Svedberg, Per (S) besvaras av
anf.119 Statsrådet Stefan Attefall (KD):
Herr talman! Per Svedberg har frågat kultur- och idrottsministern om hon har gjort det ställningstagandet att statliga myndigheter i sin myndighetsutövning i möjligaste mån ska bidra till att stödja idrottsrörelsen. Per Svedberg har också frågat försvarsministern om hon har gjort det ställningstagandet att rekryteringsbehoven inte är ett värde som kan motivera upplåtelse av statlig mark för andra ändamål. Per Svedberg har slutligen frågat mig om jag har gjort det ställningstagandet att Fortifikationsverkets bedömning är förenligt med Försvarsmaktens och den svenska idrottsrörelsens intressen.
Interpellationerna 2012/13:194 och 195 har överlämnats till mig.
Jag ansvarar för myndigheten Fortifikationsverket som har till huvuduppgift att tillhandahålla mark, lokaler och anläggningar för försvarsändamål. Fortifikationsverkets huvudsakliga hyresgäst är Försvarsmakten. Fortifikationsverket ska förvalta statens fastigheter på ansvarsfullt sätt och om möjligt också öka fastigheternas värde.
Det förekommer att andra aktörer än Försvarsmakten tillfälligt vill nyttja den mark som Försvarsmakten hyr. Enligt uppgift från Fortifikationsverket gör då de båda myndigheterna en bedömning av om en upplåtelse är förenlig med Fortifikationsverkets uppdrag och Försvarsmaktens verksamhet. I den bedömningen tar man särskild hänsyn till frågor om dels miljöpåverkan, såsom buller och utsläpp. Dels tar myndigheterna hänsyn till potentiella skador på den berörda fastigheten. Dessutom tar man hänsyn till riskerna för tredje man, som kan vara stora ute på ett skjutfält exempelvis. Myndigheterna tar också hänsyn till om det tillfälliga arrangemanget främjar Försvarsmaktens verksamhet. Om myndigheterna kommer fram till att en tillfällig upplåtelse är möjlig ska upplåtelsen enlig gällande regelverk ske på ett affärsmässigt sätt.
I propositionen 2008/09:126
Statens stöd till idrotten
anges att "det ligger i hela samhällets intresse att främja människors möjlighet att utöva idrott och motion utifrån sina egna intressen och förutsättningar". Vidare anges att en av idrottspolitikens grundstenar är "en strävan att uppmuntra och ge möjligheter till barns, ungdomars och vuxnas motion och idrott i syfte att främja en god folkhälsa".
Fortifikationsverket har uppgivit att de tillsammans med Försvarsmakten sedan tidigare har inlett ett arbete med att ta fram nya riktlinjer för att kunna väga de olika bedömningsfaktorerna mot att vara mer behjälpliga gentemot föreningslivet, idrottsrörelsen med flera. Detta är i linje med regeringens idrottspolitik. Jag ser positivt på att myndigheterna själva inlett ett arbete med att se över riktlinjerna för denna typ av upplåtelser.
Försvarsmakten gör i varje enskilt fall en avvägning mellan olika faktorer för att kunna ta ställning till om en enskild upplåtelse ligger i linje med Försvarsmaktens, som är hyresgäst, intressen. I denna avvägning förutsätter jag att alla tillämpliga faktorer, som till exempel myndighetens rekryteringsbehov, finns med.
Jag förutsätter att berörda myndigheter tar hänsyn till regeringens politik, inklusive idrottspolitiken, i sina avvägningar. Dock måste huvudändamålet med statens fastighetsinnehav komma i första rummet.
anf.120 Per Svedberg (S):
Herr talman! Jag tackar statsrådet. Nu blev det lite beskuret med tid för att diskutera frågorna, så detta får bli en aning rapsodiskt.
Jag har lite information till statsrådet: Bilsportförbundet har 100 000 medlemmar och knappt 500 klubbar. Det är 20 000 förare och 25 000 funktionärer som är aktiva. Det kan vara bra att ha med sig. Bilsportförbundet är ett specialförbund under Riksidrottsförbundet. Alla dessa klubbar, vill jag påstå, är ideella föreningar.
När statsrådet hänvisar till att regelverket ska tillämpas på ett affärsmässigt sätt - tillhandahållandet och ansökningar ska vara affärsmässiga - kan man ställa en direkt fråga. Om en förening, en motorklubb, vill göra en ansökan hos Fortifikationsverket för att nyttja mark, tycker statsrådet att det är rimligt att Fortifikationsverket tar ut en väldigt hög avgift bara för att föreningen ska få ansöka?
Vi vet allihop att Försvarsmakten har minskat antalet övningar. Man har minskat rätt mycket på sina aktiviteter, men man har fortfarande väldigt mycket av sin mark kvar. Det är mark som kan nyttjas både av andra specialförbund inom Riksidrottsförbundet och, kanske framför allt, utifrån bilsportens och motorsportens perspektiv.
Motorsporten har med all rätt väldigt många miljöögon på sig. Det har inneburit att just Bilsportförbundet nog är det mest miljöanpassade specialförbundet inom Riksidrottsförbundet. Det kan också vara ganska bra att ha med sig. Det handlar om att åtgärder som att tillvarata eventuella läckage, det handlar om avgasutsläpp och det handlar om buller. Det handlar om en hel massa saker.
I motiveringen till att upplåta mark anges att man måste se till att man inte gör skada. Eftersom jag själv är hyfsat aktiv vet jag att i stort sett varenda motorklubb återställer alla sina vägar. Under vinterhalvåret, vilket är vad denna interpellation handlade om, nämligen SM-veckan i Falun, blir det knappt skador på vägen. Det handlar om att hyvla vägen ren och få bort de hjulspår som har uppstått. Det borde kännas som tämligen liten påverkan på det man lånar eller hyr.
I Falunexemplet var det så att regementet var välvilligt men att Fortifikationsverket avböjde. Det innebar att det med detta beslut blev en ökad miljöpåverkan. Helt plötsligt skulle folk nämligen förflytta sig från Falun, och en bra bit utanför, till tävlingsområdet. Då tänker jag så här: Tänkte man inte på det? Eller hur kan det komma sig?
Vad är statsrådets syn på hela frågeställningen? Du hänvisar till att man har dragit i gång ett arbete för att utreda hur vi ska kunna göra detta smidigare. För tre månader sedan fanns inte detta arbete enligt de kontakter jag hade med myndigheter, kan jag säga.
anf.121 Peter Jeppsson (S):
Herr talman! När jag frågar runt i Idrotts- och Folkrörelsesverige blir bilden väldigt tydlig. Min kollega Per Svedberg tar upp problematiken i sin interpellation när det gäller just rallyt i Falun. Det finns dock tyvärr ännu fler exempel där Fortifikationsverkets agerande ställer till det rejält. Tidigare var det mycket enklare, men nu är det både krångligt och framför allt dyrt.
Jag kan ta ett annat exempel än rallyt. Det gäller Norrbotten. Norrbottens Motorsällskap skulle få nyttja statliga vägar i samband med motortävlingen NMS-svängen i början av mars. Det fick de från början inte göra. De överklagade, och sedan visade det sig att det gick alldeles utmärkt. Man hade nämligen inga skjutningar i området. Jag vet inte om man hade påstått det tidigare, men man ändrade sig. Marken upplåts dock för 10 000 kronor. Det är det som är nästa problem: Vad blir prislappen på nästa evenemang för föreningarna?
Försvarsmakten lokalt och regionalt är positiv och ser möjligheterna. Det blir nämligen en vinna-vinna-situation med bra PR och goda rekryteringsmöjligheter för Försvarsmakten och deras verksamhet. När det kommer till Fortifikationsverket blir det dock många gånger nej, och framför allt nej på flera ställen, där man tidigare har haft en tradition av och ett bra samarbete med myndigheterna om att få vara och verka på samma mark.
Jag tycker att detta är olyckligt i slutändan, herr talman. Det är förödande för Idrotts- och Folkrörelsesverige. Frågan är nämligen om vi vill ha ett klimat och ett samhälle där staten säger nej till orientering, handboll, motorcykelverksamhet, bilsportverksamhet, scouter, skidsport, cykelsport, flygsport och brukshundsklubbar - för att bara nämna några exempel. Det är nämligen detta som är problemet, herr talman: Man utestänger tyvärr stora delar av organisationerna och föreningarna genom det sätt man agerar på.
Inte att glömma bort är att många av dessa föreningar och organisationer dessutom bedriver ett aktivt och ovärderligt friskvårdsarbete. Men de stoppas tyvärr, på grund av ren byråkrati och stora, onödiga kostnader. Det är faktiskt inga kommersiella företag det handlar om, och därför är frågan om inte regelverket behöver ses över och ändras med anledning av detta. Vi äger trots allt alla statens mark; statens mark är vår gemensamma egendom. Då ska den också kunna brukas - framför allt när den står tom och det inte finns någon verksamhet som kan praktiskt stoppa det hela.
Mina frågor till statsrådet Attefall, herr talman, är alltså egentligen: Ska det vara på det sätt jag har beskrivit? Finns det verkligen inga möjligheter att tydligt tala om för statens egen myndighet Fortifikationsverket att detta inte är acceptabelt? Marken står tom. Andra aktörer och organisationer - ideella krafter - har möjlighet att använda vår gemensamt ägda egendom och ska inte behöva betala ett högt pris för att göra det, vilket i sin tur betyder att de inte har råd att bedriva dessa olika verksamheter som är ovärderliga framför allt för Friskvårdssverige.
anf.122 Statsrådet Stefan Attefall (KD):
Herr talman! Först och främst är det helt rätt att bilsporten är en stor och viktig folkrörelse. Den är dessutom rolig att titta på - inte minst rally och den typen av sporter. Jag ser gärna med förtjusning på dem. Det finns dock inte bara bilsport; det är även orientering, scoutläger och liknande som också är i det läget att de behöver nyttja mark som Fortifikationsverket står bakom.
Det problem som Fortifikationsverket har är att man måste se till att sköta om en viss statlig mark åt oss skattebetalare. Man ska ta hänsyn till Försvarsmakten. Då har man att väga in ett antal faktorer. Man ska väga in vilka skador det kan innebära på fastigheter. Det kan vara markskador, väggskador, skador på skog, sådant som har ekonomiska konsekvenser. Hur stora blir skadorna? Hur kan man få täckning för dem, etcetera? Hur blir miljöpåverkan? Det kan vara buller, utsläpp, risk för läckage, biotoppåverkan, sådant som vi enligt miljöbalken ska titta extra noggrant på. Riksdagen har fattat sådana beslut, och det måste myndigheterna följa. Det handlar också om risk för tredje man. Det kan vara skjutfältsområden.
Det kanske inte bedrivs verksamhet där just nu, men det kanske finns risk för oexploderad ammunition och granater i marken. Kan man släppa in stora publikmassor på sådana områden och inte ha kontroll över vad det finns för faror? Det är sådana här saker som man måste ta hänsyn till.
Allt detta ska man väga ihop med de övriga målsättningar som staten har, till exempel de idrottspolitiska målen. Här har Fortifikationsverket självt insett att man måste se över regelverket. Den signalen fick vi tydligt när vi skrev det här interpellationssvaret, och verket drar i gång ett sådant arbete. Det ser jag mycket positivt på. Jag tycker att man hela tiden måste uppgradera den här typen av riktlinjer för att få tydliga policyer och en likabehandling.
Nu är inte bilden så nattsvart som debattörerna ger sken av. Vi har sett att det kommer in 20-30 förfrågningar per år. Det är bara ungefär 17 procent av förfrågningarna under senare år som har avslagits. I 80-85 procent av fallen säger man ja. För att ta ett exempel sade man alldeles nyss ja till ansökan från Polar Classic Rally i Arvidsjaur som ville använda mark.
Man kan naturligtvis diskutera om hyresavgiften är rimlig eller inte. Jag har svårt att bedöma det. Det är inte rimligt att regeringen ska ha åsikter i sådana detaljfrågor. Man måste utifrån gällande principer komma fram till en prislapp som är rimlig. Att använda ett stort markområde till en kostnad av 10 000 kronor - ja, det beror på omständigheterna om det känns som ett rimligt eller ett högt pris. Men om det är en kostnad man faktiskt har för att upplåta marken och inte tar ut den är det skattebetalarna som får betala, och då kan vi diskutera vilka principer vi ska ha.
Som sagt: 80-85 procent av de förfrågningar som kommer in besvaras med ja. Ungefär 75 procent av alla förfrågningar kommer just från motorsporten. Jag vill påstå att det inte alls är en så nattsvart bild som målas upp, men jag vet att det har blivit konflikter i vissa lägen där det har funnits olika intressen. Det kan också vara så att när förfrågningen kommer upp till Fortifikationsverket, som lyssnar med Försvarsmakten, kommer det fram informationer och frågor som man på lokal nivå inte alltid har full inblick i. Ibland måste man ha säkerhetsmarginaler när man släpper in exempelvis stora publikmängder på vissa områden eller om det gäller aktiviteter som kan hota och skada andra områden. Miljön är en faktor som vi genom riksdagsbeslut måste och ska ta hänsyn till.
Jag tror att man i de allra flesta fall hittar bra lösningar. I och med uppdaterade riktlinjer hoppas jag att vi kan få se många trevliga och bra rallytävlingar i svenska skogar.
anf.123 Per Svedberg (S):
Herr talman! Nu förespråkar jag inte att vi ska släppa in folk på minerad mark. Det vore rent oklokt.
De 10 000 kronor i avgift som Peter nämnde handlar inte om hyra. Det är en ansökningsavgift som man får betala vare sig man får avslag eller godkännande. Det måste väl statsrådet medge är lite uppochnedvänt när en ideell förening ska betala så mycket för en ansökan och dessutom kanske får avslag som den inte kan överklaga. Det känns helt huvudstupa utifrån mitt perspektiv.
Jag har grävt ganska mycket i den här frågan under en lång period och varit i kontakt med Försvarsmakten och lyssnat hur deras förhållningssätt är. Det var därför jag ställde den här interpellationen till försvarsministern. Från Försvarsmakten fick jag ett entydigt svar där man sade: Vi är jätteöppna för att ta emot så mycket folk vi bara kan, för vi har ett rekryteringsbehov. Kan andra vara dragare för att vi ska kunna rekrytera kompetent personal är vi glada för det.
Det finns ingen motsättning mellan Försvarsmakten och idrottsrörelsen. Det är jättebra. Men när jag har läst ett antal ansökningar och ett antal motiveringar till avslag blir jag något frågande. Då utgår man från helt andra premisser. Jag är glad om mitt rotande och mitt grävande har bidragit till att man börjat diskutera att man måste ha en gemensam hållning när det gäller nyttjandet av marken.
Vad gäller nyckelbiotoper finns det forskning som säger att i mark som bland annat försvaret nyttjar regelbundet har man en helt annan nyckelbiotop än i mark som är orörd. Forskarna säger att det är ganska bra med motorsport som rör runt i markmassan, för då utvecklas fler arter. Det trodde du inte? Så är det, och det säger forskning.
Eftersom du är ansvarig för Fortifikationsverket vill jag skicka med en sak. Jag vet att man inte ska hålla på med ministerstyre och så. Du säger själv att du är öppen, du tycker att det här är bra. Om du kan styra det till att vi är mer öppna för idrottsliga arrangemang och motorsportsarrangemang så att de blir mer publika än de är annars kan vi vara överens och söka skapa förutsättningar för det. Jag tror att man på Riksidrottsförbundet skulle vara väldigt glad om Fortifikationsverket och Försvarsmakten kunde göra det handslag med idrottsrörelsen för att öppna upp det här så att vi tillsammans kan skapa förutsättningar för att vi alla ska kunna ta del av och utöva idrott.
Jag kommer förmodligen att återkomma med min fråga till andra ministrar så att även de får diskutera det här. I grunden är det en ganska viktig fråga. Att kommersialisera idrotten, affärsmässigheten, är jag ingen vän av. Jag har någon typ av allergi mot dem som har bolagiserat föreningar till exempel. Då glider man ifrån det som vi alla tycker är så himla bra med grundsyftet med rörelsen, att den bygger på våra egna villkor och inte på pengar.
anf.124 Peter Jeppsson (S):
Herr talman! Som statsrådet säger måste man såklart ta hänsyn till Försvarsmakten och Försvarsmaktens verksamhet. Jag tror inte att någon av oss säger emot det. Dessutom sitter jag själv i försvarsutskottet och tycker att det självfallet är en viktig verksamhet.
Problemet är, som Per Svedberg beskriver, att Försvarsmakten ofta lokalt och regionalt säger ja, men Fortifikationsverket säger nej av någon anledning. Det är det som är så märkligt. Försvarsmakten ser vinster i att det här är bra PR och att man kan rekrytera till sin verksamhet. Så kommer nästa statliga myndighet som säger: Nej, det får ni inte göra punkt. Det där får jag inte riktigt ihop, herr talman. Det är där det blir så knepigt för mig och även för de föreningar och organisationer som bedriver en sådan här verksamhet.
Miljön är självfallet viktig, och det ska skötas på ett korrekt sätt. Det gör man faktiskt, och det har Per Svedberg beskrivit. Det är inte det som är problemet.
Mer och mer säger man exempelvis nej till att brukshundsklubbarna ska få vara och verka i olika områden där de har varit tidigare. Det är ett slags ny policy som Fortifikationsverket verkar ha antagit som jag inte kan begripa.
Det är väldigt bra om man själv inom myndigheten ser över det hela, men jag undrar om man mäktar med att göra det. Då måste man vara kritisk mot sig själv. Jag hoppas att det blir tillräckligt och tydligt.
I det här fallet måste jag säga att det var mycket bättre förr. Det här problemet har dykt upp de senaste åren, till och med det senaste året. Det känns inte bra när vi lever år 2013 att det ska vara på det här sättet. Det är kostnaderna som gör att många blir tvingade att tacka nej, att man helt enkelt lägger ned planeringen därför att man inte har råd. Det kan inte vara meningen att bara de stora aktörerna ska kunna verka; de små har inte råd.
Jag hoppas att statsrådet tar det här med sig på ett förnuftigt och klokt sätt, för jag tror att statsrådet är klok.
anf.125 Statsrådet Stefan Attefall (KD):
Herr talman! Jag delar samma grundinställning som både Per Svedberg Peter Jeppsson har att vi självklart ska göra allt vi kan för att se till att vi kan få använda exempelvis markområden som staten äger för olika idrottsändamål och friluftsliv. Jag uppfattade inte heller att Fortifikationsverket i grunden har en annan uppfattning.
Den översyn man nu håller på med av riktlinjer är för att man ska försöka få ett modernt och bra fungerande regelverk. Vi ska också komma ihåg att det finns ett antal faktorer. Ibland är de inte alltid så lätta att se på ytan. Det kräver att man har gjort noggranna analyser.
Det finns ett antal faktorer som gör att man ibland måste säga nej när man kanske spontant upplever att det är självklart. Det kan vara miljöfaktorer eller sådana saker som att man inte har kontroll över var det finns oexploderad ammunition, granater eller andra saker. Jag vet att det finns sådana exempel.
Jag vet också att det i andra sammanhang finns ett svar från Försvarsmakten lokalt som sedan ändras när man kommer till Försvarsmakten centralt därför att det finns en större helhetsbild att väga in.
Inom ramen för de hänsyn som måste tas ska statliga myndigheter självklart ha en positiv attityd. Det visar också de idrottspolitiska riktlinjer vi har. Det är samma diskussion som ibland också kan vara inom riksdagens olika utskott. Man ser frågorna från lite olika håll. Men det måste vägas ihop.
Det är 80-85 procent av alla ansökningar som har beviljats de senaste åren. Det handlar inte om att det har blivit tvärstopp. Självklart ska man se till att vi försöker bevilja så många som möjligt. Det gäller särskilt om det är som ni beskriver det att den som fått hyra marken sköter om det hela och städar upp efter sig på ett bra sätt. Då finns mindre risk för att man får nej nästa gång.
I exemplet från Arvidsjaur med Polar Classic Rally fick man slutligen ja. Det är möjligt att det var vissa turer innan dess, men det blev ett ja. Enligt de uppgifter jag har var hyran 10 000 kronor. Det är utifrån medieuppgifter, och jag vet inte om man kan lita på det fullt ut.
anf.126 Per Svedberg (S):
Herr talman! Jag kan bara tacka för debatten. Du får rätta mig om jag har fel, men jag fick i känslan av att statsrådet i varje fall är beredd att sträcka ut näven gentemot Riksidrottsförbundet med dess tankar och funderingar.
Kanske är det så att statsrådet själv kan passa in till sitt eget verk att det vore bra att ha en dialog med Riksidrottsförbundet angående de frågor så att vi slipper att framgent hamna i situationer där det blir ett klyveri.
Det är kanske ibland godtyckligt om det blir godkännande eller avslag. Jag tänker inte lägga så mycket värderingar i det. Jag har en känsla av att hyressättningen kan påverkas av olika personer. Jag har ingen aning om det. Men jag har sett att det finns olika prislappar. Det är i sig lite märkligt.
Om vi kan strama upp detta och se till att det blir rakt av och till förmån för idrottsrörelsen är jag glad.
anf.127 Statsrådet Stefan Attefall (KD):
Herr talman! Tack för den här diskussionen. Det är viktigt att lyfta fram den här typen av frågor. Det är inte alltid så att kammaren är överfull med den här typen av lite mer jordnära diskussioner. Det är också viktigt att debatten förs. Det skapar en ram för myndigheterna att agera inom.
Det är bra att idrottsrörelsen har en bra dialog med de aktuella myndigheterna för att man ska hitta bra gemensamma lösningar. Jag lovar att följa upp hur arbetet går med de nya riktlinjerna och försöka se till att det sker en positiv tolkning så långt det bara går.
I de flesta fall säger man ja. Men det finns ibland en del svåra avvägningar som inte är helt enkla. Man måste ha förståelse för detta. Men inom ramen för det perspektivet ska vi självklart hjälpas åt så att vi kan nyttja statens egendomar för positiva aktiviteter ute i våra skogar.