Trängselskatt för utländska fordon

Johansson, Lars (S) besvaras av

anf.60 Finansminister Anders Borg (M):

Herr talman! Lars Johansson har frågat mig om jag kommer att se till att regeringen med förtur avser att införa trängselskatt för utländska fordon den 1 juli 2013. Jag vill framhålla att jag, vid tidigare interpellationsdebatter med Lars Johansson, har påtalat att regeringen anser att frågan om trängselskatt för utländska fordon är angelägen och att trängselskatt bör tas ut av utländska fordon så snabbt som det är möjligt. Detta förutsätter att det går att få fram ett förslag som är tekniskt genomförbart. 2011 års vägtullsutredning, vilken nu lämnat sitt slutbetänkande, har haft i uppgift att utreda principiella och komplexa frågeställningar kring trängselskatt och bland annat ta fram förslag på hur trängselskatt i framtiden ska kunna tas ut av utländska fordon. I slutbetänkandet föreslås att utländska fordon ska betala trängselskatt genom transponder eller internet. Utredningen föreslår att förslaget ska träda i kraft den 1 januari 2014. Som Lars Johansson känner till omfattas lagstiftningsärenden av ett beredningskrav. Vägtullsutredningens betänkande har därför nu skickats ut på remiss. Remisstiden går ut den 23 maj 2013. Regeringen kommer att ta ställning till förslagen i betänkandet efter att remissinstanserna har lämnat sina synpunkter och sedvanlig intern beredning skett inom Regeringskansliet. Innan en proposition kan lämnas till riksdagen måste dessutom lagförslagen granskas av Lagrådet. Den tid detta tar i anspråk är nödvändig för att det ska vara möjligt att få väl övervägda ändringar på plats. Med beaktande av beredningskravet är det inte möjligt att införa trängselskatt för utländska fordon redan den 1 juli 2013. Som jag har sagt är frågan angelägen, men även vid en skyndsam hantering är det helt enkelt inte realistiskt med ett så tidigt ikraftträdande.

anf.61 Lars Johansson (S):

Herr talman! Jag får tacka finansministern för svaret på min interpellation. Jag är dock inte nöjd med det, vilket jag strax återkommer till. Först och främst ska man komma ihåg att trängselskatten är ett effektivt och samhällsekonomiskt lönsamt sätt att minska trängseln och förbättra framkomligheten, värna miljön och inte minst finansiera det västsvenska infrastrukturpaketet. Problemet är att en stor grupp inte är med och betalar. Det är det som denna interpellation handlar om. Det var faktiskt på regeringens förslag som riksdagen i april 2010 bestämde att utländska fordon inte ska vara med och betala trängselskatt. Det innebär att de inte deltar i finansieringen. De kan köra ut och in utan att betala. Att inte alla som åker in i och ut ur Göteborg är med och betalar minskar legitimiteten för trängselskatten, som är en kontroversiell skatt i Göteborgsområdet. Jag har fört samtal bland annat med Sveriges Åkeriföretag i Västsverige. De gör regelbundna mätningar på E6 över hur många bilar som är registrerade i utlandet. I första hand gäller det lastbilar. Det har visat sig att ca 40 procent av dem är utlandsregistrerade. Det går ungefär 1 400 lastbilar per dygn på denna vägsträcka på E6. Det finns inga exakta beräkningar, men en stor del av dem lär köra genom Göteborg, eftersom vi har en väldigt omfattande pendling mellan Oslo och Göteborg och vidare söderut i de fall man inte ska till Göteborgs hamn eller har andra ärenden i Göteborgs kommun. Den så kallade Vägtullsutredningen har nu visat på att det inte finns några formella hinder för att införa trängselskatt också för utländska fordon. Jag hade förväntat mig en snabb handläggning från regeringens sida. Jag noterar att finansministern i interpellationssvaret talar om att det inte går så snabbt och att det ska vara ute på remiss till och med den 23 maj. Jag föreslog i min interpellation att man skulle dela upp de här frågorna. Den sak som är väldigt klar och enkel är skatten för utländska fordon. Det har förts en debatt i Sverige om detta under tre år. Att det inte har skett någonting beror bland annat på att regeringen varit senfärdig. Det tog ett helt år innan man tillsatte utredningen. Utredningen presenterade sitt förslag den 2 februari. Efter fem veckor blir det nu remissbehandling. Det tog fem veckor att komma fram till den ståndpunkten från regeringens sida. Jag kan inte begripa varför detta ska ta så lång tid. Det går alldeles utmärkt att snabba på handläggningen. Regeringen förfogar helt och hållet över i vilken takt ett lagförslag tas fram. Det går att lägga in frågan ganska snabbt, lägga fram en proposition som man skickar över till Lagrådet för en så kallad lagrådsremiss och lägga in förslaget i vårpropositionen den 15 april. Riksdagen kan då fatta ett beslut före sommaren, så att det kan börja gälla från och med den 1 juli i år. Den handläggningen hade varit fullt möjlig att genomföra i en fråga som är så klar och där det finns en så stor förväntan, inte minst i Göteborgssamhället med omgivning, på att det ska ske en förändring snarast möjligt. Det är ett litet missfoster, skulle jag vilja säga, att inte detta gällt från och med den 1 januari. Vi skulle ha stor glädje av att ha frågan på plats den 1 juli. Då skulle regeringen ha visat handlingskraft i denna viktiga fråga.

anf.62 Anette Åkesson (M):

Herr talman! Även jag vill tacka finansministern för svaret. Vidare vill jag framhålla att utredningen Trängselskatt - delegation, sanktioner och utländska fordon kommer med flera intressanta förslag som rör hanteringen av trängselskatten utifrån de direktiv som regeringen gett. Det är ett gediget utredningsarbete, som jag som ledamot av riksdagens skatteutskott har satt mig in i närmare. Jag vill också betona att vi politiskt är helt överens om att även utländska fordon ska betala trängselskatt, vad jag förstår. Att villkoren för svenska och utländska fordon blir i det närmaste identiska är viktigt. Det är angeläget att våra åkerier, som konkurrerar på en tuff marknad med små marginaler, inte missgynnas jämfört med utländska åkare. Men även för privatpersoner kan legitimiteten med en trängselskatt med rätta ifrågasättas om inte alla måste betala. Sedan tillkommer skatteintäkterna, som är en av orsakerna till trängselskattens införande. De ska bidra till angelägna infrastrukturinvesteringar i Stockholm respektive Västsverige. Dessa satsningar kommer i sin tur att medverka till att minska trängseln på vägarna. Det system som föreslås för utländska fordon, att trängselskatten betalas antingen genom en transponder eller på internet, motsvarar i stort det system som finns i Norge. Erfarenheter visar att det fungerar där, och det finns ingen anledning att tro att det inte skulle fungera hos oss. I sammanhanget vill jag ta upp den fråga som kanske allra mest har berört allmänheten och som lett till att människor tagit kontakt med sina folkvalda. Det handlar om att den tilläggsavgift på 500 kronor som tillkommer om man missat att betala ett mindre belopp känns provocerande hög. Detta har utredningen fångat upp, och man lägger fram förslaget att införa en ny så kallad förseningsavgift på 100 kronor. Tilläggsavgiften på 500 kronor föreslås visserligen vara kvar, men den kommer ett steg senare, så att sannolikheten att man behöver betala den minskar. Även förslaget att betalning ska ske kvartalsvis i stället för månadsvis bidrar till att avgiften upplevs rimligare och därmed till en ökad folklig förankring. Remissrundan har även att ta ställning till om man vill följa utredningens förslag att inte införa delegation av föreskriftsrätten. Utredningen följer direktivet och lägger fram ett alternativt förslag om delegation ändå anses skola ske. Det kan vara en fördel att man mer lokalt får ta ställning till sådana frågor som tjänar på ökad flexibilitet. Det kan röra exempelvis beloppet inom ett visst förutbestämt spann eller betalningsstationernas exakta placering inom ett geografiskt område. Förslaget är att kommunen får delegation men att det krävs samråd med närliggande kommuner, Trafikverket, Transportstyrelsen och Skatteverket. Utredningen visar att de väntade intäkterna troligen blir mindre, trots att man får ökade intäkter med utländska fordon. Detta beror framför allt på minskade förväntade försenings- och tilläggsavgifter. Det bör man väl även fundera kring i remissinstanserna och i departementet, inte minst med tanke på de angelägna infrastrukturinvesteringarna. Tiden till halvårsskiftet är kort med tanke på de justeringar som behöver göras för att även kunna ta ut trängselskatt från utländska fordon, både investerings- och driftsmässigt, men framför allt sett till informationsinsatsen. Det gör att jag personligen ställer mig frågande till interpellantens begäran att trängselskatten ska införas redan den 1 juli. Även om det i Göteborg rör sig om en större andel utländska fordon än i Stockholm, och sommartrafiken är intensiv, känns det angelägnare att det blir ett bra och heltäckande förslag som hinner komma på plats. Det är viktigare att göra lagstiftningen noggrant och korrekt snarare än snabbt och slarvigt. Att lagstiftningen är genomtänkt, väl beredd och förankrad ger legitimitet för skattelagstiftningen, och legitimitet är viktigt för människors lojalitet till vår lagstiftning. Vi ser nu fram emot beredningen som Finansdepartementet genomför i anslutning till remissrundan och att riksdagens skatteutskott får ta mot ett väl avvägt förslag som vi i anslutning får besluta om här i kammaren.

anf.63 Gunnar Andrén (FP):

Herr talman! Även jag vill tacka finansministern för ett väl genomarbetat svar. Jag vill också säga till Lars Johansson att den argumentation som den tidigare vice ordföranden i skatteutskottet nu för fram efter att Göteborg har haft trängselskatt under två månader har jag inte tidigare hört från den tidigare vice ordföranden under den ganska långa tid som vi har haft trängselskatt här i Stockholmsområdet. Den kom till för första gången redan den 3 januari 2006 och återinfördes av alliansregeringen den 1 augusti 2007 och funnits alltsedan dess. Den tar för närvarande i detta område in 715 miljoner kronor om året plus de straffavgifter eller andra avgifter som uppgick till över 100 miljoner kronor förra året. Det är väldigt bra att man också kan få betala för utländska fordon. Man ska dock ha klart för sig att det åtminstone i Stockholmsområdet inte är något jättelikt antal. Vi kan konstatera att antalet avgiftsbefriade fordon - uttryckningsfordon, bussar med en totalvikt över 14 ton, fordon för rörelsehindrade och så vidare - uppgick från början i Stockholmsområdet när även undantag för miljöbilar samt Lidingöregeln infördes upp till 28-30 procent av alla passager, enligt statistiken. Det har så småningom sjunkit, inte minst genom att man har tagit bort en del miljöbilar, till ungefär 15 procent. Hur många av dem som är utlandsregistrerade är väldigt svårt att veta. Men det är ingen oväsentlig andel, precis som i Göteborg. Jag talar här om Stockholmsområdet. På engelska kan man kalla trängsel för congestion, ungefär förstoppning. Det kan man mycket noga notera på Essingeleden. Människor är väldigt rationella. Det är väldigt svårt att köra fram med förstoppningen. I den bemärkelsen har trängselskatten en väldigt stor effektivitet att föra över trafik på olika saker. Vi har också den särskilda Lidingöregeln i Stockholm som liknar flerpassageregeln i Göteborg. Jag vet inte hur många det uppgår till i Göteborg. I Stockholm omfattar Lidingöregeln nästan 8 procent av alla passager in i och ut ur Stockholm. Det är ändå ganska mycket. Jag ser väldigt positivt på detta. Jag vill också anknyta till det Anette Åkesson sade. Jag tror att man skulle få ökad legitimitet i trängselskatten om man genomför den andra delen av utredningens förslag. Det är att minska tilläggen för försummelser att betala in skatten. Det är någonstans orimligt att man drabbas så väldigt hårt som att betala 500 kronor vid minsta förseelse. Jag tror för min del att det ibland, men inte alltid, inte är fråga om försök till fiffel och båg. Det kan bero på ren glömska eller i ännu värre fall att man inte är medveten om att ett skattebeslut har träffats. Lagstiftaren ska vara försiktig med att det ska utdömas avgifter när det inte har funnits något uppsåt över huvud taget. Det tror jag att väldigt många upplever är fallet med just tilläggsavgiften.

anf.64 Finansminister Anders Borg (M):

Herr talman! Låt mig göra några konstateranden. Först och främst är systemet med trängselskatt bra. Vi har ett problem med betydande köer i våra storstadsområden. Det kan säkert delvis byggas bort med bättre infrastruktur. Men vi har kommit till en situation där en snabb tillväxt av antalet som bor i storstadsområdena med mycket genomfartstrafik och mycket in- och utfartstrafik gör att det är ett storstadsfenomen att man drabbas av trängsel. Trängselskatter är det mest logiska svaret på den frågeställningen. Man lägger helt enkelt en skatt, en avgift, på det man vill motverka. Det gör att vi förskjuter transporter över dygnet och också får människor att tänka efter om inte kollektivtrafiken är ett bra alternativ eller samåkning kan nyttjas. Vi har i Sverige funnit en modell där vi kopplar trängselskatter till lokala infrastrukturinvesteringar. Det har man inte lyckats lika väl med i andra länder. Låt oss också minnas att under den första perioden med trängselskatt här i Stockholm var förslagen mycket kontroversiella. Tack vare att vi nu har en mycket stark och uppenbar koppling mellan trängselskatt och infrastruktur har systemet med trängselskatter fått en ökad legitimitet. Staten gör helt enkelt så att den räknar fram nuvärdet av framtida intäkter på trängselskatt och förskottsfinansierar lån på motsvarande belopp. Det har gjort att vi i både Stockholm och Göteborg har genomfört historiskt omfattande infrastruktursatsningar. Det är väldigt positivt. Det är ett system som jag snarare skulle vilja se på fler områden än på färre områden i Sverige. Om det bara var så att vi hade någon trängsel i Katrineholm skulle jag gärna använda en trängselskatt för att finansiera att åtgärda den bristande vägtransport vi har från vår vackra kommun. Vi har också agerat med stor skyndsamhet här. Det är alldeles uppenbart att vi har tillsatt utredningar och tagit fram underlag på det sätt man kan göra i en statlig förvaltning. Nu menar Lars Johansson att det kunde ha gått enormt mycket snabbare. Låt mig påpeka att vi i dag befinner oss i mars. Det är den internationella kvinnodagen den 8 mars. Det är svårt att se att vi skulle kunna ha en remisstid så att vi skulle kunna få in det inklusive lagrådsremissbehandling till den 15 april. Det är möjligtvis så den tidigare vice ordföranden i skatteutskottet nu etablerar en ny konstitutionell praxis som regeringen kanske kan dra nytta av på andra områden. Vi kan alltså dra ned remisstider till någon vecka och lagrådsbehandling till någon vecka och därigenom få in förslag i vårpropositionen. Sanningen är att Lars Johansson och jag är överens och att vi inser att det är så skyndsamt som det går att behandla. Det är komplicerade frågor som måste hanteras på ett rimligt sätt. Det har regeringen gjort. Jag välkomnar att Lars Johansson och jag har samma uppfattning i frågan. Jag hade naturligtvis önskat att det fanns något sätt att göra detta mer skyndsamt. Jag delar även den hållningen från Lars Johanssons sida. Jag har full respekt för det önskemålet. Men det är inte realistiskt. Jag välkomnar Lars Johanssons interpellation i en viktig fråga där jag till fullo delar Lars Johanssons uppfattning.

anf.65 Lars Johansson (S):

Herr talman! Det är glädjande att finansministern delar min uppfattning utom uppenbarligen på en punkt. Det var att handläggningen kunde gå fortare. Det står i interpellationssvaret att det med regeringens tolkning av sitt eget beredningskrav är det inte möjligt att införa trängselskatt för utländska fordon redan den 1 juli 2013. Mitt minne är lite bättre än finansministerns. Jag kommer nämligen ihåg att hösten 2006, när finansministern var ny i sin roll, genomförde man med rekordhastighet en lång rad olika förändringar. Det gällde det som vi debatterade i den förra interpellationsdebatten om a-kassans försämring och så vidare. Då var remisstiderna en vecka. Man hade hearing, och man körde. Det gick jättesnabbt. Det blev en granskning av detta av KU. Konstitutionsutskottet fick en anmälan därför att det hade gått för fort och för att man inte hade varit varsam med beredningskravet. Det visar sig att KU tydligt markerade att detta är en fråga som regeringen avgör. Det är regeringen som bestämmer hur lagstiftningsarbetet ska utformas. Det är regeringen som bestämmer om det ska vara kort eller lång tids beredning. Det är regeringen som avgör frågan. Jag har i min interpellation föreslagit att man skulle dela upp den frågeställningen som utredningen har tittat på, nämligen de frågor som tidigare talare var inne på om förseningsavgiften och om kommunerna Göteborg respektive Stockholm ska ges möjlighet att placera betalstationer inom ett geografiskt område etcetera. När det gäller den typen av frågor inser också jag att man kan behöva lite mer remisstid, och det har jag också sagt i min interpellation. Men jag talar om trängselskatten för utländska fordon, som är en separat fråga och som fordrar en snabb separat lösning. Det är det jag har riktat in mig på. Denna frågeställning är beredd. Jag har tittat på utredarens förslag, och jag kan notera att han inte ser detta som några större konstigheter längre. Via det nya indrivningsdirektiv som EU har tagit kan man få fram vilka fordon som finns inom EU. Därmed kan man också bötfälla eller skicka förseningsavgifter till de fordon som inte betalar i tid. Detta går alltså att lösa nu rent praktiskt. Därför tycker jag att man ska snabba på handläggningen. Det är regeringen själv som avgör om man ska ha en snabb handläggning eller inte. Jag tycker inte att finansministern ska påstå att det inte är möjligt, utan det är fullt möjligt. Det har denna regering visat vid tidigare tillfällen; när de tycker att det är en viktig och angelägen fråga kan de snabba på betydligt. Det menar jag att man ska göra i denna fråga. Frågan är angelägen. Jag kan förstå att det inte är lika angeläget i Stockholmsområdet eftersom genomfartstrafiken inte omfattas av trängselskatten här. Essingeleden är undantagen, men i Göteborg omfattas alla vägar till, från och igenom staden av trängselskatten. Hela systemet är uppbyggt så. All genomfartstrafik omfattas av trängselskatt. Det är därför det har så stor betydelse framför allt när det gäller utländska åkare att de kan åka genom Göteborg gratis medan de svenska åkarna får betala. Detta är en orättvisa, och det skapar inte neutrala konkurrensvillkor. Därför är det bråttom att åtgärda det här. Det skulle som sagt ha varit gjort redan den 1 januari i år, men jag menar att det absolut ska göras till den 1 juli i sommar. Det går!

anf.66 Anette Åkesson (M):

Herr talman! Jag ska fatta mig kort. Jag tycker att vi ska uppskatta att remisstiden är hanterbar för de instanser som berörs. Det medför att de svar som inkommer blir mer genomtänkta. Detta är visserligen en fråga som vi alla är överens om, men de andra delarna är också viktiga. Alla är som sagt överens om att utländska fordon ska betala trängselskatt, men man får ha respekt även för tiden. Beslut kan fattas snabbt, men det är investeringar som ska göras och administrativa rutiner som ska fram. Framför allt är det information som måste fram, inte minst till de utländska åkerierna. Jag tror att den 1 januari blir en lämplig tid, men vi får se vad regeringen klarar av.

anf.67 Finansminister Anders Borg (M):

Herr talman! Trängselskatter är bra. Trängselskatter är centrala i både Göteborg och Stockholm för att vi ska få bra infrastrukturinvesteringar på plats. Jag tror att erfarenheten från Stockholm så småningom också kommer att sätta sig i Göteborg, nämligen att systemet med tiden blir allt mindre kontroversiellt samtidigt som de omfattande infrastrukturinvesteringar som det öppnar för ger ett centralt bidrag till den lokala arbetsmarknaden, det lokala trafiksystemet och den lokala ekonomin. Nu vill Lars Johansson göra gällande att han delade regeringens bedömning att det gick att ha förkortade remitteringstider och snabb behandling av skatteförändringar när de genomfördes 2006-2007. Jag är lite osäker på om jag delar Lars Johanssons minnesbild av hans uppfattning vid denna tidpunkt. Jag ska gärna gå tillbaka och titta på vad som skrevs i KU och vad som sades i riksdagens talarstol, inte minst från Lars Johansson. Jag har ett vagt minne - men jag kan naturligtvis underställa mig protokollet som domarskap - av att Lars Johansson framförde kritik mot regeringen för korta remitteringstider och för korta tider för lagråd och ikraftträdande. Men jag ska alltså underställa mig protokollets domarskap på denna punkt och återkomma till Lars Johansson i en fortsatt debatt i frågan. Det är bra att vi har motsättningar och olika uppfattningar i Sveriges riksdag. Det är en vitalitet i svensk demokrati att det är så. Inte minst Patrik Björck och Lars Johansson har illustrerat detta i tidigare interpellationsdebatter här i dag, vilket jag naturligtvis välkomnar. Jag vill bara understryka för Lars Johansson att vi inte har olika uppfattningar i frågan. Det är inte rimligt att ha en remisstid på en omfattande lagstiftning på mindre än ungefär tre månader. Det är inte rimligt att vi inte ger Lagrådet möjligheter att arbeta under någorlunda rimliga omständigheter under normala förhållanden. Jag skulle gärna ställa mig här i talarstolen - om vi nu skulle drabbas av oturen och olyckan att vi får en socialdemokratisk regering - och försvara att den snabbt ska ha en möjlighet att få genomföra sitt valmanifest. Jag tycker att det finns en stark demokratisk legitimitetspoäng i det. Men nu har vi inte något maktskifte, utan vi har samma regering och det är ett normalt utredningsarbete som pågår. Då tycker jag att vi ska följa någorlunda normala beredningsrutiner. Jag skulle önska att Lars Johansson hade fått rätt. Jag tror nu inte att det är möjligt att göra så att vi får ett ikraftträdande den 1 juli, men om vi historiskt sett hade kunnat få en bättre process som hade lett till det hade jag naturligtvis välkomnat och önskat det. Nu har vi följt normala rutiner, och då landar vi på denna process. Jag tycker att det vore olyckligt om Lars Johansson och jag ger intrycket av att vi är oense i en fråga där det i allt väsentligt inte ens går att få in ett läskpapper mellan mig och Lars Johansson.

anf.68 Lars Johansson (S):

Herr talman! Jag försökte vara lite snabb med interpellationen just mot bakgrund av att jag skulle ge möjlighet för regeringen att agera snabbt, finansministern. Jag skickade in interpellationen den 15 februari så att regeringen skulle förstå att det är angeläget att snabbt komma till skott i frågan. Jag tycker att det är lite trist att regeringen inte hörsammade mig där. Jag menar att man borde bryta ut den bit som handlar om trängselskatten för utländska fordon. Då skulle man kunna ha en kortare behandling. Man kan köra med hearing och liknande, och man kan ha lagrådsremiss ganska snabbt för att på det viset kunna lägga in det i den proposition som finansministern ska lägga fram den 15 april. Jag kan annars hålla med om att jag tyckte att det var för korta behandlingstider med en vecka när vi hade diskussionen 2006-2007. Det är riktigt. Det var dessutom politiskt kontroversiella frågor som regeringen föreslog. Men jag konstaterade efteråt att konstitutionsutskottets bedömning var den att det är regeringen som avgör om det ska vara kort eller lång beredningstid för lagstiftningen. Regeringen kan alltså agera snabbare om man så vill. I denna fråga har det varit debatt i minst tre år, sedan vi fattade beslutet i april 2010. Detta är väl känt, och det är inte en politiskt kontroversiell fråga utom möjligen bland dem som är ägare av utländska fordon. I Sveriges riksdag är detta en fråga som vi har velat ha genomförd helst från den 1 januari; det har också understrukits av andra debattörer. Vi inser att detta inte gick eftersom utredningen inte var klar. Men nu har den varit klar sedan den 2 februari, och jag tycker att det är trist att vi ska behöva vänta i elva månader från det att utredningen lade fram sitt förslag innan vi kan ha skatt för utländska fordon. Det beklagar jag, även om jag är glad över att vi i övrigt kan vara överens om trängselskatten och dess effekter.

anf.69 Finansminister Anders Borg (M):

Herr talman! Den här debatten rör en principiellt central frågeställning, nämligen: Har en ny regering under de första 100 dagarna en rättighet och kanske också en skyldighet mot väljarna att i största möjliga mån förverkliga sitt mandat? Då är mitt svar entydigt att så är fallet. I Sverige har vi val på hösten. Det är ett fåtal veckor mellan valet och budgetpropositionen, och för att man ska förverkliga sitt valmanifest, det mandat man fått från väljarna i kontroversiella frågor som har avgjorts genom att väljarna har lagt sina röster i valurnorna, måste man få jobba med kortare beredningstider. Annars får vi inte det genomslag för demokratin i besluten i Sveriges riksdag som är själva poängen med val - därav de korta beredningstiderna 2006 och 2007. Nu är vi inte i en sådan situation. Nu måste vi naturligtvis följa normala beredningsrutiner. Det finns inga särskilda omständigheter som gör att man måste snabbehandla och kringgå Lagrådet, beredningstid eller något annat. Vi gör detta med förkortade ledtider i förhållande till normal ordning för att göra det så lätt som möjligt. Jag förstår att Lars Johansson tillhör de socialdemokrater som tycker att det är jobbigt att gå i armkrok med en moderat. Jag har inga sådana hämningar. Jag tycker att det känns både bekvämt och angenämt att ta Lars Johansson i armen och säga att vi har samma uppfattning om trängselskatten, och vi har gemensamt drivit på för att detta ska göras, för det är viktigt med infrastruktur i Göteborgsområdet. Det finns alltså inte ens ett läskpapper mellan mig och Lars Johansson i den här frågan.