Holm, Jens (V) besvaras av
anf.1 Miljöminister Lena Ek (C):
Herr talman! Ärade ledamöter! Ärade åhörare! Kent Persson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka säkerheten i reaktorn Oskarshamn 2 och om jag avser att skärpa reglerna kring dispens.
Jens Holm har frågat mig om det är min uppfattning att säkerheten är garanterad på de svenska kärnkraftverken, vad jag avser att göra för att öka säkerheten samt om nya åtgärder kommer att vidtas och hur jag bedömer kostnaden för skattebetalarna respektive ägarna av kärnkraftverken.
Låt mig vara mycket tydlig på en punkt. Den kärnkraft vi har i Sverige ska vara säker. Det finns ingen tvekan från mig på den punkten.
Ansvaret för att upprätthålla en hög säkerhet vid de svenska kärnkraftverken vilar helt och fullt på tillståndshavarna. Detta gäller både reaktorsäkerheten och det så kallade fysiska skyddet vid anläggningarna. Strålsäkerhetsmyndigheten är den expertmyndighet som tillvaratar samhällets intressen, sätter kravbilden för de tillståndshavare som driver kärnkraftverk i Sverige och utövar tillsyn för att säkerställa att tillståndshavarna tar sitt ansvar.
De stresstester som genomförts inom EU sedan olyckan i Fukushima har varit och kommer att vara ett viktigt bidrag i arbetet med att förbättra säkerheten vid de svenska kärnkraftverken. Strålsäkerhetsmyndigheten har identifierat flera områden där det är nödvändigt att genomföra ytterligare analyser. Europeiska kommissionen har dessutom nyligen presenterat en rapport där de pekar på områden för ytterligare analyser avseende kärnkraftverk i medlemsstaterna.
Greenpeaces intrång i Forsmark och Ringhals ser jag mycket allvarligt på, och därför kallade jag till mig Strålsäkerhetsmyndigheten och representanter för kraftbolagen för att få ett klargörande. Jag var mycket tydlig med att det som hänt inte är acceptabelt och att det är tillståndshavarna som ansvarar för anläggningarnas fysiska skydd, precis som de har det fulla ansvaret för att upprätthålla reaktorsäkerheten.
Strålsäkerhetsmyndigheten har dock konstaterat att det tekniska skyddet fungerat som avsett och att det inte fanns något hot mot reaktorsäkerheten eftersom Greenpeace endast befann sig i det yttre område där inga vitala system finns för att upprätthålla reaktorsäkerheten.
Vid mötet gav jag myndigheten och kraftbolagen en månad på sig att analysera det inträffade och vidta de åtgärder som behövs för att detta inte ska kunna upprepas. Jag kommer att träffa dem inom en snar framtid för att få deras redovisning av detta.
Den 1 juli 2010 fick Strålsäkerhetsmyndigheten i uppdrag att tillsammans med några andra myndigheter göra en översyn av kärnkraftverkens och samhällets förmåga att skydda kärnkraftverken mot så kallade antagonistiska hot. I redovisningen från Strålsäkerhetsmyndigheten finns flera förslag som riktar sig både till regeringen och till olika myndigheter. Jag har nu intensifierat arbetet med att analysera dessa förslag. Beredning pågår i Regeringskansliet.
Den 8 april 2010 gav regeringen Strålsäkerhetsmyndigheten i uppdrag att redovisa en analys av den långsiktiga säkerhetsutvecklingen inom den svenska kärnkraften. Myndighetens analys visar att säkerheten vid de svenska kärnkraftverken kan upprätthållas även långsiktigt förutsatt att kärnkraftverken genomför ytterligare säkerhetsförbättringar och att de förstärker sina åtgärder för kontroll och underhåll av reaktorerna.
Avslutningsvis vill jag tydliggöra att något statligt stöd för kärnkraft, i form av direkta eller indirekta subventioner, inte kan påräknas.
anf.2 Jens Holm (V):
Herr talman! Jag tycker att det är en viktig debatt som vi har i dag. Vi ska inte glömma att det är regeringen och miljöministern som har det yttersta ansvaret för säkerheten i de tio kärnkraftsreaktorer som finns i Sverige.
Anledningen till att jag skrev den här interpellationen är bland annat att det har läckt ut information från EU:s så kallade stresstester. Man har gått igenom alla reaktorer i Europa, och några svenska kärnkraftverk pekas ut särskilt, exempelvis Forsmark. Man konstaterar att Forsmarks kärnkraftverk inte skulle klara av ett elavbrott under en längre tid eftersom det tar så lång tid innan säkerhetssystemen sätter in. Det skulle då i värsta fall kunna leda till en härdsmälta.
I samband med att jag skrev den här interpellationen gjorde också Greenpeace sitt intrång i Forsmark och Ringhals. Det var ett helt fredligt stresstest, som de kallar det. De gjorde ett liknande intrång för två år sedan.
Jag tycker att det är smått förbluffande att en stor grupp av fredliga aktivister kan klättra in i svenska kärnkraftverk. Nu får vi vara glada över att de här aktivisterna hade ett fredligt och gott uppsåt. Vad hade hänt ifall det hade varit illasinnade terrorister?
Jag tog upp den här frågan med Lena Ek i kammaren den 4 oktober. Då tyckte jag att miljöministern gav ett väldigt tydligt svar. Hon hade fullt förtroende för Strålsäkerhetsmyndigheten. Hon tyckte inte att det fanns några säkerhetsproblem vid de svenska kärnkraftverken.
Snart därefter gjorde alltså Greenpeace sitt intrång, och Lena Ek kallade till ett krismöte med innehavarna av de svenska kärnkraftverken och Strålsäkerhetsmyndigheten.
Jag tycker att det känns som att miljöministern har lämnat två helt olika signaler, en här i kammaren om att allt är lugnt, och sedan var det ett krismöte snart därefter.
Sedan har en rapport kommit från Strålsäkerhetsmyndigheten. Den kom för några veckor sedan. Där går man igenom säkerhetsläget på de svenska kärnkraftverken. Det är också den som miljöministern hänvisar till.
Jag tycker att den rapporten pekar på många oroväckande tecken bland de svenska kärnkraftverken. Strålsäkerhetsmyndigheten tar till exempel upp det faktum att många av de åtgärdsplaner som skulle ha startats 2005 för att stärka säkerheten på de svenska kärnkraftverken inte har genomförts. Endast 60 procent av åtgärdsplanerna har genomförts, och man konstaterar att det var "betydligt mer komplicerat och tidskrävande" att genomföra de här planerna.
Man tar också upp en mängd andra områden. Man pekar på jordbävningar, risken för översvämningar och på problemet med extrema väderförhållanden - alla områden där de svenska kärnkraftverken pekats ut enligt den ansvariga myndigheten och där man säger att det inte har vidtagits tillräckligt många åtgärder för att stärka säkerheten.
Därför tycker jag att det är så otroligt viktigt att den ansvariga ministern verkligen säkerställer att vi har den bästa tänkbara säkerheten på de svenska kärnkraftverken. Det tycker jag inte att vi har i dag.
anf.3 Kent Persson (V):
Herr talman! Jag vill också tacka miljöministern för svaret på den interpellation som jag har skrivit med anledning av utvecklingen i Oskarshamn.
När det gäller Oskarshamn handlar det inte om någon särskild eller enskild händelse. De senaste tio tolv åren har en rad incidenter inträffat på de svenska kärnkraftverken som har varit av mer eller mindre allvarlig karaktär. År 2006 när jag kom in i riksdagen första gången var det en rad händelser på Forsmark som var väldigt allvarliga och hade kunnat sluta med en härdsmälta. Som tur var inträffade inte detta, men det visar på hur pass allvarligt det var.
Under de sex år jag har suttit i riksdagen har det varit en rad händelser, till exempel bränder i Ringhals och flera stopp när det gäller Oskarshamn. På Oskarshamn 1 var det 2011 fyra snabbstopp under loppet av 17 dagar. Det visar hur pass osäkert det är och vilka säkerhetsbrister det finns. När sedan Strålsäkerhetsmyndigheten gjorde en kontroll av Oskarshamn 1 konstaterade man att det här hade kunnat undvikas om Oskarshamnsgruppen hade vidtagit åtgärder mot de brister som var kända sedan tidigare.
Det är lite grann inom det som jag har skrivit interpellationen om just Oskarshamn. För inte så länge sedan var det en intervju i
Dagens eko
där man intervjuade Oskarshamnsgruppen och Strålsäkerhetsmyndigheten. Det visade sig då att man från Strålsäkerhetsmyndigheten konstaterade att Oskarshamn inte har vidtagit de åtgärder som behövs för att slutföra de förbättrings- och säkerhetsåtgärder som behövs för att klara en säker drift av kärnkraften i Sverige.
Detta skulle vara klart 2012 eller i början av 2013. Oskarshamnsgruppen har dock inte gjort detta ännu utan begär ytterligare dispens för att få driva det här vidare. Detta är givetvis väldigt allvarligt, för om man går in och tittar och försöker förstå varför de inte åtgärdar det så visar det sig att de har prioriterat andra åtgärder före säkerheten. Det handlar framför allt om att höja effekten på befintliga kärnreaktorer samt att förlänga livstiden på reaktorer. De har alltså satt ekonomiska intressen före säkerheten, och det visar med all tydlighet att vi i dag inte kan leva upp till de åtaganden som vi har när det gäller säkerheten i kärnkraftverk.
Det yttersta ansvaret vilar på regeringen. Det går inte att, som Lena Ek gör, säga att ansvaret vilar på reaktorinnehavaren och tillståndsmyndigheten, alltså Strålsäkerhetsmyndigheten. Det håller inte, för när jag tittar på det svar som vi har fått går ju regeringen in och kräver analyser och svar av Strålsäkerhetsmyndigheten om vad som händer och vilka åtgärder som görs. Det visar med all tydlighet att ansvaret ytterst vilar på regeringen.
Nu har vi en situation när det gäller Oskarshamn där Strålsäkerhetsmyndigheten uttrycker sig såsom att de mer eller mindre blivit "ett rundningsmärke". Det är ett direktcitat från Strålsäkerhetsmyndighetens ansvariga när det gäller Oskarshamn.
anf.4 Miljöminister Lena Ek (C):
Herr talman! Låt mig först säga att jag välkomnar de här två interpellationerna. Jag tycker att det är oerhört bra att vi har den här diskussionen. Visst är det regeringens ansvar att se till att vi har övergripande säkerhetssystem på plats, att vi har en expertmyndighet som fungerar som den ska och att strukturerna är som de ska.
Däremot ska man inte som politiker titta på de tekniska frågorna. Det måste experter göra, och därför är det viktigt att Strålsäkerhetsmyndigheten är stark, självständig och fristående när det gäller den tekniska utvärderingen och hur man genomför de uppdrag som kommer från regeringen. Det är kanske inte alltid vi har en stabil alliansregering. Vi vet ju inte vad som händer efter valet, med olika partier i riksdagen, och hur det kommer att skötas. Därför är det viktigt att ha ett stabilt och robust system på plats.
Själva Strålsäkerhetsmyndighetens arbete har granskats av IAEA. Under en tre veckor lång period fanns de på myndigheten och gick igenom varje detalj, varje arbetsinstruktion och hur myndighetens säkerhetsarbete var upplagt. Den granskningen och revisionen utföll med väldigt gott resultat.
När det gäller själva ansvaret för anläggningsdrift är det enligt lag och enligt avtal driftbolagen och ägarna som har detta ansvar. Jag tycker att det är oerhört viktigt att det inte går att krypa baklänges ur det ansvaret. Det är de som äger och driver kärnkraftsanläggningar som har ansvar för hur man sköter säkerheten enligt de instruktioner som de får från Strålsäkerhetsmyndigheten.
Att regeringen tar det här på största allvar visas av att vi de senaste åren har lämnat fyra särskilda uppdrag till Strålsäkerhetsmyndigheten vad avser säkerheten. Vi har även beställt tre internationella granskningar. Resultaten kommer nu, och det är bara en vecka sedan vi fick långtidsuppdraget tillbaka från Strålsäkerhetsmyndigheten. Där finns påpekanden som måste åtgärdas.
Det är också så att den rapport från Strålsäkerhetsmyndigheten som har kommit om dagens säkerhet visar att det finns ett antal saker som måste åtgärdas. Analyser visar att säkerheten vid de svenska kärnkraftverken kan upprätthållas även långsiktigt
förutsatt
att kärnkraftverken genomför ytterligare säkerhetsförbättringar och förstärker sina åtgärder för kontroll och underhåll av reaktorerna.
Jag kan försäkra er om att jag kommer att följa upp detta med största noggrannhet, för det är villkoret för att man ska kunna ha en långsiktig drift. Det kommer inte att kunna gå att smita undan det ansvaret, och dessa kostnader åvilar industrin själv. Dem ska inte skattebetalarna ta. Detta kommer jag också att se till: att det faktiskt är industrin som ska ta kostnaderna för de åtgärder som måste genomföras för att man långsiktigt ska få driva kärnkraftverken.
anf.5 Jens Holm (V):
Herr talman! Jag får tacka miljöministern för svaren så här långt. Jag har några frågor till som jag skulle vilja ha svar på.
Det är precis som miljöministern säger så att regeringen har beställt ett antal rapporter från den ansvariga myndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten. En av dessa rapporter kom den 31 oktober. Där tar man upp de brister som finns på de svenska kärnkraftverken.
Jag skulle vilja veta miljöministerns syn på det som den ansvariga myndigheten säger på en del platser i denna rapport avseende hur tillståndshavarna, alltså de som äger och driver kärnkraftverken, bedriver säkerhetsarbetet.
Först konstaterar Strålsäkerhetsmyndigheten att det var betydligt mer komplicerat och tidskrävande att genomföra åtgärdsprogrammet för att stärka säkerheten på de svenska kärnkraftverken. Det är bara 60 procent av åtgärderna från det arbete som påbörjades 2005 som hittills har implementerats. Säger inte det någonting om hur komplicerat och svårt det är att över huvud taget skärpa säkerheten på svenska kärnkraftverk?
Det andra jag skulle vilja veta något om är det som står på s. 3 i den här rapporten. Där säger Strålsäkerhetsmyndigheten att tillståndshavarnas säkerhetsredovisningar av hur krav tillämpas och verifieras är "alltför allmänt hållna". De går alltså inte in i detaljerna för att på allvar ta tag i de verkliga problemen. Så tolkar i alla fall jag det här mellan raderna.
Några rader längre ned säger man att tillståndshavarna har en tolkning av de krav som har ställts på säkerheten på kärnkraftverken som "inte överensstämmer med SSM:s syn på föreskrifternas innebörd". Det står tämligen klart och tydligt att vi har en myndighet som ställer vissa krav på de här reaktorerna. Sedan har vi de som äger och driver de här reaktorerna som tolkar kraven på ett helt annat sätt. Här måste vi ha en minister som sätter ned foten och verkligen säger vad det är som gäller.
Sedan skulle jag också vilja veta från miljöministern: Är det på så sätt att ni inom regeringen förbereder skarpare lagstiftning för att förhindra framtida intrång på svenska kärnkraftverk? Jag läser ett uttalande av Gösta Larsen som är kommunikationschef på kärnkraftverket Ringhals. Han säger i senaste numret av tidningen Miljöaktuellt: Det ligger redan i dag ett förslag hos regeringen om strängare straff för sådant här. Med sådant här menar han Greenpeaceaktivisternas intrång på de svenska kärnkraftverken, som han har pratat om innan.
Då vill jag veta klart och tydligt från Lena Ek: Finns det ett förslag om en lex Greenpeace, alltså ett förslag om skärpta straffsanktioner avsedda att förhindra intrång på svenska kärnkraftverk? Jag tycker att det är viktigt att man stärker säkerheten, men att skräddarsy lagar för att förhindra att miljöaktivister fredligt ska kunna protestera mot svenska kärnkraftverk tycker jag verkligen att vi ska hålla oss för goda för. Finns det ett sådant konkret förslag hos regeringen eller inte?
anf.6 Kent Persson (V):
Herr talman! Jag återkommer till en fundering om Oskarshamn och det som hände där. Miljöministern sade att ansvaret åvilar driftägarna, alltså tillståndsinnehavarna, och att de inte heller får smita undan det ansvaret. Men faktum är ju - det är min tolkning och min bedömning - att reaktorinnehavarna och ägarna har smitit undan sitt ansvar. Vad har de prioriterat under den här perioden framför säkerheten? När det gäller Oskarshamn 2, som jag har tagit upp i min interpellation, är det effekthöjningar och att förlänga livstiden på kärnreaktorerna som man har prioriterat framför säkerhetsaspekterna.
Då är min fråga: Är det miljöministerns uppfattning att kärnkraftsinnehavarna tar sitt fulla ansvar? När man går in och begär dispens gör man ju det utifrån att man anser att man inte kan uppfylla de krav som Strålsäkerhetsmyndigheten och tidigare Kärnkraftsinspektionen har ställt för att hålla de här reaktorerna i drift. Då åvilar det faktiskt regeringen att agera, att sätta ned foten och tala om att det här inte är acceptabelt.
Någonstans säger också ministern i sitt svar att "myndighetens analys visar att säkerheten vid de svenska kärnkraftverken kan upprätthållas även långsiktigt förutsatt att kärnkraftverken genomför ytterligare säkerhetsförbättringar". Det är precis det de inte har gjort. Det man har klarat av är ungefär 60 procent av de åtgärdsförslag som fastställdes 2004 och som skulle gälla från 2005 och framöver. 60 procent har man klarat av. Ändå får man dispens på dispens för att driva reaktorerna.
Vem har då ansvaret ytterst? Ministern säger att det är Strålsäkerhetsmyndigheten som företräder svenska folket som myndighet. Men de måste ju i sin tur ha klara och tydliga direktiv för vad som gäller. De kan inte, menar jag, år efter år, gång efter gång bevilja dispens. Senast i oktober skulle man ha yttrat sig slutgiltigt om ansökan från Oskarshamn. Nu har man flyttat fram det yttrandet till november. Det är här som jag, och även Jens, menar att regeringen måste vara oerhört tydlig och inte bara säga att ansvaret ligger på reaktorinnehavarna.
Det jag är intresserad av är hur regeringen och miljöministern ser på den uppkomna situationen, framför allt när det gäller Oskarshamnsreaktorerna.
anf.7 Miljöminister Lena Ek (C):
Herr talman! Det är riktigt att Strålsäkerhetsmyndigheten på regeringens uppdrag har begärt skärpningar för de reaktorer vi har. Det är också riktigt att vi fick reda på i förra veckan att bara 60 procent av detta har genomförts. Det är självklart inte acceptabelt.
Själva bedömningen av hur det påverkar säkerheten och de återstående åtgärderna och i vilken ordning man ska ta dem och de tekniska diskussionerna runt detta är Strålsäkerhetsmyndighetens ansvar. De har fått ett uppdrag att se till att reaktorerna är säkra. De har fått ett uppdrag att specificera vad som behöver göras för att nå den standard som behövs för att man ska få tillstånd att fortsätta driften. Det är också Strålsäkerhetsmyndigheten som naturligtvis måste se hur deras specifikation och deras lista på åtgärder uppfylls.
Hela hanteringen av den svenska kärnkraften bygger naturligtvis också på förtroende för de företag som har ansvar för driften, de som äger, driver och har tillstånden. Jag tycker att företagen ska vara medvetna om att den uppkomna situationen inte stärker förtroendet för dem som har drifttillstånden, varken på Strålsäkerhetsmyndigheten, som har det operativa ansvaret för kontroller, hos regeringen, hos riksdagen eller hos den svenska allmänheten.
Alldeles frånsett det är det så att de krav som har ställts av Strålsäkerhetsmyndigheten ska uppfyllas, men det är Strålsäkerhetsmyndigheten som måste ta ansvar för hur, var och när man ska hantera den uppkomna frågan. De direktiv de har från regeringen är fullständigt klara.
Vad handlar det här om då? Det handlar om kraftbolagens åtgärder för att modernisera anläggningar, genomföra förbättringar utifrån erfarenheter av kärnkraftsolyckan i Fukushima och stresstester, men också från det som Strålsäkerhetsmyndigheten har påpekat innan de här händelserna.
Strålsäkerhetsmyndigheten kommer att besluta om ytterligare säkerhetshöjande åtgärder som kraftbolagen behöver genomföra med anledning av det senaste årets händelser, och myndigheten arbetar nu med att ta fram en nationell handlingsplan för de åtgärderna. Många av dem är faktiskt samma som finns på Strålsäkerhetsmyndighetens lista enligt den förra rapporten. Det är fullständigt klart.
Dessutom kommer de att kräva att kraftbolagen ska ta fram och genomföra program för att förstärka kontroll och underhåll av komponenter och system i de reaktorer som bolagen planerar att driva längre.
De kommer också att vidareutveckla strategier och angreppssätt för hur tillsynen ska bedrivas inom reaktorsäkerhetsområdet.
Sammantaget pågår mycket arbete hos Strålsäkerhetsmyndigheten med anledning av de förra rapporterna beställda av regeringen, regeringens uppdrag med anledning av de europeiska stresstesterna och med anledning av långtidsuppdraget. Det har nu rapporterats att de redan beslutade kraven genomförs till 60 procent. Strålsäkerhetsmyndigheten ska se till att besluten verkställs. Hur och den tekniska specifikationen måste vara expertmyndighetens roll. Regeringens uppdrag och regeringens bestämda vilja och ambition är tydlig. Kraven ska uppfyllas.
anf.8 Jens Holm (V):
Herr talman! Jag ställde en fråga till miljöministern som jag inte fick svar på. Den vill jag verkligen ha svar på. Förbereder regeringen skärpta straffsanktioner avseende intrång på svenska kärnkraftverk? Finns det en form av lex Greenpeace som ni kommer att lägga fram? Jag vill understryka att det är viktigt att vi har säkra kärnkraftverk, men man kan ifrågasätta om frågan löses genom att kasta fredliga aktivister i fängelse.
Precis som jag, Kent Persson och även Lena Ek har varit inne på finns en lång lista med säkerhetsåtgärder som de svenska kärnkraftverken ska vidta. Man har bara lyckats implementera drygt hälften av dem. Det här säger klart och tydligt hur svårt det är att över huvud taget bedriva säkerhetsarbete på kärnkraftverk - hur kostsamt, hur tidsödande och hur komplicerat det är.
I ljuset av detta måste jag ifrågasätta den borgerliga regeringens förslag om att bygga tio nya reaktorer i Sverige. Om vi bygger tio nya kärnkraftsreaktorer i Sverige bygger vi in nya fortsatta problem med säkerheten och kostsamma åtgärder som måste vidtas i framtiden. Vore det inte bättre att avveckla kärnkraften och i stället satsa på den förnybara energin?
Jag tycker att vi av dagens debatt kan lära oss hur svårt det är att garantera att kärnkraftverk är säkra. Det går helt enkelt inte att garantera det. Då ska vi välja andra energikällor. Jag önskar att vi hade Centerpartiet med oss i det arbetet. Det hade vi förr men tyvärr inte just nu.
anf.9 Kent Persson (V):
Herr talman! Jag tackar också miljöministern för debatten. Jag misstror inte alls miljöministerns engagemang när det gäller säkerheten på de svenska kärnkraftverken. Centerpartiet är det parti som har varit involverat i svensk energipolitik längst av alla partier, faktiskt sedan 1997 när en överenskommelse gjordes mellan Centerpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Men ansvaret åvilar givetvis hela regeringen, och nu är Centerpartiet en del av den.
Det är bland annat reservkraften som saknas när det gäller Oskarshamn. Det har Strålsäkerhetsmyndigheten konstaterat. Det är oerhört allvarligt med tanke på vad som har hänt på Oskarshamn tidigare med snabbstopp och andra incidenter.
Enligt regeringen innebär detta att någon ytterligare dispens inte borde ges när det gäller Oskarshamn 2 eftersom de inte klarar av att uppfylla säkerhetsföreskrifterna. Jag kan inte göra någon annan tolkning efter att ha hört miljöministerns anföranden i den här debatten. Säkerhetsföreskrifterna ska uppfyllas. Det borde innebära att man stänger ned Oskarshamn 2 eftersom de inte ens klarar av den mest basala delen i fråga om tillräcklig reservkraft om ordinarie kraftförsörjning slås ut.
Jag hoppas att den signalen går fram tydligt till Strålsäkerhetsmyndigheten också i fråga om Oskarshamn.
anf.10 Miljöminister Lena Ek (C):
Herr talman! Jag skulle vilja tacka interpellanterna för en bra och klargörande interpellationsdebatt.
Det pågår en särskild tillsyn av Oskarshamn. Strålsäkerhetsmyndigheten granskar särskilt hanteringen och beredningen av vad som görs i Oskarshamn. Det finns anledning till det. De tekniska besluten och bedömningen måste expertmyndigheten göra. Det är fråga om komplicerade tekniska samband.
Alldeles oavsett vad man tycker om kärnkraften som energikälla - Centerpartiets syn är välkänd i sammanhanget - är regeringens samlade åsikt att säkerheten ska vara god vid svenska kärnkraftverk. De regler och kriterier som myndigheten, SSM, ställer upp ska följas. Det finns ingen tvekan från något parti om den saken.
Jens Holm ställde en fråga. Det finns två regelsystem som hanterar intrång i brottsbalken, men där finns också skyddslagen. Greenpeace genomförde en aktion som jag måste fördöma. Det var en fredlig aktion - och det ska noteras. De regler som finns i skyddslagen täcker faktiskt inte icke fredliga aktioner. Det är ett hål i lagstiftningen som vi behöver göra något åt. Det tittar vi på just nu. Precis som Jens Holm påpekar kan vi inte förutsätta att eventuella framtida intrång har samma syfte och sker på liknande sätt. Det är därför viktigt att ta sig an den kategorin av händelser. Det pågår, och jag hoppas att svaret var klargörande.
I övrigt kan jag konstatera att regeringen har lämnat fyra uppdrag och det har varit tre internationella granskningar just för att klargöra situationen vad gäller säkerheten vid våra svenska kärnkraftverk och se till att säkerhetssystemen moderniseras och uppdateras. Ansvaret och kostnaden för att det faktiskt sker åvilar tillståndshavarna och ägarna, och det är de som ska ta kostnaderna.