Johansson, Lars (S) besvaras av
anf.10 Finansminister Anders Borg (M):
Fru talman! Lars Johansson har frågat mig när en tonnageskatt för svensk sjöfart ska införas.
Regeringens målsättning är att Sverige ska ha en konkurrenskraftig sjöfartsnäring. Frågan om införandet av en tonnageskatt i Sverige har tidigare utretts av Tonnageskatteutredningen. Vid beredningen av utredningens förslag har det framkommit att både utredningens analys och de förslag som lagts fram på grundval av analysen är bristfälliga. Beslutsunderlaget och utredningens förslag bedöms därför inte kunna ligga till grund för lagstiftning. Det är därför nödvändigt att frågan om tonnageskatt utreds igen.
Regeringen har därför den 24 januari 2013 beslutat om direktiv till en utredning med uppdrag att analysera möjligheten att införa ett system med tonnageskatt i Sverige. Frågan ska denna gång utredas ur ett bredare perspektiv. Utredningen ska även se över andra befintliga stöd för sjöfartsnäringen. En utgångspunkt för utredningens uppdrag är dock att sjöfartsstödet i grunden ska vara oförändrat.
Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 november 2014.
anf.11 Lars Johansson (S):
Fru talman! Jag får tacka finansministern för svaret, även om jag inte vet om jag ska skratta eller gråta över svaret.
Svaret inleddes med att "regeringens målsättning är att Sverige ska ha en konkurrenskraftig sjöfartsnäring". Det finns ingen som helst trovärdighet i det påståendet. Frågan har funnits på regeringens bord sedan 2006. Nu har regeringen sagt, som också framgick av svaret, att inget kommer att hända under den här regeringens mandatperiod. Två mandatperioder, drygt åtta år, har gått, och vi har vid ett flertal tillfällen fört en debatt i kammaren om att sjöfartsnäringen lider stort.
Under de första åren tyckte Anders Borg att det inte var något större problem eftersom utflaggningen inte var så stor, men från och med 2009 och framåt har vi sett det vi varnade för, nämligen en omfattande utflaggning från svenska rederiers sida i Sverige om inte samma konkurrensvillkor i skattehänseende införs för svensk sjöfart som inom EU i övrigt. Detta har inte finansministern brytt sig om. Svensk sjöfart genomgår nu den värsta krisen sedan andra världskriget, då fartyg torpederades ute i Atlanten. Det sker inte nu, men det som har hänt är att dryga 100 handelsfartyg har lämnat Sverige. 5 000 direkta jobb inom sjöfartsnäringen har försvunnit på bara fyra år. Därutöver finns indirekta arbetstillfällen, och rederinäringen har naturligtvis drabbats. Det maritima klustret kommer att bli allt mindre i Sverige.
Den betydligt mindre varvsnäringen i dag jämfört med tidigare år kommer successivt också att förminskas ytterligare eftersom utländska fartyg går till sina hemmahamnar, till exempel Köpenhamn eller Helsingfors och andra ställen där det finns varvskapacitet. Fartygen underhålls där i stället för i svenska hamnar.
Det här kommer sammanlagt att innebära stora förändringar för svensk sjöfart. Regeringens svar är att den utredning som lades fram 2006 dög inte, att frågan måste utredas ånyo och att beslut om en utredning fattades i januari i år.
Vad har hänt under tiden? Ingenting från regeringens sida. Man har inte presenterat några förslag till hur man ska komma till rätta med den utflaggning som pågår.
Det är sorgligt att se hur regeringen på detta passiva sätt och med ointresse för sjöfarten har låtit en hel näring mer eller mindre skrotas ned. Nu finns 78 svenskflaggade lastfartyg i fjärrfart, men ytterligare 15 kommer att flaggas ut. Vi vet att de länder som kommer att få utflaggningarna säger att de inte vill ha gammalt tonnage från svenska rederier. De vill ha de nybeställda fartygen. Det som blir kvar i Sverige är det gamla tonnaget, det som rostar och successivt kommer att upphöra. Så ser den svenska regeringens sjöfartspolitik ut i dag.
anf.12 Ulf Berg (M):
Fru talman! Lars Johansson går tillbaka till andra världskriget i beskrivningen av sjöfarten. Det kan jag tycka är en överdrift. Däremot tänker också jag titta lite i historien. Lars Johansson glömde tala om att redan regeringen Persson tittade på frågan. Det första tillkännagivandet om tonnageskatten kom 2004. Det hände ingenting då heller, och det är naturligtvis ett problem att bortse från detta om man heter Lars Johansson. Det här har varit en komplicerad fråga, och Lars Johansson har varit vice ordförande i skatteutskottet och vet mycket väl att frågan har diskuterats fram och tillbaka.
Jag har ställt frågor till Lars Johanssons partikamrater om hur vi förfar med den skatteskuld som uppstår via bland annat avskrivningsregler. Där har jag inte fått något svar. Det är helt tydligt att frågeställaren egentligen delar vår syn om att det måste till en betydligt bredare utredning som ser över hela sjöfartsnäringen. Det är klart att arbetslinjen ska gälla även här. 241 000 nya jobb sedan 2006 ger effekt, och jag hoppas att vi ska få till en sådan effekt även inom den här näringen.
Det här är naturligtvis indirekt en fråga för Dalarna, men det är ingen väljare som har kommit till mig och sagt att jag måste göra något åt tonnageskatten. Det är klart att det här är en västkustfråga, men den är nog så viktig ändå. Jag kommer från Dalarna, och det är ett av de viktigaste exportlänen så det är klart att vi ska ha en bra sjöfart. Men vi måste också ha en konkurrensneutral sjöfart och titta på vad som händer med tåg, lastbil och liknande.
Frågan är ganska svår att lösa, tror jag, och därför måste denna utredning till. Eftersom det här redan är en gynnad näring tycker jag att det är bra att man försöker hitta nya regler inom befintliga ramar.
Det finns olika sätt att lösa frågan om tonnageskatt. Ett sätt är att man tittar på tonnaget och räknar ut hur många dagar som fartyget har varit i farten, och så lägger man det till en inkomst. Den inkomsten deklareras sedan via bolagsskatten.
Då är min fråga: Är Lars Johansson beredd att i sitt parti verka för att ändra bolagsskatten för att på så sätt gynna rederinäringen? Eller tänker man fortsätta att föra en politik där man vill höja bolagsskatten jämfört med vad vi moderater och Alliansen har beslutat? Det är ändock en intressant fråga. Jag hoppas att Lars Johansson vill svara på den delen också.
Det är så med historia, fru talman, som någon sade hemma: Det var bättre förr, men riktigt bra har det aldrig varit. Det kanske är så i den här frågan också. I så fall skulle jag kunna få en förklaring till Lars Johanssons politik, att det var dåtidens framtidsparti som diskuterade denna fråga.
anf.13 Christina Oskarsson (S):
Fru talman! Jag vill tacka Lars Johansson för att han har ställt den här interpellationen.
Frågan om sjöfartens villkor och tonnageskatt är inte ny. Vi socialdemokrater har ända sedan 2006, när den utredning som vi tillsatte blev klar och presenterade sitt förslag, drivit på denna fråga genom olika debatter, motioner och skriftliga frågor. År 2007 fick regeringen ett tillkännagivande från riksdagen om att tonnageskatt ska införas utan ytterligare dröjsmål.
Svaret från den moderatledda regeringen har varit: Frågan bereds, sjöfarten är redan så ekonomiskt gynnad och utredningen från 2006 är för gammal och bristfällig och måste göras om.
När man bereder något betyder det för de allra flesta, i alla fall för dem som vistas utanför detta hus, att något görs och att det ska bli något av det man bereder.
Under tiden som regeringen kategoriskt har varit avvisande har den svenska handelsflottan halverats, och fler är på gång att flagga ut, precis som Lars Johansson sade. Många tusen arbetstillfällen har redan försvunnit.
Det är ytterst allvarligt att regeringen inte gjort något åt detta trots alla motioner, även från alliansledamöter, om att påskynda införandet av tonnageskatt som vi behandlar så gott som varje år i skatteutskottet.
Om det nu är så, som finansministern så ofta påstår, att den svenska rederinäringen är extremt gynnad, varför väljer då redarna att flagga ut sina fartyg till exempel till Danmark och Finland?
Regeringen har nu presenterat en handlingsplan för svensk sjöfartsnäring, men enligt sjöarbetmarknadens parter är den inte gjord för en bransch som är i kris och kommer inte att stoppa utflaggningen av fartyg till andra länder.
Regeringens svar på detta är att i mitten av februari 2013, alltså i år, meddela att man ska tillsätta en ny utredning om tonnageskatt och att den ska presenteras den 15 november, men inte i år utan 2014.
Det har gått sju år sedan den förra utredningen presenterades, och redan då ansåg regeringen att den var bristfällig. Varför har man inte gjort något åt detta under alla dessa år? Regeringen har i flera års tid nedprioriterat den svenska sjöfarten, och det känns som om regeringen och finansministern inte tar det här på allvar.
Svaret på interpellationen ger inget hopp för sjöfarten. Det känns mer som en kopia av tidigare svar vi fått.
Jag vill ställa en fråga till finansministern: Nu när läget är så allvarligt för den svenska sjöfarten, finns det någon möjlighet att finansministern kan påskynda införandet av tonnageskatt så att ett förslag kan komma snarast, dock senast under detta år, alltså 2013?
anf.14 Finansminister Anders Borg (M):
Fru talman! Sverige har en bred sjöfartspolitik, som redovisas i den sjöfartsstrategi som infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd presenterade härförleden. Det handlar om främjande av företagsamheten, om utbildningssystem, om säkerhet och om miljö.
Vi har sedan lång tid tillbaka på skattesidan haft en förmånlig ställning för sjöfarten. Vi har alltså en återbetalning av arbetsgivaravgifter. Vi har inte inkomstskatt, som vi har för vanliga löntagare. Vi har inte den belastning av miljöskatter som vi till exempel har för andra näringar. Vi vet att generösa regler för uppskov och avskrivningar gör att man betalar mycket lite bolagsskatt i denna näring. Det är svårt att hitta någon annan svensk näring som har så pass generellt förmånliga skattevillkor som sjöfartsnäringen.
Jag kan gärna redovisa hur det till exempel ser ut med arbetsgivaravgifter för ett enskilt fall eller när det gäller inkomstskatten, men vi vet att det inte finns någon annan näring som har så låg skattebelastning som sjöfarten. Det är ett faktum.
Vi fick för ett antal år sedan ett utredningsförslag. Nu vill Socialdemokraterna beskriva det som okomplicerat att införa tonnageskatt. Vi har ändå haft ett flertal socialdemokratiska finansministrar, både Bosse Ringholm och Pär Nuder, och de samt Magdalena Andersson med sin kunskap från Skatteverket, antar jag, kan redovisa för Socialdemokraterna varför man höll tillbaka och inte gick fram med det förslag som förelåg. Jag ska gärna redovisa de skälen, för de står fortfarande kvar.
Det handlar om att vi har väldigt stora skatteuppskov. Skulle vi ändra de reglerna finns det stor risk för en ännu snabbare utflaggning av fartyg, eftersom man nu rullar dessa skatteuppskov framför sig.
Nu vill Socialdemokraterna göra gällande att det här är okomplicerat, och enligt Christina Oskarsson kan det alltså lösas till november i år. Det är ju, med förlov sagt, en förvånansvärd information. Den bedömning som görs av tjänstemännen på skatteavdelningen på Finansdepartementet är att det här är en mycket komplicerad fråga, att det krävs ett gediget utredningsarbete och att det inte finns, som vi ser det i dag, en enkel lösning på det problem som vi har att hantera. Får vi inte en lösning på uppskoven, ja, då är det relativt sannolikt att vi får fortsatt utflaggning.
Om det nu är så enkelt skulle jag vara tacksam om Socialdemokraterna här i talarstolen kan ge oss en redovisning av hur det ska lösas. Ni har ju haft exakt lika många år som vi på er att lösa detta, och vi har inte sett ett enda förslag från Socialdemokraternas sida på hur denna svåra fråga ska hanteras.
Nu har vi tillsatt en utredning som har ett uppdrag med ambitionen att se över på vilket sätt man kan införa en tonnageskatt och hur det ska landa. Men det är en komplex fråga, och det är ingenting som man kan hantera på ett enkelt sätt. Det behövs en ordentlig beredning, och detta behöver sedan gå på remiss och hanteras på sedvanligt sätt. Då får vi naturligtvis se om vi kan landa i ett förslag.
Ambitionen är tydlig: Vi ska utreda tonnageskatten för att hitta en lösning på problemet. Men jag skulle uppskatta om Socialdemokraterna, givet det hårda tonläge man väljer, kanske kunde ägna någon minut eller två åt att berätta hur man har tänkt lösa problemet. Under alla dessa år har vi inte hört någonting om det.
anf.15 Lars Johansson (S):
Fru talman! Det är rätt intressant att finansministern efterfrågar förslag från Socialdemokraterna på hur skattelagstiftningen ska se ut i Sverige. Det är faktiskt regeringen som har ansvaret för att leda landet. Vi kan ta initiativ i riksdagen, vilket vi också har gjort, som nämndes tidigare, genom ett tillkännagivande.
Jag tror inte att vi ska ha en lagstiftningsordning i Sverige där riksdagen går in och lägger fram egna förslag, utan det är faktiskt regeringens ansvar.
Det är märkligt att detta ska vara en så oerhört svår fråga med tanke på att den har legat på regeringens bord sedan sommaren 2006. Regeringen tillträdde faktiskt i september det året. Jag var med redan hösten 2006 och kunde se att man med rekordfart genomförde den ena skatteförändringen efter den andra med kraftigt förkortade remisstider på bara någon vecka i vissa fall. När man vill går det alltså, men när man inte vill går det inte, och det är precis det som sker här. Man vill inte. Regeringen vill inte. Ni ser inte problemet.
Att andra länder har infört tonnageskatt bryr man sig inte om. Att Finland införde det för något år sedan bryr man sig inte om. Andra EU-länder har också infört det. Det finns alltså erfarenhet i EU när det gäller hur en tonnageskatt ska utformas. Det är alltså inget konstigt, och det verkar i andra länder vara en fungerande lagstiftning. Därför är det mycket märkligt att regeringen fortsätter att skylla ifrån sig med att det är så komplicerat och svårt att man inte kan genomföra en tonnageskattförändring i Sverige. Det håller inte, Anders Borg!
Det här är frågor som får allt större betydelse. Anders Borg har inte ifrågasatt mina siffror, och det kan han naturligtvis inte göra, om att halva handelsflottan har försvunnit, att 5 000 jobb har försvunnit och att fler jobb är på väg bort. Detta är fakta, och då måste man agera. Då kan man inte bara sitta passiv och säga att utredningarna är besvärliga och så vidare. Regeringen har ett beredningsansvar. Ni har haft över sex år på er. Ni har inte gjort någonting.
Vi hade en interpellationsdebatt så sent som den 13 september, för ett halvår sedan. Då sade man att man håller på med utredningsdirektiven och att de skulle komma. Ja, de kom nu, ett halvår efter den interpellationsdebatten. Så har det varit hela tiden: Man skjuter frågan framför sig. Det är oerhört trist att se.
Detta är kanske inte en så aktuell fråga för Berg i hans valkrets, men i Göteborg är det en jätteviktig fråga. Där har sjöfartsnäringen mycket stor betydelse. Det är därför som vi i Göteborg och Västsverige är så starkt engagerade i frågan. Sjöfarten har dock betydelse för hela landet. Det vet vi alla här, hoppas jag.
Sveriges största hamn ligger i Göteborg, och huvuddelen av den svenska basindustrins export går via Göteborgs hamn. Det handlar om många arbetstillfällen, och då talar jag inte bara om sjöfartsjobben, vilka i sig är väldigt viktiga, utan också om dem som jobbar inom land- och sjölogistik och liknande och inom den utbildningsverksamhet som finns.
Redan i dag kan inte sjöbefälsutbildningen praktisera längre på svenska handelsfartyg, för de är alldeles för få. Nu har till och med regeringen i höstas avsatt 2 ½ miljoner kronor i resebidrag till dem som går på sjöfartsutbildning i Sverige, så att de kan åka till utländska fartyg och där få sin praktik. Detta om något visar väl att det har gått fel med den svenska sjöfartspolitiken och att regeringen inte tar sitt ansvar för att se till att vi kan bibehålla en svensk sjöfart.
anf.16 Ulf Berg (M):
Fru talman! Jag måste fråga Christina Oskarsson: Om nu detta gick så snabbt, varför fixade inte regeringen Persson till det hösten 2004? Den 9 mars det året riktade skatteutskottet ett tillkännagivande om just denna fråga, men tydligen kom också den dåvarande regeringen under ledning av Göran Persson till slutsatsen att detta var en komplicerad fråga.
Jag frågar precis som finansministern: Varför får vi inga svar? Jag har tidigare i denna kammare när vi från skatteutskottet har debatterat ställt konkreta frågor om hur vi ska lösa de här problemen. Inte heller vid de tillfällena har vi fått svar.
Det är ändå intressant att veta om skatteutskottets majoritet och Finansdepartementet är ute och seglar, för att uttrycka det vitsigt. Jag är helt övertygad om att det inte är så. Det är ändå stora summor som finns inbyggda i detta system med just avskrivningsregler och annat.
Socialdemokraterna har kanske en annan syn. Det kanske inte finns så många kvinnliga redare. Annars brukar man ju inte tycka om vare sig vinster eller annat, men det finns väl ändå en anledning att lösa problemen.
Tonnageskatt kan naturligtvis vara något att fundera över. Tekniken ser ut så här, enligt utredningsdirektiven: "I regel är systemen utformade så att ett schablonbelopp multipliceras med det antal dagar som företaget förfogat över respektive fartyg. Den schablonberäknade inkomsten läggs sedan till företagets övriga inkomster och beskattas med den ordinarie bolagsskattesatsen." Detta gäller oavsett om det går bra eller dåligt för rederiet. Det är alltså detta vi debatterar.
anf.17 Christina Oskarsson (S):
Fru talman! Anders Borg skriver i svaret på interpellationen att regeringens målsättning är att Sverige ska ha en konkurrenskraftig sjöfartsnäring. Det svaret har vi fått under alla år, men inget har gjorts från regeringens sida för att det ska bli så.
Anders Borg beskriver hur svårt det är att införa tonnageskatt. Varför är det så svårt? Övriga nordiska länder har ju klarat av det. Om det nu är så svårt att regeringen bedömer att man inte klarar av det den här gången, varför tar man då inte hjälp av de nordiska länderna? Skicka dit någon för att ta reda på hur de har gjort, så att vi kan få en tonnageskatt även i Sverige och därmed rädda vad som räddas kan av sjöfarten.
Sedan vill jag vända mig till Ulf Berg, som egentligen inte är den jag ska debattera med i dag eftersom det är en interpellationsdebatt med Anders Borg, men jag kan inte låta bli.
Även om det här inte är en fråga för dina väljare i Dalarna, Ulf Berg, kan en sjöman ändå vara bosatt i Dalarna. Det är det som är så bra med sjöfarten. Man jobbar sådana skift att man kan åka hem till Dalarna några veckor, och sedan åker man i väg och jobbar och så vidare.
Låt mig sedan bemöta påståendena att vi inte gjorde något, eftersom det fanns ett tillkännagivande redan 2004. Vi gjorde visst något. Vi tillsatte en utredning, och det är den utredningen som ni anser är bristfällig - och ni har väntat i sju år och inte gjort något!
anf.18 Gunnar Andrén (FP):
Fru talman! Även jag har ställt en fråga till finansministern om den svenska sjöfartens konkurrenskraft. Jag noterar att den ställdes den 4 juni 2003, och svaret kom den 18 juni.
Den redogör för vilka stöd man kan ha. EU:s riktlinjer för statligt stöd till sjötransport tillåter statligt stöd i form av skattemässiga och sociala åtgärder för att förbättra de europeiska rederiernas konkurrenskraft inom den internationella sjöfarten. Det är viktigt att komma ihåg att man tillåter statligt stöd här. Det är ju inte precis EU:s linje i övrigt.
Tonnageskatt nämns som ett exempel på detta. Tonnageskatten - många ledamöter vet inte vad det är - är inte obligatorisk, utan det är en frivillig skatt. Den innebär att redaren oavsett om verksamheten går med vinst eller förlust betalar ett skattebelopp som är relaterat till det tonnage som är i trafik. Tonnageskatten ersätter således inte den vanliga företagsskatten, utan man kan välja den.
När vi i Sverige blev EU-medlemmar den 1 januari 1995 kunde vi börja tillämpa dessa bestämmelser. Under ministären Perssons tid kom det förslag som nu ska ingå i utredningen. Jag tycker att det är väldigt klokt att man breddar perspektivet. Den 1 oktober sjösattes - får man väl lov att säga - ett nytt sjöfartsstöd. Det gavs och ges i form av att arbetsgivaren skattekrediteras ett belopp motsvarande skatteavdrag och arbetsgivaravgifter. Syftet med detta stöd, som fortfarande är i funktion, är att ge svensk sjöfartsnäring konkurrensvillkor som är likvärdiga med konkurrensvillkoren för andra EU-länders handelsflottor.
Fru talman! Jag ska citera ut finansminister Bosse Ringholms svar den 18 juni 2003:
"En tonnageskatt skulle komma att strida mot principerna bakom vårt skattesystem. Det skulle vidare ge upphov till avgränsningsproblem eftersom ofta endast en del av ett rederiföretags verksamhet skulle kunna schablonbeskattas. All annan verksamhet som företaget bedriver måste beskattas på vanligt sätt."
Så kommer de två sista meningarna: "Det är inte aktuellt att föreslå en övergång till tonnageskatt. Jag delar den uppfattning riksdagen intagit när den så sent som i våras avslog motioner om införande av tonnageskatt."
Fru talman! Det var Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet som avslog motioner från Ulf Berg och många andra när vi ville ha denna utredning.
Så småningom kom det en utredning. Det ändrades i och med socialdemokraten Claes-Göran Brandin från Göteborg. Då kom den utredning som nu behöver göras om och som gjordes av Göran Ekström. Den innehöll det som Ulf Berg tydligt påpekade, nämligen stora brister när det gällde avskrivningsreglerna.
Lars Johansson och jag har tidigare diskuterat detta. Vi har varit eniga om att vi inte ska skänka en näringsgren ungefär 20 miljarder, som det var frågan om. Detta måste utredas i samband med att man tar in hela sjöfartsstödet.
Jag tycker att finansministern genom utredningsdirektiven på ett välgörande sätt har klargjort att detta är god svensk politik.
anf.19 Finansminister Anders Borg (M):
Fru talman! Det kan finnas skäl att klarlägga vad det är vi debatterar. Regeringen har alltså tillsatt en utredning med en kvalificerad utredare som ska ta reda på om och hur det är möjligt att genomföra förslag om tonnageskatt. Bakgrunden är givetvis det som har framkommit i denna debatt, nämligen att svensk sjöfartsnäring har minskat i omsättning under den kris vi haft i världshandeln och den samtida utbyggnad av tonnage som har skett globalt sett. Bland annat har Kina byggt ut kraftigt.
I denna debatt är vi, såvitt jag förstår, överens om att vi ska pröva förutsättningarna för tonnageskatt. Det som skiljer oss åt är att Socialdemokraterna säger att det är en okomplicerad fråga. Det innebär att Lars Johansson har ändrat uppfattning. I tidigare interpellationsdebatter har Lars Johansson nämligen vidgått att det är en komplicerad fråga och att syftet inte är att man helt ska kunna undkomma de stora skatteuppskoven.
Jag hävdar att det även fortsättningsvis är komplicerat, av samma skäl som vi tidigare fick höra i det svar från Bosse Ringholm som lästes upp. Det finns stora skatteuppskov, och de måste hanteras på ett vettigt sätt. Om vi bara avskriver skatteuppskoven blir konsekvensen att det blir lättare att flagga ut fartyg från Sverige. Det är en ofrånkomlig konsekvens om vi tar bort skatteuppskoven. Det är alltså en komplicerad fråga.
Socialdemokraterna säger att regeringen bara skyller ifrån sig. Då måste jag igen fråga om vi har sett ett enda förslag från Socialdemokraterna. Det har ju gått många år.
Jag hävdar att detta är komplicerat och behöver utredas, men Socialdemokraterna hävdar att det är okomplicerat. Då hade ni kanske kunnat berätta på vilket sätt det finns okomplicerade lösningar så att vi åtminstone hade något att utgå från när det nu är så enkelt att det kan vara klart i november. Hävdar man att något i lagstiftningsarbetet på skatteområdet ska vara klart i november måste man nästan ha ett detaljerat förslag färdigt.
Därför frågar jag Socialdemokraterna igen: Vad är det för ett magiskt alexanderhugg som ni har hittat som löser detta på ett enkelt sätt?
Hur vore det att ta frågan på allvar, erkänna att den är svår och komplicerad och göra ett försök utifrån sjöfartens besvärliga ställning att lösa den?
Skattemässigt är sjöfartsnäringen gynnad. Man betalar inte arbetsgivaravgift, man betalar inte inkomstskatt, man betalar väsentligt mindre miljöskatter än alla andra transportnäringar och man betalar mycket låga bolagsskatter. På skatteområdet har vi alltså redan gjort betydande insatser för att hjälpa sjöfartsnäringen.
Vi är inte oeniga om att vi ska pröva förutsättningar för tonnageskatt. Det vi är oeniga om är om detta är komplicerat eller inte. Vi tycker att man bör göra ett grundligt arbete, inte minst för att vi förra gången fick en utredning som landade i platt och intet. Denna gång vill vi få ett förslag som fungerar.
Om Socialdemokraterna har en enkel lösning på problemet skulle jag uppskatta att de redovisar den i talarstolen. Jag lovar att anteckna noggrant och säkra att de uppgifterna kommer utredningen till del.
anf.20 Lars Johansson (S):
Fru talman! Jag har i tidigare interpellationsdebatter diskuterat precis den sak som Anders Borg nu tog upp och undrat varför regeringen eller några statssekreterare inte sätter sig med rederinäringen och diskuterar den latenta skatteskulden och hur man ska kunna lösa det. Till svar har jag fått: Nej, vi sitter inte och pratar med andra, utan det är regeringen som löser detta. Det är ingen förhandling.
Jag vet därför inte riktigt vad finansministern syftar på. Vi har hela tiden sagt att vi är beredda att gå in i en utredning om det finns ett intresse från regeringens sida att utreda hur man ska införa tonnageskatt i Sverige. Regeringen har dock inte varit intresserad.
Finland har infört tonnageskatt. Varför använder man sig inte av den lagstiftning som finns i Finland? Det vore bra om finansministern svarade på den frågan i sitt sista inlägg.
Jag kan för övrigt upplysa er som talar så mycket om tidigare socialdemokratiska ministrar att Göran Persson hörde av sig till mig strax efter regeringsskiftet och frågade: Varför inför man inte tonnageskatt? Det låg ju ett utredningsförslag på bordet före regeringsskiftet.
Han ansåg uppenbarligen att det var tillräckligt omfattande för att det skulle kunna ligga till grund för en lagstiftning. Det gjorde dock inte regeringen.
Nu har det snart gått sju år, och vi debatterar fortfarande denna fråga. Det är beklagligt att regeringen går till historien som den regering som försatte svensk sjöfart i en helt hopplös situation och sänkte den. Det är precis det som kommer att ske, för det kommer inte att hända något på ett och ett halvt till två år eftersom ni inte har något förslag färdigt och eftersom utredaren ska utreda detta fram till hösten 2014, valåret.
Ni har inte tagit till er av det som har hänt och vidtagit extraordinära åtgärder, vilket skulle ha behövts.
anf.21 Finansminister Anders Borg (M):
Fru talman! Låt mig konstatera att vi är överens om att tonnageskatt ska utredas. Det vi inte är överens om är om frågan är komplicerad eller inte.
Lars Johansson har möjlighet att få en klar och redig redogörelse för detta, för Magdalena Andersson var skattestatssekreterare när man inte lade fram propositionen. Jag tror att hon kan ge en relativt fyllig och klar redogörelse för Lars Johansson av varför man inte gjorde det, och jag tror att detta återspeglas i tidigare interpellationssvar från Pär Nuder och Bosse Ringholm.
Det handlar om att det är en näring med stora skatteuppskov. Näringen har tydligt sagt att man ser tonnageskatten som en väg att skriva av skatteuppskoven. Som vi tidigare har konstaterat förhandlar vi i Sverige inte med företag om huruvida de ska betala sina skatter. Det gör man i en del andra länder. I Sverige gör vi inte så. Vi tillämpar lagstiftning, och vi har domstolar som prövar detta.
Igen: Om det funnes en idé eller åtminstone en skiss till en idé från Socialdemokraterna om hur detta komplicerade system ska lösas - det behöver inte vara ett färdigt lagförslag - antecknade jag gärna den och vidarebefordrade den till utredningen, för detta är komplicerat.
Jag tycker att vi kan visa sakfrågorna respekt i så måtto att vi erkänner när en fråga är komplicerad, även om man önskar finna en lösning.
Vi ska utreda tonnageskatten och göra vårt yttersta för att hitta en lösning på problemet. Men givet att detta är komplicerat måste det få ta den tid som en normal utredning tar.