Persson, Peter (S) besvaras av
anf.59 Finansminister Anders Borg (M):
Herr talman! Peter Persson har frågat mig om platt skatt är något som jag kommer att verka för i den framtida skattepolitiken.
En varaktigt hög sysselsättning är avgörande för att värna välfärden. Regeringens viktigaste mål är därför full sysselsättning. De skattereformer som regeringen har genomfört har därför syftat till att öka den varaktiga sysselsättningen.
Regeringen arbetar ständigt med förändringar inom skattesystemet som ska bidra till att systemet uppfattas som rättvist och transparent. En enhetlig skatt är i princip mycket lättförståelig men i praktiken svår att hålla enhetlig. En enhetlig beskattning har också dåliga fördelningseffekter.
Jag avser därför inte att verka för platt skatt.
anf.60 Peter Persson (S):
Herr talman! Välfärdsstaten har givit de många en frihet som tidigare bara var några få förunnad. Fundamenten för byggande av en stark välfärdsstat är egentligen två: för det första en full sysselsättning som skapar resurser och ger människor värdighet och för det andra att ha en solidarisk omfördelning i livets olika skeden, en inkomstutjämning där skatt är det praktiska instrumentet. En sådan politik leder till ökad jämlikhet och ett rikare samhälle.
Jag har med oro hört vissa inlägg här i kammaren och i den allmänna debatten om att skatt är stöld, att skatt är tvångsarbete. Jag har hört idédebatter i partier som ingår i regeringen att välfärdsstaten inte skapar någon lycka.
Det är bakgrunden till den interpellation som jag har skrivit till Anders Borg och som Anders Borg inte svarar på. Han svarar på något helt annat än det jag har frågat om. Han talar om enhetlig skatt, det vill säga lika inkomster, varor eller tjänster beskattas lika. Det tycker jag i grunden är bra. Det var det som den stora skatteuppgörelsen på 90-talet byggde på, att exempelvis löntagare och pensionärer ska betala samma skatt.
Platt skatt är något annat. Det handlar om att den progressiva skatten slås ut och man i stället får en proportionell beskattning. Jag måste därför återupprepa frågan till dig, Anders Borg: Har inte finansministern feluppfattat min fråga? Platt skatt handlar ju om att minska progressiviteten och har ingenting med enhetlig skatt att göra. Det skulle jag vilja ha ett klargörande om.
När finansministern får den möjligheten vore det intressant att be honom att om möjligt kommentera de diskussioner som förs i regeringen och de inre kabinetten om förutsättningarna att genomföra denna reform, som flera uppenbarligen önskar, om genomförande av en platt skatt som en motor för att dels driva ned skattetrycket, dels omfördela det så att de med större inkomster, förmögenheter och förutsättningar ska betala en mindre inkomstskatt än andra.
Således formulerar jag igen frågan om det som finansministern möjligen har missuppfattat: Är finansministern intresserad av och har för avsikt att införa platt skatt? Det var alltså inte lika skatt jag frågade om.
anf.61 Fredrik Schulte (M):
Herr talman! Sedan Alliansen kom till makten 2006 har vi sänkt skatten med nästan 100 miljarder. Vi har samtidigt förstärkt välfärden ganska kraftigt. Vi har satsat på fler poliser. Vi har aldrig haft så många poliser som vi har nu. Det kanske inte funkar så bra som vi önskar, men mer resurser har lagts till.
Vi har satsat på skolan. Vi har fler undervisningstimmar. Vi har gjort läsa-skriva-räkna-satsningar för att de barn och ungdomar som har svårast att hänga med ska få mer resurser. Vi har satsat på Lärarlyftet, så att fler lärare får möjlighet att fortbilda sig och skaffa nya kompetenser.
Vi har genomfört en tandvårdsreform som Socialdemokraterna pratade om i nära 40 års tid. Vi har tillskjutit en kömiljard som kraftigt har minskat vårdköerna. När läste man senast i tidningarna om omfattande vårdköer? Det är inte perfekt, men det är en tydlig förbättring som har åstadkommits under senare år. Man kan fråga sig vad Socialdemokraterna har gjort för välfärden under de tolv åren innan vi fick en alliansregering.
Vi har också kraftigt satsat på mer statsbidrag till kommunerna.
Socialdemokraterna har under åtskilliga decennier hävdat att sänkt skatt står emot välfärden. Vi har visat att det inte är så. Sänkt skatt står i kontrast mot höjda bidrag och en politik som handlar om att försöka sopa undan utanförskapsproblem och förtidspensionera människor. Det var ju detta vi ändrade på. Det var det som gjorde att vi kunde både sänka skatten och satsa på välfärden.
Av de skattesänkningar som vi har gjort har dessutom 90 procent gått till låg- och medelinkomsttagare - jobbskatteavdraget. Det är en skattesänkning som gör att normalinkomsttagaren får mellan 1 500 och 2 000 kronor i månaden i sänkt skatt. Det gäller alla som är heltidsarbetande. Detta är en skattsänkning som har ökat progressiviteten i skattesystemen.
I den mening som vi har sänkt skatten för dem som tjänar lite mer har vi gjort det genom att höja brytpunkten för när man betalar statlig inkomstskatt. Det har i grunden handlat om att sänka skatten för normalinkomsttagare där också, men Socialdemokraterna tror ju att till exempel gymnasielärare och människor som jobbar i gruvan uppe i Kiruna är höginkomsttagare. Det är en retorik som inte riktigt går ihop med verkligheten.
Det här är en tydlig inriktning från alliansregeringen. Vi vill satsa på skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare, och vi vill göra det först när vi har säkerställt välfärden. Ändå är Peter Persson orolig för att vi ska genomföra platta skatter.
Låt oss ändå vara lite framtidsutblickande och fråga oss vad vi vill ha i framtiden, Peter Persson. Om ditt och mitt gemensamma mål i politiken, det vill säga full sysselsättning, kommer att bli verklighet, kommer staten att ha väsentligt lägre kostnader. Vi kommer att ha stora möjligheter att sänka skatten. Är det då så farligt om marginalskatterna sjunker om vi samtidigt satsar på välfärden? Eller gör dina ideologiska principer, dina socialistiska dogmer, att du omöjligen kan tänka dig skattesänkningar? Ser du ett egenvärde i att ha höga skatter?
Om vi lyckas med målet om full sysselsättning, är det då så farligt om vi också sänker marginalskatterna lite? Skatt är inte stöld, men det finns inget egenvärde i att ha höga skatter om vi kan sänka dem och samtidigt säkra välfärden.
anf.62 Carl B Hamilton (FP):
Herr talman! Den stora frågan för den som läser Peter Perssons interpellation är varför interpellationen alls ställs. Det finns säkert folk som har sagt att de vill ha platt skatt, men finns det någon ansvarig politiker på allianssidan som har sagt det? Jag kan inte erinra mig det.
För att interpellanten verkligen ska förstå ska jag säga det mycket enkla att Alliansen inte är för platt skatt och att Folkpartiet inte är för platt skatt.
Då kommer man till frågan: Vad är platt skatt? Det kan man naturligtvis ha egna definitioner av, men som det allmänt uppfattas är det en låg och enhetlig skatt, och den infördes på försök i Östeuropa. Nu är man där på väg ifrån detta försök, som aldrig riktigt lyckades.
Jag står kvar vid min undran: Varför reses denna fråga över huvud taget? Det är ju ingen seriös skattepolitiker som kan säga att Sverige står inför möjligheten eller risken att det ska införas en platt skatt. Vi har ett alldeles för sofistikerat skattesystem och välfärdssamhälle för det. Då blir frågan: Är interpellanten en seriös skattepolitiker? Nej, det är trams att ställa en sådan här fråga om Sverige är på väg att införa platt skatt.
Däremot hoppas jag, liksom föregående talare, på en mer proportionell skatt. Det är bra. Det är bra för arbetslinjen, för dem som vill ha utbildning och för dem som är flitiga och strävsamma. Minskad progressivitet skulle verkligen gynna Småland. Smålänningarna är kända för att arbeta flitigt. Interpellantens skattepolitik innebär däremot höjda marginalskatter som bestraffar smålänningarnas flit och deras strävan efter att utbildning ska löna sig bättre i Småland och när smålänningar arbetar utanför Småland och så vidare.
Sedan är frågan om man ska ta med inte bara den statliga skatten utan även kommunal- och landstingsskatter. De är proportionella. Är interpellanten anhängare av en progressiv kommunalskatt och en progressiv landstingsskatt? Det ligger i interpellantens resonemang att inte bara statsskatten måste vara progressiv utan även kommunal- och landstingsskatten. Det finns säkert andra skatter och avgifter som kan göras mer progressiva.
Herr talman! Jag bara stönar, faktiskt. Hur kan man ställa en så tramsig fråga i ett samhälle som är ett sofistikerat välfärdssamhälle och som redan i dag har ett skattesystem som är otroligt välutvecklat under decenniernas lopp? Svaret på den frågan har jag redan gett. Jag ska inte upprepa det, för jag såg att interpellanten blev generad. Men varför ska vi behöva höra sådant här i Sveriges riksdag?
anf.63 Finansminister Anders Borg (M):
Herr talman! Den här interpellationen handlar om vad vi ska ha för skatter i Sverige. Jag vill redogöra för vad regeringen har gjort. Vi har infört ett jobbskatteavdrag. Det betyder att för dem med lägst inkomster har den genomsnittliga beskattningen gått ned från strax under 30 procent till strax över 15 procent.
Jobbar man halvtid och har bland de lägsta kollektivavtalslönerna har man alltså fått en mycket kraftig skattesänkning. Det här är väldigt bra, för det är viktigt att människor som jobbar är beredda att gå från halvtid till heltid. Det är viktigt att människor som inte arbetar ska vara beredda att börja arbeta halvtid eller heltid. Och det är viktigt att vi sedan fortsätter att sänka skatterna, så att det lönar sig att arbeta.
De förslag som vi i alliansregeringen har aviserat i vårt valmanifest och som vi naturligtvis har ambitionen att så småningom genomföra är att förstärka jobbskatteavdraget och sedan höja brytpunkten för statlig inkomstskatt, så att färre vanliga löntagare behöver betala statlig inkomstskatt.
Nu ställer Peter Persson frågan: Ska vi ha platt skatt? Då måste man till att börja med konstatera att alliansregeringen inte har infört en platt skatt, utan en brantare skatt. För vi har sänkt skatten för dem med de lägsta inkomsterna.
Det här är inte unikt för Sverige. De länder som har låga skatter för löntagare har relativt branta skatter. Länder som Australien, Nya Zeeland, USA och England har lägre skatt för människor med låga inkomster. De har oftast lite brantare skatt och lite lägre totalt skattetryck.
Det är det här som gör att jag även delar Carl B Hamiltons undran om varför den här interpellationen ställs.
Men jag tror att det har med en annan faktor att göra, och det är att Socialdemokraterna är väldigt upprörda över den här regeringens skattepolitik. De anser att vi borde ha sänkt skatten för de allra rikaste. Det som gör dem upprörda är att vi har sänkt skatten för låginkomsttagare.
Man kan tycka att det är lite paradoxalt att just Socialdemokraterna, som ibland kallar sig ett arbetarparti, är upprörda över att vi har sänkt skatten för dem som jobbar halvtid och deltid. Men jag vet att det är så. Det finns ingenting som man får så många interpellationer om, inte minst från Peter Persson men också från många andra socialdemokrater, som jobbskatteavdraget. Då kan de riktigt elda upp sig.
Jag har en teori om vad det beror på att Socialdemokraterna så gärna vill att låginkomsttagare betalar skatt. Jo, när vi sänker tröskeleffekterna och när vi sänker marginaleffekterna får människor egenmakt. Då kan de styra över sin ekonomiska vardag genom sina egna beslut, eftersom de har mer pengar i plånboken men kanske ännu mer eftersom det faktiskt spelar roll hur de anstränger sig för att utforma sig eget liv.
Då känner de en stolthet när det gäller egenförsörjning. Då har den en upplevelse av att de kan komma hem till sin familj och känna att de genom hårt arbete har bidragit till sin egen och sin familjs försörjning.
Genom de här skatteförändringarna, inte minst därför att vi har sänkt fastighetsskatten, är det också många som har en möjlighet till en egen härd.
De här sakerna - egenmakt, egenförsörjning och egen härd - bygger starka självständiga människor. Det är det som bekymrar Socialdemokraterna, för då slutar nämligen fler av dem att vara socialdemokrater. Det är det som bekymrar Peter Persson.
De får makt över sitt eget liv, en möjlighet att med egen kraft och eget arbete skapa en bra tillvaro för sig och de sina. Då kanske det blir så att de upplever att det är viktigt med full sysselsättning, arbetslinje och en politik som bygger på ansvarstagande, välfärd och arbete. Och då förstår de att man inte ska rösta på Socialdemokraternas bidragspolitik.
anf.64 Peter Persson (S):
Herr talman! Jag blir faktiskt oerhört upprörd när Anders Borg säger att socialdemokratin inte tycker om starka självständiga människor. Det är precis vad socialdemokratins projekt handlar om, att frigöra människor från tvång och förnedring.
Vad ni har gjort med människor som har betalat försäkring mot arbetslöshet och försäkring mot sjukdom, tillsammans med andra, är att ni i ett hugg har gjort dem ofria och svaga.
Det är er politik, Anders Borg. Men det är inte det som den här debatten handlar om. När jag skrev den här interpellationen inspirerades jag naturligtvis av den allmänna debatt som finns.
Regeringen har fyra partier, som bekant. Det har förts en livlig debatt i ett av partierna om platt skatt. Eftersom Hamilton tog upp frågan kan jag direkt citera, med respekt för att hon inte är närvarande, Annie Lööf, Centerns ledare. Hon sägs ju vara regeringens ideologiska motor. Hon uttrycker det så här:
Statens basala uppgifter har kraftigt vuxit i antal och är numer garanten för en rosenskimrande verklighet där allt från förskolor till pension är reglerat. De liberala idéerna försvinner i strävan efter välfärdsstatens kollektiva lycka. Jag efterlyser en samhällsordning som stärker den lilla sfären närmast var och en.
Så kan det uttryckas. Schulte säger det med andra ord. Borg säger det också med andra ord. Men det är inriktningen av en politik där man krymper välfärdssamhället och inför grundtrygghet. Det är vad som har hänt med arbetslöshetsförsäkringen. Det är vad som har hänt med sjukförsäkringen. Och det som har hänt med skattepolitiken glömmer Anders Borg att nämna. Under hägnet av massiva statliga skattesänkningar och statens överförande av nödvändiga uppdrag och uppgifter på kommunerna höjs de kommunala skatterna.
46 primärkommuner och 8 av 21 landsting höjde skatten för det nuvarande året. Det påverkar naturligtvis balansen när det gäller just en platt skatt, lika för alla inkomsttagare ute i kommunerna. För varje ingrepp som nedbringar proportionaliteten, sänker eller avlägsnar statsskatten genomförs en radikal förändring i skattepolitiken.
Det är detta jag frågar om, om det är den ideologiska inspirationen.
Anders Borg svarar inte på min enkla fråga utan blandar ihop platt skatt med enhetlig beskattning. Enhetlig beskattning har denna riksdag uttalat sig om många gånger. Men Anders Borg bryter mot det regelmässigt genom att straffbeskatta pensionärer, arbetslösa och sjuka. De fick inte någonting av skattesänkningarna. Därför har vi fått just en olikformad beskattning.
anf.65 Fredrik Schulte (M):
Herr talman! Alliansen har under de två senaste valen mött väljarna med ett gemensamt valmanifest. Vi har varit väldigt tydliga med vad vi vill för Sverige.
Vi vill att det ska löna sig att arbeta. Vi har genomfört jobbskatteavdrag, som är skattesänkningar som är riktade speciellt till låg- och medelinkomsttagare.
Vi har förvisso minskat skatteuttaget genom den statliga inkomstskatten, men det har vi gjort genom att höja brytpunkten, det vill säga att vi har insett att många av dem som Socialdemokraterna kallade höginkomsttagare är normalinkomsttagare: gymnasielärare, metallarbetare och så vidare.
Den verkliga oron här är vad som händer ifall olyckan skulle vara framme och vi skulle få en rödgrön majoritet efter valet. De rödgröna ger nämligen inte några gemensamma besked om vad de vill inför nästa mandatperiod. Vi i Alliansen ger tydliga besked till väljarna, som vi kommer att presentera, om vad vi vill inför nästa mandatperiod.
Vi vet att Stefan Löfven vill höja skatterna mer än Håkan Juholt. Men vi vet också att Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet vill ta bort jobbskatteavdraget helt.
När man hör socialdemokrater som Peter Persson stå här och med nästan dogmatisk socialistisk argumentation fullständigt skjuta undan tanken på vidare skattesänkningar är det inte utan att man blir lite skraj.
Hur mycket av Vänsterpartiets skattehöjningar kommer ni sedan att genomdriva i regeringsställning? Peter Persson kanske till och med kommer att hetsa och heja på Vänsterpartiet så att de får igenom fler av sina skattehöjningar.
Den verkliga frågan här handlar om det och inte om att satsa mer pengar på välfärden som Peter Persson försöker ge sken av. Det Peter Persson egentligen vill är nämligen inte att satsa mer pengar på välfärden, utan han vill ta de här skatterna som han drar in genom skattehöjningar och satsa dem på bidrag. Det är väldigt tydligt.
anf.66 Carl B Hamilton (FP):
Herr talman! Hade jag varit en mer lättrörd person kanske jag hade tagit intryck av Peter Perssons krokodiltårar över den höjda skatten i ett antal kommuner och landsting. Men det gör jag inte. Det är verkligen krokodiltårar.
Om Socialdemokraterna skulle få makten skulle man höja nivån på skatterna. Det är det första. För det andra skulle man öka progressiviteten i skatterna vilket skulle smärta och skada alla småländska dygder som arbetsamhet, flit och sparsamhet, detta både på kommunal och på statlig nivå enligt interpellanten. Och precis som den tidigare talaren sade kommer en stor del av dessa skattehöjningar att användas till ökade bidrag.
Det handlar alltså om höjda skatter, höjda bidrag, mindre incitament för arbete och mer beroende av staten. Det är som Anders Borg sade: Där finns en grundläggande skillnad mellan Alliansen och Socialdemokraterna. Med höga skatter och hög progressivitet som Socialdemokraterna vill ha blir människor mer beroende av den offentliga sektorn. De blir mindre fria. Det är en väldigt viktig skillnad som den här debatten har belyst.
Här finns både krokodiltårar och själva frågeställningen om Alliansen är för platt skatt, men frågan är fortfarande obesvarad: Hur kan någon seriös skattepolitiker insinuera att alliansregeringen och Alliansen är på väg att införa en platt skatt i Sverige?
anf.67 Jörgen Andersson (M):
Herr talman! Det finns nog inget som kan elda upp Socialdemokraternas företrädare som diskussioner om skatter. Hittar Socialdemokraterna minsta möjlighet att införa nya skatter eller höja befintliga skatter är man genast tillskyndare av just detta.
Det för oss in på en mer generell diskussion kring just skatter och hur Socialdemokraterna ser på skatter. Kan man alltid ta ut skatter utan att det får några som helst effekter? Finns det någon övre gräns för hur mycket skatt man ta ut?
Jag skulle vilja fråga Peter Persson om han tror att Socialdemokraternas förslag på ökade skatter får några effekter för till exempel Smålands företagare som vi tidigare pratade om och för smålänningarnas möjligheter att skaffa sig ett arbete. Ser Peter Persson någon nivå där skatterna skadar samhället och vår gemensamma välfärd?
Jag skulle vilja påstå att de skattesänkningar som alliansregeringen har genomfört på till exempel arbete, det vill säga jobbskatteavdraget, faktiskt inte har lett till att de totala skatteintäkterna har minskat utan snarare tvärtom. Skatteintäkterna har ju ökat på arbete. Kan Peter Persson se något samband där? Jag skulle vilja påstå att den här effekten har sin grund i att det är fler människor som deltar i arbetskraften i dag än tidigare och att det ökar möjligheterna att få en större portion att fördela, en större skattekaka att dela på.
Det är klart att man måste ha det med sig att det medför effekter om man höjer eller sänker skatterna och att man inriktar dessa skattesänkningar eller skattehöjningar på att uppnå en viss effekt. Inför man miljöskatter får man naturligtvis en effekt där man försöker stävja miljöpåverkan, vilket är avsikten.
Detsamma måste gälla när man inför skatter på arbete och företagande. Det måste vara det som är Socialdemokraternas avsikt: att hämma tillväxten av företag och arbete. Varför skulle man annars öka det totala skatteuttaget på arbete?
Ser Peter Persson något samband mellan att skatterna ökar totalt sett trots att man har minskat skatterna på arbete, eller vägrar Socialdemokraterna att se ett samband mellan nivåerna på skatterna och vilka effekter det får i samhället i övrigt?
anf.68 Finansminister Anders Borg (M):
Herr talman! Peter Persson säger att Socialdemokraternas mål är att frigöra människor. Vad har vi haft för bekymmer i Sverige? Jo, vi har haft ett utanförskap där fattigdomsfällor har låst fast människor i bidragsberoende och där olika bidragssystem samlat har gett en effekt att det inte lönar sig att arbeta. Det har sedan adderat till andra sociala bekymmer och ett omfattande utanförskap.
Vi har haft inaktivitetsfällor. Utformningen av förtidspensionen och långtidssjukskrivningar har gjort att människor lämnar arbetsmarknaden helt och går in i antingen förtidspension eller så småningom för tidig pension. De står helt utanför arbetsmarknaden och får både en sämre pension och en sämre livsinkomst.
Vi har haft arbetslöshetsfällor. Vi har haft en onödigt hög jämviktsarbetslöshet på grund av att det inte har lönat sig tillräckligt att arbeta.
När man åtgärdar de här problemen i den socialdemokratiska bidragsstaten hjälper man människor att frigöra sig själva. Då ger man dem en möjlighet till egen kraft, egenförsörjning och stolthet över arbete. Det är kärnan i Alliansens skattepolitik. Det är jobbskatteavdrag och arbetslinje som har gjort att den genomsnittliga skatten för en kollektivanställd LO-medlem har sjunkit. Det är kärnan i regeringens ekonomiska politik.
Nu vill Peter Persson i stället prata om platt skatt. Möjligtvis blir skatten plattare om Peter Persson avskaffar jobbskatteavdraget, för då höjs ju skatten kraftigt för låginkomsttagare. Möjligtvis blir skatten plattare om Socialdemokraterna samarbetar med Vänsterpartiet och avvecklar hela den breda skattelättnad vi har lagt för låg- och medelinkomsttagare.
Men inte frigör man människor på det sättet. Då förstärker man i stället fattigdomsfällor. Då bygger man ut inaktivitetsfällor. Då fördjupar man arbetslöshetsfällor. Det är i grund och botten därför jag tror att vi har de här ständiga debatterna om arbetslinjen, jag och Peter Persson.
Det som oroar Peter Persson är att människor frigör sig. Det som oroar Peter Persson är att människor med egen kraft, egen makt och egen förmåga formar sitt liv, därför att då inser de att de inte ska rösta för den socialdemokratiska bidragspolitiken utan stå upp för ett samhälle där man kan känna stolthet över eget arbete, egen försörjning och egen makt.
Det är därför vi har de här ständiga debatterna om arbetslinjen.
anf.69 Peter Persson (S):
Herr talman! Av den här debatten har vi lärt oss två saker. För det första att vi har en finansminister som inte vet skillnaden mellan enhetlig beskattning och platt skatt. Det är beklagligt. För det andra att begreppet "platt skatt" orsakar en upprördhet som när man pillar bort ett mindre getingbo om sommaren. Det surras ifrån alla håll. Man vill demonstrera den monumentala enigheten på skatteområdet mellan de partier som ingår i regeringen.
Ska vi gå vidare med försvarspolitiken, arbetslöshetsförsäkringen, betyg i skolan och beskattning av pensionärer? Jag kunde fortsätta räkna upp ett antal politiska sakområden för att peka på betydande oenigheter i regeringen.
En sak har vi fått veta i dag, och den är väldigt viktig, att drivkraften som regeringen är samlad vid är vidare skattesänkningar. Jag har hört de orden flera gånger i dag i denna debatt. Vidare skattesänkningar, fortsatta skattesänkningar, det är det kittet som håller ihop regeringen.
Sedan uttalar man på olika håll att man ska förbättra det ena och det andra, men det hänger ju inte ihop. Ni lockar människor med två saker: sänkt skatt och bibehållen eller utökad välfärd. De sakerna kan inte fås tillsammans. Ni lurar till er ett förtroende som ni har brutit genom en totalt misslyckad jobbpolitik. Debatten nu illustrerar ju också Sveriges Tea party-rörelse. Det är den moderatledda regeringen.
anf.70 Jörgen Andersson (M):
Herr talman! Vi får lyssna på två helt olika sätt att se på skatter och skatternas betydelse. Socialdemokraterna, med Peter Persson som företrädare, vägrar att se skatternas betydelse och vilka effekter de får i andra sammanhang. Man vägrar att inse att kraftigt höjda skatter innebär lägre möjligheter för företagande och mindre drivkrafter till eget arbete liksom vad det betyder för den enskilda människan när den har ett arbete och hur det värderas.
Peter Persson svarade inte på min fråga, men Peter Persson tar upp en annan sak. Han pratar om oenigheter inom alliansregeringen. Tittar man på vad alternativet skulle vara ser man ju inte bara en skattechock från Socialdemokraternas sida på 30 miljarder utan dessutom skatteförslag som innebär skatteökningar på både 60 och 70 miljarder med dem som man har tänkt sig - om man nu har gjort det - att samarbeta med vid en, Gud förbjude, eventuell valvinst 2014. Den frågan är rätt intressant att fundera över också när det gäller vad det skulle betyda för skatterna och på vilket sätt man får ett fungerande samhälle.
Jag tror att det är viktigt att man för den här diskussionen. Jag tror att det är viktigt att man funderar lite över vad det har för betydelse att trimma skattesystemet för ett mer och bättre fungerande samhälle.
anf.71 Finansminister Anders Borg (M):
Herr talman! Låt mig tacka Peter Persson för den här interpellationen. Den har gett mig en möjlighet som finansminister att redovisa regeringens syn på skattepolitiken, där den centrala utgångspunkten ju har varit att sänka skatten för låginkomsttagare och medelinkomsttagare så att det lönar sig bättre för dem som inte arbetar att börja jobba, även om det är halvtid eller deltid, så att det lönar sig bättre för alla sjuksköterskor, lärare, vårdbiträden, barnskötare, förskollärare, poliser, brandmän och andra som bär de tunga yrken som är viktiga för att vårt välfärdssamhälle ska fungera att gå till sitt arbete. Det ska finnas en uppmuntran för den som anstränger sig. Det är därför vi har lagt de stora skattelättnaderna på låg- och medelinkomsttagare. Det är därför skatterna i Sverige har blivit brantare.
Det enda parti som föreslår plattare skatter i Sverige är Vänsterpartiet. De vill platta till skatterna genom att höja skatten för alla som har låga inkomster. Det är naturligtvis det vi är oroliga för, att Socialdemokraterna i sitt samarbete med Vänsterpartiet ska platta till skatten genom att chockhöja den för alla dem som ska anstränga sig och jobba hårt med lite lägre inkomster, så att vi får mer av de fattigdomsfällor, de arbetslöshetsfällor och de inaktivitetsfällor som är den svarta baksidan av den socialdemokratiska bidragsstaten, där människor låses in.
Vår politik handlar om arbetslinjen, full sysselsättning och att frigöra människor så att de själva genom egen kraft kan styra över sin tillvaro. Därför vill jag tacka Peter Persson för att vi har haft förmånen att föra diskussionen om viktiga skattefrågor.