Mutt, Valter (MP) besvaras av
anf.1 Justitieminister Beatrice Ask (M):
Herr talman! Valter Mutt har frågat mig om jag avser att stödja vissa enskilda förslag från EU-parlamentet i de förhandlingar som pågår om ett nytt direktiv om redovisning. Förslagen gäller ett särskilt krav på företagen att redovisa vilka betalningar de gör till regeringar i de länder där de utvinner råvarutillgångar, så kallad land-för-land-redovisning.
Inledningsvis vill jag nämna att regeringen inom alla politikområden beaktar frågan om global utveckling och strävar mot att minska ekonomiskt utanförskap även på global nivå. I grunden handlar det om människors möjligheter att kunna delta i, bidra till eller dra nytta av den globaliserade ekonomins möjligheter. Regeringen har senast redovisat sitt arbete med politiken för global utveckling och ekonomiskt utanförskap i skrivelsen
Genomförandet av samstämmighetspolitiken för utveckling - fokus: den globala utmaningen ekonomiskt utanförskap
. I den tas bland annat frågan om kapital- och skatteflykt upp.
För att ytterligare kunna diskutera svåra frågor inom politiken för global utveckling - till exempel kapital- och skatteflykt - kommer biståndsminister Gunilla Carlsson på regeringens vägnar att anordna ett seminarium i mars på temat "Utveckling till varje pris?".
Regeringen anser att det är viktigt med en god insyn i och genomlysning av företag som utvinner till exempel olja, gas och mineraler eller som avverkar primärskog. Det är angeläget att underlätta för medborgare i länder med stora naturresurser att kunna se vilka betalningar regeringen får från företag som utvinner naturresurser i det landet.
De mer detaljerade frågor som Valter Mutt ställer är intressanta och har uppmärksammats i förhandlingarna. Det gäller till exempel frågan om ett företag ska kunna slippa redovisa sina betalningar därför att regeringen i det land där verksamheten bedrivs förbjuder att uppgifterna lämnas ut.
Den här frågan och andra viktiga frågor diskuteras mellan rådet, kommissionen och EU-parlamentet. Förhandlingarna är nu inne i ett komplext och känsligt skede. I grunden syftar direktivförslaget från EU-kommissionen till att förenkla vardagen för små företag.
Olika frågor måste alltså ställas mot varandra för att bästa möjliga förhandlingsresultat ska kunna uppnås. Det är inte möjligt för mig att här redogöra för hur jag eller mina kolleger i andra medlemsstater ställer sig till enskilda förslag från EU-parlamentet i de pågående samtalen. Däremot kan jag säga att Sverige, övriga medlemsstater och parlamentet ställer sig bakom att det införs regler om ökad transparens inom utvinningsföretagen, låt vara att alla delar ännu inte har förhandlats klart.
Jag kan slutligen nämna att kommissionen inom den närmaste tiden förväntas lägga fram ett nytt lagförslag om krav på redovisning av miljörelaterad information, sociala aspekter, respekten för mänskliga rättigheter och frågor om antikorruption.
anf.2 Valter Mutt (MP):
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Det är naturligtvis glädjande att regeringen säger sig vilja hålla en hög ambitionsnivå när det gäller åtgärder för att stävja den enorma kapitalflykt som dagligen och stundligen åderlåter utvecklingsländerna på skatteintäkter som skulle ha behövts till satsningar på infrastruktur, skolor och sjukhus. I flera av jordens rikaste länder - sett till naturtillgångar - går människor under av fattigdom, samtidigt som multinationella företag gör jättelika obeskattade vinster.
En hög ambitionsnivå är emellertid inte något som i sig förändrar världen. Så långt handlar det egentligen bara om att ställa sig på startlinjen. För att komma i mål krävs mer än målsättningar. För att komma från "här" till "där" krävs skarpa förslag som leder till konkreta åtgärder. Det är precis detta som EU-parlamentet nu försöker få regeringsföreträdarna i ministerrådet att gå med på.
Det är givetvis trevligt att Beatrice Ask tycker att mina frågor är intressanta. För att jag ska kunna säga detsamma om ministerns svar krävs emellertid ett något större mått av konkretion. Att det inte skulle vara möjligt för statsrådet att redogöra för den svenska regeringens ståndpunkter i nu pågående förhandlingar mellan ministerrådet och EU-parlamentet ter sig något gåtfullt. Detta handlar inte om försvarshemligheter. Regeringarna i exempelvis Storbritannien och Danmark mörklägger inte för allmänheten vilka ståndpunkter de intar i dessa förhandlingar. Insyn i beslutsprocesser och transparens är i själva verket en av demokratins grundbultar.
Jag tycker knappast att frågorna i min interpellation rör sig på en orimlig detaljnivå. Mina frågor berör sådant som har avgörande betydelse för livsvillkoren för hundratals miljoner människor. Låt oss komma ihåg att kapitalflykten från syd till nord är ungefär tio gånger större än den rika världens samlade bistånd till utvecklingsländerna. Av denna väldiga kapitalflod uppskattas inemot två tredjedelar utgöras av de multinationella företagens skatteflykt. Heder åt den amerikanska kongressen, som gått före på det här området och instiftat den så kallade Dodd-Frank Act. Heder också åt EU-parlamentet, som försöker pressa EU:s regeringar att gå med på någonting liknande på den här sidan Atlanten.
Jag vädjar nu till justitieministern att försöka ge något mer konkreta svar på mina frågor.
anf.3 Justitieminister Beatrice Ask (M):
Herr talman! Låt mig börja med att säga att jag kan dela uppfattningen vad gäller verklighetsbeskrivningen. Det förekommer ett utnyttjande av fattiga länders tillgångar. Det är klart att det vore väldigt mycket enklare om vi fick besluta om hur pengar ska användas i de länderna också.
Problemet är att det finns länder som inte vill ha en öppen redovisning där sådan här verksamhet sker. Det är därför vi på global nivå för en diskussion om hur reglerna borde se ut internationellt. Det här är frågor som är väldigt känsliga i ett förhandlingsskede. Det är helt riktigt att det finns förslag från kommissionen och parlamentet, och det finns synpunkter man kan ha. Men att i ett känsligt förhandlingsläge gå ut och tala om vem som gör vad och hur det ser ut är inte görligt, för då kan man inte nå resultat.
Det handlar inte bara om att jag försöker redovisa vilka höga ambitioner vi har och hur vi försöker problematisera de svårigheter som finns på det här området. Det handlar heller inte bara om att kasta ut skarpa förslag och säga: Om alla gör som jag tycker kommer det att bli bra! Det handlar faktiskt om att få olika intressenter att landa i en överenskommelse och ett beslut som kan leda framåt. Det är oerhört viktigt att man i det läget för förhandlingar på ett seriöst sätt.
Det kan i USA och andra länder finnas fantastiska möjligheter och regler som kanske till och med är bättre än de vi har, vad vet jag. Men det finns en problematik på olika håll som gör att detta förhandlingsarbete ibland går trögt. Som jag sade inledningsvis är dock mitt bestämda intryck att förhandlingarna går väl. Jag hoppas att man kan komma fram till en gemensam hållning som innebär att vi tar steg framåt. Vi behöver på det här området ökad transparens och synlighet som gör att medborgarna i dessa länder och i vårt eget land ser vilka transaktioner som görs i den här typen av företagsverksamhet. Det är också ibland ett viktigt underlag för oppositionen i en del av de här länderna att de kan se hur pengar hanteras. Det är inte alltid lika öppet som det är i vårt land.
Det är inte frågan om att vi försöker säga: Vi står i startblocket och har höga ambitioner, men vi har inga idéer. Det är inte så att vi blundar för de förslag som kommer från kommissionen i olika detaljer som gäller detta. Men det vore omöjligt att nu säga exakt var vi ska landa. Det innebär att vi får problem i diskussionerna. Då åstadkommer man inte det ansvarstagande och det politiska resultat som vi eftersträvar.
Jag vidhåller att vi har rätt inställning. Enligt alla de regler som finns försöker vi konsekvent redovisa den svenska hållningen. Den har vi också redovisat i skrivelsen. Vi kommer att ha det seminarium jag nämnde för att ventilera och diskutera olika aspekter på detta område.
Utöver det som ligger på förhandlingsbordet finns det också andra diskussioner. Borde man vidga detta? Borde man göra nya inslag i förhandlingarna? Det händer mycket på området. Det finns ett engagemang, vilket interpellanten också visar. Vi hör och ser detta, och vi tycker att det är en bra utveckling att det finns ett internationellt intresse.
Vår uppgift är att se till att nå resultat i förhandlingarna. Då kan man inte stå i kammaren eller på andra ställen och i detalj redovisa exakt var man är i detaljfrågor.
anf.4 Valter Mutt (MP):
Herr talman! Tack igen för svaret, statsrådet.
Det är ändå lite gåtfullt att den liberalkonservativa regeringen i Storbritannien kan tala om vad den har för förhandlingspositioner. Likaså gör centervänsterregeringen i Danmark detta. Vi får annars den situation som vi i Sverige olyckligtvis har hamnat i att man misstänker att regeringen är passiv och har brist på idéer. Det kanske inte är så. Men bryt då denna säregna långt gångna sekretess.
Det är inte heller så att svenska statsråd i andra frågor och i andra fall där man förhandlar i EU-sammanhang håller på en sådan strikt sekretess i EU. Jag tycker att det är gåtfullt hur man vrider och vänder på det.
Jag hamnar själv som folkvald riksdagsledamot i en lätt säregen situation när jag kommer hem till min valkrets och får frågor om vilken ståndpunkt Sveriges regering driver nere i Bryssel i de nu pågående förhandlingarna om lagstiftning om kapitalflykt. Jag tvingas svara att jag trots att jag sitter i riksdagen, som ju grundlagsmässigt är den församling som regeringsmakten vilar på i Sverige, inte vet vilken linje Sverige driver utan att detta är hemligt.
När jag får följdfrågor om varför detta är hemligt kan jag egentligen inte heller ge några svar. Det blir en väldigt konstig situation, eftersom det offentliga samtalet vilar på transparens och öppenhet.
Låt mig slutligen fokusera på en av interpellationens delfrågor som berör det mer långsiktiga lagstiftningsarbetet. Det handlar om EU-parlamentets förslag om att en revision av den föreslagna lagen bör göras efter tre år och att man då bör undersöka möjligheterna att inkludera såväl fler ekonomiska uppgifter som fler branscher.
Tanken här är att inte bara skatter och avgifter utan även sådant som vinster och tillgångar bör redovisas land för land. Det hänger logiskt ihop någonstans och borde kunna ge en bild av om inbetalda skatter ligger på en skälig nivå.
Då detta ligger några år i framtiden begär jag inte väldigt detaljerade svar. Men jag tror det vore värdefullt om regeringen kunde tala om sin viljeinriktning så att skattejurister och andra experter kan börja utarbeta lagförslag.
Jag begär återigen givetvis inte några väldigt exakta detaljer. Detta handlar egentligen om stora avgörande frågor. Lite mer vägledning om hur regeringen förhandlar för Sverige skulle vara intressant att få ta del av.
anf.5 Justitieminister Beatrice Ask (M):
Herr talman! Jag vill bara för säkerhets skull för de åhörare och intresserade medborgare som tar del av den här diskussionen säga att det inte är så att Sveriges förhandlingsposition är obekant. Vi har presenterat en faktapromemoria. Vi har gjort redovisningar och haft diskussioner i civilutskottet och i EU-nämnden.
Vilken position och uppfattning Sverige har i förhandlingarna är inte obekant för riksdagens ledamöter. Det är utifrån de utgångspunkter som vi har resonerat med riksdagen om som vi förhandlar. Det är alldeles självklart.
När vi kommer till förhandlingarna och det väcks förslag i kommissionen, i parlamentet och från olika håll tillförs förhandlingen diskussionsmoment. Så kan det vara. Jag kan inte gå in på detaljer om hur varje delfråga hanteras för tillfället. Då fungerar inte förhandlingen. Men utgångspunkten och den svenska ståndpunkten är klarlagd och beslutad om.
Valter Mutt tar upp frågan om det inte vore bra att ha en revidering efter tre år för att undersöka möjligheterna att inkludera fler ekonomiska uppgifter och sektorer. Det är alldeles självklart att det är viktigt att olika typer av lagstiftning och beslut utvärderas efter en viss tid. Det brukar vi alltid ha som en grundläggande uppfattning.
Under de fortsatta förhandlingarna kommer man att diskutera inte bara att det ska göras utan vad en sådan utvärdering ska omfatta. Det är en viktig diskussion. Här finns det lite olika uppfattningar om hur långt man bör gå i att utfästa vad en kommande översyn ska innehålla.
Det finns de som säger att vi kanske inte har hela bilden klar för oss om vad utvärderingen bör innefatta därför att det händer saker under resans gång. Så kan det vara. Jag tror likväl att det är viktigt att inte bara rent allmänt säga att man ska utvärdera.
Det finns naturligtvis delar i de beslut vi fattar där vi kan se att vi alldeles särskilt vill följa upp detta. Det är en viktig diskussion som måste föras.
Som jag redan tidigare har sagt är förhandlingarna nu inne i ett känsligt skede. Frågan om land-för-land-redovisning diskuteras parallellt med andra delar av direktivet.
Jag delar uppfattningen med mina kolleger i andra medlemsstater att direktivet måste diskuteras i sin helhet innan kompromisser görs i enskilda frågor. Det är oftast så man arbetar i dessa sammanhang.
Därför är det inte möjligt att nu gå in i delfrågor. Sveriges position är klar. Vi har redovisat och diskuterat detta i riksdagen. Vi följer också de besked som vi har gett i de sammanhangen och hoppas på ett framgångsrikt resultat.
anf.6 Valter Mutt (MP):
Herr talman! Tack igen, statsrådet. Det är möjligt att jag har missat någonting. Nu får vi en lite mer konkret diskussion.
Jag kan avslutningsvis ta upp en av mina tre delfrågor om huruvida undantag ska vara möjliga. Det är en avgörande fråga om länder ska kunna göra undantag så att den tvingande redovisningsplikten för företagen inte ska gälla.
I USA var man väldigt noga med att inte bygga in undantag och därmed smitvägar för företagen. Det skulle vara en undantagslös och bindande lagstiftning.
Är det den svenska regeringens position? Det var en av frågorna i min interpellation. Om riksdagen har fått det beskedet tidigare vore jag ändå tacksam om statsrådet ville upprepa vad som är den svenska regeringens position om detta.
Sedan har jag en avslutande fråga. Det är om vi här i riksdagen och i det svenska samhället i sin helhet efter det att lagstiftningen om kapitalflykt har kommit på plats åtminstone retroaktivt kan få ta del av de ståndpunkter som den svenska regeringen intagit i förhandlingsprocessen.
anf.7 Justitieminister Beatrice Ask (M):
Herr talman! Frågan om rapporteringen även ska omfatta länder som går emot öppenhet är intressant och är en av de frågor som har diskuterats med parlamentet. Kommissionen och rådet har enats om att redovisningen inte behöver omfatta betalningar till regeringar i länder där ett offentliggörande av uppgifterna är förenat med straff för den som lämnar ut dem. Enskilda länder skulle då kunna drabbas.
Förslaget innebär också att om det finns ett sådant förbud ska företaget i stället uppge det och ange namnet på den regering det gäller. Förslaget från EU-kommissionen om medlemsstaterna är på det sättet långt ifrån verkningslöst. Tvärtom kan man säga att en sådan regerings agerande uppmärksammas. Man sätter i blixtbelysning att vi här har en regering som uppenbart inte vill lägga korten på bordet. Det tycker jag är positivt.
Det är också riktigt, som Valter Mutt säger, att motsvarande undantag saknas i den amerikanska lagstiftningen. Saken är inte helt okomplicerad. Men jag är övertygad om att de fortsatta diskussionerna kommer att leda fram till en rimlig och fungerande kompromiss.
Det går att göra på mer än ett sätt. Detta är en fråga som vi har diskuterat och där jag tycker att man verkar ta sig framåt. Den är viktig.