Svensk Exportkredit

Persson, Kent (V) besvaras av

anf.10 Statsrådet Peter Norman (M):

Fru talman! Kent Persson har frågat mig om jag avser att ta något initiativ för att komma till rätta med två omständigheter inom Svensk Exportkredit (SEK) om vilka tidningen Dagens Industri rapporterade den 23 november. De påtalade omständigheterna avser dels potentiella intressekonflikter inom bolagets riskkontroll dels ersättningar i form av löner och pensioner för bolagets vd och den operative chefen. Jennie Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att säkerställa en professionell ägarstyrning för företag med statligt ägande och för att säkerställa att de statliga företagen kommer att följa de riktlinjer som är beslutade av riksdag och regering framöver. Frågan om huruvida det förekommer intressekonflikter angående det faktum att riskkontrollchefen är gift med den konsult som är dömd för skatteplanering, är ytterst en fråga för bolaget att hantera. Sedan dessa uppgifter blev kända har SEK:s ledning och styrelse agerat. SEK har engagerat en oberoende part för att genomföra en granskning av ärendet, vilket SEK tillkännagav i ett pressmeddelande den 27 november. Vidare har SEK avslutat det avtal och uppdrag som funnits med konsulten, medan riskkontrollchefen under tiden som den oberoende granskningen pågår är tjänstledig. Det är min uppfattning att styrelse och ledning har agerat snabbt och grundligt när dessa omständigheter uppdagades. Jag utgår dock från att bolaget, i och med den uppkomna situationen, ser över sina rutiner vid anställning av ledande befattningshavare och processer för att säkerställa god affärsetik i bolaget. Vad gäller ersättningar i form av lön och pensioner till vd och övriga med ledande befattning har bolaget att följa riktlinjer för ersättningsprinciper i statens ägarpolicy. Dessa fastslår att pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda samt att avgiften inte bör överstiga 30 procent av den fasta lönen. De nuvarande pensionsavtalen, vilka ersätter tidigare förmånsbestämda avtal, uppfyller dessa riktlinjer. Att pensionsförmånerna ska vara avgiftsbestämda är något som är bra för bolagen då det ökar förutsägbarheten och minskar riskerna kopplade till bolagets kostnader för pensioner. Jag avser inte att agera vidare i saken. Även Jennie Nilssons frågor om ägarstyrning i allmänhet har aktualiserats av de medieuppgifter som framkommit angående potentiella intressekonflikter inom riskkontrollen i SEK. Regeringen förvaltar bolagen med statligt ägande på uppdrag av riksdagen och ytterst är det svenska folket som gemensamt äger dessa företag. Staten har därför ett stort ansvar att vara en aktiv, professionell och ansvarsfull ägare. Styrningen av de statligt ägda bolagen sker i första hand med stöd av statens ägarpolicy. Utöver ägarpolicyn utövas bolagsstyrningen genom en kontinuerlig dialog mellan å ena sidan Regeringskansliets förvaltningsorganisation och den politiska ledningen och å andra sidan styrelseordförandena och bolagen. De statligt ägda bolagen ska agera föredömligt. Regeringen ställer höga krav på bolagen och har i år ökat ambitionen ytterligare genom att ställa krav på bolagen att fastställa mål inom området Hållbart företagande samt strategier för att nå dessa mål. En annan lika viktig del i styrningen är arbetet med ekonomiska mål. Processer och metodik för att fastställa och följa upp de ekonomiska målen för bolagen har under 2011 vidareutvecklats. Målen följs regelbundet upp och utvärderas i dialog med respektive styrelseordförande. Regeringen ser dessutom kontinuerligt över hur bolagsstyrningen och förvaltningsmodellen kan utvecklas. Jag har förtroende för nuvarande förvaltningsorganisation och känner mig trygg i de styrdokument som finns i dag.

anf.11 Kent Persson (V):

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret på min interpellation. Det har varit några interpellationsdebatter här i kammaren angående statens ägarstyrning, inte minst när det gäller Telia Sonera och SAS. Jag vet att statsrådet har varit flitigt i elden i dessa frågor om ägarstyrning. Min interpellation har sin bakgrund i uppgifter i Dagens Industri i november. Det handlar om Svensk Exportkredit där det uppdagades att riskkontrollchefen hade anlitat sin hustrus konsultbolag i en affärsverksamhet. Det visade sig att det inte var bara ett bolag utan två bolag. Dessutom är riskkontrollchefen firmatecknare för ett av dem. Det finns alltså en klar och tydlig intressekonflikt här. Svensk Exportkredit anlitar ungefär 100 konsultbolag. Det är vad man tror. Enligt de uppgifter som jag har fått fram vet man inte exakt. Det känns lite oroväckande. Min uppgift som vänsterpartist är att granska regeringen och regeringens handhavande av de statliga bolagen i detta fall. Regeringen har till uppgift att följa styrelsens arbete och hur styrelsen följer de riktlinjer som regeringen har satt upp och som riksdagen har beslutat om. När det gäller frågorna om pensioner och löner som jag tar upp i interpellationen visar det sig att två av de högsta cheferna har fått ut 27 miljoner, inklusive någon form av kompensation för pension, de senaste två åren. Det är såvitt jag förstår betydligt mer än enligt de riktlinjer som regeringen har satt upp. Jag har mycket svårt att förstå hur statsrådet kan vara nöjd med deras agerande i denna fråga. Jag kan förstå och acceptera att man ska följa den utredning som sker om det föreligger någon intressekonflikt. Det är rimligt att man gör det. Men när det gäller de övriga 100 konsultbolagen som finns undrar jag vilken kontroll statsrådet har över att arbetet sker på ett sätt som uppfyller de riktlinjer som regeringen har satt upp när det gäller ägarstyrning. Det handlar inte bara om löner och avtal, utan det handlar lika mycket om att man följer riktlinjerna för politik för global utveckling som riksdagen har fastställt i denna del. Enligt uppgifter från bland annat Diakonia och Amnesty har Svensk Exportkredit varit med och beviljat krediter till betydande belopp till svenska företag som gör affärer med diktaturer. Är det att följa de riktlinjer som regeringen har satt upp, och vad ämnar statsrådet göra för att förbättra denna granskning och styrning av Svensk Exportkredit?

anf.12 Jennie Nilsson (S):

Fru talman! Jag börjar med att tacka statsrådet för svaret, även om det är ett undanglidande svar som egentligen inte ger svar på de frågor som ställs i interpellationerna. Statsrådet konstaterar i sitt svar att regeringen har att förvalta bolagen med statligt ägande på uppdrag av riksdagen och att det ytterst är svenska folket som gemensamt äger dessa företag. Han anger också att staten har ett stort ansvar att vara en aktiv, professionell och ansvarsfull ägare. Han hänvisar till att styrningen av de statliga bolagen i första hand sker via statens ägarpolicy och genom dialog mellan å ena sidan Regeringskansliets förvaltningsorganisation och den politiska ledningen och å andra sidan styrelsens ordförande och bolagen. Detta låter bra och är givetvis en helt korrekt beskrivning av formalia som de flesta säkert kan ställa sig bakom. Men det säger ingenting om regeringens och statsrådets ansvar när verkligheten visar sig vara en annan. Min interpellation är ställd mot bakgrund av att bilden av en aktiv, professionell och ansvarsfull ägarstyrning alltmer spricker. De statligt ägda bolagen representerar stora värden som ägs av svenska folket. Det ställer stora krav på en långsiktig och professionell förvaltning från regeringens sida. Den senaste tidens medieuppgifter om hur de statliga bolagen brister i att leva upp till de riktlinjer och policybeslut som fattas både av riksdag och av regering föranleder frågan om regeringen förmår att hantera och styra de statliga bolagen på ett tillfredsställande sätt. Min bild är tyvärr att regeringen under större delen av mandatperioden har ägnat sig mer åt krishantering än åt att styra våra gemensamt ägda bolag på ett professionellt sätt. SBAB, Svensk Exportkredit och Telia Sonera är alla exempel på att styrningskedjan på olika sätt har brustit och att regeringen underskattar det ansvar som krävs för att sköta det statliga ägandet. Jag hoppas att min bild inte stämmer och att min oro är ogrundad men också att statsrådet tar till sig detta och inser att det inte är bara jag som har denna bild och denna oro och att detta i sig riskerar att allvarligt skada förtroendet för viktiga och samhällsnyttiga verksamheter. Jag önskar att statsrådet tar tillfället i akt och använder resten av debattiden till att redogöra för sin syn såväl på ägarstyrningen i stort som på de exempel som har föranlett debatten. Jag vill veta hur statsrådet ser på medieuppgifterna om avancerad skatteplanering och oklarheter kring förhållandena mellan inhyrda konsultbolag och Svensk Exportkredit. Det duger inte att bara hänvisa till att det är en fråga för bolaget. Detta är tyvärr inte en isolerad händelse. Problemet är inte avsaknaden av riktlinjer och policybeslut utan efterlevnaden av dem. Detta är något som ytterst faller tillbaka på regeringen. Jag vill därför veta vilka åtgärder statsrådet tänker vidta för att säkerställa en professionell ägarstyrning, och hur man agerar för att säkerställa att riktlinjer och beslut fattade av riksdag och regering faktiskt efterföljs framöver.

anf.13 Staffan Anger (M):

Fru talman! Svensk Exportkredits uppdrag är att säkerställa tillgång till finansiella lösningar för svensk exportnäring. Företaget ägs numera, som ni vet, till hundra procent av svenska staten. Företaget är expert på finansfrågor för svenska företag i en globaliserad värld med affärer i över 100 länder runt om i världen. SEK, som företaget kallas, kan erbjuda mycket konkurrenskraftiga villkor då man ägs av staten och har en stabil ägare med en stark balansräkning. SEK kan erbjuda svenska företag konkurrenskraftig direktfinansiering och slutkundsfinansiering. Man arbetar nära Exportkreditnämnden som erbjuder garantier för olika typer av risker i exportaffärer. Garantierna fungerar som en försäkring. EKN arbetar på ett mycket förtjänstfullt sätt med riskgarantier i olika kulturer i de flesta av världens länder. SEK kan låna upp kapital till bra villkor på världens kapitalmarknader. Man har lång erfarenhet av olika marknader och känner väl till de kulturer som finns på världsmarknaden och som inte alltid är så lätta att hantera. Fru talman! SEK arbetar inom socialt ansvarstagande - corporate social responsibility, eller CSR. Detta täcker bland annat frågor som rör miljöansvar, korruption, arbetsvillkor och mänskliga rättigheter. SEK står även bakom FN:s Global Compact - tio principer gällande företags ansvar. SEK genomför också en miljögranskning vid exportprojekt där risk för negativ miljöpåverkan kan föreligga. Det är lite grann ett svar till Kent Persson. Vad gäller eventuella mutor i affärer kräver SEK ett intyg från alla sökande om att mutor inte förekommer i den transaktion som avses. Fru talman! Finansmarknaden uppvisar i många fall mycket stor turbulens - tro mig, jag har jobbat där i 30 år - där till och med svenska storbanker inte klarar av en exportfinansiering. Ett mycket bra exempel var den ekonomiska krisen i slutet av år 2008 och början av 2009, då Svensk Exportkredit med uppbackning av Exportkreditnämnden snabbt löste många stora affärer som höll på att inte avslutas eftersom bankerna ej kunde ställa upp och finansiera dem. Det var affärer med företag som Ericsson, ABB med flera som exportörer som inte kunde lösa sin exportfinansiering. Det var en storartad och snabb insats som räddade många arbeten i Sverige - säkerligen över 10 000. Det var verkligen mycket starkt gjort av SEK och Exportkreditnämnden. Aktiebolaget Svensk Exportkredit gör en mycket värdefull insats för Sverige, det svenska näringslivet och de svenska medborgarna och kommer även i fortsättningen i denna globaliserade och mycket turbulenta värld att vara en mycket viktig bank för våra stora och små företag som exporterar och vill exportera.

anf.14 Statsrådet Peter Norman (M):

Fru talman! Jag ska börja med att tacka Kent Persson och Jennie Nilsson för två väldigt viktiga interpellationer i en fråga där det är viktigt att eventuellt reda ut vissa problem man inte kände till tidigare samt diskutera i allmänhet. Det är viktiga frågor, och jag är glad att få prata om detta. Jag vill också tacka Jennie Nilsson speciellt för ett gott samarbete i SAS-frågan där vi med gemensamma tag kunde hjälpa företaget på fötter igen efter en väldigt turbulent situation. Vad gäller SEK är det praktiskt sett helt förfärligt att det har uppdagats att riskkontrollchefen är i en jävsituation på grund av att hans fru har detta bolag och så vidare. "Förfärligt" är det enda ord man kan tänka på. Dock hade vi när det väl uppdagades förstås en dialog med styrelsens ordförande som jag tycker agerade på ett väldigt kraftfullt och bra sätt och såg till att det blev en extern utredning som vad jag förstår är klar i dagarna och ska reda ut frågan på ett bra sätt. Under den tiden har man förstås upphört relationerna med riskkontrollchefens frus bolag, och man har också gett riskkontrollchefen en timeout så att han inte arbetar i bolaget tills utredningen är klar. Jag tycker alltså att bolaget har skött detta på ett bra sätt. Vår uppgift i just denna fråga har varit att kontrollera att bolaget gör detta och tar ansvar på ett bra sätt, och min bedömning är att styrelsens ordförande har tagit på sig detta ansvar helt som man kan förvänta sig och gjort en kraftfull markering, både gentemot bolaget och genom att tillsätta utredningen. Om jag börjar ägna mig åt Kent Perssons fråga: Vad gäller ersättningarna till ledande befattningshavare inom SEK är de höga. Jag tycker att de är mycket höga. Det står i våra riktlinjer att de icke ska vara löneledande i den bransch där man arbetar, och till skillnad från tidigare år och tidigare regeringar har vi skrivit att lönerna bör karakteriseras av måttfullhet. Jag står för bägge till hundra procent. Nu har dessa personer jobbat länge i bolaget, och det kanske är en förklaring till att de en gång i tiden kom in på så höga löner som de de facto har. Sedan har bolaget exakt och enligt alla konstens regler redovisat de extra ersättningarna till pensioner under flera år, så det är ingenting som kommer upp nu. Det som kommer upp nu är i stället att Dagens Industri kopplade ihop detta med riskkontrollchefens problem för att göra en artikel ännu roligare. Detta har dock bolaget redovisat i flera år i sina årsredovisningar, precis som man ska göra. Detta har sin grund i att man tidigare hade ett system med avgiftsberäknade pensioner och nu har premiebaserade pensioner. Jag tycker att det är bra att man gör övergången, men då sker en kompensation om man inte de facto ska sänka lönerna i bolaget. Jag tycker att det är fel att vi från politikernas eller regeringens horisont ska ägna oss åt aktiv lönepolitik i bolaget. Det rimliga är att bolaget sköter detta själva givet de instruktioner man har. Mitt intryck är dock att det är mycket höga löner. När man i dag tecknar avtal för sådana här typer av personer kommer de förmodligen att ligga på lägre nivåer; man ska som sagt uppfylla regelkravet om icke-löneledande och måttfullhet.

anf.15 Kent Persson (V):

Fru talman! Jag tackar statsrådet men vänder mig först till Staffan Anger. Jag delar Staffan Angers uppfattning om att Svensk Exportkredit har en väldigt viktig roll för att stötta svenska exportföretag internationellt. Om detta råder det ingen tveksamhet. Däremot ska de också uppfylla de krav och beslut som har fattats här i riksdagen samt de internationella överenskommelser vi har tecknat, och det går faktiskt att ifrågasätta delar av detta. Enligt Diakonia och Amnesty International går 24 miljarder att härleda till insatser eller export med stöd av Svensk Exportkredit till "grova diktaturer", som de säger. Det är i sådana fall väldigt uppseendeväckande. Jag vänder mig sedan till statsrådet angående intressekonflikten och huruvida detta har hanterats bra eller inte. Det är hanterat, och det ska rulla på nu. En utredning är tillsatt, och även Finansinspektionen ska granska det hela. Det är dock inte första gången detta uppdagas - Riksrevisionen riktade kraftig kritik mot Svensk Exportkredit för ett par år sedan, där man också gick in på den dåliga styrningen och de affärer som bedrevs. De var ganska vidlyftiga och inte kopplade direkt till det uppdrag man hade. Frågan är: Vilken roll har man egentligen som styrelseordförande när affärer görs upp och när man tar in konsulter? Detta skulle inte kunna förekomma i en kommun; det skulle bli avgång direkt. Det har visat sig bli fallet i vissa kommuner där man har haft anställda som via egna, bröders eller familjers företag har fått uppdrag. Det är faktiskt att likna vid detta. Då måste kritiken från mig som riksdagsledamot givetvis riktas mot regeringen, och regeringen bör agera gentemot styrelsen. Det är den ordning som behöver vara. Jag tycker att det är uppseendeväckande att man inte har kunskap om hur saker och ting förhåller sig i en så viktig verksamhet som Aktiebolaget Svensk Exportkredit. Det är möjligt att man behöver ha en grundkurs i etik och moral innan man får en tjänst inom de statliga bolagen. När det gäller ersättningarna - ja, de är mycket höga. De är utmanande höga om man ser till vad som har hänt på svensk arbetsmarknad tidigare. Det blir också uppseendeväckande när det är ett statligt företag som har denna typ av ersättningar. Vad jag förstår, om jag uppfattar detta rätt, fanns det ett stopp. Svensk Exportkredit hade också infört att intjänade bonusar inte skulle betalas ut, vilket man gjorde före 2008. Det blev dock en ny styrelse, och den nya styrelsen gjorde en omtolkning och betalade ut dem 2009. Det var sammanlagt 5,8 miljoner kronor, om jag minns rätt. Vad är det då som gäller? Lever man verkligen upp till de riktlinjer som regeringen har satt upp när det gäller bonusar? Detta skedde i efterhand. Det är inte heller första gången det uppdagas, utan vi har sett det inte bara i statliga bolag utan tyvärr också några gånger inom en rad statliga myndigheter.

anf.16 Jennie Nilsson (S):

Fru talman! Jag börjar med att tacka Staffan Anger som på ett förtjänstfullt sätt redogjorde för Svensk Exportkredits väldigt viktiga och omfattande verksamhet. Precis som, utgår jag ifrån, samtliga statliga bolag är detta ett bolag som fyller en viktig funktion och som just därför är väldigt beroende av att det finns en stor legitimitet och ett stort förtroende för verksamheten. Det är därför som det blir så bekymmersamt när man i fråga efter fråga hamnar i ett läge där detta ifrågasätts och där ansvarigt statsråd och regeringen - åtminstone verkar det så för omvärlden - mest tycks krishantera. Man gör den ena brandkårsutryckningen efter den andra, i efterhand. Känslan och bilden blir att man inte styr på ett tydligt sätt och att det inte finns uttalade och tydliga mål för vad man vill med de olika enskilda bolagen. Vad är syftet med Svensk Exportkredit eller SBAB? Den tydligaste bilden för allmänheten och för mig som riksdagsledamot av vad regeringen vill med ägarstyrningen är: Jag vet att regeringen vill sälja. Det är inte bra. Det skapar inte bra förutsättningar för det som ministern själv och jag betonade i anförandet, att man är aktiv, att man är professionell och att man är långsiktig. Det är oerhört viktigt att ha de här grundbultarna på plats. Den känsla man får är att regeringen på något sätt underskattar vilket hårt arbete det är att ha en bra ägarstyrning. Det handlar inte bara om att man har rätt riktlinjer och policybeslut på plats. Det är tufft arbete; det är hands-on. Det gäller att ligga nära de olika bolagen. Det gäller att man blir både tydligare och bättre på såväl styrning som utvärdering och uppföljning. Jag utgår från att statsrådet i alla fall i någon mening delar min synpunkt. Det kan inte vara roligt att jämt vara ute och släcka bränder. Det måste vara betydligt trevligare att jobba framåtsyftande. Jag förutsätter att man har en plan för hur det här ska gå till. Det hoppas jag att vi kan använda det sista replikskiftet till att tala om. Det första handlade specifikt om SEK och det problem som finns därmed. Å ena sidan var det mycket detaljer i Kents anförande, medan jag å andra sidan är mer intresserad av att titta på helheten, alltså hela bilden av ägarstyrningen. Vart är man på väg? Vilket ansvar tar man? Vilka åtgärder tänker man vidta för att styra upp det och se till att skapa den legitimitet och det förtroende för de här verksamheterna som verksamheterna faktiskt förtjänar?

anf.17 Staffan Anger (M):

Fru talman! Kent Persson tog upp en ganska intressant utrikesdiskussion om att man inte får sälja till diktaturer. Vi kan inte börja rangordna länder: en bra demokrati, en mindre bra demokrati, en halvdiktatur eller diktatur. Under mina 30 år i exportindustrin följde vi de regler till hundra procent som riksdag och regering sätter upp. Ta till exempel Kina. Det är en diktatur. Jag har gjort affärer i Kina hela tiden, och dem ska vi fortsätta med och utveckla. Sedan kan man på annat sätt vara kritisk mot hur det är med demokrati och annat i Kina. Men det är alltså regering och riksdag som sätter upp reglerna. Man kan inte välja länder. Jag erkänner gärna att under den tid det var tillåtet att göra affärer i Iran gjorde jag mycket affärer med Iran. Vi hade samarbete om teknisk utveckling med Iran. Vi hade ingenjörer här som lärde sig att göra kylare och värmare. Det var helt lagligt; nu är det inte det. Jag tror att vi ska släppa det där och säga att det är regering och riksdag som bestämmer vilka länder som accepteras. Det är vi här som bestämmer det. De länderna ska vi kunna göra affärer med och bygga upp långsiktiga relationer med. Det är när man bygger upp affärskontakter som man har möjlighet att föra fram frågor om demokrati och träffa människor. Vi satt tillsammans, Kent Persson och jag, i näringsutskottet, och vi var väl lika glada båda två när vi snabbt som attan fick igenom att EKN fick sina pengar, ett par hundra miljarder. SEK arbetade snabbt igenom det hela. Det var utomordentligt bra skött, med hjälp av regeringen och finansminister Anders Borg. Jag kan tala om att jag - jag gjorde inga affärer då - hade en son som för ett företag var i ett asiatiskt land och förhandlade. Det var stopp, men två timmar efter det att vi hade tagit beslutet gjorde man affären. Sedan vill jag bara kort säga att de operativa frågorna överlämnar jag med varm hand till ordföranden i företaget, verkställande direktören och ministern.

anf.18 Statsrådet Peter Norman (M):

Fru talman! Jag ska ägna det här replikskiftet i huvudsak åt Jennie Nilssons frågor. Jag ska dock börja med Kent Perssons frågor. Affärer med diktaturer: Jag skulle vilja se den person i Sverige som tycker att vi ska upphöra med all handel med Kina. Det finns säkert någon, men det är inte många. Jag tror att det här är ett problem som vi måste hantera. Teliafrågan har belyst detta på ett mycket intressant sätt. Å ena sidan är det antagligen jättebra med mobiltelefoni och surfmöjligheter för förtryckta människor. Å andra sidan kan det användas av säkerhetstjänst och annat. Det är otroligt svåra överväganden. Men att bannlysa affärer med diktaturer tror jag inte alls på. Däremot när det gäller SEK är det intressant att den internationella lagstiftningen har ändrats mycket. Det finns exempel på amerikanska banker som har givit krediter till företag som har dragit vägar genom byar i u-länder där invånarna har stämt banken, för banken visste om när de gav pengar till företaget vad som skulle hända. De har fått rätt i amerikansk domstol. Det ställs mycket höga krav nu för tiden på finansiärer, vilket är alldeles utmärkt. Här har SEK en ny värld att förhålla sig till. Vi har bytt ut stora delar av styrelsen i SEK efter den kritik som kom för några år sedan. Det var ett agerande från vår sida. Vi har en ny ordförande och en ny styrelse på plats, vilket jag tycker är alldeles utmärkt. Jag kan inte exakt turerna vad gäller bonusar år 2008. Men jag vet så pass mycket att vi tillsammans med revisorerna har undersökt om riktlinjerna har följts av SEK. Svaret på frågan är att de har följts av SEK. Jag kan inte i detalj svara på frågor om hur exakt det gick till, men det är min bestämda bedömning att reglerna följts. Så till Jennie Nilsson. Jennie Nilsson är väldigt illa informerad om hur vi arbetar med bolagsstyrningen. Jag tar på mig det fulla ansvaret för detta; det ska inte du, Jennie Nilsson, behöva göra. Däremot tänkte jag välkomna dig på studiebesök till oss för att du ska få se hur vi arbetar. Jag tror att det kan vara bra både för oss och för dig. Till skillnad mot tidigare regeringar, oavsett kulör, har den här regeringen fastställt hållbarhet som en långsiktig värdeskapande fråga för bolagen. Det började med Maud Olofsson 2007 med GRI-rapporteringen och fortsätter nu. Det är ett stort steg framåt. Alla bolag ska definiera hållbarhetsstrategier som är förenade med deras affärsverksamhet. Det handlar inte bara om att kryssa igenom en lista utan om hållbarhet i ens affärsverksamhet. Detta är, vill jag påstå, det bästa långsiktiga vi kan göra för att ge skattebetalarna valuta för sina pengar. Det är ett unikt arbete. Det finns inget annat land i världen som har tagit detta steg förutom Sverige. Det tycker jag att vi tillsammans kan vara stolta över. Det är det mest långsiktiga vi kan göra. Vi har bytt ordförande, bara under min korta tid som ansvarig, i åtminstone SEK, SJ, Vattenfall, LKAB, Rymdbolaget och Teracom. Det här gör vi inte för att det är kris. Det här gör vi för att på lång sikt se till att bolagen agerar på rätt sätt. Det är styrelsen som är vårt huvudsakliga verktyg. Jennie Nilsson säger att vi håller på med krishantering i efterhand. Ja, hade jag kunnat krishantera på förhand hade jag gärna gjort det. Om jag hade vetat att en ordförande till exempel ger en vd bonus han inte ska ha hade jag agerat innan det görs. Det ligger lite i sakens natur att krishantering sker i efterhand. Ska vi inte ägna oss åt sådant? Jo, jag tycker det. När en ordförande på ett otillbörligt sätt ger miljoner till en vd som kanske inte har skött sitt jobb på bästa sätt ska vi agera med kraft. Jag är förvånad över att det framförs kritik på denna punkt.

anf.19 Kent Persson (V):

Fru talman! Jag tackar statsrådet för debatten om SEK. Det är ingen tvekan om att vi i Vänsterpartiet tycker att det här är en viktig verksamhet som behöver all uppskattning för det som fungerar bra. Men det finns anledning att följa upp var någonstans och hur SEK beviljar krediter och exportstöd. Där menar jag att om det beviljas krediter för export till länder som är grova diktaturer så att vi med skattemedel ska hjälpa till med export till dessa länder kan det ifrågasättas. Jag ifrågasätter inte enskilda företags affärer - det är inte min uppgift - men när det kommer till skattemedel är det min uppgift att ifrågasätta det. Det har funnits affärer där jag tycker att man kan ifrågasätta detta. När jag pratar om grova diktaturer menar jag de exceptionellt grova. Det finns en hel del i Mellanöstern som man med rätta kan ifrågasätta. När det gäller om staten styr bra eller inte finns det anledning att fundera på hur man rekryterar folk till styrelserna. De måste förstå sitt uppdrag och sin roll. De företräder inte bara bolaget utan också det svenska folket. De har att agera utifrån de beslut som riksdagen och regeringen har fattat. Där har det funnits anledning att rikta kritik. Jag är medveten om att statsrådet har agerat mycket kraftfullt i vissa fall och bytt styrelse. Jag hoppas också att det i samband med det har gått klara och tydliga direktiv till den nya styrelsen så att vi slipper att upprepa de här diskussionerna i kammaren i framtiden.

anf.20 Jennie Nilsson (S):

Fru talman! Jag kommer gärna på ett studiebesök till Peter Norman av många skäl, men inte för att jag tror att jag har missförstått hur man arbetar med ägarförordningen. Det är inte ens något som jag i detalj ska känna till. Jag tror att statsrådet väljer att missförstå mig lite grann med flit. Kritiken handlar självfallet inte om att man krishanterar. Jag kan till med sträcka mig så långt som att säga att statsrådet är hyfsat bra på att krishantera. Jag önskar bara att vi kunde ha en samsyn om att det hade varit betydligt bättre om ägarstyrningen var så tydlig, både med vad man ville och med utvärdering och uppföljning, att det blev färre kriser i bolagen, att det fanns färre saker för medierna att granska och att man mer direkt kunde bemöta kritiken, lägga korten på bordet och undanröja tvivel om hur verksamheterna fungerar när det blev granskningar. Det hade varit ett betydligt mer optimalt sätt att arbeta på. Det både tror och hoppas jag att statsrådet kan skriva under på. Sedan är vi möjligtvis oense om huruvida man har ett arbetssätt som i tillräckligt hög grad bejakar det synsättet. Ett grundläggande skäl till att jag säger som jag gör, att det känns som om regeringen abdikerar helt eller delvis från sitt ägaransvar, är att den tydligaste bilden av vad regeringen vill med det statliga ägandet är att man vill sälja. Det är säkert inte hela bilden, men den tydligaste bilden man har gett medborgarna och Sveriges riksdag är att man vill sälja. Det är mycket tydligt prioriterat. Det blir jättetydligt i Riksrevisionens granskning av SBAB. Där slår man fast att målen är så otydliga att det inte ens går att bedöma om SBAB skapar mervärden. Det i sin tur leder till att man får sänkt kreditbetyg. Det är klart att det är ett bekymmer. Det är klart att statsrådet i sådana lägen får förvänta sig att stå i riksdagens kammare och svara på frågor från oppositionen om vad man faktiskt vill. Jag är inte nöjd med de svar som har givits i dag. Jag tycker inte att man har redovisat vad man vill med det statliga ägandet, hur man ska bli tydligare och hur man ska undvika att hela tiden hamna i krishantering i stället för att bedriva ett framåtsyftande arbete.

anf.21 Statsrådet Peter Norman (M):

Fru talman! Jag vill naturligtvis även välkomna Kent Persson till ett studiebesök på ägarenheten. Ordföranden i SEK benämnde personerna i fråga som rötägg i historien om riskkontrollchefens fru och de här bolagen som figurerade. Han nämnde att han har råkat ut för rötägg tidigare i finansbranschen liksom i andra branscher. Det finns alltid folk som undanhåller sanningen eller till och med ljuger. Det kommer antagligen även att finnas i framtiden. Så är det. Tron att vi ska hitta en modell som leder till att vi inte har några kriser i statliga bolag, eller i andra bolag för den delen heller, är en utopi. Däremot ska vi försöka minska sannolikheten för detta så mycket som möjligt. Kent Persson tar upp en mycket intressant fråga, nämligen detta med statliga subventioner för exportfinansiering. Den talar jag mycket om. OECD har kommit fram till att man vill ge ökade incitament för handel mellan länderna över huvud taget. Där har man kommit överens om ett statligt subventionerat system för exportfinansiering i hela OECD. Om Sverige skulle mäla sig ur detta blir det problem när det gäller konkurrenskraften i förhållande till alla andra länder. Jag tror att det är svårt, men grundfrågan är mycket intressant att diskutera. Till Jennie Nilsson vill jag säga att den stab av personer som ägnar sig åt ägarstyrning är större än någonsin. Jag tror faktiskt också att engagemanget på politisk nivå är större än någonsin. Vi utvecklar SBAB, till skillnad från tidigare regeringar. Inlåning, fonder och betalningsverksamhet gör banken mer komplett och därigenom lättare att sälja, och det ger mer pengar till skattebetalarna när den glada dagen kommer. God jul och gott nytt år och tack för en bra debatt!