Utbyggnaden av Ostlänken

Andersson, Johan (S) besvaras av

anf.22 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M):

Fru talman! Johan Andersson har frågat finansministern på vilka fakta han har baserat sina kostnadskalkyler för en utbyggnad av Ostlänken samt om finansministern avser förändra de ekonomiska bedömningarna i budgeten med anledning av Trafikverkets utredning och Riksrevisionens granskning. Anders Ygeman har frågat finansministern vilka kostnadskalkyler han baserar sina antaganden på när det gäller valet av hastighet för Sveriges nya järnvägar och om finansministern avser att öka investeringsutrymmet, då lösningen med kombinerad gods- och persontrafik förväntas bli avsevärt dyrare än det utredda alternativet med en hastighet på 320 kilometer i timmen. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågorna. Den 20 december 2012 gav regeringen Trafikverket och länsplaneupprättarna i uppdrag att ta fram förslag till ny nationell plan för utvecklingen av transportsystemet och länsplaner för perioden 2014-2025. I detta arbete kommer nya projekt att utredas, analyseras och förankras, däribland Ostlänken - en ny järnväg mellan Järna och Linköping. I uppdraget till Trafikverket framgår också att verket bland annat ska utreda utformningen av dubbelspåret mellan Järna och Linköping och dess tidsmässiga genomförande samt utföra fördjupade kostnadsberäkningar. De kostnadsberäkningar som hittills finns framtagna är översiktligt genomförda av det tidigare Banverket, numera Trafikverket, och har varit en del av regeringens beslutsunderlag. Trafikverket ska nu i den fortsatta åtgärdsplaneringen också redogöra för olika hastighetsalternativ för utbyggnaden av Ostlänken och de olika alternativens effekter för transportsystemet i dess helhet. Även andra aspekter än själva byggkostnaden ska då redovisas, till exempel effekter för slitage, energiåtgång samt drift och underhåll vid olika hastighetsalternativ. Trafikverket ska presentera ett förslag till ny nationell plan för perioden 2014-2025 till regeringen senast den 13 juni i år. I förslaget ska det fördjupade materialet om Ostlänken redovisas. Jag vill inte föregripa Trafikverkets arbete och avser därför inte heller att uttala mig ytterligare om kostnadskalkylerna avseende Ostlänken. Vad jag däremot kan säga är att regeringen har presenterat att Ostlänken ska byggas för att öka kapaciteten, robustheten och punktligheten i järnvägssystemet och samtidigt förbättra möjligheterna för pendling - detta för att skapa förutsättningar för ett kapacitetsstarkt, robust, säkert, tillgängligt och i alla avseenden hållbart transportsystem. När Trafikverket har redovisat sitt förslag till nationell plan för utveckling av transportsystemet för perioden 2014-2025 kommer regeringen att ta ställning till innehållet och se över de ekonomiska bedömningarna inom infrastrukturområdet. Under våren 2014 kommer regeringen att fatta beslut i frågan.

anf.23 Johan Andersson (S):

Fru talman! Jag tackar infrastrukturministern för svaret. Min fråga var ställd till finansminister Anders Borg. Den handlar om de uttalanden som Anders Borg har gjort vid ett antal tillfällen när det gäller Ostlänken. Han har varit tydlig med att han inte har trott på projektet över huvud taget. Han har också varit ute och sagt att det är robust olönsamt i samband med presentationen. Sedan kom regeringen, vilket jag uppskattar, med förslaget om att utreda förutsättningarna för en ny förbindelse mellan Järna och Linköping. Jag vill trycka på att jag uppskattar det i allra högsta grad. Det är absolut nödvändigt. Men man satte inte ned foten när det gäller hastighetsdelen. Om projektet ska bli värt någonting, framför allt för de pendlare som vi har i Östergötland till och från Stockholm, är det i allra högsta grad viktigt att det blir ett spår med kapacitet för höghastighet. Precis som ministern nu sade i svaret kommer det en utredning från Trafikverket som presenteras till sommaren. Då blir det intressant att se vilket vägval regeringen har för avsikt att göra när det gäller denna del. Vi kanske inte ska tala så mycket om historia kring Ostlänken, men jag vill bara lite kort ge en bakgrund. Redan 2000 bildades bolaget Ostlänken AB. Det är ett projekt som har diskuterats, debatterats och vänts och vridits på. Vi har jobbat med det mycket lokalt och regionalt i länet. Jag har själv varit med vid ett antal tillfällen då vi har uppvaktat de olika infrastrukturministrarna under årens lopp. Det är klart att det kändes värdefullt när regeringen ändå gav ett tydligt besked om att detta ska byggas; det vill jag säga. Men det återstår att se hur detta kommer att hanteras och på vilket sätt det kommer att ske. Vi har ett jättebekymmer just nu i Östergötland som ministern mycket väl känner till. Det handlar om trafiklägen för våra pendeltåg. Problemet kommer att accentueras den 8 april när vi kommer att starta pendeltåg till och från Motala - min hemkommun. Jag ser med oro på problematiken med spårvägen rent generellt i Östergötland. Vi måste lösa den. Det enda sättet är egentligen att bygga Ostlänken i denna del för att kunna underlätta spårkapacitet på den befintliga banan. Jag ser verkligen med förväntan fram mot att detta kommer till. Jag skulle vilja att ministern lättar lite mer på förlåten. Jag är medveten om att en utredning pågår, men jag skulle vilja höra lite mer om vartåt det lutar när det gäller höghastighet. Det är ganska avgörande för om vi ska få en acceptans för systemet framöver när det gäller pendlingen till och från Stockholm. Då vill jag återigen peka på att det inte bara handlar om pendling till Stockholm. Minst lika viktig är pendlingen ned till Östergötland från Stockholm. Vi har behov av kvalificerad personal till vårt näringsliv. I dag är det många som väljer att bo kvar i Stockholm och pendla ned till jobbet. En höghastighetsbana skulle innebära att vi får helt acceptabla restider. Det är avgörande för utvecklingen både i Östergötland och - vill jag hävda - i Mälardalen och Stockholmsregionen. Det handlar om både och i denna del.

anf.24 Anders Ygeman (S):

Fru talman! I lördags fick mina barn en chokladkaka. På baksidan av chokladkakan stod att läsa, med liten stil: Kan innehålla spår av nötter. Jag tror inte att ens följande beteckning skulle kunna vara möjlig för detta svar: Kan innehålla spår av svar. Statsrådet har haft en månad på sig att inkomma med svar. Det är dubbelt så mycket som den tid riksdagsordningen stipulerar. Trots det lyckas statsrådet inte formulera ens spår av svar på de frågor som ställs i interpellationen. Jag ska därför hjälpa statsrådet på traven och upprepa de viktigaste frågorna i interpellationen. Anders Borg menar beträffande Ostlänken, tvärtemot de offentliga underlag som presenterats, att Stockholm-Linköping kan trafikeras på 50 minuter och Stockholm-Norrköping på 40 minuter. Därför undrar jag: Delar statsrådet Anders Borgs uppfattning, och vilket underlag bygger regeringen den uppfattningen på? Anders Borg menar, tvärtemot alla offentliga underlag som presenterats, att Ostlänken ska byggas för gods, vilket skulle kunna minska kapaciteten med en fjärdedel och göra banan avsevärt dyrare. Jag måste därför fråga statsrådet: Delar statsrådet den uppfattningen, och vilket underlag bygger regeringen den uppfattningen på? Anders Borg menar att tåg som går snabbare än 300 kilometer i timmen är science fiction trots att dessa tåg i dag går ett varv runt jorden och har funnits i de flesta utvecklade länder i över 40 år. Delar statsrådet Anders Borgs uppfattning, och vilket underlag bygger den på? Det är tre frågor som ministern haft en månad på sig att besvara. Kanske kan hon nu för kammaren och svenska folket berätta hur regeringen egentligen tänker. På vilket underlag har regeringen fattat ett av de dyraste beslut man någonsin fattat?

anf.25 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M):

Fru talman! Det är fantastiskt att just Ostlänken engagerar så starkt. Det sker av förklarliga skäl. Ett skäl är att vi i dag har problem inte minst mellan Norrköping och Linköping. Det sätter inte bara tågsystemet för fjärrtåg och godståg i ett prekärt läge. Det ställer också till det, precis som Johan Andersson sade, för hela den regionala trafiken. För att hela transportsystemet ska fungera - för att människor och gods ska komma fram betydligt snabbare än i dag, men också för att kunna känna förtroende för att komma fram i tid så som det är tänkt - har regeringen nu uttalat och bestämt sig för att vi ska bygga Ostlänken. Att däremot - ursäkta, fru talman - lite lätt raljera på det sätt som Anders Ygeman utifrån olika uttalanden gör är att egentligen vrida debatten åt ett annat håll. Regeringen har nämligen varit mycket tydlig med att inte exakt tala om hastigheten, varken i pressmeddelanden, i infrastrukturpropositionen eller i det direktiv som funnits. Som jag nämnde i mitt första inlägg är underlagen för kostnadsberäkningarna baserade på de utredningar som Trafikverket, tidigare Banverket, har gjort. Där har man tittat på alternativen 250-plus, alltså från 250 som bas och upp till 320 kilometer i timmen. Ibland låter det, inte minst från Anders Ygeman, som om vi bara skulle ha tittat på 320 och därutöver. Så är inte fallet. Om vi ska ta till oss en del av kritiken - särskilt Riksrevisionen har tagit fram uppgifter för att vi ska använda pengarna på rätt sätt - förutsätter det att vi, vilket vi gjort i direktivet till Trafikverket gällande åtgärdsplaneringen, även ser över andra alternativ i den höghastighetstekniska standarden, alltså omkring 250. På så sätt kan vi få fram en helhetsbild av effekterna, kostnaden för drift och energiåtgången, och kan sätta det i relation till hela transportsystemet. Det om något borde göra att vi, när vi får fram hela underlaget, vilket jag förväntar mig att få rätt snart, med större säkerhet kan göra rätt antaganden. Det är nog så viktigt när vi har så stora projekt som dessutom kommer att kosta mycket pengar. Därför, fru talman, går det inte att i dag på rak arm säga till Anders Ygeman och Johan Andersson hur snabbt tågen kommer att gå. Självfallet ska man bygga med ny och modern teknik, och tågen ska gå avsevärt mycket snabbare än i dag. Det ska också finnas en redundans och en tillförlitlighet i hela transportsystemet. Jag tycker att det är självklart att den totala bilden ska tas fram. Låt mig gå tillbaka till det som Johan Andersson uttrycker bekymmer för, tidsaspekten. Det här har pågått oerhört länge. När det gäller Motalatrafiken, som snart kommer i gång, har det funnits önskemål i snart 50 år om att få såväl broarna som vägen och järnvägen på plats. Nu är det snart dags för invigning även av den sträckan. Vi vet att den järnvägsplan som måste göras kommer att ta ungefär tre år. Därefter kan vi sätta i gång med bygget. Därför tycker jag att vi inte ska raljera över att Trafikverket har fått det uppdraget. Det är deras myndighetsuppgift för att vi ska kunna fatta ett riktigt beslut som håller över tid och där pengarna används på bästa sätt. Utgångspunkten är att vi ska få tåg som på ett mycket bättre sätt klarar av robusthet, framkomlighet, säkerhet, allt detta på ett snabbare sätt än vad som är fallet i dag.

anf.26 Johan Andersson (S):

Fru talman! Jag vill börja där statsrådet slutade, broarna i Motala. Det är något jag känner till mycket väl från mina år som kommunalråd. År 1942 planlades förbindelsen över Motalaviken. År 1948, berättade en äldre herre för mig, hade Kungl. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen sagt åt honom att flytta på sin båt som låg i Motalaviken, för året därpå skulle bron byggas. År 2013 står bron klar; den håller på att byggas. Det är alltså mycket långa ledtider i infrastrukturprojekt. I Motala har de för denna del varit nästan 70 år. Jag är fullt medveten om att det tar sin tid, men icke förty är det oerhört viktigt att regeringen väljer att bygga en höghastighetsbana till Östergötland för att det ska bli ett så acceptabelt trafiksystem som möjligt både för Östgötaregionen och, inte minst, för Stockholmsregionen. När man gör bedömningen, och sedermera sätter ned foten, tror jag att det är viktigt att göra en avvägning utifrån de utredningar som Trafikverket kommer fram till och då väga in att det handlar om pendling både till Stockholm och från Stockholm. Vi är lika beroende av bägge delar. Om Stockholm framöver ska klara av att arbetskraftsförsörja den utveckling som åtminstone de regionala politikerna i Stockholm förutser måste vi från landet hjälpa till och fylla på med arbetskraft. Då vill vi naturligtvis att folk bor kvar i sin hemregion och pendlar till Stockholm. Det finns alltså många goda skäl till en höghastighetsbana mellan Östergötland och Stockholm. Jag vill återigen trycka på problematiken med den lokala pendeltågstrafiken i Östergötland. Om man inte klarar ut detta i närtid, om det ska till ytterligare utredningar och analyser, blir det väldigt bekymmersamt. Det var på håret att man klarade den sista upphandlingen och sista trafiklägesdelen. Det har nämligen kopplingar till det övriga systemet i länet, alltifrån länsbusstrafiken till stadstrafiken. Allt hänger ihop i ett kollektivtrafiksystem. Jag vet att ministern är väl införstådd med att det hänger ihop, men jag vill ändå passa på att ta tillfället i akt och trycka på att det är oerhört viktigt att man sätter ned foten, efter att analysen är klar, och ger klartecken för byggstart så fort som möjligt. Jag förutsätter att det då blir en höghastighetsbana mellan Linköping och Järna. Vilken bedömning gör ministern när det gäller den kommande trafiken för att få så stor acceptans som möjligt för bra pendlingsmöjligheter både till och från Stockholm?

anf.27 Anders Ygeman (S):

Fru talman! En månad är tydligen kort tid, även om den är dubbelt så lång som den stipulerade tiden. Jag frågade inte i min interpellation vilken bana som ska byggas. Inte heller i mina fyra frågor som jag upprepade för ministern gjorde jag det. Jag frågade: Vilket underlag har regeringen för de beslut som regeringen har fattat om att bygga banan? Statsrådet må ha dåliga rådgivare eller vara dålig på att googla, men när jag satt i min riksdagsbänk och googlade fick jag fram tio träffar där olika statsråd hade uttalat sig om att banan skulle gå i max 250 kilometer i timmen. Det var Anders Borg i Ekots lördagsintervju, Fredrik Reinfeldt, statsminister, Jan Björklund, vice statsminister, Annie Lööf, partiledare för Centerpartiet och Göran Hägglund, partiledare för Kristdemokraterna. Alla sade de att tågen på denna bana skulle gå i max 250 kilometer i timmen. Vilket underlag bygger detta på? Det offentliga underlaget som finns handlar om en bana där tågen ska gå i 300-320 kilometer i timmen. Det är vad Anders Borg påstår är science fiction trots att det finns i Spanien, Frankrike och England. Vilket underlag bygger regeringen på? Frågan om hastigheten kan tyckas vara en randfråga. Går det i 270, 280 eller 290 kilometer i timmen? Men det handlar om att man ska blanda godstrafik och tåg med höga hastigheter. Gör man det sjunker kapaciteten på banan. Investeringen blir värd en fjärdedel av vad den annars hade blivit värd. Om man vill bygga med godstrafik, så som de fyra partiledarna sade när de presenterade satsningen i Linköping eller så som finansministern sade i Ekots lördagsintervju, blir enligt det offentliga underlaget kostnaderna 5-11 miljarder kronor mer än det som regeringen har presenterat. Riksdagen är satt av folket att granska statsrådens verksamhetsutövning. Därför är det av intresse att veta: Vilket underlag bygger regeringen sina överväganden på? Vill ni bygga en bana för 25 miljarder kronor eller för 30 miljarder kronor? Det är en viss skillnad. Vill ni bygga en bana av modernt europeiskt höghastighetssnitt som finns i de flesta andra europeiska länder, eller vill ni bygga en bana där tågen går i 250 kilometer i timmen? Anders Borg talar om hastigheter som gör att det tar 40-50 minuter till Norrköping och Linköping. Jag tror att statsrådet är fullt medveten om att det skulle kräva hastigheter på 400 kilometer i timmen. Vilka underlag är det regeringen har som man inte vill svara på frågor om i kammaren? Trots att man har haft en månad på sig, dubbelt så långt som den stipulerade tiden, har man inte lyckats presentera ett enda svar på det. Vi vet att Anders Borg fick rött ljus i Svenska Dagbladet i det moderata husorganets egen faktakoll för att han inte kunde belägga påståendena. Statsrådet har ett antal minuter kvar av sin talartid. Skulle vi kunna få svar på de två huvudfrågorna? Delar statsrådet Anders Borgs uppfattning om dessa fyra frågor? Vilket underlag har regeringen byggt slutsatsen på att vi ska en långsam järnväg för gods i stället för en modern europeisk höghastighetsbana?

anf.28 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M):

Fru talman! Den första fråga man ska ställa sig är: Hur hög fart har ett höghastighetståg? Vi kan hålla oss till europeisk standard. Antingen går de i 190-250 eller så går de i 250-320 eller så går de snabbare än 320. Alla dessa tåg kallas höghastighetståg. De franska höghastighetstågen, som Anders Ygeman hänvisar till, går i över 320, vilket är fantastiskt. Men så fort det är vinter bestämmer man sig i förtid för att de inte ska gå snabbare än 200 kilometer i timmen. Det är någonting som i den här debatten skulle kunna uppfattas som att det inte är höghastighetståg längre. Anders Ygeman kan också googla på det när det gäller hastigheter, fru talman. Nu talar vi om Sverige och hur vi ska få bättre förutsättningar för människor att arbetspendla. Det handlar också om att hitta möjligheter i hela transportsystemet för godset att komma fram på ett säkert sätt. Här har Anders Ygeman rätt. Blandar man för mycket blir det svårigheter med olika hastigheter. Det är det problem vi har i dag. Därför är den viktigaste förutsättningen att genom en ny byggnation börja separera trafik i sådan som kan gå snabbare och sådan som kan gå långsamt. Samtidigt behöver vi titta på hela transportsystemet och hur transporterna förhåller sig till varandra. Det som man har tittat på, som jag sade i mitt inledande svar, är det som finns i Kapacitetsutredningen med de tidigare underlagen från Banverket och numera Trafikverket. Man har tittat på 250-plus. Det är spannet från 250 kilometer i timmen upp till 320. Jag förstår att också Anders Ygeman är lite fundersam på hur vi ska klara det ekonomiskt och hur vi gör det på rätt sätt. Regeringen har också avsatt pengar. Det brukar annars inte vara vanligt när man talar om sina visioner. Det är viktigt att ta reda på helheten. Vi talar fortfarande om höghastighetståg. Man tittar på de fördjupade kostnadsberäkningarna och det tidsmässiga genomförandet. Hittills har det bara varit översiktligt - det känner säkert Johan Andersson väl till - även om man i regionen har jobbat länge med frågan. Det står väldig tydligt. Fru talman! Det kanske vore bra om Anders Ygeman också googlade på det och inte bara på uttalanden. Det gäller var regeringen har sagt i skriftligt form i beslut. Det finns pressmeddelanden i anledning av själva utspelet och infrastrukturpropositionen. Det viktigaste är direktivet som gavs till Trafikverket den 20 december i höstas efter det att denna församling hade beslutat om de 522 miljarderna som regeringen har föreslagit för kommande år. Där ingår det att titta på de olika effekterna för hela transportsystemet och effekterna när det gäller slitage, energiåtgång, drift och underhåll med olika hastigheter. Detta bör vi ha med. Johan Andersson ställde en fråga. Jag vet att det driver på i tid. Man vill egentligen bara längta fram. När kan vi byggstarta? Vi vet att järnvägsplanering tar tid. Vi har sagt att Trafikverket ska inkomma med hela paketet med åtgärdsplaneringen till den 13 juni. Om man är färdig tidigare än den 13 juni när det gäller Ostlänken kommer vi att ta in det till oss för att komma i gång med processen. Här har vi ändå pekat ut att Ostlänken ska byggas. Vi kommer inte att försinka det arbetet.

anf.29 Johan Andersson (S):

Fru talman! Tack för svaret så här långt. Jag vill betona en sak till i mitt sista inlägg. Ministern var själv inne på att det har varit en väldigt lång process när det gäller att bygga Ostlänken. Jag nämnde det i mitt förra inlägg. Det är också väldigt mycket medel nedlagt i projektet. Jag tänker då inte minst på medel från Linköpings och Norrköpings kommuner. Jag hade en dialog häromkvällen med vår landshövding i Östergötland Elisabeth Nilsson. Man håller nu på fullt att rigga för hela processen med planprövningar och annat som kommer till. Det är oerhört angeläget att det kommer ett beslut om en byggstart. Jag förutsätter att det handlar om ett beslut och inte en vision. Jag tyckte att ministern lite grann i sitt inlägg andades att det fanns visioner och annat kring detta. Jag vill avslutningsvis säga att jag är väldigt glad att ministern inte har använt samma kalkyler som Anders Borg har gjort när det gäller detta. Det verkar vara kalkyler som är tagna mer eller mindre ur luften när det gäller det ställningstagande som regeringen tidigare har gjort om Ostlänken. Nu ser jag fram emot att Ostlänken blir av och att det blir ett höghastighetståg som vi kan använda till pendling med en hastighet av minst 320 kilometer i timmen. Med det vill jag tacka för debatten.

anf.30 Anders Ygeman (S):

Fru talman! Statsrådet har nu avverkat en månad sedan interpellationen lämnades in. Hon har avverkat 14 av 16 minuter av talartiden i kammaren. Det har hon gjort utan att svara på någon av de fyra frågor som jag ställt. Det är lite märkligt att regeringens besked är helt disparata när vi ska göra en av de största järnvägssatsningarna på många år. Vi ska nu inte längre lita på de besked som Annie Lööf gav, som nu sitter där borta, som Fredrik Reinfeldt gav, som Anders Borg gav eller som Jan Björklund gav. Vi ska i stället lita på något utredningsuppdrag som getts till Trafikverket. Ostlänken har plötsligt gått från att vara ett regeringsbeslut till att bli en vision. Vad var det egentligen som presenterades i Linköping av de fyra partiledarna? Jag tror att många i både Stockholm och Östergötland uppfattade det som ett förslag. Det var någonting som skulle byggas. Nu vet vi att det var ett beslut som fattades utan underlag. Man visste inte hur snabbt tågen skulle gå. Man visste inte vilken sorts räls som skulle byggas för tågen. Man visste inte hur fort det skulle gå. Man visste inte vilka tåg som banan skulle trafikeras med. Detta fick ingen i regeringen att avhålla sig från att vitt och brett skicka pressmeddelanden och berätta för människor att det skulle gå i maximalt 250 kilometer i timmen eller med Anders Borgs nya hastigheter med 400 kilometer i timmen. Det skulle blandas in godståg, och det skulle inte blandas in godståg. På vilken typ av underlag fattar regeringen sina största ekonomiska beslut? Det var min grundläggande fråga. Efter en månads tid och på 14 av 16 minuter har jag tyvärr inte fått svaret av ministern, men svaret är kanske ganska tydligt för dem som har följt debatten. Underlaget är en servettskiss någonstans mitt emellan partiledarna och Anders Borg.

anf.31 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M):

Fru talman! Jag ska börja med att läsa innantill ur det skriftliga svar som jag läste upp för att återigen besvara Anders Ygemans fråga om varifrån kostnadsberäkningarna kommer: "De kostnadsberäkningar som hittills finns framtagna är översiktligt genomförda av det tidigare Banverket, numera Trafikverket, och har varit en del av regeringens beslutsunderlag." Så är det kort och gott! Jag hoppas att vi är överens om den skrivningen och att det är det som jag har sagt. För att dessutom kunna gå vidare, och verkligen ta fasta på Riksrevisionens kritik som med rätta kommer emellanåt, bör vi avvakta uppdraget från regeringen, där såväl Anders Borg, Annie Lööf och Jan Björklund ingår i ett kollektiv och inte har några som helst andra uppfattningar. I direktivet till Trafikverket står det att man ska titta på helheten, göra fördjupade kostnadsberäkningar och utreda det tidsmässiga genomförandet. Därför behöver vi även titta på andra alternativ för höghastighetståg än de som gäller 250-plus upp till 320, som man mest grundligt har gått igenom, för att få fram effekten av slitage, energiåtgång, drift och underhåll. Jag brukar säga till min dotter att det inte finns någonting som är så billigt som att inköpa en häst - det dyra är drift och underhåll av den efteråt. Precis på samma sätt är det när det gäller järnvägen. När det gäller visioner syftade jag snarare på tidigare regeringar, som Anders Ygeman väl känner till, som uttalade att man gärna skulle vilja bygga Ostlänken men aldrig med en krona finansierade den. Denna regering, som dessutom består av Anders Borg, Annie Lööf och Jan Björklund, har nu för första gången satt ned foten om att Ostlänken ska byggas och att medel är avsatta för finansiering av den. Min ambition tillsammans med hela regeringen är att få ett så bra underlag som möjligt så att Johan Anderssons önskemål kan tillgodoses, att vi ska byggstarta så tidigt som möjligt för höga hastigheter.