäringen är naturligtvis ett av de alternativ som har varit. Jag tror att debatten om gruvskatten, som var på sin topp i februari, faktiskt hade en påverkan på IGE Resources. Själva frågeställningen handlar dock om att balansera motstridiga intressen, och det är det som är dilemmat och utmaningen när vi talar om gruvnäringen. Den ska leva i samklang med rennäring, besöksnäring, upplevelseindustri, skogsnäring och en massa andra intressen. Att hantera detta är själva utmaningen. Regeringens mineralstrategi, med de fokusområden som finns och de uppdrag som har getts, har blivit en grund att börja dialogen med de intressenter som finns för att faktiskt lösa de problem som uppstår. De problemen kan bara lösas genom en dialog underifrån och upp.

anf.127 Helena Lindahl (C):

Fru talman! Jag reagerade när min Västerbottenskollega Isak From talade om gruvetableringen i Tärnaby som om den inte skulle bli av. Visst finns det fortfarande en möjlighet att den blir av? Då tycker jag att man ska fråga näringsministern vad hon tänker undanröja för hinder om den händelsevis inte blir av. Jag tycker inte att vi ska ta ut händelserna i förväg. Fyndigheterna finns ju där de finns, och det är ingen som har sagt att brytningen inte kommer att bli av. Vi vet också att detta är en betydelsefull satsning för Storumans kommun och för Tärnaby, men vi ska inte förglömma turismen och vindkraftssatsningarna. Det är alltså väldigt mycket på gång även i den här delen av landet. Vi ska inte glömma bort det. Vi tenderar att diskutera som om detta inte fanns, och jag tycker att vi också ska framhålla det positiva i bilden. När det gäller Inlandskraft vet också Isak From varför man har dragit sig tillbaka. Både du och jag har varit involverade i den diskussionen och tagit reda på fakta. Vattenfall anser att man har lagt ned väldigt mycket pengar. Man hade också bestämt sig för att dra sig tillbaka vid en viss satsning. Jag håller med om att det är olyckligt, för det var en väldigt bra verksamhet som också gav stöd till många - inte bara garantier för ekonomi och lån utan också för coachning och information. Man har dock sagt att man inte kommer att lämna de orter där man har varit verksam, utan man ser på andra möjligheter att hjälpa till. Slutligen vill jag påpeka att vad Norrland och inlandet behöver är en positiv bild. Ofta när vi debatterar här i kammaren tenderar vi att prata om den negativa, dystra platsen där bara elände finns. Jag skulle vilja betona att Norrland, Norrlands inland och Storumans kommun, som vi nu pratar om, med sina naturresurser bidrar till en stor del av Sveriges ekonomi. Det tycker jag också är en viktig bild att förmedla.

anf.128 Näringsminister Annie Lööf (C):

Fru talman! Jag kan konstatera att Isak From förmodligen har fått sin interpellation besvarad eftersom han i sitt senaste debattinlägg verkade vilja diskutera helt andra frågor, såsom mineralstrategi och jobb och tillväxt i hela landet. Därför skulle jag vilja fortsätta att bemöta Isak From vad gäller jobb och tillväxt i hela landet. Basen för detta är goda villkor för företagande. Regeringen har sedan 2006 gjort oerhört många reformer för att stärka utvecklingskraften runt om i landet, genom kapitalförstärkningen men också genom regelförenkling och satsning på infrastruktur. Om vi kommer till mineralstrategin, som debatten kommer att handla om lite senare, kan jag bara konstatera att vi har ett uppdrag som vi ger, och det är att man ska ta fram en plattform tillsammans med rennäringen för att utveckla dialogen och samtalen där emellan. Det behöver förstärkas. Ska vi ha en gruv- och mineralnäring runt om i Sverige måste det ske i samklang med det lokala samhället och i samklang med miljön. Därför krävs det utvecklade samverkansformer för att det här ska göras möjligt. Sedan frågar Isak From: Hur kommer det sig att regeringen inte låter riksdagen fatta beslut om Sveriges mineralstrategi? Det är väldigt enkelt. Regeringen föreslår inga författningsändringar. Det vi föreslår påverkar heller inte budgeten. Av dessa skäl behandlas inte just strategin i riksdagen. Det är inget nytt sätt att arbeta på. Jag kan påminna Socialdemokraterna om hur det såg ut 2005 och 2006 när Socialdemokraterna satt vid makten. Känns följande titlar igen? Innovativa Sverige , en strategi som antogs 2005 av den socialdemokratiska regeringen, gick inte till riksdagen. Metallurgi är en strategi antagen 2004. IT- och telekombranschen är antagen 2005. Skogs- och träindustrin är antagen av regeringen 2005. Läkemedel, bioteknik och medicinteknik är antagen 2005. Flyg- och rymdindustrin - En del av Innovativa Sverige är antagen 2005. Fordonsindustrin är en strategi som Näringsdepartementet och regeringen arbetade fram under S-styre, antagen 2005. Den gemensamma nämnaren för alla de här strategierna var att de antogs av regeringen och att de inte skickades till riksdagen. Det gjorde de inte ens av socialdemokratiska regeringar. Det är praxis, och det är för att det inte är några författningsändringar utan strategier och visionsdokument framåt. När det kommer lagstiftningsförändringar eller budgetpåverkande förändringar ska det givetvis läggas fram på riksdagens bord för att man ska debattera och fatta beslut om det - det förutsätter jag att även socialdemokratiska regeringar gjorde. Men det är inget märkligt att mineralstrategin arbetas fram tillsammans med akademi, med näringslivet och med andra aktörer. Den skrivs av regeringen. Den antas av regeringen. Så har många socialdemokratiska regeringar gjort före Isak Froms tid, och det kommer den här regeringen att fortsätta med.

anf.129 Isak From (S):

Fru talman! Näringsministern hävdar att man gör väldigt mycket. Trots det har vi en skenande arbetslöshet. Drygt 400 000 är fortfarande utan jobb. Tydligen behövs det mer. Jobben är fortfarande inte regeringens skarpaste kniv i lådan. Men om vi pratar om Tärnaby och Storuman och om vi faktiskt tror att det blir en gruvetablering i Björkvatttsdalen, att IGE Nordic till slut får sina tillstånd och att regeringen till slut fattar beslut kommer det upp en hel del andra frågor. Hur ska vi göra med bostadssituationen? Hur ska vi göra med infrastruktursituationen? Och hur ska vi göra med utbildningssituationen? Redan i dag råder det stor brist på kompetent arbetskraft för gruvnäringen. Det är bra. Det finns möjligheter till nya jobb om man använder utbildningsmöjligheterna rätt, om man till exempel ger Arbetsförmedlingen riktade uppdrag att utbilda i stället för att kasta pengarna i sjön, som man gör nu till ingen nytta. Hur gör man med bostadssituationen? Vi upplever just nu bostadssituationen uppe i malmfältet. Vi vet vad som händer uppe i malmfältet. Ska det fortsätta att hända? Eller kan vi redan nu börja planera för nya lägenheter i Tärnabyområdet? Hur gör vi med infrastruktursituationen? Nu har faktiskt Storuman varit väldigt framsynt. Tillsammans med Region Västerbotten har man satsat på en järnvägsterminal, en godsterminal, som är väldigt fin. Jag har själv besökt den. Det är väldigt framsynt. Jag hoppas också att Storuman kommer att få nytta av den mer än i dag då man faktiskt bara skickar timmer ut till kusten.

anf.130 Näringsminister Annie Lööf (C):

Fru talman! Jag kan konstatera att frågan om huruvida regeringen ska lägga fram en strategi eller inte till riksdagen därmed får anses besvarad. Och debatten dog i och med den tydlighet som socialdemokratiska statsråd tidigare har visat när man har presenterat sådana här strategier som regeringens egna dokument. Isak From säger att Sverige har stora utmaningar med jobb och företagande. Ja, det är tufft på många håll i landet. Därför har regeringen i dag presenterat ett konjunkturpaket omfattande 3 miljarder över två år, innevarande år och 2014. Det är 3 miljarder som går till yrkesvuxplatser, praktikplatser runt om i landet, förstärkta regionala tillväxtanslag till åtta riktigt utsatta regioner i landet men också infrastruktursatsningar på 1,2 miljarder. Det är breda satsningar som ska komplettera den offensiva tillväxtbudget som vi lade fram i höstas på 23 miljarder. Vi ska också komma ihåg att när vi i regeringen lade en 23-miljarders puck i höstens budget valde Socialdemokraterna att säga: Det där var för mycket. Ni gasar för mycket. Och man hade i sin höstbudget eller i sin motion många färre miljarder. Man tyckte att vi hade saltat för mycket. Jag kan konstatera att regeringen valde rätt. Vi valde att satsa på forskning, infrastruktur, innovation och företagsamhet. Socialdemokraterna valde i höstas en annan väg. Vad gäller bostäder, kompetensförsörjning och infrastruktur inom gruv- och mineralområdet jobbar vi i regeringen nu efter vår mineralstrategi och med det mineralforum som vi nu upprättar och som jag är ordförande i. Tillsammans med Malmfältsgruppen kommer vi att fortsätta att arbeta för ett helhetsgrepp för att stärka län som Västerbotten och Norrbotten men också Bergslagen, som har en aktiv och väl fungerande gruvverksamhet.